Handbok för studentrepresentanter – 120517

Handbok för studentrepresentanter
Uppsala studentkår
Denna skrift gavs för första gången ut år 2002 under titeln Yttranderätt, med kårens
dåvarande vice ordförande Anna Danielsson som drivande för projektet. År 2010
uppdaterades skriften av studieutskottet, tidigare studentombudet Märta Lindqvist och
utbildningspolitiskt ansvarig Hanna Victoria Mörck, och gavs ett nytt namn. Under våren
2012 har handboken bearbetats vidare och anpassats till kårens förändrade struktur av Fatma
Aksal (vice ordförande med utbildningsansvar 2011/2012), Hanna Stam (studentombud), samt
Josefin Lindgren.
Förord
En gång i tiden kämpade studenterna hårt för att få tillträde till universitetets ledande organ
och till samtal med regeringen för att få vara med när viktiga beslut togs som påverkade
utbildningen. Idag är studentinflytandet en självklarhet. När riksdagen år 2009 beslutade att
kårobligatoriet skulle avskaffas fanns inga röster för att avskaffa studenters rätt till inflytande
utan enbart röster för att förändra hur studentinflytandet skulle organiseras. Studenters
påverkan har bland annat gett oss lagar om studenters medverkan, förbättringar av
studiestödet, universitetsregleringar såsom föräldrapolicy och riktlinjer avseende studenternas
arbetsvillkor. Du som student ska inte behandlas annorlunda än universitets anställda. Om
något känns fel på fakulteten eller institutionen, kontakta dem genast för förändring och
kontakta Uppsala studentkår. Tillsammans kan vi studenter förändra och förbättra vårt
universitet och vår utbildning! Att studenters medverkan och inflytande över högre utbildning
idag är stort har vi, dagens studenter, våra föregångare att tacka för. Idag finns vid Uppsala
universitet mer än 900 studentrepresentanter varje år och du är nu en av dessa. Ta hand om
detta uppdrag och ta med dina medstudenters åsikter. Respektera din kunskap och andras.
Jämför och samarbeta med andra studieinriktningar och utbildningar, för att få veta vad andra
studenter tycker. Involvera hela studentgruppen och skapa engagemang för studentfrågor!
För Uppsala studentkår,
Fatma Aksal
Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar 2011/2012
2(24)
Innehållsförteckning
3(24)
Studentrepresentation
Vad är en studentrepresentant?
En studentrepresentant är en student eller doktorand som är utsedd av en studentkår till
ledamot eller suppleant i ett beslutande eller beredande organ inom studentkåren eller
universitetet. Det kan gälla organ som rör grundutbildningen, programsamordning,
jämställdhet/lika villkor, fakulteten eller institutionen. Kanske har du som studentrepresentant
blivit utsedd av studentkåren genom ett allmänt utlyst val, genom ditt studieråd eller din
programförening – hur studentrepresentanter utses varierar mellan olika organ.
Studentrepresentantens uppdrag är att ge ett student-/doktorandperspektiv på de frågor som
diskuteras och att bidra till beslut som gynnar studenter/doktorander. Alla
studenter/doktorander som är medlemmar i en studentkår kan utses. En studentrepresentant
ska enligt Studentkårsförordningen representera alla studenter, inte bara medlemmarna i
studentkåren. Dock måste man vara medlem i studentkåren för att få sitta som
studentrepresentant; studentkårerna har nämligen rätt att utse representanterna.
Varför studentrepresentation?
Att det finns studentrepresentanter i olika universitetsorgan är kärnan i studentinflytandet;
genom att finnas representerade får vi möjligheter att ge ett studentperspektiv på frågor som
berör oss.
Studentinflytande är avgörande för utbildningskvaliteten och utbildningsutvecklingen. I
högskolelagen står uttryckligen att studenterna och lärosätena har gemensamt ansvar för
kvalitetsarbetet. Lärosätena ska vidare uppmuntra studenterna till att delta i vidareutveckling
av sina utbildningar. För att detta ska kunna ske behövs studentrepresentanter i organ på olika
nivå inom universitetet. Därför är även studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen
fastställd i lagen.
I högskoleförordningen, som reglerar statliga universitet och högskolor, fastställs studenters
rätt att finnas representerade i alla beslutande och beredande högskoleorgan, vilka påverkar
utbildningen och studenternas situation. Vikten av studentrepresentation uppmärksammas
också av Uppsala universitet. I universitetets Riktlinjer för kallelse- och mötesförfarande
poängteras att det ständigt pågående förändrings- och förnyelsearbetet vid Uppsala universitet
förutsätter medverkan av kritiska och aktiva studenter.
Varför en handbok?
Att studentrepresentanter är väl förberedda inför sina uppdrag är mycket viktigt för
studentinflytandet och denna handbok är en del av dina förberedelser. Handboken är tänkt att
vara till hjälp för dig som blivit vald till studentrepresentant i något av universitetets organ.
Här hittar du beskrivningar av Uppsala universitets organisation, ekonomi och administration,
samt av Uppsala studentkårs organisation, en guide till hur sammanträden/möten vanligtvis
går till samt listor över viktiga termer och länkar där du kan läsa mer om frågor relaterade till
studentinflytande.
4(24)
Ditt stöd
Som ny studentrepresentant kan du känna dig osäker inför dina kommande uppgifter. Även
om denna handbok kan hjälpa dig att hitta svar på många av dina frågor, fungerar olika organ
delvis på olika sätt. Här finns ytterligare hjälp att få från universitetet och din studentkår. I
Riktlinjer för kallelse- och mötesförfarande förklarar universitetet att det är viktigt att
studentrepresentanterna får särskilt stöd med att sätta sig in i såväl arbetssätt som de frågor
som avhandlas inom organet. Detta för att säkra en ”välinformerad och genomtänkt
studentstab” i universitetets beredande och beslutande organ. Organets ordförande ansvarar
för att du som studentrepresentant får en relevant introduktion i organets funktion och
arbetssätt. En introduktion kan innebära en kortare utbildning eller åtminstone ett separat
introduktionsmöte. Du bör få information om organets sammanträdesformer, vilken typ av
frågor som brukar behandlas, förklaringar till hur budgeten utläses (om budgetarbete och/eller
beslut ingår i organets uppgifter), etc. Ordföranden har också ansvar för att underlätta
studentrepresentanternas förberedelser inför möten. Ett exempel på detta kan vara
regelbundna förmöten, med exempelvis ordföranden och/eller någon från kansliet, där ni
studenter har möjlighet att ställa frågor runt de frågor som ska behandlas på det kommande
sammanträdet.
Universitetet har ambitionen att underlätta för studentrepresentanterna i olika organ, eftersom
dessa utgör en mycket viktig röst i beslutsprocessen. Målet är att undvika att studenterna – på
grund av att de inte är bekanta med de formella ”spelreglerna”– tvekar att uttrycka sina åsikter
vid möten. Därför ska ordföranden i det organ dit du blivit invald hjälpa dig. Om hon/han inte
spontant tar initiativ till en introduktion eller förmöten har du rätt att kräva att detta görs.
Något annat som kan underlätta för dig som student är att, utöver eventuella ”formella”
förmöten, ha informella förmöten, där enbart ni som är studentrepresentanter träffas för att
prata och diskutera i lugn och ro. I många fall kan det vara lättare att uttrycka kritiska åsikter i
en fråga om man vet att man har de andra studentrepresentanterna bakom sig. Men kom ihåg
att oavsett om ni tycker olika, eller om du är ensam studentrepresentant: tveka aldrig att säga
vad du tycker! Det är du som blivit invald i organet och det är dina åsikter som måste höras.
