Lustån - Länsstyrelsen i Dalarnas län

Kunskapsunderlag för delområde
51. Luståns avrinningsområde
Version 1.1
2 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 4
Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 5
Kulturmiljö................................................................................................................. 6
Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 7
Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 7
Miljögifter.......................................................................................................................................... 12
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 12
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 12
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 14
Undersökningar och övriga insatser .............................................................................................. 14
Övergödning .................................................................................................................................... 15
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 15
Försurning ........................................................................................................................................ 15
Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 16
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 17
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 17
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 18
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 18
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 19
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 19
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 19
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 19
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 20
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 20
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 20
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 20
Referenser ............................................................................................................... 21
Bilagor ..................................................................................................................... 22
Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 22
Externa bilagor ................................................................................................................................ 23
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 3
Sammanfattning
Luståns avrinningsområde ligger till största delen i Hedemora och Säters kommuner men
sträcker sig även in i Norberg och Smedjebacken. Inom området finns det två
riksintressen för kulturmiljö som direkt berör vattenanknutna kulturvärden
Områdets historia domineras av gruvverksamhet och järnhantering som främst har sitt
ursprung under medeltiden. Man har även hittat spår som sträcker sig så långt tillbaka
som stenåldern. Man har bland annat hittat spår efter stenåldersboplatser, gravar och
förhistorisk järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter
senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustri,
kalkugnar, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter förekommer det ett
flertal dammvallar.
I områdets skogar finns lämningar efter gruvhål, fäbodar, kolbottnar, torp, lämningar
efter stenbrott, kalkbrott och täktverksamhet. Flera av de fäbodar och torp som finns i
området ligger i anslutning vatten.
Luståns avrinningsområde påverkas lokalt i stor utsträckning av miljögifter till följd av
tidigare verksamheter. Bland annat finns det längs Luståns sträckning ett flertal
hyttområden från tidigare gruvverksamheter samt ett antal deponier som kan påverka
vattenmiljön negativt. I avrinningsområdets övre del ligger en nedlagd sulfitmassafabrik
där man brände svavelkis till pappersmassaproduktionen och även blekte massan med
olika klorprocesser. Fibrer och aska släpptes ut orenat till Lutdammen, och även kisaska
spreds i närliggande områden och längs med järnvägen till Vikmanshyttan. I övre delen av
avrinningsområdet ligger även ett nedlagt sågverk där man doppade virket i
pentaklorfenol.
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med
försurning.
4 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden
Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna
livsmiljöer eller arter.
Hovranområdet är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken.
Även inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Håvran pekats ut ur
naturvårdssynpunkt. Värdena består bland annat av den översvämnings- och
betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och
arter.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 5
Kulturmiljö
Områdets kända förhistoria och historia domineras av gruvverksamhet och järnhantering
som har sitt ursprung främst under medeltiden.
Ännu äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser, gravar och förhistorisk
järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids
järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustri, kalkugnar,
sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter förekommer det ett flertal
dammvallar.
I skogarna förekommer lämningar efter gruvhål, fäbodar, kolbottnar, torp, lämningar
efter stenbrott, kalkbrott och täktverksamhet. Flera av fäbodarna och torpen,
lägenhetsbebyggelser, ligger i anslutning till vatten.
Inom området finns det två riksintressen för kulturmiljö som direkt berör vattenanknutna
kulturvärden. Ett av dessa, Grådö-Hamrö-Husby1, ligger främst inom angränsande
avrinningsområden men upptar en större del av avrinningsområdets östra del. Inom
avrinningsområdet innefattas området omkring Lustån, från Botan, nedströms fram till
dess utlopp i Dalälven. Utmed Lustån finns flera medeltida hyttbyar som innefattar ett
flertal hytt- och hammarområden.
Centralt i området ligger riksintresset Norns bruk och vägen Vikmanshyttan-Larsbo 2
(W33). Norns bruk är en industrimiljö med ett välbevarat järnbruk från 1600-talet och
förbindelseväg mellan Larsbo och Vikmanshyttan. Vägen har medeltida anor. Flera
byggnader i Norns bruk är direkt kopplade till utnyttjande av vattenkraft. Området
innefattar även bland annat Norns gamla hytta vid Hult, och intilliggande Lindgruvan.
