1. No category

RAPPORT
MÖNSTERÅS KOMMUN
ARTINVENTERING - DETALJPLAN SIGGEHORVA 6:2 M FL, SÖDRA CELL
MÖNSTERÅS
UPPDRAGSNUMMER 3115749400
2015-09-02
SWECO ENVIRONMENT AB
repo001.docx 2012-03-2914
MIKAEL HAGSTRÖM, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING
GUNDULA KOLB, KOMPENSATIONSÅTGÄRDER
KAJ ALMQVIST, HANDLÄGGNING OCH KVALITETSGRANSKNING
Sammanfattning
Fastigheten Siggehorva 6:2 utgörs av ett varierat landskap med åkrar, lövskogsdungar
samt medelstora ytor med barrskog. Här finns diken, stenmurar, några gamla träd och
hålträd och ett par dammar. Områdets kärlväxtflora är artfattig i synnerhet vad gäller
hävdgynnade arter och därför antas även den lägre faunan vara utarmad. På några
gamla ädellövträd finns flera arter av rödlistade lavar och en alm och en ask utmärker sig
särskilt. På almen växer ett par bålar av den akut hotade almorangelav och på asken
växer de båda sårbara arterna almlav och blek kraterlav. Den högre faunan gynnas av
variationen i landskapet och här finns flera fåglar med nationellt minskande trender (dock
inga rariteter) samt större och mindre vattensalamander, vanlig groda, skogsödla, snok
och huggorm som alla omfattas av fridlysningsbestämmelser.
repo001.docx 2012-03-2914
Foto 1 och 2: Större vattensalamander i område 17 (t v) och ramslöksbeståndet i omr 10.
Sweco
Luntgatan 28
Box 3063
SE 600 03 Norrköping, Sverige
Telefon +46 (0)8 6956000
Fax
www.sweco.se
Sweco Environment AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
Kaj Almqvist
miljöutredare
Norrköping
Telefon direkt +46 (0)104845244
Mobil +46 (0)702000503
[email protected]
Innehållsförteckning
1
Bakgrund
1
2
Metod
1
3
Resultat
1
3.1
Värdebedömning
1
3.1.1
Generell värdebedömning
1
3.1.2
Trädlevande (epifytiska) lavar
1
3.1.3
Grodvatten
3
3.1.4
Kärlväxter
3
3.1.5
Fåglar
4
3.2
Områdesbeskrivningar
4
4
Generella biotopskydd
9
5
Diskussion
10
6
Kompensationsåtgärder
11
6.1
Bakgrund
11
6.2
Förslag till undvikande och minimering av konsekvenser
11
6.3
Förslag till kompensationsåtgärder
11
6.3.1
Åkerholmar
12
6.3.2
Naturvärdesträd
13
6.3.3
Stenmurar och odlingsrösen
13
6.3.4
Diken som är av betydelse för gäddornas vårlek
14
7
Referenser
15
MA q:\srv-fil1-kaa\115749\dokument
\ekinventering\kompl artinventering\artinventering 150902.docx
1
Bakgrund
Mönsterås bruk behöver utöka sitt verksamhetsområde vilket initierat kommunen att låta
ta fram ett förslag till detaljplan för ett oexploaterat område. Som ett underlag till
planarbetet utfördes i december 2013 en övergripande inventering (Kanstrup 2013) av
planområdet med syfte att identifiera potentiella naturvärden knutna till lövträden i
området. Dessa värden utgörs av dels grova träds värde i sig och dels genom att många
värdefulla arter är knutna till grova träd, träd med håligheter, död ved etc. Resultatet av
den översiktliga inventeringen gjorde att kommunen valde att gå vidare med en fördjupad
artinventering som genomförts under våren 2015.
2
Metod
För att komplettera tidigare genomförd översiktlig naturvärdesinventering (Kanstrup 2013)
genomfördes en fördjupad inventering av naturvårdsintressanta lavar på träd, vatten av
värde för groddjur samt av hävdgynnade växter. Arturvalet följer Svensk standard för
naturvärdesinventering SS 199000:2014. Förenklat fokuserar man på rödlistade arter,
fridlysta arter samt arter som anses indikera särskilt artrika miljöer.
Området besöktes den 9e april för inventering av trädlevande lavar och groddjur.
