1. No category

Kunskapsunderlag för delområde
41. Kolningåns avrinningsområde
Version 1.0
2015-03-16
2 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 4
Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 5
Kulturmiljö................................................................................................................. 6
Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 7
Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 7
Miljögifter.......................................................................................................................................... 12
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 12
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 12
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 12
Undersökningar och övriga insatser .............................................................................................. 12
Övergödning .................................................................................................................................... 13
Försurning ........................................................................................................................................ 14
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 14
Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 16
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 17
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 17
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 21
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 22
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 22
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 24
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 24
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 25
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 26
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 26
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 28
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 28
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 29
Referenser ............................................................................................................... 30
Bilagor ..................................................................................................................... 31
Externa bilagor ................................................................................................................................ 31
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 3
Sammanfattning
Kolningåns avrinningsområde ligger till större delen i Rättviks kommun men sträcker sig
även in i kommunerna Leksand och Falun. Inga riksintressen för kulturmiljö finns inom
området. Däremot har 16 områden pekats ut som övriga intressen för kulturvård varav
fem är kopplade, eller ligger i direkt anslutning till, vattenanknutna vattenmiljöer.
Inom avrinningsområdet har man funnit lämningar efter äldre tiders järnframställning och
jakt. De lämningar man hittat är blästplatser, gravar och fångstgropar. Torvtäkter,
urdikning och myrslåtter har precis som senare tiders vattenanknutna småindustrier
förekommit i området. Småindustrierna har utgjorts av sågverk, kvarnlämningar och en
hytta.
Länsstyrelsen har inte utfört några miljögiftsprovtagningar i ytvatten inom området. För
Kolningåns avrinningsområde kan det däremot finnas en negativ lokal påverkan med
avseende på miljögifter från områdets påverkanskällor. Påverkanskällorna är relativt få till
antalet. Det är även möjligt att miljögifter kan ha spridits till området genom exempelvis
långväga transporter via luften eller diffusa utsläpp från exempelvis enskilda avlopp eller
mindre verksamheter.
Av områdets 32 vattenförekomster har 20 bedömts vara så pass hydromorfologiskt
påverkade att de inte når upp till god ekologisk status. Denna påverkan kan exempelvis
bestå i vandringshinder i form av kraftverksdammar eller historiska flottledsrensningar
där man rensat vattendragen på sten.
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med
övergödning.
4 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden
Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna
livsmiljöer eller arter. Inte heller finns några utpekanden inom Miljökvalitetsmålet
Levande sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 5
Kulturmiljö
I området förekommer senare tiders lämningar efter vattenanknutna småindustrier såsom
sågverk, kvarnlämningar och en hytta. Inom området finns även spår efter äldre tiders
järnframställning och jakt i form av blästplatser, gravar och fångstgropar. Torvtäkter,
urdikning och myrslåtter har förekommit inom området. Inga boplatser är påträffade men
lösfynd och andra indikatorer pekar på att dessa borde finnas runt flertalet av områdets
sjöar och vattendrag.
Fornminnesinventering inom området har skett 1967-1968 samt 1991 och 1994.
Inget riksintresse för kulturmiljövård kopplat till vattenanknutna kulturmiljöer finns inom
området. 16 områden är utpekade som övriga intressen för kulturvård varav fem är
kopplade, eller ligger i anslutning, till vattenanknutna kulturmiljöer och lämningar.
Däribland finns sjön Ljugaren, området kring Gravsjödammen med såg och kvarnplats
samt Dådrans bruk.
Inom området har stockbåt påträffats.
Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med
kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.
6 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sjöar och vattendrag
Vattnets kemiska och ekologiska status
Figur 1. Karta över delavrinningsområde 41. Kolningåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan
vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.
I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen
innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN)
som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i
vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den
ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 7
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla
fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).
Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:
fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk
eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska
statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas
en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen
(Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).
