Ladda ner pdf - Combitech.se

ONTIME > COMBINED
Combitechs magasin i ny skepnad
1500 KONSULTER I 200 KM/H
Emmas STCC-bil täckt av våra konsulter
TEMA
MODEL BASED
ENTERPRISE
Halverad utvecklingstid –
arbetssättet som förändrar
produkt­utveckling i grunden
Ett magasin om
kombinationskraft av
nr 1 – juni 2015
SPELGRAFIK
ARKITEKTUR
FORDONSUTVECKLING
LIVSCYKEL
UNDERHÅLL
INFORMATION OF THINGS
Foto svarteld.com
Saab räknar med att halvera
utvecklingstiden för den nya
­generationens stridsflygplan med
hjälp av modellbaserad metodik.
ONTIME > COMBINED
I din hand har du det nya magasinet
från Combitech – med ny form och nytt
namn! Vi hoppas att du både känner
igen dig och uppskattar den nya formen. Vi passar också på att byta namn
från OnTime till Combined, vilket speglar vår syn på kombinationskraft och
korsbefruktning mellan branscher. Vi
tar gärna emot återkoppling på innehål-
7
TEMAINTRODUKTION
4
SÄNKT KOSTNAD ÖVER LIVSCYKELN
7
MODIG LEDNING ETT KRAV
10
VÅGA LITA PÅ SIMULERINGARNA
12
COMBITECH GASAR I STCC
15
OPTIMERINGSDRIVEN UTVECKLING
16
MINSKAT STILLESTÅND
18
NYTT ARBETSSÄTT LYFTE PROJEKT
20
KLIV IN I MODELLERNA
22
NYHETER FRÅN COMBITECH
24
INFORMATION OF THINGS
26
SOCIAL ENGINEERING
28
let och den nya formen. Trevlig läsning!
16
# 1 2015
Ett magasin om
kombinationskraft av
20
Ansvarig utgivare Charlotte Magnusson
Redaktör Stina Svensson, [email protected]
Redaktionsråd Charlotte Magnusson, Göran Carlzon, Johan
Gunnarsson och Patrick Hedin
Läs detta och andra nummer på www.combitech.se/combined
kontakta oss på [email protected]
Saab AB. I denna högteknologiska miljö, som präglas av skarp
global konkurrens och mycket höga kundkrav, har Combitech
utvecklats till ett företag i framkant när det gäller avancerad utveckling av produkter, verksamheter, säkerhet och system.
Combitech Linköping: Box 15042, 583 15 Linköping.
Besök Universitetsvägen 14.
ÖMÄRK
ILJ
T
M
Combitech Jönköping: Box 1017, 551 11 Jönköping.
Besök Änkhusgatan 9.
341827,1
combined är en branschtidning som tar upp aspekter av
teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett
tema som sätter extra fokus på ett utvalt område.
Cyber
Security
22
24
Combitech är ett nordiskt teknikkonsultbolag med över 1400
medarbetare i Sverige, Norge och Finland. Vi kombinerar teknisk
spetskompetens med djupa branschkunskaper, helhetsförståelse
och särskilt fokus på miljö och säkerhet. Resultatet är anpassade,
hållbara lösningar för kunder med höga krav som verkar både
nationellt och globalt. Våra kunder finns primärt inom industri,
försvarsindustri, försvar och offentlig verksamhet. Combitech är
ett självständigt dotterbolag till försvars- och säkerhetsföretaget
Combitech Växjö: Ljungadalsgatan 2, 351 80 Växjö
TRYCKERI
Combitech finns även i Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg,
Helsingborg, Hässleholm, Karlskoga, Karlstad, Kista,
Kristianstad, Ludvika, Lund, Malmö, Norrköping, Skövde,
Sundbyberg, Sundsvall, Trollhättan, Uppsala, Västerås,
Östersund, Örebro, Oslo, Stavanger, Tampere, Jyväskylä, Espoo
och Säkylä.
Produktion Combitech och Erichs Communications. Text där
­annat ej anges Kent Olofsson och Anna Sigurdsson Schedin.
Form svarteld.com, tryck LTAB, Linköpings Tryckeri AB.
MODELLBASERAT ARBETE
NU I HELA
VÄRDEKEDJAN
Combitechs tidigare magasin om modellbaserat
arbete väckte stort intresse. Mycket har också
hänt sedan dess – i det här magasinet tittar vi
närmare på hur användning av modellbaserad
teknologi och metodik har utvecklats.
Magasinet finns även som PDF på
www.combitech.se/combined
Den första generationens modellbaserade arbete genomfördes punktvis. När i stort sett alla
avdelningar och professioner kan dra nytta av samma modell har företaget tagit steget till MBE.
Många begrepp cirkulerar när företag
diskuterar modellbaserad teknologi
och metodik. Ibland finns till och med
olika begrepp för samma sak. Ett viktigt
grundbegrepp är MBE, Model Based
Enterprise, som är något av ett samlingsbegrepp och här får stå för modellbaserat arbete i en bred mening.
MBE omfattar både 3D, 2D och systemmodeller där verkligheten på något sätt
är representerad för att effektivisera
verksamheten och resultaten längs hela
produktens livscykel. Begreppet inbegriper många specifika modellbaserade
tekniker – se sidan 6 – och handlar i stor
utsträckning om att förena de olika disciplinerna i syfte att ska en brygga mellan verksamheter på ett så effektivt sätt
som möjligt.
Artiklarna i detta nummer kommer
att ge en inblick i hur modeller kan användas på flera olika sätt. En tydlig röd
tråd är att modellbaserat arbete blir allt
viktigare inom svensk industri. Men den
kanske allra viktigaste slutsatsen av artiklarna i den här tidningen är värdet av
människan. Man skulle till och med kunna säga att den viktigaste aspekten av
4
MBE varken är teknik eller programvara,
utan vikten av att förändra människans
invanda arbetssätt och attityder. En viktig lärdom blir därför att om människan
inte sätts i fokus i förändringsarbetet
kommer MBE aldrig att lyckas fullt ut.
Tomi Uimaniemi & Johan Gunnarsson ger en introduktion till MBE.
JOBBAR VI INTE REDAN MED MBE?
Modeller och simuleringar är i sig inte
någon nyhet. De används sedan länge
och är väl etablerade i så måtto att de
används i specifika moment. Exempelvis
för att göra en beräkning eller att simulera ett beteende i syfte att slippa utföra
prov och kostsamma experiment. CADverktyg är exempel på modellbaserade
system som har funnits länge inom
ramen för det som kallas MBD, Model
Based Definition. Så hur har då MBD utvecklats till MBE?
Enkelt förklarat kan man säga att den
första generationens MBD användes
punktvis i den totala processen för produktutveckling. CAD-verktygen kanske
endast används inom en enskild verksamhet såsom konstruktionsavdelningen. Men när resultatet av arbetet, dvs
konstruktionen i form av en 3D-modell,
ska tas vidare till produktionen så blir
det stopp eftersom 3D-modellen inte
är användbar i de efterföljande stegen.
Många modellbaserade metoder och
verktyg som används förblir därför isolerade i sina egna »silos«. MBD används
i de fallen inte till sin fulla potential för
hela verksamheten. När steget nu tas
mot att hela företaget kan dra nytta av
modellen, ja till och med företagets kunder och leverantörer, då tas samtidigt
steget mot att bli ett modellbaserat företag, ett MBE.
MBE PÅ BREDDEN –
THE MBE EVOLUTION
För att lyckas med arbetet att bryta
begränsningarna, så att modellerna kan
används av hela företaget och inte bara
inom en isolerad process, krävs det att
man jobbar med tre aspekter:
Det behöver finnas verktyg som
klarar av att hantera flera arbetsmoment
och aspekter i produktutvecklingen,
men som ändå jobbar mot samma modell. Det handlar också om att göra modellen tillgänglig så att den blir bekväm
att använda. Artikeln om Donya längre
fram i tidningen ger en inblick i vad
framtiden har ett erbjuda.
Teknik.
Information. All form av kunskapsutbyte mellan människor och olika verksamhetssteg bygger på att informationen
i produktutvecklingen hanteras på ett
effektivt sätt. Här handlar det inte bara
om att tillhandahålla en gemensam
filserver. Nej, grunden för effektiv MBE
i och mellan olika verksamhetsgrenar
består i att informationen lagras eller
kopplas till den gemensamma modellen.
