Klinisk mikrobiologi - Landstinget Dalarna

Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser,
inom Laboratoriemedicin Dalarna, LmD.
Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi &
cytologi och transfusionsmedicin, informationen är gemensam för dessa men
uppdelad i olika avsnitt som kan läsas vid valfria tillfällen.
Syftet är att provtagning och provhantering ska ske på samma sätt, noggrant och
med rätt teknik, vid alla vårdinrättningar i Landstinget Dalarna så att vi uppnår
högre patientsäkerhet, bättre vårdkvalitet och lägre kostnader.
Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Besvara gärna formuläret med frågor på innehållet i detta material för att
kontrollera Dina kunskaper! Frågorna finns som en länk i slutet av
självstudiematerialet.
Klinisk mikrobiologi
1
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Remiss Bakteriologi till mikrobiologen. Exempel på remiss som är ifylld i datorn.
Streckkodsetiketter påklistrade.
Förutom grundläggande uppgifter som patient-ID och avsändare är det viktigt att
ange provmaterial, t ex sårsekret samt lokalisation på kroppen och önskad
analys.
Antibiotikabehandling och kliniska upplysningar är också viktigt. Det underlättar
och förbättrar bedömningen av provet.
Klinisk mikrobiologi
2
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Exempel på serologiremiss med kodad patient.
Enligt smittskyddslagen har patienter rätt att vara anonyma (kodas) endast vid
provtagning av HIV. Om analysen utfaller positivt upphör rätten att vara anonym.
Generellt krävs ett rör per analys. Om hepatit A, B och C önskas så räcker
endast ett rör.
Klinisk mikrobiologi
3
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
AFS 1986:23
9 § Behållare som innehåller blod som är eller med stor sannolikhet kan
antas vara smittförande skall märkas med texten "BLODSMITTA" i svart på
gul botten. Transport av sådant blod skall ske i dubbla, vätsketäta
behållare. Den yttre behållaren bör vara genomsynlig. Om den yttre
behållaren inte är genomsynlig skall även den märkas med texten
"BLODSMITTA".
(Dubbla vätsketäta behållare – provröret är en behållare, transporthylsan är
behållare nr 2).
I princip skall kontakt med blod alltid undvikas, oavsett om provröret är märkt
med ”BLODSMITTA” eller ej. Det finns nämligen personer som bär på blodsmitta
utan att själva veta om det och andra som kanske inte alltid uppger att de är
bärare av blodsmitta.
Vid känd eller misstänkt blodsmitta vidtas ytterligare åtgärder för transport av
prov, rengöring och desinfektion av analysutrustning, samt avfallshantering enligt
SOSFS 2005:26.
Vid blodsmitta begränsas provtagning så mycket som möjligt. Kapillär
provtagning utförs inte.
Kom ihåg etikett med BLODSMITTA på rör och pappersremisser för
blodgrupperingar och BAS-tester till transfusionsmedicin samt HIV- och hepatit-
Klinisk mikrobiologi
4
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
serologi, mm, till mikrobiologen, förutom blodproverna till klinisk kemi!
För klinisk patologi gäller att särskild försiktighet måste iakttas vid provtagning från
patienter med diagnostiserad eller misstänkt smittfarlig sjukdom. Det gäller
förutom Hepatit och HIV även Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, Lues och Tuberkulos..
Klinisk mikrobiologi
4
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
Klinisk mikrobiologi
2015-04-08
5
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Exempel på mikrobiologiska undersökningar från Nasofarynx, NPH.
Klinisk mikrobiologi
6
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Provtagningsteknik för NPH-prov
Klinisk mikrobiologi
7
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Prov tas med provtagningspinne med flockad topp, sätts i rör med fysiologisk
koksaltlösning (ca 1 mL).
Klinisk mikrobiologi
8
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Prov tas med provtagningspinne med flockad topp, sätts i transportrör för
klamydia eller ett tomt urinodlingsrör.
