Handbok för studentrepresentanter – 120517
Handbok för studentrepresentanter Uppsala studentkår Denna skrift gavs för första gången ut år 2002 under titeln Yttranderätt, med kårens dåvarande vice ordförande Anna Danielsson som drivande för projektet. År 2010 uppdaterades skriften av studieutskottet, tidigare studentombudet Märta Lindqvist och utbildningspolitiskt ansvarig Hanna Victoria Mörck, och gavs ett nytt namn. Under våren 2012 har handboken bearbetats vidare och anpassats till kårens förändrade struktur av Fatma Aksal (vice ordförande med utbildningsansvar 2011/2012), Hanna Stam (studentombud), samt Josefin Lindgren. Förord En gång i tiden kämpade studenterna hårt för att få tillträde till universitetets ledande organ och till samtal med regeringen för att få vara med när viktiga beslut togs som påverkade utbildningen. Idag är studentinflytandet en självklarhet. När riksdagen år 2009 beslutade att kårobligatoriet skulle avskaffas fanns inga röster för att avskaffa studenters rätt till inflytande utan enbart röster för att förändra hur studentinflytandet skulle organiseras. Studenters påverkan har bland annat gett oss lagar om studenters medverkan, förbättringar av studiestödet, universitetsregleringar såsom föräldrapolicy och riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor. Du som student ska inte behandlas annorlunda än universitets anställda. Om något känns fel på fakulteten eller institutionen, kontakta dem genast för förändring och kontakta Uppsala studentkår. Tillsammans kan vi studenter förändra och förbättra vårt universitet och vår utbildning! Att studenters medverkan och inflytande över högre utbildning idag är stort har vi, dagens studenter, våra föregångare att tacka för. Idag finns vid Uppsala universitet mer än 900 studentrepresentanter varje år och du är nu en av dessa. Ta hand om detta uppdrag och ta med dina medstudenters åsikter. Respektera din kunskap och andras. Jämför och samarbeta med andra studieinriktningar och utbildningar, för att få veta vad andra studenter tycker. Involvera hela studentgruppen och skapa engagemang för studentfrågor! För Uppsala studentkår, Fatma Aksal Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar 2011/2012 2(24) Innehållsförteckning 3(24) Studentrepresentation Vad är en studentrepresentant? En studentrepresentant är en student eller doktorand som är utsedd av en studentkår till ledamot eller suppleant i ett beslutande eller beredande organ inom studentkåren eller universitetet. Det kan gälla organ som rör grundutbildningen, programsamordning, jämställdhet/lika villkor, fakulteten eller institutionen. Kanske har du som studentrepresentant blivit utsedd av studentkåren genom ett allmänt utlyst val, genom ditt studieråd eller din programförening – hur studentrepresentanter utses varierar mellan olika organ. Studentrepresentantens uppdrag är att ge ett student-/doktorandperspektiv på de frågor som diskuteras och att bidra till beslut som gynnar studenter/doktorander. Alla studenter/doktorander som är medlemmar i en studentkår kan utses. En studentrepresentant ska enligt Studentkårsförordningen representera alla studenter, inte bara medlemmarna i studentkåren. Dock måste man vara medlem i studentkåren för att få sitta som studentrepresentant; studentkårerna har nämligen rätt att utse representanterna. Varför studentrepresentation? Att det finns studentrepresentanter i olika universitetsorgan är kärnan i studentinflytandet; genom att finnas representerade får vi möjligheter att ge ett studentperspektiv på frågor som berör oss. Studentinflytande är avgörande för utbildningskvaliteten och utbildningsutvecklingen. I högskolelagen står uttryckligen att studenterna och lärosätena har gemensamt ansvar för kvalitetsarbetet. Lärosätena ska vidare uppmuntra studenterna till att delta i vidareutveckling av sina utbildningar. För att detta ska kunna ske behövs studentrepresentanter i organ på olika nivå inom universitetet. Därför är även studenternas rätt att utöva inflytande över utbildningen fastställd i lagen. I högskoleförordningen, som reglerar statliga universitet och högskolor, fastställs studenters rätt att finnas representerade i alla beslutande och beredande högskoleorgan, vilka påverkar utbildningen och studenternas situation. Vikten av studentrepresentation uppmärksammas också av Uppsala universitet. I universitetets Riktlinjer för kallelse- och mötesförfarande poängteras att det ständigt pågående förändrings- och förnyelsearbetet vid Uppsala universitet förutsätter medverkan av kritiska och aktiva studenter. Varför en handbok? Att studentrepresentanter är väl förberedda inför sina uppdrag är mycket viktigt för studentinflytandet och denna handbok är en del av dina förberedelser. Handboken är tänkt att vara till hjälp för dig som blivit vald till studentrepresentant i något av universitetets organ. Här hittar du beskrivningar av Uppsala universitets organisation, ekonomi och administration, samt av Uppsala studentkårs organisation, en guide till hur sammanträden/möten vanligtvis går till samt listor över viktiga termer och länkar där du kan läsa mer om frågor relaterade till studentinflytande. 4(24) Ditt stöd Som ny studentrepresentant kan du känna dig osäker inför dina kommande uppgifter. Även om denna handbok kan hjälpa dig att hitta svar på många av dina frågor, fungerar olika organ delvis på olika sätt. Här finns ytterligare hjälp att få från universitetet och din studentkår. I Riktlinjer för kallelse- och mötesförfarande förklarar universitetet att det är viktigt att studentrepresentanterna får särskilt stöd med att sätta sig in i såväl arbetssätt som de frågor som avhandlas inom organet. Detta för att säkra en ”välinformerad och genomtänkt studentstab” i universitetets beredande och beslutande organ. Organets ordförande ansvarar för att du som studentrepresentant får en relevant introduktion i organets funktion och arbetssätt. En introduktion kan innebära en kortare utbildning eller åtminstone ett separat introduktionsmöte. Du bör få information om organets sammanträdesformer, vilken typ av frågor som brukar behandlas, förklaringar till hur budgeten utläses (om budgetarbete och/eller beslut ingår i organets uppgifter), etc. Ordföranden har också ansvar för att underlätta studentrepresentanternas förberedelser inför möten. Ett exempel på detta kan vara regelbundna förmöten, med exempelvis ordföranden och/eller någon från kansliet, där ni studenter har möjlighet att ställa frågor runt de frågor som ska behandlas på det kommande sammanträdet. Universitetet har ambitionen att underlätta för studentrepresentanterna i olika organ, eftersom dessa utgör en mycket viktig röst i beslutsprocessen. Målet är att undvika att studenterna – på grund av att de inte är bekanta med de formella ”spelreglerna”– tvekar att uttrycka sina åsikter vid möten. Därför ska ordföranden i det organ dit du blivit invald hjälpa dig. Om hon/han inte spontant tar initiativ till en introduktion eller förmöten har du rätt att kräva att detta görs. Något annat som kan underlätta för dig som student är att, utöver eventuella ”formella” förmöten, ha informella förmöten, där enbart ni som är studentrepresentanter träffas