Ortsfördjupning Bälinge
Ortsfördjupningar [7.5] översiktsplan för uppsala kommun bälinge 7.5 Förutsättningar och tendenser Befolkning och bostadsutbud 1990 Befolkning, totalt Småhus ( lgh) Flerbostadshus ( lgh) 2004 – 12 – 31 2 299 2 047 630 632 45 50 Tillkommande bostäder fram till år 2030 Summa bostäder ( lgh) 2030 2 330–2 960 100–325 675 682 780 – 980 tabell 7.3 Befolknings- och bostadsutveckling samt prognos till 2030. Bebyggelsestruktur, tidigare planer samt pågående planarbete och utbyggnad Bälinge är ett gammalt sockencentrum som fick sin nuvarande utformning på 1780-talet. Orten utvecklades som villaförort till Uppsala på 1960- och 1970-talen. Planen för tätorten är mycket tidstypisk med mycket grönt mellan husen och ett välutvecklat gång- och cykelvägnät. Bebyggelsen är låg och ligger på åkermark mellan sparade åkerholmar. Bälinge har byggts ut även under senare år och detaljplanearbeten pågår. Teknisk försörjning Vattenförsörjningen av Bälinge och Lövstalöt sker med grundvatten ur Uppsalaåsen. Vattentillgången är god i Bälinge, som får dricksvatten från vattenverket i Lövstalöt. Vattenverket har kapacitet att försörja sammanlagt 4 000 personer med vatten. Avloppsvattnet från Bälinge och Lövstalöt går i ledning in till Kungsängsverket. En ny avloppspumpstation på den drygt 11,7 kilometer långa ledningen behövs om ytterligare bebyggelse ska vara möjlig. Då kan kapaciteten öka från dagens 3 000 personer till 4 000 personer. Det innebär att orterna sammantaget kan expandera med cirka 400 bostäder med små investeringsbehov. Ett ytterligare befolkningstillskott kräver ny ledning till Uppsala. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala vattentäkterna i Uppsala- och Vattholmaåsarna inrättades av Länsstyrelsen den första januari 1990. Vattenfall har ett mindre nät för offentliga byggnader. Värmeproduktionen sker med biobränsle och olja. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö »Naturvård och friluftsliv« Bälinge har starkt begränsade tillgångar på bostadsnära promenadmark respektive tätortsnära strövmark. Hämringebackarna ligger strax öster om Bälinge i anslutning till gården Hämringe och innehåller ett elljusspår och är skolans enda verkliga friluftsområde. Området kring Nyvla-Kiplingeberg har som helhet goda förutsättningar som närströvmark till Bälinge. Delar av landskapet kring Kiplingeberg utgör dessutom redan i sig ett trevligt utflyktsmål. Markerna skulle dock behöva knytas bättre till samhället till exempel genom utveckling av stigsystemet. Området utnyttjas också för skolans naturstudier. Eventuellt kan behov finnas för skyddsåtgärder inom området. Skolan har ytterligare två närnaturområden: Sjungarbacken, som är ganska slitet av barnens lekar samt åravinen vid Bälinge prästgård. 10 105 Ortsfördjupningar [7.5] översiktsplan för uppsala kommun »Kulturmiljö« Bälinge är ett gammalt sockencentrum som fick sin nuvarande utformning på 1780-talet. Runt om detta sockencentrum låg länge byarna med sina åkrar, ängar och backar i ett tämligen öppet och flackt landskap. Kyrkomiljön ingår i ett mer omfattande kommunalt kulturmiljöområde (Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång K 35, U 7). Detsamma gäller de två välbevarade gårdarna, Losgärde ( U 7:17) och akademigården på Rörby ( U 7:16) söder om samhället. Dessa ligger också i den del av slätten som är av riksintresse för kulturmiljövården. Även den nordost om samhället belägna byn Ekeby med tillhörande gravfält ( U 61) är av kulturhistoriskt intresse. Genom samhället går den delvis mycket välbevarade gamla vägen mot före detta tings- och avrättningsplatsen, belägen i det öppna landskapet nordväst om samhället, och som delvis är klassad som fornlämning. En stor utbyggnad med småhus skedde på 1960- och 1970-talen och det finns därför anledning att göra en kulturhistorisk värdering av bebyggelsen. Trafik och kollektivtrafik Gatunät: Bälinge matas utifrån från väster, söder och öster. Endast en gata är genomgående. Vägföreningen är väghållare. Kollektivtrafik: Stadsbuss via Lövstalöt till staden med god turtäthet. Landbygdsbuss via Forkarby mot Uppsala eller via Björklinge norrut. Åktid till centrala Uppsala är 24 minuter. Vägstandard till Uppsala: E 4 samt Bälingevägen med 50, 70 och 90 km/h. Ökad kapacitet när ny E 4 invigs 2007 eftersom befintliga E 4 avlastas. Åktid till centrala Uppsala är 16 minuter. Bilar per 1 000 invånare (2003): 396 (386 är genomsnittet för tätorter utanför staden) Gång- och