1. No category

Lärarhandledning
Till föreställningen De jag egentligen är
1
Innehållsförteckning
För dig som ledare4
Med rätt att vara & skolans ansvar5
Att använda lärarhandledningen7
Öppna & respektfulla samtal 8LER
Övningar utifrån föreställningen
9
10
De jag egentligen är – en teaterföreställning om identitet
Övningar om normer & identitet
2
14
Hej!
Den här lärarhandledningen är till för dig som jobbar i skolan och vill utforska roller, identitet och normer
tillsammans med dina elever. Materialet består av sju övningar som vi hoppas kommer att skapa en massa
spännande tankar, samtal och insikter både för dig och för eleverna.
OM PROJEKTET
Med rätt att vara är ett projekt i tre delar:
Första delen är teaterföreställningen De jag egentligen är.
Andra delen består av denna lärarhandledning som kopplar kunskapen till Lgr 11.
Tredje delen blir en webbbaserad ”snabbkurs i normkritik”, som tar cirka 15 minuter att genomföra. Den
innehåller även diskussionsmaterial för arbetslaget.
Genom projektet vill vi ge både pedagoger och elever verktyg för att tillsammans jobba med skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Vi hoppas på så sätt kunna hjälpa er att arbeta för en skola som genomsyras
av mångfald och ömsesidig respekt.
OM DETTA HANDLEDNINGSMATERIAL
Tanken med denna handledning är att den ska vara ett inspirationsmaterial som kan underlätta för er när
ni följer upp teaterföreställningen De jag egentligen är tillsammans med era elever. Den är däremot inte ett
metodmaterial som ska följas till punkt och pricka. Välj istället de övningar som passar dig och din klass, och
arbeta med dem på det sätt som ni finner lämpligt. Det är viktigt att utgå från elevgruppens förutsättningar.
Genom att välja de övningar och arbetssätt som du och eleverna tycker är bäst, blir arbetet också mer relevant och stimulerande.
I slutet av handledningen finns även två diskussionsunderlag som riktar sig till er i ert arbetslag. Även detta är i
första hand att betrakta som ett inspirationsmaterial, som ni kan använda för att fördjupa era diskussioner om
normer och identitet, och tillsammans ta er ännu längre i ert arbete tillsammans med eleverna.
Projektet möjliggörs av:
3
FÖR DIG SOM LEDARE
4
Med rätt att vara & skolans ansvar
Arbetet med Med rätt att vara följer skolans uppdrag i såväl läroplan som skol- och diskrimineringslag. Detta
material kan dels bidra till arbetet med att främja allas lika värde och minska risken för kränkningar, och dels
vara ett sätt att arbeta med vissa av målen i ämnena bild, svenska och samhällskunskap.
Formuleringar ur Lgr11 om skolans övergripande mål och riktlinjer som detta handledningsmaterial
knyter an till:
Skolans mål är att varje elev:
•
•
•
•
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att
hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras
bästa för ögonen.
Alla som arbetar i skolan ska:
•
•
•
•
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också
utanför den närmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.
