Studiehandledning för VFU T6, ht 15
Studiehandledning Termin 6 Höstterminen 2015 Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg 10,5 högskolepoäng Kursansvarig: Camilla Norinder [email protected] tel 4716555 Examinator: Barbro Wadensten [email protected] tel 4716631 Innehållsförteckning Geriatrisk vård och äldreomsorg ............................................................................................................. 3 Kursmål ................................................................................................................................................... 3 Innehåll .................................................................................................................................................... 4 Undervisning ........................................................................................................................................... 4 Översiktlig sammanställning av studieuppgifter ..................................................................................... 5 Information om studieuppgifter............................................................................................................... 5 Information om NKSE .......................................................................................................................... 17 Information om VFU ............................................................................................................................. 18 Generell information ............................................................................................................................. 18 2 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Välkommen till kursen Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg, 10,5 högskolepoäng Geriatrisk vård och äldreomsorg Sjukdomar hos äldre kan visa en diffus symtombild vilket ställer stora krav på den kliniska bedömningen. Många äldre har dessutom drabbats av ett flertal diagnostiserade sjukdomar och är multisjuka. Goda kunskaper inom geriatrisk vård och äldreomsorg är avgörande för att kunna säkerställa god kvalitet på omvårdnaden av äldre. Detta gäller inte bara inom geriatrisk vård och äldreomsorg utan även inom akutsjukvården där patienters medelålder också är mycket hög. Kursen syftar till att studenten tillägnar sig fördjupade kunskaper inom specifik och allmän omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg. Dessutom ska studenten tillägna sig fördjupade kunskaper och färdigheter beträffande professionellt och vetenskapligt förhållningssätt. Kursmål Kunskap och förståelse Efter genomförd kurs ska studenten redogöra för samt konkretisera innebörden av - fysiologiskt, psykologiskt och socialt åldrande - hälsofrämjande åtgärder samt symtom, diagnostik, behandling och omvårdnad vid vanligt förekommande sjukdomstillstånd hos äldre - nutrition relaterat till äldres näringsbehov, måltider och ätande - läkemedel och äldre gällande farmakokinetik och farmakodynamik - sjuksköterskans roll i vård och omsorg av äldre - författningar och lagar inom aktuellt område Färdighet och förmåga Efter genomförd kurs ska studenten ha förmåga att självständigt - ansvara för och tillämpa omvårdnadsprocessen, utföra relevanta åtgärder och leda omvårdnadsarbete i omvårdnad av äldre och i palliativ vård utifrån tillgänglig vetenskap och beprövad erfarenhet - bedöma näringstillstånd samt vidta korrekta åtgärder för att tillgodose optimal näringstillförsel - tillämpa författningar och lagar inom vård och omsorg av äldre - initiera och ansvara för etikdiskussioner i vård och omsorg av äldre - initiera och genomföra kvalitetsutvecklingsarbete / förbättringsarbete - ansvara för och medverka till att ge stöd och vägledning till patient / boende och / eller närstående för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling samt motivation till följsamhet i behandlingar - utföra och ansvara för läkemedelshantering samt informera om och observera effekter och biverkningar - identifiera och analysera risker i omvårdnaden gällande hygien, läkemedel, fall, trycksår och förvirringstillstånd samt vidta åtgärder för att utveckla kvalitet och patientsäkerhet Värderingsförmåga och förhållningssätt 3 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Efter genomförd kurs ska studenten ha förmåga att självständigt - kommunicera med och bemöta äldre personer på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt - reflektera över, analysera och värdera etiska, kulturella problem samt problem relaterade till genus och våld i samband med vården av äldre - kunna bedöma egen förmåga och begränsningar Innehåll VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD Kursen består av teoretiska studier och verksamhetsförlagda studier. - omvårdnadsprocessen vid sjukdomstillstånd hos äldre - den äldre patientens behov av näring och näringstillförsel - patientsäkerhet - palliativ vård av äldre - rehabilitering och funktionsbevarande åtgärder hos äldre - närståendes roll och situation - etiska aspekter på vård av äldre - våld mot äldre - organisation av vård och omsorg av äldre - informationsöverföring mellan vårdgivare - arbetsledning, prioritering, fördelning och samordning av omvårdnadsarbetet i teamet - författningar och lagar - kvalitetsutveckling och förbättringsarbete - kulturella aspekter på åldrandet MEDICINSK VETENSKAP Kursen består av teoretiska studier och verksamhetsförlagda studier - fysiologiskt, biologiskt och socialt åldrande - hälsoproblem, hälsofrämjande insatser, sjukdomstillstånd, diagnostik och behandling - nutrition och äldre - läkemedel och äldre Undervisning Studenten skall eftersöka och tillämpa kunskaper grundade på vetenskap och evidens samt vid omvårdnads- och behandlingsåtgärder följa gällande lagar, författningar och förordningar. ARBETSFORMER Föreläsningar, seminarier, arbete i basgrupper, individuellt arbete, klinisk/praktisk färdighetsträning. Verksamhetsförlagda studier med organiserad handledning inom geriatrisk vård och äldreomsorg. Kursen omfattar tre veckors teoretiska heltidsstudier 4,5 hp: 2,5 hp Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och 2 hp Medicinsk vetenskap. Fyra veckor är verksamhetsförlagda studier och utgörs av 6 hp: 5 hpVårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och 1 hp Medicinsk vetenskap. 4 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN OBLIGATORISKA MOMENT Introduktion till kurs (se schema för övriga obligatoriska moment) schemalagda basgruppsträffar, seminarier, klinisk / praktisk färdighetsträning, verksamhetsförlagda studier, studieuppgifter med skriftlig redovisning samt examination. Översiktlig sammanställning av studieuppgifter Under teoriperioden v38-40 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (epikris) Palliativ vård av äldre Läkemedel och äldre, patientfall Uppgifterna ingår i seminarier. Under verksamhetsförlagd utbildning Förbättringsarbetet utförs under VFU period 1 respektive VFU period 2 och redovisas i kursen organisation och ledarskap (se studiehandledning). Nationell klinisk slutexamination (NKSE) (se information i studentportalen under Filarea, NKSE information.) Hemtentamen i omvårdnad och medicinsk vetenskap inom äldreomsorg och geriatrik Depressive scale?? Information om studieuppgifter Hemtentamen Syftet är att du ska examineras i ämnet omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg utifrån nedanstående mål i kursen: KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE Efter genomförd kurs ska studenten redogöra för samt konkretisera innebörden av - fysiologiskt, psykologiskt och socialt åldrande - symtom, diagnostik, behandling och omvårdnad vid vanligt förekommande geriatriska sjukdomstillstånd - nutrition relaterat till äldres näringsbehov, måltider och ätande 5 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN - läkemedel och äldre gällande farmakokinetik och farmakokodynamik - rehabiliteringsprocessen hos äldre redogöra för författningar och lagar inom aktuellt område Riktlinjer för hemtentamen i omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg Genomförande av hemtentamen Observera att det är olika tentamens datum beroende på när du gör din VFU. Du behöver anmäla dig till hemtentan, se anmälan under fliken hemtenta i Studentportalen. VFU v 41-44 Sista dag för anmälan till hemtentan är den 27/10. Hemtentamen hämtas i studentportalen under Hemtenta -Inlämning Hemtenta fredagen den 30 oktober kl.08.00 för de studenter som gör sin VFU v 41-44 deadline är kl.16.00 OBS! hemtentamen måste skickas in i studentportalen före 16.00 eftersom inlämningen stängs 16.00. Hemtentamen skickas in via studentportalen i Inlämning Hemtenta. Den skickas därefter via urkund för plagiatkontroll. VFU v 45-48 Sista dag för anmälan till hemtentan är den 20/11. Hemtentamen hämtas i studentportalen under Hemtenta- Inlämning Hemtenta fredagen den 27 november kl.08.00 för de studenter som gör sin VFU v 45-48 deadline är kl.16.00 OBS! hemtentamen måste skickas in i studentportalen före 16.00 eftersom inlämningen stängs 16.00. Hemtentamen skickas in via studentportalen i Inlämning Hemtenta. Den skickas därefter via urkund för plagiatkontroll. Omtentamen lördagen den 2 januari 2016 kl 08.00-16.00 Anvisningar och regler Hemtentamen är ett enskilt arbete och du ska själv formulera dina svar. Det är inte tillåtet att kopiera text varken från publicerade källor eller från andra studenter. Du får använda: Obligatorisk kurslitteratur för T6 (se kursplanen). Tänk på att också använda SKL:s publikationer som ingår i kurslitteraturen. Socialstyrelsen (2010) Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18085/2010-629.pdf Vetenskapliga artiklar. Lagar och författningar. Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Som komplement kan kurslitteratur från tidigare kurser användas. 6 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Det är inte tillåtet att använda: 1177 vårdhandboken. Skriv svaren i separat dokument. Upprepa inte frågorna, skriv endast svaren. Skriv ditt namn. Skriv en referenslista Kontrollera att dina svar är korrekt numrerade så att du ger rätt svar till rätt fråga. Presentera välgrundade resonemang på ett klart och tydligt sätt. För godkänt krävs: Att du på ett korrekt sätt har svarat på frågorna som ställts. Att du lämnat din hemtentamen i rätt tid. Att du formulerat dig på ett språkligt acceptabelt och tydligt sätt. Att du har 70% av maxpoängen. Seminarier Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Information om patientens behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska, om det inte finns hinder för detta enligt sekretesslagen eller patientsäkerhetslagen överföras mellan berörda enheter inom den slutna vården och den öppna vården samt socialtjänsten (enligt socialstyrelsen SOSFS 2005:27). En grundläggande förutsättning för att samverkan ska fungera genom hela vårdkedjan är att den information som behövs för patientens fortsatta vård, behandling, rehabilitering och omsorg överförs mellan vårdgivarna både muntligt och skriftligt. Informationen utförs i flera steg och avslutas med en omvårdnadsepikris. Syfte Syftet är att studenten ska skriva samt granska en omvårdnadsepikris enligt Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27). Instruktion för genomförande Punkt 1-5 utförs i respektive halv basgrupp (se indelning av halva basgrupper nedan) 1. Skriv omvårdnadsplaner enligt Björvell, 2011 utifrån utgångspunkten Felix (se kursdokument i studentportalen). 7 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN 2. Skriv en omvårdnadsepikris utifrån era omvårdnadsplaner enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27). 3. Lägg in era omvårdnadsplaner samt omvårdnadsepikris i studentportalen i inlämning samverkan vid in – och utskrivning av patienter senast 21/9 kl 24.00 Glöm inte försättsblad med titeln: samverkan vid in – och utskrivning av patienter i sluten vård, basgruppens bokstav och nummer samt alla deltagares namn. I samma inlämning hämtar ni också den epikris som ni ska granska. 4. Därefter gör den halva basgruppen en kritisk granskning av en omvårdnadsepikris från en annan halv basgrupp (se indelning nedan) utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Tänk er att ni är sjuksköterskor inom kommunen och tar emot omvårdnadsepikrisen. Är informationen så tydlig att ni kan vidta omvårdnadsåtgärder efter utskrivningen från den slutna vården som behövs för att hälso- och sjukvård av god kvalitet ska uppnås? Gör era kommentarer med rött på det som eventuellt kan förtydligas i den epikris som ni granskat och ange referens där informationen överensstämmer/inte överensstämmer i texten med SOSFS 2005:27. 5. Lägg in er granskning i inlämningen granskad epikris senast den 25/9 kl 12.00. Ange tydligt vilken halv basgrupp ni granskat. 6. Granskningen av omvårdnadsepikrisen redovisas muntligt för den halva basgrupp ni granskat vid ett seminarium (se datum på schema) utifrån de kommentarer ni gjort. Studenterna ska ha med sin omvårdnadsplan/vårdplan och omvårdnadsepikris vid seminariet. Referenser ska anges. 7. Granskning av omvårdnadsepikriserna sker enligt följande indelning Basgrupp A1 granskar basgrupp A2 och tvärtom Basgrupp B1 granskar basgrupp B2 och tvärtom 8 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Basgrupp C1 granskar basgrupp C2 och tvärtom om Basgrupp A1 Rebecka Bamford Emma Engström Emelie Eriksson Lisa Perlkvist Basgrupp B1 Margareta Böörs Björn Johansson Veronica Fredriksson Emil Sandström Basgrupp C1 Reem Aqel Jenny Eklund Erika Eklund Anna Karin Englund Basgrupp D1 Elvira Bergström Fanny Danielsson Siri Forsberg Jeanette Vatanen Basgrupp E1 Cassandra Aldén Emma Buskas Lisen Carlén Julia Sigsäter Basgrupp F1 Johanna Björk Ida Claesson Magdalena Deminger Basgrupp G1 Fredrik Gustafsson Oskar Gustafsson Sara Karlemark Nils Ragnarsson Emelie Vahlström Basgrupp H1 Anna-Sara Bergstrand Siri Cordes Pettersson Axel Fries Sofia Haraldsson Basgrupp I1 Sara Båth Louise Ekberg Märta Engelbrekts Basgrupp A2 Sanna Kröhne Elin Larsson Therese Magnusson Carlsson Ronja Nordström Nidal Essa Basgrupp B2 Sofie Jonsson Caroline Carlsson Linda Rönnqvist Katarzyna Gajko Caroline Johansson Basgrupp C2 Hanna Lauri Agnes Lindström Linn Wikander Victor Andersson Basgrupp D2 Jonathan Johansson Julia Löfgren Linnea Wallén Sara Bäckström Basgrupp E2 Johanna Ferm Sofie Norén Banaz Balbas Basgrupp F2 Caroline Hultmar Hanna Olofsson Mozhdeh Safa Petra