1. No category

arbetsgruppen mot
l
t=
Mo.Icin:
W t I'><een torpre n med
outomot i'" inmgt","S!.ol>Ol'dnlng
Tillverkning,
Al til<.cl lod< 0 ~1 7
PI61 I = 0, 28 mm
Slaghmrigh.eo:
90 slog per minut
II M.... in'
att driftstörningar ofta uppstod pa
provinstrum enten.
En nackdel är det ringa dynamikomradet som gör det nödvänd igt att
ungefär känn a väntad bullerdos, sa att
rätt mätomrade vä ljs. Av läsni ngen görs
snabbt i den sä rski lda enheten.
1.5 t . "cente,p..... med
..... OI'I'o' hk i M>otnirogsol'lOfdning
T ill ~ e"'n;ng:
Artikel Ioc;~ SZ) 90
Pl6 t,"O,28mm
51"911"" '9""':
1201109 per minu t
_
General Radio, typ 1944
In strumentets dim ensioner och vikt är
måttl iga och det sitter acceptabe lt i
fickan med hjälp av k lämman. Mikrofonen är liten och kan lätt fästas pa
kragen .
Batt erilivslängden är mycket god.
Avläsning kan göras snabbt.
Maskiner i prod"" ,;on
Ekvi volento li"dniv6er ; dBIA)
P"'$ onb,,' en coom(l'c,e
BrUel &. Ki "'"
Plocering: 8,tj"ficka
med utrlytrod mikro fon
Fao,.
M",ld nrid: 108 min }
Ml:lllid:
168m;"
95,6 dSIA)
OBS! Mibofon
pl"" " ,<><I p6
skjortkrage
Sloli""ö r dotMIIlore
Fcr,r.
TcI" f,o~
Mtilp<Jr*'
o
J
CD
Svenska Radio AB, typ SRA-71
Instrumentel är mycket behändigt och
lätt samt sitter fast bra i fickan med
klämman .
Batteri livslängden är mycket god.
Avläsningen är tidsödande och dessutom krävs 6 min laddning aven mätcell i appa raten.
M ..... inlid: 108 min }
Mblt id:
168 min
93,O dll(A}
m:n }
McrIk.'ntid: 108
M!ltI,d:
168 m, n
m
93, I <I8(A}
Bild 2. Jämförelse av mätvärden med fasta mikrofonplaceringar och personbun-
den dosime ter då operatören betjänar tva ma skiner.
MEDDELANDE
BULLER
inom verkstadsindustrin
Nr 2
1974
Verkstadsföreningens och Metalls gemensamma organ för bullerbekämpning
Val av bullerdosimeter
Jämförelser mellan mätresultat
och data för olika fabrikat
Bruel & Kja er, typ 4423
ånyo poängteras a tt endast enstaka instrument har provats - i fallet Brue l &
Kjaer fickd osim eter t. o. m. en pro totyp. Värderingarna maste bedömas
därefter, men Arbetsgruppen har anse tt det värdefullt att redovisa resultaten.
Bru el & Kiaer, typ 4424
Instrum entet har acceptabla d imensio ner för en bröstficka men är nagot
tun gt. En klämma hindrar det dock att
glida ur. Mikrofonen är liten och lätt
att fästa på kragen. Batterilivslängden
är tillfredsstä llande och batterierna
byts lätt. Vid det första prototypexemplaret uppkom ett elektriskt fel,
men detta torde ha varit en tillfällighet. In strumentet avläses mycket
snabbt och enk elt pa mätp latsen .
Genom att instrumentet saknar inbyggda batterier är det besvärligt att
använda tillsammans med annan batteridriven utrustning, som är oberoende av nät- ell er ackumu latordri ft.
De mekaniska räkn everken kan i
tysta mätpunkte r ge upphov ti ll störningar i mikrofon en. Bullerdosen erhålls genom omvandling av avläsningen på räkneve rk en.
Compl/ter Engineering Ltd., typ 122
Instrum entets dimensioner och vikt är
måttliga och det hal ls täm ligen väl pa
plat s av klämman. Mikrofonen är stor
och i tyngsta lage t för att fästa pa kragen.
Batterilivslängden är acce ptabel och
det enda batt eri e t är lätt att byta. Avl äsningen kompli ceras nagot av alt
siffrorna anges i binär form , men detta
försvara r a andra si dan obehörig avläsning.
