Hårdare tag mot brottsligheten?
Lärarprogrammet Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv Hårdare tag mot brottsligheten? Tre etablerade politiska partiers syn på kriminalitet och kriminalpolitik Julia Karlsson D-uppsats 15 hp Linnéuniversitetet Höstterminen 2009 Handledare: Gunnar Hansson Institutionen för samhällsvetenskaper 1 Linnéuniversitetet Kalmar Institutionen för samhällsvetenskaper Arbetets art: D-uppsats, 15 hp Lärarprogrammet Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv Titel: Hårdare tag mot brottsligheten? Tre etablerade politiska partiers syn på kriminalitet och kriminalpolitik Författare: Julia Karlsson Handledare: Gunnar Hansson ABSTRACT This study analyzes the political view of criminality and crime politics in three political parties in the Swedish parliament, Socialdemokraterna, Folkpartiet and Moderaterna. The study seeks to describe which kind of view these parties present on the criminality in our society. The material for this study is the ideologies that the parties descend from which are, socialism, liberalism and conservatism, the political programs of these three parties have also been studied as well as the parties proposals, political documents in the Swedish parliament. The current public debate shows that the crime politics is an attractive question and the parties may seem to have similar proposals on how to lower the criminality in our society. The theory that has been used to describe the results of the study is “actors and structures” and the results are related to this theory as well as the theory has been used as an instrument to explain and sort the material and the results. The results of the study show that the parties are different in their views on criminality as a problem in our society. Socialdemokraterna has a structural view while Folkpartiet and Moderaterna have a actor-centered- view on criminality and crime politics. The results show that the parties have a different view of the source of criminality and this leads to different suggestions on which interventions that are desirable to reduce the criminality. Key words: criminality, crime politics, actors and structures, ideologies, political views. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING .......................................................................................................... 5 1.1 Problemdiskussion och syftesbeskrivning ............................................................... 5 1.2 Svensk kriminalpolitik .............................................................................................. 6 1.2.1 1.3 2 Angreppssätt .............................................................................................................. 8 TEORI OCH METOD ..................................................................................................... 9 2.1 Aktör-/struktur-teorin............................................................................................... 9 2.1.1 Aktörsbegreppet .............................................................................................................. 9 2.1.2 Strukturbegreppet .......................................................................................................... 10 2.1.3 Aktörer och strukturer påverkar varandra ..................................................................... 11 2.2 Analysschema ........................................................................................................... 12 2.2.1 Aktörstänkandet i tre analytiska punkter ....................................................................... 12 2.2.2 Strukturtänkandet i tre analytiska punkter ..................................................................... 13 2.2.3 Stark och svag aktörssyn ............................................................................................... 14 2.2.4 Stark och svag strukturssyn ........................................................................................... 15 2.2.5 Arbetsschema för det studerade empiriska materialet ................................................... 15 2.3 Ideologierna .............................................................................................................. 16 2.3.1 Socialismen ................................................................................................................... 16 2.3.2 Liberalismen .................................................................................................................. 17 2.3.3 Konservatismen ............................................................................................................. 17 2.4 Frågeställning........................................................................................................... 18 2.5 Metod ........................................................................................................................ 18 2.5.1 Argumentationsanalys ................................................................................................... 18 2.5.2 Urval .............................................................................................................................. 20 2.6 3 Kriminalpolitiken som politisk fråga............................................................................... 6 Avgränsningar ......................................................................................................... 20 PARTIERNA OCH IDEOLOGIERNA ....................................................................... 21 3.1 Socialdemokraterna och den reformistiska socialismen ...................................... 21 3.2 Folkpartiet och liberalismen ................................................................................... 23 3.3 Moderaterna och konservatismen .......................................................................... 24 3 4 PARTIERNAS SYN PÅ KRIMINALITET OCH KRIMINALPOLITIKEN.......... 27 4.1 4.1.1 Socialisationen............................................................................................................... 27 4.1.2 Idéstrukturer och beteendestrukturer ............................................................................. 28 4.1.3 Restriktioner och normstrukturer .................................................................................. 29 4.2 Folkpartiets kriminalpolitik ................................................................................... 30 4.2.1 Restriktioner och normstrukturer .................................................................................. 31 4.2.2 Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen ................ 32 4.2.3 Aktörernas handlingsutrymme ...................................................................................... 33 4.3 5 Socialdemokraternas kriminalpolitik .................................................................... 27 Moderaternas kriminalpolitik ................................................................................ 34 4.3.1 Rationella val ................................................................................................................. 34 4.3.2 Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen ................ 35 4.3.3 Restriktioner och normstrukturer .................................................................................. 36 SLUTSATSER ................................................................................................................ 38 5.1 Sammanfattning utifrån det empiriska materialet............................................... 38 5.1.1 Arbetsschemat ............................................................................................................... 38 5.1.2 Socialismen och Socialdemokraterna ............................................................................ 38 5.1.3 Liberalismen och Folkpartiet ......................................................................................... 39 5.1.4 Konservatismen och Moderaterna ................................................................................. 40 5.2 Önskvärd kriminalpolitik –diskussion om likheter och skillnader mellan partierna .. 41 5.3 Sammanfattade slutsatser – hårdare tag mot brottsligheten? ............................ 44 SAMMANFATTNING .......................................................................................................... 46 REFERENSLISTA................................................................................................................. 47 4 1 INLEDNING ”Vad gäller kriminalpolitikens effektivitet råder relativt stor enighet om att brottsligheten främst bestäms av förhållanden som ligger utanför kriminalpolitiken i dess snäva, statsrättsliga mening. Historiskt är det svårt att urskilja några påtagliga effekter av förändringar i påföljdspolitiken. Under de förutsättningar som gäller för politiken i en demokratisk rättsstat och med knappa resurser kan kriminalpolitikens effekter på brottslighetens volym och struktur inte heller förväntas bli annat än begränsade.”1 Detta citat speglar måhända en vanlig uppfattning om den svenska kriminalpolitiken. Oavsett vilket politiskt parti som innehar regeringsmakten i Sverige så är det inte endast kriminalpolitiken som påverkar kriminalitetens utbredning i samhället utan det är flera andra faktorer som påverkar detta samhällsfenomen. I dagens samhällsdebatt lyfts ofta frågan om hårdare tag mot brottsligheten. Från regeringen och oppositionen reses krav på fler poliser och mer förebyggande arbete lyfts fram för att avvärja kriminaliteten från båda håll. De åtgärder som kriminalpolitiken sätter emot brottsligheten ger inte tydliga resultat och de politiska partierna kan tyckas likna varandra när det gäller kriminalpolitiken. Frågan om kriminaliteten i samhället är ständigt aktuell och åsikter om kriminalitet och kriminalpolitik inom olika politiska åskådningar är i fokus i denna studie. Syftet är att studera kriminalpolitiken utifrån ett politiskt- analytiskt perspektiv för att knyta an den aktuella politiken till kriminaliteten som samhällsproblem. 1.1 Problemdiskussion och syftesbeskrivning Debatten idag handlar ofta om att man måste möta kriminaliteten med hårdare tag. Den undersökning som presenteras i denna uppsats är en jämförelse mellan tre politiska partier och ideologier och synen på kriminalpolitik. De tre övergripande ideologierna, socialism, liberalism och konservatism kommer att analyseras utifrån synen på kriminalitet och åsikter om hur kriminalpolitiken bör bedrivas. De politiska partier som studerats är Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna. Syftet med denna jämförelse partierna emellan är att lyfta fram kriminalpolitiken som samhällsfråga och att försöka spåra partiernas grundidé i deras kriminalpolitik. Av tradition betraktas Socialdemokraterna som anhängare till socialismen, Folkpartiet till liberalismen och Moderata Samlingspartiet till konservatismen och därför har jag valt att analysera kriminalpolitiken i förhållande till dessa ursprungsideologier. Syftet är att studera de tre partierna och ideologierna som dessa förespråkar och hur kriminalpolitiken och politiska utspel i dessa frågor har sett ut under en tidsperiod från år 2000 till idag 2009. Det empiriska material som ligger till grund för denna 1 Nationalencyklopedin, Sökord: kriminalpolitik, www.ne.se 5 studie är partiprogram och partimotioner från Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna åren 2000-2009. Dessa tre partier har haft inflytande över kriminalpolitikens utformning under lång tid och det finns anledning att anta att de kommer att påverka utformningen av kriminalpolitiken under lång tid framöver. Ideologierna som analyserats är normativa och talar för en önskan om hur samhället bör se ut. Partiprogrammen är baserade på ideologin och anknutna till den aktuella verkligheten som vårt svenska samhälle utgör. De kriminalpolitiska motionerna är utformade utifrån ideologisk bakgrund och man lyfter fram de delar av kriminalpolitiken som är viktigast för respektive politiskt parti. Tidigare arbeten inom detta område har studerat kriminalpolitiken utifrån påföljdsdebatten och knutit an kriminalpolitiken till sociologiska teorier om kriminalitetens uppkomst. Anna Ivaska2 har studerat straffutvecklingen i Sverige och hur olika reformer av Kriminalvården har påverkat samhället och framförallt synen på frivårdens utvecklig i Sverige. Göran Lundgren3 har granskat Socialdemokraternas och Moderaternas uppfattningar om kriminalpolitikens grund och skillnader mellan partiernas kriminalpolitik i förhållande till två sociologiska teorier. Dessa arbeten har skapat en grund för undersökningen som genomförts i denna uppsats och givit inspiration till utformningen av det vetenskapliga problem som analyserats i denna studie. 1.2 Svensk kriminalpolitik Kriminalpolitik återspeglar det samhällsvetenskapliga perspektivet på straffrätten där det handlar om vad man i samhället kan uppnå med straffet. Kriminalpolitiken är viktig för utformningen av straffrättsliga lagar och de signalerar vilken syn statsmakten har på brott och straff. Vad som anses brottsligt straffrättsligt ger medborgarna signaler om vad som är tillåtet och inte. Straffet kan ha olika funktioner och syften, allmänpreventivt, att avskräcka andra individer i samhället från att begå brott, eller att avskräcka just individen som begått brottet genom det individualpreventiva syftet. Oftast avser man genom straffet åstadkomma en kombination av dessa båda. Hur kriminalpolitiken utformas återspeglar generellt en viktig aspekt av samhället vi lever i. Synen på kriminaliteten och utformningen av kriminalpolitiken talar om hur politiska partier ser på samhället. 1.2.1 Kriminalpolitiken som politisk fråga Svensk kriminalpolitik bör tillskrivas det parti som innehar regeringsmakten då det är detta parti som kan genomföra förändringar i kriminalpolitiken och på så sätt prägla utvecklingen 2 3 Ivaska, Anna, 2008. Inne eller ute? C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet. Lundgren, Göran, 2009. Svensk kriminalpolitik. C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet. 6 av densamma.4 Men, detta betyder inte att orsaker till förändringar i kriminalpolitiken enbart kan knytas an till ett parti som haft regeringsmakten, förändringarna bör inte nödvändigtvis ses som uttryck för ett partiideal. Partierna utformar inte sin kriminalpolitik i isolering utan denna politik påverkas av brottsutvecklingen i samhället, ekonomiska faktorer, allmän debatt och media och även av den politiska oppositionen. Kriminalpolitiken pendlar mellan att vara defensiv och offensiv.5 Den defensiva modellen syftar till att vara restriktiv med att kriminalisera olika beteenden och företeelser medan den offensiva kriminalpolitiken ser straffet som ett medel för att förebygga och lösa samhällsproblem. Brottsligheten har varit stabil under 1990-talet, men under en 50-års-period har kriminaliteten ökat dramatiskt samtidigt som antalet lagförda brott varit konstant.6 Den förändrade kriminaliteten beror på flera faktorer och några av dessa är att rörligheten för befolkningen har ökat både över nationsgränserna och inom Sverige. Befolkningen har fått högre levnadsstandard vilket har resulterat ibland annat i fler bilbrott, stölder och förmögenhetsbrott. Dagens kriminalpolitik rymmer mer än den traditionella kriminalpolitiken som främst handlat om straffsystemets utformning. Genom att samhället har förändrats så ställs nya krav på kriminalpolitiken.7 Det krävs en helhetssyn på problemet där det förebyggande arbetet är en viktig del. Kriminalpolitiken måste bygga på kunskap och hårdare straff har inom kriminologiforskningen visat mycket liten effekt på brottsligheten. Brott måste förebyggas och man måste se alternativa former för straff och påföljder. En omtalad kriminolog drar följande slutsatser om vilken roll kriminalpolitiken har i svensk politik: ”I Sverige förefaller det finnas en tendens inom kriminalpolitiken till vad som benämnts symbolisk lagstiftning. Politikerna utnyttjar alltmer straffrätten som ett sätt att uttrycka vad de uppfattar vara centrala samhällsvärden.”8 Vissa lagar blir symboler för vilket beteende som är önskvärt och framförallt vilket beteende som inte önskas hos medborgarna genom att man kriminaliserar vissa handlingar. Ett exempel på en sådan kriminalisering av beteende är sexköplagen som talar om att prostitution inte är önskvärt. En orsak till kriminalpolitikens roll idag är att Sverige har fått mindre att säga till om på många områden genom medlemskapet i EU och därmed återstår bara vissa områden att förfoga över varav 4 Tham, Henrik, 1999. Lag & ordning som vänsterprojekt? Socialdemokratin och kriminalpolitiken. