Marknadsbrev
februari 2015
Fartfylld start på 2015
• Centralbanker ökar gasen. Det nya året har fått en händelserik start. Huvudnumret
var ECB:s besked att ett stimulansprogram med obligationsköp sjösätts. Den europeiska centralbanken var dock långt ifrån ensam om att göra penningpolitiken mer
expansiv. Även om förväntningarna på global konjunktur fortfarande är dämpade,
finns trots allt ljuspunkter att ta fasta på.
• Ingen vändning i sikte för Ryssland. Fjolårets sämsta fondkategori var tveklöst
Rysslandsfonder med nedgångar på mellan 35 och 45 procent. Kraftigt sjunkande
oljepris och sanktioner från väst var viktiga förklaringar till nedgången då de bidrog till
omfattande försvagning för rubeln. I januari har utvecklingen varit fortsatt turbulent,
men fonderna ligger på plus.
• Minskad andel aktier i Skandias modellportföljer. Under fjärde kvartalet 2014 ökade
risknivån på aktiemarknaderna. Det innebär att andelen aktier viktas ned i Skandias
modellportföljer.
Börsutveckling 1 januari – 4 februari 2015 i svenska kronor
Sverige
 8,4 %
 4,1 %
Europa
Nordamerika
Ryssland
 9,5 %
 4,9 %
Japan
 9 %
Asien
 11,1 %
Afrika
 12,7 %
Sydamerika
 2,6 %
Australien
 7,9 %
Världen
 6,6 %
Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor.
MAKROPERSPEKTIV
Centralbanker ökar gasen
Det nya året har fått en händelserik start. Huvudnumret under
den gångna månaden var ECB:s besked att ett stimulansprogram
med obligationsköp sjösätts. Den europeiska centralbanken var dock
långt ifrån ensam om att göra penningpolitiken mer expansiv. Även
om förväntningarna på global konjunktur fortfarande är dämpade,
finns trots allt ljuspunkter att ta fasta på.
Inflationstakt
Oljeprisras gör global penningpolitik
mer expansiv
Procent
Sedan halvårsskiftet 2014 har oljepriset fallit med
omkring 50 procent i amerikanska dollar. Den främsta
anledningen till prisfallet är att det globala utbudet av
olja har ökat, inte minst till följd av ökad okonventionell oljeutvinning i Nordamerika. Det kraftiga prisraset börjar nu märkas i allt högre grad på inflationen.
Euroområdet gick in i deflation i december och USA
förväntas gå samma utveckling till mötes under de närmaste månaderna. Även i flera tillväxtländer som Kina
och Indien har prisökningstakten mildrats påtagligt på
senare tid. Detta accelererande nedåttryck på inflation
har framkallat en våg av penningpolitiska lättnader runt
om i världen i januari. Totalt har ett tiotal centralbanker
i länder som Kanada, Danmark, Turkiet och Indien sänkt
räntor under månaden.
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
- ,05
-1
2010
2011
Sverige
2012
Euroområdet
2013
USA
2014
2015
Källa: Macrobond
Oljepris
USD per fat brentolja
140
2 procent. Beskedet var väntat även om storleken överträffade förväntningarna. De finansiella marknaderna
reagerade positivt med kraftigt stigande börskurser och
fortsatt sjunkande obligationsräntor.
120
100
80
60
40
20
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: Macrobond
ECB skapar optimism
Störst fokus hamnade dock tveklöst på ECB som i
januari tog beslutet att sjösätta ett program med så
kallade kvantitativa lättnader, QE. Programmet liknar i
många avseenden det som Fed nyligen avslutade i USA,
och innebär att ECB kommer att köpa olika obligationer,
framför allt statsobligationer, till ett sammanlagt värde
om 60 miljarder euro per månad. Programmet sträcker
sig fram till september 2016 alternativt till dess att
inflationen varaktigt bedöms nå målet under, men nära,
2
Skandias marknadsbrev | februari 2015
Hur effektivt QE är för att få fart på inflation och ekonomisk aktivitet är dock oklart. Erfarenheterna från
t.ex. Japan och USA är tvetydiga. Sannolikt ska QE inte
analyseras som isolerat fenomen. Dess framgång beror
rimligen på i vilken kontext det implementeras. Vem
som säljer de obligationer som centralbanken köper,
hur förutsättningar såsom konkurrenskraft och styrkan i
banksektorn ser ut samt vilken betydelse växelkurs och
obligationsräntor har för den aktuella ekonomin i det
aktuella konjunkturklimatet är exempel på faktorer som
borde påverka vilken effekt QE kan ha.
I euroområdets fall anser även kritiker att ECB:s åtgärder minskar trycket på medlemsstaternas regeringar
att fortskrida med nödvändiga strukturreformer och att
QE inte löser regionens bakomliggande problemen.
Nog för att QE inte är lösningen för euroområdets ekonomi och förväntningarna bör kanske inte vara för högt
ställda. Men ECB:s viktigaste uppgift är att upprätthålla
prisstabilitet – inte att bedriva politisk lobbyverksamhet. Därför är det bra att Mario Draghi markerar att ECB
är handlingskraftig i kampen mot deflation – det stärker
förtroendet både för centralbanken och för valutaunionen i stort.