cykeltrafik: Väl utvecklat gång- och cykelvägnät inom tätorten. Gång- och cykelväg till Lövstalöt. Planer på ny gång- och cykelväg via Bälinge-Forkarby – Ulva-Uppsala. Arbetsmarknad och pendling Antal företag (2003): cirka 290, varav 80 i tätorten, resten i omlandet. Antal företag med 2 – 9 anställda: 50, med 10 – 49 anställda: 3. FörvärvsAndel som Andel som arbetande natt- arbetar inom den arbetar i befolkning egna bygden Uppsala stad 1 130 12% 67% Andel som arbetar utanför kommunen 13 % Service Distriktssköterska, vårdboende, förskolor, grundskola årskurs 1 – 6, bibliotek, fritidsgård, sporthall, fotbollspla- ner, friluftsbad, golf, flyg, dagligvarubutik, bensinstation (i Svista), kiosk med pizzeria samt apoteksombud. Planeringsprinciper/riktlinjer Bälinge karaktäriseras av närhet till staden, god kollektivtrafik och viss service. Här finns ett tydligt bebyggelsetryck, samtidigt som landskapet och ortens karaktär sätter gränser för hur orten kan utvecklas enligt de principer som hittills gällt. En begränsad utbyggnad föreslås inom ramen för den VA-kapacitet som kan åstadkommas med mindre investeringar. Pågående planarbeten ger ett tillskott med 100 bostäder, spridda på flera mindre områden. Eftersom Lövstalöt och Bälinge har en gemensam VA-försörjning ska ytterligare bebyggelse i de olika orterna vägas mot varandra. För närvarande talar mycket för att det är Bälinge som kan ta emot den största delen av den framtida utbyggnaden, förslagsvis drygt 300 bostäder. Befintligt system med bebyggelse mellan åkerholmar och välutvecklat gång- och cykelvägnät bör bevaras och byggas ut. Om Bälinge byggs norrut och västerut behöver busslinjen utvidgas för att de boende ska få ett rimligt gångavstånd till kollektivtrafik. Även en långsam och etappvis utbyggnad medför behov av ökad kapacitet i skola och barnomsorg. Tillgängligheten till friluftsmarkerna i Nyvla-Kiplingebergsområdet väster om tätorten bör förbättras. Behov av eventuellt skydd utreds. Bälinge är en utpräglad småhusort, med få inslag av andra bostadstyper och upplåtelseformer. Det är därför viktigt att komplettera det befintliga bostadsutbudet. Mark för verksamheter och service såsom handel, kontor och industri samt förskolor, skolor och vårdboende med mera kan ordnas i de föreslagna bebyggelseområdena. Kommunal service och verksamheter som inte är miljöfarliga kan ligga intill bostäder. Miljöfarliga verksamheter lokaliseras till lägen avskilt från bostäder, men nära större vägar. I Bälinge finns ingen lämplig mark för miljöfarliga verksamheter, men Lövstalöt har fortfarande ledig industrimark. Omlandet (se plankarta 1a, ÖP 2010 ) Den lantliga karaktären ska bevaras och omlandet hållas fritt från ny bebyggelse och andra ingrepp som kan försvåra en planmässig utbyggnad efter planperioden, främst i riktning mot Lövstalöt. Ingrepp som försvårar fortsatt hävd och djurhållning ska undvikas. Små tillskott till befintliga bebyggelsegrupper kan prövas. Undantag kan också medges för bostad i samband med generationsskifte inom jordbruket och tillskott med anknytning till friluftsliv, jord- och skogsbruk eller annan landsbygdsnäring. Inom omlandet kan bygglovsansökningar avslås med hänvisning till detaljplanekravet för områden med högt bebyggelsetryck. 11 106 Ortsfördjupningar [7.5] översiktsplan för uppsala kommun Område medbevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling ”Blått /grönt” kärnområde Ny E4 med anslutande vägar Utredningsområde för bebyggelse Särskild bevakningszon Se även; Generell förklaring till beteckningar på plankartor och i text på sista sidan i detta dokument. Nytt bebyggelseområde Bebyggelseutveckling Bälinge byggs ut ytterligare enligt samma principer som tidigare, det vill säga främst på åkermark mellan sparade åkerholmar. Detta kan göras i alla väderstreck men främst åt öster och väster. vägen norrut och knyta ihop den med Skuttungevägen ska behållas. Program för detaljplan bör upprättas gemensamt med område B 1 för att klargöra gemensamma frågor kring avgränsning mot slätten samt trafikföring. Utbyggnadsområdena utbredning begränsas: b3: Högby-Ekeby. Bostäder i högst 2 våningar. Den södra delen ligger inom område med höga kulturmiljövärden varför program bör föregå planläggning. Avståndet till Gården Högby är 300 meter och det avståndet kan behöva ökas om det finns miljöfarliga verksamheter eller hästhållning på gården. Detaljplan bör föregås av program som görs gemensamt med område B 4 se nedan. söderut av väg 641 