Sist men inte minst har du naturligtvis Uppsala studentkår och studiebevakarnas stöd i allt
som rör dina uppgifter som studentrepresentant. Om du inte förstår ett beslut eller dess
konsekvenser, eller behöver hjälp med hur du ska gå vidare i en fråga, kan du vända dig till
personer på kåren som är kunniga inom olika frågor, till exempel handläggaren eller
jämlikhetsansvarig. Du kan även kontakta presidiet eller studiebevakarna på din sektion för att
få stöd för din åsikt. För att få reda på vilka åsikter kåren företräder i olika frågor kan du även
läsa kårens åsiktsdokument.
Slutligen brukar kåren även anordna utbildningar för studentrepresentanter inom universitetet,
ibland centralt och ibland inom sektionerna. Dessa utbildningar utannonseras ofta via
studiebevakarna
5(24)
Uppsala universitet
Universitetets organisation
Även om du som studerar på ett utbildningsprogram ibland kan uppfatta programmet som den
centrala enheten, tillhör kurserna du läser, och därigenom även du som student, alltid en
institution. Vid Uppsala universitet finns hela 50 olika institutioner. Det är vid institutionerna
som universitetets egentliga arbete bedrivs. Institutionen är arbetsplats för såväl studenter,
lärare, forskare som administrativ personal. Institutionen leds av institutionsstyrelsen som är
sammansatt av företrädare för de anställda och studenterna vid institutionen. Ordförande är i
normalfallet institutionens prefekt.
Prefekten (professor eller annan lärare, till exempel en lektor), som utses av rektor,1 är
institutionens chef och leder, tillsammans med styrelsen, institutionens verksamhet. Prefekten
är ansvarig för sådant som arbetsmiljö, ekonomi och personalfrågor och är den som beslutar
om prolongation2 för doktorander som har haft förtroendeuppdrag inom institutionen.
Institutionen ingår i en fakultet, ett ämnesområde i en vidare mening. Vid Uppsala universitet
finns nio fakulteter: teologisk, juridisk, medicinsk, farmaceutisk, historisk-filosofisk,
språkvetenskaplig, samhällsvetenskaplig, teknisk-naturvetenskaplig och
utbildningsvetenskaplig fakultet. Fakulteterna har det övergripande ansvaret för utbildning
och forskning inom ämnesområdet. Det beslutande organet för varje fakultet är
fakultetsnämnden. Medicinska och farmaceutiska fakulteten har gemensam fakultetsnämnd.
Vid teologisk och juridisk fakultet som endast har en institution var sammanfaller
fakultetsnämnd med institutionsstyrelse.
I fakultetsnämnden sitter lärar- och studentrepresentanter från fakultetens institutioner.
Nämnden består normalt av 13 ledamöter: dekanus (ordföranden), vice ordförande, 7 lärare
och 4 studenter. Även representanter från de tre fackliga huvudorganisationerna (SACO, STATF och SEKO) har närvaro- och yttranderätt. I vissa fall har nämnden även valt att ha ett
antal externa ledamöter, exempelvis från näringslivet. De anställda har en mandatperiod på tre
år, medan studenternas väljs för ett år. Fakultetsnämnden ansvarar för de vetenskapliga
prioriteringarna och kvaliteten i utbildning och forskning inom respektive fakultet. Det är till
fakultetsnämnden som institutionsledningen rapporterar i fråga om forskning och utbildning.
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har även sektioner som en mellannivå mellan
institution och fakultet.3
Uppsala Universitets fakulteter är sedan 1999 indelade i tre vetenskapsområden:
humanistiskt-samhällsvetenskapligt (samhällsvetenskapliga, teologiska, juridiska
språkvetenskapliga, historisk-filosofiska samt utbildningsvetenskapliga fakulteten),
medicinskt-farmaceutiskt samt tekniskt-naturvetenskapligt område. Dessa leds av
områdesnämnder, med var sin vice-rektor som ordförande. Områdesnämnden har det
övergripande ansvaret för vetenskapsområdets verksamhet, inom ramen för konsistoriets (se
nedan) och rektors anvisningar. Bland annat lämnar de årligen underlag till konsistoriet för
1 Rektor kan även delegera beslutet om att utse prefekt.
2 Förlängning av doktorandtiden. Detta måste beslutas av prefekten då detta innebär ett ekonomiskt ansvar för fakulteten.
3 Dessa sektioner har ingenting med kårens indelning i sektioner att göra se nedan under avsnittet om kårens organisation för en förklaring
av kårens sektioner.
6(24)
dess fördelning av resurser mellan vetenskapsområdena, samt underlag till universitetets
årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Det är också viktigt att känna till att
områdesnämnden har till uppgift att inom vetenskapsområdet uppmärksamma studenternas
studievillkor och studiemiljö samt föreslå eller vidta åtgärder som förbättrar dessa.
Områdesnämnden har samma typ av sammansättning som fakultetsnämnderna, det vill säga
ordförande, vice ordförande, 7 lärare och 4 studenter. Även här har representanter från
fackförbunden rätt att delta och yttra sig. Inom vetenskapsområdena för medicin och farmaci
samt teknik och naturvetenskap sammanfaller områdesnämnd och fakultetsnämnd och
ordföranden för respektive nämnd är vice-rektor för området. Inom vetenskapsområdet för
humaniora och samhällsvetenskap finns en områdesnämnd med vice-rektor som på de andra
områdena men området består av sex fakulteter med var sin fakultetsnämnd.
Konsistoriet, universitetets styrelse, är universitetets högsta beslutande organ och utgör
tillsammans med rektor universitetets främsta ledning.4 De har det övergripande ansvaret för
långsiktig planering och genomförande av universitetets alla angelägenheter, vetenskapliga,
ekonomiska och administrativa. Majoriteten av ledamöterna i konsistoriet utses av regeringen,
vilket innebär att de är externt tillsatta, även om de nomineras av universitetet. Regeringen
utser även konsistoriets ordförande. Den operativa ledningen utövas dock av rektor. Rektor
utses formellt av regeringen, men förslag på kandidater lämnas till regeringen av konsistoriet.
Även lärar- och studentrepresentanter ingår i konsistoriet. Personalföreträdare har närvarooch yttranderätt. Universitetsledningen består av rektor, prorektor och universitetsdirektören.
På universitetsledningens formella möten deltar även två studentrepresentanter.
Knutet till ledningen finns också Akademiska senaten, vilken är rektors samrådsgrupp med
representanter för lärare och studenter. Akademiska senaten sammanträder minst en gång per
termin och består av ett hundratal lärare och studenter. Lärarna väljs av vetenskapsområdenas
elektorsförsamlingar och studenterna av studentkårerna. Akademiska senaten har till uppgift
att föra en diskussion om och framföra synpunkter på bland annat mål- och strategiarbete för
universitetets verksamheter, universitets organisation samt regeringens propositioner rörande
högskolan. Frågor rörande inriktning vid rekrytering av studenter och lärare, samt nya
utbildningar och forskningsprogram behandlas också.