för att prata och diskutera i lugn och ro. I många fall kan det vara lättare att uttrycka kritiska åsikter i en fråga om man vet att man har de andra studentrepresentanterna bakom sig. Men kom ihåg att oavsett om ni tycker olika, eller om du är ensam studentrepresentant: tveka aldrig att säga vad du tycker! Det är du som blivit invald i organet och det är dina åsikter som måste höras. Sist men inte minst har du naturligtvis Uppsala studentkår och studiebevakarnas stöd i allt som rör dina uppgifter som studentrepresentant. Om du inte förstår ett beslut eller dess konsekvenser, eller behöver hjälp med hur du ska gå vidare i en fråga, kan du vända dig till personer på kåren som är kunniga inom olika frågor, till exempel handläggaren eller jämlikhetsansvarig. Du kan även kontakta presidiet eller studiebevakarna på din sektion för att få stöd för din åsikt. För att få reda på vilka åsikter kåren företräder i olika frågor kan du även läsa kårens åsiktsdokument. Slutligen brukar kåren även anordna utbildningar för studentrepresentanter inom universitetet, ibland centralt och ibland inom sektionerna. Dessa utbildningar utannonseras ofta via studiebevakarna 5(24) Uppsala universitet Universitetets organisation Även om du som studerar på ett utbildningsprogram ibland kan uppfatta programmet som den centrala enheten, tillhör kurserna du läser, och därigenom även du som student, alltid en institution. Vid Uppsala universitet finns hela 50 olika institutioner. Det är vid institutionerna som universitetets egentliga arbete bedrivs. Institutionen är arbetsplats för såväl studenter, lärare, forskare som administrativ personal. Institutionen leds av institutionsstyrelsen som är sammansatt av företrädare för de anställda och studenterna vid institutionen. Ordförande är i normalfallet institutionens prefekt. Prefekten (professor eller annan lärare, till exempel en lektor), som utses av rektor,1 är institutionens chef och leder, tillsammans med styrelsen, institutionens verksamhet. Prefekten är ansvarig för sådant som arbetsmiljö, ekonomi och personalfrågor och är den som beslutar om prolongation2 för doktorander som har haft förtroendeuppdrag inom institutionen. Institutionen ingår i en fakultet, ett ämnesområde i en vidare mening. Vid Uppsala universitet finns nio fakulteter: teologisk, juridisk, medicinsk, farmaceutisk, historisk-filosofisk, språkvetenskaplig, samhällsvetenskaplig, teknisk-naturvetenskaplig och utbildningsvetenskaplig fakultet. Fakulteterna har det övergripande ansvaret för utbildning och forskning inom ämnesområdet. Det beslutande organet för varje fakultet är fakultetsnämnden. Medicinska och farmaceutiska fakulteten har gemensam fakultetsnämnd. Vid teologisk och juridisk fakultet som endast har en institution var sammanfaller fakultetsnämnd med institutionsstyrelse. I fakultetsnämnden sitter lärar- och studentrepresentanter från fakultetens institutioner. Nämnden består normalt av 13 ledamöter: dekanus (ordföranden), vice ordförande, 7 lärare och 4 studenter. Även representanter från de tre fackliga huvudorganisationerna (SACO, STATF och SEKO) har närvaro- och yttranderätt. I vissa fall har nämnden även valt att ha ett antal externa ledamöter, exempelvis från näringslivet. De anställda har en mandatperiod på tre år, medan studenternas väljs för ett år. Fakultetsnämnden ansvarar för de vetenskapliga prioriteringarna och kvaliteten i utbildning och forskning inom respektive fakultet. Det är till fakultetsnämnden som institutionsledningen rapporterar i fråga om forskning och utbildning. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har även sektioner som en mellannivå mellan institution och fakultet.3 Uppsala Universitets fakulteter är sedan 1999 indelade i tre vetenskapsområden: humanistiskt-samhällsvetenskapligt (samhällsvetenskapliga, teologiska, juridiska språkvetenskapliga, historisk-filosofiska samt utbildningsvetenskapliga fakulteten), medicinskt-farmaceutiskt samt tekniskt-naturvetenskapligt område. Dessa leds av områdesnämnder, med var sin vice-rektor som ordförande. Områdesnämnden har det övergripande ansvaret för vetenskapsområdets verksamhet, inom ramen för konsistoriets (se nedan) och rektors anvisningar. Bland annat lämnar de årligen underlag till konsistoriet för 1 Rektor kan även delegera beslutet om att utse prefekt. 2 Förlängning av doktorandtiden. Detta måste beslutas av prefekten då detta innebär ett ekonomiskt ansvar för fakulteten. 3 Dessa sektioner har ingenting med kårens indelning i sektioner att göra se nedan under avsnittet om kårens organisation för en förklaring av kårens sektioner. 6(24) dess fördelning av resurser mellan vetenskapsområdena, samt underlag till universitetets årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Det är också viktigt att känna till att områdesnämnden har till uppgift att inom vetenskapsområdet uppmärksamma studenternas studievillkor och studiemiljö samt föreslå eller vidta åtgärder som förbättrar dessa. Områdesnämnden har samma typ av sammansättning som fakultetsnämnderna, det vill säga ordförande, vice ordförande, 7 lärare och 4 studenter. Även här har representanter från fackförbunden rätt att delta och yttra sig. Inom vetenskapsområdena för medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap sammanfaller områdesnämnd och fakultetsnämnd och ordföranden för respektive nämnd är vice-rektor för området. Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns en områdesnämnd med vice-rektor som på de andra områdena men området består av sex fakulteter med var sin fakultetsnämnd. Konsistoriet, universitetets styrelse, är universitetets högsta beslutande organ och utgör tillsammans med rektor universitetets främsta ledning.4 De har det övergripande ansvaret för långsiktig planering och genomförande av universitetets alla angelägenheter, vetenskapliga, ekonomiska och administrativa. Majoriteten av ledamöterna i konsistoriet utses av regeringen, vilket innebär att de är externt tillsatta, även om de nomineras av universitetet. Regeringen utser även konsistoriets ordförande. Den operativa ledningen utövas dock av rektor. Rektor utses formellt av regeringen, men förslag på kandidater lämnas till regeringen av konsistoriet. Även lärar- och studentrepresentanter ingår i konsistoriet. Personalföreträdare har närvarooch yttranderätt. Universitetsledningen består av rektor, prorektor och universitetsdirektören. På universitetsledningens formella möten deltar även två studentrepresentanter. Knutet till ledningen finns också Akademiska senaten, vilken är rektors samrådsgrupp med representanter för lärare och studenter. Akademiska senaten sammanträder minst en gång per termin och består av ett hundratal lärare och studenter. Lärarna väljs av vetenskapsområdenas elektorsförsamlingar och studenterna av studentkårerna. Akademiska senaten har till uppgift att föra en diskussion om och framföra synpunkter på bland annat mål- och strategiarbete för universitetets verksamheter, universitets organisation samt regeringens propositioner rörande högskolan. Frågor rörande inriktning vid rekrytering av studenter och lärare, samt nya utbildningar och forskningsprogram behandlas också. Varje vecka hålls också rektors beslutssammanträde. Vid dessa möten fattar rektor beslut, medan prorektor, förvaltningschef och biträdande förvaltningschef och Uppsala studentkårs ordförande5 har närvaro- och yttranderätt. Detta ger en insyn i universitetsledningen och de frågor som behandlas. Beslutsammanträdet är också beredande organ inför konsistoriets möten. Det är rektor som besvarar remisser för Uppsala universitets räkning samt beslutar om tillsättande av vissa tjänster, till exempel professurer. Rektor fattar på beslutssammanträdet även beslut om tillsättande av arbetsgrupper och utredningar, utseende av vissa universitetsrepresentanter och om övergripande regler för universitetet. Rektors ledningsråd är beredande till rektors beslutssammanträdande. I rektors ledningsråd är studenterna representerade av Uppsala studentkårs ordförande, Farmacevtiska studentkårens ordförande samt Doktorandnämnden ordförande. I ledningsrådet sitter utöver rektor och studentrepresentanter även prorektor, universitetsdirektören samt de tre vice-rektorerna för vetenskapsområdena. 