{
NR 02
|
JUNI 2015
}
Tävlingsinriktat företagande
på Torps Gård
Läs mer sid. 6
Av VD
Rex A. Clausager
Huvudkontor
Ebeltoftvej 16, DK-8960 Randers SØ
T: +45 8795 9400, F: +45 8795 9401
[email protected]
Web: vikinggenetics.com
Avdelning Sverige
Box 64, S-532 21 Skara
T: 0511-267 00, F: 0511-267 07
[email protected]
Redo att växa
Avdelning Finland
PL 95, FI-15871 Hollola
T: +358 40 311 5000, F: +358 40 381 2284
Övriga medarbetare - se www.vikinggenetics.se
Redaktör för Avelsnytt
Camilla Rosman
T: 0511-267 22
[email protected]
Innehåll
Första kvigorna på plats på Örnsro
Kategorin ungtjurar byts
till budgettjurar
Tävlingsinriktat företagande
ger hög produktion
Nätverksgårdar till färska embryon
Förbättrade avelsvärden
för fruktsamhet
3
4
5
8
8
Rassidorna
KÖTT
9
SKB
10
JERSEY
HOLSTEIN
VIKINGRED
11
12
14
Under de senaste 30 åren med kvotsystem från EU, har våra mjölkproducenter
ökat både i effektivitet och produktivitet med ca 140 kg mjölk per ko – varje år.
Ett målinriktat avelsprogram har bidragit med ca 60 % av denna imponerande
tillväxt. Med genomisk selektion kommer denna ökning gå ännu snabbare framöver, inte enbart för produktion, utan också för hälsoegenskaper, dotterfertilitet,
funktionella egenskaper och exteriör. Högre avkastning med färre problem och
förbättrad ekonomi. Det är exakt vad VikingGenetics handlar om.
I april startade arbetet med VikingGenetics strategi 2018. Alla delegater samlades för två dagars arbete i kombination med presentationer och grupparbeten.
Nästa steg är att involvera alla våra medarbetare som har en djup och nära kunskap om alla processer, kunder, och det dagliga arbetet. Styrelsen och ledning
kommer sedan avsluta det strategiska arbetet och tydligt kommunicera den uppdaterade strategin vi kommer jobba mot inför 2018.
Under 2015 kommer vi fortsätta arbetet med fokus på hondjur i vårat avelsprogram. Med genomiska test på hondjur har de ju samma säkerhet på avelsvärdena som tjurarna har och behöver användas mer i aveln. Av den anledningen
satsar VikingGenetics ännu mer på att testa kvigor och använda de bästa för embryotransfer (ET).
I Finland finns en stor kunskapsbank när det gäller embryospolningar och embryoöverföringar på gårdar. Vi har förfinat detta ännu mer nu med donatorer på
vår anläggning i Hollola, där vi kommer producera embryon med hjälp av Ovum
Pick-Up (OPU). Det finns att läsa om lovande resultat i detta nummer av ”AvelsNytt”. I Sverige håller vi just nu på att utbilda oss inom detta område, och vi
har just tagit emot de första donatorerna till tjurstationen på Örnsro med målet att
producera embryon där. I Danmark finns redan en stor kunskap – och där fortsätter vi med spolningar på gårdar med support från duktiga ET-veterinärer. Bredvid
detta arbete finns också planer på en donator-station i Danmark.
Vårat huvudsakliga mål med alla dessa förändringar och investeringar är att
säkerställa största möjliga genetiska framsteg för alla mjölkproducenter i Finland,
Sverige och Danmark. Det kommer innebära att intresset för våra tjurar ökar på
flera marknader runtom i världen – vilket igen kommer ge oss en bra grund för att
sätta nya mål för tillväxt med nuvarande och nya distributörer och återförsäljare.
ANSVARIG UTGIVARE: Britt-Marie Jafner, Växa Sverige
LAYOUT OCH PRODUKTION: vahle+ nikolaisen
FOTO: Elly Geverink, Elisabeth Theodorsson, Tiina Tahvonen, Alex Arkink, Växa Sverige medarbetare m.fl.
FRAMSIDA: Elin och Patrik Johansson med barnen Olle och Nils samt djurskötare Maria. På bilden är
modern till 3-5020 VH Mace. Foto Elisabeth Theodorsson
ISSN: 1903-6531
2
avelsnytt | JUNI 2015
Första kvigorna
på plats på Örnsro
A
rbetet med embryoöverföring (ET) på de bästa hondjuren är mycket viktigt för det genetiska framsteget. De
djur vi väljer ut för spolning är de bästa hondjuren efter varje tjur. Som ett led i den utvecklingen startar nu VikingGenetics en embryospolnings-station på Örnsro utanför Skara
för de besättningar som av olika skäl inte har möjlighet att spola hemma. Målet är att spola ett 70-tal kvigor per år, och fokus
är i första hand på bra SRB-djur, men även de bästa Holstein
kvigorna kommer spolas.
De sju första kvigorna på plats
Kvigor som köps går samma väg in som tjurarna, dvs. via karantän i Falkenberg och sedan vidare till spolningsstationen på
Örnsro. De sju första kvigorna har redan anlänt till Örnsro (se
tabell 1) och första spolningen kommer äga rum den 26 maj. Vi
ser med spänning fram emot denna nya fas av avelsarbetet.
