Är antal barn per avdelning viktigare för förskolans kvalitet än
Är antal barn per avdelning viktigare för förskolans kvalitet än personaltäthet och andel förskollärare? Södertörns nyckeltal 2014 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-11 Handläggare/referens Stefan Sundbom 08-523 063 04 [email protected] 2 Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................ 4 Inledning ....................................................................... 5 Nyckeltal ....................................................................... 6 Barn i förskolan - totalt antal inskrivna barn, oavsett huvudman ................................................... 7 Servicegrad - Andel inskrivna barn i förskola av det totala antalet barn åldersgruppen 1-5 år, oavsett huvudman......................................................................................................................... 8 Marknadsandel - Andel inskrivna barn i kommunala förskolor i förhållande till totalt antal inskrivna barn.............................................................................................................................. 10 Barngruppens storlek – antal barn per avdelning i kommunala förskolor.................................... 11 Fördjupning 1 – Barn per avdelning ....................................................................................... 12 Personaltäthet - antal barn per årsarbetare i kommunala förskolor ............................................ 13 Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning/högskoleexamen, kommunala förskolor................................................................................................................... 14 Utbildning - andel årsarbetare med förskollärarexamen i kommunala förskolor år 2014 ............ 16 Fördjupning 2 – Bristen på förskollärare ................................................................................ 17 Avslutande resonemang ............................................. 22 Källor ........................................................................... 23 Definitioner .................................................................. 24 3 Sammanfattning Årets rapport har en titel som är formulerad som en fråga. Barngruppernas storlek är något som är ständigt aktuellt i den politiska debatten på nationell nivå men även i den kommunalpolitiska debatten. Nyckeltalsgruppen inom förskolan tycker att det är olyckligt att denna fokusering på barngruppernas storlek görs i form av antal barn per avdelning som nyckeltal. Att se förskoleverksamheten utifrån avdelningar är varken en beskrivning av verkligheten eller av förskolans kvalitet. Antal avdelningar är bara ett sätt att beskriva hur förskolan är organisatoriskt indelad. Nya lokaler och nya sätt att organisera verksamheten gör att t.ex. baser och hemvister blir allt vanligare. En bas eller hemvist kan innehålla uppemot 40 barn, men under hela dagen organiseras arbetet i olika mindre grupper utifrån barnens förutsättningar, behov och intressen. Detsamma gäller då avdelningsbegreppet helt tas bort och då organisationen istället utgår från hela förskolan. Avgörande för förskolans kvalitet och möjlighet att organisera sig på bästa sätt för att främja barns utveckling och lärande blir istället personaltäthet och personalens utbildningsbakgrund. I rapporten beskrivs detta utifrån Nynäshamns kommun som exempel. I SCB:s statistikinsamling för 2014 skickade Nynäshamns kommun inte in uppgifter om avdelningar, och har därmed ett mycket avvikande nyckeltal för 2014. Att hitta ett annat nyckeltal för barngruppernas storlek blir dock väldigt svårt då olika kommuner arbetar och organiserar sig på olika sätt. Alla kommuner bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete men i detta går heller inte att hitta något gemensamt nyckeltal som påvisar kvalitet. Vissa kommuner fokuserar på vad verksamheten erbjuder och hur de t.ex. iordningställer pedagogiska miljöer. Andra försöker t.ex. genom pedagogisk dokumentation och journalföring svara på hur barnens lärande utvecklas utifrån vad verksamheten erbjuder. Så även ur detta perspektiv blir det bättre att fokusera på personaltäthet och personalens utbildningsbakgrund som grunden i en diskussion om och jämförelse av förskolans kvalitet. Svaret på frågan som ställs i rapportens rubrik blir alltså att personaltäthet och andel förskollärare är viktigare för förskolans kvalitet än antalet barn per avdelning (barngruppernas storlek). Utifrån detta fokuserar rapporten även särskilt på bristen på förskollärare och hur situationen ser ut framöver. Alla kommuner arbetar för att öka andelen förskollärare. Bristen på förskollärare gör dock att konkurrensen om dessa blir stenhård. Förskollärare, både yrkesverksamma och nyutexaminerade, har idag en bra arbetsmarknad och därmed även en fördelaktig förhandlingssituation. Nyutexaminerade förskollärare ställer idag högre krav och har högre löneanspråk än tidigare. Arbetsförmedlingens prognos för de kommande 5-10 åren, som visar att förskollärare är ett av de största bristyrkena, blir här en del av underlaget i rapporten. Även SCB:s prognos för förskollärarutbildningens omfattning och utveckling används som underlag. Arbetsförmedlingen och SCB delar fullt ut den bild av verkligheten som finns i de sju södertörnskommunerna som representeras i denna nyckeltalsrapport – bristen på förskollärare är och kommer fortsättningsvis att vara stor. Utifrån nuvarande skollag och läroplan, en ökande befolkning samt varje kommuns strävan efter att öka kvaliteten i verksamheten står förskolan inom Södertörn, likväl som inom hela Stockholms län, inför en utmanande och svårlöst