Lokaleko
Nummer 3 I 2015
Stockholm–
Gotlands
distrikt
Information från Skogsstyrelsen
Nu införs en ny arbetsmetod
för skydd av skog
Myndigheterna ger nu skogsägare möjlighet att själva välja ut och föreslå områden i sin
skog med höga naturvärden som de vill skydda. Beslutet innebär att förutsättningarna
för att ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvård ökar.
D
en nya arbetsmetoden – som
är ett komplement till att
myndigheterna tar initiativet till att skog skyddas – innebär att
myndigheterna satsar på information
och underlättar för markägare att
själva föreslå områden för formellt
skydd. Med formellt skydd menas att
ett område skyddas som naturreservat,
biotopskydd eller naturvårdsavtal.
Som markägare kan du vända dig till
länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen med
en intresseanmälan där ett område
föreslås för formellt skydd. Innan du
gör en intresseanmälan behöver du ta
ställning till om din skog har höga naturvärden och vilken skyddsform som
är lämplig för din mark.
FÖR ATT ETT OMRÅDE ska kunna kom-
ma i fråga för formellt skydd, ska det
motsvara vissa grundkrav, det vill säga
ha höga naturvärden. Det kan exempelvis vara nyckelbiotoper, objekt med
naturvärde eller tidigare okända höga
naturvärden.
Områden som föreslås ska ha en
sammanhängande areal produktiv
skogsmark om minst två hektar. De
områden som bedöms uppfylla grundkraven antas för fortsatt handläggning
och prioriteras sedan enligt metoden
i Strategi för formellt skydd av skog i
Gotlands län. Om ditt område har höga
naturvärden, men inte kan prioriteras
nu, får du gärna stå kvar med anmälan
för en eventuell prioritering senare.
OMRÅDEN SOM BLIR aktuella för for-
mellt skydd avgränsas i dialog med dig
som markägare. Därefter kan värderingar och uträkningar av ersättning
göras. Ersättning till markägare i
samband med bildande av naturreservat eller biotopskyddsområde följer
miljöbalkens ersättningsbestämmelser.
Vid tecknande av naturvårdsavtal följs
Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens
gemensamma riktlinjer.
Arbetsmetoden är ett sätt att bidra
till att nå miljökvalitetsmålen kring
Blankett för intresseanmälan
om formellt skydd av skog samt
mer information om hur det går
till om du som markägare vill
skydda dina skogsområden med
höga naturvärden finns att nå
via Naturvårdsverkets hemsida.
www.naturvardsverket.se
(välj Miljoarbete-i-samhallet,
välj Miljoarbete-i-Sverige, välj
Uppdelat-efter-omrade, välj
Naturvard/Skydd-av-natur, välj
Skydd-av-skog, välj Bevaranaturvarden-i-skogen, välj
Steg-pa-vagen).
skydd av skogsmark. Din kännedom
om din skog och dess värden är ett
värdefullt komplement till länsstyrelsen och Skogsstyrelsen som väljer ut
områden för skydd utifrån sin kunskap
om vilka värden som finns.
Text: Cecilia Nygren
Välkommen med din
intresseanmälan!
Skogsstyrelsen Stockholm-Gotlands
distrikt
Box 1417, 621 25 Visby
tel: 0498-25 85 00
Länsstyrelsen i Gotlands län
Visborgsallén 4, 621 85 Visby
tel: 010-223 90 00
Sedan 2010 har Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Skåne genomfört ett
försök för att ta till vara markägares intresse för att skydda
värdefull natur på sina marker.
Det kallades för Kometprogrammet och avslutades 2014.
Från 2015 kommer arbetssätt
grundade på erfarenheter från
försöket att införas successivt i
hela landet.
Värdefulla skogar på Gotland
Den svenska skogen kan delas in i ett antal olika skogstyper. I strategin för formellt
skydd av skog i Gotlands län finns det skogstyper utpekade som anses vara särskilda
ansvarsmiljöer för Gotland och några övriga skyddsvärda skogstyper.
P
å Gotland har vi fyra skogstyper som anses vara så kal�lade särskilda ansvarsmiljöer:
kalkbarrskogar med tall och gran, äldre
betespräglad barrskog, hällmarkstallskog samt alm- och askskogar. Som
övriga skyddsvärda skogstyper nämns
barrsumpskogar med tall och gran,
barrblandskog, sandbarrskog och hasselrika lövskogsmiljöer.
I arbetet med formellt skydd av de
gotländska skogarna prioriteras de särskilda ansvarsmiljöerna. Även skogar
med hög bonitet, ovanliga skogstyper
i ett internationellt eller nationellt
perspektiv (sandbarrskogar, hassellundar och klintkanter) samt skogstyper
knutna till sammansatta ekosystem
prioriteras.