Löp- Vattenförekomster i
nr Kolningåns avrinningsområde
1 Kol ni ngå n
SE674254-149864
2 Ma rnä s å n neds tröms
Lungs jöå n
SE674569-149294
3 Öra bä cken
SE674139-149487
4 Ma rnä s å n
(Södra Ungs jön - Lungs jöå n)
SE674933-149103
5 Ma rnä s å n
(Ljuga ren -Norra Ungs jön)
SE675775-148593
6 Ljuga ren
SE675872-148547
7 La s s us å n
(La s s tjä rnen - Ljuga ren)
SE676398-148345
8 La s s us å n
(Tjä l l a s s en - La s s tjä rnen)
SE676530-148354
9 Tjä l l a s s en
SE676547-148372
10 Tvä rs å n
SE676076-148031
11 Tvä rs å n
(Hemra Tvä rs en - Ljuga ren)
SE675945-147585
12 Ljus a cks bä cken
SE675658-147989
13 Nä s å n
SE675830-147270
14 Va ns bä cken
SE675443-147189
15 Bus ka n
SE676678-147624
16 Bl ä s tbä cken
SE676962-148400
17 La xtjä rns bä cken
SE677049-148197
18 Avl a s s å n
SE676914-147775
19 Avl a s s en
SE677049-147663
20 Bodå n
SE677350-147790
Ekol ogi s k s ta tus
Kemi s k s ta tus
Ekologisk
status
Kemisk
MKN
status
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un,
Rä ttvi k
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Må ttl i g
GEP 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
God
GES 2015
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
8 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fa l un
X
Fa l un
Fa l un
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
GKSS 2015
X
Rä ttvi k
GKSS 2015
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
X
GKSS 2015
GKSS 2015
Rä ttvi k
X
Rä ttvi k
GKSS 2015
Rä ttvi k
GKSS 2015
Rä ttvi k
GKSS 2015
X
Rä ttvi k
GKSS 2015
X
Rä ttvi k
GKSS 2015
X
Rä ttvi k
Ekol ogi s k s tatus
Löp- Vattenförekomster i
Ekologisk
MKN
nr Kolningåns avrinningsområde
status
21 Lungs jöå n
(Lejds jöbä cken -Ma rnä s å n) Må ttl i g GES 2021
SE674740-149105
22 Lungs jöå n
(Djupl a gen - Lejds jöbä cken) Må ttl i g GES 2021
SE674794-148550
23 Örtjä rns bä cken
Hög
HES 2015
SE674625-148560
24 Ti nbobä cken/Grövel bä cken
Må ttl i g GES 2021
SE674991-148011
25 Lungs jöå n
Må ttl i g GES 2021
(Lå ngs jön - Djupl a gen)
SE675076-148122
26 Lå ngs jön
Må ttl i g GES 2021
SE675091-148109
27 Lungs jöå n
Må ttl i g GES 2021
(Lungs jön - Lå ngs jön)
SE675279-147808
28 Mörttjä rnen
Må ttl i g GES 2021
SE674637-148436
29 Lejds jöbä cken
God
GES 2015
SE674783-148920
30 Lejds jön
God
GES 2015
SE674788-148871
31 Morbä cken
God
GES 2015
(Sva rtbä cken - Lejds jön)
SE674826-148791
Kemi s k s tatus
Kemisk
MKN
status
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
X
Fa l un,
Leks a nd
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
X
Fa l un,
Leks a nd
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
Fa l un,
Leks a nd
Leks a nd,
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015 X
kl a s s a d
X
Rä ttvi k
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Fa l un,
Leks a nd
Leks a nd
Leks a nd
Leks a nd
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 9
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Kolningåns avrinningsområde. Vita partier i kartan
representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning
mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även
kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen
är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för
namnsättning av sjöar och vattendrag.
10 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Kolningåns avrinningsområde. Vita
partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen
anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken
kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 11
Miljögifter
Kolningåns avrinningsområde ett fåtal påverkanskällor för miljögifter i ytvatten, som
lokalt kan ge negativ påverkan av miljögifter. Dessutom kan det finnas miljögifter i
vattenförekomsterna som spridits via diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga
transporter av miljögifter via luften, eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre
verksamheter.
Tillståndet i miljön
Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i
ytvatten.
Källor till påverkan
I avrinningsområdet finns två förorenade områden i riskklass 2 nämligen Rönndalens
avfallstipp och Tjärfabrik i Born. Vid Tjärfabriken som ligger i anslutning till sjön
Ljugaren, SE675872-148547 har man framställt träkol och tjära genom kolning av trä. De
branschtypiska föroreningar som kan uppstå vid verksamheten är alifatiska och
aromatiska kolväten, träfiber, terpener, terpentin, PAH, trätjära, fenoler och bensen.
Dessa föroreningar kan ha nått Ljugaren under verksamhetstiden. En del av ämnena är
långlivade och kan finnas kvar långt efter verksamhetens avslut.
