Läs Skandias marknadsbrev och ta del av våra analyser kring
Marknadsbrev februari 2015 Fartfylld start på 2015 • Centralbanker ökar gasen. Det nya året har fått en händelserik start. Huvudnumret var ECB:s besked att ett stimulansprogram med obligationsköp sjösätts. Den europeiska centralbanken var dock långt ifrån ensam om att göra penningpolitiken mer expansiv. Även om förväntningarna på global konjunktur fortfarande är dämpade, finns trots allt ljuspunkter att ta fasta på. • Ingen vändning i sikte för Ryssland. Fjolårets sämsta fondkategori var tveklöst Rysslandsfonder med nedgångar på mellan 35 och 45 procent. Kraftigt sjunkande oljepris och sanktioner från väst var viktiga förklaringar till nedgången då de bidrog till omfattande försvagning för rubeln. I januari har utvecklingen varit fortsatt turbulent, men fonderna ligger på plus. • Minskad andel aktier i Skandias modellportföljer. Under fjärde kvartalet 2014 ökade risknivån på aktiemarknaderna. Det innebär att andelen aktier viktas ned i Skandias modellportföljer. Börsutveckling 1 januari – 4 februari 2015 i svenska kronor Sverige 8,4 % 4,1 % Europa Nordamerika Ryssland 9,5 % 4,9 % Japan 9 % Asien 11,1 % Afrika 12,7 % Sydamerika 2,6 % Australien 7,9 % Världen 6,6 % Börsutveckling avser MSCI-index för respektive land/region inklusive återinvesterade utdelningar omräknat till svenska kronor. MAKROPERSPEKTIV Centralbanker ökar gasen Det nya året har fått en händelserik start. Huvudnumret under den gångna månaden var ECB:s besked att ett stimulansprogram med obligationsköp sjösätts. Den europeiska centralbanken var dock långt ifrån ensam om att göra penningpolitiken mer expansiv. Även om förväntningarna på global konjunktur fortfarande är dämpade, finns trots allt ljuspunkter att ta fasta på. Inflationstakt Oljeprisras gör global penningpolitik mer expansiv Procent Sedan halvårsskiftet 2014 har oljepriset fallit med omkring 50 procent i amerikanska dollar. Den främsta anledningen till prisfallet är att det globala utbudet av olja har ökat, inte minst till följd av ökad okonventionell oljeutvinning i Nordamerika. Det kraftiga prisraset börjar nu märkas i allt högre grad på inflationen. Euroområdet gick in i deflation i december och USA förväntas gå samma utveckling till mötes under de närmaste månaderna. Även i flera tillväxtländer som Kina och Indien har prisökningstakten mildrats påtagligt på senare tid. Detta accelererande nedåttryck på inflation har framkallat en våg av penningpolitiska lättnader runt om i världen i januari. Totalt har ett tiotal centralbanker i länder som Kanada, Danmark, Turkiet och Indien sänkt räntor under månaden. 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 - ,05 -1 2010 2011 Sverige 2012 Euroområdet 2013 USA 2014 2015 Källa: Macrobond Oljepris USD per fat brentolja 140 2 procent. Beskedet var väntat även om storleken överträffade förväntningarna. De finansiella marknaderna reagerade positivt med kraftigt stigande börskurser och fortsatt sjunkande obligationsräntor. 120 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Macrobond ECB skapar optimism Störst fokus hamnade dock tveklöst på ECB som i januari tog beslutet att sjösätta ett program med så kallade kvantitativa lättnader, QE. Programmet liknar i många avseenden det som Fed nyligen avslutade i USA, och innebär att ECB kommer att köpa olika obligationer, framför allt statsobligationer, till ett sammanlagt värde om 60 miljarder euro per månad. Programmet sträcker sig fram till september 2016 alternativt till dess att inflationen varaktigt bedöms nå målet under, men nära, 2 Skandias marknadsbrev | februari 2015 Hur effektivt QE är för att få fart på inflation och ekonomisk aktivitet är dock oklart. Erfarenheterna från t.ex. Japan och USA är tvetydiga. Sannolikt ska QE inte analyseras som isolerat fenomen. Dess framgång beror rimligen på i vilken kontext det implementeras. Vem som säljer de obligationer som centralbanken köper, hur förutsättningar såsom konkurrenskraft och styrkan i banksektorn ser ut samt vilken betydelse växelkurs och obligationsräntor har för den aktuella ekonomin i det aktuella konjunkturklimatet är exempel på faktorer som borde påverka vilken effekt QE kan ha. I euroområdets fall anser även kritiker att ECB:s åtgärder minskar trycket på medlemsstaternas regeringar att fortskrida med nödvändiga strukturreformer och att QE inte löser regionens bakomliggande problemen. Nog för att QE inte är lösningen för euroområdets ekonomi och förväntningarna bör kanske inte vara för högt ställda. Men ECB:s viktigaste uppgift är att upprätthålla prisstabilitet – inte att bedriva politisk lobbyverksamhet. Därför är det bra att Mario Draghi markerar att ECB är handlingskraftig i kampen mot deflation – det stärker förtroendet både för centralbanken och för valutaunionen i stort. Centralbankers balansräkningar Index 2008 = 100 550 500 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2009 Japan 2010 Euroområdet 2011 2012 2013 USA 2014 2015 Källa: Macrobond Fed på tvärs med övriga centralbanker Den