Klik her for at hente bloktilskudsaftalen
Nr 1 – juni 2014 Ett magasin från Combitech AB Nu börjar racet! Vilka blir fordonsindustrins framtida partners? Green, safe and connected – kraven på framtidens bilar är större än någonsin REDAKTIONEN Nr 1 – juni 2014 Ett magasin från Combitech AB Ansvarig utgivare Marie Bredberg Redaktionsråd Nr 1-2014 Charlotte Magnusson Göran Carlzon Göran Ekberg Jerker Lundgren Jonas Lindholm Nu börjar racet! Redaktör Stina Svensson Vilka blir fordonsindustrins framtida partners? Green, safe and connected – kraven på framtidens bilar är större än någonsin OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område. Nätvariant av OnTime Läs tidigare nummer av OnTime på www.combitech.se/ontime Temaintro: Framtidens fordonsindustri 3 Kraftsamling i Göteborg för att bli bäst i världen 6 Från FN och NATO till fordonsindustrin 8 Ericsson gör entré i fordonsindustrin 10 ”Ett av oerhört få områden där alla inblandade vinner” 11 Växjö Ljungadalsgatan 2 351 80 Växjö ”Flyg- och bilindustrin påverkas av samma trender inom användbarhet” 14 Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Karlskoga, Karlstad, Kista, Kristianstad, Ludvika, Lund, Malmö, Norrköping, Skövde, Sundbyberg, Sundsvall, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Östersund, Örebro, Oslo, Stavanger, Tampere, Jyväskylä, Espoo och Säkylä. Kombinerar information från olika sensorer 16 Nyheter från Combitech 18 COMBITECH Linköping Box 15042 583 15 Linköping (Besöksadress: Universitetsvägen 14) Jönköping Box 1017 551 11 Jönköping (Besöksadress: Änkhusgatan 9) E-post [email protected] Hemsida www.combitech.se Du kan även ladda ner OnTime som pdf på din dator. På www.combitech.se/ontime hittar du också tidigare nummer, extramaterial och fördjupande artiklar. PRODUKTION Combitech i samarbete med Erichs Communications, Linköping. Text där annat ej anges: Göran Carlzon alt. Anna Sigurdsson Schedin. Grafisk design C apo AB och Svarteld form & foto AB Tryck Larsson Offsettryck AB Combitech är ett nordiskt teknikkonsultbolag med över 1400 medarbetare i Sverige, Norge och Finland. Vi kombinerar teknisk spetskompetens med djupa branschkunskaper, helhetsförståelse och särskilt fokus på miljö och säkerhet. Resultatet är anpassade, hållbara lösningar för kunder med höga krav som verkar både nationellt och globalt. Våra kunder finns primärt inom industri, försvarsindustri, försvar och offentlig verksamhet. Combitech är ett självständigt dotterbolag till försvars- och säkerhetsföretaget Saab AB. I denna högteknologiska miljö, som präglas av skarp global konkurrens och mycket höga kundkrav, har Combitech utvecklats till ett företag i framkant när det gäller avancerad utveckling av produkter, verksamheter, säkerhet och system. Temaintroduktion Green, safe and connected – kraven på framtidens bilar är större än någonsin Fordonsindustrin öppnar dörrarna för nya leverantörer Den globala fordonsproduktionen bedöms öka med 33 procent fram till år 2015 och kommer då att uppgå till 76 miljoner fordon årligen. Trots utvecklingen på senare år inom emissionskravställning och säkerhetsutveckling fortsätter dessa områden att vara akilleshälar, som branschen globalt måste ta sig an för att säkra en hållbar framtid. GREEN, SAFE & CONNECTED Telecom Flyg Radarteknik Energi Mobil Infosäkerhet Övervakning Temaintroduktion Ökad köpkraft i Asien har inneburit en med smarta lösningar såväl tekniskt som mervärde, framhåller man detta som en stor ökning av antalet fordon i trafiken, miljö- och affärsmässigt. valbarhet för föraren, alltså möjligheten och det fortsätter öka. Detta innebär att välja bort de ”tråkiga” körsträckorna, Fordonstillverkarnas mål är att öka såsom kökörning och parkering. ytterligare belastning av miljön på makro säkerheten för personer i och utanför nivå, framförallt i storstäderna som lider fordonet. Volvo har till exempel en vision av stora utsläppsproblem. Kopplat till att ingen ska skadas allvarligt eller om rationers värderingar kring transport och detta har antalet skadade och omkomna i komma i ett Volvo-fordon år 2020. Ett sätt fordon. Människan tenderar att bli allt trafiken stadigt ökat. att göra detta är att ta bort den mänskliga viktigare och själva tekniken får en lägre faktorn, det vill säga att låta bilen köra prioritet. Det finns en självklarhet i att ta till miljön och utvecklas mot en mer själv. Detta är för vissa fordonstillverkare med sig sin omgivning och personlighet hållbar framtid, där människan tar mer motsägelsefullt eftersom man förespråkar i allt man gör och detta ska vara möjligt plats. Detta skapar en utmaning för for och säljer körglädje. För att fortfarande dygnet runt var man än befinner sig. o donstillverkarna, som måste anpassa sig kunna behålla sin image och skapa ett Städer planeras nu med stor hänsyn Samtidigt ser vi nu kommande gene Jonas Lindholm och Jerker Lundgren på Lindholmen i Göteborg, där ett stort antal intressenter och utvecklingsbolag inom svensk fordonsindustri har samlats. Jonas, som idag är affärsutvecklare på Combitech, har mångårig erfarenhet från bland annat Sörman Information, Ericsson, Docusys och Intellecta Systems. Jerker, som har haft ledande befattningar inom både svensk och amerikansk fordonsindustri, är idag chef för Combitechs utvecklingscenter i Trollhättan. I detta nummer av OnTime ger de en överblick över framtidens fordonsindustri. 4 OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri Framtid Kraven ökar på att konstant vara uppkopplad och kunna kommunicera när vi själva vill och inte när omständigheterna tillåter det. Detta skulle kunna lösas med uppkopplade och självkörande fordon. Bilkörning blir något man kommer att utföra när man känner att man vill köra, inte för att man måste köra. Det är en naturlig följd av att vi alla kommer att kräva hög flexibilitet att, när som helst, kunna utföra olika saker, som exempelvis att läsa mail eller se på en film. Fordonsindustrin utvecklar parallellt med detta nya affärs modeller för att ge tillgång till bil utan bekymmer, då ägande behovet kommer att se annorlunda ut i framtiden. Detta innebär stora möjligheter och därmed utmaningar för den tunga fordonsindustrin, som i framtiden kommer att arbeta med distribution och logistik enligt nya koncept, bland annat City Distribution. Konceptet innebär att stora, tunga fordon och fordonståg transporterar godset mellan städerna, följt av omlastning till mindre fordon, som drivs av exempelvis eldrift, i stadsområden. På längre sikt innebär det att fordonsindustrin istället för enstaka fordon kommer att sälja hela busslinjer, som är korrekt dimensionerade och anpassade med lösningar för laddning av batterierna. Exempelvis kan batterierna laddas automatiskt på hållplatser där bussarna stannar lite längre tid. Kraven på ökad säkerhet, minskad miljöpåverkan och ökad effektivitet i stadsplanering kan i nästa steg kopplas till självkörande fordon. Detta innebär en stor satsning inte bara från fordonsindustrin, utan från hela samhället. Var och en av parterna har svårt