Rönndalens avfallstipp är en nedlagd kommunal deponi som avvattnas i Abborrtjärn. Vid
avfallstippen deponerades hushållsavfall, industriavfall, miljöfarligt avfall med
branschtypiska föroreningar som tungmetaller, lösningsmedel, fenoler, PAH, dioxiner och
olja. Deponin är belägen på myrmark vilket ger stora spridningsrisker.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet
uppnår god status alternativt är ej klassade.
Undersökningar och övriga insatser
En förundersökning i tjärfabriksområdet (Born) har visat att jordprover innehåller halter
av alifater, PAH-L (låg molekylvikt), PAH-M (medel molekylvikt), PAH-H (hög
molekylvikt) och fenoler över Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig
markanvändning, KM, vilket är det gällande för det undersökta området
(bostadsfastighet). Samtliga tre grundvattenprov från installerade grundvattenrör
innehåller detekterbara halter naftalen (PAH-L) och fenol. Inga halter överskrider dock de
haltkriterier som Naturvårdsverket satt upp (Naturvårdsverket 2009). Inga detekterbara
halter påträffades i de grundvattenprov som togs från grävd respektive borrad brunn på
fastigheten. Laboratorieanalyser av ett sedimentprov taget i sjön nära strandkanten visade
inte på innehåll av några detekterbara halter av analyserade ämnen (Westerlund 2012).
12 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Övergödning
Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med
övergödning.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 13
Försurning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 4. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Kolningåns avrinningsområde. Vita
partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av
sjöar och vattendrag.
14 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 5. Pågående kalkningsåtgärder i Kolningåns avrinningsområde.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 15
Fysisk påverkan
Fysisk påverkan kan delas upp i tre olika typer; hydrologisk (flödes- och nivåförändrande),
konnektivitet (t.ex. vandringshinder), samt morfologisk påverkan (markanvändning, rensning,
rätning, etc.). Utav områdets 32 vattenförekomster har 20 bedömts vara så pass
hydromorfologiskt påverkade att de inte når upp till god ekologisk status (Tabell 2).
Tabell 2. Sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde vars hydromorfologiska tillstånd bedömts
vara så pass påverkat att det allvarligt skadar djur- och växtliv. Till höger visas vilka delorsaker som lett till
slutbedömningen. Dessa redovisas mer i detalj i efterföljande kapitel.
Vattnets namn
Avlassen
Buskan
Ljugaren
Kolningån
Marnäsån nedstr Lungsjöån
Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån)
Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen)
Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren)
Marnäsån (Ljugaren - N Ungsjön)
Bodån
Avlassån
Tvärsån (Hemra Tvärsen Ljugaren)
Ljusacksbäcken
Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön)
Lungsjöån (Djuplagen Lejdsjöbäcken)
Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen)
Lungsjöån (Lejdsjöbäcken Marnäsån)
Långsjön
Näsån
Tvärsån
Vattenkategori
Sjö
Vattendrag
Sjö
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
ID-beteckning/
EUCD
SE677049-147663
SE676678-147624
SE675872-148547
SE674254-149864
SE674569-149294
SE674933-149103
SE676530-148354
SE676398-148345
SE675775-148593
SE677350-147790
SE676914-147775
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
SE675945-147585
SE675658-147989
SE675279-147808
M
M
M
X
X
X
X
Vattendrag
Vattendrag
SE674794-148550
SE675076-148122
M
M
X
X
X
Vattendrag
Sjö
Vattendrag
Vattendrag
SE674740-149105
SE675091-148109
SE675830-147270
SE676076-148031
M
M
M
M
16 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Hydromorfologiskt tillstånd Hydrologi
M
M
M
X
M
X
M
X
M
X
M
X
M
X
M
X
M
X
M
X
Orsaker:
Morfologi Konnektivitet
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)
Hydrologisk påverkan innebär i detta sammanhang sådant som har med onaturliga flödesoch nivåförändringar att göra. Det finns flera mänskliga aktiviteter som kan orsaka sådan
påverkan, bland annat regleringsdammar dammar, samt rensningar och rätningar av
vattendrag.
Dammkonstruktioner påverkar vattnen på flera sätt. Två aspekter som bedömts är
förändringar i vattennivå och flödesmönster som vattenregleringen orsakar (hydrologi),
samt själva dammkonstruktionerna som oftast utgör vandringshinder för vattenlevande
djur som behöver kunna förflytta sig upp- och nedströms (se kapitlet om konnektivitet
nedan).