Sobhani Marani Basgrupp G2 Linda Berglund Iryna Kostyuk Alexander Oliva Evelina Sparf Basgrupp H2 Victor Hedlund Malou Jorhem Ronja Rydén Nadja Segerström Basgrupp I2 Daniela Kloth Emma Kågström Offe Tove Lindholm 9 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Amanda Finell Malin Ingvarsson Basgrupp J1 Frida Bladh Sara Elfström Martinsson Erik Huiskamp Louise Malmberg Vera Nilsson Hilda von Sydow Johanna Ågren Basgrupp J2 Malin Qvarfordt Malin Söderberg Frida Bladh Emila Ohlsson Simon Öhlund Examination Vid seminariet skall varje halv basgrupp muntligt redovisa sin granskning av omvårdnadsepikrisen med konstruktiv kritik och referera till SOFS 2005:27. Kriterier för godkänt För godkänd krävs att uppgiften är utförd enligt instruktionen. Aktivt deltagande vid seminariet Litteratur: Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur SOSFS 2005:27. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Stockholm: Socialstyrelsen. Basal palliativ vård Döden är en del i människans liv. Den palliativa vården mål är att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet vid vård i livets slutskede. När det inte längre finns möjlighet att behandla sjukdomen/sjukdomarna fordras ett tydligt förhållningssätt i omhändertagandet i vården för att kunna hjälpa både patient och närstående. Detta kräver att all personal som arbetar med vård och omsorg måste ha goda kunskaper om döden och i vården visa värdighet, respekt och empati för den döende människan och dess närstående. Ansvarig lärare: Lena Hedlund, [email protected] Syfte 10 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Syftet är att studenten ska tillämpa omvårdnadsprocessen och ha ett palliativt förhållningssätt, vid vård av äldre i livets slutskede. Ni ska arbeta i basgrupper. 1. Läs igenom båda utgångspunkterna i patientfallet (se nedan) 2. Basgrupp A, C, E, G och I svarar på de olika händelserna i utgångspunkt 1. Basgrupp B, D, F, H och J svarar på de olika händelserna i utgångspunkt 2. 3. Förberered en presentation av patientfallet basgruppvis genom att göra en Powerpoint som ni presenterar för varandra vid seminarium (tid och lokal se i schemat). Examination Under seminariet skall varje basgrupp redovisa sin uppgift med Powerpoint i 30 minuter. Observera att det är viktigt att alla i basgruppen är med och redovisar så att det klart framgår att du har arbetat med patientfallet. Lägg in Powerpoint presentationen (med namn på deltagare) i studentportalen i: Inlämning palliativ vård av äldre, senast 23 september kl. 8.00 Kriterier för godkänt För godkänt krävs genomförd uppgift enligt instruktionerna och att väsentliga resultat och reflektioner lyfts fram och diskuteras. Samtliga studenter ska vara aktivt deltagande vidseminariet dvs alla måste prata. Referenslitteratur Beck- Friis, B. & Strang, P. (Red.). (2012). Palliativ medicin och vård. (4. uppl.). Stockholm: Liber AB. Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (Red.). (2010). Geriatrisk omvårdnad. God omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Liber AB. Regionala cancercentrum i samverkan. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014. Hämtas på http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=690ec782-07e3-4dd2bbad-ab98420fa248&FileName=NatVP_Palliativv%c3%a5rd_2012_final.pdf 11 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning. Hämtas på http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf www.palliativ.se Patientfall Utgångspunkt 1: Adi är en muslimsk kvinna på 89 år och är patient på den avdelning där du arbetar som omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Läkaren har ordinerat palliativ vård och läkemedel för att lindra eventuella symtom. Du berättar för en nyanställdundersköterska vilka fysiologiska symtom som förekommer när någon är döende och vilka omvårdnadsåtgärder utifrån symtomen du tänker vidta. Den nyanställdaundersköterskan undrar varför Adi inte får dropp utan enbart munvård. Läkaren har pratat med Adi och hennes dotter om ”brytpunkter” när en person blir döende men hon förstod inte riktigt vad doktorn menade. Du förklarar för Adi och dottern vadläkaren menade med ”brytpunkter”. Du berättar också för Adi vilka mediciner du kan ge till henne och mot vilka symtom. Adi sover mycket men vaknar till och blir lite piggare. Hon känner sig orolig och frågar dig om hon kommer att dö nu och vill veta vad som händer med oss människor när vi dör. Dottern sitter och vakar hos henne och har frågor om hur långt hennes mamma har kvar att leva. Hon undrar också om hennes barnbarn på 4 och 8år får komma till avdelningen. Ur hennes anamnes: Kontaktorsak: Inkom från hemmet till avdelningen 2015-02-06 pga försämrat allmäntillstånd. Hälsohistoria/vårderfarenhet: Har tidigare vårdats på medicinkliniken för hjärtsvikt. Pågående vård: Flogsta vårdcentral , Dr. Albo. Överkänslighet: Ingen känd. Social bakgrund: Kommer ursprungligen från Marocko, har bott i Sverige i 24 år. Bor numera med dotter i lägenhet tre trappor upp utan hiss. Dottern är anhörigvårdare sedan ett år tillbaka. Livsstil: Aktiv muslim. Ur hennes omvårdnadsstatus: Kommunikation: Nedsatt hörsel, hörapparat vänster öra, god syn, god verbal förmåga, pratar svenska. Andning/cirkulation: Rosslig andning, marmorerade hud på knäna. Nutrition: Kan ej svälja mat och dryck, enbart munvård. Magerlagd. 