1. No category

Ekonomi och Marknad –
april 2015
-Gris, nöt och lamm
Gris
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar
till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris,
nöt och lamm.
Gris
Nöt
Får och lamm
• I frånvaro av den ryska exportmarknaden, sjönk EU:s export av griskött med närmare 13 procent under 2014. Detta trots
en positiv handelsutveckling i bland annat
Japan, Sydkorea, Hong Kong och Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla
sig i en positiv riktning och att exporten
återhämtar sig med cirka 5 procent.
• Djurräkningen från december 2014 visar
att antalet dikor inom EU ökade med 1,5
procent i jämförelse med föregående år,
till närmare 12 miljoner djur. En orsak till
den generella ökningen av antalet dikor
inom EU är den kommande implementeringen av det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje land att
anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader.
• Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kombination med en
omdirigering av landets handelsflöden
mot den asiatiska marknaden, innebar att
EUs import av nya zeeländskt lammkött
minskade under 2014. Prognosen för 2015
är att importtrycket lättar något i förhållande till den senaste treårsperioden.
• Antalet slaktade grisar ökade med 0,6
procent under 2014. Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning
vilket indikerar att produktionen kommer
att sjunka något under 2015.
• Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt
som slaktgris minus foder, försämrats med
närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med
stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte en
stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande
nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling
mellan driftsgrenarna förklaras delvis
av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja
och innehar därmed en större valutaexponering.
2 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
• Antalet slaktade nötkreatur ökade med
3,5 procent under 2014. Samtidigt har avräkningspriserna för samtliga djurklasser
av nötkreatur haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det
råder en starkare efterfrågan på svenskt
nötkött.
• En balanserad tillgång på slaktdjur och
en fortsatt stark efterfrågan på svenskt
nötkött har inneburit en genomsnittlig
marginalförstärkning motsvarande 30
procent under 2014. Trenden är uppåtgående trots ökade kostnader för foder och
inköp av kalvar inledningsvis under 2015.
• Antalet slaktade får och lamm ökade
med 2,1 procent under 2014. Slakten av
får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i
kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten minskar med 5,6
respektive 13 procent. Något som kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna.
• Den positiva pristrenden på svenskt
lammkött fortsätter och den säsongsberoende efterfrågan varar under längre tidsperioder vilket ökar producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till
attraktiva prisnivåer.
Marknadsbalansen inom EU
I spåren av krisen i Ukraina har den ryska ekonomin kraftigt försämrats vilket bland tagit sitt uttryck genom en försvagad rubel.
I kombination med införda handelsrestriktioner har konsumentpriserna på kött stigit med 18 procent under 2014, ökningen för
griskött och kyckling var särskilt hög och landade på motsvarande
22 respektive 34 procent. De ryska ambitionerna om ökad självförsörjningsgrad har stimulerat en produktionsökning på griskött
motsvarande 7 procent under 2014 men ökningen har inte kompeserat för den kraftigt minskande importen (-30 procent), trots
ett ökat inflöde av brasilianskt griskött.
Grisproduktionen inom EU ökade med 1,4 procent under 2014
som följd av storleksrationaliseringar efter genomförandet av
Grisdirektivet om lösgående sinsuggor, då många små gårdar lades ner och de som byggde om, byggde större. Dessutom så ökar
produktiviteten per sugga varje år. Produktionsutvecklingen skiljer sig dock kraftigt mellan enskilda EU-länder där exempelvis
Spanien och Nederländerna har ökat sin produktion med mellan
4 och 5 procent medan Tyskland och Italien minskat med 1-2 procent.
Tabell 1. Marknadsbalansen för griskött inom EU-28 (1 000 ton cwe).
EU – 28
% förändring
2012
2013
2014 prel
2015 prognos
14/13
15/14 prognos
Nettoproduktion (1 000-tals ton)
22 518,4
22 358,8
22 681,2
22 963,8
1,4%
1,2%
Import (1 000-tals ton)
19,5
15,7
14,5
14,8
-7,6%
2,0%
Export (1 000-tals ton)
2 153,8
2 201,3
1 921,2
2 017,2
-12,7%
5,0%
Konsumtion (1 000-tals ton)
20 384,1
20 173,2
20 774,5
20 961,4
3,0%
0,9%
Konsumtion per capita (kg)
31,4
31
31,8
32
2,6%
0,7%
Självförsörjningsgrad (%)
111
111
109
110
-1,5%
0,3%
Källa: EU-kommissionen
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 3
Gris - 2014
2 566
0.6%
18 476
8 405
18 781
-1.7%
916 462
344 716
danmark
58 735
1.2%
sverige
18.0%
-5.9%
122 065
378
-6.4%
44.8%
-2.8%
136 371
1 858
4.4%
71.0%
0.2%
tyskland
1 738 076
320 918
2.4%
-6.5%
1 095 318
2 922
0.4%
Antal slaktade grisar (1 000-tal)
-19.3%
Export inom EU27 (ton)
Export tredje land (ton)
1 000-tal 0.0%
Import inom EU27 (ton)
Import tredje land (ton)
1 000-tal 0.0%
1 000-tal 0.0%
1 000-tal 0.0%
∆ % 1 år
∆ % 1 år
∆ % 1 år
∆ % 1 år
Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och 2014.
* Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket.
Trenden med minskande antal suggor har brutits under 2014 och
EU som helhet ökar antalet suggor med 0,4 procent, främst genom en stark besättningsåterbyggnad i Spanien (4,7 procent) och
Nederländerna (1 procent). EU-kommissionens prognos inför
2015 är att EU:s produktion av griskött kommer att öka med 1,2
procent till närmare 23 miljoner ton, som en fortsatt konsekvens
av en positiv besättningsåterbyggnad och produktivitetshöjningar.
