- Arkeologikonsult
Åter till Bläshammar Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Bläshammar 5:1 Lindbergs socken, Varbergs kommun, Hallands län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2804 Lena Sundin Arkeologikonsult Optimusvägen 14 194 34 Upplands Väsby Tel: 08–590 840 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild: Utsikt över Objekt 3, gården Lilla Bläshammar, med Objekt 2, en boplats, i bakgrunden. Foto från SV. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr: 50007066_140003 © Arkeologikonsult 2015 Åter till Bläshammar Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Bläshammar 5:1 Lindbergs socken, Varbergs kommun, Hallands län Lena Sundin Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2804 Kungsbacka ( ! ( Bläshammar ! ! ( Varberg ( Hyltebruk ! ( ! Falkenberg Halmstad ( ! Laholm ( ! SAMMANFATTNING Arkeologikonsult har på uppdrag av BoKlok Housing AB och efter beslut av Länsstyrelsen i Hallands län utfört en arkeologisk förundersökning av förhistoriska boplatslämningar samt lämningar vid en gårdstomt i Bläshammar strax norr om Varberg. Undersökningen berörde två fornlämningar som benämns Objekt 2, boplatslämningar, och Objekt 3, en gårdstomt. Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningarna inom exploateringsområdet samt bedöma dem till ålder, omfattning och karaktär. Syftet var även att ge en samlad tolkning av lämningarna och bedöma deras vetenskapliga potential. Lämningarna inom Objekt 2 har avgränsats enligt figur 19 och bedöms som välbevarade. Vidare arkeologiska undersökningar bör kunna tydliggöra hur landskapsutnyttjandet och boplatsstrukturen sett ut i området under förhistorisk tid. Objekt 3, gårdstomten till Lilla Bläshammar, är till stora delar förstörd. Kunskapsvärdet för lämningarna bedöms som mycket lågt. Lämningarna inom Objekt 2 tolkas som överplöjda boplatslämningar som kan härröra från så vitt skilda perioder som stenålder till medeltid. Anläggningar och kulturlager har daterats till yngre bronsålder, vendel-vikingatid samt tidig-högmedeltid medan fyndmaterialet i flinta visar att man nyttjat områ- det även under stenålder. Ett fåtal fynd av flinta har kunnat dateras typologiskt. Från mesolitikum finns spån och spånfragment och från tidigneolitisk-mellanneolitisk tid finns ett spån från en tvåpolig kärna, ett spånfragment samt en tånge från en slipad spets. Därtill hittades avslag, spån och spånfragment som inte kunnat ges en närmare datering. Två fragment av förhistorisk keramik samt en skärva yngre rödgods hittades också på platsen. Inga konstruktioner har konstaterats men en koncentration av stolphål i områdets södra del tyder på att byggnader funnits i området. I områdets nordvästra del finns ett aktivitetsområde med härdar, kokgropar samt ett kulturlager som avsatts under både yngre bronsålder och yngre järnålder. Lilla Bläshammar har anor från 1500-talet. Enligt kartor från 1700-talet har gården haft samma utbredning fram tills idag. De medeltida/tidigmoderna byggnaderna har troligtvis legat på samma plats som de moderna. För ett par år sedan revs de moderna byggnader som tillhörde gården. Vid förundersökningen av Objekt 3 påträffades ett omrört kulturlager med fynd från 1500-tal till modern tid i form av yngre rödgods och delar av en kritpipa. En mindre husgrund från samma tidsperiod delundersöktes också. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING..............................................................................................................4 INLEDNING............................................................................................................................7 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR....................................................................................7 BAKGRUND...........................................................................................................................7 Fornlämningsmiljö och topografi.........................................................................................7 Tidigare undersökningar.....................................................................................................7 Genomförande................................................................................................................. 9 RESULTAT.......................................................................................................................... 10 Objekt 2......................................................................................................................... 10 Objekt 3......................................................................................................................... 18 ÖVERGRIPANDE TOLKNING.............................................................................................22 Objekt 2..........................................................................................................................22 Objekt 3..........................................................................................................................22 FORNLÄMNINGARNAS BEVARANDEGRAD OCH KUNSKAPSVÄRDE.......................... 23 UTVÄRDERING.................................................................................................................. 23 REFERENSER.....................................................................................................................24 Litteratur.........................................................................................................................24 Otryckta källor.................................................................................................................24 Arkiv och databaser.........................................................................................................24 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER.............................................................. 25 BILAGOR.............................................................................................................................27 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning......................................................................................27 Bilaga 2. Rutbeskrivning.................................................................................................. 30 Bilaga 3. Schaktbeskrivning..............................................................................................31 Bilaga 4. Fyndtabell stenmaterial..................................................................................... 35 Bilaga 5. Fyndtabell Övrigt.............................................................................................. 36 Bilaga 6. Makrofossilanalys..............................................................................................37 Bilaga 7. Vedartsanalys................................................................................................... 38 Bilaga 8. 14C-analys........................................................................................................ 39 ± 0 0,5 1 Km Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000. Undersökningsområde INLEDNING Arkeologikonsult har utfört en arkeologisk förundersökning i Bläshammar strax norr om Varberg (se figur 1). Undersökningen gjordes inom fastigheten Bläshammar 5:1, Lindbergs socken, Varbergs kommun, Hallands län efter beslut av Länsstyrelsen i Hallands län (Lst dnr: 431-1917-13). Uppdragsgi- vare var BoKlok Housing AB och förundersökningen skedde med anledning av planerad byggnation av bostäder. Förundersökningen berörde två fornlämningar benämnda Objekt 2 och 3 som består av förhistoriska boplatslämningar samt en övergiven gårdstomt med anor från åtminstone 1500-talet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med förundersökningen var att klargöra lämningarnas omfattning, karaktär, sammansättning, komplexitet och bevarandestatus samt att preliminärt datera dem. Syftet var även att att avgränsa lämningarna och bedöma deras vetenskapliga potential. hur fyndsammansättningen ser ut. För Objekt 3 gällde att klargöra om det finns äldre spår av boende eller andra aktiviteter på gårdstomten, hur de stratigrafiska förhållandena ser ut på platsen samt om det finns ett samband mellan Objekt 2 och 3. Specifika frågeställningar för Objekt 2 var om lämningarna representerar en boplats eller andra typer av aktiviteter, om överlagringar förekommer samt Slutligen kommer förundersökningen utgöra underlag för Länsstyrelsens vidare planering och beslut i ärendet. BAKGRUND Fornlämningsmiljö och topografi Förundersökningsområdena ligger i Bläshammar som är beläget strax norr om Varberg. Topografin i närområdet består till största delen av flack åkermark med mindre höjdsträckningar i landskapet. Bläshammar utgörs centralt av en mindre bergshöjd där Objekt 3 ligger på kanten av dess västsluttning medan Objekt 2 ligger i ett skyddat läge strax nedanför höjdens norra del (se figur 2). Förundersökningsområdena är belägna mellan 8 och 16 m.