12 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Elimination: Obstipationsproblematik. Använder inkontinensskydd. Hud/vävnad: Skör hud. Aktivitet: Helt sängbunden. Sömn: Sover nästan hela dygnet. Smärta/ sinneintryck: Uttrycker ingen smärta. Psykosocialt: Har funderingar kring vad som händer efter döden och känner sig orolig. Andligt/kulturellt: Är aktiv muslim. Välbefinnande: är informerad av Dr. Svensson om och införstådd med att hon är i slutstadiet av sitt liv. Utgångspunkt 2: Adi har efter en vecka på avdelningen avlidit, lugnt sovande i sängen med flera anhöriga sittande hos henne. En student från termin 2 undrar vad man gör med Adi nu och vad man säger till närstående samt vad man som sjuksköterska tar upp med vårdpersonalen i eftersamtal. Studenten har läst i vårdhandboken och undrar vad som egentligen menas med de fyra hörstenarna som den palliativa vården bygger på. Hon vill ha konkreta exempel för att förstå. Studenten undrar också hur man gör en smärtbedömning på en person som inte kan svara på VAS, vilket smärtbedömningsinstrument lämpar sig då? En vårdpersonal kommer till dig och frågar vad hon ska svara en annan patient på avdelningen som undrar var Adi har tagit vägen. Dottern är mycket ledsen och personalen vill veta mer om sorgeprocessens fyra steg som följer den psykiska krisreaktionens förlopp. Studenten från termin 2 har uppmärksammat att dottern verkar utmattad och undrar vilka åtgärder du hade vidtagit för att hon skulle känna stöd under och efter döendeprocessen. En morgon när en nyanställd sjuksköterska kommer in till en annan patient, Eva, upptäcker hon att patienten är död. Sjuksköterskan kommer till dig och undrar vad hon ska göra nu och vad den troligaste dödsorsaken är till plötslig död. Etiska aspekter vid vård av äldre Ansvarig för etikmomentet är Anna Höglund [email protected] Syfte Syftet med etikmomentet under termin 6 är att ytterligare fördjupa förståelsen för och kunskapen om etiska frågor av relevans för kliniskt omvårdnadsarbete. Fokus ligger denna termin på etiska aspekter vid vård av äldre, där med äldre avses personer 65 år och äldre. Undervisning Du ska delta på den föreläsningen den 24/9. Därefter ska du genomföra nedanstående skriftliga uppgift. 13 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Genomförande av uppgift Övergripande Uppgiften utförs två och två eller individuellt. PM:et ska omfatta ca 5 sidor (minst 4 sidor, max 6 sidor), exklusive försättsblad och referenslista. PM:et ska följa riktlinjerna för PM-skrivande som finns på PingPong. Referering sker enligt den manual för referenshantering enligt APA som finns på PingPong. Välj ett av dessa ämnen: Välbefinnande och värdighet för äldre personer på vård- och omsorgsboenden Etiska utmaningar vid vård av äldre personer i hemmet Prioriteringar utifrån ålder – förekommer det och bör det förekomma? Vård och beslut vid livets slut för äldre personer Autonomi och integritet vid vård av personer med demenssjukdom Kulturanpassad omvårdnad av äldre personer Våld i nära relationer Formulera ett syfte utifrån valt ämne. Komplettera ev. med frågeställningar som preciserar syftet. Frågeställningarna är inte nödvändiga om dessa är likalydande med syftet. Observera att syftet alltså ska handla om äldre personer (65 år och äldre). Vid osäkerhet om ämnesvalet faller inom detta kursmoments ramar, kontakta ansvarig för etikmomentet. Det färdiga PM:et lämnas in på Studentportalen i Inlämning Etiska aspekter vid vård av äldre senast den 12 november för basgrupperna A-D och den 10 december för basgrupperna E—J. Introduktion Ge i introduktionen en bakgrund till ämnet. Introduktionen ska dock inte besvara syftet med arbetet. o Observera att eftersom detta är en litteraturstudie ska inte samma artiklar som resultatet baserar sig på refereras till i bakgrunden. o Läroböcker, vetenskapliga artiklar, officiella dokument samt ev. föreslagen referenslitteratur får användas i introduktionen. o Referera på vedertaget sätt. Metod Redogör i metoden för: o Hur du/ni gått tillväga för att söka material till resultatet (använda databaser; sökord; inklusions- resp. exklusionskriterier för artiklarna). Det är inte nödvändigt att i tabell ange hur sökningarna gått till och hur resultatet bearbetats. Resultat Resultatet i PM:et ska baseras