I frånvaro av den ryska exportmarknaden, som började redan
1 februari 2014 till följd av importstopp från Ryssland på grund av
utbrott av ASF (Afrikansk svinfeber), sjönk EU:s export av griskött
med närmare 13 procent under 2014. Detta trots en positiv hand-
elsutveckling ibland annat Japan, Sydkorea, Hong Kong och
Filippinerna. Prognosen inför 2015 är att de asiatiska marknaderna fortsätter att utveckla sig i en positiv riktning och att exporten
återhämtar sig med cirka 5 procent. En positiv konsumtionsutveckling under 2014 har inte fullt ut kompenserat för fallande exportsiffror och stigande produktion, vilket lett till lägre genomsnittliga priser för griskött inom EU under 2014. Den 24 februari
2015 initierade EU-kommissionen ett stöd för lagring av griskött
med syfte att stimulera en snabbare återhämtning av priserna och
därmed stabilisera marginalerna för EU:s grisköttsproducenter.
9.0%
Figur 1. Förändringen
av antalet suggor inom
EU under perioderna
2013 och 2014.
6.0%
3.0%
4 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
Grekland
-19.0%
Storbritannien
Finland
Rumänien
Sverige
Portugal
Polen
Nederländerna
Ungern
Italien
Frankrike
Spanien
Irland
Tyskland
Danmark
-16.0%
Österrike
-12.0%
Tjeckien
-9.0%
Belgien
-6.0%
EU 28
0.0%
-3.0%
•
•
∆ % 14/13 prel
∆ % 13/12
Källa: Eurostat
Slaktutveckling och handelsflöden
Antalet slaktade grisar ökade med 0,6 procent under 2014. Tillgänglig seminstatistik visar dock en minskad försäljning vilket indikerar att produktionen kommer att sjunka något under 2015.
I Danmark minskade grisslakten med 1,7 procent under samma
tidsperiod medan den tyska slakten ökade marginellt. En stark
ökning av den danska exporten av smågrisar (+12 %) innebär
dock sammantaget att den danska produktionen växer.
Sveriges import av griskött från länder inom EU, som tillhandahåller den största andelen av importvolymen, minskade
under 2014 med 6,4 procent i jämförelse med 2013. Framförallt
minskar importen från Danmark (-13,4%) och Tyskland (-5,8 %).
Den svenska exporten visar en kraftig tillväxt under samma period inom EU men minskar något utanför EUs gränser. Exporten
har särskilt gynnats av en positiv handelsutveckling i Polen och
Italien. Sverige har ökat sina exportvolymer till Nya Zeeland och
Sydkorea men detta kompenserar inte för tappet på den ryska
samt kinesiska marknaden (Hong Kong). Den tyska respektive
danska exporten inom EU har gynnats av en positiv handelsutveckling till bland annat Italien medan exporten utanför EU inte
kunnat kompensera fullt ut för bortfallet på den ryska marknaden.
Lönsamhetsindikator
Sedan mitten av december har marginalerna i slaktsvinsproduktionen, uttryckt som slaktgris minus foder, försämrats med närmare 12 procent. Den kraftiga marginalförsämringen kommer sig
av att sjunkande slaktgrispriser sammanfaller med stigande foderpriser. Sannolikt hade slaktprisnoteringen varit lägre idag om inte
en stark hemmamarknad motverkat effekterna av rysslandsembargot. Motsvarande nyckeltal för smågrisproduktionen innebär en
försämring med närmare 4 procent. Skillnaden i marginalutveckling mellan driftsgrenarna förklaras delvis av att fodermedlen inom slakgrisproduktionen har en högre inblandning av soja
och innehar därmed en större valutaexponering. Den svenska
kronans försvagning gentemot dollarn innebär att importerade
fodermedel får ett högre kostnadsläge vilket påverkar totalkostnaden för färdigfodret.
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 5
Nöt
Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset
på färdigfoder1 och priset på
smågrisar2.
20
18
16
•
•
•
14
12
Smågris/slaktvikt
10
Foder x 2,8
8
Slaktgris
6
4
2
2011
2010
2012
2013
2014
2015
0
Källa: Egen bearbetning.
1
Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg
levande tillväxt. 2Priset på smågrisar är dividerat
med en slaktvikt om 91,4 kg.
Besättningsstruktur
Pågående storleksrationalisering märks med all tydlighet i den
svenska grisproduktionen. Motsvarande 81 procent av alla suggor finns i besättningar överstigande 199 djur. I slaktgrisproduktionen finns 84 procent av landets slaktsvin i besättningar överstigande 749 platser. År 2005 var motsvarande siffra 63 respektive
60%
70 procent. Utifrån djurräkningen från 2014 framgår att besättningsuppbyggnaden, uttryckt i antalet suggor, skiljer sig rent geografiskt. Övergripande kan sägas att antalet suggor minskar i de
dominerande produktionsområdena med undantag för Östergötland som hade en positiv utveckling under 2014.
54%
50%
43%
40%
30%
41%
27%
över 1999
Andel slaktsvin (2005)
750 - 1999
5%
8%
500 - 749
2%
250 - 499
1 - 99
över 499
200 - 499
100 - 199
1%
100 - 249
4%
50 - 99
1 - 49
0%
Andel suggor (2013)
12%
2%
•
•
•
•
Andel suggor (2005)
20%
10%
Figur 3. Andel suggor och slaktsvin fördelade efter besättningsstorlek, 2013.
Andel slaktsvin (2013)
Källa: Jordbruksverket
Investeringstakt
Investeringstakten, uttryckt i antalet förprövade platser i förhållande till djurantalet, steg kraftigt för suggor under 2014 som en
konsekvens av ett ökat antal förprövningar men ett minskat antal
suggor enligt Jordbruksverkets djurräkning. Utvecklingen av antalet förprövade platser i slaktgrisproduktionen föll kraftigt
under 2014 till den lägsta nivån sedan 2004. Investeringstakten i
grisproduktionen är endast indikativ men visar med tydlighet att
investeringsnivåerna är för låga för att i ett långsiktigt perspektiv
kunna behålla nuvarande produktionskapacitet.