Centralbankers balansräkningar
Index 2008 = 100
550
500
400
350
300
250
200
150
100
50
0
2009
Japan
2010
Euroområdet
2011
2012
2013
USA
2014
2015
Källa: Macrobond
Fed på tvärs med övriga centralbanker
Den amerikanska ekonomin är inne i ett mycket starkt
momentum. Sysselsättningstillväxten under förra året
var den största på 14 år. Det i kombination med kraftigt
sänkt bensinpris har bidragit till att stämningsläget
bland amerikanska hushåll är högre idag än under åren
före finanskrisen, enligt vissa mätningar. Det märks även
på BNP-tillväxten som har legat på höga nivåer sedan i
våras.
”Bedömningen är fortsatt att
Fed höjer räntan senare i år
– sannolikt i sommar.
Men osäkerheten kring
den bedömningen har ökat”
Trots denna starka utveckling lyser inflationstrycket fortfarande med sin frånvaro. Att konsumentpriserna ökar
i allt långsammare takt, och inom kort kommer börja
falla, är förvisso ingen konstighet och förklaras till största del av oljeprisfallet. Om oljepriset stabiliseras kring
nuvarande nivåer, kommer inflationen vända upp igen
om ett år, när oljeprisfallet ”försvinner” ur jämförelsesiffrorna. Mer bekymmersamt är att marknadsbaserade
inflationsförväntningar faller påtagligt. Fed tog fasta på
denna utveckling vid det senaste mötet i slutet av januari och lyfte även in den internationella utvecklingen som
variabel att väga in i utformningen av penningpolitiken.
Huvudscenariot är trots detta att styrkan i ekonomin
håller i sig, med fortsatt förbättring på arbetsmarknaden, och att det gradvis leder till tryck uppåt på löner
och priser. Det gör att bedömningen fortsatt är att Fed
höjer räntan senare i år – sannolikt i sommar. Men osäkerheten kring den bedömningen har ökat.
3
I januari sänkte stora prognosmakare som IMF och
Världsbanken prognoserna för global tillväxt både för
i år och 2016. De bakomliggande faktorerna till att tillväxten vägrar ta fart känns igen. Hög privat och offentlig
skuldsättning på många håll håller nere efterfrågan,
vilket minskar viljan att investera. Att det fortsatt finns
gott om utmaningar för global konjunktur råder det
knappast någon tvekan om. Men på senare tid har faktiskt de positiva faktorerna vuxit sig starkare.
Den halvering av oljepriset (i dollartermer) som har
skett det senaste halvåret skapar en tillväxtimpuls till
världsekonomin som verkar på bred front. I mångt och
mycket kan det beskrivas som en skattesänkning som
frigör konsumtionsutrymme för hushåll och sänker
kostnader för många företag. För flertalet stater, framför
450
2008
Global konjunktur halvbra eller halvtrög?
Skandias marknadsbrev | februari 2015
”Att det fortsatt finns gott om
utmaningar för global konjunktur
råder det knappast någon tvekan
om. Men på senare tid har faktiskt
de positiva faktorerna vuxit sig
starkare.”
allt tillväxtländer, gör oljeprisfallet det möjligt att minska energisubventioner och på så sätt frigöra budget
utrymme alternativt låta lägre energipriser komma
konsumenterna till godo. För oljeexporterande länder är
prisraset naturligtvis negativt, men då Kina och Indien
är de största nettoimportörerna av olja i världen är den
här utvecklingen mycket positiv med tanke på dessa
länders betydelse för världstillväxten.
Även det senaste årets dollarförstärkning är en positiv
utveckling. Svag euro är mer positivt för euroområdet
än vad stark dollar är skadligt för USA. Det stärker
konkurrenskraften för exportsektorerna i länder som
Tyskland, Japan och Sverige. Även om dollarn inte är
den viktigaste handelsvalutan för många länder, är det
trots allt en gynnsam utveckling. Dessutom bidrar den
än mer expansiva globala penningpolitiken också till
att förbättra tillväxtförutsättningarna.
Var för sig är dessa faktorer knappast tillräckliga för att
få in världsekonomin i en högre växel. Men tillsammans
kan de förhoppningsvis få igång en positiv spiral som
ändrar bilden av den globala konjunkturen från halvtrög
till halvbra. Steget från halvbra till bra ligger dock fort
farande en bit fram i tiden.
Johan Lundqvist
Ekonom
Kronförsvagning ger
rivstart på fondåret
2015 har inletts med fartfyllda rörelser på de finansiella marknaderna. Inte
minst gäller detta valutamarknaderna där fjolårets trender har fortsatt i
år. För svensk del innebär detta att kronan har fortsatt att försvagas mot
framför allt dollarn. Det har satt tydligt avtryck på fondavkastningen.
Börsutvecklingen hittills i år beskrivs nog på bästa sätt
som splittrad. De europeiska aktiemarknaderna har
fått en ordentlig skjuts av ECB:s stimulansprogram, och
sedan årsskiftet har index över euroområdets börser1
stigit med drygt 9 procent. Stockholmsbörsen ligger
inte långt efter. Men bland övriga större aktiemarknader
är det mer modest utveckling. I USA och Japan noteras
börsindexen kring samma nivåer som vid årsskiftet och
bland tillväxtmarknaderna har den samlade utvecklingen bjudit på en uppgång med ca 2,5 procent, dock med
stora inbördes skillnader. Men sett till fondavkastningen
ser det betydligt ljusare ut. Under januari månad gav nio
av tio fonder i Skandias sortiment positiv avkastning och
inräknat de första dagarna i februari är den siffran ännu
högre. Anledningen är svenska kronan som har fortsatt
att försvagas i år.