Vid reglering av vattnet, det vill säga där vatten sparas i dammar för att kunna släppas ut
vid ett senare tillfälle, påverkas hög och lågflöden genom att de förskjuts i tid och
storleken på flödet avviker från det naturliga. Detta kan få allvarliga följder för djur- och
växtliv, i och omkring vattnet som är anpassade till vattnets säsongsmässiga
flödesförändringar.
Hydrologisk påverkan kan även härröra från vattenuttag för till exempel dricksvatten,
bevattning av jordbruksmark eller för konstsnötillverkning. Detta problem är dock sällan
stort i Dalarna.
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
En sjö och tolv vattendragssträckor bedöms vara så pass påverkade av hydrologiska
förändringar att det allvarligt påverkar deras djur och växtliv (Figur 7).
Det finns totalt nio dammar inom området, varav fyra är kraftverksdammar. Dessa är
kraftverks- och regleringsdammar, både med funktionen att direkt eller indirekt producera
elkraft samt i viss mån användas för att minska risker för, och dämpa effekter av
översvämningssituationer. En av de nio dammarna saknar idag tillstånd enligt
miljödomstolens register över utfärdade tillstånd, den så kallade Miljöboken
(Länsstyrelserna 2014).
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 17
Figur 6. Dammar inom Kolningåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall
utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar
saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.
Vattenreglering har många gånger en påverkan som sträcker sig långt nedströms från de
anläggningar (dammar) som bedriver regleringen. I de fall där det finns flera dammar efter
varandra nedströms, eller parallellt mynnande i samma sjö eller vattendrag kan effekterna
ibland adderas eller i vissa fall dämpas.
För flertalet av dammarna inom området saknas detaljerad kännedom om hur regleringen
utförs i praktiken, varför det inte säkert gått att bedöma graden av regleringspåverkan på
mer än en sjö och handfull vattendragssträckor. Det är sjön Ljugaren samt Marnäsån
mellan Ljugaren (SE675872-148547) och sammanflödet med Lungsjöån (SE674933149103 och SE675775-148593), som kunnat bedömas (SMHI 2014). Samtliga bedöms
18 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
vara så pass hydrologiskt påverkade att det riskerar att det allvarligt riskerar att skada växtoch djurliv.
Trots att flertalet vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde inte är påverkade av
aktiv reglering från dammar, bedöms ändå ytterligare tio vara utsatta för hydrologisk
påverkan. Detta beror på att vattendragen ifråga är flottledsrensade och har därmed en
förändrad hydrologi som består i att flödeshastigheten (specifik flödesenergi) är högre än
vad den skulle vara vid orensade förhållanden (Tabell 3, Figur 7).
Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Kolningåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som
ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 19
Tabell 3. Sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde som bedömts vara så pass hydrologiskt
påverkade att det allvarligt skadar djur- och växtliv.
ID-beteckning/
Vattnets namn
Vattenkategori EUCD
Ljugaren
Sjö
SE675872-148547
Kolningån
Vattendrag
SE674254-149864
Marnäsån nedstr Lungsjöån
Vattendrag
SE674569-149294
Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån) Vattendrag
SE674933-149103
Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen) Vattendrag
SE676530-148354
Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) Vattendrag
SE676398-148345
Marnäsån (Ljugaren - N Ungsjön) Vattendrag
SE675775-148593
Bodån
Vattendrag
SE677350-147790
Avlassån
Vattendrag
SE676914-147775
Ljusacksbäcken
Vattendrag
SE675658-147989
Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) Vattendrag
SE675279-147808
Lungsjöån (Djuplagen Lejdsjöbäcken)
Vattendrag
SE674794-148550
Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen) Vattendrag
SE675076-148122
Hydrologiskt
tillstånd
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
Orsaker:
Reglering Rensning
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Regleringspåverkan består i att det sker förskjutningar i när och hur mycket vatten som
tappas eller att förändringstakten är för stor jämfört med naturliga förhållanden. Påverkan
kan också bestå i att ett allt för litet vattenflöde släpps i den naturliga fåran (”torrfåran”),
exempelvis i de fall där vatten avleds till ett kraftverk. Åtgärderna i dessa fall kan bestå i
att anpassa flöden, nivåer och förändringstakt av flöden till förhållanden som orsakar
mindre biologisk skada eller störningar. En ytterligare åtgärd kan vara att riva ut en damm
om den bedöms göra mer skada än nytta.