Dessa två områden är även utpekade som särskilt värdefulla områden med natur- och
kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005).
Fornminnesinventering har skett i området 1989-1992.
I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga
vattendrag i området har använts under flottningen. Spår efter flottning finns dock
beskriven vid åtminstone en registrerad dammvall (Hedemora 237:13) i
Riksantikvarieämbetets register för fornlämningar.
Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är metallhanteringen.
Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med
kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna i områden där det kan finnas
kulturlämningar.
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/83-034.txt
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/83-033.txt
3 http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10235502370001
1
2
6 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sjöar och vattendrag
Vattnets kemiska och ekologiska status
Figur 1. Karta över delavrinningsområde 51. Luståns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan
vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.
I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen
innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN)
som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i
vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den
ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 7
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla
fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).
Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:
fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk
eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska
statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas
en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen
(Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).
Ekol ogi s k s ta tus
Löp- Vattenförekomster i Luståns
nr avrinningsområde
1 Lus tå n
(Prä s thyttes jön - Da l ä l ven)
SE668083-150845
2 Lus tå n
(Bota n - Prä s thyttes jön)
SE668141-150458
3 Bota n
SE668221-150358
4 Lus tå n
(Turboda mmen - Bota n)
SE668139-150281
5 Lus tå n
(Da mmen - St Sunds jön)
SE667780-149853
6 Stora Norn
SE667716-149754
7 Krä ftbä cken,Drä ckebä cken
nedre
SE667924-150726
8 Namnlös upps tröms
Prä s thyttes jön
SE668013-150551
9 Fi s kbä cks å n
SE668106-149207
10 Stora Gl oten
SE668287-149193
11 Björkbä cken (Björka n Li l l a Hå n)
SE668378-149253
12 Björka n
SE668510-149221
13 Drä ckebä cken
(övre)
SE667737-150703
14 Drä cken
SE667685-150675
15 Mel l a n Djuptjä rnen och
Drä cken
SE667438-150679
16 Mel l a n Grä ns en och
Djuptjä rnen
SE667489-150508
Ekologisk
status
MKN
Kemi s k s ta tus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
X Hedemora
Må ttl i g
GES 2021
Uppnå r
GKSS 2015
ej god
X
X Hedemora
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora ,
Smedjeba cken,
Sä ter
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
God
GES 2015
God
GES 2015
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Sä ter
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Sä ter
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Hedemora
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Hedemora
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Hedemora
Hedemora
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
8 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sä ter
Sä ter
Ekologis k s tatus
Löp- Vattenförekomster i Luståns
nr avrinningsområde
17 Namnlö s
(Kläms hyttan - Lus tån)
SE667823-151011
Ekologisk
status
Måttlig
MKN
GES 2021
Kemis k s tatus
Kemisk
status
MKN
Ej
GKSS 2015
klas s ad
Miljöproblem
F
Ö FP M
X
X
Kommun
Hedemora
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 9
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Luståns avrinningsområde. Vita partier i kartan
representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning
mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även
kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen
är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för
namnsättning av sjöar och vattendrag.
10 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Luståns avrinningsområde. Vita
partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen
anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken
kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 11
Miljögifter
Luståns avrinningsområde påverkas lokalt i stor utsträckning av tidigare verksamheter.
Längs med Lustån finns det ett flertal hyttområden från tidigare gruvverksamheter, och
ett antal deponier som kan påverka vattenmiljön negativt. Längst upp i avrinningsområdet
ligger en nedlagd sulfitmassafabrik och ett nedlagt sågverk med pentaklorfenoldoppning
(Sundström 2000, Wetterholm och Binbach 2012). Under tiden sulfitmassafabriken var i
bruk brändes svavelkis och pappersmassan klorblektes (Sundström 2000). Fibrer och aska
släpptes ut orenat till Lutdammen, och även kisaska spreds i närliggande områden och
längs med järnvägen till Vikmanshyttan (Sundström 2000).
Tillståndet i miljön
Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i
ytvatten, däremot har den ansvarige tidigare verksamhetsutövaren genomfört
provtagningar i två vattenförekomster, Lutdammen i Lustån (SE668139-150281) och
Botan (SE668221-150358) (Bilaga 1). En vattenförekomst uppnår ej god kemisk status,
och för två vattenförekomster påverkas den ekologiska statusen negativt på grund av
miljögifter (Tabell 1).