4 Konsistoriet har varit namnet på universitetets styrelse sedan dess grundande år 1477. Namnet har behållits av tradition. 5 Ordförande för Farmacevtiska Studentkåren är suppleant till Uppsala studentkårs representant. 7(24) Nyligen (den 19 april 2012) beslutade konsistoriet, efter en längre tids diskussioner om att lämna en s.k. hemställan till regeringen om att verksamheten vid Högskolan på Gotland ska införlivas i Uppsala Universitet från och med 1 juli 2013. Regeringen kommer troligen att ta beslut om detta i december 2012. I nuläget (våren 2012) är det ännu oklart exakt vad införlivningen kommer att innebära för studentkårerna och studentrepresentanterna. Universitets ekonomi Resurstilldelningen till universitet och högskolor regleras i vårbudgeten och budgetpropositionen samt i regleringsbreven som utfärdas av regeringen efter det att budgetpropositionen har beslutats av riksdagen. Varje mandatperiod lägger regeringen också fram en forskningsproposition som sätter ramarna för den statligt finansierade forskningen.6 Den senaste kom 2008 och nästa väntas komma under 2012. Från och med 2013 kommer resurstilldelningen för utbildningar på grund- och avancerad nivå att påverkas av kvalitetsutvärderingar som Högskoleverket gjort. De utbildningar som fått högsta omdöme i dessa utvärderingar kommer att ges en extra ”kvalitetsbaserad resurstilldelning”. Resurserna kommer dock att gå till lärosätet och inte till den enskilda utbildningen.7 Utvärderingen genomförs i fyraårscyklar och den extra ersättningen baseras på utvärderingar från föregående läsår. Den första perioden är mellan 2011 till 2014.8 I regleringsbreven fastställs takbeloppet som är den högsta ersättningen som universitet kan få per budgetår. I budgetpropositionen ges förslag för det kommande årets tilldelning av anslag samt planeringsförutsättningar för de kommande två åren. Regleringsbreven anger utöver takbelopp också vilken ersättning som utgår för helårsstudenter (HST/HÅS) och helårsprestationer (HPR/HÅP) inom olika utbildningsområden. Hur många helårsstudenter och helårsprestationer universitetet har påverkar anslaget och därigenom takbeloppet. Antalet helårsstudenter och helårsprestationer är inte detsamma som antalet individer som studerar vid universitetet. Helårsstudenter är en omräkning av hur många studenter som studerar heltid om man lägger ihop olika deltidsstudenter till dess de motsvarar en heltidsstuderande. En student som studerar heltid under ett år och är inskriven för detta antal högskolepoäng (60hp) motsvarar alltså en helårsstudent. För att räkna ut helårsstudenter tas antalet registrerade studenter på påbörjad kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 60. Om exempelvis 10 studenter läser 30 poäng motsvarar detta 5 helårsstudenter (10*30/60=5). En helårsprestation motsvarar 60 tagna högskolepoäng och är inte avhängigt en specifik students resultat, utan en helårsprestation blir det när totalt 60 poäng är avklarade vid ett lärosäte. Helårsprestationer räknas ut genom att ta summan samtliga godkända poäng delat med 60. De tio studenterna på 30-poängskursen motsvarar alltså – förutsatt att de tagit alla sina poäng – 5 helårsprestationer (300/60=5). Om en student läser heltid ett läsår (60 högskolepoäng) samt tar alla poäng motsvarar alltså detta en helårsstudent och en helårsprestation. Ersättningen till universitetet baseras alltså på helårsstudenter och helårsprestationer. Denna ersättning kallas med ett gemensamt ord per capita-ersättning, ibland även kallat studentpeng och prislappar. Beloppet skiljer sig åt mellan de olika utbildningsområdena. Lägst ersättning utgår till humanistiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och teologiska 6 Utbildningsdepartementet (2008). Ett lyft för forskning och innovation, Faktablad (U08.010). Regeringen (2012). Frågor och svar om Universitet och högskolor. 8 Högskoleverket 2012. Kvalitetspeng. 7 8(24) utbildningar, benämnda med ett gemensamt namn HSJT.9 Nivån för ersättningarna är uträknade på genomsnittskostnader för de olika utbildningsområdena i landet som helhet, och är oberoende av de faktiska kostnader universitetet har. De per capitaersättningar som regeringen anger för de olika utbildningsområdena behöver inte nödvändigtvis vara de ersättningar som institutionen till slut får för sina studenter. Universitetet kan välja att prioritera ett eftersatt område genom att ge utbildningarna inom detta område en högre ersättning än den som lagts fram av regeringen. Omfördelningar kan ske på alla universitetets nivåer. Detta då takbeloppet endast anger den högsta ersättning lärosätet kan få, det sätter alltså ingen gräns för hur många studenter som universitetet får anta och utbilda. Antalet utbildningsplatser bestämmer lärosätet, utom när det rör läkarutbildningen där antalet läkarplatser är förutbestämda. I de fall högskolan har redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer som genererar en summa högre än vad takbeloppet ger rätt till – så kallad överproduktion - har man rätt att ”spara” denna för att få ersättning för överproduktionen följande budgetår. Detsamma gäller omvänt, så kallat anslagssparande, som då innebär att de resurser som inte använts ett år får föras över till nästa budgetår om inte regeringen beslutar annat.10 I regleringsbreven kan det också finnas också särskilda åtaganden. Enligt regleringsbrevet för Uppsala universitet (2012) har universitetet exempelvis skyldighet att varje läsår erbjuda utbildning i bland annat i egyptologi, seismologi och assyriologi och i detta finns även rekryteringsmålet att minst 36 procent av de professorer som anställs 2012-2015 ska vara kvinnor. Forskarutbildningen har två kostnadsdelar, dels kostnaden för utbildningen, handledningen, arbetsplats etc. och dels kostnaden för doktorandens försörjning (utbildningsbidrag eller doktorandtjänst).11 Sedan en reform av forskarutbildningen gjordes 1997 kan en institution inte anta nya doktorander om man inte har dessa kostnader tryggade för den tid som utbildningen beräknas ta (dvs. 4 år). Staten ställer upp mål för hur många doktorsexamina som universitetet ska producera