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ. s. 98. 5 Kyvsgard, Britta 1999. Motsättningarnas kriminalpolitik. Pendling mellan defensiv och offensiv modell. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ s. 38. 6 Freivalds, Laila, 1999. Makt och maktlöshet. Kriminalpolitiken som styrmedel. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ s 163. 7 Freivalds (a.a.) s.164. 8 Tham. (a.a.) s.106. 7 brottsligheten är ett sådant. Detta är ett område där man fortfarande kan visa handlingskraft på den nationella arenan.9 De politiska partierna har olika syn på kriminaliteten som samhällsproblem, men i vissa avseenden har de en liknande syn på vilka åtgärder som bör sättas in för att bekämpa brottsligheten i samhället. Forskning har visat att de politiska partierna främst använder kriminalpolitiken som symbolisk lagstiftning för att uttrycka sina uppfattningar om vilka värden som bör lyftas fram i samhället och för att genom strafflagstiftningen tala om vad som är önskvärt beteende hos samhällsmedborgarna. 1.3 Angreppssätt Utifrån den diskussion som förs kring kriminalpolitiken idag så analyseras i denna studie tre valda politiska partier utifrån deras ursprungsideologi, partiprogram och kriminalpolitiska motioner utifrån teorin om aktörer och strukturer för att systematiskt beskriva och analysera denna samhällsfråga. Denna uppsats avser spegla dels de studerade partierna och ideologiernas syn på kriminaliteten som samhällsfenomen, dels kriminalpolitiken som den framställts av partierna under den studerade tidsperioden. De slutsatser som dras av materialet kommer att dels behandla synen på kriminalitet, och vilken kriminalpolitik som förordas. Genom detta angreppssätt så är uppsatsen präglad av nedanstående mönster: Kriminalitet Kriminalpolitik Ideologierna Partiprogrammen Motionerna Uppsatsen avser studera partiernas syn på kriminalitet och deras kriminalpolitik, vilka har en relation som kan beskrivas som ovan. Det empiriska material som studeras anses representera partiernas och ideologiernas syn på kriminaliteten som samhällsfråga och dessutom präglas partiprogrammen och motionerna av den politik som partierna förespråkar för att motverka kriminaliteten vilket resulterar i kriminalpolitiken. Ideologierna uttrycker en syn på människan och samhället, och vilken önskan som finns om hur samhället bör se ut. Utifrån detta skapas en bild av kriminaliteten och de åtgärder som bör sättas in mot detta. Denna modell presenteras för att visa att uppsatsen i sin helhet kommer att präglas av synen på kriminalitet och kriminalpolitiken som begrepp som är relaterade till varandra och sammanlänkade, men de är ändå analytiskt åtskilda. 9 Tham, (a.a.) s.107. 8 2 TEORI OCH METOD 2.1 Aktör-/struktur-teorin Den teori som används som instrument för att förklara de empiriska resultat som denna studie ger är aktör-/struktur-teorin som präglas av skilda synsätt på individen kontra samhällssystemet i fråga om vad som styr utvecklingen för samhälle och individ. I den aktuella studien av svensk kriminalpolitik under 2000-talet så appliceras teorin i kommande redogörelse på tre riksdagspartier och deras partiprogram och motioner om kriminalpolitiken. För att knyta an partiernas kriminalpolitiska strävanden till teorin så analyseras motionerna utifrån denna för att klassificera partiernas synsätt och deras position knyts an till de ursprungliga ideologierna. Teorin används för att studera vad de politiska partierna fokuserar vid i sin politik, främst då i deras kriminalpolitiska strävanden som framställs i de motioner som studeras i denna undersökning. Utifrån teorin skapas analyspunkter och ett arbetsschema som appliceras på det empiriska materialet längre fram, i kapitel 3 och 4. 2.1.1 Aktörsbegreppet Aktörer kan vara individer eller organisationer. Ett viktigt begrepp i förhållande till aktörsbegreppet är autonomi, vilket handlar om aktörernas handlingsförmåga och handlingsutrymme.10 Frågan om hur omfattande denna autonomi är för aktörerna förklaras genom att se till individens möjlighet till självbestämmande. Motsatsen till detta är idén om att verkligheten är deterministisk eller förutbestämd av andra krafter som individen inte rår över. Då är individens handlingar enbart ett uttryck för dessa opåverkbara krafter.11 Uppfattningen att individen har full bestämmanderätt och suveränitet över att forma sin egen tillvaro benämns voluntarism. ”Graden av autonomi i varje situation beror på relationen mellan aktörernas egenskaper och strukturernas sammansättning.”12 Aktörerna agerar rationellt, uppställer mål och försöker uppnå dessa med minsta möjliga arbetsinsats.13 Detta kan återkopplas till ”rational choice”-teorin som innefattar individens beslutsfattande över sitt eget liv. Människan är enligt ”rational choice” rationell och fri att handla som hon vill. Individer eller aktörer försöker göra det som de tycker är bäst och politiska partier agerar som de gör för att försöka maximera de mål man har med sin politik.14 Individens nyttomaximering är det centrala inom aktörssynen och individens förmåga till egna rationella val i sitt liv är det primära. 10 Lundquist, Lennart, 1984. Aktörer och strukturer. Statsvetenskaplig Tidskrift 87(1), s. 1. Lundqvist (a.a.) s.1-2. 12 Ibid. s. 2. 13 Rothstein, Bo, 1988. Aktör-Strukturansatsen:Ett metodologiskt dilemma. Statsvetenskaplig Tidskrift 91(1) s. 29. 14 Rothstein (a.a.) s. 30. 11 9 Aktörerna kan ges preferenser som är determinerade av i vilken social struktur som individen är placerad. På så sätt kan individens egna val inte alltid styra utvecklingen utan individen är beroende av omgivande strukturer och omständigheter.15 Aktörer kan vara både individer och kollektiv i olika konstellationer. Inom statsvetenskapen är olika organisationer betydelsefulla aktörer och aktörsteorin måste kunna hantera kollektiva och individuella aktörer. Man kan se till aktörernas handlingsförmåga och frågan om hur aktörerna gör sina val blir då central.16 Kopplat till detta är konsekvenslogiken där det handlar om att analysera sina handlingsalternativ innan man som aktör gör sina val. Frågan om rationella val hör hemma här, att aktörerna gör det val som är rationellt.17 2.1.2 Strukturbegreppet Det finns vissa svårigheter i att precisera strukturbegreppet.18 Vanligen syftar man med strukturbegreppet på någon form av mönster, vilket exempelvis kan vara socialt eller politiskt, och detta mönster har en viss beständighet. Samhälleliga strukturer kan ses som processer eller utveckling av samhället. Strukturerna kan delas upp i idéstrukturer och beteendestrukturer som präglar samhället genom att legitimera beteende och sätta gränser för vilka idéer som är realiserbara i samhället för individerna.19 Idéstrukturer består av verklighetsuppfattningar och värderingar, och beteendestrukturer är de mönster som uppstår av människors individuella och kollektiva handlande.20 Dessa idéstrukturer och beteendestrukturer kan ha politiskt, ekonomiskt eller socialt innehåll. Strukturen speglar något som är utanför individen och som denne inte har kontroll över. Dessutom kan strukturen ses som ett medel för, samtidigt som det är resultatet av aktörers sociala praktiska tillämpning.21 En viktig del i analysen av strukturernas påverkan på aktörerna är frågan om socialisation och på vilket sätt aktörerna påverkas och vilken verklighetsuppfattning de får utifrån den struktur som individen befinner sig i.22 Socialisationen innebär för individen att denne iklär sig olika roller i olika sammanhang. En annan viktig faktor är information som ger aktörerna kunskap om strukturerna.23 Ytterligare en del av detta är restriktioner som exempelvis normstrukturer som talar om för aktörerna vad som är tillåtet och inte. Strukturerna måste ses på olika nivåer, i olika dimensioner och det finns olika typer av strukturer i samhället och dessa strukturer har 15 16 17 Rothstein (a.a.) s. 30. Johansson, Björn, 2001. Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner. Statsvetenskaplig Tidskrift 104(2), s.102. Johansson (a.a.) s.103. Rothstein (a.a.) s.32. 19 Lundqvist (a.a.) s. 4. 20 Johansson (a.a.) s. 101. 21 Rothstein (a.a.) s. 33. 22 Lundquist (a a.) s. 10. 23 Lundquist (a.a.) s.11. 18 10 också olika karaktär.24 Strukturbegreppet kan alltså syfta på olika fenomen, men klart är att strukturerna påverkar individerna och aktörerna. Strukturernas påverkan på individerna eller aktörerna sker på tre nivåer; på den reglerande nivån påverkar strukturerna aktörerna genom att omöjliggöra vissa handlingar och genom att uppmuntra andra handlingar undvika de oönskade. Det handlar om sanktioner och belöningar och exempel på den reglerande nivån är lagar och konstitutioner. Den normativa nivån handlar om att strukturerna ger individerna signaler om vad som är önskvärt, rätt och riktigt och vad som är lämpligt att göra i en viss situation. Den normativa påverkan ger både signaler om vad som är ett önskvärt mål och hur man på önskvärt sätt kan nå detta mål. Exempel på sådan normativ påverkan är ideologier, regimer och värderingar. På den kognitiva nivån kan strukturerna påverka hur individerna tolkar och uppfattar verkligheten.25 Här spelar sociala identiteter en viktig roll och i vilket sammanhang man bygger denna identitet. ”Sociala identiteter uppstår i kulturella kontexter.” 26 2.1.3 Aktörer och strukturer påverkar varandra Det är sällsynt att någon har en renodlad aktörs respektive strukturssyn då de flesta teoretiker anser att aktörer och strukturer påverkar varandra. Strukturerna påverkar aktörerna på olika sätt och socialisation och information är viktiga delar att lyfta in i analysen kring strukturernas påverkan på aktörerna. Den strukturella påverkan på aktörerna kan avse värderingar och kunskap. Individen står inte helt strukturellt opåverkad. Vilket alternativ som aktören väljer i olika situationer handlar om riskbenägenhet vilken är beroende av aktörens strukturella omgivning. Aktörssynen kan återkopplas till den metodologiska individualismen men denna teori kan inte förklara individernas beslutsfattande i alla situationer då vissa företeelser står bortom individens/aktörens kontroll vilka istället handlar om strukturella förändringar.27 Aktörernas uppfattningar påverkas av strukturerna på den normativa nivån. Om aktörerna påverkas av strukturen som omgärdar aktörerna så borde strukturen påverka vilka värden och uppfattningar som aktörerna har. Aktörsautonomi kan därför också bara vara relativ eftersom aktörerna bara kan vara autonoma i förhållande till vissa strukturer och vissa aktörer tar sig friheten att agera utanför strukturerna. Strukturerna påverkar aktörerna på det reglerande, normativa och det kognitiva planet genom att strukturerna påverkar aktörernas uppfattningar om vad som är rätt, riktigt och naturligt och vad som är fel, oriktigt och onaturligt. 24 Rothstein (a.a.) s.33. Johansson (a.a) s.102. 26 Ibid. s.102. 27 Rothstein (a.a.) s. 32. 25 11 Strukturerna kan påverka aktörerna på flera olika nivåer och kriminalpolitiken befinner sig på alla dessa nivåer, lagar, normer, ideologi och hur individerna uppfattar samhället och verkligheten. Aktörerna påverkar de omgivande strukturerna. Om de sociala strukturerna reproduceras oberoende av de enskilda aktörerna så kan sägas att strukturautonomi råder.28 Om så vore fallet så skulle människorna kunna bytas ut och strukturerna ändå bevaras, men en invändning emot detta är att strukturerna bärs upp av aktörerna. Då kan man inte tala om en fullständig strukturautonomi utan om en relativ sådan där strukturen är autonom från vissa aktörer, men inte från alla. Människorna omgivs av strukturer men samtidigt krävs aktörerna som bärare och förändrare av strukturerna. Aktörernas agerande speglas i strukturernas utformning genom att aktörerna genom organisering skapar regler och lagar som i sin tur skapar strukturer för det gemensamma samhället. Det är aktörer som står bakom utformningen av vissa strukturer som sedan bärs upp av individerna i samhället. 2.2 Analysschema I den undersökning av de tre partiernas ideologi, partiprogram och motioner om kriminalpolitiken som ligger till grund för denna uppsats appliceras teorin på det empiriska materialet genom att följande analytiska punkter används som analysinstrument som knyts an till politiken som framförs av de tre partierna. Dessutom har en stark och en svag aktörsrespektive strukturssyn formulerats för att skapa förutsättningar att jämföra partierna, ideologierna och motionerna utifrån detta i analysen. 2.2.1 • Aktörstänkandet i tre analytiska punkter Rationella val (Motsvarar restriktioner och normstrukturer i struktursteorin). Aktörernas egna rationella val styr individens förutsättningar. Aktörerna driver utvecklingen framåt då individerna genom val de gör i livet påverkar sina egna förutsättningar. ”Rational choice”-teorin och individens försök till nyttomaximering hör hemma här. Målet som aktörerna har är att fatta de beslut som är de rätta sett utifrån de olika alternativ som vägs emot varandra i varje situation. Aktörerna gör sina egna rationella val utifrån konsekvensanalys av olika alternativ. Konsekvenslogiken placeras in här vilken innefattas av individens förmåga att väga för och nackdelar med olika val. Individen skapar sitt eget liv. Man måste enligt detta synsätt lita på att individerna kan ta beslut som är de rätta, i detta fall 28 Johansson (a.a.) s. 105. 12 att inte välja kriminalitet. Aktörerna är individer som kan göra egna val och om kriminalitet ger negativa konsekvenser för individen så väljer den rationella individen bort detta. • Aktörernas handlingsutrymme (Motsvarar socialisationen inom struktursteorin, hur omgivningen påverkar oss i struktursteorin). Det utrymme som aktörerna har för att skapa sitt eget liv genom egna val och möjligheter och de förutsättningar som aktören har spelar in här. Det kan vara ekonomiska, sociala, kulturella eller geografiska förutsättningar. Individen har full bestämmanderätt över sitt eget liv och sina egna val vilket speglas i voluntarismen som har en central roll inom aktörsteorin. Individen skapar sina egna förutsättningar och gör sina egna val men dessa påverkas av den omgivning som aktörerna befinner sig i. Här innebär det inte att strukturen påverkar utan snarare att alla människor inte lever i samma miljö men man måste skapa förutsättningar att inte välja kriminalitet på grund av att man befinner sig i en viss miljö. Man måste se riskfaktorer och arbeta med förebyggande arbete för att stävja att kriminalitet uppstår på grund av en individs handlingsutrymme när denne skapar förutsättningar för sitt liv genom sina val. • Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen. (Motsvarar idéstrukturer och beteendestrukturer i struktursteorin). Aktörerna gör sina egna val men man medger inom aktörsteorin att strukturerna till viss del påverkar. Aktörerna är det primära när det handlar om hur samhällsfenomen skall förklaras genom att aktörerna driver utvecklingen i samhället. Kriminellt beteende är något som vissa individer väljer och det är primärt dessa val som står i centrum. Dock kan aktörerna vara påverkade av den struktur de befinner sig i, men individen gör ändå sina egna val. Aktörerna kan ges preferenser som är determinerade av i vilken social struktur som individen är placerad. Men ändå väljer individen sin egen väg utifrån den struktur som individen befinner sig i. Strukturen påverkar förutsättningarna för individen men valet görs av individerna. 