Varje vecka hålls också rektors beslutssammanträde. Vid dessa möten fattar rektor beslut,
medan prorektor, förvaltningschef och biträdande förvaltningschef och Uppsala studentkårs
ordförande5 har närvaro- och yttranderätt. Detta ger en insyn i universitetsledningen och de
frågor som behandlas. Beslutsammanträdet är också beredande organ inför konsistoriets
möten. Det är rektor som besvarar remisser för Uppsala universitets räkning samt beslutar om
tillsättande av vissa tjänster, till exempel professurer. Rektor fattar på beslutssammanträdet
även beslut om tillsättande av arbetsgrupper och utredningar, utseende av vissa
universitetsrepresentanter och om övergripande regler för universitetet. Rektors ledningsråd
är beredande till rektors beslutssammanträdande. I rektors ledningsråd är studenterna
representerade av Uppsala studentkårs ordförande, Farmacevtiska studentkårens ordförande
samt Doktorandnämnden ordförande. I ledningsrådet sitter utöver rektor och
studentrepresentanter även prorektor, universitetsdirektören samt de tre vice-rektorerna för
vetenskapsområdena.
4
Konsistoriet har varit namnet på universitetets styrelse sedan dess grundande år 1477. Namnet har behållits av
tradition.
5
Ordförande för Farmacevtiska Studentkåren är suppleant till Uppsala studentkårs representant.
7(24)
Nyligen (den 19 april 2012) beslutade konsistoriet, efter en längre tids diskussioner om att
lämna en s.k. hemställan till regeringen om att verksamheten vid Högskolan på Gotland ska
införlivas i Uppsala Universitet från och med 1 juli 2013. Regeringen kommer troligen att ta
beslut om detta i december 2012. I nuläget (våren 2012) är det ännu oklart exakt vad
införlivningen kommer att innebära för studentkårerna och studentrepresentanterna.
Universitets ekonomi
Resurstilldelningen till universitet och högskolor regleras i vårbudgeten och
budgetpropositionen samt i regleringsbreven som utfärdas av regeringen efter det att
budgetpropositionen har beslutats av riksdagen. Varje mandatperiod lägger regeringen också
fram en forskningsproposition som sätter ramarna för den statligt finansierade forskningen.6
Den senaste kom 2008 och nästa väntas komma under 2012. Från och med 2013 kommer
resurstilldelningen för utbildningar på grund- och avancerad nivå att påverkas av
kvalitetsutvärderingar som Högskoleverket gjort. De utbildningar som fått högsta omdöme i
dessa utvärderingar kommer att ges en extra ”kvalitetsbaserad resurstilldelning”. Resurserna
kommer dock att gå till lärosätet och inte till den enskilda utbildningen.7 Utvärderingen
genomförs i fyraårscyklar och den extra ersättningen baseras på utvärderingar från föregående
läsår. Den första perioden är mellan 2011 till 2014.8
I regleringsbreven fastställs takbeloppet som är den högsta ersättningen som universitet kan
få per budgetår. I budgetpropositionen ges förslag för det kommande årets tilldelning av
anslag samt planeringsförutsättningar för de kommande två åren. Regleringsbreven anger
utöver takbelopp också vilken ersättning som utgår för helårsstudenter (HST/HÅS) och
helårsprestationer (HPR/HÅP) inom olika utbildningsområden. Hur många helårsstudenter
och helårsprestationer universitetet har påverkar anslaget och därigenom takbeloppet.
Antalet helårsstudenter och helårsprestationer är inte detsamma som antalet individer som
studerar vid universitetet. Helårsstudenter är en omräkning av hur många studenter som
studerar heltid om man lägger ihop olika deltidsstudenter till dess de motsvarar en
heltidsstuderande. En student som studerar heltid under ett år och är inskriven för detta antal
högskolepoäng (60hp) motsvarar alltså en helårsstudent. För att räkna ut helårsstudenter tas
antalet registrerade studenter på påbörjad kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med
60. Om exempelvis 10 studenter läser 30 poäng motsvarar detta 5 helårsstudenter
(10*30/60=5). En helårsprestation motsvarar 60 tagna högskolepoäng och är inte avhängigt en
specifik students resultat, utan en helårsprestation blir det när totalt 60 poäng är avklarade vid
ett lärosäte. Helårsprestationer räknas ut genom att ta summan samtliga godkända poäng delat
med 60. De tio studenterna på 30-poängskursen motsvarar alltså – förutsatt att de tagit alla
sina poäng – 5 helårsprestationer (300/60=5). Om en student läser heltid ett läsår (60
högskolepoäng) samt tar alla poäng motsvarar alltså detta en helårsstudent och en
helårsprestation.
Ersättningen till universitetet baseras alltså på helårsstudenter och helårsprestationer. Denna
ersättning kallas med ett gemensamt ord per capita-ersättning, ibland även kallat
studentpeng och prislappar. Beloppet skiljer sig åt mellan de olika utbildningsområdena.
Lägst ersättning utgår till humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska
6
Utbildningsdepartementet (2008). Ett lyft för forskning och innovation, Faktablad (U08.010).
Regeringen (2012). Frågor och svar om Universitet och högskolor.
8
Högskoleverket 2012. Kvalitetspeng.
7
8(24)
utbildningar, benämnda med ett gemensamt namn HSJT.9 Nivån för ersättningarna är
uträknade på genomsnittskostnader för de olika utbildningsområdena i landet som helhet, och
är oberoende av de faktiska kostnader universitetet har. De per capitaersättningar som
regeringen anger för de olika utbildningsområdena behöver inte nödvändigtvis vara de
ersättningar som institutionen till slut får för sina studenter. Universitetet kan välja att
prioritera ett eftersatt område genom att ge utbildningarna inom detta område en högre
ersättning än den som lagts fram av regeringen. Omfördelningar kan ske på alla universitetets
nivåer. Detta då takbeloppet endast anger den högsta ersättning lärosätet kan få, det sätter
alltså ingen gräns för hur många studenter som universitetet får anta och utbilda. Antalet
utbildningsplatser bestämmer lärosätet, utom när det rör läkarutbildningen där antalet
läkarplatser är förutbestämda.
I de fall högskolan har redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer som genererar en
summa högre än vad takbeloppet ger rätt till – så kallad överproduktion - har man rätt att
”spara” denna för att få ersättning för överproduktionen följande budgetår. Detsamma gäller
omvänt, så kallat anslagssparande, som då innebär att de resurser som inte använts ett år får
föras över till nästa budgetår om inte regeringen beslutar annat.10
I regleringsbreven kan det också finnas också särskilda åtaganden. Enligt regleringsbrevet för
Uppsala universitet (2012) har universitetet exempelvis skyldighet att varje läsår erbjuda
utbildning i bland annat i egyptologi, seismologi och assyriologi och i detta finns även
rekryteringsmålet att minst 36 procent av de professorer som anställs 2012-2015 ska vara
kvinnor.
Forskarutbildningen har två kostnadsdelar, dels kostnaden för utbildningen, handledningen,
arbetsplats etc. och dels kostnaden för doktorandens försörjning (utbildningsbidrag eller
doktorandtjänst).11 Sedan en reform av forskarutbildningen gjordes 1997 kan en institution
inte anta nya doktorander om man inte har dessa kostnader tryggade för den tid som
utbildningen beräknas ta (dvs. 4 år). Staten ställer upp mål för hur många doktorsexamina
som universitetet ska producera men täcker endast delvis de kostnader som medföljer. Staten
förväntar sig istället att universitetet ska ta in pengar från annat håll för att klara målen.