Marknadsbalansen inom EU
Nöttköttsproduktionen inom EU ökade med närmare 2,1 procent
under 2014. Utvecklingen stöds delvis av en pågående förstärkning av antalet mjölkkor inom EU vilket leder till en ökad tillgång
till nötkreatur för vidare uppfödning till slakt. I vissa medlemsländer har de pressade marginalerna inom mjölknäringen inneburit
en ökad utslaktning av mjölkkor under 2014 vilket också bidragit
till volymökningen. Större tillgång på nötkött i kombination med
stark efterfrågan i framförallt Hong Kong, Mellanöstern och
Filippinerna som etablerat sig som en tillväxtmarknad, har under
året bidragit till att EUs export ökat med närmare 29 procent till
motsvarande 207 000 ton.
Prognosen inför 2015 innebär en fortsatt produktionstillväxt
om cirka 1,5 procent, efter antagande om utökad slakt av mjölkkor i spåren av bristande lönsamhet, samt gynnsamma utsikter för
efterfrågan på nötkött både inom och utanför EU.
Tabell 3. Marknadsbalansen för nötkött inom EU-28 (1 000 ton cwe).
EU – 28
6.0%
5.0%
..................................................
4.0%
•
•
•
Suggor
3.0%
2013
2014 prel
2015 prognos
14/13
15/14 prognos
Nettoproduktion (1 000-tals ton)
7 708,4
7 387,8
7 546,4
7 657,8
2,1%
1,5%
Import (1 000-tals ton)
274,5
303,6
306,9
303,9
1,1%
-1,0%
Export (1 000-tals ton)
210,1
161,0
207,2
223,8
28,7%
8,0%
Konsumtion (tot)
7 772,8
7 530,4
7 646,1
7 737,9
1,5%
1,2%
Konsumtion per capita (kg)
10,7
10,4
10,5
10,6
1,2%
1,0%
Självförsörjningsgrad (%)
101
100
100
101
0,6%
0,5%
Slaktsvin
2.0%
Kritisk investeringstakt
1.0%
0.0%
Figur 4. Investeringstakten i
svensk grisproduktion.
% förändring
2012
2004
2005
2006
2007
6 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Källa: EU-kommissionen
Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning.
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 7
Nöt - 2014
432
425 513
14 713
1 743
10.0%
11 800
743
10.2%
152.9%
1 568
29 673 -9.8%
336 -52.1%
irland
3.5%
353 266
25 358
1 779
1.1%
80 280
5 504
2.1%
259 714 -20.2%
67 639 4.1%
0.4%
28.6%
nederländerna
97 698
1 485
-1.4%
-9.4%
-1.7%
-6.3%
tyskland
3 512
329 262 2.0%
31 963 13.2%
88 400
4 665
-5.9%
danmark
-9.3%
sverige
3.4%
-1.8%
271 468
37 265
2.4%
-0.6%
-8.5%
Antal slaktade nötkreatur (1 000-tal)
Export inom EU27 (ton)
Export tredje land (ton)
1 000-tal 0.0%
Import inom EU27 (ton)
Import tredje land (ton)
1 000-tal 0.0%
1 000-tal 0.0%
1 000-tal 0.0%
∆ % 1 år
∆ % 1 år
∆ % 1 år
∆ % 1 år
Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och 2014.
* Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket.
Djurräkningen från december 2014 visar att antalet dikor inom
EU ökade med 1,5 procent i jämförelse med föregående år till
närmare 12 miljoner djur. Dominerande producentländer som
Spanien och Frankrike bidrar starkt till detta och ökade sina
besättningar med 114 000 respektive 32 000 djur under perioden.
Förändringarna i varje medlemsland ser mycket olika ut vilket
delvis förklaras av skillnader i lönsamhetssituationen i nöt- respektive mjölksektorn. En annan orsak till den generella ökningen av
antalet dikor inom EU är den kommande implementeringen av
det kopplade stödet till nötkreatur. Stödet är frivilligt för varje
land att anta och utbetalas på basis av antalet nötkreatur överstigande 12 månader.
20.0%
Figur 5. Förändringen
av antalet dikor inom
EU under perioderna
2013 och 2014.
15.0%
10.0%
5.0%
•
•
8 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
Danmark
Ungern
Turkiet
Polen
Grekland
Sverige
Tjeckien
Österrike
Belgien
∆ % 14/13
Antalet slaktade nötkreatur ökade med 3,5 procent under 2014, i
synnerhet slakten av stutar (+8,3 %) och kvigor (7,0 %). Samtidigt
har avräkningspriserna för samtliga djurklasser av nötkreatur
haft en positiv prisutveckling under året vilket ger stöd för att det
råder en starkare efterfrågan på svenskt nötkött.
Den svenska exporten av nötkött inom EU ökade under 2014
med 3,4 procent i jämförelse med föregående år. Exporttillväxten
bärs främst genom framgångar i Tyskland (39,3 %) och Belgien
(+3,3 %) medan andra viktiga handelspartners som exempelvis
Finland backar något. Vad gäller exporten utanför EU sker en
minskning med 1,8 procent under perioden. I huvudsak beror
detta på tappade exportvolymer till Hong Kong (-29,7 %). Bland
konkurrentländerna utmärker sig Irland genom en stark export-
utveckling, både inom och utanför EU. Irland har framgångsrikt
lyckats parera Rysslands handelsblockad genom att styra om
handelsflöden till Filippinerna.