Den största svårigheten med att kunna genomföra åtgärder mot problem med
regleringspåverkan torde vara att de flesta dammars tillstånd är otidsenliga, eller ibland
saknas helt. Tillstånd att bedriva vattenreglering som är utfärdade före år 2000, innan
miljöbalkens lagstiftning trädde i kraft, ställde mindre stränga krav på miljöhänsyn. Många
äldre dammar saknar tillstånd, men kan i vissa fall stödja sig på begreppet urminnes hävd.
I en del fall kan det, och framför allt i de fall där det råder oklarhet kring vad dammägaren
har för utrymme att reglera, finnas problem med att regleringen utförs på sätt som
allvarligt skadar vattenmiljöerna.
De formella tillvägagångssätten för att möjliggöra åtgärder mot regleringsproblem kan
vara att få till stånd en omprövning av verksamheten, det vill säga att genom prövning i
domstol få till stånd villkor som kräver större miljöhänsyn. Omprövningar kan bli mycket
kostsamma att driva för myndigheter om inte verksamhetsutövaren (dammägaren) själv
tar initiativ till omprövning, vilket sällan inträffar.
Slarv med dammens vattenhushållning (reglering), det vill säga överträdelser av tillstånd
eller uppenbar misshushållning i de fall tillstånd saknas, ska stävjas och beivras med tillsyn
från tillsynsmyndigheten vilken i detta falla är länsstyrelsen. Förelägganden om bättring
kombinerat med böter och eventuellt åtalsanmälan är verktyg som tillsynsmyndigheten
kan använda sig av.
20 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
X
En ytterligare svårighet med påverkan och åtgärder knutna till vattenreglering är att
påverkan kan sträcka sig över flera vatten, både upp- och nedströms, och om det finns
flera regleringsdammar så kan de tillsammans ha kumulativa effekter på vattendragen.
Olika regleringsdammar kan också i varierande grad vara beroende av varandras
regleringstillämpning. Försvårande omständigheter kan vara att åtgärder vid en damm kan
hindra verksamheten vid en annan eller kräva samordnade åtgärder vid flera dammar för
att uppnå de förbättringar som krävs.
Inom området finns åtminstone en regleringsdamm som har en sådan påverkan att dess
verksamhet behöver anpassas för att den biologiska skada den orsakar ska bli minimal.
Troligen är det fler regleringsdammar som behöver justera sin reglering, men kunskapen
om vilka saknas än så länge.
Flottledsrensade vattendrag åtgärdas genom att vattenfårans utseende restaureras så att
den återfår ett utseende och en funktion som liknar den som var innan rensningarna
genomfördes (se mer under kapitlet om morfologi nedan). För att uppnå god ekologisk
status i alla hydrologiskt påverkade vattenförekomster med avseende på flottledsrensning,
krävas att samtliga dessa åtgärdas (Tabell 3).
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen har genomfört en kartläggning för ett urval dammar som saknar tillstånd
för att ta reda på med vilken rätt damm- och kraftverksägare bedriver sin verksamhet.
Detta för att kunna utvärdera och prioritera dammar som kan komma på fråga för att få
sina tillståndsvillkor omprövade i syfte att åstadkomma modernare villkor som tar bättre
miljöhänsyn. Resultatet som framkommit används också som prioriteringsunderlag för
länsstyrelsens tillsyn, det vill säga det har gett underlag att med tillsynsverktygen kunna
välja var det är mest angeläget och gör mest miljönytta att utföra tillsyna för att framöver
kunna sätta in lämpliga åtgärder. Två dammar som omfattades av denna kartläggning
ligger inom Kolningåns avrinningsområde.
Lungsjöån (SE674794-148550 och SE675076-148122) har 2014 projekterats med
avseende på flottledsrestaurering (Bruks 2014).
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 21
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)
Begreppet konnektivitet används i detta sammanhang för att ange hur lätt eller svårt det
är för vattenlevande djur och växter att förflytta sig inom och mellan vatten. Det
innefattar även sedimenttransport i vattendrag, men denna aspekt har inte bedömts och
behandlas därför ej här.
Behovet av öppna vandringsvägar varierar mellan olika vatten samt mellan arter.
Exempelvis är det av avgörande betydelse för fiskar som är helt beroende av att kunna
förflytta sig längs ett vattendrag eller mellan sjö och vattendrag eller hav (exempelvis
sjövandrande öring och ål). Många andra arter kanske klarar att det förekommer
vandringshinder, men hindren bidrar till genetisk utarmning och försämrad
fortplantningsframgång, eller minskad konkurrensförmåga gentemot andra arter. Detta
leder i sin tur till ett artsamhälle med skev sammansättning jämfört ett opåverkat tillstånd.