Alternativa finansiärer kan till exempel vara statliga forskningsråd eller privata
forskningsstiftelser.
De yttre ramar som styr högskolor och universitets lokala planering är beslut tagna av riksdag
och regering. Riksdagen beslutar om Högskolelagen och statens budget medan regeringen
utfärdar förordningar, bland annat Högskoleförordningen, och regleringsbreven. Det är dock
som nämnt universitetens uppgift att fördela de medel som fås från staten. Vid Uppsala
universitet ger konsistoriets uppdrag till områdesnämnderna. Uppsala universitet beslutade
2012 om en ny resursfördelningsmodell.12 Modellen baseras på ersättningen regeringen ger
till utbildningsområden. Uppdraget som ges till områdesnämnderna ska ges som ett internt
takbelopp även om strategiska omfördelningar kan göras. Dessa nämnder ger i sin tur uppdrag
till respektive fakultetsnämnder/sektioner och/eller institutioner. Det är alltså institutionerna
9
Studentkårer i Sverige har under flera års tid drivit att prislapparna ska öka på alla områden och särskilt på de
områden (HSJT) där ersättningen nu är lägst.
10
Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende universitet och högskolor.
11
Det händer att studenter forskar utan att få ersättning, eller får ersättning genom stipendium. Detta är något
som Uppsala studentkår vill att universitetet ska arbeta bort till fördel för de mer rättssäkra och socialt tryggade
anställningarna för doktorander.
12
Uppsala universitet (2012). Ny resursfördelningsmodell för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
9(24)
som har det egentliga kravet att universitetets utbildningsuppdrag uppfylls. Den avreglering
som skett inom högskolesektorn har medfört en större frihet att disponera tillgängliga resurser
till de arbetsenheter där universitetets verksamhet utförs. Institutionerna disponerar
självständigt de medel som ställs till förfogande från interna och externa uppdragsgivare.
Medlen ska täcka kostnader för lärare och administrativ personal, drifts- och lokalkostnader,
samt gemensamma kostnader för bibliotek, förvaltning och universitets administrativa enhet.
Eftersom verksamhetens resultat ligger till grund för resurstilldelning ställs höga krav på
uppföljning, både gentemot externa anslagsgivare och intressenter och även internt inom
universitetet. Det ekonomiska resultatet ska visa att förbrukade resurser inte har överskridit
tillgängliga resurser samtidigt som ev. ackumulerade överskott inte har överstigit 10 % av
omsättningen. Universitetet har inte – och ska inte heller ha – något intresse av att skapa
ekonomiska vinster från den bedrivna verksamheten.
Universitetsbiblioteket
Inom ramarna för universitetets verksamhet finns också universitetsbiblioteket, vars uppdrag
är att ansvara för den vetenskapliga informationsförsörjningen och vara en stödfunktion för
forskning och utbildning vid universitetet. Biblioteket har två olika typer av verksamheter:
1) bruksverksamhet
2) universitetsgemensamma ändamål och biblioteksgemensamma funktioner
Bruksverksamheten bedrivs vid ett stort antal bruksbiblioteksenheter, som har delats upp i
fyra bibliotekssamverkansområden: bibliotekssamverkan H (humaniora och teologi),
bibliotekssamverkan S (juridik, samhällsvetenskap och lärarutbildning), bibliotekssamverkan
M (medicin och farmaci) samt bibliotekssamverkan N (matematik, naturvetenskap och
teknik). Dessa områden har alla en samverkansgrupp där företrädare för områdes- och
fakultetsnämnder, studenter/doktorander och bibliotekarier sitter.
Bibliotekssamverkansgrupperna har under områdesnämnderna ansvar för de ingående
bruksenheternas inriktning, beståndsuppbyggnad, servicenivåer etc. Det är alltså här beslut tas
om bland annat låneregler och litteraturtillgänglighet. I tillägg till
bibliotekssamverkansgrupperna finns även en ämnesbiblioteksgrupp för bruksverksamheten,
vilken leds av en gruppchef.
Med universitetsgemensamma ändamål avses de litteratursamlingar av kulturarvskaraktär
som Uppsala universitet förvaltar. Dit hör också generella riktlinjer för hela
biblioteksverksamheten i frågor som rör samverkan med det omgivande samhället.13 Inom
detta område finns också de biblioteksgemensamma funktionerna som är t.ex. utveckling,
samordning och administration av den samlade biblioteksverksamheten samt IT-frågor. De
universitetsgemensamma ändamålen samordnas i en biblioteksgrupp, som leds av en
gruppchef. Chef för de biblioteksgemensamma ändamålen är bibliotekets administrativa chef,
som även är ekonomichef.
Överbibliotekarien är bibliotekets chef med högsta operativa ansvar för ledning, utveckling,
samordning, redovisning och kvalitetssäkring av universitetets biblioteksverksamhet.
Cheferna för de olika verksamheterna (gruppcheferna), samt biträdande administrativ chef
13
Universitetets samverkan med det omgivande samhället brukar kallas ’den tredje uppgiften’ (de två första är
utbildning och forskning).
10(24)
(vilken har personalansvar), utgör tillsammans med överbibliotekarien bibliotekets
ledningsgrupp. Ledningsgruppen fungerar rådgivande till överbibliotekarien.
Tidigare fanns en biblioteksstyrelse som beslutade i biblioteksfrågor men genom beslut i 2010
års arbetsordning har detta ansvar överförts till överbibliotekarien. Istället finns numera ett
biblioteksråd, som har en rådgivande funktion. Biblioteksrådet fungerar som ett
referensorgan och har inget beslutsansvar. I biblioteksrådet sitter representanter för
studenter/doktorander, facket, biblioteket, rektorsråden för IT och Kultur och traditioner samt
särskilt valda ledamöter (ofta representerande lärarna vid universitetet). Fokus för
biblioteksrådets diskussioner ligger på biblioteksgemensamma intressen, exempelvis förvärv,
framtida utveckling av biblioteksverksamheten, kulturarv och IT.
11(24)
Uppsala studentkår
För studenterna vid Uppsala universitet finns två olika studentkårer – Uppsala studentkår och
Farmacevtiska studentkåren – och det är på kårens mandat du sitter som studentrepresentant.14
De studenter som läser vid den Farmaceutiska fakulteten har möjlighet att gå med i
Farmacevtiska studentkåren för att bli studentrepresentant eller på annat sätt ta del av kårens
verksamhet. Studenter som läser på de övriga fakulteterna kan gå med i Uppsala studentkår.
Som studentrepresentant är du formellt sett utsedd av din kår och du kan alltid få stöd från
kåren i ditt arbete som studentrepresentant.
Uppsala studentkår, som är Sveriges äldsta studentkår, bildades 1849 av studentnationernas
samarbetsorgan Kuratorskonventet för att vara en röst för alla studenter. Från början var kåren
ett representativt organ vars ledning utsågs av nationerna men under 1960-talet separerades
kåren från nationerna. Under sina 163 år har kåren arbetat med att försöka förbättra studenters
villkor bl a inom områden som bostäder och studiemedel.15 1 juli 2010 avskaffades
kårobligatoriet vilket gav staten och universitetet ett ökat ansvar för studentinflytandet och
framförallt för dess finansiering. Uppsala Studentkår är en del av Sveriges Förenade
Studentkårer (SFS).
