1. No category

Sida 1 (4)
Informerande dokument | Information
Information till dig som skall opereras för
ändtarmscancer
Vad är ändtarmscancer?
Det är vanligt att samtidigt tala om både ändtarms- och tjocktarmscancer.
Sjukdomen kallas då colorektal cancer, efter de latinska namnen på tjocktarm (colon) och ändtarm (rektum). Tillsammans med bröstcancer är ändtarms- och tjocktarmscancer den vanligaste formen av elakartad tumör i
Sverige. Årligen drabbas ungefär 1 700 personer i Sverige av ändtarmscancer. Sjukdomen är vanligare bland män än bland kvinnor. Hälften av
dem som insjuknar är äldre än 70 år. Ungefär var femte patient med ändtarmscancer får diagnosen efter att de akut sökt läkare på grund av
förstoppning eller kraftig blödning. De flesta personer med ändtarmscancer
söker dock för trängningar med blod eller slem i avföringen eller för ändrade avföringsvanor. Mycket ofta är "hemorrojdbesvär" skälet att söka
läkare.
Vad är orsaken till ändtarmscancer?
Mycket talar för att yttre faktorer har betydelse för att ändtarmscancer uppstår. Antalet fall varierar till exempel påtagligt inom och mellan olika länder.
Även i Sverige finns det variationer, sjukdomen är vanligare i den södra
delen av landet än i den norra. Ett skäl kan vara olika kostvanor. Det finns
ett samband mellan mycket fett och kolesterol och ändtarmscancer medan
fibrer tros ha en skyddande effekt. Vissa ärftliga faktorer har stor betydelse
för att ändtarmscancer uppstår. Främst gäller detta i familjer där många får
ändtarms- eller tjocktarmscancer före 40 års ålder.
Hur kan ändtarmscancer behandlas?
Ungefär åtta av tio patienter med ändtarmscancer kan opereras i botande
syfte. Var femte patient kan inte opereras i botande syfte då sjukdomen har
spridits till någon annan del av kroppen, till exempel levern eller lungorna. I
enstaka fall är patientens tillstånd för dåligt för att en operation ska vara
möjlig. Av de patienter som opereras i botande syfte förblir c:a 2/3 friska.
Operation
Operationen kommer att utföras vid Sunderby sjukhus och tar i regel 3-4
timmar men ibland ända upp till 6 timmar. Det vanligaste kirurgiska ingreppet innebär att buken öppnas och att tarmavsnittet som tumören sitter i tas
bort. I de flesta fall kan tarmändarna skarvas ihop men ibland sitter tumören
så långt ned i ändtarmen att slutmuskeln inte kan bevaras. Patienten får då
en permanent stomi, det vill säga en påse på magen där tarminnehållet förs
KALIX SJUKHUS, KIR MOTT 0923-106 66
PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS, KIR MOTT 0911-123 41
SUNDERBY SJUKHUS, KIR MOTT 0920-28 00 24
GÄLLIVARE SJUKHUS, GEMENSAM MOTT 0970-147 30
KIRUNA SJUKHUS, GEMENSAM MOTT 0980-733 40
RÅDGIVNING 1177
WWW.NLL.SE
PUBLICERINGSDATUM
[Publiceringsdatum]
ANSVARIG
Michael Dahlberg
DOKUMENT-ID
LSKIR-4-187
VERSION
1.0
Sida 2 (4)
ut genom en öppning i buken. Trots att tarmändarna kan skarvas ihop görs
ibland en tillfällig stomi för att leda bort tarminnehållet från operationsområdet, hos vilka patienter detta kan bli aktuellt vet man inte före operationen.
Samtliga patienter som opereras för ändtarmscancer kommer därför att
stomimarkeras före operationen. Om du får en tillfällig eller permanent
stomi kommer du under vårdtiden få träning och instruktioner av stomisköterska. Ingreppet kräver i genomsnitt 7-8 dagars vårdtid på sjukhus.
Komplikationer till operationen
Komplikationsriskerna under själva operationen utgörs av en ökad belastning på hjärta och lungor. Under operationen kan även blödningar uppstå
som i ytterst enstaka fall kan vara livshotande.
Reoperationer (ny operation under vårdtiden) till följd av t ex djupa bukinfektioner, läkningsdefekter i dom hopskarvade tarmändarna, tarmvred och
sårruptur inträffar sammanlagt i ca 10%.
Andra mindre allvarliga komplikationer är infektioner i underhud, urinvägar
och lungor. En del patienter (mest män) har ibland svårt att kissa efter
operationen och måste ha urinslang (kateter) en tid efter operationen.
Sår och stygn
Stygnen försvinner av sig självt. Det går bra att duscha 3 dagar efter operationen. Det är vanligt att man upplever att det stramar i buksåret upp till ett
par månader efter operationen.
Sena besvär efter operationen
Försämrad tarmfunktion med läckagebesvär, frekventa tarmtömningar med
trängningar, tömningsbesvär samt smärta vid analöppningen är vanliga
tillstånd efter operationen. Symtomen förbättras dock under första året efter
operationen.
