GASTROKURIREN - Svensk Gastroenterologisk Förening
gastrokuriren Gastrokuriren tidskrift för svensk gastroenterologisk förening nummer 5 • år 2015 • volym 20 HUMIRA® adalimumab När konventionell behandling inte räcker SEHUG150310 Den enda självadministrerade TNF-hämmaren med indikation för både måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom (CD) och ulcerös kolit (UC) HUMIRA®, (adalimumab), Rx, F, L04AB04 (TNF-alfa-hämmare), SPC 2015-07-28. Indikationsområden: Måttlig till svår (inkl. svår progredierande), aktiv reumatoid artrit hos vuxna som har svarat otillräckligt på sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv polyartikulär juvenil idiopatisk artrit hos patienter från 2 års ålder, som har svarat otillräckligt på en eller flera sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel (DMARDs). Aktiv entesitrelaterad artrit hos patienter, 6 år och äldre, som inte svarat på eller som inte tolererar konventionell terapi. Svår, aktiv ankyloserande spondylit (AS) hos vuxna som inte svarat tillfredsställande på konventionell behandling. Behandling av vuxna med allvarlig axial spondylartrit utan radiografiska tecken på AS men med tydliga tecken på inflammation via förhöjt CRP och/eller MR, som inte har svarat tillräckligt på icke-steroid antiinflammatoriska läkemedel. Aktiv och progredierande psoriasisartrit hos vuxna när andra sjukdomsmodifierande anti-reumatiska läkemedel inte haft tillräcklig effekt. Måttlig till svår kronisk plackpsoriasis hos vuxna patienter som inte har svarat på eller som har en kontraindikation till eller som är intoleranta mot andra systembehandlingar. Svår kronisk plackpsoriasis hos barn och ungdomar från 4 års ålder som inte har svarat på eller är olämpliga kandidater för topikal behandling och ljusbehandling. Måttlig till svår aktiv hidradenitis suppurativa (acne inversa) hos vuxna patienter som inte har svarat på konventionell systemisk HS-behandling. Måttlig till svår, aktiv Crohns sjukdom hos patienter som inte svarat trots fullständig och adekvat konventionell behandling. Svår, aktiv Crohns sjukdom hos pediatriska patienter, från 6 års ålder, som inte har svarat på konventionell terapi inklusive primär nutritionsterapi, en kortikosteroid och en immunomodulerare. Måttlig till svår, aktiv ulcerös kolit hos vuxna patienter som svarat otillfredsställande på konventionell behandling. HUMIRA® finns som injektionsvätska, lösning, förfylld injektionspenna/spruta, 40 mg. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna. Tel: 08-684 446 00. www.abbvie.se Gastrokuriren MARIE HAR ORDET TIDSKRIFT FÖR: Svensk Gastroenterologisk Förening. Utkommer med 5 nummer per år. ANSVARIG UTGIVARE: Marie Carlson Sekt. för Gastroent. och Hep. Akademiska Sjukhuset 751 85 Uppsala Tel 018-611 42 49 [email protected] REDAKTÖR: Ulrik Lindforss Gastrocentrum Karolinska Universitetssjukhuset 171 76 Solna Tel. 08-517 700 00 [email protected] PRODUKTION: Mediahuset i Göteborg AB LAYOUT: Eva-Lotta Emilsdotter [email protected] TRYCK: ÅkessonBerg, Emmaboda Distribueras som posttidning ISSN 1651-1453 (Print) ISSN 2001-8096 (Online) Omslagsbild: Fotolia UTGIVNINGSPLAN 2015: Manusstopp Utgivningsdag Nr 1 5 februari 13 mars Nr 2 7 april 8 maj Nr 3 25 maj 26 juni Nr 4 14 september 21oktober Nr 5 22 oktober 27 november INNEHÅLL: Ledare ................................................... 1 SILK 30 år..............................................3 Motiverande samtal stärker ett personcentrerat förhållningssätt...............9 Första skandinaviska kursen i videokapselendoskopi i Malmö..............15 Bengt Ihre-stipendium 2016.................16 United European Gastroenterology Week 2015................19 SYG......................................................33 FSGS....................................................39 SEGP....................................................46 Kära Gastrovänner! E fter en ovanligt varm och torr oktober känns det närmast overkligt att vi i skrivandet stund kommit en bit in i november. Ett säkert hösttecken är UEGW som i år gick av stapel i Barcelona. I samband med UEGW i år ordnades för första gången ”SGF Svenskafton”. Syftet var att ordna en vetenskaplig sammankomst för de kollegor som besökte UEGW, och få en gemensam diskussion kring intressanta ämnen som presenterats på kongressen. Moderator var SGFs vetenskapliga sekreterare Björn Lindkvist och föredragande var Anders Rönnblom, Per Hellström och Ervin Toth. Evenemanget möjliggjordes genom ett mycket gott samarbete med tio företag. SGF Svenskaftonen föll väl ut, och samlade denna premiärgång 56 deltagare. Efter gemensam utvärdering hoppas vi att konceptet kan återkomma i samband med nästa UEGW eller möjligen redan vid ECCO-mötet som hålls i Amsterdam till våren. SGF diskuterar även möjligheten till fortsatt samarbete för rapportering av kongressen på hemmaplan för att möjliggöra god spridning av kunskap. Att hitta nya former för kunskapsspridning blir extra viktigt framöver då deltagarantalet på de internationella kongresserna riskerar att minska på grund av nya LIF-avtalet. Nästa års Gastrodagar kommer för första gången att hållas i Visby. Såväl Kirurgveckan som Svensk Lungmedicinsk förening har med stor framgång ordnat sina möten i Visby. Förberedelserna är nu i full gång och den lokala kommittén, som består av kollegorna i Visby och kollegorna från Gastrocentrum vid Karolinska Universitetssjukhuset, har tagit sig an uppgiften med stor entusiasm och energi. Nyligen har vår vetenskapliga sekreterare, lokala kommittén, kongressarrangören och huvudsponsorer varit på plats i Visby för att i detalj kunna fortsätta planeringen. Programmet ser mycket intressant och lovande ut. Noteras också några nyheter vad det gäller fria föredrag och posterpresentationer, vilket jag hoppas skall stimulera Er alla till att skicka in abstract, men också och att komma till Gastrodagarna i Visby. För att ordna kommande Gastrodagar har styrelsen mottagit ansökningar från flera intressenter. Vi har den stora glädjen att presentera det som är klart nämligen: Göteborg 2017, Borås 2018 och Jönköping 2019. SGFs styrelse har under hösten påbörjat arbetat med att upprätta ett långsiktigt samarbete med en kongressarrangör. I samband med Congrex konkurs hösten 2013 fick en snabb upphandling göras för att inte äventyra Gastrodagarna i Linköping, och vi valde då ett mer kortsiktigt kontrakt. För styrelsen väntar nu en noggrann bedömning och genomgång av de åtta intressanta anbud vi fått in. I kommande ledare presenteras vilken kongressarrangör som vi kommer ha glädjen att samarbeta med under 2017-2019. När detta nummer av Gastrokuriren når Era brevlådor står Advent för dörren och jag vill passa på att önska Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Marie Carlson NR 5 · 2015 · volym 20 gastrokuriren 5 · 2015 Ordförande 1 MIKROSKOPISK KOLIT PER LUNDBLAD UP TO THE CHALLENGE OF SS IV E EVALENT PR RE AG G PROG R E M EN TI ON S N SIO ES TR AT T LI MI TA Daklinza® is the most potent in-vitro NS5A inhibitor against GT3,1,2 which in combination with sofosbuvir†, cures the vast majority of patients with chronic hepatitis C (HCV)3-5 Daklinza is indicated in combination with other medicinal products for the treatment of chronic HCV infection in adults.4 1. Gao M, Nettles RE, Belema M, et al. Chemical genetics strategy identifies an HCV NS5A inhibitor with a potent clinical effect. Nature. 2010;465:96-100. 2. Harvoni (ledipasvir/sofosbuvir) Summary of Product Characteristics, Date Accessed May 2015. https://www. medicines.org.uk/emc/print-document? documentId=29471. 3. Sulkowski MS, Gardiner DF, Rodriguez-Torres M, et al. Daclatasvir plus sofosbuvir for previously treated or untreated chronic HCV infection. N Engl J Med. 2014;370:211-221. 4. Daklinza Summary of Product Characteristics. 5. Nelson DR, Cooper JN, Lalezari JP, et al. All-oral 12-week treatment with daclatasvir plus sofosbuvir in patients with hepatitis C virus genotype 3 infection: ALLY-3 phase 3 study. Hepatology. 2015;61(4):1127-1135. † Daklinza + Sofosbuvir can include Ribavirin Daklinza® (daklatasvir) filmdragerade tabletter 30 och 60 mg. Virushämmande medel, direkt verkande. Indikation: Daklinza är avsett att användas i kombination med andra läkemedel för behandling av kronisk hepatit C-virusinfektion hos vuxna. Daklinza ska inte ges som monoterapi. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Samtidig administrering med läkemedel som är starka inducerare av CYP3A4 och P-gp, på grund av risken för lägre exponering och utebliven effekt av Daklinza. Förpackningar: 60 mg och 30 mg: 28 filmdragerade tabletter per förpackning. Ytterligare information: Daklinza är receptbelagt och förmånsberättigat*. För fullständig information, se www.fass.se. Baserad på produktresumé från september 2015. ▼ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Bristol-Myers Squibb AB, tel: 08-7047100, www.bms.se 2 WWW.BMS.SE September 2015 1392SE15PR09035-01 * Daklinza subventioneras vid genotyp 3, fibrosstadium F3 och F4 (enligt skattningsskala Metavir eller Batts och Ludwig). Subventioneras vid genotyp 3, fibrosstadium F2, där övriga alternativ inte är lämpliga. Subventioneras för övriga genotyper, fibrosstadium F3 och F4, i de fall Harvoni eller Viekirax/Exviera inte är lämpligt. Subventioneras även för patienter som, oavsett fibrosstadium, genomgått organtransplantation eller uppvisar svåra extrahepatiska manifestationer av hepatit C-infektion eller är indicerade för IVF-behandling. Fibrosstadium fastställs med leverbiopsi eller en kombination av biomarkörer i blod, klinisk bild och leverelasticitetsmätning. Subventioneras för behandling under 12 veckor med undantag för de patienter som utifrån en klinisk gastrokuriren 5 · 2015 bedömning behöver längre behandlingstid. Subventioneras vid förskrivning av läkare vid infektionsklinik eller gastroenterologisk klinik/enhet med erfarenhet av att behandla patienter med kronisk hepatit C-infektion. SILK PER LUNDBLAD SILK 30 år Svensk Internmedicinsk Lever Klubb – SILK – firar i år sitt 30-årsjubileum. I början av oktober träffades medlemmarna traditionsenligt för höstmöte under två dagar i Sjövillan, en konferensanläggning som ligger strax norr om Stockholm. O rdförande i SILK är sedan förra året Annika Bergquist, som då efterträdde Stefan Lindgren på posten. – SILK är en grupp forskare som samarbetar kring hepatologisk forskning i Sverige. Målet med SILK är att bedriva samarbetsstudier inom hepatologi som inte annars skulle vara möjliga att genomföra. Det finns vissa krav förknippade med att vara ordinarie medlem, förklarar Annika. Man ska ha ett intresse för hepatologi, bidra till gruppens arbete och projektens progress och ansvara för något – eller flera – av de projekt som bedrivs i SILKs regi. – Självklart innebär det också att man måste delta aktivt i SILKs möten, berättar hon. Leverforskning är kärnverksamheten Man träffas alltid två gånger per år – på våren någonstans i Sverige, och på hösten alltid i Sjövillan. Dessutom har man telefonmöten inför de fysiska mötena. – Styrkan är att vi träffas regelbundet och att vi känner varandra väl. Alla som vill bidra är välkomna till SILK och vi välkomnar intresserade personer att komma och prova, säger Annika. – Det vi arbetar med och det som syns utåt är de studier vi gör, med syfte att föra svensk hepatologi framåt. I det arbetet är den informella miljön i SILK – som etableras vid dessa möten – mycket värdefull, säger Stefan Lindgren. SILKs kärnverksamhet är, och har alltid varit, att utföra leverforskning. Styrkan hos SILK ligger i gruppens möjligheter till att kunna bedriva studier av ovanliga tillstånd i en multi-center setting. Annika exemplifierar med den pågående FLIS-studien (Fettlever i Sverige), som drivs av Hannes Hagström, Karolinska Institutet. – Per Stål, som är ordinarie medlem i SILK, är Hannes handledare och Hannes är nu med i SILK som adept. Det innebär att Hannes har tillgång till SILKs samlade kompetens. För att bli ordinarie medlem måste man i praktiken först ha disputerat. gastrokuriren 5 · 2015 – Om man efter sin disputation vill fortsätta att fördjupa sig i leverforskning, då är SILK rätt plats, fortsätter Annika. Idag är man 14 ordinarie medlemmar i SILK, och 10 adjungerade. Samtliga universitetssjukhus i Sverige är representerade. Studie om lågdos alkohols inverkan på fettlever SILKs planering inför det vetenskapliga programmet på Gastrodagarna 2016 var en av punkterna på höstmötets agenda. En av dessa handlade om vilken internationell föreläsare som ska bjudas in som årets Ulrika Broomé-föreläsare. En annan punkt som diskuterades var att under framtida Gastrodagar eventuellt anordna ett öppet SILK-arbetsmöte, där man inbjuder till ”sit-in” – en sorts auskultation. Huvuddelen av mötet ägnades dock åt att diskutera pågående och planerade studier. En av dessa studier var Hannes FLIS-studie, och han gav en lägesrapport. – Det är en prospektiv fettleverstudie. Vi vet att en del av dessa patienter får fibros. Frågan är om alkohol i lågdos har betydelse, och här finns det olika åsikter. En del hävdar att lågdos alkohol har en skyddande effekt – andra att även en låg dos av alkohol är skadligt, förklarade Hannes. Det är det som studien ska söka svar på. Man skapar en stor kohort och ta leverbiopsi och samlar in uppgifter om alkoholvanor, motion och sockerkonsumtion. – Syftet är även att samla in dessa uppgifter Annika Bergquist – med tillhörande biobank – för framtida forskning, fortsatte Hannes. Han kunde rapportera att för alkoholdelen har man satt målet på 150 patienter med NASH. – Vi är snart där! Cirka 120 patienter är rekryterade idag. De första resultaten skall Hannes redovisa på nästa vårmöte. Hur få loss prover? Mötesdeltagarna enades om att fortsätta rekryteringen tills dess att Hannes säger till att antalet är nått. Själv trodde han att målet 150 skulle nås om cirka tre månader. Hannes berättade också att det finns ett stort intresse från industrin – för kommande läkemedelsstudier på fettlever. – Det finns nu flera intressanta kandidater, och det är stor sannolikhet för ett godkänt 3 SILK PER LUNDBLAD läkemedel inom 5 - 10 år. Han sa även att de vill undersöka alla biopsier centralt. Det råder stor variation mellan olika patologer i bedömningen om biopsin visar NASH eller vanlig fettlever. Detta har dock visat sig vara svårt. – Hur ska vi göra för att få loss prover från era patologavdelningar, frågade Annika deltagarna. Det blev diskussion. Det är en tidsödande administrativ process, och ett alternativ är att Hannes – tillsammans med en patolog – själv åker runt till olika sjukhus. Alla universitetssjukhus har sin egen biobanksansvarig, och diskussionen mynnade i att för vissa av sjukhusen – de som inte har så många prover – kan det vara mer effektivt för Hannes att åka dit. Register kortar ner startsträckan för studie Registret över leverbiopserade patienter var en annan punkt på dagordningen. Hans Verbaan, Lund, var föredragande. – Det går framåt, kunde Hans rapportera. Idag finns 1259 patienter i SILKs leverbiopsiprotokoll. Det saknas dock en del uppgifter, och datamaterialet behöver bearbetas. Man diskuterade variablerna i registret, samt hur man ska tolka exakt vad det är som ska fyllas i. Annika ville sedan fortsätta diskussionen med vad registret nu ska användas till. – Grundtanken var att vi skulle ha ett prospektivt register, eftersom vi upptäckte att de data vi hade tillgång till var av dålig kvalitet. Vi hade inte en direkt funktion i åtanke för det då, utöver att skapa ett prospektivt kvalitetsregister, sa Stefan. Han tillade att det faktum att man nu har en definierad kohort med data, kortar ner startsträckan för en studie. – Därför är den bra att ha – även om man inte hade hypotesen klar från början, fortsatte Stefan. Mötet enades om att först inventera vilka diagnoser som i huvudsak är inmatade. – Nästa steg är att inventera de data vi har – vilka är de säkra variablerna i registret? Då har vi en utgångspunkt, och rör oss framåt, summerade Annika. 11 patienter har fått gallgångscancer Nästa studie som diskuterades var surveillance-studien vid primär skleroserande kolangit (PSC). – Studien syftar till att skapa kunskap kring värdet av övervakning av den här patientgruppen, förklarade Annika. Man skapar en PSC-biobank där man 4 också utför koloskopi och MR-undersökning av patienterna under fem år. Man har sedan rätt att ta ut data om cancer under tio år. – Det går bra för oss. Internationellt talar man om att göra detta – och vi är redan igång! Efter att Annika presenterat studiens status, beslöt mötet att fortsätta inkluderingen fram till jul, och därefter stänga för nyrekrytering. Sedan ska de rekryterade följas under 5 år. Elva patienter har utvecklat gallgångscancer. – Dessa patienter har alltså nått endpoint redan nu, konstaterade Annika. Datakvaliteten är på det hela taget ganska god, fortsatte hon. Missing data ligger på ungefär 10 %. Det som saknas är t.ex. diagnosdatum, datum för provtagning, resultat av MR/MRCP och resultat för ERCP avseende cytologi. – Jag vill be er om att göra en komplettering. E-CRF behöver kompletteras med kön, födelsedatum och datum för inklusion. Dessa saknas i dagsläget nu men finns i papperCRFen så det är viktigt att få med detta, sa Annika. Man diskuterade också huruvida man ska ta kalprotektin på de patienter som inte har IBD. Förslaget blev att man ska göra det, och om det är förhöjt ska man ta ett nytt. Är även det nya värdet förhöjt, ska patienten gå till koloskopi. Det blir en mindre delstudie som kan svara på om kalprotektinprovtagning tidigare kan identifiera en subklinisk IBD. Lämnar med gott samvete Vårmötet i Sjövillan 2015 var också det sista som Stefan Lindgren medverkade vid. – Jag gick med i SILK under mitten av 80-talet och var sedan ordförande under sex år – fram till att jag avgick och lämnade Per Stål och Hannes Hagström över till Annika förra året, berättar Stefan för Gastrokuriren. Han känner sig osentimental inför att lämna gruppen. – Jag känner att jag inte längre är nödvändig för SILK, och det gör att jag kan lämna med gott samvete, förklarar han. Vi ber Stefan att nämna några höjdpunkter i arbetet under den långa tid han har varit med. – Studier på PSC har löpt som en röd tråd genom åren. Det har varit studier om PSCs kliniska karaktär och sjukdomsförlopp – och dessa studier har fått stort internationellt genomslag, svarar han. SILK hälsar alltid välkommen Risken för hepatocellulär cancer vid autoimmun leversjukdom – även här har SILK varit framgångsrika. – SILK fortsätter att arbeta med det. Vi har en av världens största patientkohorter med autoimmun leversjukdom! Det är ett signum för gruppen att just kunna arbeta mycket långsiktigt, framhåller Stefan. Hepatologin är ett fascinerande område att engagera sig i, både kliniskt och vetenskapligt, anser han. – Jag rekommenderar det varmt! Om man gastrokuriren 5 · 2015 SILK PER LUNDBLAD är intresserad, kan SILK erbjuda både en vetenskaplig och en social miljö med goda förutsättningar att hjälpa en ung, blivande hepatolog att växa. Om detta intresse finns, bör man kontakta någon av SILKs medlemmar och framföra sitt intresse om att bidra till gruppens arbete. – SILK hälsar alltid välkommen, avslutar Stefan. Per Lundblad Fotnot I samband med SILKs 25-årsjubiléum, skrev Gunnar Järnerot, Åke Danielsson och Stefan Lindgren en artikel om SILKs historia. Den publicerades i Gastrokuriren 3/2009. Tidningen finns att läsa på internet. Gå till www.svenskgastroenterologi.se, och klicka sedan på Gastrokuriren i menyn på sidans övre del. Här ligger samtliga nummer från 2004 och framåt samlade. Publikationer från SILK 1. Olsson R, Lindberg J, Weiland O, Nilsson L & Members of the Swedish Internal medicine Liver Club. Chronic active hepatitis in Sweden. The etiologic spectrum, clinical presentation, and laboratory profile. Stefan Lindgren gastrokuriren 5 · 2015 Scand J Gastroenterol 1988; 23: 463-470. 2. Olsson R, Danielsson Å, Järnerot G, Lindström E, Lööf L, Rolny P, Rydén B-O, Tysk C & Wallerstedt S. Prevalence of primary sclerosing cholangitis in patients with ulcerative colitis. An epidemiological study from five areas in Sweden. Gastroenterology 1991; 100: 1319-1323. 3. Lindgren S, Danielsson Å, Olsson R, Prytz H & Eriksson S. Prednimustin treatment in primary biliary cirrhosis: a preliminary study. J Intern Med 1992; 231: 139-141. 4. Olsson R, Lööf L, Wallerstedt S & The Swedish Internal medicine Liver Club. Pregnancy in patients with primary biliary cirrhosis - a case for dissuasion ? Liver 1993; 13: 316-318. 5. Lööf L, Adami H-O, Sparén P, Danielsson Å, Eriksson LS, Hultcrantz R, Lindgren S, Olsson R, Prytz H, Rydén B-O, Sandberg-Gertzén H & Wallerstedt S. Cancer risk in Primary Biliary Cirrhosis. A population based study from Sweden. Hepatology 1994; 20: 101-104. 6. Olsson R, Broomé U, Danielsson Å, Hägerstrand I, Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O, Wallerstedt S & Asztely M. Colchicine treatment and prognostic value of cholangiography in primary sclerosing cholangitis. In Cholestatic Liver diseases Eds. GP van Berge Henegouwen B van Hock, J de Groote, S Matern, RW Stockbrügger, Kluwer Academic Publisher, Dordrecht, 1994, sid 255-261. 