Studiehandledning för VFU T6, ht 15

Studiehandledning Termin 6
Höstterminen 2015
Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk
vård och äldreomsorg 10,5 högskolepoäng
Kursansvarig: Camilla Norinder [email protected] tel 4716555
Examinator: Barbro Wadensten [email protected] tel 4716631
Innehållsförteckning
Geriatrisk vård och äldreomsorg ............................................................................................................. 3
Kursmål ................................................................................................................................................... 3
Innehåll .................................................................................................................................................... 4
Undervisning ........................................................................................................................................... 4
Översiktlig sammanställning av studieuppgifter ..................................................................................... 5
Information om studieuppgifter............................................................................................................... 5
Information om NKSE .......................................................................................................................... 17
Information om VFU ............................................................................................................................. 18
Generell information ............................................................................................................................. 18
2
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Välkommen till kursen Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom
geriatrisk vård och äldreomsorg, 10,5 högskolepoäng
Geriatrisk vård och äldreomsorg
Sjukdomar hos äldre kan visa en diffus symtombild vilket ställer stora krav på den kliniska
bedömningen. Många äldre har dessutom drabbats av ett flertal diagnostiserade sjukdomar
och är multisjuka. Goda kunskaper inom geriatrisk vård och äldreomsorg är avgörande för att
kunna säkerställa god kvalitet på omvårdnaden av äldre. Detta gäller inte bara inom geriatrisk
vård och äldreomsorg utan även inom akutsjukvården där patienters medelålder också är
mycket hög.
Kursen syftar till att studenten tillägnar sig fördjupade kunskaper inom specifik och allmän
omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk vård och äldreomsorg. Dessutom ska
studenten tillägna sig fördjupade kunskaper och färdigheter beträffande professionellt och
vetenskapligt förhållningssätt.
Kursmål
Kunskap och förståelse
Efter genomförd kurs ska studenten redogöra för samt konkretisera innebörden av
- fysiologiskt, psykologiskt och socialt åldrande
- hälsofrämjande åtgärder samt symtom, diagnostik, behandling och omvårdnad vid vanligt
förekommande sjukdomstillstånd hos äldre
- nutrition relaterat till äldres näringsbehov, måltider och ätande
- läkemedel och äldre gällande farmakokinetik och farmakodynamik
- sjuksköterskans roll i vård och omsorg av äldre
- författningar och lagar inom aktuellt område
Färdighet och förmåga
Efter genomförd kurs ska studenten ha förmåga att självständigt
- ansvara för och tillämpa omvårdnadsprocessen, utföra relevanta åtgärder och leda
omvårdnadsarbete i omvårdnad av äldre och i palliativ vård utifrån tillgänglig vetenskap och
beprövad erfarenhet
- bedöma näringstillstånd samt vidta korrekta åtgärder för att tillgodose optimal
näringstillförsel
- tillämpa författningar och lagar inom vård och omsorg av äldre
- initiera och ansvara för etikdiskussioner i vård och omsorg av äldre
- initiera och genomföra kvalitetsutvecklingsarbete / förbättringsarbete
- ansvara för och medverka till att ge stöd och vägledning till patient / boende och / eller
närstående för att möjliggöra optimal delaktighet i vård och behandling samt motivation till
följsamhet i behandlingar
- utföra och ansvara för läkemedelshantering samt informera om och observera effekter och
biverkningar
- identifiera och analysera risker i omvårdnaden gällande hygien, läkemedel, fall, trycksår och
förvirringstillstånd samt vidta åtgärder för att utveckla kvalitet och patientsäkerhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
3
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Efter genomförd kurs ska studenten ha förmåga att självständigt
- kommunicera med och bemöta äldre personer på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt
- reflektera över, analysera och värdera etiska, kulturella problem samt problem relaterade till
genus och våld i samband med vården av äldre
- kunna bedöma egen förmåga och begränsningar
Innehåll
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD
Kursen består av teoretiska studier och verksamhetsförlagda studier.
- omvårdnadsprocessen vid sjukdomstillstånd hos äldre
- den äldre patientens behov av näring och näringstillförsel
- patientsäkerhet
- palliativ vård av äldre
- rehabilitering och funktionsbevarande åtgärder hos äldre
- närståendes roll och situation
- etiska aspekter på vård av äldre
- våld mot äldre
- organisation av vård och omsorg av äldre
- informationsöverföring mellan vårdgivare
- arbetsledning, prioritering, fördelning och samordning av omvårdnadsarbetet i teamet
- författningar och lagar
- kvalitetsutveckling och förbättringsarbete
- kulturella aspekter på åldrandet
MEDICINSK VETENSKAP
Kursen består av teoretiska studier och verksamhetsförlagda studier
- fysiologiskt, biologiskt och socialt åldrande
- hälsoproblem, hälsofrämjande insatser, sjukdomstillstånd, diagnostik och behandling
- nutrition och äldre
- läkemedel och äldre
Undervisning
Studenten skall eftersöka och tillämpa kunskaper grundade på vetenskap och evidens samt vid
omvårdnads- och behandlingsåtgärder följa gällande lagar, författningar och förordningar.
