Ärende 8 Våld i nära relationer

Tjänsteskrivelse
2015-02-16
SN 2013.0223
Handläggare:
Anna Eriksson
Socialnämnden
Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot
våld i nära relationer
Sammanfattning
Under 2014 har ett projekt pågått med syftet att utveckla socialnämndens
arbete mot våld i nära relationer. Projektet har varit ett samverkansprojekt mellan Karlskoga och Degerfors kommuner. Ett av målen med
projektet har varit att ta fram en handlingsplan avseende socialnämndens
arbete mot våld i nära relationer. Handlingsplanen har utarbetats av
projektledare samt projektets arbetsgrupp och styrgrupp. Syftet med
handlingsplanen är att informera om gällande lagar och författningar,
informera om socialtjänstens och övriga verksamheters ansvar, tydliggöra utvecklingsområden.
Beslutsunderlag
Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 16 februari 2015
Handlingsplan avseende socialnämndens arbete mot våld i nära
relationer.
Socialförvaltningens förslag till beslut
Socialnämnden antar ”Handlingsplanen avseende socialnämndens arbete
mot våld i nära relationer”.
Unni Johansson
Områdeschef IFF
Expedieras till
Socialstyrelsen
POSTADRESS
FAKTURAADRESS
TELEFON
E-POSTADRESS
PLUSGIRO
691 83 KARLSKOGA
Fakturahantering
0586-610 00
[email protected]
12 27 80-0
BESÖKSADRESS
Box 50755
202 71 MALMÖ
TELEFAX
WEBBADRESS
ORG NR
0586-616 87
www.karlskoga.se
212000-1991
Baggängsvägen 65
Handlingsplan avseende
socialnämndes arbete
mot våld i nära relationer
Antagits av socialnämnden Karlskoga: XXXXXX
Antagits av socialnämnden Degerfors: XXXXXX
Handlingsplanen ska revideras: XXXXX
Bakgrund
Personer som utsätts för våld i nära relationer är en särskilt utsatt grupp. Denna utsatthet
präglas av att förövaren är en person som offret känner väl och ofta är beroende av på ett
eller annat sätt. Beroendet kan handla om ekonomi, tillgång till droger för en person med
missbruksproblematik, omsorgsbehov hos en person med funktionsnedsättning eller
möjlighet att stanna i Sverige hos en person vars uppehållstillstånd har anknytning som
grund. Utsattheten förstärks ytterligare om det finns barn som utsätts för eller bevittnar
våld. Ofta riskerar våldet i en nära relation att bli upprepat och systematiskt. Den person
som utsätts för våld i nära relation har ofta ambivalenta känslor för förövaren då han/hon
är en person som offret har eller har haft en nära relation med. Den nära relationen är en
omständighet som ofta gör det svårare för offret att berätta om våldet för utomstående.
Barn som utsätts för våld eller bevittnar våld riskerar att fara illa. Det finns
omfattande forskning som visar på att bevittnandet av våld kan innebära ett trauma
med risk för allvarliga konsekvenser för anknytning samt risk för psykisk ohälsa.
Polisanmälningar av misshandel mot kvinnor har ökat markant sedan 80-talet. Till
viss del kan ökningen bero på att allt fler anmäler brotten. Mörkertalet antas dock
fortfarande vara mycket stort. Under 2010 gjordes 2700 polisanmälningar om grov
kvinnofridskränkning och 27300 anmälningar om misshandel mot kvinnor. Ungefär
1
45 % gällde brott inomhus av en person i nära relation.
Om handlingsplanen
Denna handlingsplan har utarbetats under hösten 2014 som en del i projektet ”våld
i nära relationer” som finansierats av socialstyrelsen. Handlingsplanen har
utarbetats av projektledare samt projektets arbetsgrupp och styrgrupp.