2.2.2 • Strukturtänkandet i tre analytiska punkter Restriktioner och normstrukturer (Motsvarar rationella val i aktörsteorin). De normstrukturer som finns i samhället talar om vad som är tillåtet och inte och utifrån dessa finns restriktioner för vilka beteenden som är godtagbara. Normstrukturerna och restriktionerna legitimerar beteenden hos individerna i samhället. Genom lagarna talar samhället om vad som är kriminellt och icke önskvärt beteende. Dessa strukturer kan individerna inte påverka utan de står över den struktur som individen befinner sig i och påverkar individen genom att den straffande funktionen i samhället kan straffa individer för 13 vissa beteenden. Här är aktören underlägsen den lagstadgade strukturen som dessutom kan gripa in och bestämma över aktörerna vid ett frihetsberövande eller annat straff. • Socialisationen (Motsvarar aktörernas handlingsutrymme i aktörsteorin). Strukturen påverkar individen på flera nivåer och strukturen kan ses som en bakomliggande orsak till individernas beteende. Genom socialisationen som når individen via den omgivande strukturen påverkas individerna. Sociala identiteter är viktigt inom denna del av teorin, individen bygger sin identitet i ett sammanhang tillsammans med andra. Strukturerna kan ha politiskt, socialt och ekonomiskt innehåll och kan påverka individerna på flera olika nivåer. Den reglerande, den normativa och den kognitiva nivån. Samhället kan påverka individerna i syfte att tala om vad som är önskvärt, men strukturerna påverkar individerna så att de kan hamna i kriminalitet eftersom kriminella kretsar också är en typ av struktur som individen påverkas av. Exempel på detta kan vara vissa områden där kriminalitet är vanligt förekommande och detta påverkar individerna som lever i dessa områden. Olika individer lever i olika strukturella sammanhang. Strukturerna påverkar individernas normsystem vilket kan innebära kriminalitet eller att man väljer att avstå från kriminalitet. • Idéstrukturer och beteendestrukturer, vilka påverkas av aktörerna i viss utsträckning (Motsvarar aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den omgivande strukturen i aktörsteorin). Stukturen kan ses som ett normsystem, ett socialt eller politiskt system i form av idéstrukturer eller beteendestrukturer som skapar regler för medborgarna. Strukturer kan råda i samhället och styra över individernas agerande genom att strukturerna symboliserar samhällets normer och värderingar genom lagar och regler som förmedlas från beslutsfattare till medborgarna. Dessa normer och regler kan påverka individen till att undvika kriminalitet men kan också ”stämpla” vissa individer som kriminella vilket gör att dessa individer hamnar utanför den struktur som talar om vad som är tillåtet och inte. Aktörerna deltar i strukturen och påverkar denna genom att det är aktörer som organiserar sig och skapar gemensamma regler och normer och på så sätt erkänns aktörernas roll i att strukturerna bevaras. Utan aktiva aktörer så skulle strukturerna inte förändras utan vara statiska. Kriminalpolitiken påverkas av detta genom att kriminella, brottsoffer och andra aktörer påverkar utformningen av denna politik. 2.2.3 Stark och svag aktörssyn En stark aktörssyn präglas av att aktörerna är fria från strukturerna och det är individens/aktörens agerande som är det primära och detta står inte strukturerna över. Aktörerna gör sina val efter konsekvensanalyser och efter sin förmåga att handla rationellt. 14 Nyttomaximering är det centrala och individen har förmåga att fatta beslut om sitt eget liv. Aktörerna bär upp strukturerna i samhället. Om man väljer att se aktörerna som det primära så lägger man en stor tilltro till individernas egen förmåga att fatta rationella beslut. En svag aktörssyn präglas av att aktörerna fattar beslut med intryck av de omgivande strukturerna i samhället. Strukturerna påverkar individens möjligheter att fatta enskilda beslut, men det är fortfarande aktörerna som tar beslut och gör sina val. I den svaga aktörssynen påverkar strukturerna i viss utsträckning aktörerna men det är fortfarande aktörerna som bär upp strukturerna genom att människans eget val fortfarande är det centrala, men dessa val kan ha en viss påverkan av strukturerna, därav en svagare aktörssyn. 2.2.4 Stark och svag strukturssyn En stark strukturssyn präglas av att man ser strukturerna som det centrala i samhället och det är primärt dessa strukturer som påverkar individernas agerande. Därför måste strukturerna förändras om man skall nå förändring på andra områden. Strukturerna har en stark påverkan på aktörerna genom socialisation, regler och normer som strukturerna ger aktörerna. Individerna kräver ett sammanhang och det är strukturerna som ger dessa sammanhang, som skapar förutsättningar för individerna. En stark strukturssyn ser förändring av strukturerna som det primära för att förändra villkoren som strukturerna ger individerna. Exempelvis kan det innebära inkomstutjämning för att skapa rättvisa villkor och förutsättningar. En svag strukturssyn präglas av att strukturerna är viktiga och erkänns som en central del i samhället, men de påverkas till viss del av aktörer och strukturerna kan inte styra aktörernas agerande på alla plan. Strukturerna påverkar i betydande utsträckning individerna, men det är inte enbart strukturerna som spelar in. Dessutom präglas den svaga strukturssynen av att man erkänner att aktörerna kan påverka och förändra strukturen. 2.2.5 Arbetsschema för det studerade empiriska materialet Utifrån dessa ovan nämnda punkter är avsikten med denna studie att försöka finna spår av aktörs respektive strukturtänkande i de valda partiernas riksdagsmotioner om kriminalpolitik. För att bestämma om ett parti kan anses spegla en viss uppfattning så används de ovan formulerade analysenheterna och indikatorer för en svag eller stark aktörs/strukturssyn. I detta schema (se sida 16) skisseras hur de olika ideologierna, partiprogrammen och riksdagsmotionerna kan placeras in utifrån analysen kring svag resp. stark aktörs eller strukturssyn vilken presenteras i sin helhet i kapitel 5. 15 Parti och ideologi Ideologi Partiprogram Motioner Socialismen Socialdemokraterna Liberalismen Folkpartiet Liberalerna Konservatismen Moderata samlingspartiet 2.3 Ideologierna I den analys av partiprogrammen och riksdagsmotionerna som ligger till grund för denna studie återkopplas partiernas politik dels till den ovan presenterade teorin om aktörer och strukturer och dels knyts partiernas politik an till deras ursprungliga ideologi med avsikt att undersöka om dessa kan knytas an till den kriminalpolitik som partierna driver. I detta kapitel presenteras partiernas ursprungliga ideologier i komprimerad form. ”En ideologi utgör ett system av påståenden om och värderingar av politiska och sociala sakförhållanden.”29 När politiker gör utspel i olika frågor, lägger fram förslag och ståndpunktstaganden i politiska frågor så påverkas ståndpunkten av det faktiska läget i frågan och värderingar om fördelar och nackdelar med förändringar på just detta område.30 Men detta ger inte en bild av ideologin som den enskilda personen representerar utan för att ställningstagandet ska gälla för ideologin så skall flera personer stå bakom detta och flera värderingar vägas in i ett beslut. När man jämför de tre stora ideologierna socialism, liberalism och konservatism så kan man inte bara jämföra dem på en enda attitydskala utan man måste se till specifika frågor eller samhällsproblem och placera in ideologierna på en skala utifrån de resultat man får av en sådan jämförelse.31 Dessutom måste man se till flera dimensioner av de olika ideologierna och man talar inte om absoluta värden på dessa skalor. Exempel på jämförelsebegrepp kan vara frihet, rättvisa, jämlikhet vilka kan representera olika innebörd beroende av vilket parti eller vilken ideologi som använder sig av begreppet. 2.3.1 Socialismen Institutionerna i samhället finns till för att tillfredsställa människornas behov och det som produceras skall jämnt fördelas mellan individerna i samhället och detta kräver kollektiva insatser.32 Ur marxismen har socialdemokratin och kommunismen utvecklats. Kapitalism, produktivkrafter och produktionsförhållanden är centrala begrepp inom socialismen. Ur detta föds inkomstskillnader, klasskillnader och utsugning av arbetarna. Socialdemokratin har 29 Björklund, Stefan, 1976. Politisk teori, Stockholm, Bokförlaget Aldus. s. 132. Björklund (a.a.) s. 126. 31 Ibid. s. 131. 32 Ibid. s. 168-169. 30 16 utvecklats till att se blandekonomin som den lämpligaste formen för samhällsekonomin sett till det utifrån socialistiska värderingar bästa utnyttjandet av resurserna.33 Staten ses som ett medel att realisera socialismen och fackföreningarna spelar en viktig roll. Skillnader mellan individer och samhällsklasser bör utjämnas och ekonomisk jämlikhet är idealet. Om alla människor får samma möjligheter att utvecklas genom att man får sina grundläggande behov tillgodosedda så skapas förutsättningar för positiva spiraler som utvecklar det gemensamma samhället till allas fördel.34 Socialismen kan knytas an till en stark strukturssyn där strukturer i samhället skapar förutsättningar för individerna och påverkar eller avgör individernas möjligheter. Genom att klassperspektivet är framträdande inom socialismen så ger detta en bild av samhället som styrt av strukturer i olika kontexter. 2.3.2 Liberalismen Liberalismens centrala paroll är frihetsbegreppet. Detta begrepp är dock ett honnörsord inom flera andra ideologier men med olika innebörd.35 Inom liberalismen innefattar frihetsbegreppet främst individens frihet och bestämmanderätt över sitt eget liv men denna frihet är sammanfogad med individens rättigheter och skyldigheter gentemot andra individer. Laissez-faire är ett begrepp som knyts an till liberalismen och den utilistiska nyttomoralen liksom idén om den fria marknaden och frihandel. ”Den enklaste definitionen på liberalismen är att den är en frihetslära, som hävdar att den enskilde individen har rätt att göra vad hon vill så länge hon inte skadar någon annan.”36 Politiken finns enligt liberalismen till för att tillgodose individernas behov och individerna ska konkurrera fritt på det politiska och det ekonomiska området. 37 För att knyta an liberalismen till teorin om aktörer och strukturer så speglar liberalismen som ideologi en stark aktörssyn där individens rationella beslut är i fokus. Strukturerna ses som ett resultat av individernas handlande där de skall syfta till att främja individens möjligheter till frihet och vara en garant för individens rättigheter. 2.3.3 Konservatismen En av konservatismens huvudfrågor har varit att samhällets institutioner ska växa fram genom hänsyn till den historiska utvecklingen.38 Individen är beroende av kollektiva lösningar som präglas av familjen och den egna nationen som står i centrum. Kommuniteten handlar om att individerna hör hemma i en grupp som kan innefattas av exempelvis familjen, släkten, 33 Björklund (a.a.) s. 183. Ljunggren, Stig-Björn, 2002, Ideologier. Stockholm, Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, s. 21. 35 Björklund (a.a.) s. 135-136. 36 Ljunggren, (a.a.) s. 15. 37 Björklund (a.a.) s. 149. 38 Ibid. s. 154-155. 34 17 hembygden eller nationen och denna bygger ofta på tradition.39 Individen placeras i olika sammanhang tillsammans med andra men konservatismen sluter inte upp bakom socialismens klasstänkande. Olikheter mellan människor accepteras av konservatismen såsom skillnader i inkomster och innehav av egendom. Den ekonomiska liberalismen har gjort intryck på konservatismen och de gamla skillnaderna mellan individer och grupper baserat på privilegier byttes ut mot sociala skillnader baserade på de ekonomiska krafternas fria spel.40 Konservatismen står för en svag aktörssyn i kombination med en svag strukturssyn då både aktörerna och strukturerna i samhället är viktiga inom denna ideologi. 2.4 Frågeställning Med utgångspunkt i det valda problem som präglar denna studie och utifrån teorin om aktörer och strukturer har nedanstående frågeställning och frågor utformats. - Vilken syn på kriminalitet har de olika politiska partierna utifrån de grundläggande ideologierna och hur väl stämmer dagens mål med kriminalpolitiken utifrån partiernas motioner och partiprogram överens med partiets ideologi? Frågor - Vilket perspektiv är det dominerande hos de olika partierna för att förklara det samhälleliga fenomenet kriminalitet i det studerade empiriska materialet? Är kriminaliteten grundad i strukturproblem eller har man en aktörssyn på problemet? - Vad anser partierna är önskvärd kriminalpolitik utifrån vad som framkommer i de studerade motionerna och skiljer sig partiernas syn på kriminalitet och kriminalpolitik eller liknar de varandra? 2.5 Metod 2.5.1 Argumentationsanalys Den metod som används för att söka svar på frågeställningarna är argumentationsanalys av partiprogram och sex partimotioner av Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna under 2000-talet. Dessa motioner och partiprogram granskas kvalitativt för att finna svar på frågan om hur partiernas kriminalpolitik utformats och hur denna kan knytas an till teorin om aktörer och strukturer. Målet är att finna om partierna framställer kriminalitet som samhällsproblem som aktörsdrivet eller om partierna lyfter fram strukturer i samhället som grund för kriminaliteten. Utöver detta kommer partiernas aktuella kriminalpolitik att knytas 39 40 Ljunggren (a.a.) s. 25. Björklund (a.a.). s.160. 