Modellen blir informationsbäraren i
projektet vilket medför att modellen får
en annan roll. Utöver att modellen är en
grund för beräkning och analys, så blir
också modellen ett informationsbibliotek och modellverktyget blir bibliotekarien. Överblickbarhet eller »visibilitet«
över produktens alla delar är tydliga fördelar som uppnås, vilket vi bland annat
kan läsa om i artikeln om Saab.
Arbetsätt, metodik och
även organisation kommer att behöva
förändras för att MBE ska få full effekt.
Det handlar om att nya arbetsmoment
måste införas, medan andra avskaffas.
En typisk effekt är att man vill göra flera
arbetsmoment parallella, istället för att
olika yrkesgrupper eller avdelningar
måste vänta in varandra.
Exempel på detta finns i artiklarna
från Volvo AB och Scania där detta kallas
optimeringsdriven utveckling respektive
simuleringsbaserad utveckling. Tidigare
Människ a.
fick konstruktören göra sitt jobb klart
och därefter överlämnades konstruktionsförslaget till beräkningsingenjören
som sedan gjorde sin analys. Allting
gjordes stegvis och i sekvens. MBE syftar
till att konstruktören och beräkningsingenjören istället jobbar tillsammans och
att arbetet sker genom små iterationer
tills man uppnår önskat resultat.
Detta snabbar upp arbetet och tiden
till färdig produkt väsentligt. Alternativt
breddas kompetenskraven så att fler
­aspekter och arbetsmoment kan utföras
av samma person. Volvo GTT är ett exempel på detta som också pekar på utmaningarna i att utbilda personer så att
tillräcklig bredd uppnås. Både det parallella och det breda kräver ett gediget förändringsarbete och kommer inte kunna
vara på plats över en natt. Artikeln om
Veidekke visar på ett tydligt exempel på
detta från byggbranschen.
FRÅGA FÖR LEDNINGEN
Av ovanstående resonemang framgår
att MBE blir en fråga som berör hela
verksamheten. Därför måste MBE drivas
genom medvetna beslut från ledningen.
5
Foto svarteld.com
SÄNKT KOSTNAD
ÖVER LIVSCYKELN
SAAB TIDIGA MED ­MODELL­BASERAD ­U TVECKLING
MBE – Model Based Enterprise
MBSE – Model Based System Engineering
MBD – Model Based Definition
MBM – Model Based Manufacturing
MBS – Model Based Sustainment
Många begrepp cirkulerar kring modellbaserat arbete. Vissa används inom en speciell bransch, medan andra avser en viss fas
i produktlivscykeln. MBE är något av ett samlingsbegrepp, då det betecknar en högre nivå, när hela verksamheten involveras.
Detta skiljer dagens MBE från gårdagens
modellbaserade arbete. Tidigare bestod
införandet av modeller av ett antal olika
verktyg som användes och infördes av
enskilda »champions« nere i verksamheten. MBE kan effektivisera arbetet och
korta ner utvecklingstiderna väsentligt,
men kräver samtidigt ett genomgripande förändringsarbete och blir därför en
strategisk fråga för företagsledningen.
HUR KORT KAN UTVECK­
LINGSTIDEN BLI?
Teknik, Information och Människa är
de tre nyckelord som tydligast beskriver
den evolution mot MBE som vi observerar i våra projekt och hos våra kunder.
Denna evolution har en bestämd riktning mot idén om att tiden mellan produktidé till färdig produkt görs så kort
som möjligt. Frågan är hur kort kan den
bli? I den virtuella världen skulle den åtminstone kunna bli mycket kort.
Tänk tanken att i framtiden kan det
»breda och parallella« teamet konstruera och slutföra hela produktens
alla aspekter, inklusive alla stödjande
6
Modellerna i all ära, men en viktig lärdom är att fokus också måste ligga på människan. Viljan att förändra invanda arbetssätt är avgörande för att lyckas med modellbaserat arbete.
informationssystem som exempelvis service och felsökning. Tänk att det redan
från konstruktion av produkten går att
uppleva hur en servicetekniker kommer
att kunna jobba med produkten, eller
hur det känns för en operatör att använda produkten.
På Saab inom Gripenprojektet går
tankarna delvis åt detta håll – se nästa
artikel. Att samma modell som används
i konstruktionen även används av serviceteknikerna. Detta sammanför ett
stort antal arbetsmoment till ett nytt,
parallellt och brett sätt att leva med
­modellerna. Här har Saab tagit stora
steg i att gå från en isolerad användning
av MBD till ett allomfattande arbetssätt.
Detta är ett exempel på en evolution från
MBD till att bli ett fungerande Model
Based Enterprise.
De sista 20% av ett projekt är de som
kostar 80% av pengarna. Det är ett
talesätt som alltför o
­ fta är sant.
Ett sätt att minimera risken för
att det inträffar är att använda
­modellbaserad utveckling.
Genom att visualisera allt i en modell
som alla inblandade kan arbeta med
blir det enklare att upptäcka problem i
ett tidigt skede och åtgärda dem innan
de hamnar i produktion och blir riktigt
dyra att fixa till.
På Saabs affärsområde Aeronautics är
allt konstruktionsarbete modellbaserat
idag och det gäller även inom exempelvis underhåll.
– En stor fördel med att arbeta modell­
baserat är visibiliteten, att alla ser samma sak och arbetar med samma m
­ odell
samtidigt, säger Lars Hellmark som
arbetar med Product Data Architecture
inom underhåll på Saab.
Den gemensamma 3D-modellen ger
bland annat bättre möjlighet att arbeta
parallellt.
– Man behöver inte längre vänta på att
en konstruktör ska dra ut en ritning på
arbetskopian vi ska arbeta med, utan nu
får alla direkt tillgång till den senaste
modellen så snart den sparats i systemet, säger Lars Hellmark.
Foto svarteld.com
7
Foto svarteld.com
Gripen används
idag av fem länder:
Sverige, Tjeckien,
Ungern, Sydafrika
och Thailand.
Till skillnad från dagens stridsflygplan utvecklas nästa generation, Gripen E, helt utan traditionella ritningar.
LÄTTARE ATT UNDVIKA
20/80-FÄLLAN
Det gör att alla inblandade kan arbeta
med sin del utan att behöva vänta på att
få just sin ritning eftersom allt ligger i
modellen. Något som ökar möjligheten
att upptäcka problem
tidigt i processen, så
att man inte hamnar
i 20/80-fällan.
– Förr fick vi lägga
ihop olika ritningssatser för att förstå
hur det verkligen såg
Lars Hellmark
ut. Då var det inte
lätt att exempelvis se var man kunde
dra ett rör utan att det kolliderade med
något, men nu ser man direkt i modellen var det finns plats och var det skulle
orsaka problem, säger Per Pettersson,
Technical Manager Availability
Performance på Saab.
Det här har gjort att antalet kollisioner har minskat kraftigt och att arbetet kan skötas mer effektivt. För hur
8
e­ rfaren man än är kan det vara svårt
att få en helhetsbild genom att titta på
flera olika ritningar på en gång.
– Tidigare var det som att lägga pussel
när man skulle förstå hur allt hängde
ihop. För att få en bra bild så hände det
att man fick gå ut där det stod ett flygplan och ta bilder på det man jobbade
med. Idag har vi en modell som innehåller i stort sett alla system och ger oss en
mycket bättre överblick över hela systemet, säger Hans-Olof Berlin, Manager
Integrated Logistics Support på Saab.
En annan viktig del i att undvika förseningar och fördyringar är att hela tiden
ha med kunden i processen. Med en modell blir det enklare att visualisera hur
det hela kommer att se ut och hur man
egentligen tänkt.
– Vi har haft representanter här från
försvarsmakten och diskuterat med dem
om det t. ex. verkar vettigt att bygga in
radarn på ett visst sätt. Vi kan då titta
och peka direkt i modellen, vilket gör
det mycket enklare för kunden, som inte
jobbar med detta dagligen, att förstå
konsekvenserna av olika val än om vi
ska försöka förklara samma sak genom
att gå igenom olika ritningssatser som
de ska försöka sätta ihop i huvudet,
­säger Per Pettersson.
SLIPPER KONFLIKTER
I ­S LUTFASEN
Man slipper då problemet med konflikter i slutfasen av
projektet när kunden
upptäcker att det
de föreställt sig inte
alls överensstämmer
med det leverantören
faktiskt levererar. Att
möta en missnöjd
Per Pettersson
kund med »det såg ni
väl på ritningen« är knappast populärt.