Arbetsgruppen består av socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i
Karlskoga och Degerfors kommuner. Styrgruppen består av områdeschef IFF,
Karlskoga och verksamhetschef IFO Degerfors. Handlingsplanen ska vara känd i
alla socialnämndens verksamheter och användas som ett verktyg för anställda som
kan komma i kontakt med personer som utsatts för våld i nära relationer.
Handlingsplanens syfte är att
• informera om gällande lagar och författningar
• informera om socialtjänstens och övriga verksamheters ansvar
• tydliggöra utvecklingsområden
Vision
Degerfors och Karlskoga kommuner skall agera aktivt för att motverka förekomsten av
våld i nära relationer genom att på ett professionellt sätt agera för de som är utsatta
för våld och för de barn som bevittnat våld samt skapa möjlighet för att hjälpa
våldsutövare.
Definition av våld och utsatthet i nära relationer
Närstående: Bedömningen av vem som är närstående görs utifrån den enskildes
familje- och levnadsförhållanden. Det finns en nära och förtroendefull relation
mellan den våldsutsatta och våldsutövaren. Det kan handla om make, sambo, pojk1
Socialstyrelsens handbok: Våld – Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och
barn som bevittnat våld. (2011)
1
och flickvän eller vuxna barn. Då det gäller barn avses t.ex. barnets föräldrar,
2
fosterföräldrar och syskon.
Våld eller andra övergrepp: Med våld eller andra övergrepp avses primärt brotten
i 3, 4 och 6 kap. brottsbalken. Våldet kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om
psykiskt eller fysiskt våld, t.ex. slag, sparkar, hot, tvång, kränkningar och
sexualbrott.
Bevittna våld: Med bevittna avses huvudsakligen att någon sett eller hört något
3
hända
Våld i nära relationer definieras av Socialstyrelsen som ett mönster av handlingar.
Det kan handla om flertalet utstuderade handlingar men även grova brott. Ofta
kombineras olika typer av våld.
Fysiskt våld kan vara att bli slagen, knuffad, sparkad, dragen i håret, bli
fasthållen etc.
Exempel på sexuellt våld är att bli våldtagen eller bli påtvingad sexuella
handlingar.
Psykiskt våld kan vara direkta eller indirekta hot mot kvinnan, eventuella
barn eller husdjur. Även förlöjligande ingår i psykiskt våld.
Social utsatthet kan innebära att den enskilde blir isolerad och får inte
delta i sociala aktiviter med andra och nekas att träffa släkt och vänner.
Exempel på materiell och ekonomisk utsatthet är om den enskildes
personliga saker förstörs eller om hon/han tvingas underteckna
dokument som ger honom/henne negativa konsekvenser.
Personer som är beroende av andra för vård och omsorg i vardagen kan
även utsättas för vanvård eller försummelse t.ex. otillräckligt med mat,
bristande hygien eller undanhållande av medicin.
Målgrupp
Denna handlingsplan gäller för följande målgrupper:
•
•
•
2
3
Vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av
närstående
Barn som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av
närstående eller som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller emot
närstående.
Våldsutövare, som utövar våld i nära relation
prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.
prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.
2
Mål
•
•
•
I Karlskoga/Degerfors kommun ska alla våldsutsatta vuxna som har
kommit till socialnämndens kännedom erbjudas den hjälp och det stöd som
han eller hon behöver.
I Karlskoga/Degerfors kommun ska alla våldsutsatta barn/barn som
bevittnat våld och som har kommit till socialnämndens kännedom utredas
och vid behov ges adekvat hjälp och stöd.
I Karlskoga/Degerfors kommun ska alla våldsutövare som har kommit till
socialnämndens kännedom erbjudas den hjälp och det stöd som han eller
hon behöver.
Ansvar
Ansvaret för att utreda, fatta beslut och följa upp ärenden som gäller våldsutsatta
eller barn som bevittnat våld ligger hos socialtjänsten i Karlskoga/Degerfors.
Karlskoga: Då det gäller våldsutsatta vuxna personer över 20 år ligger
ansvaret hos Enhet vuxna. Ansvaret för våldsutsatta barn samt barn som
bevittnat våld ligger hos Enhet barn och unga.
