1. No category

gastrokuriren
Gastrokuriren
tidskrift för svensk gastroenterologisk förening
Nummer 5 • År 2012 • Volym 17
Ny indikation
Humira (adalimumab) vid ulcerös kolit.
Från snabb symtomlindring
till bibehållen remission .
1
Humira är indicerat för behandling av måttlig till svår aktiv ulcerös kolit hos vuxna
patienter som svarat otillfredsställande på konventionell behandling (kortikosteroider,
6-MP och AZA), eller i fall där sådan behandling inte tolereras eller är kontraindicerad1.
Före
Efter
Och efter …
NYHET !
kolit!
ndling av ulcerös
a
h
e
b
r
fö
t
n
kä
d
o
Humira är nu g
SEHUG120010
Referenser: 1. Fass.se.
HUMIRA®, Rx, F, (adalimumab), L04AB04, SPC 2012-08-23. Indikationsområden: Reumatoid artrit. Polyartikulär juvenil idiopatisk artrit. Psoriasisartrit. Ankyloserande spondylit (AS). Axial spondylartrit utan
radiografiska tecken på AS. Crohns sjukdom. Ulcerös kolit. Psoriasis. HUMIRA® finns som injektionsvätska,
lösning, förfylld injektionspenna/spruta, 40 mg. För fullständig information om indikationer, kontraindikationer, försiktighet, biverkningar, pris och dosering, se Fass.se.
Abbott Scandinavia AB, Box 1498, 171 29 Solna. Tel: 08-546 567 00. www.abbott.se
Bibehållen remission
Gastrokuriren
Tidskrift för
Svensk Gastroenterologisk Förening.
Utkommer med 5 nummer per år.
ansvarig utgivare:
Bodil Ohlsson
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Sektionen för medicinsk gastroenterologi
205 02 Malmö
Tel. 040-33 10 00
[email protected]
redaktör:
Charlotte Höög
Gastrocentrum Medicin
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Stockholm
Tel. 08-517 700 00
[email protected]
produktion:
Mediahuset i Göteborg AB
layout:
Gunnar Brink
[email protected]
Distribueras som posttidning
ISSN 1651-0453
Omslagsbild: iStockphoto
utgivningsplan 2013:
Manusstopp
Utgivningsdag
7 feb
27 mars
28 maj
11 sep
29 okt
13 mars
2 maj
27 juni
16 okt
4 dec
Nr 1:
Nr 2:
Nr 3:
Nr 4:
Nr 5:
Bästa medlemmar,
I
detta nummer har vi ett långt reportage från UEGW i Amsterdam. UEG,
som det numera heter, har ju omformats och bytt namn. Organisationen
är mer livaktig än någonsin förut. Man försöker verkligen få ett ökat sam­
arbete mellan länderna, både vad gäller att utforma riktlinjer, driva utbildning
och forskning. Professor Magnus Simrén, Göteborg, blev vald till ordförande i
Scientific Committee, vilket vi verkligen kan vara stolta över. Grattis Magnus!
Mötet i Amsterdam var välorganiserat och bjöd på ett mycket intressant
program. Man ser att gastroenterologin visar mer och mer fokus och intresse
på livsstilsfaktorer, inte bara rökning och alkohol, utan även obesitas och
nutrition. Vad vi äter och att vi rör oss spelar givetvis en stor roll för gast­
roenterologisk hälsa. Sedan kan man önska sig att obesitasforskningen mer
skulle fokusera kring hur vi förebygger och undviker obesitas, och mindre på
vilka sekundära, adaptiva mekanismer som utvecklas efter det att man redan
har ett kraftigt förhöjt BMI.
Vi presenterar i detta nummer två av de nya vårdprogrammen som lagts ut på
tryck:
Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda
ordföranden har ordet
innehåll:
Ordföranden har ordet...............................3
UEG Week i Amsterdam.............................5
Intervju med Magnus Simrén...................13
Mikroskopisk kolit...................................17
Nationella riktlinjer:
Läkemedelsbehandling vid Crohns............21
Nationella riktlinjer: Utredning av
patologiska leverprover.............................25
Utlysning av stipendier.............................28
SGFs styrelse 2012...................................29
Endoskopifrågan?.....................................31
vår nya hemsida. Ett vårdprogram handlar om patologiska leverprover och hur
vi ska utreda detta. Det andra är riktlinjer för behandling av Crohns sjukdom.
Det var årsmöte på Svenska Läkaresällskapet den 9 oktober. Det redogjordes
liksom tidigare för Sällskapets dåliga ekonomi. Två klara anledningar till
detta är ett sjunkande medlemsantal, men framförallt att Riksstämman går
med ekonomisk förlust år efter år. Svensk gastroenterologisk förening är en
sektion inom Sällskapet och det måste därför ligga i vårt intresse att det går
bra för Sällskapet. Fler och fler specialiteter har egna nationella möten, och
då åker man till dessa istället för till stämman. Riksstämman och Sällskapet
har dock en annan uppgift än vad specialistföreningarna har, och båda behövs
således. Det är bara på Riksstämman vi har möjlighet att diskutera och driva
övergripande frågor, som rör alla specialiteter, exempelvis förskrivning av
generika, sjukskrivningsprocesser, patientsäkerhet, utbildning och handled­
ning etc. Det är viktigt att vi engagerar oss även i Riksstämman och tar del
av denna debatt, och att vi inte bara deltar på våra specialistmöten. Någon
måste föra vår talan över specialitetsgränserna, och där har Sällskapet en viktig
roll. Sällskapet kommer att involvera oss specialistföreningar i det nödvändiga
förnyelsearbetet, och förankra oss i denna process under 2013. All utveckling
förutsätter att något gammalt försvinner för att bereda plats för det nya. Det
är viktigt att förnyelsearbetet sker, och att vi hittar nya former för hur Säll­
skapet ska arbeta framöver med övergripande, gemensamma angelägenheter
som ligger utanför Läkarförbundets uppdrag.
Så vill jag till slut tacka alla medlemmar för Ert
engagemang och arbete under 2012, och önska Er
alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År.
SYG-spalten.............................................31
KT
ÅKESSON
R
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
S
FSGS sidor................................................. 33
SEGPs sidor..............................................37
LIC
EN
SN
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
R
93
10
S
KT
UMMER 34
LIC
EN
SN
93
10
UMMER 34
Bodil Ohlsson
Ordförande
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
Nr 5 • 2012 • Volym 17
LIC
EN
SN
U MM E R 3 4
93
10
Ga s t r okurire n 5 • 2012 3
a Novartis company
Den gamla nobelprisbelönade*
substansen azatioprin nu här
med förnyad styrka!
Två unika högre
styrkor 75 mg och 100 mg
Färre tabletter per dag – ordinera
Immunoprin och förenkla
medicineringen för dina patienter
Fler godkända indikationer, 9 st
• profylaxmottransplantatavstötning
• svåraktivreumatoidartrit
*1988 belönades Gertrude B Elion och George H. Hitchings med Nobelpriset
i medicin för de 6 läkemedel som de upptäckt. Azatioprin, det första immunhämmande läkemedlet vid transplantation, var ett av dem.
• svårellermåttligtsvårinflammatorisk
tarmsjukdom
• systemisklupuserytematosus
• dermatomyositochpolymyosit
• autoimmunkroniskaktivhepatit
• polyarteritisnodosa
• autoimmunhemolytiskanemi
Förkortad förskrivningsinformation, för mer information se produktresumén på www.fass.se.
Immunoprin (azatioprin) immunsuppressivt medel ATC kod L04AX01 (Rx, F). Indikationer: svår aktiv reumatoid artrit som inte kan kontrolleras med mindre toxiska substanser (sjukdomsmodifierande antireumatiska läkemedel, DMARD) svår eller måttligt svår inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom eller Ulcerös colit), systemisk lupus erytematosus, dermatomyosit och
polymyosit, autoimmun kronisk aktiv hepatit, polyarteritis nodosa, autoimmun hemolytisk anemi, kronisk refraktär idiopatisk trombocytopen purpura, Immunoprin är indicerat i kombination
med andra immunosuppressiva ämnen som profylax mot transplantatavstötning. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen azatioprin, 6-merkaptopurin (metabolit av
azatioprin) eller mot något av hjälpämnena. Svåra infektioner, svårt nedsatt lever- eller benmärgsfunktion, pankreatit, alla levande vacciner, särskilt BCG, smittkoppor, gula febern. Varningar
och försiktighet: Det finns möjliga risker med behandling av Immunoprin filmdragerade tabletter. De ska därför inte förskrivas om inte patienten kan kontrolleras på lämpligt sätt för toxiska
effekter under behandlingstiden. Under de första åtta behandlingsveckorna ska en komplett blodstatus, inklusive blodplättar, tas minst en gång i veckan. Graviditet och amning: Immunoprin får
inte användas vid graviditet utan noggrann utvärdering av risker och nytta. Amning och samtidig behandling med azatioprin är kontraindicerad. För aktuella priser se www.tlv.se eller
www.fass.se. Datum för översyn av produktresumén 2010 12 03.
Sandoz A/S, Edvard Thomsens Vej 14, DK-2300 Köpenhamn S, Danmark.
www.sandoz.com
SE-2-2012-2-77
• kroniskrefraktäridiopatisktrombo-
cytopenpurpura
ueg week i amsterdam
UEG Week i Amsterdam
Årets UEGW – eller UEG Week som man nu kallar mötet – markerade kongressens 20-årsjubileum.
Det var i Aten som det första mötet gick av stapeln år 1992, och sedan dess har mycket hänt.
Idag är UEG – som uttytt står för United European Gastroenterology – den mest heltäckande
organisationen i sitt slag i världen. De representerar mer än 22 000 europeiska specialister på
magsjukdomar.
I
år ägde kongress rum i Amsterdam.
Totalt kom 14 004 besökare, industrin
inräknad. Det innebär att UEG Week
idag är världens näst största gastroentero­
logiska kongress. Endast DDW i USA är
större, och avståndet mellan de båda, mätt
i besökarantal, minskar stadigt.
Ökad medvetenhet om CRC
Professor Colm O’Morain från Irland är
president i UEG.
– UEG är väldigt stolta över att kunna
fira de 20 år som gått, men vi blickar också
med tillförsikt framåt inför framtiden, sa
han.
De senaste åren har inneburit flera för­
ändringar och en stor utveckling för orga­
nisationen.
– Vi har en ny identitet, ett nytt huvud­
kontor i Wien och en ny tidskrift – UEG
Journal – är under utveckling. Dessutom
Ga s t r okurire n 5 • 2012 har vi en väldigt lång lista på vad vi vill
uppnå under de kommande 20 åren, fort­
satte professor O’Morain.
En viktig punkt på denna dagordning
är att öka det allmänna medvetandet om
kolorektalcancer (CRC). Även att söka få till
stånd att fler länder i Europa inför screen­
ingprogram för sjukdomen.
Han underströk att det är en av de vanli­
gaste formerna av cancer i EU med 400 000
nya fall per år.
– 200 000 dödsfall relaterade till CRC
rapporteras inom EU varje år, tillade profes­
sor O’Morain.
En flygkatastrof per arbetsdag
CRC är associerad med miljöfaktorer som
rökning, övervikt, brist på motion och
dåliga kostvanor.
– Därför måste våra ansträngningar för
att informera allmänheten om detta inten­
sifieras, så de själva kan reducera sin risk att
drabbas, fortsatte han.
Screeningprogram är ett annat viktigt sätt
att reducera mortaliteten.
– Vi är därför mycket nöjda med att vissa
länder inom EU nu har introducerat sådana
program!
På plats i Amsterdam för att tala om det
rådande läget inom unionen fanns även en
parlamentsledamot från EU-parlamentet –
Pavel Poc.
Han inledde sin presentation med att
påminna om den svåra
flygolyckan på Teneriffa
1977, då 593 personer
omkom. Katastrofen vål­
lade stora rubriker, och
ledde till ett omfattande
arbete med säkerhet och
prevention inom flyg­
Pavel Poc
branschen, påpekade han.
5
Symtom som diarré, uppblåsthet, illamående och magknip kan bottna
i enzymbrist. Tillståndet kallas exokrin pankreasinsufficiens (EPI).
Creon (pankreatin) tillför enzymer och förbättrar matsmältningen.
I aktuella publikationer uppmärksammas att många patienter
får för låg dos.1,2
Dosera för att
återställa normal
matsmältning vid EPI
Två kapslar Creon 25 000 är ofta
en lämplig dos vid huvudmål.*
SWE/430/02Nov2012
circuscom.se
• Halvera dosen vid mellanmål.
• Höj dosen om patienten inte blir symtomfri.*
• Creon (pankreatin) ska alltid tas under måltiden.
* RekommenderaddosenligtSPC:”Doseringenböranpassasindividuelltbaseratpågradenavmaldigestionochmängdenfettimåltiden.Dendossomkrävsförenmåltidvarierarfråncirka25 000till
80 000Ph.Eur.enheterlipasochhälftenavdenindividuelladosenförmellanmål.”
Referenser: 1. Domínguez-Muñoz E. Pancreatic exocrine insufficiency: Diagnosis and treatment_6600. Journal of Gastroenterology and Hepatology 26 (2011) Suppl. 2; 12–16
2. Sikkens E.C.M. et al. Best Practice & Research Clinical Gastroenterology 24 (2010) 337-347 .
Creon® 10 000 x 100 st, 250 st (F, OTC uppdaterad SPC 2011-06-10). Creon® 25 000 x 100 st (F, OTC uppdaterad SPC 2011-06-10). Creon® 40 000 x 100 st (F, OTC uppdaterad SPC 2011-06-10). Beredningsform; kapslar. Indikation: exokrin pankreasinsufficiens med malabsorption. Innehåll. Creon® 10 000: pankreatin 150 mg motsvarande
lipas 10000 Eur Ph, amylas 8000 Eur Ph enheter, proteas 600 Eur Ph enheter. Creon® 25 000: pankreatin 300 mg motsvarande lipas 25000 Eur Ph, amylas 18000 Eur Ph
enheter, proteas 1000 Eur Ph enheter. Creon® 40 000: pankreatin 400 mg motsvarande lipas 40000 Eur Ph, amylas 25000 Eur Ph enheter, proteas 1600 Eur Ph enheter.
Hjälpämnen: Makrogol, hypromellosftalat, cetylalalkohol, trietylcitrat, dimetikon, gelatin, järnoxid (se nedan), titandioxid (E171), natriumlaurylsulfat.
Creon® 10000 och Creon® 40000: Röd, gul och svart järnoxid (E172) Creon® 25000: Röd och gul järnoxid (E172). ATC kod A9A1. Pris: se www.fass.se.
Abbott Scandinavia AB | Box 1498, 171 29 Solna
Tel 08-546 567 00 | www.abbott.se
ueg week i amsterdam
– Idag, under ett år, dör så många perso­
ner av CRC inom EU att det motsvarar en
sådan flygolycka varje arbetsdag året runt,
konstaterade parlamentsledamoten.
Därför uppmanade han att man ska
sätta press på de länder som ännu inte har
screeningprogram, samt att man ska upp­
muntra ett forskningsutbyte om sjukdomen
länderna emellan och stödja utbildning och
forskning kring sjukdomens riskfaktorer.
Hypnoterapi för barn och ungdomar
IBS och funktionella mag-tarmrubbningar
har fått en allt mer framträdande plats i kon­
gressens vetenskapliga program de senaste
åren.
Professor Marc Ben­
nings, som är pediatriker
vid AMC i Amsterdam,
presenterade en studie om
tarm-orienterad hypnote­
rapi för barn och tonår­
ingar med funktionella
mag-tarmsmärtor och
Marc Bennings
IBS. Det var en randomi­
serad, kontrollerad studie vars resultat visade
att upp till 85% av dessa barn kunde bli
symptomfria efter hypnoterapi. Dessutom
var en klar majoritet av dem fortfarande i
remission nästan fem år senare.
Kroniska magsmärtor är ett vanligt pro­
blem för barn och tonåringar. Tillståndet
står för mellan 2 och 4% av samtliga besök
på pediatriska kliniker, och för en fjärdedel
av alla de remisser de skriver till gastroen­
terologiska kliniker.