att nå dit på egen hand, men tillsammans går det att nå detta mål som både kan förbättra vår miljö och säkerhet. Vision Allt detta leder till en framtidsvision som innebär att man ser fordonet som en del i ett större sammanhang, där människan själv bestämmer hur transporttiden ska fördrivas. Detta måste göras samtidigt som vi säkerställer att transporterna blir mer effektiva och miljösmarta, för att minimera klimatpåverkan. Utmaningar För att vi ska nå dit finns det ett antal utmaningar som måste lösas. Först och främst det mänskliga förhållningssättet till att släppa kontrollen över fordonet. Att bygga upp ett tillräckligt stort förtroende för tekniken kommer att kräva ett långsiktigt arbete. Samhället har samtidigt en viktig roll i att anpassa lagar och förordningar innan förarlösa fordon kan bli verklighet ute i trafiken. Att kunna utnyttja all den information som utbyts mellan fordonen och infrastrukturen omkring oss blir centralt. Information om och ifrån vägmärken, väglag, trafikinformation, exakt positionsbestämmelse, uppdaterade detaljerade kartor etc. gör att säkerhetssystemen i fordonen kan ta bättre och effektivare beslut. Baksidan OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri Framtiden. Då. är att de stora datamängderna kräver nya sätt för att hantera snabba och effektiva beräkningar (realtidshantering) och säker ställande av att informationen är korrekt och inte används i felaktigt syfte (informationssäkerhet). Hantering av persondata kopplade till föraren är något som redan idag diskuteras och blir alltmer aktuellt. Hur mycket information runt dig och ditt fordon ska kunna registreras av bolag och myndigheter? Olika delar av ett fordonen, såsom kaross, motor och infotainmentsystem, kommer att ha stora skillnader i utvecklingstider och livscykeltider. Hur skall uppdatering av SW och HW hanteras? Hur mycket HW skall kunna bytas innan bilen är förbrukad (end-of-life)? Hur definieras bilkvalitet i framtiden? Är det hur snabbt slut kunden får fungerande uppdateringar som kontinuerligt ger något nytt i upplevelseväg? Tänkbara vägar Framtidens stora utmaningar ligger alltså inte enbart i ny teknik. Andra branscher och deras sätt att hantera och lösa olika problem måste utnyttjas. Detta gör att vi snart kommer att se helt nya, oheliga allianser där branscher som stått långt ifrån varandra historiskt nu kan komma att samarbeta. Exempel på tänkbara framtida samarbeten för fordonsindustrin: • Försvarsindustrin där stora mängder information behandlas och beslut tas automatiskt baserat på den kontinuerligt insamlade datamängden. Även metoder och koncept för att kontinuerligt skydda olika system mot yttre och inre hot skulle kunna nyttjas från försvarsindustrin. • Av intresse är också systemen bakom informationsutbytet mellan olika jaktflygplan. Syftet är att hjälpa de enskilda jaktplanen att få en bättre bild av sin omgivning än vad ett ensamt flygplan kan samla in. • Banker, telekom liksom spelindustrin har kommit långt med att hantera hot mot säkerhetskritiska system. • Från mobiltelefonindustrin kan hantering av så kallad Open Source-mjukvara nyttjas. Man låter många oberoende personer, bolag och högskolor frivilligt utveckla mjukvara som sedan används helt fritt. • Från spelindustrin skulle man kunna dra nytta av exempelvis snabba beräkningar, scenariosimulering och snabb grafik. Detta är bara några av många nya möjligheter när fordonsbranschen blir alltmer mjukvarutung och uppkopplad. Allt med syftet att göra bilarna säkrare och minska miljöbelastningen. Det ständigt återkommande mantrat är ”Green, Safe and Connected”. I det här numret av OnTime bjuder vi på smakprover från flera branscher som vill vara en del av framtidens fordonsindustri. På köpet får vi också veta mer om både tekniska lösningar och sam arbetsprojekt som vi kommer att få höra mer om de närmaste åren. 5 Vehicle ICT Arena är en trippel helix med fokus på innovation Kraftsamling i Göteborg för att bli bäst i världen Framtidens fordonsindustri kräver nya sorters arenor, som möjliggör gränsöverskridande samarbeten och öppnar branschen för nya aktörer. En sådan arena har sin bas i Göteborg och ambitionsnivån är hög. Det handlar inte om att bli bäst i Sverige eller ens Europa, utan globalt. Vi ställer sju snabba frågor till projektledaren Kent Eric Lång. Kent Eric, vad är Vehicle ICT Arena? – Både Volvo Cars och Volvo AB är sammans bildar mer och mer komplexa – Det är ett samarbete för att skapa medlemmar, liksom ytterligare ett 30-tal system i bilarna. innovation och kompetensförsörjning aktörer. En av våra främsta styrkor är till fordonsindustrin. Man skulle kunna att vi har en så kallad trippel helix, integration av systemen krävs alltmer säga att det handlar om en förnyelse av dvs. forskningsutförare, näringsliv och kompetens, som till slut blir svår för bil leverantörsbasen, där fokus ligger på samhälle samarbetar för att skapa styrkor. företagen att själva upprätthålla. Ett sätt fordonselektronik och programvara. Tillsammans kan vi skapa förnyelse som att lösa problemet är att standardisera var och en inte klarar på egen hand. plattformar och frikoppla dem från funk För att hantera all utveckling och tioner som istället kan levereras av andra Vad innebär det i praktiken? – Vi arbetar med att ta fram nya arbets Vilken sorts förnyelse handlar det om och företag. Ungefär som man gjort i datorer sätt, nya referensarkitekturer och att hitta hur går det till? och telefoner, där programvaror och ap nya affärsmodeller. – Ytterst handlar det om att skapa par skapat helt nya branschstrukturer. Vi säkrare och mer miljövänliga fordon. vill bidra till att det på sikt blir lika lätt att Kan man ana att de två stora fordonstill- Detta realiseras i stor utsträckning genom ladda ner programvara eller information verkarna i Göteborg har en drivande roll? ny programvara och elektronik, som till till en bil som till en mobiltelefon. Vad krävs för att nå dit? – Säkerheten är en viktig fråga. När vi på längre sikt pratar om system som kan köra en bil utan förarens inblandning är det viktigt att systemet är robust och säkert mot intrång. Biltillverkare och leverantörer måste dessutom tillsammans hitta nya former för att samarbeta. I slutänden måste båda sidor bli effektivare. De måste få fram produkterna snabbare, till en lägre kostnad och till fortsatt hög kvalitet. Vägen dit kan till exempel vara att arbeta smartare, att få ut mer av verktygen till färre ingenjörstimmar. Att lyckas med detta är en framgångsfaktor för svensk fordonsindustri. 