Strategier för Stockholms universitet 2015–2018
Strategier för Stockholms universitet Strategier för Stockholms universitet 2015–2018 1 2 Strategier för Stockholms universitet Produktion: Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet, Matador kommunikation Foto: Eva Dalin, Björn Dalin Utgiven av Stockholms universitet 2015 Strategier för Stockholms universitet 3 4 Strategier för Stockholms universitet Rektor Astrid Söderbergh Widding, Sergels torg. Strategier för Stockholms universitet Förord Stockholms universitet har under en följd av år arbetat utifrån visionen att forskning och utbildning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter ska inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. De uppföljningar av framstående forskning som gjorts under 2014 visar att vår ställning är stark. Samtidigt är det min övertygelse att universitetet har en väsentlig utvecklingspotential. Kvaliteten i våra utbildningar behöver stärkas ytterligare. Balansen mellan utbildning och forskning behöver förbättras. Inom forskningen behöver vi utveckla och förstärka bredden, som är förutsättningen för framtida spets inom nya områden. Vi behöver ständigt vaka över och finslipa processerna för våra rekryteringar, både av medarbetare och chefer. Vår samverkan, nationellt och internationellt, är i behov av ett samlat grepp och ytterligare utveckling. Vår kärnverksamhet är beroende av ett starkt och välfungerande verksamhetsstöd från förvaltningens sida. Dessa fyra områden – forskning och utbildning, rekrytering och kompetensutveckling, internationell Astrid Söderbergh Widding Rektor vid Stockholms universitet och nationell samverkan, förvaltning och verksamhetsstöd – utgör ryggraden i våra strategier. Tanken är att de både ska ge en adekvat bild av verksamheten och visa vägen framåt för kommande år. Dessa övergripande centrala strategier, som löper fram till 2018, kompletteras av en tvåårig åtgärdsplan, som kommer att bli föremål för kontinuerlig uppföljning. Tillsammans utgör de spetsen i en triangel där de båda vetenskapsområdenas verksamhetsplaner utgör basen. Dokumentet har förankrats inom såväl kärnverksamhet som förvaltning, först genom diskussioner vid prefekt- och chefsmöten, därefter genom en remissomgång följd av diskussioner i Områdesövergripande rådet, och slutligen genom diskussion i universitetsstyrelsen. Som Sveriges största universitet på utbildningssidan, i fråga om antal studenter, och ett av de starka forskningsuniversiteten har Stockholms universitet en synnerligen viktig uppgift att fylla. Det är min förhoppning att dessa strategier ska bidra till en fortsatt god utveckling för vårt universitet, och för högre utbildning och forskning i huvudstaden. 5 6 Strategier för Stockholms universitet Universitetets entré i Frescati – Studenthuset och Södra huset Strategier för Stockholms universitet Strategier för Stockholms universitet Stockholms högskola grundades 1878 som ett djärvt projekt, ett modernt huvudstadsuniversitet i upplysningens anda, med målet att verka i samhällets tjänst. Stockholms universitet bygger vidare på denna grund, som ett öppet, nyskapande och dynamiskt lärosäte. Universitetet ska försvara grundläggande akademiska värden. Den akademiska friheten ska värnas. I en föränderlig och globaliserad värld ska universitetet bidra till det hållbara demokratiska samhället med långsiktighet, via en solid vetenskaplig grund som ständigt utvecklas genom sökande efter ny kunskap. Vid universiteten har under mer än hundra år en inneboende kvalitetskultur utvecklats, en ständigt pågående process av självvärdering och ömsesidig kollegial bedömning – en akademins unika kultur. Denna kultur, där traditionell sakkunniggranskning utgör en hörnsten, ska försvaras och utvecklas. Stockholms universitet är till sin struktur decentraliserat. Grunden för verksamheten är, för att säkerställa planering och utveckling, starka institutioner med stor självständighet. En grundbult i det akademiska ledarskapet är den kollegiala legitimiteten. Det kollegiala ledarskapet måste samtidigt vara ett starkt strategiskt ledarskap. Samspelet mellan institutionsledningar, fakultets- och områdesledningar samt universitetsledningen är av central betydelse för att utveckla universitetets kärnverksamhet: forskning och utbildning, men även samverkan med det omgivande samhället, till högsta möjliga kvalitet. 7 8 Strategier för Stockholms universitet Franco Pauletto, doktorand. Undervisning i italienska. Strategier för Stockholms universitet Forskning och utbildning Stockholms universitet är ett framstående forskningsuniversitet präglat av den fria grundforskningen. All forskning vid universitetet ska eftersträva att vara nationellt ledande och internationellt framstående. Stockholms universitet ska ha utbildning och bildning nära knuten till forskning i fokus. Verksamheten ska baseras på ett kollegialt arbete inom starka självständiga institutioner som utvecklas i nära samspel med universitetets ledningsfunktioner. Utbildningarna ska fortlöpande följas upp och prövas strategiskt i en strävan att uppnå högsta kvalitet och att tillgodose samhällets behov. Universitetet ska bedriva ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete och erbjuda en attraktiv studiemiljö för alla studenter. Idén om det moderna universitetet, formad i upplysningstidens anda, präglar Stockholms universitet alltifrån dess grundande. Med rötter i Europas snart tusenåriga universitetstradition är den intimt förknippad med