Vanligtvis är dessa smärtillstånd av den
karaktären att de kommer och går, och de
är även ofta svåra att exakt lokalisera. De
två mest vanliga tillstånden är funktionella
buksmärtor (som inte har någon medicinskt
påvisbar bakomliggande rubbning) och IBS.
De är oftast benigna till sin karaktär –
men smärtan påverkar i hög grad deras
vardag, och leder till både frånvaro i skolan
och till social isolering.
– Det drabbade barnet har stora svå­
righeter och föräldrarna är väldigt oroade,
underströk professor Bennings.
Började för vuxna med IBS
Han fortsatte med att påpeka att när man
mäter den hälsorelaterade livskvaliteten hos
dessa barn, så ligger den på samma nivå som
för barn med inflammatorisk tarmsjukdom.
– Det visar på hur signifikant det här pro­
blemet är, och även att deras tillstånd för­
tjänar mer uppmärksamhet än vad det för
närvarande får, ansåg professor Bennings.
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Etiologin och patogenesen för funktio­
nella mag-tarmrubbningar är fortfarande
till största delen okänd, men det kommer
fler och fler indikationer och bevis för att
smärtan kommer sig av ett fel i kommuni­
kation mellan magen och hjärnan.
– Dessutom kan det vara så att tarmen
är överkänslig, eller har störningar i sin rör­
lighet.
Mag-orienterad hypnoterapi utvecklades
först i Storbritannien för mer än 20 år sedan,
och då för behandling av IBS hos vuxna.
Tekniken inkluderar ett milt hypnotiskt
tillstånd, och att man lär individerna att
förstå hur deras tarm fungerar samt hur de
kan skapa bilder för att slappna av och som
de kan associera med normal tarmfunktion.
Ett antal studier har funnit att hypnos
hjälper vissa vuxna med IBS som miss­
lyckats med standardterapi, men professor
Bennings studie är den första som kan rap­
portera om utfall över lång tid hos barn.
Randomiserad studie
Till att börja med ville professor Bennings
understryka att under hela terapin så har
barnet full kontroll över vad som sker.
– Under sex tillfällen fick de hypnote­
rapi enligt Manchester-protokollet: Allmän
avslappning med andningsövningar, kon­
troll av buksmärta och tarmfunktion samt
terapi som går ut på att stärka deras ego.
Till studien rekryterade man 52 barn och
ungdomar i åldrarna 8–18 år med diagno­
serna FAP (Functional Abdominal Pain)
eller IBS. De randomiserades till antingen
sex sessioner med mag-orienterad hypnote­
rapi eller till medicinsk standardbehandling.
Den senare omfattade dietförändringar,
med ökat intag av fibrer samt smärtstillande
medicin – plus sex sessioner med vanlig
understödjande rådgivning.
Hade själv negativ inställning
Svårighetsgraden och frekvensen av smärta
minskade i båda grupperna, men det var en
signifikant större reduktion av smärtscore
i gruppen med hypnoterapi. Vid uppfölj­
ningen efter ett år, var behandlingen fram­
gångsrik för 85% av deltagarna i hypnoterapi,
att jämföra med 25% i gruppen med stan­
dardbehandlingen.
– Vi har sedan följt de flesta av barnen i
genomsnitt under ungefär fem år, och rap­
porterade nyligen att 68% av deltagarna
i gruppen med hypnoterapi befann sig i
klinisk remission, jämfört med 20% av
deltagarna i den andra gruppen, fortsatte
professor Bennings.
Han erkände att han personligen inte alls
trodde på hypnoterapi när han påbörjade
studien.
– Jag hade en negativ inställning då.
Men resultaten berättar tydligt för oss att
de fördelaktiga effekterna av hypnoterapi
inte bara är substantiella i det korta per­
spektivet, utan även i ett långt. Det är ett
värdefullt alternativ för barn med varaktiga
problem med IBS eller FAP!
Professor Bennings avslutade med att
berätta att de nu ska fortsätta med ett större
antal deltagare, och då även använda sig av
mer än en terapeut.
Minimalt invasiv kirurgi
Två av de mest signifikanta utvecklingarna
inom kirurgin sedan 1950-talet är introduk­
tionen av minimalt invasiv kirurgi och eta­
blerandet av post-operativ fast-track terapi,
enligt Jaap Bonjer, professor i kirurgi i Hol­
land.
– Vi måste ha ett mer
integrerat förhållningssätt
till patienter som opereras,
med hälsopersonal som
kombinerar sina metoder
för att optimera utfallet
för patienterna, konstate­
rade han.
Jaap Bonjer
Minimalt invasiv kirurgi
använder relativt små snitt i huden, små
instrument och videoendoskopi för att möj­
liggöra noggrann dissekering och reducera
skador på frisk vävnad under proceduren.
– I många fall har minimalt invasiv
kirurgi ersatt traditionell öppen kirurgi –
som är associerad med post-operativ smärta,
ett högre antal vårddagar på sjukhus och
en tendens till ökad förekomst av bråck i
operationssnittet, fortsatte professor Bonjer.
Hälften av all kolorektalkirurgi
Kolecystektomi (borttagande av gallblåsan)
var den första typen av kirurgiska ingrepp
där man använde sig av minimalt invasiv
teknik, och proceduren är idag standard för
den typen av operationer.
– Överviktskirurgi och adrenal tumör
är två andra typer av operationer där man
brukar använda sig av minimalt invasiva
procedurer. Men vid kolektomi och ljumsk­
bråck – som är två vanligt förekommande
kirurgiska ingrepp – har kirurger generellt
inte adapterat den nya tekniken i samma
omfattning, sa professor Bonjer.
Fördelarna med laparoskopisk resektion
av cancer i kolon eller rektum var omdebat­
terade under flera år, påpekade han vidare.
7
ueg week i amsterdam
– Först när randomiserade studier gene­
rerat data om överlevnad på lång sikt – och
som är likvärdiga med dem från öppen
kirurgi – blev kirurgerna övertygade. I
Holland, för att ta ett exempel, var under
2011 hälften av all kolorektalkirurgi utförd
laparoskopiskt.
Fast-track
Enligt professor Bonjer är en bra och snabb
återhämtning efter kirurgi ett bevis på en
kombination av god vårdkvalitet pre-opera­
tivt, under själva kirurgin samt post-opera­
tivt. Han förklarade att det finns etablerade
protokoll för hur man optimerar tillståndet
för patienten före operation, och hur man
accelererar återhämtningen efteråt.
– Det kallas för ERAS (Enhanced Reco­
very After Surgery) eller fast-track program,
och de inkluderar kolhydratladdad vätska
före och efter kirurgi, tidigt post-operativt
födointag samt tidig mobilisation av patien­
ten, förklarade han.
Vissa kirurger har ansett att en kom­
bination av öppen kirurgi och fast-track
protokoll skulle ge samma utfall i nivå som
8
resultaten för minimalt invasiv kirurgi. Men
studier där man jämfört dessa två opera­
tionstekniker – med eller utan fast-track
protokoll – har inte visat sig understödja
detta. Som ett exempel tog professor Bonjer
en holländsk studie där man undersökt
patienter som utfört en segmentell resek­
tion av kolon som ett led i behandlingen
för cancer.
– I den studien gav en laparoskopisk
resektion kombinerad med fast-track pro­
tokoll en signifikant kortare tid – i genom­
snitt två dagar mindre – på sjukhus, jämfört
med öppen kirurgi och samma protokoll,
slog han fast.
Etniska skillnader i etiologi
Immigranter till Europa från andra världs­
delar innebär en förändring av de kliniska
utmaningar som gastroenterologer och andra
specialister som arbetar med mag-tarmsjuk­
domar ställs inför. Studier som genomförts i
Holland pekar på att individer med annan
etnisk bakgrund har ett unikt spektrum av
gastrointestinala sjukdomar, av vilka vissa är
ovanliga i den infödda befolkningen.
Dr Ruud Loffeld, från Holland, sa att
man som kliniker måste vara medveten
om detta faktum, och förändra sin kliniska
approach.
– Personer från andra
delar av världen kan lida av
annorlunda gastrointesti­
nala sjukdomar. Därför
måste man vara förberedd
på det, konstaterade han.
Som exempel på vad
Ruud Loffeld
man kan lära sig tog Dr
Loffeld ett exempel från Zaanstreek, ett
område norr om Amsterdam, där många
turkar bor. De utgör idag 10% av befolk­
ningen där.
– Därför utgör de en unik möjlighet att
studera skillnader i gastrointestinala sjukdo­
mar, jämförda med ursprungsbefolkningen
i Holland, sa han.
Prevalensen för ulcus högre i Turkiet
Eftersom den turkiska befolkningen i
Zaanstreek nu är uppe i tredje och fjärde
generationen och i princip samtliga vänder
sig till det lokala sjukhuset för att få vård,
Ga str ok ur i r e n 5 • 2012
har det möjliggjort att man kunnat göra
flera epidemiologiska studier genom åren.
– Det har t.ex. visat sig att en stor majo­
ritet av patienter med hepatit B eller C har
turkisk härkomst, primärt beroende på att
prevalensen är högre i Turkiet och intrafa­
miljära infektioner är vanliga. Lyckligtvis är
de flesta av dessa patienter asymptomatiska,
och har inte några leverskador, konstaterade
Dr Loffeld.
En av de mest slående skillnaderna
mellan turkiska immigranter och holländsk
ursprungsbefolkning – när det gäller sjuk­
domar i övre GI – är förekomsten av magsår.
Studier har visat att turkiska immigranter
med ulcus för det mesta är män, är signi­
fikant yngre än holländska ulcus-patien­
ter – och de är företrädesvis Helicobacter
pylori-positiva. Prevalensen för ulcus sjunker
i båda grupperna, men tyvärr förefaller pre­
valensen för refluxsjukdom att vara stigande
i den turkiska befolkningen.
Medvetenhet och flexibilitet
Men det finns fler skillnader, framför allt
när det gäller sjukdomar i kolon.
Ga s t r okurire n 5 • 2012 – I en studie visade det sig att prevalensen
för divertikulit var synnerligen låg i den tur­
kiska befolkningen. En annan studie visade
att kolorektalt adenom samt kolorektalcan­
cer är mycket sällsynt i den turkiska grup­
pen. Å andra sidan – när CRC väl uppträder
i den gruppen, tenderar sjukdomen att bryta
ut vid en yngre ålder, och även vara mer
aggressiv.
Sammanfattningsvis är dessa data rele­
vanta för många olika platser i Europa
– inte minst i Sverige – och de visar på
vikten av att en gastroenterolog måste vara
flexibel.
– Gastrointestinala sjukdomar utvecklas
enligt olika mönster i olika etniska grupper,
och de som är kliniskt verksamma måste
vara medvetna om dessa skillnader, sam­
manfattade Dr Loffeld.
Rökstopp signifikant positivt för GERD
En norsk studie som presenterades av Dr
Eivind Ness-Jensen har påvisat att en patient
som lider av gastroesofageal refluxsjukdom
(GERD), och som röker, markant kan för­
bättra sjukdomen genom att sluta röka.
Det Dr Ness-Jensen presenterade var data
från HUNT-studien där man följt nästan
30 000 personer med refluxsymptom. Man
jämförde individer som
rökte med individer som
slutade och fann att de
sistnämnda hade en dubbelt så stor förbättring av
sina svåra symptom.
GERD är ett växande
problem i västvärlden,
Eivind Ness-Jensen
och det kan drabba upp
till 20% av befolkningen. Den medför en
signifikant ökad risk för cancer i esofagus,
vilket är en typ av cancer med dålig prognos.
– Anti-refluxmediciner, ofta proton­
pumpshämmare (PPI), kan vara väldigt
effektiva för att förbättra symptomen från
GERD. Emellertid är besvären med reflux
så vanliga och svåra att patienterna behö­
ver använda preparaten konstant och under
lång tid, sa Dr Ness-Jensen.
Han tillade att bruk av PPI under lång
tid har associerats med biverkningar som
t.ex. ökad risk för lunginflammation, Clostridium difficile-infektioner och frakturer.
9
!
n
e
g
a
d
m
o
g
n
å
En g
Alla vill inte ha Pentasa Sachet 2 g trots att de då får hela underhållsdosen
på en gång! Vissa föredrar faktiskt tabletter. Tyvärr är det svårt att svälja
tabletter med 2 g mesalazin. Det näst bästa vi kom på var 1 g mesalazin.
Man kan ändå ta hela dosen samtidigt. En gång om dagen! PENTASA tablett
1 g kommer i förpackningar om 60 st.
Ferring Läkemedel AB, Box 4041, 203 11 Malmö. Tel: 040-691 69 00, fax: 040-691 69 95, [email protected], www.ferring.se
PENT 201111
Pentasa tablett 1 g (mesalazin). Indikation:mild till medelsvår ulcerös kolit. A07EC02 depottabletter 1 g. 60 st (blister). SPC 2010-05-28. Rx, F. För mer info se fass.se.
ueg week i amsterdam
– Därför behöver vi finna andra, ickekirurgiska, sätt att behandla dem eftersom
prevalensen av GERD fortsätter att öka.
Stor studie
HUNT är en prospektiv, longitudinell,
befolkningsbaserad hälsostudie som startade
upp i början av 80-talet i det norska fylket
Nord-Tröndelag.
Bortåt 75 000 individer (88%) av befolk­
ningen över 20 år var involverad. Den
inkluderade 26 610 individer som gav infor­
mation om sin GERD-status under åren
1995–1997 samt mellan 2006–2009, vilket
möjliggjorde att man kunde utvärdera hur
ett rökstopp påverkade GERD.
Dessa data presenterades för första gången
under UEG Week i Amsterdam. Det var
patienter med normal BMI som hade stor
nytta av att sluta röka, vad GERD beträffar.
– Troligen reflekterar detta det starka
samband som finns mellan övervikt och
GERD, trodde Dr Ness-Jensen.
– Fördelarna för den egna hälsan med att
sluta röka är sedan tidigare välkända, och
kan inte understrykas nog. Nu har vi visat
på ytterligare ett gott skäl till att göra det –
om man har gastrisk reflux, konstaterade
han avslutningsvis.
Nästa år går UEG Week av stapeln i Berlin.
– Så när något går fel i signalerna mellan
hjärnan och tarmen, kan vi få observera
invärtes smärtsyndrom som utvecklas – t.ex.
IBS. Vi kan också observera oförklarlig vikt­
nedgång – eller utvecklandet av övervikt.
Båda dessa tillstånd är kännetecken på en
störning i födointaget!
Olyckligtvis är mycket av dagens forsk­
ning hindrad av en gränsdragning mellan
olika inriktningar, enligt Dr Van Oudenhove.
– Vissa forskare koncentrerar sig helt på
perifera mekanismer, andra enbart på cen­
trala mekanismer.
Samverkan över gränserna
Fel i kommunikationen mage–hjärna
Signaler mellan hjärnan och magen är ett
tvåvägs neurohumoralt signalsystem som
ständigt förmedlar information om krop­
pens homeostatiska tillstånd till hjärnan. I
hjärnan integreras denna information med
andra signaler (t.ex. doft- och synintryck),
såväl som med hjärnans belöningssystem,
samt känslomässiga och kognitiva delar av
hjärnan.
Systemet länkar homeostatiska signaler
till känslor och motiverar organismen att
agera.
Allt detta förklarades av Dr Lukas Van
Oudenhove.
– När man är frisk är matsmältning och
absorption av födan i stort
sett opåverkad av detta.
Endast en liten ström av
signaler förmedlas mellan
hjärna och tarm, fortsatte
han.
Men om det blir fel i
denna kommunikation,
L Van Oudenhove
kan det påverka aptit och
matvanor. Det kan också leda till smärta,
samt att i grunden harmlösa stimuli i tarmen
kan subjektivt uppfattas som smärta.
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Betydelsen av interaktioner mellan hjärna
och mage har varit känd i århundraden. Dr
Van Oudenhove menade att det nu är dags
för att på ett mer integrerat sätt – dvs. med
samverkan över forskningsgränserna – stu­
dera invärtes smärta och födointag.
– Det behövs en kombination av neurofy­
siologiska, psykologiska och behavioristiska
samt biokemiska metoder för att undersöka
interaktionen som sker mellan perifera och
centrala mekanismer – en approach som vi
nu har anammat i vårt forskningscenter i
Leuven i Belgien.