situation när det gäller tillgången på förskollärare. För att avhjälpa detta skulle större satsningar på att utöka utbudet av förskollärare (programplatser, distansplaster, uppdragsutbildningar m.m.) vara att föredra framför andra satsningar som genomförs eller som planeras att genomföras – både på statlig och kommunal nivå. 4 Inledning I årets rapport om förskolan presenteras: Ett antal nyckeltal som beskriver och ger en översiktlig bild av den kommunala förskolan inom de sju södertörnskommuner som deltar i nyckeltalssamarbetet. Två fördjupningar som belyser extra aktuella och viktiga aspekter inom förskolan. Omfattning Rapporten omfattar sju av Södertörnskommunerna; Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Där det är relevant för jämförelsen visar vi även genomsnittet i Stockholms län. Nyckeltalen har tidigare visats från år 2006 men i år gäller dessa endast för åren 2010 - 2014. Åren 2006 - 2009 bedöms som för gamla för att vara relevanta i årets nyckeltalsarbete. 2010 är samtidigt ett bra startår då det var detta år som den nya skollagen trädde i kraft och då förskolan blev en egen skolform samt fick en reviderad läroplan. Statistiken är hämtad från Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal och definitioner av nyckeltalen finns beskrivna i bilaga 1. Förändringar i insamlingsmetod Inför 2014 års statistikinsamling förändrad Skolverket/SCB sin insamlingsmetod och sina undersökningsområden. Mer detaljerad information om samtliga förändringar finns på Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal.1 Nytt för 2014 är bland annat att varje huvudman – kommunal som fristående – själv lämnar uppgifter om sin verksamhet. Tidigare var det kommunerna som lämnade uppgifter för både kommunal och fristående verksamhet i kommunen. Förändringar i nyckeltal I tidigare nyckeltalsrapporter fanns uppgifter om andel barn 0-3 år. Denna är borttagen i den nya statistikinsamlingen och även borttagen i rapporten. Andra förändringar som påverkar nyckeltalsrapporten är att begreppet högskoleutbildning är ändrat till högskoleexamen och förskollärarutbildning är ändrat till förskollärarexamen. Tidigare lämnade kommunerna själva uppgifter om antal personal med förskollärarutbildning eller pedagogisk högskoleutbildning. I årets statistikinsamling gjordes inte detta utan SCB samkörde kommunernas inlämnade personaluppgifter på individnivå med sitt egna utbildningsregister. Detta utbildningsregister visar högsta utbildningsnivå per vårterminen 2014 utifrån befolkningen 2014-12-31. En nyhet i årets nyckeltalsrapport är alltså att bland annat andelen personal med förskollärarexamen kommer att visas. 1 http://www.jmftal.artisan.se/nyheter.aspx?newsId=32 5 Nyckeltal Nedanstående nyckeltal presenteras för att ge en översiktlig bild av den kommunala förskolan inom de sju södertörnskommuner som deltar i nyckeltalssamarbetet. Följande nyckeltal presenteras: Verksamhetens omfattning Antal barn i förskolan - totalt antal inskrivna barn, oavsett huvudman Servicegrad - andel inskrivna barn i förskola av det totala antalet barn åldersgruppen 1-5 år, oavsett huvudman Marknadsandel - andel inskrivna barn i kommunala förskolor i förhållande till totalt antal inskrivna barn Barn per avdelning (barngruppernas storlek), kommunala förskolor Verksamhetens resurser Personaltäthet i kommunala förskolor Andel med pedagogisk högskoleutbildning/examen i kommunala förskolor Andel med förskollärarexamen i kommunala förskolor Utöver detta presenteras två fördjupningar som belyser extra aktuella och viktiga aspekter inom förskolan. Nytt i årets rapport är att de nyckeltal som avsåg fristående förskoleverksamhet är borttagna. De bedöms inte bidra till jämförelsen då nyckeltalsgruppen, som ju består av kommunala tjänstemän, saknar fördjupad kunskap om den fristående verksamheten. 6 Barn i förskolan - totalt antal inskrivna barn, oavsett huvudman Nyckeltalet ovan beskriver hur många barn som finns inskrivna i förskolan oavsett huvudman. Det skiljer en hel del mellan de sju södertörnskommunerna som deltar i nyckeltalsarbetet. Till storleken är Salem minst med sina 918 inskrivna barn och Huddinge störst med sina 6 289 inskrivna barn. Den kommun som vuxit mest sedan 2010 är Botkyrka, som ökat sitt barnantal med 7,6 procent. Därefter kommer Huddinge (6,8 procent) och Södertälje (5,1 procent). Salem och Tyresö har minskat sitt barnantal under perioden. Utöver befolkning och befolkningstillväxt skiljer sig deltagande kommuner åt när det gäller socioekonomisk struktur, geografisk placering, närhet till Stockholm m.m. Detta påverkar självfallet de utmaningar som respektive kommun står inför, likväl som att det delvis kan förklara befintliga och framtagna nyckeltal. Gemensamt för samtliga kommuner är dock strävan efter att förbättra kvaliteten i verksamheten och arbetet för att kunna påvisa detta utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete. 7 Servicegrad - Andel inskrivna barn i förskola av det totala antalet barn åldersgruppen 1-5 år, oavsett huvudman Andelen inskrivna barn på förskolan i förhållande till hur många barn det finns i åldersgruppen 1-5 år (servicegraden) används mest som en del i beräkningsunderlaget till kommunernas lokalförsörjningsplaner, då det visar hur stor del av befolkningen inom åldergruppen som kan antas delta i förskoleverksamheten och som det då behöver finnas plats för. Servicegraden kan inte sägas vara ett nyckeltal som beskriver kvalitet. Visst är det tänkbart att ju fler i kommunen som vill ha sina barn på förskolan desto bättre kvalitet och därmed rykte har förskoleverksamheten. Det är dock en väldigt långsökt förklaringsmodell och troligare är att nyckeltalet snarare