på resultatdelen i minst tre vetenskapliga artiklar. Detta innebär att uppsatser inte ska användas som del av resultatet. Referera på vedertaget sätt. 14 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Diskussion I diskussionen diskuteras resultatet i relation till den litteratur som refererats till i introduktionen. Referera på vedertaget sätt. Avsluta gärna med en slutsats. Examination Skriftlig PM, individuellt eller två och två. Kriterier för godkänd Närvaro vid den obligatoriska föreläsningen. Godkänd PM utifrån givna riktlinjer. Förslag på referenslitteratur Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik – teori och praktik (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Höglund, A.T. (2005). Inga lätta val. Om riktlinjer och etisk kompetens vid prioriteringar i vården. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Sandman, L & Kjellström, S (2013) Etikboken- Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur Sandman, L. & Woods, S. (red.) (2003). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter. Lund: Studentlitteratur. Silfverberg, G. (2006). Hemmets vårdetik. Lund: Studentlitteratur. Läkemedel och äldre Ansvarig lärare Camilla Norinder [email protected] I kursplanens mål för läkemedel och äldre ska studenten utifrån: Kunskap och förståelse Efter genomförd kurs redogöra för samt konkretisera - innebörden av -läkemedel och äldre gällande farmakokinetik och farmakodynamik Färdighet och förmåga - utföra och ansvara för läkemedelshantering samt informera om och observera effekter och biverkningar Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ansvar för 15 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN läkemedelshanteringen. För en grundutbildad sjuksköterska avses läkemedelshantering i dessa föreskrifter iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor framgår i arbetsområdet Omvårdnadens teori och praktik att sjuksköterskan ska ”ha förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt med tillämpning av kunskaper inom farmakologi”. Innehåll i momentet läkemedel och äldre: Läkemedel och äldre Farmakokinetik och äldre PHASE 20 –skattningsskala för möjliga läkemedelsrelaterade symtom hos äldre Obligatoriskt seminarium i respektive basgrupp. Frågor vid hemtentamen Syfte Syftet med seminariet är att utifrån patientfall identifiera potentiella och faktiska läkemedelsrelaterade problem, diskutera läkemedelsfrågor ur effekt-, biverknings- och optimeringssynpunkt, med den äldre patienten i fokus. Vidare berörs vad som är viktigt att tänka på i praktisk hantering och administrering av läkemedel samt hur detta kan påverka effekt och säkerhet. Förberedelse inför seminariet Inläsning av Fastbom J. (2006). Äldreoch läkemedel (2:a upplagan). Stockholm: Liber samt det material som ska användas vid seminariet, hämtas i Kursdokument under läkemedel och äldre seminarium. OBS! Ta med dator till seminariet. Användbara länkar: Länk till Socialstyrelsens författningar kring läkemedelshantering http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18766/2012-6-43.pdf "Sväljes hela" http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Broschyrer/Sv%C3%A4ljes%2 0hela_Mars%202013.pdf Läkemedelsverkets sammanställning om enteral läkemedeladministrering (sidan 11-26 i denna skrift): http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/information-franlakemedelsverket/2013/Info%20fr%c3%a5n%20LV%20nr%202_2013_webb.pdf 16 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Socialstyrelsens "Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre": http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18085/2010-6-29.pdf För interaktionssökning www.janusinfo.se. Kriterier för godkänt vid seminariet Aktivt deltagande vid seminariet Information om NKSE Ansvarig lärare är Camilla Norinder [email protected] Slutexaminationen består av ett skriftligt och ett praktiskt prov (som består av två delprov). Det skriftliga provet ska vara utfört, men inte rättat, innan praktiskt prov görs. Det finns behörighetskrav för att få göra NKSE, se spärregler på sjuksköterskeprogrammets startsida. Det praktiska provet görs i slutet av VFU perioden eller så snart som möjligt därefter. Skriftligt och praktiskt prov se studentportalens anslagstavla Praktiskt prov Praktiskt prov pågår under tre timmar (ca 07.00-10.00) och en sjuksköterska, inte din handledare, är bedömare. Efter provet avsätts tid, ca en timme, för genomgång och diskussion med dig, sjuksköterskan som gjort bedömningen och ansvarig lärare. Genomgången resulterar i en slutlig bedömning/betygsättning av din insats under det praktiska provet. OBS, en lärare kan ha två slutliga bedömningar samma dag vilket medför att det för några studenter och sjuksköterskor blir en "håltimme" efter utfört prov. Studenter i basgrupperna A-D har VFU i period v 41-44 och genomför praktiskt prov i första hand på samma avdelning/boende som placeringen varit. Studenter i basgrupperna E-H har VFU i period 2, v 45-48, och genomför praktiskt prov i första hand på samma avdelning/boende som placeringen varit. Studenter i projektgrupp I, som gör en del av utbildningen utomlands informeras specifikt. Schema för praktiskt prov meddelas i rimlig tid. OBS! Läs bedömningsformuläret före praktiska provet.