Som exempel på denna forskning beskrev
Dr Oudenhove associationer mellan psyko­
logiska faktorer och gastrisk sensitivitet samt
hur näringsintag påverkar signaleringen
mellan hjärna och mage.
– Att hitta nya terapeutiska metoder är
extremt viktigt, eftersom det idag finns så
få metoder att behandla dessa störningar,
sa han.
Nya terapier kan innebära att man
behandlar psykologiska processer med psy­
koterapeutisk teknik, eller att man farma­
kologiskt behandlar centrala och perifera
biologiska mekanismer, sammanfattade Dr
Oudenhove.
pH en god lägesindikator
Det är en tradition att ny teknik visas upp
på UEG Week.
En kapsel som levererar
oralt läkemedel på specifik
plats presenterades av gast­
roenterolog Dr Peter van
der Schaar. Han var med om
de första försöken på män­
niska, och kunde rapportera
att dessa gått bra.
P van der Schaar
Kapseln, som heter Intel­
liCap, är lika liten som andra kapslar man
använder för kapselendoskopi (27 x 11 mm).
Den mäter temperatur och pH och kom­
municerar med en extern kontrollenhet.
– Under studien visade det sig vara
mycket viktigt med pH-värdet för att
avgöra exakt vad den befann sig – värdet
förändras signifikant när kapseln rör sig från
magsäcken till duodenum och från tunntar­
men till kolon. Det möjliggjorde för oss att
testa att kapseln verkligen kunde leverera sin
”last” till ett i förväg specificerat område i
tunntarmen, förklarade Dr van der Schaar.
Det var tio friska försökspersoner man
utfört studien på, och på nio av dessa leve­
rerade kapseln sitt innehåll på rätt plats.
Tekniken har stor potential både för ickeinvasiv och lokal behandling av gastroin­
testinala sjukdomar, samt för diagnostik.
– Om vi kan leverera läkemedel till ett
specifikt, definierat område, innebär det att
vi kan erbjuda oral behandling som åstad­
kommer höga koncentrationer av läkemed­
let där det behövs mest. Det kan förbättra
både effektivitet och tolerans. Dessutom
kan systemet också ha en framtida roll i
utvecklandet av nya läkemedel, summerade
Dr van der Schaar.
Per Lundblad
11
Mezavant för behandling av
mild till måttlig ulcerös kolit
Mezavant inducerar och bibehåller
klinisk och endoskopisk remission1
www.sobi.com
Enterodepottabletter
Mezavant®Rx, (F) (mesalazin), enterodepottablett 1200 mg ATC-kod A07ECO2
Indikation: För induktion av klinisk och endoskopisk remission hos patienter med lindrig till måttlig, aktiv ulcerös kolit.
Underhållsbehandling för att bevara remission. Kontraindikationer: Överkänslighet mot salicylater (inklusive mesalazin)
eller mot något hjälpämne i Mezavant. Allvarligt nedsatt njurfunktion (GFR <30 ml/min/1,73 m²) och/eller allvarligt
nedsatt leverfunktion. Biverkningar ska rapporteras. Datum för översyn produktresumé 2010–11–09.
Förpackningsstorlek 1200mg x 60 st. För ytterligare information se www.fass.se
Referenser: 1.Produktresumé
magnus simrén
Magnus Simrén – ny ordförande i
UEG:s vetenskapliga kommitté
Vid UEG Week i Amsterdam blev Magnus
Simrén utsedd till nästa ordförande för
organisationens vetenskapliga kommitté.
Magnus har gjort en kometkarriär inom
svensk och internationell gastroenterologi.
För att summera den så här långt fick Gastrokuriren en intervju med honom.
M
agnus föddes i Falköping år
1966, och han berättar att intres­
set för att läsa medicin kom när
han gick i gymnasiet.
– Jag hade ett sommarjobb på sjukhuset i
Falköping, och tyckte att arbetet som läkare
verkade intressant. Och på den vägen är det
sedan dess, konstaterar han.
Endoskopi blev ingång till
gastroenterologin
År 1991 var han klar med medicinstudierna
och flyttade till Lidköping för att göra AT.
Det var även där som Magnus påbörjade
sin ST.
Han blev klar som specialist i internme­
dicin 1998, och sedan som gastroenterolog
året därefter.
Orsaken till intresset för just gastroentero­
logi kom sig egentligen av en slump, berättar
han. När han var i Lidköping blev Magnus
tillfrågad om han ville göra endoskopier.
Han gjorde det, och fann tekniken spän­
nande och fascinerande. Det var därför
Magnus bestämde sig för att bli gastroen­
terolog.
Strax innan ST-tiden i Lidköping var till
ända flyttade han därför till Göteborg och
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Där
har Magnus varit verksam sedan dess.
Begriplig och konkret forskning kring
en stor patientgrupp
Idag är Magnus speciellt förknippad med
funktionell mag-tarmsjukdom.
– Jag intresserade mig tidigt för dessa
patienter – speciellt patienter med IBS,
som är den vanligaste formen, berättar han.
Från början berodde även detta intresse
mest på en slump.
– Jag ville forska och fick Einar Björnsson
och Hasse Abrahamsson som handledare.
Ga s t r okurire n 5 • 2012 De intresserade mig för ett doktorandpro­
jekt som handlade om IBS.
Magnus förklarar att han fann att det var
spännande att kombinera just sådan forsk­
ning med kliniskt arbete.
– Det handlar om en begriplig och kon­
kret forskning kring en stor patientgrupp,
påpekar han.
Doktorerade på IBS
Denna forskning har utvecklats mycket
under åren. Idag leder Magnus en stor
forskargrupp med doktorander och postdocs, och bedriver sin verksamhet på ett
kombinerat kliniskt- och forskningslabb på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
År 2001 doktorerade Magnus på IBS –
avhandlingen ägnades åt olika mekanismer
bakom patientens symptom.
– Jag fortsatte att forska efter det, och var
post-doc hos Jan Tack i Leuven år 2002. När
jag sedan kom tillbaka, började jag bygga
upp den forskningsverksamhet som vi har
på SU idag.
Han förklarar att de har skapat en enhet
och en logistik för att hantera stora grupper
av patienter – med mätning av olika faktorer
som påverkar deras symptom.
– Vi försöker se hur dessa faktorer sam­
verkar och på så vis ger patienterna symp­
tom, förklarar han.
Rising star
År 2006 vid UEGW i Berlin blev Magnus
den andra svensk som tilldelats utmärkelsen
Rising Star. Det är endast fyra svenskar som
till dags dato fått den.
Vi ber honom förklara hur proceduren
bakom en utnämning går till.
– Det är de nationella föreningarna som
nominerar kandidater. Dessa får inte ha
fyllt 40 år. En ansökan skickas till ”National
Societies Committee” och den vetenskapliga
kommittén inom UEG. Normalt inkom­
mer mellan 25 och 30 sådana ansökningar
per år, och kommittén bedömer därefter
kandidaterna utefter hur produktiv deras
forskningskarriär har varit.
Bedömningen görs alltså av samma kom­
mitté som Magnus nu kommer att bli ord­
förande för.
Vi frågar vad det innebär rent praktiskt
att få utmärkelsen Rising star.
– Det är naturligtvis ett erkännande för
det man uträttat – och det hjälper till att
öppna dörrar, svarar han.
13
magnus simrén
När vi träffas, tar alla av sig sin ”specialitetskavaj” och arbetar gemensamt
med att ta fram ett attraktivt program för alla som är verksamma inom
gastroenterologi och hepatologi.
Vetenskaplig sekreterare
Magnus var också vetenskaplig sekreterare i
SGF under åren 2005–2008. Han minns det
som en lycklig och produktiv tid.
– Jag hade många trevliga kollegor i sty­
relsen, och vi hade roligt när vi arbetade till­
sammans. Mest koncentrerade vi oss på att
få till stånd förändringen av Gastrodagarna
till deras nuvarande utformning – med ett
bra vetenskapligt och kliniskt program och
en ökande mängd insända abstract.
– Vårt arbete skapade den naturliga mötes­
platsen för svenska gastroenterologer.
Samarbetar för att ta fram
ett bra program
År 2010 blev Magnus invald i UEG:s veten­
skapliga kommitté. Dess huvudsakliga
arbetsuppgift är att planera och ansvara för
programmet på UEG Week.
– Vi är strax under 20 personer som sitter
i kommittén, och vi träffas tre helger per år,
berättar han.
Medlemmarna är nominerade av sin
specialistförening inom UEG – som t.ex.
ECCO eller EASL.
– Men när vi träffas, tar alla av sig sin
”specialitetskavaj” och arbetar gemensamt
med att ta fram ett attraktivt program för
alla som är verksamma inom gastroentero­
logi och hepatologi.
Magnus förklarar att det här förhållnings­
sättet gör att han tycker det är väldigt roligt
att arbeta i kommittén.
– Slutresultatet är så konkret och tydligt
när man sedan går på kongressen!
När den nuvarande ordföranden – eller
Chairman som den formella titeln lyder
– John Atherton nu ska avgå och posten
därmed blev vakant, bestämde sig därför
Magnus för att söka den.
– Det resulterade i att UEG:s General­
församling valde mig.
Kommer att pendla mellan Wien
och Barcelona
Magnus tillträder som Chairman elect den
1/1 2013, och sedan som Chairman i sam­
band med UEGW i Berlin i oktober 2013.
Det innebär också att han får en styrelsepost
i UEG Council.
– Jag börjar i mars 2013 med att planera
programmet för UEG Week 2014. Sedan
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Magnus (th) tillsammans med avgående ordföranden John Atherton
och Julia Frauscher, som är den som administrerar UEG Week programmet.
kommer jag att arbeta med att ta fram pro­
grammet för kongresserna 2014–2017.
Traditionellt har kongressen flyttat runt
mellan olika storstäder i Europa, men
Magnus avslöjar att det nu finns ett fastlagt
schema som innebär att den kommer att
pendla mellan Wien och Barcelona.
– 2014 blir det Wien, året därefter efter
Barcelona. 2016 är det Wien igen och 2017
är vi tillbaka i Barcelona.
Orsaken är att man kan skriva mer för­
delaktiga kontrakt med kongressanläggning,
hotell m.m. om man på detta sätt skriver
fleråriga avtal. Och det är stora summor
pengar som man kan spara.
Vill utveckla det vetenskapliga
programmet
Vi frågar hur man tänker när man ska skapa
ett program för en så stor kongress som
UEG Week.
– Man ska inte ändra för mycket – det är
redan idag ett brett kliniskt innehåll som har
en mycket hög kvalitet, svarar han.
Men han tillägger att det alltid är möjligt
att förbättra.
– Det vetenskapliga programmet är dock
inte helt i klass med Digestive Disease Week
(DDW) som är den allra största gastroen­
terologiska kongressen och som äger rum
i USA. Vi attraherar inte preklinisk och
translationell forskning fullt ut på samma
sätt som de gör.
Därför ska Magnus verka för att förstärka
just den delen av programmet, och ha fler
symposier som inriktar sig på mer basala
sjukdomsmekanismer.
– Fast det får inte gå ut över kvaliteten
på det kliniska programmet! Där måste
vi befästa och behålla den kvalitet vi har,
understryker han.
Magnus vill också fortsätta använda
modern teknik på kongresserna – både för
presentationer och för att skapa interaktion
med publiken.
Han ser även att UEG:s projekt med en
tidskrift – UEG Journal, som ska komma
ut från och med våren nästa år – innebär
stora möjligheter.
– Kongressen kan samverka med tid­
ningen. Förhoppningsvis ska man kunna läsa
om highlights från UEG Week i UEG Jour­
nal i framtiden, avslutar Magnus Simrén.
Per Lundblad
15
Advancing the Art of Endoscopy
Olympus nya generation endoskop och videoprocessorer - EVIS EXERA III.
•
Förbättradmöjlighettilldiagnos
-Myckethögbildkvalitet(2:agenerationensHD)ochljusstarkareNBI(NarrowBandImaging)
-FunktionerförDualFocusochPreFreeze
•
Förenklathandhavande
-ErgonomiskdesignochOneTouchConnector
-PassiveBending,HighForceTransmission,InnoflexochUPD-3förenklarkoloskopiundersökningen
förbådeläkareochpatient
MedEVISEXERAIIIintroducerarOlympusennygenerationavendoskopochvideoprocessorer.Läsmeroch
hålldiguppdateradpåwww.olympus.se
mikroskopisk kolit
Att skapa medvetenhet om
mikroskopisk kolit
Mikroskopisk kolit (MC) är en inflammatorisk tarmsjukdom som leder till kroniska
diarréer, buksmärtor och viktförlust och
delas in i huvudsakligen två histologiska
undergrupper: lymphocytär och kollagen
kolit.
Figur 1. Aktuell artikel om MC sammanställd av EMCG.
M
C är vanligt förekommande
med en årlig incidens mellan
12–14/100 000 invånare i Sverige
[1-3] och ska alltid misstänkas hos framför
allt äldre patienter med diarré. Epidemio­
logiska studier har nu genomförts i många
länder med varierande incidenstal [1] och
man kan se att tillståndet finns överallt i
världen trots att detta inte har uppmärk­
sammats på samma sätt som här i Sverige,
kanske för att sjukdomen upptäcktes av den
svenske patologen Lindström 1976 [4]. MC
må inte vara en dödlig sjukdom, men livs­
kvalitet är tydligt nedsatt vid aktiv sjukdom
[5] och de vattniga avföringar med inkon­
tinens som följd kan leda till stort lidande.
Tyvärr behöver patienterna ibland vänta
länge på en diagnos, då symtomen uppfat­
tas som icke allvarliga, tolkas fel som funk­
tionella och remittering till koloskopi inte
sker. Trots att vi i Sverige har kommit långt
att beakta detta tillstånd råder en viss okun­
skap bland gastroenterologer, patologer och
allmänläkare som säkerligen beror på ett
magert utbyte av information i läroböcker
och på olika kongresser.
För att bemöta denna kunskapsbrist sam­
lades en grupp intresserade gastroentero­
loger och patologer i Stockholm 2010 för
att initiera ”European Microscopic Colitis
Group, EMCG”. Gruppens avsikt är att öka
medvetandet om MC, informera om alla
aspekter som rör sjukdomen och samarbeta
vetenskapligt, framför allt i kliniska pröv­
ningar. Gruppen träffas två gånger årligen
för planering av olika projekt och diskus­
sioner. En av gruppens senaste aktiviteter
var att genomföra den första internationella
workshopen för MC med titeln ”Microsco­
pic colitis: To create awareness for an under­
estimated disease” som ägde rum i Basel den
3 maj 2012. Workshopen sponsrades av Falk
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Figur 2. Behandlingsalgoritm.
Active Microscopic Colitis
Consider drug-induced MC, Consider smoking cessation
Loperamide
Cholestyramine
Mesalazine
Bismuth
Budesonide 9 mg/d, 6–8 weeks
Nonresponse/Intolerance
Reconfirm MC diagnosis
Consider differential diagnoses
Relapse
Budesonide 9 mg/d, followed by
Budesonide low-dose (up to 6 mg/d)
+ Calcium/Vitamine D
evidence-based
empirical
Nonresponse/Intolerance
Ileostomy
Foundation, Freiburg, Tyskland. Samman­
lagt kom ca 540 deltagare från 40 olika
länder som fick ett program presenterat med
de senaste kunskaperna inom epidemiologi,
patofysiologi (inklusive immunologi) och
terapi. Återkopplingen från publiken var
väldigt positiv för att ämnet presenterades
så omfattande och att informationen kan
Azathioprine/6-MP, Methotrexate
Adalimumab, Infliximab
användas i den dagliga hanteringen av dessa
patienter.
