BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 1(11) Dnr 511-21528-2015 1293-209 Förslag till bildande av naturreservatet Lur i Hässleholms kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap 4 § miljöbalken (1998:808) att förklara det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) som naturreservat. Naturreservatets gränser ska märkas ut i fält. För att trygga syftet med naturreservatet ska de föreskrifter gälla, som anges nedan med stöd av 7 kap 5, 6 och 30 §§ miljöbalken. Naturreservatet Lur. Reservatet avgränsas av svart punktstreckad linje. Röd markering på infälld karta indikerar läget i Skåne. © Lantmäteriet Geodatasamverkan Bilaga_1._LUR_ Beslut_förslag_2015-09-08.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A Bankgiro E-post www 102-2847 [email protected] www.lansstyrelsen.se/skane BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 Dnr 511-21528-2015 1293-209 Uppgifter om naturreservatet Namn Kommun DOS-ID Gränser Fastighet Markägarkategori Läge Kartblad Koordinat centralpunkt Naturgeografisk region Areal Landareal Förvaltare 2(11) Lur Hässleholm 1023011 Området begränsas av mitten av svart punktstreckad linje på till detta beslut bifogad karta (bilaga 1) Hässleholm Lur 3:63 enskild Fastigheten är belägen norr om Lursjön mellan Hästveda och Farstorp. Ekonomiska kartor: 03D8f och 03D8g X: 6538212, Y: 430157 (SWEREF99 TM) NO-Skånes Skogslandskap 20,7 ha vara av 20,1 ha skog 20,7 ha Länsstyrelsen Skåne _________________________ Syftet med naturreservatet Syftet med naturreservatet är att bevara områdets biologiska mångfald samt att bevara och utveckla områdets naturmiljöer bestående av näringsfattig bokskog och lövsumpskog. Utöver detta tillkommer syftet att gynna friluftslivet. Precisering av syftet Med utgångspunkt från de bevarandevärden som har högst prioritet i naturreservatet Lur är de preciserade syftena med naturreservatet att:  i hela naturreservatet bevara och gynna rödlistade, hotade och andra skyddsvärda arter,  bevara och gynna en ädellövskog dominerad av bok och säkerställa att denna har en ålders- och artmässig variation, en stor mängd död och döende ved av olika stadier och grovlekar, en god förekomst av äldre, grova ädellövträd samt en god föryngring av bestånden,  bevara och gynna de fuktiga lövsumpskogarna,  bevara områdets hydrologi,  säkerställa att mosaiken av naturtyperna, ädellövskog och lövsumpskog bevaras. Syftet ska uppnås genom att:  säkerställa att det finns grova, äldre träd, särskilt träd med strukturer såsom hål, blottad ved, savflöden och mulmhål,  död lövved, både stående och liggande, samt döende träd lämnas orörda, BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 Dnr 511-21528-2015 1293-209  inledningsvis öka andelen död lövved i form av högstubbar, lågor och grenar, exempelvis genom ringbarkning eller veteranisering1,  vid utebliven föryngring av bok skapa mindre luckor i trädskiktet,  fri utveckling av sumpskogar tillåts och på sikt även fri utveckling av den bokdominerade ädellövskogen,  hålla reservatet fritt från inväxande gran och främmade arter,  omföra granbestånd till lövskog/ädellövskog,  den naturliga hydrologin i området bevaras. Reservatsföreskrifter A. Föreskrifter med stöd av 7 kap 5 § miljöbalken om inskränkningar i markägares och annan sakägares rätt att förfoga över fastighet inom naturreservatet. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att 1. vidtagåtgärder som förändrar områdets topografi eller yt- och dräneringsförhållanden och landskapets allmänna karaktär som att gräva, spränga, borra, schakta, dika, dämma, tippa, fylla ut, plöja eller utföra annan markbearbetning, 2. uppföra byggnad eller annan anläggning, t.ex. jakttorn, master eller antenn, 3. anordna upplag, 4. plantera/så in växter eller sätta ut djur, 5. utfodra vilt eller sätta ut åtel, 6. avverka levande eller döda lövträd och buskar och/eller bortföra lövved, 7. uppföra stängsel eller annan hägnad, 8. dra fram luft- eller markledning, 9. 