– Med modellen som underlag ser alla
precis hur det kommer att se ut. Det gör
det också enklare att få en bra dialog
om de kompromisser som kan behövas eftersom det direkt går att visa var
Den gemensamma 3D-modellen ger bättre förutsättningar för olika yrkesgrupper att arbeta parallellt.
problemet ligger och hur olika alternativ
kommer att påverka slutresultatet, säger
Hans-Olof Berlin.
Underleverantörer och konsulter är andra grupper som det blir enklare att ta in
om det finns en 3D-modell att utgå ifrån.
– Modellen ger oss till exempel möjlighet att ta in personer som är väldigt
kunniga inom ett visst område, men
som kanske inte är så vana vid att läsa
ritningar. Exempelvis någon som är väldigt bra på brandskydd. Då kan vi visa i
modellen hur vi tänkt oss en lösning och
fråga hur det skulle fungera ur brandskyddssynpunkt, säger Hans-Olof Berlin.
»DET KOMMER ATT GÅ
IHOP LÄNGRE FRAM«
Nu är det inte bara konstruktionskostnaderna som är viktiga utan det är
kostnaden över hela livscykeln som är
intressant och här kan modellen också
spela en viktig roll.
– Det är kanske inte säkert att det blir
billigare när man designar, men att det
kommer att gå ihop längre fram. Det
blir till exempel billigare att genomföra
ändringar när man har en modell att
utgå ifrån och så kan underhållet bli effektivare, säger Lars
Hellmark.
Ett exempel på det
är att en brukare
idag kan behöva ha
med sig elva olika
instruktioner ut till
planet för att veta
Hans-Olof Berlin
hur en h
­ ydrualpump
ska bytas. Det är svårt att skapa sig en
helhetsbild av vad som behöver göras genom att läsa dessa instruktioner en efter
en. I framtiden kan alla dessa skrivna
instruktioner ersättas av en modell.
– Vi kan nu skapa en berättelse med
hjälp av modellen där vi bild för bild kan
visa att du först tar bort den här luckan,
sedan viker du undan den här slangen
och så vidare. Istället för att först låta
någon göra en beredning över det jobb
som behöver göras och sedan lämna
över det till något som skriver ihop en
instruktion och någon annan som får
illustrera det hela kan vi ta ut illustrationerna direkt i modellen, visa steg
för steg hur arbetet ska utföras i bilder
och begränsa texten till sådant man bör
tänka på, säger Lars Hellmark.
VILL UTVECKLA SÄTTET ATT
ARBETA MED MODELLER
Så att arbeta modellbaserat löser många
problem och ger många fördelar. Det är
inte lösningen på allt, men det är helt
klart överlägset att arbeta med ritningar
som tidigare.
– Att återgå till att arbeta med ritningar tror jag inte någon vill idag. Det
rör sig istället om att utveckla hur vi arbetar modellbaserat så att vi kan arbeta
mer proaktivt och slippa behöva ta itu
med problem i sent skede bara för att vi
missade det tidigare. Vi vill helt enkelt
kunna använda modellen för att arbeta
mer proaktivt i fortsättningen, säger
Lars Hellmark.
9
Saab räknar med att halvera
utvecklingstiden för den nya generationens stridsflygplan med hjälp
av modellbaserad metodik. Även
utvecklings- och produktionskostnaderna beräknas minska. Saab
har därmed brutit en kostnadskurva som ansetts omöjlig att komma
ifrån: att kostnaderna ökar i
samma takt som prestandakraven.
MODIG LEDNING ETT KRAV
När en organisation ska börja arbeta med­­model­l­baserad utveckling ställer det höga krav på cheferna. Hur de arbetar med frågan kan vara ­avgörande
för om genomförandet lyckas eller inte.
10
Lars Ydreskog, chef för Operations på
Saabs affärsområde Aeronautics, är en
av de drivande krafterna bakom företagets införande av en modellbaserad
­metodik och han m
­ enar att mod är
­viktigt för att lyckas.
– Det finns många som kör små pilotfall, men som inte vågar ta steget fullt
ut och införa förändringen i hela verksamheten. För att få hela vinsten med
förändringen måste man förändra hela
­flödet och då gäller det att ha modet att
ta det beslutet även om man inte helt
och hållet kan överblicka alla konsekvenser, säger han.
TYDLIGHET MED ATT GRUND­
STRATEGIN LIGGER FAST
När beslutet väl är fattat och förändringen genomförs gäller det att vara uthållig.
Det kommer alltid att finnas de som
inte gillar förändringen och det kommer
säkert att komma bakslag som man inte
räknat med. Här är chefernas roll att
vara tydliga med att grundstrategin ligger fast och att även om det kan kännas
tungt ibland så ska förändringen likafullt
genomföras, eftersom den ger så mycket
positivt när allt har trimmats in. Det betyder nu inte att man ska köra över medarbetare som kommer med kritik.
– En förändring som omfattar hela
organisationen påverkar många männ-
Lars Ydreskog
iskor och deras vardag så det gäller att
vara lyhörd och villig att korrigera när
det behövs, men att för den skull aldrig
vika från själva grundstrategin, säger
Lars Ydreskog.
OLIKA DELAR AV ORGANISA­
TIONER VINNER OLIKA MYCKET
Sedan gäller det också att ge medarbetarna det stöd de behöver. Det kan
handla om metodstöd och hur det
­påverkar deras arbetsmetoder, men
även att ge dem insikt om hur förändringen kan påverka olika delar av organisationen på olika sätt.
– En förändring som MBD påverkar
hela flödet och i vissa delar av flödet
kan det upplevas som att det blir mer
arbete, medan vinsten märks i andra
delar. Speciellt i inlärningsfasen kan det
bli så att en del av organisationen som
konstruktion ser förändringen som bara
merarbete medan de längre ner i flödet
ser jättefördelar med att alla delar nu
passar bättre. För att få alla att förstå fördelarna med förändringen är det viktigt
att visa upp hur helheten förändras och
att de inte bara ska se på hur deras bit av
flödet påverkas, säger Lars Ydreskog.
Slutligen gäller det också att ledningen förstår att det här handlar om en
investering.
– Det kommer att krävas en inlärningstid och för oss kostade det kanske
någon timme mer i konstruktionsstadiet
i inledningsskedet, men det får effekt
rätt snart och om vi inte gör det här i tid
kommer konkurrenterna att springa om
oss, säger Lars Ydreskog.
Foto svarteld.com
11
Läs mer om Scania på
www.combitech.se/combined
SCANIA STÅR INFÖR TEKNIKSKIFTE
VÅGA LITA PÅ
­SIMULERINGARNA
Scania står inför ett omfattande teknikskifte i övergången till simuleringsbaserad utveckling. Fordonsutveckling är traditionellt provningstungt, såväl i
konstruktion som i verifiering i olika skeden. Kraven
på tillförlitlighet är av förklarliga skäl högt satta.
FOKUS PÅ EGENSKAPER SOM
SÄRSKILJER VARUMÄRKET
Scanias forskning och utveckling är egenskapsdriven,
det vill säga att all utveckling syftar till att förbättra
varumärkesskiljande egenskaper som bränsleekonomi
men även tillförlitlighet, låga reparations- och underhållskostnader, säkerhet och komfort. Detta är också
förklaringen till att metoden inom Scania kallas simuleringsbaserad utveckling – att all produktutveckling är
egenskapsdriven.
12
Det är särskilt viktigt att understyrka att
en lastbil är ett produktionsverktyg – en
kugge i ett komplext logistiksystem. I
en »just in time«-värld är marginalerna
för leveransförseningar obefintliga.
En bussoperatör i Stockholms län ska
exempelvis möta kravet på 99 procent
tillgänglighet.
Strategin inom industrin har varit att
prova, prova och åter prova. Och det
har gett utdelning för Scania i form av
fallande garantikostnader och bättre
kvalitet på produkterna än vad som varit
möjligt någonsin tidigare. Provningen
har dessutom på senare tid snarare tenderat att öka än att minska när komplicerade elektroniksystem styr allt fler av
funktionerna i tunga fordon.
I denna miljö står simuleringsbaserad
produktutveckling inför ett genombrott.
Scania har med undantag för ett par år
under finanskrisen 2008–2009 kunnat
uppvisa goda resultat och trycket har
därför inte varit lika stort att anamma
modernare beräknings- och provningsmetoder. Men nu ökar insikten om att
det i längden helt enkelt inte är hållbart
att klara av ett växande verifieringsbehov med traditionell fysisk provning
– varken i form av medarbetare, lokaler
eller ekonomiskt.