18 an till och analyseras utifrån partiernas ursprungliga ideologi för att undersöka om den kriminalpolitiska ambitionen överensstämmer med ideologin eller om man har tagit intryck av andra idéer. Frågan om partierna närmat sig varandra i kriminalpolitiken är ytterligare en del i denna studie och får karaktären av en jämförelse mellan partierna och ideologierna vilken avslutar uppsatsen. Den argumentationsanalys som genomförs gör det möjligt att granska varje del av argumentationen i motionerna. Analysen klargör argumentationens uppbyggnad och kan ses som en teknik att beskriva ett antal argument.41 En annan del av denna uppsats är den beskrivande idéanalysen som kan knytas an till studerandet av partiernas kriminalpolitik i förhållande till ursprungsideologin. Avsikten med detta är att analysera motionerna för att se om de säger något om partiernas ideologi. ”Uppgiften som den beskrivande idéanalysen tar sig an kan dels vara att genom sin analytiska läsning säga något om textens budskap som inte säger sig själv.”42 Utifrån teorin om aktörer och strukturer ställs vissa frågor till det studerade materialet och i detta fall handlar det om att plocka ut kärnan i partiprogram och motioner utifrån det arbetsschema som skapats utifrån teorin. Målet är att systematisera innehållet och sortera materialet för att förklara likheter och skillnader i partiernas kriminalpolitik. Med en systematiserad undersökning avses att lyfta fram och klargöra det huvudsakliga innehållet i de studerade texterna och att logiskt ordna innehållet i dokumenten i överskådliga kategorier.43 Denna studie präglas av att det empiriska materialet analyseras utifrån ett förhandsdefinierat angreppssätt44 genom de kategorier som skapats utifrån teorin. Den kategorisering som gjorts utifrån teorin är baserad på principer som härstammar i respektive synsätt och utifrån dessa har ett starkt och ett svagt synsätt utformats. Detta resulterar i en klassindelad analys45 för att avgöra om partiernas politik är struktur-eller aktörs-präglat och om detta är svagt eller starkt. Det analysschema som utformats är entydigt genom att kategorierna förklaras utförligt utifrån teorin för att det skall framgå på vilka grunder denna kategoriindelning har gjorts. Att utforma ett starkt och ett svagt perspektiv utifrån resp. aktör/struktur ger också vidare förståelse för analysen och ger ökad precision i den analys som görs. 41 Beckman, Ludvig, 2007, Grundbok i idéanalys. Stockholm, Santérus förlag. s. 38. Beckman (a.a.) s. 49. 43 Esaiasson, Peter m.fl. 2007, Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm, Norstedts Juridik AB. s. 238. 44 Esaiasson, (a.a.) s. 245. 45 Ibid. s. 155-156. 42 19 2.5.2 Urval Det är av stor vikt att begränsa antalet aktörer som analyseras vid en argumentationsanalys och även att man fokuserar vid ett antal inlägg i debatten av ett valt antal aktörer under en bestämd tidsperiod.46 Utifrån valet av frågeställning väljs de aktörer och de argument man väljer att analysera. Det val av partier som gjorts inför denna studie motiveras med att studien avser svara på vilka skillnader som går att finna i partiernas kriminalpolitik och hur politiken kan återkopplas till partiprogram och ursprungsideologier. För att analysera de tre stora ideologierna föll valet på de nämnda partierna. Att undersökningen består av analys av partimotioner härstammar ur valet att spåra partiernas ambitioner i kriminalpolitiken utan att se till vad som är ”genomförbart” sett till statsbudget och andra praktiska hänsyn. I motionerna kan partierna vara mer ”frispråkiga” och framställa en önskvärd politik utan att ta samma hänsyn till ekonomin som de måste göra vid utformandet av propositioner i regeringsställning. Ett alternativ var att undersöka även propositioner men här fanns ett problem i att propositionerna inte lika tydligt framhävde partiets kriminalpolitiska visioner. Partiprogrammen från de tre partierna utgör ytterligare en del i det empiriska materialet. Validiteten hos partiprogram och motioner är god och motsvarar syftet då det handlar om att undersöka kriminalpolitiken i valda politiska partier och dessa dokument speglar partiernas auktoritativa och officiella syn på politiken. Reliabilitetskravet är uppfyllt genom att materialet studerats punktvis vid ett flertal tillfällen. 2.6 Avgränsningar De avgränsningar som gjorts är att riksdagsmotioner under 2000-talet valts som primärt material och undersökningen är begränsad till riksdagsmaterialet och de tre partier som studeras. Denna uppsats tar inte upp sociologiska aspekter av kriminaliteten och avser inte ge förklaringar kring hur kriminalitet uppkommer. Denna studie har heller inte en kriminologisk ansats eller ambition att förklara kriminaliteten som sådan. Däremot är avsikten att studera kriminalpolitik och analysera denna utifrån teorin om aktörer och strukturer. Uppsatsen avser heller inte spegla politiska beslut inom det kriminalpolitiska området under den angivna tidsperioden utan endast politiska utspel gjorda genom partimotioner. 46 Beckman (a.a.) s. 39. 20 3 PARTIERNA OCH IDEOLOGIERNA I detta kapitel presenteras de politiska partierna närmare utifrån ideologi och partiprogram och partiernas politik knyts an till teorin om aktörer och strukturer. för att ge en vidare bild inför den kommande analysen av partiernas kriminalpolitik utifrån de valda partimotionerna Partiernas syn på kriminalpolitiken presenteras i kapitel 4 och i kapitel 5 analyseras ideologi, partiprogram och motionerna utifrån teorin. 3.1 Socialdemokraterna och den reformistiska socialismen Den reformistiska socialismen är en revidering av marxismen. Frihet, jämlikhet och broderskap är centrala begrepp.47 I dagens Socialdemokratiska parti i Sverige är de centrala värdena Frihet, Jämlikhet och Solidaritet. Socialismen har en strävan att utjämna olikheter genom inkomstutjämning och utbildning. Man har en positiv syn på människans sociala egenskaper. Förbättrade samhällsförhållanden kan också förbättra människorna.48 Det är dock inte nödvändigtvis förbättrade materiella förhållanden som ger dessa förbättringar hos människorna. Folket, löntagarna och arbetarna är centrala enheter inom denna ideologi. Gemenskapen är viktig för att förverkliga sina samhällsidéer. Enligt den reformistiska socialismen är det möjligt att bedriva socialistisk politik inom exempelvis skolan och sjukvården medan man inte måste socialisera produktionsmedlen.49 Den politiska viljan är viktig för att upprätthålla den socialistiska politiken. Utveckling steg för steg utifrån människornas behov är viktigt och den fackliga rörelsen liksom politiken är centrala i denna utveckling.50 Socialdemokraterna förordar den representativa demokratin och demokrati handlar om att människor är delaktiga och påverkar politiken. Politiken och demokratin bygger på engagemang av medborgarna.51 ”En politik för jämlikhet handlar om att rättvist och solidariskt finansiera varandras välfärd, och förutsätter en ambitiös fördelningspolitik.”52 ”Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål.”53 Friheten innebär att alla människor oavsett förutsättningar ska ges möjlighet att forma sitt liv och påverka samhället hon lever i. Denna frihet innefattar både individuella rättigheter och kollektiva lösningar för att skapa grunden för individens möjligheter. Samspel och gemenskap mellan individer är viktigt och solidariteten kommer av att vi är beroende av 47 Larsson, Reidar. 1997. Politiska ideologier i vår tid. Lund, Studentlitteratur. s. 76. Larsson (a.a.) s. 77. 49 Ibid. s.78. 50 Partiprogram Socialdemokraterna. 2001. s. 11. 51 Ibid. s, 18. 52 Ibid. s. 22. 53 Ibid. s. 1. 48 21 varandra och att samhället ska byggas av ömsesidig respekt och hänsyn till varandra. Socialdemokraternas partiprogram lyfter fram frågan om skillnader i makt och skillnader i välfärd mellan individer och mellan länder. Många ställs utanför samhällsgemenskapen vilket ökar klyftorna i samhället.54 Kapitalismen är en stor orsak till problem i samhället då kapitalismen gör att människor som söker gemenskap och uppskattning utsätts för kommersiell exploatering och resultatet av detta blir ett brutalt och kallt samhälle utan gemenskap.55 Klassbegreppet beskriver skillnader i livsvillkor mellan olika grupper av människor och dessa är skapade av produktionsvillkoren. Klassklyftorna innebär begränsningar för individen att delta i samhället som andra.56 Arbete och kapital är centrala begrepp som har ändrat innebörd över tid. ”Att bekämpa brottslighet är en del av trygghetspolitiken, men i det ingår också att bekämpa brottslighetens orsaker. Samhället måste reagera tydligt mot brott och regelöverträdelser. Men den långsiktiga brottsbekämpningen är att bygga det samhälle där de sociala klyftorna är små, där alla har rätt till ett arbete, där det könsrelaterade våldet är borta och barn och ungdomar har trygga uppväxtvillkor.”57 Verklig frihet för individerna kan uppnås om människor frigörs från ekonomiskt, kulturellt eller socialt underläge.58 Solidariteten hör samman med gemenskapen i samhället där alla deltar på lika villkor. Trygghet och gemenskap i samhället kan inte komma ur konkurrens utan måste härstamma i tillit mellan individer. Framtiden är inte ödesbunden, utvecklingen styrs av människorna själva. Teorin aktör/struktur i ideologin och partiprogrammet Socialdemokraterna ser människan som en fri varelse men det viktigaste är inte den enskilda individen utan gemenskapen i samhället. Genom att värna om jämlikhet och rättvisa villkor för alla så kan man utjämna klyftorna i samhället som enligt socialismen vuxit fram på grund av kapitalismen. Samhället är vårt gemensamma ansvar och det krävs tillit och gemenskap och rättvisa för att tillsammans bygga en fungerande välfärdsstat. Utjämning av resurser är ett verktyg för att utjämna skillnader mellan olika klasser i samhället. Samhället består av klasser men borde egentligen vara en enhetlig klass där alla deltar på lika villkor och för att nå lycka för individen så krävs gemenskap med andra. Samhället ska skydda medborgarna mot brott men det är också viktigt att man ser till bakgrunden till kriminaliteten vilken Socialdemokraterna anser vara klyftorna i samhället. Kriminalitet är alltså ett strukturproblem sett utifrån att strukturen är ett socialt och politiskt normsystem. Framförallt socialisationen en 54 Partiprogram Socialdemokraterna. 2001. s. 2. Ibid. s. 5. 56 Ibid. s. 6. 57 Ibid. s. 25-26. 58 Ibid. s. 8. 55 22 viktig struktur som påverkar individernas agerande. Socialisationen innebär att det sammanhang och den struktur som individen befinner sig i är det primära för individens livsval. Dessa val görs inte helt fritt utan är beroende av vilken struktur individen befinner sig i. Socialdemokraterna och socialismen har en stark strukturssyn då strukturerna är det primära och för att individerna ska kunna förändra sina livsvillkor så krävs det att strukturen förändras vilket skulle innebära att klassamhället är den rådande strukturen som skapar kriminalitet och det är detta strukturproblem man måste lösa för att minska kriminaliteten. En svag aktörssyn präglar partiprogrammet där man tillskriver aktörerna möjligheter att själva fatta beslut vilka dock tar intryck av samhällets omgivande strukturer. 3.2 Folkpartiet och liberalismen Liberalismen har sitt ursprung i upplysningsidéerna på 1700-talet och har utvecklats och förändrats över tid. En förutsättning för ekonomisk tillväxt är den fria marknaden och ekonomisk frihet för individerna.59 Laissez-faire, politisk frihet och individuell handlingsfrihet är slagord för liberalismen som ideologi. Liberalismen kom tidigt att skilja mellan värdeomdömen och verklighetsomdömen, dvs. vad som ”bör” och vad som ”är”. Från 1800-talet härstammar den utilistiska moralläran, nyttomoralen, ”Största möjliga lycka för största möjliga antal.”60 Individens egen strävan efter lycka får inte gå ut över andra individers lyckosträvande. De olika friheterna, yttrandefrihet, tankefrihet och handlingsfrihet ger individerna möjlighet till utveckling materiellt och kulturellt. Staten är byggd för att garantera individen dessa friheter och rättigheter. Individerna måste kunna komma överens om vissa grundläggande regler som ska gälla för alla i samhället. Liberalerna har varit förkämpar för den allmänna och lika rösträtten och allas rätt att påverka politiken. Liberalismen står för en stark tro på individens förmåga att bedöma intressen och att överväga konsekvenser av olika handlingsalternativ.61 Alla människor har samma friheter och rättigheter men det betyder inte att alla ska behandlas lika. Olikheter mellan människors livsvillkor och materiella standard är godtagbart. Men genom att alla har samma rättigheter så kan man inte ignorera någon grupp när man fattar politiska beslut. Individen är det centrala inom liberalismen och garantier för individens fri- och rättigheter är viktigt. Folkpartiet Liberalerna skriver i sitt partiprogram ”Den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser.”62 Vidare talar man om 59 Larsson (a.a) s. 23. Ibid. s. 25. 61 Ibid. s. 27. 62 Partiprogram Folkpartiet Liberalerna. 2007. s. 4. 60 23 att alla människor ses som jämlikar men det betyder inte att alla är lika. Staten ska skydda den enskildes rätt så länge denne inte kränker en annans lika rätt. ”Människor föds med olika förutsättningar och vissa människor har av olika skäl mött större svårigheter i livet än andra.”63 Utveckling av samhället bygger på individernas vilja och initiativförmåga. Samhället och politikerna bör sträva efter att uppmuntra medborgarna till aktiva individer. Fri konkurrens är viktigt på flera plan i samhället och liberalerna menar att det inte finns något slutgiltigt idealtillstånd utan utvecklingen fortsätter genom att människor tar till sig ny kunskap och formar nya idéer. Det är individen som är i fokus och staten ska garantera individens rättigheter och inte kränka dessa. Vad gäller kriminalitet så anser Folkpartiet att denna ska bekämpas i förebyggande syfte och genom krafttag mot de som begår brott. Teorin aktör/struktur i ideologin och partiprogrammet Partiet anser att människan är fri att fatta beslut över sitt eget liv. Frihetsbegreppet är det viktigaste, att individen garanteras dessa friheter liksom vissa rättigheter. Individen som enskild aktör i samhället är primärt inom denna ideologi. Individen agerar efter egen förmåga på marknaden och detta är att betrakta som rättvisa. Individen står i centrum och individen bygger sin egen lycka där nyttomaximeringen är det centrala. Samhället är vårt gemensamma ansvar och individerna bygger samhället. Staten ska inte bestämma över människorna utan fungera som en garant för individernas fri- och rättigheter i samhället. Staten ska skydda individerna mot brott men det är viktigt att staten inte kriminaliserar för många beteenden vilket kan resultera i att staten styr för mycket över individerna. Krafttag mot brott är viktigt och brottslingen är problemet och liberalismen och Folkpartiet har en stark aktörssyn på kriminaliteten. För att fatta beslut gör individerna konsekvensanalyser över olika alternativ. Individens rationella val spelar en central roll i Folkpartiets politik liksom aktörernas handlingsutrymme för att göra dessa val. En stark aktörssyn präglar Folkpartiets partiprogram liksom den liberalistiska ideologin genom tilltron till individens egen förmåga och rätt till sin egen frihet där inte staten får stå över denna frihet liksom tilltron på individernas rationella förmåga. Partiprogrammet präglas även av en svag strukturssyn där man erkänner strukturer i samhället men framhåller att dessa strukturer kan påverkas och förändras av individerna. 3.3 Moderaterna och konservatismen ”En alltjämt bärande huvudtanke inom konservatismen är att samhället bör förändras steg för steg, utifrån den historiska erfarenheten och den nationella politiska traditionen.”64 Konservatismen ser den politiska jämlikheten som en förutsättning för den allmänna rösträtten 63 64 Partiprogram Folkpartiet Liberalerna. 2007. s. 5. Larsson, (a.a.) s. 36. 