1 3(11) använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel, gödselmedel, kalk eller jordförbättringsmedel. Veteranisering innebär att man försöker göra unga träd äldre genom att skapa de strukturer som annars bara finns på äldre träd. Exempelvis kan man efterlikna gnag från vilt, hackspettshål och mulmhål, göra skador i barken och hugga avenstaka grenar. Då bildas småbiotoper som hyser många rödlistade arter. BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 Dnr 511-21528-2015 1293-209 B. Föreskrifter med stöd av 7 kap 6 § miljöbalken om markägares och annan sakägares skyldighet att tåla visst intrång. För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktas markägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla att följande anordningar och åtgärder vidtas inom naturreservatet: 1. utmärkning av och upplysning om naturreservatet, 2. naturvårdande skötsel av mark innefattande åtgärder såsom borttagning av inväxande gran (hela naturreservatet), avveckling av befintliga granbestånd (bestånd 1, 3 och 6 på, bilaga 2), ringbarkning, skapande av högstubbar, inklusive lucköppning, veteranisering och avverkning/borttagning av främmande trädslag, sådd/plantering av ädellöv, stängsling vid hjälp sådd/plantering, 3. utförande av särskilda åtgärder för att gynna förekomsten av rödlistade arter eller andra särskilt skyddsvärda arter såsom veteranisering av träd eller öka mängden död ved, eller utplantering av hotade arter. 4. utförande och underhåll av anläggningar och anordningar för allmänhetens tillgänglighet, 5. bekämpning av för området främmande och invasiva arter, 6. uppföljning av områdets bevarandemål, skötsel och miljöövervakning. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas samt ordningen i övrigt inom naturreservatet. Utöver föreskrifter och förbud i andra lagar och författningar är det förbjudet att: 1. bortföra ved, bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller liggande träd och buskar, 2. gräva eller skada block, stenar, hällar, terrängformer eller stenmurar, 3. göra upp eld, 4. framföra motordrivet fordon, 5. ställa upp husvagn, husbil eller motsvarande, 6. avsiktligt störa det vilda djurlivet, 7. gräva upp växter eller plocka växter för kommersiellt bruk, 8. anbringa tavla, skylt, inskrift, affisch eller därmed jämförlig anordning, 4(11) BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 Dnr 511-21528-2015 1293-209 Vidare är det förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd 9. fånga insekter, spindlar, snäckor eller andra ryggradslösa djur annat än genom håvning, handplockning eller annan selektiv metod2 med efterföljande återutsättning inom naturreservatet. Kravet på återutsättning gäller inte enstaka beläggsexemplar av varje art under förutsättning att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna. 10. samla in mossor, lavar eller vedlevande svampar, med undantag av enstaka beläggsexemplar. Under förutsättning att insamlandet inte bryter mot fridlysningsbestämmelserna. 11. utplacera främmande föremål (t.ex. geocachar eller dylikt). Undantag från föreskrifter Ovanstående föreskrifter under A och C utgör inte hinder för:  förvaltaren av naturreservatet, eller den som Länsstyrelsen uppdrar åt, att utföra de åtgärder som behövs för reservatets vård och skötsel och som framgår av föreskrifter under B ovan.  driftåtgärder av vid tidpunkten för detta beslut befintlig brukningsväg med tillhörande vändplats. Exempel på driftåtgärder som ovan åsyftas är: lagning av mindre beläggningsskador och potthål, röjning och slåtter av vägslänter eller rensning av vägtrummor. Vid utförande av större åtgärder som inte är driftåtgärder ska samråd ske med Länsstyrelsen inför arbetet. Vid akuta åtgärder kan samråd ske sedan arbetet inletts,  drift och underhåll av vid tidpunkten för detta beslut befintlig ledningar och anläggningar tillhörande teledistributör. Inför utförande av arbete ska samråd ske med länsstyrelsen. Vid akuta underhållsåtgärder kan samråd ske sedan arbetet inletts. Från reservatsföreskrifterna gäller dessutom följande undantag:  A2 gäller inte innehavare av jakträtten vid uppsättande av tillfälliga jakttorn i samråd med reservatets förvaltare.  C4 gäller inte för markägare,  C4, C6 o c h C 8 gäller inte för innehavare av jakträtten inom reservatet vid jakt och fångst av vilt i enlighet med jaktlagsstiftningens bestämmelser samt vid uttransport av fällt vilt. 2 5(11) Med selektiv metod menas handplockning, håvning, sållning eller annan teknik där de djur som inte ska studeras närmare direkt återutsätts och ingreppen i deras livsmiljö blir försumbara eller kan återställas omedelbart. Fällor är inte att betrakta som selektiva, oavsett utformning. BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 6(11) Dnr 511-21528-2015 1293-209 Föreskrifterna gäller inte tjänstemän från Länsstyrelsen i samband med tillsyns- och förvaltningsuppdrag. Länsstyrelsen får enligt 7 kap 7 § miljöbalken, om det finns särskilda skäl, lämna dispens från meddelade reservatsföreskrifter. Upplysningar Länsstyrelsen vill upplysa om att föreskrifter under C enligt 7 kap 30 § miljöbalken, gäller även om beslutet överklagas. Dessutom gäller andra lagar, förordningar och föreskrifter än reservatsföreskrifterna för området, exempelvis:  fridlysningsbestämmelserna. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259). Vissa andra växt- och djurarter är fridlysta enligt 8 kap.  terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594) med vissa förbud mot körning i terräng  2 kap. kulturmiljölagen (1988:950) med bestämmelser om skydd för fornlämningar,  15 kap 31 § miljöbalken om förbud mot nedskräpning,  lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Beskrivning av området Landskap och geologi Det aktuella området ligger på en urbergsö av amfibolit omgiven av gnejs i nordöstra Skåne. Centralt i området finns en mindre förkastning i östvästlig riktning. Jordlagret som täcker berggrunden består av osvallad sandig morän som till största delen är normalblockig men bitvis är det mycket blockrikt med stora block. Jorddjupet varierar och på ett par ställen går berget i dagen. Terrängen i hela naturreservatet är starkt kuperad. Den högsta punkten ligger på cirka 115 möh och den lägsta på 75 möh. Markanvändning och kulturhistoria Området ligger i en trakt som haft en lång trädkontinuitet med bok. På Buhrmans Skånekarta från 1687 var omgivningar kring Lursjön markerade med bokskog (bökeskog) och knappt 100 år senare beskrivs området som ”tätt bevuxen och skön bokskog”. På skifteskartan från 1820-talet framgår det att området ingick i Lurs bysamfällda utmark och att skog fanns i omgivningarna. Häradsekonomiska kartan från 1930-talet visar att området dominerades av lövskog, troligen bokskog, med inslag av barrträd och insprängda kärr. Inga hus eller spår av moderna åkrar finns på fastigheten men en mindre väg går över fastigheten. Större delen av skogen bär spår av gallringar. BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 7(11) Dnr 511-21528-2015 1293-209 Två större områden med fossil åkermark finns markerade inom reservatet. Även spår av en hägnad, troligtvis en förmodad svinbod eller en ollonsvinsfålla finns registerat i fornminnesregistret. Även en kortare stenmur finns på fastigheten. Biologiska bevarandevärden Lurs naturreservat är ett starkt kuperat område dominerat av hedbokskog med insprängda fuktstråk, med eller utan sumpskog, samt ett par mindre granbestånd. Den dominerande naturtypen i reservatet är näringsfattig bokskog, där beståndens ålder varierande mellan 70 och 100 år. I delarna där terrängen är mindre blockig växer en enskiktad bokskog med produktionsskogskaraktär. Både busk- och fältskikt är sparsamt, likaså finns det få högstubbar och lite död ved. Föryngringen är dålig och sker bara vid områdets kanter. Den intressantaste och artrikaste bokskogen finns i de fuktigare och blockrikare mellersta och nordvästra delarna. Bokskogen är här tätare. Förutom bok växer här en del ek och avenbok och mot kanten till de fuktiga stråken kommer även vårtbjörk, al och gran in. Buskskiktet domineras av bok och gran. Förekomsten av lågor och högstubbar är ganska god i vissa delar likaså gamla senvuxna träd. Mossfällar med grov fjädermossa, fällmossa och västlig hakmossa finns relativt allmänt på stenar och stammar. Arter som havstulpanlav samt de rödlistade bokvårtlav (NT) och savlundlav (EN) har noterats i dessa delar vilket indikerar lång trädkontinuitet i området. Inslaget av gran är emellertid bitvis stort. Mellan kullarna med bokskog finns långsmala blockrika fuktiga dråg med blandlövsumpskog, alkärr med socklar eller bara en öppen vattenspegel. I blandlövsumpskogarna förkommer senvuxna träd av bok, ek och avenbok frekvent, men även mängden död ved, både som liggande lågor och högstubbar är hög. I buskskiktet finns framförallt björk och gran men även brakved förekommer. I fältskitet påträffas bland annat gullpudra. Det fuktigare klimatet bidrar till större mossfällar på stammar och stenar än övriga skogen. Bitvis är inslaget av gran stort. Utöver bokskog och lövsumpskog finns det ett par mindre bestånd med gran (10 respektive 50 år) samt ett hygge. En stor del av naturreservatet har pekats ut som nyckelbiotop och/eller sumpskog av Skogsstyrelsen. Lur finns upptaget i Hässleholms naturvårdprogram som ett klass 2 objekt. Reservatet ligger inom ett kluster av skogliga