Lathund för att fylla i ansökan (PDF
Lathund för statsbidrag för hiv- och STI-prevention 2016 Landsting och vissa kommuner Sista ansökningsdag: 1 oktober 2015 Sida 1 av 24 Innehåll Bakgrund ............................................................................................................................................. 3 Att fylla i ansökan ............................................................................................................................... 4 1. Grunduppgifter………………………………………………………..........................................4 2. Nulägesanalys.............................................................................................................................. 4 3. Utvecklingsområden .................................................................................................................... 6 4. Projekt/verksamheter ................................................................................................................... 9 Bilaga 1: Kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser......................................................... 14 Bilaga 2: Folkhälsomyndighetens förslag på prioriteringar inför ansökan 2016................................21 Sida 2 av 24 Bakgrund Landsting och vissa kommuner kan enligt regeringens förordning (SFS 2013:666) söka bidrag från Folkhälsomyndigheten till verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (Prop 2005/06:60). Den som ansvarar för ansökan bör väl känna till förordningens innehåll och att innehållet förmedlas till de som lokalt ansöker om projekt/verksamheter samt även till de som sedan erhåller statsbidrag. Förordningen innehåller följande: Syftet och målen för statsbidraget regleras i 2 §. Förutsättningarna för att erhålla statsbidrag regleras i 7 – 10 §. Vad som ska ingå i ansökan regleras i 11 – 14 §. Folkhälsomyndighetens åtaganden regleras i 15 – 18 §. Därefter följer kraven för redovisning, uppföljning, utbetalning och återbetalning i 20 – 23 §. Bedömning av ansökningar Folkhälsomyndigheten granskar inkomna ansökningar utifrån att de uppfyller kraven enligt förordningen. Folkhälsomyndigheten kommer prioritera ansökningar i enlighet med förordningens 17 § och med hänsyn tagen till tillgängliga medel. För respektive sökande landsting och kommun kommer beslutet om tilldelning att innehålla specifika anvisningar om uppföljning och eventuella övriga villkor. Blanketter Vid ansökan om bidrag ska följande digitala blankett användas: – Ansökan om statsbidrag för hiv- och STI -prevention 2016: Landsting och vissa kommuner https://bidrag.folkhalsomyndigheten.se/formular/hiv/statsbidrag2016/sidor/Ansokan.aspx Handledning för att fylla i den digitala blanketten återfinns längre fram i dokumentet. Endast fullständiga ansökningar kan handläggas av Folkhälsomyndigheten. För sent inkommen ansökan avvisas alltid. Om man avser att komplettera ansökan med bilagor senare ska detta framgå av ansökan. Ansökningar inför år 2016 ska skickas både digitalt och med post senast den 1 oktober 2015. En fullständigt ifylld digital blankett skrivs ut och undertecknas. Ett undertecknat original av ansökan skickas med post till: Folkhälsomyndigheten, 171 82 Solna Sida 3 av 24 Att fylla i den digitala blanketten – Ansökan om statsbidrag för hiv- och STI -prevention 2016: Landsting och vissa kommuner 1. Grunduppgifter Alla huvudmän som ansöker om statsbidrag eller deltar i ansökan som görs av annan huvudman ska fylla i en ansökan. De huvudmän som också ansvarar för en gemensam ansökan (kunskapsnätverk) om statsbidrag för flera landsting fyller i en ansökan för de gemensamma insatserna. Exempel: Namn: Kunskapsnätverk Norr genom Västerbottens läns landsting. Under rubriken söker totalt 2016, anges den totala summan för ansökan fördelat på verksamhetsbidrag och projektbidrag. Om man deltar i annan ansökan behöver man inte ange den summan utan endast den summa som ingår i den egna ansökan. Under frågan om det är en gemensam ansökan anges detta, ja eller nej. I rutan efter ja skriver den huvudman som ansvarar för en gemensam ansökan namnet på de landsting som deltar i ansökan. Under frågan om man deltar i annan huvudmans ansökan anges detta, ja eller nej. För de landsting som svarar ja anges namnet på det landsting som ansvarar för den gemensamma ansökan. Under konto anges alltid uppgift om bank respektive plusgiro samt i särskild ruta om referens till utbetalning ska framgå. 