6 OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri Vehicle ICT Arena på 20 sekunder På vilket sätt öppnar förändringarna för nya leverantörer? – Tidigare har den långsiktiga trenden varit att mindre företag haft allt svårare Vehicle ICT Arena drivs av Lindholmen Science Park och erbjuder en öppen miljö för innovation och kompetensförsörjning inom fordons-IT. Syftet är att bidra till att säkra svensk konkurrenskraft inom hållbar och säker mobilitet. Inom Vehicle ICT Arena kan strategiska beslut tas som rör utvecklingen av affärsmodeller, gemensam referensarkitektur och en harmoniserad process för modellbaserad utveckling. Vehicle ICT Arena erbjuder även en möjlighet för alla aktörer att tekniskt verifiera och demonstrera sina idéer i testmiljöer. Medlemmar är alltifrån små nyetablerade ingenjörsföretag, forskningsinstitut, universitet och högskolor, tjänsteföretag till etablerade leverantörer till fordonsindustrin och fordonsföretagen. att hävda sig. Nu vänder det. Genom Open Innovation och de möjligheter som den öppna arkitekturen i Autosar* ger kan fler och mindre företag vara med. Inte minst spetsföretag som växer fram i nära samarbete med forskning. Vad står närmast på agendan? – Vehicle ICT Arena kommer att öppna ett eget laboratorium inom kort. Tanken är att små företag inte ska behöva inve stera i stora labb för att verifiera och validera en produkt. Istället kan de göra testerna här hos oss, till en betydligt lägre kostnad. På så sätt bidrar vi också till att minska tröskeln för fler företag att närma sig fordonsbranschen. o Kent Eric Lå Tre stora utmaningar som fordonsindustrin måste hantera på vägen mot alltmer automatiserade fordon, enligt Kent Eric Lång: ng * Autosar (AUTomotive Open System ARchitecture) är en öppen och standardiserad programvara utvecklad gemensamt av biltillverkare, underleverantörer och verktygsutvecklare av styrenheter dvs. elektroniksystem för bilar. En gemensam organisation svarar för utvecklingen och har angett 4 syften med Autosar: 1. Underlätta för innovationer som förbättrar prestanda, säkerhet och miljöpåverkan. 2. Möjliggöra samarbete genom standardisering och konkurrens genom funktionalitet. 3. Erbjuda en teknologi för att hantera tillväxten och komplexiteten hos bilelektroniken med höjd kostnadseffektivitet och utan kvalitetskompromisser. 4. Förenkla underhållet och utbyten av både programvaror och hårdvaror över fordonens livslängd. 7 • att hitta vägar för att sänka kostnaderna för tekniken, främst sensorer och radar • att hantera förtroendefrågor kopplade till förare, allmänhet och myndigheter • att integrera komponenter från olika leverantörer snabbt och med minimerad verifieringskostnad OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri www.autosar.org Informationssäkerhet är en central fråga i framtidens bilar Från FN och NATO till fordonsindustrin I takt med att alltmer information utväxlas mellan fordon och tjänsteleverantörer ökar behovet av säker kommunikation. När sedan bilarna tar klivet till att bli autonoma, då blir säkerheten direkt livsviktig. Systemen måste vara robusta, ha säker informationsöverföring och vara skyddade mot intrång. Det är i det här sammanhanget Sectra kommer in. sectras utrustning och teknik används En rad aktörer deltar i projektet, som Sectra Communications AB. Vi upptäckte bland annat av FN och NATO för säker bland annat har ambitionen att skapa ganska snabbt att det gäller fordons kommunikation i både fredstid och i en metodik för att upptäcka och hantera industrin i minst lika hög grad, eftersom händelse av krig. Säkerheten måste vara säkerhetsluckor i mjukvarusystemen. systemen så tydligt påverkar person den högsta möjliga och en lång rad tuffa Sectras roll är att bidra med kunskap säkerheten. tester och utprovningar verifierade detta kring kravställning av säkra system, innan företaget kom i fråga. Det är i ljuset metoder för säkerhetsanalys och design av detta man ska se närmandet mellan av säkra system. industrin var genom projektet Heavens, Nödvändigt att designa säkert från början berättar Anders Hansson, säkerhetsexpert – En viktig lärdom som vi tar med oss på Sectra Communications AB. Heavens är ett samarbetsprojekt som är delfinansierat av statliga Vinnova. är exempelvis diagnostikgränssnittet, där felaktig kod kan föras över till bilen fordonsindustrin och Sectra. – Vår första kontakt med fordons Flera biltillverkare har redan upp täckt att de är sårbara. Ett riskområde medan den servas eller undersöks för andra fel. – Det visar hur starkt security och från utveckling av försvarsmateriel är att safety sitter ihop i bilindustrin, säger man måste designa säkert från början, Anders Hanson. Genom attacker mot konstaterar Robin von Post, CTO på kommunikationsgränssnitten äventyras personsäkerheten, exempelvis genom att sätta bromsarna ur funktion, eller instru era dem att bromsa vid fel tillfälle. – Givetvis blir det här ännu viktigare när bilen görs mer autonom, fortsätter Robin von Post. Säkerhetsriskerna som uppstår kan grovt delas in i logiska res pektive fysiska. Logiska respektive fysiska säkerhetsrisker De logiska säkerhetsriskerna relaterar till information som påverkas då den lagras eller skickas mellan olika processor enheter (så kallade ECUer), mellan olika fordon eller mellan fordon och en tjänste leverantör. Dagens fordon innehåller ett flertal lokala nätverk och ett antal olika kommunikationsgränssnitt, som exem 8 OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri pelvis WLAN eller 3G. Alla dessa utgör heten måste byggas in från början, – I grunden krävs det att fordonstillver attackytor för logiska attacker. konstaterar Robin von Post. Vi går från karen och dess underleverantörer tar ett ett ”gated community” till en situation helhetsgrepp, gör en hotanalys och ser att någon funktion påverkas eller byts ut. där säkerhetstänkandet finns med i varje vilka delar som behöver vilken säkerhet. Med över 100 sammankopplade ECUer del. Samtidigt försvåras arbetet av alla Det går alltid att konstruera ett kassa i en modern bil kan var och en förstå underleverantörer som utvecklar sina skåp, men då går det inte att använda att säkerhetsarbetet kräver betydande egna delsystem. som en bil. Konsten är att hitta en De fysiska säkerhetsriskerna består i balanserad säkerhetsnivå, sammanfattar insatser. – Bilar byggs idag ungefär som ett ”ga Konkreta lösningar ted community”. Inget eller ingen kom Lösningarna är flera och en kombination mer in och inget kommer ut och så länge av dem är nödvändiga i framtiden. Rent det fortsätter så är allt väl, säger Robin konkret handlar det exempelvis om: von Post. När du sedan av någon anled • ning öppnar grindarna finns det inget skydd på insidan och en mängd tänkbara Signering – informationens integri tet skyddas • riskerna lavinartat i bilarna. Härdning – metod som går ut på att minimera attackytorna i operativsys Ett konkret exempel som redan är temet (de delar i systemet som inte några år gammalt är hackaren som via en vanlig cd-skiva lyckades skicka komman Kryptering – information skyddas från obehörig åtkomst • attackytor. Med nya appar, fjärrdiagnostik och omfattande infotainmentsystem ökar Anders Hansson. o behövs stängs av) • don till bilen. Något som förstås hade Accesskydd – begränsar åtkomst till vissa delar av systemet kunnat leda till katastrof om exempelvis • Autentisering – separerar användare bromssystemet hade påverkats. • Manipulationsskydd – skyddar mot – Det är därför vi menar att säker Robin von Post fysiska attacker Anders