SAMMANHÅLLET FLÖDE AV
­V IRTUELLA PROTOTYPER
Fördelarna med simuleringsbaserad produktutveckling är flera men i huvudsak
innebär de att Scanias forskning och utveckling får ett bättre resursutnyttjande,
minskar ledtider, hanterar en växande
komplexitet samt ökar förmågan att förutsäga produktegenskaper.
Kent Johansson & Oskar Thorin
I stort går detta ut på att etablera ett
virtuellt flöde av prototyper på olika
sammanhållna nivåer – bland annat
helmotor, helchassi och helhytt och
helfordon. Detta kräver att metoder för
simuleringsbaserad produktutveckling
fastställs med redovisad förmåga att
leverera önskat resultat. I verksamheten ska sedan virtuella utvärderingar
taktas i enlighet med att utvecklingen
framskrider.
– Vi ska ha ett beslutsfattande som
bygger på virtuella utvärderingar, säger
Oskar Thorin, chef för Scanias utvecklingssektion för fordonsdynamik och
chassikonstruktion. Det är ingen idé att
anamma simuleringsbaserad produktutveckling om vi sedan inte vågar låta
det ligga till grund för beslut. Och vi ska
tillse att alla simuleringsresultat finns
tillgängliga vid samma tid snarare än att
utvärdera respektive simulering när den
råkar vara klar.
Förutsättningen är att först kartlägga
simuleringsmetoderna och fastställa det
exakta användningsområdet. Vilken roll
kan de spela? Vilken typ av beslut kan
de användas för?
– Detta måste vi veta på förhand så att
varje konstruktionsgrupp i god tid har
tydlig information om vilken simulering
som krävs för ett visst beslut.
SIMULERINGARNA MÅSTE ­
SKE SAMTIDIGT
Det innebär att simuleringar för hållfasthet, flödesberäkningar, ljud och
vibrationer, dynamik, och slutligen
simuleringar för att avgöra att de nya
komponenterna passar ihop, måste ske
samtidigt.
– Först då kan vi dra full nytta av
processen. Vi eliminerar väntetiden
för att alla ska ha beräknat klart.
Dessutom kan vi genomföra parallella provningar i datorn som inte kan
13
COMBITECH GASAR
EMMA KIMILÄINEN & PWR RACING TEAM
Combitech är för tredje året i rad s­ tolt
huvud­sponsor till PWR Racing Team
som tävlar i STCC – Scandinavian
Touring Car Championship. Teamets
förare är i år Daniel Haglöf och Emma
Kimiläinen, en 25-årig finländska som
gör sin andra säsong i ­serien och som nu
är redo att fightas om topplaceringarna.
Säsongen i­ nleddes 9 maj i Skövde och
totalt ­genomförs sju deltävlingar.
– Att stötta PWR Racing Team är ett
Scanias forskning och
utveckling är bland
den mest omfattande
i Sverige. Under 2014
sysselsatte verksamheten
omkring 3 500 personer och omsatte drygt
fem miljarder kronor.
göras fysiskt, exempelvis samtidiga
broms- och luftströmningsprov. När
alla får samma underlag samtidigt uppnår vi en tydlig takt och puls också för
konstruktionsgrupperna.
Med ett konsoliderat resultat blir det
väsentlig enklare och snabbare att, i den
mån det krävs, göra fortsatta iterationer
i utvecklingen. Då kan man ta itu med
flera avvikelser samtidigt.
– Det är ingen idé att göra en placerings- och monteringsanalys för att sju
veckor senare upptäcka att komponenterna ändå inte håller eller sitter på en
plats som kan bli för varm.
FEL KAN UPPTÄCKAS
I ETT T
­ IDIGARE SKEDE
Lastbilen, bussen och motorn är, som
påpekats tidigare, ett arbetsredskap som
ska bidra till kundens intjäning. Scania
ska därför erbjuda kunderna produktegenskaper som motsvarar deras behov.
Tidiga upprepade iterationer bidrar både
till att snabbare och resurseffektivare
förbättra egenskaper och kvalitet.
När målen för önskade och eftersträvade produktegenskaper är givna kan man
genom tidiga simuleringar undvika sena,
oönskade, kostsamma och tidskrävande ­
– men olyckligtvis nödvändiga – omtag
för att komma till rätta med avvikelser
som upptäcks sent i traditionell provning.
14
– Det är inget mål att minska antalet
iterationer, förklarar Kent R Johansson,
Senior Technical Advisor inom simulering på Scanias forskning och utveckling. Tvärt om, vi vill ha fler. Vi ska vara
framtunga i utvecklingen, det är snabbare och billigare.
Med den stora kombinationsflora som
Scanias modulsystem erbjuder är simuleringsbaserad utveckling idag nödvändig.
KORTARE TID FRAM TILL
­P RODUKTLANSERING
Scanias forskning och utveckling pekar
på flera fördelar som kan uppnås genom
simuleringsbaserad utveckling, bland
annat minskad resursåtgång främst till
följd av att färre prototyper krävs.
Ledtiderna fram till produktlansering
kan också väsentligt förkortas genom
att ett helt varv i utvecklingen kan
undvikas eller avsevärt förkortas. Vid
fältkvalitetsproblem kan konstruktionsförändringar snabbare införas till
gagn för kunderna och Scania. Faktum
är att varje konstruktion kan optimeras
led i arbetet med att stärka vår profil
som nordiskt konsultbolag, nära kopplad till vår satsning inom fordonsindustrin. Racing är en sport som engagerar
många, och som b
­ ygger på teknik och
teamarbete, precis som teknikkonsult­
yrket. Emma Kimiläinen är dessutom
en utmärkt förebild i vårt arbete med
att locka fler tjejer till teknikbranschen, säger Charlotte Magnusson,
­informationschef på Combitech.
bättre genom upprepade virtuella försök redan i konstruktionsmiljön. Varje
försök e­ fterföljs av en liten justering av
konstruktionen för att på så sätt snabbt
uppnå ett optimalt resultat.
– Vi kallar det konstruktionsnära beräkningar och vi jobbar oss snabbt framåt mot den optimala konstruktionen
genom en iterativ process, säger Kent R
Johansson.
»SIMULERINGSBASERAT
ARBETE VÅR ENDA CHANS«
– Det viktiga är att hålla fordonets egenskaper ur kundens perspektiv i fokus. Vi
ska ständigt optimera konstruktioner för
de egenskaper som kunden värdesätter
likväl som för Scanias monteringsprocess. Vi måste också klara av att optimera och verifiera den otroligt breda kombinationsflora som vårt modulprogram
erbjuder. Att arbeta simuleringsbaserat
är vår enda chans att klara av detta.
Allt detta kräver en förändring i tankesätt, en tillit till datoriserad provning
som Oskar Thorin är övertygad successivt kommer att vinna terräng.
– Vi måste våga lita på simuleringar
och välja att fatta beslut som bygger på
dessa. Vi ska inte »för säkerhets skull«
invänta provresultatet. Det blir lite som
att slänga pappret, men först se till att ta
en kopia!
Om man går närmare syns det att Emma Kimiläinens bil pryds av hundratals ansikten på Combitechs konsulter.
Foto martinoberg.se
15
VOLVO CAR GROUP
OPTIMERINGSDRIVEN
UTVECKLING
Fordonsindustrin har i många år använt
modeller och simulering för att reducera fysisk provning vid exempelvis
krocktester. Nu är man på väg att
ta nästa steg och det handlar då
om optimeringsdriven utveckling.
Volvo Car använder begreppet optimeringsdriven utveckling för sitt nästa steg i utvecklingen. Mycket finns att vinna, men ännu finns flera olösta utmaningar.
– Historiskt sett har vi varit bra på att
använda simulering för att verifiera
det vi redan utvecklat innan vi börjar
bygga. Med optimeringsdriven utveckling vill vi nu bli bättre på att använda
simulering i ett så tidigt skede av utvecklingen som möjligt, säger Harald
Hasselblad, analysingenjör på Volvo
Car Group och en av de drivande när
det gäller just optimeringsdriven ut­
veckling på Volvo Car.
Idag kan man säga att konstruktion
och beräkning arbetar iterativt. Det
vill säga att först ritar konstruktören
exempelvis en del av strukturen, sedan
går det över till beräknaren som skapar
en simulering för att se om allt fungerar
som konstruktören tänkt sig, resultaten
skickas tillbaka till konstruktören som
kan utföra nödvändiga ändringar och
skicka tillbaka den nya konstruktionen
till beräknaren och så vidare.