Första kvigorna anländer till tjurstationen på Örnsro
Möjlighet att köpa topp-embryon
På vår hemsida www.vikinggenetics.se kommer det finnas information om planerade spolningar där man kan boka embryon, och embryon som finns till salu. Pris per embryo är
5 400 kr för Holstein och 4 100 kr för SRB.
Intresserad av topp-kvigor?
Uppfödare till kvigor som köpts in till Örnsro har förköpsrätt efter
spolning. En del uppfödare väljer att inte köpa tillbaka sin kviga
utan nöjer sig med embryon. Om du är intresserad av att köpa
toppkvigor så hör av er. Det är ett unikt tillfälle, då det är de genetiskt bästa kvigorna i hela populationen!
Frågor och funderingar, kontakta Charlotte Andersson
[email protected] eller 0511-267 23
Kvigorna ska nu acklimatisera sig i sin nya miljö
Tabell 1. Följande kvigor har nu anlänt till Örnsro
Kviga
Far
Morfar
gNTM
Uppfödare
VikingRed
750 ELLA
Buckarby
VR Alibi
+33
Mikael & Maria Karlsson, Simtuna, Fjärdhundra
891 Lilja
VR Ultimo
VR Bond
+26
Göran Holgersson, Yxnarumsvägen, Listerby
593
VR Ulv
V Föske
+26
Rune Karlsson, Båröd, Uddevalla
52 Petrona
R David
Gunnarstorp
+25
Johan Herbertsson, Kisa-Rås Mellangården. Kisa
807 Tora
Ullimulli
R Haslöv
+25
Nickängets Lantbruks AB, Nyåker, Burträsk
723 Kajsa
VR Harvey
St Hallebo
+24
Karl-Anders Hansson, Flahults Gård, Kungsäter
VH Suarez
VH Grafit
+36
Christina Winblad, Womtorp, Eskilstuna
VikingHolstein
1741
JUNI 2015 | avelsnytt
3
Full fart
på ET-arbetet
D
3-8982 VH Sprite och tjurskötare Erik Andersson
Kategorin ”Ungtjurar”
byts till ”Budgettjurar”
S
edan början på maj finns det inte längre någon kategori
som heter ungtjurar. Alla de 100 tjurkalvar av VikingRed och VikingHolstein som sätts in i semin kommer vara tjurfäder så fort doser finns i lager.
Tjurarna kommer finnas på bruksplanen för bredare användning när spermaproduktionen tillåter det, precis som det
varit tidigare.
Den nya kategori av tjurar heter ”budgettjurar” och är den
billigaste tjurkategorin från VikingGenetics och kostar lika
mycket som tidigare ungtjurar. Gruppen av budgettjurar kommer vara en blandning av tidigare brukstjurar och tidigare
tjurfäder, som inte använts i tillräcklig mängd för att få en säker avkommebedömning.
På hemsidan www.vikinggenetics.se kan du hitta en lista
med de budgettjurar som erbjuds.
en nya avelsplanen kör för fullt och aktiviteterna kring ET ökar.
Det startar med genomiska test av bra hondjur,
vilket är ett måste för att hitta de bästa hondjuren efter
varje far. Om du har ett av de bästa hondjuren så får du
ett spolkontrakt av VikingGenetics, som innebär 9 000
kr i ersättning för utförd spolning, oavsett resultat.
Du är alltid välkommen att kontakta din avelsrådgivare eller VikingGenetics om du har några frågor kring
dessa spolkontrakt.
För född ET-tjurkalv får du
5 900 kr för Holstein och 4 500 kr för SRB + Jersey, vilket är ett ET-bidrag, om följande är uppfyllt:
- Kalven skall vara från en donator med spolkontrakt
från VikingGenetics eller från ett embryo köpt av
VikingGenetics.
- VikingGenetics ska ha godkänt spoltjuren
- Embryot skall vara inlagt max tre månader från spolningen eller från då embryot mottogs.
- Kalven skall vara vid liv när testresultatet kommer.
- För varje spolkontrakt kan det bli ersättning för max
5 tjurar från samma spolning.
Fortfarande platser kvar i LD-projektet
LD
-projektet= subventionerade genomiska test för
VikingRed kvigor till referenspopulationen. VikingGenetics kommer under 2015 behöva testa
2 000 Holsteinkvigor, 4 000 SRB och 200 Jersey i det vi kallar
LD-projektet. De testade hondjuren blir ett bra fundament för
de genomiska analyserna eftersom deras registreringar ingår i
referenspopulationen.
Om du registrerar allt i din besättning – även klövregistreringar – och har lust att veta mer om genetiken i din besätt-
4
avelsnytt | JUNI 2015
ning, så är LD-projektet något för dig.
Kravet är att alla dina unga kvigor testas löpande och då
blir priset endast 285 kr. Om du önskar testa bara enstaka
djur i besättningen är priset 420 kr och ingår då alltså inte i
det subventionerade projektet.
För mer information kontakta din avelsrådgivare på Växa
Sverige eller Charlotte Andersson, VikingGenetics. Tel 0511267 23, email: [email protected].
Patrik och Elin Johansson, två målinriktade och stolta mjölkproducenter.
Torps Gård
– Tävlingsinriktat företagande ger hög produktion
Trots tuffa tider ser Elin och Patrik Johansson ljust på mjölkproduktionen. De är tävlingsinriktade
och det påverkar personalen på ett positivt sätt. Alla kvigkalvar testas genomiskt, och tjuren 3-5020
VH Mace är uppfödd på gården.
