Hårdare tag mot brottsligheten?

Lärarprogrammet
Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv
Hårdare tag mot brottsligheten?
Tre etablerade politiska partiers syn på kriminalitet och kriminalpolitik
Julia Karlsson
D-uppsats 15 hp
Linnéuniversitetet
Höstterminen 2009
Handledare: Gunnar Hansson
Institutionen för samhällsvetenskaper
1
Linnéuniversitetet Kalmar
Institutionen för samhällsvetenskaper
Arbetets art:
D-uppsats, 15 hp
Lärarprogrammet
Samhällsutveckling med ett internationellt perspektiv
Titel:
Hårdare tag mot brottsligheten?
Tre etablerade politiska partiers syn på kriminalitet och
kriminalpolitik
Författare:
Julia Karlsson
Handledare:
Gunnar Hansson
ABSTRACT
This study analyzes the political view of criminality and crime politics in three political
parties in the Swedish parliament, Socialdemokraterna, Folkpartiet and Moderaterna. The
study seeks to describe which kind of view these parties present on the criminality in our
society. The material for this study is the ideologies that the parties descend from which are,
socialism, liberalism and conservatism, the political programs of these three parties have also
been studied as well as the parties proposals, political documents in the Swedish parliament.
The current public debate shows that the crime politics is an attractive question and the parties
may seem to have similar proposals on how to lower the criminality in our society. The theory
that has been used to describe the results of the study is “actors and structures” and the results
are related to this theory as well as the theory has been used as an instrument to explain and
sort the material and the results.
The results of the study show that the parties are different in their views on criminality as a
problem in our society. Socialdemokraterna has a structural view while Folkpartiet and
Moderaterna have a actor-centered- view on criminality and crime politics. The results show
that the parties have a different view of the source of criminality and this leads to different
suggestions on which interventions that are desirable to reduce the criminality.
Key words: criminality, crime politics, actors and structures, ideologies, political views.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING .......................................................................................................... 5
1.1
Problemdiskussion och syftesbeskrivning ............................................................... 5
1.2
Svensk kriminalpolitik .............................................................................................. 6
1.2.1
1.3
2
Angreppssätt .............................................................................................................. 8
TEORI OCH METOD ..................................................................................................... 9
2.1
Aktör-/struktur-teorin............................................................................................... 9
2.1.1
Aktörsbegreppet .............................................................................................................. 9
2.1.2
Strukturbegreppet .......................................................................................................... 10
2.1.3
Aktörer och strukturer påverkar varandra ..................................................................... 11
2.2
Analysschema ........................................................................................................... 12
2.2.1
Aktörstänkandet i tre analytiska punkter ....................................................................... 12
2.2.2
Strukturtänkandet i tre analytiska punkter ..................................................................... 13
2.2.3
Stark och svag aktörssyn ............................................................................................... 14
2.2.4
Stark och svag strukturssyn ........................................................................................... 15
2.2.5
Arbetsschema för det studerade empiriska materialet ................................................... 15
2.3
Ideologierna .............................................................................................................. 16
2.3.1
Socialismen ................................................................................................................... 16
2.3.2
Liberalismen .................................................................................................................. 17
2.3.3
Konservatismen ............................................................................................................. 17
2.4
Frågeställning........................................................................................................... 18
2.5
Metod ........................................................................................................................ 18
2.5.1
Argumentationsanalys ................................................................................................... 18
2.5.2
Urval .............................................................................................................................. 20
2.6
3
Kriminalpolitiken som politisk fråga............................................................................... 6
Avgränsningar ......................................................................................................... 20
PARTIERNA OCH IDEOLOGIERNA ....................................................................... 21
3.1
Socialdemokraterna och den reformistiska socialismen ...................................... 21
3.2
Folkpartiet och liberalismen ................................................................................... 23
3.3
Moderaterna och konservatismen .......................................................................... 24
3
4
PARTIERNAS SYN PÅ KRIMINALITET OCH KRIMINALPOLITIKEN.......... 27
4.1
4.1.1
Socialisationen............................................................................................................... 27
4.1.2
Idéstrukturer och beteendestrukturer ............................................................................. 28
4.1.3
Restriktioner och normstrukturer .................................................................................. 29
4.2
Folkpartiets kriminalpolitik ................................................................................... 30
4.2.1
Restriktioner och normstrukturer .................................................................................. 31
4.2.2
Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen ................ 32
4.2.3
Aktörernas handlingsutrymme ...................................................................................... 33
4.3
5
Socialdemokraternas kriminalpolitik .................................................................... 27
Moderaternas kriminalpolitik ................................................................................ 34
4.3.1
Rationella val ................................................................................................................. 34
4.3.2
Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen ................ 35
4.3.3
Restriktioner och normstrukturer .................................................................................. 36
SLUTSATSER ................................................................................................................ 38
5.1
Sammanfattning utifrån det empiriska materialet............................................... 38
5.1.1
Arbetsschemat ............................................................................................................... 38
5.1.2
Socialismen och Socialdemokraterna ............................................................................ 38
5.1.3
Liberalismen och Folkpartiet ......................................................................................... 39
5.1.4
Konservatismen och Moderaterna ................................................................................. 40
5.2
Önskvärd kriminalpolitik –diskussion om likheter och skillnader mellan partierna .. 41
5.3
Sammanfattade slutsatser – hårdare tag mot brottsligheten? ............................ 44
SAMMANFATTNING .......................................................................................................... 46
REFERENSLISTA................................................................................................................. 47
4
1
INLEDNING
”Vad gäller kriminalpolitikens effektivitet råder relativt stor enighet om att brottsligheten främst
bestäms av förhållanden som ligger utanför kriminalpolitiken i dess snäva, statsrättsliga mening.
Historiskt är det svårt att urskilja några påtagliga effekter av förändringar i påföljdspolitiken.
Under de förutsättningar som gäller för politiken i en demokratisk rättsstat och med knappa
resurser kan kriminalpolitikens effekter på brottslighetens volym och struktur inte heller förväntas
bli annat än begränsade.”1
Detta citat speglar måhända en vanlig uppfattning om den svenska kriminalpolitiken. Oavsett
vilket politiskt parti som innehar regeringsmakten i Sverige så är det inte endast
kriminalpolitiken som påverkar kriminalitetens utbredning i samhället utan det är flera andra
faktorer som påverkar detta samhällsfenomen. I dagens samhällsdebatt lyfts ofta frågan om
hårdare tag mot brottsligheten. Från regeringen och oppositionen reses krav på fler poliser och
mer förebyggande arbete lyfts fram för att avvärja kriminaliteten från båda håll. De åtgärder
som kriminalpolitiken sätter emot brottsligheten ger inte tydliga resultat och de politiska
partierna kan tyckas likna varandra när det gäller kriminalpolitiken. Frågan om kriminaliteten
i samhället är ständigt aktuell och åsikter om kriminalitet och kriminalpolitik inom olika
politiska åskådningar är i fokus i denna studie. Syftet är att studera kriminalpolitiken utifrån
ett politiskt- analytiskt perspektiv för att knyta an den aktuella politiken till kriminaliteten som
samhällsproblem.
1.1
Problemdiskussion och syftesbeskrivning
Debatten idag handlar ofta om att man måste möta kriminaliteten med hårdare tag. Den
undersökning som presenteras i denna uppsats är en jämförelse mellan tre politiska partier och
ideologier och synen på kriminalpolitik. De tre övergripande ideologierna, socialism,
liberalism och konservatism kommer att analyseras utifrån synen på kriminalitet och åsikter
om
hur
kriminalpolitiken
bör
bedrivas.
De
politiska
partier
som
studerats
är
Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna. Syftet med denna jämförelse partierna
emellan är att lyfta fram kriminalpolitiken som samhällsfråga och att försöka spåra partiernas
grundidé i deras kriminalpolitik. Av tradition betraktas Socialdemokraterna som anhängare till
socialismen, Folkpartiet till liberalismen och Moderata Samlingspartiet till konservatismen
och därför har jag valt att analysera kriminalpolitiken i förhållande till dessa
ursprungsideologier. Syftet är att studera de tre partierna och ideologierna som dessa
förespråkar och hur kriminalpolitiken och politiska utspel i dessa frågor har sett ut under en
tidsperiod från år 2000 till idag 2009. Det empiriska material som ligger till grund för denna
1
Nationalencyklopedin, Sökord: kriminalpolitik, www.ne.se
5
studie är partiprogram och partimotioner från Socialdemokraterna, Folkpartiet och
Moderaterna åren 2000-2009. Dessa tre partier har haft inflytande över kriminalpolitikens
utformning under lång tid och det finns anledning att anta att de kommer att påverka
utformningen av kriminalpolitiken under lång tid framöver. Ideologierna som analyserats är
normativa och talar för en önskan om hur samhället bör se ut. Partiprogrammen är baserade
på ideologin och anknutna till den aktuella verkligheten som vårt svenska samhälle utgör. De
kriminalpolitiska motionerna är utformade utifrån ideologisk bakgrund och man lyfter fram de
delar av kriminalpolitiken som är viktigast för respektive politiskt parti.
Tidigare arbeten inom detta område har studerat kriminalpolitiken utifrån påföljdsdebatten
och knutit an kriminalpolitiken till sociologiska teorier om kriminalitetens uppkomst. Anna
Ivaska2 har studerat straffutvecklingen i Sverige och hur olika reformer av Kriminalvården
har påverkat samhället och framförallt synen på frivårdens utvecklig i Sverige. Göran
Lundgren3 har granskat Socialdemokraternas
och Moderaternas
uppfattningar om
kriminalpolitikens grund och skillnader mellan partiernas kriminalpolitik i förhållande till två
sociologiska teorier. Dessa arbeten har skapat en grund för undersökningen som genomförts i
denna uppsats och givit inspiration till utformningen av det vetenskapliga problem som
analyserats i denna studie.