amerikanska ekonomin är inne i ett mycket starkt momentum. Sysselsättningstillväxten under förra året var den största på 14 år. Det i kombination med kraftigt sänkt bensinpris har bidragit till att stämningsläget bland amerikanska hushåll är högre idag än under åren före finanskrisen, enligt vissa mätningar. Det märks även på BNP-tillväxten som har legat på höga nivåer sedan i våras. ”Bedömningen är fortsatt att Fed höjer räntan senare i år – sannolikt i sommar. Men osäkerheten kring den bedömningen har ökat” Trots denna starka utveckling lyser inflationstrycket fortfarande med sin frånvaro. Att konsumentpriserna ökar i allt långsammare takt, och inom kort kommer börja falla, är förvisso ingen konstighet och förklaras till största del av oljeprisfallet. Om oljepriset stabiliseras kring nuvarande nivåer, kommer inflationen vända upp igen om ett år, när oljeprisfallet ”försvinner” ur jämförelsesiffrorna. Mer bekymmersamt är att marknadsbaserade inflationsförväntningar faller påtagligt. Fed tog fasta på denna utveckling vid det senaste mötet i slutet av januari och lyfte även in den internationella utvecklingen som variabel att väga in i utformningen av penningpolitiken. Huvudscenariot är trots detta att styrkan i ekonomin håller i sig, med fortsatt förbättring på arbetsmarknaden, och att det gradvis leder till tryck uppåt på löner och priser. Det gör att bedömningen fortsatt är att Fed höjer räntan senare i år – sannolikt i sommar. Men osäkerheten kring den bedömningen har ökat. 3 I januari sänkte stora prognosmakare som IMF och Världsbanken prognoserna för global tillväxt både för i år och 2016. De bakomliggande faktorerna till att tillväxten vägrar ta fart känns igen. Hög privat och offentlig skuldsättning på många håll håller nere efterfrågan, vilket minskar viljan att investera. Att det fortsatt finns gott om utmaningar för global konjunktur råder det knappast någon tvekan om. Men på senare tid har faktiskt de positiva faktorerna vuxit sig starkare. Den halvering av oljepriset (i dollartermer) som har skett det senaste halvåret skapar en tillväxtimpuls till världsekonomin som verkar på bred front. I mångt och mycket kan det beskrivas som en skattesänkning som frigör konsumtionsutrymme för hushåll och sänker kostnader för många företag. För flertalet stater, framför 450 2008 Global konjunktur halvbra eller halvtrög? Skandias marknadsbrev | februari 2015 ”Att det fortsatt finns gott om utmaningar för global konjunktur råder det knappast någon tvekan om. Men på senare tid har faktiskt de positiva faktorerna vuxit sig starkare.” allt tillväxtländer, gör oljeprisfallet det möjligt att minska energisubventioner och på så sätt frigöra budget utrymme alternativt låta lägre energipriser komma konsumenterna till godo. För oljeexporterande länder är prisraset naturligtvis negativt, men då Kina och Indien är de största nettoimportörerna av olja i världen är den här utvecklingen mycket positiv med tanke på dessa länders betydelse för världstillväxten. Även det senaste årets dollarförstärkning är en positiv utveckling. Svag euro är mer positivt för euroområdet än vad stark dollar är skadligt för USA. Det stärker konkurrenskraften för exportsektorerna i länder som Tyskland, Japan och Sverige. Även om dollarn inte är den viktigaste handelsvalutan för många länder, är det trots allt en gynnsam utveckling. Dessutom bidrar den än mer expansiva globala penningpolitiken också till att förbättra tillväxtförutsättningarna. Var för sig är dessa faktorer knappast tillräckliga för att få in världsekonomin i en högre växel. Men tillsammans kan de förhoppningsvis få igång en positiv spiral som ändrar bilden av den globala konjunkturen från halvtrög till halvbra. Steget från halvbra till bra ligger dock fort farande en bit fram i tiden. Johan Lundqvist Ekonom Kronförsvagning ger rivstart på fondåret 2015 har inletts med fartfyllda rörelser på de finansiella marknaderna. Inte minst gäller detta valutamarknaderna där fjolårets trender har fortsatt i år. För svensk del innebär detta att kronan har fortsatt att försvagas mot framför allt dollarn. Det har satt tydligt avtryck på fondavkastningen. Börsutvecklingen hittills i år beskrivs nog på bästa sätt som splittrad. De europeiska aktiemarknaderna har fått en ordentlig skjuts av ECB:s stimulansprogram, och sedan årsskiftet har index över euroområdets börser1 stigit med drygt 9 procent. Stockholmsbörsen ligger inte långt efter. Men bland övriga större aktiemarknader är det mer modest utveckling. I USA och Japan noteras börsindexen kring samma nivåer som vid årsskiftet och bland tillväxtmarknaderna har den samlade utvecklingen bjudit på en uppgång med ca 2,5 procent, dock med stora inbördes skillnader. Men sett till fondavkastningen ser det betydligt ljusare ut. Under januari månad gav nio av tio fonder i Skandias sortiment positiv avkastning och inräknat de första dagarna i februari är den siffran ännu högre. Anledningen är svenska kronan som har fortsatt att försvagas i år. Svag krona, stark avkastning Riksbankens räntesänkningar