7. Olsson R, Broomé U, Danielsson Å, Hägerstrand I, Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O & Wallerstedt S. Colchicine treatment in primary sclerosing cholangitis. Gastroenterology 1995; 108: 1199-1203. 8. Olsson R, Hägerstrand I, Broomé U, Danielsson Å, Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O & Wallerstedt S. Sampling variability in percutaneous liver biopsies from patients with primary sclerosing cholangitis. J Clin Pathol 1995; 48: 933-935. 9. Broomé U, Danielsson Å, Järnerot G, Lööf L, Olsson R, Rydén B-O, Wahren B and SILK. CA 19-9, CA-50 and CA-242 as tools for diagnosis of cholangiocarcinoma (CC) in patients with primary sclerosing cholangitis (PSC). J Hepatol 1995; 23 suppl 1: 245. 10. Janczewska I, Olsson R, Hultcrantz R, Broomé U. Pregnancy in patients with primary sclerosing cholangitis. Liver 1996; 16: 326-330. 11. Broomé U, Olsson R, Danielsson Å, Lööf L, Bodemar G, Hultcrantz R, Prytz H, Sandberg-Gertzén H, Wallerstedt S & Lindberg G. Natural history and prognostic factors in 305 swedish patients with primary sclerosing cholangitis. Gut 1996; 38: 610-615. 12. Lindgren S, Braun H-B, Michel G, Nemeth A, Nilsson S, Thome-Kromer B, Eriksson S and Members of the Swedish Internal Medicine Liver Club. Absence of LKM-1 antibody reactivity in autoimmune and hepatitis C-related chronic liver disease in Sweden. Scand J Gastroenterol 1997; 32: 175-178. 13. Eriksson SL, Olsson R, Glauman H, Prytz H, Befrits R, Lindgren S, Rydén B-O, Wallerstedt S & Wedén M. Ursodeoxycholic acid treatment in patients with primary biliary cirrhosis. A Swedish multicentre, double-blind, randomised controlled study. Scand J Gastroenterol 1997; 32: 179-186. 14. Sjöberg K, Lindgren S, Eriksson S. Frequent occurence on non-specifik gliadin antibodies in chronic liver disease. Scand J Gastroenterol 1997; 32: 1162-1167. 15. Olsson R, Broomé U, Danielsson Å, Hägerstrand I, Järnerot G, Lööf L, Prytz H, Rydén B-O. Spontaneous course of symptoms in primary sclerosing cholangitis. Relationships with biochemical and histological features. Hepato-gastroenterology 1999; 46: 136-141. 16. Hultcrantz R, Olsson R, Danielsson Å, Järnerot G, Lööf L, Rydén B-O, Wahren B., Broomé U. A 3-year prospective study on serum tumor markers used for detecting cholangiocarcinoma in patients with primary sclerosing cholangitis. J Hepatol 1999; 30: 669-673. 17. Lindgren S, Nilsson S, Nässberger L, Verbaan H, Wieslander and members of the Swedish Internal Medicine Liver Club (SILK). J. Antineutrophil cytoplasmic antibodies in patients with chronic liver diseases: Prevalence, antigen specificity and predictive value for diagnosis of autoimmune liver disease. J Gastroenterol Hepatol 2000; 15: 437-442 18. Bergquist A, Ekbom A, Olsson R, Kornfeldt D, Lööf L, Danielsson Å, Hultcrantz R, Lindgren S, Prytz H, Sandberg-Gertzén H, Almer S, Granath F, Broomé U. Hepatic and extrahepatic malignancies in primary sclerosing cholangitis. J Hepatol 2002;36:321327, med Editorial A Stiehl: Primary sclerosing cholangitis: neoplastic potential in bile ducts, colon and the pancreas? Pp 321-327. 19. Wassermuth R, Depner F, Danielsson Å, Hultcrantz R, Lööf L, Olsson R, Prytz H, Sandberg-Gertzen H, Wallerstedt S, Lindgren S. HLA class II markers and clinical heterogeneity in Swedish patients with primary biliary cirrhosis. Tissue Antigens 2002; 59: 381-387. 20. Broome U, Glaumann H, Lindstom E, Loof L, Almer S, Prytz H, Sandberg-Gertzen H, Lindgren S, Fork FT, Jarnerot G, Olsson R. Natural history and outcome in 32 Swedish patients with small duct primary sclerosing cholangitis (PSC). J Hepatol 2002; 36: 586-589. 21. Ormarsdottir S, Ljunggren Ö, Mallmin H, Olsson R, Prytz H, Lööf L. Longitudinal bone loss in postmenopausal women with primary biliary cirrhosis and well-preserved liver function. J Intern Med 2002; 252: 537-541. 22. Elmberg M, Hultcrantz R, Ekbom A, Brandt L, Olsson KS, Olsson R, Lindgren S, Lööf L, Stål P, Wallerstedt S, Almér S, Sandberg-Gertzen H, Askling J. Cancer risk in patients with hereditary hemochromatosis and in their first-degree relatives. Gastroenterology 2003; 125: 1733-1741. 23. Ormarsdottir S, Mallmin H, Naessén T, PetrénMallmin M, Broomé U, Hultcrantz R, Lööf L. An open, randomized, controlled study of transdermal hormone replacement therapy on the rate of bone loss in primary biliary cirrhosis. J Intern Med 2004; 256: 63-69. 24. Olsson R, Boberg KM, Schaffalitsky de Muckadell O, Lindgren S, Hultcrantz R, Folvik G, Bell H, Gangsøy-Kristiansen MG, Matre J, Rydning A, Wikman O, Danielsson Å, Sandberg-Gertzén H, Ung K-A, Eriksson A, Lööf L, Prytz H, Marschall H-U, Broomé U. High-dose ursodeoxycholic acid in primary sclerosing cholangitis. A 5-year multicenter randomized controlled study. Gastroenterology 2005; 129: 1464-1472. 25. Bergquist A, Montgomery S M, Lund U, Ekbom A, Olsson R, Lindgren S, Prytz H, Hultcrantz R, Broomé 5 SILK PER LUNDBLAD U. Perinatal events and the risk of developing primary sclerosing cholangitis. World Journal of Gastroenterology 2006; 12: 6037-6040. 26. Prytz H, Keiding S, Björnsson E, Broomé U, Almer S, Castedal M, Lajord Munk O and the Swedish Internal Medicine Liver Club. Dynamic FDG PET is useful for detection of cholangiocarcinoma in patients with PSC listed for liver transplantation. Hepatology 2006; 44: 1572-1580. 27. Nyblom H, Björnsson E, Simren M, Aldenborg F, Almer S, Olsson R. The AST/ALT-ratio as an indicator of cirrrhosis in patients with PBC. Liver Int 2006; 26: 840-845. 28. Björnsson E, Wei G, Bergquist A, Wallerstedt S, Almer S, Sangfelt P, Danielsson Å, Sandberg-Gertzén H, Lööf L, Prytz H, Lindgren S. Akut eversvikt – viktigt med snabb multidiciplinär handläggning. Läkartidningen 2007; 104: 210-213. 29. Wei G, Bergquist, Broomé U, Lindgren S, Wallerstedt S, Almer S, Sangfelt P, Danielsson Å, Sandberg-Gertzén H, Lööf L, Björnsson E. Acute liver failure in Sweden: Etiology and outcome. J Intern Med 2007; 262: 393-401. 30. Werner M, Björnsson E, Prytz H, Lindgren S, Almer S, Broomé U, Wallerstedt S, Sandberg- Gertzén H, Hultcrantz R, Sangfeldt P, Nilsson J, Danielsson Å. Autoimmune hepatitis among fertile women. Strategies during pregnancy and breastfeeding. Scand J Gastroenterol 2007; 42: 986-991. 31. Wallerstedt S, Olsson R, Simrén M,. Broomé U, Wahlin S, Lööf L, Hultcrantz R, Sjöberg K, Sandberg-Gertzen H, Prytz H, Almer S. Abdominal tenderness in ascites patients indicates spontaneous bacterial peritonitis. Eur J Intern Med 2007; 18: 44-47. 32. Björnsson E, Olsson R, Bergquist A, Lindgren L, Braden B, Chapman RW, Muri Boberg K, Angulo P. The natural history of small duct primary sclerosing cholangitis. Gastroenterology 2008; 134; 975-980. 33. Bergquist A, Montgomery SM, Bahmanyar S, Olsson R, Danielsson A, Lindgren S, Prytz H, Hultcrantz R, Lööf LA, Sandberg-Gertzén H, Almer S, Askling J, Ehlin A, Ekbom A. Increased risk of primary sclerosing cholangitis and ulcerative colitis in first-degree relatives of patients with primary sclerosing cholangitis. Clin Gastroenterol Hepatol 2008, 6: 939-943. 34. Werner M, Prytz H, Ohlsson B, Almer S, Björnsson, Bergquist A, Wallerstedt S, Sandberg- Gertzén H, Hultcrantz R, Sangfeldt P, Weiland O, Danielsson Å. Epidemiology and the intial presentation of autoimmune hepatitis type 1 in Sweden. A nationwide study. Scand J Gastroenterol 2008; 43:1232-1240. 35. Werner M, Almer S, Prytz P, Lindgren S, Wallerstedt S, Björnsson E, Bergqvist A, Sandberg- Gertzén H, Hultcrantz R, Sangfelt P, Weiland O Danielsson Å. Hepatic and extrahepatic malignancies in Autoimmune Hepatitis. A study by the ten University Hospitals in Sweden. J Hepatol 2009; 50: 388-393. 36. Olsson R, Glaumann H, Almer S, Broomé U, Lebrun B, Bergquist B, Björnsson E, Prytz H, Danielsson Å, Lindgren S. High prevalence of small duct primary sclerosing cholangitis among patients with overlapping autoimmune hepatitis and primary sclerosing cholangitis. Eur J Intern Med 2009; 20: 190-196. 37. Rajani R, Melin T, Björnsson E, Broomé U, Sangfelt P, Danielsson Å, Gustavsson A, Grip O, Svensson H, Lööf L , Wallerstedt S, Almer S. Budd-Chiari syndrome in Sweden: epidemiology, clinical characteristics and survival – an 18 year experience. Liver Int 2009; 29: 253-259. 38. Lindgren S, Glaumann H, Almer S, Broomé U, Lebrun B, Bergquist A, Björnsson E, Prytz H, Danielsson Å, Olsson R. Transitions between variant forms of PBC during long-term follow-up. Eur J Intern Med 2009; 20: 398-402. 6 39. Elmberg M, Hultcrantz R, Fereshte E, Olsson S, Lindgren S, Lööf L, Stål P, Wallerstedt S, Almer S, Sandberg-Gertzén H, Ekbom A, Askling J. Increased mortality risk in patients with phenotypic hereditary hemochromatosis but not in their first-degree relatives. Gastroenterology 2009; 137: 1301-1309. 40. Hindorf U, Jahed K, Bergquist A, Verbaan H, Prytz H, Wallerstedt S, Werner M, Olsson R, Björnsson E, Peterson C, Almer S. Characteriziation and utility of thiopurine methyltransferase and thiopurine metabolite mesurements in autoimmune hepatitis. J Hepatol 2010; 52: 106-111. 41. Werner M, Wallerstedt S, Lindgren S, Almer S, Björnsson E, Bergquist A, Prytz H, Sandberg-Gertzén H, Hultcrantz R, Sangfelt P, Weiland O, Ohlsson B, Danielsson A. Characteristics and long-term outcome of patients with autoimmune hepatitis related to the initial treatment response. Scand J Gastroenterol 2010; 45: 457-467. 42-49. TEMA-NUMMER från SILK. Immunologisk leversjukdom. Läkartidningen 2010; 107: 1377-1400. 42. Lindgren S, Danielsson Å. Leversjukdomar i fokus för svensk forskning. Läkartidningen 2010; 107: 1378. 43. Dahle C. Autoantikroppar centrala för diagnos. Läkartidningen 2010; 107: 1379-1381. 44. Albiin N. Levern i bild – diagnostik i dag och i morgon. Läkartidningen 2010; 107: 1382-1384. 45. Glaumann H. Leverbiopsi överlägsen diagnosmetod … i vissa fall. Läkartidningen 2010; 107: 1385-1387. 46. Werner M, Danielsson Å. Autoimmun hepatit kräver ofta livslång behandling. Läkartidningen 2010; 107: 1388-1391. 47. Bergquist A, Prytz H, Björnsson E. Svårt bromsa primär skleroserande cholangit. Läkartidningen 2010; 107: 1392-1395. 48. Lööf L, Lindgren S. Primär biliär cirros har god prognos när symtom saknas. Läkartidningen 2010; 107: 1396-1398. 49. Lindgren S. Sjukdomarna överlappar ofta varandra. Läkartidningen 2010; 107: 1399-1400. 50. Rajani R, Björnsson E, Bergquist A, Danielsson Å, Gustavsson A, Grip O, Melin T, Sangfelt P, Wallerstedt S, Almer S. Epidemiology and clinical features of portal vein thrombosis: A multicenter study. Aliment Pharmacol Ther 2010; 32: 1154-1162. 51. Aleman S, Endalib S, Stål P, Lööf L, Lindgren S, Sandberg-Gertzén H, Almer S, Olsson S, Danielsson A, Wallerstedt S, Hultcrantz R. Health check-ups and family screening allow detection of hereditary hemochromatosis with less advanced liver fibrosis and survival comparable with the general population. Scand J Gastroenterol. 2011; 46: 1118-1126. 52. Lindström L, Boberg KM, Wikman O, Friis-Liby I, Hultcrantz R, Prytz H, Sandberg-Gertzén H, Sangfelt P, Rydning A, Folvik G, Gangsøy-Kristiansen M, Danielsson A, Bergquist A. High dose ursodeoxycholic acid in primary sclerosing cholangitis does not prevent colorectal neoplasia. Aliment Pharmacol Ther 2012; 35: 451-457. 53-58. TEMA-NUMMER från SILK. Förhöjda levervärden. Läkartidningen 2012; 109: 2087-2104. 53. Hultcrantz R, Prytz H. Metabol leversjukdom är ofta orsaken. Läkartidningen 2012; 109: 2087. 54. Hultcrantz R, Agréus L. Övervikt och läkemedelsbiverkan vanligast vid förhöjda levervärden. Läkartidningen 2012; 109: 2088-2089. 55. Prytz H, Lindgren S. Ovanliga metabola sjukdomar kan visa sig som leversjukdom. Läkartidningen 2012; 109: 2090-2092. 56. Friis-Liby I, Wallerstedt S, Marschall HU. Ikterus och kolestas. Läkartidningen 2012; 109: 2093-2096. 57. Stål P, Hultcrantz R. Hereditär hemokromatos – en vanlig genetisk sjukdom. Läkartidningen 2012; 109: 2097-2099. 58. Kechaigas S, Ekstedt M. Icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom kan ge permanent leverskada. Läkartidningen 2012; 109: 2100-2104. 59. Wallerstedt S, Simrén M, Wahlin S, Lööf L, Hultcrantz R, Sjöberg K, Sandberg Gertzen H, Prytz H, Almer S, Odén A. Moderate hyperkalemia in patients with cirrhotic ascites indicates a serious prognosis. Scand J Gastroenterol 2013; 48: 358-365. 60. Lindström L, Hultcrantz R, Boberg KM, FriisLiby I, Bergquist A. Association between reduced levels of alkaline phosphatase and survival times of patients with primary sclerosing cholangitis. Clin Gastroenterol Hepatol 2013 In press. 61. Magnusson M, Sten-Linder M, Bergquist A, Rajani R, Kechagias S, Fischler B, Németh A, Lindahl TL. The international normalized ratio according to Owren in liver disease:interlaboratory assessment and determination of international sensitivity index. Thromb Res. 2013 Sep;132(3):346-51. doi: 10.1016/j.thromres.2013.05.032. Epub 2013 Aug 30 62. Chaireti R, Rajani R, Bergquist A, Melin T, FriisLiby I, Kapraali M, Kechagias S, Lindahl TL, Almer S. Increased thrombin generation in splanchnic vein thrombosis is related to the presence of liver cirrhosis and not to the thrombotic event. Thromb Res. 2014 Aug;134(2):455-61. doi: 10.1016/j.thromres.2014.05.012. Epub 2014 May 13 63. Hepatocellular and extrahepatic cancer in patients with autoimmune hepatitis - a long-term follow-up study in 634 Swedish patients. Danielsson Borssén Å, Almer S, Prytz H, Wallerstedt S, Friis-Liby IL, Bergquist A, Nyhlin N, Hultcrantz R, Sangfelt P, Weiland O, Lindgren S, Verbaan H, Werner M. Scand J Gastroenterol. 2015 Feb;50(2):217-23. doi: 10.3109/00365521.2014.983154. Epub 2014 Dec 8. PMID: 25483724 [PubMed - in process] 64. Association between reduced levels of alkaline phosphatase and survival times of patients with primary sclerosing cholangitis. Lindström L, Hultcrantz R, Boberg KM, Friis-Liby I, Bergquist A. Clin Gastroenterol Hepatol. 2013 Jul;11(7):841-6. doi: 10.1016/j. cgh.2012.12.032. Epub 2013 Jan 22. Manuskript • • • Rajani R, Bergquist A, Melin T, Friis-Liby I, Kapraali M, Werner M, Sangfelt P, Wallerstedt S, Lindahl T, Almer S. Increased levels of factor VIII activity in plasma of patietnes with portal venous thromboses and Budd-Chiari syndrome. Rajani R, Haglund S, Bergquist A, Melin T, Friis-Liby I, Verbaan H, Kapraali M, Werner M, Sangfelt P, Wallerstedt S, Almer S. High frequency of JAK2-mutation in Swedish patients with Budd-Chiari syndrome and portal venous thromboses. Almer S, Friis-Liby I.L, Prytz H, Sangfelt P, Nyhlin N, Verbaan H. Mycophenolate mofetil as long-term rescue treatment in difficult-to-treat patients with autoimmune hepatitis. Manuskript. gastrokuriren 5 · 2015 MIKROSKOPISK KOLIT PER LUNDBLAD Viekirax och Exviera ger bot upp till 95–100%1 för patienter med hepatit C ABBVIES BEHANDLING MOT HEPATIT C Viekirax och Exviera riktar sig till vuxna patienter med kronisk hepatit C, genotyp 1 och 4 och är en kombination av tre olika direktverkande antivirala substanser som effektivt hämmar virusreplikationen. Vid behandling enligt indikation blev 95-100 % botade.1 PATIENTEN ÄR VIKTIGAST Därför finns AbbVie Care, ett skräddarsytt patientstödsprogram som ger praktiska råd och motivation till patienten under hela behandlingstiden. ABBVIE ERBJUDER UTBILDNINGAR SEVIEX150439 AbbVies terapiinriktade utbildningar för läkare och sjuksköterskor är framtagna i samarbete med ledande experter inom hepatit C-området. Ref. 1. SPC Viekirax® (ombitasvir, paritaprevir, ritonavir), Rx, (F). J05A (Virushämmande medel, direktverkande), SPC 2015-01-15. Indikation: Viekirax är indicerat för att användas i kombination med andra läkemedel för behandling av kronisk hepatit C (CHC) hos vuxna. Viekirax finns som filmdragerade tabletter. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se. Exviera® (dasabuvir), Rx, (F), J05A (Virushämmande medel, direktverkande), SPC 2015-01-15. Indikation: Exviera är indicerat för att användas i kombination med andra läkemedel för behandling av kronisk hepatit C (CHC) hos vuxna. Exviera finns som filmdragerade tabletter. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se. Begränsningar: Viekirax/Exviera subventioneras för patienter med kronisk hepatit C-infektion som utvecklat fibrosstadium F2 till F4 (enligt skattningsskala Metavir eller Batts och Ludwig). Viekirax/Exviera subventioneras även för patienter som, oavsett fibrosstadium, genomgått organtransplantation eller uppvisar svåra extrahepatiska manifestationer av hepatit C-infektion eller är indicerade för IVF-behandling. Fibrostadium fastställs med leverbiopsi eller en kombination av biomarkörer i blod, klinisk bild och leverelasticitetsmätning. Viekirax/Exviera subventioneras för behandling under 12 veckor med undantag för de patienter som utifrån en klinisk bedömning behöver längre behandlingstid. Viekirax/Exviera subventioneras vid förskrivning av läkare vid infektionsklinik eller gastroenterologisk klinik/enhet med erfarenhet av att behandla patienter med kronisk hepatit C-infektion. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. AbbVie AB, Box 1523, 171 29 Solna. Tel 08-684 44 600. gastrokuriren 1 · 2015 7 ABSTRACT GASTRODAGARNA Metojectpen® (metotrexat) Injektionspennor i 9 olika doser Färdig att använda Metojectpen Enkel att hantera ® (metotrexat) förfylld injektionspenna 50 mg/ml Minskar risken för nålstick Högst koncentration vilket ger lägst volym Instruktionsfilm för subkutan injektion av Metojectpen® 50 mg/ml finner du på www.medicininstruktioner.se En känsla av frihet... Metojectpen® 7,5-30 mg injektionsvätska, lösning i förfylld injektionspenna (metotrexat) Indikationer: Metojectpen® är indicerat för behandling av aktiv reumatoid artrit hos vuxna patienter, polyartritiska former av svår, aktiv juvenil idiopatisk artrit, när behandling med NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) gett inadekvat svar, svår terapiresistent handikappande psoriasis som inte svarar adekvat på andra terapiformer såsom fototerapi, PUVA och retinoider och svår psoriasisartrit hos vuxna patienter. Dosering: Metojectpen® ges som injektion 1 gång per vecka. Individuell dosering. Förpackningsstorlekar: Förfyllda injektionspennor innehållande 0,15 ml (7,5 mg), 0,2 ml (10 mg), 0,25 ml (12,5 mg), 0,3 ml (15 mg), 0,35 ml (17,5 mg), 0,4 ml (20 mg), 0,45 ml (22,5 mg), 0,5 ml (25 mg), 0,55 ml (27,5 mg) eller 0,6 ml (30 mg) lösning finns i förpackningar med 1, 2, 4, 5, 6, 10, 11, 12, 14, 15 och 24 förfyllda injektionspennor. Spritsuddar ingår i förpackningen. Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras. Metojectpen® ingår i förmånssystemet. ATC-kod: L01BA01. Datum för översyn av produktresumé: 2013-08-22. För fullständig produktinformation och priser hänvisas till www.fass.se gastrokuriren 3 · 2015 8 Medac Box 120, 432 23 Varberg Tel: 0340 - 64 54 70 Fax: 0340 - 64 54 79 [email protected] www.medac.se MOTIVERANDE SAMTAL EVA NORDIN Motiverande samtal stärker ett personcentrerat förhållningssätt På Astrid Lindgrens barnsjukhus har vårdpersonalen på sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition fått utbildning i motiverande samtal (MI). I september träffades deltagarna för det tredje och sista utbildningssteget. Genom diskussioner och rollspel har personalen fördjupat och utvecklat sina färdigheter i kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt. D et är lunchtid på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. I ett konferensrum är matlådor uppdukade och kursledarna Annika Brinkberg Lapidus, specialist i gastroenterologi, samt Barbro Hägg, socionom, inväntar deltagarna som en efter en anländer till seminariet. Det har gått några månader sedan de träffades senast. Under våren hölls de två första utbildningsstegen då teori och bakgrund om MI varvades med praktisk träning. – Det är en effektiv metod och ett bra arbetsverktyg för att involvera patienter och anhöriga i vård och behandling. Nyligen pratade jag med en mamma på telefon. Under samtalets gång föreslog hon själv att hon skulle anlita en psykolog för att få hjälp med de problem hon brottades med. Det var skönt att hon på egen hand kom fram till vad hon behövde och tog ansvar för det, säger Therese Alanen, specialistsjuksköterska barn och ungdom vid sektionen för barngastroenterologi, hepatologi och nutrition på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Sektionen är profilerad mot inflammatorisk tarmsjukdom, tarmsvikt, pankreas- och leversjukdomar samt komplicerade nutritionstillstånd. Sektionen arbetar tillsammans med barnläkare i öppenvård och i samarbete med exempelvis högspecialiserad barn- och transplantationskirurgi, neonatologi, nefrologi, hematologi, onkologi, koagulation och neurologi samt vuxengastroenterologi och hepatologi. SE 318/082015 SE 262/042014 Viljan till förändring Utbildningsinsatsen är en del av ett större projekt, IBD Connect, som syftar till att öka kunskapen och förbättra kommunikationen mellan sjukvården, patienterna och deras anhöriga/närstående. gastrokuriren 5 · 2015 Det är ett internationellt projekt som sedan fem år drivs av läkemedelsbolaget Abbvie och som riktas till gastroenterologkliniker runt om i världen. I Sverige har cirka 200 läkare och sjuksköterskor, verksamma inom gastroenterologi, gått utbildningen. – Syfte är att ge ett bättre resultat för patienten som blir mer delaktig i besluten. För första gången har vi nu testat en pilot inom barngastro-hepatologi. Beroende på intresse kommer vi att ta ställning till om vi ska erbjuda utbildningen till samtliga barngastrokliniker i landet, säger distriktschef Jan Önnerdal, projektledare för IBD Connect och ansvarig för terapiområdet immunologi på Abbvie. Den här eftermiddagen har 10 deltagare samlats i konferensrummet. Efter en inledande genomgång följer en diskussion om MI som arbetsverktyg och om framgångar, svårigheter och fallgropar. Deltagarna får även öva de olika stegen i MI och ta upp egna ärenden och frågor som diskuteras i små grupper. – Det är så viktigt att få med patienten i samtalet och det är inte alltid enkelt. Nu är det ju speciella omständigheter att arbeta med barn eftersom de är minderåriga. Det innebär att föräldrar eller vårdnadshavare är involverade i samtalen kring vård och behandling, vilket innebär särskilda utmaningar, säger Cecilia Zetterström, barnläkare. Petter Malmborg barnläkare och Therese Alanen, nutritionssjuksköterska Tilltro och tillit Motiverande samtal tar avstamp i psykologen Carl Rogers teori om samtalsledarens roll i det personcentrerade samtalet. Förmågan att uttrycka empati, värme och äkthet är helt avgörande för att skapa förutsättningar för förändring, menar han. – Jag förknippar Rogers med ett humanistiskt synsätt. Han förespråkade tanken att människan föds med positiva, sociala möjligheter och med en grundläggande strävan att förverkliga dessa, säger Annika Brinkberg Lapidus. Teorin har sedan vidareutvecklats av andra psykologer som William R Miller samt Stephen Rollnick. De är författare till standardverket ”Motivational Interviewing- helping 9 UEG WEEK PER LUNDBLAD Magens hälsa – vårt fokus™ budesonid Nu hos Tillotts Pharma Entocort® (budesonid) Rx, F, ATC-kod A07EA06. Indikationer: Depotkapslar 3 mg: mild till måttlig Crohns sjukdom i ileum och colon ascendens. Rektalsuspension: ulcerös kolit, proktit. Kontraindikationer: överkänslighet mot budesonid eller mot något hjälpämne. För information om dosering, varningar/försiktighet, biverkningar och priser se www.fass.se. Produktresumé depotkapslar 2012-11-23 och rektalsuspension 2015-01-13. 