E
lin och Patrik Johansson, Torps
Gård har en tuff utgallringsstrategi: 1a kalvare som inte kommer över 30 kg mjölk semineras inte
om, och kor måste producera över 40
kg för att få vara kvar. ”På grund av
utökning av koantalet har vi köpt in
många djur, och det är inte förrän nu
vi kunnat börja gallra ordentligt”, säger Elin. På gården har man hälften
”Det är ett kvitto på att man
gör det bra när förfrågningar
kommer från VikingGenetics.
Jag springer alltid till
brevlådan på fredagar, för det
är då breven brukar komma
från Viking”
svarta och hälften röda kor. Skillnaden mellan röda och svarta kor är att
det är mer fart i de röda korna, Holstein är lite känsligare. Å andra sidan
mjölkar de svarta något mer. De flesta
kor semineras direkt 40 dagar efter
kalvning, och resultatet på dräktigheter har blivit markant bättre än när
man tidigare väntade till 60 dagar.
Alla kvigkalvar testas genomiskt
Sedan 2013 testas alla kvigkalvar genomiskt vid födseln. ”Om man får sälja en tjurkalv till VikingGenetics så
har den kostnaden betalat sig”, menar
både Elin och Patrik. Kvigorna med
lägst index föds upp till slakt. ”Det är
fascinerande att se hur väl kvigornas
index stämmer överens med deras fenotyp! Det är anledningen till att vi
vill testa alla kvigkalvar, för att verkli-
gen satsa på rätt djur!” säger Elin.
Semineringsplan görs 4 ggr per år,
men nu går avelsarbetet så fort så det
räcker inte riktigt, utan avelsrådgivare
Ann Blomqvist, Rådgivarna i Sjuhärad, meddelar däremellan om det
kommer nya tjurar som de ska använda till högindexdjuren. Korna delas in
efter index; en avelsgrupp, ca 25 % av
korna, en bra mjölkgrupp ca 50 % av
korna, och en grupp som semineras
med kött eller används som mottagardjur.
Många förfrågningar från
VikingGenetics
Spolningskontrakt finns just nu på
fyra kvigor och spolning har skett på
1707 (VR Solero) gNTM +24 och 1842
(VH Everest) gNTM +28. Ytterligare
två yngre kvigor har kontrakt, 1899
JUNI 2015 | avelsnytt
5
kommer från VikingGenetics. Jag
springer alltid till brevlådan på fredagar, för det är då breven brukar komma från Viking” skrattar Elin!
Två ET-tjurkalvar väntar på genomiska resultat, 3438 (Fageno) och
3443 (VH Reynold). Modern 1490 Inga
(VH Op) spolades på kontrakt, fick 5
embryon och 2 tjurkalvar. Nu hoppas
man på höga genomiska avelsvärden
på de båda tjurkalvarna! Tjuren
3-5020 VH Mace (D Mason), med
gNTM +24 kommer från gården. Han
har varit med på rekommenderadelistan tidigare och just nu står han i produktion för Kina.
Två ET-tjurkalvar, 3438 (Fageno) och 3443 (VH Reynold).
På bilden Elin Johansson och djurskötare Hanna Fredholm.
”De röda korna har verkligen
blivit mycket bättre sedan
genomisk selektion började
användas”, säger Patrik.
(VH Ronaldo) gNTM +30 och 1903
(VH Everest) gNTM +29. En tjurkalv
född i januari är klar för inköp, 3450
(VH Stanley).”Det är ett kvitto på att
man gör det bra när förfrågningar
Personal o ägare på Torps Gård tillsammans med mor till VH Mace.
6
avelsnytt | JUNI 2015
Kvigorna på kvighotell
Kvigorna lämnas på kvighotell vid 1213 månaders ålder och hämtas hem så
fort de är dräktiga för att vänja sig vid
roboten. ”Kvighotell är en bra lösning.
Då kan vi fokusera på mjölkproduktion”, säger Elin. Det finns alltid ca 80
kvigor på kvighotellet rullande under
1 år.
Sveriges högst avkastande ko
Viktiga egenskaper i besättningen är
mjölkbarhet, ben och juver. Idag är
det ingen större skillnad på exteriören
på de röda och svarta korna. ”De röda
korna har verkligen blivit mycket
bättre sedan genomisk selektion började användas”, säger Patrik. Flest kor
slås idag ut på låg avkastning.
Korna i robotbesättningen är i 2
grupper med 150 kor i varje grupp.
och man triggar varandra. En jakt på
förbättringar hela tiden. På gården
finns väldigt många fasta rutiner, t.ex.
flyttas djur alltid på tisdagar, och det
görs alltid den dagen det är planerat,
då vet personalen vad som ska göras
även om man varit ledig någon dag.
På Torp funderar man nu om att vara
Faktaruta:
• Ägare: Elin & Patrik Johansson
• 400 årskor, 50 % Holstein,
50 % SRB
• 7 anställda
• 600 ha, inkl. arrenden
• 11 400 kg ECM, mål 11 500 kg
under 2015.
”Det är fascinerande att se hur väl kvigornas index stämmer
överens med deras fenotyp! Det är anledningen till att vi vill
testa alla kvigkalvar, för att verkligen satsa på rätt djur!”