framväxten av dagens samhälle och vetenskapens explosiva utveckling. I modern tid har samhället radikalt omvandlats; utbildning har gått från att vara för en liten elit till att vara för alla, och forskningen har på gott och ont förändrat världen. Men det moderna forskningsuniversitetet är bestående, med sin grund i akademisk frihet, kollegial styrning och forskningsbaserad utbildning. Stockholms universitet värnar det kollegiala arbetet i en decentraliserad organisation med starka självständiga institutioner. Ett övergripande mål för universitetet är samtidigt att successivt stärka det strategiska arbetet på alla nivåer. Kollegialitetens nackdelar, risken för låsningar och oförmåga att prioritera, motverkas genom aktiv ledning på områdes- och fakultetsnivå och centralt inom universitetet. Decentraliseringen kräver också en dokumentation av kvalitetssäkringssystem som spänner över verk- samhetens alla nivåer. Områdesnivån är central och måste stärkas, liksom det områdesövergripande rådet som samlar universitetsledning, dekaner och centrala företrädare för förvaltningen. Områdena ger kopplingen mellan kärnverksamhet och universitetsledning och det områdesövergripande rådet skapar kontakt för att främja samarbetet över områdesgränsen. Mycket av det strategiska arbetet inom universitetet bedrivs samtidigt, och ska bedrivas, inom institutionerna. Detta arbete ska utvecklas, vilket kräver starka institutionsledningar och institutioner av tillräcklig storlek för att frihet ska finnas att omprioritera och ta initiativ inom forskning och utbildning. Stockholms universitet är ett av Sveriges stora forskningsuniversitet med ett ovanligt starkt fokus på fri grundforskning. All forskning vid universitetet ska eftersträva att vara nationellt ledande och internationellt framstående. Universitetet är störst i landet inom sina båda vetenskapsområden, det humanistisk-samhällsvetenskapliga respektive det naturvetenskapliga, och antalet studenter är större än vid något annat lärosäte. De båda områdena kontrasterar mot varandra när det gäller omfattningen av universitetets huvuduppgifter: inom det humanistisktsamhällsvetenskapliga dominerar utbildning medan forskningen dominerar inom det naturvetenskapliga. Områdena ska, utifrån sina respektive förutsättningar, verka för en god balans mellan forskning och utbildning. Skillnaden mellan områdena till trots är många av de utmaningar som de står inför både vad gäller forskning och utbildning gemensamma. Gemensamt är också att forskning och utbildning bedrivs i nära samspel. Universitetet ska verka för att utveckla samarbeten över områdesgränserna. Universitetets internationella position, som den avspeglas på rankningslistor och i bibliometriska mätningar, ska bevakas och följas upp. Finansieringen av forskningen i Sverige har vuxit starkt under senare år. Stockholms universitet har varit framgångsrikt när det gäller att förvärva stora externa bidrag från Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond och Europeiska forskningsrådet. Ett allvarligt problem är emellertid att Vetenskapsrådets finansiering för vanliga projektbidrag är för liten. Denna finansiering utgör den externa basfinansieringen för grundforskningen och 9 10 Strategier för Stockholms universitet är helt avgörande för att skapa en stark bas på hög nivå inom forskningen. Endast ur en sådan stark bas kan framtida spetsforskning uppstå. Den ökande fokuseringen på stora och riktade bidrag som idag finns riskerar att leda till en alltför stor specialisering inom universiteten där redan mycket starka ämnesområden tenderar att förstärkas ytterligare på bekostnad av bredden. Om detta går för långt så krymper basen ur vilken helt ny spetsforskning kan växa i framtiden. Stockholms universitet ska verka för ökad basfinansiering och eftersträva att ytterligare förbättra sitt utfall hos externa forskningsfinansiärer, nationellt såväl som internationellt. Universitetet ska samtidigt, i samspel med de externa finansiärerna, verka för att förbättra möjligheterna på lång sikt för framväxten av nydanande forskning. I linje med detta ska universitetet verka för att bredda den diskussion som inletts mellan Vetenskapsrådet och forskningsuniversiteten om infrastruktur till att omfatta även andra frågor av gemensamt intresse, som finansiering och initiering av anställningar liksom om projektbidragens betydelse för grundforskningen. Alltmer av ansvaret för finansieringen av infrastruktur läggs idag på universiteten, samtidigt som mycket omfattande och långsiktiga åtaganden gjorts i stora nationella anläggningar. Stockholms universitet ska möta detta genom ett strategiskt utnyttjande av befintliga nationella anläggningar, men också genom att aktivt verka för att exceptionella infrastruktursatsningar inte tillåts urholka ordinarie forskningsbudget. Universitetet ska även utveckla en intern strategi för satsningar avseende egna infrastrukturbehov. För den framtida utbildningen är utmaningarna sannolikt större och mer komplexa än när det gäller forskningen. Problemen inkluderar genomströmning och avhopp, ökad global konkurrens och osäkerhet om framtida lärande. Kvalitetssäkringen av universitetets utbildningar, av undervisningen och uppfyllandet av examensmålen, såväl på grundnivå och avancerad nivå som på forskarnivå, är av central betydelse. Universitetet ska bedriva ett aktivt pedagogiskt utvecklingsarbete där den ämnesdidaktiska kompetensen inom universitetet utnyttjas. Utbildningarna ska fortlöpande följas upp i en