Uppsala studentkårs arbete består av tre huvuddelar: studiebevakning, vilket bl a innebär
arbete för ökad kvalité, studentinflytande, där studentrepresentanterna är kärnan, och
studenträttigheter, bland annat genom studentombud som hjälper studenter i eventuella
konflikter med universitetet exempelvis gällande betyg.
Uppsala studentkårs organisation
Uppsala studentkårs högsta beslutande organ är fullmäktige, som består av 41 ledamöter från
olika kårpartier. Under läsåret 2012/2013 sitter representanter från följande partier i
fullmäktige: Uppsala universitets studenter (UUS), Gröna studenter (GS), Vänsterns
studentförbund (VSF), Feministiskt studentinitiativ (FI), S-studenter (S), Moderata studenter
Uppsala (MST), Piratstudenterna (PS) samt Centerstudenter (CS). Fullmäktiges
sammansättning avgörs av medlemmarna i Uppsala studentkårgenom ett allmänt val som äger
rum varje vår. Alla kårmedlemmar har möjlighet att kandidera i detta val genom att ställa upp
på en befintlig partilista, eller genom att registrera ett eget kårparti med en lista. Fullmäktiges
uppgift är att ange riktlinjer för och övervaka kårens verksamhet. Fullmäktige sammanträder
ungefär en gång i månaden och alla kårens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på
mötena. Alla medlemmar kan även lyfta frågor genom motioner till fullmäktige. I fullmäktige
beslutar man bland annat om kårens budget och väljer en kårstyrelse (bestående av upp till
13 personer) samt studentrepresentanter i universitetscentrala organ som konsistoriet och
akademiska senaten. Fullmäktige beslutar även vilka åsikter som Uppsala studentkår som
organisation företräder. Uppsala studentkår har åsiktsprogram i olika frågor som berör
studenter, såsom utbildning, jämlikhet, studiesocial situation, internationellt och
informationspolitik. I dessa åsiktsprogram regleras kårens ståndpunkt i politiska frågor. Om
du är osäker på vad detta innebär eller om du inte helt håller med om en åsikt så är du
14
Detta innebär att det är kåren som, i enlighet med Studentkårsförordningen 7§, har fått rätten att utse
studentrepresentanter, dvs. att representera studenterna och du som representant är utsedd av kåren.
15
Om du vill veta mer om kårens historia kan du läsa skriften ”Studentbostäder, studiemedel och studiekvalitet –
ett decennium med Uppsala Studentkår” som utgavs 2009 i samband med kårens 160-årsjubilieum.
12(24)
välkommen att diskutera detta med kårens styrelse. Som studentrepresentant ska man följa
dessa program som finns tillgängliga på kårens hemsida.
Kårstyrelsen är Uppsala studentkårs verkställande organ, vilket är ytterst ansvarigt för kårens
verksamhet. Den leder verksamheten, arbetar aktivt för att genomföra de förändringar som
fullmäktige har beslutat, och förvaltar kårens tillgångar, dvs. har arbetsgivaransvar och
juridiskt ansvar. Efter avslutad mandatperiod beslutar fullmäktige om att ge styrelsen
ansvarsfrihet.
I kårstyrelsen ingår ett presidium – ordförande och (vanligtvis) två vice ordförande, en med
studiesocialt och en med utbildningsansvar. Dessa personer är heltidsarvoderade för att sköta
kårens dagliga arbete. Presidiet får ta mindre beslut på egen hand, medan större beslut tas av
styrelsen. Presidiet är kårens ansikte utåt, dvs. gör uttalande i media och representerar kåren i
olika sammanhang samt sköter arbetsledning av arvoderade och den administrativa
personalen på kansliet.
Utöver presidiet finns också ett flertal andra heltidsarvoderade studenter, som kan vara till
stöd för dig som studentrepresentant. Dessa studenter jobbar bland annat med bostäder,
internationella studenter och jämlikhet. För studenter på grund- och avancerad nivå16 som får
problem med sin utbildning finns ett studentombud med kompetens inom studenters
rättigheter och för doktorander finns en doktorandombudsman som jobbar enbart med
doktoranders problem. De fyller även en viktig roll i kårens uppgift att vara en aktör som
aktivt jobbar för att studenters situation och villkor ska förbättras.
Kåren driver även ett antal projekt. Två av dessa projekt är ESMeraldra och Kondoma Mera.
Mångfaldsbyrån ESMeralda, ett samarbetsprojekt med universitetet och Uppsala kommun,
arbetar för att uppmärksamma och motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till
högskolan. Kondoma Mera drivs i samarbete med Kuratorskonventet, finansieras av
socialstyrelsen genom Uppsala läns landsting, och arbetar med att informera studenter om
frågor som berör sexuell och reproduktiv hälsa. På kåren finns även olika arbetsgrupper, till
exempel om IT, miljö och jämlikhet, där man som kårmedlem kan engagera sig i frågor man
anser särskilt viktiga. Det går även att starta nya grupper.
Uppsala Studentkår är indelad i 7 underavdelningar som kallas sektioner: medicinska,
teknisk-naturvetenskapliga, ekonomiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och humanistiska
sektionerna samt sektion Lära (utbildningsvetenskapliga). Alla sektionerna följer universitets
fakultetsindelning med undantag av humanistiska sektionen som samlar studenter vid tre
fakulteter (språkvetenskapliga, teologiska, historisk-filosofiska) och samhällsvetenskapliga
fakultetens, vars studenter är uppdelad på två sektioner: samhällsvetenskapliga och
ekonomiska sektionen.17 Arbetet med att införa sektioner påbörjades under verksamhetsåret
2008/09. Tanken med sektionerna är att dessa ska föra kårens arbeta närmare studenterna och
deras vardag ute på de olika fakulteterna, institutionerna och programmen. Sektionerna är
därför ansvariga för att utse studentrepresentanter till organ på fakultets- och institutionsnivå.
Sektionerna får ekonomiskt bidrag från kåren centralt, en summa per helårsstudent som
sektionen representerar samt ytterligare en summa per kårmedlem inom sektionen.
16
Grundutbildning är den utbildning ger en kandidatexamen (bachelor) medan avancerad nivå ger en magister
eller master. Yrkesexamen finns ibland bara på grundnivå men ofta på båda nivåerna.
17
Ekonomiska sektionen samlar studenter från institutioner som har säte på Ekonomikum. Studenter från övriga
institutioner från samhällsvetenskapliga fakulteten tillhör samhällsvetenskapliga sektionen.
13(24)
Sektionerna styrs av ett sektionsråd, som fungerar som sektionens styrelse. Sektionsrådets
sammansättning, liksom antalet ledamöter, varierar mellan de olika sektionerna, men rådet
måste alltid ha en ordförande och kassör, och väljas av sektionens medlemmar. Ibland sitter
de studenter som är representanter i institutionsstyrelsen i sektionsrådet. Sektionerna arbetar
tillsammans med studentföreningar vid fakulteter och institutioner och ofta sitter
representanter från dessa föreningar i sektionsrådet.
Varje sektion har ett antal studiebevakare, studenter som är arvoderade för att ha speciellt
ansvar för utbildningsfrågor och som arbetar med att samordna och stimulera
studentinflytandet inom sektionerna. Studiebevakarna arbetar främst med frågor som rör
grund- och avancerad nivå men även för dig som är doktorand kan de vara till stor hjälp.
Studiebevakarna är till för att stödja och underlätta för dig som studentrepresentant. Till
studiebevakarna inom din sektion kan du vända dig om du behöver hjälp med något som rör
studentrepresentation eller om du behöver eller har tips och idéer om hur din utbildning kan
bli bättre. En av sektionens studiebevakare är sektionsrådets ständige sekreterare.