Hanson OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri 9 Slaget om molnet Ericsson gör entré i fordonsindustrin Biltillverkarna har länge haft ett problem. De har haft en mycket begränsad direktkontakt med slutkunden, vilket minskar möjligheterna till After Sales-aktiviteter i form av marknadsföring och försäljning, liksom kunskapsåterföring från kunden. Ericsson å sin sida har en plattform som kan komma till nytta för just detta och de vill gärna få in en fot i fordonsindustrin. De nya tjänster som kan erbjudas inbjuder i sin tur andra aktörer till ny tänkande. Försäkringsbolagen kan till exempel erbjuda premier som är kopplade till förarens körstil. – Faktum är att det redan är verklighet i många länder, t ex Italien. Det kallas ”Pay as you drive” och går ut på att för säkringsbolaget får tillstånd att inhämta information om hur du kör under en period av sex månader. Sedan sätts din försäkringspremie utifrån din körstil och därtill kopplade riskprofil. Det är emellertid inte alldeles själv klart att bilföretagen ska ha kontrollen över molntjänsterna i fordonen. I USA har Ericsson tecknat avtal med den stora telekom-operatören AT&T. Där är det de som tagit initiativet och vänder sig till bilfabrikanterna. Slaget om molnet har – Historien går några år tillbaka, be att en stor mängd aktörer får möjlighet rättar Jonas Nordström som är Marketing att kommunicera med varandra och inte Manager på Ericsson. En kollega till mig minst med fordonen. Det öppnar för nya träffade en person på Volvo Cars som typer av säkerhetssystem, underhåll berättade om sitt problem och ningstjänster och automatiska kontroller tillsammans kom de fram till att det vi på av fordonets kondition. Inte minst viktigt Ericsson gör för tele-operatörerna borde för biltillverkaren dessutom, allt detta fungera även för bilindustrin. Vi erbjuder kan kanaliseras genom tillverkarens egna den tekniska plattformen som gör att gränssnitt i bilen. operatörerna kan nå till slutkunden med sina erbjudanden. Det första mötet ledde så småningom till att en färdig tjänst utvecklades, – Det betyder att tillverkaren kan designa och utforma tjänsterna i infotainmentsystemet efter eget huvud och göra det till en konkurrensfördel. Ericsson Connected Vehicle Cloud. Biltillverkaren får därmed en kanal Ericsson tillhandahåller med andra direkt till slutkunden, kontroll över vilka ord det omtalade ”molnet”. I praktiken tjänster som erbjuds och möjlighet till innebär det inte bara att biltillverkare återmatning av driftsinformation från och slutkund kan kopplas samman, utan bilen. 10 bara börjat! o Ps. Hur gick det med samarbetet mellan Volvo Cars och Ericsson? Jodå, Ericsson är numera en leverantör till fordonsindustrin och den gemensamma satsningen har redan resulterat i en konkret produkt. Systemet heter Volvo Sensus Connect och byggs in i alla nya personbilar som säljs, sedan är det upp till kunden att aktivera tjänsten eller inte. I takt med utbyggnaden av 4G-nätet kommer allt fler tjänster att kunna erbjudas. OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri Självkörande fordon, vad ska det vara bra för egentligen? ”Ett av oerhört få områden där alla inblandade vinner” Målet med Drive Me-projektet är att utveckla autonoma fordon som kör sig själva utan förarens inblandning. I media har vi läst om hur personbilar från Volvo kört runt på testbanor och snart är redo för verkliga vägar fulla med trafik. Men det är inte bara den stora biltillverkaren som står bakom projektet. Fler parter har anledning att vara pådrivande. – det här är ett av oerhört få områden där alla inblandade vinner fördelar av ut vecklingen, berättar Marcus Rothoff som är projektledare för Drive Me. Biltillver karna kan erbjuda säkrare fordon, kunderna kan lämna över delar av körningen som de tycker är tråkig och samhället kan spara pengar. Hur kan samhället spara? – Autonoma fordon ger en möjlighet att utnyttja infrastrukturen mer effektivt. Det går exempelvis att minska filbredden, vilket gör vägarna billigare att bygga och underhålla. De självkörande bilarna ving lar inte till eller brister i koncentrationen som människor kan göra. Det går också att öka kapaciteten genom att få in fler filer på befintlig vägyta. Små investeringar kan ge stora effekter. På längre sikt handlar det om mycket pengar eftersom infrastrukturprojekt ofta är väldigt stora och som trafikplanerare måste du överblicka en tidsperiod på kan ske uppemot 50-80 år. Om självkörande bilar blir allt vanligare i trafiken under den perioden så är det förstås en viktig faktor att ha med i kalkyler och hur man investerar. Är det främst på de stora trafiklederna besparingarna finns? – Nej, inte alls. Även inne i stan påverkas planeringen av självkörande fordon. Ta exempelvis parkeringshusen. Idag är de anpassade både till bilar och människor. Bilarna står med ett ganska stort avstånd – En svårighet är att vi inte vet hur fort vi kan gå fram, säger Marcus Rothoff, projektledare för Drive Me. Acceptansen från kunderna måste få växa fortare än teknologin. Därför ska de nya möjligheterna vara något kunden själv kan välja att aktivera, det får inte vara något påtvingat. Vi måste samtidigt kunna garantera att vi erbjuder en robust och säker lösning. En självkörande bil som krockar skapar inget förtroende. emellan, för att vi människor ska kunna OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri 11 gå in och ur bilarna. Med självkörande eller andra störningar i trafiksituationen bilar skulle människorna kunna kliva av längre fram. i en entréhall och bilarna själva parkera sig. Då skulle betydligt fler bilar gå in på Vilka är fördelarna för bilförare och pas- samma yta. Takhöjden skulle också kunna sagerare? minskas och rampvinklarna anpassas för – Vi har alla svårt att få tiden att räcka snävare svängar, när sensorer känner av till i dagens samhälle. Om bilen kör exakt hur mycket utrymme som behövs. hela vägen, eller åtminstone de tråkiga Under en övergångsperiod kan man Marcus Ro thoff Vad är det där molnet bra för? – När bilarna kommunicerar med varandra och andra centrala system kan de anpassa körningen efter förhållanden som de egna sensorerna inte förmår upptäcka, berättar Marcus Rothoff. Det kan handla om information om var andra fordon befinner sig, hur fort de rör sig, djur på vägen som andra fordon upptäckt eller väderinformation och halkvarningar. Det gör både att bilen kan undvika olyckor och komma fram till målet snabbare, genom att välja alternativa vägar i händelse av exempelvis trafikstockning. Med informationen kan bilen också anpassa körningen för att använda rörelseenergin effektivare. Både den egna bilens energi och sett till det totala trafikflödet. – När vi vet var andra fordon finns och hur fort de rör sig går det rent konkret att lätta på gasen för att rulla in mot ett hinder. Om vi får information om att ett trafikljus längre fram är på väg att slå om till rött kan vi sänka hastigheten för att slippa bromsa in i sista stund. Eller tvärtom, gasa på en aning för att optimera trafikflödet