ned till noll procent under förra året är en central förklaring till kronförsvagningen. Riksbanken har visserligen inte varit ensam om att lätta upp penningpolitiken. Men svenska kronan är en av de valutor i världen som har försvagats mest. Hittills i år handlar det om en försvagning mot dollarn på drygt 5 procent och mot vissa tillväxtländers valutor är tappet ännu större. Det sätter stort avtryck på årets avkastning. Om vi utgår från ett brett index över världens samlade börser, har det hittills i år2 stigit ungefär 1,5 procent i lokala valutor, vilket kanske inte är så revolutionerande. Men i svenska kronor summerar uppgången till strax över 6 procent. Den genomsnittliga avkastningen för samma index under de senaste 20 åren uppgår till 7,6 procent per år. Det innebär att vi inte är långt ifrån en årsavkastning redan i början av februari, tack vare valutan. Mer påtaglig blir naturligtvis effekten om vi tittar på en lite längre period och väljer det senaste årets fondvinnare – BlackRock India. Denna fond har stigit hela 98 procent under de senaste 12 månaderna3. Den indiska börsen har stigit 43,5 procent i lokal valuta och 83,5 procent i svenska kronor. Här bidrar alltså även en påtaglig överavkastning från förvaltaren, men valutan har gett en rejäl skjuts för fondspararna. 1Avser MSCI:s huvudindex inklusive återinvesterade utdelningar. Tidsperiod framgår i text. 2Avser MSCI All Country World utan valutaomräkning inklusive återinvesterade utdelningar till och med den 4 februari 3Avser perioden 2014-02-05 – 2015-02-04. Med indiska börsen avses MSCI India inklusive återinvesterade utdelningar. 4 Skandias marknadsbrev | februari 2015 SEK per USD 8,5 8 7,5 7 6,5 6 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Macrobond Valutan också en risk Valutarörelser kan naturligtvis även verka till nackdel för sparare. Ett scenario med starkare krona och fallande börser skulle leda till dubbel smäll för fondavkastningen. Och baserat på hur det har sett ut under det senaste året kan vi konstatera att det kan röra sig om stora rörelser på kort tid. Under de senaste 12 månaderna har dollarn stärkts med ca 26 procent mot kronan. I ett omvänt scenario skulle alltså en USA-fond tappa en fjärdedel av sitt värde på ett år – vilket påminner om Rysslandsfondernas utveckling under förra året (se artikel längre fram). Utsikterna för kronan framöver beror på ett flertal faktorer vars sammanlagda inverkan på växelkursen är svår att prognostisera. Överraskar konjunkturen positivt eller negativt? Hur utvecklas inflationsförväntningarna? Går Riksbanken vidare med okonventionella åtgärder? Höjer amerikanska centralbanken räntan i sommar som väntat? Och så vidare. Men oavsett kronkursens riktning framöver kan vi konstatera att valuta är en risk att beakta. Och efter det senaste årets kraftiga rörelser kan det vara på sin plats att se över valutaexponeringen i portföljen. Den har garanterat ändrats. Om du inte har en tydlig uppfattning kring den framtida utvecklingen för kronan kan en lämplig strategi vara att utgå från hur portföljen såg ut för ett år sedan alternativt när du valde tillgångsfördelning första gången och återställa den balansen. Då minskar du portföljens valutarisk på bekostnad av lite sämre utväxling ifall kronan skulle fortsätta försvagas. En sådan ”återställare” för portföljen bör man göra någon gång per år alldeles oavsett hur valutan har rört sig. SPARPERSPEKTIV Att mäta konsumenters stämningsläge Individers stämningsläge är något alldeles utomordentligt spännande. Jag tänkte i denna krönika ge lite bakgrund till de mätningar av individers optimism och riskaptit vi genomför varje kvartal, och som går under benämningen Plånboksindex. Självklart utlovas även dagsfärska uppgifter om hur mycket framtidstro vi känner just nu! Consumer Confidence – en mätning av det amerikanska stämningsläget Mätningar av konsumenters tilltro är en vanlig företeelse internationellt. I USA har Consumer Confidence Index presenterats sedan decennier tillbaka och innehåller frågor om hur individen ser på företagsklimat och risken att bli arbetslös nu och om ett halvår samt – kanske mest intressant – hur man ser på familjens privatekonomi det kommande halvåret. Dessa mätningar används sedan av företag som en indikation på hur mycket hushållen kommer att spendera framgent. Det används även för att prognostisera storheter som kreditefterfrågan i samhället och därmed göra banker och myndigheter mer förberedda på förändringar hos hushållen. Det viktigaste användningsområdet är dock kanske input till centralbanken, som i sina överväganden avseende styrränta har att ta hänsyn till bland annat huruvida medborgarna har spenderbyxorna på och kan tänkas bidra till efterfrågeökning och eventuell inflation. Hur gör vi när vi mäter Plånboksindex? Vårt tillvägagångssätt och syfte liknar i mångt och mycket de amerikanska mätningarna av konsumentläget. Vi frågar helt enkelt om individen tror att han eller hon kommer att ha mer eller mindre pengar i plånboken om ett år. Vid tro om mer pengar frågar