strävan att uppnå högsta kvalitet och att tillgodose samhällets behov. Det dimensionerings- och prioriteringsarbete som redan påbörjats inom områdena ska fortsätta. En kontinuerlig strategisk prövning ska ske av vilka utbildningar som ges. I detta ligger att planera för och utveckla attraktiva forskningsbaserade utbildningsprogram som utbildar för dagens och morgondagens arbetsmarknad och som i ökad utsträckning sträcker sig över gränser mellan institutioner och områden. Att skapa lärarutbildningar för framtidens skola är en viktig uppgift. Goda utbildningar främjas genom aktivt studentinflytande. Studenternas inflytande inom universitetet ska värnas och studentlivet stärkas. Ett aktivt arbete ska bedrivas för rekrytering av kvalificerade studenter och för breddad rekrytering. En attraktiv studiemiljö ska erbjudas alla studenter. Stockholms universitet ser det som en av sina centrala uppgifter att främja bildningen, som är en hörnsten för samhällets kunskapsförsörjning och utveckling. Som huvudstadsuniversitet har universitetet av hävd haft ett brett utbildningsutbud med ett stort urval av fristående kurser. Detta ska värnas. Många av studenterna kombinerar sin egen examen, andra väljer en eller flera fristående kurser i tillägg till programstudier. Sammantaget bidrar det till universitetets profil som ett lärosäte med bildningsidealet i fokus. Universitetet ska stimulera studier över områdesgränsen. Stockholms universitet brottas, liksom många andra universitet, med betydande genomströmningsproblem. Alltför få av de som börjar studera tar examen, avhoppen är många. Det står också klart att universitetsstudier på heltid inte alltid motsvarar en arbetsinsats på heltid. Dessa frågor är av avgörande betydelse för ett effektivt utnyttjande av statens resurser, för kvaliteten i utbildningen liksom för studenternas framtid. Universitetet ska fortsatt arbeta med studietakt och genomströmningsproblematik, till att börja med genom en grundlig analys av vilka orsakerna är och en fördjupad diskussion om vilka lösningarna kan vara. Många tecken tyder på att globaliseringen och teknikutvecklingen kommer att få omfattande konsekvenser för den högre utbildningen. Den internationella konkurrensen gällande standardkurser, globalt tillgängliga, kommer sannolikt att förändra den undervisning i storföreläsningar som idag alltjämt ges inom flera ämnen. Universitetet välkomnar denna utveckling. Vägen att möta den bör vara en campusförlagd undervisning med mer direktkontakt och ökad växelverkan mellan lärare och studenter – och studenterna emellan. Studenternas lärande ska stå i fokus och lärarnas engagemang i undervisningen stimuleras. Alternativa aktiva undervisningsmetoder som omvänt klassrum erbjuder intressanta möjlighe- Strategier för Stockholms universitet ter och ska utvecklas inom universitetet. Nätbaserad undervisning erbjuder ett viktigt komplement till campusundervisning. Däremot har Stockholms universitet inte realistiska förutsättningar att konkurrera globalt med storskaliga öppna nätkurser annat än inom nischområden där universitetet har särskilda fördelar. Någon samlad, central satsning på sådana kurser är därför inte aktuell, men universitetet välkomnar initiativ där lokala nischer finns. De förändringar i utbildningsformerna som är att vänta men som är okända i detalj ställer stora krav på planeringen av de framtida lärandemiljöerna. Stockholms universitet står inför omfattande byggprojekt. Det gäller nybyggnation i Albano men också renovering av befintliga lokaler i Frescati. Universitetet ska aktivt arbeta med frågan om framtidens lärandemiljöer: Hur ska undervisningslokalerna se ut för att svara mot framtidens utbildningsbehov? Ska vi bygga stora undervisningssalar eller mindre mötesrum och många studiemiljöer för studenterna? Hur kan universitetsbiblioteket bättre integreras som resurs för framtidens lärande? Dessa frågor har hög prioritet för universitetet centralt under de kommande åren. Skolan är ett av det moderna demokratiska samhällets fundament. En bra skola förutsätter bra lärarutbildningar. Därför är målet att åstadkomma bästa möjliga lärarutbildningar en av de viktigaste uppgifterna för universitetet. Få insatser för samhället är viktigare än denna. Stockholms universitet ska kontinuerligt stärka och aktivt utveckla lärarutbildningarna, lärarutbildningar som ska baseras på väletablerade forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Teori och praktik ska sammanföras genom en ökad integrering av den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen. Kontakterna mellan ämnen och ämnesdidaktik, och företrädare för dessa, ska stärkas genom konkreta samarbeten såväl inom lärarutbildningarna som inom andra utbildningar. Former för en kontinuerlig professionell kompetensutveckling för verksamma lärare och skolledare ska utvecklas och erbjudas. Den regionala samverkan som redan äger rum mellan de stora lärosätena inom Stockholm-Uppsala-regionen prioriteras av universitetet. Tillsammans med Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan bildar Stockholms universitet en komplett universitetsmiljö i Stockholm med alla de stora vetenskapsområdena. Denna akademiska miljö är en av Europas allra starkaste och utan konkurrens i Sverige. Här finns en enorm outnyttjad potential till samarbete både inom forskning och utbildning. En del finns redan idag, som till exempel SciLifeLab, AlbaNova universitetscentrum och Stressforskningsinstitutet, men samarbetena kan utvecklas – inte minst inom utbildningen. Det är ett övergripande långsiktigt mål att underlätta samarbetet mellan de tre universiteten. En del i detta är att undanröja de konkreta problem som lägger hinder i vägen. Särskilt angelägen är utvecklingen av Albano, Hagastaden och, inte minst, de fysiska kommunikationerna inom detta område, som har förutsättningar att bli ett enda sammanhållet universitetsområde norra Europas starkaste. 