2. Nulägesanalys En nulägesanalys ska lämnas av varje landsting och kommun som söker statsbidrag. I gemensam ansökan som avser flera landsting behöver uppgifter inte lämnas i del 2 förutom den del där utvecklingsområdena sammanfattas. Sida 4 av 24 Det lokala epidemiologiska läget Redovisa den lokala epidemiologiska utvecklingen av hiv och övriga STI under den senaste femårsperioden. Särskilda förutsättningar och behov inom landsting/kommun En analys av läget görs sedan utifrån de särskilda förutsättningar och behov, exempelvis inom preventionsgrupper, som uppmärksammats inom landstinget eller kommunen. För att komplettera den epidemiologiska utvecklingen används den kunskap som finns om olika faktorer som kan påverka utsatthet för hiv och STI som t.ex. kunskap-, attityd- och beteendestudier, folkhälsostudier mm. Lokala migrationsmönster kan användas för att identifiera vilka riskutsatta grupper som finns i regionen. Folkhälsomyndigheten genomför årligen en analys av situationen och kunskapsläget för respektive preventionsgrupp. Analysen utgår från nationell epidemiologisk statistik, aktuella KAB-studier, forskning, olika sammanställningar med mera. I årets anvisningar bifogas i bilaga 2 Folkhälsomyndighetens förslag till prioriteringar. Vid behov av ytterligare information kan utredare vid enheten kontaktas. Landsting/kommunens egna insatser som genomförts 2015 Redovisa landstingets/kommunens eventuella egna insatser som genomförs för att förstärka och komplettera det ordinarie arbetet. Det kan vara egna finansierade utvecklingsprojekt inom området. Här anges också i kronor den sammanlagda egna finansieringen av projekt som finansieras med statsbidraget (medfinansiering). Det kan t.ex. vara resurser i form av personal som arbetar i projektet. Däremot anges inte personer som får ta del av insatsen t.ex. en utbildningsinsats riktad till personal. Ange även om landstingen/kommunen har egen finansiering av kontaktpersonernas löner. Denna del anges i procent. Exempel: Landstinget finansierar 50 procent av en tjänst för att samordna statsbidraget samt koordinera hiv/STI-arbetet. Landsting/kommunens eventuella planerade egna insatser som ska genomföras 2016 Redovisa landstingets/kommunens eventuella planerade egna insatser som för nästa år utöver de som söks från statsbidraget. Här ska således inte anges de projekt som man söker medel för i denna ansökan. Sida 5 av 24 Sammanfattad redovisning av utvecklingsområden Nulägesanalysen avslutas med en sammanfattad redovisning av de utvecklingsområden som ansökan avser. Här anges antal insatser (projekt och verksamheter) som söks för respektive utvecklingsområden, totalt belopp som söks för respektive utvecklingsområde samt eventuell planerad medfinansiering. 3. Utvecklingsområden Utvecklingsområde Med utgångspunkt från en regional/lokal nulägesanalys av epidemiologi, särskilda förutsättningar och behov definieras ett område inom vilket det finns behov av att förstärka och komplettera det hivförebyggande arbetet. Exempel: Fler arenor för testning, minskad stigma och diskriminering av personer som lever med hiv, migranter nås av hivprevention och testning, män som har sex med män nås av hivprevention och testning, ökad tillgång till information och service för sexuellt risktagande ungdomar, kunskapsspridning, samordning, samverkan och strategiskt arbete. Utvecklingsområdet kan avse insatser för en eller flera preventionsgrupper. Under kortfattad bakgrund ange vilket eller vilka behov utvecklingsområdet är till att förstärka och komplettera. Övergripande mål Det övergripande målet ska ange vad som önskas ha uppnåtts under den aktuella perioden. Detta ska formuleras SMART – specifikt, mätbart, accepterat/angeläget, realistiskt och tidsbundet. Målet ska knyta an till förordningens mål. Sida 6 av 24 Delmål Delmål beskriver de olika delresultaten och ska tillsammans bidra till att nå landsting, kommun eller kunskapsnätverkets övergripande mål för utvecklingsområdet. Samlade erfarenheter från olika utvecklingsprojekt visar att antalet delmål bör begränsas för att nå bäst resultat. En tumregel är cirka fyra delmål. Det är viktigt att skilja på delmål och aktiviteter. Delmålen beskriver tillstånd – hur det ska vara när man lyckats med arbetet. Aktiviteter är projekt och verksamheter som anger vad som behöver göras för att nå dit. Delmålen ska liksom det övergripande målet formuleras SMARTa. Indikatorer Indikatorer är ett verktyg utifrån vilka man följer utvecklingen av de förväntade delmålen. Det underlättar om en första mätning eller beskrivning av situationen genomförts innan arbetet påbörjas. Detta för att kunna jämföra och följa utvecklingen. Max tre indikatorer per delmål är en tumregel, exempelvis två kvantitativa och en kvalitativ. De kvantitativa kan till exempel handla om antalet utbildade personer, ökat antal personer som testats för hiv, antal besökare på webbsidor, antalet