5
Läroplansformuleringar om syfte, centralt innehåll och förmågor att utveckla som du kan
hitta ingångar till i detta material:
Centralt innehåll
Syfte/förmågor att utveckla:
•
Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till
exempel i collage och bildmontage (BL 4-6)
Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram (BL 4-6) / Fotografering och överföring av
bilder med hjälp av datorprogram (BL 1-3)
Reklam-och nyhetsbilder, hur de är utformade och
förmedlar budskap (BL 4-6)
Framställning av berättande och informativa bilder,
till exempel serier (BL 4-6)
•
•
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel
gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller,
jämställdhet och relationer (SH 1-3)
Metoder för att söka information från olika källor:
intervjuer, observationer och mätningar (SH 1-3)
Informationsspridning, reklam och opinionsbildning
i olika medier (SH 4-6)
Hur sexualitet och könsroller framställs i medier
och populärkultur (SH 4-6)
Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och
pojkars identiteter och roller (RE 4-6)
•
Muntliga presentationer och muntligt berättande
om vardagsnära ämnen (SV 1-3)
Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer
(SV 1-3)
Muntliga presentationer och muntligt berättande
för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola (SV 4-6)
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser (SV 4-6)
Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor (SV 4-6)
Bearbeta egna texter till innehåll och form (SV 4-6)
Ords och begrepps nyanser och värdeladdning (SV
4-6)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
6
kommunicera med bilder för att uttrycka budskap
undersöka och presentera olika ämnesområden
med bilder
analysera historiska och samtida bilders uttryck,
innehåll och funktioner
reflektera över hur individer och samhällen formas,
förändras och samverkar
reflektera över livsfrågor och sin egen och andras
identitet
analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller
förståelse för sina egna och andra människors
levnadsvillkor
förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna
identiteten och sin förståelse för omvärlden
förståelse för att sättet man kommunicerar på kan
få konsekvenser för andra människor
skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans
med andra
formulera sig och kommunicera i tal och skrift
Att använda lärarhandledningen
Oavsett om du och din klass är vana att göra olika övningar eller om du aldrig prövat på det tidigare tror vi
att det kommer att vara ett givande sätt att följa upp teaterföreställningen för dig och din klass. Vare sig du är
van att arbeta med den här typen av material eller inte kan det vara bra att i förväg fundera på vad övningarna
kommer att innebära för dig som ledare och för din klass. Nedan presenteras några viktiga punkter att tänka
på för dig som leder en övning:
• Som ledare deltar du inte i övningarna. Din roll är att leda övningen, lyfta upp olika åsikter, och att underlätta för eleverna att tillsammans reflektera utifrån olika perspektiv.
• Tvinga aldrig någon att vara med i en övning. Elever deltar på sitt sätt, och en del behöver mer tid på sig.
Däremot är det bra om du förbereder dig på hur du ska hantera en eventuell situation där någon elev inte
vill vara med. Fundera på om eleven ska sitta tyst bredvid, eller om hen får vara med och kommentera.
Vad som passar bäst kan förstås bero på vilken övning eller diskussion det rör sig om. Om situationen
uppstår är det också viktigt att fundera över varför eleven inte vill vara med.
• Utgå från ett demokratiskt förhållningssätt när du leder övningar och diskussioner, och var medveten om
hur du fördelar talutrymmet i klassen. Det är viktigt att reflektera över hur du som ledare antingen kan
förstärka eller utmana roller och maktstrukturer i gruppen. Sträva efter ett tillåtande klimat. Det finns inga
rätt eller fel och alla har rätt till sina åsikter, men personliga påhopp och kränkningar är inte tillåtna.
• Skapa möjligheten att säga ”pass” om en elev inte vill svara på en fråga eller förklara sina tankar. Det är
viktigt att det finns ett neutralt och på förhand överenskommet sätt att avstå från att svara.
BEGREPPSANALYS
Inled gärna de olika övningarna med att gå igenom begrepp som är centrala i övningarna, t.ex. identitet eller
fördomar. Utöver att detta gör övningarna tydligare för eleverna kan det också vara en ingång till intressanta
samtal om det som begreppen betecknar. Det finns många olika sätt att introducera svåra och nya ord och
begrepp. Här följer några förslag:
• Ge eleverna en allmän definition av ordet utifrån en ordbok eller uppslagsverk.
• Skriv upp ett ord eller begrepp på tavlan och gör en snabb brainstormövning där ni tillsammans sammanfattar vad ordet betyder.
• Dela in eleverna i mindre grupper, och låt dem göra en tankekarta runt begreppet.
• Låt eleverna söka efter olika betydelser av begreppet med hjälp av olika källor, och jämför sedan med
varandra.
UTVÄRDERA GENOM REFLEKTERANDE FRÅGOR
Att ställa reflekterande frågor till eleverna efter en övning kan vara ett bra sätt att utvärdera och sammanfatta
tillsammans med eleverna. Exempel på frågor att utgå från:
• Hur kändes det att göra övningen?
• Varför tror du att vi gör den här övningen?
• Finns det något kring övningen du vill diskutera i efterhand?
• Finns det något du började fundera på under övningen som du inte har tänkt på förut?