vi vad personen i fråga tänker lägga pengarna på – konsumtion eller sparande. Vi har även detaljerade mätningar på vilken typ av konsumtion som prioriteras och skulle således kunna redovisa efterfrågan på resor, bilar eller renovering av hemmet både nu och historiskt. På samma sätt går vi till väga med de individer som svarat att det nog finns mindre pengar i plånboken om ett år: vad skulle de dra in på, konsumtion eller sparande. Funderingar kring mätningarna Sex månader fram i tiden i det amerikanska fallet och ett år för vårt Plånboksindex – vad betyder det? Här får man gå tillbaka och ta hänsyn till vad vi vet om konsumenten som beslutsfattare rent generellt. Människor har svårt för det här med att se in i framtiden. Intresset blir ofta märkbart lägre när företeelsen man skall fatta beslut om eller prognostisera ligger långt i framtiden – något vi som arbetar med pensionssparande – ibland väldigt avlägset och betingande ett strutslikt beteende 5 Skandias marknadsbrev | februari 2015 – ofta märker. Frågan är således om inte individer när de får frågan om hur plånboken kommer se ut om ett år, eller hur privatekonomin kommer att se ut om sex månader, egentligen svarar på frågan hur de har det ekonomiskt just nu. En annan intressant aspekt är hur mätningarna skall användas. Både vårt Plånboksindex och det amerikanska CCI kan som nämnts användas för att förbereda detaljhandel och banker på konsumenters agerande i framtiden. Samtidigt vet vi att det tar tid att ändra beteende. Individer reagerar ofta på förändringar i ekonomin som redan skett, inte på de förändringar de förväntar skall komma. CCI och motsvarande tal ses därför ofta som laggande indikatorer, dvs. som bekräftelse på de konjunktursvängningar man redan uppmätt. Det svenska stämningsläget just nu Så hur är då optimismen och sparviljan just nu bland svenskarna? Ni kanske minns vår oktobermätning, med katastroflåga siffror för svenskarnas framtidstro. Inte sedan mätningarna påbörjades 2008 hade vi fått så låga siffror! Vi förklarade detta med det mer instabila politiska läget och den oro detta tydligen spridit bland oss svenskar. Så kom december och dags för en ny mätning. Extraval utlyst, minst sagt fortsatt stökigt parlamentariskt och lite till mans förväntade vi oss fortsatt låg framtidstro. Men tvärtom har optimismen ökat för alla grupper. Mycket mer framtidstro således och stor skillnad beroende på inkomstnivå, vilket föranleder oss att tro att det faktiska innehållet i alliansbudgeten gjort avtryck i våra mätningar. När oktobermätningarna styrdes av en känsla, en oro, tycktes decembermätningarna påverkas mer av faktiska kronor och ören i planerade skatteförändringar. Intressant, tycker jag. Ännu en fråga att fundera över när det gäller såväl börsutveckling som konsumenters stämningsläge: är det fruktan och oro för framtida negativa nyheter som utgör den största risken för prisfall och pessimism, eller är det den negativa nyheten i sig? Jeanette Hauff PLACERA Ingen vändning i sikte för Ryssland Fjolårets sämsta fondkategori var tveklöst Rysslandsfonder med nedgångar på mellan 35 och 45 procent. Kraftigt sjunkande oljepris och sanktioner från väst var viktiga förklaringar till nedgången då de bidrog till omfattande försvagning för rubeln. I januari har utvecklingen varit fortsatt turbulent, men fonderna ligger på plus. Rubelras bakom usel fondavkastning Till att börja med: Nedgången på Moskvabörsen under förra året kan knappast beskrivas som ett börsras. I lokal valuta och inklusive utdelningar backade den ryska börsen, mätt som MSCI RUSSIA, med drygt 4 procent. Det är en ganska beskedlig nedgång givet hur nyhetsflödet kring Ryssland såg ut under året. Raset för Rysslandsfonder beror istället på kollapsen för den ryska valutan, rubeln. Mot svenska kronan tappade rubeln ca en tredjedel av sitt värde under 2014. Det innebär att värdet på svenskarnas innehav i Rysslandsfonder minskade med ungefär lika mycket, utöver nedgången på aktiemarknaden. Rysk ekonomi i svår sits Den ryska ekonomin försvagades påtagligt under 2014. Den främsta orsaken var oljepriset som halverades under andra halvåret (i dollartermer). Det fick rubeln att rasa i värde. Dessutom tyngdes ekonomin av västländernas sanktioner mot Ryssland med anledning av Ukrainakrisen. Fjolårets utveckling sätter hård press på ett Ryssland som utvecklades svagt redan före fjolårets turbulens. 2013 växte ekonomin med blygsamma 1,3 procent. Och efter kontinuerlig avmattning under förra året, med endast marginell förväntad tillväxt, bedöms ekonomin krympa med omkring 3 procent i år, enligt aktuella prognoser från Världsbanken och IMF. Ryssland lider sedan tidigare av strukturella svagheter och är i stort behov av såväl investeringar som reformer. På senare tid är det framför allt konsumtionen som har hållit liv i ekonomin. Men när nu rubeln rasar i värde leder det, i kombination med ryska importbegränsningar, till att inflationen stiger. Det gör att reallönerna sjunker och försvagar konsumtionen. Från att ha vuxit med drygt 5 procent under 2013 växte hushållens konsumtion med mindre än 1 procent mot slutet av 2014. Det är således inte bara energisektorn som drabbas av den aktuella situationen – även de företag som är inriktade mot inhemsk konsumtion påverkas. 