ö.h. kokgrop samt en skrapa och avslag i flinta vid Lindberg 125:1. Vid utredningen inför den nu aktuella exploateringen konstaterades det att stenåldersboplatsen är totalförstörd. Marken har grävts ur och andra jordmassor har dumpats på platsen. Därefter har man byggt två fornlämningsliknande konstruktioner i form av en skeppssättning och en domarring (Hed Jakobsson 2013:17). Vid Lindberg 182:1 har två kokgropar samt skrapor, mikrospån och kärnor i flinta påträffats vid en mindre undersökning som gjordes 1992 (FMIS). Fornlämningsmiljön i närområdet (se figur 2) domineras av stenåldersboplatser lokaliserade till åkermarken samt ensamliggande runda stensättningar på bergshöjden. Ingen av gravarna i närheten är undersökt. Boplatserna har hittats vid olika inventeringar och tre av dem är delundersökta. Söder om Bläshammar ligger Lindberg 40:1 som utgör platsen för den medeltida handelsstaden Ny Varberg. Ny Varberg var en av flera stadsbildningar som låg kring och var föregångare till nuvarande Varberg. Handelsstaden anlades 1430 men härjades svårt under 1500–1600-talet för att sedan överges helt år 1613 (Rosén 2004a:75f ). Efter nedläggningen omVid Lindberg 121:1 påträffades en härd, en kok- vandlades området till åkermark och har så förblivit grop samt ett antal stolphål. Bland fyndmaterialet fram till idag. På platsen ska det även ha funnits ett förekom yxor, spån och avslag i flinta vilka typo- kapell till ett spetälskehospital, S:t Jörgens kapell, logiskt daterats till mellanneolitikum (FMIS). Vid samt ett karmeliterkloster (Rosén 2004b:7). en mindre utredning 2005 hittades två härdar, en 7 ± Objekt 1 Lindberg 121:1 # * Lindberg 160:1 Objekt 2 Lindberg 125:1 ( Lindberg 124:1 ! Objekt 3 Lindberg 127:1 Lindberg 30:2 Lindberg 30:1 ! ( ( Lindberg 21:1 ! ( !! ( 126:2 ( ! 126:1 Lindberg 128:1 Lindberg 20:1 ( Lindberg 19:1 ! # * Lindberg 154:1 Lindberg 182:1 # * Lindberg 202:1 ( ! Stensättning # * Fyndplats Gränsbestämt område Lindberg 203:1 Boplats Område med fossil åkermark Lindberg 40:1 Stadslager Undersökningsområde Objekt 1 0 100 200 400 Meter Lindberg 40:1 Figur 2. Fastighetskartan med registrerade fornlämningar enligt FMIS i närområdet. Skala 1:10 000. 8 Tidigare undersökningar 2013 utförde Arkeologikonsult en arkeologisk utredning i området. Vid utredningen påträffades två områden med boplatslämningar, Objekt 1 och 2, samt en övergiven bytomt/gårdstomt, Objekt 3 (se figur 2). Objekt 1 kom inte att beröras av denna förundersökning och behandlas därför inte vidare. Vid Objekt 2 hittades spridda boplatslämningar i form av sex nedgrävningar, två stolphål, en kokgrop, en härd samt en samling mindre stolphål eller gropar. Ett av stolphålen daterades till tidig-/högmedeltid. I övrigt hittades inget som tyder på medeltida bebyggelse eller aktivitet inom området utan boplatslämningarna tolkades vara av äldre datum. Ytan omfattade efter utredningen ca 15 050 m² och består av åkermark (Hed Jakobsson 2013:12). Objekt 3 utgörs av gården Lilla Bläshammar som är en övergiven gård med anor från minst 1500-talet. I danska skriftliga källor från 1573 omnämns gården som Lille Bliishammer och i de svenska källorna från 1700-talet kallas gården för Lars Ols gård. Enligt det historiska kartmaterialet har gården haft samma läge från år 1741 fram till idag. Fornlämningen är till ytan ca 8 840 m² stor. På platsen finns idag moderna husgrunder och rivningsmassor då gården revs för bara ett par år sedan. I anslutning till gården finns även många stenmurar och odlingsrösen varav de flesta tillkommit under 1800-talet (Hed Jakobsson 2013:14 och där anförd litteratur). Genomförande Fältarbetet utfördes av två arkeologer under perioden 7:e–17:e april 2015. Förundersökningen utfördes genom sökschaktning med syfte att avgränsa fornlämningarna. Sökschaktningen inleddes vid Objekt 2 där schakten fördelades jämt över ytan i motsatt riktning från utredningens schakt. De var mellan 10 och 60 meter långa och generellt grävdes schakten med dubbel skopbredd för att minimera risken att de skulle hamna mellan stolpar i stolpburna hus. Schakten vidgades, förlängdes eller förtätades i vissa fall för att kunna avgränsa kulturlager och anläggningar. Därefter grävdes sökschakt vid Objekt 3 där topografi och störningar tillät maskinschaktning. Schakten var mellan 2 och 30 meter långa och grävdes generellt med enkel skopbredd även om många schakt vidgades även här. Samtliga schakt lades igen efter avslutat fältarbete. Kulturlagren undersöktes med provrutor om 1 m² för att fastställa deras djup, karaktär och fyndsammansättning. I samband med rutgrävningen togs även prover för makrofossilanalys. Rutorna grävdes för hand med skärslev i stick om 10 cm ned till orörd mark. Totalt grävdes fem rutor vid Objekt 2. Ett urval anläggningar undersöktes för att fastställa deras karaktär samt för att möjliggöra provtagning. Dessa grävdes generellt till hälften med skärslev, hacka eller spade och sektionen fotograferades och dokumenterades i text. Även osäkra anläggningar och lager undersöktes för att tydligt kunna avgränsa och bedöma fornlämningarnas karaktär. Totalt undersöktes 21 anläggningar eller konstruktioner vid Objekt 2 och 3. Samtliga schakt, lager och anläggningar mättes in med GPS med nätverks-RTK och beskrevs i text på digitala kontextblanketter. Undersökta anläggningar och lager samt ett urval andra anläggningar fotograferades. Inom Objekt 3 karterades även synliga husgrunder, konstruktioner och markskador. Inmätningar och övrigt dokumentationsmaterial fördes över i Arkeologikonsults GIS-baserade dokumentationssystem SiteWorks samt i ArcGIS för vidare analys och bearbetning. Påträffade fynd mättes in till sin kontext och togs till vara för att registreras och analyseras. Flintmaterialet analyserades av Mattias Ahlbäck vid Societas Archaeologica Upsaliensis. Den historiska keramiken analyserades av Michél Carlsson vid Arkeologikonsult. 9 RESULTAT Objekt 2 Översikt Objekt 2 består av flack åkermark som ligger i en svag östsluttning (se figur 3). Området är beläget mellan 8 och 12 m.ö.h. Undergrunden består till största delen av silt och sand med fläckvisa inslag av lera. I undersökningsområdets sydvästra och nordvästra del var marken lerigare och blötare och schakten vattenfylldes efter ett par dagar. Strax väster om området ligger en mindre höjd bevuxen med ekar. Närmast impedimentet övergår undergrunden till morän med inslag av enstaka större stenar. Figur 3. Objekt 2 innan förundersökningen. Foto från SV. 10 Vid Objekt 2 sökschaktades ca 1 820 m² vilket motsvarar ca 12 % av ytan från utredningen. Totalt grävdes 36 schakt varav 14 var schakt med indikation (se figur 4). Vid sökschaktningen påträffades 17 stolphål, 11 härdar/kokgropar, fem gropar, tre nedgrävningar, två kulturlager samt ett område med årderspår. Ett fåtal föremål samt avslag i flinta påträffades i matjorden, anläggningarna och i kulturlagren. Endast två fragment av förhistorisk keramik och ett fragment av yngre rödgods hittades. ± 1035 1031 1034 1032 1033 1030 1036 1020 1029 1025 1021 1026 1016 1015 1017 1028 1022 1027 1014 1023 1018 1009 1024 1019 1013 1004 1012 1005 1003 1010 1011 1006 1001 1007 1008 Lindberg 125:1 1002 Schakt med indikation Schakt utan indikation Schakt med indikation 2013 Schakt utan indikation 2013 Boplats Objekt 2 efter utredningen 0 10 20 40 Meter Figur 4. Schakt med och utan indikation vid Objekt 2. Skala 1:1 000. 11 Dateringar Dateringar i form av 14C-analys och typologiskt daterade fynd visar att platsen har en mycket lång användningstid. 14C-analysen gav dateringar till yngre bronsålder, vendel–vikingatid samt tidig–högmedeltid medan fynden har en spridning från mesolitikum till historisk tid (se figur 5 och 6). Det äldre fyndmaterialet i flinta låg både i matjorden och i kontexter men kan inte alltid knytas till anläggningens eller kulturlagrets användningstid. Istället har de troligtvis hamnat i de yngre kontexterna oavsiktligt genom omflyttning av jord. Möjligen kan en viss återanvändning ha skett. ± 191:1298 226:1969 143:725 191:2023 233:2029 # * ( ! # * 191:1965 * # # * ( ! # *217:1199 143:726 191:1072 # *1018:795 ( 172:1057 ! ( 110:5213 ! # * Daterande fynd ( ! 14 14C-dateringar # *1008:986 Schakt med indikation Schakt utan indikation 1002:46 Schakt med indikation 2013 # * Schakt utan indikation 2013 0 Objekt 2 efter utredningen 10 20 40 Meter Figur 5. Daterande fynd och 14C-dateringar inom Objekt 2. Skala 1:1 500. Kontextnr Provnr Datering 2 sigma/typologi Period Typ av material Typ av anläggning Tidigmedeltid–högmedeltid Kol Stolphål Mesolitikum Spån i flinta Härd 109 5213 1160–1260 e.Kr. 143 725 10 000–4100 f.Kr. 143 726 1130–900 f.Kr Yngre bronsålder, period IV Kol från hassel Härd 172 1057 840–550 f.Kr. Yngre bronsålder, period V–VI Kol från ek Härd Förhistorisk Keramik Kulturlager 720–970 e.Kr. Vendeltid–vikingatid Makrofossil korn Kulturlager 191 1072 191 1298 191 1965 Förhistorisk Keramik Kulturlager 191 2023 3950–2400 f.Kr. Tidigneolitikum–mellanneolitikum Spånfragment i flinta Kulturlager 217 1199 3950–2400 f.Kr. Tidigneolitikum–mellanneolitikum Spån i flinta Kulturlager 226 1969 500 f.Kr–1050 e.Kr. 233 2029 1600-tal Järnålder Avslagsfragment i flinta Härd Efterreformatorisk tid Yngre rödgods Störning 1002 46 6800–5500 f.Kr. Mellanmesolitikum Spånfragment i flinta Lösfynd i schakt 1008 986 3950–2400 f.Kr. Tidigneolitikum–mellanneolitikum Tångespets Lösfynd i schakt 1018 795 10 000–4100 f.Kr. Mesolitikum Spånfragment i flinta Lösfynd i schakt Figur 6. Daterande fynd och C-dateringar inom Objekt 2. 