Frykposten nr 2 2015
Nummer 2 år 2015 1988 Nr 109 2015 Ordförandens ruta. .................................................................................................... 3 Välkommen 2015 ....................................................................................................... 4 En del av Frykeruds historia: Insamlingar under 1800-talet ................................. 6 Guldkorn ur barnamun ............................................................................................. 8 ”Lagstifta om kontanter på banken” ....................................................................... 9 Östmarksresan .......................................................................................................... 9 Kärleken till hästarna .............................................................................................. 10 Tröskning ................................................................................................................. 12 Anna-Lisa o Asta ..................................................................................................... 14 Frykerudsdagen ...................................................................................................... 15 TV gudstjänsterna ................................................................................................... 16 Kosläpp .................................................................................................................... 17 Gissa hur långt bussen körde på FFF:s resa? ..................................................... 17 PRO Frykerud kan få lokal i gamla biblioteket i Fagerås ..................................... 18 Gubben i Stormyren ................................................................................................ 21 Verksamhetsberättelse för Föreningen Frykeruds Framtid ................................ 22 Matlagning i hemmet kan ersätta matlådor! ......................................................... 24 Förr var Bygdegården badhus, bio och bibliotek................................................. 26 Funk, slutet .............................................................................................................. 32 Tungt för Fagerås mackprojekt, "Men nu ser vi ljuset i tunneln" ....................... 34 Bussresa till vägs ände i norra sockenhalvan...................................................... 36 Påbud! ...................................................................................................................... 39 Frykeruds Hembygdsförenings Tisdagskvällar ................................................... 39 ___________________________________________________________________ 1 FFF har som målsättning att tillvarata Frykerudsbornas intressen. Det är en politiskt och religiöst obunden förening. Den finansieras genom medlemsavgifter. I samarbete med de lokala byalagen vill vi verka för en levande landsbygd, där det skall finnas en tillfredsställande service. FFF försöker att sprida kunskap om vår lokala historia och utveckla den lokala turismen. I tidningen Frykposten som delas ut kostnadsfritt till alla hushåll i Frykerud fyra gånger per år, vill vi sprida information om vad som händer i Frykerud. Frykposten ges ut i Manusstopp Mars, vårnummer Juni, sommarnummer September, höstnummer December, vinternummer 10/2 10/5 10/8 4/11 Adressen till redaktionen är: Karl Evert Evertsson, Östra Glänne Stormyren 16, 665 92 KIL, 0554-250 06 Kerstin Wallin När Nole Rörmyren 665 93 Ansvarig utgivare: Kenneth Bengtsson, epost: [email protected] E-post till redaktionen: [email protected] Hemsida: www.frykerud.se FFF:styrelse 2015 Ordförande: Sekreterare: Ledamöter: Kenneth Bengtsson Ingrid Lööv Georg Forsberg, Ulla Alexandersson, Leif Albinsson, Kenneth Eriksson, Kerstin Strand och Kerstin Wallin. Styrelsesuppleanter: Leif Johansson, Stig Larsson. Medlemsavgiften är 50 kronor för ensamstående och 100 kronor för en familj. Medlemmar bosatta utanför Frykerud får tidningen per post och betalar 150 kr. Stöd oss med din medlemsavgift till plusgirokonto 63 59 04-6 och skriv namn och adress. Spara kvittot, det gäller som medlemskort. Alla är välkomna med material till Frykposten. För specialannonser i Frykposten tillämpas sponsoravgift. ___________________________________________________________________ 2 Frykpostens sommarnummer 2015 Ordförandens ruta. Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart på sommarn och gör lite somrigt, då kommer blommorna snart. Jag gör så att blommorna blommar, jag gör hela kohagen grön, och nu så har sommaren kommit, för jag har just tagit bort snön. Finns det något mera somrigt som Astrid Lindgren uttrycker det i Idas sommarvisa. Det är lika fantastiskt varje år att uppleva hur vinter går mot vår med tussilago och vitsippor, den första skira grönskan i björkarna och den frusna sädesärlan som kommer en aprildag. Men i min värld så innehåller den så mycket mer, Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart, och så är det med mycket. Inget eller väldigt lite händer av sig självt det krävs drivande personer som tar sig an olika former av aktiviteter i vår omgivning. Jag läste nyligen en utredning som visade att det enda land i världen där urbaniseringen, koncentrationen till storstadsregioner, går snabbare än i Sverige idag är Brasilien. Ingen merit tycker jag, samtidigt kan jag konstatera att det i media allt oftare förs en diskussion om vi vill att hela Sverige skall leva och utvecklas. Alternativet kan vi bara ana, för mig känns det som den diskussion som vi upplevde under 60-talet där en länsutredning bla speglade en bild av ex vis Årjäng som skulle avfolkas helt och kvar skulle bara bli en kiosk med ett utökat närbutiks sortiment som skulle ge service åt de envisa som bodde kvar. Vad blev det av dessa profetior, när det gäller handel så finns det idag i Årjängs kommun mera än en kiosk. Varför blev det då på detta vis, naturligtvis Norges ekonomiska utveckling, en i jämförelsevis svag svensk krona osv men framför allt nån som sätter fart. För att Frykerud och andra glesbygdsområden skall utvecklas på ett positivt sätt krävs det att nån sätter fart. Vi har så många eldsjälar som uträttar stordåd många gånger i det tysta, i fiberföreningar för att vi skall ges möjlighet till modern kommunikation, i byalag för att ge oss samlingslokaler eller som i Fagerås för att ge oss ett centrum för service av olika slag och inte minst i det ideella föreningslivet. Ni gör underverk, ingen nämnd och ingen glömd, men till Dig som ännu inte är engagerad kom med Du också, det är jättekul och ju fler vi är desto ___________________________________________________________________ 3 Frykpostens sommarnummer 2015 mer kan vi få till stånd. I dagens läge startas facebook-grupper med olika mål och det är jättebra men jag vill ju helst att dessa bygger på faktiska möten. Till sist vill jag önska Er alla en riktigt trevlig sommar och hoppas att vi möts på många av de aktiviteter som går av stapeln och inte minst att vi träffas på vår alldeles egen Frykerudsdag den 1 augusti Kenneth Bengtsson Välkommen 2015 Åren går fort och har vi tur får vi färdas med i årstiderna. Det var länge sedan vi skrev från Wassdrågen och skälen är många. Men vi ser åter framtiden med tillförsikt och glädje och drar upp planerna för ännu mer odlande av grönsaker. Vi har samlat fönster i två år nu och kan bygga två större växthus, allt för att kunna förlänga säsongerna till att börja odla tidigare och skörda senare. Allt detta för att slippa köpa importerade grönsaker, inte så klimatsmart, och att även slippa svenska besprutade grönsaker. Den mat jag är uppvuxen på, som då på 50-talet var mat, måste nu ettikeras med Krav för att hålla någorlunda den standarden, som var det enda som fanns då. Mina föräldrar började som spannmålsbönder och var noga med vad vi åt. Pappa skötte jordbruket och mamma skötte bl.a. det stora, stora grönsakslandet dit vi barn gick med en korg för att ta upp det som skulle bli middag. Så gör jag än idag. Jag har maten under armen och känner mig hur rik som helst. Då först vet jag vad jag äter. Äsch, lite skit rensar magen! Jo, men kemikaliecocktailen börjar bli alldeles för omfattande för våra kroppar att handskas med och ”ju mindre man vet, desto mindre har man att oroa sig för”. Men lik förbannat är det jag själv som får ta hand om min kemikaliefyllda kropp när jag blir gammal, så jag föredrar att veta och att undvika allt som står i min makt att undvika. Dessutom är det min hållning att utöva min konsumentmakt genom att påpeka, kritisera och argumentera för producerad mat som tillför näring. Som det är nu, ger stora matproducenter bara näring till företagsbaronerna. Vinstmarginalerna måste öka hela tiden. Gott är det då att ha egen mat, först i grönsakslandet och sedan i burkar, i frysen och i rotfruktsbingen. Den trogne FFF-läsaren kommer ihåg våra januarisittningar, där stora kartor på grönsakslandet lades ut och vi diskuterade var det och det skulle odlas kommande ___________________________________________________________________ 4 Frykpostens sommarnummer 2015 säsong. I dagarna har vi skaffat en begagnad 2-hjulstraktor för att plöja, harva och kupa det 1500 kvm stora grönsakslandet. Årets säsong blir därmed lite lättare arbetsmässigt. Vi spar på ryggen. (Om någon har delar eller utrustning till en sådan liggandes någonstans är det bara att höra av sig, allt av intresse) Dessutom kommer snickrade lådor att hängas på solväggarna, på höjden, för att odla smultron och jordgubbar i. Det gör det lätt att