MSM som nåtts etc. Andra indikatorer kan vara kopplade till effekter av de olika insatserna. Förstärka och komplettera landstingens/kommunens arbete; antalet projekt/verksamheter som har förstärkt arbetet respektive kompletterat arbetet. Kompetens: Hur stor andel av de som genomgått en utbildning har använt sig av kunskapen i arbetet. Evidens och beprövad erfarenhet: Hur stor andel av projekten eller verksamheterna har kvalitetssäkrat metoder? Hur många insatser har utvärderats? Riktat och anpassat till preventionsgruppernas behov: Genomförda behovsanalyser? Antal insatser som riktats till särskilt riskutsatta. Grund för insatser: Ingår insatsen i en handlingsplan? Hur många insatser har integrerats i ordinarie verksamhet? Ta till vara: Har nya arbetssätt introducerats? Spridning av material och om materialen använts. Samverkan: Hur stor andel av insatserna genomförs i samverkan med andra huvudmän? Har samverkan förstärkt och kompletterat huvudmannens hiv och STI-preventiva arbete? Indikatorer ska vara enkla att ta fram och visa något viktigt om det man vill förändra. Till indikatorn bör man ha en verifikationskälla, det vill säga var och hur man kan finna de data eller den information som beskrivs i indikatorn. Sida 7 av 24 Preventionsgrupper Som anges i förordningens 4 § är preventionsgrupper ”grupper av människor som, utifrån vad som är känt genom epidemiologiska data eller annat vetenskapligt underlag, i särskilt hög utsträckning riskerar att drabbas av eller överföra hivinfektion till andra”. Ofta är preventionsgruppen också direkt målgrupp för insatser men inte alltid. Ibland riktar sig insatser till beslutsfattare eller till personalgrupper som i sin tur når preventionsgruppen. Det är bra om det finns statistik eller andra fakta som stödjer val och prioritering av preventionsgrupper och direkta målgrupper. Ange vilka av följande preventionsgrupper som ni avser rikta insatser till: • • • • • • • personer som lever med hiv och deras anhöriga migranter män som har sex med män personer som injicerar droger unga och unga vuxna utlandsresenärer personer med erfarenhet av sex mot ersättning Samarbete Om samarbete med eller stöd till ideell organisation inte förekommer inom utvecklingsområdet ska skälen för detta anges. Följande är ett exempel på ett utvecklingsområde: Utvecklingsområde 1: Kunskapshöjande insatser inom hälso- o sjukvården. Kortfattade bakgrund till utvecklingsområdet: Hälso- och sjukvården upplever sig ha för lite kunskaper om hiv vilket påverkar bemötandet av personer som lever med hiv. Övergripande mål för utvecklingsområdet: År 2017 är kunskapen om hiv inom hälso- o sjukvården uppdaterad. Delmål för utvecklingsområdet (ska formuleras SMART): 1. Personal inom primärvården har genomgått grundutbildning om hiv 2. Alla vårdmottagningar har uppdaterat sina riktlinjer och rutiner avseende hiv 3. Formell samverkan har etablerats mellan relevanta aktörer (exempelvis mellan Smittskydd, stödorganisationer och vårdmottagningar) Sida 8 av 24 Indikatorer för uppföljning delmålen (utfallet ska redovisas i återrapporteringen): 1.a. Antal genomförda utbildningar och procentandel av personal inom berörda mottagningar som genomgått utbildning b. Antal deltagare som upplever att de fått ny och relevant kunskap genom utbildningen 2. a. Antal vårdmottagningar som har uppdaterat sina riktlinjer och rutiner avseende hiv 3. a. Andel relevanta aktörer som involverats i arbetet Vilken/vilka preventionsgrupper omfattas av utvecklingsområdet: X Personer som lever med hiv Män som har sex med män Migranter Personer som injicerar droger Unga och unga vuxna Personer med erfarenhet av sex mot ersättning Utlandsresenärer Annan/andra_______________ Om samarbete med eller stöd till ideell organisation inte förekommer inom utvecklingsområdet, ange skälen för detta: 4. Projekt/verksamheter kopplade till utvecklingsområdet Under varje utvecklingsområde ges möjlighet att söka för projekt och verksamheter som ska bidra till att utveckla området. Det kommer fortsatt att vara möjligt att ansöka om att delta i och använda sig av nationellt framtagna informationsinsatser. För att effektivisera insatserna ser Folkhälsomyndigheten positivt på samordning genom kunskapsnätverken. Namn på insats och sökt belopp I de första rutorna skrivs namnet på projektet eller verksamheten och det belopp som landstinget/kommunen söker. Det ska således inte vara det belopp som projektet söker hos landstinget respektive kommunen utan den summa som huvudmannen ansöker för projektet eller verksamheten. Projekt eller verksamhet Här anges om insatsen är ett projekt eller en verksamhet. Som tidigare nämnts kan verksamhetsbidrag endast