Utöver sektionsråden finns även på vissa institutioner/program så kallade studieråd.18 Dessa
studieråd arbetar med frågor som berör studenterna på programmet/institutionen. Om det inte
finns något studieråd på din institution kan du ta hjälp av studiebevakarna inom din sektion
för att själv starta ett. Representanter från studieråden och från olika studerandeföreningar vid
institutioner och program sitter ofta i sektionsrådet.
Doktoranderna organiserar sig i doktorandråd på fakultetsnivå. Dessutom finns
doktorandnämnden, ett samarbetsorgan för fakulteternas doktorandråd, som främst
behandlar fakultetsövergripande frågor. Ordföranden för doktorandnämnden sitter normalt
som studentrepresentant i konsistoriet. Doktorandombudsmannen fungerar som ständig
sekreterare på dess möten. Studentkåren har delegerat uppgiften att utse
doktorandrepresentanter till doktorandnämnden.
Om du valts till studentrepresentant i exempelvis en institutionsstyrelse är det av allra största
vikt att du har kontinuerlig kontakt med din sektion eftersom de har god kommunikation med
studenterna vid institutionen. På så sätt kan din representativa roll ha en bra förankring hos
studenterna och du kan göra största möjliga nytta. Genom samordning kan studenter lära sig
mer av varandra och uppnå bättre resultat. Sektionerna utgör en viktig länk i samarbetet
mellan studenterna, studentkåren och universitetet.
Om man vill ha fortlöpande information om kårens arbete och olika arrangemang som kåren
anordnar kan man anmäla sig för att få kårens nyhetsbrev i kårreceptionen eller genom att
kontakta kårens informationsansvarig.
18
Dessa ska inte förväxlas med de programråd som universitetets har.
14(24)
Att sitta som ledamot i ett högskoleorgan
Vid universitetet bedrivs forskning och utbildning, men universitetet är också en
förvaltningsmyndighet. Beslutande eller beredande organ utgör delar av myndigheten och kan
ha självständig beslutanderätt, även om besluten tillskrivs själva universitetet. Detta är särskilt
viktigt i situationer då organet fattar beslut som innebär myndighetsutövning mot enskild.
Med myndighetsutövning menas beslut eller andra åtgärder, där saken avgörs genom beslut av
en myndighet, till exempel vid anställning, fördelning av stipendier och anslag.19
Förvaltningsmyndigheter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen
(likhetsprincipen) och iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Som ledamot i
ett högskoleorgan har du vissa skyldigheter och rättigheter.
En viktig skyldighet är närvaroplikten, dvs. att organets ledamöter ska närvara vid alla
organets möten. En av anledningarna till att närvaroplikten finns är att vid ett sammanträde i
ett högskoleorgan måste fler än hälften av ledamöterna vara närvarande för att organet ska
vara beslutsmässigt. Närvaroplikten innebär att laga förfall krävs för frånvaro. Laga förfall
kan vara frånvaro på grund av sjukdom, snöstorm, tågstrejk eller något annat som du inte kan
förutse eller råda över. Om du har fått förhinder meddelas detta till ordföranden, sekreteraren
eller kansliet. Du måste också kontakta din suppleant så snart som möjligt, så att hon/han har
möjlighet sig att förbereda sig inför mötet. Obligatorisk undervisning och tentamen är laga
förfall för studenter, men universitetsorganet har skyldighet att underlätta ditt deltagande
genom olika anpassningar. Deltagande i möten som förtroendevald student är giltig frånvaro
från studier, även från obligatoriska moment så som seminarier och laborationer. Kontakta din
lärare och förklara situationen så får läraren hjälpa dig att anpassa ditt schema.
En annan viktigt del av dina åtaganden i ett högskoleorgan är att du har röstplikt.
Huvudregeln är att var och en som är satt att besluta på en statlig myndighets vägnar ska delta
i alla avgöranden, om det inte finns beaktansvärda skäl att avstå. Men du har rätt att lägga ned
din röst om du vill. Detta gäller dock inte i ärenden som avser myndighetsutövning mot
enskild. Då är jäv (se ordlista nedan) det enda skälet till att avstå från att delta i avgörandet av
ett ärende. När studenterna som grupp inte håller med i en fråga ska du som
studentrepresentant meddela detta före eller under sammanträdet. Detta är din rättighet som
studentrepresentant och din skyldighet gentemot den studentgrupp som du företräder.
Om du har en avvikande mening när beslut ska tas kan du reservera dig mot detta beslut.
Detta gör du genom att meddela organet att du och därmed studenterna reserverar er när
beslutet tas. Se till att den som skriver protokollet noterar detta. Du kan även motivera varför
du reserverar dig genom att låta anteckna avvikande mening i protokollet.
I vissa fall vill du kanske förtydliga ditt beslut eller förklara anledningen till att studenterna
har röstat som de gör, vare sig de har röstat för eller emot beslutet. Då kan man lägga till en
protokollsanteckning till protokollet. Om man har en avvikande mening eller vill lägga in en
protokollsanteckning så anmäler man detta muntligt, innan protokollet har justerats. Den som
inte reserverar sig ska anses ha biträtt beslutet och kan göras ansvarig.
19
Myndighetsutövning. De vanligaste formerna av myndighetsutövning inom universitet och högskola är
betygssättning, dispensbeslut och antagning.
15(24)
Hur ett möte brukar gå till
Inför mötet
Senast en vecka innan mötet bör kallelse, föredragningslista och eventuella handlingar skickas
ut till dig. 20 Detta innebär alltså att du meddelas tid och plats för mötet, samt till vem du ska
meddela om du har förhinder. De handlingar som behövs som beslutsunderlag bör också
skickas ut med kallelsen, samt förslag till beslut om det finns något sådant färdigt. På detta
sätt kan du på bästa möjliga sätt förbereda dig inför mötet och eventuellt ta kontakt med andra
berörda studenter. Ta tillfället i akt och diskutera mötespunkterna med studieråd,
studentföreningar, studiebevakare och andra studenter. Kallelse och föredragningslista görs
upp av ordföranden och sekretariatet. Det är alltså till dem du ska höra av dig om du själv vill
ta upp något under mötet. Var inte rädd för att göra detta! Ofta kan studenter väcka frågor
som de anställda inte tänkt på.
Sammanträdet öppnas
Sammanträdet öppnas av ordföranden. Justerare utses och eventuellt en sekreterare om det
inte finns någon ordinarie sådan. Om du själv utses till justerare kan det vara bra att föra
noggranna anteckningar under mötet, eftersom du sedan ska kontrollera att det som står i
protokollet stämmer. Ordföranden frågar vid mötets öppnade om kallelse, dagordning m.m.
har skickats ut i tid. Om detta inte har skett har ledamöterna möjlighet att säga ifrån och då
kan mötet inte hållas. Om organet är beslutsmässigt, dvs. tillräcklig många är närvarande, kan
mötet ändå hållas om de flesta röstar för att så ska ske. Denna kontroll kan verka formell men
är till för att alla ledamöter ska ha fått information i tid för att kunna ha tid att sätta sig in i de
frågor som ska diskuteras samt närvara på mötet.