1.2
Svensk kriminalpolitik
Kriminalpolitik återspeglar det samhällsvetenskapliga perspektivet på straffrätten där det
handlar om vad man i samhället kan uppnå med straffet. Kriminalpolitiken är viktig för
utformningen av straffrättsliga lagar och de signalerar vilken syn statsmakten har på brott och
straff. Vad som anses brottsligt straffrättsligt ger medborgarna signaler om vad som är tillåtet
och inte. Straffet kan ha olika funktioner och syften, allmänpreventivt, att avskräcka andra
individer i samhället från att begå brott, eller att avskräcka just individen som begått brottet
genom det individualpreventiva syftet. Oftast avser man genom straffet åstadkomma en
kombination av dessa båda. Hur kriminalpolitiken utformas återspeglar generellt en viktig
aspekt av samhället vi lever i. Synen på kriminaliteten och utformningen av kriminalpolitiken
talar om hur politiska partier ser på samhället.
1.2.1
Kriminalpolitiken som politisk fråga
Svensk kriminalpolitik bör tillskrivas det parti som innehar regeringsmakten då det är detta
parti som kan genomföra förändringar i kriminalpolitiken och på så sätt prägla utvecklingen
2
3
Ivaska, Anna, 2008. Inne eller ute? C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet.
Lundgren, Göran, 2009. Svensk kriminalpolitik. C-uppsats, Luleå Tekniska Universitet.
6
av densamma.4 Men, detta betyder inte att orsaker till förändringar i kriminalpolitiken enbart
kan knytas an till ett parti som haft regeringsmakten, förändringarna bör inte nödvändigtvis
ses som uttryck för ett partiideal. Partierna utformar inte sin kriminalpolitik i isolering utan
denna politik påverkas av brottsutvecklingen i samhället, ekonomiska faktorer, allmän debatt
och media och även av den politiska oppositionen. Kriminalpolitiken pendlar mellan att vara
defensiv och offensiv.5 Den defensiva modellen syftar till att vara restriktiv med att
kriminalisera olika beteenden och företeelser medan den offensiva kriminalpolitiken ser
straffet som ett medel för att förebygga och lösa samhällsproblem. Brottsligheten har varit
stabil under 1990-talet, men under en 50-års-period har kriminaliteten ökat dramatiskt
samtidigt som antalet lagförda brott varit konstant.6 Den förändrade kriminaliteten beror på
flera faktorer och några av dessa är att rörligheten för befolkningen har ökat både över
nationsgränserna och inom Sverige. Befolkningen har fått högre levnadsstandard vilket har
resulterat ibland annat i fler bilbrott, stölder och förmögenhetsbrott. Dagens kriminalpolitik
rymmer mer än den traditionella kriminalpolitiken som främst handlat om straffsystemets
utformning. Genom att samhället har förändrats så ställs nya krav på kriminalpolitiken.7 Det
krävs en helhetssyn på problemet där det förebyggande arbetet är en viktig del.
Kriminalpolitiken
måste
bygga
på
kunskap
och
hårdare
straff
har
inom
kriminologiforskningen visat mycket liten effekt på brottsligheten. Brott måste förebyggas
och man måste se alternativa former för straff och påföljder.
En omtalad kriminolog drar följande slutsatser om vilken roll kriminalpolitiken har i svensk
politik: ”I Sverige förefaller det finnas en tendens inom kriminalpolitiken till vad som
benämnts symbolisk lagstiftning. Politikerna utnyttjar alltmer straffrätten som ett sätt att
uttrycka vad de uppfattar vara centrala samhällsvärden.”8 Vissa lagar blir symboler för vilket
beteende som är önskvärt och framförallt vilket beteende som inte önskas hos medborgarna
genom att man kriminaliserar vissa handlingar. Ett exempel på en sådan kriminalisering av
beteende är sexköplagen som talar om att prostitution inte är önskvärt. En orsak till
kriminalpolitikens roll idag är att Sverige har fått mindre att säga till om på många områden
genom medlemskapet i EU och därmed återstår bara vissa områden att förfoga över varav
4
Tham, Henrik, 1999. Lag & ordning som vänsterprojekt? Socialdemokratin och kriminalpolitiken.
Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ. s. 98.
5
Kyvsgard, Britta 1999. Motsättningarnas kriminalpolitik. Pendling mellan defensiv och offensiv modell.
Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ s. 38.
6
Freivalds, Laila, 1999. Makt och maktlöshet. Kriminalpolitiken som styrmedel.
Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ s 163.
7
Freivalds (a.a.) s.164.
8
Tham. (a.a.) s.106.
7
brottsligheten är ett sådant. Detta är ett område där man fortfarande kan visa handlingskraft på
den nationella arenan.9 De politiska partierna har olika syn på kriminaliteten som
samhällsproblem, men i vissa avseenden har de en liknande syn på vilka åtgärder som bör
sättas in för att bekämpa brottsligheten i samhället. Forskning har visat att de politiska
partierna främst använder kriminalpolitiken som symbolisk lagstiftning för att uttrycka sina
uppfattningar om vilka värden som bör lyftas fram i samhället och för att genom
strafflagstiftningen tala om vad som är önskvärt beteende hos samhällsmedborgarna.
1.3
Angreppssätt
Utifrån den diskussion som förs kring kriminalpolitiken idag så analyseras i denna studie tre
valda politiska partier utifrån deras ursprungsideologi, partiprogram och kriminalpolitiska
motioner utifrån teorin om aktörer och strukturer för att systematiskt beskriva och analysera
denna samhällsfråga.
Denna uppsats avser spegla dels de studerade partierna och ideologiernas syn på
kriminaliteten som samhällsfenomen, dels kriminalpolitiken som den framställts av partierna
under den studerade tidsperioden. De slutsatser som dras av materialet kommer att dels
behandla synen på kriminalitet, och vilken kriminalpolitik som förordas. Genom detta
angreppssätt så är uppsatsen präglad av nedanstående mönster:
Kriminalitet Kriminalpolitik
Ideologierna
Partiprogrammen
Motionerna
Uppsatsen avser studera partiernas syn på kriminalitet och deras kriminalpolitik, vilka har en
relation som kan beskrivas som ovan. Det empiriska material som studeras anses representera
partiernas och ideologiernas syn på kriminaliteten som samhällsfråga och dessutom präglas
partiprogrammen och motionerna av den politik som partierna förespråkar för att motverka
kriminaliteten vilket resulterar i kriminalpolitiken. Ideologierna uttrycker en syn på
människan och samhället, och vilken önskan som finns om hur samhället bör se ut. Utifrån
detta skapas en bild av kriminaliteten och de åtgärder som bör sättas in mot detta. Denna
modell presenteras för att visa att uppsatsen i sin helhet kommer att präglas av synen på
kriminalitet och kriminalpolitiken som begrepp som är relaterade till varandra och
sammanlänkade, men de är ändå analytiskt åtskilda.
9
Tham, (a.a.) s.107.
8
2
TEORI OCH METOD
2.1
Aktör-/struktur-teorin
Den teori som används som instrument för att förklara de empiriska resultat som denna studie
ger är aktör-/struktur-teorin som präglas av skilda synsätt på individen kontra
samhällssystemet i fråga om vad som styr utvecklingen för samhälle och individ. I den
aktuella studien av svensk kriminalpolitik under 2000-talet så appliceras teorin i kommande
redogörelse på tre riksdagspartier och deras partiprogram och motioner om kriminalpolitiken.
För att knyta an partiernas kriminalpolitiska strävanden till teorin så analyseras motionerna
utifrån denna för att klassificera partiernas synsätt och deras position knyts an till de
ursprungliga ideologierna. Teorin används för att studera vad de politiska partierna fokuserar
vid i sin politik, främst då i deras kriminalpolitiska strävanden som framställs i de motioner
som studeras i denna undersökning. Utifrån teorin skapas analyspunkter och ett arbetsschema
som appliceras på det empiriska materialet längre fram, i kapitel 3 och 4.
2.1.1
Aktörsbegreppet
Aktörer kan vara individer eller organisationer. Ett viktigt begrepp i förhållande till
aktörsbegreppet är autonomi, vilket handlar om aktörernas handlingsförmåga och
handlingsutrymme.10 Frågan om hur omfattande denna autonomi är för aktörerna förklaras
genom att se till individens möjlighet till självbestämmande. Motsatsen till detta är idén om
att verkligheten är deterministisk eller förutbestämd av andra krafter som individen inte rår
över. Då är individens handlingar enbart ett uttryck för dessa opåverkbara krafter.11
Uppfattningen att individen har full bestämmanderätt och suveränitet över att forma sin egen
tillvaro benämns voluntarism. ”Graden av autonomi i varje situation beror på relationen
mellan aktörernas egenskaper och strukturernas sammansättning.”12 Aktörerna agerar
rationellt, uppställer mål och försöker uppnå dessa med minsta möjliga arbetsinsats.13 Detta
kan återkopplas till ”rational choice”-teorin som innefattar individens beslutsfattande över sitt
eget liv. Människan är enligt ”rational choice” rationell och fri att handla som hon vill.
Individer eller aktörer försöker göra det som de tycker är bäst och politiska partier agerar som
de gör för att försöka maximera de mål man har med sin politik.14 Individens
nyttomaximering är det centrala inom aktörssynen och individens förmåga till egna rationella
val i sitt liv är det primära.
10
Lundquist, Lennart, 1984. Aktörer och strukturer. Statsvetenskaplig Tidskrift 87(1), s. 1.
Lundqvist (a.a.) s.1-2.
12
Ibid. s. 2.
13
Rothstein, Bo, 1988. Aktör-Strukturansatsen:Ett metodologiskt dilemma. Statsvetenskaplig Tidskrift 91(1) s. 29.
14
Rothstein (a.a.) s. 30.