Dammar utgör nästan alltid vandringshinder, men ofta också hydrologisk påverkan (se
kapitlet om hydrologi ovan).
Tillståndet i miljön
18 av de 32 vattenförekomsterna inom detta område bedöms vara så pass påverkade av
vandringshinder att det kan ge allvarliga följder på vattnens ekologi, vilket leder till att de
inte uppnår god ekologisk status (Figur 8, Tabell 4).
22 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 8. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder
(dammar), för sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte
automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning
av en rad olika parametrar.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 23
Tabell 4. Sjöar och vattendrag inom Kolningåns avrinningsområde som berörs av fysiskt hindrande strukturer
(dammar) som hindrar djur att förflytta sig upp och nedströms inom eller mellan sjöar och vattendrag, på ett
sätt så att det bedöms kunna allvarligt skada djur- och växtliv.
Vattnets namn
Avlassen
Buskan
Ljugaren
Kolningån
Marnäsån nedstr Lungsjöån
Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån)
Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren)
Marnäsån (Ljugaren - N Ungsjön)
Bodån
Avlassån
Tvärsån (Hemra Tvärsen Ljugaren)
Ljusacksbäcken
Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön)
Lungsjöån (Långsjön - Djuplagen)
Lungsjöån (Lejdsjöbäcken Marnäsån)
Långsjön
Näsån
Tvärsån
Vattenkategori
Sjö
Vattendrag
Sjö
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
ID-beteckning/
EUCD
SE677049-147663
SE676678-147624
SE675872-148547
SE674254-149864
SE674569-149294
SE674933-149103
SE676398-148345
SE675775-148593
SE677350-147790
SE676914-147775
Konnektivitets- Antal vandringshinder:
i huvudfåra i biflöden
status
M
1
0
M
1
0
D
2
5
M
3
0
O
2
1
M
3
0
M
1
0
M
3
0
M
1
0
M
1
0
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
Vattendrag
SE675945-147585
SE675658-147989
SE675279-147808
SE675076-148122
M
M
M
M
3
1
1
1
0
0
0
0
Vattendrag
Sjö
Vattendrag
Vattendrag
SE674740-149105
SE675091-148109
SE675830-147270
SE676076-148031
M
D
M
M
1
1
1
1
0
2
0
0
Källor till påverkan
Inom Kolningåns avrinningsområde är det dammar som orsakar de största problemen
med konnektivitet genom att utgöra vandringshinder. Påverkan har bedömts föreligga om
det finns hinder upp-, nedströms, inom, och/eller i en betydande andel av biflödena till
påverkade vattenförekomster (Tabell 4, Figur 6).
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Mer än hälften av vattenförekomsterna inom området har bedömts vara påverkade av
vandringshinder i form av dammar (Figur 8). För att uppnå god ekologisk status i samtliga
påverkade vattenförekomster skulle det krävas att alla dammar/hinder inom detta område
åtgärdas. För varje enskilt vatten är det dock inte säkert att samtliga dammar som utövar
påverkan på denna behöver åtgärdas för att uppnå tillfredsställande resultat. Stora sjöar
eller långa vattendrag med fler än två till- eller biflöden utöver huvudtillflödet, har
bedömts kunna uppnå god status även om maximalt 50 % av vandringshindren finns kvar
i dess biflöden. Vilka biflöden som har störst behov av fria vandringsvägar kan variera
och detta måste man ta hänsyn till vid prioritering och genomförende av åtgärder.
Alla äldre dammar som inte aktivt används för att reglera vattenflödet bör undersökas
med avseende på vilken nyttighet de i dagsläget har. Om de inte används alls eller
exempelvis bara används för att skapa en vattenspegel, bör det utredas om dammen kan
rivas ut, om det finns möjlighet att anlägga en fisktrappa, ett omlöp (naturlik vattenfåra
genom eller parallellt med dammen), eller att tröskla nedströms hindret. Tröskling innebär
24 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
att vattendragets bottennivå nedströms hindret höjs upp till samma eller nära den nivå
som utgör dess krön.
Om inte dammen används är utrivning ett bra alternativ. Dammar som helt saknar
tillstånd behöver kontrolleras för att se om anläggningen kan åberopa andra typer av
tillstånd (exempelvis urminnes hävd) och med utgångspunkt från detta avgöra vilka åtgärder
som lämpligast vidtas.