Vid workshopen genomfördes även en press­
konferens som en del av en s.k. ”Awareness
campaigne for MC” för att förmedla fram­
för allt följande budskap via medicinska
tidskrifter:
17
Individanpassa behandlingen
vid aktiv ulcerös kolit med två
olika rektalskum
Salofalk
®
Rektalskum
(mesalazin)
Enda rektalskummet innehållande
mesalazin
Enkelt att applicera och att hålla kvar1
Effektivt – 77% i remission efter
6 veckor1
Söker upp inflammationen – når
distala kolon2
Budenofalk
®
Rektalskum
(budesonid)
Enda rektalskummet innehållande
budesonid
84% föredrar skum framför klysma3
Effektivt – 60% i remission efter
4 veckor3
1552-002-sept-2012
Läs mer pkåuten.se
Maga
Salofalk Rektalskum (ATC, A07EC02): Indikation – Behandling av aktiv, mild ulcerös kolit i tjocktarmen (colon sigmoideum) och rektum.1g/puff krämigt fast skum. 14 doser i tryckbehållare. Förmån. 695kr. Produktresumé senast
uppdaterad: 2010-06-11. Budenofalk Rektalskum (ATC, A07EA06): Indikation – För behandling av aktiv ulcerös kolit som är begränsad till rektum och colon sigmoideum. Rektalskum 2mg/dos, 1 x 14 doser tryckbehållare. Förmån. 850,50kr.
Produktresumé senast uppdaterad: 2009-12-21. För fullständig info se www.FASS.se. Referenser: 1. Eliakim Z et al, Alimentary Pharmacology & Therapeutics, 26, 2007. 2. Salofalk SPC, www.FASS.se. 3. Gross et al, Aliment Pharmacol Ther
2006: 23, 303–312. Meda AB. Telefon 08–630 19 00 • www.medasverige.se • www.magakuten.se
mikroskopisk kolit
Figur 3.
Definition of response in MC patients treated with budesonide
Induction treatment:
Clinical remission* with 9 mg for up to 4 weeks
Maintenance treatment: Clinical remission* with 6 mg or less
Non-responders are accordingly patients that do not fulfil the above definitions and
have ongoing clinical activity*.
och patienterna får inte samma gehör. Att
bryta denna trend är målsättningen för
EMCG. På sikt hoppas vi att få fler MCintresserade specialister från många länder i
gruppen och en större europeisk representa­
tion. EMCG:s vision är att MC kommer att
vara en självklar del av de inflammatoriska
tarmsjukdomarna (IBD) och integreras i det
vetenskapliga programmet på t.ex. UEGW
och ECCO.
*Hjortswang criteria for clinical activity in MC
Remission: <3 stools/day and <1 watery stools/day#
Clinical activity: >3 stools/day or >1 watery stools/day#
#mean
during a one-week symptom registration
1.MC är en vanlig inflammatorisk tarm­
sjukdom och behöver uppmärksammas
mera.
2.Alla patienter med kronisk diarré ska
genomgå en koloskopi med biopsitag­
ning.
3.Flera placebokontrollerade studier har
visat en tydlig effekt av budesonid för
att inducera klinisk remission.
Angående mer information skulle jag också
vilja flagga för den aktuella artikeln om MC
som har sammanställts av EMCG (fig. 1).
I en lång process med tre olika möten har
alla EMCG medlemmar utarbetat de ”sta­
tements” som man kunde komma överens
om och ansåg vara viktiga för en bättre för­
ståelse av sjukdomen. Dessutom har en ny
behandlingsalgoritm tagits fram på basen
av den evidensen från flera läkemedelspröv­
ningar som har genomförts (fig.2). Beto­
ningen ligger på den snabba insättningen
av budesonid vid aktiv sjukdom som i runt
80% av fallen leder till klinisk remission [1].
Fortfarande är behandling av patienter som
sviktar på budesonid eller bli intoleranta
dålig undersökt. De är få men presenterar
en svår klinisk utmaning. Utifrån prospek­
tiva kliniska studier med budesonid vid MC
kan man beräkna när en patient förväntas
svara på behandling som angivits i figur 3.
Således kan man även definiera s.k. nonresponders och patienter som är i behov
av en mer avancerad terapi. Tyvärr saknas
studier som belyser detta problem. En
retrospektiv sammanställning med 46 MC
patienter som erhöll azatioprin pga. bude­
sonid non-response eller intolerans visade
en hög frekvens (67%) av biverkningar som
ledde till avbrott av medicinering. Bara 30%
Ga s t r okurire n 5 • 2012 hade en bestående klinisk remission. Däre­
mot svarade 50% av azatioprin-intoleranta
MC-patienter när de fick Puri-nethol istället
(abstract accepterad UEGW 2012). Angå­
ende anti-TNF alpha-behandling finns
det bara 7 fall publicerade som antyder en
viss effektivitet hos dessa patienter [6, 7].
Vilka alternativa behandlingar som kan
vara lämpliga vid budesonidsvikt kommer
att vara en utmaning som EMCG behöver
besvara.
Nästa studie som EMCG planerar kommer
att belysa frågan om patienter med kronisk
diarré som inte uppfyller de klassiska his­
tologiska tecknen för MC (s.k. incomplete
MC = MCi) svarar på budesonidbehand­
ling. De klassiska histologiska definitio­
nerna på MC saknar vetenskaplig grund
och en aktuell studie med upprepade kolo­
skopier med biopsier har visat att diagnosen
kan ändras vid ett senare tillfälle [8]. Hit­
tills är det fortfarande oklart om MC är en
sjukdomsentitet med flera undergrupper
eller består av olika sjukdomar. Möjligtvis
kan genetiska analyser belysa den frågan.
EMCG har initierat ett samarbete med Prof
Colombel och hans doktorand Joana Torres
för att samla ihop ett stort material av for­
malinfixerade biopsier från MC-patienter.
En ny metod för gensekvensering i biopsi­
material ska användas för att titta på riskfak­
torer för autoimmuna sjukdomar och andra
genetiska avvikelse vid MC.
MC är en relativt ”ny” diagnos och har inte
uppmärksammats på samma sätt som de
andra inflammatoriska tarmsjukdomarna
ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Kun­
skapen är jämförelsevis starkt begränsad
Andreas Münch
Överläkare
Mag-tarmkliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping
Referenser:
1. Munch A, Aust D, Bohr J, Bonderup O, Banares
FF, Hjortswang H, Madisch A, Munck LK,
Strom M, Tysk C, Miehlke S. Microscopic coli­
tis: Current status, present and future challenges:
Statements of the European Microscopic Colitis
Group. J Crohns Colitis 2012.
2. Nyhlin N, Bohr J, Eriksson S, Tysk C. Micro­
scopic colitis: a common and an easily over­
looked cause of chronic diarrhoea. Eur J Intern
Med 2008;19:181-6.
3. Vigren L, Olesen M, Benoni C, Sjoberg K. An
epidemiological study of collagenous colitis in
southern Sweden from 2001-2010. World J Gas­
troenterol 2012;18:2821-6.
4.Lindström C. Collagenous colitis with watery
diarrhoea – a new entity? Pathol Eur 1976;11:879.
5.Hjortswang H, Tysk C, Bohr J, Benoni C,
Vigren L, Kilander A, Larsson L, Taha Y, Strom
M. Health-related quality of life is impaired
in active collagenous colitis. Dig Liver Dis
2011;43:102-9.
6. Esteve M, Mahadevan U, Sainz E, Rodriguez E,
Salas A, Fernandez-Banares F. Efficacy of antiTNF therapies in refractory severe microscopic
colitis. J Crohns Colitis 2011;5:612-8.
7. Munch A, Ignatova S, Strom M. Adalimumab in
budesonide and methotrexate refractory collag­
enous colitis. Scand J Gastroenterol 2012;47:5963.
8. Bjornbak C, Engel PJ, Nielsen PL, Munck LK.
Microscopic colitis: clinical findings, topography
and persistence of histopathological subgroups.
Aliment Pharmacol Ther 2011;34:1225-34.
19
Book your calendar NOW
Pharmacosmos
Symposium
Vienna, 2013
Can we optimize treatment with single
high dose intravenous iron in IBD patients?
– New data from clinical trials
8th Congress of ECCO
Friday 15th February, at 17:40–18:40
Parallel hall (Hall E)
Visit our exhibition
Learn more about the benefits of single high dose iron treatment
Pharmacosmos develops and markets medicines for the treatment of iron deficiency. A research-based
company, its ongoing R&D programme focuses on improving the treatment options with maximum
efficacy, convenience and safety for patients and professionals. Visit www.pharmacosmos.com
riktlinjer crohns sjukdom
Nationella riktlinjer:
Läkemedelsbehandling vid
Crohns sjukdom
Medlemmar i expertgruppen:
Sven Almer, Magtarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,
581 85 Linköping, sammankallande
Ragnar Befrits, Gastrocentrum medicin, Karolinska universitetssjukhuset
Solna.
Anders Eriksson, Kliniken för Medicin och Geriatrik, Sahlgrenska
Universitetssjukuset/Östra sjukhuset, Göteborg.
Jonas Halfvarson, Medicinska kliniken, Sektionen för Gastroenterologi,
Universitetssjukhuset, Örebro.
Inledning
Behandlingsöversikten för Crohns sjukdom är framtagen av
en arbetsgrupp utsedd av Svensk Gastroenterologisk Förening.
Efter en inledande översikt om diagnostik och klassifikation
följer praktiskt användbara definitioner av sjukdomsaktivitet och
behandlingsutfall. Därefter presenteras medicinsk behandling av
aktiv sjukdom samt underhållsbehandling. Till skillnad från den
ursprungliga planen har vi valt att i ett och samma dokument hålla
ihop behandlingen av olika sjukdomsfaser eftersom läkemedlen i
stort är desamma. Genom samarbete med barnläkare ingår särskilda
aspekter på handläggning av barn och ungdomar. Därtill finns rela­
tivt utförlig information om behandling vid graviditet och amning.
Den litteratur som vi granskat är svåröverskådlig av flera skäl. Dels
rör det sig om artiklar publicerade under en lång tidsperiod och
dels varierar inklusionkriterier och effektmått mellan studier och
olika tidsperioder. Mellan översiktsartiklar och meta-analyser finns
det ibland betydande metodologiska skillnader, t.ex. i urvalet av
ingående studier och behandlingsutfall. Iögonfallande är också
hur relativt få studier som gjorts av de traditionella immunmodu­
lerande läkemedlen jämfört med studier av aminosalicylater och
biologiska medel.
Vi har fått göra flera avgränsningar, varför områden som livskva­
litet, specifik omvårdnad och registerhantering inte tas upp i dessa
riktlinjer. Avgränsning har också skett gentemot övriga nationella
riktlinjer som diskuterar handläggning av specifika situationer
vid Crohnsjukdomen som behandling efter tarmresektion och av
fistelsjukdom, liksom problematiken kring nutritionsbehandling
respektive infektioner. Därtill finns aktuella översikter i Läkeme­
delsboken 2011 och i Information från Läkemedelsverket 2012,
vilket gör att vi nu har en (nästan) heltäckande och aktuell sam­
manställning på svenska av riktlinjer och behandlingsrekommen­
dationer vid IBD, såväl vid Crohns sjukdom som vid ulcerös kolit.
Målet med dagens behandling av Crohns sjukdom är att indu­
cera komplett remission vid aktivt skov och att kunna behålla
denna så länge som möjligt hos den enskilde patienten. För detta
behövs en ingående kännedom om och ett optimalt användande
av traditionella immunmodulerande läkemedel, liksom av nyare
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Ulf Hindorf, Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus Lund.
Eva Lindberg, Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro.
Robert Löfberg, IBD-enheten/Stockholm Gastro Center, Sophiahemmet,
Stockholm.
Jan Marsal, Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus Lund.
Robert Saalman, Sektorn för pediatrisk gastoenterologi, hepatologi
och nutrition, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska
universitetssjukhuset, Göteborg.
terapimöjligheter samt indikationerna för kirurgi, allt nödvändigt i
den snabba utveckling av behandlingsstrategier vid IBD som pågår.
Framtiden kommer säkerligen att bjuda på en än mer varierad
behandlingskatalog. Vi kan i första hand förvänta oss studier kring
olika behandlingsstrategier med s.k. de-eskalering av anti-TNFbehandling, kombinationsbehandlingar med olika såväl äldre som
nyare preparat, introduktion av biosimilars till de nu tillgängliga
TNF-hämmarna samt en tilltagande förtrogenhet med och använd­
ning av laparoskopisk kirurgi.
Jag vill passa på att rikta ett varmt tack alla som bidragit till fram­
tagandet av dessa riktlinjer, i första hand medlemmarna i arbets­
gruppen men också till dem som i olika faser av arbetet kritiskt
granskat skrivningar och kommit med förslag till kompletteringar
och förtydliganden.
Sammanfattning av riktlinjerna
Målet med dagens behandling av Crohns sjukdom (CD) är att
minska den inflammatoriska aktiviteten. I terapiarsenalen ingår
glukokortikosteroider (GCS), aminosalicylater (5-ASA, mesala­
zin), tiopuriner, metotrexat (MTX), monoklonala antikroppar
mot TNF-alfa-antikroppar (”TNF-hämmare”) samt antibiotika.
Någon botande behandling vid IBD finns inte och därför är de
flesta patienter i behov av kontinuerlig medicinsk behandling.
Behandlingens effekt bör utvärderas vid i förväg bestämda tidpunk­
ter. Det bör inte ta mer än högst 6 månader efter diagnos innan
en effektiv behandling har identifierats.
Ett flertal tydliga behandlingsmål kan ställas upp:
• Att uppnå och bevara remission utan behov av långvarig
(>3 månader) behandling med GCS.
• Att undvika långtidskomplikationer.
• Att minimera behov av sjukhusvård.
• Att minimera behov av omfattande eller upprepad
tarmresektion.
• Att patienten upplever god livskvalitet och behåller
arbetsförmåga.
21
12-03-0017SE
• Doseringupptill4,8g/dagvidförsämring
avmild-måttligulceröskolit1
• Asacol800mgenterotablett
storförpackning:180st(3x60)
1. Asacol® produktresumé.
Asacol® Rx (F) (mesalazin), ATC-kod A07EC02. Indikationer: Enterotabletter 400mg och 800mg: Ulcerös kolit. För behandling av mild till måttlig
akut sjukdom. Underhållsbehandling vid remission. Suppositorier: Akut behandling av ulcerös proktit. Rektalsuspension: Lindrig och medelsvår
ulcerös kolit. Proktit och proktosigmoidit. Kontraindikationer: Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet/mot något hjälpämne, se Innehåll på
Fass.se. Känd allergi mot salicylater. Svår leverfunktionsnedsättning. Svår njurfunktionsnedsättning (GFR mindre än 30 ml per minut). För information om dosering, varningar/försiktighet, biverkningar och pris se www.fass.se. Produktresumé: 2012-01-12.
Gustavslundsvägen 135, 167 51 Bromma
Tel 08 704 77 40 [email protected]
www.tillottsnordic.com
riktlinjer crohns sjukdom
Faktaruta. Principer för farmakologisk behandling av Crohns sjukdom, framförallt förstagångsskov.
Skov
Behandling
Lindrigt
• Ingen behandling
• Budesonid 9 mg dagligen (vid ileocekalt engagemang)
• Prednisolon 30–40 mg dagligen
Måttligt
• Budesonid 9 mg dagligen (vid ileocekalt engagemang)
• Prednisolon 30–60 mg dagligen
• TNF-hämmare (adalimumab, infliximab) vid sjukdom som ej svarat trots adekvat behandling med immunomodulerare
Svårt
• Intravenösa steroider; betametason 8 mg eller precortalon 50–75 mg dagligen
• TNF-hämmare (adalimumab, infliximab) vid bristande behandlingssvar
Recidiverande
Kroniskt aktiv
Steroidberoende
• Tiopuriner; azatioprin 2–2,5 mg/kg kroppsvikt, merkaptopurin 1–1,5 mg/kg kroppsvikt
• Metotrexat im/sc 25 mg per vecka
• TNF-hämmare (adalimumab, infliximab)
Glukortikosteroider (GCS) används som första linjens behandling av
skov vid CD, oftast prednisolon initialt i dosen 40 (30–60) mg/
dag med nedtrappning av dagsdosen med 5 mg per vecka. Med
tanke på biverkningsprofilen bör oralt budesonid (initialdos 9 mg/
dag) i 8–10 veckor övervägas vid ileocekalt engagemang, särskilt
vid lindrigt eller måttligt svårt skov.