och därmed undvika köbildning. Här återstår mycket simuleringar för att optimera systemen. Dessutom måste systemen anpassas efter att många fordon inte är automatiserade. – Det är en av de viktigaste forskningsfrågorna som vi måste hantera. Hur många automatiserade bilar behöver man blanda in för att uppnå fördelarna vi pratat om? Ska bilen programmeras annorlunda beroende på vilken blandning av fordon som finns? Kombinerat med allt detta måste utvecklarna ta hänsyn till något aningen mindre rationellt – användarupplevelsen. – Kunderna vill helst att bilen tar beslut och kör ungefär som de själva gör. 12 transportsträckorna och kökörningen, tänka sig att vissa våningsplan reserveras sparar en genomsnittlig pendlare flera för självkörande bilar, medan resterande timmar varje vecka som kan ägnas till plan anpassas till människor. På sikt inne annat. Exempelvis läsa tidningen eller bär det att mindre parkeringshus behöver förbereda sig för dagens arbete. Tänk dig planeras in i stadsmiljön. Utrymmet som att komma till jobbet och slippa ta itu med sparas in kan exempelvis bebyggas med morgonens mailskörd, för det är redan fler bostäder. På ytterligare lite längre sikt avklarat i bilen. kan man tänka sig att bilarna släpper av passagerarna på önskad plats och sedan Vad får biltillverkare ut av detta? åker och parkerar sig själv på mindre – Biltillverkarna vill bygga fordon som attraktiv mark längre bort. tillgodoser kundernas behov. Och vin Det här är bara några av de ekonomiska sterna som jag just nämnde innebär ett aspekterna för samhället. Den ökade jättekundvärde. Du kan komma till jobbet säkerheten och förbättrade miljön är förberedd istället för frustrerad över förstås andra aspekter som är viktiga för morgonens köer. Du kan komma hem oss alla och som även har stor påverkan och umgås med familjen istället för att gå på ekonomin. undan och läsa en rapport eller sätta dig med presentationer inför morgondagen. På vilket sätt är en självkörande bil bättre Bilåkandet får en helt ny dimension. för miljön? Faktum är att vi ser i krockstatistiken att – Som människa klarar du inte av att många redan idag ägnar sig åt allt annat ständigt optimera körningen för minimal än bilkörning. Nu blir det möjligt att göra miljöbelastning, det gör en självkörande det på ett säkert sätt. Kort sagt finns det bil. Dessutom gör uppkopplingen till något positivt för alla i detta. Utveckling molnet att körningen kan planeras och en av självkörande fordon är ett av väldigt optimeras utifrån köbildningar, olyckor få områden där alla inblandade vinner. o Fakta om Drive Me-projektet Volvo Cars har den ledande rollen i världens första storskaliga pilotprojekt för autonom körning. På sikt kommer 100 självkörande Volvobilar kommer att köras på allmän väg i Göteborg. Drive Me är ett gemensamt initiativ av Volvo Car Group, Trafikverket, Transportstyrelsen, Lindholmen Science Park och Göteborgs Stad. Syftet är att studera samhällsfördelarna med autonom körning och att Sverige och Volvo Cars ska bli ledande inom hållbar mobilitet. Projektet tittar närmare på ett antal områden, exempelvis: • • • • • • Hur autonoma fordon kan ge samhälleliga och ekonomiska fördelar i form av för bättringar av trafikflöde, miljö och säkerhet. Infrastrukturkrav för autonom körning. Vilka trafiksituationer som är lämpliga för självkörande fordon. Kundernas förtroende för självkörande fordon. Hur förare i omgivningen smidigt kan interagera med en självkörande bil. Projektet påbörjades under 2014 med kundundersökningar, teknikutveckling och utveckling av användargränssnitt och molntjänster. De första pilotbilarna kommer att rulla ut på Göteborgs vägar under 2017. Bilarna kommer att rulla i normal trafik, men på väl utvalda vägsträckor. OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri >> Självkörande bil? – Nej, det vill jag inte ha! << / Emma Kimiläinen, racerförare Emma vill gärna slå ett slag för de gammaldags, förarkörda bilarna. Läs hennes tips på hur du blir en bättre förare: OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri www.combitech.se/ontime 13 Stridspiloternas erfarenheter till nytta för bilindustrin? ”Flyg- och bilindustrin påverkas av samma trender inom användbarhet” Likheten mellan ett stridsflygplan och en personbil kanske inte är slående. Detta till trots genomgår flygindustrin och fordonsindustrin liknande trender när det gäller användbarhet och gränssnitt mellan människa och maskin. Jens Alfredson, HMI-expert (Human-Machine Interaction) på Saab förklarar hur det hänger ihop och varnar samtidigt för några fallgropar. – Inom båda industrierna ser vi två information som systemen kan förse kan det faktiskt innebära att fordonet trender som verkar samtidigt, säger Jens honom eller henne med. låter bli att visa viss information för Alfredson. Den första är ett ökat behov föraren. Den andra trenden är att vi i allt – Ett exempel på det skulle kunna av att stödja användaren, på grund av högre utsträckning får möjlighet att att systemen blir mer komplexa och stärka användaren. Det kan ske på olika vara när ett system upptäcker att bilen innehåller mer funktionalitet. Vi kan sätt. Dels kan vi öka graden av automati måste in på service samtidigt som ett helt enkelt inte räkna med att piloten, sering, dels kan vi förbättra när och hur annat system indikerar att föraren eller bilföraren, klarar av att hantera all informationen presenteras. I praktiken genomför en omkörning. Då är det inte 14 OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri lämpligt att belasta föraren med service pågår (obefintlig situationsmedvetenhet resultatet blir detsamma. Dels måste informationen förrän omkörningen är som leder till sämre prestation). hjärnan hinna tänka att om hindret ligger – Det är farligt att bara automatisera genomförd. till höger så måste jag svänga vänster. Det den ena funktionen efter den andra. Det kanske bara tar en bråkdel av en sekund, matiskt, men överväganden av det här krävs en övergripande strategi för vem men det kan vara avgörande både i luften slaget kan innebära skillnaden mellan som ska göra vad i olika situationer. För och på vägen. liv och död. För en pilot i en stridssitua att strategin ska bli lyckad krävs det i tion är det absolut avgörande när och hur sin tur en djupgående förståelse för vad informationen presenteras, därför har människa respektive maskin är bra på. I Allt handlar inte om snabbheten i systemen Saab också kommit långt inom området. exemplet ovan kanske det vore bättre att Även här är det viktigt att tillverkaren har Något som underlättar arbetet med att återföra en del av körningen till män en helhetsbild över systemen, som bör förenkla användarmiljön är att dela upp niskan tills systemen kan klara även de vara så enhetliga som möjligt. Om vissa pilotens situation i olika parametrar: tuffaste situationerna. system varnar för vad bilföraren inte ska Exemplet kanske inte låter så dra • Arbetsbelastning • Situationsmedvetenhet • Prestation • Användarupplevelse göra (exempelvis byta fil om det