värdekärnor i den regionala skogsstrategin. Friluftsliv och tillgänglighet Lurs naturreservat är betydelsefullt även för friluftslivet och framför allt för lokalbefolkningen. Reservatet ligger utmed väg 1935 och är därför lätt att nå. Genom att följa skogsvägen är det enkelt att ta sig in i reservatet till fots eller med cykel. Området har i övrigt inga stigar eller leder, men behovet av dessa är litet eftersom BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 8(11) Dnr 511-21528-2015 1293-209 bokskogen är lättframkomlig. I dagsläget finns det inga busshållplatser i närområdet och därför når man naturreservatet lättast med bil eller cykel. På promenadavstånd ligger ett par sommarstugeområden samt barnkolonin ”Barnens by”. Naturreservatet ligger ca 5 km väster om tätorten Hästveda, nära naturområdet ”Piparsgården”. Skälen för beslutet Det föreslagna naturreservat Lur har höga natur- och friluftslivsvärden. Området ligger i ett kluster av skogliga värdekärnor i nordöstra Skåne där det aktuella området utgör ett av kärnområdena. Näringsfattig bokskog, som dominerar i reservatet, är en av Skånes utpekade ansvarsmiljöer och har flera värdefulla arter knutna till sig. Lika så är klibbalskog ansvarsmiljö för Skåne. Den kuperade terrängen med bokklädda kullar och flacka, sanka sumpskogspartier berikar området på livsmiljöer. Trakten norr om Lursjön har troligen haft bokskogskontinuitet under en mycket lång tid. Förekomst av flera signalarter såsom savlundlav, bokvårtslav och grov fjädermossa visar på kontinuitet av träd i området. En tredjedel av reservatet är utpekad som nyckelbiotop av Skogstyrelsen, och klassad som hedädellövskog eller lövsumpskog med värdefull kryptogamflora. Området ingår i ett klass 2-område i Hässleholms naturvårdsprogram. Naturreservatet är värdefullt även för friluftslivet; bokskogen är vacker, varierande och lätt att promenera i. Förutom höga naturvärden förekommer fossil åkermark, stengärdesgårdar och spår av en svinbod/ollonsvinsfålla som berättar om områdets historiska bakgrund. Området är i behov av ett skydd eftersom det finns risk att dess naturvärden annars påverkas negativt. För ädellövskogens arter utgörs hoten främst av spridning av gran, avverkning av bok och utebliven bokföryngring. Andra hot mot den biologiska mångfalden i ädellövskogen är åtgärder som skapar brist på äldre och biologiskt värdefulla träd samt döende träd och död ved. Förändringar av hydrologin i eller utanför området kan få negativa konsekvenser för områdets naturvärden. Ett permanent skydd av Lur som naturreservat bidrar till att uppfylla Miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen bedömer att förordnandet är förenligt med grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenresurser samt med kommunens översiktsplan. Av ovan redovisade skäl och med syfte att långsiktigt bevara biologisk mångfald och att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer för skyddsvärda arter bör det angivna området avsättas som naturreservat. BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 Dnr 511-21528-2015 1293-209 Ärendets handläggning Fastigheten Lur 3:63 har en stor andel registrerade nyckelbiotoper. I samband med att markägaren gjorde en ansökan om tillstånd att avverka ädellövskog till Skogsstyrelsen, överlämnades ärendet till Länsstyrelsen för vidare kontakter med markägaren. Länsstyrelsen prioriterade fastigheten som naturreservat och erbjöd markägare att sälja fastigheten till staten eller få intrångsersättning. Markägare valde att få intrångsersättning och behålla ägandet av området. Skötselplan och förvaltning av naturreservatet Skötselplan Enligt 3 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. framgår bland annat att en skötselplan ska fastställas vid bildande av ett naturreservat. Skötselplanen återfinns i bilaga 2. Förvaltning Länsstyrelsen är förvaltare av naturreservatet. Bilagor 1. Karta med naturreservatets avgränsning. 2. Karta som anger var gransbestånd som ska avvecklas helt. 9(11) BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 Dnr 511-21528-2015 1293-209 Bilaga 1. Karta med naturreservatets avgränsning. Observera vägområdet utmed väg 1935 ingår inte i naturreservatet. © Lantmäteriet Geodatasamverkan 10(11) BILAGA 1. FÖRSLAG TILL BESLUT 2015-09-08 11(11) Dnr 511-21528-2015 1293-209 Bilaga 2. Karta som anger var gransbestånd som ska avvecklas helt. Inom bestånden 1, 3 och 6 med gran ska all gran avvecklas och ersattas med lövskog.