rensa, lätt att plocka och det får plats många plantor på liten yta. Bra kroppsställning när det ska skördas, du kan stå upp. Vi spar på ryggen igen. Beställningen av fröer har nu gått iväg och nytt för i år att odla, kommer paprika att vara. Det har vi inte odlat tidigare men i år med växthus kan det nog bli riktigt bra. Ett persikoträd kommer vi även att köpa, ett experiment som blir intressant. Våra små ”tipper” (höns) har deciminerats på grund av sjukdom, så nu har vi tuppen Albert kvar och hönorna Börta och Citronia. Börta är mannekängen i sällskapet, alltid noga med att putsa sig och se bra ut. Citronia är som en citron, lite småsur och nonchalant och tuppen, han gör väl sitt bästa men han har inte mycket för det, kan jag säga. En dag försökte jag lära honom en annan taktik… jag sa ”du vet, Albert, ibland måste man vara lite ödmjuk inför livet och inte tro att det bara är att ånga på i ullstrumporna”. Han begrundade noga det jag sa, men la sedan en skithög och gick nerför hönsgårdskullen som om ingenting hade hänt. Vår katt är nu så gammal (18 år och myndig) att han är nästan innekatt under den kalla årstiden. Han kan sova hur mycket som helst. På vår, sommar och höst är han ute och vi ser inte mycket till honom. Jag vill gärna ha fler katter, som hjälp till att få bort sork och möss, men Truls är mycket bestämd på den punkten. ”Jag delas inte med någon annan katt”, säger han bestämt. ”Tänk dig själv om jag kommer in med hög svansföring och ska sitta i ditt knä, då sitter det en annan katt där och kelar”. Han är väldigt konkret vår katt, så vi får väl se tiden an! 2015 kommer att bli ett händelserikt år och ett år med många kalas. Bara inom min familj är vi 6 stycken som fyller jämt. Tänk så mycket bus som kommer att planeras!! Dessutom är det Wassdrågens tur att ha syskonträff på min sida. Nu när mina syskon och jag är föräldralösa, träffas vi varje år med våra respektive och äter gott, pratar och skrattar. Vi brukar även göra lite speciella saker den dagen som har anknytning till våra föräldrar eller våra intressen. Jag bara säger det, så mycket bus mina syskon kommer att få ”finna” sig i denna sommar. Gott odlingsår och go vår önskar Ewa och Palle från Wassdrågen ___________________________________________________________________ 5 Frykpostens sommarnummer 2015 En del av Frykeruds historia: Insamlingar under 1800-talet Mitt namn är Petra Hillring och under hösten har jag forskat kring insamlingar under 1800-talets kristider. Frykerud har haft en stor roll i min undersökning, då det är en av få församlingar som haft dokument bevarade. Därmed tänkte jag delge er lite historia kring Frykeruds barmhärtighet under 1800-talet. Branden i Växjö 1843 1843 stod Växjö i lågor och en stor del av staden lades i aska. Över 1100 personer brännskadades. Den 3 nov skickade kungens befallningshavande i Kronobergs län ut en kungörelse till kungens befallningshavande i Värmlands län som ett rop på hjälp. Den värmländske landshövdingen skickade därefter kungörelsen vidare ut i de värmländska kyrkorna, däribland Frykerud. 1843 fanns ingen ordinarie präst i Frykeruds församling. Istället trädde vice komminister Lars Rolander in. Annandag jul beskrev han Växjöbornas nöd för Frykerudsborna som samlats i kyrkan och han vädjade till dem att hjälpa till i den mån de förmådde. Rolander målade upp en bild av hur Frykerudsborna firade sin jul i fröjd och glädje medan 1100 människor i Växjö stod utan hem: ”Under det vi nu i ostörd glädje och fröjd fira vår Högtid, veta vi, att öfver 1100de menniskor, icke långt ifrån oss, stå i massa på qvarlefvorna af deras förbrända boningar; icke ägande annat tak än himlen, - ingen annan bädd än den is-kalla jorden, uppgifvna qväfda, förkrossade suckar till Gud, att han måtte hålla sitt ris tillbaka.” Frykerudsborna hade det bra jämfört med de stackars offren i Växjö, och borde därmed ta sig råd att avvara en slant: ”deras nödrop höras väl icke hit till oss, men de kännas, de erfaras desto starkare i hvarje medlidsamt bröst. – Hvad skola vi då göra? – Må hända endast röras till medlidande? ack nej! – det är icke hjertats suck, det är handens åtgärd, som upprättar den fallne; förenom oss derför till de olyckligas bistånd; lemnon ett understöd, huru ringa det än må blifva i offerkistan, åt de olyckliga, de af lågorna så grymt hemsökta.” Rolander lyfte också fram vilken givmild församling Frykerud var genom att berömma dem och se tillbaks på deras historiska barmhärtighet: ___________________________________________________________________ 6 Frykpostens sommarnummer 2015 ”Jag är lycklig nog, att frambära den lidande mänsklighetens suckar till en aktningsvärd församling, som förr visat så mycket deltagande i olyckligas nöd, och jag är fullt förvissad om, att jag vid detta rörande tillfälle, icke heller gör det förgäfves.” Denna frivilliga insamling gick till på följande sätt: Varje rote (Glänne, Gunnarsbytorp, Klaxås och Säldebråten) skulle skriva upp de givandes namn och hur mycket de skänkte. Byfogdarna skulle erhålla gåvorna i sitt eget hemman och därefter överlämna detta till Lars Rolander. När insamlingen ägt rum skulle Rolander kungöra och redovisa beloppet från varje rote och sedan över Karlstad överföra pengarna till nödhjälpskommittén i Växjö. Insamlingen skedde i riksdaler banco, förkortning Rdr b:co. På en riksdaler banco gick 48 skilling banco, förkortning sk b:co. En riksdaler banco 1843 motsvarar idag (2014) ca 116,8 kr mätt med konsumentprisindex. I insamlingslistorna finns 164 namn uppskrivna, varav ett är överstruket. Slutresultatet av insamlingen är alltså att 163 personer i Frykerud samlade in pengar till offren i Växjö. Figur 1: Frykeruds insamling till offren i Växjö 1843 7 Över 1 Rdr b:co 32 sk b:co 24 sk b:co 2 4 12 16 sk b:co 26 12 sk b:co 92 8 sk b:co 6 sk b:co 5 sk b:co 4 sk b:co 3 2 15 Av tabellen ovan framgår det att åtta skilling banco var den summan som flest Frykerudsbor skänkte. Detta motsvarar idag (2014) 19.47 kr mätt med konsumentprisindex. Nödlidande i Norrland 1867 Under 1860-talet led Sverige av missväxt. Värst var det i Norrland där problemen avlöste varandra i form av torka, kraftigt regn och snö som föll innan tjälen frusit ___________________________________________________________________ 7 Frykpostens sommarnummer 2015 i marken. I Stockholm bildades en undsättningskommitté för att hjälpa de nödlidande i Norrland genom att ordna insamlingar runt om i Sverige. Återigen samlade Frykerud in pengar via kyrkan. Pastor Nils Ahlin var den som tog ansvaret för att redovisa och skicka iväg pengarna den 27 november 1867 till Karlstads undsättningskommitté. Därifrån gick pengarna sedan vidare till Stockholms undsättningskommitté för de nödlidande i Norrland. I Frykeruds socken samlade 119 personer in pengar till Norrland. Av diagrammet nedan framgår att den vanligaste summan som Frykerudsborna skänkte till Norrland var en R:dr R:mt. Sammanlagt skänktes 130 R:dr R:mt till Norrland från Frykerud, vilket motsvarar 7119 kr idag (2014) mätt med konsumentprisindex. Figur 5: Insamling till de nödlidande i Norrland 1867 från Frykeruds socken: Udda ören 1 16 Mer än 1 R:dr R:mt 36 1 R:dr R:mt 75 öre 4 34 50 öre 25 25 öre Mindre än 25 öre 3 Källa: Värmlands arkiv, Frykeruds kyrkoarkiv, övriga handlingar och handskrifter 1803-1867. /Petra Hillring/Fil.kand. i Historia Guldkorn ur barnamun Det var läggdags för Wilma i Ekbergs familj: De skulle läsa bönen: Det går en ängel kring vårt hus, han bär på två förgyllda ljus, han bär en bok uti sin hand, så somnar vi i Jesu namn. När de kom till att ängeln bar en bok i sin hand avbröt Wilma och undrade hur han kunde det, när han redan hade händerna fulla av två förgyllda ljus. /Kerstin W/ ___________________________________________________________________ 8 Frykpostens sommarnummer 2015 ”Lagstifta om kontanter på banken” En bank utan pengar – har ni hört något så tokigt?! Är det någonstans det ska finnas kontanter så är det i en bank. Punkt och slut! Det här tycker PRO Frykerud och föreslår därför att riksorganisationen tar initiativ till en samordnad pensionärsaktion med kravet att det i varje kommun ska finnas minst ett bankkontor med full kontantservice. Förslaget, som stöds av PRO Värmland, framställs i en motion till sommarens PRO-kongress. PRO Frykerud föreslår för det andra att Sveriges kommuner ska ha som krav, att den bank kommunen anlitar ska hantera kontanter. För det tredje föreslår PRO Frykerud att kravet på kontanthantering ska inkludera lagstiftningsåtgärder om bankerna inte frivilligt tillgodoser de berättigade önskemålen. I motionen konstaterar förslagsställarna att regeringens utredning om kontanthanteringen i samhället ur medborgarperspektivet blev en flop: ”Trots att 500 bankkontor på kort tid avskaffat kontantservicen samtidigt som mer än 600 bankomater rationaliserats bort, tar Kontanthanteringsutredningen inte ens upp frågan om allmänhetens tillgång till kontanter eller dess möjligheter att använda sig av kontanter.” Bengt Carlstedt Östmarksresan Den 17 juli anordnar Frykeruds hbf för 10:e året i rad en bussresa till Östmark. Samling hos Rut Nilsson kl 14.30 som tar emot anmälningarna på telefon 0554-150 41 senast den 11 juli och först till kvarn gäller. På vägen upp gör vi som vanligt uppehåll vid Toria i Torsby och äter den förbeställda lunchen som Rut fixat. Kostnad 250 kr. ___________________________________________________________________ 9 Frykpostens sommarnummer 2015 Kärleken till hästarna Det är ett av mina tidigaste minnen. Sommaren då jag var två år och vi var på semester med