finns ett Transparens i hur systemen fungerar kan öka nyttan av dem – Vi arbetar mycket med transparens i systemen, berättar Jens Alfredson. Det hinder där) och andra varnar genom att säga vad föraren ska göra (bromsa för ett hinder) kan det skapa en kort och onödig förvirring i en allvarlig situation. Var och en av parametrarna kan påverkas innebär att användaren ska få en förstå och optimeras genom olika system och else för hur systemet fungerar. Inte för att det handlar om att ta hänsyn till män grad av automatisering, men det är också skoj skull utan för att det gör att systemet niskans mentala modeller. Hur männis viktigt att hitta rätt balans och helhet. fungerar bättre. Tänk dig till exempel kan fungerar och reagerar. En lärdom från ett halkvarningssystem för bilar. Om det utvecklingen av stridspiloternas miljö är som är lätt att automatisera, säger Jens varnar för halt väglag alltför ofta, när att allt inte handlar om hur snabbt syste Alfredson. För om man gör det innebär bara ett av hjulen slirar, kan det leda till men kan varna för något, utan även om det att man lämnar det svåraste åt föraren, att föraren till slut slutar att bry sig om hur piloten tar till sig informationen. o som då har sämre möjlighet att lösa varningarna. Men om systemet väntar situationen. med varningen tills fler däck har tappat – En fallgrop är att automatisera det – Sammanfattningsvis kan man säga greppet kan det vara för sent. Ett enkelt Farligt att automatisera den ena funktionen efter den andra exempel på transparens skulle kunna vara Anta till exempel att bilen kör sig själv information om hur många däck som på en motorväg. Föraren som är sysslolös tappat fästet. Föraren får en tidig var (låg arbetsbelastning) engagerar sig i ning och kan själv avgöra lämplig åtgärd infotainmentsystemet och bläddrar fram samtidigt som förtroendet för systemet sin favoritmusik. Om något då inträffar upprätthålls. att den första varningen kompletteras med När det verkligen är fara å färde finns som systemet inte klarar av att hantera lämnas ansvaret över till föraren, som i det också mycket att tänka på när det det läget inte är engagerad i körningen gäller användargränssnittet. Multimodal och inte har någon aning om vad som interaktion till exempel, vilket innebär att piloten eller bilföraren uppmärksammas via flera sinnen. Om ett hinder dyker upp kan systemet både säga och visa vad som ska göras. – Här är det viktigt för säkerheten att systemen fungerar på samma sätt och att de är anpassade efter människans kognitiva förmåga. Tänk till exempel att det auditiva systemet säger ”Hinder till höger!” medan det visuella visar en blinkande pil som pekar till vänster, dvs åt det håll föraren bör styra. Dels Jens Alfredson skapas en osäkerhet genom att systemen säger höger respektive vänster trots att OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri Åsa Virro arbetar på Saab med utveckling av autonoma flygplan och helikoptrar. Hon ser flera områden där erfarenheter från flygindustrin kan komma till nytta inom fordonsutvecklingen: • Uppdragsplanering, dvs. optimering av den planerade rutten. • Omplanering vid oförutsedda händelser. • Detect & Avoid, dvs. upptäck ett hinder och undvik att köra in i det. • Länkintegration, robusthet i informationsutbytet direkt mellan flyg planen (bilarna) och mot de centrala systemen. • Hantering av tappad länk, risken med att tappa kontakten med ett autonomt flygplan bör vara uppenbar, men även för en självkörande bil kan det innebära livsfara om situationen inte är väl förberedd. • Human-Machine Interaction (HMI) dvs. gränssnittet mellan människa och maskin. Vad ska piloten/föraren informeras om, när och på vilket sätt? På www.combitech.se/ ontime hittar du en längre intervju med Åsa Virro, som funderar på om informationsutbytet mellan de olika branscherna kan gå åt båda hållen. 15 Autoliv vill rädda liv Kombinerar information från olika sensorer – Vi vill rädda 150 000 liv per år, det är vårt övergripande mål på några års sikt, berättar Salah Hadi, utvecklingschef och globalt produktansvarig för kamerasystem inom Autoliv. Idag räknar Autoliv med att företagets produkter bidrar till att rädda 30 000 liv per år, runt hela jordklotet. För att kunna femdubbla den siffran räcker det inte med att utveckla varnings- och säkerhetssystemen var och en för sig. Nyckeln för framtiden är att kombinera dem. – Inom mitt område fokuserar vi på vilken sorts hinder det handlar om. Det kombinera informationen för att ta sensorer som radar, kameror och infra gör stor skillnad eftersom olika hinder självständiga beslut. Om vi måste väja för röda kameror, dvs kameror som ser på utgör faror på väldigt olika sätt. En stor den där stenen, ska vi bromsa och svänga natten, berättar Salah Hadi. Var och en sten som ligger på vägen kräver en viss undan åt höger eller vänster? Vad finns kan de exempelvis upptäcka hinder och reaktion, medan en älg som rusar upp på där? Om inte informationen processas på bromsa bilen vid behov. Tillsammans får vägbanan kräver en annan. Ännu så länge rätt sätt kanske vi orsakar en större olycka de en helhetsbild som på ett helt annat är det upp till föraren att ta beslutet, än vi undviker. sätt kan bidra till att förverkliga själv medan systemens roll är att varna föraren körande fordon. så tidigt som möjligt för relevanta faror. I praktiken innebär det att systemen inte bara ser hinder, utan identifierar – En självkörande bil kräver betyd ligt mer. Det komplicerade ligger i att Bildbehandling central Det innebär att bildbehandlingen får en central roll. Det räcker inte med att 68 Fakta om Autoliv Autoliv är världens största leverantör av säkerhetsutrustning till bilindustrin. Företaget utvecklar alltifrån airbags, bilbälten och whiplash-skydd till aktiva 16 säkerhetssystem såsom radar, kamerasystem och nattkameror. OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri identifiera enskilda hinder, vi måste aldrig hundraprocentiga. Och en bil får liv i trafiken inom bara ett fåtal år. Eller inhämta stora mängder informationen inte bromsas fel. Aldrig någonsin under positiv kanske är fel ord, han ser det som från olika källor, processa den och skapa hela sin livslängd. en nödvändighet. En annan utmaning blir att snabbt en helhetsbild som ständigt uppdateras – För tio år sedan var dödsfall orsakade öka penetrationen av fordon med den nya av trafik på nionde plats efter en rad – Djur är faktiskt allra svårast att tekniken. För om det innebär fördelar att sjukdomar. År 2030 räknar WTO med att identifiera korrekt. Tänk dig ett rådjur. kombinera olika sensorer så ger det ännu trafikdödligheten ska ha ökat till femte Det ser helt olika ut beroende på om större effekt att kombinera informationen plats och vara kraftigt stigande. Vi måste du ser det från sidan, framifrån eller ur från olika fordon med varandra. alla hjälpas åt att stoppa det här. o allteftersom vi färdas framåt. – När bilarna är uppkopplade till någon annan vinkel, om det ligger ner, står upp eller springer mot dig. Vissa har molnet