10 Tillotts Pharma AB Gustavslundsvägen 135, 167 51 Bromma. Tel: 08-704 77 40, [email protected] www.tillotts.se gastrokuriren 1 · 2015 15-09-0220SE FWD 14881 Tillotts Pharma AB är läkemedelsbolaget med fokus inom gastroenterologi och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Nu välkomnar vi en ny medlem till vår produktportfölj: Entocort® (budesonid) För fullständig förskrivningsinformation se fass.se MOTIVERANDE SAMTAL EVA NORDIN personal när föräldrar och barn inte uppnår ett förväntat resultat och då väljer att gå sina egna vägar. Då kan det kännas tryggt att använda sig av motiverande samtal för att reda ut vem som har ansvar för vad på ett konstruktivt och tydligt sätt, säger Petter Malmborg, barnläkare. Rollspel om svåra frågor Kursledare Annika Brinkberg Lapidus, barnläkare och Barbro Hägg, socionom. Verksamma på Hälsomottagningen i Södertälje. Cecilia Zetterström, gastroenterolog och Britta Parwén, undersköterska people change” som utkom 2012. Motiverande samtal genomsyras av övertygelsen om vikten av personens/patientens rätt till självbestämmande samt tilltron till individens egen kraft till förändring. – Det är inte helt ovanligt att vården och patienten med sina anhöriga har kommit överens om vissa saker, men så visar det sig att informationen eller överenskommelsen ändå inte har nått fram. Därför är motiverande samtal en bra metod eftersom man utgår från patientens behov och förutsättningar och stämmer av informationen. Om inte patienten känner sig förstådd och respekterad av vårdpersonalen, är det svårt att få en djupare kontakt och uppnå bra resultat. Patienten behöver känna att vården bryr sig om hur det går och att det finns ett äkta engagemang, säger Sara Wallin, specialistsjuksköterska barn och ungdom. Det är dock inte alltid enkelt att möta föräldrar som är ovana vid ett undersökande förhållningssätt. Många vill gärna ha färdiga lösningar och klara besked och är inte bekväma med att reflektera kring de öppna frågor som ställs. – Det landar inte alltid mjukt hos föräldrarna när de inser att de har ansvar för vissa delar som sjukvården inte kan ta ansvar för. Det kan också vara svårt för oss som vård- gastrokuriren 5 · 2015 Det tredje utbildningssteget avslutades med ett rollspel där en läkare och en barnsjuksköterska fick agera föräldrar som i möte med vårdpersonalen fick samtala om sin situation, sina behov och sin syn på den fortsatta vården och behandlingen. – Vi som vårdpersonal räknar med att föräldrar vill och kan vara delaktiga, men så är det inte alltid. Alla föräldrar har av olika skäl inte förmågan att knyta an till sina barn på ett bra sätt. Det kan också handla om att föräldrar inte alltid förstått sin roll eller att de förnekar att barnet har en svår sjukdom, säger Cecilia Zetterström. I den efterföljande diskussionen var det flera av deltagarna som upplevde att de fick ett bra stöd och en bra vägledning av metoden. Genom att nyfiket och på ett empatiskt sätt undersöka föräldrarnas behov och förutsättningar fick de en djupare förståelse för föräldrarnas känslor av rädsla, otillräcklighet, ensamhet och vilsenhet. – Ibland känner inte alltid vårdpersonalen till hela bilden. Det är väl en lärdom från den här utbildningen, att hur viktigt det är att vi som vårdteam fångar upp olika signaler och delar med oss av information för att få en bättre helhetsbild, säger Petter Malmborg. Ibland kan dock föräldrar reagera mot det öppna och undersökande förhållningssättet och uttrycka känslor som: ”Inte nog med att doktorn inte vad han ska göra, han vet heller inte vad han ska prata om”. – Här handlar det om att bekräfta och låta patienten få uttrycka sina känslor och att man som behandlare fortsätter att lyssna och undersöka vad som kan ligga bakom patientens eventuella frustration och vilka förväntningar som patienten har, säger Annika Brinkberg Lapidus. Vid motstånd kan en vanlig reaktion vara att vilja övertyga patienten till förändring. Men det är inte särskilt verksamt, menar hon. Det handlar i stället om att exempelvis undvika att gå in i kamp, att undvika rättelser, att inte gå för fort fram, att använda ett aktivt lyssnande, att förmedla en reflektion så att patienten känner sig bekräftad och att stödja patientens självtillit. – Alla är inte beredda att ta ansvar och har en låg beredskap till förändring. Fokus bör då vara att väcka ett intresse för att överväga en förändring. Det kan till exempel vara att erbjuda information som kan bidra till patienten känner sig motiverad, men det räcker sällan. Det krävs också, menar Annika Brinkberg Lapidus, en djupare förståelse för patientens situation, uppfattning om vad som är viktigt och rätt och vilka erfarenheter som finns. Hur väl stämmer den nuvarande situationen med patientens uppfattning om hur hen vill ha det? Genom ett aktivt lyssnande och ett respektfullt utforskande kan viktig kunskap fångas upp. Har patienten till exempel erfarenhet av tidigare upplevda misslyckanden kan det vara ett starkt skäl till att inte vilja försöka igen. Hur ser patientens behov, vilja och förmåga till förändring ut, och vilka åtaganden är patienten beredd att ta? – Utgångspunkten i motiverande samtal är patientens erfarenheter, värderingar och prioriteringar i förhållande till den förändring som kan vara aktuell. Verktygen är bekräftelse, öppna frågor, reflektioner och sammanfattningar, säger Annika Brinkberg Lapidus. Träning ger färdighet Som med många andra kunskaper krävs träning och en genomtänkt långsiktig strategi för att vidmakthålla och utveckla färdigheter i MI. Henrik Arnell är chef för sektionen som har mottagningar i Solna och Huddinge. – Det är cirka 20 kilometer mellan sajterna och det är en utmaning i sig. Jag har varit sektionschef i ett år och inser alltmer att kommunikation är en stor och viktig del av mitt arbete. Goda relationer förutsätter en god kommunikation. Den medicinska kunskapen tar jag för given hos mina medarbetare. Många är högt meriterade och är på en hög medicinsk kunskapsnivå. Men när det gäller kunskaper och färdigheter i hur vi kommunicerar med varandra finns det mer vi kan lära, säger Henrik Arnell. Chefskap är inte det svåra, menar han, den stora utmaningen är att utveckla ett ledarskap som motiverar och stimulerar medarbetare. Och att lyckas skapa en gemensam organisationskultur som alla medarbetare kan relatera till. Det finns en risk, menar han, att frågor kring kommunikation inte riktigt tas på allvar i en högspecialiserad sjukvård. Många föräldrar upplever att de får en fantastisk 11 MOTIVERANDE SAMTAL EVA NORDIN medicinsk vård, men att vissa frågor ibland faller mellan stolarna eller lämnas kvar obesvarade. – Motiverande samtal tillhandahåller en metodik och tekniker som skapar trygghet i mötet och inger vårdpersonal modet att våga lyssna och bolla svåra frågor. Jag skulle vilja säga att det ger en säkrare sjukvård när patienter bjuds in och får tillfälle att reflektera kring viktiga frågor som rör exempelvis ansvar kring behandling och medicinering, säger Henrik Arnell. Han har själv gått utbildningar i såväl ledarskap som i motiverande samtal och upplever att han ibland blir påmind om hur lätt det är att ta den snabbaste vägen till förståelse när tiden är knapp och kraven på sjukvårdsproduktion är höga. – Jag brukar ta med mig en lathund som hjälper mig att träna teknikerna. Det tar i regel inte så mycket mer tid att våga lyssna, vara lyhörd och låta patienten ta mer plats. Ett auktoritärt förhållningssätt där läkaren håller i taktpinnen, kan vara ett försvar för att väja undan från de svåra frågorna. Jag märker själv hur jag numera lämnar mer utrymme och plats i mötet med patienten och med medarbetare, men också i samband med föreläsningar. Tidigare kunde jag peppra åhörarna med dussintals powerpointbilder, det gör jag inte längre. Jag har dragit ned på antalet bilder för att stimulera till ett mer aktivt deltagande, säger Henrik Arnell. skattad bland personalen, menar Christina Wahlstedt, chefssjuksköterska. – Metoden är spännande och en påminnelse om hur vi kan vidareutveckla våra samtal med barn, unga och deras anhöriga. Jag ser det som att vi får en chans att förstärka det som redan är bra och även får tillgång till nya verktyg och tekniker som är användbara i mötet med våra patienter för att bättre förstå deras verklighet, förväntningar och mål. Christina Wahlstedt arbetar mycket med nutrition och med barn som av olika anledningar inte vill eller kan äta; det kan vara barn som genomgått en levertransplantation och barn som är glutenintoleranta. – Det nyfikna förhållningssättet i motiverande samtal ger oss möjlighet att undersöka förväntningar, mål och vad som kan åstadkommas. De frågor och problem som tas upp i mötet mellan sjukvården, patienter och anhöriga kan ibland vara svåra att hantera. – Vi möter många olika slags familjer. Vissa är arga och besvikna över olika saker och som lägger ansvaret utanför sig själva. Vi har också familjer som inte vill acceptera den situation som är, eller som inte vill följa rekommendationer. Vi är vana vid att hantera den här sortens utmaningar, men ibland kan det vara svårt för elever eller nyutbildade att hantera dessa situationer utan att blanda ihop sig med den problematik de möter. Vägledande principer vid MI Användbara tekniker Utbildningsinsatsen har varit mycket upp- Eva Nordin MI-‐andan • • • • • Visa empati Utveckla diskrepans Undvika argumentation Motstå rättningsreflexen Stödja självtillit Fakta, Motiverande samtal, MI: Samarbete Absolut värde Medkänsla Affirma3on Framkallande Acceptans Autonomi Ackurat Empa3 Miller & Rollnick 2013 12 Motiverande samtal används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. Metoden utvecklades ursprungligen för att behandla alkoholproblem, men används idag generellt i rådgivning och behandling som rör livsrelaterade faktorer när det gäller alkohol, tobak, droger, kost, fysisk aktivitet och spelberoende. Det har gjorts mer än 200 randomiserade, kontrollerade studier om MI och det finns starka bevis för att MI är en effektiv behandlingsmetod, speciellt vid alkohol-, tobak och narkotikamissbruk, men även vid andra beteendeförändringar. Det finns inte ännu lika stark evidens för att MI förändrar kostvanor eller fysisk aktivitet, fler studier behövs. Källa: SBU gastrokuriren 5 · 2015 Den första biosimilara monoklonala antikroppen (mAb) för användning inom gastroenterologi ... ett nytt perspektiv INFLECTRA™ (Infliximab) är världens första biosimilara mAb. Inflectra™ (Infliximab) är en TNF-hämmare, 100 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. (R x, F, SmPC juni 2015). Doseringen varierar för de olika indikationsområdena: • Reumatoid artrit • Psoriasisartrit • Ankyloserande spondylit • Psoriasis • Crohns sjukdom (även fistulerande) • Ulcerös kolit • Crohns sjukdom hos barn* • Ulcerös kolit hos barn*. Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet mot infliximab, mot andra murina proteiner eller mot något av hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner såsom sepsis, abscesser, och opportunistiska infektioner. Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV). Övrigt: Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Inflectra påbörjas samt följas noggrant avseende gastrokuriren 1 · 2015 infektion efter insatt behandling. Risk för att utveckla lymfom eller andra maligniteter hos patienter behandlade med TNF-hämmande medel kan inte uteslutas. Regelbunden hudundersökning rekommenderas, särskilt hos patienter med riskfaktorer för hud-cancer. Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta att använda dem i minst 6 månader efter den sista behandlingen med Inflectra. *Inflectra är avsedd för behandling av svår aktiv sjukdom hos pediatriska patienter mellan 6 och 17 år som svarat otillräckligt på konventionell behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan behandling. Inflectra har inte studerats hos patienter yngre än 6 år med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. R x, F: Baserat på produktresumé juni 2015. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Rapportering av biverkningar: Om du får biverkningar, tala med läkare, apotekspersonal eller sjuksköterska. Detta gäller även biverkningar som inte nämns i denna information. Du kan också rapportera biverkningar direkt (se detaljer nedan). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedels säkerhet. Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala, www.lakemedelsverket.se För ytterligare information om bl.a. effekt och säkerhet, förpackningar och pris, se produktresumé på www.fass.se respektive www.tlv.se Innehavare av godkännande för försäljning: Hospira UK Limited, Horizon, Honey Lane, Hurley, Maidenhead, SL6 6RJ, Storbritannien. Svensk representant: Hospira Nordic AB, Box 34116, 100 26 Stockholm. Tel. 08 - 672 85 00. [email protected] 13 SEADIFX_GASTRO_okt2015 Inflectra har visat likvärdig effekt, säkerhet och kvalitet som referensläkemedlet Infliximab. Colonoscopy course Colonoscopy course New developments that change our daily practice LEVERKONGRESSEN PER LUNDBLAD New developments developments that that change change our our daily daily practice practice New Karolinska University Hospital Karolinska University Hospital Stockholm, Sweden Karolinska University Hospital Stockholm, Sweden Tuesday, 8th March 2016 9am-4pm Stockholm, Sweden Tuesday, 8th 8th March March 2016 2016 9am-4pm 9am-4pm Tuesday, Participants: gastroenterologists, surgeons, endoscopist gastroenterologists, nurses, endoscopy assistents Participants: gastroenterologists, surgeons, Participants: surgeons, endoscopist nurses, nurses, endoscopy endoscopy assistents assistents endoscopist Se program: www.svenskgastroenterologi.se 14 The course will be preceded by live demonstrations on techniques, characterisation, Thecolonoscopy course will be precededlesions by live demonstrations The course willon bethe preceded by live demonstrations EMR and ESD 7th March 1-4pm on colonoscopy techniques, lesions characterisation, on colonoscopy techniques, lesions characterisation, EMR and ESD on the 7th March 1-4pm EMR and ESD on the 7th March 1-4pm gastrokuriren 5 · 2015 VIDEOKAPSELENDOSKOPI GABRIELE WURM JOHANSSON OCH ERVIN TOTH Första skandinaviska kursen i videokapselendoskopi i Malmö Videokapselendoskopi är en viktig del i utredningen av gastrointestinala sjukdomar. Den trådlösa metoden att undersöka tunntarmen med hjälp av en liten kapsel med integrerad kamera presenterades första gången i år 2000 och har sedan dess etablerats som oumbärlig metod i diagnostik och kartläggning av patienter med bl a Crohns sjukdom, obskyr gastrointestinal blödning och kronisk järnbristanemi. art föreläsningar och fallbeskrivningar för de viktigaste användningsområdena. I samband med hands-on träningssektioner kunde deltagarna interaktivt träna på utvalda fall och diskutera fynden med experterna. Deltagarna, både sjuksköterskor och läkarna, var mycket nöjda och skärskild kursens pedagogiska uppläggning samt den praktiska kursdelen uppskattades. Kursen var den första av en årligen plane- rade återkommande utbildning inom videokapselendoskopi för att öka kompetensen och bemöta det ökande kravet och utbildningsbehovet inom området. Kommande kurser kommer att annonseras både på SGFs hemsida och i Gastrokuriren. Gabriele Wurm Johansson Ervin Toth D en första skandinaviska kursen i videokapselendoskopi genomfördes 1-2 oktober 2015 i Malmö. Kursfakulteten bestod av Ervin Toth, Gabriele Wurm Johansson och Artur Nemeth (Endoskopienhet, Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö) samt Dr. Martin Keuchel (Bethesda sjukhuset Hamburg, Tyskland). Syftet med kursen var att erbjuda deltagarna en introduktion till videokapselendoskopi med både teoretisk undervisning och praktisk träning. Kursen, som hölls på engelska, innehöll teori kring indikationer, kontraindikationer och komplikationer av en kapselundersökning samt state-of-the- Deltagarna gastrokuriren 5 · 2015 15 BENGT IHRE-STIPENDIUM BJÖRN LINDKVIST Bengt Ihre-stipendium 2016 Nu ledigförklaras stipendium ur Bengt Ihre-fonden om 100 000 kr. Stipendiesumman kan fördelas på ett eller flera stipendier. S samt nuvarande ordförande i SGF. Ansökan ska innehålla beskrivning av planerad forskningsverksamhet med kostnadskalkyl om max 3 A4-sidor och curriculum vitae. För ytterligare information kontakta Björn Lindkvist, vetenskaplig sekreterare, Svensk Gastroenterologisk Förening. E-post: bjorn. [email protected]. tipendierna är avsedda för vetenskapliga projekt inom den kliniska patientnära forskningen, som lön för pre- eller postdoktoral vetenskaplig utbildning företrädesvis utomlands eller för metodutvecklingsarbete vid utländsk institution. Stipendiet utdelas till läkare/forskare, vilka är medlemmar i Svensk Gastroenterologisk Förening och delas ut i samband med Svenska Gastrodagarna i Visby, 11-13/5, 2016. Ansökan Ansökan, som inte kräver särskilt formulär, skickas via e-post till Björn Lindkvist och skall vara honom tillhanda senast den 21 februari 2016. Ange ”Ihre-stipendium 2016” som ämne i e-postmeddelandet. Stipendiekommittén utgörs av föregående BENGT IHRE RESEARCH FELLOWSHIP Utvecklingen inom medicinsk forskning går idag mot ett ökat behov av samverkan och samarbete för att därigenom samla kompetens, resurser och patientkohorter. Bengt Ihre Research Fellowship är en strategisk satsning inom Bengt Ihres Forskningsfond för att stärka svensk gastroenterologisk forskning genom ökad nationell samverkan och nätverksbyggande. Bengt Ihre Research Fellowship ger möjlighet till stöd för kliniska forskningsprojekt under två års tid inom gastroenterologi och gastrokirurgi. VAD INNEBÄR ETT FELLOWSHIP? Ett forskningsstöd genom Bengt Ihre Research Fellowship ger stöd till en läkare och klinisk forskare efter disputation att med handlednings- och forskningsresurser kunna utföra kliniska studier på sin hemklinik i samarbete med de inom Fellowshipprogrammet relaterade universiteten och etablerade nätverk. Fellowshipet inkluderar även personlig utveckling, ledarskap och gemensamma vidareutbildningsaktiviteter. Stipendieprogrammet individualiseras efter sökande och kan komma att inkludera del av lön samt finansiera de till projektet knutna kostnaderna såsom statistikkonsult-tjänster, etiktillstånd, laborativa resurser och analyser, forskningssköterskor, med mera som krävs på plats. Projektperioden är två år. 16 AnnonsUtlysning2014.indd 1 UTLYSNING Vem söker? Disputerad läkare med minst påbörjad specialisttjänstgöring inom gastroenterologisk eller gastrokirurgisk specialitet. Sökande ska ej ha uppnått docentnivå. Endast medlemmar i Svenska Läkaresällskapet är behöriga att söka. Tidsgräns för sökande efter disputation 10 år, undantag för föräldraledighet. För vilken period? Fellowship-programmet löper under två år och ska vara förenat med klinisk tjänstgöring. Fellowperioden för denna utlysning startar 1 september 2016. När? Sista ansökningsdag är 1 februari 2016. Hur? Ansökan som ska skrivas på svenska ska innehålla: Komplett kontaktinformation Personlig motivering till sökt Fellowship (inklusive kontaktuppgifter till två referenspersoner) Kort CV (max 2 sidor) Forskningsprogram (max 5 sidor inklusive referenser) ska innehålla rubrikerna: Projekttitel, Vetenskaplig sammanfattning, Övergripande mål, Frågeställning, Bakgrund, Projektbeskrivning, Etiktillstånd, Budget, Framtidsplaner. Resursintyg från verksamhetschef (exempel finns på hemsidan) Ansökan skickas elektroniskt i PDF-format som ett dokument till: [email protected] Läs mer om programmet och ansökan på www.ihrefellowship.se • • • • • gastrokuriren 5 · 2015 2015-10-13 15:17 För vuxna patienter med måttlig till svår ulcerös kolit ABSTRACT GASTRODAGARNA STYRKA SOM HÅLLER1,2 torsdag fredag lördag söndag 1 2 3 4 måndag tisdag onsdag 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 Simponi® - den första och enda subkutana TNF-hämmaren med dosering var fjärde vecka* För kontinuerlig klinisk effekt vid behandling av ulcerös kolit1,2 Simponi® (golimumab) är en TNF-hämmare, 50 mg och 100 mg injektionslösning i förfylld injektionspenna och förfylld spruta, Rx, SPC 2014/06. Ingår i förmånen. Doseringen varierar för de olika indikationsområdena. Indikationer: Simponi används hos vuxna när svaret på tidigare sjukdomsmodifierande läkemedel varit otillräckligt för följande inflammatoriska sjukdomar; måttlig till svår aktiv reumatoid artrit (även MTX-naiva med svår aktiv, progredierande RA); aktiv och progredierande psoriasisartrit; svår aktiv ankyloserande spondylit; samt måttlig till svår aktiv ulcerös kolit. Övrigt: Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Simponi påbörjas samt följas noggrant avseende infektion efter insatt behandling. Risk för att utveckla lymfom eller andra maligniteter hos patienter behandlade med TNFhämmande medel kan inte uteslutas. Regelbunden hudundersökning rekommenderas, särskilt hos patienter med riskfaktorer för hudcancer. Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta i min 6 månader efter avslutad behandling. För fullständig information vid förskrivning samt priser och förpackningar se www.fass.se *Efter induktionsbehandling vecka 0 och 2. 1. SIMPONI SPC okt 2013, Humira SPC sep 2013, www.fass.se. 2. I underhållsstudien bedömdes patienternas sjukdomsaktivitet för ulcerös kolit med partiell Mayo-poäng var 4:e vecka för att kontrollera om deras effekt kvarstod över tid (ev. uteblivet behandlingssvar bekräftades med endoskopi). Primär endpoint: 47,0% av de patienter som behandlades med SIMPONI 50 mg och 49,7% av de patienter som behandlades med SIMPONI 100 mg uppvisade ett kontinuerligt kliniskt svar vid varje bedömning fram till vecka 54 jämfört med 31,2% av de som endast fick induktionsbehandling (p = 0,01 resp p < 0,001). Sandborn W J et al, Gastroenterology. 2013 Jun 14. Epub. SIMPONI registered trademark of Johnson & Johnson 08-578 135 00 gastrokuriren 3 · 2015 17 09-16-GAST-1131637-0000 sep 2014 Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne. Aktiv tuberkulos (TB) eller andra svåra infektioner såsom sepsis och opportunistiska infektioner. Måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA klass III/IV). Ursofalk 500mg Ursodeoxicholsyra ® Filmdragerade tabletter Dosering en gång dagligen vid långtidsbehandling Patienten behöver endast ta EN tablett (500 mg) istället för två kapslar (250 mg) Tabletten är inte större än kapseln och har brytskåra Ursofalk® (ursodeoxicholsyra): ATC-kod: A05AA02. Receptbelagd. Ingår i förmånssystemet. Indikation: För upplösning av symtomatiska röntgenotäta gallstenar i gallblåsan med eller utan föregående extrakorporeal stötvågslithotripsi. Gallstenarna bör ha en diameter mindre än 15 mm. Gallblåsan ska fungera trots gallstenen(arna). Primär biliär cirrhos av grad I-III. Förpackningar: Kapsel, hård 250 mg 100 st, filmdragerad tablett 500 mg 50 st och oral suspension 50 mg/ml 250 ml. För fullständig information se www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén: 2014-12-17. 18 Meda AB. Box 906 170 09 Solna. Tel. :08 630 19 00. [email protected] • www.medasverige.se • www.magakuten.se gastrokuriren 4 · 2015 1 5 5 2 . 1 2 . s e p t . 2 0 1 5 . G a s t r o k u r. n r 5 MAG- TARMFONDEN PER LUNDBLAD UEG PER LUNDBLAD United European Gastroenterology Week 2015 I oktober genomfördes Europas största – och som också är ett av världens två största – gastroenterologiska möten i Spanien. Mer än 13.200 deltagare kom till Barcelona för årets upplaga av UEG Week. U nder den första sessionen, hälsade Prof Magnus Simrén, ordförande för UEGs vetenskapliga kommitté, samtliga välkomna. Generella kvalitetsåtgärder behövs Den första föreläsaren under denna session var Prof Evelien Dekker, som talade om koloskopins viktiga roll för prevention och diagnos av kolorektalcancer. – Koloskopi är guldstandard för diagnos av kolorektalcancer och dess förstadier, sa Prof Dekker. I samband med koloskopin kan man även idag göra histopatologiska bedömningar och utföra vissa terapeutiska behandlingar. – Ändå är inte koloskopi perfekt. Förutom att man aldrig kan lita på resultatet till 100 %, finns det en risk för överbehandling, metoden är invasiv och medför en börda för patienten och innebär en viss risk. Dessutom är koloskopi förenat med en relativt hög kostnad, underströk hon. Därför är det viktigt med kvalitet. Det har skett mycket inom kvalitetsområdet – framför allt har tekniken gått framåt – ändå finns det fortfarande en hög rate av missade polyper. Så hur ska man förbättra detta faktum? – Det behövs generella kvalitetsåtgärder: Avancerad endoskopisk imaging för detektion och karaktärisering samt avancerade endoskopiska tekniker för en bättre exponering av dold mukosa, sa Prof Dekker. Riskprofilera vid screening Mellan 15 och 30 % av alla kolorektalcancer kommer från sågtandade polyper (serrated adenomas). Men endoskopister har ofta svårigheter med dessa polyper – med att upptäcka dem, att karaktärisera dem, att förstå deras maligna potential och hur de ska behandlas. Det gäller även för patologer, fortsatte Prof Dekker. – Detektionsraten för sågtandade polyper varierar mellan 17 och 47 %. Det finns generella problem med hur gastrokuriren 5 · 2015 avancerade koloskopiska framsteg används och beskrivs i vetenskaplig litteratur. – Var uppmärksam på att det kan finnas en bias – eftersom det inte går att blinda studierna. Läs därför beskrivningen om vilka metoder man använt noga, uppmanade hon. Under det sista årtiondet har det kommit många nya tekniker för avancerad imaging vid endoskopi. – Vi kan använda dessa för att upptäcka neoplasier. ESGE har publicerat guidelines för detta. Prof Dekker avslutade med att tala om risken för överbehandling, och ansåg att vid screening bör man inför koloskopi preselektera patienter med FIT (fecal immunochemical test) alternativt riskprofilera med någon annan, mindre invasiv, metod. – Koloskopi som en del av uppföljningen bör ske hos patienter som har en påvisad, förhöjd risk. Vi kan se fram emot många fler biomarkörer och avföringstest i framtiden. Men här behövs mer forskning. Prof Dekker avslutade med att säga att hon tror att vi i framtiden kommer att se ett skifte från dagens diagnostiska endoskopi till en ökad användning av terapeutisk endoskopi. – Då kommer vi att ägna oss endast åt de relevanta lesionerna, var hennes summering. Evelien Dekker Asymptomatiska perforationer associerade med cancer Dr Edmund Darbyshire tilldelades Top Abstract Prize under samma session. Priset är på 10.000 Euro, och ska gå till forskning. Dr Darbyshire hade undersökt perforationer som uppstått i det engelska screening-programmet för kolorektalcancer. Studien är den hittills största i Europa som beskriver post-koloskopiska perforationer avseende förekomst, handläggning och utfall. – Den övergripande perforationsraten vi fann låg på 0,06 %, vilket ligger i linje vad 19 UEG PER LUNDBLAD man funnit vid andra, liknande undersökningar. När det var möjligt att behandla med endoclips, var dessa framgångsrika i 83,3 % av fallen, sa Dr Darbyshire. Studien fann även att asymptomatiska, radiologiskt upptäckta perforationer var associerade med kolorektalcancer. Detta beror troligen mer på cancerns invasiva natur, än på biopsin. Över hälften av patienter som lades in på sjukhus för perforation opererades, och lite mer än en fjärdedel av dessa lämnade sjukhuset med stomi. – Endast de som genomgick kirurgi utvecklade post-perforationsmorbiditet, och fick läggas in för intensivvård. Studien slog också fast att sigmoideum-perforation var vanligast och signifikant associerad med stomi i händelse av operation. NASH Nytt hopp för patienter med fatty liver disease, var rubriken på ett föredrag som gavs av Dr Arun J Sanyal. NASH (non-alcoholic steatohepatit) är den vanligast förekommande leversjukdomen i västvärlden, och incidencen är ökande, slog Dr Sanyal inledningsvis fast. – 15 - 20 % utvecklar fibros. NASH utgör alltså en stor börda för samhället. Det föreligger även en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom och levercancer för dessa patienter. Man har nu insett att NASH är en heterogen sjukdom, och att fibros är en bra markör, fortsatte han. Patienterna kan indelas i tre kategorier – låg risk, mellan- och hög risk. Låg risk karaktäriseras bl.a. av fibroscan under 5 kps, 6 - 15 kps utgör mellanrisk och högre än 15 kps är hög risk. Handläggandet börjar alltid med patientens levnadsvanor – det utgör en hörnsten, påpekade Dr Sanyal. – Viktnedgång är starkt associerat med en förbättring av histologiska parametrar hos patienter med NASH efter 52 veckor av livsstilsmodifikation, sa han. När det gäller läkemedelsbehandling har vitamin E och pioglitazone visat resultat för NASH, och nya data visar att vitamin E inte leder till ökad risk för kardiovaskulära händelser – trots att man tidigare trott motsatsen. – Vad väntar framöver? Den mest intressanta specifika gallsyran för behandling är just nu obetholicolsyra. FLINT-studien har visat mycket intressanta data. Men det pågår mycket, flera andra läkemedel går nu in i Fas 20 III-prövningar. Det är ett spännande område – totalt pågår just nu 106 studier på NASH, konstaterade Dr Sanyal. Största studien i väst om ESD Endoskopisk submukosal dissekering (ESD) är ett effektivt sätt att ta bort stora kolorektala polyper en bloc. Tekniken är dock mer vanligt förekommande i Asien, jämfört med Europa. ESD möjliggör borttagande av stora polyper utan storleksbegränsning och tumörer i tidigt stadium med växt begränsad till den ytliga delen av submukosan. Man kan undvika att fragmentera stora polyper, vilket är vanligt vid en annan typ av polypresektion - endoskopisk mukosaresektion (EMR). Det är dock en svår teknik att lära sig, dessutom är risken för komplikationer – framför allt tarmperforationer – högre än vid EMR. Men ESD bedöms som en lovande minimalinvasiv behandling. Vid ett symposium som ägnades åt ESD, presenterade Henrik Thorlacius den största studien på ESD som genomförts i väst. Studien syftade till att beskriva implementeringen av kolorektal ESD vid SUS i Malmö. – Mellan januari 2014 och april 2015 blev sammanlagt 287 patienter med kolorektala lesioner, större än 2 cm, remitterade till endoskopienheten vid SUS i Malmö, berättade Henrik. Alla dessa patienter koloskoperades, och 101 av dessa (48 kolon och 53 rektum) bedömdes vara lämpliga för ESD. 10 patienter hade avancerad makroskopisk cancer, och 5 bedömdes som för svåra fall för ESD. Dessa 15 patienter skickades till kirurgi. De återstående 171 patienterna genomgick EMR. – Fyra fall av invasiv cancer genomgick ESD p.g.a. hög komorbiditet, som uteslöt kirurgi, eller p.g.a. oväntat fynd, fortsatte Henrik. 53 % av alla ESD-fall fick sin behandling utan att behöva läggas in. ESD-proceduren var standardiserad, och inkluderade konsekvent användande av ”transparent hood” och ”flush knife”. Effektiv metod De komplikationer man rapporterade var 5 perforationer, vilket innebär en perforationsrate på 4,9 %. 2 av dessa handlades konservativt, och de andra 3 behandlades akut med kirurgi som följdes av en återhämtning utan andra incidenter. – Ingen peroperativ blödning som hade någon betydelse för behandlingen inträffade, sa Henrik. Två fall (2 %) av postoperativ blödning Rebecca Fitzgerald gastrokuriren 5 · 2015 UEG PER LUNDBLAD handlades konservativt, med en förlängd sjukhusvistelse. I sin sammanfattning underströk Henrik att studien representerar det största materialet på kolorektal ESD i västländerna som finns i litteraturen. – Våra resultat bekräftar att ESD är en effektiv metod för en bloc-resektion av stora kolorektala adenom och tidig cancer. Att implementera ESD är möjligt i Europa efter att ha genomfört ordentlig utbildning, noggrann patientselektion samt en standardiserad procedur för ESD, var Henriks konklusion. Förbättrad riskprofilering förhindrar många fall av gastrointestinal cancer Adenocarcinom i matstrupen är ett viktigt område inom sjukvården där vi för närvarande inte lyckas så bra, konstaterade Prof Rebecca Fitzgerald vid ett annat symposium. – Vi ser en sexfaldig ökning av antalet fall, och ökningen fortsätter. Utfallet är ofta dåligt – men om vi kunde diagnostisera tidigare skulle det bli mycket bättre, förklarade hon. Det är en cancerform där man idag har en allt bättre uppfattning om hur den framskrider. Och det finns behandling – Prof Fitzgerald presenterade två studier på endoskopiska sådana, som besparar patienten kirurgi. Däremot - om cancern sprider sig till lymfkörtlarna - är prognosen kraftigt försämrad. – Vi vet från amerikanska studier att endast cirka 7 % av patienter med denna cancerform upptäcks med de metoder för screening som vi använder idag. Vår teori är att man har ett felaktigt tillvägagångssätt, och vi föreslår en annan approach för riskstratifiering, fortsatte hon. Frågan är idag varför fler patienter inte upptäcks i tid. Enligt Prof Fitzgerald beror det främst på att patienterna med risk (halsbränna, fetma och familjehistorik) inte söker läkare för sina symptom förrän det är för sent. – Endoskopi är invasivt och dyrt, och 70 % av all endoskopi för halsbränna och matsmältningsproblem är normal. Vi behöver därför ompröva och finna nya metoder för detektion! Snabb och säker metod för cellprover Antoni Castells Prof Fitzgerald berättade att de vid hennes laboratorium utvecklat ett alternativt sätt, tekniken kallas för Cytosponge. Den går ut på att man sväljer en kapsel, där en tråd är fäst som sticker ut genom munnen efter att kapseln är svald. Kapseln löses upp efter några minuter och släpper ut en ”svamp” (sponge) som sedan en sjuk- sköterska snabbt drar tillbaka upp genom esofagus. Det tar bara ett par sekunder att dra tillbaka den. – Då för den med sig prover från hela esofagus, som sedan kan undersökas. Hon visade olika bilder på cellprover som tagits med Cytosponge, och vilka markörer som är typiska för Barret’s cancer. Data från mer än 2.000 patienter visar att metoden är mycket säker – inga sidoeffekter rapporterades för Cytosponge – och att 80 % av patienterna föredrog metoden, jämfört med endoskopi. Sensiviteten låg mellan 79 - 95 %, och specificiteten mellan 92 - 94 %. Prof Fitzgerald berättade även att de håller på att utföra riskstratifiering för cancer med hjälp av p53-mutationer som tagits med hjälp av Cytosponge. – Vi håller fortfarande på att förfina dessa, och jag känner mig mycket tillitsfull, sa hon. Algoritm för screening vid halsbränna Medtronic har nu tagit över Cytosponge och planerar för en stor studie (4.000 patienter) i Storbritannien. – Det är det sista steget inför en klinisk lansering. Hon avslutade med ett förslag till ny klinisk algoritm för patienter med halsbränna: Först screenar man med Cytosponge, om testet är negativt, avförs patienten från screeningprogrammet. Om patienten däremot visar positivt (c:a 10 %) gör man en riskstratifiering där man använder sig av p53-mutationstestning. Om detta värde är negativt, bör patienten repetera Cytospongetestet var tredje till femte år. Om det är positivt, bör patienten genomgå endoskopi med biopsi, och sedan behandlas med standardbehandling baserad på resultatet av undersökningen. Viktigt var i genen mutationen sitter Dr Antoni Castells talade om att förebygga kolorektalcancer. – Vi rör oss i riktning mot ett mer proaktivt förhållningssätt inom medicinen, sa han inledningsvis. Han sammanfattade detta med fyra ”P” prediktion, preventiv, personlig och patientinvolvering. Denna utveckling tog fart efter år 2001, när det mänskliga genomet blev fullt kartlagt. – Det har möjliggjort att vi idag kan molekylärt karaktärisera DNA. Sedan använder vi oss av den informationen för att ta itu med olika sjukdomar. Idag har man identifierat de flesta gener som är involverade i polypösa och icke-pogastrokuriren 5 · 2015 21 ® Den första biosimilaren som är baserad på en monoklonal antikropp. Remsima® (infliximab) är ett immunsuppressivt läkemedel som tillhör gruppen TNFα-hämmare. Remsima är godkänd för behandling av vuxna vid:1 • Reumatoidartrit • Ankyloserandespondylit • Psoriasisartrit • Psoriasis och för behandling av vuxna och barn från 6 år vid: 1 • Crohnssjukdom • Ulceröskolit Remsima förpackning och pris Remsima100mgpulvertillkoncentrattill infusionsvätska,lösning: • Remsima1-pack(varunr.069790), pris3046,50SEK2 • Remsima3-pack(varunr.395226), pris9139,50SEK2 Biosimilarer uppfyller samma krav på kvalitet, säkerhet och effekt som biologiska originalläkemedel.3 Referenser: 1.Remsima,produktresumé(SPC).2.PrislistaTLVAIP,oktober2015.3.”Whatyouneedtoknow aboutbiosimilarmedicinalproducts”–aconsensusdocument.EuropeanCommission2013. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Remsima™ (infliximab) TNF-hämmare, 100 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (Rx, F). Indikation: reumatoid artrit, ankyloserande spondylit, psoriasisartrit, psoriasis, Crohns sjukdom hos vuxna och barn*, ulcerös kolit hos vuxna och barn*. Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet mot infliximab, mot andra murina proteiner eller mot något av hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner såsom sepsis, abscesser och opportunistiska infektioner. Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt (NYHA-klass III/IV). Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet och fortsätta att använda dem i minst 6 månader efter den sista behandlingen med Remsima. Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Remsima påbörjas. * Pediatriska patienter: Remsima är avsedd för behandling av svår aktiv sjukdom hos pediatriska patienter mellan 6 och 17 år som svarat otillräckligt på konventionell behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan behandling. Senaste översyn av produktresumé: 2015-03-10. För priser och ytterligare information se www.fass.se. ORION PHARMA AB | BOX 520 | 192 05 SOLLENTUNA TELEFON 08-623 64 40 | WWW.ORIONPHARMA.SE UEG PER LUNDBLAD lypösa kolorektala syndrom. Dr Castells använde sig av screening för familjär tjocktarmspolypos (FAP) som ett exempel. – Om man konstaterar en identifierad genetisk mutation, kan vi erbjuda genetisk testning. Om denna visar sig vara negativ, exkluderas patienten från screeningprogrammet. Om det är positivt, erbjuder vi koloskopi varje år. Finner man då polyper, utförs även gastroskopi, DT buk med kontrast och i en del fall MR. I flertalet fall leder resultaten till en rekommendation att utföra profylaktiskt prokto-kolektomi. Han påpekade också att det har betydelse var i genen själva mutationen sitter. – Befinner den sig i mitten av genen, vet vi att det är associerat med aggressiv sjukdom. Ny bildförstärkningsteknik Blue Light Imaging (BLI) är en ny teknik inom endoskopi. Teknologin adderar en annan ljuskälla, som medger en bättre karaktärisering av kärl och mukosans struktur. John Mathers Detta berättade Prof Horst Neuhaus, som var moderator för ett satellitsymposium, arrangerat av Fujifilm, där man beskrev tekniken. Prof Raf Bisschops beskrev de guidelines som gäller idag för surveillance vid Barrett’s esofagus. – Använd alltid ditt bästa endoskop, helst ett med HD. Och inspektera bättre, uppmanade han. Data visar stora skillnader i detektion mellan de som inspekterar mindre än en minut jämfört med de som lägger mer än en minut på sin inspektion vid Barrett’s. Skillnaden i detektionsrate är fyrfaldig för den längre inspektionstiden, förklarade Prof Bisschops. Prof Helmut Neumann talade om avancerad endoskopisk imaging vid IBD. – Utmaningen vid IBD är att lesionerna ofta är flacka – alltså icke-polypösa lesioner. Dessutom är ofta mukosan kroniskt inflammerad. Det är därför vi behöver tekniker för förstärkning av bilden, berättade Prof Neumann. Ett sätt är färgad (med indigo carmine) chromoendoskopi. Det ger bättre detektion och karaktärisering av kolorektala lesioner. – Men färgen täcker inte alltid undersökningsytan med ett jämnt lager. Dessutom medför tekniken att kostnaden ökar, den tar längre tid i anspråk och det är en påtaglig inlärningskurva, fortsatte han. Ny teknik för kontrastförstärkning, som BLI, kan bidra till bättre bilder av lesioner. Prof Neumann visade en bild av Crohns sjukdom, tagen med vitt ljus och sedan med BLI. Man kunde se mukosan mycket bättre med BLI. – Det finns därför en potential för BLI för in vivo diagnos för hur läkningen av mukosa framskrider, samt för att styra terapin vid IBD, summerade Prof Neumann. Gentester kan förbättra preventionen för kolorektalcancer Koloskopi i populationsbaserad kolorektalcancerscreening har sina begränsningar, fortsatte Dr Castells. – Det är troligen den undersökning som har högsta sensitivitet och specificitet. Men att erbjuda alla över 50 år en sådan undersökning är förknippat med höga kostnader. Det är inte ofarligt. Det finns risker för perforation och blödningar. Det är därför man i både USA och EU försöker att hitta sätt att selektera de individer som har störst fördelar av att genomgå screening med koloskopi. Han berättade att man har studerat polymorfismer, och funnit 41 varianter för mottaglighet för kolorektalcancer i 37 loci. – Att kombinera dessa kan fungera mycket bra för att identifiera dem som har en hög risk. I sin summering sa Dr Castells att gentester kan medverka till en träffsäker prediktion för ärftlig kolorektalcancer. – Koloskopi är potentiellt den mest effektiva metoden för prevention av kolorektalcancer, men vi måste hitta sätt att selektera de individer som har den största fördelen av det – och undvika de som inte har en fördel av koloskopi. En riskstratifiering, baserad på individuella karaktäristika, genetisk/ genomisk profilering och användande av biomarkörer kan komma att förbättra preventionen för kolorektalcancer, avslutade han. Bröstmjölksersättning har för högt proteininnehåll Ett annat symposium ägnades åt vilken effekt vår föda har på gastrointestinal sjukdom. Prof Berthold Koletzko talade bl.a. om att kvinnor, som är överviktiga eller feta, under graviditeten kan riskera att deras barn också blir kraftigt överviktiga, eller obesa, under sin levnad. – Vi tror att barnet redan i livmodern kan ha sin genetiska sammansättning permanent förändrad, beroende på mammans diet, förklarade han. Prof Koletzko förklarade detta med att om det ofödda barnet exponeras för mycket glukos och fettsyror, kan det orsaka permanent metabolisk omprogrammering hos gastrokuriren 5 · 2015 23 UEG PER LUNDBLAD barnet som leder till livslång fetma efter födseln. – Ändå mer oroande är att dessa metaboliska och epigenetiska förändringar kan föras vidare från generation till generation, vilket har stora implikationer för sjukvården. Att fortsätta med fysisk aktivitet och följa en balanserad diet med begränsat intag av socker och mättade fetter under graviditeten kan därför vara ett effektivt sätt att reducera en hög vikt vid födseln – som är en nyckelfaktor för att undvika fetma senare i livet. Efter födseln är en förbättrad diet också ett bra sätt att förebygga fetma. I en stor, kontrollerad studie genomförd i fem europeiska länder, kunde Prof Koletzko demonstrera att en förbättrad bröstmjölksersättning med sänkt proteininnehåll – mer likt vanlig bröstmjölk när det gäller proteininnehåll – sänkte fetma vid tidig ålder mellan 2 och nio gånger, jämfört med konventionell proteinrik bröstmjölksersättning. – Dessa resultat visar tydligt att förbättrad nutrition och livsstil under de första 1000 dagarna av livet – inkluderat graviditet och de två första levnadsåren – har en enorm potential för att förbättra livslång hälsa och välmående! Acetylsalicylsyra skyddar mot tarmcancer Prof John Mathers talade om sambandet 24 mellan föda och gastrointestinal cancer. Han konstaterade att det idag finns tydlig evidens för en koppling mellan övervikt och risk för kolorektalcancer. Data pekar på en ökning med 18 % relativ risk för varje 5 enheter förhöjt BMI. – Dessutom, när det gäller män, så finns det nu bevis för att ett ökat midjemått under medelåldern är associerat med ökad risk för tarmcancer, sa Prof Mathers. Data publicerade tidigare i år visar att det för män är viktigare att få bort fett från midjan, än att få ner själva kroppsvikten. Risken för kolorektalcancer ökade nästan 60 % hos män som ökade sitt midjemått med minst 10 cm under 10 år. – Denna ökade risk för cancer kan bero på en ihållande inflammation hos personer med fetma. Patienter med Lynch syndrome har en högre risk för kolorektalcancer p.g.a. en nedärvd defekt i en av de gener som ger upphov till protein som reparerar DNA (mis-match repair enzymes). Prof Mathers presenterade nya data som visade att för patienter med Lynch syndrome, så ökar risken för kolorektalcancer – för de patienter som är obesa är risken fördubblad. Därför är studier av ovanliga syndrom, som Lynch syndrom, användbara som modeller för interventionsstudier. – Man har funnit att 2 standardtabletter acetylsalicylsyra dagligen kraftigt sänker – mer än 50 % – denna risk för dessa patienter. Det hjälper oss att bekräfta teorin att det är inflammation som driver utvecklingen av cancer, fortsatte han. Därför stärks de råd vi redan ger till våra patienter – att fortsätta vara fysiskt aktiva, äta en hälsosam diet och undvika att gå upp för mycket i vikt, för att minska risken för kolorektalcancer när vi blir äldre, summerade Prof Mathers. Per Lundblad Berthold Koletzko gastrokuriren 5 · 2015 NYA FUJIFILM 580/600-SERIE ENDOSKOP Fantastisk bildåtergivning Oöverträffad flexibilitet NYA Fujifilm EG-580UT/UR Marknadens mest flexibla EUS-skop. Linjärt skop med ForwardView 40° ger god överblick. 150° flexion och möjlighet till 30° vinkling av nålen underlättar terapi. Det radiella skopet har avböjning på hela 190°, liten ytterdiameter och 2,8 mm arbetskanal. Lika lättskoperat som ett vanligt gastroskop. NYA Fujifilm EG-600ZW Gastroskop med CMOS och 135 ggr optisk zoom! LO GASTR KO NYA Fujifilm EG-600WR Gastroskop med CMOS-chip och inbyggd vattenjetkanal för kristallklara gastroskopier. S O Z EU M OO A A S R AL TE I N P NYA Fujifilm EG-580RD/EC-580RD Gastroskop/Koloskop med överlägsen flexibilitet. 210 grader flexion och en kurvation på endast 35 mm ger dig full åtkomst vid terapeutiska ingrepp. NYA Fujifilm EC-600WL Koloskop med Coloassist II och CMOS-chip. Ger smidig intubation och alla förutsättningar för hög detektion. NYA Fujifilm EG-580NW2 Ett otroligt smidigt nasalt gastroskop, nu 2,4 mm arbetskanal för utökade möjligheter. DBE NYA Fujifilm EN580T Dubbelballong enteroskop med 3,2 mm arbetskanal och makalös bild. Gastro by Kungshusen V I E R B J U 1D ·E2015 R N YA gastrokuriren M ÖJ LI G H ETE R Kungshusen Medicinska Telefon 0159–120 20 [email protected] www.kungshusen.se 25 RESESTIPENDIER SGF Resestipendier Svensk Gastroenterologisk Förening SGF SGF utlyser stipendier till Kongressresor under 2016 Härmed ledigförklaras stipendier från SGF. Stipendierna är avsedda för resor till vetenskapliga kongresser inom verksamhetsområdet och på som mest 12 000:-. Vem kan söka? Aktiv medlem i Svensk Gastroenterologisk Förening SGF. Ansökningsförfarande Skriftlig ansökan på högst en A4-sida med planerad kongressresa, målsättning med resan och kostnadskalkyl av den planerade resan. Till ansökan bifogas ett kort CV inklusive medlemsnummer i SGF på högst en A4-sida. Utdelning Beslut tas löpande i samband med SGFs ordinarie styrelsemöte. Sökande meddelas mailledes. Stipendiet utbetalas mot insänd reseräkning med verifikationer. SGF emotser en kort reseberättelse av stipendiaten Ansökan Ansökan skall skickas med e-post till SGFs vetenskapliga sekreterare Björn Lindkvist på adressen: [email protected] Välkommen med din ansökan! Styrelsen SGF 26 gastrokuriren 5 · 2015 Hjälp din patient till en normal matsmältning Exokrin pankreasinsufficiens, EPI, är ett underdiagnostiserat och underbehandlat tillstånd. Brist på matsmältningsenzymer kan leda till symtom från mage och tarm, allt ifrån diffusa besvär till svåra fettblandade diarréer. Samtidigt ökar risken för näringsbrist och framtida komplikationer. EPI kan alltså påverka livet drastiskt för den drabbade. Dina möjligheter att behandla EPI med hjälp av Creon® (pankreatin) är stora. ATT TÄNKA PÅ: • Har patienten rätt diagnos? • Tar patienten Creon® i tillräckliga doser?* • Tar patienten Creon® på rätt sätt? SECRE150021 circuscom.se *50 000 lipasenheter/måltid är ofta nödvändigt för att uppnå normal nedbrytning av fettet.1 Referens: 1 (Domínguez-Muñoz E. Journal of Gastroenterology and Hepatology 26 (2011). Creon® (F, OTC. uppdaterad SPC 2014-08-18). Beredningsform: enterokapslar. Indikation: exokrin pankreasinsufficiens med malabsorption. ATC kod A9A1 Verksamma beståndsdelar: Creon® 10 000: pankreatin 150 mg (motsvarande Eur Ph enheter: lipas 10 000, amylas 8 000 och proteas 600). Creon® 25 000: pankreatin 300 mg (motsvarande Eur Ph enheter: lipas 25 000, amylas 18 000, proteas 1 000). Creon® 40 000: pankreatin 400 mg (motsvarande Eur Ph enheter: lipas 40 000, amylas 25 000, proteas 1 600). För priser och övrig information se www.fass.se. gastrokuriren 5 · 2015 BGP products AB | Box 1498, 171 29 Solna Tel 08-546 567 00 | www.abbott.se 27 sade 2016 SADE 2016 21 - 22 JANUARY, STOCKHOLM, SWEDEN SADE 2016 Welcome to the 33rd. SADE course In advanced endoscopy Colon Cancer and Education and Training in Advanced Endoscopy 21 - 22 JANUARY, STOCKHOLM, SWEDEN Colon Cancer and Education and Training in Advanced Endoscopy COURSE VENUE: Scandic Infra City, Kanalvägen 10, 194 61 Upplands Väsby Stockholm, Sweden 28 gastrokuriren 5 · 2015 sade 2016 colon cAncEr AnD EDucAtIon AnD trAInIng In ADvAncED EnDoScopy 33. SADE courSE 2016 | 21.-22. januar | Stockholm | Scandic Infra City orgAnIZIng coMMIttEE congrESS orgAnIZAtIon: Urban Arnelo Gabriele Wurm Johansson Fredrik Swahn Francisco Silva Peter Borch-Johnsen VanHauen conferences www.vanhauen.dk FAculty IncluDIng: SponSorIng coMpAnIES: Antii Siiki Bo Søndergaard Charlotte Höög Fredrik Swahn Gabriele Wurm Johansson Johanna Laukarinnen Lars Aabakken Marja-Leena Kylänpää Matthias Löhr Morten Rasmussen Odd Helge Gilja Per Hedenström Peter Vilmann Richard Ohya Rolf Hultcranz Thomas de Lange Urban Arnelo and co-workers Øyvind Holme Adcare Nordic Boston Scientific Nordic AB Cook Medical Covidien Deutschland GmbH Fujifilm Kebomed Meda Sverige Neovitalis Aps Olympus Sverige AB Surgical Science AB Takeda US Endoscopy Vingmed AB gastrokuriren 5 · 2015 progrAMME IS AvAIlABlE At www.Sade.dk 29 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !""#$%&'$()*+(",)-+"#$#%&#'!()*+! ,-(.! .&*'+&""#$%&'$()*-+/0120'3!,4*+! ,-()! /0&1$)&'$()+2&',-+56'78!,-*+! ,-()! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! +**69::;;;<#2&=>+<='>! +**69::;;;<#&>+#<#2! ! ! ?=2!$01!08@=!@$01!*+#! AB!$=C#!=;<! 30 gastrokuriren 5 · 2015 ÖVERFLYTTNING AV LÄKARUPPGIFTER EVA NORDIN STYRELSEN SGF EVA NORDIN – Genom att vi tagit över ansvaret för de stabila patienterna kan vi erbjuda en tätare kontakt och stämma av medicinering och eventuella frågor som klips patienterna har. bränna I Ska man sätta eller eller använda samband pulver med besökeller kan vi ta prover och vad är det som gäller? om det behövs boka in tid för läkarbesök, säger Catharina Selin. SGF´s STYRELSE 2015 Kom %ll Örebro och lär dig mer på Utan revir och prestige endoskopisk hemostaskurs Tillgängligheten per telefon till mottagAllaningen formerärav endoskopisk behandling viktig. Patienterna får direktvid enövre gastrointestinal blödning Praktiska endoskopi-övningar på gris och modell tid då sjuksköterskan ringer tillbaka senare Treunder dagars kurs, 13-15 april 2016 (onsdag – fredag) dagen. – I och med möjligheten att ta in patienKursen har plats försnabbt 16 deltagare riktar sig till endoskopister med ter akut kan vi göra enoch bedömning grundläggande erfarenhet i gastroskopi om de behöver träffa läkare och eventuellt läggas in på avdelningen. Vi gör även diDeltagaravgift: 8800 kronor (kursavgift + lunch och middag) rektinläggningar av våra dagvårdspatienter Kursledning: Malin Wickbom, Göran Ågren, Urban Arnelo och Fredrik Swahn om det behövs. Patienterna behöver därVälkommen med din anmälan till Bengt Holmberg ([email protected]) med inte gå vägen via akutmottagningen, revir och prestigetänkande. Det är tryggt för patienterna och det är både utvecklande och säger Catharina Selin. I början, menar hon, fanns det en stor stimulerande för oss som arbetar här. revir och prestigetänkande. Det är tryggt för I dag har vi ett välfungerande team och vi osäkerhet inför det nya arbetssättet och det patienterna och det är både utvecklande och utökade ansvaret. Men idag är alla överens ser varandra som en värdefull resurs, säger stimulerande för oss som arbetar här. Hanna-Lena Viderfors. om att vinsterna är många, såväl för patienVill du veta mer? I dag har vi ett välfungerande team och vi terna som för personalen. ser varandra som en värdefull resurs, säger – Förutsättningen för att kunna jobba Kontakta så Jörgen Torp Hanna-Lena Viderfors. Eva Nordin här är att det finns ett gott samarbeteEpost: utan [email protected] Stipendier 2016 Mag-tarmfonden Marie Carlson Ordförande Sekt. för Gastroent. och Hep. Akademiska Sjukhuset 751 85 Uppsala Tel 018-611 42 49 [email protected] Hans Strid Vice ordförande Gastrosektionen,medicinkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg [email protected] Björn Lindkvist Vetenskaplig sekreterare Medicinmottagningen Blå stråket 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 413 45 Göteborg [email protected] Vill du veta mer? Jonas Bengtsson Kassör Kontakta Kirurg klinikenJörgen Torp SU/Östra Epost: [email protected] 416 85 Göteborg 031-343 52 48 [email protected] Stergios Kechagias Eva Nordin Mag-Tarmfonden utlyser stipendier till gastroenterologisk forskning 2016 Hepatologiansvarig Mag- tarmmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping 581 85 Linköping [email protected] Stipendier Mag-tarmfonden 2015 Mag-tarmfonden 2015 Härmed ledigförklaras stipendier ur Mag-Tarmfonden. Stipendierna är avsedda för vetenskapliga projekt inom den kliniska gastroenterologiska forskningen. Vem kan söka? Forskningsaktiva medlemmar i Svensk Gastroenterologisk Förening, BarnläkarMarjo Kapraali Mag-Tarmfonden utlyser stipendier till gastroenterologisk klinisk relevans och plan för genomförande samt kostnadskalsekreterare föreningens gastrosektion, forskning 2015 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi kyl. Till ansökan ska också bifogasFacklig CV på högst en A4-sida, en Gastrocentrum Medicin i SverigeHärmed och Svensk Förening för Endoskopi och Gastroenterologi är ledigförklaras stipendier ur Mag-Tarmfonden. Sti- Personal publikationslista samt bekräftelseKarolinska på medlemskap i någon av Universitetsjukhuset gastroenterologisk klinisk relevans och plan för genomförande samt kostnadskalbehörigapendierna att söka. Nydisputerade forskare som projekt håller påinom att etablera 171 76 Solna är avsedda för vetenskapliga den kli-självständig de föreningar som innebär behörighet att ansöka om medel 08-585 800 00 kyl. Till ansökan skai också bifogas CVavhandlingsarbete på högst en A4-sida, en ur fonden. forskning eller doktorander slutfasen av sitt prioriteras. niska gastroenterologiska forskningen. [email protected] ag-Tarmfonden. Sti- publikationslista samt bekräftelse på medlemskap i någon av rojekt inom den kli- Vem de föreningar Ansökningsförfarande kan söka?som innebär behörighet att ansöka om medel Utdelning Gabriele Wurm ur fonden. AnsökanForskningsaktiva skall innehålla projektbeskrivning med målsättning, metod, preliminära medlemmar i Svensk Gastroenterologisk Stipendiater ska hämta sitt stipendium torsdagen den 28 maj Johansson resultat,Förening, klinisk relevans och plan för genomförande samt kostnadskalkyl och Gastrodagarna i Uppsala Barnläkarföreningens gastrosektion, Föreningen för på Svenska och i samband med detta Endoskopiansvarig Utdelning omfatta Sjuksköterskor högst två A4-sidor. TillGastroenterologi ansökan ska ocksåi bifogas högst en vara A4-sida, inom Sverige CV ochpåSvensk Department of Clinical Sciences beredd att presentera sin forskning. Gastroenterologisk Stipendiater ska hämta sitt stipendium torsdagen den 28 maj Endoskopienheten, Skånes univeren publikationslista samt bekräftelse på medlemskap i någon av de föreningar som Förening för Endoskopi och Gastroenterologi Personal är sitetssjukhus, 205 02 Malmö. ktion, Föreningen för behöriga på Svenska Gastrodagarna i Uppsala och i samband med detta innebär behörighet att ansöka om medel ur fonden. att söka. Nydisputerade forskare som håller på att Ansökan [email protected] Sverige och Svensk varaskickas beredd att presentera forskning. Ansökan med e-post till sin Björn Lindkvist på adress: bjorn.lindkvist@ etablera självständig forskning eller doktorander i slutfasen Ansökan skall skickas med e-post och vara Mag-Tarmfonden terologi Personal är av sitt vgregion.se senast den 21 februariprioriteras 2016. Angei ”Stipendieansökan till Mag-Tarmavhandlingsarbete stipendiekommitténs tillhanda senast den 27 februari Ulrik 2015 Lindforss och skickas till Björn re som håller på att Ansökan Redaktör fonden” som ämne i e-postmeddelandet. bedömning. Lindkvist på adress: [email protected]. Gastrocentrum Kirurgi ktorander i slutfasen Ansökan skall skickas med e-post och vara Mag-Tarmfonden Ange ”Stipendieansökan till Mag-Tarmfonden” som ämne i Karolinska Universitetssjukhuset tipendiekommitténs tillhanda senast den 27 februari 2015 och skickas till Björn Utdelning Ansökningsförfarande e-postmeddelandet. 171 76 Solna Lindkvist på adress: [email protected]. 08-517 700 00 Stipendiater skallansökan hämta sitt torsdagenskall den innehålla 12 maj på proSvenska GastroSkriftlig påstipendium högst två A4-sidor [email protected] Ange ”Stipendieansökan till Mag-Tarmfonden” somresultat, ämne i dagarnajektbeskrivning 2016 i Visby och samband med dettapreliminära vara beredd att presentera sin medi målsättning, metod, e-postmeddelandet. forskning. Valeria Castro skall innehålla proLedamot (ordförande i SYG) preliminära resultat, ST-läkare, doctorand Medicinmottagningen Blå stråket 5, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg [email protected] gastrokuriren 5 · 2014 gastrokuriren 5 · 2015 25 25 31 FOLLOW YOUR GUT FEELING SYMPOSIUM KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET NYHET! CORTIMENT ® FERRING PHARMACEUTICALS budesonid • Lokalt verkande kortikosteroid till patienter med mild till måttlig aktiv ulcerös kolit där 5-ASA behandling haft otillräcklig effekt. • Biverkningsincidens jämförbar med placebo. CORTIMENT® (budesonid) Beredningsform: Depottablett 9 mg Indikation: Induktion av remission hos vuxna patienter med lindrig till måttlig aktiv ulcerös kolit där 5-ASA behandling haft otillräcklig effekt. Kontraindikation: Överkänslighet mot den aktiva substansen, sojaolja, jordnötsolja eller mot något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Cortiment tabletter ska användas med försiktighet hos patienter med infektioner, hypertoni, diabetes mellitus, osteoporos, magsår, glaukom eller katarakter, eller med hereditet för diabetes eller glaukom eller med något annat tillstånd där användning av kortikosteroider kan få oönskade effekter. När behandlingen ska avbrytas, kan det vara lämpligt att successivt minska dosen enligt behandlande läkares ordination. ATC-kod: A07EA06. Rx, F. Begränsningar: Subventionernas endast för patienter som av biverkningsskäl inte är lämpliga för behandling med oralt prednisolon och inte kan behandlas med enbart rektalt budesonid. SPC uppdaterad 2014-12-04. För ytterligare information och pris, se fass.se. Ferring Läkemedel AB, Box 4041, 203 11 Malmö, Tel: 040-691 69 00, www.ferring.se gastrokuriren 5 · 2015 32 IDNR: CORT20151007 • En tablett en gång om dagen i upp till 8 veckor. SVERIGES YNGRE GASTROENTEROLOGER SYG´s STYRELSE 2015 Bäste SYG-medlem Vi har nått årets sista nummer av Gastrokuriren och vi tar tillfället i akt att ha en tillbakablick. F ör oss inom SYG har året 2015 varit händelserikt. Det startade med den nya specialistutbildningens införande och numera kan man välja att ha Gastroenterologi som bas-specialitet. SYG och SGF, via utbildningsutskottet är i ständig dialog med andra medicinska specialiteter och socialstyrelsen om hur den nya specialistutbildningen kommer att se ut och genomföras i praktiken, däribland bl.a. om hur Common Trunk på två år, skall utformas. Under Gastrodagarna och vårt årsmöte kunde vi utöka platserna i vår styrelse, vi har flera nya styrelsemedlemmar och vi har nu även en vice- ordförande. Vårt mål var att få, inte bara en jämnare könsfördelning i styrelsen men även en mer heterogen blandning av styrelsemedlemmar ifrån både större och mindre sjukhus, vi har nått en bit på vägen till det målet. Under hösten har våra föreningar och utskott haft möten, både fysiska som per telefon. Utbildnings- som endoskopiutskottet, SGF- som SYG har haft möten. Vid alla dessa möten diskuteras den svenska gastroenterologins framtid; vår utbildning och vår kompetens. Det finns en stor vilja