familjen, vi var i Borås djurpark och jag och mina äldre systrar skulle få rida, ponnyridning. Vi stod på något slags platå i solgasset, jag hade en förväntan i kroppen, men visste inte riktigt vad jag väntade på. Någon lyfte upp mig på hästen och den började gå. Jag beskrev känslan för min mamma efteråt som att ”det kändes som skratt i magen”. Jag minns den starka känslan, jublet i mig. Hästens rörelser, den stora, varma kroppen, doften. Efter det handlade nästan alla mina lekar om hästar. Trappräcket hemma förvandlades till en häst med ett badrocksskärp som tyglar, cykeln blev en häst, barbiedockorna hade hästar, ett grönt överkast fick bli hästhage på golvet för barbiehästarna, med mammas krukväxter som träd, kuddar under överkastet som böljande kullar och speglar som sjöar. Min stora dröm var en egen ponny. Och att få lära mig rida, förstås. På gården i Ängebäck där jag växte upp fanns inga hästar. Men några getabockar, grisar och ett par kor. De fick duga så länge. Jag kanske var fem år då jag smög bakom uthusen till grisarna – kelsjuka, trevliga grisar. Satt upp på en av dem, som snällt bar omkring mig i grishagen en stund. Så kom mamma med kvällsmat till grisarna – och då satte de av i sken mot henne och maten – och jag blev avslängd någonstans efter vägen. Min stora getabock Pontus fick agera ridhäst många gånger, och kvigan Gullros också. När jag var sex år hade mina föräldrar förstått hur stor min längtan efter att rida var, och kanske tyckte de att jag borde få lära mig rida under mer ordnade former. När mamma berättade att jag skulle få börja rida på ridskola sprang jag runt i hela huset och sjöng, toklycklig. Varje ridlektion var en höjdpunkt. Att få lära mig ridningens grunder, igen jublet i magen första gången jag fick galoppera och hoppa, doften, närheten till de stora, varma djuren. Kärleken. Men också spänningen, oron, ifall jag skulle bli tilldelad en alltför vild häst, som ville slänga av, bocka, skena. Alla hästar passar inte för ridskolor. Jag var en läsande unge, en bokslukare, och allra mest läste jag hästböcker. Drömde mig bort med Brita och Silver, Pysen och Svarta Hingsten. Drömde nog också om att bli hästboksförfattare. Den största önskan var en egen ponny, men det var alltför avlägset. Men en sommarponny tjatade jag mig till. Och sommaren blev nästan ett halvår lång, sommaren när jag var 12 år och fick hyra Linda, ett svart, busigt Gotlandsruss. Hon lärde mig mycket och vi hade så mycket roligt ihop. Sommaren därpå fick jag ha New Forest-ponnyn Cindy – en genomtrevlig ganska ung ponny. Dessa ponnysomrar har ett lyckoskimmer omkring sig. Att få bada med häst i sjön Hyn, galoppera barbacka i skogen, bygga banor och hoppa på stubbåkrarna när pappa hade tröskat. ___________________________________________________________________ 10 Frykpostens sommarnummer 2015 När jag gick i 7:an slutade jag på ridskolan. En granne sa att jag gärna fick hjälpa honom med hans travhäst och hans inhyrda travare. En januarilördag gick jag dit. Grannen bad mig ta ut inhyrningen Puck i hagen. När jag tog ut honom ur boxen blev jag nästan knäsvag, låter fånigt, men det var som om tiden stannade. Det var en av de vackraste hästar jag sett. Kanske var det blicken, utstrålningen. Vet inte. Jag gick dit nästan varje dag för att bara få vara med Puck, borsta honom. Så småningom fick jag börja rida och köra honom och på sommaren flyttade han hem till mig. I fem år fick jag vara fodervärd till honom, han var som min. Puck var mitt stöd genom en bitvis tuff tonårstid. Så otroligt betydelsefulla de är, våra husdjur! Den ordlösa kommunikationen, inkännandet. Jag flyttade hemifrån, flyttade runt för studier, arbete. Men nästan var jag än har bott har det funnits hästar att lära känna, rida, få vara nära. Som gett mig lugn och ny energi. Hästar som satt fina avtryck i mig. När vi planerade att flytta från Mölnlycke till Frykerud letade vi efter en liten gård, med plats för häst. För äntligen var drömmen inom räckhåll! På Bråten i Lene fanns plats för stall och hagar. Sommaren 2007 köpte jag min första egna ponny – shetlandsponnyn Dumle. Delad med mina barn – och delad glädje är dubbel glädje. Att få vara tillsammans med barnen och hästarna är ljuvligt! Dumle är trygg och rejäl – och en fantastisk medvandrare. När han andas på mig rinner oro och irritation av mig, jag känner mig lättare, lugn. Våren 2009 blev Humlan en del av vår familj. Han är korsning welshponny/arabiskt fullblod. När vi fick honom var han bara 11 månader, en ganska vild hingstunge som mest gick på bakbenen. Men han lugnade sig och blev en go ridponny så småningom. Han är lekfull och glad. Stjäl gärna mössor och vantar och springer iväg med, tycker det är skoj att leka med bollar i hagen. När jag är med Humlan blir jag på gott humör och så älskar vi båda snögalopp i skogen. Tillsammans med hästarna kan jag inte vara någon annanstans – och inte vara någon annan än mig själv – de hjälper mig till närvaro. Tiden när jag är ensam med hästarna är ofta tid för bön – och så har det varit ända sedan sommarponnyn Lindas tid. I skogen, buren på en trygg rygg eller med en ponny vid min sida, är kontakten med Gud nära. Jag är så tacksam för allt hästarna har gett och ger mig! Helena Fhager ___________________________________________________________________ 11 Frykpostens sommarnummer 2015 Tröskning En kväll lyssnade jag till Urban Andersson från Manghagen. Han sjöng och läste egna dikter. Urban uppmanade oss att skriva, inte bara om stora händelser, utan om de små vardagliga. Han läste en dikt om tröskning. Då slog det mig. Vet mina barn hur det var att tröska på gårdarna innan skördetröskorna tog över? Så snabbt försvinner kunskapen om en så viktig procedur i vår bygd. Fortsätt och läs om du vill. Här kommer dikten. ( vi har lov av Urban att publicera) Tröskninga Flere dager ätteröt snöt en sä svart när en hade vure mä å bure bös di store bar säck… dä va kraft å fart dä va allti noe rekord som skulle slös. Dä va allti ett trevligt arbetslag när dä skulle tröskning te ja känne mä stor. å tänk entocken dag se möa minne dä fastne.å ble för remma ho reste.. om den drog snett å tröskvarke tugge å geck männas sola genom springer i damm måle streck. Halmen togs unna te si ega lae dä gällde te skrike om nöe en sae ja feck sope agner å bäre i en kass i skåern bålmä laggåin brukte di ha sin plass i säbinger vax dä opp på magasine dit va trappstega sletne å mjuke å fine Runnt hannlén på matern satt fastknöten en kniv han brukte väre ägern te värke försektit skulle han skäre upp banna å släppe i nekrane fort skulle dä gå.. dä va vektit men dä gällde te å se opp.. å ha åring på kniven feck han hanna i värke.. va utgangen given. Å nekrer frå sia.. dä mate dä på ja töcker mä minns att ötminstene två geck där in i damme å te materbole lange va gålane store .. da va nekrane mange Mä kålsöppe sväljdes allt damme först unna å go mat va allti ett tröskerlag förunnat dä va möe å gäre vö diskbänk å spis för alle skulle fängnes på ett tocke vis se di ble rektit mätte å feck sä te livs nö gått .. se di rektigt kunne sette å trivs Tänk.. tröskinga minns ja nu mest som ett nöje minna hänger sä mä jämt som agner på e tröje. Elmotorn va ankra mä kiler å spett ___________________________________________________________________ 12 Frykpostens sommarnummer 2015 Jag blev både kall och varm när han läste dikten. Minnen vällde upp, men jag insåg också att med min generation försvinner kunskapen. För många är nog dikten obegriplig, men om du är intresserad så kan jag berätta. Före skördetröskorna så skördades havre, korn och vete med självbindare. Den klippte av strån och samlade ihop en bunt, slog ett snöre om kärven och kastade ut den. Sedan skulle kärvarna resas två och två mot varandra till en ”moga” med sex par kärvar. Jag kommer ännu ihåg hur det kändes när det mörknade på kvällen och daggen föll och man blev blöt om händerna innan de sista var resta och man kunde gå hem. I bästa fall torkade kärvarna där de stod, men för det mesta fick man ”snesa”. Man ”böttade” ner en hässjstör och trädde två ”necker” över toppen som stod mot varandra på marken, sedan hängde man resten vågrätt. Det var mycket jobb, men nu klarade sig skörden även om det regnade. När det var torrt så körde man in och lade in i ”neklada”. I nästan varje by fanns det någon som ägde ett tröskverk. Hos oss var det Rickard ”där Söre”. Han och tröskverket turnerade runt i bygden. Det ställdes upp på logen, låstes fast och sedan kollade Rickard med vattenpass att det stod vågrätt i alla ledder. Då var det inga sädeskorn som gick över och försvann. Efter dagens skördetröskor ser man gröna strängar av korn som hamnat på marken och grott. Nu släpades ”10-hästarn” med oljepådrag fram och spändes fast så att den kraftiga remmen mellan elmotorn och verket inte skulle slira. Vi gjorde arbetsbyte med grannarna och Ture ”på Höglunda” berättade att en höst hade han gjort 30 dagsverken på tröskning Pappa vred reglaget på motorn och långsamt började alla remskivorna rotera. Gubbarna fördelade sig på olika arbetsuppgifter. Någon mer eller mindre frivillig gick upp i halmladan. Det var mycket frisk luft och boss framför röret från halmfläkten. Här fördelade man halmen och trampade runt. Agnarna blåste en annan fläkt in i ”skåern”. Det var ett litet utrymme där agnar och boss förvarades. I nekladan langade en person fram och en lade rätt för mataren. Denne skar av snöret och fördelade in stråna i trumman Här var det viktigt att det alltid fanns halm på skakarna så att inte kornen hoppade ner i halmfläkten. Släppte man en hel nek i tröskverket så saktade det farten och det syntet på glödlamporna i bygden att spänningen sjönk. Så blev det elvakaffe och senare mat. För husmor i gårdarna var det mycket jobb att ”fängna” ett stort arbetslag. I början av säsongen fanns det mycket att samtala om, men när man gått från gård till gård i någon vecka så var allt skvaller uttömt. Rasterna fick inte bli alltför långa och det berättades om en husmor som sa ” Gubbar om ni sitter ___________________________________________________________________ 13 Frykpostens sommarnummer 2015 kvar en stund kan ni få nästa mål också”. Att bära säck var ett kraftprov. 