Importen från länder både inom och utanför EU minskade
med 1,4 respektive 9,4 procent under 2014. Irland ökade sin export till Sverige med 6,8 procent men uppvägs av minskade exportvolymer från övriga utmärkande handelspartners, bland
annat Nederländerna som minskade sin export med 10,6 procent.
Värt att notera är att Brasilien tappar marknadsandelar i Sverige
under 2014, minus 10,3 procent. Liknande utveckling kan observeras i bland annat Danmark och Nederländerna medan Brasilien
fortsatt vinner marknadsandelar på den tyska marknaden.
Lönsamhetsindikator
∆ % 13/12
Nederländerna
-20.0%
Italien
-15.0%
Portugal
Tyskland
Irland
Spanien
Storbritannien
-10.0%
Frankrike
-5.0%
EU 28
0.0%
Slaktutveckling och handelsflöden
Källa: Eurostat
Sedan årsskiftet har såväl avräkningspris som kalvpris och pris på
färdigfoder stigit. Kalvpriset har stigit med över 11 procent sedan
årsskiftet till rekordhöga 24,5 kronor per kilo. Nivån är till och
med högre än 2010 under referensperioden för frikopplingen av
handjursbidraget som gjorde att kalvpriserna steg snabbt upp till
motsvarande nivåer. Brist på så väl mjölkras- som köttraskalv blir
allt mer påtaglig och med tanke på rådande mjölkkris och den
minskning av dikor som skett under de senaste åren finns risk för
att situationen kommer att bestå. Fler mjölkproducenter överväger att minska på mjölken och behålla kalvarna för egen slaktuppfödning.
Priset på färdigfoder har stigit med 16 öre sedan årsskiftet
vilket innebär 82 öre högre foderkostnad per kg slaktad vikt. En
bidragande orsak till detta är den stärkta dollarkursen.
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 9
En balanserad tillgång på slaktdjur och en fortsatt stark efterfrågan på svenskt nötkött har inneburit en genomsnittlig marginalförstärkning motsvarande 30 procent under 2014 och trenden är
uppåtgående trots ökade kostnader för foder och inköp av kalvar
inledningsvis under 2015.
Slaktstatistik för januari-februari i år visar på en minskning av
slakt motsvarande 1,9 % jämfört med samma period 2014. En
minskning av samtliga slaktkategorier har skett undantaget för
stutar som har ökat något. För närvarande råder i huvudsak balans på tillgång av slaktdjur och en ökad tillförsel väntas i samband med att slakten av köttrastjurarna kommer igång ordentligt.
40.00
Figur 6. Avräkningspris, kalv- och
foderkostnad per kg slaktad vikt.
Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300
kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på
SCBs statistik för en R3 ungtjur men
är justerade för klassning, från R till
O-, och transportkostnad till slakteriet
på drygt en krona är borträknad.
35.00
30.00
25.00
20.00
•
•
•
15.00
Kalv
Foder
10.00
Nötkött
5.00
0.00
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
År 2015
År 2010
Källa: Bearbetning av Gård och Djurhälsan
Besättningsstruktur
Den svenska nötköttsproduktionen är beroende av utvecklingen
av antalet mjölkkor och antalet dikor. Den senaste femårsperioden har antalet mjölkkor minskat med 3,5 procent och antalet dikor med 2,7 procent. Som en konsekvens av detta har antalet slaktade nötkreatur minskat med lika mycket. Medan mjölkproduktionen genomgår en omfattande storleksrationalisering, där närmare 50 procent av mjölkorna återfinns i besättningar överstigande 100 djur, präglas dikoproduktionen fortfarande av en rela-
tiv småskalighet. Den genomsnittliga besättningsstorleken uppgick till cirka 17 kor under 2013. Utvecklingen av antalet dikor
respektive mjölkkor varierar över landet, i bland annat Jönköpings län har antalet mjölkkor ökat med 2,1 procent de senaste 5
åren. När det gäller dikor sker en positiv utveckling i bland annat
Gävleborgs län och Jämtlands län motsvarande 2,6 respektive 9,3
procent under de senaste fem åren.
800000
Figur 7. Utvecklingen av antalet
mjölkkor och dikor under
perioden 1981-2014.
700000
600000
Investeringstakt
Sedan perioden 2007-2008 har investeringarna, uttryckt i antalet
förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till
nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo
år. Minst investeringar görs för mjölk- och dikor medan utveck-
lingen varit mer positiv för investeringar i ungdjursplatser. Investeringstakten anger endast en indikativ nivå men ger anledning
till viss oro kring om rådande investeringsvilja är tillräcklig för att
behålla nuvarande produktionskapacitet.
10.0%
Figur 8. Investeringstakt i
svensk nötköttsproduktion.
9.0%
8.0%
500000
•
•
400000
Dikor
300000
Mjölkkor
200000
100000
7.0%
6.0%
5.0%
..................................................
Dikor
4.0%
Ungdjur
3.0%
Kritisk investeringstakt
2.0%
1.0%
10 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
2014
2011
2008
2005
2002
1999
1996
1993
1990
1987
1984
1981
0
•
•
•
•
Mjölkkor
0.0%
Källa: Jordbruksverket
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Källa: Jordbruksverket, egen bearbetning.
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 11
Får och lamm
Lamm - 2014
258
2.1%
239
14
2 853
36 464
2 579
2 853
-0.7%
-9.9%
irland
sverige
-0.7%
6 386
2 807
2.3%
14.4%
84 301 -1.6%
15 642 -12.3%
-17.5%
10 126 -31.5%
81 129 -5.0%
4 915 7.4%
48 196.3%
1 806
99.8%
-43.2%
STORBRITANNIEN
Frankrike
-13.0%
7 210
606
9.9%
7.4%
89 663
11 972
Antal slaktade lamm (1 000-tal)
-1.7%
3.1%
Export inom EU27 (ton)
Export tredje land (ton)
1 000-tal 0.0%
Import inom EU27 (ton)
Import tredje land (ton)
1 000-tal 0.0%
1 000-tal 0.0%
1 000-tal 0.0%
∆ % 1 år
∆ % 1 år
∆ % 1 år
∆ % 1 år
Perioden avser förändringen mellan åren 2013 och 2014.