Telefrang, dosimeter
Vid proven har vissa p ro b lem föreko mmit m ed instrumente ts elekt riska
stabilit et. Till verkaren meddelar alt
dessa fel ju sterats i den nya modell
som nu levereras.
Ekvivalenta Ijudnivan kan avläsas direkt pa visarinstrument eller erhallas
genom omvandling av sifferrö rens
markeringar.
•
Elektro-Diese /, Noiseac
Instrumentet är för stort för de flesta
bröstfickor, är mycket tl/ngt och glider
lätt ur fickan da perso nen böjer sig
framat (klämma sa kn as).
Batterilivslängd en är alltför kort och
batteriha ll arnil är o lämp lig t utförda, sa
Bild 3. Mätres ultatet i fasta mätpunkter vid olika buflerkäflor. Mätning med stationär dosimeter (TelefrangJ och personbundna dosimetrar (Brue! & Kjaer, Noiseac, SRA). Som jämförelse bestämning med Ijudnivamätare (avläsning var 10:e
sekund) samt ur bandinspelning.
Avläsn.
Bu llerkalla
Fa ssvarv
Bullerkaraktar
Do smal-
Avlas t (-'kvivalen! Ij ud niva dO (AJ
tid
h
Sla lio -
Brwl &
når
KJ.11·(
Flu ktuerande, 4
ej periodiskt
Enkelspind - Fluktuera nde, 4
lig svarv
ej period iskt
Stämplings- Impulser,
3
maskin
enstaka
SparKonstant
2
gradning
varaktighet
Rullpress
Impul ser,
2
se rier
,
Ijudniv.J m äl . Ur band in speln ing
e k vlv.mva,
SRA
1
NOls( ' at.:
2
94 ,5
92,5
92
93,7
95
94,1
93 ,6
92,5
93.3
100,3
98,1
96,9
99,1
102,0
100,7
"100,5
10·1,0
101
101,5
99,5
99,8
100,6
102
T RVCKCR l aOLAGET
IVAR
beraknad
dB(A )
2
ekviva lent 'iudniva dB(A)
Stal. fördel n.analys
l/a s inl (·gr.
tid
U s inlegr.
t id
93
93,7
96,7
95,0
95 ,7
97
95
93,9
94,2
94,3
96,3
99,5
98,5
100;1
99,2
100,7
96,3
103
100,1
102,5
101,7
101,4
101
100,0
101 ,8
101,4
101,4
H,€<:O C' Tf'I ÖM AB. S TOCKHO LM
Civilingenjör Hans Elvhammar, Ingemanssons Ingenjä rsbyrå AB, Göteborg
33 '1.043
D I färegaende medde lande redo gjordes för bu ll erdosimeterns användningsomrad en, da det gäller att fastställa eventuellt hörselskadan de inverkan fran buller pa arbetsplatser. Vidare
present erade vi en uppställning öve r
de primära kra v, som ma n bör ställa
pa en t ill fö rlit l ig dosi meter.
Dosimetermarknaden
I sa mband med A rbetsgruppens verksa mh et har ett an tal o lika dosimeterfabrikat provats, saväl avseende akus tisk och mekani sk funktion som i fraga
om handhavande och ti llförlitli ghet.
Av tabellen, bild 1, kan man avläsa
d e data som i första hand är av in tresse. Uppgifterna baseras delvis pa
kata logdata men ocks" pa de prov
som beskrivs längre fram i artikeln.
De senare har utförts pa enstaka dosime trar, varför man inte far dra alltför
längtgaen de slutsatser av dessa uppgifter.
Dosimeterkonstruktioner
Kalibrering
För samtliga fickdos ime trar anges alt
to le rans erna för den standardiserade
A-vägningskurvan (en ligt lEe Recom mendation 123 ) in nehalls. Enligt en
amerikansk undersökning, som utförd es för ca 1,5 ar sedan, uppvisade ett
anta l testade dosimeterfabrikat dels
rena fel, d els större avvikel se r i f rekvenshänseende än vad som kan tolereras. Man bör da observera alt redan
acceptab la avvikelser hos dBIA)-värd et
kan bli stora för lj ud, som domineras
av lag - resp. högfrekventa kompon enter IL ex. ± 3 dB vid 63 Hz resp. ± 6,5
dB vid 8000 Hz). Vi poängterar därför
alt det bör finnas nagon möjlighet att
kalibrera dosim etern hos nyttjaren , sa
all' eventuella fel upptäcks.