70-80 kg på ryggen uppför en lång trappa upp på magasinet krävde sin man. Mot kvällen lystes arbetsplatsen upp av några sladdlampor. Då såg man dammet som lade sig i näsa och kläder. Det var skönt när man såg trägolvet i nekladan, men när sista neken lyftes fick den liv. Massor med råttor flydde åt alla håll. Nu var katterna så mätta att de inte rörde en fot. Äntligen saktade tröskverket farten och stannade Då kunde gubbarna samlas, hosta och borsta av sig ”boset” framför logen och summera dagen. Man bestämde i vilken gård man skulle fortsätta och så tog man sina cyklar och åkte hem i mörkret. Det är många ansikten som jag kan se framför mig från trösklagen och många historier som finns i minnet, men för nutidens bönder är det skönt att skördetröskorna finns trots gröna strängar av korn som grott. K.E.E Anna-Lisa o Asta En välkänd duo har kommit ut med sin första skiva. Anna-Lisa Nilsson från Jonsbol i Boda och Asta Ohlsson från Huggenäs utanför Säffle har sjungit tillsammans i många år. Anna- Lisa spelar gitarr och sjunger. Asta ser man ofta med dragspel, men hon sjunger och spelar också gitarr och piano. Repertoaren består mest av kristna sånger, men de sjunger även profant. Oftast uppträder de i kyrkor och kapell, men också i äldreboende och hembygdsgårdar. Hur kommer det sig att ni efter 54 år tillsammans nu har spelat in er första skiva? ”Man måste ju öva under lång tid” säger Asta. ”Vi är nog lite blyga” infogar Anna-Lisa. Vad finns på skivan? ”Det är 16 kristna sånger, som vi ofta sjunger. Vi släppte skivan 15 januari i år och recensionerna har varit bra. Blir det flera skivor? ”Det får vi se” / K.E.E. ___________________________________________________________________ 14 Frykpostens sommarnummer 2015 Frykerudsdagen Den infaller i år den 1 augusti. Som vanligt finns det lotterier, veteranbilar, serveringar, loppmarknad, auktion, tunnbrödsbakning, tipspromenad, skattjakt på godis och utdelning av Frykerudsäran. I år får vi fint besök av Ingemar Olsson, som ger ett framträdande under dagen och håller i andakten. Ingemar har rötter i Frykerud och har bl.a skrivit den välkända sången: Du vet väl om att du är värdefull. Han syns i TV och hörs på radio och är hårt uppbokad, men i år har vi lyckats locka hit honom. Frykerudsäran Från årsmötesprotokollet 10 februari 1994 framfördes ett förslag från Inge Gustafsson att instifta ett Frykerudspris till någon som genom osjälvisk och oegennyttigt arbete eller insats gjort något positivt för vår bygd. Inge värjer sig mot ordet pris och vill i stället kalla det för FRYKERUDSÄRAN. Maja Lundström fick uppdraget att utforma det diplom som ska delas ut. 1994 Delas Frykerudsäran ut för första gången till: Invan Nilsson som detta år fick dela äran med systrarna Saga Strandberg, Inger Lundin och Gunhild Alfredsson. 1995 Maj-Britt Blidh 2005 Kjell Engström 1996 Maja Lundström 2006 Rut Nilsson 1997 Emmy Sandberg 2007 Jan Berggren 1998 Gun och Filip Andersson 2008 Gunvor Larsson 1999 Kerstin Andersson 2009 Kerstin o Tage Salomonsson 2000 Olle och Margit Lund och Ingvar Solberg 2010 Stig Larsson 2001 Inge Nylin 2011 Kerstin Strand 2002 Stefan Hensdahl 2012 Hemtjänstgruppen i Fagerås 2003 Anders Eriksson 2013 Ulla o Karl Evert Evertsson 2004 Iréne Fager, 10-årsjubileum 2014 Annelie Hedwall Dags igen att föreslå en kandidat till Frykerudsäran, som delas ut i samband med Frykerudsdagen den 1 augusti 2015 Känner du någon som du tycker har gjort en speciell insats för bygden eller för sina medmänniskor och förtjänar ett omnämnande, kontakta någon i FFF:s styrelse före den 25 juli 2015. /K.E/ ___________________________________________________________________ 15 Frykpostens sommarnummer 2015 TV gudstjänsterna Under april och maj sändes 4 st TV gudstjänster från Frykerud. Det har varit spännande att få följa inspelningarna på plats. SVT har inga egna inspelningsresurser utan köper färdiga program från produktionsbolag. Budgeten för program med kristen prägel halverades för några år sedan och då har man inte råd att sända ”live”. I vårt fall spelades 4 program in på tre dagar i mitten av mars. På onsdag och torsdag riggade TV teamet kameror och strålkastare i Frykeruds kyrka. Det går åt mycket ström, så man måste säkra upp till 64 A. I den stora OP bussen utanför kyrkan kunde producenten välja bilder från de olika kamerorna. I sockenstugan fanns en TV-skärm där man kunde se vilka bilder som lades ut. Studiovärdinnan serverade kaffe och smörgås till oss som väntade nervöst på vår tur. Under fredagen spelades alla talinslagen in. Inspelningsschemat var spikat på minuten och predikan fick ta 7 min och välsignelsen 40 sek. Lördagen ägnades åt Mässa för Småfolk, kör, kvartett och solosång. På söndagen sjöng vi alla unisona sånger. TV-teamet använde sedan nästa vecka att klippa samman de olika inslagen till fyra gudstjänster. Det kändes lite konstigt att tillsammans med Sofi stå ensamma i den tomma kyrkan och föreställa sig att det satt fullt med folk bänkarna. Vi skulle avsluta med att be Herrens bön och efter första raden så sade studiomannen stopp. I den färdiga versionen fick man det intrycket att vi bad tillsammans med hela församlingen. Man kan inte lita på TV. Jag skulle tro att alla var glada för att inslagen bandades. Många fick tas om tills det blev bra. På söndag skulle ___________________________________________________________________ 16 Frykpostens sommarnummer 2015 Bengt Ohlsson låtsas att gå ner efter predikan (som man hade bandat på fredag) och församlingen började sjunga. Då blev det stopp från bussen. När predikan spelades in så hade han en svart bibel i handen. Nu startade en jakt i kyrkan på en sådan. Han fick nöja sig med en röd som man sedan ”målade om” i klippningen. Vi i de olika församlingarna i Frykerud är glada för att få visa hur vi firar våra Gudstjänster. K.E.E. Kosläpp En söndagmorgon mötte vi en lång bilkaravan som blinkade vänster vid avtagsvägen mot Annedal. En stor skylt förkunnade att det var kosläpp hos Bernt Björkman på Åsen och vägen var enkelriktad. Det behövdes när nästan 2 000 nyfikna skulle se när Rosa, Blenda, Stjärna skulle släppas ut på bete. Nu kanske de heter nr 345, 1146, 042 eller något annat byråkratiskt. Det är bra att folk från tätorterna får se när vanligtvis lugna kor hoppar som kalvar ut i gröngräset. Vi småbrukarbarn har ju fått uppleva detta många gånger hemma. Kalvar som inte hade någon erfarenhet av stängsel utan rusade rakt fram tills det tog stopp. Det är viktigt att dagens barn får se varifrån mjölken kommer och vuxna förhoppningsvis får en uppfattning om det arbete som ligger bakom produktionen K.E Gissa hur långt bussen körde på FFF:s resa? Rätt svar på reslängd lördagen den 9 maj var knappt 5,5 mil eller närmare bestämt 54 850 meter och vinnaren blev Ulla Carlstedt som bara var 400 meter från rätt svar. Kenneth Bengtsson ___________________________________________________________________ 17 Frykpostens sommarnummer 2015 PRO Frykerud kan få lokal i gamla biblioteket i Fagerås Ska PRO Frykerud äntligen få en egen lokal? Ja, alldeles omöjligt verkar det inte! Det framgick av kommunalrådet Georg Forsbergs, C, svar när PRO-ordföranden Bertil Haglund på torsdagskvällen (26 mars) under allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige undrade vilka planer kommunen har för den framtida användningen av gamla biblioteket i Fagerås. ”PRO Frykerud har på kort tid mer än fördubblat antalet medlemmar och skulle behöva en lokal lämplig som kombinerad expedition och träffpunkt för mindre sammankomster, t ex styrelsemöten och studiecirklar”, sa Bertil Haglund. ”Idealisk lokal” ”Gamla biblioteket skulle vara idealiskt som administrationslokaler för föreningslivet. Det är synd att en så fin byggnad, som dessutom delvis är upprustad, inte kommer till användning”, tillade Bertil. Georg Forsberg konstaterade att planerna på ett kulturcafé gick i stöpet och att detta inte var kommunens fel. ”Vi vill att lokalerna ska komma till användning och vi känner sen tidigare till PRO:s intresse så vi tar med oss de här synpunkterna i den fortsatta diskussionen”, lovad kommunalrådet. Vid kommunalfullmäktiges aprilsammanträde följde avdelningen upp de positiva signalerna från Högboda med ett formellt medborgarförslag, där PRO Frykerud konkret föreslår att kommunen iordningställer gamla biblioteket som administrationslokaler för det lokala föreningslivet. Timslång frågestund Kommunfullmäktige hade utlokaliserat marssammanträdet till Högboda Folketshus. Sammanträdet lockade storpublik med fullmäktigemått mätt och många åhörare passade på att ställa frågor till politikerna i olika angelägenheter – dussinet fullt under en hel timmes tid. Tacka PRO Frykerud för det! konstaterade Bertil Haglund, och påminde om att det var ett medborgarförslag från just PRO som gjort att fullmäktige numera tillåter allmänheten att ställa frågor vid mer än ett sammanträde under året som ___________________________________________________________________ 