Svag krona, stark avkastning
Riksbankens räntesänkningar ned till noll procent under
förra året är en central förklaring till kronförsvagningen.
Riksbanken har visserligen inte varit ensam om att lätta
upp penningpolitiken. Men svenska kronan är en av de
valutor i världen som har försvagats mest. Hittills i år
handlar det om en försvagning mot dollarn på drygt 5
procent och mot vissa tillväxtländers valutor är tappet
ännu större. Det sätter stort avtryck på årets avkastning.
Om vi utgår från ett brett index över världens samlade
börser, har det hittills i år2 stigit ungefär 1,5 procent i
lokala valutor, vilket kanske inte är så revolutionerande.
Men i svenska kronor summerar uppgången till strax
över 6 procent. Den genomsnittliga avkastningen för
samma index under de senaste 20 åren uppgår till 7,6
procent per år. Det innebär att vi inte är långt ifrån en
årsavkastning redan i början av februari, tack vare valutan. Mer påtaglig blir naturligtvis effekten om vi tittar
på en lite längre period och väljer det senaste årets
fondvinnare – BlackRock India. Denna fond har stigit
hela 98 procent under de senaste 12 månaderna3. Den
indiska börsen har stigit 43,5 procent i lokal valuta och
83,5 procent i svenska kronor. Här bidrar alltså även en
påtaglig överavkastning från förvaltaren, men valutan
har gett en rejäl skjuts för fondspararna.
1Avser MSCI:s huvudindex inklusive återinvesterade utdelningar. Tidsperiod framgår i
text.
2Avser MSCI All Country World utan valutaomräkning inklusive återinvesterade utdelningar till och med den 4 februari
3Avser perioden 2014-02-05 – 2015-02-04. Med indiska börsen avses MSCI India
inklusive återinvesterade utdelningar.
4
Skandias marknadsbrev | februari 2015
SEK per USD
8,5
8
7,5
7
6,5
6
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: Macrobond
Valutan också en risk
Valutarörelser kan naturligtvis även verka till nackdel för
sparare. Ett scenario med starkare krona och fallande
börser skulle leda till dubbel smäll för fondavkastningen.
Och baserat på hur det har sett ut under det senaste året
kan vi konstatera att det kan röra sig om stora rörelser
på kort tid. Under de senaste 12 månaderna har dollarn
stärkts med ca 26 procent mot kronan. I ett omvänt scenario skulle alltså en USA-fond tappa en fjärdedel av sitt
värde på ett år – vilket påminner om Rysslandsfondernas utveckling under förra året (se artikel längre fram).
Utsikterna för kronan framöver beror på ett flertal
faktorer vars sammanlagda inverkan på växelkursen är
svår att prognostisera. Överraskar konjunkturen positivt
eller negativt? Hur utvecklas inflationsförväntningarna?
Går Riksbanken vidare med okonventionella åtgärder?
Höjer amerikanska centralbanken räntan i sommar
som väntat? Och så vidare. Men oavsett kronkursens
riktning framöver kan vi konstatera att valuta är en risk
att beakta. Och efter det senaste årets kraftiga rörelser
kan det vara på sin plats att se över valutaexponeringen
i portföljen. Den har garanterat ändrats. Om du inte har
en tydlig uppfattning kring den framtida utvecklingen
för kronan kan en lämplig strategi vara att utgå från
hur portföljen såg ut för ett år sedan alternativt när du
valde tillgångsfördelning första gången och återställa
den balansen. Då minskar du portföljens valutarisk på
bekostnad av lite sämre utväxling ifall kronan skulle
fortsätta försvagas. En sådan ”återställare” för portföljen bör man göra någon gång per år alldeles oavsett hur
valutan har rört sig.
SPARPERSPEKTIV
Att mäta konsumenters
stämningsläge
Individers stämningsläge är något alldeles utomordentligt spännande.
Jag tänkte i denna krönika ge lite bakgrund till de mätningar av
individers optimism och riskaptit vi genomför varje kvartal, och
som går under benämningen Plånboksindex. Självklart utlovas även
dagsfärska uppgifter om hur mycket framtidstro vi känner just nu!
Consumer Confidence – en mätning av det
amerikanska stämningsläget
Mätningar av konsumenters tilltro är en vanlig företeelse
internationellt. I USA har Consumer Confidence Index
presenterats sedan decennier tillbaka och innehåller
frågor om hur individen ser på företagsklimat och risken
att bli arbetslös nu och om ett halvår samt – kanske
mest intressant – hur man ser på familjens privatekonomi det kommande halvåret. Dessa mätningar används
sedan av företag som en indikation på hur mycket
hushållen kommer att spendera framgent. Det används
även för att prognostisera storheter som kreditefterfrågan i samhället och därmed göra banker och myndigheter mer förberedda på förändringar hos hushållen. Det
viktigaste användningsområdet är dock kanske input
till centralbanken, som i sina överväganden avseende
styrränta har att ta hänsyn till bland annat huruvida
medborgarna har spenderbyxorna på och kan tänkas
bidra till efterfrågeökning och eventuell inflation.
Hur gör vi när vi mäter Plånboksindex?
Vårt tillvägagångssätt och syfte liknar i mångt och mycket de amerikanska mätningarna av konsumentläget.