11
9
Aktörerna kan ges preferenser som är determinerade av i vilken social struktur som individen
är placerad. På så sätt kan individens egna val inte alltid styra utvecklingen utan individen är
beroende av omgivande strukturer och omständigheter.15 Aktörer kan vara både individer och
kollektiv i olika konstellationer. Inom statsvetenskapen är olika organisationer betydelsefulla
aktörer och aktörsteorin måste kunna hantera kollektiva och individuella aktörer. Man kan se
till aktörernas handlingsförmåga och frågan om hur aktörerna gör sina val blir då central.16
Kopplat till detta är konsekvenslogiken där det handlar om att analysera sina
handlingsalternativ innan man som aktör gör sina val. Frågan om rationella val hör hemma
här, att aktörerna gör det val som är rationellt.17
2.1.2
Strukturbegreppet
Det finns vissa svårigheter i att precisera strukturbegreppet.18 Vanligen syftar man med
strukturbegreppet på någon form av mönster, vilket exempelvis kan vara socialt eller politiskt,
och detta mönster har en viss beständighet. Samhälleliga strukturer kan ses som processer
eller utveckling av
samhället. Strukturerna kan delas upp
i
idéstrukturer och
beteendestrukturer som präglar samhället genom att legitimera beteende och sätta gränser för
vilka idéer som är realiserbara i samhället för individerna.19 Idéstrukturer består av
verklighetsuppfattningar och värderingar, och beteendestrukturer är de mönster som uppstår
av
människors
individuella
och
kollektiva
handlande.20
Dessa
idéstrukturer
och
beteendestrukturer kan ha politiskt, ekonomiskt eller socialt innehåll. Strukturen speglar något
som är utanför individen och som denne inte har kontroll över. Dessutom kan strukturen ses
som ett medel för, samtidigt som det är resultatet av aktörers sociala praktiska tillämpning.21
En viktig del i analysen av strukturernas påverkan på aktörerna är frågan om socialisation och
på vilket sätt aktörerna påverkas och vilken verklighetsuppfattning de får utifrån den struktur
som individen befinner sig i.22 Socialisationen innebär för individen att denne iklär sig olika
roller i olika sammanhang. En annan viktig faktor är information som ger aktörerna kunskap
om strukturerna.23 Ytterligare en del av detta är restriktioner som exempelvis normstrukturer
som talar om för aktörerna vad som är tillåtet och inte. Strukturerna måste ses på olika nivåer,
i olika dimensioner och det finns olika typer av strukturer i samhället och dessa strukturer har
15
16
17
Rothstein (a.a.) s. 30.
Johansson, Björn, 2001. Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner. Statsvetenskaplig Tidskrift 104(2), s.102.
Johansson (a.a.) s.103.
Rothstein (a.a.) s.32.
19
Lundqvist (a.a.) s. 4.
20
Johansson (a.a.) s. 101.
21
Rothstein (a.a.) s. 33.
22
Lundquist (a a.) s. 10.
23
Lundquist (a.a.) s.11.
18
10
också olika karaktär.24 Strukturbegreppet kan alltså syfta på olika fenomen, men klart är att
strukturerna påverkar individerna och aktörerna.
Strukturernas påverkan på individerna eller aktörerna sker på tre nivåer; på den reglerande
nivån påverkar strukturerna aktörerna genom att omöjliggöra vissa handlingar och genom att
uppmuntra andra handlingar undvika de oönskade. Det handlar om sanktioner och belöningar
och exempel på den reglerande nivån är lagar och konstitutioner. Den normativa nivån
handlar om att strukturerna ger individerna signaler om vad som är önskvärt, rätt och riktigt
och vad som är lämpligt att göra i en viss situation. Den normativa påverkan ger både signaler
om vad som är ett önskvärt mål och hur man på önskvärt sätt kan nå detta mål. Exempel på
sådan normativ påverkan är ideologier, regimer och värderingar. På den kognitiva nivån kan
strukturerna påverka hur individerna tolkar och uppfattar verkligheten.25 Här spelar sociala
identiteter en viktig roll och i vilket sammanhang man bygger denna identitet. ”Sociala
identiteter uppstår i kulturella kontexter.” 26
2.1.3
Aktörer och strukturer påverkar varandra
Det är sällsynt att någon har en renodlad aktörs respektive strukturssyn då de flesta teoretiker
anser att aktörer och strukturer påverkar varandra. Strukturerna påverkar aktörerna på olika
sätt och socialisation och information är viktiga delar att lyfta in i analysen kring strukturernas
påverkan på aktörerna. Den strukturella påverkan på aktörerna kan avse värderingar och
kunskap. Individen står inte helt strukturellt opåverkad. Vilket alternativ som aktören väljer i
olika situationer handlar om riskbenägenhet vilken är beroende av aktörens strukturella
omgivning. Aktörssynen kan återkopplas till den metodologiska individualismen men denna
teori kan inte förklara individernas beslutsfattande i alla situationer då vissa företeelser står
bortom individens/aktörens kontroll vilka istället handlar om strukturella förändringar.27
Aktörernas uppfattningar påverkas av strukturerna på den normativa nivån. Om aktörerna
påverkas av strukturen som omgärdar aktörerna så borde strukturen påverka vilka värden och
uppfattningar som aktörerna har. Aktörsautonomi kan därför också bara vara relativ eftersom
aktörerna bara kan vara autonoma i förhållande till vissa strukturer och vissa aktörer tar sig
friheten att agera utanför strukturerna. Strukturerna påverkar aktörerna på det reglerande,
normativa och det kognitiva planet genom att strukturerna påverkar aktörernas uppfattningar
om vad som är rätt, riktigt och naturligt och vad som är fel, oriktigt och onaturligt.
24
Rothstein (a.a.) s.33.
Johansson (a.a) s.102.
26
Ibid. s.102.
27
Rothstein (a.a.) s. 32.
25
11
Strukturerna kan påverka aktörerna på flera olika nivåer och kriminalpolitiken befinner sig på
alla dessa nivåer, lagar, normer, ideologi och hur individerna uppfattar samhället och
verkligheten.
Aktörerna påverkar de omgivande strukturerna. Om de sociala strukturerna reproduceras
oberoende av de enskilda aktörerna så kan sägas att strukturautonomi råder.28 Om så vore
fallet så skulle människorna kunna bytas ut och strukturerna ändå bevaras, men en invändning
emot detta är att strukturerna bärs upp av aktörerna. Då kan man inte tala om en fullständig
strukturautonomi utan om en relativ sådan där strukturen är autonom från vissa aktörer, men
inte från alla. Människorna omgivs av strukturer men samtidigt krävs aktörerna som bärare
och förändrare av strukturerna. Aktörernas agerande speglas i strukturernas utformning
genom att aktörerna genom organisering skapar regler och lagar som i sin tur skapar
strukturer för det gemensamma samhället. Det är aktörer som står bakom utformningen av
vissa strukturer som sedan bärs upp av individerna i samhället.
2.2
Analysschema
I den undersökning av de tre partiernas ideologi, partiprogram och motioner om
kriminalpolitiken som ligger till grund för denna uppsats appliceras teorin på det empiriska
materialet genom att följande analytiska punkter används som analysinstrument som knyts an
till politiken som framförs av de tre partierna. Dessutom har en stark och en svag aktörsrespektive strukturssyn formulerats för att skapa förutsättningar att jämföra partierna,
ideologierna och motionerna utifrån detta i analysen.
2.2.1
•
Aktörstänkandet i tre analytiska punkter
Rationella val
(Motsvarar restriktioner och normstrukturer i struktursteorin).
Aktörernas egna rationella val styr individens förutsättningar. Aktörerna driver utvecklingen
framåt då individerna genom val de gör i livet påverkar sina egna förutsättningar. ”Rational
choice”-teorin och individens försök till nyttomaximering hör hemma här. Målet som
aktörerna har är att fatta de beslut som är de rätta sett utifrån de olika alternativ som vägs
emot varandra i varje situation. Aktörerna gör sina egna rationella val utifrån
konsekvensanalys av olika alternativ. Konsekvenslogiken placeras in här vilken innefattas av
individens förmåga att väga för och nackdelar med olika val. Individen skapar sitt eget liv.
Man måste enligt detta synsätt lita på att individerna kan ta beslut som är de rätta, i detta fall
28
Johansson (a.a.) s. 105.
12
att inte välja kriminalitet. Aktörerna är individer som kan göra egna val och om kriminalitet
ger negativa konsekvenser för individen så väljer den rationella individen bort detta.
•
Aktörernas handlingsutrymme
(Motsvarar socialisationen inom struktursteorin, hur omgivningen påverkar oss i
struktursteorin).
Det utrymme som aktörerna har för att skapa sitt eget liv genom egna val och möjligheter och
de förutsättningar som aktören har spelar in här. Det kan vara ekonomiska, sociala, kulturella
eller geografiska förutsättningar. Individen har full bestämmanderätt över sitt eget liv och sina
egna val vilket speglas i voluntarismen som har en central roll inom aktörsteorin. Individen
skapar sina egna förutsättningar och gör sina egna val men dessa påverkas av den omgivning
som aktörerna befinner sig i. Här innebär det inte att strukturen påverkar utan snarare att alla
människor inte lever i samma miljö men man måste skapa förutsättningar att inte välja
kriminalitet på grund av att man befinner sig i en viss miljö. Man måste se riskfaktorer och
arbeta med förebyggande arbete för att stävja att kriminalitet uppstår på grund av en individs
handlingsutrymme när denne skapar förutsättningar för sitt liv genom sina val.
•
Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen.
(Motsvarar idéstrukturer och beteendestrukturer i struktursteorin).
Aktörerna gör sina egna val men man medger inom aktörsteorin att strukturerna till viss del
påverkar. Aktörerna är det primära när det handlar om hur samhällsfenomen skall förklaras
genom att aktörerna driver utvecklingen i samhället. Kriminellt beteende är något som vissa
individer väljer och det är primärt dessa val som står i centrum. Dock kan aktörerna vara
påverkade av den struktur de befinner sig i, men individen gör ändå sina egna val. Aktörerna
kan ges preferenser som är determinerade av i vilken social struktur som individen är
placerad. Men ändå väljer individen sin egen väg utifrån den struktur som individen befinner
sig i. Strukturen påverkar förutsättningarna för individen men valet görs av individerna.
2.2.2
•
Strukturtänkandet i tre analytiska punkter
Restriktioner och normstrukturer
(Motsvarar rationella val i aktörsteorin).
De normstrukturer som finns i samhället talar om vad som är tillåtet och inte och utifrån dessa
finns restriktioner för vilka beteenden som är godtagbara. Normstrukturerna och
restriktionerna legitimerar beteenden hos individerna i samhället. Genom lagarna talar
samhället om vad som är kriminellt och icke önskvärt beteende. Dessa strukturer kan
individerna inte påverka utan de står över den struktur som individen befinner sig i och
påverkar individen genom att den straffande funktionen i samhället kan straffa individer för
13
vissa beteenden. Här är aktören underlägsen den lagstadgade strukturen som dessutom kan
gripa in och bestämma över aktörerna vid ett frihetsberövande eller annat straff.