Degerfors: Då det gäller våldsutsatta vuxna personer över 20 år ligger
ansvaret hos enheten för försörjning och arbete. Ansvaret för våldsutsatta barn
samt barn som bevittnat våld ligger hos Enhet barn och unga.
Kartläggning och analys
En kartläggning har genomförts under 2014 och den har gett en översikt av
förekomsten av våld i nära relation i Karlskoga och Degerfors kommuner. Den
statistik som tagits fram innehåller antalet personer som polisanmält våld samt
personer som ansökt om stöd hos socialtjänsten. Mörkertalet kan antas vara stort.
När en vuxen ansöker om skyddat boende registreras detta i socialtjänstens
verksamhetssystem i Karlskoga. Denna information är därmed sökbar. I övrigt är
det inte möjligt att söka efter personer som utsätts för våld i nära relationer. Inom
barn och unga registreras anledning till utredning. Våld i nära relation är en av de
anledningar som socialsekreteraren kan välja och då blir dessa utredningar
sökbara. I de fall då det framkommer under utredningens gång att det förekommer
våld i nära relation är registreringen inte möjlig.
Utvecklingsbehov
Att utveckla former för att kartlägga antalet personer som ansöker om hjälp och
stöd på grund av våld i nära relationer.
Skyddade personuppgifter
Det är skatteverket som beslutar om skyddade personuppgifter efter begäran från den
enskilde. Ett intyg, från Polis eller socialtjänst, som styrker att en hotbild finns bör
bifogas. Det finns tre nivåer av skyddade personuppgifter; sekretessmarkering,
kvarskrivning och fingerade personuppgifter.
3
Information från Skatteverket
Sekretessmarkering
En eller flera uppgifter i folkbokföringsdatabasen tex namn, personnummer eller
adress markeras. Markeringen visar på att det ska göras en noggrann prövning innan
uppgifter lämnas ut. När skatteverket lämnar uppgifter till andra myndigheter följer
sekretessmarkeringen med.
Kvarskrivning
En persons verkliga bostadsort och adress hålls hemlig. Efter flytt är personen
fortfarande skriven på den gamla folkbokföringsorten och med adress hos
skatteverket som eftersänder all post. Skatteverket beslutar om kvarskrivning. För att
beviljas kvarskrivning krävs att det finns en allvarlig risk för att bli utsatt för brott,
förföljelse eller trakasserier och att behovet av skydd inte kan tillgodoses med hjälp av
besöksförbud.
Fingerade personuppgifter
En person får byta identitet genom att använda andra personuppgifter än de verkliga.
Begäran om fingerade personuppgifter lämnas till rikspolisstyrelsen som ansöker hos
Tingsrätten. För att beviljas fingerade personuppgifter krävs att det finns särskilt
allvarliga hot och att inte tillräckligt skydd kan ges genom kvarskrivning och andra
insatser. Personer som beviljas fingerade personuppgifter måste lämna sitt tidigare liv
och bryta med släkt och vänner.
Karlskoga och Degerfors
Verksamhetssystemen i Karlskoga och Degerfors, ProCapita respektive Treserva har
ett system som varnar då en person i systemet har skyddade personuppgifter. I
Degerfors kommun har endast utsedd handläggare möjlighet att se information om en
person som har skyddade personuppgifter. Detta säkerställer att information inte
delges obehöriga av misstag. I Karlskoga finns inte denna rutin.
Utvecklingsbehov
Utveckla rutiner för hur skyddade personuppgifter ska hanteras.
Verksamhet som överlämnats
Om genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen har överlämnats till någon
annan, ska nämnden fastställa hur kontroll och uppföljning ska ske.
Utvecklingsbehov
Utveckla rutiner och processer för hur verksamhet som överlämnats ska
hanteras
Information
Information om socialtjänstens insatser för personer som utsatts för våld ska finnas
på kommunens hemsida. Denna handlingsplan ska vara känd inom kommunens
verksamheter.