* Handelsflöden uttryckta i produktvikt, ej omräknade till slaktkroppsekvivalenter. Källa: Eurostat och Jordbruksverket.
Slaktutveckling och handelsflöden
Marknadsbalansen inom EU
EUs produktion av får- och lammkött minskade med 1,3 procent
under 2014 främst på grund av minskade volymer från Spanien
och Italien, vilka fortfarande är påverkade av sviterna efter utbrotten av Blåtunga som drabbade regionen under slutet av 2013
och inledningen av 2014. Inför 2015 är prognosen en marginell
produktionstillväxt som en effekt av det frivilliga stödprogrammet
för får och getter som lanseras i ett antal länder inom EU.
Begränsad tillgång på lamm i Nya Zeeland under 2014, i kom-
bination med en omdirigering av landets handelsflöden mot den
asiatiska marknaden, innebar att EUs import av nya zeeländskt
lammkött minskade med 8 procent under perioden. Australien,
Uruguay och Argentina lyckades inte fullt ut kompensera för
bortfallet vilket sammantaget ledde till en minskning av EUs import med närmare 6 procent. Under 2015 är prognosen att importen förstärks något.
Tabell 5. Marknadsbalansen för lamm inom EU-28 (1 000 ton cwe).
EU – 28
utgör den viktigaste handelspartnern inom EU för de båda länderna.
Även den svenska importen ökar för samma period. Nederländerna, Danmark och Nya Zeeland ökade sin export kraftigt under
perioden på bekostnad av Irland som fortsätter att tappa marknadsandelar i Sverige. För franskt vidkommande minskade importen från EU med 1,7 procent under 2014. Landet utgör en viktig
handelspartner inom EU och skiljer sig från bland annat Storbritannien genom att så stor andel av importen kommer från EUländer. I Storbritannien kommer importen huvudsakligen från
Nya Zeeland.
% förändring
2012
2013
2014 prel
2015 prognos
14/13
15/14 prognos
Nettoproduktion
920,5
909,6
897,8
900,6
-1,3%
0,3%
Import
190,5
199,9
187,6
189,5
-6,2%
1,0%
Export
24,5
36,3
32,0
32,6
-12,0%
2,0%
Konsumtion
1 086,5
1 073,2
1 053,5
1 057,5
-1,8%
0,4%
Konsumtion per capita (kg)
1,9
1,9
1,8
1,8
-2,2%
0,1%
Självförsörjningsgrad (%)
87
88
89
89
0,9%
-0,1%
Källa: EU-kommissionen
12 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
Antalet slaktade får och lamm i Sverige ökade med 2,1 procent
under 2014. Slakten av får ökar marginellt (+1,1 %) vilket står i
kontrast till bland annat Irland och Storbritannien där fårslakten
minskar med 5,6 respektive 13 procent, vilket kan indikera en pågående besättningsuppbyggnad i de båda länderna.
I jämförelse med 2013 ökar den svenska exporten relativt kraftigt, dock från blygsamma nivåer. Exportökningen inom EU förklaras av en positiv utvekling i Finland och Danmark medan
Norge är det viktigaste mottagarlandet utanför EU. För länder
som Irland och Storbritannien har exporten försämrats under
2014, främst med anledning av en vikande fransk marknad som
Lönsamhetsindikator
Svensk dagligvaruhandel har ökat sin försäljning av styckat
svenskt lamm, bland annat ICA rapporterar en ökad försäljning
av svenskt lammkött med 12 procent under 2014. En starkare
producenternas möjligheter att få avsättning för sina lamm till attraktiva prisnivåer. Detta kan också observeras i figur 9, där pristopparna blir mindre spetsiga.
efterfrågan på svenskt lammkött får effekter för landets lammproducenter genom en positiv prisutveckling de senaste åren.
Något som också märks av är den säsongsberoende efterfrågan
på lammkött som varar under längre tidsperioder, vilket ökar
Bedömningen är att pristrenden håller i sig över vår och
sommar och att svenska lammproducenter troligen får se avräkningspriser något över föregående års prisnivå.
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 13
Antal grisar per län
60
60.00
50
50.00
40
40.00
30
30.00
20
20.00
5-2015
2014-33
2014-45
2014-9
2014-21
2013-49
2013-25
2013-37
2013-1
2013-13
2012-29
2012-41
2012-5
2012-17
2011-33
2011-45
2011-9
2011-21
2010-49
2010-25
0.00
2010-37
0
2010-1
10.00
2010-13
10
Figur 9. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den
svenska lammproduktionen.
•
•
•
Kraftfoder kr/kg
Län
00 Riket
01 Stockholms län
Grovfoder kr/kg
Slaktpris /kg
03 Uppsala län
04 Södermanlands län
Bearbetning av Magnus Jönsson.
05 Östergötlands län
06 Jönköpings län
Besättningsstruktur
07 Kronobergs län
Enligt Jordbruksverket uppgick antalet fårföretag till närmare 8
800 stycken 2013 vilket innebär en minskning med 4,3 procent
från året innan. Under en femårsperiod har dock antalet företag
ökat vilket utmärker får- och lammnäringen från andra animalieproducerade driftsinriktningar. Storleksrationaliseringen inom
näringen märks genom att närmare 57 procent av tackorna under
2013 finns i besättningar överstigande 49 djur. 2005 var motsvarande siffra 53 procent. Antalet tackor har ökat med över 5 procent
under den senaste femårsperioden. Rent geografisk fortsätter
Västra Götalands-, Gotlands- och Skåne län att vara de dominerande produktionsområdena men näringen har en positiv utveckling i flera andra län också.