24 och man anser alla individer vara lika inför lagen.65 Inkomstskillnader är godtagbart enligt konservatismen och beror på människors olika prestationsförmåga. Skattepolitik skall inte användas i utjämnande syfte utan istället till att garantera medborgarna lika rättigheter och socialpolitik anses vara utanför statens ansvarsområde. Skillnader mellan klasser och individer som baseras på privilegier eller inkomster är acceptabelt och tillhör individernas beslutsområde. Det centrala inom konservatismen är nationen och ett starkt rättsväsende.66 Demokratin är idag ett centralt konservativt värde. Det enskilda ägandet är en förutsättning för individens frihet och den fria liberala marknaden likaså. ”Moderat politik bygger på de liberala och konservativa idéer som har visat sig vara de mest framgångsrika för att skapa en utveckling som kommer alla till del.”67 Moderaterna menar att alla människor måste ta ansvar för sig själva men också för andra som inte har förmågan att ta detta egna ansvar. Individerna har tillsammans ett ansvar att stödja de svagare. Olika sammanhang för individerna att samverka är viktigt och skapar trygghet. En av statens viktigaste uppgifter är att garantera individerna säkerhet och trygghet. Lagarna ska överensstämma med det allmänna rättsmedvetandet i samhället. Unga som begår brott ska tidigt märka att brottslighet ger kännbara konsekvenser. Straffet ska syfta till att ändra på den kriminellas beteende och därför ska man använda hela straffskalan. Grova brott och återfallsbrottslingar ska straffas strängt. Fängelsestraff ska syfta till att återanpassa den kriminella till samhället samtidigt som man ska garantera medborgarnas säkerhet. Vissa grova brott innebär att man bör skydda samhället från dessa extremt grova brottslingar genom mycket långa frihetsberövanden. Teorin aktör/struktur i ideologin och partiprogrammet Individerna är fria och det enskilda ägandet är en viktig förutsättning för individens frihet. Skillnader i inkomst är godtagbart eftersom det är upp till var och en att försörja sig. Alla individer ska ha lika rättigheter och lika rösträtt och staten ska garantera detta. Aktörerna är centrala och deras egna val styr deras förutsättningar men samtidigt är strukturerna en del av samhället och dessa påverkar individerna. Normstrukturerna i samhället är något som framförs i Moderaternas politik där samhället ska ta ställning för att vissa beteenden inte är godtagbara. Samhällets normsystem är viktigt för Moderaterna och konservatismen och detta bärs upp av strukturer i samhället. Skillnader mellan människor kan ha sin grund i individers 65 Larsson (a.a.) s. 41. Ibid s. 42. 67 Partiprogram (handlingsprogram) Moderaterna. 2007,”Frihet att bestämma själv”. 66 25 förmåga men också i den miljö man föds in i, vilket resulterar i att inkomstskillnader kan vara resultat av aktörers agerande eller av strukturernas påverkan på individerna. Den konservativa ideologin präglas av en stark strukturssyn genom att man lyfter fram familjen, nationen och historiska erfarenheter som viktiga delar för att stegvis bygga och förändra samhället. Man har även en aktörssyn i ideologin, men denna är svagare än strukturen. Moderaternas partiprogram präglas av en stark aktörssyn och en svag strukturssyn. Man fokuserar mer på individens möjligheter till egna livsval och individens friheter och rättigheter har en central plats. Aktörerna lyfts fram som de bärande i samhället vilket speglar en stark aktörssyn. Strukturerna erkänns ha påverkan till viss del genom att man betonar normstrukturerna men det är aktörerna som är det primära. Moderaternas partiprogram är det som skiljer sig mest från sin ursprungsideologi vilket kan ha en förklaring i att man idag kallar sig liberalkonservativa och därmed har tagit intryck av liberala värden som mer präglas av en aktörssyn på olika samhällsfenomen. 26 4 PARTIERNAS SYN PÅ KRIMINALITET OCH KRIMINALPOLITIKEN I detta kapitel presenteras de politiska partiernas kriminalpolitik utifrån de partimotioner som studerats utifrån teorin om aktörer och strukturer. I kapitel 5 knyts partiernas kriminalpolitik an till teorin genom det analysschema som utformats. 4.1 Socialdemokraternas kriminalpolitik Socialdemokraterna presenterar i motionerna som studerats en bild av kriminaliteten som ett gemensamt samhällsproblem som till stor del grundas i ojämlikhet och orättvisor i samhället. Utanförskap och arbetslöshet är centrala förklaringsfaktorer till kriminalitetens uppkomst. Utifrån detta kan konstateras att Socialdemokraterna ger en bild av kriminaliteten som ett strukturproblem där lösningen på problemet främst är förebyggande arbete i form av grundläggande strukturförändringar i samhället. Ett mål med den Socialdemokratiska politiken är att minska orättvisorna i samhället och att minska klyftorna mellan olika grupper i samhället. Kriminaliteten drabbar främst det samhällsskikt där inkomsterna är låga och de sociala förhållandena brister. Inkomstutjämning och stöd till individerna i sådana områden är några exempel på åtgärder. Socialdemokraterna har till viss del en aktörssyn på kriminaliteten, men denna är svag och den dominerande synen måste sägas vara strukturteoretisk. Hårdare straff leder inte till att vi får färre kriminella i samhället menar Socialdemokraterna, snarare så skapar hårda straff ett hårdare klimat i samhället, därför förespråkar Socialdemokraterna istället alternativa straff såsom frivård. Man betonar välfärdsstaten som en lösning på problemet för att skapa lika villkor för medborgarna och minska klyftorna i samhället ”Den socialdemokratiska visionen om att alla människor ska kunna leva i frihet, rättvisa och jämlikhet kränks och utmanas dagligen av brottslighet.”68 Det öppna samhälle vi lever i bygger på demokratins värderingar och respekt mellan människor. Brottsligheten kränker de demokratiska värden som samhället bygger på. Den som begår brott måste snabbt nås av en reaktion från samhället som talar om att detta beteende inte är önskvärt. 4.1.1 Socialisationen Socialisationen och de sociala strukturerna är en orsak som ligger bakom kriminalitetens uppkomst vilket hör samman med de klassklyftor som finns i samhället. Strukturen kan ses 68 Motion 2009/10:Ju427. 27 som en bakomliggande orsak till individernas beteende. De sociala identiteterna byggs i sammanhang med andra. ”En viktig del av det kriminalpolitiska arbetet måste vara att förebygga och förhindra kriminalitet. Ju bättre samhället blir på det, desto mindre blir lidandet för alla inblandade parter. Kriminalitet kostar samhället oerhörda summor varje år. De investeringar som görs i brottsförebyggande syfte har stora förutsättningar att tjänas in på kort tid. Det är en utveckling som gynnar hela samhället. Socialdemokratin ska bekämpa kriminaliteten, men även orsakerna bakom kriminaliteten.”69 Genom att arbeta förebyggande mot kriminaliteten och försöka förändra individernas normsystem genom sociala sammanhang där kan man påverka individerna. I vissa områden är kriminalitet vanligt förekommande och de orsaker som ligger till grund för detta är utanförskap, ojämlikhet och klassklyftor. Detta innefattar problem med segregation, arbetslöshet och utanförskap som drabbar vissa grupper i samhället. ”Bristande integration, arbetslöshet, fattigdom och segregation är grogrund för kriminalitet. Nästan all brottslighet som finns i Sverige idag har sin början i sådana förhållanden. [---] Ökade ekonomiska och sociala klyftor mellan människor leder till ökad kriminalitet.”70 Det finns flera olika förklaringar till varför kriminalitet uppstår men det primära problemet är de socioekonomiska skillnader som finns emellan grupper i samhället idag. Den främsta åtgärden som samhället bör vidta i arbetet för att minska kriminaliteten är inte hårdare straff utan en stabil och välfungerande välfärdspolitik där det brottsförebyggande arbetet är en central del som innebär olika typer av arbete enligt Socialdemokraterna. ”Kriminalvården utgör en av rättskedjans viktigaste funktioner. Här ligger ansvaret för att straff avtjänas på ett säkert sätt och för att återanpassa människor som begått brott så att nya brott inte sker i framtiden. [---] Både samhället och den enskilde individen tjänar på att den intagne på ett så bra sätt som möjligt kan komma in i samhället igen.”71 Målet med kriminalvården är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället samtidigt som man skall arbeta för att de intagna ska ha ett bättre utgångsläge när de lämnar kriminalvården såsom fängelser eller frivård än när de kom dit. En av de viktigaste uppgifterna som kriminalvården har är att minska återfallsrisken. Ett mål som Socialdemokraterna har men kriminalvården är en ökad individualisering genom exempelvis elektronisk fotboja som straff. Socialdemokraterna förespråkar samverkan mellan olika funktioner i samhället är viktigt för att hjälpa familjer med extra behov. Det är samhällets ansvar att upptäcka och hjälpa dessa familjer innan det går så långt som till kriminalitet. 4.1.2 Idéstrukturer och beteendestrukturer Det är framförallt strukturproblem som ligger till grund för kriminellt beteende enligt Socialdemokraterna. Klassklyftor i samhället är den största orsaken till kriminaliteten. 69 Motion 2009/10:Ju427. Motion 2008/09:Ju379. 71 Motion 2009/10:Ju427. 70 28 Ekonomiska och sociala förhållanden kan leda till kriminalitet och för att förhindra detta krävs enligt Socialdemokraterna en välfärdspolitik som utjämnar klyftor i samhället. Individen har ett visst ansvar men främst är individen en del av samhället och drabbas av de problem som skillnader mellan individerna medför. ”Det mest effektiva sättet att bekämpa brottslighet är att se till att den aldrig inträffar. Det brottsförebyggande arbetet måste ske på samtliga nivåer i samhället för att det ska vara framgångsrikt. Det handlar om såväl individens ansvar som om det lokala samhället, organisations- och näringslivet och den nationella politiken.”72 Genom att förebygga kriminellt beteende så kan man motverka problemen innan de uppstår. Strukturerna i samhället kan påverka individerna till att avstå från brott och även till att påverka individerna att begå kriminella handlingar. Segregering är ytterligare ett problem som Socialdemokraterna lyfter fram som orsak till kriminaliteten. Detta kan bidra till utanförskap och främlingsfientlighet och denna utveckling måste brytas genom integration. Socialdemokraterna lyfter fram att strängare straff inte är något som leder till minskad brottslighet utan istället handlar det om att satsa på brottsförebyggande arbete på flera nivåer i samhället. Ett starkt välfärdssamhället är en satsning mot brottsligheten. Den lokala nivån i det brottsförebyggande arbetet är viktig och lokala brottsförebyggande råd är en central del i detta arbete. Ökade ekonomiska och sociala klyftor i samhället leder till ökad kriminalitet. Genom att beteendestrukturen som samhället innebär genom sina regler kan stämpla vissa individer som kriminella så resulterar det i att dessa individer hamnar utanför det tillåtna, och därmed utanför det gemensamma vilket är ett scenario som man måste motverka enligt Socialdemokraterna. 4.1.3 Restriktioner och normstrukturer Socialdemokraterna anser att det är viktigt att brott som begås snabbt nås av en reaktion från samhället som säger att detta beteende inte är önskvärt utifrån de normer som samhället bygger på. Att ungdomar begår brott är ett stort problem då många individers brottsliga bana börjar i ungdomsåren. Det är viktigt att man griper in tidigt mot kriminellt beteende hos unga. ”Anledningen till att en del ungdomar faller in i kriminella beteenden varierar. Ofta handlar det om en kombination av individuella faktorer och strukturella socioekonomiska faktorer. Ett stort antal barn och ungdomar växer upp under ojämlika förhållanden, med otrygghet, missbruk och segregation runt sig. Ibland leder det till både ett långvarigt utanförskap och i värsta fall till kriminalitet.”73 Man bör inom kommunerna utveckla metoder för att i ett tidigt stadium identifiera barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet och att sätta in insatser redan då för att förebygga 72 73 Motion 2008/09:Ju379. Motion 2008/09:Ju379. 29 kriminaliteten i samhället. Bättre och tydligare insatser mot barn och unga som begår brott är nödvändigt. Det handlar om att snabbt och tydligt agera mot dem som begår brott. Ungdomstjänst är ett bättre alternativ än böter för ungdomar som ofta inte kan betala sina skulder som unga utan dessa dröjer sig kvar hos Kronofogden till barnen blir vuxna. Fängelse är inte ett bra alternativ för unga lagöverträdare och inlåsning ska bara ske i de allvarligaste fallen. Medling är en bra metod för att unga ska få insikt i brott som begåtts och hur dessa påverkat offren. Kommunerna bör upprätta handlingsplaner för familjer som är i extra behov av stöd. Polisen är den viktigaste aktören för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och det krävs samarbete mellan polisen i olika delar av landet för att motverka kriminaliteten. Det krävs en organisationsförändring inom polisen där man blir en myndighet med spjutspetskompetens att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Socialdemokraterna lyfter fram satsningar på bekämpning av den ekonomiska brottsligheten i motion 2008/09:Ju379. Ekobrottsmyndigheten är en central del i detta arbete. Dessutom krävs krafttag mot den svarta sektorn i samhället då företag som drivs på lagligt sätt riskerar att sättas ur spel när andra företag konkurrerar med svart arbetskraft. Svartarbete riskerar också att ordningen på arbetsplatserna minskar. Detta talar för Socialdemokraternas syn på kriminaliteten som ett strukturproblem där ekonomisk brottslighet drabbar vårt gemensamma samhälle genom att inkomster undanhålls för den gemensamma staten som har till syfte att utjämna skillnader mellan människor för att undvika klassklyftor. 4.2 Folkpartiets kriminalpolitik Folkpartiet liberalerna förespråkar i de studerade motionerna främst en återupprättelse för förtroendet för rättsstaten. Den primära åtgärden som bör sättas in här är fler poliser och en förändring av polisens organisation. Dessutom måste man ge tydligare riktlinjer för de som arbetar med barn och ungdomar för att dessa ska kunna gripa in tidigare och tydligare markera att kriminellt beteende inte är godtagbart. Att ge skolan mer befogenheter att ingripa är en del i detta. Dessutom förespråkas hårdare tag emot ungas kriminalitet och man ger förslag på åtgärder som tydligare markerar samhällets inställning till kriminellt beteende. Främst har Folkpartiet en aktörssyn på kriminaliteten, individerna måste ta ansvar för de val de gör men man erkänner också vissa strukturorsaker till kriminalitet såsom sociala och ekonomiska faktorer och segregation exempelvis. Folkpartiet anser att lösningen ligger i att samhället tydligare måste markera vad som är rätt och fel och detta görs bäst genom förebyggande arbete och genom att polisen kan hindra att brott begås genom att vara synliga ute i samhället. Hårdare straff är inte något som Folkpartiet betonar överlag men man menar att hårdare tag 30 måste tas emot ungdomsbrottsligheten och de brott som begås av unga måste mötas av kraftiga reaktioner från samhället för att man inte ska riskera att ungdomar fortsätter på brottets bana. Därför lyfter Folkpartiet frågan om ungdomsfängelser, eller s.k. helghem som en alternativ påföljd för ungdomar som begått brott. ”Ingen människa ska behöva avstå från att röra sig fritt i samhället på grund av rädsla för att bli utsatt för brott. [---] Medborgarnas förtroende för de rättsvårdande instanserna minskar. Det kan på sikt leda till att respekten för lagarna i sin tur undergrävs.”74 Staten måste uppfylla sina grundläggande åtaganden om att skydda och garantera säkerheten för medborgarna. Folkpartiet menar att det är en av förutsättningarna för att demokratin skall fungera. Otryggheten som brottsligheten resulterar i är förödande för rättsstaten vilken har som primärt mål att skydda medborgarnas personliga och ekonomiska trygghet. 