Sulfasalazin (SASP) har en dokumenterad effekt vid lätt-måttligt
skov av CD i kolon. Det saknas dock evidens för att 5-ASA kan
inducera eller bibehålla medicinskt inducerad remission. Förhopp­
ningsvis kommer framtida studier att klarlägga preparatens eventu­
ella effekt vid behandling av kolonsjukdom. Däremot kan 5-ASA
(2–4(5) g/dag) ha en viss effekt som postoperativ recidivprofylax
efter tarmresektion.
Tiopuriner har visats vara effektiva för induktion av remission,
som GCS-sparande medel och som remissionsunderhållande
behandling. En azatioprindos (AZA) på i genomsnitt 2–2,5 mg/
kg kroppsvikt/dygn bör eftersträvas. Lägre doser har inte visat sig
vara effektiva, möjligen med undantag i vissa subgrupper med
nedsatt metaboliseringsförmåga. Den maximala dosen är indivi­
duell och begränsas i klinisk praxis av preparatens myelotoxiska
effekt. En upptitrering av dosen under 2–4 veckor fungerar oftast
bra i praktiken. Det finns färre studier som specifikt har studerat
merkaptopurin (MP) som underhållsbehandling, men tillgängliga
data talar för att detta preparat har en effekt jämförbar med AZA
och preparatet är därtill förstahandsalternativ vid AZA-intolerans
(dosintervall 1–1,5 mg/kg/dygn).
Tiopuriner kan ur ett kliniskt perspektiv övervägas vid något av
nedanstående tillstånd:
• Extensiv sjukdom, det vill säga när mer än 100 cm av
mag-tarmkanalen är angripen.
• Tidigt recidiv (inom tre månader).
• Frekventa recidiv (två eller fler per år).
• GCS-beroende sjukdom.
• GCS-refraktär sjukdom.
Metotrexat (MTX) är i svensk terapitradition ett andrahandsmedel
och används till patienter som är intoleranta mot eller refraktära
till tiopuriner. Standarddos vid induktionsbehandling är 25 mg
intramuskulärt eller subkutant per vecka i 12–16 veckor, med efter­
följande dosreduktion till 15 mg intramuskulärt eller subkutant
per vecka som fortsatt underhållsbehandling vid uppnådd remis­
sion. Det finns ingen säkert påvisad effekt vid lägre doser eller vid
peroral behandling.
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Biologisk behandling, främst TNF-hämmare i form av monoklonala
antikroppar, är ett alternativ i behandlingsarsenalen för de patienter
med måttligt svår/svår sjukdom som inte svarat på, eller är into­
leranta mot, traditionell immunmodulering. Såväl adalimumab
(ADA) som infliximab (IFX) är godkända i Sverige för behandling
av CD. Beroende på grad av sjukdomsaktivitet ges induktionsbe­
handling med ADA som subkutan injektion i doseringen 80 mg
vecka 0 och 40 mg vecka 2, alternativt 160 mg vecka 0 och 80 mg
vecka 2, samt därefter underhållsbehandling med 40 mg varannan
vecka. IFX ges som infusion i dosen 5 mg/kg kroppsvikt vid vecka
0, 2 och 6 samt därefter som underhållsbehandling var 8:e vecka.
Effekten av olika former av kombinationsbehandlingar är ofullstän­
digt kända, liksom frågor om den totala behandlingstidens längd.
Antibiotika har i sig en svag antiinflammatorisk effekt men evidens
saknas idag för att något av de på den svenska marknaden förekom­
mande preparaten har en remissionsinducerande effekt. Symtoma­
tisk korttidsbehandling under 1–2 veckor med metronidazol (400
mg × 2) alternativt ciprofloxacin (500 mg × 2) kan med fördel ges
vid fistulerande CD, och särskilt vid perianal sjukdom.
Övriga läkemedel. De betydligt mindre studerade läkemedlen ciklospo­
rin, takrolimus, everolimus, purinanaloger som tioguanin, immun­
modulerare som mykofenolatmofetil respektive TNF-hämmare
som talidomid kan utgöra alternativ för en liten grupp patienter
men användningen bör begränsas till specialistcentra med särskild
erfarenhet.
Målet med behandlingen av CD är att inducera komplett remis­
sion vid aktivt skov och att kunna behålla denna så länge som
möjligt hos den enskilde patienten. För detta behövs en ingå­
ende kännedom om och ett optimalt användande av traditionella
immunmodulerande läkemedel, liksom av nyare terapimöjlighe­
ter samt indikationerna för kirurgi, allt nödvändigt i den snabba
utveckling av behandlingsstrategier som pågår vid inflammatorisk
tarmsjukdom.
Det fullständiga dokumentet för riktlinjen finns att läsa på hemsidan www.svenskgastroenterologi.se under rubriken riktlinjer.
Sven Almer
Professor
Mag-tarmkliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping
23
Den nya generationens metotrexatspruta
- fast kanyl
- liten volym
Minska kostnaderna!
Förskriv 6-pack.
En känsla av frihet...
Metoject® 50 mg/ml
metotrexat
Metotrexatfyllda sprutor med fast kanyl och liten volym (0,15-0,60 ml)
Indikationer: Metoject® 50 mg/ml är indicerat för behandling av aktiv reumatoid artrit hos vuxna patienter, polyartritiska former av svår, aktiv
juvenil idiopatisk artrit, när behandling med NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) gett inadekvat svar, svår terapiresistent handikappande psoriasis som inte svarar adekvat på andra terapiformer såsom fototerapi, PUVA och retinoider, och svår psoriasisartrit
hos vuxna patienter.
Förpackningsstorlekar: Förfyllda sprutor innehållande 0,15 ml (7,5 mg), 0,20 ml (10 mg), 0,25 ml (12,5 mg), 0,30 ml (15 mg), 0,35 ml (17,5 mg),
0,40 ml (20 mg), 0,45 ml (22,5 mg), 0,50 ml (25 mg), 0,55 ml (27,5 mg) eller 0,60 ml (30 mg) lösning finns i förpackningar med 1 och 6 sprutor
med fast nål för subkutan injektion och spritsuddar. Metoject ges som injektion 1 gång per vecka. Individuell dosering.
Metoject® ingår i förmånssystemet. ATC-kod: L01BA01
Datum för översyn av produktresumé: 2010-10-12
För fullständig produktinformation och priser hänvisas till www.fass.se
Medac
Box 120, 432 23 Varberg
Tel: 0340 - 64 54 70
Fax: 0340 - 64 54 79
[email protected]
www.medac.se
riktlinjer patologiska leverprover
Nationella riktlinjer:
Utredning av patologiska leverprover
Medlemmar i expertgruppen:
Stergios Kechagias, Mag-tarmmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,
Linköping, [email protected], sammankallande
Lena Bohman-Kjellberg, Rinkeby Vårdcentral, Spånga
Ingalill Friis-Liby, Medicinkliniken, Sektionen för gastroenterologi &
hepatologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg,
Sammanfattning
Detta dokument har utformats i avsikt att underlätta vid utredning
av patologiska leverprover. Det riktar sig både till primärvården och
till sjukhusbaserade enheter som handlägger dessa frågeställningar.
Utredning av patologiska leverprover initieras vanligtvis i primär­
vården och kan behöva kompletteras vid sjukhusbaserade kliniker.
Arbetsgruppens förslag till vilka diagnostiska åtgärder som bör
utföras och vilka sannolika eller verifierade diagnoser som bör
handläggas vid sjukhusbaserade kliniker visas i algoritmerna som
färgade rutor. Vita rutor betecknar således utredningssteg som i
första hand bör genomföras inom primärvården. Lokala traditioner
och möjligheter kan dock påverka detta.
SE 199/082012
Med leverprover avses bilirubin, alaninaminotransferas (ALAT),
aspartataminotransferas (ASAT), alkaliska fosfataser (ALP) och
γ‐glutamyltransferas (GT). ALAT är mer leverspecifikt än ASAT
varför algoritmerna för utredning av förhöjda transaminaser utgår
från ALAT.
Förhöjda värden för dessa analyser kan även ha extrahepatiska
orsaker. GT har låg specificitet för hepatobiliär sjukdom varför
utredning av isolerad GT‐stegring inte rekommenderas. Förhöjt
bilirubin men i övrigt normala leverprover är vanligt förekom­
mande. Handläggningen skiljer sig från vid misstänkt leversjukdom
i övrigt och isolerad bilirubinstegring behandlas därför i separat
algoritm (se sid. 8 i bakgrundsdokumentet).
Med patologiska värden avses nivåer överstigande det övre refe­
rensvärdet för respektive analys. Referensvärdena är gemensamma
i Sverige och infördes år 2004 inom ramen för ett nordiskt projekt
(NORIP) för att ta fram gemensamma nordiska referensintervall.
Det övre referensvärdet (upper limit of normal – ULN) represen­
terar den 97,5:e percentilen i en subjektivt frisk vuxen nordisk
referenspopulation. Huruvida denna population i NORIP enbart
representerar leverfriska individer är oklart. Exempelvis vidtogs
inga åtgärder för att utesluta personer med asymtomatiska lever­
sjukdomar ur referenspopulationen. De övre referensvärdena för
analyserna ovan kan därför inte betraktas som normalvärden och
kliniskt signifikant leversjukdom kan föreligga trots värden inom
referensområdet. Detta gäller i synnerhet för S‐ALAT eftersom
studier från andra länder har angett lägre övre referensvärden för
S‐ALAT. Om andra förhållanden talar för att kliniskt signifikant
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Hanne Prytz, Gastrokliniken, Skånes Universitetssjukhus, Lund,
Fredrik Rorsman, OTM-divisionen, Akademiska sjukhuset,
Uppsala,
Mårten Werner, Medicincentrum, Norrlands Universitetssjukhus,
Umeå
leversjukdom kan föreligga är utredning motiverad trots S‐ALAT
inom referensområdet.
När flera leverprover är förhöjda kan mönstret av leverproverna
ge viktig etiologisk information. ALAT och ASAT är intracellulära
enzymer med högst aktivitet i hepatocyterna medan ALP och GT
även syntetiseras av gallgångsepitelet. Beroende på om stegringen
av ALAT eller ALP är mest uttalad talar man om hepatocellulärt
respektive kolestatiskt mönster. I de fall inget av enzymerna domi­
nerar (i multipler av övre referensvärdet, inte det absoluta värdet)
benämns mönstret blandbild. I några av algoritmerna inkluderas
dessa begrepp. En kliniker kan oftast göra denna indelning arbi­
trärt. För exakta definitioner hänvisas till sid. 21 i bakgrundsdo­
kumentet.
Nivån av transaminaser återspeglar vanligen relativt väl graden av
inflammation och/eller nekros i leverparenkymet och kan ge etio­
logiska ledtrådar. Den kliniska handläggningen vid mycket höga
transaminaser skiljer sig från handläggningen vid mindre uttalade
stegringar. Av dessa skäl har tre olika algoritmer för utredning
av förhöjda transaminaser konstruerats. Gränsdragningen mellan
dessa algoritmer är dock inte strikt. Algoritmerna ger en vägledning
till vilka diagnostiska undersökningar som bör genomföras och
vilka diagnoser som kan vara aktuella vid utredning av patologiska
leverprover.
I algoritmerna används begreppet fullständigt leverstatus –
arbetsgruppen avser här ASAT, ALAT, ALP, GT och bilirubin.
För mer utförlig information om respektive diagnos ges sidhän­
visning till bakgrundsdokumentet.
Samtliga algoritmer är av evidensgrad B och baseras i huvudsak på
kohortstudier. Randomiserade kontrollerade studier ang. utredning
av patologiska leverprover finns inte.
Dessa riktlinjer samt bakgrundsdokumentet återfinns på SGFs
hemsida www.svenskgastroenterologi.se
Stergios Kechagias
Överläkare
Mag-tarmkliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping
25
riktlinjer patologiska leverprover
Sjukhusbaserade kliniker
Förhöjt S/ALAT ≤ 5 x ULN
Överväg HG, ICP, PE,
HELLP (sid. 37-38)
Primärvården
graviditet
Anamnes och status
Misstanke om läkemedelsorsakad leverskada
(DILI) eller aktuellt/tidigare (miss)bruk av alkohol,
droger, naturläkemedel, kosttillskott,
växtbaserade läkemedel?
ja
Om fynd/anamnes tydande på specifik genes
Utredning mot specifik misstanke (sid. 9-10)
nej
Stopp
Överväg Mb Wilson
(sid. 28)
Patologiskt
Upprepa provtagning inkl. fullständigt leverstatus
Inom referensområdet
ALP↓
Fortsatt patologiskt
Ultraljud
ALP↑
ALP inom referensområdet
Bilirubin*↑,
PK ↑, TPK ↓
Tfn-mättnad>45 och
Ferritin>200♀/300♂
HBsAg
anti-HCV
PEth ↑
(CDT) ↑
pos
Cirros?
HFE-mutation
C282Y/C282Y
C282Y/H63D
Ultraljud,
gastroskopi
normala
Lab: Ej kolestatiskt mönster
nej
Extrahepatisk genes?
(sid. 42-45)
ANA, SMA
lgG ↑
Antitrypsin ↓
Se separat
algoritm
Lab: Kolestatiskt mönster
Ingen förklaring
TPK, albumin, PK, anti-HCV, HB sAg, ANA, SMA
ferritin, tranferrinmättnad, elfores, ceruloplasmin, PEth/(CDT), fP-Glukos, lipidstatus
Ceruloplasmin ↓
Riktad utredning/behandling
NAFLD?
Ultraljud
Steatos
Ej steatos
neg
Kronisk viral
hepatit?
(sid. 15)
Pi-typning
Alkoholleversjukdom
(sid. 12)
Pi MZ
Pi SZ
Antitrypsinbrist med
leverpåverkan
(sid. 27)
Hemokromatos
(sid. 25)
LKM-1, SLA/LP
pos
PiZZ
Överväg
biopsi
pos
Al H
(sid. 22)
ev. biopsi
En eller flera av:
• BMI > 25
• Ökat bukomfång
• Nedsatt glukostolerans
• Diabetes
• Dyslipidemi
NAFLD
(sid. 13)
* Vid okonjugerad hyperbilirubinemi är Gilberts syndrom eller hermolys den mest sannolika orsaken till hyperbilirubinemin
Förhöjt S-ALAT 5-10 x ULN
graviditet
Överväg HG, ICP, PE, HELLP,
AFLP (sid. 37-39)
Anamnes och status
Misstanke om läkemedelsorsakad leverskada
eller (miss)bruk av droger, naturläkemedel,
kosttillskott, växtbaserade läkemedel?
ja
Sid. 20
Fullständigt leverstatus
Ultraljud med Doppler
Lab: Blandbild eller
kolestatiskt mönster
Patologiskt
Riktad utredning/behandling
Normalt
Lab: Hepatocellulärt mönster
Riktad behandling
MRCP
Patologisk
Elfores, ANA, SMA
PEth/(CDT)
anti-HAV, HBsAg, anti-HBc,
HBV-DNA, anti-HCV, HCV-RNA, anti-HEV,
anti-EBV, anti-HSV, anti-CMV
Ceruloplasmin
Normal
Riktad utredning/behandling
ja
normala
Annan genes t.ex. hjärtsvikt
eller skelettmuskelpåverkan
nej
Biopsi
AIH?
Alkoholleversjukdom
Viral hepatit?
Mb Wilson?
ANA, SMA
lgG ↑
PEth ↑
(CDT) ↑
Pos virusserologi
Ceruloplasmin ↓
S-Cu ↓
U-Cu ↑
Fortsatt handläggning
på infektionsklinik
Misstanke om
Mb Wilson
(sid. 28)
neg
ja
pos
LKM-1, SLA/LP
pos
AIH eller overlap
(sid. 22)
26
Alkoholleversjukdom
(sid. 12)
Sjukhusbaserade kliniker
Primärvården
Ga str ok ur i r e n 5 • 2012
riktlinjer patologiska leverprover
Förhöjt S-ALAT > 10 x ULN
Anamnes och status: Känd leversjukdom, graviditet, hjärtsvikt, läkemedel, alkohol, hälsokost, svamp, droger, toxiner, epidemiologi, kirurgi, blodtrycksfall?