Vi frågar helt enkelt om individen tror att han eller hon
kommer att ha mer eller mindre pengar i plånboken om
ett år. Vid tro om mer pengar frågar vi vad personen i
fråga tänker lägga pengarna på – konsumtion eller sparande. Vi har även detaljerade mätningar på vilken typ
av konsumtion som prioriteras och skulle således kunna
redovisa efterfrågan på resor, bilar eller renovering av
hemmet både nu och historiskt. På samma sätt går vi
till väga med de individer som svarat att det nog finns
mindre pengar i plånboken om ett år: vad skulle de dra
in på, konsumtion eller sparande.
Funderingar kring mätningarna
Sex månader fram i tiden i det amerikanska fallet och
ett år för vårt Plånboksindex – vad betyder det? Här får
man gå tillbaka och ta hänsyn till vad vi vet om konsumenten som beslutsfattare rent generellt. Människor
har svårt för det här med att se in i framtiden. Intresset
blir ofta märkbart lägre när företeelsen man skall fatta
beslut om eller prognostisera ligger långt i framtiden –
något vi som arbetar med pensionssparande – ibland
väldigt avlägset och betingande ett strutslikt beteende
5
Skandias marknadsbrev | februari 2015
– ofta märker. Frågan är således om inte individer när
de får frågan om hur plånboken kommer se ut om ett
år, eller hur privatekonomin kommer att se ut om sex
månader, egentligen svarar på frågan hur de har det
ekonomiskt just nu.
En annan intressant aspekt är hur mätningarna skall
användas. Både vårt Plånboksindex och det amerikanska CCI kan som nämnts användas för att förbereda
detaljhandel och banker på konsumenters agerande i
framtiden. Samtidigt vet vi att det tar tid att ändra beteende. Individer reagerar ofta på förändringar i ekonomin
som redan skett, inte på de förändringar de förväntar
skall komma. CCI och motsvarande tal ses därför ofta
som laggande indikatorer, dvs. som bekräftelse på de
konjunktursvängningar man redan uppmätt.
Det svenska stämningsläget just nu
Så hur är då optimismen och sparviljan just nu bland
svenskarna? Ni kanske minns vår oktobermätning, med
katastroflåga siffror för svenskarnas framtidstro. Inte
sedan mätningarna påbörjades 2008 hade vi fått så
låga siffror! Vi förklarade detta med det mer instabila
politiska läget och den oro detta tydligen spridit bland
oss svenskar. Så kom december och dags för en ny
mätning. Extraval utlyst, minst sagt fortsatt stökigt parlamentariskt och lite till mans förväntade vi oss fortsatt
låg framtidstro. Men tvärtom har optimismen ökat för
alla grupper. Mycket mer framtidstro således och stor
skillnad beroende på inkomstnivå, vilket föranleder oss
att tro att det faktiska innehållet i alliansbudgeten gjort
avtryck i våra mätningar. När oktobermätningarna styrdes av en känsla, en oro, tycktes decembermätningarna
påverkas mer av faktiska kronor och ören i planerade
skatteförändringar. Intressant, tycker jag. Ännu en fråga
att fundera över när det gäller
såväl börsutveckling som
konsumenters stämningsläge: är det fruktan och oro för
framtida negativa nyheter som
utgör den största risken för
prisfall och pessimism, eller är
det den negativa nyheten i sig?
Jeanette Hauff
PLACERA
Ingen vändning i sikte
för Ryssland
Fjolårets sämsta fondkategori var tveklöst Rysslandsfonder med
nedgångar på mellan 35 och 45 procent. Kraftigt sjunkande oljepris
och sanktioner från väst var viktiga förklaringar till nedgången då de
bidrog till omfattande försvagning för rubeln. I januari har utvecklingen
varit fortsatt turbulent, men fonderna ligger på plus.
Rubelras bakom usel fondavkastning
Till att börja med: Nedgången på Moskvabörsen under
förra året kan knappast beskrivas som ett börsras. I
lokal valuta och inklusive utdelningar backade den ryska
börsen, mätt som MSCI RUSSIA, med drygt 4 procent.
Det är en ganska beskedlig nedgång givet hur nyhetsflödet kring Ryssland såg ut under året. Raset för Rysslandsfonder beror istället på kollapsen för den ryska
valutan, rubeln. Mot svenska kronan tappade rubeln
ca en tredjedel av sitt värde under 2014. Det innebär
att värdet på svenskarnas innehav i Rysslandsfonder
minskade med ungefär lika mycket, utöver nedgången
på aktiemarknaden.
Rysk ekonomi i svår sits
Den ryska ekonomin försvagades påtagligt under 2014.
Den främsta orsaken var oljepriset som halverades
under andra halvåret (i dollartermer). Det fick rubeln
att rasa i värde. Dessutom tyngdes ekonomin av västländernas sanktioner mot Ryssland med anledning av
Ukrainakrisen. Fjolårets utveckling sätter hård press på
ett Ryssland som utvecklades svagt redan före fjolårets
turbulens. 2013 växte ekonomin med blygsamma 1,3
procent. Och efter kontinuerlig avmattning under förra
året, med endast marginell förväntad tillväxt, bedöms
ekonomin krympa med omkring 3 procent i år, enligt
aktuella prognoser från Världsbanken och IMF.
Ryssland lider sedan tidigare av strukturella svagheter
och är i stort behov av såväl investeringar som reformer.