4.2.1 Restriktioner och normstrukturer ”Förtroendet för rättsskipningen i samhället vilar på att medborgarna har tilltro till dess effektivitet och känner förtroende för att den som begår ett brott verkligen riskerar att gripas och straffas. Minskar det förtroendet följer krav på hårdare straff. Ju färre brottslingar som grips, desto hårdare önskar man ofta se dem straffas som verkligen blir förda till domstol.”75 Samhällets attityder måste bli tydligare, och de åtgärder som kan sättas in mot en felaktig normbildning måste sättas in i tidig ålder. Samhället måste på ett tydligare sätt visa vilka värderingar som är önskvärda och vad som är eftersträvansvärt beteende. Individernas förtroende för rättsväsendet måste öka. Kriminalvården ska vara human och effektiv och ska präglas av humanitet, snabbhet och fasthet. Folkpartiet lyfter fram att brottsligheten och dess orsaker ska bekämpas lika hårt. Alla påföljder till brott ska vara både avskräckande och rehabiliterande. En effektiv och human kriminalvård ska bygga på tydliga samhällsnormer och en aktiv och rehabiliterande verksamhet där tydliga krav ställs på dömda brottslingar, och som ska leda till minskad brottslighet. Återfallsfrekvensen måste minska och medborgarnas förtroende för systemets förmåga att rehabilitera kriminella individer måste öka. Individerna står under lagarna och genom den lagstadgade strukturen kan staten frihetsberöva individer vid kriminellt beteende. Folkpartiet förespråkar krafttag mot ungdomsbrottsligheten för att motverka kriminaliteten. Att tidigt upptäcka kriminellt beteende är en förutsättning för ett lyckat arbete. Ett alternativ till ungdomstjänst och vård inom socialtjänsten för ungdomar kan enligt Folkpartiets motion vara kortare frihetsberövanden som exempelvis helgavskiljning för att markera straffet för den unge och för avskilja denne från den normala hemmiljön under helgerna. Tvångsvården av unga bör utökas då den idag har brister. Tvångsvården bör 74 75 Motion 2002/03:Ju364. Motion 2002/03:Ju364. 31 innehålla en individuell handlingsplan och utbildningsinsatser för att den unge ska ha goda förutsättningar att klara ett liv i samhället efter tvångsvården. Folkpartiet anser att bötesstraff till ungdomar bör avskaffas då denna skuld kan komma att följa dem senare i livet som vuxna. Ett problem med ungdomsbrottsligheten är att ungdomar i vissa fall utnyttjar det faktum att de inte kan straffas om de är under 15 år vilket Folkpartiet vill ändra på genom att låta polisen utreda alla brott och när det gäller särskilt grova brott bör dessa fall utredas i domstol även när ungdomar under 15 år begår brott. Det viktigaste medlet för att minska brottsligheten är att öka antalet poliser då vi idag har för få poliser i Sverige. Polisbristen är ett av skälen till att brottsligheten kan etablera sig allt djupare och tränger ner i åldrarna. Dessutom gör polisbristen att allt färre brott klaras upp vilket inte är acceptabelt. För att poliserna ska kunna arbeta med dessa uppgifter krävs det att mer civilpersonal anställs inom Polismyndigheten för att sköta administrativa uppgifter. Poliserna ska dessutom ut på gatan och ingripa mot mindre brott för att på så sätt även motverka den grövre brottsligheten. Ett resultat av att polisen inte har möjlighet att utreda alla brott som anmäls är att otryggheten ökar och förtroendet för rättsstaten undergrävs menar Folkpartiet. En av de primära orsakerna till att brottsligheten inte återhålls i Sverige är att det finns för få poliser och man måste återgå till att se polisens primära uppgift som att förhindra brott och tränga tillbaka brottsligheten genom att synas på gatorna. En närvarande polis skapar förtroende och trygghet. Ekobrottsmyndigheten bör upphöra som myndighet och ekonomisk brottslighet bör istället utredas av åklagare som bör skaffa sig kompetens att driva dessa mål men det bör inte finnas särskilda myndigheter för vissa typer av brottslighet. 4.2.2 Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen ”Misär och utanförskap är drivhus för brottsligheten, därför vill Folkpartiet liberalerna betona att krafttag mot brottslighet alltid måste förenas med en insikt om och målmedvetenhet att bekämpa dess sociala orsaker – ingen människa föds kriminell. Ett starkt brottsförebyggande arbete är grunden för ökad trygghet.”76 Det brottsförebyggande arbetet innebär att man ska arbeta för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar då bristande skolbildning och dålig normbildning från vuxna är en grogrund för kriminalitet. Ordningen i skolan måste bli bättre och lärare ska få tydligare befogenheter att upprätthålla normerna i skolan. Barn som senare i livet kan få problem med kriminalitet kan upptäckas redan på barnavårdcentralen. Folkpartiet betonar att det är viktigt att samhället tillsammans med föräldrarna arbetar förebyggande för att minska risken att barn hamnar snett. Tydligare befogenheter skall ges till personalen i skolan när det handlar om 76 Motion 2005/06:Ju533. 32 brott som begås inom skolan. Sökandet efter förklaringar till kriminalitet får inte innebära tvekan att sätta in åtgärder mot brottsligheten. Närpoliser krävs för att öka synlighet och kontakt. Brottsförebyggande rådets uppgifter bör flyttas över till Rikspolisstyrelsen. Folkpartiet erkänner den sociala strukturens påverkan på individerna främst genom att betona att vissa områden är särskilt utsatta och där är kriminalitet vanligt förekommande. Samhällets främsta insatser mot detta måste vara att arbeta förebyggande för att påverka individerna att inte välja ett kriminellt liv. ”Mobbning och våld hör inte hemma i skolan. Därför ska normbildningen när det gäller ordning, hänsyn och förbud mot våld i skolan bli tydligare, lärares och övrig personals befogenheter när det gäller att upprätthålla normerna ökas och allvarligare former av våld och kriminalitet polisanmälas.”77 Skolan har en viktig uppgift i att upptäcka när barn och unga riskerar att hamna i kriminalitet och personalen bör få större befogenheter och mer information för att motverka detta. Detta hör samman med samhällets normer och restriktioner och skolan är en struktur som påverkar individerna och deras förutsättningar. Skolan som struktur kan påverka individernas livsval och målet är att genom samhällets institutioner skapa goda förutsättningar för dessa barn och unga för att undvika att de hamnar i kriminalitet. 4.2.3 Aktörernas handlingsutrymme Individerna bestämmer över sitt eget liv och de val man väljer att göra. Den omgivande strukturen påverkar individernas möjligheter med det är ändå individen som gör sina egna val. Folkpartiet lyfter fram det lokala brottsförebyggande arbetet som en viktig del i arbetet för att minska kriminaliteten i utsatta områden. ”Utanförskapet förstärks när polisens närvaro i invandrartäta förorter alltid förknippas med akut utryckning och gripande av brottslingar och alltför sällan, kanske aldrig, visar att polisen står för medborgerlig service och hjälp som också omfattar människor med en annan etnisk bakgrund.”78 Frågor reses om hur likheten inför lagen ser ut när det gäller personer med invandrarbakgrund som är misstänkta för brott. Folkpartiet menar att personer med annan kulturell bakgrund måste ha samma rätt till rättssäkerhet. Den grova organiserade brottsligheten har blivit ett större problem de senaste åren. Det kan vara kriminella mc-gäng, narkotikaligor och personer med nazistiska sympatier. Om sådan kriminalitet får utvecklas kan den undergräva förtroendet för ett öppet och demokratiskt samhälle. I de områden där kriminaliteten är vanligare måste man vidta flera åtgärder för att motverka detta. I miljonprogrammens bostadsområden kan den fysiska miljön förändras för att minska brottsligheten menar Folkpartiet och man lyfter fram satsningar för det brottsförebyggande arbetet i dessa områden. Man måste inse att problemen 77 78 Motion 2002/03:Ju364. Motion 2002/03:Ju364. 33 finns i dessa områden men genom förebyggande arbete kan man motverka att individer väljer den kriminella banan. Den omgivande strukturen påverkar men individen gör ändå sina egna val utifrån sina möjligheter. Även ekonomiska faktorer spelar in och Folkpartiet betonar även brottsoffrens roll och menar att brott är en allvarlig kränkning av den individ som blir utsatt. Otryggheten i samhället växer och staten måste klara av den grundläggande uppgiften att trygga medborgarna från att utsättas för brott. 4.3 Moderaternas kriminalpolitik Den kriminalpolitik som förordas av Moderaterna präglas främst av ett återupprättande av rättsstaten likt det Folkpartiet förespråkar. Det mest betydande i Moderaternas motioner är att man förespråkar en tydlig aktörssyn på kriminaliteten. Att människor gör sina val i livet är det centrala och det är av största vikt att individen tar ansvar för de val man gör. Detta innebär att straffet mot den kriminelle är av största vikt för att samhället ska markera att individen gjort fel. Moderaternas kriminalpolitik präglas av en tydlig aktörssyn men man betonar också strukturen då främst den normstruktur som familjen ska förmedla till barnen och man framhäver att familjer som inte har förmågan att överföra samhällets normer till barn och ungdomar måste få hjälp då en tydlig normbildning tidigt i livet är viktigt för att man senare inte ska hamna i kriminellt beteende. Hårdare straff lyfts fram som ett sätt att visa samhället, brottsoffer och den kriminelle att brottet är allvarligt och inte accepteras. Hårda straff talar om att samhället inte accepterar brott. Dessutom vill man straffa återfallsförbrytare hårdare för att visa att upprepad brottslighet ses som mycket allvarligt av samhället. Hårdare tag även mot ungdomsbrottsligheten betonas och ungdomsfängelser av olika typ diskuteras i motionerna. 4.3.1 Rationella val Kärnan i den moderata politiken är alla människors rätt till frihet. Det är bara fria människor som kan realisera sina livsprojekt genom sina egna fria val. Kriminaliteten är ett hot mot denna frihet. Moderaterna sätter människan före systemet och utgångspunkten är att lita på människors vilja och förmåga att ta ansvar för sina handlingar och leva ett självständigt liv. Brottslingar har ett ansvar för sina handlingar och ska ställas till svars för lagöverträdelser. ”Moderaterna sätter människan före systemen. Vår utgångspunkt är att lita på människors förmåga och vilja att leva ett självständigt liv med ansvar för sina handlingar. [---] Alltför ofta skylls felaktiga handlingar på en persons uppväxt. Vi vill i stället ta fasta på individens ansvar och därigenom också individens möjligheter till bot och bättring.”79 Kriminalpolitiken måste få en ny, offensiv inriktning, där människors behov av trygghet och rättsväsendets behov av verktyg prioriteras. Rättsväsendet ska agera tidigt och tydligt. 79 Motion 2005/06:Ju410. 34 Straffen ska vara effektiva och proportionella. Återfall ska bestraffas hårdare än vad som sker idag. Det individuella ansvaret ska understrykas av straffet. Den som inte följer lagar och regler straffas genom att berövas sin frihet. Samtidigt som straffet syftar till att ändra kriminella beteenden så skyddar man genom frihetsberövandet samhället från fortsatt brottslighet. Särskilt hårda tag krävs emot återfallsförbrytare som gång efter gång bryter mot det gemensamma normsystemet. Den som drabbas av våldet blir en del av det, genom känslan av att ha blivit berövad sin personliga frihet samt besvikelse över rättssystemets frånvaro. Den enskilda påverkas av brott och denne måste känna att samhället sätter in åtgärder. De som inte känner att staten är till för dem kan lockas till kriminalitet. Konsekvenslogiken, att väga alternativ mot varandra är en del i förklaringen, att individen gör sina egna rationella val. 4.3.2 Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen ”Det har aldrig funnits ett samhälle helt utan brott. Däremot har samhällen som ger möjligheter till alla och inte utestänger människor bättre förutsättningar att komma tillrätta med brottsligheten än samhällen präglade av utanförskap och begränsade möjligheter för stora grupper.”80 I samhället växer känslan av otrygghet hos medborgarna och myndigheterna som skyddar, utreder brott och bestraffar kriminella får svårare att klara av detta. De som drabbas av brott upplever ofta att ingen bryr sig. Individerna tror inte att staten kan erbjuda dem skydd. Stora delar av befolkningen upplever att de lever i ett laglöst land, antingen det beror på att rättsväsendet inte finns tillgängligt eller att människorna själva känner att skyddet inte finns till för dem. Moderaterna menar att det är allvarligast när det sker bland unga människor. Kriminella kretsar och ljusskygga organisationer rekryterar bland dem som av olika anledningar inte känner att rättsstaten finns till för dem. Brott begås inte på grund av samhällsstrukturen, omgivningen påverkar individen, men det är inte omgivningen som gör individens val utan det är upp till varje rationell individ att göra dessa val. Moderaternas syn på kriminalvården talar för att problemet med kriminaliteten är ett aktörsproblem och åtgärderna handlar om aktörerna då man ska straffa den kriminelle samtidigt som man skall skydda samhället från brottslingen. ”Ett straff fyller enligt vårt förmenande tre funktioner. För det första sänder det en signal att övergrepp på annans frihet, hälsa eller egendom inte accepteras av samhället. För det andra ökas tryggheten för brottsoffer och samhälle genom att brottslingen under en tid inte kan röra sig fritt. För det tredje ger det kriminalvården en chans att genom effektiv vård rehabilitera den dömde och hjälpa honom eller henne att återkomma till ett nytt liv utan brott.”81 Brott måste få konsekvenser för gärningsmannen och ju tidigare insatser görs, desto bättre, och syftet skall vara att förhindra att individer hamnar i ett liv av kriminalitet på grund av 80 81 Motion 2004/05:Ju352. Motion 2004/05:Ju352. 35 enstaka lagöverträdelser. Detta speglar aktörssynen på kriminaliteten och den kriminelle då det är personen som är problemet och denne skall tas bort från samhället tills denne är redo att återanpassas. Straffen ska vara proportionerliga i förhållande till det begångna brottet och straffet ska vara rimligt sett från allmänheten. En av de viktigaste åtgärderna mot kriminaliteten är att reaktionerna mot brottsligt beteende måste resultera i tidiga insatser och i att den kriminelle efter reaktion från samhället på ett brott får klart för sig vad ytterligare kriminalitet skulle innebära. Förutsebara reaktioner från staten vid fortsatt kriminellt beteende måste vara tydligt. Brott ska inte betraktas enskilt utan ses i en kedja av tidigare brott i en påföljdstrappa där åtgärderna skärps vid fortsatt brottslighet. Rättsväsendet ska ha möjlighet att frihetsberöva unga på ett annat sätt än tidigare för att ge tydliga signaler om att samhället ser allvarligt på det begångna brottet. Man bör kunna döma unga till skyddstillsyn och om denne inte sköter sig så kan prövotiden förlängas för att kriminalvården då har gott om tid att göra något meningsfult av rehabiliteringen av den unge. En alternativ åtgärd är ”veckoslutshem” eller veckoslutsfängelse där den unge hålls under kontroll på helgen då kriminella aktiviteter har tendens att öka.82 Kriminalvården bör ta över ansvaret för påföljder till unga kriminella istället för Statens Institutionsstyrelse. Detta skulle resultera i att samhällets reaktion på brottet blir tydligare och all verksamhet samlas under Kriminalvården. 