• 4 De Laval robotar samt uppbunden ladugård med 72 platser
• Inkalvningsålder: 25 månader
• Kalvningsintervall:
11,7 månader
”Det är en tuff miljö, så det är inte så
konstigt att många av de korna som
mjölkar allra mest står i den gamla
uppbundna ladugården. Där får man
maten serverad”, säger Patrik. I den
ladugården står 2627 Inga, en 5-kalvare efter V Exces som mjölkade 20 800
kg mjölk senaste kontrollåret, och var
högst avkastande kon i Sverige.
Förmånen att ha bra personal
Både Patrik och Elin är tävlingsinriktade och vill väldigt mycket och det
påverkar personalen på ett positivt
sätt. Alla är fokuserade på resultat
med på tåget och köpa embryon från
andra högt genomiskt testade kvigor i
VikingGenetics område.
Besöksgård för DeLaval
I de stora fina lokalerna ovanpå den
nybyggda ladugården har gården blivit
en perfekt visningsgård för DeLaval,
och man har många besökare där från
bl.a. Kina. ”Det är en extra krydda i
tillvaron, menar Elin, att få visa upp
gården och prata om sin produktion,
och inse hur bra vi har det i Sverige.
Och engelska lär man sig på köpet.”
VH Mace, gNTM +24 (D Mason) är uppfödd på gården.
Han samlas just nu för export till Kina.
Elin & Patrik Johansson
driver gården Torps Lantbruk i
Månstad med 400 kor. Patrik tog
över driften av föräldragården
2002 med 90 kor i uppbunden
ladugård. 2010 byggdes nya stallar
och idag mjölkar man 400 kor i 4
robotar kombinerat med uppbunden mjölkning i gamla stallet.
1088 (D Onside x D Banker) mor till VH Mace. En duktig ko som
har fått 3 kalvar. Mjölkade under senaste året 13 423 kg ECM.
JUNI 2015 | avelsnytt
7
Nätverks-gårdar
till färska embryon
A
rbetet med nätverksgårdar som tar emot färska embryon har börjat fint i Finland. Flera gårdar har
kontrakt och tar emot embryon, och detta är något
vi kommer börja med även i Sverige under hösten.
Färska embryon transporteras till gårdar i närheten avET-stationen i Hollola i transporter över natten till Ostrobothnia och Savo. I april transporterades över hälften av
embryona färska.
De allra bästa unga tjurarna som precis startat med
spermaproduktion används som spoltjurar både i fält och
på stationen i Skara. Det gäller att hålla korta generationsintervall för största möjliga genetiska framsteg!
Vill man vara med i nätverket kontakta Charlotte Andersson, [email protected], 0511-267 23.
Mitikan Liira har gett 29 embryon efter VH Griffin
på VikingGenetics kvigstation i Hollola, Finland
Förbättrade avelsvärden
för fruktsamhet
Terhi Vahlsten (Faba), Elina Paakala (NAV/Faba), Emma Carlén (NAV/Växa Sverige) och Anders Fogh (NAV/SEGES)
D
otterfruktsamhet var tillsammans med exteriör,
mjölkbarhet och lynne de egenskaper som först fick
gemensamma nordiska avelsvärden år 2005. Avelvärderingen för fruktsamhet är nu reviderat för att få mer
tillförlitliga avelsvärden. Ett antal förändringar infördes i
maj 2015 vilket resulterade i att avelsvärdena, framförallt
för korna men även för vissa tjurar, ändrades mer än vid en
ordinarie uppdatering.
servationer av samma egenskap. Detta innebär att varje individ får 1 avelsvärde per laktation. Dessutom tar den nya
modellen bättre hand om miljömässiga faktorer. Genetiska
parametrar såsom arvbarheter och genetiska samband mellan de ingående fruktsamhetsegenskaperna är uppdaterade
samt har korrigeringen för fixa effekter gjorts mer likartad
mellan länderna. Fler förbättringar är på gång men kommer
att införas senare.
Förbättrad modell ger ökad spridning
och förändrar enskilda tjurar och kors avelsvärden
Den största förbättringen är att en så kallad djurmodell, animal model, nu används vilket innebär att kor får fruktsamhetsavelsvärden baserade på sina egna registreringar och
inte bara baserat på härstamningsinformation. Enligt förväntan leder det till att avelsvärdena blir säkrare och att spridningen ökar, det vill säga fler kor får höga respektive låga avelsvärden, vilket möjliggör bättre selektion och ökat avelsframsteg. En stor fördel med att använda kornas egna
uppgifter är också att korna ingår i referenspopulationen vid
beräkningen av genomiska avelsvärden vilket innebär att
även dessa blir säkrare.
Bättre hänsyn till miljömässiga faktorer
En annan förändring är att uppgifter från laktation 1 till 3
nu ingår som separata egenskaper istället för upprepade ob-
8
NAV (Nordisk Avelsvärdering) har förbättrat avelsvärderingen för dotterfertilitet.
Nyinköpta
Köttrastjurar 2015
V
arje år köper VikingGenetics in, i nära samarbete med
rasföreningarna, köttrastjurar för spermasamling som
är intressanta både för renrasig användning och i
mjölkrasbesättningar. Tjurarna testas för bl.a. kalvningsegenskaper på mjölkras. Att använda köttras på de djur man inte
vill rekrytera efter ökar det genetiska framsteget i besättningen. Från auktionen köptes 8 tjurar in för 2015. Tjurarna står
fortfarande i Falkenberg i karantän och det finns ännu ingen
sperma efter dem. Så fort det finns tillgängligt så läggs de ut
på hemsidan,
www.vikinggenetics.se.