För några av dammarna inom området saknas detaljerad information om deras påverkan
som vandringshinder.
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen har för ett urval dammar som saknar tillstånd genomfört en kartläggning
för att ta reda på med vilken rätt damm- och kraftverksägare bedriver sin verksamhet.
Detta för att kunna utvärdera och prioritera dammar som kan komma på fråga för att få
sina tillståndsvillkor omprövade i syfte att åstadkomma modernare villkor som tar bättre
miljöhänsyn. Resultatet som framkommit används också som prioriteringsunderlag för
länsstyrelsens tillsyn, det vill säga det har gett underlag att med tillsynsverktygen kunna
välja var det är mest angeläget och gör mest miljönytta. Två dammar som omfattades av
denna kartläggning ligger inom Kolningåns avrinningsområde.
Tvärsån (Hemra Tvärsen - Ljugaren) (SE675945-147585)
En damm i utloppet på sjön Hemra-Tvärsen som ligger vid Tvärsåns övre avgränsning,
har öppnats för fiskvandring genom att dammen ersatts med en tröskel som tillåter
fiskvandring. Konstruktionen är byggd, men ärendet är överklagat och är kanske inte
slutgiltigt avgjort ännu.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 25
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)
Morfologiska förändringar som kan orsaka morfologisk påverkan kan bestå i olika typer
av rensningar, rätningar, omledningar, fördjupningar, avsänkning av vattenyta, samt olika
typer av ingrepp eller markanvändning i sjöar och vattendrags strandzon eller närområde.
Rensningar utförda under flottningsepoken under 1900-talet utgör den största
morfologiska påverkan inom Kolningåns avrinningsområde. Flottledsrensningar innebär
att större stenar och block flyttades från vattenfåran till sidan om vattendraget. Ibland
sprängdes till och med större block och hällar.
Dessa ingrepp innebar att vattenfårans bredd smalnade av, vattenhastigheten ökade och
de akvatiska livsmiljöernas variationsrikedom minskade, med betydande påverkan på de
vattenlevande arterna som följd.
Negativ morfologisk påverkan kan också orsakas av förändringar i vattnens närmiljöer
och strandzoner. Exempelvis kan de förändringar som byggande och brukande av mark
orsakar påverka livsmiljöerna i vattnet.
Fem vattendragssträckor inom området har bedömts vara så pass påverkade av
markanvändningen i närområdet att det allvarligt påverkar vattnets ekologiska status. Det
kan röra sig om exempelvis strandskoning, hårdgjorda ytor, jordbruksmark eller
byggnationer i eller i anslutning till vattnet.
Tillståndet i miljön
Inom Kolningåns avrinningsområde är det åtta vattendragssträckor som bedömts ha
fysiska skador (förändringar i morfologin) som gör att det på ett betydande sätt påverkar
vattenlevande djur och växter (Tabell 5, Figur 9). I samtliga av dessa vattendrag har det
utförts rensningar under flottningsepoken på 1900-talet. Fem har dessutom förändringar
vattendragens närmiljöer som bedöms bidra till de skador som orsakas av en försämrad
morfologi.
26 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Kolningåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som
ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 27
Tabell 5. Vatten inom Kolningåns vattensystem som har ett miljötillstånd med avseende på morfologisk
påverkan, som gör att det inte bedöms kunna uppnå god ekologisk status
ID-beteckning/
Vattnets namn
Vattenkategori EUCD
Marnäsån (S Ungsjön - Lungsjöån) Vattendrag
SE674933-149103
Lassusån (Tjällassen - Lasstjärnen) Vattendrag
SE676530-148354
Lassusån (Lasstjärnen - Ljugaren) Vattendrag
SE676398-148345
Bodån
Vattendrag
SE677350-147790
Avlassån
Vattendrag
SE676914-147775
Ljusacksbäcken
Vattendrag
SE675658-147989
Lungsjöån (Lungsjön - Långsjön) Vattendrag
SE675279-147808
Lungsjöån (Djuplagen Lejdsjöbäcken)
Vattendrag
SE674794-148550
Morfologiskt
tillstånd
M
M
M
M
M
M
M
M
Orsaker:
Rensning Närmiljö
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Källor till påverkan
Inom Kolningåns avrinningsområde har flottningsverksamhet bedrivits i flera vattendrag
och det är denna numera avslutade verksamhet som bedöms utgöra den mest betydande
morfologiska påverkan inom avrinningsområdet (Figur 9).