MÅLET ÄR ATT ARBETA ­
MYCKET MER PARALLELLT
Konstruktör och beräknare får då vänta
på varandra och ett av målen med optimeringsdriven utveckling är att de ska
kunna arbeta mycket mer parallellt.
– Vi vill att konstruktör och beräknare
ska arbeta tillsammans för att ta fram
16
strukturen. En beräknare ska kunna
sitta med en konstruktör och ge det beräkningsstöd som behövs för att direkt
kunna simulera en ny konstruktion
istället för att skicka den fram och tillbaka, säger Harald Hasselblad.
Harald Hasselblad
Förutom att väntetiderna minimeras
blir det också lättare för alla inblandade
att förstå vad som verkligen är viktigt
i en konstruktion och vilka förändringar som ger störst effekt. Man kan se
vilka de viktigaste lastvägarna är – hur
­lasten fördelas genom konstruktionen,
vilka parametrar som har den största
­på­verkan på resultatet man vill ha och
så vidare.
LÄTTARE ATT UTMANA
­E XISTERANDE LÖSNINGAR
Om konstruktör och beräknare jobbar
tätt ihop i de tidiga faserna ökar möjligheterna att identifiera och genomföra
stora ändringar utan att det kostar
mycket. Att använda simulering i ett tidigt skede kan också vara ett bra sätt att
öka innovationen.
– Om man ritar något på ett traditionellt sätt så bygger man också gärna på
tidigare erfarenhet och då blir det svårt
att utmana existerande lösningar. Du
vet vad som fungerade tidigare, men
inte om en annan typ av lösning kanske
skulle fungera bättre. Genom att använda simuleringar tidigt kan du experimentera mer och hitta lösningar som
inte är lätta att identifiera ingenjörsmässigt annars, säger Harald Hasselblad.
»VI SKAPADE ETT TEKNISKT
KUNSKAPSNÄTVERK«
Genom att låta simuleringar vara med
och driva konstruktionsutvecklingen
kan Volvo Car testa fler alternativ och
koncept innan det är dags att ta fram
prototyper, vilket i sin tur ska kunna
­reducera utvecklingstider och kostnader.
Det är i alla fall idén.
– För knappt ett år sedan skapade vi en
arena, Optimization Culture Arena, för
det här inom Volvo Car. Där bygger vi ett
tvärtekniskt kunskapsnätverk för att skapa en kultur kring optimeringsdriven utveckling och visa upp de goda exemplen
på detta i organisationen. Vi vill att det
ska bli standard att arbeta så här, men vi
vet att det kommer att ta ett antal år att
komma dit, säger Harald Hasselblad.
Det finns nämligen en rad utmaningar
kvar att lösa innan optimeringsdriven
utveckling kan slå igenom på allvar. En
sådan är att förstå vad man egentligen
ska simulera i tidiga faser.
– När vi arbetar traditionellt med
att verifiera det som redan ritats vet vi
exakt vad vi räknar på och kan köra
detaljerade simuleringar som väldigt
väl beskriver hur den konstruktionen
kommer att fungera. Att göra det i ett
tidigt skede är inte så intressant eftersom hela idén är att vi enkelt ska kunna
förändra konstruktionen och testa olika
lösningar. Så vi måste tänka på att köra
mer övergripande simuleringar istället.
Att förstå exakt vad som fungerar bäst
att utvärdera tidigt är en av våra stora
utmaningar, säger Harald Hasselblad.
En annan utmaning är att förstå hur
nya material kan användas på bästa sätt.
– Det finns till exempel exklusiva
kompositmaterial som kan ge väldigt
effektiva lösningar, men de är svåra att
simulera i dagsläget så där krävs det mer
forskning för att vi ska kunna arbeta
med dem i våra simuleringar. Dessutom
kan de vara svåra att använda i produktionen, vilket vi måste tänka på. Bygger
man exempelvis flygplan har man i
Volvo Car vill skapa en kultur som
inspirerar till optimering i tidiga faser.
regel förhållandevis små serier och då
kan man ha en viss del handpålagda
kompositer, men vi har serier om hundratusentals bilar och då måste allt vara
konstruerat för massproduktion, säger
Harald Hasselblad.
DEN STÖRSTA UTMANINGEN
HANDLAR OM ARBETSSÄTTET
Den allra största utmaningen handlar
dock om själva arbetssättet. Det är aldrig
lätt att ändra beteendet i en stor organisation, speciellt som organisationen
redan är fullt upptagen med att arbeta
på ett traditionellt sätt.
– Vi kan inte kompromissa med det
som behöver göras idag utan vi måste på
något sätt hitta tid och resurser att börja
jobba med simulering i tidiga faser utan
att det påverkar vårt pågående arbete,
säger Harald Hasselblad.
Det gäller att hitta projekt som precis
är i begynnelsefasen, övertyga de inblandade om fördelarna med optimeringsdriven utveckling och ge dem det stöd
som behövs för att de ska kunna arbeta
på ett nytt sätt. I grunden handlar det
om att skapa en kultur för optimering i
tidiga faser.
– Målet är att det ska vara standard
att berätta hur man kommit fram till
en lösning, vilka optimeringsmetoder
man använt, hur man jobbat med olika
konceptalternativ med mera istället för
att som idag, lite hårdraget, bara berätta
att konstruktionen presterar så här och
sedan inte ge någon mer information.
Det lär ta ett antal år att nå dit, men vi
börjar redan se ett ökat engagemang för
optimeringsdriven utveckling så jag är
övertygad att vi kommer att nå fram,
säger Harald Hasselblad.
17
Oavsett hur väldesignad och välbyggd en
produkt är kan det alltid uppstå problem
och då gäller det att kunna
hitta och åtgärda felet
så snabbt som möjligt.
Även inom det området har modeller gjort
sitt intrång och ett av de
företag som använder
modeller för att leverera
information till felsökningen är Volvo Group
Trucks Technology.
Genom traditionellt
producerad felsöknings­
information hittas vanligen
bara upp till 40% av
felen i en produkt. Med
Rodon kan den siffran öka
avsevärt. Upp till 99% av
el- och mekanik­relaterade
fel kan identifieras
med hjälp av Rodon.
Att arbeta modellbaserat har i första hand underlättat hanteringen av komplexa och distribuerade system. Det har också
skapat nya utmaningar, som exempelvis att hitta ingenjörer som både har rätt kompetens och kunskaper inom modellering.
MINSKAT STILLESTÅND
BÄTTRE FELSÖKNING FÖR VOLVOVERKSTÄDERNA
Här byggs en modell av elsystemet i
lastbilarna upp och informationen i den
modellen kan sedan användas för att
utveckla diagnosverktyg som slutligen
används av mekanikerna ute på verkstäderna för att få reda på vad felet är och
hur det ska repareras. Det ger snabbare
reparationer som ytterst leder till minskad stilleståndstid. Något som är en viktig faktor för åkerierna. Något som är en
viktig faktor vid köp av nya lastbilar.
En lastbil idag är en komplicerad
produkt med mängder av samverkande
18
system och en extra utmaning är att
det kan finnas många varianter av
samma modell av lastbil. Det krävs
därför m
­ ängder av dokumentation över
­hårdvara, mjukvara, vilka felkoder och
parametrar som finns, vad olika symptom kan tyda på med mera.
Tidigare skrevs all den informationen ner manuellt i Excel- och Worddokument som sedan lagrades i olika
system. För några år sedan ville Volvo
effektivisera den här processen.
– Vi ville bland annat få mer
återanvändbarhet av informationen
samt göra det enklare att hitta relationer
i våra data för att kunna leverera bättre
information till de som utvecklar felsökningsmetoden för vår eftermarknad, säger Michael Blackenfelt på Volvo Group
Trucks Technology.
De kom fram till att en modellbaserad
process skulle fungera bättre än den
tidigare manuella och skaffade därför
modelleringsverktyget Rodon som gör
det möjligt att skapa en funktionell
modell.
MYCKET ARBETE FÖR
ATT HITTA FELFALL
Med Rodon samlas all information i
en modell som kan återanvändas. Att
hantera uppdateringar och förändringar blir därmed mycket smidigare
än när man var tvungen att lägga in all
information varje gång något ändrades.
Dessutom blir det enklare att bygga
själva felsökningen.