Lustån (Turbodammen – Botan, SE668139-150281)
Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status (Tabell 1). Uppmätta sedimenthalter för
Pb överstiger gränsvärdet.
Sedimenthalter av Cu, dioxiner och dioxinlika PCBer och Hg är förhöjda.
Proverna är tagna i Lutdammen, som är en del av denna vattenförekomst. Lutdammen
var recipient till Turbo sulfitfabrik, som släppte ut orenat processvatten till Lutdammen
mellan slutet av 1880-talet och början av 1960-talet. Processvattnet innehöll bl.a. sulfitlut
och klorblekt fibermassa. Mellan 1940 och 1960 muddrade man fibermassor i
Lutdammen och deponerade dessa vid dammens ena strand. På denna plats deponerades
även annat material (se Källor till påverkan). Klorblekningen har lett till att det finns
förhöjda halter dioxiner i sedimenten i Lutdammen, och tungmetallerna i sedimenten
beror troligen på urlakning av kisaskan. Dioxinhalterna i Lutdammen kan även
härstamma från ett nedlagt sågverk (Turbo sågverk, se källor till påverkan där
pentaklorfenoldoppning av virke skedde (Wetterholm och Binbach 2012). Sågverket
ligger vid Turbodammen, ett så kallat övrigt vatten (vattnets yta är för liten för att sjön
ska kallas för vattenförekomst och statusklassas), uppströms Lutdammen.
Botan (SE668221-150358)
Det förekommer fiberbankar i sjön Botan (Sundström 2000), och dioxinhalten analyserad
i två gäddor 1999 (Grahn 1999) ligger mellan 1/4 och 2/5 av gränsvärdet
(Naturvårdsverket 2008). Detta innebär att det finns en risk för att god ekologisk och
kemisk status ej uppnås.
Källor till påverkan
Förorenade områden
Sammanlagt 25 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa
har fyra tilldelats riskklass 2. Så kallade MIFO-objekt med riskklass 2 anges i Tabell 2.
12 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste
vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom
undersökningar i anslutning till området
Risk- Objektnamn
Bransch
klass
2 Deponi vid Bockberget Industrideponier
Föroreningar
2 Mudderdeponi i Turbo Industrideponier
2 Turbo Sulfitfabrik
Massa och
pappersindustri
2 Turbo sågverk
Sågverk med doppning
Närmaste vattenförekomst
Sankmark och
bäck
Lutdammen
Muddermassor från
Lutdammen vid Turbo
Muddermassor från
Lutdammen vid Turbo
Oljor, kisaska, PAH, As, Lustån
tungmetaller, PCB,
dioxin
PCB, oljor, kisaska,
Turbodammen
tungmetaller, dioxin,
pentaklorfenol
Turbo Sulfitfabrik
Tre fabriker har funnits på platsen. Den första sulfitfabriken stod klar 1889 brann ner
1897. En andra fabrik som byggdes året efter brann även den ned 1904. Den tredje
fabriken togs i drift 1905 och var i produktion till fabrikens nedläggning 1970.
Svaveldioxid som ingick i processen framställdes genom uppvärmning av svavelkis vilket
ledde till bildning av kisaska/kisbränder. Kisaska släpptes ut i Lustån tillsammans med lut,
blekningskemikalier och fibrer. Luten innehöll svavel och bidrog till bildning av
illaluktande svavelväten. Utsläpp av fibrer kunde leda till minskning av syre i vattnet.
Åtgärder såsom luftning och uppförande av rensbar avsättningsbassäng för fibermassorna
vidtogs. Lutdammen var fylld med fiberrester och när vattennivån sjönk, på grund av dess
eftersatta underhåll, och fibermassorna blottades luktade det illa. 1999 byggdes en ny
damm för att minska luktproblemet.
Kisaskan användes även som ogräsbekämpningsmedel och den spreds därför längsmed
järnvägen mellan Turbo och Vikmanshyttan. Luten användes som dammbindare och
spreds efter grusvägarna i området.