ARBETSFORMER
Föreläsningar, seminarier, arbete i basgrupper, individuellt arbete, klinisk/praktisk
färdighetsträning. Verksamhetsförlagda studier med organiserad handledning inom geriatrisk
vård och äldreomsorg.
Kursen omfattar tre veckors teoretiska heltidsstudier 4,5 hp: 2,5 hp Vårdvetenskap med
inriktning mot omvårdnad och 2 hp Medicinsk vetenskap. Fyra veckor är
verksamhetsförlagda studier och utgörs av 6 hp: 5 hpVårdvetenskap med inriktning mot
omvårdnad och 1 hp Medicinsk vetenskap.
4
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
OBLIGATORISKA MOMENT
Introduktion till kurs (se schema för övriga obligatoriska moment) schemalagda
basgruppsträffar, seminarier, klinisk / praktisk färdighetsträning, verksamhetsförlagda studier,
studieuppgifter med skriftlig redovisning samt examination.
Översiktlig sammanställning av studieuppgifter
Under teoriperioden v38-40



Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (epikris)
Palliativ vård av äldre
Läkemedel och äldre, patientfall
Uppgifterna ingår i seminarier.
Under verksamhetsförlagd utbildning




Förbättringsarbetet utförs under VFU period 1 respektive VFU period 2 och redovisas
i kursen organisation och ledarskap (se studiehandledning).
Nationell klinisk slutexamination (NKSE) (se information i studentportalen under
Filarea, NKSE information.)
Hemtentamen i omvårdnad och medicinsk vetenskap inom äldreomsorg och geriatrik
Depressive scale??
Information om studieuppgifter
Hemtentamen
Syftet är att du ska examineras i ämnet omvårdnad och medicinsk vetenskap inom geriatrisk
vård och äldreomsorg utifrån nedanstående mål i kursen:
KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE
Efter genomförd kurs ska studenten redogöra för samt konkretisera innebörden av
- fysiologiskt, psykologiskt och socialt åldrande
- symtom, diagnostik, behandling och omvårdnad vid vanligt förekommande
geriatriska sjukdomstillstånd
- nutrition relaterat till äldres näringsbehov, måltider och ätande
5
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
- läkemedel och äldre gällande farmakokinetik och farmakokodynamik
- rehabiliteringsprocessen hos äldre
redogöra för författningar och lagar inom aktuellt område
Riktlinjer för hemtentamen i omvårdnad och medicinsk vetenskap inom
geriatrisk vård och äldreomsorg
Genomförande av hemtentamen
Observera att det är olika tentamens datum beroende på när du gör din VFU. Du behöver
anmäla dig till hemtentan, se anmälan under fliken hemtenta i Studentportalen.
VFU v 41-44
Sista dag för anmälan till hemtentan är den 27/10. Hemtentamen hämtas i studentportalen
under Hemtenta -Inlämning Hemtenta fredagen den 30 oktober kl.08.00 för de studenter som
gör sin VFU v 41-44 deadline är kl.16.00 OBS! hemtentamen måste skickas in i
studentportalen före 16.00 eftersom inlämningen stängs 16.00. Hemtentamen skickas in via
studentportalen i Inlämning Hemtenta. Den skickas därefter via urkund för plagiatkontroll.
VFU v 45-48
Sista dag för anmälan till hemtentan är den 20/11. Hemtentamen hämtas i studentportalen
under Hemtenta- Inlämning Hemtenta fredagen den 27 november kl.08.00 för de studenter
som gör sin VFU v 45-48 deadline är kl.16.00 OBS! hemtentamen måste skickas in i
studentportalen före 16.00 eftersom inlämningen stängs 16.00. Hemtentamen skickas in via
studentportalen i Inlämning Hemtenta. Den skickas därefter via urkund för plagiatkontroll.
Omtentamen lördagen den 2 januari 2016 kl 08.00-16.00
Anvisningar och regler
Hemtentamen är ett enskilt arbete och du ska själv formulera dina svar.
Det är inte tillåtet att kopiera text varken från publicerade källor eller från andra studenter.
Du får använda:
 Obligatorisk kurslitteratur för T6 (se kursplanen). Tänk på att också använda SKL:s
publikationer som ingår i kurslitteraturen.
 Socialstyrelsen (2010) Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18085/2010-629.pdf
 Vetenskapliga artiklar.
 Lagar och författningar.
 Socialstyrelsen (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
 Som komplement kan kurslitteratur från tidigare kurser användas.
6
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Det är inte tillåtet att använda:
 1177
 vårdhandboken.
Skriv svaren i separat dokument.
 Upprepa inte frågorna, skriv endast svaren.
 Skriv ditt namn.
 Skriv en referenslista
 Kontrollera att dina svar är korrekt numrerade så att du ger rätt svar till rätt fråga.
 Presentera välgrundade resonemang på ett klart och tydligt sätt.
För godkänt krävs:
 Att du på ett korrekt sätt har svarat på frågorna som ställts.
 Att du lämnat din hemtentamen i rätt tid.
 Att du formulerat dig på ett språkligt acceptabelt och tydligt sätt.
 Att du har 70% av maxpoängen.