sökas av storstadsregionerna. Ange om det är ett ettårigt eller om flerårigt projekt. Om flerårigt ska planerat avslutningsår anges. Statsbidrag kan endast beviljas för ett år i taget. De landsting/kommuner som önskar genomföra fleråriga projekt kan välja att planera för detta lokalt. Ansökan till Folkhälsomyndigheten får endast Sida 9 av 24 göras för ett år i taget och en kort redovisning av eventuella resultat görs årligen i samband med redovisningen och en slutredovisning när projektet är avslutat. Om tidscykeln för projekt anges i ansökan noterar Folkhälsomyndigheten att det är en flerårig satsning. Folkhälsomyndigheten kan inte i förväg garantera att projektet kan finansieras till sitt slut men om statsbidraget är oförändrat och ansökan stödjer fortsatt projekt bör detta inte var något problem. För att projekt och verksamhet ska prioriteras bör det tydligt framgå att insatserna har fokus på hiv eller STI-prevention. Målområde Här ska även anges vilket huvudsakligt mål som området är kopplat till i förordningen. Först anges ett val mellan målen 1 – 4. Därefter om aktuellt ges även ett val mellan mål 5 och 6. Följande riktlinjer kan användas: Mål 1 avser ett utvecklingsområde som har hiv i fokus eller vänder sig till grupper som är särskilt utsatta för hivinfektion. Mål 2 avser ett utvecklingsområde med övriga STI i fokus och/eller breda insatser riktade till ungdomar/unga vuxna. Mål 3 avser ett utvecklingsområde som har stödinsatser för hivpositiva i fokus. Mål 4 avser ett utvecklingsområde där insatserna ska leda till minskad stigma och diskriminering. Målen 5 och 6 handlar om samarbete och samverkan och kan läggas till efter huvudmålet när det är aktuellt dvs. om de insatser som ska genomföras inom utvecklingsområdet innehåller samverkan med andra landsting och kommuner och/eller samarbete med ideell organisation. Mål 5 syftar till samverkan med andra landsting och kommuner för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling inom sådana verksamheter som verkar för de mål som anges i 1–4. Mål 6 syftar till samarbeta med eller stödja sådana ideella organisationer som är juridiska personer och som verkar för de mål som anges i 1–4. Preventionsgrupper Preventionsgrupper är de grupper som prioriteras när det gäller preventiva insatser. Det är dessa grupper som ska dra nytta av insatserna. Ofta, men inte alltid är preventionsgruppen också direkt målgrupp för insatser. Se mer information om preventionsgrupper ovan. Sida 10 av 24 Undergrupper Ange också om möjligt en mer precis beskrivning av en preventionsgrupp, exempelvis ”unga personer som injicerar droger”, ”kvinnor som lever med hiv” eller ”asylsökande”. Målgrupp Ibland riktas aktiviteter till beslutsfattare eller till personalgrupper (exempelvis utbildnings- eller fortbildningsinsatser) som i sin tur når preventionsgruppen. Ange och specificera i så fall vilken som är den direkta målgruppen, exempelvis vårdpersonal eller lärare. Insatstyp Angiven insatstyp ger kunskap om vilka olika insatser som bedrivs och används som underlag för statistisk bearbetning. Ange därför huvudsaklig insatstyp. Följande kategorier föreslås: Utbildningsinsats: Det är projekt/verksamhet som utvecklas inom någon form av utbildning och som riktas till personer i preventionsgrupperna. Det kan t.ex. handla om utbildning av migranter i SFI-undervisning, sex- och samlevnadsutbildning. Kompetensutveckling: Det är utveckling och genomförande av kurser, seminarier och utbildningar som riktas till personal och som har som syfte att utveckla eller förstärka arbetet inom området. Det kan t.ex. vara flera utbildningstillfällen för personal vid hem för vård och boende (HVB), i skolan, personal inom missbruksvården. Inkluderar även intern kompetensutveckling för de som lokalt arbetar med statsbidraget som till exempel deltagande på större nationella och internationella konferenser. Kunskapsspridning: Kunskapsspridning kan vara insatser som syftar till att ge olika kunskaper inom området och riktas till olika personalkategorier. Exempel är konferenser, seminarier, webbsidor mm. När kunskapsspridning anges som insatstyp ska, förutom målgrupp, även om möjligt, preventionsgrupp anges. Informationssatsning: Informationsinsatser är breda insatser som kan riktas till allmänheten eller olika preventionsgrupper, till exempel Klamydiamåndagen, WAD. Rådgivning: Insatser riktade direkt till preventionsgruppen och är projekt eller verksamheter som syftar till att öka kunskapen om en fråga hos enskilda personer samt bidra till förändrat beteende. Det kan ske i form av strukturerade samtal till exempel Motiverande samtal (MI). Stödverksamhet: Utveckling av olika former av