– Det krävs mycket tankearbete för att
hitta alla felfall och beskriva hur man
ska felsöka olika symptom. Men genom
att vi nu kan modellera upp hur systemet fungerar kan vi generera mycket
av felsökningsmetoden genom att
låta verktyget göra beräkningar, säger
Michael Blackenfelt.
Så det går att jobba effektivare med
hjälp av modellen, men det finns också
en nackdel. För att kunna ta fram felsökningsmetoder så krävs det en bred
kompetens. Man måste ha insyn i både
hård- och mjukvara och förstå hur olika
komponenter och system hänger ihop för
att kunna se vilka fel som kan uppstå och
hur de kan åtgärdas. När Volvo införde
modellering tillkom ytterligare ett krav.
– Tidigare kunde vi sätta alla ingenjörer som hade rätt kompetens på det här,
men nu måste de också kunna modellera och det har varit en utmaning att
finna dem som kan det. De som är bra
på att modellera har inte nödvändigtvis
den kompetens som behövs och de som
har kompetensen kanske inte har någon
lust att lära sig modellera, säger Michael
Blackenfelt.
UTGÅ FRÅN ­N ÅGON SOM ÄR
DUKTIG PÅ ­M ODELLERING
Alternativen blir då att endera ta de som
redan är bra på att modellera den kompetens de behöver eller lära de med rätt
kompetens att modellera i Rodon. Båda
varianterna fungerar, men den ena tenderar att vara lite smidigare.
– Min erfarenhet är att det är lättare att
ta en person som har en god förmåga att
modellera och ge dem den kompetens de
behöver, men det kan ofta ta lite tid att
åstadkomma det, säger Michael.
På det hela taget har dock övergången
till att använda modellering varit positiv.
– Vi lägger nu mindre jobb på att hantera uppdateringar och förändringar.
Det är enklare att se konsekvenserna av
en förändring när vi kan simulera den
först och vi kan även enklare göra kopplingen mellan felfall till symptom, så det
har varit värt att börja använda modellering, säger Michael Blackenfelt.
Modellbaserat
­verktyg för ­
felanalys, FMEA,
FTA, ­diagnos och
tillförlitlighet.
www.combitech.se/rodon
19
NYTT ­ARBETSSÄTT
LYFTE PROJEKT
Virtual Design and Construction, VDC, baseras som
namnet antyder på att man arbetar med virtuella
­modeller, men själva modellen är bara en del i VDC.
När byggbolaget Veidekke införde VDC visade det sig
att det inte fungerade så bra att direkt börja arbeta
med virtuella modeller. För att satsningen verkligen
skulle lyfta krävdes det att en ny metodik utvecklades.
– Traditionellt jobbar vi i byggbranschen som hjälper till att visualisera vem som
äger olika frågor, vad som behöver göras,
så att vi har kortare möten med alla
om det finns obesvarade frågor med
inblandade var tredje vecka eller så för
avrapportering. Det gjorde att det kunde mera. Det ger en väldigt bra kontroll
ta flera veckor att få svar på en fråga eller veta om något inte gick enligt plan.
Nu sitter alla i samma rum och det tar
minuter istället för veckor att få svar.
Det är ett exempel på hur vi effektiviserat arbetet nu när det går att arbeta
alltmer parallellt, säger Emile Hamon på
Veidekke.
Här dök en stor utmaning upp. Byggbranschen är konservativ och det var
svårt att få dem som inte utbildats i
att arbeta med VDC att förstå varför de
skulle ändra på ett arbetssätt de använt
under hela sitt yrkesverksamma liv.
– Det var jättesvårt att få alla att arbeta
så här. Vi var tvungna att skriva in kon- Att arbeta modellbaserat har visat sig vara en fördel vid rekryteringen av nyutbildade ingenjörer.
trakten att underleverantörer som ville
jobba på projektet var tvungna att jobba
över hur arbetet fortlöper och vad som
ihop med oss och varandra i hela dagar
behöver åtgärdas, men den idén uppistället för att bara komma in på korta
möten som tidigare, säger Emile Hamon. skattades inte av alla.
– I ett av de första projekten följde det
med en arkitekt som hade väldigt gott
DEN MEST MOTSTRÄVIGA
­M EDARBETAREN OMVÄNDES
renommé och som var i slutet av sin karriär. Vi bad honom sätta upp sin lapp
I arbetsmetoden ingår också att alla
längst till vänster för att starta projektet.
intressenter ska sätta upp post-it-lappar
20
Han gick då fram och satte demonstrativt lappen till höger om tavlan, säger
Emile Hamon.
Efter ett tag blev dock fördelarna uppenbara även för de mer motsträviga.
– I slutet av projektet kom den här arkitekten fram till mig och sa att han inte
haft någon lust att ändra arbetssätt i ett
av sina sista projekt, men att det faktiskt
varit bland det bästa han varit med om.
Så feedbacken efter projektet var väldigt
positiv, säger Emile Hamon.
NYUTBILDADE INGENJÖRER
FÖRVÄNTAR SIG DETTA
Att vara uthållig och envis är alltså en
nödvändighet för att lyckas med att genomföra VDC, menar Emile Hamon. Och
att det är värt det initiala besväret råder
det inget tvivel om.
– Det ger oss möjlighet att bli mycket
effektivare. Dessutom hjälper det oss
med rekryteringen eftersom nyutbildade
ingenjörer förväntar sig att få jobba på
det här sättet. Så fördelarna är så stora
att det här är utan tvekan framtidens
arbetssätt i byggbranschen, säger Emile
Hamon.
Mer läsning om VDC finns på ­
www.combitech.se/combined
Att enbart införa virtuella modeller ledde inte till
någon succé för byggbolaget Veidekke. Först när
metodiken runtomkring utvecklades lyfte satsningen.
Virtual Design and Construction, VDC, är en
metod där ett helt byggprojekt visualiseras
i en virtuell modell innan bygget påbörjas.
Man kan säga att VDC består av tre delar.
Building Information Model som beskriver
hur man skapar en virtuell modell, en idé
om hur man ska organisera sitt arbete runt
den modellen och så hela processen för att
använda detta på byggena.
VDC gör det bland annat enklare att genomföra kollisionskontroller, bättre kostnadskontroll eftersom det snabbt går att se
hur mycket material som behövs samt att
det blir enklare att arbeta mer mobilt i och
med att alla information är digital.
Installationer Kistagård
Emile Hamon
21
Donya Labs är ett Linköpingsbaserat mjukvaruföretag som
utvecklar systemet Simplygon för
automatisk realtidsoptimering av
3D-modeller. Företaget licensierar
ut mjukvara som företag sedan
kan använda för att själva optimera sina modeller. Simplygon
­används för optimering av de flesta stora dataspelstillverkare och
används även inom konstruktion
och design.
KLIV IN I
MODELLERNA
MJUKVARA FÖR DATORSPEL
TILL TRADITIONELL INDUSTRI
En 3D-modell är ofta fram­
tagen för att kunna ­användas
för ­design och konstruktion, vilket gör den svår att
­använda i mobiler och surfplattor. Svenska ­Donya Labs
har en mjuk­vara, Simplygon,
som ­löser det problemet.
Att förenkla avancerade modeller utan att den mänskliga hjärnan uppfattar någon skillnad har tidigare varit ett riktigt hundgöra. Med optimeringsprogram
från dataspelsindustrin går det betydligt lättare. Det innebär att modellerna kan användas i mobiler och läsplattor utan att ladda ur batteriet direkt.
– Med vår produkt går det i realtid
omforma 3D-objekt så att de ser ut som
originalet, men kräver mindre minne
och processorkraft. Det blir enklare för
hårdvaran att rita ut modellen på skärmen. Du kan ta en modell som kräver en
kraftfull dator och automatiskt omforma
den så att den går att köra på en mobil,
säger Ulrik Lindahl, CTO på Donya Labs.
Donya Labs började utveckla sitt
­optimeringsprogram för dataspelsbranschen. Där användes optimeringen för att
få så hög grafikkvalitet som möjligt utan
att uppdateringsfrekvensen – frame per
second – blev lidande. Det handlade i
22
stort sett om att optimera 3D-modeller
och därför var det ett naturligt steg att
även erbjuda Simplygon till företag i
­andra branscher som behövde optimering i realtid.
Enkelt uttryckt bygger optimeringen
på att hjärnan uppfattar färre detaljer
i ett objekt ju längre bort det är ­eller
ju sämre belysningen är och så vidare. Simplygons program använder
­algoritmer för att automatiskt räkna ut
hur mycket ett objekt kan förenklas,
genom att exempelvis minska antalet
polygoner, utan att vi tycker det ser
märkligt ut.