•
Socialisationen
(Motsvarar aktörernas handlingsutrymme i aktörsteorin).
Strukturen påverkar individen på flera nivåer och strukturen kan ses som en bakomliggande
orsak till individernas beteende. Genom socialisationen som når individen via den omgivande
strukturen påverkas individerna. Sociala identiteter är viktigt inom denna del av teorin,
individen bygger sin identitet i ett sammanhang tillsammans med andra. Strukturerna kan ha
politiskt, socialt och ekonomiskt innehåll och kan påverka individerna på flera olika nivåer.
Den reglerande, den normativa och den kognitiva nivån. Samhället kan påverka individerna i
syfte att tala om vad som är önskvärt, men strukturerna påverkar individerna så att de kan
hamna i kriminalitet eftersom kriminella kretsar också är en typ av struktur som individen
påverkas av. Exempel på detta kan vara vissa områden där kriminalitet är vanligt
förekommande och detta påverkar individerna som lever i dessa områden. Olika individer
lever i olika strukturella sammanhang. Strukturerna påverkar individernas normsystem vilket
kan innebära kriminalitet eller att man väljer att avstå från kriminalitet.
•
Idéstrukturer och beteendestrukturer, vilka påverkas av aktörerna i viss utsträckning
(Motsvarar aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den omgivande
strukturen i aktörsteorin).
Stukturen kan ses som ett normsystem, ett socialt eller politiskt system i form av idéstrukturer
eller beteendestrukturer som skapar regler för medborgarna. Strukturer kan råda i samhället
och styra över individernas agerande genom att strukturerna symboliserar samhällets normer
och värderingar genom lagar och regler som förmedlas från beslutsfattare till medborgarna.
Dessa normer och regler kan påverka individen till att undvika kriminalitet men kan också
”stämpla” vissa individer som kriminella vilket gör att dessa individer hamnar utanför den
struktur som talar om vad som är tillåtet och inte. Aktörerna deltar i strukturen och påverkar
denna genom att det är aktörer som organiserar sig och skapar gemensamma regler och
normer och på så sätt erkänns aktörernas roll i att strukturerna bevaras. Utan aktiva aktörer så
skulle strukturerna inte förändras utan vara statiska. Kriminalpolitiken påverkas av detta
genom att kriminella, brottsoffer och andra aktörer påverkar utformningen av denna politik.
2.2.3
Stark och svag aktörssyn
En stark aktörssyn präglas av att aktörerna är fria från strukturerna och det är
individens/aktörens agerande som är det primära och detta står inte strukturerna över.
Aktörerna gör sina val efter konsekvensanalyser och efter sin förmåga att handla rationellt.
14
Nyttomaximering är det centrala och individen har förmåga att fatta beslut om sitt eget liv.
Aktörerna bär upp strukturerna i samhället. Om man väljer att se aktörerna som det primära så
lägger man en stor tilltro till individernas egen förmåga att fatta rationella beslut.
En svag aktörssyn präglas av att aktörerna fattar beslut med intryck av de omgivande
strukturerna i samhället. Strukturerna påverkar individens möjligheter att fatta enskilda beslut,
men det är fortfarande aktörerna som tar beslut och gör sina val. I den svaga aktörssynen
påverkar strukturerna i viss utsträckning aktörerna men det är fortfarande aktörerna som bär
upp strukturerna genom att människans eget val fortfarande är det centrala, men dessa val kan
ha en viss påverkan av strukturerna, därav en svagare aktörssyn.
2.2.4
Stark och svag strukturssyn
En stark strukturssyn präglas av att man ser strukturerna som det centrala i samhället och det
är primärt dessa strukturer som påverkar individernas agerande. Därför måste strukturerna
förändras om man skall nå förändring på andra områden. Strukturerna har en stark påverkan
på aktörerna genom socialisation, regler och normer som strukturerna ger aktörerna.
Individerna kräver ett sammanhang och det är strukturerna som ger dessa sammanhang, som
skapar förutsättningar för individerna. En stark strukturssyn ser förändring av strukturerna
som det primära för att förändra villkoren som strukturerna ger individerna. Exempelvis kan
det innebära inkomstutjämning för att skapa rättvisa villkor och förutsättningar.
En svag strukturssyn präglas av att strukturerna är viktiga och erkänns som en central del i
samhället, men de påverkas till viss del av aktörer och strukturerna kan inte styra aktörernas
agerande på alla plan. Strukturerna påverkar i betydande utsträckning individerna, men det är
inte enbart strukturerna som spelar in. Dessutom präglas den svaga strukturssynen av att man
erkänner att aktörerna kan påverka och förändra strukturen.
2.2.5
Arbetsschema för det studerade empiriska materialet
Utifrån dessa ovan nämnda punkter är avsikten med denna studie att försöka finna spår av
aktörs respektive strukturtänkande i de valda partiernas riksdagsmotioner om kriminalpolitik.
För att bestämma om ett parti kan anses spegla en viss uppfattning så används de ovan
formulerade analysenheterna och indikatorer för en svag eller stark aktörs/strukturssyn. I detta
schema (se sida 16) skisseras hur de olika ideologierna, partiprogrammen och
riksdagsmotionerna kan placeras in utifrån analysen kring svag resp. stark aktörs eller
strukturssyn vilken presenteras i sin helhet i kapitel 5.
15
Parti och ideologi
Ideologi
Partiprogram
Motioner
Socialismen
Socialdemokraterna
Liberalismen
Folkpartiet Liberalerna
Konservatismen
Moderata samlingspartiet
2.3
Ideologierna
I den analys av partiprogrammen och riksdagsmotionerna som ligger till grund för denna
studie återkopplas partiernas politik dels till den ovan presenterade teorin om aktörer och
strukturer och dels knyts partiernas politik an till deras ursprungliga ideologi med avsikt att
undersöka om dessa kan knytas an till den kriminalpolitik som partierna driver. I detta kapitel
presenteras partiernas ursprungliga ideologier i komprimerad form.
”En ideologi utgör ett system av påståenden om och värderingar av politiska och sociala
sakförhållanden.”29 När politiker gör utspel i olika frågor, lägger fram förslag och
ståndpunktstaganden i politiska frågor så påverkas ståndpunkten av det faktiska läget i frågan
och värderingar om fördelar och nackdelar med förändringar på just detta område.30 Men
detta ger inte en bild av ideologin som den enskilda personen representerar utan för att
ställningstagandet ska gälla för ideologin så skall flera personer stå bakom detta och flera
värderingar vägas in i ett beslut. När man jämför de tre stora ideologierna socialism,
liberalism och konservatism så kan man inte bara jämföra dem på en enda attitydskala utan
man måste se till specifika frågor eller samhällsproblem och placera in ideologierna på en
skala utifrån de resultat man får av en sådan jämförelse.31 Dessutom måste man se till flera
dimensioner av de olika ideologierna och man talar inte om absoluta värden på dessa skalor.
Exempel på jämförelsebegrepp kan vara frihet, rättvisa, jämlikhet vilka kan representera olika
innebörd beroende av vilket parti eller vilken ideologi som använder sig av begreppet.
2.3.1
Socialismen
Institutionerna i samhället finns till för att tillfredsställa människornas behov och det som
produceras skall jämnt fördelas mellan individerna i samhället och detta kräver kollektiva
insatser.32 Ur marxismen har socialdemokratin och kommunismen utvecklats. Kapitalism,
produktivkrafter och produktionsförhållanden är centrala begrepp inom socialismen. Ur detta
föds inkomstskillnader, klasskillnader och utsugning av arbetarna. Socialdemokratin har
29
Björklund, Stefan, 1976. Politisk teori, Stockholm, Bokförlaget Aldus. s. 132.
Björklund (a.a.) s. 126.
31
Ibid. s. 131.
32
Ibid. s. 168-169.
30
16
utvecklats till att se blandekonomin som den lämpligaste formen för samhällsekonomin sett
till det utifrån socialistiska värderingar bästa utnyttjandet av resurserna.33 Staten ses som ett
medel att realisera socialismen och fackföreningarna spelar en viktig roll. Skillnader mellan
individer och samhällsklasser bör utjämnas och ekonomisk jämlikhet är idealet. Om alla
människor får samma möjligheter att utvecklas genom att man får sina grundläggande behov
tillgodosedda så skapas förutsättningar för positiva spiraler som utvecklar det gemensamma
samhället till allas fördel.34 Socialismen kan knytas an till en stark strukturssyn där strukturer i
samhället skapar förutsättningar för individerna och påverkar eller avgör individernas
möjligheter. Genom att klassperspektivet är framträdande inom socialismen så ger detta en
bild av samhället som styrt av strukturer i olika kontexter.
2.3.2
Liberalismen
Liberalismens centrala paroll är frihetsbegreppet. Detta begrepp är dock ett honnörsord inom
flera andra ideologier men med olika innebörd.35
Inom liberalismen innefattar
frihetsbegreppet främst individens frihet och bestämmanderätt över sitt eget liv men denna
frihet är sammanfogad med individens rättigheter och skyldigheter gentemot andra individer.
Laissez-faire är ett begrepp som knyts an till liberalismen och den utilistiska nyttomoralen
liksom idén om den fria marknaden och frihandel. ”Den enklaste definitionen på liberalismen
är att den är en frihetslära, som hävdar att den enskilde individen har rätt att göra vad hon vill
så länge hon inte skadar någon annan.”36 Politiken finns enligt liberalismen till för att
tillgodose individernas behov och individerna ska konkurrera fritt på det politiska och det
ekonomiska området. 37 För att knyta an liberalismen till teorin om aktörer och strukturer så
speglar liberalismen som ideologi en stark aktörssyn där individens rationella beslut är i
fokus. Strukturerna ses som ett resultat av individernas handlande där de skall syfta till att
främja individens möjligheter till frihet och vara en garant för individens rättigheter.
2.3.3
Konservatismen
En av konservatismens huvudfrågor har varit att samhällets institutioner ska växa fram genom
hänsyn till den historiska utvecklingen.38 Individen är beroende av kollektiva lösningar som
präglas av familjen och den egna nationen som står i centrum. Kommuniteten handlar om att
individerna hör hemma i en grupp som kan innefattas av exempelvis familjen, släkten,
33
Björklund (a.a.) s. 183.