Lab: ALP, bilirubin, albumin, PK, blodstatus, elektrolytstatus, CRP, glukos, elfores, anti-HAV, HBsAg, anti HB c,
anti-HCV, anti-HEV, ANA, SMA, S-paracetamol, drogscreening, blododling
Lab steg 2: Ceruloplasmin, anti-CMV, anti-EBV, anti-VZV, antiHSV, HBV-DNA, HCV-RNA, LKM-1, SLA, U-hCG, ev. U-amatoxin
Ultraljud med doppler och/eller DT
Budd-Chiari
”Normalt”
Riktad
utredning/
behandling
Patologiskt
Tumör,
metastaser
Sepsis?
Hjärtsvikt?
Mb Wilson?
Toxisk
hepatit?
Viral
hepatit?
AI H?
Graviditet?
Cirros
Sepsis?
Ischemisk/
hypoxisk
leverskada
Oproportionerligt förhöjt
S-bilirubin i förhållande
till S-ALP
Pos
virusserologi
ANA, SMA,
LKM-1,
SLA/LP, IgG ↑
Acute- onchronic
HELLP? PE?
AFLP? I CP?
HG?
GI-blödning?
Läkemedel?
(Ev) specifik behandling
Sjunkande transaminaser enl.
förväntad halveringstid och normalt
eller sjunkande PK
Oförändrat eller laboratoriemässig
och/eller klinisk progress med stigande
PK
Expektans
Överväg IVA-vård
Sjukhusbaserade kliniker
Överväg biopsi och akut
levertransplantation
Förhöjt S-ALP
Fysiologisk ALP-stegring kan föreligga t.ex. vid graviditet eller hos
växande barn. Vid graviditet överväg dock också HG, ICP, PE, HELLP,
AFLP (sid. 37-39)
Anamnes, klinisk undersökning
Patologiskt ultraljud och/eller
specifik klinisk misstanke
Ultraljud
Riktad utredning/behandling
Normalt ultraljud och ingen
specifik klinisk misstanke
Orsaken är ej
hepatobiliär sjukdom.
Kompletterande utredning
inriktad mot andra orsaker
GT ↑ och eller
transaminaser ↑
och/eller konjugerad
hyperbilirubinemi
Sjukhusbaserade kliniker
nej
Primärvården
ja
Lab: Kolestatiskt mönster
Lab: Blandat mönster
Lab: Hepatocellulärt mönster
ANA, AMA, HBsAg,
anti-HCV, PEth/(CDT)
Se algoritmer för
transaminasstegringar
PBC?
Kronisk viral hepatit?
Alkoholleversjukdom?
DILI?
AMA-M2
och/eller
specifik ANA
(gp 210, sp 100)
HBsAg, anti-HCV
PEth ↑ (CDT) ↑
Sid. 20
neg
pos
pos
PBC
(sid. 23)
Ga s t r okurire n 5 • 2012 patologisk
MRCP
Riktad utredning/behandling
normal
Kronisk viral hepatit?
(sid. 15)
Alkoholleversjukdom
(sid. 12)
Leverbiopsi +
ev. mutationsanalys i ABCB4, ATP8B1, ABCB11 (sid. 39-40)
27
Mag-Tarmfonden utlyser stipendier
till gastroenterologisk forskning 2013
Härmed ledigförklaras stipendier ur Mag-Tarmfonden.
Stipendierna är avsedda för vetenskapliga projekt inom den
kliniska gastroenterologiska forskningen.
Vem kan söka?
Forskningsaktiva medlemmar i Svensk Gastroenterologisk Förening.
Nydisputerade forskare som håller på att etablera självständig
forskning och doktorander i slutfasen av sitt avhandlingsarbete
prioriteras.
Ansökningsförfarande
Skriftlig ansökan på högst två A4-sidor skall innehålla
projektbeskrivning med målsättning, metod, preliminära resultat,
klinisk relevans och plan för genomförande samt kostnadskalkyl.
Till ansökan ska också bifogas CV på högst en A4-sida och en
publikationslista.
Utdelning
Stipendiater ska hämta sitt stipendium torsdagen den 30 maj på
Svenska Gastrodagarna i Örebro och i samband med detta vara
beredd att presentera sin forskning.
Ansökan skall skickas med e-post och vara Mag-Tarmfonden
tillhanda senast den 25 februari 2013 och skickas till
Hans Törnblom på adress: [email protected]
Ange ”Stipendieansökan till Mag-Tarmfonden” som ämne i
e-postmeddelandet.
Bengt Ihre-stipendium 2013
Härmed ledigförklaras stipendium ur Bengt Ihrefonden om 100 000 kr.
Stipendiesumman kan fördelas på ett eller flera
stipendier.
Stipendierna är avsedda för vetenskapliga projekt
inom den kliniska patientnära forskningen,
som lön för pre- eller postdoktoral vetenskaplig
utbildning företrädesvis utomlands eller för
metodutvecklingsarbete vid utländsk institution.
Stipendiet utdelas till läkare/forskare, vilka är
medlemmar i Svensk Gastroenterologisk Förening
och delas ut i samband med Svenska Gastrodagarna i
Örebro i 29-31/5.
Ansökan, som inte kräver särskilt formulär, skall skickas
via e-post till Hans Törnblom och skall vara honom
tillhanda senast den 25 februari 2013.
Ange ”Ihre-stipendium 2013” som ämne i
e-postmeddelandet.
Stipendiekommittén utgörs av föregående samt
nuvarande ordförande i SGF. Ansökan ska innehålla
beskrivning av planerad forskningsverksamhet med
kostnadskalkyl om max 3 A4-sidor och curriculum
vitae.
För ytterligare information kontakta Hans Törnblom,
vetenskaplig sekreterare, Svensk Gastroenterologisk
Förening.
e-post: [email protected], tel : 070-6088079
Redaktionen önskar
Gastrokurirens läsare
God Jul
&
Gott Nytt År
28
Ga str ok ur i r e n 5 • 2012
sgfs styrelse 2012
SADE-kurs 2013
30:e SADE-kursen i avancerad endoskopi hålls
i Göteborg den 17–18 Januari 2013
Huvudtema för årets möte: GI-endoskopi som en
del av multidisciplinärt närmade till benigna strikturer
i mag-tarmkanalen.
Nordiskt endoskopimöte som hålls på skandinaviska.
Konferensen äger rum på Clarion Hotell Post.
Preliminärt program kan läsas på SGFs hemsida
www.svenskgastroenterologi.se
För information & registrering
www.sade2013.dk
Skopikurs i Lund
för 18:e gången!
20–22 mars 2012
Kursen har en praktisk inriktning och tar upp
följande moment:
Teoretisk genomgång av operativ endoskopi vid övre gastrointestinal blödning, benigna polypösa tumörer, achalasi,
strikturer samt anläggande av perkutan endoskopisk gastrostomi. Principerna för endoskopisk mucosaresektion samt
endoskopisk palliation vid cancer i form av tumörreduktion,
blodstillning och stentbehandling.
Hands-on-träning på sövda grisar med bland annat endoskopisk gummibandsligatur, argonplasmakoagulation,
injektionsbehandling med adrenalin-lösning, Histoacryl och
fibrinlim, clipsbehandling, endoskopisk ballongdilatation,
perkutan endoskopisk gastrostomi, endoskopisk polypektomi och anläggande av esofagusstent.
Observera Goda basala kunskaper i OGD-skopi
är en förutsättning för deltagande!
För ytterligare information och anmälan kontakta:
[email protected]
Välkommen med Din anmälan!
Christer Staël von Holstein, kursledare
Sponsorer
Olympus, Boston Scientific
Baxter Medical AB
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Bodil Ohlsson
Ordförande
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Sekt f medicinsk gastroenterologi
205 02 Malmö
Tel. 040-33 10 00
[email protected]
Wilhelm Graf
Vice ordförande
Sekt f Kolorektal Kirurgi
VO Kirurgi
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
[email protected]
Hans Törnblom
Vetenskaplig sekreterare
Karolinska Univ.sjukhuset, Solna
Gastrocentrum Medicin
171 76 Stockholm
08-517 700 00
[email protected]
Pär Myrelid
Kassör
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Linköping
581 85 Linköping
Tel. 013-22 20 00
[email protected]
Adam Carstens
Ledamot (ordförande i SYG)
Medicinkliniken Mag-Tarmcentrum
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
Tel. 08-714 65 00
[email protected]
Anna Abrahamsson
Facklig sekreterare
Gastrocentrum Medicin
Karolinska Universitetssjukhuset
141 86 Huddinge
08-585 80 000
[email protected]
Fredrik Rorsman
Hepatologiansvarig
Sekt f gastroenterologi & hepatologi
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel 018-611 29 76
Urban Arnelo
Endoskopiansvarig
Gastrocentrum Kirurgi K53
Karolinska Univ.sjukhuset, Huddinge
141 86 Stockholm
08-585 80 000
[email protected]
Charlotte Höög
Redaktör
Gastrocentrum Medicin
Karolinska Universitetssjukhuset
171 76 Stockholm
08-517 700 00
[email protected]
29
FUJ I FI LM Videoduodenoskop ED-530 XT8
juder
b
r
e
i
V
jligö
m
a
ny
heter!
DBE
ESD
Förbättrad kameravinkel
för att lätt visualisera
papillen från olika lägen
NASAL GASTRO
DICOM
ERCP
Ny instrumentbrygga
för mer exakt styrning
av tillbehören
FICE
Förbättrad vinklingsmöjlighet i
främre sektionen för smidigare
åtkomst av papillen
ULTRALJUD
PIP
UTBILDNING
SERVICE
ERCP – Mitt i prick!
Med Fujifilms ED-530XT8 har du alla förutsättningar i din hand, för att
snabbt och säkert komma åt papillen. PS. Glöm inte att njuta av utsikten
under undersökningen!
Fujifilms Super-CCD är unika kamerachip som rymmer fler pixlar
och är ljuskänsligare än konventionella CCD. Så nu vet ni varför
många upplever Fujifilms bild som marknadens bästa!
R I N G O S S F Ö R E N D E M O N S T R AT I O N !
Andreas Lindberg
070–492 7300
Niklas Hjelmqvist
070–695 68 77
Gastro by Kungshusen
Kungshusen Medicinska AB · Kärnbogatan 8A-B · 647 30 Mariefred
Telefon 0159–120 20 · [email protected] · www.kungshusen.se
endoskopi frågan
Endoskopifrågan?
Rätt svar på endoskopifrågan i förra numret av Gastrokuriren
(nr 4/2012) var ”Cameronlesioner”.
Rätt svar inkom från Simon Wajntraub, Södersjukhuset i Stockholm, Börje Jonefjäll, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg samt Amil Haji Younes. Grattis, ni är med
i utlottningen av ett resestipendium!
Denna vecka kommer endoskopifrågan från Ingrid Karström och Jörgen Torp i
Kristianstad.
Om ni tror att ni har rätt svar så maila till redaktören ([email protected])
och ni får förutom äran att se ert namn i Gastrokuriren nästa nummer, vara med
i utlottningen av ett resestipendium till valfritt svenskt eller nordiskt gastromöte.
Vinnaren dras bland inkommande rätt svar under året. Ni är också välkomna att
skicka in ett eget bidrag till Endoskopifrågan.
Charlotte Höög
Redaktör
Överviktsoperationer blir allt vanligare och kan ibland ställa till det för endoskopisterna
(kanske även för patienterna?).
Bilderna vi ser är tagna från en patient som genomgått ett sådant ingrepp.
Vilka anatomiska strukturer är det vi ser på bilderna?
SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt SYGspalt
Bästa medlem!
Hösten rusade som brukligt förbi och i skrivande stund faller
säsongens första snö här i Stockholm.
För egen del har den präglats av att jag återvänt till min hemklinik efter ett flertal års bortavaro på grund av randningar och
föräldraledigheter. Att nu få ägna mig åt den specialitet jag valt
och vill utveckla mig inom känns bra och spännande. Samtidigt
är det med viss nervositet som slutet av ST närmar sig och det
gäller att bli klar innan den gamla ST-utbildning jag omfattas
av går i graven. Med största sannolikhet kommer frånvaron från
hemkliniken att kortas betydligt i och att medicinsk gastroenterologi och hepatologi blir en basspecialitet och kravet på att
bli dubbelspecialist faller bort.
Tyvärr har vi inte hunnit få in resultatet av och sammanställa
den medlemsenkät vi sände ut till er medlemmar, innan pressläggning av detta nummer. Vi tackar för ert deltagande och
engagemang och återkommer med presentation av resultatet
i nästa nummer av Gastrokuriren.
Än så länge har vi inte fått mer information om hur Socialstyrelsen planerar att ta sig an sitt nya uppdrag att genomföra
Ga s t r okurire n 5 • 2012 inspektioner och certifiering av ST-utbildningar och kurser. De
kurser i Gastroskolan som redan tidigare certifierats av IPULS
kommer vi att försöka köra igen i relativt oförändrat skick. De
nya kurser som planeras att ges skall sanktioneras av SGFs utbildningsutskott enligt tidigare regler så att man kan tillgodoräkna
sig dem i sin ST.
Vi har tyvärr fortfarande en del oklarheter vad gäller vårt
medlemsregister. Under hösten har vi gjort mailutskick med
påminnelser angående inbetalning av medlemsavgifter. Detta
för att få en uppfattning om vilka av er som fortfarande är medlemmar. Efter årsskiftet kommer vi att rensa maillistan från de
som ej betalat. Om du inte fått våra mail under hösten ber jag
dig kontakta oss så att vi kan återföra dig på listan.
Slutligen vill jag önska er en riktigt god jul
och ett gott nytt år!
Vänligen,
Adam Carstens,
Ordförande SYG
[email protected]
31
Resolor® (prukaloprid) är indicerat
för symtomatisk behandling av
kronisk förstoppning hos kvinnor
där laxativ inte ger tillfredsställande
lindring. Läs produktresumén för
Resolor innan läkemedlet förskrivs,
särskilt beträffande överkänslighet
mot något av innehållsämnena,
nedsatt njurfunktion som kräver
dialys, tarmperforation eller –
obstruktion, obstruktiv ileus,
svåra inflammatoriska tillstånd
i tarmkanalen, svår och kliniskt
instabil samtidig sjukdom, särskilt
hos patienter med arytmi eller
ischemisk kardiovaskulär sjukdom.
Mycket vanliga biverkningar
som associeras med Resolor är
huvudvärk, illamående, diarré,
buksmärta, som företrädesvis
uppträder i början av behandlingen
och vanligtvis försvinner inom ett
par dagar med fortsatt behandling.
Vanliga biverkningar är yrsel,
kräkning, dyspepsi, rektal blödning,
flatulens, onormala tarmljud,
pollakisuri, trötthet.
Hennes väg bort...
...från kronisk
förstoppning
Begränsning av subvention:
Resolor® är subventionerat för
symtomatisk behandling av kronisk
förstoppning hos kvinnor där laxativ
inte ger tillfredsställande lindring.
Referenser:
1. Resolor® (prukaloprid), SPC 2012.
2. Camilleri M et al. N Engl J Med 2008;
358:2344–54.
3. Quigley EM et al. Aliment Pharmacol Ther 2009;
29:315–28.
4. Tack J et al. Gut 2009; 58:357–65.
5. Shire-Movetis. Data on file, SPD555–12, 2012.
L I N D H & PA R T N E R S
t
e
h
Ny
Nu finns det ett nytt läkemedel för kvinnor med kronisk förstoppning
Resolor® är en selektiv 5-HT4-receptoragonist indicerad för symtomatisk behandling av
kronisk förstoppning hos kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande lindring.1 Resolor® ger
signifikant större andel patienter som uppnår normalisering av tarmtömning*, förbättring av
sjukdomsspecifika symtom samt förbättrad livskvalitet jämfört med placebo.1-5
*Definierat som ett medeltal på ≥ 3 spontana, fullständiga tarmtömningar per vecka under den 12 veckor långa studieperioden.