7
Öppna & respektfulla samtal
Övningarna i handledningen kan väcka olika känslor och tankar hos eleverna, och diskussionerna kan många
olika vägar. Som ledare är det därför bra om du förbereder sig genom att lägga upp strategier för att bemöta
och hantera eventuella kränkande och fördomsfulla kommentarer vid diskussioner i klassen. Fundera igenom
dessa två frågor innan arbetet med övningarna:
• Vilka utmanande resonemang kan dyka upp?
• Vilken roll bör jag ta under ett samtal där fördomar dyker upp?
BEMÖT KRÄNKANDE KOMMENTARER GENOM ÖPPNA FRÅGOR
Som ledare måste du alltid se till att kränkningar aldrig blir oemotsagda. Om en elev säger något kränkande
eller fördomsfullt bör du vara tydlig med att det hen säger kan uppfattas som just kränkande, och att det inte
är okej. Samtidigt kan situationen vara en möjlighet. Dels kan en fördomsfull kommentar från en elev vara en
ingång till ett samtal om källkritik, och om var eleverna får sin information ifrån, och dels kan det vara en möjlighet att sätta igång en tankeprocess som förhoppningsvis kan leda till att eleven påbörjar en förändring av
sina attityder och värderingar.
När det handlar om det senare finns det några saker som är bra att hålla i minnet. För det första: Åsikter är
en färskvara, och alla har rätt till sina åsikter. Det du som ledare kan göra är att stötta och hjälpa eleven att
vrida och vända på perspektiven – det är då en förändringsprocess kan sätta igång. För det andra: Fånga upp
kränkningen och utveckla tanken bakom – döda den inte. En lämplig replik kan vara: ”Jag respekterar att du
tänker på det viset, och vi har alla rätt till våra åsikter. Samtidigt skulle jag vilja be dig (eller ge dig som uppgift
till nästa gång) att berätta om vilka fakta du grundar dina tankar på”. Var öppen och ställ följdfrågor som får
eleven och gruppen att reflektera över det som sagts. Exempel på frågor du kan använda dig av:
•
Hur menar du nu? Kan du berätta mer?
•
Uppfattade jag dig rätt om...?
•
Menar du att...?
•
Hur kommer det sig att du tycker så?
•
Hur tror du att din åsikt kan uppfattas av andra?
•
Det du säger är faktiskt fel. Det är nämligen så att... Hur tänker du kring det?
TOLERERAD ELLER INKLUDERAD?
Skolan ska förmedla alla människors lika värde. När detta kommer upp till samtal i klassen är det viktigt att
vara uppmärksam på hur vi diskuterar, och vilkas lika värde det egentligen är som diskuteras. Ofta landar sådana diskussioner i att, i all välmening, prata om personer som avviker från det som många ser som ”vanligt”
eller ”normalt”, alltså det som förväntas. Detta innebär ofta att vissa människor tillåts tycka till om, och ge eller
förvägra sitt godkännande till, andra människor eller grupper. Detta är dock inte tillräckligt. Alla elever (och
människor) ska kunna känna att de är lika mycket värda som andra, utan att behöva bli “godkända” av sin
omgivning. Det räcker inte att bli ”tolererad”. Det som händer när vi pratar i termer av att tolerera varandra är
att den som tolererar tar makten över någon annan, och ofta förväntar sig tacksamhet för något som borde
vara självklart. Så länge det finns människor som måste vara tacksamma för att de får vara sig själva så är
inte alla lika mycket värda. Friends förespråkar istället ett normkritiskt förhållningssätt, särskilt gentemot de
normer som skapar orättvisa maktförhållanden. Genom att ha ett normmedvetet förhållningssätt riktar man
blicken mot och ifrågasätter det som pekas ut som ”normalt” i stället för att diskutera och försöka tolerera det
som ”avviker”.
8
ÖVNINGAR UTIFRÅN
FÖRESTÄLLNINGEN
9
De jag egentligen är –
en teaterföreställning om identitet
Identitet kan vara knepigt att beskriva. Snabbt förklarat är identitet ”den du är”, men om man går vidare och
börjar fundera på vem man verkligen är, så blir det svårare. Det är så många faktorer som gör dig till just du.