4.3.3 Restriktioner och normstrukturer ”Barnens väg in i vårt norm- och värdesystem börjar i ett fungerande hem med en fungerande familj. Ofta kan man hitta orsakerna till avvikande och störande beteenden i familjeförhållandena. Familjer där föräldrarna inte kan, orkar eller klarar sin fostrande uppgift är en riskfaktor för ungas kriminalitet.”83 Detta talar tydligt för Moderaternas och konservatismens syn på familjen som en viktig enhet i samhället. Här kan man spåra en aktörssyn. Normbildningen är det centrala och är en del av familjen som en struktur som ska uppfostra barn och ungdomar och när detta brister så finns risker för kriminalitet. Staten har ett ansvar i att sätta upp regler och gränser för hur människor får bete sig mot varandra och med detta ansvar att stifta lagar följer också ansvaret att se till att dessa lagar följs. Straffet måste stå i proportion till brottet för att medborgarna ska ha ett fortsatt förtroende för rättsväsendet. Här spelar strukturen en viktig roll i att inte utestänga individer från möjligheter att utvecklas i livet. Man fokuserar vid familjen som den viktiga normbildande strukturen som den som kan förmedla till unga individer grundläggande normer och värderingar. Därför menar Moderaterna att en god kriminalpolitik härstammar ur en 82 83 Motion 2004/05:Ju352. Motion 2004/05:Ju352. 36 fungerande familjepolitik.84 Utbildnings- och integrationspolitik är också viktigt och om alla barn och ungdomar fick kunskaper och möjligheter att använda dessa kunskaper så skulle man lösa många problem. Detta, i kombination med att den enskilde individen har möjlighet till ett hederligt arbete minskar missnöje och risker för kriminalitet. Samhället får inte tolerera brott utan allmänhetens rätt till trygghet måste vara i fokus. ”En av statens mest grundläggande uppgifter är att värna medborgarnas trygghet och bekämpa våld och brott. Denna uppgift får inte överlåtas till privata aktörer på grund av att staten inte klarar sina grunduppgifter. Vakter och frivilliga insatser kan vara värdefulla komplement för att säkra ordningen i vissa situationer. Det krävs dock ett fungerande polis- och rättsväsende om inte privata lösningar skall utvecklas till nya och bekymmersamma samhällsproblem.”85 Den polisiära närvaron skall öka i hela landet. Polisen skall ges verktyg och medel för att kunna förebygga och beivra brott. Det krävs fler poliser och fler civilanställda inom polisen. Polisen bör omorganiseras till en myndighet med ett antal polisområden. Dessutom måste Sveriges inre säkerhet skärpas och nya hotbilder måste tas på allvar. Strukturen är viktig när det handlar om brottsbekämpning enligt Moderaternas politik. Det är staten som skall stå för att rättsväsendet fungerar och här skall inte privata aktörer ta över. Dock kan dessa ses som komplement till polisväsendet i vissa situationer. ”Ett fungerande påföljdssystem har också en brottsförebyggande verkan.[---] Att ungdomar kan fortsätta begå brott efter brott, utan att reaktioner från vuxenvärld eller rättsväsende får förödande konsekvenser för både brottsoffer och gärningsmän.”86 Det är viktigt att samhället ger tidiga och tydliga reaktioner på kriminellt beteende menar Moderaterna. Det är när en individ har begått ett brott som samhället först kan reagera och personens behov blir synliga och det är därför av största vikt att man sätter in resurser här. Ökad upptäcktsrisk för kriminella och tydliga reaktioner på brott är det centrala. Brott som begås av unga skall prioriteras. Påföljderna skall vara proportionerliga i förhållande till det begångna brottet, de skall minska brottsligheten och de skall förebygga återfall. Kriminalvården bör ändra fokus från att se till formerna av kriminalvården och istället fokusera på insatserna och effektiva metoder och program. Fokus bör flyttas från den kriminella till brottsoffrens upprättelse och samhällets rätt till skydd och trygghet. 84 Motion 2004/05:Ju352. Motion 2004/05:Ju352. 86 Motion 2004/05:Ju352. 85 37 5 SLUTSATSER I detta kapitel presenteras analys och slutsatser av de resultat som den empiriska undersökningen givit. Här presenteras partiernas syn på kriminaliteten och kriminalpolitiken utifrån de frågor som ställdes till materialet inledningsvis. Det arbetsschema som presenterades i kapitel 2 kommer här att användas för att visa på resultaten genom att knyta an empirin till teorin om aktörer och strukturer för att visa om materialet påvisat stark eller svag aktörs- respektive strukturssyn. 5.1 Sammanfattning utifrån det empiriska materialet 5.1.1 Arbetsschemat Av de tre partierna som studerats kan inget av dem sägas vara helt stiliserat utifrån teorin om aktörer och strukturer, utan det går att finna spår av aktörs- och strukturssynen hos de tre partierna i olika stor utsträckning. Utifrån de resultat som framkommit i kapitel 3 och 4 avser arbetsschemat ge en bild av hur fördelningen ser ut i det studerade materialet. Socialismen Ideologi Partiprogram Motioner Stark Struktur Stark struktur Stark struktur Svag aktör Svag aktör Stark aktör Stark aktör Svag struktur Svag struktur Stark Struktur Stark aktör Stark aktör Svag Aktör Svag struktur Svag struktur Socialdemokraterna Liberalismen Folkpartiet Liberalerna Konservatismen Moderata samlingspartiet 5.1.2 Stark Aktör Socialismen och Socialdemokraterna Detta schema visar att socialismen och Socialdemokraterna i ideologi, partiprogram och motionerna är starkt präglade av en strukturssyn på kriminaliteten och kriminalpolitiken. Dock finns aktörerna med i betydande större utsträckning i partiprogram och motioner än i ideologin. Detta visar att Socialdemokratins ursprungsideologi och strukturssynen till stor del präglar partiets syn på kriminalitet och kriminalpolitiken. Den empiriska studien visar att socialismen och Socialdemokraterna främst präglas av ett starkt strukturperspektiv på samhället då de i sitt partiprogram och i de studerade partimotionerna anammar den strukturella synen på kriminaliteten som samhällsproblem och likaså de kriminalpolitiska åtgärder som presenteras präglas av en stark strukturssyn medan man till viss del talar om aktörernas roll men detta perspektiv är svagt. Kriminaliteten ses främst som ett problem grundat i orättvisor och klassklyftor i samhället och man ser detta som orsaken till att vissa 38 individer hamnar i kriminalitet. Man talar om kriminaliteten som ett resultat av de klyftor som finns i samhället, vilket är starkt förknippat med den socialistiska ideologin. Åtgärden kan också starkt förknippas med ideologin då det handlar om att använda sig av inkomstutjämning för att minska klyftorna och att satsa på välfärdsstaten för att skapa lika förutsättningar för alla att leva sina liv på rättvisa villkor. Socialdemokraternas motioner överensstämmer till stor del med partiets ideologi genom att man betonar problem i strukturerna i samhället som en grund för social och ekonomisk ojämlikhet. Detta bidrar till att öka klyftorna mellan grupper och mellan människor och detta kan vara en grogrund för kriminalitet. Arbetslöshet är ett stort sådant problem. Ekonomisk ojämlikhet skall utjämnas och detta förordas även i motionerna för att motverka riskerna för kriminalitet. Brottslighet bland ungdomar grundas ofta i den miljö som barn och unga växer upp i. Segregation och arbetslöshet är riskfaktorer för kriminalitet hos unga. Socialdemokraterna förespråkar förebyggande arbete mot kriminalitet men man anser att förändringen måste ske på flera plan. 5.1.3 Liberalismen och Folkpartiet Utifrån det studerade empiriska materialet kan slutsatsen dras att Folkpartiet och liberalismen har en stark aktörssyn på kriminaliteten och kriminalpolitiken. Det är aktörer som styr, strukturerna påverkar dock aktörerna och det är viktigt att samhället står för strukturen som kan avhålla från kriminalitet. Dock ser man tendens till att strukturerna lyfts fram i vissa avseenden gällande hur uppväxtmiljön och skolan kan påverka individens benägenhet att begå brott. Folkpartiet förespråkar större befogenheter till skolan att ingripa och skolan skall ha som mål att överföra positiva normer till barn och ungdomar. Sämre uppväxtvillkor för barn och ungdomar är ett stort problem som skapar kriminalitet och här är det strukturerna som påverkar. När polisen inte griper skyldiga brottslingar så minskar förtroendet för rättsstaten vilket är mycket viktigt för liberalismen, att individerna har förtroende för att staten kan garantera rättvisa och rättigheter för individerna. Nattväktarstaten ska garantera individerna trygghet och se till att samhället fungerar. Rättsstaten är statens primära uppgift i ideologin och nu menar man att denna är på reträtt. Folk måste ha förtroende för rättsskipningen för att samhället ska fungera. Folkpartiet och liberalismen främst lyfter individens fri- och rättigheter i ideologin vilket också präglar partiprogrammet och de kriminalpolitiska motionerna. Dock kan sägas att Folkpartiet erkänner strukturernas roll till viss del i partiprogram och främst i motionerna genom att man erkänner den sociala strukturens betydelse och den omgivning som individen befinner sig i påverkar kriminellt beteende. Dock påvisar man att det är 39 individen som bär ansvaret över sina handlingar och straffet har en viktig funktion i kriminalpolitiken för att markera samhällets syn på kriminellt beteende. Strukturen har en svag roll och främst är det samhällets förebyggande arbete som präglas av en strukturssyn i Folkpartiets motioner. Folkpartiet för en politik i motionerna som är väl sammanbunden med partiets ideologi genom att partiets centrala värden lyfts fram även här. Dock lyfts inte det individuella perspektivet lika tydligt i motionerna som i ideologin utan i motionerna ses kriminaliteten mer som ett gemensamt samhällsproblem och man söker orsaker och lösningar i hela samhället. Man betonar det gemensamma ansvaret som samhället har genom exempelvis skola och polisens uppgift på ett annorlunda sätt gentemot ideologin. 5.1.4 Konservatismen och Moderaterna Konservatismen präglas av en stark strukturssyn där nationen och familjen är viktiga strukturer i samhället. Aktörer lyfts till viss del fram, men den konservativa ideologin präglas av en svag aktörssyn. Moderaternas partiprogram och motionerna präglas dock av en svag strukturssyn och en stark aktörssyn. Moderaterna lyfter fram individens ansvar för sitt liv i större utsträckning än Folkpartiet och liberalismen som traditionellt är den mer aktörsinriktade ideologin. Moderaterna är därmed det parti som skiljer sig mest från ursprungsideologin i frågan om hur man ser på kriminaliteten utifrån teorin om aktörer och strukturer. Detta kan dock knytas an till att Moderaterna numera kallar sig liberalkonservativa och därmed kan detta förklara det starka aktörsperspektivet. Moderaternas kriminalpolitik är med betydande skillnad mer aktörsinriktat än den konservativa ideologin. Moderaterna förespråkar det individuella ansvaret mer än vad Folkpartiet gör. Aktörerna och deras rationella val är i fokus men man erkänner att strukturer påverkar individen och man tillstår att vissa sociala miljöer kan medföra ökad risk för kriminalitet. Främst är familjen en viktig struktur som ska föra vidare den normbildning som samhället bygger på. Dock finns vissa brister i denna normbildning. Rättsstaten är i fokus i Moderaternas motioner, och man kräver hårdare tag mot kriminaliteten för att öka förtroendet för rättsstaten och för att visa både samhället och den kriminella att brott är allvarligt och brott skall mötas av direkt reaktion av samhället och straffet är en del av detta. Individen har rätt till trygghet i sin tillvaro och denna trygghet skall garanteras av staten. Rättsstaten är viktig och man måste ha förtroende för denna, liksom man måste tro på nationen. Staten ska kunna beskydda dess invånare och deras egendom, vilket hör hemma i den konservativa ideologin. Problemet med kriminaliteten är enligt Moderaterna inte grundat i strukturen utan i aktörernas agerande, men lösningen finns i att staten står emot och straffar de individer som avviker från 40 samhällets normer. Detta speglar en svag strukturssyn då man betonar att kriminalitetens uppkomst främst är aktörsstyrt. Moderaterna menar att det är brottslingen som gör sina egna val, inga strukturer kan styra över individen som gör sina egna val. Konservatismen som ideologi präglas av en stark strukturssyn där familjen och nationen är de primära strukturerna. Men Moderaterna lyfter främst fram aktörsperspektivet i sitt partiprogram och än mer tydligt i de studerade kriminalpolitiska motionerna. Man ser individuella faktorer som orsaker till kriminalitet och man lyfter fram individens ansvar att göra rationella val och att ta sitt ansvar för begångna brott. Här liksom hos Folkpartiet lyfter man frågan om hårdare straff som en viktig åtgärd mot kriminaliteten. 5.2 Önskvärd kriminalpolitik diskussion om likheter och skillnader mellan partierna Studien har givit svar på frågor om vilket synsätt som präglar de studerade partiernas kriminalpolitik vilket grundas i partiernas syn på kriminalitet. Det kan konstateras att partierna till viss del förespråkar en liknande kriminalpolitik där främst krav på fler poliser i samhället är det primära målet. Dessa poliser ska arbeta förebyggande mot brott och en ökad polisiär närvaro i samhället kan också förhindra att brott begås, vilket partierna är överens om. Förutom att det krävs fler poliser är partierna överens om att man bör samordna polisens verksamhet till en myndighet, dock är de inte överens om hur denna sammanslagning till en myndighet skulle se ut. Dessutom kräver de tre partierna mer pengar till kriminalvården med krav på att kriminalvården effektiviserar sitt arbete och använder kvalificerade metoder. Folkpartiet och Moderaterna förespråkar hårdare straff medan Socialdemokraterna menar att hårdare straff inte ger mindre kriminalitet. Hur de hårdare straffen ska se ut skiljer sig dock mellan Folkpartiet och Moderaterna. Dessa båda partier menar att återfallsförbrytare skall dömas hårdare om de begår nya brott och hela straffskalan skall användas. De är överens om att det krävs krafttag emot ungdomsbrottsligheten men inte hur detta ska se ut. Socialdemokraterna lyfter fram att krafttag bör tas emot den ekonomiska brottsligheten medan denna typ av brottslighet inte alls tas upp av Moderaterna, och Folkpartiet menar att Ekobrottsmyndigheten bör läggas ner då man enligt dem inte bör ha en särskild myndighet för en viss typ av brott. Frågan om den ekonomiska brottsligheten kan också knytas an till den ideologiska bakgrunden där Socialdemokraterna och socialismen ser ekonomisk brottslighet som exempelvis skattebrott som ett brott mot den gemensamma välfärdsstaten då man undanhåller inkomster från beskattning vilket visar den tydliga strukturssynen hos Socialdemokraterna. Moderaterna och Folkpartiet lyfter istället fram brott mot personer som 41 den primära brottsligheten och brottsoffrens roll i rättskedjan vilket kan knytas an till den tydliga aktörssyn som präglar dessa partier. Brottsoffrens roll bör stärkas enligt alla partierna men Moderaterna och Folkpartiet menar att man genom att låsa in brottslingar uppnår säkerhet för samhället och för brottsoffret medan Socialdemokraterna tror mer på frivård för att återanpassa den kriminella till ett vardagligt liv. Partierna har liknande tankar om och framhåller vikten av förebyggande arbete för att minska riskerna att ungdomar hamnar i kriminalitet. Dock ser detta förebyggande arbete inte likadant ut i de olika partimotionerna vilket också hör samman med att partierna har olika syn på kriminaliteten som samhällsproblem och därmed ser också åtgärderna mot kriminaliteten olika ut. Socialdemokraterna ser kriminaliteten främst som en följd av klasskillnader