Seminarier
Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård
Information om patientens behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst ska, om det inte
finns hinder för detta enligt sekretesslagen eller patientsäkerhetslagen överföras mellan
berörda enheter inom den slutna vården och den öppna vården samt socialtjänsten (enligt
socialstyrelsen SOSFS 2005:27). En grundläggande förutsättning för att samverkan ska
fungera genom hela vårdkedjan är att den information som behövs för patientens fortsatta
vård, behandling, rehabilitering och omsorg överförs mellan vårdgivarna både muntligt och
skriftligt. Informationen utförs i flera steg och avslutas med en omvårdnadsepikris.
Syfte
Syftet är att studenten ska skriva samt granska en omvårdnadsepikris enligt Socialstyrelsens
föreskrift om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27).
Instruktion för genomförande
Punkt 1-5 utförs i respektive halv basgrupp (se indelning av halva basgrupper nedan)
1. Skriv omvårdnadsplaner enligt Björvell, 2011 utifrån utgångspunkten Felix (se
kursdokument i studentportalen).
7
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
2. Skriv en omvårdnadsepikris utifrån era omvårdnadsplaner enligt Socialstyrelsens
föreskrifter (SOSFS 2005:27).
3. Lägg in era omvårdnadsplaner samt omvårdnadsepikris i studentportalen i inlämning
samverkan vid in – och utskrivning av patienter senast 21/9 kl 24.00 Glöm inte försättsblad
med titeln: samverkan vid in – och utskrivning av patienter i sluten vård, basgruppens bokstav
och nummer samt alla deltagares namn. I samma inlämning hämtar ni också den epikris som
ni ska granska.
4. Därefter gör den halva basgruppen en kritisk granskning av en omvårdnadsepikris från en
annan halv basgrupp (se indelning nedan) utifrån Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS
2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård.

Tänk er att ni är sjuksköterskor inom kommunen och tar emot omvårdnadsepikrisen.

Är informationen så tydlig att ni kan vidta omvårdnadsåtgärder efter utskrivningen
från den slutna vården som behövs för att hälso- och sjukvård av god kvalitet ska
uppnås?

Gör era kommentarer med rött på det som eventuellt kan förtydligas i den epikris som
ni granskat och ange referens där informationen överensstämmer/inte överensstämmer
i texten med SOSFS 2005:27.
5. Lägg in er granskning i inlämningen granskad epikris senast den 25/9 kl 12.00. Ange
tydligt vilken halv basgrupp ni granskat.
6. Granskningen av omvårdnadsepikrisen redovisas muntligt för den halva basgrupp ni
granskat vid ett seminarium (se datum på schema) utifrån de kommentarer ni gjort.
Studenterna ska ha med sin omvårdnadsplan/vårdplan och omvårdnadsepikris vid seminariet.
Referenser ska anges.
7. Granskning av omvårdnadsepikriserna sker enligt följande indelning
Basgrupp A1 granskar basgrupp A2 och tvärtom
Basgrupp B1 granskar basgrupp B2 och tvärtom
8
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Basgrupp C1 granskar basgrupp C2 och tvärtom om
Basgrupp A1
Rebecka Bamford
Emma Engström
Emelie Eriksson
Lisa Perlkvist
Basgrupp B1
Margareta Böörs
Björn Johansson
Veronica Fredriksson
Emil Sandström
Basgrupp C1
Reem Aqel
Jenny Eklund
Erika Eklund
Anna Karin Englund
Basgrupp D1
Elvira Bergström
Fanny Danielsson
Siri Forsberg
Jeanette Vatanen
Basgrupp E1
Cassandra Aldén
Emma Buskas
Lisen Carlén
Julia Sigsäter
Basgrupp F1
Johanna Björk
Ida Claesson
Magdalena Deminger
Basgrupp G1
Fredrik Gustafsson
Oskar Gustafsson
Sara Karlemark
Nils Ragnarsson
Emelie Vahlström
Basgrupp H1
Anna-Sara Bergstrand
Siri Cordes Pettersson
Axel Fries
Sofia Haraldsson
Basgrupp I1
Sara Båth
Louise Ekberg
Märta Engelbrekts
Basgrupp A2
Sanna Kröhne
Elin Larsson
Therese Magnusson Carlsson
Ronja Nordström
Nidal Essa
Basgrupp B2
Sofie Jonsson
Caroline Carlsson
Linda Rönnqvist
Katarzyna Gajko
Caroline Johansson
Basgrupp C2
Hanna Lauri
Agnes Lindström
Linn Wikander
Victor Andersson
Basgrupp D2
Jonathan Johansson
Julia Löfgren
Linnea Wallén
Sara Bäckström
Basgrupp E2
Johanna Ferm
Sofie Norén
Banaz Balbas
Basgrupp F2
Caroline Hultmar
Hanna Olofsson
Mozhdeh Safa
Petra Sobhani Marani
Basgrupp G2
Linda Berglund
Iryna Kostyuk
Alexander Oliva
Evelina Sparf
Basgrupp H2
Victor Hedlund
Malou Jorhem
Ronja Rydén
Nadja Segerström
Basgrupp I2
Daniela Kloth
Emma Kågström Offe
Tove Lindholm
9
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Amanda Finell
Malin Ingvarsson
Basgrupp J1
Frida Bladh
Sara Elfström Martinsson
Erik Huiskamp
Louise Malmberg
Vera Nilsson
Hilda von Sydow
Johanna Ågren
Basgrupp J2
Malin Qvarfordt
Malin Söderberg
Frida Bladh
Emila Ohlsson
Simon Öhlund
Examination
Vid seminariet skall varje halv basgrupp muntligt redovisa sin granskning av
omvårdnadsepikrisen med konstruktiv kritik och referera till SOFS 2005:27.