I sa mmanhanget kan papeka s att
frekvensga ng och stab il itet i allmän het är nago l bättre för kondensa tormikrofo ner.
q-värdet
anger den ljudnivaförhöjni ng i dB som
svarar mot en halvering av bullrets varaktighet vid konstant störintryck eller
hörse lskaderisk. En li gt SEN 5901 11
gäll er, liksom vid exposition sprincipen,
q=3, vilk et värde dosimetern saledes
bör arbeta m ed.
För dosimetrar med andra q-värd en
erha ll s mycket ringa fel da bullret uppvi sar sm a fluktuatio ner, men felet ökar
vid kraftigt fluktuerande ell er impu lsartat bu ll er, sasom fra m gar av bild 7 i
föregaende m eddelande. Försök har
utfört s v id mera norma la typer av verkstadsbu ll er.
Vi vi ll papeka att man vid instrument med q = 5 eller 6 far ett egendom l igt förha llande. Bullerdosen fran
exempelv is tva källor, som var för
sig ger upphov till 90 dBIA) und er 1 h
vid in strumentet, regist reras som lägre
om störninga rn a kommer samtid igt, än
om d e kommer atskilda. I det första
fal le t b li r Ijudn ivan nämligen 93 dBIA)
')34.83
613.64
628 ..'>17.2
- Iva lika kä ll or - och den ekviva len ta
Iju dnivan under 2 h b li r Iför q =5)
93-5 = 88 dBIA). I det senare fa ll et
fas Ijudnivan 90 dBIA) under 2 h, dvs.
ekvivalenta l judnivån 90 dBIA).
Vid in strument med q = 3 far man i
bada fallen samma resultat, ekvivalenta Ijudnivan 90 dB(A).
Övriga faktorer
Prakt iskt arb ete med fickdosi met rarna
visar att någon form av inbyggd ba tterikontro ll är önskvärd pa de fle sta
modeller. I sada na fall där livslängden
är stor, kan en separat enhet vara
acceptabel, t. ex. i kombination med
avi äsn i ngsenheten.
Sma dimensioner och lag vikt jämte
en rejä l klämma för fastsättnin g i
bröstfickan har stor betydelse för att
int e dosimetern skall bli besvärli g att
använda.
För fl era dosimelerfabrikal är ka taloguppgifte rn a ej komp letta och det
är ett sta rkt önskemå l att fu ll ständiga
uppgifter om noggrannhet, dynamik,
temperaturkän slighet etc. lämnas pa
et t entyd igt sätt.
Eftersom d et är aktuell t at! använda
dosimeter ocksa pa arbetsplatse r
utomhus borde instrumenten kunna
förses med vindskydd.
Jämförande prov
med dosimetrar
För att utröna inverkan av olika mikrofonp laceringar vid kartlägg ning av
FICKDOSIMETRAR (batteridrift)
Cirkapris exkl. mom s
Fabrikat
1 . Bruel & Kjaer,
Danmark
Mod ell
4424
2. Cam puter Engi- 122
neering Ltd,
England
3. Du Pant, USA
D-l00
Dosl-
Avlasn.
Svens k
representant
meter
enhet
kr.
kr.
Svenska AB
Brue l & Kjaer,
Stockho lm
Förhandlingar
pagår
2980
Vikt
ink l.
batt eri
g
280
(E 1 75)
230
265
Saknas
Indikator
overskrid et
Hanterlighet
Instrumen t-
Dimensioner
(subjektiv
Ix bx h
mm
bedömning.
se text)
q-varde
115X 75x33
Acceptabel
3
135 x69 X25
Acceptabel
68 X 45 x25
noggrannhet
Dynam ik
d B(A )
dBtAl
gränsvärde
dB tAl
Avläsn ingsenhet
80-120
Ja 11 5
Inbyggd
85-145
3
Ja 148
(pea k)
Inbyggd
Direkt+
Ja
omvandl.sticka
Dire kt +
Ja
10
Salteri er
Mikrofon
Kalibreringsmöjlighet
bl
Typ
el
Antal
sI.