Det kan handla om vänner, kollegor, samhälle, skolgång, arbete, uppväxt, och så vidare.
Eleverna i din klass är mitt inne i sitt identitetsskapande. Då är det utmärkt att pausa verkligheten en stund,
titta på föreställningen och prata om hur det känns efteråt. När du och dina elever ser föreställningen påbörjas
med största sannolikhet en process i er. Processen fortsätter när ni efteråt pratar och gör övningar. Kanske
börjar ni väcka frågor, medvetet eller omedvetet, om vilka ni identifierar er med, vem i gruppen ni påverkas av
och hur ni förhåller er till andra människor. På så vis börjar ni tillsammans reflektera över er själva och andra,
och hur ni kan underlätta för varandra att vara dem ni vill vara.
1. SAMTAL OM FÖRESTÄLLNINGEN
Syfte
Att låta föreställningen landa hos eleverna och fånga upp deras tankar och känslor.
Gör så här
Samla eleverna i klassrummet, gärna i en ring. Antingen fördelar du ordet, eller låter alla komma till tals genom
en runda där eleverna i tur och ordning får svara på den aktuella frågan. Vill ni arbeta med rundor är det dock
viktigt att skapa möjligheten att säga ”pass” om en elev inte vill säga något.
Det är lätt att hamna i en diskussion där eleverna turas om att berätta vad de tyckte om föreställningen (föreställningen var bra, lång, tråkig, rolig etc.). Ställ därför gärna frågor som hjälper eleverna att utforska sin egen
upplevelse av föreställningen och de tankar som den satte igång. Det kan till exempel vara att be eleverna att
beskriva olika delar i föreställningen och hur de upplevde dem.
Exempel på inledande frågor att arbeta med:
•
Vilka tankar har ni om föreställningen?
•
Var det något särskilt i föreställningen ni reagerade på? Vad? Varför?
•
Är det någon scen som ni särskilt kommer ihåg?
•
Var det någonting i föreställningen som du inte förstod? Vad?
•
Föreställningen heter ”De jag egentligen är”. Vad tror ni att det betyder?
Att fånga upp tankar från föreställningen
När man har sett en teaterföreställning kan man vara fylld av tankar och
känslor. Om ni tillsammans i gruppen pratar om upplevelsen och gör
övningar kan frågetecken rätas ut och upplevelser av pjäsen komma i
dagen. Ett efterarbete är alltså både ett sätt att få reda på vad gruppen
tänkte och kände, och ett sätt att förlänga upplevelsen.
10
2. GESTALTA ÖGONBLICKET
Syfte
• Att med gestaltning som verktyg få bearbeta olika upplevelser från föreställningen.
• Att synliggöra och diskutera olika perspektiv på liknande upplevelser.
Om övningen
I den här övningen får barnen arbeta i grupper och tolka scener som de kommer ihåg. Elevernas uppgift är
att med sina kroppar skapa en staty av en scen från föreställningen. Inled gärna med att kort prata om vad
statyer är, och hur en skulptör arbetar.
Gör så här
1. Dela in eleverna i mindre grupper. Detta kan du exempelvis göra genom något av följande alternativ:
a) Låt barnen säga vilka scener de kommer ihåg, och gruppera dem därefter.
b) Dela in barnen i grupper, och låt grupperna prata ihop sig om en scen som de vill arbeta med.
c) Skriv scenerna här nedan på A4-papper och placera ut papperna i rummet. Be eleverna ställa sig vid den lapp som representerar den scen de vill jobba med. De som står vid samma lapp bildar en grupp.
Exempel på scener att arbeta med:
• Zlatan hälsar på (Zlatan hälsar på ett barn)
• Fiskesajten på nätet (Ove 55, barnet som låtsas vara en 55-årig man för att ställa frågor om flugfiske på
ett community på nätet)
• Barnet och smörkolan (barnet som skriver en historia om att det ligger i en baklucka och är så trött och
hungrigt att det håller på att dö, men överlever tack vare att det får en smörkola att suga på).