14 12 Anläggningar och lager av lagret (kontext 226) är däremot slagen med hård Nedan presenteras anläggningar från utredningen teknik vilket skulle kunna indikera järnålder (fyndnr och förundersökningen i områdets nordvästra, cen- 1969:8). Keramiken som påträffades i lagret är av trala samt östra del. Anläggningar från utredningen förhistorisk karaktär men det är svårt att ge någon presenteras med ett U framför kontextnumret. För närmare datering av den. Vid analys av makrofossil detaljerad information om dessa anläggningar hän- i lagret hittades sädeskorn av obestämd art som davisas till utredningsrapporten (Hed Jakobsson 2013). terades till vendeltid–vikingatid. Troligtvis har lagret tillkommit under yngre järnålder medan det äldre I områdets nordvästra del påträffades ett kulturlager flintmaterialet har legat på platsen sedan tidigare. (kontext 191) som innehöll små inslag av sot och kol Hur lagret bildats är något oklart. Ingen huskonsamt fynd av flinta och förhistorisk keramik (se figur struktion hittades i närheten. Däremot finns flertalet 7). En del av flintmaterialet som hittades i lagret har härdar inom lagrets möjliga begränsning som skulle typologiskt daterats till tidigneolitikum–mellanneo- kunna indikera matlagnings- eller hantverksaktivitelitikum. Ett avslag som hittades i en härd omgiven ter. Troligtvis fortsätter fornlämningen västerut, uppe ± 1035 1031 1032 1033 225 1020 1030 227 191:3 * 226 # 191:1299 Pnr 226:1968 * # * # Pnr 191:1298 191:1297 191:1 191:1964 233 Pnr 191:1300 1025 191:1963 1021 191:2 U104 176 143 Pnr 143:726 134 234 147 149 135 1016 144 1017 1015 * # 145 146 136 1014 1009 Stolphål Härd Grop Möjlig utbredning för lager * # Makrofossilprov 140 Ruta Störning Schakt med indikation Utgår Schakt utan indikation Lager 137 * # Pnr 140:1043 1004 0 10 20 Meter Figur 7. Nordvästra delen av Objekt 2. Anläggningar från utredningen presenteras med ett U framför kontextnumret .Skala 1:500. 13 * # * # * # på impedimentet. Denna mindre höjd skulle kunna utgöra ett bra husläge. Impedimentet kommer dock inte att beröras av den aktuella exploateringen. förundersökningen till yngre bronsålder period V– VI. Materialet som daterades var dock ek vilket kan ha en egenålder på mellan 500 och 1000 år. Strax söder om lagret hittades ett flertal större härdar/kokgropar (se figur 7). I en av härdarna (kontext 143) hittades ett spån av flinta som daterats typologiskt# * till mellanmesolitikum. Kol från hassel i härden har dock daterats till yngre bronsålder period IV. Härdarna/kokgroparna i området är av liknande karaktär och utgör troligtvis ett sammanhängande aktivitetsområde från yngre bronsålder. I den centrala delen daterades även ett stolphål från utredningen till tidig–högmedeltid (kontext U109). Inga fynd eller anläggningar tyder dock på aktivitet från denna period utan de är av äldre karaktär. Den enda indikation från senare tid som hittats vid Objekt 2 är en skärva rödgods från 1600-talet. Den påträffades i en störning ca 70 meter åt nordväst från stolphålet som daterades till medeltid. I områdets centrala del var anläggningarna mer spridda och anonyma (se figur 8). En koncentration av stolphål i söder tyder på att byggnader funnits på platsen men inget hus har kunnat identifieras. Därtill finns i området ett antal gropar och nedgrävningar med oklar funktion samt ett mindre område med årderspår. En härd (kontext 172) daterades vid Även i områdets östra del var anläggningarna glest förekommande och det är svårt att ge någon närmare bedömning av ytan (se figur 9). I nordöst påträffades ett begränsat kulturlager som möjligen kan utgöra ett äldre odlingslager. I övrigt påträffades spridda stolphål samt ett par gropar och nedgrävningar med oklar funktion. 1018 U106 1014 1013 140 ± 180 U107 174 * # Pnr 140:1043 140 * # 172 Pnr 172:1057 * # Pnr 174:1056 1012 173 1005 114 151 116 117 152 119 156 # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # U108-U113 1010 155 115 118 1003 U102 108 1006 U103 Stolphål Lager Härd 1001 Grop 0 10 20 Meter # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Utgår * # Makrofossilprov Nedgrävning Schakt med indikation Årderspår Schakt utan indikation Figur 8. Centrala delen av Objekt 2. Anläggningar från utredningen presenteras med ett U framför kontextnumret. Skala 1:500. * # 14 1029 222 ± 1028 1026 1027 1022 198 208 1018 197 203 174 * # Pnr 174:1056 183 1024 1019 1013 187 173 1012 U108-U113 156 209 186 Pnr 172:1057 * # 217:1201 210 180 U106 172 217 * # 1023 U107 Pnr 217:1253 167 1010 1006 1011 Stolphål Utgår Härd Ruta Grop Schakt med indikation Nedgrävning Schakt utan indikation U121 1007 163 125 126 Lager U118 U120 U119 0 10 20 Meter Figur 9. Östra delen av Objekt 2. Anläggningar från utredningen presenteras med ett U framför kontextnumret .Skala 1:500. Fynd Vid Objekt 2 hittades två fragment av förhistorisk keramik i kulturlager 191 (fyndnr 1072:1 och 1965:1). I en störning hittades en skärva yngre rödgods från 1600-talet (fyndnr 2029:1). Resten av fyndmaterialet består av föremål och avslag i flinta (se figur 10). Endast ett fåtal fynd av flinta har kunnat dateras typologiskt. Från mesolitikum finns ett spån (fyndnr 725:1), samt två spånfragment (fyndnr 795:1 och 46:1) (se figur 11 samt bilaga 4). Under tidigmesolitikum och äldre delen av mellanmesolitikum ligger området vid en sjöstrand (se figur 13a). Fynden är troligtvis från denna period av mesolitikum då området ligger under vatten under senmesolitisk tid. 15 ± 1965:1 1966:1 899:1-2 1969:1-8 # * ( ! (( ! !! ( 2024:1 2023:1 ( ! # * ( ! 1967:1-5 1072:1 2029:1 444:1-3 725:1 (! ! ( ( 927:1 ! 523:1-2 ( ! 996:1 198:1-3 995:1 # * Keramik ( ! Flinta 550:1 ( ! 709:1 ( 1199:1 ! ( ! 795:1 ( ! ! ( ( 986:1 ! Schakt med indikation ( ! Schakt utan indikation 46:1 Schakt med indikation 2013 Schakt utan indikation 2013 0 Objekt 2 efter utredningen 10 20 40 Meter Figur 10. Fyndspridning Objekt 2. Skala 1:1 500. Från tidigneolitisk–mellanneolitisk tid finns ett spån från en cylindrisk tvåpolig spånkärna (fyndnr 1199:1), ett spånfragment i samma teknik (fyndnr 2023:1) samt en tånge från en spets av typ A med Fnr 725:1 bevarad slipyta (fyndnr 986:1) (se figur 12 samt bilaga 4). Under denna period ligger området i en skyddad havsvik vilket innebär ett gynnsamt boplatsläge (se figur 13b). Fnr 1199:1 Fnr 46:1 Fnr 986:1 Fnr 795:1 # * # * 0 1 2 Figur 11. Mesolitiska fynd. Skala 1:1. 16 3 cm 0 1 2 Figur 12. Neolitiska fynd. Skala 1:1. 3 cm ± a) 7050 cal BC Objekt 2 ± b) 3050 cal BC Objekt 2 0 200 400 Meter 0 200 400 Meter Figur 13. En rekonstruktion av landskapet 7050 cal BC respektive 3050 cal BC. Vattennivåerna är hämtade från SGU:s strandlinjekartor. Skala 1:18 000. Analyser Vedartsanalys gjordes på kol från en härd (kontext Nio makroprover analyserades från Objekt 2. Ma- 172) och det äldre odlingslagret (kontext 217). Härjoriteten av proverna innehöll kol men makrofossil den innehöll ek och odlingslagret björk (se bilaga 7). hittades endast i två kontexter. I kulturlagret i områdets nordvästra del (kontext 191 se figur 7) hittades Till 14C-analys valdes proverna från vedartsanalysen sädeskorn av obestämd art. I en grop, som bedöm- ut (kontext 172 och 217) samt hassel från en härd/ des som recent och därför utgick, hittades kärnor av kokgrop (kontext 143) och sädeskorn från ett kulskalkorn, svinmålla och grönknavel (kontext 102 turlager (kontext 191) (se bilaga 8). Härd/kokgrop se bilaga 6). Svinmållan tyder på att jorden varit 143 daterades till 1130–900 f.Kr. vilket motsvarar gödslad och grönknaveln att den var sandig och låg yngre bronsålder period IV. Härd 172 daterades till i soligt läge. Möjligen speglar makrofossilen miljön i 840–550 f.Kr. vilket motsvarar yngre bronsålder peområdet under järnålder eller senare tid. Fyllningen riod V–VI. Kulturlager 191 daterades till vendeltid– i gropen är sekundär och har således ingen koppling vikingatid, 720–970 e.Kr. Tyvärr visade sig mängtill gropens ursprungliga funktion. Däremot kan den kol från det äldre odlingslagret för litet för att det ha funnits ett kulturlager i området som idag är kunna analyseras och dateras. bortplöjt och resterna av det har hamnat i gropen. 17 Objekt 3 Översikt Objekt 3 utgörs av en tidigare bebyggd gårdstomt som till största delen är belägen mellan 13 och 16 m.ö.h. (se figur 15). Undergrunden består av lerig silt i de lägre partierna och av morän i de högre områdena. Området ligger i en västsluttning och avgränsas i öster av berg. Även i södra delen finns en mindre höjd. Stora delar av det södra och västra området var mycket blött och där fanns vattenavsatta lager. Schakten i denna del av området vattenfylldes snabbt sedan de öppnats. I väster och norr avgränsas tomten av vägar samt sentida stenmurar. Den moderna gården har tidigare rymt en maskinhall, ett bostadshus, en lada samt en äldre ekonomibyggnad av sten (se figur 14). Samtliga hus är idag rivna och stora delar av ytan är störd och bestod av husgrunder, hårdgjorda ytor samt rivningsmassor. Ett flertal brunnar och ledningar fanns även på platsen. Vid Objekt 3 sökschaktades ca 360 m² vilket motsvarar ca 4 % av ytan från utredningen. Totalt grävdes 23 schakt varav två var schakt med indikation. På grund av ovan nämnda anledningar har en mindre andel än 10 % av ytan undersökts. ± 2001 2003 2004 Ekonomibyggnad 2009 2023 Lada 2010 2002 2008 Maskinhall 2011 2012 2006 2022 2013 2005 2007 2014 2020 Bostadshus # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # 2019 2021 2015 2018 2017 0 10 20 2016:1 2016:2 40 Meter Figur 14. Schakt med och utan indikation vid Objekt 3. Skala 1:1 000. 18 Störning Schakt med indikation Sentida odlingsröse Schakt utan indikation Sentida stenmur Objekt 3 efter utredningen # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Våtmark Figur 15. Utsikt över Objekt 3. Foto från SV. Anläggningar och lager Vid sökschaktningen påträffades en stenläggning (kontext 509) i ett par av schakten (se figur 16). Den tolkas vara av yngre datum då keramik från sent 1800-tal hittades under stenarna. Konstruktionen utgör troligtvis en stenlagd gårdsplan. Stenarna framkom direkt under torven och var ca 0,15 x 0,15 m stora och tätt lagda. Troligtvis har stenläggningen täckt hela ytan mellan den rivna maskinhallen i öster och den större ladan som finns centralt på ytan. Delar av den verkar dock vara bortgrävd. På moderna bilder av gården, innan den revs, skymtar stenläggningen fram under ett lager sand och grus. En stenlagd gödselstad påträffades bakom ladugården (kontext 526). Stenläggningen utgjordes av tätt lagda naturstenar i storleken 0,15–0,25 m. Även här framkom stenarna direkt under grästorven och kon- struktionen tolkas vara sentida. På moderna bilder från gården ses en gödselstad kantad av betong på samma plats. Under ca 0,3 m matjord framkom delar av en möjlig stensträng eller äldre hägnad som övertäckts i senare tid (kontext 520). Bland massorna hittades porslin, fönsterglas och tegelkross. Stensträngen var enkelradig och bestod av stenar i storleken 0,2–0,3 x 0,3– 0,5 m varav vissa var ställda på högkant. Den var avgrävd i sydöstra delen och där vidtog en modern grusväg som löpt längs med den sentida stenmuren strax söder om hägnaden. Någon fortsättning av hägnaden åt nordväst påträffades inte heller. Hägnaden bedömdes vara av yngre karaktär och har sannolikt legat framme under modern tid. Schaktet vattenfylldes snabbt vilket försvårade undersökningen av konstruktionen. 