Kriterier för godkänt
För godkänd krävs att uppgiften är utförd enligt instruktionen.
Aktivt deltagande vid seminariet
Litteratur:
Björvell, C. (2011). Sjuksköterskans journalföring och informationshantering: en praktisk
handbok. Lund: Studentlitteratur
SOSFS 2005:27. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Basal palliativ vård
Döden är en del i människans liv. Den palliativa vården mål är att hjälpa patienten att uppnå
bästa möjliga livskvalitet vid vård i livets slutskede. När det inte längre finns möjlighet att
behandla sjukdomen/sjukdomarna fordras ett tydligt förhållningssätt i omhändertagandet i
vården för att kunna hjälpa både patient och närstående. Detta kräver att all personal som
arbetar med vård och omsorg måste ha goda kunskaper om döden och i vården visa värdighet,
respekt och empati för den döende människan och dess närstående.
Ansvarig lärare: Lena Hedlund, [email protected]
Syfte
10
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Syftet är att studenten ska tillämpa omvårdnadsprocessen och ha ett palliativt förhållningssätt,
vid vård av äldre i livets slutskede.
Ni ska arbeta i basgrupper.
1. Läs igenom båda utgångspunkterna i patientfallet (se nedan)
2. Basgrupp A, C, E, G och I svarar på de olika händelserna i utgångspunkt 1.
Basgrupp B, D, F, H och J svarar på de olika händelserna i utgångspunkt 2.
3. Förberered en presentation av patientfallet basgruppvis genom att göra en Powerpoint
som ni presenterar för varandra vid seminarium (tid och lokal se i schemat).
Examination
Under seminariet skall varje basgrupp redovisa sin uppgift med Powerpoint i 30 minuter.
Observera att det är viktigt att alla i basgruppen är med och redovisar så att det klart framgår
att du har arbetat med patientfallet. Lägg in Powerpoint presentationen (med namn på
deltagare) i studentportalen i:
Inlämning palliativ vård av äldre, senast 23 september kl. 8.00
Kriterier för godkänt
För godkänt krävs genomförd uppgift enligt instruktionerna och att väsentliga resultat och
reflektioner lyfts fram och diskuteras. Samtliga studenter ska vara aktivt deltagande
vidseminariet dvs alla måste prata.
Referenslitteratur
Beck- Friis, B. & Strang, P. (Red.). (2012). Palliativ medicin och vård. (4. uppl.). Stockholm:
Liber AB.
Kirkevold, M., Brodtkorb, K. & Hylen Ranhoff, A. (Red.). (2010). Geriatrisk omvårdnad.
God omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Liber AB.
Regionala cancercentrum i samverkan. (2012). Nationellt vårdprogram för palliativ vård
2012-2014. Hämtas på
http://www.skl.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=690ec782-07e3-4dd2bbad-ab98420fa248&FileName=NatVP_Palliativv%c3%a5rd_2012_final.pdf
11
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede.
Vägledning, rekommendationer och indikatorer. Stöd för styrning och ledning. Hämtas på
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf
www.palliativ.se
Patientfall
Utgångspunkt 1:
Adi är en muslimsk kvinna på 89 år och är patient på den avdelning där du arbetar som
omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Läkaren har ordinerat palliativ vård och läkemedel för att
lindra eventuella symtom. Du berättar för en nyanställdundersköterska vilka fysiologiska
symtom som förekommer när någon är döende och vilka omvårdnadsåtgärder utifrån
symtomen du tänker vidta. Den nyanställdaundersköterskan undrar varför Adi inte får dropp
utan enbart munvård. Läkaren har pratat med Adi och hennes dotter om ”brytpunkter” när en
person blir döende men hon förstod inte riktigt vad doktorn menade. Du förklarar för Adi och
dottern vadläkaren menade med ”brytpunkter”. Du berättar också för Adi vilka mediciner du
kan ge till henne och mot vilka symtom. Adi sover mycket men vaknar till och blir lite
piggare. Hon känner sig orolig och frågar dig om hon kommer att dö nu och vill veta vad som
händer med oss människor när vi dör. Dottern sitter och vakar hos henne och har frågor om
hur långt hennes mamma har kvar att leva. Hon undrar också om hennes barnbarn på 4 och
8år får komma till avdelningen.
Ur hennes anamnes:
Kontaktorsak: Inkom från hemmet till avdelningen 2015-02-06 pga försämrat allmäntillstånd.
Hälsohistoria/vårderfarenhet: Har tidigare vårdats på medicinkliniken för hjärtsvikt.