men täcker endast delvis de kostnader som medföljer. Staten förväntar sig istället att universitetet ska ta in pengar från annat håll för att klara målen. Alternativa finansiärer kan till exempel vara statliga forskningsråd eller privata forskningsstiftelser. De yttre ramar som styr högskolor och universitets lokala planering är beslut tagna av riksdag och regering. Riksdagen beslutar om Högskolelagen och statens budget medan regeringen utfärdar förordningar, bland annat Högskoleförordningen, och regleringsbreven. Det är dock som nämnt universitetens uppgift att fördela de medel som fås från staten. Vid Uppsala universitet ger konsistoriets uppdrag till områdesnämnderna. Uppsala universitet beslutade 2012 om en ny resursfördelningsmodell.12 Modellen baseras på ersättningen regeringen ger till utbildningsområden. Uppdraget som ges till områdesnämnderna ska ges som ett internt takbelopp även om strategiska omfördelningar kan göras. Dessa nämnder ger i sin tur uppdrag till respektive fakultetsnämnder/sektioner och/eller institutioner. Det är alltså institutionerna 9 Studentkårer i Sverige har under flera års tid drivit att prislapparna ska öka på alla områden och särskilt på de områden (HSJT) där ersättningen nu är lägst. 10 Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende universitet och högskolor. 11 Det händer att studenter forskar utan att få ersättning, eller får ersättning genom stipendium. Detta är något som Uppsala studentkår vill att universitetet ska arbeta bort till fördel för de mer rättssäkra och socialt tryggade anställningarna för doktorander. 12 Uppsala universitet (2012). Ny resursfördelningsmodell för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 9(24) som har det egentliga kravet att universitetets utbildningsuppdrag uppfylls. Den avreglering som skett inom högskolesektorn har medfört en större frihet att disponera tillgängliga resurser till de arbetsenheter där universitetets verksamhet utförs. Institutionerna disponerar självständigt de medel som ställs till förfogande från interna och externa uppdragsgivare. Medlen ska täcka kostnader för lärare och administrativ personal, drifts- och lokalkostnader, samt gemensamma kostnader för bibliotek, förvaltning och universitets administrativa enhet. Eftersom verksamhetens resultat ligger till grund för resurstilldelning ställs höga krav på uppföljning, både gentemot externa anslagsgivare och intressenter och även internt inom universitetet. Det ekonomiska resultatet ska visa att förbrukade resurser inte har överskridit tillgängliga resurser samtidigt som ev. ackumulerade överskott inte har överstigit 10 % av omsättningen. Universitetet har inte – och ska inte heller ha – något intresse av att skapa ekonomiska vinster från den bedrivna verksamheten. Universitetsbiblioteket Inom ramarna för universitetets verksamhet finns också universitetsbiblioteket, vars uppdrag är att ansvara för den vetenskapliga informationsförsörjningen och vara en stödfunktion för forskning och utbildning vid universitetet. Biblioteket har två olika typer av verksamheter: 1) bruksverksamhet 2) universitetsgemensamma ändamål och biblioteksgemensamma funktioner Bruksverksamheten bedrivs vid ett stort antal bruksbiblioteksenheter, som har delats upp i fyra bibliotekssamverkansområden: bibliotekssamverkan H (humaniora och teologi), bibliotekssamverkan S (juridik, samhällsvetenskap och lärarutbildning), bibliotekssamverkan M (medicin och farmaci) samt bibliotekssamverkan N (matematik, naturvetenskap och teknik). Dessa områden har alla en samverkansgrupp där företrädare för områdes- och fakultetsnämnder, studenter/doktorander och bibliotekarier sitter. Bibliotekssamverkansgrupperna har under områdesnämnderna ansvar för de ingående bruksenheternas inriktning, beståndsuppbyggnad, servicenivåer etc. Det är alltså här beslut tas om bland annat låneregler och litteraturtillgänglighet. I tillägg till bibliotekssamverkansgrupperna finns även en ämnesbiblioteksgrupp för bruksverksamheten, vilken leds av en gruppchef. Med universitetsgemensamma ändamål avses de litteratursamlingar av kulturarvskaraktär som Uppsala universitet förvaltar. Dit hör också generella riktlinjer för hela biblioteksverksamheten i frågor som rör samverkan med det omgivande samhället.13 Inom detta område finns också de biblioteksgemensamma funktionerna som är t.ex. utveckling, samordning och administration av den samlade biblioteksverksamheten samt IT-frågor. De universitetsgemensamma ändamålen samordnas i en biblioteksgrupp, som leds av en gruppchef. Chef för de biblioteksgemensamma ändamålen är bibliotekets administrativa chef, som även är ekonomichef. Överbibliotekarien är bibliotekets chef med högsta operativa ansvar för ledning, utveckling, samordning, redovisning och kvalitetssäkring av universitetets biblioteksverksamhet. Cheferna för de olika verksamheterna (gruppcheferna), samt biträdande administrativ chef 13 Universitetets samverkan med det omgivande samhället brukar kallas ’den tredje uppgiften’ (de två första är utbildning och forskning). 10(24) (vilken har personalansvar), utgör tillsammans med överbibliotekarien bibliotekets ledningsgrupp. Ledningsgruppen fungerar rådgivande till överbibliotekarien. Tidigare fanns en biblioteksstyrelse som beslutade i biblioteksfrågor men genom beslut i 2010 års arbetsordning har detta ansvar överförts till överbibliotekarien. Istället finns numera ett biblioteksråd, som har en rådgivande funktion. Biblioteksrådet fungerar som ett referensorgan och har inget beslutsansvar. I biblioteksrådet sitter representanter för studenter/doktorander, facket, biblioteket, rektorsråden för IT och Kultur och traditioner samt särskilt valda ledamöter (ofta representerande lärarna vid universitetet). Fokus för biblioteksrådets diskussioner ligger på biblioteksgemensamma intressen, exempelvis förvärv, framtida utveckling av biblioteksverksamheten, kulturarv och IT. 11(24) Uppsala studentkår För studenterna vid Uppsala universitet finns två olika studentkårer – Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren – och det är på kårens mandat du sitter som studentrepresentant.14 De studenter som läser vid den Farmaceutiska fakulteten har möjlighet att gå med i Farmacevtiska studentkåren för att bli studentrepresentant eller på annat sätt ta del av kårens verksamhet. Studenter som läser på de övriga fakulteterna kan gå med i Uppsala studentkår. Som studentrepresentant är du formellt sett utsedd av din kår och du kan alltid få stöd från kåren i ditt arbete som studentrepresentant. Uppsala studentkår, som är Sveriges äldsta studentkår, bildades 1849 av studentnationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet för att vara en röst för alla studenter. Från början var kåren ett representativt organ vars ledning utsågs av nationerna men under 1960-talet separerades kåren från nationerna. Under sina 163 år har kåren arbetat med att försöka förbättra studenters villkor bl a inom områden som bostäder och studiemedel.15 1 juli 2010 avskaffades kårobligatoriet vilket gav staten och universitetet ett ökat ansvar för studentinflytandet och framförallt för dess finansiering. Uppsala Studentkår är en del av Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Uppsala studentkårs arbete består av tre huvuddelar: studiebevakning, vilket bl a innebär arbete för ökad kvalité, studentinflytande, där studentrepresentanterna är kärnan, och studenträttigheter, bland annat genom studentombud som hjälper studenter i eventuella konflikter med universitetet exempelvis gällande betyg. Uppsala studentkårs organisation Uppsala studentkårs högsta beslutande organ är fullmäktige, som består av 41 ledamöter från olika kårpartier. Under läsåret 2012/2013 sitter representanter från följande partier i fullmäktige: Uppsala universitets studenter (UUS), Gröna studenter (GS), Vänsterns studentförbund (VSF), Feministiskt studentinitiativ (FI), S-studenter (S), Moderata studenter Uppsala (MST), Piratstudenterna (PS) samt Centerstudenter (CS). Fullmäktiges sammansättning avgörs av medlemmarna i Uppsala studentkårgenom ett allmänt val som äger rum varje vår. Alla kårmedlemmar har möjlighet att kandidera i detta val genom att ställa upp på en befintlig partilista, eller genom att registrera ett eget kårparti med en lista. Fullmäktiges uppgift är att ange riktlinjer för och övervaka kårens verksamhet. Fullmäktige sammanträder ungefär en gång i månaden och alla kårens medlemmar har yttrande- och förslagsrätt på mötena. Alla medlemmar kan även lyfta frågor genom motioner till fullmäktige. I fullmäktige beslutar man bland annat om kårens budget och väljer en kårstyrelse (bestående av upp till 13 personer) samt studentrepresentanter i universitetscentrala organ som konsistoriet och akademiska senaten. Fullmäktige beslutar även vilka åsikter som Uppsala studentkår som organisation företräder. Uppsala studentkår har åsiktsprogram i olika frågor som berör studenter, såsom utbildning, jämlikhet, studiesocial situation, internationellt och informationspolitik. I dessa åsiktsprogram regleras kårens ståndpunkt i politiska frågor. Om du är osäker på vad detta innebär eller om du inte helt håller med om en åsikt så är du 14 Detta innebär att det är kåren som, i enlighet med Studentkårsförordningen 7§, har fått rätten att utse studentrepresentanter, dvs. att representera studenterna och du som representant är utsedd av kåren. 15 Om du vill veta mer om kårens historia kan du läsa skriften ”Studentbostäder, studiemedel och studiekvalitet – ett decennium med Uppsala Studentkår” som utgavs 2009 i samband med kårens 160-årsjubilieum. 12(24) välkommen att diskutera detta med kårens styrelse. Som studentrepresentant ska man följa dessa program som finns tillgängliga på kårens hemsida. Kårstyrelsen är Uppsala studentkårs verkställande organ, vilket är ytterst ansvarigt för kårens verksamhet. Den leder verksamheten, arbetar aktivt för att genomföra de förändringar som fullmäktige har beslutat, och förvaltar kårens tillgångar, dvs. har arbetsgivaransvar och juridiskt ansvar. Efter avslutad mandatperiod beslutar fullmäktige om att ge styrelsen ansvarsfrihet. I kårstyrelsen ingår ett presidium – ordförande och (vanligtvis) två vice ordförande, en med studiesocialt och en med utbildningsansvar. Dessa personer är heltidsarvoderade för att sköta kårens dagliga arbete. Presidiet får ta mindre beslut på egen hand, medan större beslut tas av styrelsen. Presidiet är kårens ansikte utåt, dvs. gör uttalande i media och representerar kåren i olika sammanhang samt sköter arbetsledning av arvoderade och den administrativa personalen på kansliet. Utöver presidiet finns också ett flertal andra heltidsarvoderade studenter, som kan vara till stöd för dig som studentrepresentant. Dessa studenter jobbar bland annat med bostäder, internationella studenter och jämlikhet. För studenter på grund- och avancerad nivå16 som får problem med sin utbildning finns ett studentombud med kompetens inom studenters rättigheter och för doktorander finns en doktorandombudsman som jobbar enbart med doktoranders problem. De fyller även en viktig roll i kårens uppgift att vara en aktör som aktivt jobbar för att studenters situation och villkor ska förbättras. Kåren driver även ett antal projekt. Två av dessa projekt är ESMeraldra och Kondoma Mera. Mångfaldsbyrån ESMeralda, ett samarbetsprojekt med universitetet och Uppsala kommun, arbetar för att uppmärksamma och motverka den sociala och etniska snedrekryteringen till högskolan. Kondoma Mera drivs i samarbete med Kuratorskonventet, finansieras av socialstyrelsen genom Uppsala läns landsting, och arbetar med att informera studenter om frågor som berör sexuell och reproduktiv hälsa. På kåren finns även olika arbetsgrupper, till exempel om IT, miljö och jämlikhet, där man som kårmedlem kan engagera sig i frågor man anser särskilt viktiga. Det går även att starta nya grupper. Uppsala Studentkår är indelad i 7 underavdelningar som kallas sektioner: medicinska, teknisk-naturvetenskapliga, ekonomiska, samhällsvetenskapliga, juridiska och humanistiska sektionerna samt sektion Lära (utbildningsvetenskapliga). Alla sektionerna följer universitets fakultetsindelning med undantag av humanistiska sektionen som samlar studenter vid tre fakulteter (språkvetenskapliga, teologiska, historisk-filosofiska) och samhällsvetenskapliga fakultetens, vars studenter är uppdelad på två sektioner: samhällsvetenskapliga och ekonomiska sektionen.17 Arbetet med att införa sektioner påbörjades under verksamhetsåret 2008/09. Tanken med sektionerna är att dessa ska föra kårens arbeta närmare studenterna och deras vardag ute på de olika fakulteterna, institutionerna och programmen. Sektionerna är därför ansvariga för att utse studentrepresentanter till organ på fakultets- och institutionsnivå. Sektionerna får ekonomiskt bidrag från kåren centralt, en summa per helårsstudent som sektionen representerar samt ytterligare en summa per kårmedlem inom sektionen. 16 Grundutbildning är den utbildning ger en kandidatexamen (bachelor) medan avancerad nivå ger en magister eller master. Yrkesexamen finns ibland bara på grundnivå men ofta på båda nivåerna. 17 Ekonomiska sektionen samlar studenter från institutioner som har säte på Ekonomikum. Studenter från övriga institutioner från samhällsvetenskapliga fakulteten tillhör samhällsvetenskapliga sektionen. 