18 Frykpostens sommarnummer 2015 det var förr. Fr.o.m. i år står den punkten på dagordningen vid fyra fullmäktigesammanträden. Fler PRO-frågor Från PRO Frykerud ställdes ytterligare två frågor under kvällen: Vad gör kommunen för att påskynda tillståndsprocessen för macken i Fagerås? Varför nämns aldrig Kils kommun som beställare när Kils slakteri i offentliga sammanhang berättar om leveransavtal med andra värmländska kommuner? Betalar jurist Georg Forsberg sa, när det gäller macken, att ärendet för närvarande går en juridisk vända och att kommunen ställt sig positiv till att bistå med byalagets kostnader i storleksordningen 20 000 kronor. Men han påminde också om att kommunen redan visat stor generositet genom den så kallade landsbygdsmiljonen. När det gäller Kils slakteri sa kommunchefen Jan-Olov Ragnarsson, att kommunen är låst av befintliga leveransavtal men att vissa inköp ändå görs och att situationen radikalt kommer att förändras när gällande avtal löper ut. Mer närproducerat ”Vi kommer att bli mycket tydligare med kriterierna om att handla närproducerat när de nya upphandlingarna görs”, förklarade Ragnarsson. Den närvarande allmänheten ville ha svar på ytterligare nio frågor, bl.a. om den aviserade försämringen av tågstoppen vid Kils station fr.o.m. augusti, intressekollisionen mellan kommunen och närboende vid det tilltänkta industriområdet vid Humletorp, utebliven kommunal fiberutbyggnad i Runnevål, trafikolycksrisker på Stenåsen, tillsättningen av en tjänst som förbättringsledare och hushöjder på Lövenstrandsområdet. Och så undrades det, apropå uppmärksammade tidningsartiklar om Kils kommun på sistone, varför kommunen gör skillnad mellan chefspersoner och vårdpersonal när LAS-regeln slår till efter två års projekt- eller vikarieanställning… ___________________________________________________________________ 19 Frykpostens sommarnummer 2015 Kontanthanteringen Kommunfullmäktige hade även PRO Frykeruds medborgarförslag om bankernas nedmontering av kontantservicen på dagordningen och remitterade i vanlig ordning förslaget till kommunstyrelsen för beredning. Bertil Haglund påminde om att frågan aktualiserats i flera sammanhang den senaste tiden, bland annat genom utfrågningen i riksdagen och flera TVreportage från Kil, där såväl företagare som kommunens näringslivschef kritiserat bankerna. PRO Frykerud har föreslagit att kommunen vid nästa upphandling av banktjänster ska ha kontanthantering som ett av kriterierna. ”Gör som PRO Frykerud, Kils företagare och näringslivschef rekommenderar!”, avrundade PRO-ordföranden. Bengt Carlstedt Skola och bibliotek – och nu kanske administrationslokaler för föreningslivet. PRO Frykerud vill gärna ha en expeditionslokal i det gamla kulturhuset i Fagerås. Foto: Bertil Haglund ___________________________________________________________________ 20 Frykpostens sommarnummer 2015 Gubben i Stormyren Våra affärer översvämmas av varor. Hund och katt mat har egna avdelningar. Jag har tidigare skrivit om utbudet på tandkräm i Frykposten. Senap finns i stark och söt och en massa andra smaker. Som tur är finns fortfarande original kvar. Glaset är så härligt att hålla i så vi återanvänder det och har snart ett dussin för vardagsbruk. I detta stora sortiment av olika varor saknar vi potatisgryn. Ni som platsar i min åldersgrupp minns kanske dessa. Potatisgrynsgröt var en av de få maträtter som jag har tipsat min fru om när vi satte bo. Jag är nog ganska ensam om min specialitet. Potatisgrynsgröt med små bitar av stekt fläsk som man rör ner i gröten och en limpsmörgås samt ett glas mjölk. Detta slår allt. För några år sedan började det bli svårt att hitta produkten. På ICA i Skåre fann vi och köpte hela lagret, men det tog också slut och jag ringde till Kockens Lyckeby som producerar potatismjöl. De hade lagt ner tillverkningen, men många har frågat efter produkten. Efter några magra år kom en av våra döttrar förbi efter ett besök i Norge och hade med sig två påsar med sagogryn som är det samma som potatisgryn. Efter några festmiddagar är det nu slut. Förra sommaren åkte vi till Norge för att fylla på lagret. Expediten mindes att hennes mormor brukade laga sagogrynssoppa, men trots letande av hela personalen så fanns det inte i sortimentet. På nätet finns det tydligen en firma utanför Stockholm som har. Nu ber vi Frykpostens läsare att om ni ser påsar med sagogryn/potatisgryn i någon affär så köp för vår räkning. Jag frågar också hur gjorde vi potatismjöl förr i värden? Vi har en minnesbild att man rev potatis och rörde ut i vatten. Hör av er till oss hur man gjorde. En dag i mitten av april kom två killar. En stannade utanför och borrade ett hål genom väggen och stoppade in kabeln för fiber till den andre som flyttade på skrivbordet och skruvade fast lådan på väggen. Han svetsade glasfibern, tunn som ett hårstrå och satte på locket. När han sen reste sig så slog han huvudet i den bokhylla som jag tidigare har berättat om. Det är ca fyra år sedan jag började kampen för bredband i Frykerud och nu finns resultatet, en vit plastlåda med en massa uttag. / K.E.E./ ___________________________________________________________________ 21 Frykpostens sommarnummer 2015 Verksamhetsberättelse för Föreningen Frykeruds Framtid Årsmötet hölls 1 juni på Cafe Ta en Paus. Styrelsen har för detta verksamhetsår bestått av: Ordförande Kenneth Bengtsson Sekreterare Anneli Hedwall Kassör Kerstin Wallin Ledarmöter Leif Albinsson, Georg Forsberg, Ulla Alexandersson, Kenneth Eriksson, Kerstin Strand Styrelsesuppleanter Leif Johansson, Stig Larsson, Ingrid Lööv I enlighet med vår målsättning har FFF under året försökt att arbeta för bygdens bästa. FFF drabbades av en stor sorg under 2014 då vår mångåriga redaktör och sekreterare Annelie Hedvall lämnare oss den 11 augusti. Hon fick uppleva sin 70 års dag och motta Frykerudsäran den 2 augusti. Hon hade då kämpat mot sin sjukdom under lång tid. Framtiden för Frykerud Projekt Fiber till Byn pågår. I Fagerås är det i praktiken slutfört och i Lene och norra Frykerud är det i på väg att slutföras. Vi kan glädjas åt att andelen som valt att ansluta sig är mycket högt detta trots att det för många känns som ett stort ekonomiskt åtagande. Det tyder på framtidstro och att ta del av nya kommunikationsmöjligheter är en möjlighet för att ta del av dagens teknik för att göra möjlighet av att driva företag i bygden och att göra boendet attraktivt. Bussturer Det har blivit tradition med bussturer i bygden. Resan i år gick till södra delen av Frykerud, Kerstin, Hans och Tage guidade på ett förnämligt sätt och med god uppslutning av resenärer. Frykerudsdagen FFF medverkade även i år på Frykerudsdagen. Sockenborna hade röstat fram några kandidater till Frykerudsäran och styrelsen valde FFFs mångårige ___________________________________________________________________ 22 Frykpostens sommarnummer 2015 sekreterare och redaktör för Frykposten Annelie Hedvall med följande motivering: Frykerudsäran 2014 tilldelas en person som med stort engagemang och med ett osjälviskt arbete kommit att medverka i många olika föreningar i vår socken och varit med och satt sin prägel på dessa föreningars arbete till gagn för våra sockeninnevånare. Till detta kommer ett stående erbjudande om skjuts till olika aktiviteter till de som så önskade. Årets pris tilldelas en riktig kämpe Annelie Hedvall. Frykposten Frykpostens redaktion består av Karl-Evert Evertsson samt Annelie Hedvall fram till sin bortgång. Redaktionen lägger ner ett stort arbete på denna produktion, det är inte brist på material men allt skall hanteras och de gör det på ett föredömligt sätt. Till detta kommer att Ulla och Karl-Evert distribuerar densamma. Detta är ett mycket gott bevis på vad som kan åstadkommas med ideella krafter. Vi har med kommunens goda minne kunna trycka tidningen, här finns ett visst orosmoln för framtiden men vår förhoppning är att denna även skall fungera för framtiden. Frykposten har kommit ut 4 gånger även detta år och distribueras förutom som papperstidning men kan även läsas via nätet. FFF:s hemsida Anders Johansson arbetar med vår hemsida. Vi måste alla hjälpas åt att förse Anders med material, så att hemsidan bli det medium som informerar Frykerudsborna om vad som händer i bygden. Övrigt Under året har vi varit representerade i Kils Kommunbygderåd som har en viktig funktion för att ta tillvara Frykeruds intressen Frykerud i mars 2015 För styrelsen Kenneth Bengtsson ___________________________________________________________________ 23 Frykpostens sommarnummer 2015 Matlagning i hemmet kan ersätta matlådor! Snart kan de gamla med hemtjänst i Kil få äta mat som lagats hemma i det egna köket istället för de av många kritiserade matlådorna som levereras veckovis för uppvärmning! Det är ett medborgarförslag från PRO Frykerud som satt fart på debatten om matkvaliteten och med Säffle kommun som förebild pågår en utredning med inriktning på att även hemtjänsten i Kil ska börja laga mat hemma hos de gamla. ”Fullt möjligt” Socialförvaltningen är positiv. Johan Asp, enhetschef inom hemtjänsten, konstaterar: Det är fullt möjligt att införa enklare tillredning av huvudmål. Det är inget tvivel om att det är en kvalitetsförbättring om Kils kommun beslutar sig för att införa enklare matlagning i hemmet. I Säffle kan brukaren få kokad potatis, stekt potatis, mos, pasta, och grönsaker i de flesta former. Därtill tillreds fisk som kokas eller steks, korv eller andra halvfabrikat som köttbullar och biffar tillreds också. Positiva politiker Däremot görs inga långkok eller gratänger, enligt