Ljunggren, Stig-Björn, 2002, Ideologier. Stockholm, Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, s. 21.
35
Björklund (a.a.) s. 135-136.
36
Ljunggren, (a.a.) s. 15.
37
Björklund (a.a.) s. 149.
38
Ibid. s. 154-155.
34
17
hembygden eller nationen och denna bygger ofta på tradition.39 Individen placeras i olika
sammanhang tillsammans med andra men konservatismen sluter inte upp bakom socialismens
klasstänkande. Olikheter mellan människor accepteras av konservatismen såsom skillnader i
inkomster och innehav av egendom. Den ekonomiska liberalismen har gjort intryck på
konservatismen och de gamla skillnaderna mellan individer och grupper baserat på privilegier
byttes ut mot sociala skillnader baserade på de ekonomiska krafternas fria spel.40
Konservatismen står för en svag aktörssyn i kombination med en svag strukturssyn då både
aktörerna och strukturerna i samhället är viktiga inom denna ideologi.
2.4
Frågeställning
Med utgångspunkt i det valda problem som präglar denna studie och utifrån teorin om aktörer
och strukturer har nedanstående frågeställning och frågor utformats.
-
Vilken syn på kriminalitet har de olika politiska partierna utifrån de grundläggande
ideologierna och hur väl stämmer dagens mål med kriminalpolitiken utifrån partiernas
motioner och partiprogram överens med partiets ideologi?
Frågor
-
Vilket perspektiv är det dominerande hos de olika partierna för att förklara det
samhälleliga fenomenet kriminalitet i det studerade empiriska materialet? Är
kriminaliteten grundad i strukturproblem eller har man en aktörssyn på problemet?
-
Vad anser partierna är önskvärd kriminalpolitik utifrån vad som framkommer i de
studerade motionerna och skiljer sig partiernas syn på kriminalitet och kriminalpolitik
eller liknar de varandra?
2.5
Metod
2.5.1
Argumentationsanalys
Den metod som används för att söka svar på frågeställningarna är argumentationsanalys av
partiprogram och sex partimotioner av Socialdemokraterna, Folkpartiet och Moderaterna
under 2000-talet. Dessa motioner och partiprogram granskas kvalitativt för att finna svar på
frågan om hur partiernas kriminalpolitik utformats och hur denna kan knytas an till teorin om
aktörer och strukturer. Målet är att finna om partierna framställer kriminalitet som
samhällsproblem som aktörsdrivet eller om partierna lyfter fram strukturer i samhället som
grund för kriminaliteten. Utöver detta kommer partiernas aktuella kriminalpolitik att knytas
39
40
Ljunggren (a.a.) s. 25.
Björklund (a.a.). s.160.
18
an till och analyseras utifrån partiernas ursprungliga ideologi för att undersöka om den
kriminalpolitiska ambitionen överensstämmer med ideologin eller om man har tagit intryck av
andra idéer. Frågan om partierna närmat sig varandra i kriminalpolitiken är ytterligare en del i
denna studie och får karaktären av en jämförelse mellan partierna och ideologierna vilken
avslutar uppsatsen.
Den argumentationsanalys som genomförs gör det möjligt att granska varje del av
argumentationen i motionerna. Analysen klargör argumentationens uppbyggnad och kan ses
som en teknik att beskriva ett antal argument.41 En annan del av denna uppsats är den
beskrivande idéanalysen som kan knytas an till studerandet av partiernas kriminalpolitik i
förhållande till ursprungsideologin. Avsikten med detta är att analysera motionerna för att se
om de säger något om partiernas ideologi. ”Uppgiften som den beskrivande idéanalysen tar
sig an kan dels vara att genom sin analytiska läsning säga något om textens budskap som inte
säger sig själv.”42
Utifrån teorin om aktörer och strukturer ställs vissa frågor till det studerade materialet och i
detta fall handlar det om att plocka ut kärnan i partiprogram och motioner utifrån det
arbetsschema som skapats utifrån teorin. Målet är att systematisera innehållet och sortera
materialet för att förklara likheter och skillnader i partiernas kriminalpolitik. Med en
systematiserad undersökning avses att lyfta fram och klargöra det huvudsakliga innehållet i de
studerade texterna och att logiskt ordna innehållet i dokumenten i överskådliga kategorier.43
Denna studie präglas av att det empiriska materialet analyseras utifrån ett förhandsdefinierat
angreppssätt44 genom de kategorier som skapats utifrån teorin. Den kategorisering som gjorts
utifrån teorin är baserad på principer som härstammar i respektive synsätt och utifrån dessa
har ett starkt och ett svagt synsätt utformats. Detta resulterar i en klassindelad analys45 för att
avgöra om partiernas politik är struktur-eller aktörs-präglat och om detta är svagt eller starkt.
Det analysschema som utformats är entydigt genom att kategorierna förklaras utförligt utifrån
teorin för att det skall framgå på vilka grunder denna kategoriindelning har gjorts. Att utforma
ett starkt och ett svagt perspektiv utifrån resp. aktör/struktur ger också vidare förståelse för
analysen och ger ökad precision i den analys som görs.
41
Beckman, Ludvig, 2007, Grundbok i idéanalys. Stockholm, Santérus förlag. s. 38.
Beckman (a.a.) s. 49.
43
Esaiasson, Peter m.fl. 2007, Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Stockholm, Norstedts Juridik AB. s. 238.
44
Esaiasson, (a.a.) s. 245.
45
Ibid. s. 155-156.
42
19
2.5.2
Urval
Det är av stor vikt att begränsa antalet aktörer som analyseras vid en argumentationsanalys
och även att man fokuserar vid ett antal inlägg i debatten av ett valt antal aktörer under en
bestämd tidsperiod.46 Utifrån valet av frågeställning väljs de aktörer och de argument man
väljer att analysera. Det val av partier som gjorts inför denna studie motiveras med att studien
avser svara på vilka skillnader som går att finna i partiernas kriminalpolitik och hur politiken
kan återkopplas till partiprogram och ursprungsideologier. För att analysera de tre stora
ideologierna föll valet på de nämnda partierna. Att undersökningen består av analys av
partimotioner härstammar ur valet att spåra partiernas ambitioner i kriminalpolitiken utan att
se till vad som är ”genomförbart” sett till statsbudget och andra praktiska hänsyn. I
motionerna kan partierna vara mer ”frispråkiga” och framställa en önskvärd politik utan att ta
samma hänsyn till ekonomin som de måste göra vid utformandet av propositioner i
regeringsställning. Ett alternativ var att undersöka även propositioner men här fanns ett
problem i att propositionerna inte lika tydligt framhävde partiets kriminalpolitiska visioner.
Partiprogrammen från de tre partierna utgör ytterligare en del i det empiriska materialet.
Validiteten hos partiprogram och motioner är god och motsvarar syftet då det handlar om att
undersöka kriminalpolitiken i valda politiska partier och dessa dokument speglar partiernas
auktoritativa och officiella syn på politiken. Reliabilitetskravet är uppfyllt genom att
materialet studerats punktvis vid ett flertal tillfällen.
2.6
Avgränsningar
De avgränsningar som gjorts är att riksdagsmotioner under 2000-talet valts som primärt
material och undersökningen är begränsad till riksdagsmaterialet och de tre partier som
studeras. Denna uppsats tar inte upp sociologiska aspekter av kriminaliteten och avser inte ge
förklaringar kring hur kriminalitet uppkommer. Denna studie har heller inte en kriminologisk
ansats eller ambition att förklara kriminaliteten som sådan. Däremot är avsikten att studera
kriminalpolitik och analysera denna utifrån teorin om aktörer och strukturer. Uppsatsen avser
heller inte spegla politiska beslut inom det kriminalpolitiska området under den angivna
tidsperioden utan endast politiska utspel gjorda genom partimotioner.
46
Beckman (a.a.) s. 39.
20
3
PARTIERNA OCH IDEOLOGIERNA
I detta kapitel presenteras de politiska partierna närmare utifrån ideologi och partiprogram och
partiernas politik knyts an till teorin om aktörer och strukturer. för att ge en vidare bild inför
den kommande analysen av partiernas kriminalpolitik utifrån de valda partimotionerna
Partiernas syn på kriminalpolitiken presenteras i kapitel 4 och i kapitel 5 analyseras ideologi,
partiprogram och motionerna utifrån teorin.
3.1
Socialdemokraterna och den reformistiska socialismen
Den reformistiska socialismen är en revidering av marxismen. Frihet, jämlikhet och
broderskap är centrala begrepp.47 I dagens Socialdemokratiska parti i Sverige är de centrala
värdena Frihet, Jämlikhet och Solidaritet. Socialismen har en strävan att utjämna olikheter
genom inkomstutjämning och utbildning. Man har en positiv syn på människans sociala
egenskaper. Förbättrade samhällsförhållanden kan också förbättra människorna.48 Det är dock
inte nödvändigtvis förbättrade materiella förhållanden som ger dessa förbättringar hos
människorna. Folket, löntagarna och arbetarna är centrala enheter inom denna ideologi.
Gemenskapen är viktig för att förverkliga sina samhällsidéer. Enligt den reformistiska
socialismen är det möjligt att bedriva socialistisk politik inom exempelvis skolan och
sjukvården medan man inte måste socialisera produktionsmedlen.49 Den politiska viljan är
viktig för att upprätthålla den socialistiska politiken. Utveckling steg för steg utifrån
människornas behov är viktigt och den fackliga rörelsen liksom politiken är centrala i denna
utveckling.50 Socialdemokraterna förordar den representativa demokratin och demokrati
handlar om att människor är delaktiga och påverkar politiken. Politiken och demokratin
bygger på engagemang av medborgarna.51 ”En politik för jämlikhet handlar om att rättvist och
solidariskt finansiera varandras välfärd, och förutsätter en ambitiös fördelningspolitik.”52
”Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens
mål.”53 Friheten innebär att alla människor oavsett förutsättningar ska ges möjlighet att forma
sitt liv och påverka samhället hon lever i. Denna frihet innefattar både individuella rättigheter
och kollektiva lösningar för att skapa grunden för individens möjligheter. Samspel och
gemenskap mellan individer är viktigt och solidariteten kommer av att vi är beroende av
47
Larsson, Reidar. 1997. Politiska ideologier i vår tid. Lund, Studentlitteratur. s. 76.
