1. No category

UTKAST-PM RISKANALYS BOTTORP VATTENTÄKT
2015-01-13
Bakgrund
Sweco har uppdraget att ta fram en vägplan för vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps
vattentäkt. Under arbetet med vägplanen framkom att den riskanalys som gjordes i samband med
förstudien, ”Förstudie- Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt”, gjordes enligt
dåvarande riktlinjer för grundvattenskydd. Trafikverket har sedan dess uppdaterat sin publikation ”Ytoch grundvattenskydd” (publikation 2013:135).
Sweco har då fått i uppdrag att göra en ny riskanalys enligt denna publikation för att se om de
åtgärder som föreslås i förstudien fortsatt är de bäst lämpade.
Riskanalys
Trafikverket definierar risk som en sammanvägning av sannolikhet för en oönskad händelse och en
konsekvens av denna. Konsekvens i sin tur är en sammanvägning av värde och sårbarhet.
Parametrar som ingår i värdebegreppet är bland annat uttagskapacitet och nyttjandegrad. Frågor som
ligger till grund för bedömningen av vattentäktens värde är, hur mycket utnyttjas vattentäkten idag, hur
de framtida möjligheterna för att nyttja vattentäkten ser ut samt vilka möjligheter finns det till alternativ
vattenförsörjning.
Sårbarhetsbegreppet består av parametrar som djup till grundvattnet, genomsläppligheten i materialet
mellan vägen och grundvattnet, tiden mellan utsläpp och upptäckt och uppskattad tid innan
räddningstjänsten kan vara på plats.
Trafikverkets definition av risk illustreras av nedanstående bild som är hämtad från Trafikverkets
handbok för Yt- och grundvattenskydd (publikation 2013:135)
Figur 1 Förenklat riskträd för påverkan på mark och vatten vid vägar och järnvägar (TRVs handbok Yt- och
grundvattenskydd (publikation 2013:135)
Både värde och sårbarhet klassas i fem steg där klass fem innebär det högsta värdet respektive
sårbarhet. De uppskattade klasserna för värde och sårbarhet förs sedan in i en konsekvensmatris där
det går att utläsa en konsekvensklass för den aktuella vattentäkten. Konsekvenserna klassas även de
i fem steg. Klass 1 ger en mycket liten konsekvens, det innebär att hydrologiska förutsättningar finns
för att ett utsläpp tillslut ska förorena en vattenresurs men förutsättningarna för sanering är dock goda.
Klass 5 däremot innebär en katastrof, en dricksvattenresurs som försörjer tiotusentals personer slås ut
permanent.
Konsekvensen av en olycka vägs sedan mot sannolikheten att en olycka ska ske i en riskmatris.
Sannolikheten påverkas av trafikmängd och andelen tung trafik på den aktuella vägsträckan, vägens
standard avseende trafiksäkerhet påverkar också sannolikheten för en olycka. Riskmatrisen resulterar
i fem riskklasser, 1-5, där klass 1 innebär låg risk och klass 5 innebär en mycket hög risk.
Förutsättningarna för Bottorp
Nedan presenteras kortfattat de förutsättningar som ställts samman i samband med förstudien.
Vattenkvalitet
· Förhöjda halter av COD och Mangan förekommer periodvis i vattentäkten.
· I den utredning som gjordes 2009 av Tyréns konstaterades att kloridhalterna generellt är låga
och att inga direkta trender syns från de provtagningar som gjorts.
· I förstudien konstateras att en viss ökning av salthalter har påvisats i Stenkällan men inte i
Bottorp. Orsaken till denna ökning är oklar.
· Saltning av väg 570 har upphört sedan 2005.
Vattenförsörjning
· Brunnarna vid Bottorp täcker ca 70 % av Kalmar kommuns vattenförsörjning.
· En reservvattentäkt finns i södra delen av Hagbymassivet.
I det material som togs fram i samband med förstudien beskrivs geohydrologin. Jordarten inom
vattenskyddsområdet domineras av isälvssediment som utgörs av sand av varierande fraktioner, även
områden med finkornigare jordarter som postglacial silt och finsand återfinns inom
vattenskyddsområdets gränser. Detta innebär att marken utmed väg 570 är infiltrationsbenägen.
Grundvattenytan är belägen 10-15 meter under markaytan och grundvattenströmningens riktning
bedöms vara ostlig.