4
Utvecklingsbehov
Utveckla informationen som finns på Karlskoga respektive Degerfors kommuns
hemsida.
Att verka för att denna handlingsplan ska vara känd för personal inom
socialnämnden i Karlskoga och Degerfors.
Särskilda gruppers utsatthet
Våldet drabbar både kvinnor och män och den utsatta kan finnas i alla
samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. I
enlighet med författningssamlingen Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4 bör
nämnden vid planering av verksamheten samt vid enskilda ärenden beakta de
särskilda behov som vissa grupper kan ha.
Ålder
Äldre personer utsätts ibland för våld i nära relation. Det finns ofta en svårighet att
berätta om vad som hänt och omgivningen är inte alltid uppmärksam på att det kan
förekomma. Det har därmed kommit att bli ett relativt osynligt problem. Det faktum
att en del äldre har ett omfattande vårdbehov och därmed är beroende av sin
omgivning gör att de blir extra sårbara. Problemet är vanligast mot kvinnor och ofta
är förövaren en manlig familjemedlem t.ex. partner eller son. I parförhållanden kan
det också vara kvinnan som är våldsutövaren.
Det kan finnas svårigheter att upptäcka tecken på våld mot äldre då blåmärken och
benbrott kan ha andra orsaker. Förutom det fysiska våldet kan även andra
kränkningar förekomma tex nedsättande kommentarer. För personer med
demenssjukdom är det ofta ännu svårare att förmedla vad han eller hon varit med
4
om.
Personal som arbetar med äldre spelar en viktig roll för att öka möjligheterna
att upptäcka och förebygga våld och andra övergrepp mot äldre. Om du som
arbetar med äldre misstänker att det förekommer våld, kontakta närmaste
chef.
I arbetet med äldre kan en minskning av antalet omvårdnadspersonal som
kommer till brukaren möjliggöra att förtroende och relationer byggs upp vilket
kan underlätta för den våldsutsatta ett berätta om våldet.
Funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning kan ha stora omvårdnadsbehov vilket leder till
beroende av hjälp från personer i sin närhet. Detta för med sig en särskild
sårbarhet. Ju större funktionsnedsättningarna den enskilde har desto större blir
beroendet. I akuta situationer kan funktionsnedsättningen medföra svårigheter t.ex.
5
vid beroende av färdtjänst.
4
5
prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.
prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor.
5
Personal som arbetar med funktionshindrade spelar en viktig roll för att öka
möjligheterna att upptäcka och förebygga våld och andra övergrepp mot
funktionshindrade. Om du som arbetar med funktionshindrade misstänker
att det förekommer våld, kontakta din närmaste chef.
Om det finns misstanke om att ett barn bevittnat eller utsatts för våld eller
på annat sätt far illa har du skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten.
Kontakta enheten barn och unga, för telefonnummer se kommunens
hemsida.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen (2008:567)
att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på
annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Begreppet könsöverskridande
identitet har kritiserats av transpersoner och under 2015 kommer en utredning att
6
genomföras som bland annat syftar till att se över termen.
Transperson är en paraplyterm för bl.a. transvestiter, transsexuella och
dragkings/dragquens. Det finns många olika sätt att vara transperson på och
livssituationer och problematik kan se väldigt olika ut. En transvestit kan vara både
manlig och kvinnlig. Hen mår bra av att klä sig i det andra könets kläder och drivs av
att uttrycka en del av sin personlighet. En transsexuell person upplever sig vara född i
fel kropp och har ofta en vilja att korrigera kroppen genom hormonbehandling eller
kirurgi. Transpersoner kan vara antingen homo-, bi- eller heterosexuella.
Personer som identifierar sig som transpersoner kan vara särskilt utsatta i relationer
där våld förekommer. Transpersoner kan vara mer isolerade än andra och det sociala
nätverk som finns kan vara gemensamt för båda. Om den våldsutsatte inte är öppen
inför sin omgivning med att hen är transperson kan våldsutövaren utöva makt och
7
kontroll genom att hota om att berätta för omgivningen.