och det öppna landskapet vid Åloppe samt reningsverket. västerut av det större sammanhängande mosaiklandskapet av värde för friluftslivet. norrut av offerkällan och det öppna landskapet. österut av det öppna åkerlandskapet, de dåliga markförhållandena och friluftsmarkerna vid Hämringe Det stora antalet bondgårdar och hästanläggningar runt Bälinge kommer att begränsa utbyggnadsmöjligheterna. Dessa har dock inte markerats på kartan. Inga riksintressen berörs av utbyggnaden. Bebyggelseområden b1: Nyvla. Detaljplanearbete pågår för större delen av området. Bostäder i högst 2 våningar. Hänsyn ska tas till pågående verksamhet er i Nyvla. Portar mot skogarna i väster bör säkras. Detaljplan bör föregås av program som görs gemensamt med område B 2 se nedan. b2: Gysta. Detaljplanearbete pågår för den södra delen. Bostäder i högst 2 våningar. Möjligheten att förlänga Allmännings- b4: Södra Ekeby-Hämringe. Bostäder i högst 2 våningar. Behov att utöka idrottsplatsen ska utredas. Möjlighet ska finnas till en förlängning av gång- och cykelvägen till Uppsala. En stor del av området ligger mindre än 200 meter från Hämringe gård. Program för detaljplan bör upprättas gemensamt med område B 3 för att klargöra gemensamma frågor kring kulturmiljön/gestaltning mot slätten. b5: Hämringe-Rörby. Hänsyn ska tas till promenadstigar, motionsspår och friluftslivet i övrigt. Bostäder i högst 2 våningar. Möjlighet ska finnas till en förlängning av gång- och cykelvägen från Lövstalöt till Uppsala. En stor del av B -området ligger mindre än 200 meter från Rörby gård. Detaljplan behöver inte föregås av program. 12 107 Förklaring till beteckningar på ortskartan och i texten (Texten anpassad redaktionellt efter antagandet av översiktsplan 2010) Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling Markerade områden utgör delar av tätorten och/eller bebyggelsegrupper i tätortens närhet där viss förtätning, permanentning av fritidshus eller omvandling från exempelvis verksamhetsmiljöer till bostadsmiljöer bedöms vara möjlig. Nytt bebyggelseområde Område med relativt begränsad utbredning som bör kunna planläggas utan omfattande programarbete eller fördjupad översiktsplan (FÖP) som grund. En del av de områden som markerats är redan planlagda eller är under planläggning. Utredningsområde för bebyggelse Utredningsområdena är väl tilltagna och ska rymma såväl ny bebyggelse och anläggningar som områden för bevarande och utveckling av befintliga värden, t ex naturmark och kulturmiljöer. Planläggning för ny bebyggelse måste föregås av programarbete eller upprättande av fördjupad översiktsplan, där kvarstående avvägning mellan allmänna intressen görs. Inom vissa utredningsområden ska enstaka nya hus kunna tillkomma utan detaljplanekrav. På så vis får t ex ingående befintliga bebyggelsemiljöer möjlighet att kompletteras under tiden fram till dess att program/detaljplan upprättats och i vissa fall – när alternativa utbyggnadsområden inte finns – kan sådana mindre bostadstillskott kortsiktigt vara av betydelse för att stödja lokal service. Det är dock mycket viktigt att kompletterande bebyggelse kan klara VA-försörjningen på ett godtagbart sätt. Särskild bevakningszon I särskilda ”bevakningszoner” (ligger oftast inom utredningsområden) ska exploatering avvakta tills ytterligare utredningar genomförts. Det handlar exempelvis om partier som behövs för att säkerställa infarter till utredningsområdena som helhet och olika delar inom dem eller om platser som avsätts som reservat för pendeltågstationer med kringfunktioner. ”Blått/grönt kärnområde” Beteckningen har blivit inaktuell i och med att översiktsplan 2010 trätt i kraft. Kan läsas som nedanstående beteckning (bevarandevärde mm) Område med bevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö Dessa ofta vidlyftiga områden sammanfattar var rubricerade intressen finns. Där de överlagras med beteckningen ”nytt bebyggelseområde” har exploateringsintresset företräde. Omlandet (OBS markerat endast på plankarta 1a i översiktsplan 2010) Omlandet innefattar det område som skrafferats runt varje tätort på plankarta 1a i den kommuntäckande översiktsplanen och inte är markerat som nytt utbyggnadsområde eller utredningsområde för bebyggelse på plankartan som tillhör ortsfördjupningen. Varje ortsfördjupning har egna riktlinjer för lovprövning mm inom omlandet. Därutöver ska de allmänna intressena beaktas, utom i de avseenden där riktlinjerna för respektive omland säger något annat.
© Copyright 2024