Det förekommer även påverkan från markanvändning i vattendragens närmiljö. Andelen
artificiell markanvändning (aktivt brukad mark och anlagda/hårdgjorda ytor) i vattnens
närområde upp till 30 meter från strand och svämplan, är ett mått på denna typ av fysisk
påverkan. Svämplanet utgör den strandnära zon kring vattnet som regelbundet
översvämmas och som är viktig för många vattenlevande växter och djur, exempelvis som
lekområde för fisk och grodor. Situationer och/eller förhållanden där vattnens strandzon
eller svämplan förändrats avsevärt, utgör en betydande påverkan på vattnets ekologi.
För mer detaljerad information om graden av morfologisk påverkan av vattnen i detta
område hänvisas till VISS-databasen (www.viss.lansstyrelsen.se).
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Flottledsrensning ger huvudsakligen lokal påverkan på växt och djurliv och åtgärderna
som behövs är likaså oftast lokala, det vill säga problem och åtgärder som behövs ligger
på samma plats. Ibland kan dock vattendrag vara viktiga lek- och uppväxtområden för
fiskbestånd inom ett mycket större område och i sådana fall kan påverkan som
identifierats ligga långt ifrån de åtgärder som behöver genomföras. Likväl finns i sådana
fall även påverkan lokalt där åtgärderna för det mer avlägsna problemet behöver sättas in.
Alla flottledsrensade vattendrag inom området behöver restaureras för att samtliga
vattendrag ska uppnå acceptabla livsmiljöer för djur- och växtliv. Vissa
vattendragssträckor kräver även att anslutande sträckor åtgärdas. Detta är viktigt att
beakta exempelvis vid prioriteringssituationer.
Vatten med omfattande påverkan på närområde och svämplan kan åtgärdas genom
förändrad markanvändning i vattnens närmiljöer. Exempelvis genom att återställa
kantzoner så de blir bevuxna med naturlig vegetation och vid högflöden tillåts
översvämmas. Detta gynnar många arter i vattnen, men även arter som lever just i
kantzonen och som är beroende av naturlika förhållanden.
De vatten som behöver åtgärder är de samma som redovisas under avsnitten om Tillstånd
i miljön och Källor till påverkan (Tabell 5, Figur 9). Det beror på att problem med
28 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
närområden (kantzoner) ur hydromorfologisk synpunkt är lokala. Det kan dock finnas
andra miljöproblem förknippande med kantzoner som har påverkan som sträcker sig
längre nedströms (exempelvis övergödning). Åtgärder mot andra typer av miljöproblem
kan vara de samma som de mot morfologiska problemen, men kan ibland behöva vara
mer långtgående. Dessa beskrivs i så fall under respektive miljöproblem.
Genomförda och pågående åtgärder
En åtgärdsplan för samtliga flottledsrensade vattendrag i Dalarna har tagits fram (Melin
m.fl. 2012). I denna finns åtgärdsbehovet beskrivet och kvantifierat för respektive
vattendrag. Nästa steg i processen blir att projektera planerade åtgärder mer i detalj. Detta
har genomförts för några vattendrag som redovisas nedan. ID-numret (EUCD) för de
vattendragssträckor som berörs av projekterade åtgärder anges inom parentes.
Lungsjöån (SE674794-148550 & SE675076-148122)
Lungsjöån har 2014 projekterats med avseende på flottledsrestaurering (Bruks 2014).
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 29
Referenser
Bruks A. 2014. Opublicerad uppdragsrapport. Inventering av Lungsjöån – avseende
fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på utpekade avsnitt.
Miljökonsult Vattenbruks
Länsstyrelserna. 2014. Miljödomstolarnas databas över miljötillstånd gällande
vattenverksamhet – Miljöboken. www.miljoboken.se (2014-10-15).
Melin M., Edman J., Danielsson H. 2012. Åtgärdsplan för flottledsrensade vattendrag i
Dalarnas län. Rapport 2012:12. Länsstyrelsen Dalarna.
Naturvårdsverket. 2009. Riktvärden för förorenad mark – Modellbeskrivning och
vägledning. Rapport 5976
Westerlund L. 2012. Förstudie av f.d. tjärfabrik i Born, fastigheterna Born S:19, och
Born 18:23, Rättviks kommun. WSP
30 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Bilagor
Externa bilagor
Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift
från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.
[email protected]
Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ 31
32 │ 41. Kolningåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015