Pågående vård: Flogsta vårdcentral , Dr. Albo.
Överkänslighet: Ingen känd.
Social bakgrund: Kommer ursprungligen från Marocko, har bott i Sverige i 24 år. Bor numera
med dotter i lägenhet tre trappor upp utan hiss. Dottern är anhörigvårdare sedan ett år tillbaka.
Livsstil: Aktiv muslim.
Ur hennes omvårdnadsstatus:
Kommunikation: Nedsatt hörsel, hörapparat vänster öra, god syn, god verbal förmåga, pratar
svenska.
Andning/cirkulation: Rosslig andning, marmorerade hud på knäna.
Nutrition: Kan ej svälja mat och dryck, enbart munvård. Magerlagd.
12
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Elimination: Obstipationsproblematik. Använder inkontinensskydd.
Hud/vävnad: Skör hud.
Aktivitet: Helt sängbunden.
Sömn: Sover nästan hela dygnet.
Smärta/ sinneintryck: Uttrycker ingen smärta.
Psykosocialt: Har funderingar kring vad som händer efter döden och känner sig orolig.
Andligt/kulturellt: Är aktiv muslim.
Välbefinnande: är informerad av Dr. Svensson om och införstådd med att hon är i slutstadiet
av sitt liv.
Utgångspunkt 2:
Adi har efter en vecka på avdelningen avlidit, lugnt sovande i sängen med flera anhöriga
sittande hos henne. En student från termin 2 undrar vad man gör med Adi nu och vad man
säger till närstående samt vad man som sjuksköterska tar upp med vårdpersonalen i
eftersamtal. Studenten har läst i vårdhandboken och undrar vad som egentligen menas med de
fyra hörstenarna som den palliativa vården bygger på. Hon vill ha konkreta exempel för att
förstå. Studenten undrar också hur man gör en smärtbedömning på en person som inte kan
svara på VAS, vilket smärtbedömningsinstrument lämpar sig då? En vårdpersonal kommer till
dig och frågar vad hon ska svara en annan patient på avdelningen som undrar var Adi har tagit
vägen. Dottern är mycket ledsen och personalen vill veta mer om sorgeprocessens fyra steg
som följer den psykiska krisreaktionens förlopp. Studenten från termin 2 har uppmärksammat
att dottern verkar utmattad och undrar vilka åtgärder du hade vidtagit för att hon skulle känna
stöd under och efter döendeprocessen. En morgon när en nyanställd sjuksköterska kommer in
till en annan patient, Eva, upptäcker hon att patienten är död. Sjuksköterskan kommer till dig
och undrar vad hon ska göra nu och vad den troligaste dödsorsaken är till plötslig död.
Etiska aspekter vid vård av äldre
Ansvarig för etikmomentet är Anna Höglund
[email protected]
Syfte
Syftet med etikmomentet under termin 6 är att ytterligare fördjupa förståelsen för och
kunskapen om etiska frågor av relevans för kliniskt omvårdnadsarbete. Fokus ligger denna
termin på etiska aspekter vid vård av äldre, där med äldre avses personer 65 år och äldre.
Undervisning
Du ska delta på den föreläsningen den 24/9. Därefter ska du genomföra nedanstående
skriftliga uppgift.
13
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Genomförande av uppgift
Övergripande
 Uppgiften utförs två och två eller individuellt.
 PM:et ska omfatta ca 5 sidor (minst 4 sidor, max 6 sidor), exklusive försättsblad och
referenslista.
 PM:et ska följa riktlinjerna för PM-skrivande som finns på PingPong.
 Referering sker enligt den manual för referenshantering enligt APA som finns på
PingPong.
Välj ett av dessa ämnen:







Välbefinnande och värdighet för äldre personer på vård- och omsorgsboenden
Etiska utmaningar vid vård av äldre personer i hemmet
Prioriteringar utifrån ålder – förekommer det och bör det förekomma?
Vård och beslut vid livets slut för äldre personer
Autonomi och integritet vid vård av personer med demenssjukdom
Kulturanpassad omvårdnad av äldre personer
Våld i nära relationer
Formulera ett syfte utifrån valt ämne. Komplettera ev. med frågeställningar som preciserar
syftet. Frågeställningarna är inte nödvändiga om dessa är likalydande med syftet.
Observera att syftet alltså ska handla om äldre personer (65 år och äldre). Vid osäkerhet
om ämnesvalet faller inom detta kursmoments ramar, kontakta ansvarig för etikmomentet.
Det färdiga PM:et lämnas in på Studentportalen i Inlämning Etiska aspekter vid vård av
äldre senast den 12 november för basgrupperna A-D och den 10 december för
basgrupperna E—J.


Introduktion
Ge i introduktionen en bakgrund till ämnet. Introduktionen ska dock inte besvara
syftet med arbetet.
o Observera att eftersom detta är en litteraturstudie ska inte samma artiklar som
resultatet baserar sig på refereras till i bakgrunden.
o Läroböcker, vetenskapliga artiklar, officiella dokument samt ev. föreslagen
referenslitteratur får användas i introduktionen.
o Referera på vedertaget sätt.