Groddjur inventerades också i skymningen för att höra lekande grodor (även om det var
en smula svårt p.g.a. bullret från bruket). Ett andra besök gjordes den 1e juni för
inventering av (hävdgynnade) kärlväxter.
Som ett tillägg så har områdena också bedömts till klass enligt gällande standard (SS
199000:2014) där klass 1 är högsta värde på en femgradig skala.
3
Resultat
3.1
Värdebedömning
3.1.1 Generell värdebedömning
Inventeringsområdet utgör ett varierat landskap med en mix av åkrar, ekskog, barrskog
och lite ohävdade gräsmarker. Ekskogsbestånden är glesa men i huvudsak unga.
Enstaka gamla träd av främst ask (och en alm) finns insprängt och det finns ett litet men
viktigt inslag av hålträd. Glesa ekskogar i anslutning till jordbruksmark är generellt artrika
och har ganska stor betydelse för fåglar, kräldjur och reptiler. Bestånden har låg ålder och
är fattiga på element av särskild betydelse för rödlistade arter och är därför klassade som
klass 4. Ett par mindre ytor har högre värde, se vidare nedan.
3.1.2 Trädlevande (epifytiska) lavar
Lavfloran på träd i området är generellt inte särskilt artrik utan kan anses vara typisk för
trakten. Undantag utgör floran på några gamla askar samt på en (den enda äldre) alm
som hyser ett antal rödlistade lavar (se tabell 1). Utöver dessa enskilda träd hittades en
ek med stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera (NT) samt en ekstubbe med
1 (16)
dvärgbägarlav Cladonia parasitica (NT). Träden 8 (alm) och 21 (ask) hyser en särskilt
värdefull lavflora och är de viktigaste enskilda träden på fastigheten men hela område 6
har höga värden.
Figur 1. Almlav (tv) och almorangelav är områdets två mest hotade lavarter.
Tabell 1: Naturvårdsintressanta lavar
2 (16)
Träd 24
Träd 21
Träd 13
Träd 11
Träd 8
Träd 5
Träd 3
VU
CR
Träd 23
Gyalecta ulmi
Caloplaca luteoalba
Caloplaca chrysopthalma
Gyalecta flotowii
Lecanactis abietina
Acrocordia gemmata
Cliostomum corrugatum
Ramalina baltica
Opegrapha vermicellifera
Anisomiridium biforme
Diplotomma alboatrum
Träd 22
Almlav
Almorangelav
Alléorangelav
Blekkraterlav
Gammelgranlav
Grå punktlav
Gul dropplav
Hjälmbrosklav
Stiftklotterlav
Toffellav
Vitskivlav
Träd 1
Kategori
Art
X
X
X
X
X
X
VU
X
X
NT
NT
NT
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Figur 2. Karta över träd med naturvårdsintressanta lavar.
3.1.3 Grodvatten
Genom området löper flera vattenförande diken. Vid inventeringen hittades inga
indikationer på att groddjurslek förekommer i dikena men däremot verkar de vara viktiga
för gäddlek. Minst ett tiotal gäddhanar sågs vid det tidiga inventeringstillfället. I området
finns också två mindre dammar där den ena hyser både större och mindre
vattensalamander samt enstaka vanlig groda (spel) och den andra åtminstone större
vattensalamander. Se vidare under områdesbeskrivningarna nedan.
3.1.4 Kärlväxter
Kärlväxtfloran i området måste nog sägas vara ovanligt artfattig. Ett fåtal arter dominerar
helt de glesa lövskogarna och endast ett fåtal hävdgynnade växter hänger kvar och då
främst i åkerrenarna. De arter i gruppen som påträffades är inte heller varken särskilt
kräsna eller alls ovanliga. Buskstjärnblomma Stellaria holostea, lundslok Melica uniflora,
liljekonvalj Convallaria majalis och lundgröe Poa nemoralis dominerar stort. Några mindre
vanliga lundväxter förtjänar istället att nämnas. Ramslök Allium ursinum är den
ovanligaste arten och den förekommer med ett mindre bestånd på en av åkerholmarna,
sloknunneört Corydalis pumila och vippärt Lathyrus niger finns på flera ställen i lövskogen
och ett bestånd med sårläka Sanicula europaea påträffades. Se vidare under
områdesbeskrivningarna nedan.