Larsson (a.a.) s. 77.
49
Ibid. s.78.
50
Partiprogram Socialdemokraterna. 2001. s. 11.
51
Ibid. s, 18.
52
Ibid. s. 22.
53
Ibid. s. 1.
48
21
varandra och att samhället ska byggas av ömsesidig respekt och hänsyn till varandra.
Socialdemokraternas partiprogram lyfter fram frågan om skillnader i makt och skillnader i
välfärd mellan individer och mellan länder. Många ställs utanför samhällsgemenskapen vilket
ökar klyftorna i samhället.54 Kapitalismen är en stor orsak till problem i samhället då
kapitalismen gör att människor som söker gemenskap och uppskattning utsätts för
kommersiell exploatering och resultatet av detta blir ett brutalt och kallt samhälle utan
gemenskap.55 Klassbegreppet beskriver skillnader i livsvillkor mellan olika grupper av
människor och dessa är skapade av produktionsvillkoren. Klassklyftorna innebär
begränsningar för individen att delta i samhället som andra.56 Arbete och kapital är centrala
begrepp som har ändrat innebörd över tid.
”Att bekämpa brottslighet är en del av trygghetspolitiken, men i det ingår också att bekämpa
brottslighetens orsaker. Samhället måste reagera tydligt mot brott och regelöverträdelser. Men den
långsiktiga brottsbekämpningen är att bygga det samhälle där de sociala klyftorna är små, där alla
har rätt till ett arbete, där det könsrelaterade våldet är borta och barn och ungdomar har trygga
uppväxtvillkor.”57
Verklig frihet för individerna kan uppnås om människor frigörs från ekonomiskt, kulturellt
eller socialt underläge.58 Solidariteten hör samman med gemenskapen i samhället där alla
deltar på lika villkor. Trygghet och gemenskap i samhället kan inte komma ur konkurrens
utan måste härstamma i tillit mellan individer. Framtiden är inte ödesbunden, utvecklingen
styrs av människorna själva.
Teorin aktör/struktur i ideologin och partiprogrammet
Socialdemokraterna ser människan som en fri varelse men det viktigaste är inte den enskilda
individen utan gemenskapen i samhället. Genom att värna om jämlikhet och rättvisa villkor
för alla så kan man utjämna klyftorna i samhället som enligt socialismen vuxit fram på grund
av kapitalismen. Samhället är vårt gemensamma ansvar och det krävs tillit och gemenskap
och rättvisa för att tillsammans bygga en fungerande välfärdsstat. Utjämning av resurser är ett
verktyg för att utjämna skillnader mellan olika klasser i samhället. Samhället består av klasser
men borde egentligen vara en enhetlig klass där alla deltar på lika villkor och för att nå lycka
för individen så krävs gemenskap med andra. Samhället ska skydda medborgarna mot brott
men det är också viktigt att man ser till bakgrunden till kriminaliteten vilken
Socialdemokraterna anser vara klyftorna i samhället. Kriminalitet är alltså ett strukturproblem
sett utifrån att strukturen är ett socialt och politiskt normsystem. Framförallt socialisationen en
54
Partiprogram Socialdemokraterna. 2001. s. 2.
Ibid. s. 5.
56
Ibid. s. 6.
57
Ibid. s. 25-26.
58
Ibid. s. 8.
55
22
viktig struktur som påverkar individernas agerande. Socialisationen innebär att det
sammanhang och den struktur som individen befinner sig i är det primära för individens
livsval. Dessa val görs inte helt fritt utan är beroende av vilken struktur individen befinner sig
i. Socialdemokraterna och socialismen har en stark strukturssyn då strukturerna är det primära
och för att individerna ska kunna förändra sina livsvillkor så krävs det att strukturen förändras
vilket skulle innebära att klassamhället är den rådande strukturen som skapar kriminalitet och
det är detta strukturproblem man måste lösa för att minska kriminaliteten. En svag aktörssyn
präglar partiprogrammet där man tillskriver aktörerna möjligheter att själva fatta beslut vilka
dock tar intryck av samhällets omgivande strukturer.
3.2
Folkpartiet och liberalismen
Liberalismen har sitt ursprung i upplysningsidéerna på 1700-talet och har utvecklats och
förändrats över tid. En förutsättning för ekonomisk tillväxt är den fria marknaden och
ekonomisk
frihet
för
individerna.59
Laissez-faire,
politisk
frihet
och
individuell
handlingsfrihet är slagord för liberalismen som ideologi. Liberalismen kom tidigt att skilja
mellan värdeomdömen och verklighetsomdömen, dvs. vad som ”bör” och vad som ”är”. Från
1800-talet härstammar den utilistiska moralläran, nyttomoralen, ”Största möjliga lycka för
största möjliga antal.”60 Individens egen strävan efter lycka får inte gå ut över andra individers
lyckosträvande. De olika friheterna, yttrandefrihet, tankefrihet och handlingsfrihet ger
individerna möjlighet till utveckling materiellt och kulturellt. Staten är byggd för att garantera
individen dessa friheter och rättigheter. Individerna måste kunna komma överens om vissa
grundläggande regler som ska gälla för alla i samhället. Liberalerna har varit förkämpar för
den allmänna och lika rösträtten och allas rätt att påverka politiken. Liberalismen står för en
stark tro på individens förmåga att bedöma intressen och att överväga konsekvenser av olika
handlingsalternativ.61 Alla människor har samma friheter och rättigheter men det betyder inte
att alla ska behandlas lika. Olikheter mellan människors livsvillkor och materiella standard är
godtagbart. Men genom att alla har samma rättigheter så kan man inte ignorera någon grupp
när man fattar politiska beslut.
Individen är det centrala inom liberalismen och garantier för individens fri- och rättigheter är
viktigt. Folkpartiet Liberalerna skriver i sitt partiprogram ”Den enskilda människan är
liberalismens utgångspunkt. Målet är hennes frihet och livschanser.”62 Vidare talar man om
59
Larsson (a.a) s. 23.
Ibid. s. 25.
61
Ibid. s. 27.
62
Partiprogram Folkpartiet Liberalerna. 2007. s. 4.
60
23
att alla människor ses som jämlikar men det betyder inte att alla är lika. Staten ska skydda den
enskildes rätt så länge denne inte kränker en annans lika rätt. ”Människor föds med olika
förutsättningar och vissa människor har av olika skäl mött större svårigheter i livet än
andra.”63 Utveckling av samhället bygger på individernas vilja och initiativförmåga.
Samhället och politikerna bör sträva efter att uppmuntra medborgarna till aktiva individer. Fri
konkurrens är viktigt på flera plan i samhället och liberalerna menar att det inte finns något
slutgiltigt idealtillstånd utan utvecklingen fortsätter genom att människor tar till sig ny
kunskap och formar nya idéer. Det är individen som är i fokus och staten ska garantera
individens rättigheter och inte kränka dessa. Vad gäller kriminalitet så anser Folkpartiet att
denna ska bekämpas i förebyggande syfte och genom krafttag mot de som begår brott.
Teorin aktör/struktur i ideologin och partiprogrammet
Partiet anser att människan är fri att fatta beslut över sitt eget liv. Frihetsbegreppet är det
viktigaste, att individen garanteras dessa friheter liksom vissa rättigheter. Individen som
enskild aktör i samhället är primärt inom denna ideologi. Individen agerar efter egen förmåga
på marknaden och detta är att betrakta som rättvisa. Individen står i centrum och individen
bygger sin egen lycka där nyttomaximeringen är det centrala. Samhället är vårt gemensamma
ansvar och individerna bygger samhället. Staten ska inte bestämma över människorna utan
fungera som en garant för individernas fri- och rättigheter i samhället. Staten ska skydda
individerna mot brott men det är viktigt att staten inte kriminaliserar för många beteenden
vilket kan resultera i att staten styr för mycket över individerna. Krafttag mot brott är viktigt
och brottslingen är problemet och liberalismen och Folkpartiet har en stark aktörssyn på
kriminaliteten. För att fatta beslut gör individerna konsekvensanalyser över olika alternativ.
Individens rationella val spelar en central roll i Folkpartiets politik liksom aktörernas
handlingsutrymme för att göra dessa val. En stark aktörssyn präglar Folkpartiets partiprogram
liksom den liberalistiska ideologin genom tilltron till individens egen förmåga och rätt till sin
egen frihet där inte staten får stå över denna frihet liksom tilltron på individernas rationella
förmåga. Partiprogrammet präglas även av en svag strukturssyn där man erkänner strukturer i
samhället men framhåller att dessa strukturer kan påverkas och förändras av individerna.
3.3
Moderaterna och konservatismen
”En alltjämt bärande huvudtanke inom konservatismen är att samhället bör förändras steg för
steg, utifrån den historiska erfarenheten och den nationella politiska traditionen.”64
Konservatismen ser den politiska jämlikheten som en förutsättning för den allmänna rösträtten
63
64
Partiprogram Folkpartiet Liberalerna. 2007. s. 5.
Larsson, (a.a.) s. 36.
24
och man anser alla individer vara lika inför lagen.65 Inkomstskillnader är godtagbart enligt
konservatismen och beror på människors olika prestationsförmåga. Skattepolitik skall inte
användas i utjämnande syfte utan istället till att garantera medborgarna lika rättigheter och
socialpolitik anses vara utanför statens ansvarsområde. Skillnader mellan klasser och
individer som baseras på privilegier eller inkomster är acceptabelt och tillhör individernas
beslutsområde. Det centrala inom konservatismen är nationen och ett starkt rättsväsende.66
Demokratin är idag ett centralt konservativt värde. Det enskilda ägandet är en förutsättning
för individens frihet och den fria liberala marknaden likaså.