Sexuell läggning
Våld i samkönade relationer tenderar att vara relativt osynligt. De normer som finns
i samhället gör att omgivningen kan ha svårare att se våldet och därmed inte ha
möjlighet att kunna hjälpa. Det mönster som ofta finns i relationer där det
förekommer våld finns oavsett kön och sexuell läggning. Det kan handla om
kontroll, hot om våld och utövande av våld. Våldsutsatta homo- och bisexuella
samt transpersoner söker hjälp i mindre utsträckning än heterosexuella. Den
förförståelse som personal inom socialtjänst- eller hälso- och sjukvård har är av
stor betydelse för att kunna upptäcka våld i samkönade relationer. I de fall då
personalen förväntar sig att våldsutövare alltid är män finns en risk att våld mot
8
kvinnor i samkönade relationer inte upptäcks.
Att tillhöra en nationell minoritet
I Sverige finns det fem nationella minoriteter: judar, sverigefinnar, tornedalingar, romer
och samer. Grupperna varierar i antal medlemmar, regional spridning, historia och
6
Dir. 2014:115. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer.(2014)
Sveriges Kvinno- och tjejjourers riskförbund. Unizon.se
8
Socialstyrelsens handbok: Våld – Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld. (2011)
7
6
modersmål. Gemensamt för grupperna är att deras nationella minoritetsstatus är
relativt okänd i Sverige. De har en egen religiös, språklig och kulturell tillhörighet och
en vilja att behålla sin identitet. Trots att grupperna har rötter i Sverige sedan många
hundra år finns det fortfarande fördomar och negativa attityder kring flera av
9
grupperna.
Personer som tillhör en nationell minoritet kan vara särskilt utsatt vid våldssituationer.
Den samhörighet som finns hos personer med nationell minoritet är otroligt viktig. Det
är en styrka med gemenskapen men de som utesluts ur gemenskapen blir väldigt
ensamma. Kvinnor som anmäler sin man hos socialtjänsten eller Polisen är ofta rädda
för att den egna gruppen ska få vetskap om vad som hänt. Det är viktigt att få tala sitt
eget språk vid kontakt med polis och socialtjänst men det är inte alltid som detta är
möjligt. Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag av regeringen att utreda hur
våldsutsatta kvinnor som tillhörde en nationell minoritet blev bemötta av myndigheter.
Undersökningen visade att det finns behov av ökad kunskap bland
myndighetspersoner om nationella minoriteter, om bemötande och om våldets
mekanismer generellt. För att få ett bättre bemötande och minska fördomar krävs en
ökad samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer. Utifrån utredningen
10
framkom följande råd till socialtjänsten.





Erbjud stöd på den våldsutsattes språk om det är möjligt. Tolk ska vara
professionell, ej anhörig. Telefontolk är möjligt.
Prata med kvinnan i enrum.
Bekräfta formella beslut skriftligt.
Följ upp kontakten och se till att kvinnan får rätt stöd. Samverka med berörda
myndigheter och organisationer.
Beakta barnperspektivet!
Att hon eller han har en utländsk bakgrund
Personer med utländsk bakgrund kan ha en ökad sårbarhet för att utsättas för våld.
Det kan finnas språksvårigheter och brister i kunskap kring möjligheter till hjälp och
stöd. Det sociala nätverket kan vara litet och sammanfaller ofta till stor del med
förövarens nätverk. Kvinnor med utländsk bakgrund som inte har permanent
uppehållstillstånd kan tveka att kontakta socialtjänsten på grund av rädsla för att
11
förlora sitt tillfälliga uppehållstillstånd.