3 (16)
3.1.5 Fåglar
Ingen särskild fågelinventering är genomförd men då de generellt berörs av
artskyddsförordningen har ändå de mindre allmänna arterna som observerats noterats.
Det handlar nästan uteslutande om hålproducerande och hålhäckande arter. Till den
första kategorin hör spillkråka Cryocopus martius och större hackspett Dendrocopos
major som båda förefaller häcka i eller nära fastigheten. Bland hålhäckare finns flera par
stare Sturnus vulgaris, skogsduva Columba oenas, göktyta Jynx torquilla, svartvit
flugsnappare Ficedula hypoleuca, blåmes Parus caeruleus och talgoxe Parus major.
Utöver dessa noterades ett par hämpling Carduelis cannabina, spelande trädlärka Lullula
arborea samt flera par gulsparv Emberiza citrinella.
3.2
Områdesbeskrivningar
Dessa beskrivningar utgör kompletteringar till den tidigare genomförda
naturvärdesinventeringen, främst med avseende på hävdgynnade växter. Även
förekomsten av andra naturvårdsintressanta arter tas upp här. Komplettering är inte
begärd på alla ytor varför det finns luckor i numreringen.
Figur 3. Områdeskarta
4 (16)
Område 2
Lövskog
Klass 4
Området utgörs av en blandlövskog. Här finns enstaka värdefulla träd, bland annat en ek
med den rödlistade stiftklotterlav. Även sloknunneört är av visst intresse.
Område 5
Lövskog (Ängsekskog)
Klass 4
I likhet med de flesta lövskogsområden på fastigheten så är här artfattigt vad gäller
kärlväxter. Enstaka sloknunneört och sårläka är av visst intresse. Själva åkerrenen i
söder och väster (även i kanten av område 4) hyser dock en ganska rik hävdgynnad flora
med jungfrulin Polygala vulgaris, gullviva Primula veris, knölsmörblomma Ranunculus
bulbosus, gökärt Lathyrus linifolius, gråfibbla Pilosella officinarum, gulmåra Galium
verum, backvicker Vicia cassubica, teveronika Veronica chamaedrys och stor blåklocka
Campanula persicifolia.
Område 6
Gårdsrest/parkrest
Klass 3
Området utgörs av en lämning av en gård som rivits och omgivande park (som i någon
mån är kvar). Uppfarten omges av två skalmurar. Högst beläget finns en öppen plan
bevuxen med ruderatväxter. Parkdelen är bevuxen med ganska gamla, och i vissa fall
ihåliga, askar samt några rakstammiga ekar. På några askar växer naturvårdsintressanta
lavar, bland annat de rödlistade arterna gul dropplav och hjälmbrosklav. Kärlväxtfloran är
inte särskilt rik men stor sommarvicker Vicia sativa ssp segetalis och stor fetknopp
Sedum reflexum kan nämnas utöver de hävdgynnade arterna knölsmörblomma,
prästkrage Leucanthemum vulgare teveronika, gulmåra och gökärt som också finns här.
Figur 4. Område 6.
5 (16)
Område 7
Ekhagerest/vägrenar
Klass 4
Området utgörs av en fd hage som varit ohävdad under lång tid. Floran är därför
utarmad. Genom området löper en väg som till största delen är omgiven av två skalmurar
(byggda av främst sandsten). I kanterna av vägen finns enstaka knölsmörblomma,
gråfibbla, gökärt, gulmåra och teveronika. I södra brynet står en ganska gammal ask med
grå punktlav och vitskivlav.
Område 8
Lövskog (Ängsekskog)
Klass 4
Området utgörs av en gallrad ekskog gissningsvis kring 80 år. I den norra delen står ett
par hålaspar och en mycket gammal fd hamlad ask med rik lavflora (träd 21). Beståndet
är ljusöppet och har en viss hagmarkskaraktär. Emellertid är floran utarmad. Vippärt utgör
ett lite intressant inslag. De hävdgynnade växter som hittades är knölsmörblomma,
gulmåra, stor blåklocka, liten blåklocka Campanula rotundifolia, gråfibbla och
sydvårbrodd Anthoxanthum odoratum.
Figur 5. Område 8.
Område 9
Lövskog (Ängsekskog)
Klass 4
Området utgörs av en gallrad ganska ung ekskog. Floran är artfattig och bara teveronika
och gökärt noterades som hävdgynnade arter. I området finns en gammal ihålig ask som
troligtvis hyser krävande insekter. Här finns också en gammal ekstubbe med den
rödlistade laven dvärgbägarlav.