• Drömmen som blev sann: om att ha vänner (barnet som har haft en dröm om att ha vänner, som besannas när familjen flyttar).
• Ödehusen (de två ödehusen)
2. Låt grupperna inledningsvis diskutera den scen som gruppen ska arbeta med. Vad hände under scenen?
Hur upplevde eleverna det som hände? Var det något speciellt de tänkte på under scenen?
3. Låt grupperna göra var sin staty om sin respektive scen. Det kan vara ett fruset ögonblick från scenen, eller
något som eleverna tror har hänt karaktärerna innan eller efter berättelsen i scenen. Eleverna gestaltar sin
ögonblicksbild genom att skapa en staty med sina kroppar. Alla elever ska vara delaktiga och ingå i statyn.
4. Låt grupperna sedan visa upp sina statyer för varandra och låt övriga elever gissa vad de föreställer. Diskutera tillsammans scenen och elevernas olika upplevelser av den.
11
3. DE JAG EGENTLIGEN ÄR
Syfte
Att låta eleverna reflektera över sina individuella egenskaper, samt visa på den mångfald av egenskaper som
finns i klassen.
Material
Pennor och papper till eleverna.
Gör så här
1. Be eleverna skriva ner positiva egenskaper, både sådana de redan har och sådana som de skulle vilja ha.
Lägg fokus på sådant eleverna är eller skulle vilja vara, snarare än sådant de gör.
2. Ge eleverna i uppgift att individuellt söka på nätet eller i tidningar efter bilder på personer, filmkaraktärer,
serietidningsfigurer eller bokkaraktärer som har egenskaper eleven skulle vilja ha, eller som är personer som
eleven själv skulle vilja vara. De kan välja flera bilder.
3. Du kan antingen låta eleverna intervjua varandra om sina olika ”jag” och sedan presentera den de har intervjuat, eller låta eleverna själva presentera sina egna ”jag”. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer ska eleverna
presentera både egenskaper och figurer/personer/karaktärer.
4. Sätt upp alla elevers egenskaper och bilder i klassrummet, för att symbolisera den mångfald som finns i
klassen.
5. Gå igenom kollaget tillsammans i klassen. Fråga därefter eleverna om de sett egenskaper eller personer/
figurer/karaktärer de skulle vilja lägga till sitt eget ”jag”.
Tips! Om du vill göra övningen lite lättare kan ni göra steg 1 och 2 tillsammans i helgrupp, och därefter låta
de enskilda eleverna välja bland de egenskaper, personer, figurer och karaktärer ni tillsammans kommit på.
12
4. DEN JAG SKULLE VILJA VARA
Syfte
Att låta eleverna fundera över sin egen roll och identitet och testa andra alternativ.
Gör så här
Läs upp början på berättelsen nedan och låt eleverna sedan individuellt avsluta den. Instruktionerna till eleverna ingår i texten nedan.
Du vaknar en vanlig onsdagsmorgon. När du kommer ut i köket ligger det en lapp på köksbordet: ”Jag var
tvungen att åka tidigt till jobbet och ville inte väcka dig när du har sovmorgon. Kram /Pappa. PS. Imorgon är
allt som vanligt igen…”. Medan du äter frukost funderar du på vad pappa menade med den sista meningen
på lappen: ”Imorgon är allt som vanligt igen…”
Plötsligt ser du på klockan att du är sen, och springer ut i badrummet för att plocka ihop gympakläderna och
borsta tänderna.
När du ställer dig framför badrumsspegeln för att skölja tandborsten får du ditt livs chock. I spegeln ser du
någon annan än dig själv. Annan form på näsan, annan frisyr, annan mun, och händer och fötter som du inte
alls känner igen. Du har förändrats till någon annan! När du öppnar munnen och provar att prata, låter du till
och med annorlunda än vanligt.
Din uppgift är att skriva en berättelse om din dag i skolan som en ny person. Du går i samma klass, med
samma kompisar och lärare, men har nu chansen att vara en annan person än vanligt. Vem blir du? Vad heter
du? Vilka intressen har du? Vilka egenskaper? Varifrån kommer du? Vilken är din favoritmat? Gör du saker du
inte skulle våga göra i vanliga fall? Leker du med andra kompisar? Gör du andra saker på rasterna än i vanliga
fall?