19 ± 2001 2004 2010 509:3 2008 Ekonomibyggnad 2009 2003 2002 2023 Lada 526 Maskinhall 2011 2012 2022 509:1 2013 2005 520 509:2 2006 2014 2007 Bostadshus Husgrund Hägnad Gödselstad Lager # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # Stenlagd gårdsplan2018 Störning 2021 Sentida stenmur 524 Schakt med indikation Schakt utan indikation Berg Våtmark 2015 527 0 10 20 Meter Figur 16. Konstruktioner och lager vid Objekt 3. Skala 1:500. I en västsluttning hittades en mindre husgrund av sten som övertäckts med ca 0,3 m matjord (kontext 257) (se figur 17). I matjorden ovan och emellan stenarna hittades moderna fynd såsom porslin och tegel, men även yngre rödgods som kan härröra från 1500-tal fram till modern tid. Husgrunden var fyrsidig och ca 3,5 x 2,5 m stor. Stenarna var lagda direkt på berget i upp till tre lager och var i storleken 0,3–0,5 m stora. I nordöstra delen påträffades en rad med mindre stenar, ca 0,10–0,20 m, utanför husgrunden direkt på berget. Dessa skulle kunna utgöra en mindre trappa eller ingång. En del 20 av husgrunden undersöktes och stenarna plockades bort och fyllningen rensades. Därunder påträffades också yngre rödgods. Med tanke på storleken kan husgrunden ha utgjort en mindre förrådsbyggnad eller liknande. Någon mer exakt datering eller funktionsbestämning är svår att ge utifrån det fyndmaterial som hittades. Slutligen påträffades ett omrört kulturlager strax norr om husgrunden som bestod av lucker, svart sandig silt med inslag av småsten (kontext 524). I lagret påträffades fynd av yngre rödgods från 1500- Figur 17. Husgrund 257 vid Objekt 3. Foto från V. tal till modern tid, en kritpipa från 1700-talet samt recenta inslag såsom tegelkross och fönsterglas. en häst eller en hjort samt siffran 89 (se figur 18). Dateringen av fatet är troligen 1589 eller 1689. Fat av liknande gods och dekor från sent 1600-tal har I övrigt hittades inga förhistoriska eller historiska fynd hittats i bland annat Kvarteret Apeln i Jönköping eller anläggningar. Området har till stora delar omfor- (Jönköpings länsmuseum). Även i kvarteret Svalan i mats och massor har schaktats ur och fyllts på över tid. Stockholm har man hittat flertalet fat med hjortmoStora delar av områdets östra del har förstörts i sam- tiv. Dessa fat är daterade till sent 1500-tal eller tidigt band med byggnationen av den stenlagda gårdspla- 1600-tal (Carlsson & Hedlund 2006:100ff). nen samt bostadshuset och maskinhallen. Även stora delar av den västra delen är förstörd av sentida bebyg- Analyser gelse och omrörda rivningsmassor hittades i schakten. Inga kontexter provtogs för makrofossil-, vedarts-, I områdets södra del är det de naturliga förutsättning- eller 14C-analys vid Objekt 3. arna som begränsar nyttjandet av marken då området är mycket blött. De bästa boplatslägena har troligtvis legat på samma plats som de moderna husen. Man kan därför anta att de medeltida byggnaderna är förstörda sedan länge. Fynd Vid Objekt 3 hittades skärvor av yngre rödgods med dateringar från 1500-tal till modern tid samt fragment av en kritpipa från 1700-talet (se bilaga 5). Bland rödgodset finns delar av fat och trebensgrytor med grön, gul eller brun glasyr. Flera av faten är dekorerade med mönster som cirkellinjer och punkter. I botten av ett av faten (fyndnr 1784:1) anas bakdelen av Figur 18. Fat med djurmotiv (fyndnr 1784:1, se bilaga 5). Skala 1.1 0 1 2 3 4 5 cm 21 ÖVERGRIPANDE TOLKNING Objekt 2 Lämningarna vid Objekt 2 utgörs av boplatslämningar från yngre bronsålder och järnålder och möjligen även tidig–högmedeltid. Därtill påträffades fynd av flinta som typologiskt daterats till mesolitikum och tidigneolitikum–mellanneolitikum. Området har således haft en mycket lång användningsperiod. Lämningarna följer topografin i landskapet och ligger invid impedimentet i väster medan de avtar åt söder och norr där marken är lägre och fuktigare. Makrofossilanalysen visar att man odlat skalkorn på gödslade, sandiga åkrar i soligt läge. Lämningarna är glesa och det är svårt att ge någon närmare tolkning kring hus eller andra konstruktioner. I områdets södra del finns en koncentration av stolphål som skulle kunna tyda på att det funnits byggnader i området. I övrigt är anläggningstätheten som högst i områdets västra del närmast impedimentet. Här finns ett aktivitetsområde där matlagning och/ eller hantverk kan ha förekommit både under yngre bronsålder och yngre järnålder. Flintmaterialet påträffades spritt över ytan men har en något högre koncentration invid impedimentet i väster. Objekt 3 Gården Lilla Bläshammar har anor från 1500-talet. Det yngre rödgods som påträffades på platsen har sin bakre tidsgräns i 1500-talet men kan även vara yngre. Fynden hittades i ett omrört kulturlager samt i anslutning till en mindre husgrund. Det äldsta historiska kartmaterialet är från 1700-talet och det visar att gården då låg på samma plats som idag. Troligtvis har gården legat på samma plats även under 1500och 1600-talen. Övriga konstruktioner på platsen tolkas tillhöra den moderna gården. Någon koppling mellan Objekt 2 och 3 har inte kunnat göras. ± 14 Ny avgränsning av objekt 2 Schakt med indikation Schakt utan indikation Schakt med indikation 2013 Schakt utan indikation 2013 Figur 19. Ny avgränsning av Objekt 2. Skala 1:1 500. 22 0 10 20 40 Meter FORNLÄMNINGARNAS BEVARANDEGRAD OCH KUNSKAPSVÄRDE Förundersökningen visar att det finns bevarade boplatslämningar vid Objekt 2. Dessa utgörs av stolphål, härdar, kokgropar, gropar och kulturlager. Man har nyttjat området under en mycket lång tidsperiod och lämningar från olika tider ligger på samma plats även om tydliga överlagringar inte förekommer. Flintmaterialet avslöjar att man vistats här under mesolitikum då området låg intill en sjöstrand samt under mellan- och tidigneolitikum då området utgjordes av en skyddad havsvik. Under senare tidsperioder har området legat ca en halv km från en större insjö i söder. 14C-dateringar från utredningen och förundersökningen visar att man levt och verkat i området även under yngre bronsålder, yngre järnålder samt under tidig–högmedeltid. Trots att undergrunden består av sand eller silt var urlakningsgraden inte särskilt hög på platsen. Sena- re tiders jordbruk har säkerligen plöjt bort delar av områdets kulturlager och anläggningar. Trots detta anses lämningarna vara välbevarade. Vidare arkeologiska undersökningar bör kunna tydliggöra hur landskapsutnyttjandet och boplatsstrukturen sett ut i området under förhistorisk tid. Förundersökningen visar att gården Lilla Bläshammar vid Objekt 3 till stora delar är förstörd av sentida bebyggelse. Här har man nyttjat området under flera hundra år vilket gör att de medeltida boplatslägena troligtvis legat på samma plats som de moderna husen. Fyndmaterialet har ett spann mellan 1500tal och modern tid. Bevarandegraden och kunskapsvärdet för lämningarna inom Objekt 3 anses vara mycket låg och inga ytterligare antikvariska insatser föreslås. UTVÄRDERING Delar av Objekt 2 och 3 är beläget lågt i terrängen och är mycket fuktiga. Även rikliga mängder nederbörd drabbade undersökningen. På grund av detta vattenfylldes vissa schakt snabbt vilket försvårade fältarbetet. Vid Objekt 3 var stora delar av området stört av sentida bebyggelse och på platsen har marken grävts om och fyllts upp med sprängsten och rivningsmassor. Av denna anledning schaktades en mindre andel av ytan än vad som avtalats. I övrigt har arbetet följt undersökningsplanen och de målsättningar som formulerades innan förundersökningen. Fornlämningen vid Objekt 2 har kunnat avgränsas inom exploateringsområdet, vi har klargjort lämningarnas karaktär och sammansättning samt daterat delar av dem. Förundersökningen har även visat på fyndsammansättningen i området och svarat på de specifika frågeställningar som gällde för Objekt 2 och 3. 23 REFERENSER Litteratur Otryckta källor Carlsson, Michél & Hedlund, John. 2006. Från klostermark till hamnkvarter på 200 år: Vattugatan och kvarteret Svalan ca 1440–1640: Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103: arkeologisk undersökning 1991. Stockholms stadsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Arkeologisk rapport 2006:10. Fotografier över den moderna gårdsmiljön vid Objekt 3. Google street view. https://www.google.se/maps/@57.15393 49,12.2593901,3a,75y,173.27h,103.68t/ data=!3m6!1e1!3m4!1sfsQc9S5wlLez9SbVbwcnw!2e0!7i13312!8i6656!6m1!1e1 Hämtad: 2015-08-24 Hed Jakobsson, Anna. 2013. Arkeologisk utredning vid Bläshammar. Bläshammar 2:24 m.fl., Lindbergs socken, Varbergs kommun, Hallands län. Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2678. Rosén, Christina. 2004a. Stadsbor och bönder: materiell kultur och social status i Halland från medeltid till 1700-tal. Diss. Lund Universitet. Rosén, Christina. 2004b. Ny Varberg och S:t Jörgens kapell. Arkeologisk förundersökning. Halland, Lindbergs socken, Lindhov 1:1, RAÄ 40 och 87. UV Väst rapport 2004:6. 