visar på socioekonomiska eller kulturella skillnader i de olika kommunerna, samt hur väl kommunerna genom åren lyckats förmedla till vårdnadshavare att förskolan är bra för barns lärande och utveckling. Servicegraden varierar något kommunerna emellan. Genomsnittet i Stockholms län ligger på 83 procent. Nynäshamn, Salem, och Södertälje ligger alla i närheten av detta genomsnitt. Botkyrka, Haninge och Huddinge ligger dock något under detta genomsnitt och har även gjort så genom åren. Tyresö är ensamma om att för närvarande, och vid flertalet tillfällen genom åren, ha en tydligt högre servicegrad inom förskolan än övriga södertörnskommuner. För att få en mer heltäckande bild över hela åldersgruppen 1-5 år kan vi även lägga till den andel som finns inom pedagogisk omsorg (familjedaghem). Per definition är inte pedagogisk omsorg någon förskoleverksamhet och enligt skollagen finns inget krav på förskollärare i verksamheten. Läroplan för förskolan är inte tvingande för den pedagogiska omsorgen utan är endast vägledande. Servicegrad % 2014 Förskola Pedagogisk omsorg Total andel Botkyrka 79 1 80 Haninge 80 4 84 Huddinge 81 3 84 8 Nynäshamn 82 3 85 Salem 84 3 87 Södertälje 84 0 84 Tyresö 86 2 88 Stockholms län 83 2 85 När den pedagogiska omsorgen läggs till så blir den totala servicegraden lite mer likvärdig kommunerna emellan och hamnar då runt 84-85 procent. Tyresö och Salem har en något större andel barn inskrivna och Botkyrka har en mindre andel barn inskrivna. Mellan 2013 och 2014 har andelen barn i pedagogisk omsorg minskat eller varit oförändrad i samtliga kommuner. Det är fortsättningen på en utveckling som pågått under en längre tid. De senaste 20 åren har pedagogisk omsorg som verksamhetsform kraftigt minskat i omfattning i hela Sverige och i vissa kommuner, likt Botkyrka och Södertälje, finns verksamhetsformen knappt eller inte alls kvar. 9 Marknadsandel - Andel inskrivna barn i kommunala förskolor i förhållande till totalt antal inskrivna barn När det gäller andelen kommunala och fristående förskolor varierar det mycket kommunerna emellan. Botkyrka, Södertälje och Nynäshamn har den minsta andelen fristående förskolor medan Salem och Tyresö har den största andelen. I både Salem och Tyresö har dock andelen fristående verksamheten minskat sedan 2010. Dessa två kommuner är samtidigt de enda som minskat sitt totala barnantal under samma period. Här har alltså någon eller några fristående förskolor lagts ner eller i alla fall minskat omfattningen på sin verksamhet. Precis det omvända gäller för Haninge där andelen fristående verksamhet ökat samtidigt som det totala barnantalet ökat något. Här har alltså de fristående förskolorna utökat sin verksamhet och möjliggjort plats för kommunens ökande barnantal. Marknadsandelen som nyckeltal beskriver kommunernas struktur och verksamhetens omfattning men säger ingenting om resurser eller kvalitet. I jämförelse med Stockholms län har de flesta södertörnskommuner en större andel förskoleverksamhet i kommunal regi. Kommuner med en större andel förskolor i kommunal regi har även ett större utrymme att styra förskoleverksamheten i respektive kommun. Den fristående verksamheten är inte bunden till att följa kommunalt fattade beslut såsom olika satsningar och riktlinjer m.m. Många fristående aktörer väljer dock att göra det ändå. Flertalet domar i förvaltningsrätten har, med bakgrund av ”Offentliga bidrag på lika villkor”, visat att kommunerna inte kan påverka den fristående verksamheten i lika stor utsträckning som tidigare. Den fristående verksamheten ska ha ekonomiska ersättningar i samma storlek som den kommunala verksamheten, men inriktningar, mål och uppdrag som finns i kommunerna utöver det som finns i skollag och läroplan gäller inte per automatik de fristående förskolorna. 10 Barngruppens storlek – antal barn per avdelning i kommunala förskolor Generellt kan sägas att antalet barn per avdelning ökade under åren 2010-2013 i merparten av de sju kommunerna. Fem av sju kommuner har dock färre barn per avdelning 2014 än närmast föregående år. Fyra kommuner har till och med färre barn per avdelning 2014 än vad de hade vid periodens början. Det senaste året uppvisar Botkyrka och Södertälje en stor minskningen av antalet barn per avdelning och detta kan delvis förklararas av att dessa kommuner totalt sett haft något färre barn inskrivna 2014 jämfört med 2013. Nynäshamn avviker kraftigt åt andra hållet för år 2014 och detta förklaras i fördjupningen på nästkommande sida i rapporten. Barngruppernas storlek är något som är ständigt aktuellt i den politiska debatten på nationell nivå men även i den kommunalpolitiska debatten. Nyckeltalsgruppen inom förskolan tycker att det är olyckligt att denna fokusering på barngruppernas storlek görs i form av antal barn per avdelning som nyckeltal. Att se förskoleverksamheten utifrån avdelningar är varken en beskrivning av verkligheten eller av förskolans kvalitet. Antal avdelningar är bara ett sätt att beskriva hur förskolan är organisatoriskt indelad. Nya lokaler och nya sätt att organisera verksamheten gör att t.ex. baser och hemvister blir allt vanligare. En bas eller hemvist kan innehålla uppemot 40 barn, men under hela dagen organiseras arbetet i olika mindre grupper utifrån barnens förutsättningar, behov och intressen. Detsamma gäller då avdelningsbegreppet helt tas bort och då organisationen istället utgår från hela förskolan. Avgörande för förskolans kvalitet och möjlighet att organisera sig på bästa sätt för att främja barns utveckling och lärande blir istället personaltäthet och personalens utbildningsbakgrund. I rapporten beskrivs detta utifrån Nynäshamns kommun som exempel. I SCB:s statistikinsamling för 2014 lämnade Nynäshamns kommun inte in uppgifter om avdelningar utan endast hela förskolor, och har därmed ett mycket avvikande nyckeltal för 2014. En förklaring till Nynäshamns ställningstagande inför SCB:s mätning 2014 följer i nedanstående fördjupning, signerat Christina Carlsson, verksamhetschef för förskolan. 