6 (16)
Område 10
Lövskog (Ängsekskog)
Klass 2
Området utgörs av en gallrad lövskog med ek, ask, lind och en alm. Floran är ganska
artfattig men ett litet bestånd med ramslök i den norra delen är av intresse. Här står också
en gammal alm med en speciell lavflora. Här finns bland annat den akut hotade arten
almorangelav.
Figur 6. Område 10.
Område 11
Lövskog (Ängsekskog)
Klass 4
Området utgörs av en gallrad ekskog strax under 100 år. Floran är dominerad av
lundslok, buskstjärnblomma och lundgröe. Här finns enstaka vippärt, skogslök och tulkört
av visst intresse. Här finns också enstaka hävdgynnad växt av stor blåklocka, teveronika,
gökärt, sydvårbrodd, knippfryle Luzula campestris och gulmåra.
Område 15 A
Lövskog (Ängsekskog)
Klass 4
Området utgörs av en ”ekbacke” som har tydlig hävdkaraktär men hävden upphörde för
mycket länge sedan och floran är därför utarmad även här. Teveronika, gullviva,
knölsmörblomma, sydvårbrodd, stor blåklocka och gulmåra utgör fåtaliga rester.
Område 15 B
Björkhage
Ej naturvärde
7 (16)
Området utgörs av en ohävdad ”björkhage” eller mindre lyckad björkföryngring på fd åker.
Trädskiktet är glest. Genom området löper ett dike. De vanliga teveronika, gulmåra,
knippfryle, sydvårbrodd och knölsmörblomma finns även här.
Område 15 C
”Åkerholme”
Ej naturvärde
Området utgörs av en fd åkerholme som nu ”vuxit ihop” med intilliggande skog. I änden
ligger ett större odlingsröse. Floran är helt trivial här.
Område 16 (ny yta)
Kärr och damm
Klass 3
Området utgörs av ett öppet blött kärr med en liten utgrävd damm i den södra änden.
Blåsstarr Carex vesicaria dominerar men det finns också vass Phragmites australis,
vattenblink Hottonia palustris, kråkklöver Potentilla palustris, kärrkavle Alopecurus
geniculatus och mannagräs Glyceria fluitans. Vid groddjursinventeringen spelade en
vanlig groda Rana temporaria här och både större vattensalamander Triturus cristatus
och mindre vattensalamander Lissotriton vulgaris påträffades (fridlysta).
Figur 7. Område 16.
8 (16)
Område 17 (Ny yta)
Damm
Klass 3
Området utgörs av en relativt nygrävd damm belägen på en numer obrukad åker. I
kanterna växer hundstarr Carex nigra, gråstarr Carex canescens, kärrtistel Cirsium
palustre och i vattnet svalting Alisma plantago-aquatica och den mindre vanliga klolånke
Callitriche hamulata. I dammen finns större vattensalamander (fridlyst). Dammen
omfattas av biotopskyddsbestämmelser.
Figur 8. Område 17.
4
Generella biotopskydd
Figur 9. Stenmur och småvatten.
9 (16)
Inom fastigheten finns några stenmurar och ett dikessystem som, i likhet med dammen
område 17, omfattas av biotopskyddsbestämmelser. Stenmurarna är till största delen
byggda av sandsten och av karaktären ”skalmur” (foto t v). Dikena är ganska stora och
vattenrika. I den övre delen ca 1 m vattenbredd och i den nedre ca 2 m (foto t h).
Dikessystemet hyser gädda och fungerar troligen som lekvatten.
Figur 10. Områdets diken (blå) och murar (gulsvart).
5
Diskussion
Områdets naturvärden är till allra största delen knutna till de äldre lövträd som finns här.
En alm och en handfull askar är särskilt värdefulla. Förutom det som växer på dessa
enskilda få träd så är epifytfloran i området av det trivialare slaget. Förmodligen finns det
också en del rödlistade insekter som lever i dessa gamla hålträd och även på döda
stående träd som står utspridda (främst ask). Insektsfaunan generellt är förmodligen
också den av det lite fattigare slaget eftersom det är så pass artfattigt med kärlväxter. En
stor variation av kärväxter ger också en rik insektsfauna.