24 Jönköpings länsmuseum 2014. Är skräp alltid en sopa? Arkeologi i Jönköpings län. http://arkeologiijonkoping.blogspot.se/2014/01/arskrap-alltid-en-sopa.html Hämtad: 2015-07-29 Arkiv och databaser FMIS, Digital databas för fornminnesinformation, Riksantikvarieämbetet. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html SGU, Kartgenerator, Sveriges geologiska undersökning. http://maps2.sgu.se/kartgenerator/maporder_ sv.html TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnr: Länsstyrelsens diarienummer: Uppdragsgivare: 2804 431-1917-13 BoKlok Housing AB Typ av undersökning: Utförandetid, fältarbete: Arkeologisk förundersökning 7–17 april 2015 Fastighet: Bläshammar 5:1 Socken: Lindbergs socken Kommun: Varbergs kommun Landskap: Halland Län: Hallands län Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH2000 Projektledare: Åsa Berger Fältarkeolog: Lena Sundin Maskinförare: Tomas Wellsfält Analys av stenmaterial: Mattias Ahlbeck Analys av keramik: Michél Carlsson Rapportansvarig: Lena Sundin Planer, kartor: Lena Sundin, Medea Nyström Huuva Layout: Medea Nyström Huuva Kvalitetsgranskning: Anna Hed Jakobsson Fynd: Fynd har tillvaratagits och förvaras hos Arkeologikonsult i väntan på fyndfördelning. 25 26 BILAGA 1. ANLÄGGNINGSBESKRIVNING Objekt 2 Nr Undersökt Objekt 114 x Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning Nedgrävning 0,82 0,69 0,02–0,09 Rundad nedgrävning med fyllning av mörkbrun-svart silt med inslag av småsten. Grusigare mot botten. Ett flintavslag i fyllningen. 115 Stolphål 0,45 0,42 Rundad nedgrävning med fyllning av mörkbrun siltig sand och svart sotbemängd silt. 116 Stolphål 0,35 0,35 Rundad nedgrävning med fyllning av brun siltig sand och svart sotbemängd siltig sand. Inslag av grus. Stolphål 0,25 0,25 118 Stolphål 0,45 0,39 Rundad nedgrävning med fyllning av grå sand och svart sotbemängd siltig sand. Enstaka inslag av småsten. 119 Stolphål 0,30 0,23 Oval nedgrävning med fyllning av flammig grå-brungrå siltig sand. Enstaka inslag av sot. Stolphål 0,40 0,40 Härd 0,55 0,55 Rundad härd med en fyllning av mörkt brungrå siltig sand. Rikligt med skörbränd sten i storleken 0,10–0,15 m. Enstaka inslag av sot och mindre kolfnyk. 1,08 0,95 Oregelbunden nedgrävning, ej helt framtagen mot norr. Fyllning av gråsvart siltig sand. Enstaka röda stenar och enstaka kol. Otydlig bottenkant, infiltrerad. 3,00 1,27 117 136 x x 137 140 x Grop 143 x Härd Subklass Grophärd 0,04–0,16 0,05–0,11 0,25–0,32 Rundad nedgrävning med fyllning av mörkt gråbrun-grå siltig sand. Enstaka inslag av sot och grus. Rundad nedgrävning med fyllning av gråsvart siltig sand med inslag av grus och småsten. Enstaka sotfläckar. Nedgrävd i moränen. Anläggningen fortsätter under schaktkanten. Därav något oklar storlek. Stor oregelbunden härd med fyllning av sot, kol, skärvig och skörbränd sten. Vissa av stenarna helt sönderbrända till rött grus. Enstaka flintavslag påträffade vid rensning. Stenar 0,05–0,20 m stora. Både flata, rundade och skarpkantade. Rikligt med grus i fyllningen. I botten stora mängder kol, delvis hela träbitar. Fynd av retuscherat flintspån. Nedgrävd i moränen. Skärs av grop 149. 144 Härd 1,10 0,92 Rundad härd med fyllning av mörkbrun-grå silt med inslag av sot, kol, skörbränd och skärvig sten. 145 Härd 1,50 1,50 Rundad härd med fyllning av silt med sot och kol och skärvig och skörbränd sten. Vissa av stenarna rödbrända. Stolphål 0,35 0,35 Härd 1,45 1,00 Grop 1,00 1,00 Stolphål 0,55 0,45 Stolphål 0,21 0,18 Årderspår 7,00 2,20 146 x 147 149 x 151 152 x 155 156 0,15–0,15 Rundad nedgrävning med fyllning av brunsvart siltig sand med inslag av grus och småsten. Även inslag av sot och kol. Nedgrävd i moränen. Oval härd med fyllning av sotig silt med skörbränd och skärvig sten. Vissa stenar helt rödbrända. Ej helt framtagen. 0,25 Rundad nedgrävning med fyllning av gråbrun, kompakt fyllning av sandig mylla. Enstaka stenar och skörbrända stensmulor samt kolbitar som sannolikt är från härden 143 som den skär. Nedgrävd i moränen i söder och öster och i härd 143 i norr o väster. 0,14 Oval nedgrävning med fyllning av brun-svartgrå sandig silt. Enstaka inslag av sot. Enstaka inslag av lera. Nedgrävd i sand. Spåren går till största delen i sydväst–nordost och nordväst–sydost. Ca 0,02–0,05 m breda. Avgränsas i nordväst av ett stenfyllt dike och i sydost av ett stenfritt dike. Mitt i området finns stolphål 156. Stolphål 0,50 0,41 163 x Grop 0,70 0,30 0,34 Oval nedgrävning med fyllning av mörkbrun lerig silt, nedgrävd i lera. Vattenfylldes i botten. Lins av ljus lera. Anläggningen fortsätter under schaktkanten. Därav något oklar storlek. 172 x Härd 0,90 0,85 0,22 Rundad härd med fyllning av sot, kol, skärvig och skörbränd sten i siltig mörkbrun fyllning. Stenarna är 0,08–0,15 m stora. Enstaka hela rundade stenar. Infiltrerat mot undergrunden i fläckar. Grophärd Rundad nedgrävning med fyllning av mörkbrun till svart siltig sand. 27 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning, forts. Objekt 2, forts. Nr Undersökt 173 174 x 176 183 x 186 Objekt Längd (m) Bredd (m) Stolphål 0,37 0,26 Grop 1,25 0,80 Härd 2,10 0,70 0,50 0,40 0,47 0,26 0,24 0,24 Stolphål Subklass Stenskott Stolphål 187 Stolphål Djup (m) Beskrivning Oval nedgrävning med fyllning av brunsvart siltig sand med inslag av sot och kol. Fyllningen liknar härd 172 dock utan skörbränd sten. 0,05–0,18 Oregelbunden nedgrävning med fyllning av brunsvart humös silt och brunare-gråare silt i utkanterna och botten av nedgrävningen. Troligtvis urlakning och avfärgning från det humösa lagret. Enstaka inslag av sot. Även oregelbunden profil med flera otydliga skålformer. Anläggningen fortsätter under schaktkanten. Oregelbunden nedgrävning med fyllning av gråsvart sandig silt. Inslag av sot och enstaka kolfnyk, grus och småsten. Ett fåtal skörbrända stenar i ytan. Anläggningen fortsätter under schaktkanten. 0,25–0,40 Rundad nedgrävning med fyllning av gråsvart sandig silt. Störd i norra delen, troligtvis inrasat. Infiltration i botten, möjlig djurgång. Enstaka stenar i stolphålets sida och botten i storlek 0,05–0,10 m. Möjlig stenskoning. Oval nedgrävning med fyllning av mörkbrun-svart silt. Rundad nedgrävning med fyllning av mörkbrun-svart silt. 191:1 x Lager Brukningslager 0,05–0,15 191:2 x Lager Brukningslager 0,05–0,15 191:3 Lager Brukningslager 203 Stolphål 0,26 0,23 206 Nedgrävning 0,70 0,50 Lagret består i södra delen av mörkt rödbrun, litet grusig siltig sand. Inslag av småsten. Fynd av flinta, bland annat en skrapa. Inslag av sot och kol, dock mindre i lagrets centrala del. I norra delen gråsvart-mörkt brun siltig sand. Inslag av grus och småsten. Avtar nedåt sluttningen i norr. Tunnar ut åt samtliga håll utom i väster. Rundad nedgrävning med fyllning av gråsvart-mörkt rödbrun silt. Inslag av sot. 208 x Stolphål 0,25 0,23 0,08 Rundad nedgrävning med fyllning av mörkbrun lerig silt. Enstaka inslag av sot och bränd lera. 209 x Nedgrävning 0,62 0,35 0,02–0,05 Oregelbunden nedgrävning med fyllning av mörkbrun lerig silt. Inslag av sot och kol samt fläckar av vad som liknar bränd lera. Mycket fet i konsistensen, verkar humöst eller organiskt. Nedgrävningen är ej särskilt tydlig. Stolphål 0,25 0,21 210 217 x 222 Lager Äldre odlingslager Grop Rundad nedgrävning med fyllning av mörkbrun lerig silt. Enstaka inslag av sot. Liknar stolphål 208. 0,02–0,08 Diffust lager som skiljde sig från matjorden genom att vara siltigare och mer kompakt. Lagret består av mörkbrun lerig silt som känns något fet. Små inslag av sot och kol. I övrigt inga komponenter. Ojämn i profil – vågig och viss infiltration mot botten. 1,20 0,85 225 x Härd Grophärd 0,66 0,57 0,12 Oval härd med fyllning av mörkbrun silt med enstaka inslag av kol och skörbränd sten. Ett tiotal 0,05–0,10 m stora stenar. Fläckar av orange lera. 226 x Härd Grophärd 0,75 0,62 0,05–0,11 Oregelbunden härd med fyllning av mycket sot och kol i ytan. Stora kolstycken. Skörbränd och skärvig sten. Slagen flinta i fyllningen. Genomgrävd av sorkgång. Något svår att avgränsa då den omges av lager 191. 227 Härd 1,10 0,55 234 Härd 1,01 0,52 28 Oregelbunden härd med fyllning av brunsvart siltig sand med inslag av sot och skärvig sten. Anläggningen fortsätter under schaktkanten. Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning Objekt 3 Objekt 3 Nr Objekt Subklass 509:1 Konstruktion Stenkonstruktion 509:2 Konstruktion Stenkonstruktion 509:3 Konstruktion Stenkonstruktion 520 Hägnad Stensträng Lager Brukningslager Konstruktion Stenkonstruktion 524 Undersökt x 526 527 x Husgrund Längd (m) Bredd (m) Djup (m) Beskrivning 0,10–0,15 Stenlagd gårdsplan. Stenläggningen kommer direkt under torven. Den är täckt med ett tunt lager grus och sand som även finns mellan stenarna. Stenarna ligger på steril silt men även omrörda lager. Stenarna är ca 0,15– 0,25 m stora men även större markfasta stenar har utnyttjats. Stenläggningen finns även i schakt 2006 och ligger blottad i ytan i slänten ned mot vägen. Under stenläggningen påträffades keramik från sent 1800-tal. Stensträng som löper i öst–västlig riktning utmed norra kanten på en liten väg i en sluttning mot väster. Enkelradig. Stenar i storleken 0,20–0,30 x 0,30–0,50 m. Eventuell vinkel mot söder i öster. Vissa stenar ställda på högkant. Täcktes av ett siltigt mylligt lager med tegelkross, fönsterglas, porslin. 