6 Skandias marknadsbrev | februari 2015 Kombinationen sjunkande oljepris och rubelkurs försvårar även för staten att stötta ekonomin via finans- eller penningpolitiken. Minskade oljeintäkter tvingar fram en bantad statsbudget och rubelraset tillsammans med den stigande inflationen har lett till chockhöjd styrränta. Stigande oljepris behövs Oljepriset har en direkt inverkan på rubelkursen och den ryska konjunkturen. Det innebär att framtidsutsikterna, åtminstone på kort sikt, i hög utsträckning beror på riktningen för oljepriset. Under det senaste halvåret har oljepriset sjunkit från ca 110 dollar per fat till omkring 55 dollar per fat i skrivande stund. En huvudförklaring till prisnedgången är att utbudet i världen har ökat, inte minst till följd av okonventionell oljeutvinning i Nordamerika. Prisraset har dessutom förstärkts av OPEC:s ovilja att minska produktionen i syfte att behålla marknadsandelar. Denna acceptans för lägre priser från oljeproducerande länder i kombination med förväntningar på ytterligare utbudsökningar i år och nedskrivna tillväxtprognoser talar emot att oljepriset skulle närma sig nivåerna från i somras i närtid. Ryska börsen och oljepris Procentuell förändring sedan 1 jan 2014 10 0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 1 1-0 -0 14 01 2- -0 14 01 3- -0 14 1 -0 4 -0 14 01 5- -0 14 01 6- -0 14 01 7- -0 14 01 8- -0 14 01 9- -0 14 1 -0 -10 14 1 -0 -11 14 1 -0 -12 14 1 1-0 -0 15 Källa: Macrobond Rysslandsbörs (SEK) Rysslandsbörsen (RUB) Oljepris (USD) Det ska visserligen nämnas att valutaförsvagningen har en motverkande effekt på oljeprisraset för ryska oljeföretag. De får färre dollar för sin olja, men fler rubel för sina dollar. Intäkterna i lokal valuta gynnas på så sätt av rubelns värdetapp. Det är sannolikt en förklaring till den jämförelsevis modesta börsnedgången i lokal valuta under förra året, och börsuppgången i lokal valuta i år, men av klen tröst för en utländsk investerare. … och normaliserade relationer med väst Västländernas sanktioner mot Ryssland med anledning av Ukrainakrisen slår också hårt mot ekonomin. Förutom de direkta effekterna som innebär att stora delar av det ryska näringslivet inte kan finansiera sig på internationella kapitalmarknader, skapar de även en osäkerhet som motverkar välbehövliga investeringar. Framöver kommer flera av de ryska storföretagen behöva förnya sina lån, och utan tillgång till internationella kapitalmarknader kommer de bli tvungna att vända sig till den inhemska marknaden eller centralbanken och få betala betydligt högre räntor på sina lån än för ett år sedan. Ryssland har meddelat att lån till t.ex. jordbrukssektorn kommer att subventioneras, men för stora delar av näringslivet kommer sanktionerna bli kännbara i takt med att deras existerande lån löper ut. Växelkurs rubel per dollar 70 Vad talar då för en investering i Rysslandsfonder? Dels kan nämnas att när tillgångar faller mycket i värde på kort tid, såsom oljepriset och rubeln under det senaste halvåret, finns inte sällan inslag av överreaktioner med i bilden. Det öppnar upp för rekyler uppåt i likhet med 60 svagare rubel 50 40 30 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Macrobond Avvakta med Rysslandsfonder Hur ska man då förhålla sig till Rysslandsfonder? Faktum är att trots att rubeln fortsatt att försvagas är den ryska börsen upp rejält i år, även i svenska kronor. Och även om det skiljer sig mycket mellan olika Rysslandsfonder så rör det sig i skrivande stund om uppgångar mellan 6–12 procent. En rejäl återhämtning alltså. Innebär det att osäkerheten har minskat? Vårt svar är nej. Den ryska ekonomin fortsätter att vara hårt pressad, rubelförsvagningen mot dollarn uppgår till 15 procent redan hittills i år och oljepriset, även om det har stigit påtagligt under senaste veckan eller två, fortsätter att vara mycket volatilt. Dessutom har relationerna mellan Ryssland och väst inte visat några tecken på förbättring. Om något har snarare situationen i Ukraina förvärrats under årets första månad och EU har beslutat att förlänga sanktionerna. Mot denna besvärliga bakgrund har kreditinstitutet Standard & Poor’s sänkt landets kreditbetyg till så kallad ”skräp”-status. I frånvaro av stigande oljepriser och så länge de frostiga relationerna mellan Ryssland och västländerna består, är det svårt att se någon tydlig, varaktig, trigger för ryska börsen och valutan. 