08 Kalmar län
09 Gotlands län
10 Blekinge län
12 Skåne län
13 Hallands län
70%
57.3%
60%
Figur 10. Andel tackor och
baggar fördelade efter
besättningsstorlek 2013.
•
•
50%
40%
14 Västra Götalands län
17 Värmlands län
18 Örebro län
2005
30%
10%
2013
19.3%
18.6%
20%
4.9%
19 Västmanlands län
20 Dalarnas län
Källa: Jordbruksverket.
0%
1-9
10-24
25-49
över 49
21 Gävleborgs län
22 Västernorrlands län
Investeringstakt
23 Jämtlands län
Sedan perioden 2007-2008 har investeringarna, uttryckt i antalet
förprövade platser i förhållande till djurantalet, fallit tillbaka till
nivåer som ligger under investeringsbehovet i ett långsiktigt perspektiv med genomsnittliga avskrivningstider motsvarande tjugo
år. Investeringarna i får-och lammnäringen har varit förhållandevis välbalanserade över tid. Fallande investeringstakt under 2014
är en konsekvens av minskat antal förprövade platser och indikerar en försvagning av produktionstillväxten inom näringen.
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
Djurslag
2010
2013
2014
∆ % 5 år
∆ % 1 år
Suggor i produktion
153635
148066
143362
-6,7%
-3,2%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
936910
847022
856754
-8,6%
1,1%
Suggor i produktion
824
857
811
-1,6%
-5,4%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
11018
11100
11433
3,8%
3,0%
Suggor i produktion
4090
3369
2453
-40,0%
-27,2%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
15379
8251
10944
-28,8%
32,6%
Suggor i produktion
6110
5687
5744
-6,0%
1,0%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
39899
37321
31327
-21,5%
-16,1%
Suggor i produktion
13736
9672
11147
-18,8%
15,3%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
76757
66042
68918
-10,2%
4,4%
Suggor i produktion
2757
1664
1168
-57,6%
-29,8%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
5275
6605
7567
43,5%
14,6%
Suggor i produktion
1589
1417
2129
34,0%
50,2%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
6949
9129
10777
55,1%
18,1%
Suggor i produktion
7537
7578
6848
-9,1%
-9,6%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
49826
43792
44958
-9,8%
2,7%
Suggor i produktion
6123
5310
5868
-4,2%
10,5%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
35124
29010
30823
-12,2%
6,2%
Suggor i produktion
1634
1051
1195
-26,9%
13,7%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
20568
18017
18336
-10,9%
1,8%
Suggor i produktion
42794
48174
44652
4,3%
-7,3%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
249231
235270
231173
-7,2%
-1,7%
Suggor i produktion
16034
15034
15800
-1,5%
5,1%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
108815
93113
90626
-16,7%
-2,7%
Suggor i produktion
30898
27919
25285
-18,2%
-9,4%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
177288
170453
176943
-0,2%
3,8%
Suggor i produktion
4271
3591
3117
-27,0%
-13,2%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
32083
26974
28538
-11,0%
5,8%
Suggor i produktion
5083
4661
5480
7,8%
17,6%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
41828
33636
36410
-13,0%
8,2%
Suggor i produktion
5109
8190
7397
44,8%
-9,7%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
30491
34268
28551
-6,4%
-16,7%
Suggor i produktion
1596
1119
999
-37,4%
-10,7%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
4487
2757
2787
-37,9%
1,1%
Suggor i produktion
286
96
236
-17,5%
145,8%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
5036
4338
6548
30,0%
50,9%
Suggor i produktion
529
689
689
30,2%
0,0%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
5299
2653
3280
-38,1%
23,6%
Suggor i produktion
138
47
..
..
..
Slaktsvin, 20 kg och däröver
648
872
..
..
..
Suggor i produktion
1517
1103
1220
-19,6%
10,6%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
10897
5835
5409
-50,4%
-7,3%
Suggor i produktion
980
838
1012
3,3%
20,8%
Slaktsvin, 20 kg och däröver
10012
7586
10015
0,0%
32,0%
Djurslag
2010
2013
2014
∆ % 5 år
∆ % 1 år
Kor för mjölkproduktion
348095
344021
344339
-1,1%
0,1%
Kor för uppfödning av kalvar
197053
188810
186260
-5,5%
-1,4%
Kvigor, tjurar och stutar
512566
496919
490507
-4,3%
-1,3%
Kalvar, under 1 år
478944
466776
472013
-1,4%
1,1%
Kor för mjölkproduktion
3939
3261
3186
-19,1%
-2,3%
Kor för uppfödning av kalvar
3460
3128
2874
-16,9%
-8,1%
Kvigor, tjurar och stutar
7008
6169
5990
-14,5%
-2,9%
Kalvar, under 1 år
6156
5064
4938
-19,8%
-2,5%
Antal nötkreatur per län
9.0%
Figur 11. Investeringstakten i
svensk får-och lammproduktion.
8.0%
7.0%
6.0%
5.0%
4.0%
..................................................
00 Riket
Får och getter
Kritisk investeringstakt
3.0%
2.0%
1.0%
0.0%
•
•
Län
01 Stockholms län
Källa: Jordbruksverket.