och delar information med horn, andra inte, och så vidare. varandra kan vi öka säkerheten ytterligare Här har Autoliv kommit långt med ett steg. Istället för att systemen i din bil system som klarar av att identifiera en upptäcker en fara och reagerar på den kan stor mängd faror som vi kan möta utmed bilen före skicka information om att det våra vägar. Faror som kommuniceras till finns hinder på vägen och du, eller bilen, föraren som kan ta beslut om lämplig kan i god tid förbereda lämplig åtgärd. åtgärd. Flera biltillverkare erbjuder dess Men för att det ska fungera bra krävs det utom redan självbromsande bilar som att många fordon är uppkopplade och på egen hand ser till att stoppa bilen för kan samarbeta om informationen samt att undvika en krock. Steget till att helt att den kan föras över på ett säkert och koppla bort föraren är ändå stort. tillförlitligt sätt. Flera utmaningar inför framtiden Nödvändigt med ökad trafiksäkerhet – Här har vi en utmaning inför framtiden med den självkörande bilen. Systemen är bra, de är tillförlitliga och prediktiva men Salah Hadi De tuffa utmaningarna till trots är Salah Hadi positiv till att kunna rädda 150 000 50m Nischföretaget från Linköping blev världsledande Genom en snillrik uppfinning har det lilla Linköpingsföretaget Nira Dynamics blivit världsledande inom sin nisch och konkurrerar nu på allvar med de stora etablerade företagen som erbjuder dyrare och mer komplicerade lösningar. Det Nira erbjuder är ett system för däcktrycksövervakning som läser av förändringar i hjulhastigheten och därigenom kan upptäcka förändringar i däcktryck. En billigare lösning än konkurrenterna som gör samma sak med hjälp av inmonterade sensorer vid varje däck. Det båda lösningarna har gjort är att varna för punktering. När fler bilar blir uppkopplade mot molnet öppnas helt nya möjligheter. OnTime nr 1/2014: Framtidens fordonsindustri Läs resten av artikeln om Nira och mer extramaterial på www.combitech.se/ontime 17 nyheter från Nyöppnat kontor i Sundsvall Combitech etablerade i början av året ett kontor i Sundsvall med siktet att bli en av ortens större konsult leverantörer. Kontoret är startskottet för en långsiktig Norrlands satsning. Förutom systemutveckling och systemintegration kommer vi erbjuda kompetens inom teknisk dokumentation och informationssäkerhet samt specialistkompetens inom krishanterings och miljöområdet. Flera ramavtal tecknade Under årets första månader har Combitech tecknat flera nya ramavtal. Vagnbolaget AB Transitio har tecknat ett avtal med Combitech för konsulttjänster inom teknikförsörjning och Sveriges största godstågföretag Green Cargo har valt vår helhetslösning UpTime för hantering av drift och underhållsinformation. Rikspolisstyrelsen väljer Combitech för konsulttjänster inom strategisk och teknisk informationssäkerhet. Läs mer på combitech.se på bilden. Spårväg City A34 på Djurgårdsbron. foto: SLL och fotograf Janne Danielsson Migrering av radionät under drift SL bytte kommunikationslösning utan att resenärerna märkte något Storstockholms lokaltrafik (sl) behövde effektivisera och modernisera sin kommunikationslösning. Combitech fick uppdraget att hjälpa till att migrera radionätet under drift. Kravet var att resenärerna och trafiken inte skulle påverkas. Varje dag reser närmare 800 000 personer med den allmänna kollektivtrafiken i Storstockholm, det vill säga resor med tunnelbana, bussar, pendeltåg och lokalbanor samt sommartid även båtar. Storstockholms läns landsting (SLL), som Storstockholms lokaltrafik (SL) är en del av, är ansvarig för att trafiken är lättillgänglig och pålitlig. En viktig pusselbit för att trafiken ska flyta är kommunikationslösningen som bland annat används av ledningscentralen och förarna. Under 2012 gick Trafiknämnden ut med en upphandling för att hjälpa till att modernisera radionätet. Bakgrunden till upphandlingen var att nuvarande utrustning delvis nått sin tekniska livslängd samt behovet av förbättrad tillgänglighet och täcknings grad. Utöver det kravställde kunden fler och nya tjänster och önskade en högre kostnadseffektivitet. Vidare vill man ha ett gemensamt radionät, tidigare fanns två. Vi har erfarenhet av komplexa kommunikations lösningar parallellt som vi förstod kundens verksam het och vikten av att migrera utrustningen utan att trafiken och resenärerna påverkades. Under rusningstider sker kommunikation mellan lednings centralen och ett 2 500-tal förare, väktare, värdar och servicepersonal på fältet. Det säger något om vilka utmaningar som fanns, berättar Ulf Lundberg, affärsutvecklare och kundansvarig på Combitech. Valet av migrationstillfälle viktigt Arbetet med att modernisera kommunikations lösningen påbörjades hösten 2012 och pågick under ett och ett halvt år. Pilotprojektet blev Djurgårdslinjen. Där testades det nyutvecklade radionätet, vilket gav ett antal mindre problem som utvecklaren behövde åtgärda. Det löste sig och datum för den faktiska migreringen blev satt till den 17 juni 2013. Valet av migreringstillfälle var kritiskt eftersom det gäller ett omfattande trafiknät där många personer och trafikslag är inblandade. Alexander Storm, konsult på Combitech och specialiserad på kommunikationslösningar, arbetade med projektet under hela tiden det pågick och ansvarade för radionätsdelen. - Migreringen sker under en kritisk natt, tänk vad som skulle hända med kollektivtrafiken om systemet inte fungerade som det skulle på morgonen. Kaos! Vi var dock väl förberedda efter ett och ett halvt års uppdrag, så allting gick bra. Back up-planen behövde inte ens tillämpas, berättar Alexander Storm. Kostnadseffektiv kommunikation Resultatet av projektet är en kommunikationslösning som är enhetlig och mycket lättare att underhålla. Administrationen är enklare och det är färre underentreprenörer i och med att det numera är endast ett nät där allt talar samma språk. Sammantaget ger det stor kostnadseffektivitet. Det som gjorde projektet så positivt och framgångsrikt byggde till största delen på att vi hade helt rätt typ av resurser. Projektet var väldigt tidspressat, eftersom beslutet tagits att migreringen skulle genomföras innan sommaren. Att vi tagit in konsulter med rätt kompetens var en avgörande faktor, säger Stefan Brood, projektledare på Trafikförvaltningen, SLL. : karriär fastforward Från nyutexaminerad till erfaren på rekordtid Combitech Talent Program Combitech Talent Program är ett unikt program för kraftfull personlig utveckling. Upplägget attraherar nyutexaminerade ingenjörer och även kunder som Combitech har ett rekryteringssamarbete tillsammans med. CombiteCh har ett etablerat upplägg för att hjälpa unga ingenjörer korta vägen från nybörjare till erfaren. Programmet är tvåårigt och kallas för Combitech Talent Program (CTP). Deltagarna varvar teknisk vidareutbildning, affärsmannaskap och ledarskap med erfarenhetsutveckling, där de lär sig att förstå och sätta ord på erfarenheten så att den kan spridas och användas av flera. Efter ett tiotal avslutade och lika många pågående CTP-program, vet vi att