stödverksamhet t.ex. ideella organisationers stöd till personer som lever med hiv och deras närstående. Sida 11 av 24 Uppsökande verksamhet: Insatser som syftar till att nå en särskild preventionsgrupp på olika arenor eller olika institutioner. Stöd till testning: Insatser som syftar till att förstärka möjligheten till testning för en särskild preventionsgrupp/grupper genom ökad tillgänglighet, metoder för att nå ut med testning på nya arenor mm. Utveckling, implementering och kvalitetssäkring av material: Insatser som syftar till att utveckla, implementera och kvalitetssäkra olika material som riktar sig till olika målgrupper inom till exempel hälso- och sjukvård eller direkt till olika preventionsgrupper. Utveckling och implementering av metoder: Metodutveckling av nya metoder och arbetssätt som syftar till att förbättra och effektivisera det förebyggande arbetet för en särskild preventionsgrupp/grupper. Enkäter, studier, behovsanalyser, utvärderingar och forskning: Dessa insatser syftar till att utveckla, kartlägga och studera behov av insatser hos t.ex. en preventionsgrupp eller målgrupp eller på annat sätt skaffa kunskap som behövs för det preventiva arbetet. Utvärderingar som ingår som en del av insatser ska inte redovisas här. Inte heller insatser för att utveckla en specifik verksamhet eller insats, då handlar det snarare om kvalitetssäkring som ska redovisas i kategorin ovan. Samordning och samverkan samt strategiskt arbete: Insatser som syftar till att effektivisera det förebyggande arbetet mellan landsting, kommuner och ideella organisationer. Dessa inkluderar att stärka uppföljning och utvärdering samt kvalitetssäkring av insatser. Övrigt: Om kategorier för projekt/verksamheter saknas kan kategorin övrigt användas. Arena Angiven arena ger kunskap om var olika insatser bedrivs och används som underlag för statistisk bearbetning. Ange därför huvudsaklig arena. Följande kategorier kan användas: Skola: t.ex. inom grund- och gymnasieskola, särskola. Universitet: Insatser som genomförs av till exempel studenthälsan och studentorganisationer Fritid: Uppsökande verksamhet som genomförs på olika arenor som t.ex. cruising points, videoklubbar, festivaler etc. Ideell organisation: Insatser som genomförs inom en organisation. Hälso- och sjukvården: Insatser som genomförs till patienter inom hälso- och sjukvård till exempel ungdomsmottagning. Institutioner kopplade till socialtjänst: Insatser som genomförs inom till exempel hem för vård och boende, SIS-institutioner. Internt hos kommun/landsting; Insatser som genomförs av personal inom olika verksamheter eller projekt som syftar till att samordna och utveckla arbetet. Sida 12 av 24 Evidensgrund Som framgår av förordningen ska insatser som genomförs vara grundat i vetenskap och beprövad erfarenhet eller att resultaten kan utvärderas genom vetenskapliga metoder. För att säkerställa detta ska huvudmännen avgöra om de projekt eller verksamheter uppfyller kraven. Följande kategorier ska anges: Utvärderad metod Baserad på forskning Baserad på beprövad erfarenhet Ny metod, utvärdering planerad Vet inte Aktör Här anges namnet på den aktör som utför projektet eller verksamheten. Huvudsaklig aktör ska även anges i form av landsting, kommun, ideell organisation eller annan organisation. Utvärdering under 2016 Här anges om projektet/verksamheten planeras att utvärderas under 2016. Utvärderingen kan ske inom projektet eller av utomstående. Förväntat resultat Här ges en beskrivning av vilket/vilka resultat som förväntas under 2016, exempelvis hur ett kunskapsläge utvecklats eller metodutveckling som skett under året. 5. Övrig information Sist innan underskrifterna finns en ruta med övrig information där det ges möjlighet att kommentera eller förklara uppgifter i ansökan. Sida 13 av 24 Bilaga 1 Kunskapsunderlag för stöd i planeringen av insatser Allmänt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/55679 Förordning om statsbidrag till landsting och vissa kommuner för insatser mot hivinfektion (SFS 2013:666) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2013666-omstats_sfs-2013-666/?bet=2013:666 På Folkhälsomyndighetens hemsida finns faktainformation och länkar till kunskapsunderlag om de olika preventionsgrupperna. Där finns även länkar till nationell statistik för hiv och STI. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/hivstrategin/ Smittsamhet vid behandling hivinfektion, Rapport Folkhälsomyndigheten http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Smittsamhet-vid-behandladhivinfektion/ Användning av hivtester med snabbsvar, Rapport finns tillgänglig vid Folkhälsomyndighetens hemsida. Handbok och vägledning för smittspårning av sexuellt överförda infektioner, Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-101-7 Uppföljningstid efter hivexpoistion, Rapport Folkhälsomyndigheten http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Uppfoljningstid-efter-hivexposition/ Sida 14 av 24 Kommunikation och information Nationell Kommunikationsstrategi för det hivpreventiva arbetet finns tillgänglig på Folkhälsomyndighetens hemsida http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Nationell-kommunikationsstrategifor-det-forebyggande-arbetet-mot-hiv-sexuellt-overforda-infektioner-och-vissa-blodburna-sjukdomar/ Samordningsgruppen för informationsinsatser har tagit fram tre kommunikationsplaner för preventionsgrupperna unga/unga vuxna och män som har sex med män samt hiv (kan rekvireras från respektive kontaktperson i de olika kunskapsnätverken) Migration Statistik över migration inklusive förväntad migration till respektive län finns hos Migrationsverket http://www.migrationsverket.se/info/790.html Migration och prevention http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsa-och-sexualitet/preventionsgrupper/migranter/ Migration, sexuell hälsa och hivprevention, Kunskapsöversikt, SMI 2012 http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Migration-sexuell-halsa-ochprevention/ ECDC, Report: Assessing the burden of infectious diseases among migrant populations in the EU/EEA. http://www.ecdc.europa.eu/en/press/news/_layouts/forms/News_DispForm.aspx?List=8db7286c-fe2d-476c9133-18ff4cb1b568&ID=1006 Hälsoundersökning av nyanlända http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Moten-om-halsa/ Artiklar om hälso- och sjukvårdens erfarenheter att möta migranter samt gruppens syn på hälsoundersökningar Sida 15 av 24 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3557194/ http://link.springer.com/article/10.1007/s10903-011-9509-y# http://sjp.sagepub.com/content/early/2015/04/17/1403494815576786.full.pdf+html Män som har sex med män Prevention mot hiv och STI bland män som har sex med män (MSM). Vägledning för hiv- och STI-preventivt arbete i Sverige 2012–2016 riktat till homo- och bisexuella män och andra män som har sex med män (MSM). Se remissversion från november 2011. ECDC, Men who have sex with men: Evidence Brief - Monitoring implementation of the Dublin Declaration on Partnership to Fight HIV/AIDS in Europe and Central Asia: 2012 progress http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/_layouts/forms/Publication_DispForm.aspx?List=4f55ad514aed-4d32-b960-af70113dbb90&ID=923 Men who have sex with men (MSM) Monitoring implementation of the Dublin Declaration on Partnership to Fight HIV/AIDS in Europe and Central Asia: 2012 progress report http://ecdc.europa.eu/en/publications/Publications/dublin-monitoring-evidence-brief-men-who-have-sexwith-men-october-2013.pdf FEMP, The future of European prevention among MSM, konferens 2011 http://smi.se/publikationer/ovriga-publikationer/publikationer-2012/femp-report/ EMIS, The European MSM Internet Survey 2010 (publ. 2013) http://www.emis-project.eu/sites/default/files/public/publications/emis2010_european_msm_internet_survey_38_countries_v4.pdf EMIS, The European MSM Internet Survey 2010, Svensk rapport (publ. 2013) http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/EMIS---2010-Sverige/ Sida 16 av 24 MSM-enkäten 2013 Regionala data har skickats ut per mejl till kontaktpersonerna. Kontaktperson Kristina Ingemarsdotter Persson, Folkhälsomyndigheten A systematic review of evidence to inform hiv prevention interventions among men who have sex with men in Europe (2015) http://www.eurosurveillance.org/ViewArticle.aspx?ArticleId=21096 Unga och unga vuxna Seminarier på webben, webbinarier, inom olika kunskapsområden. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/hivstrategin/webbinarier/ UngKAB09 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25017/2/gupea_2077_25017_2.pdf Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/hivstrategin/sex-ochsamlevnadsundervisning-i-skolan/ Ungdomar och sexualitet 2014/2015. Ungdomsbarometern. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsa-och-sexualitet/preventionsgrupper/ungdomaroch-unga-vuxna/ungdomsbarometern/ Personer som injicerar droger Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger. En vägledning. http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Halsoframjandeoch-forebyggande-arbete-med-hepatit-och-hiv-for-personer-som-injicerar-droger-En-vagledning/ Sida 17 av 24 Arponen, A., et al., Förtroende och fri vilja som grund för hälsorådgivningesverksamhetens framgångar - En tvärvetenskaplig utvärderingsstudie om effektiviteten av smittorförebyggande hälsorådgivningstjänster riktade till sprutdrogbrukare., in Folkhälsoinstitutets publikationer, F.