”Moderat politik bygger på de liberala och konservativa idéer som har visat sig vara de mest
framgångsrika för att skapa en utveckling som kommer alla till del.”67 Moderaterna menar att
alla människor måste ta ansvar för sig själva men också för andra som inte har förmågan att ta
detta egna ansvar. Individerna har tillsammans ett ansvar att stödja de svagare. Olika
sammanhang för individerna att samverka är viktigt och skapar trygghet. En av statens
viktigaste uppgifter är att garantera individerna säkerhet och trygghet. Lagarna ska
överensstämma med det allmänna rättsmedvetandet i samhället. Unga som begår brott ska
tidigt märka att brottslighet ger kännbara konsekvenser. Straffet ska syfta till att ändra på den
kriminellas beteende och därför ska man använda hela straffskalan. Grova brott och
återfallsbrottslingar ska straffas strängt. Fängelsestraff ska syfta till att återanpassa den
kriminella till samhället samtidigt som man ska garantera medborgarnas säkerhet. Vissa grova
brott innebär att man bör skydda samhället från dessa extremt grova brottslingar genom
mycket långa frihetsberövanden.
Teorin aktör/struktur i ideologin och partiprogrammet
Individerna är fria och det enskilda ägandet är en viktig förutsättning för individens frihet.
Skillnader i inkomst är godtagbart eftersom det är upp till var och en att försörja sig. Alla
individer ska ha lika rättigheter och lika rösträtt och staten ska garantera detta. Aktörerna är
centrala och deras egna val styr deras förutsättningar men samtidigt är strukturerna en del av
samhället och dessa påverkar individerna. Normstrukturerna i samhället är något som
framförs i Moderaternas politik där samhället ska ta ställning för att vissa beteenden inte är
godtagbara. Samhällets normsystem är viktigt för Moderaterna och konservatismen och detta
bärs upp av strukturer i samhället. Skillnader mellan människor kan ha sin grund i individers
65
Larsson (a.a.) s. 41.
Ibid s. 42.
67
Partiprogram (handlingsprogram) Moderaterna. 2007,”Frihet att bestämma själv”.
66
25
förmåga men också i den miljö man föds in i, vilket resulterar i att inkomstskillnader kan vara
resultat av aktörers agerande eller av strukturernas påverkan på individerna.
Den konservativa ideologin präglas av en stark strukturssyn genom att man lyfter fram
familjen, nationen och historiska erfarenheter som viktiga delar för att stegvis bygga och
förändra samhället. Man har även en aktörssyn i ideologin, men denna är svagare än
strukturen. Moderaternas partiprogram präglas av en stark aktörssyn och en svag strukturssyn.
Man fokuserar mer på individens möjligheter till egna livsval och individens friheter och
rättigheter har en central plats. Aktörerna lyfts fram som de bärande i samhället vilket speglar
en stark aktörssyn. Strukturerna erkänns ha påverkan till viss del genom att man betonar
normstrukturerna men det är aktörerna som är det primära. Moderaternas partiprogram är det
som skiljer sig mest från sin ursprungsideologi vilket kan ha en förklaring i att man idag
kallar sig liberalkonservativa och därmed har tagit intryck av liberala värden som mer präglas
av en aktörssyn på olika samhällsfenomen.
26
4
PARTIERNAS SYN PÅ KRIMINALITET OCH
KRIMINALPOLITIKEN
I detta kapitel presenteras de politiska partiernas kriminalpolitik utifrån de partimotioner som
studerats utifrån teorin om aktörer och strukturer. I kapitel 5 knyts partiernas kriminalpolitik
an till teorin genom det analysschema som utformats.
4.1
Socialdemokraternas kriminalpolitik
Socialdemokraterna presenterar i motionerna som studerats en bild av kriminaliteten som ett
gemensamt samhällsproblem som till stor del grundas i ojämlikhet och orättvisor i samhället.
Utanförskap och arbetslöshet är centrala förklaringsfaktorer till kriminalitetens uppkomst.
Utifrån detta kan konstateras att Socialdemokraterna ger en bild av kriminaliteten som ett
strukturproblem där lösningen på problemet främst är förebyggande arbete i form av
grundläggande strukturförändringar i samhället. Ett mål med den Socialdemokratiska
politiken är att minska orättvisorna i samhället och att minska klyftorna mellan olika grupper i
samhället. Kriminaliteten drabbar främst det samhällsskikt där inkomsterna är låga och de
sociala förhållandena brister. Inkomstutjämning och stöd till individerna i sådana områden är
några exempel på åtgärder. Socialdemokraterna har till viss del en aktörssyn på
kriminaliteten, men denna är svag och den dominerande synen måste sägas vara
strukturteoretisk. Hårdare straff leder inte till att vi får färre kriminella i samhället menar
Socialdemokraterna, snarare så skapar hårda straff ett hårdare klimat i samhället, därför
förespråkar Socialdemokraterna istället alternativa straff såsom frivård. Man betonar
välfärdsstaten som en lösning på problemet för att skapa lika villkor för medborgarna och
minska klyftorna i samhället
”Den socialdemokratiska visionen om att alla människor ska kunna leva i frihet, rättvisa och
jämlikhet kränks och utmanas dagligen av brottslighet.”68
Det öppna samhälle vi lever i bygger på demokratins värderingar och respekt mellan
människor. Brottsligheten kränker de demokratiska värden som samhället bygger på. Den som
begår brott måste snabbt nås av en reaktion från samhället som talar om att detta beteende inte
är önskvärt.
4.1.1
Socialisationen
Socialisationen och de sociala strukturerna är en orsak som ligger bakom kriminalitetens
uppkomst vilket hör samman med de klassklyftor som finns i samhället. Strukturen kan ses
68
Motion 2009/10:Ju427.
27
som en bakomliggande orsak till individernas beteende. De sociala identiteterna byggs i
sammanhang med andra.
”En viktig del av det kriminalpolitiska arbetet måste vara att förebygga och förhindra kriminalitet.
Ju bättre samhället blir på det, desto mindre blir lidandet för alla inblandade parter. Kriminalitet
kostar samhället oerhörda summor varje år. De investeringar som görs i brottsförebyggande syfte
har stora förutsättningar att tjänas in på kort tid. Det är en utveckling som gynnar hela samhället.
Socialdemokratin ska bekämpa kriminaliteten, men även orsakerna bakom kriminaliteten.”69
Genom att arbeta förebyggande mot kriminaliteten och försöka förändra individernas
normsystem genom sociala sammanhang där kan man påverka individerna. I vissa områden är
kriminalitet vanligt förekommande och de orsaker som ligger till grund för detta är
utanförskap, ojämlikhet och klassklyftor. Detta innefattar problem med segregation,
arbetslöshet och utanförskap som drabbar vissa grupper i samhället.
”Bristande integration, arbetslöshet, fattigdom och segregation är grogrund för kriminalitet. Nästan
all brottslighet som finns i Sverige idag har sin början i sådana förhållanden. [---] Ökade
ekonomiska och sociala klyftor mellan människor leder till ökad kriminalitet.”70
Det finns flera olika förklaringar till varför kriminalitet uppstår men det primära problemet är
de socioekonomiska skillnader som finns emellan grupper i samhället idag. Den främsta
åtgärden som samhället bör vidta i arbetet för att minska kriminaliteten är inte hårdare straff
utan en stabil och välfungerande välfärdspolitik där det brottsförebyggande arbetet är en
central del som innebär olika typer av arbete enligt Socialdemokraterna.
”Kriminalvården utgör en av rättskedjans viktigaste funktioner. Här ligger ansvaret för att straff
avtjänas på ett säkert sätt och för att återanpassa människor som begått brott så att nya brott inte
sker i framtiden. [---] Både samhället och den enskilde individen tjänar på att den intagne på ett så
bra sätt som möjligt kan komma in i samhället igen.”71
Målet med kriminalvården är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället
samtidigt som man skall arbeta för att de intagna ska ha ett bättre utgångsläge när de lämnar
kriminalvården såsom fängelser eller frivård än när de kom dit. En av de viktigaste
uppgifterna som kriminalvården har är att minska återfallsrisken. Ett mål som
Socialdemokraterna har men kriminalvården är en ökad individualisering genom exempelvis
elektronisk fotboja som straff. Socialdemokraterna förespråkar samverkan mellan olika
funktioner i samhället är viktigt för att hjälpa familjer med extra behov. Det är samhällets
ansvar att upptäcka och hjälpa dessa familjer innan det går så långt som till kriminalitet.
4.1.2
Idéstrukturer och beteendestrukturer
Det är framförallt strukturproblem som ligger till grund för kriminellt beteende enligt
Socialdemokraterna. Klassklyftor i samhället är den största orsaken till kriminaliteten.
69
Motion 2009/10:Ju427.
Motion 2008/09:Ju379.
71
Motion 2009/10:Ju427.
70
28
Ekonomiska och sociala förhållanden kan leda till kriminalitet och för att förhindra detta
krävs enligt Socialdemokraterna en välfärdspolitik som utjämnar klyftor i samhället.
Individen har ett visst ansvar men främst är individen en del av samhället och drabbas av de
problem som skillnader mellan individerna medför.
”Det mest effektiva sättet att bekämpa brottslighet är att se till att den aldrig inträffar. Det
brottsförebyggande arbetet måste ske på samtliga nivåer i samhället för att det ska vara
framgångsrikt. Det handlar om såväl individens ansvar som om det lokala samhället,
organisations- och näringslivet och den nationella politiken.”72
Genom att förebygga kriminellt beteende så kan man motverka problemen innan de uppstår.
Strukturerna i samhället kan påverka individerna till att avstå från brott och även till att
påverka individerna att begå kriminella handlingar. Segregering är ytterligare ett problem som
Socialdemokraterna lyfter fram som orsak till kriminaliteten. Detta kan bidra till utanförskap
och
främlingsfientlighet
och
denna
utveckling
måste
brytas
genom
integration.
Socialdemokraterna lyfter fram att strängare straff inte är något som leder till minskad
brottslighet utan istället handlar det om att satsa på brottsförebyggande arbete på flera nivåer i
samhället. Ett starkt välfärdssamhället är en satsning mot brottsligheten. Den lokala nivån i
det brottsförebyggande arbetet är viktig och lokala brottsförebyggande råd är en central del i
detta arbete. Ökade ekonomiska och sociala klyftor i samhället leder till ökad kriminalitet.