3-7138 VB Nando. En av VikingGenetics köttrastjurar som såldes på auktionen i mars. Priset blev 100 000 kr.
Tabell 1. Köttrastjurar inköpta till VikingGenetics 2015
Ras
Kod nr
Namn
Far
Morfar
Uppfödare
Simmental
3-7635
VB Trall
Rocky
av Änga
Kock
av Stegatorp
Allan Ekstrand, Änga,
Landsbro
Simmental
3-7636
VB Testo
Pesto
av Gamlegård
Konsult
av Forsby
Rigmor Engström Pettersson,
Rågången, Viken
Hereford
3-7140
VB Laf
Brus av
Ingemanstorp
Noble ET
av Munka
Stendala Hereford, Gislöv,
Simrishamn
Hereford
3-7141
VB Ozmo
Bårarps
Kasablanka
Bårarps
Jaguar
Olle Larsson, Horsås Troentorp,
Skövde
Charolais
3-7247
VB Jambam
Ferb
av Sonarp
Best
av Backgård
Ronny Hansson, Benestad,
Tomelilla
Charolais
3-7248
VB Jackson
Eisenhoweer
av Sonarp
United Ray
av Strömsnäs
NP-Agro, Skintaby Storegård,
30561 Harplinge
Angus
3-7718
VB Cat
Boyd Next
Day 6010
HF El
Tiger 28U
Arne Gustavsson, Längjum Hagen ,
Fristad
Limousin
3-7327
VB Claud
Viktor
Ville
av Aslöv
Nils och Martin Bengtsson,
Gösarps Byaväg, Höganäs
Homozygot Polled, 100 % hornlösa avkommor
Om en tjur är testad Homozygot polled (PP) står det som info
längst ut till höger på ingångssidan som en kommentar (se
nedan). Om det inte står något på ingångssidan, så gå in och
titta på tjurbladet för enskild tjur så står det i översta tabellen
under ”Individresultat”. P=Polled, S=Scurs (små hornnabbar)
D=Dehorned (avhornad).
Utdrag från ingångssidan på webben. Se längst ut till höger, info om hornstatus
Kod nr
Stamboksnr
Namn
Far X Mf
Kommentar
65803
3-7243 VB Hero
Fleetwood Mac av Simontorp x Sakic
64885
3-7242 VB Gustav
Akron av Backgården x Rambo av Gudmundslund
PP Homozygot pol
63904
3-7239 VB Fleetwood
Veteran av Simontorp x Neto av Sjunnetorp
VB Fleetwood har
66757
3-7245 VB Ivanhoe
Frej av Råby x Boromir 6 av Älmås
66756
3-7246 VB Igloo
Ferb av Sonarp x United Ray av Strömsnäs
64887
3-7241 VB Gabriel
Best av Backagården x Uranus av Grönekulla
PP Homozygot pol
60786
3-7234 Chivas
Samuraj av Simontorp x Mar Katz av Strömsnäs
PP Homozygot pol
JUNI 2015 | avelsnytt
9
Nytt från SKB
2 nya SKB-tjurar insatta
3-6888 Smogg F och 3-6889 Hilfrid F
3-6888 Smogg F (Glunt x Flise x Hompest) är
3-6889 Hilfrid F
(Gunde F x Ludde x Lippo) är
född 2013. Hans mor 432 Hilja är en enastående ko som producerat i genomsnitt 8 971 kg ECM under 13,7 laktationer,
vilket totalt ger en produktion på 120 ton mjölk! Hon är still
going strong och beräknas kalva sin 11:e kalv nu i dagarna.
Hon är bedömd med 82 poäng i helhet och 125 cm i korshöjd så sent som 2014. En enastående ko!
född 2013 och nu färdigsamlad och insatt som ungtjur. Modern är en ko som är bedömd med 82 p i helhet och 130 cm
i korshöjd. Hon har på 5,5 laktationer producerat 8 203 kg
ECM i snitt och totalt 45 ton mjölk. Inkalvningsålder 24,6
månader och kalvningsintervall 11,7 månader.
3-6888 Smogg F, nyinsatt ungtjur SKB
3-6889 Hilfrid F nyinsatt ungtjur SKB
Ungtjurar SKB/Fjällras som rekommenderas för användning
Kod nummer
10
Namn
F
Moder,
antal
lakt
Moder,
kg
mjölk
3-6888
Smogg F
Glunt
Flise
Hompest
Bula
5,5
8 324
Joachim Gustavsson,
Görshorva, Mjölby
3-6889
Hilfrid F
Gunde F
Ludde
Lippo
Gute
13,7
8 877
Nils-Nilsa Lantbruk AB
3-6887
Dolph F
Don Juan
Fagerman
Bula
Lyster
8,1
8 503
Mårten Dahlberg, Marieberg, Bjärtrå
3-6886
Storm F
Fred F
Flise
Hompest
Laro F
5,5
8 324
Joachim Gustavsson, Görshorva, Mjölby
3-6884
Mäktig F
Misse
Laro
Bolle
Riss
5,8
7 188
Thomas Lundholm, Jättendals Böle, Gnarp
3-6885
Atlas F
Baba F
Baltazar
Gus F
4,4
7 761
Bröderna Petrusson,
Tullus
3-6883
Hussi F
Flise
Hompest
Bukla F
3,9
9 158
Ronny Olsson. Egby,
Köpingsvik
avelsnytt | JUNI 2015
MF
MMF
FF
Misse
Uppfödare
Nytt från VikingJersey
Alla Jerseytjurar
på bruksplanen
är tjurfäder
F
rån och med nu kommer alla insatta
tjurkalvar bli tjurfäder. Vi ökar antalet genomiska tester på tjurkalvar
men köper in färre, (från 55-40), och alla
de inköpta tjurarna är att betrakta som tjurfäder.