Johan Asp, som tillägger att Säffle inte behövt göra några organisatoriska förändringar med varken arbetsscheman eller personaltäthet vid genomförandet. I Kil har alla politiska instanser ställt sig positiva, senast kommunfullmäktige (22 april) genom att förklara medborgarförslaget besvarat, som alltså syftar till att Kil ska införa en för den egna kommunen passande variant av Säfflemodellen. Medborgarförslag Det var i september ifjol som PRO Frykerud genom företrädarna Bengt Carlstedt och Bertil Haglund väckte medborgarförslaget med hänvisning till att den äldreplan som kommunfullmäktige stod i begrepp att anta saknade regelverk för hemtjänstens mathantering. ___________________________________________________________________ 24 Frykpostens sommarnummer 2015 Det finns tungt vägande skäl att närmare utreda och precisera ett regelverk för maten som serveras inom ramen för hemtjänsten, påpekade förslagsställarna. Framför allt därför att systemet med kyld mat levererad veckovis är ovärdigt. Utbrett missnöje Missnöjet med den kylda maten är utbrett, vilket bl a framkom vid den lokalpolitiska utfrågningen inför valet 2014. Säffle kommun togs som föredöme och rekommendationen till politikerna i Kil var solklar: Åk till Säffle på studiebesök! Förslagsställarna erinrade också om en enkät som PRO Frykerud gjort om medlemmarnas önskemål om framtida boende, varvid också matfrågan togs upp. Enkätbeskedet var entydigt: Glöm den kylda maten! Ingen enda hade kryssat för det alternativet. Stekt fisk med grönsaker och potatis – tillagad i hemmet! Ser betydligt smakligare ut än en uppvärmd matlåda. Foto: Bengt Carlstedt Politiskt löfte Vid kommunfullmäktiges septembersammanträde ville förslagsställarna ha äldreplanen återremitterad för komplettering med regelverk för hemtjänstens mathantering, men det ansåg politikerna onödigt. Däremot lovade man att beakta synpunkterna. Nu har politikerna uppenbarligen tagit förslagsställarna på orden, studerat Säfflemodellen, och kommit fram till att den är genomförbar även i Kils kommun. Bengt Carlstedt ___________________________________________________________________ 25 Frykpostens sommarnummer 2015 Förr var Bygdegården badhus, bio och bibliotek Så här gick det till när Fagerås fick bygdegård! Den 27 april 1929 bildades Frykeruds JUF-avdelning vid ett möte i dåvarande Prästbols skola. 36 av 50 mötesdeltagare gick med i föreningen. JUF står för Jordbrukarungdomens förbund och syftet var att hos landsbygdens folk och särskilt dess ungdom väcka förståelse för ”jordbruk och hembygdsvård, hemslöjd, hantverk, fysisk fostran samt sunda och förädlande nöjen”. Bygdegård viktigast En månad senare antogs stadgar för föreningen och enligt ett uttalande var den viktigaste målsättningen att bygga en bygdegård. Huvudfrågan under första verksamhetsåret blev därför att hitta en lämplig tomt. Flera alternativ diskuterades och till slut fastnade man för tomten Asphydda nr 1 Högvalta med motivering av dess centrala läge och möjligheten att även anlägga en lagenlig idrottsplats. Prislapp: 1 200 kronor som i dagens penningvärde motsvarar ca 32 500 kronor. Lokal byggare Byggmästare Josef Nilsson, Fagerås, fick uppdraget att uppföra bygdegården efter ritningar av arkitekt Lars Eiler, Skattkärr. Nilssons anbud låg på 9 137 (256 000) kronor och i slutet av 1932 var byggnadens så pass färdig att den kunde tas i bruk. Så dags hade medlemsantalet stigit till 136. Redan under de första verksamhetsåren hade föreningen kunna bjuda på många aktiviteter, såsom fester med god underhållning, föredrag, sång och musik, ett flertal teaterpjäser uppförda av föreningens egna amatörer samt basarer och lekaftnar. Landshövdingen hedersgäst Den officiella invigningen ägde rum lördagen den 14 oktober 1933 med landshövding Abraham Unger som hedersgäst och invigningsförrättare. Bygdegården hade i sitt färdiga skick kostat 11 500 (337 000) kronor inklusive tomt (tre tunnland) och uthus. En del av tomten var iordningställd till idrottsplats och en annan del användes för parkering och som grönområde. Inventarier (bl a möbler och serveringsartiklar) hade dessutom inköpts för 1 500 (40 000) kronor och därtill en ljudfilmsanläggning av modernaste typ. ___________________________________________________________________ 26 Frykpostens sommarnummer 2015 Storstilad invigning Invigningshögtiden var storstilad med bl a sång av kyrkokören och musik av Frykeruds stråkkvartett. Dessutom medverkade flera sångsolister, det lästes dikter och hölls tal i långa rader. Huvudperson var Einar Hagenrot, lärare och sedermera rektor, och mannen som tagit initiativet till föreningsbildandet och vid invigningstillfället var sekreterare och därefter under många år ordförande. Jubileum I samband med vårfirandet valborgsmässoaftonen 1954 högtidlighöll Frykerus JUFavdelning sitt 25-årsjubileum. Einar Hagenrot föredrog 25-årsberättelsen som vittnade om en omfattande verksamhet: 110 föreningsmöten, 134 styrelse- och kommittésammanträden, 88 fester, 15 auktioner, 6 basarer, 111 samkväm, 16 kurser och ett flertal studiecirklar i olika ämnen. Därtill praktiska tävlingar i plöjning, köksväxt- och rotfruktsodling samt linryckning. Amatörteatern har haft 20 föreställningar, syföreningen 110 sammankomster och föreningens sångkör är både välsjungande och aktiv. Bibliotek, bio och bad Föreningens bibliotek har varit livligt frekventerat, sålunda har under åren 1937-1953 förmedlats 15.375 boklån. Biblioteket omfattade vid jubileet 1.004 band. JUF-biografen har under tiden 1933-1953 givit 1.822 föreställningar med 149.613 försålda biljetter. Badhuset har under tiden 1939-1953 serverat 21.514 bad, varav 7.733 skolbad. Under de gångna 25 åren har föreningen många gånger haft ekonomiska svårigheter och omkring 30.000 kronor har investerats i bygdegården genom lån, men tack vare ett energiskt och målmedvetet arbete är skulden nu betald. Einar Hagenrot avgick som ordförande vid 30-årsjubileet 1960. Nya förutsättningar Under 1960-talet bedrevs verksamheten i stort sett som föregående år, dock med en betydlig nedgång i de offentliga arrangemangen. På 1970- och 1980-talet hade ungdomens inställning till föreningsverksamheten förändrats. Fast JUF numera har nått bottenläge i hela vårt land, är det att hoppas, att den för svenskt kulturliv betydelsefulla rörelsen skall gå en renässans till mötes. ___________________________________________________________________ 27 Frykpostens sommarnummer 2015 Det var förhoppningen som avrundade kapitlet om Frykeruds JUF-avdelning och bygdegården i Fagerås i första delen av sockenboken med nämnde Einar Hagenrot som författare. Källa: Sockenboken Frykerud Bygdegården är Fagerås stora centrum för aktiviteter på fritiden och verksamheten bara ökar. Ifjol bokförde bygdegårdsföreningen mer än 200 aktiviteter! ”Det betyder att anläggningen i genomsnitt användes mer än varannan dag – och ibland flera gånger om dagen”, konstaterar Stig Larsson, ordförande i bygdegårdsföreningen sen ett kvartssekel tillbaka. En starkt bidragande orsak till den ökade populariteten är att Bygdegården hängt med i den digitala utvecklingen. Fiber och AV… ”Ja, dels genom fiberuppkopplingen som bland annat inneburit ett rejält uppsving för datoriserade aktiviteter, som exempelvis släktforsningscirklar med många samtidiga datoranvändare i aktion”, säger Stig Larsson. ”Och dels genom investeringen i modern AV-utrustning, som i hög grad förbättrat föreningslivets möjligheter att använda den moderna tekniken”, tillägger ordföranden. …och nya stolar Till både fiber och AV-teknik har föreningen fått generösa bidrag och nu senast har ett riktat landsbygdsbidrag gjort det möjligt att köpa in en uppsättning nya, bekväma stolar. Det var verkligen nödvändigt”, säger Lisbeth Larsson, som varit engagerad i bygdegårdsföreningen lika länge som Stig, och tillägger: ”Vi får nästan dagligen beröm för att stolarna är så bekväma.” ”Bästa dansgolvet” Beröm får Bygdegården också ofta av de dansanta hyresgästerna. ”Bästa dansgolvet i Värmland!” har vi hört från fler än ett håll, myser Stig och Lisbeth. För övrigt är hela Bygdegården speciell – inspirerad som den är av den nationalromantiska stilen både till utseende och färg och med sina 24- och 18-rutiga fönster, dörrornament och profilerad portal. Det här sammantaget gör att Värmlands museum anser att byggnaden har ett ”stort kulturhistoriskt värde” med beteckningen ”särskilt beaktansvärd” i byggnadsinventeringen. ___________________________________________________________________ 28 Frykpostens sommarnummer 2015 Enda i Värmland Bygdegården i Fagerås lär rentav vara den enda kvarvarande byggnaden i sin stil i hela Värmland! ”Även om byggnaden inte är formellt skyddsklassad tar vi i alla sammanhang största möjliga hänsyn till det kulturhistoriska värdet”, betonar Stig Larsson. Det var 1987 som bygdegårdsföreningen bildades och för en symbolisk slant tog över Bygdegården, som några år in på 90-talet renoverades och handikappanpassades samtidigt som köket moderniserades och bottenvåningen fräschades upp: bastu, toaletter, kapprum och styrelserum. Öppen för alla Allt med tanke på att så lite ingrepp som möjligt skulle göras samtidigt som det skulle skapas en ändamålsenlig lokal för bygdens folk under mottot: Öppen för alla! Uthyrning är naturligt nog en stor del av verksamheten men bygdegårdsföreningen har också egna arrangemang. Släktforskning och bastu En representativ vecka under vinterhalvåret kan verksamhetsmässigt se ut så här: Måndag släktforskning, tisdag frågesport, torsdag seniorgympa och line-dance, fredag studiecirkel och