Metod
Redogör i metoden för:
o Hur du/ni gått tillväga för att söka material till resultatet (använda databaser;
sökord; inklusions- resp. exklusionskriterier för artiklarna). Det är inte
nödvändigt att i tabell ange hur sökningarna gått till och hur resultatet
bearbetats.
Resultat
 Resultatet i PM:et ska baseras på resultatdelen i minst tre vetenskapliga artiklar.
Detta innebär att uppsatser inte ska användas som del av resultatet.
Referera på vedertaget sätt.
14
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN



Diskussion
I diskussionen diskuteras resultatet i relation till den litteratur som refererats till i
introduktionen.
Referera på vedertaget sätt.
Avsluta gärna med en slutsats.
Examination
Skriftlig PM, individuellt eller två och två.
Kriterier för godkänd
 Närvaro vid den obligatoriska föreläsningen.
 Godkänd PM utifrån givna riktlinjer.
Förslag på referenslitteratur
Arlebrink, J. (2006). Grundläggande vårdetik – teori och praktik (2:a uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Höglund, A.T. (2005). Inga lätta val. Om riktlinjer och etisk kompetens vid prioriteringar i
vården. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Sandman, L & Kjellström, S (2013) Etikboken- Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur
Sandman, L. & Woods, S. (red.) (2003). God palliativ vård – etiska och filosofiska aspekter.
Lund: Studentlitteratur.
Silfverberg, G. (2006). Hemmets vårdetik. Lund: Studentlitteratur.
Läkemedel och äldre
Ansvarig lärare Camilla Norinder [email protected]
I kursplanens mål för läkemedel och äldre ska studenten utifrån:
Kunskap och förståelse
Efter genomförd kurs redogöra för samt konkretisera
- innebörden av -läkemedel och äldre gällande farmakokinetik och farmakodynamik
Färdighet och förmåga
- utföra och ansvara för läkemedelshantering samt informera om och observera effekter och
biverkningar
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om
läkemedelshantering i hälso- och sjukvården har sjuksköterskan ansvar för
15
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
läkemedelshanteringen. För en grundutbildad sjuksköterska avses läkemedelshantering i dessa
föreskrifter iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel.
I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor framgår i arbetsområdet
Omvårdnadens teori och praktik att sjuksköterskan ska ”ha förmåga att hantera läkemedel på
ett adekvat sätt med tillämpning av kunskaper inom farmakologi”.
Innehåll i momentet läkemedel och äldre:
Läkemedel och äldre
Farmakokinetik och äldre
PHASE 20 –skattningsskala för möjliga läkemedelsrelaterade symtom hos äldre
Obligatoriskt seminarium i respektive basgrupp.
Frågor vid hemtentamen
Syfte
Syftet med seminariet är att utifrån patientfall identifiera potentiella och faktiska
läkemedelsrelaterade problem, diskutera läkemedelsfrågor ur effekt-, biverknings- och
optimeringssynpunkt, med den äldre patienten i fokus. Vidare berörs vad som är viktigt att
tänka på i praktisk hantering och administrering av läkemedel samt hur detta kan påverka
effekt och säkerhet.
Förberedelse inför seminariet
Inläsning av Fastbom J. (2006). Äldreoch läkemedel (2:a upplagan). Stockholm: Liber
samt det material som ska användas vid seminariet, hämtas i Kursdokument under läkemedel
och äldre seminarium.
OBS! Ta med dator till seminariet.
Användbara länkar:
Länk till Socialstyrelsens författningar kring läkemedelshantering
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18766/2012-6-43.pdf
"Sväljes hela"
http://www.apoteketfarmaci.se/NyheterOchFakta/Farmaci%20Broschyrer/Sv%C3%A4ljes%2
0hela_Mars%202013.pdf
Läkemedelsverkets sammanställning om enteral läkemedeladministrering (sidan 11-26 i
denna skrift):
http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/information-franlakemedelsverket/2013/Info%20fr%c3%a5n%20LV%20nr%202_2013_webb.pdf
16
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Socialstyrelsens "Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre":
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18085/2010-6-29.pdf
För interaktionssökning www.janusinfo.se.
Kriterier för godkänt vid seminariet
Aktivt deltagande vid seminariet
Information om NKSE
Ansvarig lärare är Camilla Norinder
[email protected]
Slutexaminationen består av ett skriftligt och ett praktiskt prov (som består av två delprov).
Det skriftliga provet ska vara utfört, men inte rättat, innan praktiskt prov görs. Det finns
behörighetskrav för att få göra NKSE, se spärregler på sjuksköterskeprogrammets startsida.
Det praktiska provet görs i slutet av VFU perioden eller så snart som möjligt därefter.
Skriftligt och praktiskt prov se studentportalens anslagstavla
Praktiskt prov
Praktiskt prov pågår under tre timmar (ca 07.00-10.00) och en sjuksköterska, inte din
handledare, är bedömare. Efter provet avsätts tid, ca en timme, för genomgång och
diskussion med dig, sjuksköterskan som gjort bedömningen och ansvarig lärare.
Genomgången resulterar i en slutlig bedömning/betygsättning av din insats under det
praktiska provet.