att finna lösningar och många visioner i hur vi skall nå dit. En vision är att vi skall sträcka oss ut till resten av Europa, att inte se Sverige som vår enda plattform för utveckling. I detta Valeria Castro (ordförande) ST-läkare, doktorand Medicinmottagningen Blå stråket 5, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg [email protected] nummer kommer Jan Lillienau berätta om European Gastroenterology exam, den specialistexamen som alla gastroenterologer inom Europa kan göra. Länder som Schweiz har infört denna slutexamen som obligatorisk, i Sverige är denna examen fortsatt frivillig. Nästa tillfälle att få utfört denna examen är i april 2016. Ta chansen att ansöka och ge din utveckling till specialist en extra knuff av motivation! En annan del i visionen av att sträcka oss ut till Europa är införandet av möjligheten till att söka resestipendium. Åtta stipendium á 12000 kr kommer att ges ut årligen, av SGF. En kongress som vi rekommenderar alla yngre gastroenterologer att åka till är UEGW, som i år hölls i Barcelona. UEG genomför numera många aktiviteter riktade åt yngre gastroenterologer, både utbildningsmässiga som sociala. En annan vision som hör hemma inom gastroenterologin är den ständiga viljan till utveckling inom forskning. I detta nummer kommer Ghazaleh Mohammadian och Daniel Bergemalm berätta om Forum GIMIICUM, den nationella forskningsskolan för prekliniska och kliniska forskare inom gastroenterologin. För att citera Daniel Bergemalm ”vårt lilla land skall vara huvudet och inte svansen för framtidens gastroenterologi”. God jul och Gott Nytt år önskar SYGs styrelse. Valeria Castro Ordförande i SYG Ghazaleh Mohammadian (vice ordförande) ST- läkare, doktorand Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset 14186 Stockholm. Emma Berg (sekreterare) ST-läkare Gastrokliniken Skånes Universitetssjukhus, Getingevägen 4 221 85 Lund Axel Josefsson (kassör) ST- läkare, med dr. Medicinmottagningen, Blå stråket 5, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 Göteborg Ernesto von Greiff (ledamot) ST-läkare Medicinkliniken Västerviks Sjukhus Östra Kyrkogatan 48 593 81 Västervik Iréne Stenfors (ledamot) ST-läkare Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus 221 85 Lund Tanja Ihle (suppleant) ST läkare, medicinkliniken Sjukhuset i Torsby Lasarettsvägen 8 68534 Torsby Daniel Bergemalm (suppleant) ST-läkare, Medicine Doktor Sektionen för gastroenterologi Örebro Universitetssjukhus Josef Asamrisson (suppleant) ST- läkare Medicinkliniken, Mälarsjukhuset, Kungsvägen 34, 633 49 Eskilstuna. SYG håller styrelsemöte i Göteborg gastrokuriren 5 · 2015 33 SVERIGES YNGRE GASTROENTEROLOGER Uppmuntra blivande specialister - inför en europeisk skrivning I många länder är det obligatoriskt att genomgå en skrivning för att bli specialist. Även Sverige bör införa en obligatorisk skrivning för gastroenterologer, menar Jan Lillienau, docent, överläkare och sektionschef för gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus. D et är sen eftermiddag i Lund. Som chef ansvarar Jan Lillienau för gastroverksamheten i Malmö och Lund och han pendlar flitigt mellan sajterna. Vi träffas i det kombinerade bibliotek- och konferensrummet. Dagen därpå ska Jan Lillienau resa till Barcelona där han ska träffa europeiska specialistkollegor och delta på det internationella gastromötet, UEGW (United European Gastroenterology Week). – Jag sitter med i styrelsen för EBGH och vi har vårt höstmöte i Barcelona i direkt anslutning till konferensen. Arbetet med den europeiska examensskrivningen och med frågor som rör specialist- och fortbildning tar förvisso mycket tid, men det är samtidigt en möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och en chans att få jobba med duktiga kollegor i Europa, säger Jan Lillienau, överläkare och specialist i internmedicin samt gastroenterologi och hepatologi. Europeisk examen Tillsammans med Lina Vigren, överläkare i Trelleborg, är Jan Lillienau Sveriges representanter i EBGH, European Board of Gastroenterology and Hepatology. Det är en av cirka 40 specialistsektioner inom UEMS (European Union of Medical Specialists- egentligen en fransk förkortning som även används i engelskan). Organisationen arbetar för att harmonisera specialistutbildningar och förbättra post-graduate utbildningen i Europa. – Under de senaste åren har EBGH bland annat arbetat för tillkomsten av en europeisk examen. Målgruppen är i första hand blivande gastroenterologer i slutet av sin specialistutbildning, eller färdiga specialister. Jag tror att det skulle vara av stort värde att även svenska läkare gör den här skrivningen för att testa sina kunskaper. Sverige skiljer sig åt från många andra länder, menar Jan Lillienau. I exempelvis 34 Jan Lillieanu Schweiz och de flesta andra europeiska länder är det obligatoriskt att färdiga specialister genomför en examensskrivning för att bli godkända. – Det är ovanligt att inte ha något som helst prov som kan visa vilka teoretiska färdigheter som finns hos nyblivna specialister. Det finns nästan en slags beröringsskräck hos svenska läkare att göra skrivningar efter AT och det är synd. Jag tror att många skulle vinna på att förkovra sig mer och även följa med i den vetenskapliga debatten i större utsträckning, säger Jan Lillienau. Svensk Gastroenterologisk Förening uppmanar svenska ST-läkare att genomföra den europeiska examen. Men förslaget är kontroversiellt och får inte stöd av Sveriges Läkarförbund. – Det har länge funnits ett motstånd mot den här typen av skrivningar eftersom man anser att man som blivande läkare och specialist ska bli värderad under hela sin utbildning och inte vid ett enskilt examensprov. För mig handlar frågan inte om antingen eller, jag tycker att det finns goda skäl att göra bägge delarna. Om det skulle visa sig att svenska gastroenterologer inte klarar skrivningen lika bra som kollegor ute i Europa, då är det en viktig signal, säger Jan Lillienau. Flervalsfrågor Nästa skrivningstillfälle äger rum den 20 april 2016. Den 16:e december ska ansökan vara inne och sista ansökningsdag är den 27:e januari 2016. Hittills har ingen läkare i Skandinavien gjort skrivningen, men den är populär i exempelvis Storbritannien och intresset växer även i andra länder i Europa. – I Storbritannien brukar det i regel vara cirka 130 specialister som genomför skrivningen varje år. Den engelska skrivningen har funnits i cirka tio år, sedan finns det en europeisk justerad version som nu genomförs för tredje gången. Den europeiska examen är ett samarbete mellan Royal Collages och British Society of Gastroenterology samt EBGH, säger Jan Lillienau. Skrivningen som tar cirka en dag, ges varje år vid ett och samma tillfälle i många länder via så kallade Pearson Vue Centra. Dessa centra finns på många platser i Europa, även i Sverige. Skrivningen som består av totalt 200 frågor är pappersfri, görs på datorer och består av flervalsfrågor där i regel ett av fem alternativ är det korrekta. – Det kostar 600 euro att göra skrivningen som är väl validerad. Eftersom det går att göra den under en och samma dag och oftast i ens eget land, behöver man inte lägga ned gastrokuriren 5 · 2015 HABIB EndoHPB Prova EndoHPB. En steril engångskateter som kopplas till befintlig generator för ablera pankreas-, lever- och gallgångarna innan och efter stentläggning. MIROCAM ENKEL NAVIGERINGSBAR KAPSELENDOSKOPI Vi erbjuder er en möjlighet att med hjälp av magnetism manipulera kapseln ut från ventrikeln och in i duodenum. Med MiroCams nya 170 graders kapsel så får ni ett riktigt högupplöst alternativ med 3 bilder per sekund. Att programvaran är enkel och att det dessutom finns engångsbälten att tillgå gör detta till ett extremt bra och kostnadseffektivt system. Använd iPad för att trådlöst med wifi övervaka kapselns framfart! TAEWOONG CELLVIZIO Nu är det möjligt att diagnostisera via endoskop genom optiskabiopsier i realtid! STENTAR Vi har från 1:a juni tagit över distribueringen av stentar från välkända ENDOSKOPITILLBEHÖR Ventiler, borstar, biopsivalv, och bitblock mm för att underlätta er vardag. KEBOMED| Kanalvägen 1A | 194 61, Upplands Väsby |040- 30 51 05| www.kebomed.se SVERIGES YNGRE GASTROENTEROLOGER pengar på resa och övernattning och kan därmed hålla nere kostnaderna. Personligen tycker jag inte att kostnaden ska vara ett hinder och argument för att inte delta. Det är förstås upp till varje chef att besluta i frågan, men jag vill gärna uppmuntra chefer att hjälpa till med finansieringen. Jan Lillienau är förhoppningsfull att flera av hans ST-läkare ska vilja delta i skrivningen. Även om han har full förståelse för att blivande specialister befinner sig i en fas i livet då mycket ska få plats och det är en utmaning att lyckas kombinera arbete, forskning, familj och fritid. – Min uppfattning är att ST-läkare skulle behöva förkovra sig och skaffa sig en större bredd. Det är knepigt att få tiden att räcka till, samtidigt ska ST-läkare ges utrymme för studier på arbetstid, och det är något som arbetsgivaren kan prioritera. Om man som ST-läkare gör skrivningen före sin specialistexamen bör det gynna kommande löneförhandlingar, menar Jan Lillienau. – Det är en sporre och jag tycker att det är rimligt att skrivningen leder till ett lönelyft. Eva Nordin Fakta: Examensskrivning Skrivningen som ges vid flera centra runt om i Europa och i Sverige omfattar cirka 200 frågor och tar en dag att genomföra. Skrivningen har tillkommit genom ett omfattande och systematiskt arbete. En grupp erfarna specialister har skapat en frågebank som innehåller över 1000 frågor som kategoriseras efter medicinskt innehåll som exempelvis inflammatoriska tarmsjukdomar, gastrointestinala blödningar, leversjukdomar och nutritionsfrågor. De frågor som extraheras från frågebanken täcker hela det gastroenterologiska fältet. Det är inte möjligt att träna på frågorna på förhand, eftersom de visas endast vid examinationstillfället. Ungefär två tredjedelar av deltagarna får godkänt. De som inte klarar provet har möjlighet att göra om skrivningen påföljande år. Kostnaden för skrivningen är cirka 600 euro. Källa: Jan Lillieanu 36 Forum Gimiicum för post- docs Det finns säkert lika många vägar in i gastroenterologin som det finns gastroenterologer. För min egen del har jag nog upplevt min ingång som flygande. Mitt forskningsintresse startade tidigt, egentligen innan jag hade speciellt mycket tankar på mig själv som kliniskt verksam doktor. U nder utbildningen vid Umeå universitet blev det därför parallella forskarstudier och så småningom en avhandling på djurmodeller för amyotrofisk lateral skleros. Med den utgångspunkten in i en klinisk karriär kan man nog säga att avståndet till gastroenterologi och inflammatorisk tarmsjukdom synes avgrundsdjup. Dock krympte det avståndet avsevärt när jag väl ”råkade” börja arbeta vid universitetssjukhuset i Örebro. Här var det lätt att identifiera den enda sanna vägen mot spännande patientgrupper och fortsatt forskning. Naturligtvis gastroenterologin. Efter att jag initierat en del forskningsprojekt tog jag chansen att söka ett Ihre fellowship. Att jag i september 2014 lyckades erhålla detsamma, får jag fortfarande nypa mig i armen för att inse. En oslagbar väg in i gastroforskningens finrum. Kanske får återkomma till detta vid senare tillfälle. En av de fördelarna med detta fellowship är att man får en automatbiljett till Forum Gimiicums postdocskola. Hösten 2014 var vi ett 20-tal postdocs inom gastroenterologi som träffades vid Steningeviks konferensanläggning för att påbörja en ledarskapskola med inriktning mot ledning av en forskargrupp. Grundkonceptet har varit en blandning av modern teoretisk utbildning inom ledarskap blandat med praktiska gruppövningar. Genom dessa har vi också fått reflektera över vårt eget aktuella ledarskap och fått direkt feedback på de mer eller mindre trassliga situationer vi alla hamnar i som ledare. Vidare har vi träffats en gång/termin t.ex. i samband med gastrodagarna i Uppsala för att uppdateras och jobba utifrån en del hemuppgifter vi tagit med oss. Senaste träffen nu i oktober var på Säröhus konferensanläggning utanför Kungsbacka. Som alltid är fallet med denna typ av sammankomster kan man inte Steningevik nog understryka vikten av det som händer mellan de officiella träffarna där idéutbyten och andra konstruktiva samtal direkt tar fart. I den bemärkelsen är kanske valet av kursgård lika viktigt som programmet och det har valts med omsorg, det märks. Denna riktade satsning på postdocs är en guldklimp för gastrosverige. Dess framtid bör ges högsta prioritet för att vårat lilla land ska vara huvudet och inte svansen för framtidens gastroenterologi. Daniel Bergemalm ST-läkare, Medicine doktor Örebro universitetssjukhus gastrokuriren 5 · 2015 SVERIGES YNGRE GASTROENTEROLOGER Forum GIMIICUM för doktorander Våren 2010 hade jag mitt livs första posterpresentation på Gastrodagarna i Stockholm. Jag hade blivit introducerad till gastroenterologisk forskning redan som läkarstudent och hade precis påbörjat mer strukturerad forskning och även börjat jobba på gastroenterologen på Karolinska Universitetssjukhuset som underläkare. P å Gastrodagarna gick jag på ett föredrag som hölls av Johan Dabrosin Söderholm. Han berättade om Forum Gimiicum, en nationell forskarskola för prekliniska och kliniska forskare inom det gastroenterologiska fältet. Att ha en forskarskola med translationell gastroenterologisk forskning som mål gjorde mig glad och jag sökte denna och är tacksam att jag fick möjligheten att delta. Jag och ca 20 andra gastroenterologiska forskare var den första kullen som påbörjade kursen på Heden i Göteborg. Det var 3 intensiva dagar och sena kvällar som resulterade i goda vänner och intressanta diskussioner i gastroenterologins anda. Vid första kurstillfället blev vi indelade i grupper efter forskningsämne där prekliniska forskare och kliniska forskare tillsammans fick komma på ett superläkemedel för den sjukdom vi höll på med. Min grupp planerade för ett botemedel mot colon irritabile (IBS) och det resulterade i en projektplan som vi senare skickade in och fick feedback på. Forskarskolan var upplagd så att vi träffades två gånger varje år i totalt fyra år. Vi hade stjärnföreläsare från Sverige och från andra länder som undervisade i mikrobiologi, magtarm-fysiologi och epidemiologi. Vi fick sitta med dem vid bordet och diskutera forskningskarriär, kombination klinik och forskning och hur man blir en bra forskare. Vi lärde oss att vara moderatorer på konferenser och hålla poster presentationer och muntliga presentationer. Vi har gått igenom hur man skriver bra anslag. Det som var extra bra med Forum Gimiicum var att det var fokuserat på gastroenterologisk forskning, något som ibland saknas i andra doktorandkurser på högskola och universitet. Dessutom är fokus translationell forskning och vi fick lära mycket från varandra. Jag var med i den första kursen som gick ut 2014. Av dem som gick tillsammans med mig har flera disputerat och påbörjat sin postdoc och till och med börjat Forum Gimiicum för postdocs. Min kollega Daniel Bergemalm skriver om det i detta nummer av Gastrokuriren. Målet med Forum Gimiicum är att skapa ett gastroenterologiskt nätverk i Sverige och världen. För min del har det varit en lärorik resa och jag har fått vänner över hela Sverige, några som jag fortfarande har kontakt med, och utan Forum Gimiicum hade jag inte haft denna möjlighet. Ghazaleh Mohammadian ST-läkare, doktorand gastrokuriren 5 · 2015 37 38 gastrokuriren 2 · 2015 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige FSGS´s STYRELSE 2015 Bästa medlemmar! Nu är hösten verkligen över oss. När jag skriver detta är det en härlig sol som skiner över fantastiska höstfärger. Det har varit en händelserik höst inom gastroenterologin. I september arrangerade FSGS tillsammans med SEGP och Tillotts en utbildningsdag i Linköping. D et var som förra året en basic-utbildning som vände sig framför allt till de sjuksköterskor som inte arbetat så länge inom gastroenterologin. Det var ett stort intresse och vi fick tyvärr säga nej till några då lokalen inte rymde alla som önskade komma. Men denna utbildning kommer att återkomma nästa år igen så håll utkik. Tidigare i år startade FSGS ett hepatologinätverk för sjuksköterskor. Det har varit ett stort intresse över hela landet för detta då det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte inom området. Läs mer på vår hemsida om hur nätverket arbetar. I september hade vi i styrelsen vårt internat. Denna gång var vi i Borås och arbetet bestod bland annat av att arbeta vidare med kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor inom gastroenterologi och hepatologi. Jag hoppas och räknar med att denna är helt klart när detta nummer av Gastrokuriren publiceras. Och jag hoppas att ni alla ska kunna ha glädje av kompetensbeskrivningen i ert arbete. Det börjar bli hög tid att söka stipendier. FSGS har flera stipendier så gå in på hemsidan och se vad som kan passa just dig. Det är viktigt att vi hela tiden strävar efter att förbättra vården för våra patienter och ekonomiska medel kan ibland hjälpa att genomföra ett projekt, en undersökning eller ett studiebesök. I vår är det Svenska Gastrodagarna i Visby. Vi hoppas att många av er skickar in abstract till mötet. Ett abstract behöver inte bara vara presentation av forskningsprojekt utan kan redovisa ett förbättringsarbete eller liknande. Så ta detta tillfälle att visa vad sjuksköterskor inom gastroenterologi och hepatologi arbetar med. Detta nummer av Gastrokuriren innehåller en artikel om den så kallade Linköpingsdagen. Mycket nöje! Susanna Jäghult (ordförande) Stockholm Gastro Center Danderyds sjukhus AB 182 88 Stockholm [email protected] Ordförande FSGS Ann Tornberg (vice ordförande) Gastrokliniken Skånes Universitetssjukhus 221 85 Lund [email protected] Agneta Aasa (kassör) Spec.sjuksköterska kirurgi Kirurgkliniken Länssjukhuset Ryhov 551 85 Jönköping [email protected] Monica Wåhlin (sekreterare) Magtarmmottagningen Länssjukhuset Ryhov 551 85 Jönköping [email protected] Marie Andersson (ledamot) Magtarmmottagningen Södra Älvsborgs sjukhus 501 82 Borås [email protected] Carina Andersson (ledamot) Mag-tarmcentrum Ersta Sjukhus Box 4622, 116 91 Stockholm [email protected] Susanna Jäghult Eva Blackås (ledamot) Medmottagning 2 magtarm mott, Blå Stråket 5 Sahlgrenska sjukhuset 413 45 Göteborg [email protected] Cecilia Sköld (suppleant) Medicinmottagning 1 Gastro SU/Östra CKÖ Diagnosvägen 11 416 85 Göteborg [email protected] Maria Hjorth (suppleant) Mag-tarmmottagningen Falu lasarett 791 82 Falun [email protected] gastrokuriren 5 · 2015 39 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige Linköpingsdagen 2015 För femte året i rad arrangerade FSGS och SEGP i samarbete med Tillotts Pharma AB en utbildningsdag för sjuksköterskor. Syftet med denna utbildningsdag är att förmedla grundläggande kunskaper kring IBD ur medicinsk-, kirurgiskt- och omvårdnadsperspektiv. Då utbildningsdagen har varit i Linköping sedan start så går dagen under namnet ”Linköpingsdagen”. Intresset var rekordstort – ett 60-tal sjuksköterskor från olika delar av Sverige! Stor tack till Tillotts Pharma AB som gör den här dagen möjlig! F örst ut på dagens program var Susanna Jäghult, sjuksköterska ifrån Danderyd, Stockholm. Ämnet var Anatomi och fysiologi vid IBD och vad som händer när det inte fungerar som det ska. Susanna inledde föreläsningen med 9-meter liv som är den ungefärliga längden av mag-tarmkanalen hos en vuxen person ifrån ”mynning till mynning”. Till mag-tarmkanalen hör munnen, svalget, matstrupen, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen och till slut ändtarmen och analkanalen, de så kallade matsmältningsorganen. Matsmältningsorganen viktigaste uppgifter är att bryta ner maten. Till matsmältningsorganen räknas även de olika körtlar som bildar ämnen som behövs för nedbrytning av födan. Körtlarna töms direkt i mag-tarmkanalen som då är ungefär 9-meter lång. De körtlar som hjälper till med matsmältningen är spottkörtlar, lever, gallblåsa med gallgångar och bukspottkörteln. Födan sönderdelas när den tuggas, knådas i mag-tarmkanalen, bryts ner med hjälp av enzymer och transporteras genom hela mag-tarmkanalen, vatten, näringsämnen och salter tas upp från födan och kroppen gör sig av med resterna i form av avföring. Magsäcken är en behållare där den delvis nedbrutna födan stannar upp för kortare eller längre tid innan den transporteras vidare i små portioner genom resten av mag-tarmkanalen. Drycker passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst. Magsäcken har en övre förbindelse med matstrupen och en nedre där magsäcken övergår i tolvfingertarmen. Magsäckens slemhinna innehåller körtlar vilka bildar magsaft, som hjälper till att bryta ner maten. Magsaften består av saltsyra som gör maginnehållet mycket surt. Den sura miljön förstör de flesta bakterier som 40 följt med födan. När maginnehållet lämnar magsäcken och når tunntarmen fortsätter nedbrytningen av maten. I den övre delen av tunntarmen, som kallas tolvfingertarmen, tillsätts ytterligare ämnen från levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Dessa