bastubad, lördag och söndag kursverksamhet, bland annat danskurser och motionsdans som leds av Mikael Danielsson. ”Fredagsbastun är tradition sen många år och stadigt kommer 10-15 herrar”, säger Stig Larsson, själv bastuentusiast. Badpojkar modell/Ä! Fredagsbastun i Bygdegården har mångårig tradition och besöks regelbundet av bl a Per-Åke Jansson, Lennart Haglund, Tommy Johansson, Jean-Claude Muzellec och Leif Albinsson. Foto: Bertil Haglund ___________________________________________________________________ 29 Frykpostens sommarnummer 2015 De flesta uthyrningarna sker till föreningar men även privatpersoner utnyttjar anläggningen för t ex bröllopsfester, födelsedagar och barnkalas. Det finns porslin för 70-80 personer och för övrigt full köksutrustning. ”Ett par familjer kan t ex ordna ett gemensamt barnkalas. Här finns stora utrymmen. Väldigt praktiskt istället för att hålla till hemma”, tipsar Lisbeth Larsson. Skol-disco och fullmäktige Några gånger per termin upplåts Bygdegården utan kostnad för skol-disco. ”Ett populärt sätt att dra in pengar till skolresor”, konstaterar värdparet. Bland dem som utnyttjar lokalen finns emellanåt också Kils kommun. Kommunfullmäktiges sammanträde i september är ett exempel. Text och foto: Bengt Carlstedt Bygdegården i Fagerås är inspirerad av den nationalromantiska stilen och har stort kulturhistoriskt värde. I förgrunden värdparet sedan ett kvartssekel – Lisbeth och Stig Larsson. ___________________________________________________________________ 30 Frykpostens sommarnummer 2015 På nationaldagen 6 juni anordnar PRO Frykerud och Fagerås BK NationaldagsTIPSET för vuxna och barn Start kl 10-12 vid Lundavallen Priser! Servering! 6-10 juli Måndag-Fredag kl.9.00-12.00 är Loppmarknaden i lilla Sörgården är öppen. Samtidigt är Fotoutställningen "Guds kärlek" av Elisabeth Hedin öppen i kapellet. 7 juli kl.19.00 Förbönsgudstjänst, Lars Olsson Söndag 21/6 kl. 11.00 Gudstjänst vid Fornminnesgården Avtackning av komministern Lennart Halvarsson Lennart har fått en ny tjänst i Tysbergabygdens pastorat i Nyköping och avslutar sin tjänst i St Kils pastorat den 31/7. Gå, lunka, löp eller cykla. Tomta ordenshus 18oo- 20oo Torsdagar 18/6 tom. 13/8 ___________________________________________________________________ 31 Frykpostens sommarnummer 2015 Funk, slutet Hej kära frykpostenläsare! Nu har mitt jubileumsår snart gått och jag har haft nöjet att få dela det med er. Det är alltså mina 30 år som förskollärare som jag har firat det senaste året genom att dela med mig av mina minnen från mitt arbete. Här kommer sista delen av min funk-ordlista som har publicerats under detta jubileumsår. Det är funk- som i funktion, det vill säga att orden som jag har listat berättar något om användningen av orden, funktionen. Det är barns missuppfattning av hur ordet uttalas som jag har dokumenterat. När barn säger fel och felsägningen är bättre än det korrekta ordet, därför att uttalet associerar till något som barnet känner till om sammanhanget, det är då som ordet kommer in på listan. Sanningen att säga så är det inte bara barns uttal som jag har tagit med. Det första ordet i fortsättningen på listan t.ex., ”manuskrift”, hörde jag av en vuxen person och det finns ytterligare två vuxenfelsägningar här nedan. I mina egna noteringar har jag även skrivit vid ordförklaringarna namnet på personen som gjorde uttalandet. Det har jag naturligtvis inte tagit med här. Dessutom har jag tagit bort ett ord som jag hörde frekvent på 80-talet och som inte lämpar sig att publicera. manuskrift muntasch rullebytta skyblöt sjöpadda sköljpadda snubbel sölkläder sölvett tall-joxe manuskript mustasch kullerbytta sjöblöt helt naturligt om man associerar till regn sköldpadda sköldpadda ett djur som ofta ses i vatten eller i strandkanten. stubbe med samma betoning som ordet stubbe. Det var besvärligt att gå i skogen för en 2-åring förkläde se även färgkläder servett talgoxe ___________________________________________________________________ 32 Frykpostens sommarnummer 2015 undervisitet vindfälla, vindfällor världsbästare äggkula Älska Beskow Övebro universitet rotvälta, rotvältor vindfällda träd som utgör en stor fara om roten slår igen. världsmästare äggula den klotformade gulan som lätt kan bli blottlagd i ett hårdkokt ägg, kan självklart kallas äggkula Elsa Beskow Örebro över bro. När vi nått Örebro och motorvägen med dess tvåplans-korsningar var vi i ”Övebro” Ja, det var det hela! Om man vill läsa alla tre delarna av funk-ordlistan och inte har tidigare nummer av Frykposten så är det ju tur att tidningen finns på nätet. Men jag har genom åren fått höra en del annat också i mitt jobb. Här kommer två episoder som jag har skrivit ner. När vi för ett par år sedan satt och åt lunch kom på förekommen anledning ordet nötkött upp som samtalsämne. Ett barn frågade: – Varför heter det nötkött? Jag fick fundera och svarade att det är något vi får ta reda på…–Men från vilket djur kommer nötkött? Alla vid bordet funderade en liten stund... En pojke sken plötsligt upp: – Vänta jag vet – ekorre! Nu är det våren 2007. Vi har utelek på gården en förmiddag. Barnen cyklar omkring när ett barn säger till ett annat: - ”Min pappa kan cykla på bakhjulet”! Det andra barnet svarar: - ”Min pappa kan cykla på framhjulet”! Då säger ett tredje barn: - ”Min pappa kan cykla på bakhjulet och framhjulet. PÅ SAMMA GÅNG”! Ove Fager 3 oktober ___________________________________________________________________ 33 Frykpostens sommarnummer 2015 Tungt för Fagerås mackprojekt, "Men nu ser vi ljuset i tunneln" Mackprojektet i Fagerås var på väg att köra fast! Men nu ser byalagets ordförande Johnny Olsson ljuset i tunneln, som det brukar heta. När miljöadvokaten som byalaget anlitat lyft på alla stenar och synat problemen ur alla upptänkliga vinklar fick byalaget ett nedslående besked: -Det går inte att ställa det ursprungliga bensinbolaget, Shell, till ansvar för miljösaneringen i Fagerås av det enkla skälet att Svenska Shell inte längre existerar! Så här tycks det ligga till! Svenska Shell är sålt till finskägda ST1 och det bolaget lär knappast ha intresse av att sopa rent efter Shell, särskilt som Shell i sin tur redan för många år sedan överlät verksamheten på Bilisten, ett bolag som gick i konkurs 2009. Kvar finns visserligen Bilisten Försäljning, men inte som juridisk person, och därmed i praktiken omöjlig att ställa till ansvar. Bilisten i Fagerås fanns inte ens med i konkursboet eftersom det vid den tidpunkten inte förekom någon verksamhet i Fagerås. Ingen process -Vi har fått reda på att risken är mycket stor, 80-90 procent, att förlora en eventuell rättegång och att processa under sådana omständigheter är fullständigt otänkbart, kommenterar byalagets ordförande Johnny Olsson. Efter Bilistens konkurs köpte bensinbolaget Q-Star inkråmet i bolaget, inventarier o dyl, men någon verksamhet kom aldrig igång i Fagerås och därmed är också det bolaget i praktiken omöjligt att ställa till ansvar för miljösaneringen. Så vad gör ni nu? -Byalagets styrelse har beslutat att ta kontakt med kommunalt ansvariga och redovisa läget, konstaterar Johnny Olsson. Vad skulle kommunen kunna göra? -Kort och gott ta på sig kostnaden för miljösaneringen när den blir aktuell, d v s tidigast år 2026. Det är då avtalet med Din-X går ut. -Men det kan bli ännu senare eftersom byalagets avtal med Din-X innebär att bolaget har option på förlängning av avtalet i tvårsintervaller. Johnny Olsson konstaterar att byalaget ensamt inte har de ekonomiska muskler som krävs för att betala miljösaneringen efter den tidigare mackverksamheten i Fagerås. ___________________________________________________________________ 34 Frykpostens sommarnummer 2015 Svarte Petter -Vilket innebär att det i slutänden ändå verkar vara kommunen som sitter med "Svarte Petter" och därmed får stå för kostnaden. Lyckligtvis behöver saneringen inte bli så dyr eftersom markpåverkan, enligt Ångpanneföreningens analys, inte är särskilt omfattande. För ett år sedan trodde byalaget att mackverksamheten skulle kunna komma igång redan till semestern 2014. Idag säger Johnny Olsson: -Visst går det trögt och visst känns det tungt ibland men problem är till för att lösas och jag är optimist. Men någon tidpunkt när verksamheten kan komma igång vill jag inte spekulera i. -Däremot är de första signalerna från kommunalt håll positivt sedan vi redovisat det uppkomna läget, säger Johnny Olsson. Jag kan till och med sträcka mig så långt att vi börjar se ljuset i tunneln. Den här rapporten är skriven i början av maj. Vad som hänt sen dess, t ex på byalagets årsmöte den 20 maj, har därmed inte kunnat beaktas. Bengt Carlstedt Fagerås-macken idag - en till synes övergiven arbetsplats. Byalaget jobbar i motvind men har inte tappat sugen. Tvärtom. Nu ser man rentav ljuset i tunneln, som det brukar heta... Foto: Bengt Carlstedt ___________________________________________________________________ 35 Frykpostens sommarnummer 2015 Bussresa till vägs ände i norra sockenhalvan Frykerud har en i högsta grad levande landsbygd. Det är en av slutsatserna för resenären som lämnar allfarvägen, saktar in och ser sig om längs byvägarna. Det ska man helst göra i sällskap med folk som känner trakten och människorna där och då är Föreningen Frykeruds Framtids årligen återkommande bussturer i socknen ett bra alternativ. Årets FFF-resa som arrangerades en lördag i början av maj gick längs småvägarna på ömse sidor om 45:an i norra delen av socknen med start och mål i Fagerås. Norrut befinner man sig på FFF-profilerna Karl-Evert Evertssons och Kenneth