Kon -
u
2
80
rin g
k
Tillförl itlig-
livslangd
h
Monte-
Kon trollindikator
Temperaturo rnrade
dl
'C
het vid prov
(subj ek tiv
bedömning )
- 10- + 50
God
de nsatar
k
omvandl. skala
Se parat
5
Avläsn ingslid för
8 h dos
Saknas
Kera misk
u
30- 40
Kera-
u
80
a
10
Saknas
-10- +45
Bristfä ll ig
-10- +45
God
- 10 - + 40
God
+ 55
God
0-+50
mi sk
4. Elektra-Diesel,
Ki runa
5. General Radio ,
USA
Noisea c AB Adelta ,
Sundbyberg
B. Ca rl son & Ca
AB, Stockho lm
1944
KB ]Lagercrant z,
Stockholm
6. Nationa l Envi- 1150
ron mental lnstrum. (Bendix),
USA
7. Svenska Radio- SRA-71
bolaget,
Stockholm
1 850
2 410
450
3410
Saknas
555
122X92 x32
210
124 X56x23
200
97 X 69 X 31
Dalig
God
3
5 a)
±1
± o·. . ·
5
80-120
av läsn.e nh e t
75-95
Nej
Separat
BO_ 1 'l()
Ja 120
Separa t
90- 115
Ja 11 5
Se parat
Direkt+
Kon -
Saknas
4
densa-
omräkn.
tar
Direkt +
Ja
omvandl.skala
Direkt
Ja
a
Keramisk
u
300
a
a
Kera-
u
300
a
300
Saknas
misk
Tegma AB, Ma lm ö
och SRA
710
5900
65
108 X5 0 X 15
Mycket god
6
± 1,:>
80-110
Nej
Separat
60-360+
laddn ing
360
Saknas
Magne- f
tiskt
2
STATIONÄRA DOSIMETRAR (nät- och ev. batteridrift)
8. Bruel & Kjaer,
Danmark
8160
4000
210 x 200 X 133
Acc eptabe l
3
±1
40 dB
Ja (slow)
Mekaniska Direkt +
Ja
rä kna re
omvandl.-
Förhandlingar
No ise
Average pägår
M ete r
(E 6501
6000
320 X 250 X 105
God
3
±1
80 dB
Ja
Siffer-
Bull e r-
7000
4423
Svenska AB
Bruel & Kj ae r,
Stockholm
9. Cam puter Engineering Ltd,
England
10. Te lefrang AB,
Göteborg
dosi m e ter
Telefrang AB,
Gö te borg
4900
320 X 220 X 90
God
3
±O,S
Inverkan av fasl mikrofonplacering
I de fasta punktern a uppmättes ekvi -
Som försöksomrade h ar va lts en ar-
val e nta Ijudnivan 93,0 resp. 93, 1 dB(AI
gränsad till ca 2/. av mättid en är dosvärdena vid operatörens öra öve rraskand e höga. Eftersom även allmännivan är h ög inverkar eme lle rtid ej ljudni va toppa rn a intill m askin en sa k raftigt, varför skilln ad en mellan vä rden
från fickdosimetern och den statio nära dosimetern i detta fall är mattlig,
b e tsp lats vid PLM Malmö-fabriken, där
tv a e xcenterpressar m e d auto matisk
-
ca 2,5 dB(A).
inmatn ing betjäna s aven o peratör
med rörelseomradet inom den skug-
Bu ll re t har tidiga re uppmätts till ca
100 dB {A) med vanlig Iju dn ivamä tare i
läge )) fa sl », och Iju dn ivatoppar pa ca
11 5 dB(A) läge ll peak ho ld » med irnpul sljudniva mäta re inti ll excenterpressarna. Bullret är saledes sammans att av
en hög allmän maskinbullerniva som
är relativt konstant, överl agrat med
k raftiga impulser intill pressa rna.
M ed utgangspunkt fran dessa mätresultat och att ma ski ntiden va rit be-
närhe ten av örat (fäst m ed klämma pa
skjort krage n ). Mätperiodens längd var
168 min, varunder m askintiden utgjord e 108 min.
st rimilj ö.
Res ulta t:
gade ytan pa bild 2. Av bilde n framga r
ocksa data fö r ak tu ell tillverkning.