Man kan fundera över hur det kommer sig att det är så pass fattigt på kärlväxtsidan.
Strukturen på ekskogen är gles och liknar i mångt och mycket en tills nyligen hävdad
betesmark. Sannolikt är det emellertid flera decennier sedan området betades och
kanske var det fårbete på slutet. Får har en förmåga att knapra i sig blommande örter
med stor precision och en längre tids fårbete brukar resultera i en artfattigare betesmark.
På fastigheten finns också en del fåglar som gynnas av glesa skogsbestånd och försiktigt
brukad jordbruksmark. Några av dessa, som t ex stare, skogsduva och spillkråka behöver
de gamla träden också. Murarna som också det hör odlingslandskapet till utgör viktiga
platser för snok, huggorm och skogsödla så länge de ligger hyfsat ljust i landskapet.
10 (16)
Utöver detta så finns två värdefulla småvatten men flera arter av groddjur samt ett
dikessystem som förefaller viktigt för gäddornas vårlek. Kust- och sjönära diken som
dessa bör alltså inte kulverteras.
6
Kompensationsåtgärder
6.1
Bakgrund
Vid genomförandet av planförslaget kommer områden med flera stenmurar, odlingsrösen
samt tre åkerholmar tas i anspråk. Vidare skulle två diken av ett dikessystem som
förefaller viktigt för gäddornas vårlek flyttas och kulverteras. Även åkerholmarna och
omkringliggande lövskogar (främst ängsekskog) som hyser naturvärden främst i form av
äldre ädellövträd men också uppvuxna ekar skulle tas i anspråk.
För att minimera exploateringens negativa konsekvenser för naturvärden kan den så
kallade balansprincipen användas. De första två stegen – undvika och minimera avser
skyddsåtgärder, de två sista åtgärder utjämna och ersätta är kompensationsåtgärder.
6.2
Förslag till undvikande och minimering av konsekvenser
För att undvika negativa konsekvenser för naturvärden bör exploateringen disponeras så
att inga intrång i naturvärdesobjekt eller biotopskyddade objekt sker. I det aktuella
projektet ligger de utpekade naturvärdesobjekten utspridda över hela planområdet (se
Figur 2, 3 och 10). Ett genomförande av planförslaget utan en negativ påverkan på
naturvärden är därmed nästintill omöjligt. För att undvika negativa konsekvenser för de
beskrivna naturvärdena bör den planerade exploateringen ske på en annan plats.
Är det inte möjligt att undvika negativa konsekvenser för naturvärdesobjekten bör fokus
ligga på att minimera de negativa konsekvenserna. För att åstadkomma detta bör de
naturvärdesobjekt som hyser höga naturvärden samt enstaka värdeträd sparas. I det
aktuella planområdet bör därmed naturvärdesobjekt 10, en åkerholme med gallrad
lövskog och en gammal alm (träd 8) med bland annat den akut hotade arten
almorangelav bevaras. Naturvärdesobjekt 6 hyser påtagliga naturvärden och flera
naturvärdesträd samt stenmurar. Också detta område bör med bevaras.
Värden knuta till lång trädkontinuitet är svåra att kompensera för, därför bör så många
värdeträd som möjligt sparas. Prioritet bör ligga på rödlistade träd som alm och ask samt
träd med rödlistade lavar. Därmed bör förutom träd 8, framföralt träd 21 en mycket
VU
VU
gammal fd hamlad ask med de rödlistade lavarna almlav och blekkraterlav , träd 1, en
ask med en rik lavflora, bland annat den rödlistade gula dropplaven, och träd 24 en ask
med en rik lavflora, bland annat hjälmbrosklav sparas.
6.3
Förslag till kompensationsåtgärder
För att kompensera för de negativa konsekvenserna som inte kan undvikas förslås nedan
flera olika kompensationsåtgärder (se också Figur 11).
I första hand bör kompensationen leda till skapande av nya naturvärden i samma slags
naturmiljö och minst av samma omfattning i det område som berörs. Syftet är att
11 (16)
påverkan på de arter som är beroende av biotopen blir så små som möjligt. Om det inte
är möjligt bör kompensation ske i ett närliggande område med liknande
bevarandevärden, både kvalitativt och kvantitativt, som det som har påverkats.