13(24) Sektionerna styrs av ett sektionsråd, som fungerar som sektionens styrelse. Sektionsrådets sammansättning, liksom antalet ledamöter, varierar mellan de olika sektionerna, men rådet måste alltid ha en ordförande och kassör, och väljas av sektionens medlemmar. Ibland sitter de studenter som är representanter i institutionsstyrelsen i sektionsrådet. Sektionerna arbetar tillsammans med studentföreningar vid fakulteter och institutioner och ofta sitter representanter från dessa föreningar i sektionsrådet. Varje sektion har ett antal studiebevakare, studenter som är arvoderade för att ha speciellt ansvar för utbildningsfrågor och som arbetar med att samordna och stimulera studentinflytandet inom sektionerna. Studiebevakarna arbetar främst med frågor som rör grund- och avancerad nivå men även för dig som är doktorand kan de vara till stor hjälp. Studiebevakarna är till för att stödja och underlätta för dig som studentrepresentant. Till studiebevakarna inom din sektion kan du vända dig om du behöver hjälp med något som rör studentrepresentation eller om du behöver eller har tips och idéer om hur din utbildning kan bli bättre. En av sektionens studiebevakare är sektionsrådets ständige sekreterare. Utöver sektionsråden finns även på vissa institutioner/program så kallade studieråd.18 Dessa studieråd arbetar med frågor som berör studenterna på programmet/institutionen. Om det inte finns något studieråd på din institution kan du ta hjälp av studiebevakarna inom din sektion för att själv starta ett. Representanter från studieråden och från olika studerandeföreningar vid institutioner och program sitter ofta i sektionsrådet. Doktoranderna organiserar sig i doktorandråd på fakultetsnivå. Dessutom finns doktorandnämnden, ett samarbetsorgan för fakulteternas doktorandråd, som främst behandlar fakultetsövergripande frågor. Ordföranden för doktorandnämnden sitter normalt som studentrepresentant i konsistoriet. Doktorandombudsmannen fungerar som ständig sekreterare på dess möten. Studentkåren har delegerat uppgiften att utse doktorandrepresentanter till doktorandnämnden. Om du valts till studentrepresentant i exempelvis en institutionsstyrelse är det av allra största vikt att du har kontinuerlig kontakt med din sektion eftersom de har god kommunikation med studenterna vid institutionen. På så sätt kan din representativa roll ha en bra förankring hos studenterna och du kan göra största möjliga nytta. Genom samordning kan studenter lära sig mer av varandra och uppnå bättre resultat. Sektionerna utgör en viktig länk i samarbetet mellan studenterna, studentkåren och universitetet. Om man vill ha fortlöpande information om kårens arbete och olika arrangemang som kåren anordnar kan man anmäla sig för att få kårens nyhetsbrev i kårreceptionen eller genom att kontakta kårens informationsansvarig. 18 Dessa ska inte förväxlas med de programråd som universitetets har. 14(24) Att sitta som ledamot i ett högskoleorgan Vid universitetet bedrivs forskning och utbildning, men universitetet är också en förvaltningsmyndighet. Beslutande eller beredande organ utgör delar av myndigheten och kan ha självständig beslutanderätt, även om besluten tillskrivs själva universitetet. Detta är särskilt viktigt i situationer då organet fattar beslut som innebär myndighetsutövning mot enskild. Med myndighetsutövning menas beslut eller andra åtgärder, där saken avgörs genom beslut av en myndighet, till exempel vid anställning, fördelning av stipendier och anslag.19 Förvaltningsmyndigheter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen (likhetsprincipen) och iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Som ledamot i ett högskoleorgan har du vissa skyldigheter och rättigheter. En viktig skyldighet är närvaroplikten, dvs. att organets ledamöter ska närvara vid alla organets möten. En av anledningarna till att närvaroplikten finns är att vid ett sammanträde i ett högskoleorgan måste fler än hälften av ledamöterna vara närvarande för att organet ska vara beslutsmässigt. Närvaroplikten innebär att laga förfall krävs för frånvaro. Laga förfall kan vara frånvaro på grund av sjukdom, snöstorm, tågstrejk eller något annat som du inte kan förutse eller råda över. Om du har fått förhinder meddelas detta till ordföranden, sekreteraren eller kansliet. Du måste också kontakta din suppleant så snart som möjligt, så att hon/han har möjlighet sig att förbereda sig inför mötet. Obligatorisk undervisning och tentamen är laga förfall för studenter, men universitetsorganet har skyldighet att underlätta ditt deltagande genom olika anpassningar. Deltagande i möten som förtroendevald student är giltig frånvaro från studier, även från obligatoriska moment så som seminarier och laborationer. Kontakta din lärare och förklara situationen så får läraren hjälpa dig att anpassa ditt schema. En annan viktigt del av dina åtaganden i ett högskoleorgan är att du har röstplikt. Huvudregeln är att var och en som är satt att besluta på en statlig myndighets vägnar ska delta i alla avgöranden, om det inte finns beaktansvärda skäl att avstå. Men du har rätt att lägga ned din röst om du vill. Detta gäller dock inte i ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild. Då är jäv (se ordlista nedan) det enda skälet till att avstå från att delta i avgörandet av ett ärende. När studenterna som grupp inte håller med i en fråga ska du som studentrepresentant meddela detta före eller under sammanträdet. Detta är din rättighet som studentrepresentant och din skyldighet gentemot den studentgrupp som du företräder. Om du har en avvikande mening när beslut ska tas kan du reservera dig mot detta beslut. Detta gör du genom att meddela organet att du och därmed studenterna reserverar er när beslutet tas. Se till att den som skriver protokollet noterar detta. Du kan även motivera varför du reserverar dig genom att låta anteckna avvikande mening i protokollet. I vissa fall vill du kanske förtydliga ditt beslut eller förklara anledningen till att studenterna har röstat som de gör, vare sig de har röstat för eller emot beslutet. Då kan man lägga till en protokollsanteckning till protokollet. Om man har en avvikande mening eller vill lägga in en protokollsanteckning så anmäler man detta muntligt, innan protokollet har justerats. Den som inte reserverar sig ska anses ha biträtt beslutet och kan göras ansvarig. 19 Myndighetsutövning. De vanligaste formerna av myndighetsutövning inom universitet och högskola är betygssättning, dispensbeslut och antagning. 15(24) Hur ett möte brukar gå till Inför mötet Senast en vecka innan mötet bör kallelse, föredragningslista och eventuella handlingar skickas ut till dig. 20 Detta innebär alltså att du meddelas tid och plats för mötet, samt till vem du ska meddela om du har förhinder. De handlingar som behövs som beslutsunderlag bör också skickas ut med kallelsen, samt förslag till beslut om det finns något sådant färdigt. På detta sätt kan du på bästa möjliga sätt förbereda dig inför mötet och eventuellt ta kontakt med andra berörda studenter. Ta tillfället i akt och diskutera mötespunkterna med studieråd, studentföreningar, studiebevakare och andra studenter. Kallelse och föredragningslista görs upp av ordföranden och sekretariatet. Det är alltså till dem du ska höra av dig om du själv vill ta upp något under mötet. Var inte rädd för att göra detta! Ofta kan studenter väcka frågor som de anställda inte tänkt på. Sammanträdet öppnas Sammanträdet öppnas av ordföranden. Justerare utses och eventuellt en sekreterare om det inte finns någon ordinarie sådan. Om du själv utses till justerare kan det vara bra att föra noggranna anteckningar under mötet, eftersom du sedan ska kontrollera att det som står i protokollet stämmer. Ordföranden frågar vid mötets öppnade om kallelse, dagordning m.m. har skickats ut i tid. Om detta inte har skett har ledamöterna möjlighet att säga ifrån och då kan mötet inte hållas. Om organet är beslutsmässigt, dvs. tillräcklig många är närvarande, kan mötet ändå hållas om de flesta röstar för att så ska ske. Denna kontroll kan verka formell men är till för att alla ledamöter ska ha fått information i tid för att kunna ha tid att sätta sig in i de frågor som ska diskuteras samt