Shire Nordic Regional Office, Svärdvägen 11D, 182 33 Danderyd,
Tel 08 544 964 00, [email protected]
Dags att gå vidare
SE/LO/RES/12/0040
Resolor® (prukaloprid) , (F). Indikation: Resolor® är avsett för symtomatisk
behandling av kronisk förstoppning hos
kvinnor där laxativ inte ger tillfredsställande
lindring. AtC-kod: A03AE04. Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne,
nedsatt njurfunktion som kräver dialys,
tarmperforation eller -obstruktion på grund
av strukturell eller funktionell störning i
tarmväggen, obstruktiv ileus, svåra inflammatoriska tillstånd i tarmkanalen, såsom
Crohns sjukdom och ulcerös kolit och toxisk
megakolon/megarektum. Varningar och
försiktighet: Försiktighet bör iakttas vid
förskrivning av Resolor® till patienter med
svårt nedsatt leverfunktion, arytmi eller
ischemisk kardiovaskulär sjukdom, lungsjukdom, neurologiska eller psykiska störningar,
cancer eller AIDS och andra endokrina störningar. En dos på 1 mg rekommenderas till
patienter med svårt nedsatt njurfunktion. Vid
svår diarré kan verkan av orala preventivmedel försvagas och användning av en ytterligare preventivmetod rekommenderas för att
förhindra att det orala preventivmedlet eventuellt inte skyddar. Rekommenderas inte till
män förrän ytterligare data blir tillgängliga,
inte heller till patienter med ärftliga tillstånd
såsom: galaktosintolerans, total laktasbrist
eller glukos-galaktosmalabsorption. Graviditet och amning: Rekommenderas
inte under graviditet och amning. effekter på förmågan att framföra fordon
och använda maskiner: Resolor® har
associerats med yrsel och trötthet, speciellt
under första dagen av behandling, vilket
kan ha en effekt på förmågan att framföra
fordon och använda maskiner. Förpackningar: Filmdragerade tabletter 1 mg
och 2 mg, 28 st. Texten är baserad på produktresumé: 03/2012. För ytterligare information och priser se www.fass.se.
FSGS
Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige
Hej alla medlemmar!
Nu har vi äntligen fått tända våra ljusstakar och mörkret är lite lättare att ta!
Personligen så tycker jag väldigt mycket
om den här tiden med alla ljus i fönstren
och julstämningen som är på gång.
V
i har haft en aktiv höst inom gastro­
enterologivärlden. Det skapas många
träffar för sjuksköterskor – både som ren
utbildning men också som mer nätverk och
diskussionsträffar. Detta tycker jag är väldigt
positivt. Vi kan aldrig få för många möten
och utbildningar – det möjliggör bara att
så många som möjligt får möjlighet att vara
med. I oktober var det nätverksträff för sjuk­
sköterskor i Stockholm som MSD anord­
nade. Det var ett väldigt uppskattat möte.
I november anordnade Abbott Highlights i
Stockholm, Lund och Göteborg. Det är väl­
digt roligt att se hur uppskattat detta möte
är – det finns en hunger hos gastrosjukskö­
terskor att lära sig senaste nytt!
Planeringen av Svenska Gastrodagarna i
Örebro fortskrider. Lokala organisations­
kommittén gör ett väldigt bra jobb och
programmet ser jättespännande ut.
I början av 2013 kommer FSGS att gå ut
med information om hur ni kan söka vårt
nya stipendium som vi har tillsammans med
Abbot. Så håll ögonen öppna.
I detta nummer av Gastrokuriren kan
ni läsa en artikel från höstens nätverksträff
för sjuksköterskor som arbetar med lever­
transplanterade patienter samt en rapport
angående Omvårdnadsstipendiet. Mycket
nöje!
Jag önskar er alla en riktigt God Jul och ett
Gott Nytt År! Hoppas att ni får en lugn och
fridfull ledighet.
Susanna Jäghult
Ordförande i FSGS
Referat från nätverksträff på
Transplantationscentrum Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg
Detta är en årligen återkommande nätverksträff för sjuksköterskor som arbetar
med patienter som utreds för levertransplantation eller är levertransplanterade (LTX).
Syftet med träffen är att förbättra rutiner
och samarbete mellan Transplantationsenheten och hemsjukhusen.
Det var två intressanta och givande dagar
med föreläsningar och diskussioner.
D
ag 1 startade med att transplanta­
tionskoordinatorn berättade om
sitt arbete. Koordinatorn samord­
nar allt från donation till transplantation.
De utbildar personalen på intensivvårds­
avdelningar. När organ ska hämtas åker de
med och samordnar allt och ser till att det
fungerar tidsmässigt.
Donationsprocessen tar ca 6–18 timmar.
Koordinatorn söker i donationsregistret och
därefter görs en utredning om medicinsk
lämplighet tillsammans med kirurgerna.
Ev. behandlingar av organet kan bli aktu­
ellt. Det finns njur- och lungboxar där man
Ga s t r okurire n 5 • 2012 kan behandla organet tills det kommer på
plats i mottagaren. Leverboxar är på gång.
Ischemitiden för en lever är 8–12 timmar.
Vid akut levertransplantation går det ut ett
s.k. urgent call och sjukhuset har då första
”tjing” på levrar i Norden under 72 timmar.
5% är levande donatorer vid lever­
transplantation. Sahlgrenska har utfört 59
levertransplantationer under året fram till
1/10 2012. 5-årsöverlevnaden är ca 80%.
Alla människor som avlider i respira­
tor kan donera. Vanligaste dödsorsaken
hos donatorn är intrakraniella blödningar
(70%), trauma (15%), övrigt (15%). Hjärn­
dödsbegreppet enligt SFS 1987;269 gäller
och diagnosen hjärndöd sätts genom kli­
nisk diagnostik. Två personer kontrollerar
patienten med två timmars intervall och/
eller genom cerebral angiografi. Även där
är det två personer som kontrollerar med
30 minuters mellanrum.
Det är brist på organ. Den 1/10 2012
fanns det 10 donatorer/miljon invånare i
Sverige. Det var 780 patienter på väntelistan
i landet vid samma tidpunkt.
Maria Holmberg är patientkoordinator och
berättade om utredning och omhänderta­
gande av patienter som ska LTX. Enheten
får ca 130 remisser/år och av dessa går ca 80
till utredning.
De har en checklista på alla undersök­
ningar och provtagningar som ska göras före
transplantationen och detta sköts för det
mesta av hemsjukhusen.
B-Peth är ett prov som tas för att kontrol­
lera om patienten dricker alkohol. B-Peth
bildas i närvaro av alkohol. Provet talar
endast om att man dricker men visar inte
hur mycket alkohol man intagit. Enheten
gjorde ett test i somras. En personal fick
dricka 1–2 glas vin dagligen under semes­
tern. Därefter togs ett prov som visade 0,14
och normalt värde är <0,1.
B-Peth ska tas på alla patienter oavsett
diagnos. Det är nolltolerans av alkohol
under utredning samt 1 år efter LTX om
annan orsak än alkohol. Därefter kan dessa
patienter ev. tillåtas att ta ett glas vin då och
då. Patienter med alkoholdiagnos får aldrig
mer inta alkohol.
33
FSGS
Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige
Det är brist på organ. Den 1/10 2012 fanns det 10 donatorer/miljon
invånare i Sverige. Det var 780 patienter på väntelistan i landet
vid samma tidpunkt.
Patienter med alkoholdiagnos ska ha
kontakt med beroendemottagning, psyko­
log eller kurator både före och efter LTX.
Det krävs dokumenterad alkoholfrihet i 3–6
månader innan transplantation är aktuell.
B-Peth tas regelbundet.
Patienterna träffar också en sjukgymnast
inför LTX. Syftet med detta är att kartlägga
patientens träningsbehov och förutsätt­
ningar. Patienten får genomgå funktionella
test som att resa sig från stol, kliva upp på
stol, resa sig från golvet och tåhävningar.
Det görs också test på muskelstyrka av
lårmuskler, axlar, bukmuskler och hand­
styrka. Handstyrkan ger en uppfattning
om patientens muskelmassa.
En frisk människa som är immobiliserad
en vecka förlorar 35% av muskelmassan.
Vid en veckas pre-mobilisering samt 1
veckas immobilisering förloras endast 5%
av muskelmassan.
Vi fick också lyssna till dietist Maria Bengts­
son som pratade om nutrition under vän­
tetiden.
Undernäring ger ökad risk för kom­
plikationer och mortalitet efter TX. Ca
20–60% är undernärda (ESPEN). Nutri­
tionsproblem kan vara aptitlöshet, smak­
förändringar, mataversioner, tidig mättnad,
trötthet/encefalopati, munsvamp. Det är
viktigt att kartlägga problemen så att åtgär­
der kan sättas in, t.ex. energi- och proteinrik
kost – liten volym men näringstät, mellan­
mål, kosttillägg.
Sjuksköterskan Carola Ericsson från
Borås berättade om verksamheten på lever­
mottagningen som är relativt nystartad. De
har fokus på livskvalitet – kost, motion, väl­
befinnande. Viktigt att se hela människan
och ha en rak kommunikation. Tillgänglig­
het, riskbruk och egenvårdsförmåga – att
patienten förstår sin sjukdom och att de
själva har ett ansvar. Sjuksköterskorna har
egen mottagning där de träffar patienterna
både före och efter LTX och de samordnar
och planerar inför operationen.
Dag 2 fick vi höra om eftervård och patient­
undervisning.
34
Operationssåret sutureras eller sluts med
agraffer. Dessa ska sitta i 14 dagar pga. att
patienten har en försämrad sårläkning utav
de immundämpande läkemedel som patien­
ten tar. Man börjar med att ta varannan
sutur/agraff.
När det gäller uppföljning av nytrans­
planterade patienter är rekommendatio­
nerna från Sahlgrenska att patienten går på
sjuksköterskebesök 2 ggr/vecka den första
tiden. Kontroller som görs då är provtag­
ning, cirkulation/tecken till avstötning,
nutrition, aktivitet, hud – operationsnitt
– sårläkning, psykosocialt, läkemedel-com­
pliance, samordning/planering inför åter­
besök. Patienter som varit transplanterade
längre tid föreslås ett sjuksköterskebesök/år
och ett läkarbesök/år.
Komplikationer till LTX är rejektion,
gallvägsläckage och opportunistiska infek­
tioner.
Symtom på rejektion är förhöjda levervär­
den, ömhet över transplantatet, temp>38,
allmän sjukdomskänsla. Symtom på gallvägs­
läckage är buksmärta och förhöjda lever- och
bilirubinvärden.
Emma Krantz pratade om patientundervis­
ning. Före hemgång får patienterna komma
på undervisning. Anhöriga får också vara
med. Syftet med den är att patienterna ska
kunna hantera sin nya situation, uppleva
hälsa och leva ett så normalt liv som möj­
ligt med livslång läkemedelsbehandling
och regelbundna kontroller. Det är viktigt
med fasta rutiner när det gäller läkemed­
len. Patienten ska försöka ta sin medicin
vid samma tidpunkt varje dag. Slarvar man
med detta under längre tid kan det påverka
transplantatet. Patienten får ej äta grape­
frukt, pomelo, sweetie eller ugli pga. att det
påverkar upptaget av immunhämmande
läkemedel. Detsamma gäller grapefrukt­
juice. Däremot går det bra att äta apelsin,
clementin, lime och citron.
Det är viktigt att skydda sig mot infek­
tioner, handhygien är A och O. Patienten
ska undvika att träffa personer som är nyför­
kylda (med ljus snuva). Bättre att träffas ute
i så fall. De ska överhuvudtaget undvika
folksamlingar inomhus och att åka kollek­
tivtrafik de första tre månaderna efter LTX.
Det är också information om livsmedelshy­
gien och tillagning av mat. Kött/fågel och
fisk ska vara genomstekt. Opastöriserade
produkter ska undvikas såsom dessertostar
och färskpressade juicer. Is från ismaskiner,
mjukglass och smörgåsbord ska undvikas
pga. hygienen.
Efter LTX finns det en ökad risk för maligni­
tet, patienten bör därför undvika att vara i
solen mellan kl. 12–15 och de bör använda
solskyddsfaktor.
Kvinnor bör vänta med graviditet tills
transplantatets funktion är stabil, ca 1 år.
Har patienten husdjur är det oftast ok,
men reptiler eller burfåglar är inte ok. Om
patienten tänker skaffa husdjur råder man
dem till att vänta tills transplantatet sitter,
ca 3–6 månader.
Bad i bubbelpool är inte tillåtet och det
gäller för all framtid.
Detta är en liten del av den information
patienten får. Om du vill läsa mer om
patientinformationen kan du gå in på Trans­
plantationscentrums hemsida.
Dagen avslutades med genomgång av
SGFs Nationella riktlinjer för handläggning
av levertransplanterade patienter.
Det har varit två lärorika dagar och jag
hoppas att få delta i detta forum nästa år
igen.
Vid pennan
Anette Persson
Mag-tarmmottagningen
Länssjukhuset Ryhov
Ga str ok ur i r e n 5 • 2012
FSGS
Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige
FSGS styrelse 2012
Stipendium för utveckling av
omvårdnad av patienter med
inflammatorisk tarmsjukdom
FSGS har i samarbete med Otsuka Pharma
Scandinavia bidragit med stipendium för
att främja utvecklingen av omvårdnaden
av patienter med IBD.
och jag ska påbörja skrivandet av artikel för
publicering i vetenskaplig tidskrift.
S
25 oktober 2011 fick jag ett FSGS-stipen­
dium för mitt doktorandarbete. Stipendiet
gav mig möjlighet att presentera ett av
mina arbeten som poster på Svenska Gast­
rodagarna i Malmö. Mitt forskningsämne
handlar om komplementära och alternativa
behandlingsmetoder (KAM) hos patienter
med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
samt vilken erfarenhet och inställning
IBD-patienter och sjukvårdspersonal har
till KAM. Arbetet är en kvalitativ intervju­
studie där man intervjuat sjukvårdspersonal
som arbetar med IBD samt patienter om
deras erfarenhet och inställning till KAM.
En övervägande positiv inställning till KAM
presenterades, dock fanns försvårande
omständigheter som kunskapsbrist och
bristande evidens för KAM. Samtliga del­
tagare hade erfarenhet av att IBD-patienter
söker förbättring och välbefinnande genom
att använda komplementära och alternativa
behandlingsmetoder. Resultatet av studien
visar att det behövs utbildning för att möta
patientens behov och för att kunna ge kor­
rekt information till sjukvårdspersonal som
jobbar med IBD-patienter.
tipendiet delades ut under UEGW
i Stockholm 2011 och uppgick till 15
000 SEK. Det delades av 2 stipen­
diater som båda bedriver utvecklingspro­
jekt inom omvårdnad: forskningssköterska
och doktorand Katarina Pihl Lesnovska,
vårdenhetschef på Universitetssjukhuset i
Linköping samt sjuksköterska och dokto­
rand Annelie Lindberg, Danderyds Sjukhus.
Beslutskommittén bestod av representanter
från FSGS:s styrelse och Otsuka. Nedan
följer rapporter från stipendiaterna av deras
projekt samt hur stipendierna använts under
det år som gått.
Katarina Pihl Lesnovska,
Universitetssjukhuset i Linköping
Jag hade förmånen att få ta del av IBDstipendiet som delades ut hösten 2011 i sam­
arbete med Föreningen för sjuksköterskor
inom gastroenterologi i Sverige (FSGS) och
Otsuka.
Mitt avhandlingsarbete handlar om att
kartlägga och beskriva livssituationen
hos patienter med inflammatorisk tarm­
sjukdom (IBD). Med hjälp av stipendiet
har jag påbörjat analys av intervjuer där
IBD-patienter beskriver sina erfarenheter
av kritiska händelser i samband med sin
inflammatoriska tarmsjukdom, men också
hur de har hanterat dessa händelser i sin
vardag med hjälp av olika strategier. Exem­
pel på händelser är när man inte har hunnit
till toaletten i tid och känt rädsla över att
inte kunna komma därifrån. Även oro över
att mediciner inte gör nytta pga. svårig­
het att behålla dem beskrivs som kritiska
händelser. Andra händelser som upplevts
som kritiska är situationer som inträffat och
symtom från tarmen som gjort att man inte
velat vara intim med sin partner. Det har
varit oerhört givande att ha förmånen att
ta del av patienternas erfarenheter. Analys­
arbetet ska nu kondenseras och struktureras
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Susanna Jäghult (ordförande)
Gastromottagningen
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
[email protected]
Ann Tornberg (vice ordf.)