På senare tid är det framför allt konsumtionen som har
hållit liv i ekonomin. Men när nu rubeln rasar i värde leder det, i kombination med ryska importbegränsningar,
till att inflationen stiger. Det gör att reallönerna sjunker
och försvagar konsumtionen. Från att ha vuxit med
drygt 5 procent under 2013 växte hushållens konsumtion med mindre än 1 procent mot slutet av 2014. Det
är således inte bara energisektorn som drabbas av den
aktuella situationen – även de företag som är inriktade
mot inhemsk konsumtion påverkas.
6
Skandias marknadsbrev | februari 2015
Kombinationen sjunkande oljepris och rubelkurs försvårar även för staten att stötta ekonomin via finans- eller
penningpolitiken. Minskade oljeintäkter tvingar fram en
bantad statsbudget och rubelraset tillsammans med
den stigande inflationen har lett till chockhöjd styrränta.
Stigande oljepris behövs
Oljepriset har en direkt inverkan på rubelkursen och den
ryska konjunkturen. Det innebär att framtidsutsikterna,
åtminstone på kort sikt, i hög utsträckning beror på
riktningen för oljepriset. Under det senaste halvåret har
oljepriset sjunkit från ca 110 dollar per fat till omkring
55 dollar per fat i skrivande stund. En huvudförklaring
till prisnedgången är att utbudet i världen har ökat,
inte minst till följd av okonventionell oljeutvinning i
Nordamerika. Prisraset har dessutom förstärkts av
OPEC:s ovilja att minska produktionen i syfte att behålla
marknadsandelar. Denna acceptans för lägre priser från
oljeproducerande länder i kombination med förväntningar på ytterligare utbudsökningar i år och nedskrivna
tillväxtprognoser talar emot att oljepriset skulle närma
sig nivåerna från i somras i närtid.
Ryska börsen och oljepris
Procentuell förändring sedan 1 jan 2014
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
-60
-70
1
1-0
-0
14
01
2-
-0
14
01
3-
-0
14
1
-0
4
-0
14
01
5-
-0
14
01
6-
-0
14
01
7-
-0
14
01
8-
-0
14
01
9-
-0
14
1
-0
-10
14
1
-0
-11
14
1
-0
-12
14
1
1-0
-0
15
Källa: Macrobond
Rysslandsbörs (SEK)
Rysslandsbörsen (RUB)
Oljepris (USD)
Det ska visserligen nämnas att valutaförsvagningen
har en motverkande effekt på oljeprisraset för ryska
oljeföretag. De får färre dollar för sin olja, men fler rubel
för sina dollar. Intäkterna i lokal valuta gynnas på så sätt
av rubelns värdetapp. Det är sannolikt en förklaring till
den jämförelsevis modesta börsnedgången i lokal valuta
under förra året, och börsuppgången i lokal valuta i år,
men av klen tröst för en utländsk investerare.
… och normaliserade relationer med väst
Västländernas sanktioner mot Ryssland med anledning
av Ukrainakrisen slår också hårt mot ekonomin. Förutom de direkta effekterna som innebär att stora delar av
det ryska näringslivet inte kan finansiera sig på internationella kapitalmarknader, skapar de även en osäkerhet
som motverkar välbehövliga investeringar.
Framöver kommer flera av de ryska storföretagen behöva förnya sina lån, och utan tillgång till internationella
kapitalmarknader kommer de bli tvungna att vända sig
till den inhemska marknaden eller centralbanken och
få betala betydligt högre räntor på sina lån än för ett år
sedan. Ryssland har meddelat att lån till t.ex. jordbrukssektorn kommer att subventioneras, men för stora
delar av näringslivet kommer sanktionerna bli kännbara
i takt med att deras existerande lån löper ut.
Växelkurs rubel per dollar
70
Vad talar då för en investering i Rysslandsfonder? Dels
kan nämnas att när tillgångar faller mycket i värde på
kort tid, såsom oljepriset och rubeln under det senaste
halvåret, finns inte sällan inslag av överreaktioner med
i bilden. Det öppnar upp för rekyler uppåt i likhet med
60
svagare rubel
50
40
30
0
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: Macrobond
Avvakta med Rysslandsfonder
Hur ska man då förhålla sig till Rysslandsfonder? Faktum
är att trots att rubeln fortsatt att försvagas är den ryska
börsen upp rejält i år, även i svenska kronor. Och även
om det skiljer sig mycket mellan olika Rysslandsfonder
så rör det sig i skrivande stund om uppgångar mellan
6–12 procent. En rejäl återhämtning alltså. Innebär det
att osäkerheten har minskat? Vårt svar är nej. Den ryska
ekonomin fortsätter att vara hårt pressad, rubelförsvagningen mot dollarn uppgår till 15 procent redan hittills i
år och oljepriset, även om det har stigit påtagligt under
senaste veckan eller två, fortsätter att vara mycket
volatilt. Dessutom har relationerna mellan Ryssland och
väst inte visat några tecken på förbättring. Om något
har snarare situationen i Ukraina förvärrats under årets
första månad och EU har beslutat att förlänga sanktionerna. Mot denna besvärliga bakgrund har kreditinstitutet Standard & Poor’s sänkt landets kreditbetyg till så
kallad ”skräp”-status. I frånvaro av stigande oljepriser
och så länge de frostiga relationerna mellan Ryssland
och västländerna består, är det svårt att se någon tydlig,
varaktig, trigger för ryska börsen och valutan.