Bengtssons hemmaplan och det var naturligt nog dessa herrar som berättade om både det ena och det andra längs rutten, kompletterade av Bengt Bengtsson när vi hamnade allra längst norröver på gränsen eller rentav över gränsen mot Västra Ämtervik. Början av maj är den bästa av årstider att se sig om i bygden. Grönskan är fortfarande så skir att den inte nämnvärt skymmer sikten utan enbart framhäver traktens skönhet med vitsippsbackar i full blom eller rentav en gul matta av gullvivor. Vägen tog slut Vi åkte på vägar tills de tog slut men även vid vägs ände fann vi levande gårdar och pågående verksamheter. Som längst ner i Hôlan väster om Bodetta och i Sjölyckan nere vid västra viken av Torpsjön. Och när vi skulle fika på tunet vid Frykåsens bygdegård var det så proppfullt av bilar med anledning av pågående festligheter att chauffören John Lysander tvingades backa ända ner till landsvägen. Ett konststycke som belönades med spontana applåder. Visst har de brukade gårdarna reducerats i antal men husen används i allmänhet för permanent- eller fritidsboende och det finns flera exempel på relativa nybyggen. Fryksdalsbanan rustas Ett annat exempel är Fryksdalsbanan, som ska rustas upp. Invid Frykåsens station, reservplats för fikapausen, ligger impregneringsdoftande slipers i stora travar och väntar på moderna rallare. ___________________________________________________________________ 36 Frykpostens sommarnummer 2015 Och uppe i Getmossen kan man inte bara sätta sig på hästryggen, det går till och med att få både mat och logi. Vi började med byarna väster om 45:an: Tröstad, Åsen, Dedetta, ner mot 45:an och vidsträckt utsikt mot Pråmsjön och lite längre norrut till vänster igen in mot Bodetta och redan nämnda Hålan och Sjölyckan innan vi korsar Europavägen och åker in mot Frykåsen via den s k Skamfläcken. Starke Arvid Alltmedan Kenneth och Karl-Evert serverar oss upplysningar om snart sagt allt vi passerar, både hus och folk och både förr och nu. Till exempel Starke Arvid, världsmästaren och bragdmedaljören i tyngdlyftning, som växte upp i en av gårdarna i Åsen och gick i skola på Brittenberg i Östra Ringstad. Det var förresten nära att världsmästaräran stannat här i Frykerud eftersom IK Glänne börjat träna tyngdlyftning i före detta NTO-lokalen i Frykåsen. Men Arvid försvann som bekant till Kristinehamn. Tre systrar Eller om de tre systrarna i Haga som ingen begrep hur de försörjde sig men som tidigt höll sig med radio tack vare en kilometerlång sladd över en myr och en högtalare. Kenneth, som häromdagen hade sällskap med en varg längs 45:an, berättade när vi passerade Dedetta att han och hustru Gunnel är sjunde generationen på gården och på avstånd spanade vi också in Stormyren där Karl-Evert och Ulla håller till. Nyss nämnda Skamfläcken ligger precis vid infarten mot Frykåsen och fick sitt något vanvördiga namn efter en marktvist med påtvingad kioskflytt till Linedal. Mejeri och affär Och apropå Linedal med både mejeri och välkänd och välsorterad handelsbod, som generation efter generation servat folket i bygden, konstaterade Kenneth att det på 1950-talet fanns minst 14 affärer i Frykerud! Varav Frykåsen hade två och därtill postkontor. Idag finns som bekant inte en enda affär men likväl lever bygden och det tror Karl-Evert Evertsson mycket beror på den relativa närheten till kommersiell service i flera väderstreck. ___________________________________________________________________ 37 Frykpostens sommarnummer 2015 Säterbruk Efter fikat och en avstickare till Forsnäs vände vi norrut mot Getmossen och Bäckebron och här berättade Bengt Bengtsson om det omfattande säterbruket i skogarna österut mot Mellanfryken och den udda timmerhanteringen. Den fällda skogen dumpades helt enkelt utför bergsbranten drygt 80 meter ner i sjön där flottarna tog över! Trots att många av resenärerna är fast rotade i bygden bjöd FFF-resan av kommentarerna att döma på nya vyer: -Vá roligt! Hit fram har jag aldrig varit förr... Text och foto: Bengt Carlstedt Guider: Från vänster Bengt Bengtsson K.E. Evertsson, Kenneth Bengtsson ___________________________________________________________________ 38 Frykpostens sommarnummer 2015 Påbud! Härmed göres veterligt att på Frykerudsdagen lördagen den 1 augusti 2015 skall alla flaggor hissas i Frykerud, klockan 08oo eller tidigare innan ni åker till Fagerås. Flaggorna halas vid solens nedgång. Föreningen Frykeruds Framtid Frykeruds Hembygdsförenings Tisdagskvällar 30 juni kl19 Fornminnesgården Säldebråten: Tisdagskväll med Ulvsby Spelemän. Servering: Kaffe och smörgås. 7 juli kl 19 Fornminnesgården Säldebråten: Tisdagskväll med Leif Johansson. Servering: Kaffe och klengås. 14 juli kl 19 Fornminnesgården Säldebråten: Tisdagskväll med Eva Löfvendahl och Bo Rhodén, Seffle Jazz Club. Servering från kl 17.30: Nävgröt och fläsk. 21 juli kl 19 Fornminnesgården Säldebråten: Tisdagskväll med underhållning av Rune Blidh. Servering från kl 17.30 Kaffe och våfflor. ___________________________________________________________________ 39 Frykpostens sommarnummer 2015 Korsordsskaparen Vinnarna i Frykpostens nittonde korsord blev: Hans Jonsson, Karlskoga Pelle Klinga, Sjövik FFF Gratulerar! Trisslotter har skickats! Lösningen till det 20 korsordet skickas till: Ulla Evertsson, Ö. Glänne Stormyren, 665 92 KIL senast 1 augusti 2015 ___________________________________________________________________ 40 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 41 Frykpostens sommarnummer 2015 Lösningen till förra numret av korsordet. ___________________________________________________________________ 42 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 43 Frykpostens sommarnummer 2015 Seniorlunch i Fagerås Skolrestaurang Förbokning senast kl 14.00 dagen innan på telefon 0554-195 67 eller e-posta till: [email protected] Gympa i Frykåsen! Välkomna på gympa i bygdegården i Frykåsen. Vi kör torsdagar kl 20 då ett medelpass samt söndagar kl 19 då ett styrkemedelpass. Jag är utbildad friskisledare i grunden. Har ni några frågor och funderingar så är ni välkomna att höra av er till mig på 070-2222859 eller 0554-21119. VÄLKOMNA!/Mvh Camilla Blomberg ___________________________________________________________________ 44 Frykpostens sommarnummer 2015 RYGG- & HÄLSOKLINIKEN I RUDSTA EDSVALLA VID: RYGGBESVÄR, ISCHIAS, TENNISARMBÅGE, MUSKELPROBLEM, NACKBESVÄR M M. HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! CHARLOTTE LUNDSTRÖM TEL 0554-180 55 WWW.KROPPENIFORM.SE SKROTINSAMLING Där Ni på ett enkelt och lättvindigt sätt kan bli av med både järnskrot och batterier. Allt Ni behöver göra är att lägga det på baksidan av Fagerås kvarn. Vi kan hämta om så önskas. I så fall hör av Er till: Ingemar 073-719 69 43 eller Sven-Olov 0554-152 62 ___________________________________________________________________ 45 Frykpostens sommarnummer 2015 RID i GETMOSSEN Erbjuder Natur och kultur turism i sagolik miljö. Turridning, Häst o vagn, Nybörjare och erfarna ALLA ÄR VÄLKOMNA! Stort utbud av aktiviteter: - På upptäcktsfärd i bäverns rike - Vildmarks lunch - Fältmässig övernattning vid idylliskt skogstjärn Från 1 timme till långritter Öppet hela året Du måste boka plats på Tel. 0554-210 50 eller 070-350 54 17 E-post [email protected] Hemsida www.getmossen.se ___________________________________________________________________ 46 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 47 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 48 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 49 Frykpostens sommarnummer 2015 Obs! Mekonomens nya adress är: Allegatan 1, 665 32 KIL SKOG OCH ENTREPRENAD Allt från röjning till slutavverkning. Markarbete t ex grunder, dränering osv. Lastbil med kran som på 10 m lyfter 1 ton. FÄRDIGKLUVEN VED I ÖNSKAD LÄNGD SÄLJES. INGEMAR STRÖM VEDHANTERING INGEMAR072-746 36 22 KRISTOFFER 073- 845 05 19 TINA 070-280 09 54 HEMSIDA: ISVEDHANTERING.SE ___________________________________________________________________ 50 Frykpostens sommarnummer 2015 HANTVERKSBUTIKEN I KIL Storgatan 37-39, Kil tel. 070 349 79 87 Försäljning från lokala hantverkare och slöjdare Hos oss finner Du den unika presenten till ett bra pris Öppet: måndag - fredag 10.00 - 18.00, lördag 10.00 - 13.00 lunch 13.00 - 14.00 Är du själv hantverkare eller slöjdare och är intresserad av att sälja dina alster här: Hör av Dig till Åke Larsson 0554-710 57 eller till Kerstin Hallgren 0554-710 66 eller 070-213 22 16 www.bonnstabussen.se ___________________________________________________________________ 51 Frykpostens sommarnummer 2015 Anettes Sömnad & Sadelmakeri Anette Pedersén, Täppåsen 6, KIL tfn 0554-220 86, 070-543 47 91 Omstoppning och försäljning av sadlar Nytt och begagnat till häst & hund Tvätt och lagning av hästtäcken Byte av blixtlås i jackor och skor ___________________________________________________________________ 52 Frykpostens sommarnummer 2015 SVENSK FÖRETAGS FÖRMEDLING Auktoriserad Företagsmäklare Kenneth Bengtsson Pihlgrensgatan 7 SE – 652 25 KARLSTAD Tel: +46(0) 54 – 21 02 35 Mobil: +46 (0) 708 - 22 02 35 Fax: +46 (0) 54 – 21 02 55 [email protected] www.svenskforetagsformedling.se ___________________________________________________________________ 53 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 54 Frykpostens sommarnummer 2015 ___________________________________________________________________ 55 Frykpostens sommarnummer 2015 En riktigt skön sommar önskar Redaktionen Kerstin Wallin Kenneth Bengtsson Karl Evert Evertsson ___________________________________________________________________ 56
© Copyright 2024