De flesta tjurarna kommer användas under ett kvartal, men enskilda tjurar med
mycket högt NTM kan komma att vara kvar
under flera kvartal. De avkommebedömda
tjurarna, kommer i första hand användas
för X-Vik produktion.
På detta sätt kommer vi sprida härstamningarna och hitta bra söner efter de flesta
av tjurarna vi köper in.
VikingJersey
testas i USA
F
ör att vara säkra på att våra bästa tjurar får ett korrekt avelsvärde i USA,
så testar vi nu våra tjurar genomiskt
i deras system. De som får bra resultat blir
offentliga på listor i USA.
Vi hoppas detta ska ge ökat fokus på VikingGenetics Jerseytjurar, både i USA, men
också på övriga exportmarknader, där man
noga följer tjurarnas rangering i USA.
De första resultaten visar att tjurarna
måste ha mycket högt mjölkindex för att
komma högt upp på JPI (Jersey Production
Index) och NM$ (Net Merit) listorna i USA.
Det finns en stor marknad för våra tjurar
där med alternativa härstamningar, höga
halter, bra hälsogenskaper och bra dotterfertilitet.
X-Vik användningen ökar på Jersey
S
trategin med att försöka samla unga genomiska tjurar för X-Vik ser ut
att fungera fint. Alla tjurar kan inte producera X-Vik, men de som fungerar bra finns till försäljning. I början av 2015 har VJ Lurik, VJ Rodme
och VJ Stiz representerat ungdomarna på listan.
Ca 18 % av alla semineringar med Jersey är i dag med X-Vik.
Ännu en tjurkalv inköpt från Sverige
I
Sverige finns inte så många Jerseykor, ca 2 000 st. Trots det så köps det in
en och annan Jerseykalv till avelsprogrammet vilket är riktigt roligt. Den
senaste i raden är 3-6892 VJ Isak (VJ Lure x VJ Rock). Uppfödare Fam. Ingvarsson, Guddeby, Kungälv.
Studieresa till USA i november
I
november 2015 planeras en studieresa till USA. Målet är att få en inblick i
amerikansk mjölkproduktion med fokus på Jersey. Resan är 1 - 9 november, startar i Oregon, därefter besök i Texas och avslutas i Kentucky. I de
två första staterna kommer vi får se 10 000-tals kor och besöka mejerierna Hilmar Cheese Company och Tillamook Cheese Factory. I Louisville, Kentucky,
avslutas resan med att besöka den stora djurutställningen ”All American”.
Komplett program och pris kan rekvireras från kontoret i Assentoft, Danmark.
[email protected] eller på +46 8795 9423 (Regitze).
JUNI 2015 | avelsnytt
11
Nytt från VikingHolstein
VikingGenetics är föregångare
N
orden var pionjärer när det gällde avel för hälsoegenskaper under 80 och 90-talet. Då blev vi näst intill
“hånade” för vad vi höll på med. Andra menade att
hälsoegenskaper inte kunde avlas för, det hade enbart med
skötsel att göra. Idag har alla stora avelsföretag någon form av
registreringar för hälsoegenskaper och ingen tvivlar längre på
att det är viktigt och går att förbättra med avel.
På samma sätt är Norden nu ett föregångsland när det gäller
användandet av genomiska tjurar i avelsarbetet. Vi tror på vad
vi gör och är 100% övertygade om att tjurar med höga NTM ger
bästa möjliga lönsamhet för de nordiska mjölkproducenterna.
dömda tjurarna var i dec 2011 NTM +27,7 och i feb 2015 NTM
+17,3, dvs 10,4 enheter i skillnad vilket är resultatet av ett genetiskt framsteg 3-4 indexenheter per år. Medeltalet för de genomiska tjurarna (som idag är avkommebedömda) har på samma tid ändrats från gNTM +28,6 till idag NTM +18,0, vilket är
10,6 enheter, och samma storleksordning som de avkommebedömda tjurarna.
Idag, 2015, skiljer det 10 indexenheter mellan topp 10 avkommebedömda tjurar och topp 10 genomiska tjurar på bruksplanen, vilket visar att skillnaden mellan de båda grupperna
har ökat väsentligt på bara 4 år, och gapet mellan de båda grupperna kommer bli större för varje år.
Fokusera inte på enskilda tjurar
Till en början var vi ivriga att marknadsföra genomiska
topp-tjurar som individuella tjurar, men den lägre säkerheten
på genomiska tjurar jämfört med avkommebedömda tjurar gör
att mindre fokus ska ges till individer och de ska istället ses
som en grupp tjurar.
Avelsvärdering och avelsprogram förfinas kontinuerligt
Flera förbättringar i avelsprogrammet har gjorts sedan 2011.