Avslutning
Du kan antingen be eleverna att läsa upp sina berättelser för varandra, eller bara samla in dem. När alla i klassen har skrivit klart sina berättelser kan ni ha en gemensam diskussion om hur det kändes att skriva. I den
diskussionen behöver eleverna inte berätta vad de har skrivit, utan får istället fokusera på hur det kändes att
sätta sig in i ett annat jag. Exempel på frågor att diskutera:
• Hur kändes det att skriva berättelsen?
• Blev personen ni skrev om i berättelsen annorlunda mot hur ni själva brukar vara i skolan?
• Finns det situationer där du/ni har känt att det har varit svårt eller jobbigt att göra något för att det inte
riktigt känns som du/ni?
• Vad kan vi i vår klass göra för att underlätta för varandra att göra det där som kanske känns svårt eller
lite jobbigt?
13
ÖVNINGAR OM
NORMER & IDENTITET
14
FUNDERA PÅ NORMER
Normer är en samling regler för hur vi förväntas bete oss mot varandra, och vad vi förväntas tycka och tänka
i olika frågor. Vissa normer gäller för alla människor i ett samhälle, medan andra normer bara gäller inom vissa
grupper.
Många normer är av godo, och gör det lättare för oss människor att umgås. Det kan handla om artighetsnormer, som att vi bör lyssna utan att avbryta när någon annan talar, men normer kan också vara mer omfattande
och generella riktlinjer för hur vi ska leva våra liv. Många av dessa bidrar till ett fungerande samhälle. Men vissa
normer gör egentligen ingenting för att samhället ska fungera bättre – de är tvärtom destruktiva och begränsar människors liv onödigt mycket. Exempel på sådana normer är vilka kläder tjejer respektive killar kan ta på
sig utan att bli retade, och vem man kan bli kär i utan att riskera att bli utsatt för trakasserier.
Normer kan ge vissa människor stor makt över andra, genom att den som lever upp till normen får makt
att avgöra om den som avviker ska accepteras eller inte. Det leder till en maktobalans där avvikaren är beroende av normpersonens godkännande. Den som inte blir godkänd riskerar att utsättas för olika typer av
bestraffning. Det kan handla om allt från suckar och blickar till trakasserier och hatbrott. Därför är det viktigt
att ständigt fundera över vilka normer som finns i samhället, på skolan, i klassen och i olika grupper. Genom
att synliggöra, ifrågasätta och utmana de normer som begränsar oss, och istället arbeta för att stärka normer
som är inkluderande, bidrar vi tillsammans till ett samhälle där det blir lite lättare att vara den man vill vara.
15
5. MINA HEMLIGA JAG
Syfte
• Att synliggöra olika roller som kan finnas i en grupp.
• Att illustrera hur man kan påverkas av olika förväntningar i olika sammanhang.
• Att diskutera vad olika roller och förväntningar kan få för konsekvenser i gruppen.
Material
Lappar och pennor till eleverna.
Gör så här
1. Dela in eleverna i grupper med c:a fem elever i varje grupp. Först ska eleverna ta fram lika många egenskaper som det finns personer i gruppen. Det behöver inte vara egenskaper som de själva har. Därefter ska de
skriva egenskaperna på en lapp per egenskap, och lägga lapparna upp och ner i en hög framför sig.
2. Förklara att gruppen nu ska komma överens om vad som är världens bästa film. De ska komma fram till tre
motiveringar till sitt val, och skriva ner både filmens namn och gruppens motiveringar. Innan eleverna börjar
ska de dock, en i taget, ta en lapp med en egenskap. De får själva titta på egenskapen men inte visa den för
någon. Under diskussionen ska de, på sitt eget sätt, använda sig av just sin tilldelade egenskap för att föra
diskussionen framåt.
3. Låt grupperna diskutera under några minuter. Därefter bryter du övningen och samlar eleverna i helgrupp
till efterdiskussion. Utgå gärna från följande frågor:
• Hur var det att diskutera och samtidigt tänka på sin egenskap?