ämne behövs för nedbrytningen av födan. Tunntarmen är 6-8 meter lång och består av tolvfingertarmen – duodenum, jejunum och ileum. Tolvfingertarmen är en direkt fortsättning på magsäcken. Den har fått sitt namn av att den är tolv fingerbredder lång, det vill säga ungefär 25 centimeter. I tolvfingertarmen tillförs galla från lever och gallblåsa samt bukspott från bukspottkörteln. Bukspottkörteln bildar 1,5-2 liter bukspott per dygn. Förutom enzymer som bryter ner födan innehåller bukspottet bikarbonat, som hjälper till att neutralisera det sura innehållet från magsäcken. Tunntarmens slemhinna är kraftigt veckad och den totala ytan är lika stor som en tennisbana! Slemhinnan är försedd med små utskott, tarmludd/villi som suger upp näringsämne. Vid Celiaki, inget tarmludd = dåligt näringsupptag! Tunntarmens uppgifter är att fortsätta sönderdela födan och att ta upp vatten och näringsämnen från födan. Varje dag tar tunntarmen emot sex till sju liter vätska. Det är dels mat och vätska som vi ätit och druckit och dels genom vätskor som tillförts mag-tarmkanalen så som saliv, magsaft, galla och bukspott. Tarmsaften innehåller även matsmältningsenzymer. Av åtta till nio liter vätska som passerar tunntarmen sugs det allra mesta upp igen, den största delen i tunntarmen och lite i tjocktarmen. Knappt två deciliter vätska lämnar kroppen varje dag tillsammans med avföringen. Tjocktarmen är en direkt fortsättning av tunntarmen. Den är nästan en och en halv meter lång och dubbelt så tjock som tunntarmen. Tjocktarmens första del är större och kallas blindtarmen. Från blindtarmen hänger ett litet utskott som kallas blindtarmens maskformiga bihang. Från blindtarmen fortsätter tjocktarmen upp på höger sida och sedan tvärs över buken under magsäcken och ner igen på vänster sida. Tjocktarmen tar emot en till två liter nedbrytningsprodukter varje dygn. En stor del av tarminnehållet består av vatten, resten är föda som inte brutits ner, salter och bakgastrokuriren 5 · 2015 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige terier. Det mesta av vattnet sugs upp från tarmen ut i blodet och avföringen får därför en fastare konsistens. I bäckenet övergår tjocktarmen i ändtarmen. Ändtarmens nedersta del är vidgad och kan därför samla upp en del avföring innan tarmen måste tömmas. Den allra sista delen kallas ändtarmsöppningen eller anus. Runt ändtarmsöppningen finns två ringformade muskler, så kallade ringmuskler alt. den inre och yttre sfinktern, varav den ena kan styras med hjälp av viljan. Vad händer då om det inte fungerar som det ska? Det finns ett antal olika sjukdomar som kan drabba tunntarmen. Vanliga symtom på att man har en tunntarmssjukdom är att man får diarré, viktminskning, vitaminbrist, saltbrist, näringsbrist, men även buksmärtor vid tarmförträngningar. Olika sjukdomar som förekommer i tunntarmen är tarmvred (ileus), överkänslighet mot olika födoämnen såsom laktos och gluten (Celiaki), inflammationer som Crohns sjukdom, sårsjukdomar som tarmtuberkulos, infektioner, strålreaktioner, samt tunntarmscancer. I vissa fall kan man bli drabbad av tunntarmssvikt, vilket innebär att tunntarmen slutar fungera som den ska och släpper igenom mat utan att ta upp näring. Olika malnutritionstillstånd vid sjukdom i tunntarmen är järnbrist, vitamin B12-brist, brist på folsyra vilken är viktig för erytrocyternas normala utveckling i benmärgen, magnesium-och zinkförluster vid diarréer alt korttarmsyndrom. Ulcerös kolit är en inflammation i tjocktarmen vilket gör att tarmens funktion försämras. Inflammationen kan sätta sig i olika delar av tarmen. Sitter inflammationen i ändtarmen kallas sjukdomen för proktit, är inflammationen högre upp på vänster sida så är det vänstersidig kolit och sitter inflammationen i hela tjocktarmen så är det totalkolit. Vanliga symptom är diarré, magont och blod i avföringen. Vad är IBD? Efter denna grundläggande inledning fortsatte Ann Tornberg, sjuksköterska på Gastrokliniken i Lund. Vad är IBD? Presentationen inleddes med patientfall. Åhörarna fick efter presentationen ställa diagnos på de olika fallen. Senare under dagen presenterades även behandlingen för respektive fall. Sjukdomarna benämns i engelskspråkig litteratur som ”Inflammatory Bowel Disegastrokuriren 5 · 2015 ases” (IBD). Det är makroskopisk inflammation, d v s inflammation i tarmslemhinnan som kan ses med ögat och det inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom och så är det mikroskopisk kolit, d v s kollagen och lymfocytär kolit där man inte kan se förändringarna med blotta ögat. Mikroskopisk kolit som alltså är ett samlingsbegrepp för kollagen och lymfocytär kolit. Orsak okänd, men som kan utlösas av mag-tarminfektioner och läkemedel. Drabbar företrädesvis medelålders kvinnor. Ger symptom som vattentunna diarréer ofta utan bukbesvär. Ledbesvär, sköldkörtelsjukdomar, diabetes eller glutenöverkänslighet kan förekomma. Diagnos med koloskopi och multipla biopsier. Viktigt att man vid koloskopi frågar efter diagnosen, så patologen vet vad han skall titta efter. Vid ulcerös kolit börjar inflammationen alltid med början i ändtarmen och sträcker sig uppåt i grovtarmen i varierande grad. Vid ulcerös kolit drabbas det yttersta slemhinnelagret (mucosa) av inflammation. Sjukdomen går i akuta skov med perioder av besvärsfrihet (remission). Vid Crohns sjukdom kan hela mag-tarmkanalen vara engagerad. Inflammation uppträder ofta fläckvis med mellanliggande icke inflammerad slemhinna. Den typiska inflammationen består av små ”aftösa” ulcerationer som även kan drabba de djupa lagren av tarmväggen som svullnar upp och blir stel. Med sjukdomstiden ökar risken för komplikationer med stenoser och fistlar. Orsaker Skandinavien och Nordamerika utgör sedan lång tid områden med hög förekomst av IBD. Prevalensen i Sverige börjar närma sig 1 %! Enligt en rådande hypotes utvecklas inflammationen på grund av att kroppens immunförsvar reagerar mot den normala bakteriefloran i tarmen hos genetiskt predisponerade individer. Man tror även att yttre faktorer i den omgivande miljön har betydelse, men hittills har det varit svårt att säga vilka faktorer i vår omgivning som har betydelse, med reservation för rökning vilket ökar risken för Crohns sjukdom men skyddar mot ulcerös kolit. Symtom Symtombilden är beroende av tarminflammation – lokalisation/utbredning och sjukdomsaktivitet, intestinala komplikationer (fistel, striktur, abscess) och extraintestinala komplikationer (ledbesvär, hudsymtom, ögonsymtom, PSC). Här följer ett urval frekventa symtom: Lös avföring med blodoch/eller slemtillblandning. Vid ulcerös kolit får patienten ofta tömningar med enbart slem och blod. Vid Crohns sjukdom är ofta avföringen mer grötformad. Ett hastigt insjuknande med frekventa diarréer (> 8-10/ dygn) och samtidig feber talar i första hand för infektiös genes, Buksmärtor förekommer framför allt vid Crohns sjukdom och ofta till höger i buken, särskilt vid stenoserande sjukdom där subileus/ileus kan utvecklas. Vid ulcerös kolit föreligger ofta smärtsamma kramper (tenesmer) i vänster fossa, vilka lättar vid tarmtömning. Viktnedgång, feber och allmänpåverkan. Vid Crohns sjukdom är viktnedgång, subfebrilit, sjukdomskänsla och trötthet vanliga symtom. Vid ulcerös kolit är dock feber ett allvarligt symtom som talar för att patienten har ett svårt skov och är i behov av slutenvård. Trötthet och viss viktnedgång förekommer även vid ulcerös kolit, det förstnämnda särskilt vid samtidig anemi. Det bör noteras att vid akut ulcerös kolit är redan mindre sänkningar av Hb och albumin allvarliga tecken, liksom måttlig CRP/ SR-förhöjning. Däremot kan den inflammatoriska reaktionen vara mer uttalad vid Crohns sjukdom utan att patienten har ett svårt skov. Utredning & undersökningar vid IBD Efter denna genomgång fortsatte Ingrid Karström, Endoskoperande sjuksköterska ifrån Kristianstad med Utredning & undersökningar vid IBD Ingrid berörde inledningsvis lite kort om vad IBD är och symtom, men gick därefter över till att prata utredning och anamnes. Vid utredning är det viktigt med en bra anamnes gällande aktuell problematik, heriditet, rökvanor, tidigare sjukdomar samt status som talar om vilket tillstånd patienten befinner sig i, så som temperaturstegring, takykardi, allmäntillstånd, bukstatus. Diagnostiken av IBD baseras på en samlad kliniks bild från endoskopifynd (makroskopiskt- och mikroskopisk bild) och visualisering av tunntarm samt uteslutande av ett antal differentialdiagnostiska alternativ så som infektiösa koliter (bakterier, virus, parasiter), icke-infektiösa koliter (Mikroskopiska koliter) och funktionella mag-tarm problem (IBS). Vid Celiaki och laktosintolerans är det oftast mindre uttalad symtomatologi. Gallsaltsdiarré, blodtillblandad avföring, feber eller förhöjda inflammatoriska markörer talar för IBD. Analyser för differenti41 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige aldiagnostik är avföringsprov som F-odling, EHEC, F-mikroskopi, Clostridium difficile och Celiaki-markörer. Det är viktigt att fråga efter tuberkulos i tarmen, annars lätt att missa. Laboratorieanalyser som indikerar inflammationsaktivitet är Albumin, CRP och fekalt kalprotektin. Kalprotektin är ett protein, som huvudsakligen finns i neutrofila granulocyter. Proteinet mäts i faeces och metoden fungerar som en ospecifik markör för gastrointestinal inflammation – ett slags ”tarmens CRP”. Kalprotektin korrelerar ofta med sjukdomsaktivitet, men är inget specifikt prov, stiger även vid andra sjukdomar t ex divertikulit, bakteriell gastroenterit, koloncancer, bakteriella luftvägsinfektioner, behandling med NSAID-preparat. Metoden kan användas som diagnostiskt hjälpmedel vid misstanke om IBD inför ställningstagande till skopi-undersökning. Rekommenderat gränsvärde är <50 mg/kg med en gråzon mellan 50-200 mg/kg. Koloskopi ingår i rutinutredningen av IBD och som ger information om utbredning, lokala förändringar och aktivitetsgrad. Biopsier/provexcision (Px) tas för histologisk diagnostik. Vid ulcerös kolit uppvisar slemhinnan ensartad inflammation som svullnad, rodnad med kontakt- eller spontanblödning, erosioner eller sår, pus och slem. Vid Crohns sjukdom varierar bilden alltifrån enstaka aftösa sår till längsgående djupa ulcerationer, s k ”snigelspår”. Röntgenundersökningar kan ses som ett komplement till koloskopin. Buköversikt 42 används främst vid akut kolit för att utesluta toxisk kolondilatation respektive perforation. Datortomografi eller ultraljud buk vid misstanke om abscess (hög feber, buksmärtor, kraftigt förhöjda inflammatoriska/ infektiösa parametrar). MR-enterografi vid Crohns sjukdom vid klinisk misstanke om tunntarmsengagemang. CT-enterografi är ett alternativ om tillgängligheten till MR är låg. Kapselendoskopi vid misstanke om tunntarms-Crohn, men även om oklar gastrointestinal blödning. Observera att NSAID även kan ge Crohn-liknande aftösa sår. Genomförandet av gastro- och koloskopi och omvårdnad vid endoskopi Ruth Svedlund, sjuksköterska ifrån Endoskopimottagningen, Linköping tog därefter vid och berättade om genomförandet av gastro- och koloskopi och omvårdnad vid endoskopi. Ruth redogjorde först om patientförberedelserna inför gastroskopi resp. koloskopi och hur det ser ut på undersökningsrummet med antalet personal, den tekniska utrustningen etc. Därefter gick Ruth igenom själva genomförandet av gastroskopi och koloskopi. Stort fokus lades sedan på omvårdnad och endoskopi. Patienten befinner sig i ett utsatt läge, och han eller hon behöver känna trygghet vid undersökningen. En viktig uppgift för sjukvårdpersonalen är att lämna information och att kontrollera att patienten och anhöriga har förstått. För att patienten på bästa sätt ska klara av en situation där hon förväntar sig obehag och känner stress är det viktigt med konkret information. Detta innebär att sjukvårdspersonalen förklarar vad som kommer att ske, hur undersökningen går till, hur instrumentet ser ut samt hur lång tid undersökningen beräknas ta. Målet med omvårdnad vid endoskopi är att patienten skall känna sig delaktig, motiverad och trygg. Ruth poängterade vikten av att man arbetar i team runt patienten för att nå en ökad följsamhet. Det är viktigt att ge en kombination av muntlig och skriftlig information vilket ger en bredare bild av endoskopiundersökningen. Det är också av vikt att ta reda på patientens tidigare erfarenheter och medicinsk historia. En välinformerad och bra förberedd patient känner sig tryggare vid undersökningen och resultatet, det diagnostiska värdet blir bättre. Upplevelse av smärta är individuell och toleransen är olika. Då sedering med bensodiazepiner ger patienterna svårt att minnas den givna informationen och till och med undersökningen är det värdefullt med både muntlig och skriftlig information även efter undersökningen. Behandling vid IBD Nästa ämne på programmet var Behandling vid IBD med Ann Tornberg, sjuksköterska på Gastrokliniken i Lund Det är viktigt är att förstå vad det är vi behandlar och vad som är syftet med behandlingen. Behandlingen vid IBD varierar utifrån sjukdomstyp, d v s ulcerös kolit eller Crohns sjukdom, inflammationens utbredning, sjukdomens svårighetsgrad och vid Crohns sjukdom även sjukdomens karaktär - stenoserande och fistulerande. Syftet att erhålla klinisk och endoskopisk remission och att bibehålla inaktiv sjukdom. Klinisk remission är när patienten mår bra och har fast avföring, ca 1-3 ggr/dag utan slem eller blodtillblandning. Endoskopisk remission är när det inte finns tecken till kvarvarande inflammation vid koloskopi. Vid behandling använder vi i huvudsak antiinflammatorisk behandling. Vi följer vanligtvis en behandlingspyramid enligt ”step-up-modell” och där steg 1 är 5-ASA-preparat och därefter steroider. Steg 2 är Azatioprin, Puri-Nethol, Metotrexat. Steg 3 är TNF-hämmare i mono- eller i kombinationsbehandling. Kombinationsbehandling mellan azatioprin och TNF-hämmare har i studier visat sig vara mer effektivare. Anledningen har tillskrivits effekten av två läkemedel med olika antiinflammatoriska gastrokuriren 5 · 2015 Mezavant – 2 tabletter räcker ® vid underhållsbehandling för att bevara remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit.1 Patienterna tar 2 tabletter Mezavant® 1 gång per dag vid underhållsbehandling av lindrig till måttlig aktiv ulcerös kolit. 40,5 % av patienterna uppnår klinisk OCH endoskopisk remission vecka 8.2* 76,5 % är fortfarande skovfria efter 6 månaders behandling.3† BEVARA REMISSION1,2,4,5* FÅ TABLETTER6 ALLTID EN GÅNG DAGLIGEN1 Mezavant® är indicerat för induktion av klinisk och endoskopisk remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit. Underhållsbehandling för att bevara remission. Läs produktresumén för Mezavant® innan läkemedlet förskrivs, särskilt beträffande överkänslighet mot salicylater (inklusive mesalazin), allergi mot sulfasalazin, nedsatt njur- och/eller leverfunktion, kronisk nedsatt lungfunktion, tillstånd som predisponerar för utvecklingen av myo- eller perikardit, akut intoleranssyndrom, misstänkta bloddyskrasier, interferens med laboratorietester och interaktioner med andra läkemedel. Det rekommenderas att alla patienter får genomgå en bedömning av njurfunktionen innan terapin inleds och minst två gånger per år medan behandlingen pågår. Vanliga biverkningar som rapporterats för Mezavant®: huvudvärk, hypertoni, uppsvälld buk, buksmärta, kolit, diarré, dyspepsi, kräkning, flatulens, illamående, avvikande levervärden, klåda, utslag, artralgi, ryggsmärta, asteni, utmattning och feber. Mezavant® (mesalazin) 1200 mg enterodepottabletter, , (F). Aminosalicylsyra och liknande medel, ATC-kod: A07E CO2. Indikation: För induktion av klinisk och endoskopisk remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit. Underhållsbehandling för att bevara remission. Kontraindikationer: Anamnes med överkänslighet mot salicylater (inklusive mesalazin) eller mot något hjälpämne i Mezavant. Allvarligt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min/1,73 m²) och/eller allvarligt nedsatt leverfunktion. Texten är baserad på produktresumé: 2014-08-04. För ytterligare information och priser se www.fass.se. Referenser: 1. Mezavant Produktresumé 08/2014. 2. Kamm MA et al. Gastroenterology 2007; 132:66–75. 3. Kane SV et al. Inflamm Bowel Dis 2012; 18:1026–33. 4. Lichtenstein GR et al. Clin Gastroenterol Hepatol 2007; 5:96–102. 5. Kamm MA et al. Gut 2008; 57:893–902. 6. Iacucci M et al. Can J Gastroenterol 2010; 24:127–33. * Definierat som en UC-DAI -poäng på ≤1 med en poäng på 0 för rektalblödning och avföringsfrekvens och en kombinerad Physician’s Global Assessment, (PGA) och sigmoideoskopipoäng på ≤1, utan slemhinneskörhet och en minskning av sigmoideoskopipoäng med en poäng eller fler från baslinjen; † Skov definieras som ≥4 tarmtömningar/ dag över patientens normala frekvens och skall associeras med trängningar, buksmärta eller rektal blödning. EN GÅNG DAGLIGEN Shire Nordic Regional Office, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd, Tel 08 544 964 00, [email protected] Enterodepottabletter SE/CPROM/MEZ/14/0005(1) 09/2014 L I N D H & PA R T N E R S (mesalazin) Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige Välkommen till ett kostnadsfritt ”Post-Congress” kvällsmöte - En regional samling med kollegor och en sammanfattning från: Göteborg Datum: Plats: Adress: Tid: Program (med möjlighet till diskussion i mån av tid): 26 nov, 2015 Radisson Blu Scandinavia Hotel, Södra Hamngatan 59, Göteborg 17.30-21.30 ca Föreläsare för kvällen är: Johan Westin Martin Lagging Stockholm Datum: Plats: Adress: Tid: 1 dec 2015 Hotel Scandic Grand Central Kungsgatan 70, Stockholm 17.30-21.30 ca 17.30-18.00: 18.00-18.45: 18.45-19.15: 19.15-20.00: 20.00-21.30 ca: Samling med kaffe och smörgås Föreläsning 1 Kaffe, frukt Föreläsning 2 Mingelbuffé med öl, vin eller vatten Varmt välkommen med din anmälan senast: Torsdag den 19 nov. Program 17.30-18.00: 18.00-20.00: Samling med kaffe och smörgås HBV-, HCV-, HCV/HIV-nyheter, HCC och cirros vid kronisk HCV, Allmän hepatologi 20.00-21.30 ca: Mingelbuffé med öl, vin eller vatten Moderator för kvällen är Professor Ola Weiland. Vi hoppas på en interaktiv eftermiddag med mycket diskussioner. Kvällen avslutas med en gemensam middag. Varmt välkommen med din anmälan senast: Tisdag den 24 nov. Malmö Program (med möjlighet till diskussion i mån av tid): Datum: Plats: Adress: Tid: 3 dec, 2015 Scandic Triangeln, Triangeln 2, Malmö 17.30-21.30 ca Föreläsare för kvällen är: Leo Flamholc Tbd 17.30-18.00: 18.00-18.45: 18.45-19.15: 19.15-20.00: 20.00-21.30 ca: Samling med kaffe och smörgås Föreläsning 1 Kaffe, frukt Föreläsning 2 Mingelbuffé med öl, vin eller vatten Varmt välkommen med din anmälan senast: Torsdag den 26 nov. Anmäl dig direkt via länken på infektion.net eller maila in din anmälan till [email protected] (uppge Förnamn, Efternamn, Företag/Organisation/Sjukhus, Avdelning/ref, Gatuadress/box, Postnummer, Ort, Mobiltelefon, E-post och Ev. specialkost) Vid frågor kontakta Helen Semmelhofer, E-mail: [email protected], Telefon: 031-707 19 30, 0730-755 744 Mediahuset i ett samarbete med: 44 gastrokuriren 5 · 2015 Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige verkningsmekanism och genom att immunmodulerare tenderar att minska risken för risken för överkänslighetsreaktion eller loss of response genom lägre antikroppsbildning mot TNF-hämmaren och högre dalvärde. Det är viktigt att tidigt i sjukdomsförloppet, men framförallt inför behandling med thiopuriner och anti TNF att titta på tidigare infektioner såsom vattkoppor, mässling, röda hund, tuberkulos (Quantiferontest, lungröntgen). Viktigt med VZV-serologi om patienten är osäker, och screening avseende hepatit B då denna kan reaktiveras med TNF-hämmare. Man bör även titta på tidigare vaccinationer så som MPR, HPV, Hepatit A och B. Rekommendation om årlig vaccination mot influensa och mot pneumococker vid start och efter 5 år. Vid steg 1 och underhållsbehandling med 5-aminosalicylsyra reducerar recidivrisken till hälften. 