7 Skandias marknadsbrev | februari 2015 ”I frånvaro av stigande oljepriser och så länge de frostiga relationerna mellan Ryssland och västländerna består, är det svårt att se någon tydlig trigger för ryska börsen och valutan.” den vi nyligen har sett i oljepriset. Denna rekyl kan även fortsätta ytterligare. Dessutom tenderar de finansiella marknaderna att reagera på händelser och förändringar innan de sker. Att avvakta med en investering till dess att förutsättningarna väl har förbättrats skulle innebära att man sannolikt missar stora delar av uppgången. Men att förutspå vändningar och försöka tajma dessa är mycket svårt och brukar vara en dålig investeringsstrategi för de allra flesta. Sammantaget är därför Skandias bedömning att den mest lämpliga strategin för de flesta sparare är att avvakta med en investering i Rysslandsfonder så länge den oroliga miljön består, även om det innebär att man missar en initial uppgång. Johan Lundqvist Detta är en annons från Carnegie Asset Management. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonsen. För mer information, se ansvarsbegränsningen sist i detta marknadsbrev. Carnegie Worldwide: trend baserad global stock picking Även en liten årlig meravkastning kan göra stor skillnad för din ekonomiska situation senare i livet. Därför ser vi på Carnegie Asset Management det som vår främsta uppgift att förvalta ditt pensionsoch sparkapital till en måttlig risk och samtidigt ge dig betydande meravkastning på längre sikt. Vi tror på aktiv förvaltning, där vi handplockar maximalt 30 globala aktier från bolag som gynnas av starka långsiktiga trender. Vi säger att vi är trendbaserade stock pickers. Vår utgångspunkt är helt enkelt att vissa bolag har bättre affärsmodeller än andra, och vår kärnkompetens är att identifiera bolag som kan uppnå bättre och mer stabil vinstutveckling än genomsnittet. På lång sikt drivs kursutvecklingen hos en aktie nämligen i första hand av vinstutvecklingen. Sedan vår globalfond Carnegie Worldwide1 lanserades i Sverige 1995 har den ökat med 501%. Under samma tid har världsindex stigit med 281%.2 Carnegie Worldwide har således utvecklats betydligt bättre än världsmarknaden. Det tycker vi visar att vår filosofi fungerar. Fokus på teman I fonden arbetar vi med teman. Det största temat i Carnegie Worldwide i dag är ”Connected Lives” (16 procent), där bl.a. Google och Facebook ingår. Båda bolagen gynnas av att reklambudgetarna nu flyttar från tryckta till digitala medier, där Google och Facebook är helt dominerande. Ett annat viktigt tema är automatisering i industrin, dvs. ökad användning av sensorer och robotar, vilket har betytt att japanska aktier efter många års frånvaro nu utgör 8 procent av fonden, då japanska bolag är ledande inom robotteknologier. Carnegie Worldwide har för närvarande inga investeringar inom energi, telekommunikation eller kraftförsörjning – sektorer vi anser är strukturellt utmanade. Förväntningar på 2015 I mars fyller den starka aktiemarknad vi har idag sex år. Tittar man i historieböckerna hittar man dock inga exempel på att starka aktiemarknader dör enbart av hög ålder. Men sannolikheten för sjukdom och ohälsa stiger ju äldre marknaden blir. De låga räntorna och centralbankernas omfattande obligationsköp fortsätter 1Fondens fullständiga namn är Carnegie Fund – Worldwide Sub-Fund. För mer information om fonden, se KIID och Prospectus på www.carnegieam.se. 21995-12-15—2014-12-31. Världsindex är uttryckt som MSCI World Net Div till 20091231, därefter MSCI AC World Net Div. Carnegie Worldwides utveckling per 2014-12-31: 1 år 33%, 3 år 72%, 5 år 64,7%, 10 år 140,4%, 15 år 81,4%. Världsindex utveckling per 2014-12-31: 1 år 27%, 3 år 69,6%, 5 år 70%, 10 år 102,6%, 15 år 39,4%. Fondens basvaluta är USD. Alla tal som avser fondens värdeutveckling är uttryckta i SEK och inklusive avgifter. Alla tal som avser utvecklingen hos jämförelseindex är uttryckta i SEK. 3Carnegie Worldwide 2013-12-31—2014-12-31: 33%. MSCI All Country World Net Div 2013-12-31—2014-12-31: 27%. 8 Skandias marknadsbrev | februari 2015 dock att ge stöd till aktiemarknaden. Frågan blir då: vad är alternativet till aktier? Efter mer än 30 års stark obligationsmarknad måste man nu som investerare gå längre ut på riskkurvan för att få avkastning. Och här erbjuder aktiemarknaden enligt vårt sätt att se det fortsatt de bästa möjligheterna. Den amerikanska ekonomins starka utveckling har inneburit ett slut för Federal Reserves kvantitativa lättnader och pekar på att en ny räntecykel inleds under 2015. Det innebär normalt högre volatilitet på aktiemarknaden. Även om centralbankerna i Europa och Japan fortsätter med sin ultralätta penningpolitik är den amerikanska centralbanken viktigast i ett globalt perspektiv. Därför är det också mest troligt att de närmaste månaderna kommer att präglas av större osäkerhet. Det är svårt att se aktiemarknaden högre värderad generellt, varför det blir bolagens vinsutveckling som sätter agendan och skapar förväntningar på en avkastning på runt 5-8 procent i år. En positiv överraskning för investerare utanför USA kan dessutom komma i form av extraavkastning från den amerikanska dollarn. Aktiv förvaltning betyder i princip att man tänker sig för innan man investerar, och att man inte nödvändigtvis gör likadant som andra. Vi tror att vi är på väg mot en miljö där aktiv förvaltning, rätt utförd, lönar sig. Precis som det gjort i det längre perspektivet, och precis som det gjorde 2014, då Carnegie