I andra hand kan kompensationsåtgärden utgöras av en liknande naturtyp. Är inget
sådant alternativ lämpligt eller möjligt kan man analysera vilken typ av biotop det finns
brist på i ett större landskapsperspektiv, och kompensera med en sådan.
I det aktuella fallet kommer det att vara svårt att genomföra kompensationsåtgärder i det
område som berörs. Därför föreslås kompensationsåtgärder i närliggande områden.
Området som anges med bestämmelsen NATUR i detaljplanen skyddas långsiktigt från
exploatering.
Figur 11. Detaljplanområdet med en del av förslagna kompensationsåtgärderna 1. Anlägga ett nytt
naturområde med åkerholmskaraktär, 2. Friställa ädellövträd genom naturvårdande röring, 4.
Anlägga en ny äng.
6.3.1 Åkerholmar
För att kompensera för värdena knutna till åkerholmar föreslås följande
kompensationsåtgärder:
1) Ett nytt naturområde med åkerholmskaraktär i planområdets östra utkant i anslutning
till naturvärdesobjekt 2 ska anläggas. Död ved och en del av stenar från
åkerholmarna som ska tas bort ska flyttas till den nya holmen. Området ska planteras
med ek, ask och bärande buskar (Figur 11).
12 (16)
2) I de resterande delarna av naturvärdesobjekt 2, 5 och 9 ska lövträd friställas genom
naturvårdande röjning (Figur 11). Vidare ska en del av de i planområdet avverkade
träd läggas ut som faunadepå. Ramslökspopulationen från naturvärdesobjekt 10 ska
flyttas till den resterande delen av naturvärdesobjekts 9. Död ved och en del av
stenarna från åkerholmarna som ska tas bort flyttas till planområdets sydöstra del.
3) En del av träden som avverkas i naturvärdesobjekten bör användas som
faunadepåer. Avverkade värdeträd placeras med fördel i närheten av de planerade
nya dammarna (Omfattning: 20 lågor/ha), i den resterande delen av
naturvärdesobjekts 9 samt i planområdets sydöstra del (Figur 11). De värdefulla träd
som tas ned och läggs ut så hela som möjligt. Död ved läggs ut på ett varierat sätt.
Både i soliga och skuggiga lägen, både med hel markkontakt och delvis markkontakt
säkert stödjandes på block eller häll. För att förhindra spridning av almsjuka får
almved inte användas obarkad. Även om veden inte har almsjukan så utgör den en
yngelplats för almsplintborrarna.
4) Åkermarken i planområdets östra ända ska omvandlas i ängsmark med inhemska
ängsblommor. Information om hur man anlägger och sköter en äng finns på Veg tech
(http://www.vegtech.se). Detta ska föreskrivas i en långsiktig skötselplan.
5) En långsiktig skötselplan ska utarbetas för området med bestämmelsen NATUR i
detaljplanen. Skötselplanen ska säkerställa att området 1, 2 och 4 ska vara fri från
igenväxningsvegetation. Högst 5 % av ytan får bära igenväxningsvegetation. Ängen
(område 4) ska slås en gång per år, sent i säsongen (augusti) för att säkerställa
frösättning av de olika ängsblommorna.
6.3.2 Naturvärdesträd
Naturvärden knutna till gamla träd är svåra att kompensera för. Följande
kompensationsåtgärder föreslås:
• Plantering av alléer inom planområdet, på SCMSs verksamhetsområdet och längs
tillfartsvägar.
o Träden ska vara av inhemska lövträdslag främst lind, lönn och ek. Men även
bärande träd som oxel och rönn kan planteras.
o För varje avverkat ädellövträd ska två nya träd planteras
o Träden som planteras ska ha en stamomkrets på minst 14 cm.
o De nya träden ska bevattnas regelbundet under de två första åren efter
planteringen.
o Nya alléträd som inte lever tre år efter planteringen ska ersättas genom
ytterligare nyplantering enligt villkoren ovan.
• De avverkade träden ska läggas upp på faunadepå (se ovan).
• För att kompensera för hålträd ska minst 10 fågelholkar sättas upp vid lämpliga
platser i området som anges som NATUR i detaljplanen.