OBS, en lärare kan ha två slutliga bedömningar samma dag vilket medför att det för några
studenter och sjuksköterskor blir en "håltimme" efter utfört prov.
Studenter i basgrupperna A-D har VFU i period v 41-44 och genomför praktiskt prov i
första hand på samma avdelning/boende som placeringen varit.
Studenter i basgrupperna E-H har VFU i period 2, v 45-48, och genomför praktiskt prov i
första hand på samma avdelning/boende som placeringen varit.
Studenter i projektgrupp I, som gör en del av utbildningen utomlands informeras specifikt.
Schema för praktiskt prov meddelas i rimlig tid.
OBS! Läs bedömningsformuläret före praktiska provet.(se i studentportalen under NKSE)
17
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Information om VFU
Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen
är att du ska integrera teoretiska kunskaper från denna och tidigare kurser i utbildningen med
praktiskt omvårdnadsarbete.
Generell information
De verksamhetsförlagda studierna (VFU) utförs inom landstingets geriatriska avdelningar
eller inom kommunalt vårdboende. Under er VFU har ni vissa Peer learning moment (se sid
21)
Indelning av äldrevården utifrån olika målsättningar
På landstingets geriatriska avdelningar vårdas äldre personer som behöver en längre tid på sig
för att återhämta sig efter t ex stroke, collumfraktur eller hjärtinfarkt. Målsättningen är att
patienterna efter en tids vård/ rehabilitering skall kunna komma hem till eget boende.
Inom kommunalt vårdboende bor oftast äldre, multisjuka personer som inte längre klarar av
sin vardag på egen hand. Olika vårdformer som växelvård/avlastningsplatser eller permanent
vård erbjuds. Målsättningen är att de skall få behålla sina friska funktioner så länge som
möjligt i en hemlik miljö. På kommunens demensavdelningar eller i s.k. gruppboenden bor
personer, med demensdiagnos som är beroende av sin omgivning och behöver ytterligare
tillsyn och hjälp. Extra stor kompetens krävs i arbetet med dessa människor.
Din placering hittar du i KliPP (se länksamling)
Specifik information
Studenter i basgrupperna A-D har VFU i period 1, v 41-44
Studenter i basgrupperna E-H har VFU i period 2, v 45-48
Dokument till VFU finns på sjuksköterskeprogrammets startsida i filarea
VFU=Verksamhetsförlagd utbildning inför VFU och under VFU (se länk till startsidan i
studentportalen).



Fyll i dokumentet Studerandeprofil så fullständigt du kan och skicka till
avdelning/boende senast en vecka innan VFU-start. Profilen ska ge information om
dig och din erfarenhet till nytta för handledaren.
Hör av dig till avdelning/boende för att få schema. Du bör så långt det är möjligt följa
handledarens schema, bl.a. för att möjliggöra relevant bedömning av dina insatser.
Kontaktperson på respektive ställe, hittar du i KliPP.
Introduktionssamtalet ansvarar du själv för att boka in och genomföra tidigt med
handledaren och i vissa fall huvudhandledare, senast under första veckan. Lärande
mål ska vara påbörjad/klar, alla kolumner ifyllda, för att diskuteras under
introduktionssamtalet. Senast en vecka in på VFU skickar/mejlar du Inlärningsplanen
18
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
till ansvarig lärare.

Bedömningsformuläret ASSCE; ska dras ut i två exemplar, du och handledaren ska
ha varsitt. Fyll i nödvändiga personuppgifter på det dokument som ska undertecknas.
Före mittbedömningssamtalet ska en bedömning vara gjord och ifylld i blanketten av
dig och handledaren var för sig. Vid mittbedömningssamtalet deltar du, handledare,
lärare och eventuellt huvudhandledare.

Slutbedömning gör du tillsammans med handledaren för att sammanfatta perioden.
Den ifyllda bedömningsblanketten lämnas till kursadministratören så snart som
möjligt efter VFU.
Studerandeprofil, Inlärningsplan, och övrig information om kursen och VFU hittar
du under Studentportalen under Sjuksköterskeprogrammets hemsida (se länk)
Den totala tiden under VFU perioden är 40 timmar/vecka.
Tiden på respektive praktikplats är 35 timmar/vecka, Praktiska provet (NKSE) gör du
inom ramen för dessa 35 timmar. De studenter som gör interprofessionell Simulatorövning
så kallad SIM övning under VFU perioden får räkna in den tiden i praktiktiden.
Resterande 5 timmar används för att: Praktiskt genomförande av förbättringsarbetet,
Hemtentamen och Skriftliga tentamen (NKSE) .
Du förväntas att så snart som möjligt ta självständigt helhetsansvar för basal och
specifik omvårdnad av 6-10 boende/patienter.
Räkna med att kväll - och helgtjänstgöring kan ingå.
Vi eventuella problem kontakta din lärare snarast.
Peer learning
Peer learning – ett sätt att lära tillsammans av jämbördig (peer). Det är en pedagogisk metod
där två eller flera studenter på olika sätt tillsammans har olika patientanknutna uppgifter som
de förbereder, löser, diskuterar och reflekterar över innan de söker hjälp eller diskuterar med
handledare. Peer learning hjälper studenter att nå djupinlärning (Topping, 2005). Nyckelord i
peer learning är samverkan, stöd, reflektion, kritiskt tänkande och återkoppling. Studenterna
kan ha samma eller varsin handledare.