Missbruk och beroende
Personer med missbruks -och beroendeproblematik utsätts i större omfattning än
andra för våld i nära relationer. Kvinnor är särskilt utsatta. En kvinna i ett aktivt
missbruk kan ha svårt att få tag på ett lämpligt tillfälligt boende. Hon kan vara extra
beroende av den som utsätter henne för våld, för tillgång till droger och tak över
huvudet. Våld mot kvinnor med missbruks- och beroendeproblematik tenderar att
bagatelliseras av kvinnorna själva och omgivningen. Myndigheterna är ibland så
9
Slutredovisning av regeringsuppdrag verk 2008/332.”Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de
nationella minoriteterna. Statens folkhälsoinstitut.
10
Intryck, avtryck – framtidstro. Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna. Statens
folkhälsoinstitut (2010)
11
prop. 2006/07:38 Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
7
fokuserade på missbruket att våldet inte får så mycket uppmärksamhet utan ses
12
som en konsekvens av missbruket.
Kvinnor som är utsatta för våld missbrukar alkohol och droger i högre grad än
andra kvinnor. En hög konsumtion av alkohol och droger kan därmed indikera att
en kvinna är utsatt för misshandel. Det kan därför vara motiverat att ställa frågor
om alkohol- och drogvanor till kvinnor som är våldsutsatta och att tvärtom ställa
frågor om våld till kvinnor med missbruksproblem.
Risken för hedersrelaterat våld
Det finns ingen enhetlig och vedertagen definition av hedersrelaterat våld och förtryck,
socialstyrelsen och länsstyrelsen ger dock följande beskrivning.
”Hedersrelaterat våld är planerat, kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall
kollektivt utövat, och motiverat av föreställningar om en familjs/släkts heder och
sociala överlevnad.”
En del flickor/kvinnor har inte möjlighet att fritt välja umgänge, klädsel,
sysselsättning, partner mm utan att gå emot familjens värderingar. I vissa fall gör
familjen allt för att behålla kontrollen, ibland används våld. Kvinnan är ofta
beroende och känslomässigt bunden till förövaren/förövarna och den trygghet och
omsorg som en familj står för finns inte längre kvar om hon lämnar sin familj. Vid
utredning och vid insatser från socialtjänstens sida är det viktigt att socialtjänsten
tar hänsyn till att kvinnor kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck från tidig
ålder. Våldet och förtrycket har en kollektiv karaktär och kan ge upphov till
omfattande stödbehov under lång tid till följd av den stora isolering som många
utsatta drabbas av om de lämnar sin familj. Det är framför allt flickor och unga
13
kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, men även vuxna kvinnor samt män.
Utvecklingsbehov
Utbildning i hedersrelaterade frågor utifrån
- Bemötande
- Utredning
Samverkan
Socialtjänsten och landstinget ska enligt 2 kap 7§ Socialtjänstlagen upprätta en
individuell plan när det finns behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och
sjukvården. Vidare är socialtjänsten skyldig att samverka för att samordna insatser
så att de inte motverkar varandra. I de fall som insatser ges till fler personer i en
familj ska samtliga insatser samordnas. Samordning ska genonomföras med
beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som
14
bevittnat våld.
12
Socialstyrelsens handbok: Våld – Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld. (2011)
13
Socialstyrelsens handbok: Våld – Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld. (2011)
14
SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer
8
Utvecklingsbehov
Utveckla samverkan kring våld i nära relation i befintlig samverkansgrupp.
Kompetens
Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som rör vuxna
eller barn som utsatts för våld i nära relation i Karlskoga eller Degerfors ska ha
socionomexamen eller annan likvärdig utbildning.
Handläggare samt personal som genomför insatser i verksamheter riktade mot
personer som utsatts för våld i nära relation bör ha kunskaper kring våld och dess
konsekvenser.
Utvecklingsbehov
Det finns behov av kontinuerlig kompetensutveckling inom området
Socialnämndens uppgifter och ansvar
Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och
dennes närstående får stöd och hjälp.
Utredning och insatser när det gäller barn
Socialtjänsten ansvarar, enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11§, för att barn som utsatts
för brott får den hjälp och det stöd som han eller hon behöver. Socialnämnden ska
också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller
emot närstående ska få stöd och hjälp.