(se i studentportalen under NKSE) 17 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Information om VFU Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen är att du ska integrera teoretiska kunskaper från denna och tidigare kurser i utbildningen med praktiskt omvårdnadsarbete. Generell information De verksamhetsförlagda studierna (VFU) utförs inom landstingets geriatriska avdelningar eller inom kommunalt vårdboende. Under er VFU har ni vissa Peer learning moment (se sid 21) Indelning av äldrevården utifrån olika målsättningar På landstingets geriatriska avdelningar vårdas äldre personer som behöver en längre tid på sig för att återhämta sig efter t ex stroke, collumfraktur eller hjärtinfarkt. Målsättningen är att patienterna efter en tids vård/ rehabilitering skall kunna komma hem till eget boende. Inom kommunalt vårdboende bor oftast äldre, multisjuka personer som inte längre klarar av sin vardag på egen hand. Olika vårdformer som växelvård/avlastningsplatser eller permanent vård erbjuds. Målsättningen är att de skall få behålla sina friska funktioner så länge som möjligt i en hemlik miljö. På kommunens demensavdelningar eller i s.k. gruppboenden bor personer, med demensdiagnos som är beroende av sin omgivning och behöver ytterligare tillsyn och hjälp. Extra stor kompetens krävs i arbetet med dessa människor. Din placering hittar du i KliPP (se länksamling) Specifik information Studenter i basgrupperna A-D har VFU i period 1, v 41-44 Studenter i basgrupperna E-H har VFU i period 2, v 45-48 Dokument till VFU finns på sjuksköterskeprogrammets startsida i filarea VFU=Verksamhetsförlagd utbildning inför VFU och under VFU (se länk till startsidan i studentportalen). Fyll i dokumentet Studerandeprofil så fullständigt du kan och skicka till avdelning/boende senast en vecka innan VFU-start. Profilen ska ge information om dig och din erfarenhet till nytta för handledaren. Hör av dig till avdelning/boende för att få schema. Du bör så långt det är möjligt följa handledarens schema, bl.a. för att möjliggöra relevant bedömning av dina insatser. Kontaktperson på respektive ställe, hittar du i KliPP. Introduktionssamtalet ansvarar du själv för att boka in och genomföra tidigt med handledaren och i vissa fall huvudhandledare, senast under första veckan. Lärande mål ska vara påbörjad/klar, alla kolumner ifyllda, för att diskuteras under introduktionssamtalet. Senast en vecka in på VFU skickar/mejlar du Inlärningsplanen 18 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN till ansvarig lärare. Bedömningsformuläret ASSCE; ska dras ut i två exemplar, du och handledaren ska ha varsitt. Fyll i nödvändiga personuppgifter på det dokument som ska undertecknas. Före mittbedömningssamtalet ska en bedömning vara gjord och ifylld i blanketten av dig och handledaren var för sig. Vid mittbedömningssamtalet deltar du, handledare, lärare och eventuellt huvudhandledare. Slutbedömning gör du tillsammans med handledaren för att sammanfatta perioden. Den ifyllda bedömningsblanketten lämnas till kursadministratören så snart som möjligt efter VFU. Studerandeprofil, Inlärningsplan, och övrig information om kursen och VFU hittar du under Studentportalen under Sjuksköterskeprogrammets hemsida (se länk) Den totala tiden under VFU perioden är 40 timmar/vecka. Tiden på respektive praktikplats är 35 timmar/vecka, Praktiska provet (NKSE) gör du inom ramen för dessa 35 timmar. De studenter som gör interprofessionell Simulatorövning så kallad SIM övning under VFU perioden får räkna in den tiden i praktiktiden. Resterande 5 timmar används för att: Praktiskt genomförande av förbättringsarbetet, Hemtentamen och Skriftliga tentamen (NKSE) . Du förväntas att så snart som möjligt ta självständigt helhetsansvar för basal och specifik omvårdnad av 6-10 boende/patienter. Räkna med att kväll - och helgtjänstgöring kan ingå. Vi eventuella problem kontakta din lärare snarast. Peer learning Peer learning – ett sätt att lära tillsammans av jämbördig (peer). Det är en pedagogisk metod där två eller flera studenter på olika sätt tillsammans har olika patientanknutna uppgifter som de förbereder, löser, diskuterar och reflekterar över innan de söker hjälp eller diskuterar med handledare. Peer learning hjälper studenter att nå djupinlärning (Topping, 2005). Nyckelord i peer learning är samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och återkoppling. Studenterna kan ha samma eller varsin handledare. 