7
Skandias marknadsbrev | februari 2015
”I frånvaro av stigande oljepriser
och så länge de frostiga relationerna
mellan Ryssland och västländerna
består, är det svårt att se någon tydlig
trigger för ryska börsen och valutan.”
den vi nyligen har sett i oljepriset. Denna rekyl kan även
fortsätta ytterligare. Dessutom tenderar de finansiella
marknaderna att reagera på händelser och förändringar
innan de sker. Att avvakta med en investering till dess
att förutsättningarna väl har förbättrats skulle innebära
att man sannolikt missar stora delar av uppgången.
Men att förutspå vändningar och försöka tajma dessa är
mycket svårt och brukar vara en dålig investeringsstrategi för de allra flesta.
Sammantaget är därför Skandias bedömning att den
mest lämpliga strategin för de flesta sparare är att
avvakta med en investering i Rysslandsfonder så länge
den oroliga miljön består, även om det innebär att man
missar en initial uppgång.
Johan Lundqvist
Detta är en annons från Carnegie Asset Management. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen.
För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev.
Carnegie Worldwide: trend
baserad global stock picking
Även en liten årlig meravkastning kan göra stor skillnad för din
ekonomiska situation senare i livet. Därför ser vi på Carnegie Asset
Management det som vår främsta uppgift att förvalta ditt pensionsoch sparkapital till en måttlig risk och samtidigt ge dig betydande
meravkastning på längre sikt. Vi tror på aktiv förvaltning, där vi handplockar maximalt 30 globala aktier från bolag som gynnas av starka
långsiktiga trender. Vi säger att vi är trendbaserade stock pickers.
Vår utgångspunkt är helt enkelt att vissa bolag har
bättre affärsmodeller än andra, och vår kärnkompetens
är att identifiera bolag som kan uppnå bättre och mer
stabil vinstutveckling än genomsnittet. På lång sikt drivs
kursutvecklingen hos en aktie nämligen i första hand av
vinstutvecklingen.
Sedan vår globalfond Carnegie Worldwide1 lanserades i
Sverige 1995 har den ökat med 501%. Under samma tid
har världsindex stigit med 281%.2 Carnegie Worldwide
har således utvecklats betydligt bättre än världsmarknaden. Det tycker vi visar att vår filosofi fungerar.
Fokus på teman
I fonden arbetar vi med teman. Det största temat i
Carnegie Worldwide i dag är ”Connected Lives” (16
procent), där bl.a. Google och Facebook ingår. Båda
bolagen gynnas av att reklambudgetarna nu flyttar från
tryckta till digitala medier, där Google och Facebook är
helt dominerande. Ett annat viktigt tema är automatisering i industrin, dvs. ökad användning av sensorer och
robotar, vilket har betytt att japanska aktier efter många
års frånvaro nu utgör 8 procent av fonden, då japanska bolag är ledande inom robotteknologier. Carnegie
Worldwide har för närvarande inga investeringar inom
energi, telekommunikation eller kraftförsörjning – sektorer vi anser är strukturellt utmanade.
Förväntningar på 2015
I mars fyller den starka aktiemarknad vi har idag sex
år. Tittar man i historieböckerna hittar man dock inga
exempel på att starka aktiemarknader dör enbart av
hög ålder. Men sannolikheten för sjukdom och ohälsa
stiger ju äldre marknaden blir. De låga räntorna och
centralbankernas omfattande obligationsköp fortsätter
1Fondens fullständiga namn är Carnegie Fund – Worldwide Sub-Fund.
För mer information om fonden, se KIID och Prospectus på www.carnegieam.se.
21995-12-15—2014-12-31. Världsindex är uttryckt som MSCI World Net Div till 20091231,
därefter MSCI AC World Net Div. Carnegie Worldwides utveckling per 2014-12-31:
1 år 33%, 3 år 72%, 5 år 64,7%, 10 år 140,4%, 15 år 81,4%. Världsindex utveckling
per 2014-12-31: 1 år 27%, 3 år 69,6%, 5 år 70%, 10 år 102,6%, 15 år 39,4%. Fondens
basvaluta är USD. Alla tal som avser fondens värdeutveckling är uttryckta i SEK och
inklusive avgifter. Alla tal som avser utvecklingen hos jämförelseindex är uttryckta
i SEK.
3Carnegie Worldwide 2013-12-31—2014-12-31: 33%. MSCI All Country World Net Div
2013-12-31—2014-12-31: 27%.
8
Skandias marknadsbrev | februari 2015
dock att ge stöd till aktiemarknaden. Frågan blir då: vad
är alternativet till aktier?
Efter mer än 30 års stark obligationsmarknad måste
man nu som investerare gå längre ut på riskkurvan för
att få avkastning. Och här erbjuder aktiemarknaden enligt vårt sätt att se det fortsatt de bästa möjligheterna.
Den amerikanska ekonomins starka utveckling har inneburit ett slut för Federal Reserves kvantitativa lättnader
och pekar på att en ny räntecykel inleds under 2015. Det
innebär normalt högre volatilitet på aktiemarknaden.
Även om centralbankerna i Europa och Japan fortsätter
med sin ultralätta penningpolitik är den amerikanska
centralbanken viktigast i ett globalt perspektiv. Därför
är det också mest troligt att de närmaste månaderna
kommer att präglas av större osäkerhet. Det är svårt att
se aktiemarknaden högre värderad generellt, varför det
blir bolagens vinsutveckling som sätter agendan och
skapar förväntningar på en avkastning på runt 5-8 procent i år. En positiv överraskning för investerare utanför
USA kan dessutom komma i form av extraavkastning
från den amerikanska dollarn.