Worldwide utvecklades 6 procentenheter bättre än världsindex3. Morten Springborg Carnegie Asset Management Fondsmaeglerselskab A/S Investeringar i fondandelar är alltid förknippade med risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar kan öka och minska i värde, och kan påverkas av ändringar i valutakursen. Fondens basvaluta är USD. Det finns inga garantier för att du får tillbaka det investerade kapitalet. Skandias modellportföljer – uppdateringar första kvartalet 2015 Skandia erbjuder fem modellportföljer för sparare som vill sköta sina fondtransaktioner på egen hand, men som vill få råd kring port följsammansättning och val av fonder. Varje modellportfölj har en förutbestämd risknivå som motsvaras av risknivåerna i Skandias fem Skalafonder där modellportfölj 1 har lägst risk och modellportfölj 5 har högst risk. Om portföljerna En viktig egenskap hos Skandias modellportföljer är att risknivån i respektive portfölj (mätt som standardavvikelse) är konstant. Det innebär att vi utgår från respektive portföljs risknivå och därefter väljer en så optimal sammansättning av tillgångsslag som möjligt inom den givna risken. Detta skiljer sig från andra upplägg där man väljer en fastställd fördelning mellan t.ex aktier och räntor eller en förutbestämd geografisk spridning. Den främsta fördelen med Skandias modellportföljer är därför att du alltid vet vilken risk du har i portföljen, oavsett utvecklingen på de finansiella marknaderna. kar andelen aktieinnehav i portfölj 1-4. Störst förändring sker i portfölj 3 där andelen aktiefonder minskas med 6 procentenheter. I övriga portföljer minskas aktieexponeringen med mellan 2,4 och 5,7 procent. Minskningen fördelas jämt mellan svenska, internationella och tillväxtmarknadsaktier. Aktieinnehaven ersätts av alternativa tillgångsslag i portfölj 3 och räntebärande tillgångar i portfölj 1,2 och 4. I portfölj 5 görs inga viktförändringar. Fondbyten första kvartalet 2015 I portfölj 1-4 gör vi inga fondbyten i detta kvartal. Fonderna har levt upp till våra förväntningar och rådande marknadsklimat ändrar inte vår syn på innehaven. I portfölj 5 görs däremot två byten. Alla finansiella investeringar är förknippade med en viss risknivå. Och denna risknivå kan ändras över tid. T.ex kan risknivån på aktiemarknaden både öka och minska under perioder. För att modellportföljernas risknivå ska hållas konstant uppdaterar vi modellportföljerna kvartalsvis och gör justeringar i fördelningen mellan tillgångsslagen när risknivån på de finansiella marknaderna ändras. I samband med de kvartalsvisa uppdateringarna byter vi ibland även ut vissa av de fonder som ingår i portföljförslagen. Detta kan ske på grund av att Skandias fondanalytiker gör bedömningen att en annan fond än någon av dem som ingår i portföljförslagen har bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. Odin Sverige byts mot Carnegie Swedish Small Cap i portfölj 5 Fondförändringar kan även ske på grund av att konjunkturläget eller marknadsrörelser gör att vi vill ändra fördelningen mellan stora och små bolag, mellan tillväxt- och värdebolag eller ändra den geografiska exponeringen något. Innehavet i Russian Prosperity i portfölj 5 avyttras Första kvartalet 2015: Minskad andel aktier i portfölj 1-4 Under det fjärde kvartalet 2014 ökade volatiliteten på de finansiella marknaderna, vilket innebär att risken har ökat, även om den är låg i ett historiskt perspektiv. Ökad risk föranleder ändrad portföljsammansättning i syfte att bevara portföljernas målrisker. Detta gör att vi mins- 9 Skandias marknadsbrev | februari 2015 Odin Sverige utvecklades svagt under förra året, bland annat till följd av fondens innehav i bolag med betydande försäljning till Ryssland. Även om vår syn på denna fond är positiv på längre sikt, väljer vi att plocka bort den ur portfölj 5 tills vidare. Fonden ersätts med Carnegie Swedish Small Cap som investerar i de allra minsta bolagen på Stockholmsbörsen. Fondens högre riskprofil kompletterar även innehavet i Carnegie Sverige som tenderar att vara litet lägre än snittet bland svenska aktiefonder och som främst investerar i de större bolagens aktier. Vi har succesivt minskat innehavet i Rysslandsfonder under förra året, och väljer nu att avyttra det resterande innehavet i fonden Russian Prosperity (totalt 2 procent av innehavet i portfölj 5). Anledningen är den oroliga utvecklingen i Ryssland som bidrar med för hög osäkerhet. Kapitalet flyttas över till fonderna Schroder China Opportunities och BlackRock India. Modellportfölj 1:5 Risken i portföljen är låg och passar investerare med en försiktig attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Globala aktier Skandia Världen Skandia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Morgan Stanley Diversified Alpha Plus Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor Skandia Penningmarknad Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknadsfond *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P**Avgift 8 % 3 % 6 % 9 % 6 % 5 % 21 % 34 % 8 % 100 % 1,4 1,4 0,4 1,0* 1,75 