6.3.3 Stenmurar och odlingsrösen
Stenmurar och odlingsrösen har höga naturvärden genom den variation de skapar i
landskapet. De utgör ofta livsmiljöer och reträttplatser för många växt- och djurarter i
jordbrukslandskapet vilka tidigare var vanligare men nu ofta endast återfinns i dessa
13 (16)
småbiotoper eller i anslutning till dessa. Berörda arter är ofta t ex olika lavar, mossor,
kärlväxter, ödlor, ormar och insekter. Även för spindlar, fåglar och små däggdjur är murar
och rösen en värdefull biotop.
Stenar från odlingsrösen ska användas för att anlägga stenrösen i närheten av de nya
dammarna som är planerade i området märkt som NATUR. Åtgärderna ska öka
tillgången på viloplatser för större vattensalamander och åkergroda.
De stenar som tas från stenmurarna ska användas till att uppföra nya stenmurar.
Borttagna stenar ska på den nya placeringen läggas så att de sidor som nu ligger utåt
även hädanefter ligger utåt så att moss- och lavfloran bevaras. Muren ska placeras på
soliga platser och uppföras till minst motsvarande längd och yta som den borttagna
delen. Mellan den nya stenmuren och åkern ska lämnas en odlingsfri zon på 2 meter.
Denna zon får inte gödslas eller besprutas. Den nya stenmuren och odlingsfria zonen ska
hållas fri från sly och annan högväxande vegetation.
Rivningsarbetet av stenmuren ska helst ske mellan 15 juli – 15 september, så varken
fridlysta grod- och kräldjur skadas eller häckande fåglar störs. Om detta inte är möjligt ska
stenarna plockas isär med stor försiktighet. Om man under arbetets gång stöter på
övervintrande grod- eller kräldjur ska arbetet avbrytas och det närmaste området
återställas och täckas över för att skydda djuren mot låga temperaturer, då det är
förbjudet enligt artskyddsförordningen att döda, skada eller fånga grod- eller kräldjur.
6.3.4 Diken som är av betydelse för gäddornas vårlek
Beståndet av gädda har minskat kraftigt i Östersjön de senaste åren eftersom många
våtmarker och diken som används som lekplats av gädda har försvunnit. Därför att det
mycket viktigt att bevara resterande lekplatser. För att kompensera för de diken som
planeras att kulverteras föreslås anläggning av en så kallad gäddfabrik på eller i närheten
av SCMS verksamhetsområde (Figur 12). För att anlägga en gäddfabrik behövs enkel
sagt: översvämmad växtlighet (gärna gräs som betas under sommaren), vatten som är ett
par decimeter djupt, stabilt vattenstånd som sjunker undan sakta, en miljö som är
skyddad av trösklar så att vattnet kan värmas upp snabb och fri väg för gäddan att vandra
från havet till lekplatsen.
Vid Oknebäcken i Mönsterås kommun har inom Sportfiskarnas Rovfiskprojekt en
gäddfabrik anlagts. Oknebäcks gäddfabrik kan användas som underlag vid anläggandet
av fabriken. En lämplig plats för anläggandet av gäddfabriken samt storlek och exakt
utformning bör bestämmas i samarbete med Mönsterås kommun, länsstyreslen och
sportfiskeförbundet.
14 (16)
Figur 12. Exempel på en gäddfabrik. Foto: Jonas Nilsson/Havsmiljöinstutet
Om det inte är möjligt att anlägga en gäddfabrik förslås som kompensationsåtgärd att
anlägga lika många meter öppet dike, som tas bort/kulverteras. Dessa diken ska
anläggas i direkt anslutning till det stora diket inom planområdet. De nya dikena anläggs
så att de kommer att hysa samma habitat som de som tas bort eller rörläggs och som är
lämplig lekplats för gädda.
7
Referenser
Artportalen. www.artportalen.se. Uttag 2015-05-20
Foucard, T. 2001. Svenska skorplavar och svampar som växer på dem. Interpublishing,
Stockholm.
Gärdenfors, U. (ed.) 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU,
Uppsala.
Hallingbäck, T. 1995. Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, Uppsala.
Nitare, J. (red). Signalarter – indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsens förlag.
2005
Kanstrup, U. 2013. Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till
träd, Siggehorva, Mönsteråsbruk. Vectura, Jönköping.
Rädda gädda. www.havsmiljo.se/rg/?page_id=208
15 (16)
Swedish standards institute. SS_199000_2014. Naturvärdesinventering avseende
biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning
Swedish standards institute. SIS-TR_199001_2014. Naturvärdesinventering avseende
biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000
16 (16)