-. KTL, Editor. 2008, Avdelningen för infektionsepidemiologi och smittskydd: Helsingfors. http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/78096/2008b29.pdf?sequence=1 Larsson, G., H. Wiklund, and M. Sandlund, MIssbruket, kunskapen, vården - Missbruksutredningens forskningsbilaga (SOU 2011:6). 2011, Statens offentliga utredningar: Stockholm. p. 813. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/167105 ECDC, People who inject drugs: Evidence Brief - Monitoring Implementation of the Dublin Declaration on Partnership to Fight HIV/AIDS in Europe and Central Asia: 2012 Progress Report http://www.ecdc.europa.eu/en/publications/_layouts/forms/Publication_DispForm.aspx?List=4f55ad5 1-4aed-4d32-b960-af70113dbb90&ID=926 ECDC and EMCDDA Guidance: Prevention and control of infectious diseases among people who inject drugs 2011. http://www.emcdda.europa.eu/publications/ecdc-emcdda-guidance EMCDDA, Guidelines for testing HIV, viral hepatitis, and other infections in injecting drug users: a manual for provider-initiated medical examination, testing and counseling. 2010: Lisbon. https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CCsQFjAA&url=http %3A%2F%2Fwww.emcdda.europa.eu%2Fattachements.cfm%2Fatt_118462_EN_TD300924 3ENC_web.pdf&ei=n3sMUorsF8fXtAaOr4HwDg&usg=AFQjCNGXP7uDZesIER2_ETZgM VdZ3QFQJA&bvm=bv.50768961,d.Yms Wodak, A. and A. Cooney, Effectiveness of sterile needle and syringe programming in reducing HIV/AIDS among injecting drug users, in Evidence for Action Technical Papers. 2004, World Health Organization: Geneva. http://www.unodc.org/documents/hiv-aids/EFA%20effectiveness%20sterile%20needle.pdf Sida 18 av 24 Personer med erfarenhet av sex mot ersättning Länsstyrelsen i Stockholm, Prostitutionen i Sverige 2014 – En omfattningskartläggning. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/publikationer/2015/Pages/prostitutionen-i-sverige-2014.aspx Utlandsresenärer Skarpås Emma, Så länge säsongen inte tar slut: En intervjustudie om säsongsarbete, relationer och sexuell hälsa. Mastersprogram i sexologi, Malmö Högskola. http://www.rfsu.se Personer som lever med hiv Rapporten ”Ett positivt liv” En internationell kunskapsöversikt om att undersöka livskvalitet och livssituation hos personer som lever med hiv, Folkhälsomyndigheten http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Positivt-liv/ Studie om att leva med hiv publiceras senare i år av Folkhälsomyndigheten, www.attlevamedhiv.se Utvärdering och uppföljning Att lyckas med Folkhälsoprojekt, Skrift från SKL, uppdaterad 2012 http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-757-3.pdf Att beställa utvärderingar, Ekonomistyrningsverket http://www.esv.se/Verktyg--stod/Publikationer/2005/Att-bestalla-utvarderingar/ Fördjupning i beskrivning av mål, indikatorer och effekter, Ekonomistyrningsverket Resultatindikatorer http://www.esv.se/PageFiles/8384/slutrapport-resultatindikatorer-esvnr-2012-41.pdf Verksamhetslogik http://www.esv.se/Verktyg--stod/Publikationer/2001/Verksamhetslogik/ Sida 19 av 24 Kvalitetssäkring EU-projektet Quality Action www.qualityaction.eu Ytterligare information om verktyg för kvalitetssäkring kan fås från enheten för hälsa och sexualitet. Sida 20 av 24 Bilaga 2 Förslag på prioriteringar inför ansökan 2016 1. Personer som lever med hiv (PLH) 1.1 Stärka arbetet med att sprida kunskap om låg smittsamhet vid välinställd hivbehandling till personal inom vård- och omsorgsverksamhet med syftet att minska stigmatisering och diskriminering. 1.2 Säkerställa och samordna det psykosociala stödet för personer som lever med hiv. 1.3 Utveckla hälsofrämjande insatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa för personer som lever med hiv. 1.4 Stärka samarbete och samverkan mellan kommunernas och landstingens olika verksamheter samt ideella organisationer för att möta behov av insatser hos gruppen PLH. 2. Män som har sex med män (MSM) 2.1 Säkerställ att insatser genomförs till subgrupper av MSM som har en ökad risk att få hiv, genom att stödja tillgänglighet till testning, rådgivning och insatser som möjliggör reflektion individuellt och/eller i grupp. 2.2 Säkerställ tillgången till hälsofrämjande och preventiva insatser riktade till hivpositiva MSM utifrån bland annat aktuell kunskap om bland annat smittsamhet vid behandling av hiv. 2.3 Kompetensutveckling av personal i verksamheter som erbjuder testning och rådgivning för MSM. 2.4 Kompetensutveckling av personal på ungdomsmottagningar och elevhälsa för att säkra bemötande samt rådgivning baserat på evidensbaserade metoder. 