Nya statistiska modeller införs och de genomiska avelsvärdena
som beräknas av NAV har idag en högre säkerhet än i starten
2008 bl.a. sedan hondjur kommit med i referenspopulationen. I
avelsprogrammet använder vi unga tjurfäder vilket ger ett kortare generationsintervall som ökar det genetiska framsteget. VG
har också ökat antalet DNA-tester på tjurkalvar och minskat antalet inköpta tjurar, vilket ökar selektionsintensiteten, som i sin
Hur gick det för bruksplanstjurarna 2011?
Bruksplanen i december 2011 bestod av 11 avkommebedömda
tjurar och 11 genomiska tjurar. Medeltalet för de avkommebe-
Figur 1. Genetiskt framsteg NTM för Holstein hondjur i Danmark, Finland och Sverige
NTM
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
1999
1998
1997
1996
1995
1994
avelsnytt | JUNI 2015
1993
1992
1991
1990
12
- Kor
9-9240 VH Fanta, den bästa avkommebedömda tjuren idag med NTM +28
9-3656 VH Lemek, Vår bästa tjur på bruksplanen med gNTM +42
tur också ökar det genetiska framsteget. Ökning av det genetiska framsteget är inget självändamål, utan görs för att ni
som mjölkproducenter ska få bättre lönsamhet, med friska
och produktionsstarka kor.
Stark ökning av genetiska framsteget
Genomisk selektion har gett de Skandinaviska mjölkproducenterna ett ökat genetiskt framsteg. Figur 1 visar medeltal
av årsklasser för Holstein-hondjur i Danmark, Finland och
Sverige. Mellan 1993 och 2008 var det genetiska framsteget
1,5 NTM-enhet per år. 2009-2013 har ökningen varit 2,6
NTM-enheter per år. Och det stiger kraftigt uppåt.
Höga NTM förbättrar lönsamheten i din mjölkproduktion.
+5,5 indexenheter i snitt = 550 kr mer per ko och år
1 index-enhet NTM är värd 100 kr per ko och år. Mellan
2009 och 2013 gjorde den skandinaviska Holsteinpopulationen ett genetiskt framsteg på +5.5 index enheter i snitt bland
alla hondjur. Detta motsvarar ett värde av 5.5 x 100 kr x 200
000 kvigor som börjar mjölka = 110 000 000 kr! Om kvigorna
i genomsnitt lever 2,5 laktationer så är det totala värdet av
framsteget 110 000 000 x 2.5 = 270 500 000 kr för mjölkproducenterna i VikingGenetics.
Skillnad i lönsamhet att använda tjur med NTM+28
respektive gNTM+42
Bästa avkommebedömda tjuren idag är VH Fanta NTM +28,
och bästa tjuren på bruksplanen är VH Lemek, gNTM +42.
Om vi har en besättning med 300 kor så blir skillnaden i intäkt under ett år om man använder tjurar med +28 i NTM
jämfört med tjurar på +42 i gNTM hela 210 000 kr. Och det
utan något extra arbete, för det ligger i genetiken genom friskare kor och hög produktion.
Uträkning:
Skillnad i NTM mellan de båda är 42-28=14 NTM enheter. Om tjuren används på en medelko är det hälften av 14
som kommer till avkomman, dvs 7 NTM enheter. Varje
NTM-enhet är värd 100 kr/ko och år. Det ger följande: 7 x100
x 300=210 000 kr på ett år.
Succé för samarbetet
inom NOG
U
tbytet av genomisk information mellan VikingGenetics och nordtyska NOG har visat
sig bli en succé hos båda parter.
VikingGenetics har fram tills nu köpt tre tjurar två tyskfödda (Balisto x Xmas och Style P x Saleen)
och en tjur född i Kanada (Racer x Mogul). Tjurarna flyttas inte till något av våra länder, utan kommer producera på tjurstationer i
sina födelseländer.
NOG har på samma sätt
köpt tre fina tjurar från VikingGenetics som hamnar
högt på den tyska RZG-ska
lan.
JUNI 2015 | avelsnytt
13
Nytt från VikingRed
Ny avelsplan
D
e mest intressanta hondjuren testas genomiskt på
VG´s bekostnad, men även de hondjur som testas
privat är kandidater när avelsavdelningen en gång/
månad går igenom testresultat och skriver spolkontrakt som
ger lantbrukaren 9 000 kr i bidrag för att spola sin kviga, eller
möjlighet att sälja sin kviga för spolning i VikingGenetics anläggning i Skara. Nya tjurkalvspriser from maj modell 1: 27
200 kr vid inköp + 36 200 kr vid insättning som semintjur,
och modell 2: 45 000 kr vid inköp.
Användning av
genomiska tjurar ökar
A
nvändningen av genomiska tjurar för VikingRed på
hemmamarknaden har gått upp till 94 % under
första delen av 2015. Användningen under 2014
låg på ca 80 %.
Var hittar vi
VikingRed-tjurarna?
L
antbrukare Kari Paananen, Finland beslutade 2009 att
företaget skulle satsa seriöst på avel och köpte 15 embryon från ASMO, kärnbesättningen i Finland. Det resulterade i ett antal dräktigheter och flera kvigkalvar. En av
dem var Asmo Heilimo ET (Turandot x Miqur). Heilimo blev
genomiskt testad av VikingGenetics som kviga och hade högt
gNTM.