NYA MÖJLIGHETER
Det kanske inte låter så märkvärdigt,
men om vi ser till vilka skillnader programmet måste kunna hantera börjar vi
ana svårighetsgraden.
– En kraftfull dator kan dra 250 W för
att visa en 3D-modell. Vi måste kunna
omforma den så att modellen lika gärna
kan köras på en mobil som inte får dra
mer 2,5 W för att batteriet inte ska ta slut
direkt, säger Ulrik Lindahl.
Genom att kunna köra modellen även
på mobiler och surfplattor öppnas nya
möjligheter. Det går till exempel att låta
mekaniker arbeta med modellen via sin
surfplatta direkt på verkstadsgolvet för
att se exakt vilka arbetsmoment som
behöver utföras vid en reparation.
den utifrån. Glasögonen är gjorda för
att vara smidiga och har därför inte så
mycket processorkraft eller minne, men
med optimering går det alldeles utmärkt
att köra modeller på dem.
– VR och AR ger en helt annan möjlighet att få en känsla av exempelvis rumsstorlek och rymd än du kan få med en
modell på en skärm. Det blir helt enkelt
mer realistiskt när du är »inne« i modellen, säger Ulrik Lindahl.
TA KLIVET IN I MODELLEN
Med Simplygons realtidsoptimering går
det att göra redan idag, men vi är också
på randen till något som kan revolutionera användandet av 3D-modeller: virtuell
och augmenterad verklighet, VR och AR,
där bland ­annat Sony, Microsoft, Valve/
HTC och Facebook, som äger Oculus Rift,
KNYTER KUNDEN NÄRMARE
­presenterat speciella glasögon.
UTVECKLINGSPROCESSEN
Glasögonen gör att du tror dig vara
Man kan här tänka sig byggherrar som
mitt i modellen istället för att titta på
låter bostadsköpare gå omkring i lägenheter som inte byggts ännu, arkitekter
som använder AR för att på plats i en
byggnad lägga en ny design över en
­existerande för att se hur en ombyggnad
skulle se ut i praktiken och mycket mer.
– Med VR och AR går det att få en bättre bild av hur något kommer att se ut i
verkligheten och det gör att du snabbare
kan få en bra uppfattning över vad som
kommer att fungera eller inte. Det ger
snabbare iterationer, mer produktivitet
och kommer säkert att leda till nya och
effektivare arbetssätt och arbetsflöden,
säger Ulrik Lindahl.
23
dat
n
a
l
b
MSS 2.0
Cybersäkerhet med inbyggd affärsnytta
gott
Nyheter från
Combitech
­förvärvar
SecureCom
Combitech stärker sin position inom
Cyber Security genom att förvärva verksamheten i betalningssäkerhetsföretaget
SecureCom – ett konsultföretag med
spetskompetens inom kortbetalningar
för bank- och finanssektorn. Företaget
erbjuder tjänster som säkerhetsgranskningar, krypteringsnycklar och utskrift
av PIN-koder. Combitech tar nu över
verksamheten i SecureCom, som blir en
del av företagets svenska bolag, och befäster därmed sin position som ledande
inom Cyber Security i Norden.
Övervaka och ­
styr bastun med
digital teknik
Vi fortsätter vårt långsiktiga samarbete med bastu- och ångbadsföretaget
TylöHelo. Nu lanseras en ny applikation som gör det möjligt att övervaka
och styra sin premiumanläggning
från m
­ obiltelefonen och surfplattan.
Combitech och TylöHelo har sedan tidigare arbetat kring utveckling av teknik
för kontrollpaneler, bastuaggregat och
ånggeneratorer, vilket har gett TylöHelo
möjlighet att presentera en rad nya
affärskoncept.
Donation
av EMC-labb
Combitech anlitas sedan januari 2015
av Whirlpool för kompetensöverföring
i samband med den pågående omlokaliseringen av tillverknings- och
utvecklingsenheten i Norrköping till
Italien, USA och Kina. Tillsammans med
Norrköpings kommun har vi förhandlat med Whirlpool om att donera ett
avancerat EMC-labb till Linköpings universitet. Donationen gagnar studenter
och forskare, men innebär även lokala
arbetstillfällen i framtiden.
Fler tjejer inom
­ingenjörsyrket
Combitech medverkade i slutet av mars i
IGE-day, som står för Introduce a Girl to
Engineering day. Syftet är att skapa ett
intresse för teknik och ingenjörskunskap
bland tjejer i åldern 12-19 år. På vårt kontor i Växjö spred vi kunskap om teknikinformation och 3D-konstruktion.
24
Combitech är medlemmar i Microsoft
Partner Program. Ett medlemskap
som ger oss möjlighet att hjälpa våra
kunder i projekt där Microsofts teknikplattform används. Våra konsulter har en hög kompetensnivå inom
plattformar, applikationsutveckling
och driftsättning oavsett om det
gäller inbyggda system, mjukvaruapplikationer eller molnlösningar.
Vi kallar vårt erbjudande inom Managed
Security Services för MSS 2.0. Det bygger på att säkerhet är en naturlig del av
verksamheten.
– För oss är det viktigt att stötta
kunden i att bygga upp en proaktiv
organisation som har kunskapen och
förmågan att hantera eventuella incidenter på ett effektivt och korrekt sätt.
combitech.se/mss
combitech.se/cybersecurity
Parallellt ger vi tillgång till teknik och
övervakning som kan möta dagens och
morgondagens utmaningar, säger Hans
Danielsson, affärsutvecklare för MSStjänsterna på Combitech.
Sedan årsskiftet kan Combitech erbjuda IT-säkerhetsövervakning i realtid,
24 timmar om dygnet 365 dagar om året.
Teamet kan agera på intrång eller anomalier i kundernas IT-miljö direkt.
– Det kan handla om allt från riktade
angrepp från högmotiverade angripare till »script-kiddies« som bara vill
kolla om ett verktyg fungerar. Utöver
att agera på incidenter följer även teamet upp hur den externa miljön ser
ut, till exempel hur många attackförsök kunden har emot sig, varifrån de
kommer och när. Teamet tittar också
på hur utveckling och trender ser ut,
berättar Ronnie Tengroth, chef för ITsäkerhetsövervakning på Combitech.
Innovationsprojekt
Klimatsmart resande i megastäder
Cyber
Security
Partner till
Microsoft
Service & stöd
dygnet runt
I vår uppkopplade värld uppstår
ständigt nya affärsmöjligheter,
men också nya hot i form av alltmer sofistikerade cyber­attacker
som kan slå hårt mot kärnverksamheten. Combitech hjälper dig
möta de nya cyberhoten genom att
stärka din säkerhet och verksamhet inifrån.
Cyber Security
en efter­frågad
kompetens
Flera ramavtal inom informations­
säkerhet har tecknats. Svenska kraftnäts ramavtalsupphandling »konsulter
inom beredskap och säkerhet« gav god
utdelning, då vi tecknat ramavtal inom
nio kategorier. Vidare vann Combitech
ett ramavtal gällande IT-säkerhet med
Svenska Spel. Vi har också ingått ett
fördjupat samarbetsavtal med det globala incidenthanteringsföretaget Svensk
Krisledning.
Kan laddningsbara hybrid­bussar
vara ett sätt att resa mer energi­
effektivt? Och går det att använda
modern sensorsteknik för att optimera planeringen av laddningen?
Det ska Combitech undersöka i
projektet »Smart City Concepts in
Curitiba«.
Combitech är en av projektfinansiärerna i innovationsprojektet »Smart
City Concepts in Curitiba«. Syftet är att
studera om det går att resa mer energieffektivt i megastäder men också ta
reda på om det går att minska utsläppen av växthusgaser och partiklar samt
reducera buller. Projektet, som drivs
av Kungliga Tekniska högskolan, KTH,
ska resultera i en miljövänlig busslinje i
Curitiba, Brasilien.
– Som en del i projektet ska laddningsbara hybridbussar användas, vilket innebär att flera laddningsstationer behöver
placeras ut. Genom att använda information från bussarna, som till exempel
deras position och räckvidd, kombinerat
med information från stadens sensorer,
som till exempel trafikrytm och trafikljusscheman, kan laddningen optimeras.
Det kan leda till att färre laddningsstationer behöver byggas och även förkorta laddningsväntetiderna, berättar
Björn Rudin, teknisk projektledare på
Combitech.