närvara på mötet. Härnäst fastställs föredragningslistan. Det är möjligt att lägga till extra ärenden som inte finns på föredragningslistan, om alla de närvarande är överens om detta. Observera dock att det är sammanträdespraxis att beslut inte får fattas i frågor som inte finns med på föredragningslistan om inte alla närvarande är överens om det. Skälet till detta är att alla ledamöter ska ha hunnit förbereda sig och tänka över sitt ställningstagande i alla frågor. Om det kommer upp ett ärende som du är osäker på hur du ställer dig till, och som du därför vill diskutera med andra, kan du alltså protestera mot att ärendet behandlas under det aktuella sammanträdet. Information och meddelanden Om man är ny i ett organ kan man be de närvarande att presentera sig. Det är också vanligt att man har en meddelandepunkt, där ledamöterna informerar om viktiga och relevanta frågor från universitetets olika delar. Som student kan du berätta lite om viktiga frågor eller vad som händer på Uppsala studentkår och i studierådet etc. 20 Ordförklaringar finns senare i denna skrift 16(24) Ärendebehandling Nästa del av sammanträdet är behandlingen av ärenden. Vanligast är att man börjar med tidigare bordlagda ärenden och fortsätter med nya frågor. Behandling av varje ärende inleds med en föredragning, det vill säga en redogörelse av ordföranden, sekreteraren eller en speciellt utsedd föredragande. I föredragningen ges även förslag på beslut. När föredragningen av ett ärende är avslutat har ledamöterna möjlighet att ställa frågor. Sedan övergår man till överläggning, då ordet är fritt, men då man anmäler sig till ordföranden som har en talarlista (genom att höja handen eller liknande för att påkalla ordförandens uppmärksamhet). Talarlistan är ett hjälpmedel för att rättvist fördela ordet så att alla ska kunna få säga sin mening och för att se till att inte alla talar i munnen på varandra. Talarlistan kan dock brytas genom replik (som man kan begära om man blivit missuppfattad eller angripen), sakupplysning eller ordningsfråga (som kan väckas om något som gäller mötesordningen, till exempel om de som talar inte håller sig till ämnet). Här kan man yrka (ge förslag på beslut) för att exempelvis bifalla eller avslå den föredragandes förslag eller komma med ett eget förslag. Beslut kan fattas då talarlistan är tom eller om när ett streck har satts i diskussionen. Ordföranden sammanfattar diskussionen och klargör de olika yrkandena. Om det finns flera olika förslag till beslut föreslår man en så kallad propositionsordning. Ordföranden ställer upp de olika propositionerna och frågar mötet om de vill bifalla eller avslå förslagen. För att göra det enkelt för ordföranden att avgöra är vilket förslag som har vunnit är frågorna alltid utformade så att man bara ska ropa ja till att antingen bifalla eller avslå förslaget. Det blir också enklare för mötesdeltagarna att veta i förväg på vilken sätt man ska svara. Ordföranden försöker sedan avgöra om en majoritet är för att anta eller för att förkasta förslaget, och presenterar sedan det förslag som denne uppfattat som det som fått mest bifall. Detta sätt att besluta kallas beslut genom acklamation och är det vanligaste sättet att fatta beslut inom universitetsorgan. Oftast råder ingen större tvekan om vilket förslag som vunnit. Om någon ledamot anser att ordförandens uppfattning om vilket förslag som vunnit varit felaktig, så kan denna begära omröstning eller votering innan ordföranden klubbat beslutet. Omröstning kan gå till på olika sätt. En annan orsak till att begära omröstning kan vara att man av någon anledning vill ha markerat i protokollet vem och hur många som röstat på vilket förslag. Om ett förslag som man inte vill stå bakom röstas igenom kan man reservera sig, det vill säga meddela avvikande mening. Detta bör man, som tidigare nämnts, absolut göra om man känner att man inte kan stå bakom ett viktigt beslut. Mötet avslutas med att ordförande meddelar tid för nästa sammanträde. 17(24) Sammanträdesordlista Acklamation Beslutet tas utan formaliserad omröstning med rösträkning. Ledamöterna svarar ja antingen på frågan om man är för eller på frågan om man är emot att godta det föreslagna beslutet. Adjungering Att låta någon utomstående, dvs. en person som inte är medlem i organet, delta vid ett möte. Ajournering Mötet skjuts upp till ett senare tillfälle. Beredning Framtagande av faktaunderlag i en fråga, som sedan diskuteras bland ledamöterna. Beslutsmässig Ett organ är beslutsmässigt när det uppfyller stadgarnas krav för hur många av ledamöterna som måste finnas närvarande för att man ska kunna fatta beslut. Bordläggning Beslutet skjuts upp till nästa sammanträde. Exempelvis kan man bordlägga ett valärende där det inte finns någon kandidat till den aktuella posten. Dagordning Se Föredragningslista Delegation Överflyttning av beslutanderätt. En nämnd kan till exempel överlåta på en anställd att bestämma vissa saker. Föredragande Den som redogör för ett ärende och ger förslag till beslut. Föredragningslista Talar om vilken nämnd/styrelse som ska sammanträda, plats och tid, samt en lista över de ärenden som ska tas upp vid sammanträdet. Interpellation En skriftlig fråga från en ledamot till ordföranden i en nämnd. Svaret ska också vara skriftligt och tas upp vid ett senare sammanträde. Justering Ett protokoll ska alltid justeras. En eller flera av ledamöterna utses att justera, det vill säga intyga att protokollet stämmer med vad som hände under sammanträdet genom att signera protokollet. Detta är alltså ett slutligt godkännande av hur protokollet ska formuleras. Beslut träder i kraft först då protokollet justerats. 18(24) Jäv Kan uppstå om någon av ledamöterna eller en närstående till ledamoten är personligen berörd av ett ärende och ledamoten därmed inte bedöms vara tillräckligt objektiv. Om så är fallet får han/hon lämna rummet när ärendet behandlas. Kallelse Skickas vanligen till en nämnds ledamöter ca en vecka före sammanträdet. I kallelsen talas om var och när sammanträdet äger rum. Vanligtvis skickas en föredragningslista som talar om vilka ärenden som ska behandlas ut tillsammans med kallelsen. Omedelbar justering När styrelsen eller nämnden inte anser sig kunna vänta på att protokollet ska hinna justeras enligt ovan kan man fatta beslut om att en punkt är omedelbart justerad och därmed giltig. Propositionsordning Det sätt som ordföranden lägger fram förslagen till omröstning på. Om det finns mer än två förslag till beslut i ett ärende kan det ha stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs mot varandra. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ja eller nej. Protokoll Skriftlig redogörelse, vanligtvis uppdelad i paragrafer (§), över vilka som deltagit och för vad som förekommit och beslutats vid sammanträdet. Protokollsanteckning När en ledamot vill ha en särskild förklaring av exempelvis sitt eget agerande eller någon anmärkning tagen till protokollet. Lämnas oftast in skriftligen. Remiss Utsändande av förslag för bedömning och yttrande från till exempel Högskoleverket, studentkåren, rektor. Detta ger alltså organet (nämnden/gruppen) en chans att yttra sig i ärendet. Reservation Då en ledamot anmäler att han/hon är emot det beslut som organet fattat. Eventuella reservationer ska alltid tas till protokollet. Valberedning Särskilt utsedd grupp med uppgift att ta fram kandidater till olika poster och uppdrag exempelvis ordinarie styrelseledamöter, ersättare, revisorer m fl. Votering Omröstning (med rösträkning). Om någon begär votering ska rösterna räknas och tas med i protokollet. Yrkande Att göra ett yrkande innebär att en ledamot vill ha till stånd en ändring i huvudförslaget. Ett yrkande är alltså ett förslag till beslut. Formella yrkanden kan vara begäran om ajournering, bordläggning etc. Materiella yrkanden avser ställningstagande i sakfråga: bifall, avslag etc. 19(24) Återremiss Då nämnden skickar tillbaka ärendet för ny beredning. Ärendet ska då utredas på nytt innan det tas upp i organet igen. Äska Begära, anhålla om. Oftast används ordet i betydelsen ”anhålla om pengar” (exempelvis för finansiering av projekt eller liknande). Överklagande Ett beslut som tagits kan i vissa fall då det är fråga om myndighetsutövning mot enskild överklagas hos högre instans av den som utsatts för beslutet. I högskoleförordningen finns en lista på fall där ett överklagande kan vara motiverat 20(24) Viktiga centrala organ inom universitetet Akademiska senaten Akademiska senaten är rektors samrådsgrupp med representanter för lärare och studenter, och här diskuteras bl a mål- och strategiarbete för universitetets verksamheter, universitets organisation samt regeringens propositioner rörande högskolan. Konsistoriet Konsistoriet är universitetets styrelse och universitetets högsta beslutande organ och utgör tillsammans med rektor universitetets främsta ledning. Rektors beslutssammanträde. Detta är möten under vilka rektor fattar beslut. Prorektor, förvaltningschef och biträdande förvaltningschef och Uppsala studentkårs ordförande har närvaro- och yttranderätt. Rektors ledningsråd Rektors ledningsråd är beredande till rektors beslutssammanträdande. I rådet sitter Uppsala studentkårs ordförande. Samverkansgruppen för Arbetsmiljö (SVAM) SVAM behandlar frågor som rör universitetets arbetsmiljö. Disciplinnämnden I enligheten med Högskoleförordningen kap 10 behandlar nämnden ärenden gällande fusk, plagiat, trakasserier eller studenter som stör universitetets verksamhet. Kvalitetskommitté Kvalitetskommittén sysslar med frågor som berör bland annat utbildnings- och forskningskvalitet. En stor del av kommittén arbete berör olika typer av utvärderingar. Kursklassificeringsgruppen Denna grupp ämnesklassificerar kurser enligt modell framtagen av universitetet. Medeltilldelning per student som läser en viss kurs sker baserat på tillhörighet inom vetenskapsområde. Biblioteksrådet Biblioteksrådet är rådgivande till överbibliotekarien i frågor som rör universitetsbiblioteket. Elektorsförsamling rektorsval Ett tillfälligt organ som endast finns vart sjätte år, då ny rektor väljs. Organets uppgift är att välja rektor för universitetet, vilket innebär att organet väljer en rektorskandidat som sedan utses formellt av regeringen. Beredningsgruppen för Pedagogiska priset Detta organ tar fram förslag till beslut om vilka lärare som ska tilldelas Pedagogiska priset. Organet är, precis som priset, uppdelat i fyra olika undergrupper: Teologi, humaniora och lärarutbildning, Juridik och samhällsvetenskap, Medicin och farmaci samt Matematik, naturvetenskap och teknik. Studenter nominerar lärare som har gjort särskilda pedagogiska insatser och beredningsgruppen tar fram kandidater utifrån nomineringarna. 21(24) Bedömargrupp PUMA medel Denna grupp delar ut medel till institutioner, grupper och enskilda personer för pedagogiska utvecklingsprojekt. Universitetets stipendienämnd Nämnden beslutar vem som ska tilldelas universitetets olika stipendier. Samverkansgruppen för studentfrågor Denna grupp, som består av rektor, prorektor och universitetsdirektören samt representanter för studentkårerna, doktorandnämnden och kuratorskonventet, tar upp frågor som berör studenter och som inte faller in under andra organ som studenterna finns representerade i. Styrgruppen för objektet utbildning och lärande Denna grupp har inflytande över Studentportalen och diskuterar även diverse andra IT-frågor. 22(24) Länkar och litteraturtips Lagar och förordningar Högskoleförordningen http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19930100.htm Högskolelagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19921434.htm Studentkårsförordningen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20090769.htm Regleringsbrev för Högskola och Universitet http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=13814 Regleringsbrev för Uppsala Universitet (2012) http://www.esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=13778 Arbetsmiljölagen http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19771160.htm Förvaltningslagen http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19860223.htm Uppsala universitets föreskrifter, riktlinjer och policyer Uppsala Universitetets huvudsida www.uu.se Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor – Här hittar du regler för studentinflytande, undervisning, kursplaner, examination etc. http://www.uu.se/node501 Riktlinjer för kallelse- och mötesförfarande http://regler.uu.se/Detaljsida/?contentId=14587&kategoriId=119 Gemensamma bestämmelser för institutioner http://regler.uu.se/Detaljsida/?contentId=14583&kategoriId=119 Uppsala universitet har en omfattande regelsamling. Här hittar du användbar information om det ämne som hanteras eller om det organ du sitter i. http://regler.uu.se/Listsida/?kategoriId=143 23(24) Myndigheter inom högskoleområdet Högskoleverket: Tillsynsmyndighet för högskolefrågor. Ger högskolorna tillstånd att utfärda examina, granskar högskolorna och kan ta emot klagomål från studenter. www.hsv.se Arbetsmiljöverket: Studenten omfattas precis som de anställda av arbetsmiljölagen och har samma rätt till en bra och säker, fysisk och psykosocial, arbetsmiljö som de anställda vid universitetet. www.av.se. Uppsala studentkår Huvudsida www.uppsalastudentkar.nu Uppsala Studentkårs stadgar http://www.uppsalastudentkar.se/sv/node/5848 Uppsala studentkårs åsikter http://uppsalastudentkar.nu/sv/asikterna Mer information om Farmacevtiska Studentkåren kan du hitta på deras hemsida www.farmis.se Länkar från avsnittet om Uppsala Universitets ekonomi Regeringen (2012). Frågor och svar om Universitet och högskolor http://www.regeringen.se/sb/d/14387/a/160139#160139 Utbildningsdepartementet (2008). Ett lyft för forskning och innovation. Faktablad (U08.010). http://www.regeringen.se/sb/d/10006/a/113958 Högskoleverket (2012). Kvalitetspeng. http://www.hsv.se/kvalitet/utvardering/sagardettill/kvalitetspeng.4.4d068135136738aead9800 0531.html Uppsala universitet (2012). Ny resursfördelningsmodell för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (UFV 2011/134). http://uadm.uu.se/digitalAssets/110/110212_resursf--rdelningsmodell-utbildning-120419.pdf Övrig litteratur Rättsliga regler i högskolan: liten handbok för ledarmöter i högskoleorgan, Norstedts juridik, 2008. SFS:s skrift ”Resurstilldelning till högskolan” (Finns på: www.sfs.se) 24(24)
© Copyright 2024