Socialtjänsten ska inleda utredning när de får kännedom om att ett barn kan ha
utsatts för våld eller övergrepp samt om ett barn kan ha bevittnat våld eller andra
övergrepp av eller mot en närstående. Socialtjänsten ska bedöma risken för att
barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld. Socialtjänsten bör
utreda barnets behov av stöd och hjälp akut samt på längre sikt, våldets
omfattning, våldets påverkan på barnet samt barnets och föräldrarnas uppfattning
om våldet och dess konsekvenser. Socialnämnden bör även utreda om det finns
behov av att vidta någon åtgärd gällande vårdnad, umgänge, förmyndarskap eller
målsägarbiträde.
Om ett barn som blivit utsatt för våld eller som bevittnat våld behöver stöd och hjälp
från socialnämnden ska hjälpen ges med utgångspunkt i barnets behov av
1.Skydd
2.Råd och stöd och
15
3.Vård och behandling
15
SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer
9
Enligt socialtjänstlagen 14 kap 1§ är myndigheter vars verksamhet rör barn och
ungdom skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Om det finns misstanke om att ett
barn bevittnat eller utsatts för våld eller på annat sätt far illa har du skyldighet att
anmäla detta till socialtjänsten. Kontakta enheten barn och unga, för telefonnummer se
kommunens hemsida.
Utredning och insatser när det gäller vuxna och barn i vissa
situationer16
Socialtjänsten är enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11§ ansvarig för att stödja och
hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp av
närstående. I ärenden som gäller vuxna, personer under 18 år som utsatts för våld
och övergrepp av sin partner samt personer under 18 år som utsatts för
hedersrelaterat våld bör socialtjänsten utreda behov av stöd och hjälp akut samt på
längre sikt, våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den utsatta,
hur den våldsutsattas nätverk ser ut, om den våldsutsatta behöver stöd i sitt
föräldraskap. Socialtjänsten ska bedöma risken för ytterligare våld. Vid
riskbedömningar bör en standardiserad bedömningsmetod användas.
Utvecklingsbehov
Utbilda minst två handläggare per kommun i bedömningsmetoden SARA under
2015.
Bedömningsmetoden FREDA ska vara känd för personalen och vara möjlig att
använda vid behov
Utifrån utredningen ska socialtjänsten erbjuda skydd, stöd och hjälp akut och på
lång sikt. Utredningen och riskbedömningen ska vara till grund för beslut om
insatser. Det bör finnas möjlighet till information och råd, stödsamtal, hjälp att
ordna annat boende, stöd i föräldraskapet, hjälp i kontakter med andra
myndigheter samt frivilligorganisationer.
Socialtjänsten ska vid behov kunna erbjuda ett tillfälligt boende som motsvarar den
enskildes behov av skydd med utgångspunkt av skydd utifrån vad som framkommit
i utredningen och riskbedömningen. I de fall då en person behöver skyddat boende
bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att
erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. Boendet bör även vara lämpligt
för ev. medföljande barn.
16
Om den som är under 18 år har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller
hedersrelaterat våld gäller även ”utredning och insatser när det gäller barn”.
10
Socialtjänsten är enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11§ ansvarig för att stödja och
hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld och andra övergrepp av
närstående. Skyddsaspekten gentemot vuxna personer är inte lika stark som då
det gäller barn, den enskildes vilja är avgörande. Personal inom socialnämnden
som möter någon som utsatts för våld i nära relation bör informera den
våldsutsatte om möjlighet att söka hjälp hos socialtjänsten. Se kommunens
hemsida för aktuellt telefonnummer. Om det finns misstanke om att ett barn
bevittnat eller utsatts för våld eller på annat sätt far illa har du skyldighet att
anmäla detta till socialtjänsten. Kontakta enheten barn och unga, för
telefonnummer se kommunens hemsida.