Sedan förstudien publicerades har Kalmar län tagit fram en regional vattenförsörjningsplan där de
pekar ut 28 vattenresurser som regionalt viktiga för länets dricksvattenförsörjning, 14 av dessa är
grundvattenmagasin. De har fokuserat på stora vattenresurser som beräknas kunna försörja 20 000
personer eller fler med vatten. Nybroåsen är en av dessa vattenresurser. Bottorps vattentäkt är en del
av det grundvattenmagasinet. Nybroåsen utgör Kalmar, Nybro och Torsås kommuners
huvudvattentäkt och är av stor regional betydelse för dricksvattenförsörjningen. Det maximala uttaget
3
ur åsen beräknas vara 5,8 miljoner m /år
Nybroåsen är sydöstra Sveriges största och mäktigaste isälvsavlagring och har av länsstyrelsen
utpekats som ett riksintresse i Länsstyrelsens naturvårsprogram.
På länsstyrelsens hemsida VISS har grundvattenmagsinet ”Nybroåsen vid Vassmolösa”, vilket är den
plats där Bottorp vattentäkt ligger, klassificerats med god kvantitativ status. Den kemiska statusen
förväntas också vara god 2015, undantaget är bekämpningsmedel. Med avseende på kloridhalter har
åsen också god status det förekommer inga årsmedelvärden som överstiger gällande riktvärden
(100mg/l) eller startpunkt för att vända trend (50 mg/l). Dock visar analyser att kloridhalterna vid
brunnen vid Stenkällan har ökat markant de senaste 10 åren.
Bedömningar visar att risken för påverkan från mänsklig aktivitet är låg.
Värde
Värdet för ett vattenskyddsområde är svåruppskattat men beror bland annat på vilken uttagskapacitet
som objektet har och vilken till nyttjandegrad vattentäkten används och vilken möjlighet det finns för
framtida nyttjande.
Utifrån de uppgifter som tagit fram av länsstyrelsen i samband med framtagandet av den regionala
vattenförsörjningsplanen, VISS och förstudien bedöms värdet för Bottorp vattentäkt till 4. Det grundar
sig bland annat på antalet anslutna personer, tillgången till reservvattentäkt och att Nybroåsen
utpekats som riksintresse av länsstyrelsen.
Värdeklass 5 innebär enligt Trafikverkets publikation- Särskilt värdefulla vatten. T.ex. ett vatten som
utgör en fundamental förutsättning för en utpekad och särskilt skyddad ekologisk miljö. Ett vatten med
hög uttagskapacitet som nyttjas för dricksvattenförsörjning för en stor population och där reserv- och
alternativkapacitet saknas.
Värdeklass 4 innebär- Mycket värdefulla vatten. T.ex. ett vatten som är av betydelse för en utpekad
och särskild skyddad ekologisk miljö.
Vår bedömning är alltså att vattentäkten vid Bottorp har värdet 4.
Sårbarhet
Enligt Trafikverkets publikation räknas en vattentäkt där vägen följer ovanpå en grusås som uppenbart
sårbar och bör ges en sårbarhetsklass 4-5.
Vid Bottorps vattentäkt löper väg 570 genom vattenskyddsområdet och infiltrationsanläggningarna
finns på ena sidan vägen medan brunnsområdena ligger på vägens andra sida. Materialet kring vägen
är infiltrationsbenägen.
Andra viktiga parametrar för att bedöma sårbarheten är tiden mellan utsläpp och upptäckt samt typen
av ämne och volym. Då det handlar om vägolyckor med människor inblandade torde tiden mellan
utsläpp och upptäckt vara kort.
Den tid som löper mellan upptäckt av olycka till saneringen kan påbörjas beror bland annat på
närheten till räddningstjänsten. I Kalmar kommun finns totalt 20 personer i beredskap. Det finns alltid
personal på brandstationen på Kvarnholmen samt finns det deltidsstyrkor i både Tvärskog och Voxtorp
som ligger relativt nära vattentäkten. Det innebär att en sanering efter en olycka kan påbörjas efter
relativt kort tid.
Med tanke på tiden till sanering, förekomsten av reservvattentäkt och att vägen är byggd på åsen
bedöms sårbarheten för vattentäkten till sårbarhetsklass 4.
Sätts värdeklassen 4 och sårbarhetsklassen 4 samman i en konsekvensmatris fås nedanstående bild.
Figur 2. Konsekvensmatris för Bottorp vattentäkt
Konsekvensmatrisen ger konsekvensklass 4 d.v.s. mycket stora konsekvenser. Som exempel på
konsekvensklass 4 i Trafikverkets handbok ”Yt- och grundvattenskydd” ges att en dricksvattenresurs
som försörjer tiotusentals människor slås ut temporärt men kan återställas.