0,15–0,30 Lucker svart sandig silt med inslag av småsten. Fynd av rödgods, trefotsgryta och kritpipa från 1500-tal till modern tid. Enstaka tegelkross och fönsterglas. Gödselstad. Yta med stenläggning som kommer direkt under torven. I norr tunt grus och i söder sandlager. Stenar i storleken 0,15–0,25 m. Enstaka större stenar 0,20–0,50 går i ett stråk i väster vilket kan utgöra en möjlig kant. Plan och vällagd med rundad natursten. Belägen direkt väster om ladugården. Liten fyrsidig husgrund i slänt. Stenar i storleken 0,20–0,35 m. Lagd direkt på berget som anas i både öster och söder. Berget går upp i en knöl i norr och grunden verkar lagd utmed denna. Upp till tre lager sten i väster och söder där det understa utgörs av berg. Mestadels rundade stenar men enstaka skarpkantade. I nordöstra delen en rad med mindre stenar (0,10–0,20 m) utanför husgrunden direkt på berget. Trappa/ingång? Täckes av ett siltigt, mylligt mörkbrunt lager med tegel, porslin och yngre rödgods. Förefaller ha täckts över. En mindre yta undersöktes där stenarna plockades bort och fyllningen rensades. Därunder påträffades yngre rödgods. 531:1 Hägnad Stenkonstruktion Stenmur, troligtvis 1800-tal. 531:2 Hägnad Stenkonstruktion Stenmur, troligtvis 1800-tal. 29 BILAGA 2. RUTBESKRIVNING Objekt 2 Nr Objekt Djup (m) Area (m) Medel–Z (m) Observationer 191:1297 Ruta 100 cm 0,08–0,10 1,00 9,38 Ruta grävd i KL 191. Grävd i stick om 10 cm. Lagrets djup: 0,05–0,08 m. Lagret består av flammig mörkt rödbrun-mörkt brun siltig sand. Enstaka inslag av sot, kol och skörbränt grus. Lagret är rödare här vilket kan bero på värme. Lagret är ojämnt och infiltrerar undergrunden som består av gulbrun-ljust brungrå sand. 191:1299 Ruta 100 cm 0,10–0,15 1,00 9,22 Ruta grävd i KL 191. Grävt i stick om 10 cm. Lagrets djup: 0,10–0,15 m. Lagret är som tjockast i söder och tunnar ut något åt norr för att sedan endast förekomma fläckvis. Lagret består av flammig brunsvart-mörkt brun siltig sand. Enstaka inslag av sot och kolfnyk. Fynd av ett fragment keramik och möjligen slagen flinta. Samtliga fynd är från övre 10 cm. Troligtvis finns även svallad flinta i lagret. Lagret är ojämnt och infiltrerar undergrunden som består av gulbrun sand. 191:1963 Ruta 100 cm 0,10–0,15 1,00 9,47 Ruta grävd i KL 191. Grävd i stick om 10 cm. Lagrets djup: 0,05–0,08 m. Lagret är här flammigt och lite omrört. Består av mörkbrun siltig sand med inslag av sot och kol samt småsten. Mer kol i denna del av lagret men fortfarande ytterst lite. Lagret är ojämnt och infiltrerar undergrunden som består av gulbrun sand. 191:1964 Ruta 100 cm 0,05–0,15 1,00 9,81 Ruta grävd i utkanten av KL 191 i söder. Lagrets djup: 0,05 m. Lagret består av mörkt rödbrun sand och är mer grusigt här. Tyvärr upptas rutan till större delen av en recent störning, möjligen ett stenlyft. 217:1201 Ruta 100 cm 0,05–0,10 1,00 9,45 Ruta grävd i KL 217. Grävd i stick om 10 cm. Lagrets djup: 0,02–0,08 m. Diffust lager som skiljde sig från matjorden genom att vara siltigare och mer kompakt. Lagret består av mörkbrun lerig silt som känns något fet. Små inslag av sot och kol. I övrigt inga komponenter. Lagret är ojämnt och infiltrerar till viss del undergrunden som består av ljusgrå siltig sand. 30 BILAGA 3. SCHAKTBESKRIVNING Objekt 2 Nr Objekt Höjd/djup, min Area Medel–Z Observationer 1001 Schakt utan indikation 0,30–0,50 57,97 10,33 Ploglager ca 0,30–0,40 m. Undergrunden består av omväxlande grus och lera. Bitvis vattenfyllt. Sopgrop i schaktets västra del. Stenfyllt dike centralt i schaktet. Diagonala plogspår i nord–sydlig riktning. 1002 Schakt utan indikation 0,30–0,40 56,95 10,16 Ploglager ca 0,30–0,40 m. Undergrunden består av omväxlande grus, silt och sand. Ett diagonalt dike. 1003 Schakt utan indikation 0,30–0,50 146,86 10,34 Ploglager ca 0,30–0,40 m. Undergrunden består av sand, silt, grus och lera. Lägsta partiet vattenfylldes. Flera diagonala diken varav ett är stenfyllt. 1004 Schakt utan indikation 0,30–0,40 49,09 10,82 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av grus och sand med inslag av lera. 1005 Schakt med indikation 0,40 122,38 10,09 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av ljusbrun sand med stråk av rödbrunt grus. Stenfyllt dike i öster. Flera stolphål. 1006 Schakt utan indikation 0,30–0,45 38,42 10,03 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av ljusbrun sand. Flera diagonala diken. 1007 Schakt utan indikation 0,25–0,35 71,63 10,05 Ploglager ca 0,20–0,25 m. Undergrunden består av ljusbrun sand med inslag av lera. Ett par diagonala diken. 1008 Schakt utan indikation 0,30–0,45 50,27 10,03 Ploglager ca 0,25–0,35 m. Tunnar ut mot öster. Undergrunden består av ljusbrun sand. Flera parallella diken. 1009 Schakt med indikation 0,25–0,35 106,27 10,64 Matjord ca 0,20–0,30 m. Undergrunden består av sand, grus och lera. Flera diagonala diken. Flera anläggningar. 1010 Schakt med indikation 0,30–0,35 113,68 10,02 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av omväxlande ljusbrun och gråvit siltig sand. Inslag av grus och småsten i schaktets östra del. Flertal diken. Ett område med årderspår ligger mellan två diken. Ett fåtal möjliga stolphål. 1011 Schakt med indikation 0,30–0,35 70,33 9,94 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av gulröd siltig lera. En möjlig grop samt diagonala plogspår. Ett flertal diken. 1012 Schakt utan indikation 0,25–0,40 82,87 9,90 Ploglager ca 0,20–0,25 m. Undergrunden består av ljusbrun-rödbrun siltig lera. Inslag av sten i schaktets västra del i storleken 0,20–0,45 m. Vattenavsatt lager i schaktets östra del. Ett flertal diken. Fynd av bränd flinta i ploglagret. 1013 Schakt med indikation 0,30–0,40 43,16 10,09 Ploglager ca 0,20–0,25 m. Undergrunden består av omväxlande rödbrun och grå siltig sand. Möjligen vattenavsatt lager i ett stråk i väster. 1014 Schakt utan indikation 0,30–0,40 52,77 10,16 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av gulbrun siltig sand med inslag av småsten i väster. Ett diagonalt dike. Enstaka plogspår. 1015 Schakt med indikation 0,30–0,60 70,53 10,51 Ploglager ca 0,30–0,40 m. Undergrunden består av mörkbrun siltig sand och inslag av sten i hela schaktet men ökar mot väster och övergår sedan i morän. Fyra härdar, en grop och ett möjligt stolphål. Djupschaktat i väster intill anläggningarna 143 och 149. 1016 Schakt med indikation 0,35–0,40 53,97 9,87 Ploglager ca 0,30 m. Mörkbrun matjord med inslag av sten. Undergrunden består utgörs av omväxlande mörkbrun-gulbrun siltig sand. Inslag av grus och småsten i schaktets västra del. Två härdar fortsätter in under schaktkanten. Två diken. 1017 Schakt utan indikation 0,30–0,35 39,08 9,97 Ploglager ca 0,20–0,25 m. Undergrunden består av beige-rödbrun siltig sand med inslag av småsten. Ett större dike. 1018 Schakt utan indikation 0,25–0,30 46,92 9,83 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av flammig beige-brun siltig sand. Omrört i schaktets östra del med lera och inslag av sten intill större dike. Fynd av spån i matjorden. 1019 Schakt med indikation 0,35–0,40 43,27 9,70 Ploglager ca 0,30 m. Undergrunden består av flammig beige-brun siltig sand. Tre möjliga stolphål. Ett flertal diken varav ett mörkare som tycks ha svämmat över. Ett stenfyllt dike. 1020 Schakt med indikation 0,25–0,35 118,12 9,27 Ploglager ca 0,30 m. Därunder ett kulturlager (KL191) som består av i södra delen – mörkt rödbrun, litet grusig, siltig sand. Inslag av småsten. Fynd av flinta i lagret, bland annat en skrapa. Inslag av sot och kol. I norra delen mer sot och kol. Gråsvart-mörkt brun siltig sand. Inslag av grus och småsten. Avtar nedåt sluttningen. Undergrunden består av beige-brun sandig silt. Längst i norr vidtar lera. Rikligt med sten i storleken 0,15–0,25 m. 1021 Schakt utan indikation 0,20–0,35 20,37 9,70 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av flammig gulbrun siltig sand. Ett dike. 31 Bilaga 3. Schaktbeskrivning, forts. Objekt 2, forts. Nr Objekt Höjd/djup, min Area Medel–Z Observationer 1022 Schakt utan indikation 0,30–0,40 22,67 9,82 Ploglager ca 0,30–0,35 m. Undergrunden består av flammig ljust brun-rödbrun sand. I östra delen av schaktet finns fläckar av vattenavsatt lager som består av gråsvart silt. Ett dike. 1023 Schakt utan indikation 0,30–0,40 26,06 9,66 Ploglager ca 0,30 m. Undergrunden består av ljust brun-beige siltig sand. Två diken. 1024 Schakt med indikation 0,30–0,40 15,07 9,62 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av flammig gulbrun sandig i silt som övergår i lera i östra delen av schaktet. Ett stolphål, två diken. 1025 Schakt utan indikation 0,35–0,40 25,76 9,55 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av ljusbrun siltig sand. Ett diagonalt dike. 1026 Schakt utan indikation 0,25–0,40 20,48 9,49 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av ljusbrun siltig sand. Ett diagonalt dike. 1027 Schakt med indikation 0,30–0,40 76,27 9,59 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Undergrunden består av flammig ljusgrå sand med enstaka fläckar av lera. Enstaka inslag av småsten. I vidgade delen finns ett äldre odlingslager. Två stolphål och en möjlig grop. Flera diken i olika riktningar. Fynd av flinta och möjlig kvartsit. 1028 Schakt utan indikation 0,35–0,70 18,72 9,44 Ploglager ca 0,25–0,40 m . Undergrunden består av ljusbrun sand. Två diagonala diken. Djupschaktat längst i väster. Undergrunden består av lerblandad sand med 0,10– 0,25 m stora stenar. 1029 Schakt med indikation 0,30 17,52 9,41 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av ljusbrun sand. Två diagonala diken. En grop. 1030 Schakt utan indikation 0,30–0,40 18,19 9,02 Ploglager ca 0,30 m. Undergrunden består av flammig beige siltig sand. I nordvästra delen av schaktet består undergrunden av lera. I schaktets sydöstra del är rikligt med sten i storleken 0,10–0,20. Ett dike. 1031 Schakt med indikation 0,30–0,40 16,64 8,93 Ploglager ca 0,25–0,30 m. Mörkbrun matjord med inslag av sten. Undergrunden består av flammig beige-brun lera. Rikliga inslag av sten i storleken 0,05–0,20 m. I schaktets östra/sydöstra del övergår undergrunden till siltig sand. En möjlig anläggning 1032 Schakt med indikation 0,25–0,35 18,96 9,10 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av lera i norra delen, morän i söder. Två härdar. Vattenfylldes i söder. 