Dioxiner påträffades i sediment i Lutdammen och i gädda från sjön Botan. Analyser av
jordprover från fabriksområdet visar på förhöjda halter av PAH, PCB, bly, kadmium,
aromater, alifater, arsenik, koppar, kvicksilver och zink. Dioxiner överskrider riktvärdet
för KM (känslig markanvändning) i ett prov. Grundvattenproverna visar förhöjda halter
av zink, bly, PAH och dioxiner.
Ytterligare provtagningar med ett större antal prover från olika djup har rekommenderats
för att få en tydligare bild av föroreningsnivån och dess utbredning (Alexandersson 2012).
Turbo sågverk
Turbo sågverk ligger i anslutning till Turbo sulfitfabrik i Hedemora kommun.
Sågverksdelen var i drift under cirka 50 år fram till 1970 och doppning har skett på
området. I den närliggande Turbodammen finns en populär badplats.
En förstudie vid sågverket genomfördes 2012. Undersökningen visade förhöjda halter av
bly i grundvatten som överstiger tillämpade riktvärden. Föroreningen härrör troligen inte
från sågverket utan sannolikt från de tillförda fyllnadsmassorna som innehåller kisaska
och som förekommer intill undersökningsområdet. Väldigt höga halter av dioxin har
påvisats där spånrester påträffats. Dioxinet som påvisats vid spånupplaget härrör troligen
från den tidigare impregneringsverksamheten.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 13
Kompletterande provtagningar och undersökningar bör utföras vid spånupplaget för att
avgränsa det område där dioxin förekommer i höga halter ytligt.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
I detta avrinningsområde har länsstyrelsen föreslagit en åtgärd i kategorin efterbehandling
för att uppnå miljökvalitetsnormerna i Lustån som inte uppnår god kemisk status.
Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar
som finns i Lutdammen och som sannolikt påverkar Lustån och Botan. Det är framförallt
de förorenade områdena kring Turbo som behöver saneras.
Ovan nämnda åtgärd bör föregås av åtgärdsutredning för att identifiera de största
påverkanskällorna, verifiera och kvantifiera utsläppen.
Undersökningar och övriga insatser
Verifieringsstudier av sedimenten i Lutdammen (Turbodammen – Botan, SE668139150281) och av sedimenten i Botan (SE668221-150358) samt eventuellt analyser av
dioxiner i fisk från båda förekomsterna bör genomföras för att fastställa/verifiera statusen
i dessa förekomster.
14 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Övergödning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Försurning
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 15
Fysisk påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
16 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 4. Dammar inom Luståns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör
vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar
tillstånd anges dessa med en cirkel.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 17
Figur 5. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Luståns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk
status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
18 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 6. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar
och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är
detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika
parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 19
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)
Tillståndet i miljön
Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Luståns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk
status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Källor till påverkan
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
20 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Referenser
Alexandersson M. 2012. Turbo sulfitfabrik – en sammanställning av tidigare
genomförda miljötekniska utredningar, LIA Rapport
Grahn O. 1999. Analys av dibenzodioxiner och dibezofuraner samt kvicksilver i gädda
från sjön Botan nedströms f.d. Turbo sulfitfabrik, Hedemora kommun,
MiljöForskarGruppen AB
Naturvårdsverket. 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen –
Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av
MKN. Rapport 5799
Sundström K. 2000. Turbo Sulfitfabrik – Industrihistorisk kartläggning med avseende på
förorenad mark, Länsstyrelsen Dalarnas läns Rapport 2000:13
Wetterholm P., Binbach T. 2012. Tofta, Turbo och Husbt – Förstudie av tre
träförädlingsanläggningar i Dalarna, Structor Miljöteknik AB
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 21
Bilagor
Bilaga 1. Provtagning miljögifter
I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Luståns avrinningsområde för
matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är
ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda
ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra
ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.
Vattenförekomst
Lustån (Turbodammen - Botan)
SE668139-150281
Botan
SE668221-150358
Matris
År
Överskridande ämnen
Förhöjda ämnen
Sediment
1999 Pb
Cu, Dioxiner och dioxinlika
PCBer och Hg
Biota
1999
Dioxiner och dioxinlika PCBer
22 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Externa bilagor
Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift
från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.
[email protected]
Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 23
24 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015