11 12 Strategier för Stockholms universitet Doktorspromotion i Stockholms stadshus Strategier för Stockholms universitet Rekrytering och kompetensutveckling Stockholms universitet strävar efter att rekrytera de skickligaste lärarna och forskarna. Lärarna vid universitetet ska ha goda möjligheter till forskning och kompetensutveckling. Lärare på alla nivåer ska, finansierade av anslagsmedel, ägna en betydande del av sin arbetstid åt detta. Anställningsprocesserna ska, liksom befordringsprocesserna, vara av högsta kvalitet, och konkurrenskraftiga arbetsvillkor ska erbjudas. Rekrytering av chefer och ledare, såväl akademiska som administrativa, ska ägnas stor omsorg. De forskande och undervisande lärarna skapar universitetet, i samspel med en väl fungerande stödverksamhet. Anställningen av lärare är de viktigaste besluten inom ett universitet, och att rekrytera högt kvalificerade medarbetare till både kärn- och stödverksamhet är en av universitetets viktigaste processer. Den hårt reglerade rekryteringsprocessen för läraranställningar ska tillämpas så att den utgör en garanti för att identifiera de allra främsta sökandena och samtidigt utgör ett skydd mot nepotism. Av avgörande betydelse är valet av ämnesområde för utlysning av anställningen. Detta val ska vara del av en strategisk planering på institutionsnivå under områdesledningens tillsyn. Det måste säkerställas i varje enskilt fall att det finns starka potentiella sökande. Anställningarna ska i normalfallet lysas ut internationellt och ett aktivt rekryteringsarbete ska bedrivas av universitetets forskare inom fältet för att attrahera så många starka sökande som möjligt. Utlysningarna måste vara öppna och transparenta, och målet ska vara att rekrytera den bästa läraren med avseende på bedömningsgrunderna för anställningen – i första hand vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Stockholms universitet har infört ett meriteringssystem med en tydlig befordringsgång. Systemet har tre ingångar på olika nivåer som var och en fyller en viktig funktion. Den första är en tidsbegränsad anställning som biträdande lektor med stora forskningsmöjligheter och med möjlighet till befordran till lektor och därmed tillsvidareanställning. Inom många forskningsintensiva områden kommer detta att bli huvudvägen för att rekrytera framtidens lektorer och professorer. Den andra är en anställning som lektor, med möjlighet att befordras till professor. Den tredje är en anställning som professor. Ämnesbehov och ämnesstrategiska skäl avgör vilken typ av anställning som lyses ut. Med ett meriteringssystem krävs det att befordringsprocessen kännetecknas av hög kvalitet och transparens på alla nivåer, och i all synnerhet att det sker en reell prövning i steget från tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning. Bedömningskriterier och processer ska utvecklas och ägnas särskild omsorg. Inom universitetets stora professionsutbildningar i synnerhet, är en nära koppling till yrkeslivet nödvändig. För sådana utbildningar krävs anställningsformer som tillåter att lärare under längre perioder kan dela sin anställning mellan exempelvis skolan och universitetet. Stockholms universitet ska främja och utveckla sådana anställningsformer. Forskningen är internationell och inom många ämnesområden rekryteras en betydande andel lärare med utländsk bakgrund. Detta gäller i ännu större utsträckning doktorander och postdoktorer. Doktorandanställningar och anställningar som postdoktor bör som regel utlysas internationellt, och postdoktorer från det egna lärosätet bör som regel inte anställas. Miljön är mycket internationell på många institutioner men situationen varierar starkt med ämne. Stockholms universitet ska eftersträva en större andel internationella lärare. Universitetet ska i rekryteringsarbetet aktivt verka för att förbättra möjligheterna att lösa de behov som medföljande till nya medarbetare kan ha. Andelen kvinnliga och manliga lärare varierar inom olika ämnen. Generellt finns ett stort problem med att rekrytera kvinnliga lärare inom naturvetenskap, i synnerhet inom matematik, kemi och fysik, och kvinnliga professorer i allmänhet. Universitetet ska på olika sätt aktivt verka för att uppnå jämn könsfördelning på alla områden och nivåer. 13 14 Strategier för Stockholms universitet Akademiska ledare såsom prefekter och dekaner väljs och utses bland universitetets lärare. Dessa personer måste förstå forskningens villkor på den internationella nivån och måste ha stark legitimitet bland sina kollegor. De bör därför vara framstående forskare med god undervisningserfarenhet. Tillgången på potentiella framtida akademiska ledare måste säkerställas och universitetet bär ett ansvar att göra uppdragen attraktiva. Kraven på de akademiska ledarna som chefer och företrädare för arbetsgivaren har ökat avsevärt de senaste decennierna. Uppdraget har blivit mer komplext och medarbetarna ställer idag betydligt högre krav på sina chefer. Universitetet ska eftersträva att de akademiska ledarna erbjuds ett sådant stöd att de kan fortsätta sin vetenskapliga verksamhet