Aktiv förvaltning betyder i princip att man tänker sig för
innan man investerar, och att man inte nödvändigtvis
gör likadant som andra. Vi tror att vi är på väg mot en
miljö där aktiv förvaltning, rätt utförd, lönar sig. Precis
som det gjort i det längre perspektivet, och precis som
det gjorde 2014, då Carnegie Worldwide utvecklades
6 procentenheter bättre än världsindex3.
Morten Springborg
Carnegie Asset Management
Fondsmaeglerselskab A/S
Investeringar i fondandelar är alltid förknippade med risk. Historisk
avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar kan
öka och minska i värde, och kan påverkas av ändringar i valutakursen.
Fondens basvaluta är USD. Det finns inga garantier för att du får tillbaka
det investerade kapitalet.
Skandias modellportföljer
– uppdateringar första kvartalet 2015
Skandia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta
sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring port
följsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en
förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i Skandias fem
Skalafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj
5 har högst risk.
Om portföljerna
En viktig egenskap hos Skandias modellportföljer är att
risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal
sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den
givna risken.
Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en
fastställd fördelning mellan t.ex aktier och räntor eller
en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta
fördelen med Skandias modellportföljer är därför att du
alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna.
kar andelen aktieinnehav i portfölj 1-4. Störst förändring
sker i portfölj 3 där andelen aktiefonder minskas med 6
procentenheter. I övriga portföljer minskas aktieexponeringen med mellan 2,4 och 5,7 procent. Minskningen
fördelas jämt mellan svenska, internationella och tillväxtmarknadsaktier. Aktieinnehaven ersätts av alternativa tillgångsslag i portfölj 3 och räntebärande tillgångar
i portfölj 1,2 och 4. I portfölj 5 görs inga viktförändringar.
Fondbyten första kvartalet 2015
I portfölj 1-4 gör vi inga fondbyten i detta kvartal. Fonderna har levt upp till våra förväntningar och rådande
marknadsklimat ändrar inte vår syn på innehaven. I
portfölj 5 görs däremot två byten.
Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss
risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex
kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska
under perioder. För att modellportföljernas risknivå
ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna
kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan
tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som
ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att
Skandias fondanalytiker gör bedömningen att en annan
fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har
bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver.
Odin Sverige byts mot Carnegie Swedish
Small Cap i portfölj 5
Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra
fördelningen mellan stora och små bolag, mellan
tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska
exponeringen något.
Innehavet i Russian Prosperity i portfölj 5
avyttras
Första kvartalet 2015:
Minskad andel aktier i portfölj 1-4
Under det fjärde kvartalet 2014 ökade volatiliteten på
de finansiella marknaderna, vilket innebär att risken har
ökat, även om den är låg i ett historiskt perspektiv. Ökad
risk föranleder ändrad portföljsammansättning i syfte
att bevara portföljernas målrisker. Detta gör att vi mins-
9
Skandias marknadsbrev | februari 2015
Odin Sverige utvecklades svagt under förra året, bland
annat till följd av fondens innehav i bolag med betydande försäljning till Ryssland. Även om vår syn på denna
fond är positiv på längre sikt, väljer vi att plocka bort
den ur portfölj 5 tills vidare. Fonden ersätts med Carnegie Swedish Small Cap som investerar i de allra minsta
bolagen på Stockholmsbörsen. Fondens högre riskprofil
kompletterar även innehavet i Carnegie Sverige som
tenderar att vara litet lägre än snittet bland svenska aktiefonder och som främst investerar i de större bolagens
aktier.
Vi har succesivt minskat innehavet i Rysslandsfonder
under förra året, och väljer nu att avyttra det resterande
innehavet i fonden Russian Prosperity (totalt 2 procent
av innehavet i portfölj 5). Anledningen är den oroliga
utvecklingen i Ryssland som bidrar med för hög osäkerhet. Kapitalet flyttas över till fonderna Schroder China
Opportunities och BlackRock India.
Modellportfölj 1:5
Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk.
Tillgångsslag Fond
Svenska aktier
Carnegie Sverige
Globala aktier
Skandia Världen
Skandia Global Exponering
Alternativa placeringar
Catella Hedge
Morgan Stanley Diversified Alpha Plus
Lynx Dynamic
Räntor/Alt. placeringar
BlackRock Absolute Return Bond
Räntor
Skandia Penningmarknad
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknadsfond
*+ rörlig
förvaltningsavgift
Fördelning 4P**Avgift
8 %
3 %
6 %
9 %
6 %
5 %
21 %
34 %
8 %
100 %
1,4
1,4
0,4
1,0*
1,75
1,5*
1,0
0,4
1,65
** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
Modellportfölj 2:5
Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk.
Tillgångsslag Fond
Svenska aktier
Carnegie Sverige
Catella Reavinst
Globala aktier
Skandia Världen
Skandia Global Exponering
Alternativa placeringar
Catella Hedge
Morgan Stanley Diversified Alpha Plus
Lynx Dynamic
Räntor/Alt. placeringar
BlackRock Absolute Return Bond
Räntor
Skandia Penningmarknad
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknadsfond
*+ rörlig
förvaltningsavgift
Fördelning 4P**Avgift
11 %
5 %
5 %
11 %
9 %
6 %
5 %
14 %
20 %
14 %
100 %
1,4
1,5
1,4
0,4
1,0*
1,75
1,5*
1,0
0,4
1,65
** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
Modellportfölj 3:5
Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk.