Provet tas från bakre svalgväggen via munnen. Om det inte går kan provet tas
som ett nasofarynxprov.
Klinisk mikrobiologi
9
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Sjukgymnast kan anlitas för att hjälpa patienten att få till ett representativt prov.
Klinisk mikrobiologi
10
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
Klinisk mikrobiologi
2015-04-08
11
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Patientinformation som finns under Vårdverktyg, under Information för sjukvården
och i landstingets Blankettdatabas.
Till urinodling ska mittstråleurin användas. Viktigt med kylförvaring.
Klinisk mikrobiologi
12
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Observera att urinprov för Klamydia tas som förstaportion till skillnad mot övriga
urinprover som tas som mittportion.
För män rekommenderas urinprov
För kvinnor rekommenderas cervix- eller vaginalprov plus urin. Enbart cervixprov
eller urinprov är inte optimalt för kvinnor.
Klinisk mikrobiologi
13
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Exempel på mikrobiologiska undersökningar av faeces.
Klinisk mikrobiologi
14
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Patientinformation som finns under Vårdverktyg, under Information för sjukvården
och i landstingets Blankettdatabas.
Vid hemprovtagning är det viktigt att informera patienten om att märka provet
med personnummer och namn. Remissen märks med provtagningsdatum.
Klinisk mikrobiologi
15
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Till skillnad mot allmän faecesodling ska prov för Clostridium difficile tas i en burk
med sked. Ett par skedar faeces räcker.
Provtagning för Clostridium difficile är sällan indicerat om patienten har fast
avföring.
Klinisk mikrobiologi
16
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
MRSA: Stafylococcus aureus som har utvecklat resistens mot alla betalaktamantibiotika, t ex penicillin.
VRE: Enterokocker som har utvecklat resistens mot antibiotikan Vancomycin.
ESBL: ESBL-producerande bakterier är E.Coli, Klebsiella och andra
gramnegativa bakterier som har utvecklat resistens mot betalaktam-antibiotika.
Screening för multiresistenta bakterier ska utföras enligt riktlinjer från
smittskyddsenheten för:
•Patient som inom senaste halvåret varit inlagd på sjukhus eller fått sjukvårdande
behandling (t ex såromläggning) utanför Sverige.
•Patient som tidigare har varit bärare av eller infekterad med multiresistenta
bakterier
•Patient som vårdats på sjukhus med pågående utbrott av infektioner med
multiresistenta bakterier
T ex MRSA-screening tas från svalg, näsa (främre delen av näsan, ej NPH) och
perineum (området mellan anus och vagina eller pung). Det är områden där det
normalt finns stafylokocker. Använd provtagningspinne för bakteriologi.
Klinisk mikrobiologi
17
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Patientsäkerhet handlar också om god hygien vid patientkontakt, även vid all provtagning
Tankeställare är utbrotten av Vinterkräksjuka men även allvarligare saker som
multiresistenta bakterier, MRSA och VRE
Basala hygienrutiner ska alltid följas oavsett om patienten bär på någon känd smitta eller
ej!
Stänkskydd (engångs plastförkläde) används vid risk för stänk eller kontakt med
kroppsvätskor.
Klinisk mikrobiologi
18
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Exempel på vad vi kan bära med oss.
Bilden visar bakteriekolonier som odlats ut från ringar och armbandsklocka.
Det är svårt att få bort bakterier som sitter under ringar och klockor när man sprittvättar
händerna.
Det ökar risken för att bakterier sprids mellan patienter.
Klinisk mikrobiologi
19
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Du bidrar från och med nu till ökad patiensäkerhet, bättre vårdkvalitet och
kostnadseffektivare provtagning i Landstinget Dalarna.
Tack för din medverkan!
Klinisk mikrobiologi
20
Preanalytisk information
Laboratoriemedicin Dalarna
2015-04-08
Om du önskar mer information till dig eller din arbetsplats, kontakta någon av
dessa personer.
21