11 Fördjupning 1 – Barn per avdelning Utifrån erfarenhet och forskning vet vi idag att personalens sammansättning, intellektuella kapital (kunskap och utbildning) samt beteende (kompetens) betyder oerhört mycket för en framgångsrik verksamhet i förskolan. Därtill kommer utrustning, såsom pedagogisk miljö och material som samspelar med de barn och vuxna som tillbringar sin tid tillsammans. Vi vet också att det är viktigt med barns relationer till varandra. Frågan är om det är mängden relationer eller hur relationerna ser ut som kan mäta kvalitét? Ovanstående faktorer påverkar hur de mellanmänskliga relationerna för barnen blir. När man använder sig av barn per avdelning som nyckeltal och kvalitetsindikator så blir det ett summativt sätt att se på barn, barnet blir ett objekt och ställs inte i relation till andra viktigt avgörande faktorer som ovan. I Nynäshamn har vi under ht 2014 – vt 2015 bedrivit ett kvalitetsarbete i två förskolor utifrån följande beskrivning: ”Kvalitetsarbetet kommer övergripande att gå in i vårt demokratiuppdrag i skolväsendet. Det innebär bland annat att vi fördjupar oss i den pedagogiska miljön, barns inflytande och delaktighet samt meningsfull verksamhet utifrån barnens perspektiv”. Insatserna i arbetet bestod av ny kunskap utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet, reflektioner, dokumentationer, stöd i att utveckla nya kompetenser samt utformning av miljöer och materialkunskap. Genom att fokusera på barnens perspektiv och vad som blev meningsfullt för dem kunde de ansvariga pedagogerna se hur samspel och relationer i gruppen förändrades, hur ny kunskap uppstod mellan barn och inte minst, hur engagemanget ökade hos både barn och vuxna. Hade antalet barn någon avgörande betydelse i detta utvecklingsarbete? I det inledande arbetet framkom barnantalet som viktigt men i det avslutande skedet hade det ingen som helst betydelse. Det innebär inte att man kan ha hur många barn som helst tillsammans men det är mer en kunskapoch kompetensfråga än en summativ fråga. Nynäshamns redovisning av ett högt antal barn per avdelning är en konsekvens av att vi gick över till att registrera på förskolenivå i vår databas. När vi fick en förfrågan från Skolverket förklarade vi att det ser olika ut hur förskolorna organiserar sig i grupperingar under verksamhetsåret så en redovisning av antal barn i en avdelning, ett visst datum, representerar inte vår verksamhet. Förklaringen accepterades. Vi vill med detta skapa förståelse för att antal barn i en avdelning aldrig kan ses som en enskild kvalitetsindikator. 12 Personaltäthet - antal barn per årsarbetare i kommunala förskolor Personaltätheten är ett nyckeltal som i kombination med andra nyckeltal kan bidra till bilden av förskolans kvalitet då det beskriver verksamhetens resurser. Med hög personaltäthet finns goda förutsättningar för verksamhetens personal att få tid och möjlighet till exempelvis kompetensutveckling, planering, reflektion och annat utvecklingsarbete. Deltagarna i nyckeltalsgruppen är helt överens om att hög personaltäthet är en viktig förutsättning för en förskoleverksamhet av hög kvalitet. Diagram och tabell ovan visar att Botkyrka, Huddinge och Nynäshamn haft en relativt stabil personaltäthet över tid. Haninge och Salem har sedan 2010 haft återkommande förbättringar i personaltätheten och Södertälje förbättrades kraftigt år 2014. Tyresö har varierat mer under åren och uppvisar i jämförelsen den största försämringen mellan 2013 och 2014. I Haninge och Salem har olika satsningar på förskolan de senaste åren legat bakom de förbättrade nyckeltalen. Södertälje hade särskilt få inskrivna barn i relation till övriga året vid just mättillfället för 2014 samt genomförde under året en satsning på att stödja och utveckla arbetet i barngrupp. Tyresö har det senaste året haft en relativt snabb ökning av befolkningen och många barnfamiljer har flyttat till kommunen. Det har därför varit svårt att hinna rekrytera personal i samma utsträckning som önskats och detta har gett en organisatorisk eftersläpning. Det omvända hände år 2012 då barnantalet sjönk kraftigt vilket fick till följd att personaltätheten kraftigt ökade. Generellt sett har södertörnskommunerna en lägre personaltäthet jämfört med genomsnittet i Stockholms län, vilket till stor del beror på att Stockholms stad har en hög personaltäthet och att detta naturligtvis får en stor påverkan på genomsnittet i länet. År 2014 var det första året som SCB samlade in statistik utifrån detaljerade datafiler om personal på individnivå. Det är möjligt att detta kan ha inneburit en del felkällor i vissa kommuner. Kommande år kommer dock de nya rutinerna att vara fullt inarbetade. Nyckeltalsgruppen vill även betona att det sker olika bedömningar från kommun till kommun om hur man till SCB redovisar vilken personal som arbetar i barngrupp. 13 Utbildning - andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning/högskoleexamen, kommunala förskolor Som nyckeltalsgruppen tidigare redogjort för så är personalens utbildningsnivå ett nyckeltal som i kombination med andra nyckeltal kan påvisa förskolans kvalitet, eller möjlighet till kvalitet. Det är inte så att förskolan per automatik får god kvalitet om en hög andel av personalen har pedagogisk högskoleutbildning men det ger en mycket god grund att bygga vidare på. En förskola av god kvalitet kräver ett kvalitets- och utvecklingsarbete med tydlig koppling till läroplanen samt en mål- och resultatstyrning. Detta är ett arbete som underlättas om personalen har en pedagogisk högskoleutbildning. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har länge varit ett nyckeltal i Skolverkets statistik som samlas in och sammanställs av SCB. Utifrån nuvarande skollag och läroplan där förskolläraren fått ett förtydligat och särskilt uppdrag är detta nyckeltal dock inte lika relevant. Utifrån styrdokumentens formulering är det endast legitimerade förskollärare som kan leda och bedriva undervisning inom förskolan, och därför är andelen förskollärare av större betydelse inom förskoleverksamheten. Mer om detta kommer senare i nyckeltalsrapporten. Som tidigare påtalats är 2014 det första året som SCB samlar in detaljerade datafiler om personal på individnivå. Tidigare år har kommunerna själva lämnat in uppgifter om personalens utbildningsnivå. I och med den nya insamlingsmetoden sker inte detta utan SCB samkör inlämnade personaluppgifter mot SCB:s egna utbildningsregister. Detta har fått till följd att samtliga nyckeltal kring utbildningsnivå försämrats för 2014. Delvis beror detta på att statistiken tidigare år handlat om högskoleutbildning men från och med 2014 handlar det om högskoleexamen. Genomsnittet på andelen pedagogisk högskoleutbildad personal i Stockholms län har sjunkit med sex procentenheter utifrån att den nya definitionen och insamlingsmetoden infördes. Huddinge (- 2), Haninge (- 4), Södertälje (-4) och Botkyrka (- 6) har alla en förändring som ligger under eller inom länssnittet. Kommuner med en förändring som överstiger länssnittet är Nynäshamn (- 8), Tyresö (- 8) och Salem (- 10). Överlag beror förändringen på att kommunerna tidigare inte jämställt högskoleutbildning med en uttagen examen. Det finns personal inom förskolan som inte riktigt gjort 14 färdigt sin utbildning och därmed inte har tagit ut en examen. Detsamma gäller den personal som har en utbildning och examen från ett annat land men ännu inte validerat dessa i Sverige. Detta blir nu synligt och gäller, som diagram och tabell visar, samtliga kommuner, om än i lite olika utsträckning. 15 Utbildning - andel årsarbetare med förskollärarexamen i kommunala förskolor år 2014 100% 90% 80% 41 39 32 31 28 30 30 2 2 33 28 32 37 3 2 3 32 33 30 Södertälje Tyresö Stockholms län 35 70% 60% 50% 40% 36 30% 20% 10% 35 39 2 2 21 24 27 Botkyrka Haninge 2 40 37 32 0% Huddinge Nynäshamn Salem Förskollärarexamen Annan pedagogisk högskoleexamen Barnskötarutbildning Utan utbildning för arbete med barn Tidigare i rapporten har förskollärarens avgörande roll inom förskolan beskrivits utifrån ny skollag och reviderad läroplan. Likt nyckeltalet om andelen med pedagogisk högskoleexmanen så kommer även statistiken om andel förskollärare från SCB:s egna utbildningsregister. Detta utbildningsregister visar den högsta utbildningen/examen på vårterminen 2014 avseende befolkningen 2014-12-31. Egentligen skulle det vara önskvärt om framtagen statistik visar andelen personal med förskollärarlegitimation istället för förskollärarexamen. Detta då det numera finns ett legitimationskrav inom förskolan och då legitimerade förskollärare är de enda som får leda och bedriva undervisning inom förskolan. Nyckeltalsgruppen hoppas att detta är en utveckling som Skolverket och SCB tar med i kommande års statistikframställning. Förvisso kan alla med förskollärarexamen per definition få en legitimation, men alla med examen har inte ansökt om legitimation. Sen finns det personal inom förskolan som utifrån yrkeserfarenhet kan få legitimation trots att de inte har examen som just förskollärare. För att ge en mer heltäckande bild av nuvarande situation i de sju södertörnskommunerna har ovan diagram byggts på med andra personalkategorier inom förskolan. Förutom andelen examineradeförskollärare (grönt i diagrammet) samlar skolverket även in uppgifter om andelen med annan pedagogisk högskoleexamen (gult i diagrammet) samt hur stor andel av personalen som saknar utbildning för arbete med barn (rött i diagrammet). När dessa slås ihop kvarstår en andel personal som således har barnskötarutbildning (blått i diagrammet). När det gäller personal med förskollärarexamen så skiljer det sig rätt mycket åt kommunerna emellan. Snittet i Stockholms län är 30 procent och de sju södertörnskommunerna ligger mellan 2140 procent. De som har mest förskollärare är Salem (40 procent) och Nynäshamn (37 procent). De med minst förskollärare är Botkyrka (21 procent) och Haninge (24 procent). Gemensamt för samtliga kommuner är strävan efter att öka andelen förskollärare i verksamheten. När det gäller personal inom förskolan som saknar utbildning för arbete med barn är genomsnittet i Stockholms län 35 procent. Här är spridningen mellan de sju södertörnskommunerna någon mindre 16 (28-41 procent) än spridningen i förskollärartätheten. Gemensamt för samtliga kommuner är strävan efter att minska denna personalkategori. Ännu mindre spridning kommunerna emellan uppvisas det när det gäller den personal som har annan pedagogisk högskoleexamen (2-3 procent) och andelen barnskötare (32-41 procent). Genomsnittet i länet är här 3 procent respektive 35 procent. Den stora bristen på förskollärare gör att andra personalkategorier måste anställas inom förskolan. Detta har fått till följd att det nu även råder brist på personal som ens har en utbildning för att arbeta med barn, exempelvis barnskötarutbildning. Det visas tydligt i ovan diagram där flera kommuner har lika mycket outbildad personal som de har förskollärare och vissa har nästan dubbelt så mycket outbildad personal som de har förskollärare. Utifrån