Mätningarna har ut förts i tva fasta
lägen med sta tionär bull ermäta re av
fabrikat Telefrang och med Bruel &
Kjaer Ijudnivamätare typ 2203 som
mikrofon. Vidare h ar ope ratören försetts med en fickdosimele r Bruel &
Kjaer 4424 , vars mikro fon place rat s i
Ja
k
Laddn .
bara
Vi sa r-
Siffer-
Direkt
Ja
k
10
- 10-+ 55
5
24- 72
- 10- +40
Acceptabe l
in strum ent rör
Bild 1. Sammans tällning av viktiga dal a för f;ckdosimetrar och stationära dosimetrar.
h ar vi utfört nagra olika prov i indu-
60dB
- 10-
sticka
Direkt
rör
al q = 3 i expo rIve rsione n
bullre t pa en arb ets pla ts och eventu e ll a s killnad er vid mätningar med
o lika meto der och dosimelerfabri kat ,
k
medan fjckdosirn etern regist rerade
95,6 dB(AI.
M ed dosimetern (mikro fonen mon-
te rad pa höljet) placerad i bröstfickan
erhöl ls ca '1 dB (A) lägre vä rd e n än vid
öra t.
Under e tt annat arbet spass, da operatö ren endast bet jänade press II , er-
bl
il =-:
ink!. i avläsni ngsenh eten
ned yttre ka librator
ej f = fa st i låda n
u = utfl yttbar till krage e tc.
dl i ~ inbyggd
a = placerad i avläsningse nheten
dB(Al, registrera t vid örat av fickdosimetern.
Mätninga rna visar att mikrofonplacer ing i förh ällande till ope ratörens
öra lik som inom han s rörelseomrade
har avsevärd b e tyde lse fö r den regi strerad e bullerdosens storl ek. D e tt a
angeläget att kunna jämföra sa m anga
fabrikat so m mÖj l igt i fältprov för att
fa erfarenhet er o m funktion och utfo rmning .
Proven , som n ärma st syftat till att
undersöka dosime trarna s funkti on i
verkstad smil jö, har utförts vid SKF i
som bilda r und e rla g för detta meddela nde.
gä ll er givetvis ocksa uppehall i bull e r-
Göteborg och PLM i Malmö. Vid de
nivan beräknats e nligt SEN 5901 11.
aistring en under mätintervall et. Bada
dessa faktorer indikerar den begrän-
arbetsp latser som utvalts har bullret
haft vari erande karaktär, men gemensa mt för samtli ga är att skillnaden mellan högsta och lägsta nivaer är liten.
Värdena har ej heller var it sa h öga att
överstyrningsi ndikeringen ha r tes tats.
Bild 3 visar e lt exempel pa resulta tel aven jämförelse för olika ma skiner
vid SKF. Vid dessa mätningar har mikrofonerna pl acera ts sa nära varandra
som möjligt och stat ionä ra dosim e trar
(fa brikat Tele fran gl ha r anv änts som
referen s - lik som vid all a mä tn ingar
Vidare har man utför t en 30 m in lang
bandinspelning som i laboratoriet an alyse rats , del s genom s. k. statistisk för-
sade tillförlitlig he t so m kan erhä ll as
om man endas t under kort lid avläser
en Ijudnivamätares utslag i närhe ten
aven arbetsplats.
hö ll s e n skill nad av 4,1 dB (A) mellan
Jämrörelser mellan olika
mikrofonplace ringen vid örat och den
stati onära mätarens mikrofon placerad
sa nära maskinen som möjligt (1 .5 m
fran övre konturlinjen i bild 2). Vid 67
min maskin~ och mätt id erhöll s 101,3
dosimeterfabrikat
Fickdosim e trarn a, so m är tämligen nya
pa marknaden, är dessutom uppb yggda på. mycket varierande sä tt och har
olika prestanda . Del har därför vari t
Som kom pl emen t till dessa prov har
den ekv iva len ta Ijudnivan ock sa b estämt s pa n agra andra godtagna sätt ;
nämligen genom avläsning av Ijudnivamätare var tionde sekund, varefter
delningsanalys, dels med hjälp av s. k.
parallellanal ysator. Ock sa d essa resultat redovisas i b ild 3.
Vid dessa jämförelsevis kon stanta
buller har vi noterat mattliga avvik else r mellan de o lika instrumenten. I
huvudsak förefaller dock kalibre ring e n
fungera.
De prakti ska erfarenheterna kan
sa mmanfattas som följer. Det ska ll