Till följd av ingreppet kan män bli impotenta och kvinnor få smärtor vid samlag och besvärande flytningar. Ibland kan också blåstömningen störas.
Bedövning
Operationen utförs alltid i narkos. Oftast ges även ryggbedövning.
Smärta
Vid operationen ges oftast ryggbedövning som patienten i smärtstillande
syfte behåller i några dagar efter operationen. Under ytterligare några dagar kan morfinpreparat i injektion och/eller tablettform behövas.
Strålbehandling och cytostatika
Strålbehandling kan bidra till att minska risken för återfall, särskilt om den ges före operationen.
De allra flesta patienterna erbjuds därför 5 dagars strålbehandling som påbörjas c:a 1 vecka innan planerad operation. Hos c:a 10% av patienterna
med ändtarmstumör är dock tumören så stor att vi vill minska den i storlek
innan operationen. Dessa patienter får 5 veckors strålbehandling och operationen sker först efter 4-8 veckor efter avslutad strålbehandling. Detta för
att tumören skall hinna krympa.
All strålbehandling sker i Umeå och du får under tiden bo på patienthotellet
Björken, alldeles intill sjukhuset.
PUBLICERINGSDATUM
[Publiceringsdatum]
ANSVARIG
Michael Dahlberg
DOKUMENT-ID
LSKIR-4-187
VERSION
1.0
Sida 3 (4)
Alla patienter kan dock inte erbjudas strålbehandling. Belastningen för
kroppen kan bli för stor om man kombinerar kirurgi med strålbehandling
hos patienter med andra komplicerande tillstånd som exempelvis svår
hjärtsvikt, avancerad diabetes mellitus eller hög ålder. Har man tidigare fått
strålbehandling mot bäckenområdet, exempelvis vid genomgången gynekologisk cancer, kan man inte heller få strålbehandling.
Om behandling med cytostatika - det vill säga cellgifter - efter operation kan
påverka överlevnaden är osäkert och vi erbjuder därför inte rutinmässigt
cytostikabehandling vid ändtarmscancer. En stor studie som undersöker
värdet av sådan cytostatikabehandling pågår dock i Sverige, Norge och
Danmark.
När ingen bot är möjlig, dvs när man inte kunnat ta bort all tumörvävnad,
kan dock cytostatikabehandling ge god smärtlindring, längre liv och bättre
livskvalitet.
Återbesök och uppföljning
Alla får ett återbesök på kirurgmottagningen c:a 4-6 veckor efter utskrivning.
Den fortsatta uppföljningen individualiseras utifrån mikroskopisk analys och
riskbedömning av den bortopererade tumören. Ur cancersynpunkt behövs
för många inga ytterligare kontroller medan andra följs lite noggrannare
under de första två åren.
Om du fått en stomi är det dock viktigt att kontrollera att den fungerar optimalt. Därför får alla stomiopererade patienter regelbundet träffa stomisköterska. Patienter som fått tarmändarna hopskarvade kan också ibland behöva kontrolleras under första året så att eventuell adekvat medicinering
kan erbjudas för att förbättra tarmfunktionen.
Kvalitetsregistrering
Operationer av ändtarmscancer vid Sunderby sjukhus ingår i en nationell
registrering. Syftet med registreringen är att höja kvaliteten på behandlingarna. Varje år analyseras de data som samlats in från olika sjukhus i landet. Berätta för din läkare om du inte vill att din operation ska kvalitetsregistreras.
Rådgivning
Kan ges av mottagningssköterska på kirurgmottagningen Sunderby Sjukhus. Via mottagningssköterska kan även behandlande doktor och eller
stomisköterska nås.
Kurator- psykosocialt stöd
När man får ett cancerbesked kan livet förändras på många sätt. Beskedet
utlöser ofta en kris, som yttrar sig olika för var och en. Det kan väcka starka
känslor och tankar, som kan upplevas obekanta och förvirrade. Det är
också vanligt med humörsvängningar, t ex att pendla mellan hopp och förtvivlan.
PUBLICERINGSDATUM
[Publiceringsdatum]
ANSVARIG
Michael Dahlberg
DOKUMENT-ID
LSKIR-4-187
VERSION
1.0
Sida 4 (4)
Den stress som diagnosbeskedet och ovissheten om framtiden innebär kan
ibland kännas svår att hantera på egen hand. Om du och/eller dina närstående skulle vilja samtala med kurator, så finns den möjligheten både inför
och efter operationen. Kuratorn kan också informera om och hänvisa till
samhällets övriga instanser, exempelvis vid ekonomiska eller juridiska
frågor.
Du kan själv ta kontakt med kuratorsmottagningen på Sunderby sjukhus, tel
0920-28 38 21. Det går också bra att framföra önskemål om kuratorskontakt till mottagningssköterska på kirurgmottagningen eller till behandlande
doktor.
PUBLICERINGSDATUM
[Publiceringsdatum]
ANSVARIG
Michael Dahlberg
DOKUMENT-ID
LSKIR-4-187
VERSION
1.0