VO Gastroenterologi
Universitetssjukhuset i Lund
221 85 Lund
[email protected]
Annelie Lindberg, Danderyds sjukhus
Vill du veta mer om Katarinas och
Annelies arbeten?
Kontakta dem via mail:
[email protected],
[email protected]
Vill du också vara med och utveckla
omvårdnaden för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom?
Håll utkik efter mer information om detta
från FSGS och Otsuka.
Kontakt
Har du frågor om stipendium kontakta ssk
Susanna Jäghult, ordförande FSGS, e-post:
[email protected]. alternativt ssk
Anette Persson, Ryhovs sjukhus, e-post:
[email protected]
Ann-Christin Jaensson (kassör)
Mag-tarmmottagningen
Medicinkliniken
391 85 Kalmar
[email protected]
Monica Wåhlin (sekreterare)
Magtarmmottagningen
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
[email protected]
Anette Persson (ledamot)
Magtarmmottagningen,
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
[email protected]
Carina Andersson (ledamot)
Mag-tarmcentrum
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
[email protected]
Eva Blackås (ledamot)
Medmottagning 2 magtarm
mott, Blå Stråket 5
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 Göteborg
[email protected]
Anna Nordström (suppleant)
Gastromottagningen
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
[email protected]
Agneta Aasa (suppleant)
Specialistsjuksköterska inom
kirurgisk vård
Kirurgkliniken
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
[email protected]
35
STÖD WWF
Har du ett hållbart köksbord? Det står säkert stadigt, men är det tillverkat av träd som
avverkats på ett hållbart sätt? FSC-märkningen hittar du på möbler och på en mängd
andra produkter som framställts med hänsyn till skogens fortlevnad. WWF var med
och startade Forest Stewardship Council som både värnar om skogen och om de
människor som är beroende av vad den kan ge. Sätt dig i köket och läs mer på wwf.se
Virunga National Park, Democratic Republic of Congo. © Kate Holt / WWF-UK
Hjälp oss rädda
köksmöblerna
segps styrelse 2012
Ordförande:
Ingrid Karström
Endoskopi
Kirmott 1
Centralsjukhuset
291 85 Kristianstad
Tel: 044-309 12 31
[email protected]
Hej alla medlemmar
Höstens stora händelse UEGW hölls i år
i Amsterdam och firade 20 års jubileum.
ESGENA conference anordnades för
sextonde gången. Det var över 14 000
deltagare från hela Europa, Amerika,
Asien och Australien, drygt 700 av dessa
var sköterskor.
F
örutom vårt eget sköterskeprogram
som hade tre parallella sessioner
med intressanta föreläsningar ökade
valmöjligheterna genom att vi även kunde
delta i Post Graduate Course med både före­
läsningar och live-endoskopier lördag och
söndag. På tisdagen kunde man byta sin
namnbricka mot en ny som gällde tisdagen
och onsdagens läkarföreläsningar. Ville man
sitta lite i lugn och ro fanns Learning area
med videofilmer (på endoskopier förstås) att
titta på. Det fanns något för alla. Min favo­
rit var Diane Campbell som tog oss med på
en resa genom endoskopins utveckling, från
den tid för mycket länge då man använde
levande ljus för att kunna se in i människans
håligheter, till det nutida högteknologiska
sättet att arbeta och hon berättade om hur
hon började sin karriär i en skjulliknade
byggnad någonstans i England.
Det var mycket bra dagar även om det på
vissa förläsningar saknades tillräckligt med
sittplatser, så en del åhörare fick stå eller sitta
på ett bord. Att åka på UEGW rekommen­
derar jag varmt och vi är alla inbjudna till
Berlin nästa år. Några ord om själva Amster­
dam ska jag väl också säga. Det är en trev­
lig och lättsam stad med ett stort utbud av
cyklar, kultur, kaféer, mat och nöjen. En tur
på några av de hundra kanalerna under en
del av de tusen broarna får man inte missa.
Blomstermarknaden där man kan köpa allt
vad lökar heter och diverse (hos oss olagliga)
fröer är en upplevelse. Alla cyklar men ingen
har hjälm, inte ens barnen som ibland var
nedstoppade i en låda framtill på cykeln. I
detta nummer kan vi läsa en berättelse av
Carolina Frisendahl som var en av stipen­
diaterna till UEGW i år.
Hands-on-training är alltid populärt och
pågick både lördag och söndag. På sönda­
gen då det bland annat bjöds på free paper
sessions, lunch session med hygien (som vi
aldrig kan höra för mycket om), utbildning,
posterrunda m.m. varade programmet ända
till 18:30. ESGENAS welcome reception
hölls på lördagskvällen i en vacker bygg­
nad med talarstol från vilken ordförande
De som tilldelats stipendium till Sade-mötet är:
Eva Andersson från Västerås,
Margareta Lindberg från Norrlands universitetssjh
Marianne Nilsson från Sunderby sjukhus
Till ECCO-mötet har vi inte fått några sökande.
Ga s t r okurire n 5 • 2012 Vice ordförande:
Ruth Svedlund
Endoskopimottagningen
Kirurgkliniken, Gävle sjukhus
801 87 Gävle
Tel: 026-15 40 55
Fax: 026-15 55 82
[email protected]
Michael Ortman hälsade alla välkomna. Vi
serverades dryck och goda tilltugg till musik
för den som ville dansa. Den här kvällen
hade man chansen att träffa kollegor, både
gamla bekanta och göra nya bekantskaper.
På söndagen var det Rock the week party
på båten Oceandiva Original.
Jag och styrelsen
önskar er alla en
God Jul och ett
Gott Nytt År!
Åsa Jirvelius
Sekreterare SEGP
Det är nu dags att söka stipendium
till Svenska Gastrodagarna i Örebro,
Olympusstipendiet och till Getinges
kurs i rengöring och desinfektion av
flexibla endoskop.
Sista ansökningsdag till dessa är den
31 januari 2013.
Iris Posserud
Sekreterare:
Åsa Jirvelius
Kirurgens Endoskopienhet
Södersjukhuset
Tel: 08-616 46 96 / 08-616 24 73
Fax: 08-616 46 64
[email protected]
Kassör:
Agneta Schedin
Gastromottagningen
GastroCentrum Omvårdnad
Karolinska Universitetssjh, Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 730 78
Fax: 08-517 738 68
[email protected]
Ledamot:
Susanne Lord
Kirurgoperation
Södersjukhuset
118 83 Stockholm
tel: 08-6162374
Fax: 08-6162460
[email protected]
Ledamot:
Eleonor Johnson
Gastroenterologmottagningen
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
Tel: 08-714 65 14
Fax: 08-714 66 80
[email protected]
Ledamot:
Gunilla Strand
Endoskopienheten
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
Tel: 08-714 63 09
[email protected]
37
UEG WEEK i Amsterdam 2012
Första gången jag var på UEGW var 2005
i Köpenhamn. Jag minns att det var en
mycket stor kongress, mycket letande
efter rätt sal, sitta utanför salar för att det
var fullsatt, hämta biljetter till olika symposium.
N
u är jag där igen, men i Amster­
dam, och det känns lika stort.
Massor av informationsblad som
packats ner i en väska som man får när man
checkar in. Men jag var bättre förberedd
den här gången, har studerat programmet
ordentligt hemma innan jag åkte.
Anländer på kvällen till flygplatsen Schip­
hol för att sen åka till hotellet som ligger
mitt i de centrala nöjeskvarteren. Det är 19
underbara grader ute. Äter en sen middag
innan sängdags.
Frukost och sen dags att ta spårvagn 4 till
den stora kongresshallen RAI. Vi är ett gäng
italienare, holländare och spanjorer och så
jag (ensam svensk) som har samma plan, att
ta en spårvagn som går innan 9:00 för sen
går det ingen mer förrän 17:00 – det är näm­
ligen Amsterdam Maraton. Vi väntar och
väntar men ingen spårvagn kommer och vi
får till sist reda på att dom redan är inställda.
Två stycken taxibilar dyker upp, vi hoppar
alla in och plötsligt är vi ”bästa polare” fast
vi aldrig har träffats tidigare, men vi jobbar
ju med samma sak, Endoskopi. Själv åkte
jag med en läkare från Italien och hans assis­
tent, det var trevligt.
Börjar med Free Paper Session ”Utvecklingen
i endoskopi omvårdnad förbättringsprogram”
med Jennifer Masters, Nya Zeeland, däref­
ter presentation av Dianne Jones från Australien om ”Träningsprogram för blivande
skoperande sjuksköterskor”. Planen är att de
ska kunna ta lättare koloskopier och diag­
38
nostisera dessa. Sju sköterskor ingår i detta
program, det är deras första kurs så dom
har inte börjat praktisera detta ännu. Från
Nya Zeeland berättar Jacqueline Watkins
att de har börjat med sköterskor som första
assistent vid PEG-inläggning. Tidigare har
det varit två läkare, en endoskopist och assis­
terande kirurg.
Går vidare till Learning Area, lyssnar på
föredrag om metallstentar/plaststentar. Hur
många man lägger om man använder sig av
plaststentar och om man använder tång eller
slynga när man ska ta bort dessa. Sätter mig
sedan ner vid en TV, tar på mig hörlurar
och tittar på film – EMR, ESD, Spy Glass,
EUS och en mycket fin och bra film, ”Basic”
vägen genom Esofagus fram till duodenum,
mycket pedagogisk.
Lämnar RAI för att så småningom för­
flytta mig till Hotel Krasnapolsky där Claes
Söderlund, Farshad Frozanpor och Åsa Jirvelius redovisar sin (Södersjukhuset) stentstudie. Därefter bjuds vi på en mycket god
middag. Underbar efterrätt!
Avslutar dagen med ”Rock the Week
Party” en fest för alla UEGW-deltagare.
I resan ingår även många myggbett, kli, kli.
Nästa dag åter till RAI kongress. Efter mycket
letande hittar vi fram till rätt hall, mycket
tid går åt att leta lokal. ”Nya tekniker och
utveckling inom endoskopin” pågår. Pentax
visar ett billigare sätt att ta prover på, Opti­
cal Biopsy System, som ska vara till hjälp
för skoperande sjuksköterskor, en px-tång
med sändare som är kopplad till en apparat.
Den talar om när det är ”non-suspect” eller
”suspect”, suspect då tar man sig en bit. Sen
är det dags för Diane Campbell från England att berätta sin historia som endoskopi­
sjuksköterska. Hon får även utmärkelse av
ESGENA och blir hedersmedlem. Till sist
är det avslutning för ESGENA Amsterdam
och man lämnar över ”stafettpinnen” till
Berlin som är värd för UEGW nästa år.
Vandrar vidare, fullt där vi vill in, lyssnar
lite på GI-blödning, går till Learning area
och tittar på film. Lunch. Vi tar med oss
mackorna ut, nu är det varmt. Går sedan
till utställningsmontrarna för att se om det
finns några nyheter. Nu är det dags för Claes
Söderlund att presentera stent-studien som
handlar om ”Delvis täckt nitinol kontra delvis
täckt stål självexpanderbar metall stent i den
palliativa behandlingen av malign distal gallvägsobstruktion: preliminära resultat från en
prospectiv, randomiserad, multicenterprövning”. Det gick bra. Därefter presenterar
Masaaki Shimatani sin utvärdering för
”ERCP med en kort dubbel ballong enteroscope hos patienter med förändrad gastrointestinal anatomi”.
På eftermiddagen tar vi oss till Hotel
Okura där vi är inbjudna på ”Dinner Sympo­
sium” där bl.a. prof. Isayama från Japan visar
hur han lägger stentar ”hej vilt” – upp till 10
st. Företaget dom köper dom av måste vara
glada. Åter igen, vilken underbar efterrätt!
Nästa dag är det live-endoskopi. Intressant
att se hur andra jobbar. Vi sitter i en enorm
sal, om jag inte minns fel var det tre stora
filmdukar. Därefter en sväng på utställ­
ningen igen och sen en paus i en fåtölj
framför Tv:n på learning center.
Jag vill till sist tacka för det fina stipen­
dium som gjorde att jag kunde åka på dessa
lärorika dagar. Tyvärr missade jag första
dagen och ESGENAS Welcome reception
på kvällen pga. att jag blev sjuk och säng­
liggande.
Tack!
Carolina K Frisendahl
Undersköterska/endoskopiassistent på
kirurgoperation Södersjukhuset i Stockholm
Ga str ok ur i r e n 5 • 2012
FER/09/2012/008/SE
Ferinject® (järnkarboxymaltos)
09.2012
R E lE vAn S.nE T
Får dina IBD-patienter med järnbrist tillräcklig hjälp?
Med Ferinject kan du ge 1000 mg järn på bara 15 minuter
– vid ett enda behandlingstillfälle. Ferinject är ett dextranfritt1
intravenöst järn som kan ges i standardiserade doser.
Vid misstänkt järnbrist, kontrollera Ferritin och Transferrinmättnad.2
Fyller snabbt på järndepåerna
ferinject® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) Rx (F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. Beredningsform:
injektions-/infusionsvätska 50 mg Fe/ml. Produktresumén uppdaterad 2012-01-12. TLV: Ferinject ingår i läkemedelsförmånerna med begränsningen, ej för patienter i
hemodialys. För ytterligare information, förpackningar och priser, se www.fass.se. Vifor Pharma Nordiska AB, Torshamnsgatan 30 A, 164 40 Kista. Telefon 08-558 066 00.
Referenser: 1. www.fass.se. 2. Gasche C et al. Inflamm Bowel Dis 2007;13:1545–1553.
POSTTIDNING B (Returadress: Mediahuset i Göteborg AB, Marieholmsgatan 10, 415 02 Göteborg)
Hjälper dina
patienter...
...återupptäcka
sin värld
Remicade vid måttlig till
svår Crohns sjukdom1
Kan ge steroidfri remission2*
Tidig läkning av tarmslemhinnan3**
Administreras endast 6 gånger per år1
Remicade® (infliximab) är en TNF-hämmare, 100 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning. Doseringen varierar för de olika indikationsområdena: • Reumatoid artrit • Psoriasisartrit • Ankyloserande
spondylit • Psoriasis • Crohns sjukdom (även fistulerande) • Ulcerös kolit • Crohns sjukdom hos barn*** • Ulcerös kolit hos barn***. Kontraindikationer: Patienter med anamnes på överkänslighet mot infliximab,
mot andra murina proteiner eller mot något av hjälpämnena. Patienter med tuberkulos eller andra allvarliga infektioner såsom sepsis, abscesser, och opportunistiska infektioner. Patienter med måttlig eller svår hjärtsvikt
(NYHA klass III/IV). Patienter ska testas för HBV och TB-infektion innan behandling med Remicade påbörjas. (Rx, F, SPC mars 2012). Kvinnor i fertil ålder måste använda lämpliga preventivmedel för att förhindra graviditet
och fortsätta att använda dem i minst 6 månader efter den sista behandlingen med Remicade. ***Remicade är avsedd för behandling av svår aktiv sjukdom hos pediatriska patienter mellan 6 och 17 år som svarat
otillräckligt på konventionell behandling eller har intolerans eller kontraindikationer mot sådan behandling. Remicade har inte studerats hos patienter yngre än 6 år med ulcerös kolit eller Crohns sjukdtom.
För ytterligare information om bl.a. effekt och säkerhet, förpackningar och pris, se produktresumé på www.fass.se
Ref 1. Remicade SPC, mars 2012. 2. Colombel JF, et al. NEJM 2010; 362: 1383-95. 3. Rutgeerts, et al. Gastrointest Endosc 2006;63:433-42.
*Primär endpoint: v 26, 56,8% Remicade i komb. med azatioprin vs 30% azatioprin, p<0,001. **Primär endpoint:
läkning av tarmslemhinnan hos responders v 10, 31% vs 0% för patienter med 3 doser vs 1 dos p=0,010.
MSD, Box 7125, 19207 Sollentuna · Tel 08-57813500 · www.msd.se
Remicade: Registered trademark of Centocor Ortho Biotech, Inc. 10 14-GAST-1059060-0000 Okt 2012