Sannolikhet
För att beräkna sannolikheten används begreppet konfliktsträcka. Konfliktsträckan definieras som den
sträcka där vägen kan utgöra en väsentlig risk för vattenförekomsten. En förutsättning för att sträckan
ska anses som en risk är att trafikbelastningen överstiger 200 tunga fordon per dygn. Detta är inte
fallet för väg 570, här är ÅDTtung 146. Detta borde innebära att vägen sorteras bort men efter ett
ställningstagande som gjordes av Trafikverket den 2013-03-04 beslutades att arbetet med
vattenskyddsåtgärder skulle fortsätta.
I Trafikverkets ställningstagande nämns alternativ 1 i förstudien som en möjlig fortsättning på detta
arbete. I alternativ 1 nämns sträckan som är aktuell för åtgärder som sträckan mellan Skjutbanevägen
och Plankvägen, denna sträcka är ca 1700 m. Det har inte motiverats varför just denna sträcka valts.
Den inre skyddszonen sträcker sig längre både norr och söderut, den vägsträcka som har kontakt med
den inre skyddszonen är ca 2,5 km medan den vägsträcka som har kontakt med både den inre och
yttre skyddszonen är ca 3,4 km.
Sannolikheten för olyckor med utsläpp för en konfliktsträcka beräknas med nedanstående formel och
följer Trafikverkets handbok ”Yt- och grundvattenskydd”
Pou=N x L x1.6425 x 10-5
Pou = sannolikheten för en olycka med utsläpp
N = Antalet tunga fordon per dygn
L = konfliktsträckans längd i kilometer
Konstanten 1.6425 x 10-5 baseras på olyckskvoten, (nationellt vedertaget värde på 1x10-5 per
fordonskilometer), antalet fordon per olycka (schablonvärde på 1,5) samt sannolikheten för utläckage
vid olycka (schablonvärde 0,03)
Från framräknad sannolikhet beräknas sedan återkomsttiden enligt
α = 1/ Pou
α = återkomsttiden i år
För Bottorps vattentäkt har beräkningar för sannolikheten för en olycka med utsläpp gjorts för de tre
olika sträckorna som nämndes ovan dvs för 1,7 km, 2,5 km och 3,4 km. Från sannolikheten
beräknades sedan den bedömda återkomsttiden fram. Resultatet presenteras i nedanstående tabell.
Bedömd återkomsttid framräknad från konfliktsträcka.
Konfliktsträcka (km)
1,7
2,5
3,4
Bedömd återkomsttid (år)
245
166
122
För att bedöma vilken sannolikhetsklass återkomsstiden innebär används nedanstående tabell som är
hämtad ur Trafikverkets handbok ”Yt- och grundvattenskydd”.
Sannolikhetsklassning beroende på bedömd återkomsttid.
Återkomsttid (α) för vägolycka med utsläpp , år
Sannolikhetsklass
0-7
7-20
20-100
100-700
700-5000
5
4
3
2
1
Enligt ovanstående tabeller fås sannolikhetsklassen 2 för Bottorps vattentäkt oavsett vilken
konfliktsträcka som väljs.
Sätts sannolikhetsklassen, 2 och konsekvensklassen, 4, samman i en riskmatris fås nedanstående
bild.
Figur 3. Riskmatris för Bottorps grundvattentäkt
Resultatet av riskmatrisen visar att det blir gul riskklass för Bottorps vattentäkt.
Enligt Trafikverkets handbok innebär gult en förhöjd risk, konsekvenserna av en skadehändelse är inte
försumbara. Men för de flesta tänkbara händelser är dock förutsättningarna goda. Smärre
riskreducerande förebyggande åtgärder kan vara motiverade.
Diskussion och fortsatt arbete
I samband med det ställningstagande som Trafikverket gjorde den 2013-03-04 uttrycktes att fysiska
åtgärder bör vidtas på grund av att vägen utgör omledningsväg för E 22 samt att vägen löper mellan
infiltrationsanläggningarna och brunnsområdena. De åtgärder som föreslås är de som följer alternativ
1 i förstudien. I förstudien föreslås:
· Räcken och täta diken eller kantstöd på en sträcka på ca 1 700 m.
· Ett dagvattenmagasin anläggs med en volym på 400 m3. Därefter ska vattnet infiltreras eller
ledas bort i ledning.
· Räcke kan placeras så att GC-väg skapas på en sida.