1033 Schakt utan indikation 0,30–0,50 16,55 8,78 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av lera. Torvigt lager kring dike längst i söder. 1034 Schakt utan indikation 0,30–0,45 16,41 9,07 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av ljusbrun och rödbrun sand med enstaka stenar i storleken 0,10–0,30 m. 1035 Schakt utan indikation 0,30–0,35 21,43 8,88 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av rödgul lera med enstaka stenar i storleken 0,10–0,20 m. Längsgående plogspår. 1036 Schakt utan indikation 0,30–0,40 35,44 9,25 Ploglager ca 0,25 m. Undergrunden består av ljusbrun och rödbrun lera. Tre diken. Enstaka stenar i storleken 0,30 m. 32 Bilaga 3. Schaktbeskrivning, forts. Objekt 3 Nr Objekt Höjd/djup, min Area Medel–Z Observationer 2001 Schakt utan indikation 0,20–0,50 14,79 14,05 Torv och matjord ca 0,20 m. Svartgrå lerig silt. Rikligt med rötter och sten i storlek 0,05– 0,30 m. Undergrunden består av mörkt rödbrun lerig silt samt gulbrun silt som övergår i morän. Rikligt med sten och berg i dagen i schaktets båda ändar. 2002 Schakt utan indikation 0,40–0,75 12,29 15,41 Torv och matjord ca 0,20 m. Därunder ställvis påförda lager av bland annat träflis, ca 0,20 m, samt grus och sten i storleken 0,10–0,50 m. Troligtvis för att jämna ut slänten. Stenansamling i schaktets västra del. Undergrunden består av flammig mörkt rödbrun– svartgrå sandig silt. 2003 Schakt utan indikation 0,25–0,35 5,24 14,81 Torv och matjord ca 0,20–0,30 m. Svartgrå lerig silt. Undergrunden består av morän. Större delen av schaktet upptas av berg. 2004 Schakt utan indikation 0,30–0,60 10,16 14,04 Torv och matjord ca 0,30 m. Därunder ställvis svartgrå lerig silt. Troligtvis vattenavsatt lager, ca 0,20 m. Undergrunden består av omväxlande mörkt gråbrun silt och gulbrun siltig sand som övergår i morän. Fynd av 1800–tals keramik. 2005 Schakt utan indikation 0,10–0,70 26,49 14,50 Överst i hela schaktet finns ett grus– och sandlager, ca 0,05 m, som täcker en stenlagd väg/gårdsplan (KK 509). Under stenläggningen hittades tegel och 1800–tals keramik. Därunder var ljust gulbrun siltig sand, ca 0,10–0,20 m. Den ljusa silten övergår ställvis till rödbrun–svartgrå siltig sand, ca 0,10–0,15 m, som troligtvis är vattenavsatt. Därunder vidtar grövre rödbrun sand med inslag av grus och småsten. I schaktet finns flera störningar i form av mindre nedgrävningar med fynd av tegel samt en större nedgrävning för intilliggande modern brunn. Omrört i delar av schaktet. 2006 Schakt utan indikation 0,10–0,50 14,45 15,23 Även här finns stenläggningen KK 509 och grus– och sandlagret överst i schaktet. Därunder flammig brun–gråbrun siltig sand, ca 0,25 m. Därunder grövre rödbrun sand med inslag av grus. Berg i större delen av schaktet på 0,25–0,40 m djup. 2007 Schakt utan indikation 0,30–0,40 13,45 15,40 Torv och matjord ca 0,15 m. Mörkt gråbrun silt. Därunder ljusbrun sand som övergår i grövre rödbrun sand med inslag av grus. Berget tittar fram i norra delen av schaktet. En ansamling av sten finns centralt i schaktet med stenar i storleken 0,20–0,50 m stora rundade naturstenar omgivna av ren sand och grus. Sannolikt lagda för att jämna ut branten. En störning i form av en ledning i orange plaströr. Schaktet vattenfylldes relativt snabbt. 2008 Schakt utan indikation 0,05–0,10 49,76 13,61 Endast avtorvat. Därunder framkom en stenläggning som troligtvis utgjort en gödselstad (KK 526). 2009 Schakt utan indikation 0,55–1,00 14,20 13,54 Under torven finns ett ljusbrunt grovsandigt lager med inslag av grus, ca 0,25 m. Även inslag av tegel, särskilt i schaktets nordöstra del. Därunder ställvis ett lager av ljus beige siltig sand, ca 0,10 m. I största delen av schaktet finns ett mörkt brungrått siltigt lager med inslag av sot och kol samt tegel och skörbrända stenar. Möjligen rasmassor från ett hus eller liknande som bränts på plats. Lagret är ca 0,30–0,40 m djupt. Ett djupschakt grävdes centralt i schaktet. Därunder var morän. 2009:2 Schakt utan indikation Djupschakt 1,62 13,23 2010 Schakt utan indikation 0,30–0,50 12,90 13,99 Torv och matjord ca 0,30 m. Mörkt gråbrun lerig silt. Därunder ljusare gråbrun sand som övergår i rödbrun sand och morän. Södra delen av schaktet vattenfylldes snabbt. 2011 Schakt utan indikation 0,40–0,60 8,08 13,50 Under torven var omrörda massor av sand, grus och sten. Även ett bränt lager av gråsvart silt med inslag av sot, kol och tegel som bör vara samma lager som i schakt 2009. I södra delen framkom en elledning. Schaktet vattenfylldes delvis. 2012 Schakt utan indikation 0,25–0,50 5,08 13,50 Torv och matjord ca 0,30 m. Mörkt gråbrun lerig silt. Ställvis omrörda massor av sand och grus med inslag av tegelkross. Därunder ett mörkare lager av sandig silt som troligtvis är vattenavsatt. Även en del större stenar. Schaktet vattenfylldes delvis. 2013 Schakt utan indikation 0,30–0,55 3,59 13,54 Under torven omrörda massor av lerig silt med inslag av grus och småsten samt tegel. Berg i botten av schaktet. 2014 Schakt utan indikation 0,25–0,50 27,99 13,71 Torv och matjord ca 0,30 m. Mörkt brungrå lerig silt. Därunder ljusare brun siltig sand. Myllan täckte en stenkonstruktion (KK 520). Längst i öster finns rester av en modern grusväg i ytan. 2015 Schakt med indikation 0,30–0,50 30,32 15,46 Torv och matjord ca 0,20 m. Mörkbrun lerig silt med inslag av obrända djurben, tegel, glas, porslin och yngre rödgods. Därunder sand. Berg i norra delen. Husgrund centralt i schaktet (KK 527). 33 Bilaga 3. Schaktbeskrivning, forts. Objekt 3, forts. Nr Objekt Höjd/djup, min Area Medel–Z Observationer 2016:1 Schakt utan indikation 0,50–1,00 12,37 14,90 Torv och matjord ca 0,30–0,40. Därunder grov rödbrun sand som övergick i morän. Berg i schaktets östra del. Djupschakt i mitten av schaktet för att undersöka möjlig anläggning som visade sig vara ett stenlyft. Schaktet omges av trädgårdsbuskar och rabatter. Möjligen därför matjordslagret var så tjockt. Schaktet vattenfylldes snabbt. 2016:2 Schakt utan indikation Djupschakt 2,53 14,52 2017 Schakt utan indikation 0,50 9,02 14,92 Lerigare matjord med rikligt med rötter, ca 0,25 m. Därunder morän. Schaktet vattenfylldes snabbt. 2018 Schakt utan indikation 0,50 11,41 14,52 Lerigare matjord med rikligt med rötter, ca 0,25 m. Därunder morän. Schaktet vattenfylldes snabbt. 2019 Schakt utan indikation 0,30–0,40 16,12 14,07 Lerigare matjord med rikligt med rötter, ca 0,30 m. Därunder morän. Mindre fuktigt här då schaktet ligger något högre. 2020 Schakt utan indikation 0,50 10,79 13,91 Torv och matjord ca 0,40 m. Mörkt brungrå lerig silt. Därunder ljusare grå morän. Fynd av en bit rödgods i matjorden. Schaktet vattenfylldes. 2021 Schakt med indikation 0,40–0,70 33,81 15,07 Torv och matjord ca 0,20–0,30 m. Därunder ljusbrun silt, ca 0,15 m. Under detta kom ett kulturlager (KL 524). Undergrunden består av grus och berg. Schaktet ligger i en slänt och sluttar kraftigt mot väster. 2022 Schakt utan indikation 0,30–0,40 11,98 2023 Schakt utan indikation 0,10–0,50 2,81 34 Torv och matjord ca 0,20 m. Mörkt brun lerig silt. Ställvis omrörda massor av sand, grus och sten med inslag av tegel och glas. Ca 0,15 m. Därunder ljusare grå sand och småsten. 14,80 Grävt i ytan väster om maskinhallen. Direkt under gruset fanns ett påfört lager av sprängsten som var ogenomträngligt för maskinen. BILAGA 4. FYNDTABELL STENMATERIAL Kontext Fyndnr Material Typ Antal 114 995:1 Flinta Avslagsfragment 1 114 198:1 Flinta Avslag 1 114 198:2 Flinta Avslagsfragment 1 Vikt (g) Notering Tillhör Objekt Eldpåverkad. Nedgrävning 2 1,7 Ena sidan patinerad, andra cortex. Nedgrävning 2 0,8 Retuscherat. Nedgrävning 2 Nedgrävning 2 Punsat, vridet, dvs. handhållet. Bruksretuscher på ventral och dorsalsidan. Välpreparerad plattform. Patinerad. Härd 2 Härd 2 3 114 198:3 Flinta Avslagsfragment 1 0,7 143 725:1 Flinta Spån 1 5,1 143 444:1 Flinta Avslag 2 1 143 444:2 Flinta Bearbetat stycke 1 30,2 Härd 2 143 444:3 Flinta Avslag 1 2,4 Kärnuppfriskningsavslag? Härd 2 174 709:1 Flinta Avslag 1 5,6 Med gångjärnsbrott. Härd 2 191 899:1 Flinta Spån 1 1,7 Med gångjärnsbrott. Kulturlager 2 191 899:2 Flinta 1 3,2 Bildat genom eldpåverkan. Kulturlager 2 191 1966:1 Flinta Avslagsfragment 1 36,1 Sekundär cortex. Öppningsavslag. Kulturlager 2 191 1967:1 Flinta Spån 1 1,4 Kulturlager 2 191 1967:2 Flinta Avslagsfragment 3 13,3 Med cortex. Kulturlager 2 191 1967:3 Flinta Avslagsfragment 1 2,3 Med bruksskada. Kulturlager 2 191 1967:4 Flinta Avslagsfragment 1 15,3 Kulturlager 2 191 1967:5 Flinta Avslag 1 10,2 Kulturlager 2 191 2023:1 Flinta Spånfragment 1 7,2 Förmodlingen från cylindrisk 2-polig spånkärna. Kulturlager Datering TN-MN. 2 191 2024:1 Flinta Avslagsfragment 1 3,4 Kulturlager 2 217 1199:1 Flinta Spån 1 11,2 Kulturlager 2 226 1969:1 Flinta Spånfragment 1 0,6 Härd 2 226 1969:2 Flinta Avslag 1 13,2 Härd 2 226 1969:3 Flinta Fragment 1 14,3 Bearbetad dorsaldel. Härd 2 226 1969:4 Flinta Avslag 1 91,9 Öppningsavslag. Härd 2 226 1969:5 Flinta Retuscherat 2 2,4 Svallat. Härd 2 226 1969:6 Flinta Avslagsfragment 1 1,3 Svallat. Härd 2 226 1969:7 Flinta Avslagsfragment 2 2,2 Härd 2 ”Grytlock” Avslag med gångjärnsbrott. Slaget med hård, direkt teknik. Facetterad plattform. Sannolikt från cylindrisk 2-polig kärna. Retuscherat inhak. Datering TN-MN. 226 1969:8 Flinta Avslagsfragment 1 1,4 Hård teknik (Järnålder?). Härd 2 1002 46:1 Flinta Medialfragment av spån 1 0,5 Troligen från konisk spånkärna. Mellanmesolitikum? Lösfynd schakt 2 1008 986:1 Flinta Tångespets 1 1,5 Tånge från spets av Typ A. Slipyta på