Försörjningsstöd
Ekonomiskt bistånd ska fungera som det yttersta skyddsnätet för människor som
har tillfälliga försörjningssvårigheter. Endast den som inte själv kan tillgodose sina
behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till försörjningsstöd. Den
vanliga biståndsprövningen gäller även för personer som utsatts för våld. Det är
17
dock viktigt att göra en helhetsbedömning. Det kan finnas skäl att bevilja
försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen om den enskilde tillfälligt har höga
kostnader för telefon, kläder, livsmedel eller dylikt pga. att han eller hon utsatts för
våld eller andra övergrepp av närstående. Det kan även finnas lägen då en person
ansöker om ekonomiskt bistånd för att flytta till annan bostad pga. våld eller andra
18
övergrepp av närstående.
Insatser till våldsutövare
Socialnämnden bör erbjuda insatser till våldsutövande föräldrar samt
våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn. Utgångspunkten är barnets
behov. Insatser bör syfta till att våldet upphör och att den våldsutövande får en
förståelse för hur våldet påverkar omgivningen. Insatser bör genomföras med
19
beaktande av behov av trygghet hos våldsutsatta som barn som bevittnar våld.
Utvecklingsbehov
Utveckla samarbetet med Mansmottagningen i Örebro i syfte att verka för
att fler våldsutövare i Karlskoga och Degerfors kommuner får tillgång till
adekvat stöd och hjälp.
Hälso- och sjukvårdens ansvar
Hälso- och sjukvården har ansvar för att ha fastställda rutiner för att utveckla och
säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Det ska
finnas rutiner för att anmäla till socialtjänsten om det finns misstanke om att ett
barn blivit våldsutsatt eller har bevittnat våld.
Det finns även bestämmelser om att landstinget ska samverka på olika nivåer
utifrån våld i nära relationer. Landstinget ska samverka med kommunen och
tillsammans upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser från
båda myndigheterna. Landstinget har även ett ansvar att samverka internt för att
17
Socialstyrelsens handbok: Våld – Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som
bevittnat våld. (2011)
18
SOSFS 2013:1 Ekonomiskt bistånd
19
SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer
11
samordna hälso- och sjukvårdsinsatser så att dessa inte motverkar varandra. Detta
ska ske med beaktande av behov av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och
barn som bevittnat våld. Det finns även ett krav på samverkan externt med andra
myndigheter och organisationer.
Personal inom hälso-och sjukvården och tandvårdens verksamheter bör ha
kunskap om våld och andra övergrepp för att kunna ge god vård.
Om personal inom hälso- och sjukvården misstänker att ett barn blivit utsatt för
eller bevittnat våld eller andra övergrepp ska personalen enligt SOSFS 2014:4
1. göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
2. ställa frågor till en medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen,
3. fråga barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och
med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad samt vårdnadshavarens
samtycke, om sådant behövs, och
4. beakta vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med
anledning av våldet.
Om personal inom hälso- och sjukvården misstänker att en vuxen blivit utsatt för
våld eller andra övergrepp ska personalen enligt SOSFS 2014:4
1. ta reda på om det finns barn i den vuxnes familj,
2. göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
om det finns barn i familjen,
3. informera om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och sjukvården eller
stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorganisationer, och
4. beakta vilka behov den vuxne kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med
anledning av våldet.
Slutord
Denna handlingsplan ska implementeras inom ramen för projektet ”Våld i nära
relationer”. Projektet startade 2014 och kommer att förlängas ytterligare ett år
under förutsättning att statliga medel beviljas. Handlingsplanen ska revideras ett år
efter att den antagits av Socialnämnden.
Att tänka på i mötet med våldsutsatta
 Våga fråga! Var konkret men undvik ordet våld då många
våldsutsatta inte definierar sig själva som våldsutsatta. Använd
istället ord som bråk, konflikter, slag och knuffar.
 Möt personen med respekt och empati
 Undvik egna värderingar
 Lyssna aktivt och tro på personen
 Vägled, vid behov, personen vidare till stöd- och hjälpinsatser
12