Härnäst fastställs föredragningslistan. Det är möjligt att lägga till extra ärenden som inte finns
på föredragningslistan, om alla de närvarande är överens om detta. Observera dock att det är
sammanträdespraxis att beslut inte får fattas i frågor som inte finns med på
föredragningslistan om inte alla närvarande är överens om det. Skälet till detta är att alla
ledamöter ska ha hunnit förbereda sig och tänka över sitt ställningstagande i alla frågor. Om
det kommer upp ett ärende som du är osäker på hur du ställer dig till, och som du därför vill
diskutera med andra, kan du alltså protestera mot att ärendet behandlas under det aktuella
sammanträdet.
Information och meddelanden
Om man är ny i ett organ kan man be de närvarande att presentera sig. Det är också vanligt att
man har en meddelandepunkt, där ledamöterna informerar om viktiga och relevanta frågor
från universitetets olika delar. Som student kan du berätta lite om viktiga frågor eller vad som
händer på Uppsala studentkår och i studierådet etc.
20
Ordförklaringar finns senare i denna skrift
16(24)
Ärendebehandling
Nästa del av sammanträdet är behandlingen av ärenden. Vanligast är att man börjar med
tidigare bordlagda ärenden och fortsätter med nya frågor. Behandling av varje ärende inleds
med en föredragning, det vill säga en redogörelse av ordföranden, sekreteraren eller en
speciellt utsedd föredragande. I föredragningen ges även förslag på beslut. När
föredragningen av ett ärende är avslutat har ledamöterna möjlighet att ställa frågor. Sedan
övergår man till överläggning, då ordet är fritt, men då man anmäler sig till ordföranden som
har en talarlista (genom att höja handen eller liknande för att påkalla ordförandens
uppmärksamhet). Talarlistan är ett hjälpmedel för att rättvist fördela ordet så att alla ska
kunna få säga sin mening och för att se till att inte alla talar i munnen på varandra. Talarlistan
kan dock brytas genom replik (som man kan begära om man blivit missuppfattad eller
angripen), sakupplysning eller ordningsfråga (som kan väckas om något som gäller
mötesordningen, till exempel om de som talar inte håller sig till ämnet). Här kan man yrka (ge
förslag på beslut) för att exempelvis bifalla eller avslå den föredragandes förslag eller komma
med ett eget förslag.
Beslut kan fattas då talarlistan är tom eller om när ett streck har satts i diskussionen.
Ordföranden sammanfattar diskussionen och klargör de olika yrkandena. Om det finns flera
olika förslag till beslut föreslår man en så kallad propositionsordning. Ordföranden ställer upp
de olika propositionerna och frågar mötet om de vill bifalla eller avslå förslagen. För att göra
det enkelt för ordföranden att avgöra är vilket förslag som har vunnit är frågorna alltid
utformade så att man bara ska ropa ja till att antingen bifalla eller avslå förslaget. Det blir
också enklare för mötesdeltagarna att veta i förväg på vilken sätt man ska svara. Ordföranden
försöker sedan avgöra om en majoritet är för att anta eller för att förkasta förslaget, och
presenterar sedan det förslag som denne uppfattat som det som fått mest bifall. Detta sätt att
besluta kallas beslut genom acklamation och är det vanligaste sättet att fatta beslut inom
universitetsorgan. Oftast råder ingen större tvekan om vilket förslag som vunnit. Om någon
ledamot anser att ordförandens uppfattning om vilket förslag som vunnit varit felaktig, så kan
denna begära omröstning eller votering innan ordföranden klubbat beslutet. Omröstning kan
gå till på olika sätt. En annan orsak till att begära omröstning kan vara att man av någon
anledning vill ha markerat i protokollet vem och hur många som röstat på vilket förslag. Om
ett förslag som man inte vill stå bakom röstas igenom kan man reservera sig, det vill säga
meddela avvikande mening. Detta bör man, som tidigare nämnts, absolut göra om man känner
att man inte kan stå bakom ett viktigt beslut.
Mötet avslutas med att ordförande meddelar tid för nästa sammanträde.
17(24)
Sammanträdesordlista
Acklamation
Beslutet tas utan formaliserad omröstning med rösträkning. Ledamöterna svarar ja antingen
på frågan om man är för eller på frågan om man är emot att godta det föreslagna beslutet.
Adjungering
Att låta någon utomstående, dvs. en person som inte är medlem i organet, delta vid ett möte.
Ajournering
Mötet skjuts upp till ett senare tillfälle.
Beredning
Framtagande av faktaunderlag i en fråga, som sedan diskuteras bland ledamöterna.
Beslutsmässig
Ett organ är beslutsmässigt när det uppfyller stadgarnas krav för hur många av ledamöterna
som måste finnas närvarande för att man ska kunna fatta beslut.
Bordläggning
Beslutet skjuts upp till nästa sammanträde. Exempelvis kan man bordlägga ett valärende där
det inte finns någon kandidat till den aktuella posten.
Dagordning
Se Föredragningslista
Delegation
Överflyttning av beslutanderätt. En nämnd kan till exempel överlåta på en anställd att
bestämma vissa saker.
Föredragande
Den som redogör för ett ärende och ger förslag till beslut.
Föredragningslista
Talar om vilken nämnd/styrelse som ska sammanträda, plats och tid, samt en lista över de
ärenden som ska tas upp vid sammanträdet.
Interpellation
En skriftlig fråga från en ledamot till ordföranden i en nämnd. Svaret ska också vara skriftligt
och tas upp vid ett senare sammanträde.
Justering
Ett protokoll ska alltid justeras. En eller flera av ledamöterna utses att justera, det vill säga
intyga att protokollet stämmer med vad som hände under sammanträdet genom att signera
protokollet. Detta är alltså ett slutligt godkännande av hur protokollet ska formuleras. Beslut
träder i kraft först då protokollet justerats.
18(24)
Jäv
Kan uppstå om någon av ledamöterna eller en närstående till ledamoten är personligen berörd
av ett ärende och ledamoten därmed inte bedöms vara tillräckligt objektiv. Om så är fallet får
han/hon lämna rummet när ärendet behandlas.
Kallelse
Skickas vanligen till en nämnds ledamöter ca en vecka före sammanträdet. I kallelsen talas
om var och när sammanträdet äger rum. Vanligtvis skickas en föredragningslista som talar
om vilka ärenden som ska behandlas ut tillsammans med kallelsen.
Omedelbar justering
När styrelsen eller nämnden inte anser sig kunna vänta på att protokollet ska hinna justeras
enligt ovan kan man fatta beslut om att en punkt är omedelbart justerad och därmed giltig.
Propositionsordning
Det sätt som ordföranden lägger fram förslagen till omröstning på. Om det finns mer än två
förslag till beslut i ett ärende kan det ha stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs mot
varandra. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej.
Protokoll
Skriftlig redogörelse, vanligtvis uppdelad i paragrafer (§), över vilka som deltagit och för vad
som förekommit och beslutats vid sammanträdet.
Protokollsanteckning
När en ledamot vill ha en särskild förklaring av exempelvis sitt eget agerande eller någon
anmärkning tagen till protokollet. Lämnas oftast in skriftligen.
Remiss
Utsändande av förslag för bedömning och yttrande från till exempel Högskoleverket,
studentkåren, rektor. Detta ger alltså organet (nämnden/gruppen) en chans att yttra sig i
ärendet.
Reservation
Då en ledamot anmäler att han/hon är emot det beslut som organet fattat. Eventuella
reservationer ska alltid tas till protokollet.