2.5 Stärka samarbete och samverkan mellan kommunernas och landstingens olika verksamheter samt ideella organisationer för att möta MSM-gruppens behov av insatser. 3. Migranter (MIG) 3.1 Säkerställ tillgång till målgruppsanpassad information, såväl skriftlig som muntlig, inom området hivprevention och sexuell hälsa. 3.2 Säkerställ samverkan mellan aktörer på de arenor som når preventionsgruppen. 3.3 Stärka dialogen mellan asyl- och flyktinghälsan/primärvården och landstingets/regionens verksamhet inom hiv, STI och SRHR. Sida 21 av 24 3.4 Säkerställ en god struktur för genomförande av hälsoundersökningar samt att dessa utförs med god kvalitet utifrån individens behov av hiv- och STI-prevention. 3.5 Utveckla och utvärdera olika sätt att använda så kallade hälsokommunikatörer i det hiv- och STIpreventiva arbetet. 3.6 Utveckla hälso- och sjukvårdens strategiska arbete inom bland annat primärvård, mödravård, elevhälsa, barnhälsovård etc. med syftet att nå olika riskutsatta migrantgrupper med hälsofrämjande hiv- och STI-förebyggande insatser. 3.7 Utveckla hälsofrämjande hiv- och STI-förebyggande projekt på SFI-utbildningar baserat på tidigare erfarenheter och existerande metodmaterial. 4. Unga och unga vuxna (UUV) 4.1 Utveckla strukturer för att inom hälso- och sjukvården identifiera UUV som har ett sexuellt riskbeteende eller är mer riskutsatta vad gäller hiv och STI. Syftet är att kunna erbjuda testning, relevant rådgivning (inkludera risken av oönskad graviditet och preventivmetoder) med motiverande samtal och självreflektion. 4.2 Säkerställ ett normmedvetet arbetssätt för att nå UUV med olika könsuttryck, könsidentitet och sexuell identitet, inklusive öka kunskapen om hur man bemöter unga som använder sex som ersättning. 4.3 Utveckla insatser, i samverkan med UUV, för att nå de som tar sexuella risker eller är mer riskutsatta eller har behov av kunskap vad gäller hiv och STI i samarbete med aktörer på arenor där dessa unga finns, t.ex. SIS-institutioner, socialtjänsten, SFI-skolor och hem för ensamkommande ungdomar. 4.4 Genomföra uppsökande informationsinsatser om hiv och STI på arenor där unga möts. 5. Personer med erfarenhet av sex mot ersättning (SE) 5.1 Öka kunskapen hos personal som arbetar på mottagningar med hiv- och STI-prevention om att ställa frågor kring erfarenhet av sex mot ersättning. 5.2 Säkerställ tillgången till testning, vaccination och rådgivning till personer som har erfarenhet av sex mot ersättning. 5.3 Säkerställa att mottagningar med särskild kompetens att möta personer med erfarenhet av sex mot ersättning görs kända inom preventionsgruppen. Sida 22 av 24 6. Personer som injicerar droger (PID) 6.1 Utveckla insatser som möter behovet hos olika PID-grupper av förebyggande hiv-, hepatit- och STI- insatser utifrån det förslag som ligger i ”Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger: En vägledning”. 7. Utlandsresenärer (UT) 7.1 Det hiv- och STI-inriktade förebyggande arbetet riktat till resenärer bör integreras i det arbete som riktar sig till samtliga preventionsgrupper. 7.2 Genomföra utåtriktat insatser på olika arenor med information om vikten av kondom vid utlandsresa för samtliga preventionsgrupper. 8. Testning 8. 1 Utveckla insatser för att öka tillgängligheten till hiv- och STI-testning och rådgivning för samtliga preventionsgrupper med syfte att minska tiden från hivöverföring/smittotillfälle till diagnos. 8.2 Utveckla nya möjligheter till lättillgänglig hiv- och STI-provtagning och rådgivning för att öka testningen bland unga och unga vuxna män. Insatserna riktade till unga MSM bör ingå i det arbetet. 9. Kunskapsspridning (KUNSKAPS) 9.1 Öka kunskapen hos olika personalgrupper inom kommun, landsting och ideella organisationer som arbetar med hiv/STI-prevention om effektiva och evidensbaserade metoder, metoder för kvalitetssäkring samt utvecklingen av kunskapsläget inom hela området. 10. Informationsinsatser (INFOIN) 10.1 Utveckla och genomföra informationsinsatser som syftar till att förstärka andra förebyggande insatser riktade till preventionsgrupperna. 10.2 Utveckla och genomföra informationsinsatser som syftar till att öka allmänhetens kunskap om hiv. Folkhälsomyndigheten har i samverkan med landstingen och storstadskommunerna tagit fram en kommunikationsplan för hiv riktad till allmänheten som ska implementeras under 2015 och 2016. 11. Samordning och samverkan samt strategiskt arbete (SSS) 11.1 Stärka strategisk samordning och samverkan i syfte att effektivisera det förebyggande arbetet mellan landsting och kommuner samt mellan dessa och ideella organisationer. Sida 23 av 24 11.2 Stärka uppföljning och utvärdering samt kvalitetssäkring. Sida 24 av 24
© Copyright 2024