Då saltning på denna vägsträcka har upphört borde det dagliga dagvattnet inte utgöra den största
risken. Utan den största risken för en förorening av vattentäkten torde vara en olycka med utsläpp som
följd.
Trafikverket bör utvärdera om de åtgärder som föreslagits i förstudien på ett effektivt sätt minskar
risken för olycka med läckage som följd och de konsekvenser en sådan olycka skulle resultera i. Om
möjligt bör de olika åtgärderna värderas utifrån den effekt de får.
Åtgärder
Trafikverket arbetar med ett dokument som rör åtgärder inom yt- och grundvattenskydd.
Nedanstående bedömningar bygger på detta dokument. En av de åtgärder som föreslås är vägräcken,
vilket även finns med som en åtgärd i förstudien för Bottorp.
Vägräcken som utformas rätt kan reducera sannolikheten för en olycka med utsläpp med upp till en
faktor fyra enligt det dokument som Trafikverket arbetar med.
Ansätts att sannolikheten minskas med en faktor 4 för Bottorps vattentäkt, beräknas nya
återkomsttider fram enligt tidigare principer. I beräkningarna används de konfliktsträckor som
användes vid den tidigare beräkningen av sannoliketen. De nya återkomsttiderna redovisas nedan.
Bedömd återkomsttid framräknad från konfliktsträcka då sannolikheten har reducerats med en faktor fyra
Konfliktsträcka (km)
1,7
2,5
3,4
Bedömd återkomsttid (år)
981
667
491
För att bedöma vilken sannolikhetsklass återkomsttiden innebär används nedanstående tabell som är
hämtad ur Trafikverkets handbok ”Yt- och grundvattenskydd”.
Sannolikhetsklassning beroende på bedömd återkomsttid.
Återkomsttid (α) för vägolycka med utsläpp, år
Sannolikhetsklass
0-7
7-20
20-100
100-700
700-5000
5
4
3
2
1
Resultatet visar att det är endast på den korta konfliktsträckan som man lyckas sänka
sannolikhetsklassen från 2 till 1 med vägräcken.
Sätts sannolikhetsklassen 1 in i nedanstående matris blir resultatet fortfarande gult. Detta på grund av
de konsekvenser som en olycka med utsläpp i grundvattentäkten får som följd. Resultatet är dock ett
steg närmare grönt.
Enligt Trafikverkets handbok innebär gult en förhöjd risk, konsekvenserna av en skadehändelse är inte
försumbara. Men för de flesta tänkbara händelser är dock förutsättningarna goda. Smärre
riskreducerande förebyggande åtgärder kan vara motiverade.
Vägräcken kan även vara konsekvensreducerande, om förutsättningarna för sanering på vägbanan är
bättre än utanför vägbanan. Här finns dock ingen kantsten som håller kvar föroreningen på vägbanan.
En sänkning av hastigheten genom skyddsområdet kan reducera risken. Enligt det dokument
Trafikverket håller på att arbeta fram kan sannoliketen för olycka reduceras med en faktor två och
eventuellt minska sårbarheten med ett steg om hastigheten sänks. Minskas hastigheten på denna
sträcka minskar även risken att tunga fordon åker igenom räcket. Eftersom vägen är rak och bred
kanske det krävs ytterligare åtgärder för att en hastighetsreducering ska efterlevas.
Denna vattentäkt är relativt stor och konsekvenserna av en olycka är stor även om sannolikheten är
låg, vilket borde kunna motivera två åtgärder.
En fungerande beredskapsplan vars syfte är att förkorta insatstider och förbättra förutsättningar för
sanering minskar konsekvenserna av en olycka med utsläpp. Den bör tas fram i samarbete med
berörda aktörer, och en beredskapsövning bör ingå. En god beredskap bör kunna reducera
sårbarhetsklassen till minst klass 3 och även konsekvensklassen kan reduceras till klass 3. Men för att
detta ska fungera krävs en regelbunden uppdatering och utbildning av berörd personal.
Bottoprs vattentäkt som är en stor och viktig regionalresurs bör kunna prioreteras i detta arbete och på
så sätt minska risken ytterligare.
Utifrån ovanstående görs bedömningen att kombinationen vägräcken, hastighetsreducering och en
uppdaterad beredskapsplan borde förflytta Bottorps vattentäkt till grönt område i riskmatrisen. Enbart
uppdaterad beredskapsplan och sänkt hastighet kan anses vara lite för en så pass viktig vattentäkt
där vägen passerar rakt igenom åsen.