en strävan efter att ständigt utveckla kvaliteten inom förskolan blir detta ett problem och en stor utmaning att lösa. Mer om bristen på förskollärare och hur situationen framöver kommer att se ut följer i nedan fördjupning. Fördjupning 2 – Bristen på förskollärare Situationen idag Efterfrågan på förskollärare har varit stor under flera år och barnkullarna blir större de närmaste åren. Intresset för förskolan och dess pedagogiska innehåll har ökat och de flesta föräldrar väljer förskola för sina barn. Införandet av den allmänna förskolan för 3–5-åringar och kommunernas skyldighet att erbjuda plats för barn till arbetslösa eller föräldralediga föräldrar bidrar också till ökad efterfrågan på förskollärare. Barnomsorgen byggs ut och kommunerna planerar för fortsatt utbyggnad. Samtidigt som efterfrågan på förskollärare har ökat har det utbildats för få och ytterligare en faktor som påverkar arbetsmarknaden är att många förskollärare går i pension under de närmaste åren. I Stockholmsregionen är det numera ett välkänt faktum att förskollärarbristen är stor. Genomsnittet i Stockholms län är 30 procent, att jämföra med rikssnittet som ligger på 46 procent. Även om det finns kommuner i andra delar av landet med motsvarande siffror som kommunerna i Stockholms län så utmärker sig i stort sett hela länet negativt. Genomsnittet för storstäder och förortskommuner till storstäder ligger på 35 procent, så problemet kan även sägas vara storstadsrelaterat. Man ska dock betänka att alla kommuner runt omkring Stockholm, samt Stockholms stad, räknas in i detta och drar ner genomsnittet. Nedanstående tabell exemplifierar år 2014: Förskollärare (%) Stockholm Malmö Göteborg Riket Kommun 31 36 40 46 Län 30 46 48 46 Tabellen visar att bristen på förskollärare alltså är särskilt påtaglig i Stockholmsregionen. Samtliga kommuner inom denna region vill dessutom öka andelen förskollärare. Bristen på förskollärare i kombination med en ökad efterfrågan gör att arbetsmarknaden för förskollärare är glödhet. Lönestatistik från november 2014 visar att medianlönen i riket var cirka 27 000 kr i månaden för förskollärare. I Stockholms län var medianlönen för förskollärare vid samma tillfälle 30 000 kr i månaden. Precis som i exemplet ovan är Stockholms län med och drar upp medianlönen i riket, vilket innebär att om Stockholm räknas bort skulle medianlönen för övriga riket bli lägre. 17 Alla kommuner försöker på olika sätt visa hur attraktiva arbetsgivare de är, vad som erbjuds utöver lön, vilka spännande utvecklingsprojekt som bedrivs, vilka karriärsmöjligheter som finns internt m.m. De kommuner i länet som har en större andel förskollärare än övriga använder detta som ett argument i sin rekrytering – att det finns gott om förskollärarkollegor. Alldeles oavsett detta så har lönerna för förskollärare ökat och de kommer att fortsätta öka. Förskollärare, både yrkesverksamma och nyutexaminerade, har idag en bra arbetsmarknad och därmed även en fördelaktig förhandlingssituation. Nyutexaminerade förskollärare ställer idag högre krav och har högre löneanspråk än tidigare. Enligt SCB:s Arbetskraftbarometer hade nyutexaminerade förskollärare en genomsnittlig månadslön på strax över 25 000 kr (i riket 2013). När kommunerna inom Stockholms län nu möter dessa i rekryteringssituationer är det inte ovanligt med löneanspråk på uppemot 30 000 kr, d.v.s. samma som medianlönen för hela yrkesgruppen i Stockholms län. En yrkesverksam förskollärare kan bara genom att byta kommun få en rejäl löneförhöjning. Bristen på förskollärare leder alltså till en fördyring för kommunerna och alla kommuners strävan efter fler förskollärare bidrar självfallet till detta. Situationen framöver Merparten av de sju södertörnskommunerna har sedan 2010 haft ett ökande barnantal inom förskolan. Det har alltså redan skett en utbyggnad av förskoleverksamheten som bidragit till en större efterfrågan på förskollärare. Befolkningsprognoser2 från slutet av 2014 visar på en fortsatt ökning av befolkningen som är 1-5 år i samtliga kommuner. Som diagrammet ovan visar ökar förskolebarnen fram till 2023 procentuellt olika mycket beroende på vilken utbyggnad och inflyttning som planeras i respektive kommun. Tyresö (32 procent) och Salem (28 procent) är de kommuner som ska öka mest fram till 2023. Södertälje (10 procent) är den kommun som ska öka minst. Diagrammet utgår här från 2013 som ett basår för befolkningen och visar endast den procentuella ökningen framöver, vilket inte ger en fulltäckande bild. Nedan diagram visar istället ökningen i antal barn utifrån aktuell befolkningsprognos. 2 http://www.trf.sll.se/Statistik/Demografi-och-prognoser/Lans--och-kommunprognoser/ 18 Ser vi till ökningen i faktiska antal barn istället för procentuell ökning ger detta att Huddinge och Botkyrka kommer växa med närmare 1 500 barn i åldern 1-5 år fram till år 2023. Tyresö och Salem som växer mest procentuellt har en faktisk ökning i barnantalet om 900 respektive 300 barn. Södertälje som växer procentuellt minst har ändå en ökning av barnantalet som närmar sig 600 barn. Som ett mer konkret exempel kan vi här lyfta fram Huddinge, som ju är den kommun som växer mest till antalet. Utifrån gällande servicegrad för förskolan (81 procent) måste Huddinge fram till år 2023 få fram närmare 1 200 nya förskoleplatser. Om antagandet görs att en genomsnittlig förskola kan ta emot 80 barn innebär detta att Huddinge måste tillskapa 15 nya förskolor. Om vi nu bortser från svårigheterna i att finna ändamålsenliga befintliga lokaler eller ändamålsenlig mark för att bygga nya förskolor så innebär detta att efterfrågan på förskollärare ökar ytterligare i kommunen. Ska Huddinge bibehålla nuvarande andel