både under och efter chefskapet. Starka områdeskanslier erbjuder ett viktigt stöd till prefekterna och är en nödvändig förutsättning för välfungerande områden. För att det strategiska och vardagliga arbetet på institutionerna ska fungera och för att värna den kollegiala modellen för akademiskt ledarskap krävs också att institutionerna har kvalificerade administrativa chefer som leder institutionernas administrativa arbete i nära samarbete med prefekten. Detta behövs för att avlasta prefekten administrativa uppgifter och därutöver skapa kontinuitet vid prefektbyten. Rekryteringen av administrativa chefer är en viktig uppgift som ska ägnas största omsorg. En effektiv universitetsförvaltning är en förutsättning för ett väl fungerande universitet. Största omsorg ska ägnas rekryteringar inom förvaltningen, såväl av chefer som av övriga medarbetare. Kompetensutveckling är ett verktyg för att skapa effektiva och flexibla förvaltningsenheter som kan förändras och möta nya behov då dessa uppstår. Stockholms universitet ska vara en attraktiv arbetsplats som erbjuder goda villkor och möjligheter för personal och studenter. Universitetet ska verka för jämlikhet, jämställdhet och likabehandling i en god arbetsmiljö med ett inkluderande synsätt. Strategier för Stockholms universitet Internationell och nationell samverkan Internationell samverkan inom forskningen, driven av forskarna, utgör en grundläggande del av universitetets verksamhet och är en förutsättning för att nå excellens. Inom utbildningen ska internationaliseringen öka. Planerade och noga övervägda internationella samverkansavtal ska ligga till grund för verksamheten. Stockholms universitet ska som huvudstadsuniversitet bedriva aktiv samverkan på bred front i samhället: genom utbildning, forskning och forskningsinformation, som remissinstans, genom utredningar och genom medverkan i medier. Nyttiggörande av resultat och tillvaratagande av studenters och medarbetares innovationer liksom strategiska partnerskap med externa aktörer, såväl i huvudstadsregionen som utanför, är viktiga delar av denna breda samverkan. Universitetssamarbetet inom Stockholm-Uppsalaregionen ska utvecklas inom ramen för existerande nätverk. Internationell samverkan är en integrerad och högt prioriterad del av universitetets kärnverksamhet: forskning och utbildning. Internationaliseringsprocesserna ska stärkas. Stockholms universitet ska i sin internationella verksamhet i första hand lyfta fram sin framstående forskning. Gemensamma forskningsprojekt över universitets- och nationsgränser uppkommer oftast genom informella kontakter mellan enskilda forskare och ska inte forceras av universitetsledningar, men däremot underlättas av proaktiva universitetsstrategier och väl fungerande arrangemang och rutiner. En strategi för att säkra långsiktig excellens inom forskningen vid Stockholms universitet är att uppmuntra och medverka till internationellt utbyte med framstående forskare. Den översyn av centrala samarbetsavtal som redan initierats ska fullföljas. Universitetets centrala avtal ska vara aktiva och strategiskt grundade och präglas av kvalitet snarare än kvantitet. Fokus ska ligga på ett begränsat antal universitet med vilka samarbetet utvecklas och fördjupas. Inom utbildningen på forskarnivå ska universitetet centralt ytterligare utveckla sitt internationaliseringsarbete. Doktorandutbildningarna ska vara internationellt attraktiva, erbjuda internationella perspektiv och goda möjligheter till internationellt utbyte. Det bör säkerställas att varje doktorand får internationell erfarenhet under utbildningen. Universitetet spelar en nyckelroll för det de- mokratiska samhällets utveckling genom sin roll som producent och förmedlare av kunskap. Stockholms universitets samverkan med det omgivande samhället har som övergripande mål att främja universitetets kärnverksamhet: forskning och utbildning och att göra universitetets kompetens och resultat tillgängliga för andra aktörer i samhället. Samverkan ska resultera i ömsesidiga fördelar genom flöden av idéer och kunskap mellan universitetet och samhället. Samverkan i bred bemärkelse innefattar såväl internationella utbyten, huvudsakligen med andra lärosäten, som nationell samverkan genom interaktion med det omgivande samhället utanför akademin. Även inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå ska internationaliseringen ses som ett medel för att långsiktigt öka universitetets kvalitet, konkurrenskraft och attraktionskraft. Studenterna ska redan tidigt i studierna uppmuntras till att skaffa sig internationella erfarenheter. Universitetet ska aktivt verka för att attrahera betydligt fler internationella studenter, och för att en betydande andel av universitetets studenter ska förlägga en del av sin utbildning vid ett utländskt lärosäte. Det finns en outnyttjad potential för studentutbyten inom Europa som ska utnyttjas. Likaså ska utbyten stimuleras inom ramen för prioriterade centrala avtal, som kompletterar de institutionsspecifika. Universi- 15 16 Strategier för Stockholms universitet Anna Forsby, forskare och lärare i neurokemi i intervju under ”Världens längsta experimentbord” med 2 500 högstadieelever. Strategier för Stockholms universitet tetet bör sträva efter en bredare global rekrytering och bidra till att ta ett globalt ansvar. Analyser ska genomföras av hur Stockholms universitet bäst kan främjas, avseende såväl val av regioner för samarbeten som vilka kontaktytor som ska användas. Universitetet avser även fortsatt