2005
2006
2007
2008
14 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 15
Län
03 Uppsala län
04 Södermanlands län
05 Östergötlands län
06 Jönköpings län
07 Kronobergs län
08 Kalmar län
09 Gotlands län
10 Blekinge län
12 Skåne län
13 Hallands län
14 Västra Götalands län
17 Värmlands län
18 Örebro län
19 Västmanlands län
20 Dalarnas län
Djurslag
2010
2013
2014
∆ % 5 år
∆ % 1 år
Djurslag
2010
2013
2014
∆ % 5 år
∆ % 1 år
Kor för mjölkproduktion
11039
10204
10084
-8,7%
-1,2%
Län
Kor för mjölkproduktion
8618
8909
8844
2,6%
-0,7%
Kor för uppfödning av kalvar
5769
4998
4870
-15,6%
-2,6%
Kor för uppfödning av kalvar
6039
6051
6186
2,4%
2,2%
Kvigor, tjurar och stutar
15843
14325
13523
-14,6%
-5,6%
Kvigor, tjurar och stutar
14308
13378
14079
-1,6%
5,2%
Kalvar, under 1 år
15372
13999
14269
-7,2%
1,9%
Kalvar, under 1 år
12041
12847
13064
8,5%
1,7%
Kor för mjölkproduktion
10507
9805
9538
-9,2%
-2,7%
Kor för mjölkproduktion
7587
7308
7333
-3,3%
0,3%
Kor för uppfödning av kalvar
6779
6672
6512
-3,9%
-2,4%
Kor för uppfödning av kalvar
4640
4505
4282
-7,7%
-5,0%
Kvigor, tjurar och stutar
15429
15153
14491
-6,1%
-4,4%
Kvigor, tjurar och stutar
10491
9606
9456
-9,9%
-1,6%
Kalvar, under 1 år
15169
15340
14966
-1,3%
-2,4%
Kalvar, under 1 år
9064
8252
8407
-7,2%
1,9%
Kor för mjölkproduktion
25216
24736
24750
-1,8%
0,1%
Kor för mjölkproduktion
8334
7606
7349
-11,8%
-3,4%
Kor för uppfödning av kalvar
14925
14873
14390
-3,6%
-3,2%
Kor för uppfödning av kalvar
3937
4105
4303
9,3%
4,8%
Kvigor, tjurar och stutar
37687
36168
35894
-4,8%
-0,8%
Kvigor, tjurar och stutar
10198
9907
9561
-6,2%
-3,5%
Kalvar, under 1 år
35709
34958
34604
-3,1%
-1,0%
Kalvar, under 1 år
9488
8517
8594
-9,4%
0,9%
Kor för mjölkproduktion
29582
29283
30202
2,1%
3,1%
Kor för mjölkproduktion
13694
13967
14060
2,7%
0,7%
Kor för uppfödning av kalvar
15428
15784
15246
-1,2%
-3,4%
Kor för uppfödning av kalvar
1718
1563
1598
-7,0%
2,2%
Kvigor, tjurar och stutar
41743
42508
42199
1,1%
-0,7%
Kvigor, tjurar och stutar
13453
12347
12652
-6,0%
2,5%
Kalvar, under 1 år
40045
38984
39493
-1,4%
1,3%
Kalvar, under 1 år
12241
11934
11970
-2,2%
0,3%
Kor för mjölkproduktion
12666
12492
12488
-1,4%
0,0%
Kor för mjölkproduktion
6439
6499
6170
-4,2%
-5,1%
Kor för uppfödning av kalvar
9287
9265
9285
0,0%
0,2%
Kor för uppfödning av kalvar
1054
870
839
-20,4%
-3,6%
Kvigor, tjurar och stutar
22224
21848
21314
-4,1%
-2,4%
Kvigor, tjurar och stutar
6310
5900
5651
-10,4%
-4,2%
Kalvar, under 1 år
19897
19485
19991
0,5%
2,6%
Kalvar, under 1 år
5741
5662
5547
-3,4%
-2,0%
Kor för mjölkproduktion
40882
41942
41666
1,9%
-0,7%
Kor för uppfödning av kalvar
13600
12570
12730
-6,4%
1,3%
Kvigor, tjurar och stutar
51994
50220
50674
-2,5%
0,9%
Kalvar, under 1 år
45503
46058
47874
5,2%
3,9%
Kor för mjölkproduktion
16349
16375
16230
-0,7%
-0,9%
Kor för uppfödning av kalvar
5608
4737
4509
-19,6%
-4,8%
Djurslag
2010
2013
2014
∆ % 5 år
∆ % 1 år
Kvigor, tjurar och stutar
21736
21136
20940
-3,7%
-0,9%
Baggar och tackor
273126
285520
287303
5,2%
0,6%
Kalvar, under 1 år
19744
19376
19586
-0,8%
1,1%
Lamm
291796
291249
301454
3,3%
3,5%
Kor för mjölkproduktion
4278
4425
4383
2,5%
-0,9%
Baggar och tackor
9235
10696
10783
16,8%
0,8%
Kor för uppfödning av kalvar
5736
5049
4917
-14,3%
-2,6%
Lamm
11210
10434
10837
-3,3%
3,9%
Baggar och tackor
9943
10681
9404
-5,4%
-12,0%
21 Gävleborgs län
22 Västernorrlands län
23 Jämtlands län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
Antal får och lamm per län
Län
00 Riket
01 Stockholms län
Kvigor, tjurar och stutar
9818
8980
8673
-11,7%
-3,4%
Kalvar, under 1 år
8953
8028
8317
-7,1%
3,6%
Lamm
10538
11246
9740
-7,6%
-13,4%
Kor för mjölkproduktion
38905
38600
39346
1,1%
1,9%
Baggar och tackor
12405
12430
12760
2,9%
2,7%
Kor för uppfödning av kalvar
36631
34319
34280
-6,4%
-0,1%
Lamm
13426
12627
13772
2,6%
9,1%
Kvigor, tjurar och stutar
70537
69302
69120
-2,0%
-0,3%
Baggar och tackor
23078
23093
22139