1:a veckan ingen peer learning (lära känna avdelningen och sina patienter)
2:a, 3:e och 4:e veckan peer learning minst en dag eller två fm/ em i veckan. Om studenterna
är på olika avdelningar eller olika vård- och omsorgsboende behöver peer learning dagar
schemaläggas t ex att studenter är hos varandra onsdagar och har peer learning. Återkoppling
ska ske studenter emellan enligt Gibbs reflektionscykel, se nedan, efter peer learning
19
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
momenten. Varje student bör ha genomfört minst två av nedanstående moment inom VFU
perioden.
Exempel på peer learning moment som kan göras av båda studenterna vid olika tillfällen:
Kommunikation:
-
Ansvara för rond/vårdplaneringsmöte/ teammöte/ rapport till vårdpersonal. Båda
studenterna förbereder rond/vårdplaneringsmöte/teammöte tillsammans. En student
ansvarar för mötet och den andra studenten observerar kommunikationen. Därefter
sker återkoppling mellan studenterna.
-
Informera patient om undersökningar. En student informerar den andra studenten
observerar kommunikationen och bemötandet. Därefter ske återkoppling mellan
studenterna.
-
Tänk på vad du som sjuksköterska behöver veta för att bemöta anhöriga. Diskutera
över anhörigas situation. Informera anhörig om någonting. En student informerar den
andre studenten observerar. Därefter sker återkoppling mellan studenterna.
-
Tänk på vad du som sjuksköterska behöver veta för att informera sjukhus, ambulans,
läkare mm om en patient. Informera om en patient. En student informerar den andre
observerar. Därefter sker återkoppling mellan studenterna.
-
Undervisa varandra om olika sjukdomstillstånd som är vanliga på era avdelningar. Ta
även reda på vilka läkemedel som är vanligast förekommande samt dess
farmakodynamik och biverkningar. Därefter sker återkoppling mellan studenterna om
undervisningen.
Omvårdnadsprocessen:
-
En student inhämtar information om/av patient och planera för samt utföra basal
omvårdnad. Den andra studenten observerar och använder formuläret ”Klinisk övning
för termin 2 studenter”, finns i studentportalen. Därefter sker återkoppling mellan
studenterna.
-
Båda studenterna inhämtar information och förbereder för specifik omvårdnad t ex
dosettdelning, såromläggning, KAD sättning mm. En student utför specifik
omvårdnad och den andre observerar bemötande, delaktighet och utförande av
omvårdnadshandlingen. Därefter sker återkoppling mellan studenterna.
-
Läs in dig på vilka medicinska diagnoser dina patienter har. Genomför ett
inskrivningssamtal/ inhämta information för omvårdnadsanamnes och
omvårdnadsstatus. Båda studenterna skriver vårdplaner på en av sina patienter, kan
20
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
med fördel skrivas för hand, därefter granskar studenternas varandras dokumentation
kritiskt utifrån litteratur. Diskutera studenter emellan vad som skiljer en medicinsk
diagnos från en omvårdnadsdiagnos.
Struktur på vårdplanen: sökord:
Omvårdnadsdiagnos: omvårdnadsproblem pga orsak
omvårdnadsmål
omvårdnadsåtgärder, använd nya sökord för
omvårdnadsåtgärderna.
Arbetsledning:
-
Studenterna tränar på att ge delegering av hälso- och sjukvårdsuppgift. Båda
studenterna läser SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och
sjukvård och tandvård samt lokala riktlinjer på arbetsplatsen om delegering. Gå
igenom delegeringsförfarande med varandra. En student tränar att ge delegering av
läkemedel/venprover/annat till den andre studenten. Den student som tar emot
delegeringen ger återkoppling på om informationen följt gällande riktlinjer.
Gibbs´ reflektionscykel
Gibbs´ reflektionscykel (1988) utgörs av en systematisk process i sex steg. Dessa steg
genomförs individuellt eller i dialog med andra. Erfarenheter visar att om man tillsammans
med andra studenter eller kollegor genomför denna process ges möjlighet till att se situationer
på alternativa sätt och därmed ökar lärandet och utvecklingen.
Student som utfört ett peer learning moment börjar enligt Gibbs reflektionscykel med
Beskrivning Vad hände? och fortsätter hela cirkeln runt. Student som observerat följer
därefter alla steg i cirkeln.
21
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN
Beskriving
Vad hände?
Handlingsplan
Om det hände
igen vad skulle
du göra då?
Känslor
Vad tänker du?
Vad känner du?
Värdering
Vad var Positivt?
Vad var negativt?
Slutstats
Kunde du gjort
något annat?
Analys
Vad kan du lära
dig av detta?
Gibbs´modell för systematisk reflektion
Referenser
Gibbs,G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods.
Further Education Unit, Oxford Polytechnic, Oxford
Topping, KJ. (2005). Trends in peer learning. Educational Psychology, 25, 631-645.
22
T6/studiehandledning/2015-05-26/CN