1,5* 1,0 0,4 1,65 ** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 2:5 Risken i portföljen är förhållandevis låg och passar investerare med en försiktig till neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Catella Reavinst Globala aktier Skandia Världen Skandia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Morgan Stanley Diversified Alpha Plus Lynx Dynamic Räntor/Alt. placeringar BlackRock Absolute Return Bond Räntor Skandia Penningmarknad Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknadsfond *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P**Avgift 11 % 5 % 5 % 11 % 9 % 6 % 5 % 14 % 20 % 14 % 100 % 1,4 1,5 1,4 0,4 1,0* 1,75 1,5* 1,0 0,4 1,65 ** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 3:5 Risken i portföljen är genomsnittlig och passar investerare med en neutral attityd till risk. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Catella Reavinst Globala aktier Skandia Världen Skandia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Morgan Stanley Diversified Alpha Plus Räntor/Alt. placeringar Skandia Penningmarknad Nordea European High Yield Bond Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities *+ rörlig förvaltningsavgift Fördelning 4P**Avgift 16 % 6 % 8 % 16 % 15 % 5 % 8 % 4 % 18 % 4 % 100 % 1,4 1,5 1,4 0,4 1,0* 1,75 0,4 1,0 1,65 1,5 ** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Modellportfölj 4:5 Risken i portföljen är förhållandevis hög och passar investerare som är villiga att ta lite högre risk. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Catella Reavinst Globala aktier Skandia Världen Skandia Global Exponering Alternativa placeringar Catella Hedge Räntor/Alt. placeringar Nordea European High Yield Bond Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities BlackRock India *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. Fördelning 4P**Avgift 22 % 8 % 11 % 21 % 7 % 3 % 21 % 5 % 2 % 100 % 1,4 1,5 1,4 0,4 1,0* 1,0 1,65 1,5 1,5 Modellportfölj 5:5 Risken i portföljen är hög och passar investerare som vill ha hög risk i sparandet. Portföljen passar för en längre sparhorisont. Tillgångsslag Fond Svenska aktier Carnegie Sverige Carnegie Sweden Small Cap Globala aktier Skandia Världen Skandia Global Exponering Räntor/Alt. placeringar Nordea European High Yield Bond Tillväxtmarknader Skandia Tillväxtmarknadsfond Schroder China Opportunities BlackRock India *+ rörlig förvaltningsavgift ** 4P är Skandias fondutvärderingsmodell. Namnet kommer från de fyra ”P” som vi fokuserar på när vi analyserar fonder – Placeringsfilosofi, Process, Personer och Prestation. 10 Skandias marknadsbrev | februari 2015 Fördelning 4P**Avgift 24 % 9 % 12 % 22 % 2 % 22 % 6 % 3 % 100 % 1,4 1,6 1,4 0,4 1,0 1,65 1,5 1,5 Marknadsnoteringar 2015-02-05 Aktieutveckling MSCI TR (Utveckling i SEK) 1 månad Sverige 9,0% Norden 9,3% Europa 10,7% USA 5,7% Japan 7,7% Brasilien 8,4% Ryssland 7,1% Indien 12,1% Kina 6,1% Världsindex 7,4% Tillväxtmarknader 8,9% Valutor Nivå 1 månad USDSEK 8,29 4,4% EURSEK 9,40 -0,8% GBPSEK 12,58 4,0% EURUSD 1,13 -4,9% Råvaror Nivå (USD) 1 månad Olja (WTI Crude, 1st future) 48,5 -3,2% Olja (Brent Crude, 1st future) 54,2 2,0% Guld (Spot) 1 269,2 5,3% Styrräntor Nivå (%) 1 månad (bps) Riksbanken 0,00 0,0 ECB 0,05 0,0 Fed 0,25 0,0 Statsobligationer Nivå (%) 1 månad (bps) Sverige 2 år -0,06 -10,1 USA 2 år 0,48 -17,3 Tyskland 2 år -0,19 -9,1 Sverige 10 år 0,66 -25,5 USA 10 år 1,75 -28,1 Tyskland 10 år 0,37 -15,0 Statsobligationsräntor, 10 år 1 år 26,9% 28,9% 28,2% 49,7% 38,9% 19,7% -14,5% 79,2% 57,5% 41,3% 39,2% 1 år 27,1% 6,7% 18,2% -16,1% 1 år -50,1% -48,8% 1,2% 1 år (bps) -75,0 -20,0 0,0 1 år (bps) -103,0 17,2 -27,3 -155,7 -87,8 -128,3 3 år 59,4% 65,7% 61,4% 95,5% 57,6% -28,5% -32,8% 58,2% 54,7% 69,6% 24,5% 3 år 23,2% 6,5% 18,3% -13,6% 3 år -50,0% -53,3% -26,2% 3 år (bps) -175,0 -95,0 0,0 3 år (bps) -111,9 25,4 -37,0 -121,8 -15,5 -152,0 5 år 87,7% 74,1% 60,8% 131,0% 42,6% -25,0% -28,4% 45,7% 45,2% 83,7% 33,2% 5 år 11,4% -7,9% 7,4% -17,3% 5 år -33,8% -24,9% 19,3% 5 år (bps) -25,0 -95,0 0,0 5 år (bps) -164,0 -31,9 -125,5 -248,4 -185,5 -279,6 Aktieindex (utveckling i svenska kronor) 4,5 4,0 190 3,5 170 3,0 150 2,5 130 2,0 1,5 110 1,0 90 0,5 Sverige Tyskland Sverige USA 0,0 Tillväxtmarknader (SEK) Global (SEK) aug-14 feb-14 aug-13 feb-13 aug-12 feb-12 aug-11 feb-11 aug-10 feb-10 aug-14 feb-14 aug-13 feb-13 aug-12 feb-12 aug-11 feb-11 aug-10 feb-10 70 Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Information och åsikter som uttrycks i annonser från andra företag än Skandia är dessa företags egna och baseras på företagens egna bedömningar. Skandia ansvarar inte för innehållet i annonser och ställer inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av lämnad information. Den som tar del av annonser ska vara medveten om att dessa inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd från Skandias sida. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns ingen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 11 Skandias marknadsbrev | februari 2015
© Copyright 2024