-4,1%
-4,1%
Kalvar, under 1 år
69531
67707
69092
-0,6%
2,0%
Lamm
24618
22287
21761
-11,6%
-2,4%
Kor för mjölkproduktion
25893
26197
26176
1,1%
-0,1%
Baggar och tackor
11551
13326
14080
21,9%
5,7%
13360
14465
15720
17,7%
8,7%
03 Uppsala län
04 Södermanlands län
05 Östergötlands län
06 Jönköpings län
Kor för uppfödning av kalvar
8265
8156
8042
-2,7%
-1,4%
Lamm
Kvigor, tjurar och stutar
29697
28629
27439
-7,6%
-4,2%
Baggar och tackor
8593
9391
8644
0,6%
-8,0%
Kalvar, under 1 år
29590
28965
29449
-0,5%
1,7%
Lamm
9616
9463
9661
0,5%
2,1%
Kor för mjölkproduktion
59383
57812
57878
-2,5%
0,1%
Baggar och tackor
19374
19229
20442
5,5%
6,3%
Kor för uppfödning av kalvar
30637
30506
30165
-1,5%
-1,1%
Lamm
19087
18821
19754
3,5%
5,0%
Kvigor, tjurar och stutar
86558
86361
85165
-1,6%
-1,4%
Baggar och tackor
30245
32269
33897
12,1%
5,0%
Kalvar, under 1 år
80434
79650
80064
-0,5%
0,5%
Lamm
34789
37614
37589
8,0%
-0,1%
Baggar och tackor
8341
8569
7647
-8,3%
-10,8%
07 Kronobergs län
08 Kalmar län
09 Gotlands län
Kor för mjölkproduktion
7461
7789
7891
5,8%
1,3%
Kor för uppfödning av kalvar
9785
8518
8248
-15,7%
-3,2%
Lamm
8446
8834
8695
2,9%
-1,6%
Kvigor, tjurar och stutar
18197
16882
16781
-7,8%
-0,6%
Baggar och tackor
27424
29069
31062
13,3%
6,9%
Kalvar, under 1 år
15302
14036
13969
-8,7%
-0,5%
Lamm
30388
31613
35546
17,0%
12,4%
Kor för mjölkproduktion
6912
6468
6608
-4,4%
2,2%
Baggar och tackor
11339
12674
11472
1,2%
-9,5%
Kor för uppfödning av kalvar
5297
4975
4907
-7,4%
-1,4%
Lamm
12917
13788
13942
7,9%
1,1%
Kvigor, tjurar och stutar
12368
11757
11351
-8,2%
-3,5%
Baggar och tackor
39568
39847
39375
-0,5%
-1,2%
40985
40671
42586
3,9%
4,7%
10 Blekinge län
12 Skåne län
13 Hallands län
14 Västra Götalands län
Kalvar, under 1 år
11624
11015
10935
-5,9%
-0,7%
Lamm
Kor för mjölkproduktion
4286
4209
4180
-2,5%
-0,7%
Baggar och tackor
9271
9102
9052
-2,4%
-0,5%
Kor för uppfödning av kalvar
2784
2539
2426
-12,9%
-4,5%
Lamm
9888
8127
7898
-20,1%
-2,8%
Kvigor, tjurar och stutar
6005
5945
5799
-3,4%
-2,5%
Baggar och tackor
11031
11390
10968
-0,6%
-3,7%
Kalvar, under 1 år
7173
6926
6901
-3,8%
-0,4%
Lamm
12670
12080
11051
-12,8%
-8,5%
Kor för mjölkproduktion
6125
6134
5977
-2,4%
-2,6%
Baggar och tackor
5269
5606
6659
26,4%
18,8%
Kor för uppfödning av kalvar
5674
5627
5651
-0,4%
0,4%
Lamm
5618
5669
6117
8,9%
7,9%
Baggar och tackor
9065
8550
8236
-9,1%
-3,7%
Lamm
8612
7759
7421
-13,8%
-4,4%
Baggar och tackor
8607
9063
10775
25,2%
18,9%
Lamm
8076
8307
10177
26,0%
22,5%
Kvigor, tjurar och stutar
10962
10398
9755
-11,0%
-6,2%
Kalvar, under 1 år
10167
9973
9983
-1,8%
0,1%
17 Värmlands län
18 Örebro län
19 Västmanlands län
20 Dalarnas län
21 Gävleborgs län
16 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015
LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015 | 17
Län
22 Västernorrlands län
23 Jämtlands län
24 Västerbottens län
25 Norrbottens län
Djurslag
2010
2013
2014
∆ % 5 år
∆ % 1 år
Baggar och tackor
4548
4764
4914
8,0%
3,1%
Lamm
3837
3563
4276
11,4%
20,0%
Baggar och tackor
5197
6277
5203
0,1%
-17,1%
Lamm
5309
5204
4335
-18,3%
-16,7%
Baggar och tackor
4678
5754
6896
47,4%
19,8%
Lamm
4294
5124
7469
73,9%
45,8%
Baggar och tackor
4364
3740
2896
-33,6%
-22,6%
Lamm
4112
3553
3106
-24,5%
-12,6%
Antal företag per driftsgren
Nötkreatur
Varav mjölkkor
Gris
Får
2005
26179
8548
2794
7653
2006
25054
8027
2414
9152
2007
23878
7096
2277
8014
2008
22844
6474
2380
8186
2009
21733
6020
2027
8245
2010
21586
5619
1695
8657
2011
20503
5260
1515
9449
2012
19561
4968
1318
9263
2013
18962
4668
1281
8869
∆ % 5 år
-17,0%
-27,9%
-46,2%
8,3%
∆ % 1 år
-3,1%
-6,0%
-2,8%
-4,3%
Utgivare: LRF 2015
Text: Christian Näslund – LRF Kött
Textbearbetning: Ingrid Whitelock – Whitelock Projektmedia
Grafisk form: Mikael Peterson och Fredrik Fransson – Korea Grafiska
Foto: Calle Bredberg, Ulf Palm, Jan Petersson, Ester Sorri och Anders Wirström
18 | LRF 2015 - EKONOMI OCH MARKNAD – APRIL 2015