Kari fick spolkontrakt och spolade henne med tjurfadern
Yllyke. Det var den första spolningen någonsin i besättningen.
Spolningen gav fyra fina embryon vilket resulterade i bl.a. VR
Ylpeys ET som köptes av VikingGenetics. Heilimo blev därefter själv dräktig med Yllyke och det resulterade i en kvigkalv.
Heilimo behöll sitt fina NTM och funktionella exteriör,
och hon blev spolad för andra gången som 1:a kalvare med
VR Urut. Resultat: sju användbara embryon och fem dräktigheter som gav fyra kvigkalvar och ännu en tjurkalv som var
intressant för VikingGenetics. Han blev genomiskt testad och
inköpt till tjurstationen i Hollola.
Efter spolningen blev Heilimo seminerad med VR Uudin
och fick en tjurkalv. Även om kvoten av testade tjurkalvar efter VR Uudin mer eller mindre var förbrukad, så gjorde den
intressanta Heilimos bedriften att kalven blev testad och det
med extremt gott resultat. ”Samtliga av hennes testade tjurkalvar har köpts av VikingGenetics, det är rätt bra utdelning,
eller hur?” ler Kari. ”För de pengarna som jag fick för VR Yl-
14
avelsnytt | JUNI 2015
peys köpte jag en Heatime-anläggning till kvigstallet – det var
en riktigt bra investering!”
Heilimos dotter Kesäheinä, en kviga med fina genomiska
värden är redan spolad med VR Faradi och seminerad med VR
Lazer.
Kari har fortsatt att köpa 5-10 embryon per år till sin besättning på 40 kor. Att han är med i LD-projektet betyder också att alla födda kvigkalvar testas, för att hitta de bästa hondjuren till nästa generation.
Stark trend för NTM
G
enomisk selektion har inneburit stora förändringar
i avelsprogrammet och vi kan nu se de första positiva effekterna på ökad genetisk nivå även på hon-
NTM
- Tjurar
NTM
- Kor
30
20
10
0
-10
-20
-30
-40
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2006
2007
2005
2004
2003
2002
2001
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
djuren.
Figur 1 visar den genetiska trenden för semintjurar och
kvigor i VikingRed populationen i Danmark/Finland/Sverige. Den visar att tjurar har en högre genetisk nivå än hondjur, vilket är självklart då den största kraften i ett genetiskt framsteg är i selektionen bland tjurar, och att de får en
bred spridning bland hondjuren. Trenden för tjurarna blev
väldigt tydlig efter införandet av genomisk selektion 2009.
Två år senare kan vi se en svag ökning av den genetiska
trenden även för hondjur. Medeltalet på NTM för kvigor
födda 2014 är ca 4 NTM-enheter högre tack vare genomisk
selektion. Värdet på denna extra ökning betyder grovt räknat ca 100 000 000* kr för mjölkproducenter i Sverige/Finland/Danmark. 4 år efter införandet av genomisk selektion
för VikingRed är alltså vinsten för Nordiska mjölkproducenter ca 1 000 kr för varje född röd kviga under 2014!
Figur 1. Genomiskt framsteg
i NTM för VikingRed
100.000 nya kvigor som påbörjar mjölkproduktion per år
x 4 NTM enheter per kviga x 100 kr per index-enhet och laktation x 2.5 laktation per kviga
Tabell 1. Åldersklasser medeltal NTM och årligt genetiskt framsteg för semintjurar och kvigor
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
VikingRed, semintjurar
1,8
4,5
9,6
13,1
17,9
21,1
28,2*
Årligt genetiskt framsteg
1,9**
2,7
5,1
3,5
4,8
3,2
7,1
VikingRed, hondjur
-5,1
-3,3
-1,5
1,1
3,7
6,6
9,6*
Årligt genetiskt framsteg
1,8**
1,8
1,8
2,6
2,6
2,9
3,0
*Beräknade värden från VG
** medeltal för det genetiska framsteget mellan 1993 till 2008
Viktoria Luttu Wahlberg,
ny medlem i VikingRed raskommitté
”
Jag heter Viktoria Luttu
Wahlberg och driver
Luttugården AB tillsammans med min man Henrik.
Gården ligger i Soukolojärvi,
Övertorneå, ca en mil söder om
Polcirkeln nära den finska gränsen.
Viktoria Luttu Wahlberg
Gården är min hemgård som
vi tog över av mina föräldrar på
90-talet. Den består av ca 70 SRB-kor som mjölkas av en robot. Vi föder även upp ungtjurar i ett stall med 100 platser,
och köper in ett 50-tal tjurkalvar/år.
Gården består av 15 ha åkermark och 200 ha skog, men vi
odlar totalt 190 ha inklusive ca 20 ha naturbeten.
Mitt största intresse är djuren och avel. På gården har SRB
varit den dominerande rasen sen 60-talet då SKB byttes ut.
Några låglandskor hade mina föräldrar, ”för allmänbildningens skull”, men 1992 gick vi över till att enbart ha SRB. Vi
tycker om att det är en rejäl och lättskött ko. Rolig att jobba
med eftersom de inte alla är ”stöpta i samma form”.
Under 10 år var jag med i SRB-föreningens styrelse, men
slutade förra sommaren. Nu har jag fått en ny utmaning och
ser verkligen fram emot att igen få jobba med att försöka föra
SRB och VikingRed mot framtiden!
JUNI 2015 | avelsnytt
15