i samhället och utanförskap på grund av ekonomi och olika sociala förhållanden. Moderaterna är det parti som i de studerade motionerna främst framhåller individens eget ansvar över sina handlingar och man betonar att det är individen själv som gör sina egna val och måste stå till svars sina för handlingar vilket Folkpartiet också framhåller i sina motioner. Moderaterna förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten genom att man måste förtydliga det individuella ansvaret hos den kriminella. Man betonar detta ansvar att varje människa bestämmer över sitt eget liv och måste ta ansvar för sina handlingar. Vad gäller orsakerna till brott så talar de tre partierna om strukturer i samhället såsom utanförskap på grund av bristande familjeförhållanden och liknande. Dock har Socialdemokraterna en starkare syn på strukturerna som måste förändras för att bekämpa kriminaliteten och då handlar det inte främst om brottsförebyggande arbete utan om en förändring av samhället i stort, där klasskillnader och ojämlikhet bekämpas genom exempelvis inkomstutjämning i linje med den reformistiska socialismen. Folkpartiet vill också satsa på brottsförebyggande arbete men mer med fokus på att stödja individen så att denne kan bli en fri samhällsmedborgare som kan fatta rationella beslut i likhet med liberalismens ideal. Här betonas att tilltron till rättsstaten måste stärkas då detta är statens primära uppgift enligt Folkpartiet och liberalismen. Moderaterna talar också om rättsstatens förfall och att man måste öka tilltron till denna. Dessutom måste man tydligare visa vilka normer samhället vilar på. Detta är främst familjens ansvar och även vårt gemensamma ansvar. Moderaterna menar att i slutändan är det ändå individen som fattar beslut om sitt eget liv i enlighet med den konservativa ideologin. Moderaterna framhåller, i enlighet med den konservativa ideologin, familjens ansvar att förmedla samhällets normer och värderingar till barn och ungdomar. Detta lyfts även fram av Socialdemokraterna och Folkpartiet genom föräldrarnas 42 ansvar att uppfostra sina barn, men det är anmärkningsvärt tydligt hos Moderaterna att familjen som normbärare är viktig. Dålig normbildning från vuxenvärlden som en grogrund för kriminalitet lyfts fram av de tre partierna. Att samhälleliga strukturer är en orsak till kriminaliteten uppmärksammas främst av Socialdemokraterna och man framställer brottslingen som en person som råkat ut för orättvisor medan Folkpartiet och Moderaterna menar att brottslingen har valt en kriminell väg i livet och det är i detta val man kan försöka påverka individen. Socialdemokraterna menar att man bör förändra strukturen för att motverka kriminaliteten genom att minska klassklyftorna i samhället medan Folkpartiet och Moderaterna menar att man ska försöka uppnå god normbildning i samhället för att individerna ska göra rationella val i sitt liv. Socialdemokraterna lyfter fram brott mot samhället, som exempelvis ekonomisk brottslighet, medan Moderaterna och Folkpartiet främst betonar brott mot person i sina motioner. Framställningen av brottsligheten som samhällsproblem är hos Moderaterna grövre och de målar upp ett skräckscenario där brottsligheten har tagit över samhället. Folkpartiet gör liknande framställningar där man talar om ett rättsväsende på reträtt och frågan om förtroendet för rättsstaten är primärt hos Moderaterna och Folkpartiet vilket också kan anknytas till konservatismen och liberalismen där rättsstaten har en särställning då denna ska se till att människor kan agera i samhället på lika villkor. Satsningar för att bekämpa ungdomsvåldet betonas från samtliga partier och även om dessa satsningar skiljer sig något mellan de olika partierna så har de gemensamt att man bör arbeta förebyggande genom att undvika utanförskap och detta arbete skall främst göras i skolan där krafttag mot mobbing betonas. Folkpartiet och Moderaterna vill ge skolan och personalen större befogenheter att ingripa när elever begår brott och rätt att beslagta föremål. Dessutom anser Moderaterna att skolan bör informeras när en ung individ begått brott för att man bör hantera situationen även i skolan. Ungdomsfängelser av olika slag nämns hos Folkpartiet och Moderaterna medan Socialdemokraterna snarare betonar det förebyggande arbetet och ungdomstjänst, medling och vård inom socialtjänsten som påföljd när unga begår brott. Moderaterna vill att polisen ska utreda brott även när gärningsmannen är under 15 år och Folkpartiet har liknande förslag som Moderaterna om frihetsberövande för ungdomar på så kallade ”helghem”. Om den allmänna uppfattningen som presenterades inledningsvis i denna uppsats är att kriminalpolitiken inte skiljer sig nämnvärt beroende på vem som styr Sverige så kan dessa likheter och skillnader vara avgörande för att visa på att det finns skillnader men också 43 likheter. Den främsta slutsatsen som kan dras är att partierna över partigränserna är överens om att kriminellt beteende är beroende av flera olika bakgrundsfaktorer och man kan inte förklara alla fall efter samma modell, men det finns vissa tendenser som partierna väljer att framställa och utifrån den framställning som varje parti gör så kommer man med förslag på åtgärder och även dessa kan knytas an till teorin om aktörer och strukturer som det grundläggande perspektivet. Den avgörande skillnaden är att Socialdemokraterna ser kriminaliteten som ett strukturproblem och man ser lösningarna i strukturella förändringar i samhället. Folkpartiet och Moderaterna har i huvudsak en aktörssyn på kriminaliteten och de primära åtgärderna som presenteras genom kriminalpolitiken handlar om hårdare straff vilket är en aktörspräglad lösning på problemet. Till viss del ser man att vissa strukturella förändringar kan krävas, såsom förändringar av sociala miljöer och villkor för barn och ungdomar i utsatta miljöer. 5.3 Sammanfattade slutsatser – hårdare tag mot brottsligheten? Utifrån de resultat som konstaterats i denna studie så kan sägas att den aktuella samhällsdebatten kring hårdare tag mot brottsligheten förespråkas av alla de tre studerade partierna. Dock ska här framhållas att ”hårdare tag” innebär olika åtgärder för de olika partierna. Socialdemokraterna ser kriminaliteten som ett strukturproblem som grundas i klyftor och orättvisor i samhället och man har som primärt mål med kriminalpolitiken att utjämna klassklyftor i samhället och att motverka arbetslöshet och segregation som man ser som stora problem som kan resultera i socialt och ekonomiskt utanförskap vilket kan leda till kriminalitet. För Socialdemokraterna handlar hårdare tag om att man måste förändra strukturerna och komma åt problemen som ger kriminalitet. Folkpartiet förespråkar också hårdare tag mot brottsligheten men här fokuserar man främst på att åtgärder måste sättas in tidigt när en individ visar tecken på kriminellt beteende. Folkpartiet anser att kriminaliseringen av beteenden måste vara mer restriktiv för att de lagar som finns ska få en tyngre innebörd. Man bör använda de lagar man redan har och använda hela straffskalan vid tilldömande av påföljder. Moderaterna är det parti av de tre studerade som är tydligast i sin framställning av att hårdare tag mot brottsligheten bör innebära att man dömer kriminella till hårdare straff och att återfallsförbrytare skall straffas hårdare. Frihetsberövandet är viktigt för Moderaterna för att markera att samhället inte accepterar kriminalitet. Frågan om synen på kriminaliteten och om denna härstammar ur partiernas ideologi eller om de tagit intryck av andra faktorer så kan konstateras att Socialdemokraterna och den reformistiska socialismen till stor del överensstämmer i sin syn på samhället och de problem 44 som kan uppstå. Folkpartiet har en liberal syn på kriminaliteten som överensstämmer med ideologin till stor del och de värden som ideologin förespråkar finns även representerat i Folkpartiets kriminalpolitik. Moderaterna förespråkar en hårdare kriminalpolitik än de två andra studerade partierna och denna politik skiljer sig från den konservativa ideologin på flera plan. Moderaterna är det parti som tycks tagit mest intryck från andra idéer i utformandet av kriminalpolitiken då man framhåller individens val som primär orsak till kriminaliteten vilket skiljer sig till viss del från ideologin medan man likt den konservativa ideologin förespråkar statens roll som rättsskipare familjens roll som förmedlare och bevarare av lagar och regler. För att återanknyta till citatet från nationalencyklopedin i inledningen så kan slutsatsen dras att det kanske inte går att påverka kriminalpolitiken så mycket oavsett vilket parti som styr eftersom kriminaliteten påverkas av så många yttre faktorer. Påföljdspolitiken blir därmed det enda verktyg som blir tydligt inom kriminalpolitikens område. Krav på hårdare straff blir därför lösningen på ett växande samhällsproblem som är mångbottnat och komplicerat. 45 SAMMANFATTNING Denna studie visar hur kriminalpolitiken framställts i partiprogram och motioner av tre etablerade politiska partier 2000-2009. Den syn som presenteras på kriminalitet och kriminalpolitik har anknutits till partiernas ursprungsideologier. Det empiriska materialet har bearbetats utifrån teorin om aktörer och strukturer för att ge svar på vilket synsätt som är det primära hos partierna. Teorin har operationaliserats i analytiska punkter och en svag och en stark aktörs- respektive strukturssyn har formulerats och använts för att analysera resultaten. Grunden till undersökningen var frågan om hur kriminalpolitiken skiljer sig mellan olika politiska partier utifrån frågan om vilka förändringar som förespråkas inom detta politikområde. Undersökningen visar att partierna till viss del skiljer sig åt och kriminalpolitiken är olika utformad men även likheter finns mellan partierna. Mest lika är Folkpartiet och Moderaterna då de präglas av en stark aktörssyn på kriminaliteten som samhällsproblem där man lyfter fram individens eget ansvar över sina handlingar. Åtgärderna mot kriminaliteten som lyfts fram av dessa två partier präglas av strafftillämpningen av lagarna ibland genom hårdare straff och framförallt av möjligheten till att frihetsberöva ungdomar som begår brott. Socialdemokraterna skiljer sig från de övriga två studerade partierna genom att Socialdemokraterna och socialismen har en strukturssyn på kriminaliteten och de åtgärder som presenteras mot kriminaliteten handlar främst om förändringar av samhällsstrukturen för att minska klassklyftor och orättvisor i samhället. Ett annat syfte med studien var att knyta an partiernas kriminalpolitik till deras ursprungsideologier vilket gav resultatet att Moderaterna förefaller vara det parti som skiljer sig mest ifrån sin ursprungsideologi genom att man tydligare förespråkar individens roll genom aktörsperspektivet i det politiska programmet och motionerna än vad ideologin gör. Folkpartiet och Socialdemokraterna förespråkar samma värden i partiprogrammen och de studerade kriminalpolitiska motionerna som ideologin präglas av. Liberalismens individcentrering och socialismens klassfokusering finns representerat på ett tydligt sätt hos Folkpartiet och Socialdemokraterna i de studerade dokumenten. De slutsatser som presenterats av denna studie talar för att Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna har olika syn på kriminaliteten som samhällsproblem utifrån ideologi, partiprogram och kriminalpolitiska motioner. De åtgärder som partierna presenterar för att motverka kriminaliteten liknar varandra på vissa plan medan de skiljer sig åt i andra avseenden. Det kan konstateras att Folkpartiet och Moderaterna har liknande förslag på kriminalpolitiska åtgärder medan Socialdemokraterna förespråkar en annan kriminalpolitik. 46 REFERENSLISTA Beckman, Ludvig, (2007), Grundbok i idéanalys. Stockholm, Santérus förlag Björklund, Stefan, (1976), Politisk teori. Stockholm, Bokförlaget Aldus. Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wägnerud Lena, (2007), Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Tredje upplagan. Stockholm; Norstedts Juridik AB. Freivalds, Laila, (1999) Makt och maktlöshet. Kriminalpolitiken som styrmedel. Artikel i Tidskriften Apropå. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ Brottsförebyggande Rådet. http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=09. Makt och maktlöshet&url=/dynamaster/file_archive/050118/dadf90dfb311160d615b94c45cad2e80/990 93013591.pdf Ivaska, Anna (2008), Inne eller ute? En studie om den svenska straffutvecklingens väg mot kriminalvård i frihet. C-uppsats, Statsvetenskap. Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap. Luleå; Luleå Tekniska Universitet. Johansson, Björn (2001), Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner. Statsvetenskaplig Tidskrift 104(2), s. 97-114. Kyvsgard, Britta (1999) Motsättningarnas kriminalpolitik. Pendling mellan defensiv och offensiv modell. Artikel i Tidskriften Apropå. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ Brottsförebyggande Rådet. http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=03. Motsättningarnas kriminalpolitik&url=/dynamaster/file_archive/050118/ed790e17130e15579844f926738f7e9c/ 99093012164.pdf Larsson, Reidar (1997), Politiska ideologier i vår tid. Lund; Studentlitteratur. 47 Ljunggren, Stig- Björn (2002), Ideologier. Andra upplagan. Stockholm; Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB. Lundgren, Göran (2009), Svensk kriminalpolitik. En partipolitisk fallstudie av socialdemokraternas och moderaternas kriminalpolitik. C-uppsats, Statsvetenskap. Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Avdelningen för samhällsvetenskap. Luleå; Luleå Tekniska Universitet. Lundquist, Lennart (1984), Aktörer och strukturer. Statsvetenskaplig Tidskrift 87(1), s. 1-21. Motion till riksdagen 2008/09:Ju379 av Mona Sahlin m.fl. (s) Bekämpa den grova kriminaliteten och brottens orsaker. www.riksdagen.se Motion till riksdagen 2009/10:Ju427 av Thomas Bodström m.fl. (s) Trygghet mot brott. www.riksdagen.se Motion till riksdagen 2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (Fp) Stärkt rättstrygghet och rättssäkerhet. www.riksdagen.se Motion till riksdagen 2005/06:Ju533 av Lars Leijonborg m.fl. (Fp) Bekämpande av ungdomsbrottsligheten. www.riksdagen.se Motion till riksdagen 2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) Lågtolerans mot brott – en ny syn på rättsväsendet. www.riksdagen.se Motion till risdagen 2005/06:Ju410 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) Brottsbekämpning. www.riksdagen.se 48 Partiprogram för Socialdemokraterna (2001) Antaget vid partikongressen 2001. www.socialdemokraterna.se Partiprogram för Folkpartiet Liberalerna (2007) Frihet att växa. Antaget vid landsmötet i Göteborg 1997, reviderat vid landsmötena 1999, 2001, 2003 och 2007. www.liberal.se Handlingsprogram för Moderaterna (2007) Vår tids arbetarparti. Idéprogram för Moderaterna (2001) 2001:års Idéprogram. (Tillsammans bildar idéprogrammet och handlingsprogrammet Moderaternas partiprogram.) www.moderat.se Rothstein, Bo (1988), Aktör – Strukturansatsen: Ett metodologiskt dilemma. Statsvetenskaplig Tidskrift 91(1), s. 27-40. Tham, Henrik (1999), Lag & ordning som vänsterprojekt? Socialdemokratin och kriminalpolitiken. Artikel i Tidskriften Apropå. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ Brottsförebyggande Rådet. http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=06. Lag och ordning som vänsterprojekt?&url=/dynamaster/file_archive/050118/cf706b4cba0a719c7780e98bbd898d8d /99093012461.pdf www.ne.se Sökord: ”kriminalpolitik” 49
© Copyright 2024