• Blev du annorlunda mot hur du brukar vara?
• Har ni varit med någon gång om att ni känt att ni behövt leva upp till något som ni kanske egentligen inte
är eller vill vara?
16
6. VAD VI FÖRVÄNTAS VARA
Syfte
Att undersöka hur olika egenskaper och sätt att vara på hänger ihop med hur vi förväntas vara.
Material
Papper och pennor, tillgång till internet och/eller tidningar.
Gör så här
Denna övning kan göras på flera olika sätt eller genom att kombinera alternativen nedan.
Alternativ 1: Bildgoogla adjektiv
1. Dela in eleverna i par eller mindre grupper.
2. Varje grupp får i uppdrag att komma på fem adjektiv, t.ex. vacker, vältränad eller cool.
3. När grupperna är valt ut fem adjektiv ska de bildgoogla vart och ett av dessa ord, och analysera vilka bilder
som kommer upp när de söker på respektive ord. Ibland kommer väldigt många olika bilder upp, särskilt om
ordet har flera betydelser, så räkna bara de bilder som föreställer personer. Ibland underlättas sökningen av
att lägga till ordet person efter adjektivet.
Alternativ 2: Tidningscollage
1. Dela in eleverna i par eller mindre grupper. Förse varje grupp med en eller några tidningar.
2. Ge eleverna i uppgift att klippa ut bilder på personer som de tror är killar och göra ett collage av bilderna.
Därefter får de göra samma sak med bilder på personer som de tror är tjejer. Fokusera på bilder som innehåller 1-3 personer. Använd gärna alla bilder som passar in på beskrivningen, både från artiklar och från annonser. Bygg ut collagen så att de flesta bilderna får plats, även om det innebär att collagen blir olika stora.
3. Redovisa genom att låta grupperna sätta upp sina två respektive collage på väggen. En sida för alla collage
som visar killar och en sida för de collage som visar tjejer.
Efterdiskussion
4. Diskutera tillsammans era resultat och hur ni tror att vi påverkar av de bilder vi ser.
• Är ni förvånade över resultatet?
• Känner ni igen er i bilderna?
• Finns det grupper av människor som sällan syns eller hörs?
• Tycker ni att det som ni har diskuterat och sett i övningen stämmer överens med hur det ser ut i verkligheten? Varför (inte)?
• Tror ni att bilder och tidningar påverkar oss och hur vi är? Om ja: Vad kan vi som grupp göra för inte påverkas så mycket och istället få bestämma själva hur vi ska vara?
• Vad kan man göra i vardagen för att motverka dessa förväntningar?
17
7. ATT VARA VI
Syfte
Att fundera på och diskutera hur elever och vuxna kan vara mot varandra för att göra det möjligt för oss att
vara oss själva.
Material
Papper och pennor till eleverna.
Gör så här
1. Dela in eleverna i grupper om c:a 4-6 personer.
2. Ge grupperna var sitt blädderblockspapper med fyra rutor och be dem skriva ner allt de kommer på som…
De vuxna kan göra på skolan för
att behandla eleverna så orättvist
som möjligt.
Eleverna på skolan kan göra för
att behandla eleverna så orättvist
som möjligt.
De vuxna kan göra för att det ska
bli så svårt som möjligt att vara
den man är.
Eleverna på skolan kan göra för
att det ska bli så svårt som möjligt
att vara den man är.
3. Samla grupperna och be dem presentera vad de kommit fram till. Ofta kommer det upp saker som eleverna
kan relatera till, vilket gör att övningen också kan fungera som en kartläggningsövning.
4. Låt sedan grupperna sätta sig igen och komma på vad alla tillsammans kan göra både för att undvika det
som står i rutorna, men också vad vi kan göra för att göra det lättare för varandra att vara de som vi vill vara.
Låt sedan eleverna presentera det som de kommit fram till för varandra, och sätt upp dessa ark på väggen.
Kanske kan eleverna också presentera sina idéer för personalen i skolan?
18
medrattattvara.se