Valberedning
Särskilt utsedd grupp med uppgift att ta fram kandidater till olika poster och uppdrag
exempelvis ordinarie styrelseledamöter, ersättare, revisorer m fl.
Votering
Omröstning (med rösträkning). Om någon begär votering ska rösterna räknas och tas med i
protokollet.
Yrkande
Att göra ett yrkande innebär att en ledamot vill ha till stånd en ändring i huvudförslaget. Ett
yrkande är alltså ett förslag till beslut. Formella yrkanden kan vara begäran om ajournering,
bordläggning etc. Materiella yrkanden avser ställningstagande i sakfråga: bifall, avslag etc.
19(24)
Återremiss
Då nämnden skickar tillbaka ärendet för ny beredning. Ärendet ska då utredas på nytt innan
det tas upp i organet igen.
Äska
Begära, anhålla om. Oftast används ordet i betydelsen ”anhålla om pengar” (exempelvis för
finansiering av projekt eller liknande).
Överklagande
Ett beslut som tagits kan i vissa fall då det är fråga om myndighetsutövning mot enskild
överklagas hos högre instans av den som utsatts för beslutet. I högskoleförordningen finns en
lista på fall där ett överklagande kan vara motiverat
20(24)
Viktiga centrala organ inom universitetet
Akademiska senaten
Akademiska senaten är rektors samrådsgrupp med representanter för lärare och studenter, och
här diskuteras bl a mål- och strategiarbete för universitetets verksamheter, universitets
organisation samt regeringens propositioner rörande högskolan.
Konsistoriet
Konsistoriet är universitetets styrelse och universitetets högsta beslutande organ och utgör
tillsammans med rektor universitetets främsta ledning.
Rektors beslutssammanträde.
Detta är möten under vilka rektor fattar beslut. Prorektor, förvaltningschef och biträdande
förvaltningschef och Uppsala studentkårs ordförande har närvaro- och yttranderätt.
Rektors ledningsråd
Rektors ledningsråd är beredande till rektors beslutssammanträdande. I rådet sitter Uppsala
studentkårs ordförande.
Samverkansgruppen för Arbetsmiljö (SVAM)
SVAM behandlar frågor som rör universitetets arbetsmiljö.
Disciplinnämnden
I enligheten med Högskoleförordningen kap 10 behandlar nämnden ärenden gällande fusk,
plagiat, trakasserier eller studenter som stör universitetets verksamhet.
Kvalitetskommitté
Kvalitetskommittén sysslar med frågor som berör bland annat utbildnings- och
forskningskvalitet. En stor del av kommittén arbete berör olika typer av utvärderingar.
Kursklassificeringsgruppen
Denna grupp ämnesklassificerar kurser enligt modell framtagen av universitetet.
Medeltilldelning per student som läser en viss kurs sker baserat på tillhörighet inom
vetenskapsområde.
Biblioteksrådet
Biblioteksrådet är rådgivande till överbibliotekarien i frågor som rör universitetsbiblioteket.
Elektorsförsamling rektorsval
Ett tillfälligt organ som endast finns vart sjätte år, då ny rektor väljs. Organets uppgift är att
välja rektor för universitetet, vilket innebär att organet väljer en rektorskandidat som sedan
utses formellt av regeringen.
Beredningsgruppen för Pedagogiska priset
Detta organ tar fram förslag till beslut om vilka lärare som ska tilldelas Pedagogiska priset.
Organet är, precis som priset, uppdelat i fyra olika undergrupper: Teologi, humaniora och
lärarutbildning, Juridik och samhällsvetenskap, Medicin och farmaci samt Matematik,
naturvetenskap och teknik. Studenter nominerar lärare som har gjort särskilda pedagogiska
insatser och beredningsgruppen tar fram kandidater utifrån nomineringarna.
21(24)
Bedömargrupp PUMA medel
Denna grupp delar ut medel till institutioner, grupper och enskilda personer för pedagogiska
utvecklingsprojekt.
Universitetets stipendienämnd
Nämnden beslutar vem som ska tilldelas universitetets olika stipendier.
Samverkansgruppen för studentfrågor
Denna grupp, som består av rektor, prorektor och universitetsdirektören samt representanter
för studentkårerna, doktorandnämnden och kuratorskonventet, tar upp frågor som berör
studenter och som inte faller in under andra organ som studenterna finns representerade i.
Styrgruppen för objektet utbildning och lärande
Denna grupp har inflytande över Studentportalen och diskuterar även diverse andra IT-frågor.
22(24)
Länkar och litteraturtips
Lagar och förordningar
Högskoleförordningen
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19930100.htm
Högskolelagen
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm
Studentkårsförordningen
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090769.htm
Regleringsbrev för Högskola och Universitet
http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=13814
Regleringsbrev för Uppsala Universitet (2012)
http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=13778
Arbetsmiljölagen
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19771160.htm
Förvaltningslagen
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19860223.htm
Uppsala universitets föreskrifter, riktlinjer och policyer
Uppsala Universitetets huvudsida
www.uu.se
Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor – Här hittar du regler för studentinflytande,
undervisning, kursplaner, examination etc.
http://www.uu.se/node501
Riktlinjer för kallelse- och mötesförfarande
http://regler.uu.se/Detaljsida/?contentId=14587&kategoriId=119
Gemensamma bestämmelser för institutioner
http://regler.uu.se/Detaljsida/?contentId=14583&kategoriId=119
Uppsala universitet har en omfattande regelsamling. Här hittar du användbar information om
det ämne som hanteras eller om det organ du sitter i.
http://regler.uu.se/Listsida/?kategoriId=143
23(24)
Myndigheter inom högskoleområdet
Högskoleverket: Tillsynsmyndighet för högskolefrågor. Ger högskolorna tillstånd att utfärda
examina, granskar högskolorna och kan ta emot klagomål från studenter.
www.hsv.se
Arbetsmiljöverket: Studenten omfattas precis som de anställda av arbetsmiljölagen och har
samma rätt till en bra och säker, fysisk och psykosocial, arbetsmiljö som de anställda vid
universitetet.
www.av.se.
Uppsala studentkår
Huvudsida
www.uppsalastudentkar.nu
Uppsala Studentkårs stadgar
http://www.uppsalastudentkar.se/sv/node/5848
Uppsala studentkårs åsikter
http://uppsalastudentkar.nu/sv/asikterna
Mer information om Farmacevtiska Studentkåren kan du hitta på deras hemsida
www.farmis.se
Länkar från avsnittet om Uppsala Universitets ekonomi
Regeringen (2012). Frågor och svar om Universitet och högskolor
http://www.regeringen.se/sb/d/14387/a/160139#160139
Utbildningsdepartementet (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Faktablad (U08.010).
http://www.regeringen.se/sb/d/10006/a/113958
Högskoleverket (2012). Kvalitetspeng.
http://www.hsv.se/kvalitet/utvardering/sagardettill/kvalitetspeng.4.4d068135136738aead9800
0531.html
Uppsala universitet (2012). Ny resursfördelningsmodell för utbildning på grundnivå och
avancerad nivå (UFV 2011/134).
http://uadm.uu.se/digitalAssets/110/110212_resursf--rdelningsmodell-utbildning-120419.pdf
Övrig litteratur
Rättsliga regler i högskolan: liten handbok för ledarmöter i högskoleorgan, Norstedts juridik,
2008.
SFS:s skrift ”Resurstilldelning till högskolan” (Finns på: www.sfs.se)
24(24)