Tillgångsslag Fond
Svenska aktier
Carnegie Sverige
Catella Reavinst
Globala aktier
Skandia Världen
Skandia Global Exponering
Alternativa placeringar
Catella Hedge
Morgan Stanley Diversified Alpha Plus
Räntor/Alt. placeringar
Skandia Penningmarknad
Nordea European High Yield Bond
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknadsfond
Schroder China Opportunities
*+ rörlig
förvaltningsavgift
Fördelning 4P**Avgift
16 %
6 %
8 %
16 %
15 %
5 %
8 %
4 %
18 %
4 %
100 %
1,4
1,5
1,4
0,4
1,0*
1,75
0,4
1,0
1,65
1,5
** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
Modellportfölj 4:5
Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont.
Tillgångsslag Fond
Svenska aktier
Carnegie Sverige
Catella Reavinst
Globala aktier
Skandia Världen
Skandia Global Exponering
Alternativa placeringar
Catella Hedge
Räntor/Alt. placeringar
Nordea European High Yield Bond
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknadsfond
Schroder China Opportunities
BlackRock India *+ rörlig förvaltningsavgift
** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
Fördelning 4P**Avgift
22 %
8 %
11 %
21 %
7 %
3 %
21 %
5 %
2 %
100 %
1,4
1,5
1,4
0,4
1,0*
1,0
1,65
1,5
1,5
Modellportfölj 5:5
Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont.
Tillgångsslag Fond
Svenska aktier
Carnegie Sverige
Carnegie Sweden Small Cap
Globala aktier
Skandia Världen
Skandia Global Exponering
Räntor/Alt. placeringar
Nordea European High Yield Bond
Tillväxtmarknader
Skandia Tillväxtmarknadsfond
Schroder China Opportunities
BlackRock India
*+ rörlig förvaltningsavgift
** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi
analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation.
10
Skandias marknadsbrev | februari 2015
Fördelning 4P**Avgift
24 %
9 %
12 %
22 %
2 %
22 %
6 %
3 %
100 %
1,4
1,6
1,4
0,4
1,0
1,65
1,5
1,5
Marknadsnoteringar 2015-02-05
Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK)
1 månad
Sverige
9,0%
Norden
9,3%
Europa
10,7%
USA
5,7%
Japan
7,7%
Brasilien
8,4%
Ryssland
7,1%
Indien
12,1%
Kina
6,1%
Världsindex
7,4%
Tillväxtmarknader
8,9%
Valutor
Nivå
1 månad
USDSEK
8,29
4,4%
EURSEK
9,40
-0,8%
GBPSEK
12,58
4,0%
EURUSD
1,13
-4,9%
Råvaror
Nivå (USD)
1 månad
Olja (WTI Crude, 1st future)
48,5
-3,2%
Olja (Brent Crude, 1st future)
54,2
2,0%
Guld (Spot)
1 269,2
5,3%
Styrräntor
Nivå (%) 1 månad (bps)
Riksbanken
0,00
0,0
ECB
0,05
0,0
Fed
0,25
0,0
Statsobligationer
Nivå (%) 1 månad (bps)
Sverige 2 år
-0,06
-10,1
USA 2 år
0,48
-17,3
Tyskland 2 år
-0,19
-9,1
Sverige 10 år
0,66
-25,5
USA 10 år
1,75
-28,1
Tyskland 10 år
0,37
-15,0
Statsobligationsräntor, 10 år
1 år
26,9%
28,9%
28,2%
49,7%
38,9%
19,7%
-14,5%
79,2%
57,5%
41,3%
39,2%
1 år
27,1%
6,7%
18,2%
-16,1%
1 år
-50,1%
-48,8%
1,2%
1 år (bps)
-75,0
-20,0
0,0
1 år (bps)
-103,0
17,2
-27,3
-155,7
-87,8
-128,3
3 år
59,4%
65,7%
61,4%
95,5%
57,6%
-28,5%
-32,8%
58,2%
54,7%
69,6%
24,5%
3 år
23,2%
6,5%
18,3%
-13,6%
3 år
-50,0%
-53,3%
-26,2%
3 år (bps)
-175,0
-95,0
0,0
3 år (bps)
-111,9
25,4
-37,0
-121,8
-15,5
-152,0
5 år
87,7%
74,1%
60,8%
131,0%
42,6%
-25,0%
-28,4%
45,7%
45,2%
83,7%
33,2%
5 år
11,4%
-7,9%
7,4%
-17,3%
5 år
-33,8%
-24,9%
19,3%
5 år (bps)
-25,0
-95,0
0,0
5 år (bps)
-164,0
-31,9
-125,5
-248,4
-185,5
-279,6
Aktieindex (utveckling i svenska kronor)
4,5
4,0
190
3,5
170
3,0
150
2,5
130
2,0
1,5
110
1,0
90
0,5
Sverige
Tyskland
Sverige
USA
0,0
Tillväxtmarknader (SEK)
Global (SEK)
aug-14
feb-14
aug-13
feb-13
aug-12
feb-12
aug-11
feb-11
aug-10
feb-10
aug-14
feb-14
aug-13
feb-13
aug-12
feb-12
aug-11
feb-11
aug-10
feb-10
70
Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra
källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att
ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad
gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte
innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer
på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen.
Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar.
Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet
av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns ingen garanti att få
tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden
och på dennes eget ansvar.
Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet
samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad.
11
Skandias marknadsbrev | februari 2015