dorsalsidan. Datering TN-MN. Lösfynd schakt 2 1009 996:1 Flinta Bränd flinta 2 11,1 Lösfynd schakt 2 1010 550:1 Flinta Avslag 1 35,8 Lösfynd schakt 2 1015 523:1 Flinta Avslagsfragment 1 1,6 Lösfynd schakt 2 1015 523:2 Flinta Avslag 1 4,8 Lösfynd schakt 2 1018 795:1 Flinta Spånfragment 1 0,8 Punsad. Kantpreparering. Patinerad. Lösfynd schakt 2 1022 927:1 Flinta Avslag 1 19,3 Kärnuppfriskningsavslag. Lösfynd schakt 2 35 BILAGA 5. FYNDTABELL ÖVRIGT Kontext Fyndnr Objekt Material Subklass Del 191 1072:1 Kärl Keramik Förhistorisk Mynning 191 1965:1 Kärl Keramik Förhistorisk Definiton Antal Antal fragment Vikt (g) Datering Tillhör Objekt 1 1 3,11 Kulturlager 2 1 2 3,73 Kulturlager 2 233 2029:1 Kärl Keramik Yngre rödgods Mynning Fat 1 1 5,37 1600-tal Störning 2 524 1784:1 Kärl Keramik Yngre rödgods Botten Fat 1 1 100 1500–1600-tal Kulturlager 3 524 1784:2 Kärl Keramik Yngre rödgods Mynning Gryta 1 1 50,6 1500–modern tid Kulturlager 3 524 1784:3 Kärl Keramik Yngre rödgods Fat 1 1 14,36 1500–modern tid Kulturlager 3 524 1784:4 Kärl Keramik Yngre rödgods Mynning Fat 1 1 8,45 1500–modern tid Kulturlager 3 Gryta 1 1 35 1500–modern tid Kulturlager 3 1 2 54,38 1500–modern tid Kulturlager 3 524 1784:5 Kärl Keramik Yngre rödgods Handtag 524 1784:6 Kärl Keramik Yngre rödgods Ben, buk Trebensgryta 524 1784:7 Kärl Keramik Yngre rödgods Ben Trebensgryta 1 1 41,5 1500–modern tid Kulturlager 3 524 1784:8 Kärl Keramik Yngre rödgods Ben Trebensgryta 1 1 62,27 1500–modern tid Kulturlager 3 524 1784:9 Pipa Lera Kritpipa Skaft, huvud 1 1 3,97 1700-tal Kulturlager 3 527 1918:1 Kärl Keramik Yngre rödgods Buk 1 2 1,96 1500–modern tid Husgrund 3 527 1918:2 Kärl Keramik Yngre rödgods 1 1 10,39 1500–modern tid Husgrund 3 527 1918:3 Kärl Keramik Yngre rödgods 1 1 4,42 1500–modern tid Husgrund 3 527 1918:4 Kärl Keramik Yngre rödgods 1 3 26,9 1500–modern tid Husgrund 3 36 Fat Mynning, Fat botten BILAGA 6. MAKROFOSSILANALYS Provnr 102:979 Grop Återfylld med sekundärt material utan koppling till gropens ursprungliga funktion. Det finns förkolnade Kärnor av skalkorn, svinmålla och grönknavel. Arterna tyder på att gropen innehåller hushållsavfall i form av sädeskorn och ogräsfrö. Svinmållan tyder på gödslad jord och grönknaveln att den var sandig och låg i soligt läge. Det är svårt att uppskatta någon ålder men ett förslag är att växtmaterialet deponerats under järnålder eller senare. Sädeskornen lämpar sig väl för 14C-analys. Provnr 140:1043 Grop I gropens fyllning hittades endast träkol av tall, björk, hassel och vide samt en obestämd knopp. Provnr 143:726 Härd I provet från härden hittades träkol av björk, ek, tall, hassel och obestämt kol. Generellt tycks klenare dimensioner använts som bränsle. Hassel med låg egenålder passar bra för 14C-analys. Provnr 149:727 Grop I provet från gropen fanns endast träkol. Flera arter kunde identifieras bland annat hassel och tall. Hassel lämpar sig bäst för 14C-analys. Provnr 174:1056 Grop Sandigt lager med mindre inslag av kol. Kolet kan vara svallat men mängden räcker till en 14C-analys. Kolet har inte artbestämts. Provnr 191:1298 och 191:1300 Kulturlager Lagret innehåller några fragment av sädeskorn som inte kan bestämmas till art. Förutom dessa fragment fanns även en del träkol. Sädeskornsfragmenten var så pass stora att de kan 14C-analyseras. Provnr 217:1253 Kulturlager Matjordslik något urlakad jord med tydlig smulstruktur. Lagret innehåller en del träkol men ingen annan växtmakrofossil. Kolet var fragmenterat vilket skulle kunna tyda på att jorden bearbetats. Utan vidare kemiska analyser så kan jorden karaktäriseras som odlingsjord eller vad man i dagligt tal kallar matjord men en del inblandning av sand. Mängden kol räcker för 14C-analys. Provnr 226:1968 Härd I provet fanns endast träkol av skilda träslag. Mest lämpliga för datering är hassel eller vide vilka båda har en låg egenålder. Provnr 172:1057 Härd I provet från gropen fanns endast träkol. Mängden kol räcker för 14C-analys. Kontext Delnr. Art Antal Kol 102 979 Skalkorn 4 ++ Svinmålla 2 Grönknavel 3 140 1043 ++ 143 726 +++ 149 727 ++ 172 1057 +++ 174 1056 191 1298 Fragmenterad säd 3 ++ 191 1300 Fragmenterad säd 1 ++ 217 1253 + 226 1968 +++ + 37 BILAGA 7. VEDARTSANALYS Vedlab Rapport 1531 Vedartsanalyser på material från Halland, Lindbergs sn. Bläshammar 5:1 Arbetet omfattar två kolprov från en förundersökning av boplatslämningar. Proverna innehöll kol från ek och björk. Kolmängden i prov 1253 var liten. Ur det provet plockade jag ut 4 bitar björkkol men fick också komplettera med ett par oidentifierade kolbitar för att komma upp i daterbar mängd. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp 172 1057 Härd 217 1253 Kulturlager Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14C-dat. 0,6g 0,1g 3 bitar Ek 3 bitar Ek 33mg <0,1g <0,1g 4 bitar Björk 4 bitar Björk* 8mg Övrigt De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max ålder Växtmiljö Egenskaper och användning Björk Glasbjörk Vårtbjörk Betula sp. Betula pubescens Betula pendula 300 år Glasbjörken är knuten till fukStark och seg ved. Redskap, tig mark gärna i närhet till vatten- asklut, träkol. Ger mycket glöd. drag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ek Quercus robur 500–1000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Övrigt Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover. 38 1951 NW 7th Ave STE 300 Miami, FL U.S.A 33136 BILAGA 8. 14C-ANALYS Summary of Ages International Chemical Analysis Inc. Submitter Name: Lena Sundin Company Name: Arkeologikonsult Address: Optimusvagen 14 19430 Upplands Vasby, Sweden Summary of Ages - - ICA ID Submitter ID Material Type Pretreatment Conventional Age Calibrated Age 15C/0625 143;726 Charcoal AAA 2840 +/- 40 BP Cal 1130-900 BC 15C/0626 172;1057 Charcoal AAA 2600 +/- 40 BP Cal 840-550 BC 15SE/0627 191;1298 Barley AAA 1180 +/- 40 BP Cal 720-970 AD International Chemical Analysis Inc. Calibrated ages are attained using INTCAL13: IntCal13 and Marine13 Radiocarbon AgeNW Calibration 1951 7th AveCurves 0–50,000 Years cal BP. Paula J Reimer, Edouard Bard, Alex Bayliss, J Warren Beck, Paul G Blackwell, Christopher Bronk Ramsey, Caitlin E Buck, Hai Cheng, R Lawrence STE 300 Edwards, Michael Friedrich, Pieter M Grootes, Thomas P Guilderson, Haßidi Haßidason, Irka Hajdas, Christine HattŽ, Timothy J Heaton, Dirk L Miami, FL 33136 Hoffmann, Alan G Hogg, Konrad A Hughen, K Felix Kaiser, Bernd Kromer, Sturt W Manning, Mu U.S.A Niu, Ron W Reimer, David A Richards, E Marian Scott, John R Southon, Richard A Staff, Christian S M Turney, Johannes van der Plicht. Radiocarbon 55(4), Pages 1869-1887. Unless otherwise stated, 2 sigma calibration (95% probability) is used. Conventional ages are given in BP (BP=Before Present, 1950 AD), and have been corrected for fractionation using the delta C13. Sample Report 1 of 5 Submitter Name: Lena Sundin Company Name: Arkeologikonsult Address: Optimusvagen 14 19430 Upplands Vasby, Sweden Sample Report - June 9th, 2015 Material Type Charcoal Date Reported June 29th, 2015 Pre-treatment AAA ICA ID 15C/0625 C13/C12 -17.1 o/oo Submitter ID 143;726 Conventional Age 2840 +/- 40 BP Calibrated Age Cal 1130-900 BC 3000 Calibrated ages are attained using INTCAL13: IntCal13 and Marine13 Radiocarbon Age Calibration Curves 0–50,000 Years cal BP. Paula J Reimer, Edouard Bard, Alex Bayliss, J Warren Beck, Paul G Blackwell, Christopher Bronk Ramsey, Caitlin E Buck, Hai Cheng, R Lawrence Edwards, Michael Friedrich, Pieter M Grootes, Thomas P Guilderson, Haßidi Haßidason, Irka Hajdas, Christine HattŽ, Timothy J Heaton, Dirk L Hoffmann, Alan G Hogg, Konrad A Hughen, K Felix Kaiser, Bernd Kromer, Sturt W Manning, Mu Niu, Ron W Reimer, David A Richards, E Marian Scott, John R Southon, 2900 Richard A Staff, Christian S M Turney, Johannes van der Plicht. Radiocarbon 55(4), Pages 1869-1887. Unless otherwise stated, 2 sigma calibration (95% probability) is used. Conventional ages are given in BP (BP=Before Present, 1950 AD), and have been corrected for fractionation using the delta C13. Radiocarbon Age (BP) - Date Received 2800 1 of 5 2700 2600 -1200 -1120 -1040 -960 Calendar Years (AD) -880 -800 2 of 5 39 Sample Report Submitter Name: Lena Sundin Company Name: Arkeologikonsult Address: Optimusvagen 14 19430 Upplands Vasby, Sweden Date Received June 9th, 2015 Material Type Charcoal Date Reported June 29th, 2015 Pre-treatment AAA ICA ID 15C/0626 C13/C12 -21.5 o/oo Submitter ID 172;1057 Conventional Age 2600 +/- 40 BP Calibrated Age Cal 840-550 BC Radiocarbon Age (BP) 2900 2775 International Chemical Analysis Inc. 1951 NW 7th Ave STE 300 Miami, FL U.S.A 33136 2650 2525 Sample Report Submitter Name: Lena Sundin 2400 Company Name: Arkeologikonsult -1000Optimusvagen -900 -800 Vasby, Sweden -700 Address: 14 19430 Upplands -600 -500 Calendar Years (AD) 3 of 5 Date Received June 9th, 2015 Material Type Barley Date Reported June 29th, 2015 Pre-treatment AAA ICA ID 15SE/0627 C13/C12 -23.1 o/oo Submitter ID 191;1298 Conventional Age 1180 +/- 40 BP Calibrated Age Cal 720-970 AD Radiocarbon Age (BP) 1500 1375 1250 1125 1000 600 680 760 840 Calendar Years (AD) 40 920 1000 4 of 5 Miami, FL U.S.A 33136 QC Report Submitter Name: Lena Sundin Company Name: Arkeologikonsult Address: Optimusvagen 14 19430 Upplands Vasby, Sweden QC Report Date Submitted June 9th, 2015 Date Reported June 29th, 2015 QC 1 Sample ID IAEA C7 QC 2 Sample ID IAEA C8 QC Expected Value 49.35 +/- 0.50 pMC QC Expected Value 15.05 +/- 0.20 pMC QC Measured Value 49.30 +/- 0.30 pMC QC Measured Value 15.10 +/- 0.10 pMC Pass? YES Pass? YES - pMC = Percent Modern Carbon. - IAEA = International Atomic Energy Agency. 5 of 5 41 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2804
© Copyright 2024