personal med förskollärarexamen (27 procent) utifrån aktuell personaltäthet (5,4) måste kommunen anställa 60 nya förskollärare fram till år 2023. Då är hänsyn ändå inte tagen till de kommande pensionsavgångar som ju även måste ersättas. Inte heller är hänsyn tagen till Huddinges strävan efter att öka den redan befintliga andelen förskollärare. Den sammanslagna befolkningstillväxten i de sju södertörnskommunerna kommer alltså att leda till en ökad efterfrågan på förskollärare, utöver den efterfrågan som redan finns utifrån strävan att öka den redan befintliga andelen förskollärare. Arbetsförmedlingens bedömning I Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben? – Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick”3 samt via Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningstjänst Yrkeskompassen4 beskrivs den kommande utvecklingen för yrkesgruppen förskollärare. Arbetsförmedlingen bedömer att förskollärare har mycket goda möjligheter till arbete både under det närmaste året samt på fem och tio års sikt. Det är stor brist i hela landet på förskollärare som uppfyller de pedagogiska kraven. Behovet av att rekrytera förskollärare bedöms därför bli stort under närmast överskådlig tid. 3 Rapporten innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Avsikten är att ge en bild av utvecklingen på arbetsmarknaden speglat ur ett yrkesperspektiv. 4 I Yrkeskompassen finns detaljerade bedömningar för enskilda yrken. Syftet är att detta ska vara ett stöd för alla som söker arbete men framförallt för dem som står i begrepp att göra ett yrkesval. 19 mycket hård konkurrens mycket liten konkurrens Ett års bedömning Fem års bedömning Tio års bedömning mycket liten konkurrens mycket liten konkurrens mycket liten konkurrens Källa: Yrkeskompassen, Arbetsförmedlingen Inom det pedagogiska området bedömer Arbetsförmedlingen att förskollärare som yrkesgrupp har den allra starkaste arbetsmarknaden. Ett svagt intresse för förskollärarutbildningen och en hög medelålder bland de yrkesverksamma väntas leda till mycket liten konkurrens om jobben för förskollärare. Källa: Arbetsförmedlingen En viktig orsak till bristen på förskollärare är enligt Arbetsförmedlingen att antalet födda barn väntas fortsätta att vara stort. Dessutom hänvisar de till att det på många håll finns en vilja att öka andelen förskollärare relativt andra personalkategorier i förskolan. Tillgången på förskollärare väntas även bli otillräcklig då det under lång tid har utbildats för få förskollärare för att täcka behovet. Mer om förskollärarutbildningen följer nedan utifrån SCB:s prognoser. SCB:s Trender och prognoser SCB:s Trender och prognoser har utkommit ungefär vart tredje år sedan 1972. Rapporten beskriver utvecklingen inom områdena befolkning, utbildning och arbetsmarknad samt utsikterna på lång sikt. Prognoserna över tillgång och efterfrågan på arbetskraft avser hela arbetsmarknaden och alla former av reguljär utbildning. För ett 50-tal utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning, däribland för förskollärarutbildningen. 20 SCB konstaterar i Trender och prognoser för 2014 att det råder en brist på förskollärare. Antalet förvärvsarbetande med förskollärarutbildning var cirka 62 800 i riket år 2012. Av dessa arbetade 6 av 10 inom barnomsorg och därutöver arbetade många inom grundskolan. Fram till år 2035 beräknas antalet nybörjare mot förskollärarexamen till drygt 3 300 per år under prognosperioden. Under samma period beräknas examensfrekvensen för kvinnorna till 72 procent och för männen 50 procent. Tillsammans ger detta på sikt cirka 2 400 examinerade förskollärare per år. Pensionsavgången förväntas bli stor då cirka två tredjedelar av dagens yrkesverksamma förskollärare är 45 år eller äldre. Då examinationen ganska väl beräknas motsvara pensionsavgången kommer tillgången på förskollärare att ligga kvar på ungefär nuvarande nivå under prognosperioden, vilket visas i nedan diagram. Källa: SCB Efterfrågan på utbildade förskollärare beräknas dock öka med 25 procent fram till 2035. Med nuvarande utbildningsdimensionering finns det således en stor risk för en fortsatt brist på utbildade förskollärare, vilket tydligt syns i ovan diagram. I 2014 års vårbudget angavs en planerad utbyggnad med motsvarande 800 nybörjarplatser per år på förskollärarutbildningen från och med läsåret 2015/16. Om denna utbyggnad sker beräknas tillgången på förskollärare öka med drygt 10 procent fram till år 2035, vilket visas av kurvan för alternativ tillgång i diagrammet ovan. Oavsett detta så kommer bristen på förskollärare att fortsätta. I diagrammet ovan är utbud och efterfrågan i stort sett desamma när det gäller de historiska värdena. Det är kanske inte en helt korrekt beskrivning av den verklighet som finns i de kommuner som deltar i nyckeltalssamarbetet. Kommunernas efterfrågan på förskollärare har länge varit större än det faktiska utbudet. Samtliga kommuner har och har haft som målsättning att öka andelen förskollärare. I samtliga kommuner har dock andelen med pedagogisk högskoleutbildning och andelen förskollärare minskat sedan år 2010. Detta borde egentligen innebära att efterfrågekurvan i ovan diagram skiftade uppåt och att bristen på förskollärare därmed visar sig vara ännu större. Ovanstående visar tydligt att kommunerna endast delvis kan ta ansvar för att säkerställa att tillräckligt med förskollärare finns i verksamheten även framöver. Plasterna på förskollärarutbildningen är de facto för få för att möta upp det behov som finns ute i kommunerna. Ansvaret för dimensioneringen av högskole- och universitetsutbildningar ligger dock inte på kommunerna, utan det ligger på den statliga nivån. Kommunerna kan på olika arenor påtala behovet av fler utbildningsplatser men inte bestämma över det faktiska utbudet. 