det fungerar. Konsulterna får större självförtroende, förbättrar sin förmåga att lära och reflektera samt utvecklar de mjuka sidorna i sin yrkesroll, såsom kommunikation och omdöme, säger Jan Sjunnesson, CTPansvarig på Combitech. Kompetensväxla med Ctp Programmet är inte bara effektivt för att stärka individen utan kan också användas för kompetensförsörjning. En kund som sett den möjligheten är Saabs affärsområde Dynamics som står inför utmaningen att behålla och utveckla kompetens, då många medarbetare går i pension de närmsta åren. I april började fjorton unga ingenjörer ett nystartat CTPprogram och de arbetar med allt från systemutveckling och elektronik till miljö och mekanik. Ett annat CTP-program, som startar efter sommaren, är inriktat mot produktion och där bland annat kvalitet, Lean, produktionsteknik och verktygskonstruktion ingår. Det genomförs tillsammans med Saabs affärsområde Aeronautics, som Combitech har flera samarbeten med. CTP finns på flera orter Combitech Talent Program finns på flera orter och i samarbete med flera kunder. Utöver de som redan är nämnda finns det till exempel ett pågående program i Malmö. I Västerås genomförs ett program i samarbete med en fordonstillverkare och i Jönköping planeras ett program inom mekanik, logistik och IT tillsammans med kunder i regionen. Combitech i 3d-samarbete Combitech har ingått ett partneravtal med Dassault Systèmes, ett ledande företag inom mjukvara för 3D-design, digitala 3Dmockups och PLMlösningar. Avtalet ger Combitech möjlighet att integrera 3Dvisualiserings produkten 3DVIA Composer i lösningar till sina kunder. Flera nya affärsområdeschefer Pernilla Rönn har utsetts till ny affärsområdeschef för Combitechs informationssäkerhets verksamhet. Beatrice Kärnborg ska leda ett nytt affärsområde med fokus på mekanik och logistik inom industrin. Åsa Borg ska hjälpa våra kunder bli mer konkurrens kraftiga genom nya verktyg, processer och metoder – även det ett nytt affärsområde. Niklas Barkman tar ansvaret för affärsområde IT. Ett nordiskt konsultbolag »Combitech växer sig starkare i Norden« Combitech fortsätter att stärka sin position på den nordiska marknaden och har etablerat sig i Finland. Sedan tidigare har vi kontor i Sverige och Norge. I januari tog Combitech ett viktigt kliv för att växa på den nordiska marknaden, då vi tog över verksamheten i finska Saab Systems Oy. Verksamheten drivs under namnet Combitech Oy och leds av Pekka Blomberg. Inledningsvis ligger fokus på tjänster inom informations- och systemsäkerhet, systemintegration och robust kommunikation. I mars slutfördes också förvärvet av norska Bayes Risk Management genom att Combitech köpte resterande 30 procent. Bayes Risk Management integrerades med Combitech AS som etablerades 2010. Hela verksamheten drivs under namnet Combitech. Bolaget fokuserar på fyra tjänsteområden; informationssäkerhet, verksamhetsarkitektur, Enterprise Risk Management och säkerhetsstyrning. Chef för Combitech AS är Lasse Berg Andersen. - Vår strategi är att fortsätta växa i Norden och vi har nu fått ett starkt fotfäste och en etablerad kundbas i Norge och Finland. Vi kan bättre stötta kunderna på plats, men de får också tillgång till hela Combitechs bredd och tjänsteutbud, säger Combitechs vd Marie Bredberg. foto: MAr tin Öberg Samarbete med pWr Racing Team Combitech har ett samarbete med PWR Racing Team som är baserat i Dalarna och har mångårig erfarenhet från nationell och internationell racing på högsta nivå. I årets STCC tävlingar kör finska Emma Kimiläinen i teamet. Emma är en lovande förare och den första kvinnliga föraren på femton år i STCC. Premiären skedde i maj på Knutstorp och finalen går i september på Mantorp. aVsändare Combitech Ab Box 15042 580 15 Linköping Porto Betalt CombiteCh training institute har du upptäCkt vårt stora utbud av kurser? Inför hösten presenterar vi flera nyheter - till exempel kurserna Introduction to Executable UML, Leanspel och Ledningsmetodik i en krisorganisation. Läs mer om våra kurser och håll utkik efter nya kurskatalogen (som kommer ut efter sommaren) på combitech.se/utbildning Tre frågor & tre svar »Smarta inköp med kunden i centrum« Genom att differentiera sin inköpsstrategi och anpassa inköpet efter slutproduktens ordervinnare kan tillverkande företag både tjäna och spara pengar. Jenny Bäckstrand, logistikkonsult på Combitech och doktor i kunddrivet inköp, har utvecklat en metod som får inköp och produktion att arbeta närmare varandra. 1. Varför är det viktigt för ett tillverkande företag att ha en samsyn på inköp? – Traditionellt har inköparens roll varit att anskaffa artiklar till lägsta möjliga kostnad, något som nu har förändrats. Numera efterfrågas inte bara standardartiklar utan även kundanpassade artiklar som ska levereras med kort leveranstid och med bibehållen låg kostnad. För att kunna bidra till företagets konkurrenskraft behöver inköparna därför mätas på förmågan att stödja slutproduktens ordervinnare istället för förmågan att sänka inköpspriset. Det behövs en inköpsstrategi som stödjer skapandet av kundvärde. intern kommunikation mellan konstruktion, produktion och inköp eftersom alla får samma bild av verkligheten, vilket leder till bättre och mer kostnadseffektiva beslut. – Använd en metodik för att underlätta kommunikationen mellan företagets olika funktioner. Till exempel den metod för kunddrivet inköp (KDI) som jag kom fram till i min doktorsavhandling. Den hjälper företaget att skapa visuella beslutsunderlag för att underlätta beslut eller prioriteringar såsom ledtider, kundanpassningsgrad och leverantörsval. 3. 2. Vilka trender ser du inom kunddrivet inköp? – En stark trend de senaste åren har varit att företag etablerar starka samarbeten och partnerskap med varandra, men det är inte alltid det mest resurseffektiva. Grunden till hela den forskning jag gjort är att utnyttja olika grader av samverkan och hjälpa företaget att på ett enkelt sätt välja vilken grad av samverkan som är bäst lämpad i en viss Vilka råd ger du till tillverkande företag? – Arbeta för att skapa en koppling mellan produktionsstrategier och inköpsstrategier. Det ger en bra grund för säker IT Missa inte nästa temanummer av OnTime med fokus på Säker it. situation. Resultatet från forskningen är en metod som bidrar till att på ett systematiskt sätt kunna välja och/eller utvärdera leverantörsrelationer resurseffektivt, vilket bidrar till att stärka företagets konkurrenskraft. Kort om kunddrivet inköp Metoden för kunddrivet inköp har tagits fram inom forskningsprojektet KOPeration (www.koperation.se), ett samproduktionsprojekt mellan Tekniska högskolan i Jönköping, Combitech och fem tillverkande företag. Projektet pågick mellan 2009 och 2013 och efterföljs av projektet KOPtimera som syftar till att bredda metoden till en metod för kunddifferentierad försörjning samt att kunna kvantifiera kostnad för ledtid. Glad sommar! önskar Combitech nästa nummer ute i oktober Detta och äldre nummer hittar du som pdf-filer på vår webbplats. combitech.se/ontime
© Copyright 2024