5-ASA kan ske i form av tabletter, kapslar, dosgranulat, alt lokalbehandling i form av stolpiller, klysma eller skum. Valet av preparat har med var inflammationen sitter och vilken beredning som passar patienten bäst. Räcker inte behandling med 5-ASA lägger man till kortikosteroider (Prednisolon). Här börjar man ofta på en dos om 40 mg och det är viktigt med en nertrappning som sträcker sig över 8-12 veckor. Vid steg 2 är det immunmodulerande behandling med tiopurin, T Azatioprn eller 6-merkaptopurin, Puri-Nethol. Det är viktigt att monitorera dessa patienter väl. Regelbundna blodprover och besök/tel med sjuksköterska på mottagning. Risk för biverkningar, framförallt vid start. Vid steg 3 vid terapisvikt på optimerad immunmodulerande behandling bör underhållsbehandling med biologiskt läkemedel som TNF-hämmare påbörjas (Remicade, Humira, Simponi) med eller utan Azatioprin. Det finns även en ny integrin-hämmare (Entyvio) som man kan ta till om man har fallerat på annan behandling. Det är viktigt att monitorera dessa patienter väl. Blodprover och regelbundna besök till sjuksköterska alt. läkare. Viktigt att utvärdera effekten av behandlingen. Eftersom sjukdomsbilden vid Crohns sjukdom är mer omfattad är behandlingsstrategierna mer komplexa än vid ulcerös kolit. Utifrån läkemedelsstudier ter sig TNF-hämmare vara effektivare tidigt i sjukdomsförloppet än efter många års sjukdom och man pratar då ”top-down-modell”. Huruvida ett tidigt insättande av TNF-hämmare kan påverka sjukdomens naturalförgastrokuriren 5 · 2015 lopp och resultera i en långvarig remission hos patienter som annars skulle ha utvecklat komplikationer med stenoser eller fistlar är ännu oklart. I nuläget finns begränsat med markörer för att kunna värdera vilka patienter som kommer att utveckla svår Crohns sjukdom och som vara betjänta av biologisk behandling redan vid diagnos. Tidigt uppnådd klinisk och endoskopisk remission ter sig vara av stor vikt vid IBD. Behandlingens effekt bör utvärderas vid i förväg bestämda tidpunkter. Totalt sett bör det som regel inte gå mer än högst 6 månader tills en effektiv behandling identifierats. Med en aktiv behandlingsstrategi kan tidigare fruktade komplikationer som uppkomst av korttarmssyndrom, långvarigt opiatbruk för kronisk buksmärta eller svårläkta tarmfistlar oftast undvikas. Behandling vid mikroskopisk kolit är ofta symtomatisk (loperamid, kolestyramin). Långtidsbehandling Budesonid (Entocort) har idag den bästa vetenskapliga dokumentationen och blir lämpligen 1:a handsmedlet speciellt vid svårare symtom. Att leva med IBD Sist ut på dagen var Susanna Jäghult, sjuksköterska ifrån Danderyd, Stockholm med Att leva med IBD Susanna började med att presentera arbeten som visar hur våra IBD-patienter mår. Dessa arbeten visar att IBD-patienter har sämre hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) i jämförelse med frisk population (Bernklev 04, Han et al 05, Casellas 05, Pizzi 06, Larsson 08). Vad är det då som gör att IBD-patienter har sämre HRQOL? Man kan i studier se att sjukdomsaktivitet påverkar IBD-patienter negativt (Bernklev 04, Han et al 05, Casellas 05, Pizzi 06, Larsson 08). När det gäller HRQOL mellan diagnoser och sjukdomsduration så är det ingen skillnad mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit, men för patienter med Crohns sjukdom och kort sjukdomsduration hade dessa Crohn patienter sämre HRQOL. Kort sjukdomsduration hade sämre HRQOL än de med lång sjukdomsduration (Jäghult et al 2010). I studier där man frågat IBD-patienter om välbefinnande så har dessa patienter svarat att ett välbefinnande är att leva ett normalt liv, att vara symtomfri, att bli bekräftad av andra, att få medkänsla. Det som försämrar deras välbefinnande är när de inte kan göra medvetna val i livet, att inte kunna äta all mat, att inte kunna träna eller delta i aktiviteter som man är van vid (Pihl Lesnovska et al 2010). Vidare så har studier visat att IBD-patienter oroar och bekymrar sig över att bli opererad, att få påse på magen, att få cancer, att förlora kontrollen över tarmen, oro över hur medicinering skall fungera, oro över att vara en börda för andra (Drossman et al 1989, Mussel et al 2004). Många patienter spenderar mycket tid på att tänka, oroa sig och planera kring sjukdomen (Hong 2007, Wolfe et al 2008). Pihl-Lesnovska frågade i ett av sina arbeten om vad IBD-patienten vill.., och det var respekt och ömsesidigt förtroende, tillgång till vård, att få vara delaktig i beslut och att bli informerad (Pihl-Lesnovska 2014). Att patienter önskar tillgänglighet och delaktighet är ett viktigt budskap till oss i vården. Vid skov, när symtomen kommer behöver man hjälp! Det är viktigt att då komma i kontakt med sjukvården! Dessutom har idag den nya patientlagen med syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vidare fortsatte Susanna att det är viktigt att vi kan ge information, utbildning och stöd och vid flera tillfällen utifrån de behov patienten befinner sig i här och nu. När man är 19 år har man vissa frågor, när man är 30 har man andra och vid 40 helt andra osv. För att underlätta för våra IBD-patienter att anpassa sig till dessa kroniska sjukdomar är att erbjuda god tillgänglighet. När frågor, funderingar och/eller symtom uppstår måste patienten ha en lättillgänglig mottagning att vända sig till. Sjukvården behöver kunna erbjuda både möjlighet till rådgivning, akuttider samt information och utbildning till patienterna. Information och utbildning bör vara individuellt anpassad och återkommande. Vi behöver också uppdatera oss och börja använda sociala medier för att även på detta sätt öka tillgängligheten samt informationsflödet. Tack för en bra dag och på återseende nästa år! Ann Tornberg för FSGS & SEGP 45 Hej alla medlemmar! Året börjar gå mot sitt slut och det är kanske tid för en stunds eftertanke. Vad har hänt under året? F örutom en del regionala evenemang har vi haft möjlighet att besöka SADE-mötet som i år var i Oslo och under två dagar gav mycket matnyttigt att ta med hem. Svenska gastrodagarna i maj som i år hade flest deltagare hitintills och då även föreningens årsmöte hölls, där vi presenterade förra periodens aktiviteter och nyheter, bland annat ett förslag till tillägg till stadgar vid eventuell sammanslagning med annan förening. Det bestämdes att antal år som betalande medlem innan det är möjligt att söka utbildnings/resebidrag första gången ändrades från 3 till 1 år, därefter gäller 3 år tills nästa tillfälle att söka. Mötet var både var livligt och givande. Dagarna bjöd på många föreläsningar, hedersföreläsningar, prisutdelning till unga läkare som visat resultat av sina arbeten på forskningssidan under året och som guldkant en trevlig kväll på slottet, med god mat, musik och trevlig atmosfär. Vi får ytterligare reseberättelser från två av våra medlemmar som i år fått utbildnings/ resebidrag till dessa dagar i detta nummer. ERCP-mötet som hålls vartannat år, var denna gång i Västerås med över hundra deltagare. Där diskuterades bland annat ”knepiga” patientfall och förelästes om gallvägssjukdomar. Ruth svedlund rapporterar att på Linköpingsdagen den 30 september hölls ”Grundläggande utbildning i IBD” för drygt 60 anmälda deltagare från olika orter i landet. Utbildningsdagen som arrangeras i samarbete med Tillotts Pharma AB och föreningarna SEGP (svensk förening för endoskopi och gastroenerologi personal) och FSGS (föreningen för sjuksköterskor inom gastroenerologi i Sverige) bjöd på föreläsningar som beskrev magtarmkanalens anatomi och fysiologi, de inflammatoriska tarmsjukdomarna, utredning och undersökningar vid IBD, behandling vid IBD samt hur det kan vara att leva med IBD. Föreläsningarna gavs av Sanna Jäghult sjuksköterska Gastromottagningen Danderyds sjukhus AB, Ann Tornberg sjuksköterska Gastrokliniken Skånes Universitetssjukhus Lund, Ingrid Karström sjuksköterska Endoskopimottagningen Centralsjukhuset Kristianstad och Ruth Sved46 lund sjuksköterska Endoskopienheten Magtarmmedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping. Antalet deltagare har ökat för varje år sedan första utbildningsdagen arrangerades för 4 år sedan. Intresset och behovet av fortbildning är stort och förhoppningsvis kommer intresserade att kunna anmäla sig till liknade utbildning även nästa år Linköping. ESGENA mötet under UEG-week hölls i Barcelona i slutet av oktober, där kan man inte annat än hitta mer än vad man hinner med att lyssna på. I första numret av Gastrokuriren 2016 presenteras några av reseberättelserna från det mötet. Nätverksträffen för endoskoperande sjuksköterskor i början av december har i skrivande stund ännu inte varit men vi vet av tidigare erfarenhet att mötet är mycket givande och blir säkert så även i år. En rapport kommer i Gastrokuriren under våren 2016. Det finns fler evenemang utanför Sverige för oss assisterande personal men dessa ovannämnda är väl de som de flesta av oss har möjlighet att delta i. Om ni känner till några kurser eller möten som ni tycker är värda att gå på ser vi gärna att ni hör av er till någon i styrelsen, så kan vi lägga upp dem i kalendern på vår hemsida. Det är dags att tänka på medlemsavgiften för 2016. Avgiften är som vanligt 200 kronor att betalas på bankgironummer: 5828-8945. Senast 31 januari. Till sist vill vi i styrelsen tacka våra medlemmar för året som gått och önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Väl mött i första numret av Gastrokuriren 2016. SEGP´s STYRELSE 2015 Ordförande: Ingrid Karström Endoskopimottagningen Centralsjukhuset 291 85 Kristianstad Tel: 044-309 1400 [email protected] Vice ordförande: Ruth Svedlund Endoskopimottagningen Kirurgkliniken, Gävle sjukhus 801 87 Gävle Tel: 026-15 40 55 Fax: 026-15 55 82 [email protected] Sekreterare: Åsa Jirvelius Kirurgens Endoskopienhet Södersjukhuset Tel: 08-616 46 96 / 08-616 24 73 Fax: 08-616 46 64 [email protected] Kassör: Agneta Schedin Gastromottagningen GastroCentrum Omvårdnad Karolinska Universitetssjh, Solna 171 76 Stockholm Tel: 08-517 730 78 Fax: 08-517 738 68 [email protected] Ledamot: Helena Risvall Endoskopienheten Sunderby sjukhus 97180 Luleå 0920-283305 Ledamot: Susanne Andersson Spec. mott./Endoskopienheten Piteå Älvdals Sjukhus Lasarettsvägen, 941 50 Piteå Tel: 0911-750 00 [email protected] Ledamot: Gunilla Strand Endoskopienheten Ersta Sjukhus Box 4622, 116 91 Stockholm Tel: 08-714 63 09 [email protected] Åsa Jirvelius sekreterare i SEGP gastrokuriren 5 · 2015 Reserapport från Gastrodagarna 2015 Jag har jobbat som sjuksköterska sen 1988 och med endoskopi sen år 2000 då jag började på GEA, Östra sjukhuset. Nu arbetar jag sen sex år tillbaka på endoskopimottagningen på operation, Alingsås Lasarett. I Alingsås är jag ensam som sjuksköterska att bara arbeta med skopier dagligen. Vi har en sal och gör ca 1900 st skopier per år. G astrodagarna är ett viktigt forum för oss som arbetar med skopier både professionellt och socialt. Då jag är ensam i min ”specialitet” i Alingsås, behöver jag träffa andra entusiaster inom endoskopi, lyssna på föreläsningar och produktinformation, för att bibehålla min kompetens och utvecklas, samt informera, stötta och entusiasmera andra i verksamheten. Här vill jag passa på att tacka SEGP för stipendiet som bidrog till att jag kunde vara med på Gastrodagarna. Min resa började med bil kl.04.45, för att hinna till tåget som gick från Alingsås kl.05.32 mot Stockholm och vidare mot Uppsala. Redan på tåget träffade jag andra ”gastrovänner” från bl.a. Falköping och Skövde. Hittade lätt till Kongressen i Uppsala, där det som vanligt var fullt program och många utställare. Föresläsning om Eosinofil Efter första mingel lunchen var jag på föreläsning om Eosinofil esofagit/enterit, en allergisk sjukdom? Hur ska man utreda och behandla? Valde den då det är en ”ny” sjukdom för mig och många andra sen några år tillbaka. Marie Carlsson berättade att EoE drabbar oftast män i 20-40 års åldern och att sjukdomen diagnostiseras i allt större frekvens. Mogens Bove sa att EoE´s typiska mönster är trakealisering, längsgående fåror med vita fläckar. För att diagnostisera, är de vita fläckarna bra ställe att ta biopsi från. Han behandlar patienterna med Nasonex oralt, ibland med tillägg av PPI, och i regel mår patienterna bra direkt efter denna behandling. Han anser att, en patient med dysfagi utan adekvat biopsitagning för EoE, inte är förenligt med ”god vård”. Christer Jansson från lung- och allergikligastrokuriren 5 · 2015 niken, pratade om ett patientfall där födoämne allregi kan spela roll. Evidensbaserade studier i denna sjukdom saknas, varför det te x finns osäkerhet kring behandlingstidens längd. Sedan fortsatte dagen med postervandring, prat med utställare, föreläsningar och SEGP´s årsmöte och direkt därefter välkomst mingel. När jag kom till hotellet kl.20 konstaterade jag, att skorna inte varit av, sen jag tog på mig de kl.04.45!! Föreläsning om FMT Efter en rask morgonpromenad och frukost var det åter dags för en fullmatad dag, som för mig började med föreläsning om Fekal mikrobiotisk transplantation FMT, som var mycket intressant. Oftast kommer fecestransplantatet från nära anhörig eller vän, men kan också komma från en pool eller från odlad mikrobiota. Kraven på donatorn är väldigt höga, de är som för blodgivare fast med flera tillägg som te x ej allergisk, ej gastric by pass op, ej IBD, ej diarréer eller förstoppad. Transplantatet kan vara färskt eller färskfrusen, ca 150 -250gr som löses i fysiologisk koksalt, filtreras och administre- ras via lavemang, koloskop, nasojejunal sond eller via gastroskop, vilket föreläsaren Peter Benno använde sig av. Torbjörn Norén, infektionsläkare i Örebro har använt FMT vid behandling av Cl Difficile, vilket har varit säkert och effektivt och getts vid en enkel poliklinisk FMT procedur i Örebro. Andra dagen avslutades med middag i Uppsala slott, vilket var en fantastisk lokal och där vi blev tjusigt serverade, och som avslutades med dans till härlig musik. Jag uppfattade att många av postrarna kom från värdstaden, Uppsala, vilket även många av talarna gjorde. Som endoskopiassisterande sjuksköterska skulle jag önska fler föreläsningar inom skopiområdet, som jag tycker det blir allt mindre av. Rundvandringen bland utställarna kändes lättillgängligt och givande. Kanske för att vi var mycket bland utställarna då alla måltider serverades där, även om jag gärna suttit, åtminstone vid någon lunch. Monica Blick 47 Reserapport från Svenska Gastrodagarna i Uppsala 2015 Mitt namn är Laila Gunnarsson. Jag arbetar som sköterska på Endoskopin Centralsjukhuset Kristianstad. U ndertecknad sökte SEGPs resebidrag för att få en möjlighet att komma iväg på en kongress och inhämta de senaste kunskaperna och rönen inom området. En föreläsning som fångade mitt intresse var eosinofil esofagit eller allergisk matstrupe som det ibland kallas. Det uppskattas att cirka en procent av befolkningen har sjukdomen och det är framförallt män mellan 20-40 år som drabbas. Symtomen är sväljningssvårigheter som förvärras. För att få rätt diagnos krävs en gastroskopiundersökning med biopsier från matstrupen. Väl hemma igen på jobbet har jag träffat på tre patienter med dessa problem. FMT: Fekal mikrobiotisk transplantation är en behandling för den patientgrupp som får återkommande Clostridium difficile infektioner. Behandlingen innebär att man ger en infusion med avföring från en frisk donator till en sjuk patients tarm. Studier har visat att behandlingseffekten är så hög som 92 procent, ett fantastiskt resultat. På fredagen fick vi ta del av de senaste rönen om behandling av strikturer i mag - tarmkanalen och hur viktigt det är att informera patienten om risker och komplikationer. Idag finns det cirka 40 sjuksköterskor som skoperar i Sverige. Vi fick ta del av en utvärdering som gjorts av bl.a. Stefan Spinnell. Nästan alla värderar deras kompetens och jobb högt. En poster som bekräftar mina egna tankar om bemötande, information och stöd vid koloskopier var intressant. Ett pågående forskningsprojekt om patientens upplevelser Välkommen att söka! av bl.a. laxering, oro och smärta. Vi är nog många som efterlyser riktlinjer för smärtlindring. Några små reflektioner • Värna om ett gott arbetsklimat även om det är stressigt ibland. • Arbeta säkert och hygieniskt. • Gastroskopera sittande: patienterna blir på samma nivå som den som utför undersökningen. Till Gastrodagarna hör även nöjen. Middagen på Uppsala slott bjöd på en kväll av god mat, musik och dans. Sveriges fyndigaste man underhöll, många glada skratt blev det. Slutligen ett stort TACK till SEGP för stipendiet som gjorde denna resa möjlig. Laila Gunnarsson 2016! Det är dags att Svenska Gastrodagrna i Visby 11-13 maj 2016 Sista ansökningsdatum 31 januari Getinges kurs i endoskopihygien, vid två tillfällen under våren Kursavgift och logi Sista ansökningsdag är 31 januari 2016 Kungshusens stipendium- för utveckling av idé 10 000 kronor Se speciell flik på vår hemsida för mer information och kriterier Sista ansökningsdag 30 april Tänk på att ansökningen måste göras personligen och kan ej överlåtas Gå in på vår hemsida www.segp.nu där hittar du kriterier och anmälningsblankett, där finns även en mall till hjälp när du skriver din reseberättelse. Välkomna med era ansökningar! 48 tänka på år 2016! Medlemsavgiften för 2015 är som va nligt 200 kronor at t betalas in på bank gironr: 5828-8945 senast 31 januari. Om du vill gå ur fö reningen ser vi gä rna att du meddelar Agneta Schedin eller Åsa Jirvelius så vi kan ta bort ditt na mn från medlems- oc h maillistan. Tack! Endort tack till o st tt e ra fö ston Vi vill fram pus Sverige AB, Bo m ly ge AB, Choice, O tinge Sveri alis e G , e g ri e v Scientific S medicinska, Neovit s n se u Tillott sh g Kun Fuse och , p u ro g a etspartAps, Zeri våra samarb t ri a v m Pharma so 15. 20 ners under gastrokuriren 5 · 2015 ”Magiskt*” koloskop med NBI och HD Olympus PCF-PH190 är ett ultratunnt HD-koloskop som smidigt följer tarmens flexurer istället för att räta ut dem. • Endast9,7mmtunntvilketmöjliggörskopiervidtrångastrikturersamtpåbarn • InneharNBI(NarrowBandImaging)somtydliggörförändringarislemhinnansamtRIT(ResponsiveInsertion Technology)försmidigareinförandeförbådeskopistochpatient • Följertarmenskrökarvilketunderlättarintuberingiframföralltfixeradetarmar *DrÅkeKjellmert,MedicinGeriatrikochRehabilitering,Moralasarett.kallarkoloskopetmagisktdådetbådeunderlättar ochpåskyndarintuberingpåsvårapatienter.Hanmenarattintroduktionstidenperpatientkankortasnedmedupptill 50%.PersonalenpåklinikenkallarkoloskopetförRolls-Royce. LäsmerochhålldiguppdateradomOlympusprodukterförendoskopipåwww.olympus.se BEHANDLINGSALTERNATIV FÖR VUXNA VID MÅTTLIG TILL SVÅR ULCERÖS KOLIT OCH CROHNS SJUKDOM BEHANDLA MED PRECISION Den första och enda tarmselektiva integrinhämmaren1,2 • Målstyrd verkningsmekanism1,2 • Klinisk remission efter ett år hos 42% av UC- och 39% av CD-patienter*1,3,4 • Kan bidra till att minska eller ta bort behovet av steroider**1,3,4 • Utvärderad på ca 3000 patienter i kliniska studier3,4 * Studieresultat: Efter ett års behandling i fas-III-studier på Entyvio® hade 42% av UC-patienterna och 39% av CD-patienterna uppnått klinisk remission i respektive studie (av de patienter som uppnått klinisk respons vecka 6 och randomiserats till behandling med Entyvio® var 8:e vecka). Dessa resultat var signifikant bättre jämfört med placebo i båda studierna. Totalt randomiserades 122 patienter i UC-studien respektive 154 patienter i CD-studien till behandling var 8:e vecka med Entyvio® i underhållsfas, motsvarande siffror i placeboarmarna var 126 respektive 153.1,3,4 Av de patienter som stod på kortikosteroider vid studiestart och som svarat på induktionsbehandling och gått vidare till underhållsbehandling kunde dubbelt så många som behandlats med Entyvio® (UC:31%/CD:32%) sluta med kortikosteroider jämfört med placebogrupperna (UC:14%/ CD:16%).1,3,4 Totalt var 1115 patienter inkluderade i CD-studien och 895 patienter i UC-studien.3,4 ** Referenser: 1. Produktresumé Entyvio®, www.fass.se. 2. Soler D et al. J Pharmacol Exp Ther. 2009;330:864–875. 3. Feagan BG, et al. The New England Journal of Medicine 2013;369(8): 699–710. 4. Sandborn WJ, et al. The New England Journal of Medicine 2013;369(8): 711–21. Entyvio® (vedolizumab) 300 mg pulver till koncentrat för lösning till infusionvätska, lösning. Rx ATC-kod: L04AA33. Indikation: För behandling av vuxna patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom med måttlig till svår sjukdomsaktivitet som inte svarat tillfredsställande på, som uppvisat avtagande behandlingssvar eller som är intoleranta mot konventionell behandling eller en TNF-antagonist (antagonist mot tumörnekrosfaktor alfa). Kontraindikationer: Entyvio® ska ej ges till patienter som har en aktiv, svår infektion inklusive aktiv tuberkulos eller en opportunistisk infektion. Varningar och försiktighet: Entyvio® ska inte ges till patienter med aktiva, svåra infektioner förrän infektionen är under kontroll. Försiktighet ska iakttas då vedolizumab övervägs till patienter med en kontrollerad, kronisk, svår infektion eller hos patienter som tidigare har drabbats av återkommande svåra infektioner. Patienterna ska noga undersökas för infektioner före, under och efter behandlingen. Patienter ska övervakas under och efter infusionen av Entyvio® för tecken på infusionsreaktioner. Den som administrerar Entyvio® ska vara förberedd och kunnig i att hantera eventuella anafylaktiska reaktioner. Under behandling med Entyvio® ska patienten övervakas med avseende på nytillkomna neurologiska symtom som beskrivs i läkarnas utbildningsmaterial. ¦§Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. TLV: Ingår i läkemedelsförmånen. Begränsningar: Subventioneras i andra linjen för patienter som inte nått behandlingsmålet med konventionell terapi och som inte är lämpliga för behandling med en TNF-antagonist. Subventioneras i tredje linjen för patienter som inte nått behandlingsmålet med en TNF-antagonist. Förpackning: 1 x 300 mg. För mer fullständig information om kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, dosering samt pris, se fass.se. Produktresumé godkänd 2014-05-22. Takeda Pharma AB, Box 3131, 169 03 Solna. Tel: 08-731 28 00.VED/2015-05-83
© Copyright 2024