21 Avslutande resonemang Alla kommuner och förskolor ska enligt lag bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Formerna för detta och innehållet i detta ser dock olika ut kommunerna emellan. Inom den egna kommunen kan jämförelser mellan förskolor och år göras utifrån innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet. Mellan kommuner blir dock olikheterna i arbetet svåra att hantera. Detta skulle kunna vara ett intressant och utmanande fördjupningsområde att samarbeta vidare kring i det fortsatta utbytet inom nyckeltalsgrupp. De kvalitativa perspektiven i jämförelsen kommuner emellan utgår nu istället från de nyckeltal som Skolverket och SCB tar fram på årlig basis. Ett fåtal av dessa nyckeltal kan sägas innehålla kvalitativa aspekter då de beskriver verksamhetens resurser men merparten beskriver snarare kommunernas olika strukturella sammanhang och verksamhetens omfattning. Antal barn, servicegrad, andel i kommunal regi, barn per avdelning m.fl. är alla nyckeltal som mer handlar om verksamhetens omfattning. Personaltäthet och personalens utbildningsnivå beskriver verksamhetens resurser och innehåller därför större kvalitativa aspekter. Frågeställningen i titeln på denna rapport besvaras av rapportens innehåll – barn per avdelning är inte viktigare för förskolans kvalitet än personaltäthet och andel förskollärare. Trots detta har de senaste årens politiska fokus, både i diskussioner och i satsningar, varit på att minska antalet barn per avdelning som ett mått för att minska barngruppernas storlek. Även om det blir ett lite förenklat resonemang så är en hög personaltäthet och en hög andel förskollärare i sammanhanget det viktigaste för förskolans kvalitet. En hög personaltäthet möjliggör avsatt tid för ett utvecklingsarbete och möjliggör även att verksamheten kan organiseras i mindre grupper utifrån barnens förutsättningar, behov och intressen. En hög andel förskollärare möjliggör att detta utvecklingsarbete genomförs utifrån en större förförståelse och med en djupare kunskap om det pedagogiska uppdraget och innehållet. Sammantaget är detta grunden för en hög kvalitet på förskoleverksamheten. Sedan tillkommer många andra aspekter som t.ex. pedagogisk ledning, miljö, material m.m. Som visas i rapporten har personaltätheten förbättrats eller bibehållits i samtliga sju södertörnskommuner mellan 2010 och 2014. Bristen på förskollärare är dock stor och andelen av denna personalkategori har minskat i samtliga sju södertörnskommuner under motsvarande period. Det i sig kan delvis vara en förklaring till den ökade personaltätheten då färre förskollärare lämnar ett ekonomiskt utrymme för de övriga och mindre kostsamma personalkategorierna, vilket ger fler årsarbetare i verksamheten. Icke desto mindre är detta ett stort problem och en stor utmaning. Förskollärare har ett särskilt uppdrag inom förskolan och ur ett kvalitativt perspektiv är tillgången till förskollärare avgörande. Bristen på förskollärare gör dock att denna personalkategori blir mer och mer kostsam. Lyckas en kommun öka andelen förskollärare kommer det att få negativa effekter på personaltätheten, alternativt kräva ekonomiska tillskott, förutsatt att kommunernas förskolor inte redan har större ekonomiska överskott. I dagsläget finns det kommuner som säkerligen saknar förskollärare på vissa avdelningar/hemvister/baser och på vissa förskolor finns det kanske ett fåtal eller endast en förskollärare. Det är ett tungt ansvar som vilar på dessa förskollärare och situationen framöver riskerar att bli allt svårare. Vi vet dessutom att befintliga förskollärarkollegor är något som är attraktivt i rekryteringssammahang. Vi ser redan nu att de förskolor som har en låg andel förskollärare har ännu svårare att rekrytera nya förskollärare än de förskolor som har en högre andel. För att råda bot på detta skulle större satsningar på att utöka utbudet av förskollärare (programplatser, distansplaster, uppdragsutbildningar m.m.) vara att föredra framför andra satsningar som genomförs eller som planeras att genomföras – både på statlig och kommunal nivå. 22 Källor Skolverkets statistik, http://www.jmftal.artisan.se Arbetsförmedlingen, http://www.arbetsformedlingen.se/ Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se Stockholms Läns Landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, www.trf.sll.se 23 Bilaga 1 Definitioner Barn, totalt antal inskrivna, 1997Samtliga barn som var inskrivna i förskola oavsett om verksamheten bedrevs i kommunal eller enskild regi. Barn 1-5 år, andel (%) av befolkningen, 1998Andel av befolkningen i åldern 1-5 år som var inskrivna i kommunal förskola eller förskola som drivs i enskild regi. Barn, andel (%) i kommunal regi, 2014Andel av samtliga inskrivna barn som var inskrivna i verksamhet som anordnades i kommunal regi. Barngrupp, antal barn per avdelning, 2003Totalt antal inskrivna barn dividerat med totalt antal avdelningar. Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi, 1996Antal inskrivna barn dividerat med antal årsarbetare. I antalet årsarbetare har antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) räknats om till heltidstjänster med hjälp av tjänstgöringsgraden. Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi, 1997-2013 Antal årsarbetare i kommunala förskolor med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, kommunal regi, 2014Andel årsarbetare med förskollärarexamen, fritidspedagogexamen eller lärarexamen, kommunal regi. Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal regi, 2014Andel årsarbetare med förskollärarexamen, kommunal regi. 24
© Copyright 2024