att arrangera och delta i kontaktskapande aktiviteter, exempelvis delegationer, studieresor och konferenser. Mot bakgrund av den internationella efterfrågan som redan kunnat konstateras ska pilotprogram på kandidatnivå ges på engelska. Särskilda satsningar ska även göras på ökat internationellt utbyte inom de utbildningar som idag är eftersatta i detta avseende. I första hand gäller detta lärarutbildningarna, där möjligheter att läsa delar av utbildningen eller genomföra verksamhetsförlagd utbildning utomlands ska erbjudas studenterna. Internt ska Stockholms universitet ytterligare utveckla sina arbetsmetoder och rutiner, liksom den interna samordningen av internationaliseringsarbetet. Universitetet ska sträva efter att öka sin attraktivitet som internationell arbetsplats och studiemiljö genom att erbjuda ett professionellt mottagande av internationella forskare och studenter. Universitetets forskningssamverkan ska leda till ökad kvalitet, nya impulser och perspektiv. Samverkan och strategiska partnerskap med aktörer utanför akademin ska bidra till att säkerställa forskningens förnyelse och samhällsrelevans. Främjande av samarbeten över ämnesgränser och öppenhet ska leda till nya frågeställningar och samarbetsvägar för forskningen. Stockholms universitet bedriver en bred samhällssamverkan där universitetets forskare i stor omfattning anlitas som experter till exempelvis offentliga utredningar, skiljedomstolar och medier. Detta är en central samverkansuppgift för ett huvudstadsuniversitet. Universitetets synlighet i huvudstaden genom öppna föreläsningar har en lång tradition som ska vidmakthållas och utvecklas. Universitet ska också spela en aktiv roll för ökad regional samverkan både inom och utom akademin. Ett universitets största betydelse för samhället är utbildningen av studenter på alla nivåer, från grundnivå till forskarnivå. Med störst antal studenter i landet erbjuder detta Stockholms universitet stora möjligheter till samverkan via universitetets alumner. En god alumnverksamhet ska säkerställas och ytterligare utvecklas gentemot både svenska och internationella alumner. En viktig samverkansform är adjungering av lärare från verksamheter utanför högskolan. Särskilt inom professionsutbildningar är dessa betydelsefulla, där lärarutbildningarna intar en särställning genom deras centrala roll för samhällets utveckling. Även mer allmänt är samverkan med skolvärlden omfattande och av ökande betydelse. Formerna för denna typ av samverkan ska utvecklas. Utbildningssamverkan ska främja utbildningens kvalitet och det livslånga lärandet. De generiska kompetenser studenterna tillägnar sig genom utbildningen ska lyftas fram tydligare såväl gentemot arbetsmarknaden som gentemot studenterna själva. Arbetslivsanknytningen liksom utbildningens relevans och användbarhet säkras genom kontinuerlig dialog med det omgivande samhället. Stockholms universitets kommunikation är en viktig del av samverkan med det omgivande samhället och bidrar till att profilera universitetet. Kommunikationen ska stärka kunskapen om hur forskning och utbildning tillför kunskap och bidrar i beslutsfattande och samhällsutveckling. Den ska även ge kontinuerlig inblick i universitetets verksamhet. Stockholms universitet ska främja såväl produktinnovationer som tjänsteinnovationer och andra typer av immateriella idéer som kan nyttiggöras. En strävan ska vara att skapa och upprätthålla ett gott innovationsklimat, exempelvis genom att uppmärksamma framgångsrika innovatörer. 17 18 Strategier för Stockholms universitet Universitetets Infocenter i Studenthuset, Frescati. Strategier för Stockholms universitet Förvaltning och verksamhetsstöd För att Stockholms universitet ska kunna bedriva högkvalitativ utbildning och forskning på ett hållbart och ansvarsfullt sätt inom en decentraliserad organisation krävs välfungerande administrativa stödfunktioner. Universitetsförvaltningen ska dels skapa och upprätthålla de bästa förutsättningarna för kärnverksamheten, dels säkerställa rättssäkerhet, transparens och effektiv resursanvändning i universitetets myndighetsutövning. Förvaltningens uppdrag är att i nära dialog och samverkan med institutioner, fakulteter och områden aktivt driva och utveckla universitetets administrativa processer, så att det stöd, den rådgivning och den sakkunskap som förvaltningen erbjuder svarar mot utbildningens och forskningens behov. Dialogen mellan den centrala förvaltningen och de lokala administrationerna på institutionerna är avgörande för att skapa effektiva och ändamålsenliga administrativa processer inom hela universitetet. Universitetsförvaltningens arbete ska ytterst syfta till att skapa de bästa förutsättningarna för universitetet att bedriva sina huvuduppgifter: forskning och utbildning. Det kräver att både de administrativa processerna inom universitetet och den interna organisationen av förvaltningen är utformade för att på bästa sätt stödja kärnverksamheten. Vidare ska förvaltningen genom sitt arbete säkerställa rättssäkerhet, likformighet och transparens i universitetets myndighetsutövning. Det stöd som förvaltningen erbjuder på olika områden ska svara mot kärnverksamhetens faktiska behov. För att uppnå detta krävs en tät och välfungerande dialog mellan förvaltningsavdelningarna och kärnverksam- hetens företrädare, präglad av ömsesidigt förtroende och respekt för varandras kompetenser. Lika viktigt som att förvaltningen är lyhörd för hur behoven ser ut är att kärnverksamheten vänder sig till