1:a veckan ingen peer learning (lära känna avdelningen och sina patienter) 2:a, 3:e och 4:e veckan peer learning minst en dag eller två fm/ em i veckan. Om studenterna är på olika avdelningar eller olika vård- och omsorgsboende behöver peer learning dagar schemaläggas t ex att studenter är hos varandra onsdagar och har peer learning. Återkoppling ska ske studenter emellan enligt Gibbs reflektionscykel, se nedan, efter peer learning 19 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN momenten. Varje student bör ha genomfört minst två av nedanstående moment inom VFU perioden. Exempel på peer learning moment som kan göras av båda studenterna vid olika tillfällen: Kommunikation: - Ansvara för rond/vårdplaneringsmöte/ teammöte/ rapport till vårdpersonal. Båda studenterna förbereder rond/vårdplaneringsmöte/teammöte tillsammans. En student ansvarar för mötet och den andra studenten observerar kommunikationen. Därefter sker återkoppling mellan studenterna. - Informera patient om undersökningar. En student informerar den andra studenten observerar kommunikationen och bemötandet. Därefter ske återkoppling mellan studenterna. - Tänk på vad du som sjuksköterska behöver veta för att bemöta anhöriga. Diskutera över anhörigas situation. Informera anhörig om någonting. En student informerar den andre studenten observerar. Därefter sker återkoppling mellan studenterna. - Tänk på vad du som sjuksköterska behöver veta för att informera sjukhus, ambulans, läkare mm om en patient. Informera om en patient. En student informerar den andre observerar. Därefter sker återkoppling mellan studenterna. - Undervisa varandra om olika sjukdomstillstånd som är vanliga på era avdelningar. Ta även reda på vilka läkemedel som är vanligast förekommande samt dess farmakodynamik och biverkningar. Därefter sker återkoppling mellan studenterna om undervisningen. Omvårdnadsprocessen: - En student inhämtar information om/av patient och planera för samt utföra basal omvårdnad. Den andra studenten observerar och använder formuläret ”Klinisk övning för termin 2 studenter”, finns i studentportalen. Därefter sker återkoppling mellan studenterna. - Båda studenterna inhämtar information och förbereder för specifik omvårdnad t ex dosettdelning, såromläggning, KAD sättning mm. En student utför specifik omvårdnad och den andre observerar bemötande, delaktighet och utförande av omvårdnadshandlingen. Därefter sker återkoppling mellan studenterna. - Läs in dig på vilka medicinska diagnoser dina patienter har. Genomför ett inskrivningssamtal/ inhämta information för omvårdnadsanamnes och omvårdnadsstatus. Båda studenterna skriver vårdplaner på en av sina patienter, kan 20 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN med fördel skrivas för hand, därefter granskar studenternas varandras dokumentation kritiskt utifrån litteratur. Diskutera studenter emellan vad som skiljer en medicinsk diagnos från en omvårdnadsdiagnos. Struktur på vårdplanen: sökord: Omvårdnadsdiagnos: omvårdnadsproblem pga orsak omvårdnadsmål omvårdnadsåtgärder, använd nya sökord för omvårdnadsåtgärderna. Arbetsledning: - Studenterna tränar på att ge delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift. Båda studenterna läser SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt lokala riktlinjer på arbetsplatsen om delegering. Gå igenom delegeringsförfarande med varandra. En student tränar att ge delegering av läkemedel/venprover/annat till den andre studenten. Den student som tar emot delegeringen ger återkoppling på om informationen följt gällande riktlinjer. Gibbs´ reflektionscykel Gibbs´ reflektionscykel (1988) utgörs av en systematisk process i sex steg. Dessa steg genomförs individuellt eller i dialog med andra. Erfarenheter visar att om man tillsammans med andra studenter eller kollegor genomför denna process ges möjlighet till att se situationer på alternativa sätt och därmed ökar lärandet och utvecklingen. Student som utfört ett peer learning moment börjar enligt Gibbs reflektionscykel med Beskrivning Vad hände? och fortsätter hela cirkeln runt. Student som observerat följer därefter alla steg i cirkeln. 21 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN Beskriving Vad hände? Handlingsplan Om det hände igen vad skulle du göra då? Känslor Vad tänker du? Vad känner du? Värdering Vad var Positivt? Vad var negativt? Slutstats Kunde du gjort något annat? Analys Vad kan du lära dig av detta? Gibbs´modell för systematisk reflektion Referenser Gibbs,G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. Further Education Unit, Oxford Polytechnic, Oxford Topping, KJ. (2005). Trends in peer learning. Educational Psychology, 25, 631-645. 22 T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
© Copyright 2024