Forskningsprojektet är treårigt. Andra
projektfinansiärer är försvars- och säkerhetsföretaget Saab, Volvo bussar och
VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Olika intressenter i Curitiba deltar
också.
25
Lundaföretaget Serstech är en av Combitechs kunder, som lanserat ett handhållet instrument som identifierar droger och andra kemikaliska­
­ämnen. Combitech har nu utvecklat en molnlösning åt Serstech, som gör det möjligt att upptäcka samband mellan mätresultat.
Uppkopplade produkter skapar värde
Information of Things
Om fem år beräknas 50 miljarder enheter vara
uppkopplade i världen. Men värdet ligger inte i
den uppkopplade produkten i sig. Det handlar om
att skapa nya kundvärden, genom att strukturera
information för olika typer av användare.
26
Combitechs erbjudande är uppbyggt i
fyra steg, för att på bästa sätt stötta kunden i framtagningen av sin affärsmodell.
Kunden kan välja ett specifikt steg eller
gå genom hela processen. I första steget,
som kallas »Value«, identifieras nyttan för verksamheten och användaren.
Informationen sammanställs sedan
i prioriterade effektmål. I det andra
steget, som kallas »Concept«, visar vi
kundnyttan genom att implementera
de prioriterade effektmålen. En enklare
demonstrator tas fram för att illustrera
detta. Sedan itererar vi tillsammans
med kunden fram en lösning i steget
»Realize«, där time-to-market och stabilitet står i fokus. Det fjärde och slutliga
steget, som kallas »Do business«, handlar om att resan endast är påbörjad – nu
ska tjänsten utvecklas och underhållas
för att leverera över tid.
Vi kan också erbjuda färdiga säkerhets- och tekniklösningar som till
exempel plattformarna Wise och AGA
– Automotive Grade Android, samt
eftermarknadslösningen UpTime. AGA
har vi varit med att utveckla för att ge
fordonsindustrin tillgång till en tjänsteplattform som möjliggör integration
av tredjepartsapplikationer i ett fordons
infotainmentsystem.
säk
erh
et
e
rd
vä
nd
ku
En fyrstegsraket
on
ati
m
or
inf
Foto Serstech AB
Nyheter från
EU beskriver Internet of Things, eller
Sakernas internet, som ett mångmiljardprojekt som kan bidra till ökat välstånd
genom effektiviseringar och innovationer i olika branscher. På Combitech
tar vi det ett steg längre och lyfter fram
kundvärdet och betydelsen av informationen. Vi kallar det för Information of
Things.
– Kundvärdet uppstår först när informationen får betydelse för verksamheten. När produkten kan uppfatta sin
omvärld, kommunicera med den och
bidra till att skapa smarta, hjälpsamma
och säkra miljöer. Vår målsättning är
att hjälpa kunden hitta rätt affärsmodell
och säkerhetsaspekt men också landa i
den tekniska komplexiteten, säger David
Skyborn, affärsutvecklare och ansvarig
för Information of Things på Combitech.
affä
rsm
ode
ll
Säkerheten avgörande
En kund som Combitech arbetar med
inom Information of Things är Serstech
AB, som utvecklat en unik spektrometer
för kemisk identifiering. För Serstechs
kunder är det viktigt att kunna möta
de snabba förändringar som sker inom
branschen, där nya droger är ett exempel. De behöver ett integrerat och
smidigt arbetssätt för hanteringen
av provtagningar, vilket de får genom molntjänster. Combitech hjälper
Serstech att ta fram en lösning som kan
hantera realtidsuppdatering av ämnesdatabaser och integration av situationsavhängda databaser samtidigt som den
fungerar som ett verksamhetssystem.
– Serstech erbjuder ett system som gör
kunderna medvetna om kemikalierna i
sin omvärld. Combitech har redan gjort
lösningar till flera av våra kunder, som
liksom oss har höga krav på säkerhet.
Det tillsammans med att de kan erbjuda en teknikplattform och moduler
som sätts samman till en lösning gör
att vi valde dem som leverantör. Hade
vi inte kunnat arbeta på det här sättet
hade det blivit för dyrt för oss. Här visar
Combitech sin förmåga att också kunna
arbeta med mindre företag, säger Peter
Höjerback, vd på Serstech AB.
Tid för reflektion
& eftertanke
Emil Karlsson är entreprenör på det
unga företaget Tuva Sweden AB, som
är en kund som Combitech lärt känna
genom sitt samarbete med Science
Park Jönköping. Emil har tagit hjälp av
Combitech för att utveckla en applikation som kommer vara en del av en
molnlösning.
– Combitech hjälper mig att tydliggöra
och prioritera effekterna som applikationen kan ge. Vi tittar på hur min idé
kan vara ett komplement till befintliga
tjänster på marknaden och hur jag kan
underlätta för användaren, berättar Emil
Karlsson, ägare till Tuva Sweden AB.
Frukostseminarier
Information of Things är fortfarande i
sin linda men fler och fler företag inser
att det är nästa steg för att optimera
processer och generera mervärden
till användaren. Mer information om
Information of Things kommer under
året, bland annat planeras frukostseminarier på ett antal orter. Håll utkik på
vår webb, www.combitech.se
27
B
Avsändare
Combitech ab
Box 15042
580 15 Linköping
Porto
betalt
ring
e
e
n
i
eng
social
artigt och väluppfostrat svarar på frågor
utan att tänka på konsekvenserna.
Hur blir du mer
säkerhetsmedveten?
Hur säkerhetsmedveten är du?
Vad är Social Engineering?
Social Engineering innebär att en
­angripare försöker manipulera en person för att tillskansa sig information.
Angriparen behöver inte använda ett
stort tekniskt kunnande, utan i många
fall är det mest effektiva sättet att
utnyttja ett antal socialpsykologiska
svagheter som alla människor delar.
Det kan vara något så enkelt som att vi
Vilka trender finns?
Social Engineering är inget nytt men
användandet ökar eftersom det är så
­effektivt. Vi ser även att allt fler ­attacker
outsourcas och samordnas genom
Darknet, som är den svarta marknaden
på internet.
Nästa nr kommer hösten 2015. Detta och andra­nr finns på www.combitech.se/combined
Har du upptäckt vårt
stora utbud av kurser?
Inför hösten presenterar vi
flera kursnyheter – till exempel inom Microsoft Azure,
Enterprise Architecture,
Säkerhetsriskhantering och xtUML.
Läs mer om våra kurser och håll
utkik efter nya kurskatalogen, som
kommer ut efter sommaren, på
combitech.se/utbildning
Mångfald av MBD-kurser. Inom Model
Based Definition erbjuder vi ett brett utbud
av kurser med olika inriktningar och för olika
målgrupper. Håll utkik på combitech.se/utbildning. Har du frågor om kurser eller om
MBD/MBE i allmänhet, kontakta gärna Tomi
Uimaniemi som är vår teknikledare inom
området, [email protected]
MBD – Introduktion till produktionssimulering
MBD & Virtual Development
MBD för beslutsfattare
MBD Konstruktion
trevlig
ar!
somm
Foto Eva Waghorn
Dagens datoranvändare är ofta
­invaggade i att säkerhetsteknik
skapar en säker miljö. Parallellt
blir det allt vanligare att angripare utnyttjar människans godhet för att komma åt affärskritisk
information, något som kallas för
Social Engineering. Kristoffer Karlström, informationssäkerhetskonsult på Combitech, berättar mer.
»Vi på Combitech
kan stötta med både
utbildning, tester
och mätningar.«
Som individ bör du lita på din intuition.
Jag brukar säga att man ska vara sunt
misstänksam. Om någon ringer och
utger sig för att vara en kollega, men du
blir osäker, så bör du ställa några kontrollfrågor eller be att få motringa.
Ta för vana att vara försiktig med vilka
uppgifter du lämnar ut. Svara inte på
konstiga frågor per telefon, mail eller
chatt från okända personer eller om
kontaktsättet avviker från det normala.
Var också försiktig med att delge information om dig och din arbetsgivare på
sociala medier. Den informationen kan
lätt användas mot dig och dina kollegor.
Som råd till en verksamhet skulle
jag säga att det är viktigt att se över
sina ­rutiner för informationssäkerhet
regelbundet och öka säkerhetsmedvetenheten hos sina medarbetare. Vi på
Combitech kan stötta med både utbildning, tester och mätningar för att se hur
säkerhetsmedvetna medarbetarna är
och vilka åtgärder som behöver vidtas.