förvaltningen och använder den expertkompetens som finns där. I den dialogen ligger också en kontinuerlig prövning av huruvida uppgifter av administrativ art ska hanteras decentraliserat inom kärnverksamheten eller samordnas inom den centrala förvaltningen. Universitetet har en decentraliserad organisation, där institutionerna har ett omfattande ansvar för utbildning och forskning. För att den långtgående delegationen ska fungera krävs att institutionerna har tillräcklig storlek för att bära en professionell lokal administration. Dialogen mellan den centrala förvaltningen och de lokala administrationerna är avgörande för att de administrativa processerna inom hela universitetet ska vara effektiva och ändamålsenliga. Den centrala förvaltningen ska verka för att öka kontaktytorna och samarbetet med de lokala administrationerna, till exempel genom att utveckla möten med de administrativa cheferna, och i sitt arbete aktivt driva på och utveckla universitetets administrativa processer på alla nivåer. För att den centrala förvaltningen ska kunna ge ett effektivt och tydligt stöd till beslutsfattare på olika nivåer krävs även en hög grad av samordning inom förvaltningen, mellan de olika förvaltningsavdelningarna. Det gäller inte minst i samband med institutionssamgåenden. Förvaltningsstödet till dessa komplexa processer inom kärnverksamheten ska därför särskilt prioriteras och utvecklas. Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll för universitetets forskning och utbildning. Biblioteket ska i nära samverkan med områdena erbjuda adekvat stöd åt forskare och studenter i ett snabbt föränderligt informationssamhälle. Biblioteket ska bevaka utvecklingen på området och främja universitetets intressen, bland annat genom samverkan med Kungliga biblioteket och andra universitetsbibliotek. Förvaltningens expert- och samordningsstöd i arbetet med att kvalitetssäkra universitetets utbildningar är 19 20 Strategier för Stockholms universitet mycket viktigt och ska fortsatt utvecklas. För internationaliseringsarbetet är samordnad nätinformation på engelska samt stärkt bostadsförmedling centrala områden att utveckla. Inom samverkan är en särskilt prioriterad uppgift att stärka förvaltningens stöd och rådgivning till institutionerna. Universitetet står inför stora utmaningar när det gäller att tillgodose behovet av lokaler. Tillräcklig tillgång till välplanerade lokaler är av central betydelse för universitetets fortsatta utveckling och för att kunna erbjuda en god fysisk arbetsmiljö. Den strategiska planeringen av lokaler ska därför stärkas. En långsiktig lokalförsörjningsplan ska utgöra grunden för kommande strategiska prioriteringar kring såväl befintliga som nya lokaler. I det strategiska arbetet med lokaler är utformandet av framtidens lärandemiljöer av särskild betydelse. Universitetets verksamhet är helt beroende av välfungerande tekniska system. Så stor enhetlighet som möjligt ska eftersträvas när det gäller grundläggande teknisk infrastruktur inom universitetet. Driftsäkerhet ska prioriteras. Kärnverksamhetens möjlighet till insyn i och påverkan på de tekniska vägvalen är samtidigt av största betydelse för att säkerställa systemlösningar som svarar mot verksamhetens behov. Samspelet mellan den centrala förvaltningen och verksamhetens företrädare ska ytterligare utvecklas och stärkas. För att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande krävs samordnade ekonomirutiner inom universitetet. Den centrala förvaltningen ska dels stödja institutionerna i det löpande ekonomiarbetet, dels hantera övergripande processer för hela universitetet för att säkerställa regelefterlevnad och rationella lösningar på verksamhetens problem. Särskilt prioriterat är att utveckla universitetets arbete med upphandling och inköp. Universitetet är miljöcertifierat. En viktig uppgift för förvaltningen är att fortsatt verka för att universitetet genom sitt miljöarbete kontinuerligt minskar sin negativa miljöpåverkan. Strategier för Stockholms universitet Appendix 21 22 Strategier för Stockholms universitet Åtgärdsplan för Stockholms universitet 2015-2016 Forskning och utbildning • Utveckla samarbetet mellan områdena genom att utlysa områdesöverskridande medel för initiering av ansökningar om externa bidrag. • Utveckla arbetet med stöd till ansökningar (t ex till ERC) och nomineringsprocesser (t ex för Wallenberg Academy Fellows). • Utveckla och fastställ principer för medfinansiering av bidragsprojekt som inte är fullfinansierade. • Utveckla samarbetet om infrastruktur i dialog med Vetenskapsrådet och inom Stockholm-Uppsalaregionen. • Utveckla riktlinjer för hantering av universitetets infrastrukturbehov. • Genomför en översyn av universitetets centra och institut. • Bevaka och stimulera att studentrepresentanter utses till olika organ. • Sammanställ och sprid erfarenheter från Universitetskanslersämbetets utvärderingar. • Inrätta ett beredande organ inför kommande kvalitetsutvärderingar av universitetets utbildningar. • Utveckla och dokumentera universitetets kvalitetssäkringssystem för utbildning. • Säkerställ att individuella studieplaner för utbildning på forskarnivå finns och att de innehåller information som visar att examensmålen uppfylls. • Besluta om och implementera processer för dimensionering och prioritering av utbildning inom båda områdena. • Utveckla processen för uppföljning av studenternas kursvärderingar samt rapportering av resultaten till studenterna. • Kartlägg och analysera orsakerna till