Kalkbarrskog med tall och gran
Kalkbarrskog
Naturvärdena i de här miljöerna är
bundna till den kalkrika marken i kombination med gamla och senvuxna träd.
Kontinuiteten av träd har stor betydelse och ofta är artrikedomen stor vad
det gäller marksvampar. Även floran
med flera rödlistade kärlväxter gör att
kalkbarrskogarna på Gotland är unika
i Sverige och de är därmed en skogstyp
som Gotland har ett särskilt ansvar för.
Äldre betespräglad barrskog
I äldre betespräglade barrskogar, eller
skogsbeten som man också kan kalla
skogstypen, är det ofta kombinationen
av trädkontinuitet och tunna jordtäcken tillsammans med bete som har
bidragit till att dessa skogar har höga
naturvärden. Skogarna är ofta luckiga
och olikåldriga med inslag av äldre
träd. Betad skog är en av de skogstyper
som minskat mest i landet under de
senaste hundra åren.
Skogsbete.
Hällmarkstallskog
Hällmarksskogen hittar vi på mycket
lågproduktiva marker och ofta ingår en
stor andel impediment i skogstypen.
Naturvärdena är knutna till den magra
hällmarksmiljön med mycket senvuxna
träd och där död vet är ett viktigt inslag
i skogstypen. Bark- och vedlevande
skalbaggar brukar vara den mest intressanta artgruppen i dessa miljöer.
Barrsumpskog med tall och gran
Sumpskogar förekommer ganska sparsamt på Gotland och kännetecknas av
gammal barrskog där marken är tydligt
påverkad av vatten under åtminstone
delar av året. Många av våra sumpskogar har haft en mänsklig påverkan över
lång tid i form av exempelvis plockhuggning och dikning
Karsthällmarkenr i hällmarkstallskog.
Sandbarrskog
Sandbarrskogen utgörs av gammal, ofta
gles tallskog på sand, till exempel sanddyner. Tallarna är vanligtvis lågvuxna,
knotiga och spärrgreniga. Miljön är
viktigt för framför allt insekter på bark,
ved och sand men även vissa kärlväxter
och marksvampar. Arealen värdefull
sandtallskog på Gotland utanför Gotska
Sandön och Fårö bedöms dock vara
liten.
Text: Karolina Johansson
Foto: Magnus Martinsson
Sandbarrskog.
Barrsumpskog.
LEDARE. JONAS LÖFSTEDT, DISTRIKTSCHEF
Lättare för skogsägare att
bidra till naturvården
Från och med i år så har Skogsstyrelsen och samtliga länsstyrelser runt om i landet börjat arbeta med en kompletterande metod för skydd av skog. Syftet med arbetet är att, på
ett bättre sätt än tidigare, tillvarata markägares intresse av att bidra till naturvården.
I
nförandet av metoden, som tidigare
kallades Komet, är något som är
efterlängtat här på ön. Redan i
juni 2008 anmälde Gotland, genom
landshövding Marianne Samuelsson
och LRF:s ordförande Peter Olsson,
sitt intresse till miljöminister Andreas
Carlgren att bli ett försöksområde för
kompletterande metoder vid skydd av
värdefull natur. Det blev inget försök
den gången vilket många under åren
som gått uttryckt sin besvikelse över.
Erfarenheterna från de fem områden
där man mellan 2010 och 2014 bedrev
försöksverksamhet visar bland annat
att:
• Arbetssättet uppskattas av markägare och dess företrädare.
• Samarbetet mellan såväl myndigheter som mellan myndigheter
och markägares organisationer
förbättras.
• Enskilda markägares intresse för
naturvård stimulerats och att
tidigare oregistrerade naturvärden
fångas upp.
Jag är övertygad om att introduktionen
av den kompletterade metoden kommer att generera positiva effekter även
här på Gotland. Ett ökat engagemang
och större delaktighet från markägare
i arbetet med att uppnå miljömålet
Levande skogar kan inte vara annat än
bra!
I detta nummer av Lokaleko får du
som skogsägare på Gotland chansen
att lära dig lite mer om den kompletterande arbetsmetoden samt vilka
skogstyper som är prioriterade att
skydda. Hoppas att du får en trevlig och
intressant läsning!
Text: Jonas Löfstedt, distriktschef
Foto: Karolina Johansson
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/stockholm–gotland
www.skogsstyrelsen.se
Ansvarig utgivare: Maria Larsson
Redaktör: Karolina Johansson
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand