Att växa upp i ett hem där våld förekommer Idrotts- och hälsokonventet 2015 Åsa Witkowski Verksamhetschef KFE Akademiska sjukhuset Uppsala universitet Våld - ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter 1948 ”Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet” Artikel 3, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna 1979 FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) 1993 FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor 1995 FN:s femte kvinnokonferens i Peking FN:s definition av våld Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. 1 En folkhälsofråga internationellt En av fem flickor har utsatts för sexuellt våld En av tre kvinnor har någon gång i livet utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner WHO: Global status report om violence prevention 2014. Våld mot kvinnor - åtgärder i Sverige 1993 1994 1998 2000 2004 2005 2007 Regeringen tillsätter en Kvinnovåldskomission Rikskvinnocentrum inrättas Regeringens proposition Kvinnofrid antas av riksdagen. Nationellt Råd för Kvinnofrid inrättas Utredning angående nationellt kunskapscentrum, ombildning av RKC Ny lag om sexualbrott Ändring av socialtjänstlagen 2007 Regeringens handlingsplan 2014 Istanbulkonventionen Regeringens jämställdhetsmål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 2 Sämre hälsa akut och på sikt Aspekter på hälsa: Fysisk och psykisk ohälsa Hälsobeteenden: Alkohol, tobak, BMI, motion, sexualvanor Socialt kapital: Socialt nätverk, tillit, deltagande i aktiviteter Heimer, Andersson och Lucas Våld och hälsa, NCK 2014:1 Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Hjärtklappning, bröstsmärta Psykosomatiska symtom: stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Somatiseringssyndrom Uttalade graviditetsbesvär Alkoholrelaterade problem Graviditetskomplikationer Självskadebeteende Förlossningsrädsla Riskfylld livsstil: missbruk, destruktivt sex Långa sjukskrivningar Våldets effekt på livssituationen Lundgren et al (2001): Mer än hälften av våldsutsatta kvinnor uppger att det sätter ner deras välbefinnande - känslor av vrede och hat, låg självkänsla var vanligast. Samelius et aI (2010): 80 % som varit utsatta för sexuella övergrepp och 70 % av dem som varit utsatta för fysiska övergrepp ansåg att de fortlöpande led av det. 3 Resultat De kvinnor och män som i sin barndom, ungdom eller sitt vuxna liv blivit utsatta för allvarligt sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld bär på en oproportionerligt stor andel av den psykiska och fysiska ohälsa som studerades. Heimer, Andersson och Lucas: Våld och hälsa, NCK-rapport 2014:1 Vanligare hos våldsutsatta Långvariga smärttillstånd Mag-tarmproblem Gynekologiska smärttillstånd Sexuellt överförbara infektioner Psykosomatiska symtom: hjärtklappning, bröstsmärta stickningar, domningar, yrsel, svimningskänsla, trötthet, illamående Uttalade graviditetsbesvär Behandlingsresistenta tillstånd och försämring av kroniska sjukdomar - förtidig död Ångest Depression Sömnstörningar Självmordstankar/försök Posttraumatiskt stressyndrom Alkoholrelaterade problem Graviditetskomplikationer Självskadebeteende, destruktivt sex? Förlossningsrädsla Riskfylld livsstil: missbruk, Långa sjukskrivningar 4 Barnens utsatthet Förekommer våld i nära relation finns ett starkt samband att även barnen utsätts. Jansson, Jernbro, Långberg 2011 Barnen bevittnar i hög utsträckning våldet och utsätts själva för våld i häften av fallen. Slagen dam 2001, Eriksson 2007 Hälften av barnen som bevittnade våld utsattes själva men tillfrågades inte utan förblev oupptäckta. Broberg 2011 Har du berättat för någon om våldet? 30 % inte berättat för någon >30 % berättat för kompis, syskon, pojkvän 20 % berättat för förälder el närstående 12 % berättat för personal inom skola, UM 7 % kontaktat BRIS, jourhavande kompis 17% fått hjälp Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige – en nationell kartläggning 2011 Jansson, Jernbro, Långberg 2011 Ungdomars utsatthet Kunskapen om den höga förekomsten av våld hos unga och våldets samband med ungdomars hälsa är viktig för personal som möter ungdomar. Blom 2015: Violence exposure among Swedish youth 5 Våldets konskevenser Starkt samband mellan olika typer av våld och: • Självskadebeteende • Sämre psykiskt välbefinnande • Sexuell ohälsa • Sexuellt riskbeteende Blom 2015: Violence exposure among Swedish youth Våldtäkt för hälso- och sjukvården Diagnos ? ?? ?? ?? ? Våldtäkt för rättsväsendet Brottsbalken 6 kap 1 § ?? ? Våldtäkt moraliskt Attityder och värderingar Orsaker att inte berätta • Uppfattar inte händelsen som ett övergrepp • Känslor av skuld, skam, självanklagelser • Oförmåga att agera • Tror inte anmälan leder till rättslig åtgärd • Ovilja att identifiera sig som ett offer • Ovilja att utsätta sig för rättsprocess • Misstro mot myndigheter 6 Kostnader som är svåra att mäta i pengar Försämring i livskvalitet Psykiskt lidande Långsiktiga effekter Samhällets ansvar Myndigheter Idéburna organisationer Lagstiftning Uppdrag, ansvar Resurser Hur kan samhället ge stöd till våldsutsatta kvinnor? Samverkan är en viktig förutsättning Samverkan mellan socialtjänst, polis hälso- och sjukvård samt frivilligorganisationer är ofta en förutsättning för att kunna ge enskilda personer ett fullgott stöd. Socialstyrelsen.se 7 Bra skola är en skyddande faktor Identifiera barn som far illa Ordna stöd och skydd Samverkan ”Jag vet att det tar lång tid innan man berättar…” Stöd till personal Kunskap Tydlig policy Rutiner Klar ansvarsfördelning Resurser i samhället/samverkan Signaler och varningstecken Olika reaktioner – komplex symtombild: • Symtom som magont, sömn- och koncentrationssvårigheter • Aggressivitet, rädsla • Psykisk problem, ångest, ätstörningar 8 När någon har skyddade personuppgifter I det normala förhållandet har båda vårdnadshavarna, enligt Föräldrabalken, rätt till information om barnets skolgång mm. Om en av vårdnadshavarna och barnet har kvarskrivning så har offentlighets- och sekretesslagen (OSL 2009:400) företräde framför Föräldrabalken. Skyddade personuppgifter • Sekretessmarkering • Kvarskrivning • Fingerade personuppgifter Ansökan via Skatteverket Skyddade personuppgifter, forts • Foto • Busskort, bibliotekskort • Kontakt 9 NCK:s uppdrag: utveckla, sprida, utbilda, forska och ge stöd • Sprida kunskap om och utveckla metoder för bemötande och omhändertagande • Sprida kunskap om mäns våld mot kvinnor • Bedriva utbildning • Följa, sammanställa och sprida forskningsresultat och analysera behovet av forskning • Vara ett stöd för myndigheter och organisation, stödja metodutveckling och verka för en effektiv samverkan • Erbjuda stöd för våldsutsatta kvinnor och deras närstående Kunskap – en förutsättning för förändring Kunskap om våldet och dess konsekvenser ökar möjligheten att: • ge våldsutsatta kvinnor ett bra bemötande och stöd • bedriva förebyggande arbete • förändra attityder i samhället. Kunskapsbanken 10 Informationsenheten För att kunskapen och resurserna ska bli till konkret hjälp måste vi nå • yrkesverksamma • studenter • beslutsfattare • våldsutsatta kvinnor och anhöriga Kvinnofridsmottagningen Akut mottagning Tidsbeställd mottagning hos läkare, sjuksköterskor Gruppverksamhet Nära samarbete med andra sjukvårdsenheter, rättsmedicin, polis, socialtjänst, kvinnojourer och brottsofferjourer Kvinnofridslinjen Nationell stödtelefon Regeringsuppdrag Start december 2007 11 Lätt att söka hjälp Öppet dygnet runt, årets alla dagar Anonymitet och sekretess Texttelefoni.se Tillgång till tolkservice Kostnadsfritt att ringa Samtalet syns inte på telefonräkningen Kvinnofridslinjens medarbetare • Sjuksköterskor, barnmorskor och socionomer • Minst fem års yrkeserfarenhet • Specialutformad utbildning Landsomfattande kartläggning • Uppgifter om stödresurser i hela Sverige har inventerats • Uppgifter om myndigheter och organisationer både lokalt och nationellt • Samverkan uppmuntras 12 Vem kontaktar KFL ? Skäl till kontakt www.kvinnofridslinjen.se • Mer än 323 000 besök 2014 • Korta faktatexter • Frågor och svar • Beställa material • Länkar till NCK:s kunskapsbank • Anpassad till mobiltelefoner • Kraftig ökning i samband med kampanjer 13 Slutsatser • En hög tillgänglighet är nödvändig • Stöd via telefon passar målgruppen • Informationskampanjer och medier är viktiga för att nå ut • Kostnadseffektivt sätt att kunna erbjuda professionellt stöd i hela landet året om • Ett enda samtal kan vara avgörande www.nck.uu.se www.kvinnofridslinjen www.akademiska.se/nck KvinnofridNCK Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 14