genomströmningsproblematiken. • Stimulera utvecklingen av nya lärandeformer genom utlysning av kvalitetsmedel. • Fortsätt arbetet med utvecklingen av framtidens lärandemiljöer. • Integrera teori och praktik inom lärarutbildningarna genom integrering av den verksamhetsförlagda utbildningen och den utbildningsvetenskapliga kärnan. • Inför en ettårig kompletterande pedagogisk utbildning för studenter med högre akademiska examina. • Initiera samarbeten mellan ämnesdidaktiker och ämnesrepresentanter inom lärarutbildningarna såväl som inom annan utbildning. • Utveckla former för och erbjud kompetensutveckling för verksamma skolledare och lärare. • Se över och revidera de indikatorer som används för att följa upp utbildning och forskning, i syfte att förbättra uppföljningen och göra den mer relevant. Rekrytering och kompetensutveckling • Främja och utveckla anställningsformer, exempelvis adjungerade lärare, som möjliggör en nära koppling till yrkeslivet inom professionsutbildningar. • Bevaka rekryteringen av lärare inom lärarutbildningarna, kopplat till bristen på disputerade lärare. • Förbättra möjligheterna att lösa medföljandeproblemet vid rekryteringar genom att skapa ett nätverk av stora företag och myndigheter i regionen. • Stärk rekryteringsprocessen för lärarrekryteringar genom fortsatt översyn av arbetet med sakkunniga, referenser, provföreläsningar och intervjuer. • Stimulera ett aktivt rekryteringsarbete på institutionsnivå och diskutera hur ämnena för utlysningar bestäms. • Utarbeta och följ upp kriterier för befordran och process för bedömning. • Utveckla mentorskap för biträdande lektorer och nyanställda lektorer samt stimulera skapandet av en Junior Faculty. • Utveckla och bevaka rekryteringar till akademiska ledare på olika nivåer. • Stärk rekryteringen av administrativa chefer till stöd för de akademiska ledarna. • Överväg dubblering av anställning vid underrepresenterat kön. • Följ upp vidtagna åtgärder i syfte att säkerställa att universitetet når regeringens jämställdhetsmål avseende kvinnliga professorer. • Stimulera kompetensutveckling för universitetets anställda genom exempelvis universitetslärarutbildningar och chefs- och ledarskapsutbildningar. Strategier för Stockholms universitet Internationell och nationell samverkan Förvaltning och verksamhetsstöd • Genomför en översyn över befintliga centrala samarbetsavtal. • Överväg tecknande av ytterligare centrala samarbetsavtal. • Analysera lämpliga regioner och kontaktytor för internationellt samarbete. • Se över och utveckla stödet vid mottagandet av internationella forskare. • Se över och utveckla stödet vid mottagandet av internationella studenter. • Kvalitetssäkra och kostnadskontrollera universitetets bostadsverksamhet. • Uppmuntra studenter att förlägga en del av sin utbildning till ett utländskt lärosäte genom att presentera kurspaket som passar in i universitetets program. • Ge riktad information till utvalda lärosäten och delta i kontaktskapande aktiviteter för att attrahera internationella studenter. • Skapa pilotprojekt för att göra verksamhetsförlagd utbildning utomlands. • Skapa pilotprogram på kandidatnivå på engelska. • Utveckla alumnverksamheten nationellt såväl som internationellt. • Utveckla kommunikationen kring hur forskning och utbildning bidrar till samhällets utveckling och i beslutsfattande. • Utveckla informationen om universitetet på den engelskspråkiga hemsidan. • Skapa kontaktytor mellan internationella och svenska studenter, till exempel genom fakultetsföreningarna. • Utöka antalet praktikplatser. • Lyft fram de generiska kompetenser som förvärvas inom utbildningarna, både vid marknadsföring gentemot presumtiva studenter och i dialog med arbetsmarknaden kring vad de färdigutbildade studenterna kan bidra med. • Analysera och åtgärda konkreta problem som försvårar samarbeten mellan lärosätena. • Följ upp och samordna samverkansavtalen med fackhögskolorna inom lärarutbildningen. • Följ upp och samordna strategiska partnerskapsavtal. • Främja innovationsklimatet vid universitetet genom att stärka och synliggöra innovationskedjan, inklusive verksamheten vid SU Holding och SU Inkubator. • Verka för förbättrade fysiska kommunikationer inom Vetenskapsstaden (Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet). • Utveckla dialogen mellan kärnverksamhet och förvaltning inom befintliga fora. • Implementera en modell som säkerställer kärnverksamhetens insyn och delaktighet i förvaltningen av de universitetsgemensamma IT-systemen, liksom dess inflytande över IT-strategiska vägval. • Skapa så stor enhetlighet som möjligt avseende teknisk infrastruktur. • Ta fram en långsiktig lokalförsörjningsplan. • Se över och utvärdera hela ekonomimodellen vid universitetet, inklusive val av ekonomiadministrativa system. • Skapa en effektiv centraliserad, men verksamhetsnära, inköps- och upphandlingsfunktion. • Vidareutveckla stödet vid institutionssamgåenden och säkra rutiner och processer, samt följ upp hur nuvarande stöd kan utvecklas ur administrativt perspektiv. • Utveckla universitetsbibliotekets dialog med kärnverksamheten och säkerställ dess integrering i universitetet som helhet. • Följ upp och utvärdera universitetets arbete med miljöcertifiering och tydliggör vid behov olika funktioners uppdrag och ansvarsfördelningen på olika nivåer i det fortsatta miljöarbetet. 23 24 Strategier för Stockholms universitet Stockholms universitet 106 91 Stockholm Tel 08-16 20 00 www.su.se E-postadress: [email protected]
© Copyright 2024