Genom att beteendestrukturen som samhället innebär genom sina regler kan stämpla vissa
individer som kriminella så resulterar det i att dessa individer hamnar utanför det tillåtna, och
därmed utanför det gemensamma vilket är ett scenario som man måste motverka enligt
Socialdemokraterna.
4.1.3
Restriktioner och normstrukturer
Socialdemokraterna anser att det är viktigt att brott som begås snabbt nås av en reaktion från
samhället som säger att detta beteende inte är önskvärt utifrån de normer som samhället
bygger på. Att ungdomar begår brott är ett stort problem då många individers brottsliga bana
börjar i ungdomsåren. Det är viktigt att man griper in tidigt mot kriminellt beteende hos unga.
”Anledningen till att en del ungdomar faller in i kriminella beteenden varierar. Ofta handlar det om
en kombination av individuella faktorer och strukturella socioekonomiska faktorer. Ett stort antal
barn och ungdomar växer upp under ojämlika förhållanden, med otrygghet, missbruk och
segregation runt sig. Ibland leder det till både ett långvarigt utanförskap och i värsta fall till
kriminalitet.”73
Man bör inom kommunerna utveckla metoder för att i ett tidigt stadium identifiera barn och
unga som riskerar att hamna i kriminalitet och att sätta in insatser redan då för att förebygga
72
73
Motion 2008/09:Ju379.
Motion 2008/09:Ju379.
29
kriminaliteten i samhället. Bättre och tydligare insatser mot barn och unga som begår brott är
nödvändigt. Det handlar om att snabbt och tydligt agera mot dem som begår brott.
Ungdomstjänst är ett bättre alternativ än böter för ungdomar som ofta inte kan betala sina
skulder som unga utan dessa dröjer sig kvar hos Kronofogden till barnen blir vuxna. Fängelse
är inte ett bra alternativ för unga lagöverträdare och inlåsning ska bara ske i de allvarligaste
fallen. Medling är en bra metod för att unga ska få insikt i brott som begåtts och hur dessa
påverkat offren. Kommunerna bör upprätta handlingsplaner för familjer som är i extra behov
av stöd. Polisen är den viktigaste aktören för att bekämpa den grova organiserade
brottsligheten och det krävs samarbete mellan polisen i olika delar av landet för att motverka
kriminaliteten. Det krävs en organisationsförändring inom polisen där man blir en myndighet
med spjutspetskompetens att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.
Socialdemokraterna lyfter fram satsningar på bekämpning av den ekonomiska brottsligheten i
motion 2008/09:Ju379. Ekobrottsmyndigheten är en central del i detta arbete. Dessutom krävs
krafttag mot den svarta sektorn i samhället då företag som drivs på lagligt sätt riskerar att
sättas ur spel när andra företag konkurrerar med svart arbetskraft. Svartarbete riskerar också
att ordningen på arbetsplatserna minskar. Detta talar för Socialdemokraternas syn på
kriminaliteten som ett strukturproblem där ekonomisk brottslighet drabbar vårt gemensamma
samhälle genom att inkomster undanhålls för den gemensamma staten som har till syfte att
utjämna skillnader mellan människor för att undvika klassklyftor.
4.2
Folkpartiets kriminalpolitik
Folkpartiet liberalerna förespråkar i de studerade motionerna främst en återupprättelse för
förtroendet för rättsstaten. Den primära åtgärden som bör sättas in här är fler poliser och en
förändring av polisens organisation. Dessutom måste man ge tydligare riktlinjer för de som
arbetar med barn och ungdomar för att dessa ska kunna gripa in tidigare och tydligare markera
att kriminellt beteende inte är godtagbart. Att ge skolan mer befogenheter att ingripa är en del
i detta. Dessutom förespråkas hårdare tag emot ungas kriminalitet och man ger förslag på
åtgärder som tydligare markerar samhällets inställning till kriminellt beteende. Främst har
Folkpartiet en aktörssyn på kriminaliteten, individerna måste ta ansvar för de val de gör men
man erkänner också vissa strukturorsaker till kriminalitet såsom sociala och ekonomiska
faktorer och segregation exempelvis. Folkpartiet anser att lösningen ligger i att samhället
tydligare måste markera vad som är rätt och fel och detta görs bäst genom förebyggande
arbete och genom att polisen kan hindra att brott begås genom att vara synliga ute i samhället.
Hårdare straff är inte något som Folkpartiet betonar överlag men man menar att hårdare tag
30
måste tas emot ungdomsbrottsligheten och de brott som begås av unga måste mötas av
kraftiga reaktioner från samhället för att man inte ska riskera att ungdomar fortsätter på
brottets bana. Därför lyfter Folkpartiet frågan om ungdomsfängelser, eller s.k. helghem som
en alternativ påföljd för ungdomar som begått brott.
”Ingen människa ska behöva avstå från att röra sig fritt i samhället på grund av rädsla för att bli
utsatt för brott. [---] Medborgarnas förtroende för de rättsvårdande instanserna minskar. Det kan på
sikt leda till att respekten för lagarna i sin tur undergrävs.”74
Staten måste uppfylla sina grundläggande åtaganden om att skydda och garantera säkerheten
för medborgarna. Folkpartiet menar att det är en av förutsättningarna för att demokratin skall
fungera. Otryggheten som brottsligheten resulterar i är förödande för rättsstaten vilken har
som primärt mål att skydda medborgarnas personliga och ekonomiska trygghet.
4.2.1
Restriktioner och normstrukturer
”Förtroendet för rättsskipningen i samhället vilar på att medborgarna har tilltro till dess effektivitet
och känner förtroende för att den som begår ett brott verkligen riskerar att gripas och straffas.
Minskar det förtroendet följer krav på hårdare straff. Ju färre brottslingar som grips, desto hårdare
önskar man ofta se dem straffas som verkligen blir förda till domstol.”75
Samhällets attityder måste bli tydligare, och de åtgärder som kan sättas in mot en felaktig
normbildning måste sättas in i tidig ålder. Samhället måste på ett tydligare sätt visa vilka
värderingar som är önskvärda och vad som är eftersträvansvärt beteende. Individernas
förtroende för rättsväsendet måste öka. Kriminalvården ska vara human och effektiv och ska
präglas av humanitet, snabbhet och fasthet. Folkpartiet lyfter fram att brottsligheten och dess
orsaker ska bekämpas lika hårt. Alla påföljder till brott ska vara både avskräckande och
rehabiliterande. En effektiv och human kriminalvård ska bygga på tydliga samhällsnormer
och en aktiv och rehabiliterande verksamhet där tydliga krav ställs på dömda brottslingar, och
som ska leda till minskad brottslighet. Återfallsfrekvensen måste minska och medborgarnas
förtroende för systemets förmåga att rehabilitera kriminella individer måste öka.
Individerna står under lagarna och genom den lagstadgade strukturen kan staten frihetsberöva
individer vid kriminellt beteende. Folkpartiet förespråkar krafttag mot ungdomsbrottsligheten
för att motverka kriminaliteten. Att tidigt upptäcka kriminellt beteende är en förutsättning för
ett lyckat arbete. Ett alternativ till ungdomstjänst och vård inom socialtjänsten för ungdomar
kan enligt Folkpartiets motion vara kortare frihetsberövanden som exempelvis helgavskiljning
för att markera straffet för den unge och för avskilja denne från den normala hemmiljön under
helgerna. Tvångsvården av unga bör utökas då den idag har brister. Tvångsvården bör
74
75
Motion 2002/03:Ju364.
Motion 2002/03:Ju364.
31
innehålla en individuell handlingsplan och utbildningsinsatser för att den unge ska ha goda
förutsättningar att klara ett liv i samhället efter tvångsvården. Folkpartiet anser att bötesstraff
till ungdomar bör avskaffas då denna skuld kan komma att följa dem senare i livet som vuxna.
Ett problem med ungdomsbrottsligheten är att ungdomar i vissa fall utnyttjar det faktum att de
inte kan straffas om de är under 15 år vilket Folkpartiet vill ändra på genom att låta polisen
utreda alla brott och när det gäller särskilt grova brott bör dessa fall utredas i domstol även när
ungdomar under 15 år begår brott.
Det viktigaste medlet för att minska brottsligheten är att öka antalet poliser då vi idag har för
få poliser i Sverige. Polisbristen är ett av skälen till att brottsligheten kan etablera sig allt
djupare och tränger ner i åldrarna. Dessutom gör polisbristen att allt färre brott klaras upp
vilket inte är acceptabelt. För att poliserna ska kunna arbeta med dessa uppgifter krävs det att
mer civilpersonal anställs inom Polismyndigheten för att sköta administrativa uppgifter.
Poliserna ska dessutom ut på gatan och ingripa mot mindre brott för att på så sätt även
motverka den grövre brottsligheten. Ett resultat av att polisen inte har möjlighet att utreda alla
brott som anmäls är att otryggheten ökar och förtroendet för rättsstaten undergrävs menar
Folkpartiet. En av de primära orsakerna till att brottsligheten inte återhålls i Sverige är att det
finns för få poliser och man måste återgå till att se polisens primära uppgift som att förhindra
brott och tränga tillbaka brottsligheten genom att synas på gatorna. En närvarande polis
skapar förtroende och trygghet. Ekobrottsmyndigheten bör upphöra som myndighet och
ekonomisk brottslighet bör istället utredas av åklagare som bör skaffa sig kompetens att driva
dessa mål men det bör inte finnas särskilda myndigheter för vissa typer av brottslighet.
4.2.2
Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen
”Misär och utanförskap är drivhus för brottsligheten, därför vill Folkpartiet liberalerna betona att
krafttag mot brottslighet alltid måste förenas med en insikt om och målmedvetenhet att bekämpa
dess sociala orsaker – ingen människa föds kriminell. Ett starkt brottsförebyggande arbete är
grunden för ökad trygghet.”76
Det brottsförebyggande arbetet innebär att man ska arbeta för att skapa goda uppväxtvillkor
för barn och ungdomar då bristande skolbildning och dålig normbildning från vuxna är en
grogrund för kriminalitet. Ordningen i skolan måste bli bättre och lärare ska få tydligare
befogenheter att upprätthålla normerna i skolan. Barn som senare i livet kan få problem med
kriminalitet kan upptäckas redan på barnavårdcentralen. Folkpartiet betonar att det är viktigt
att samhället tillsammans med föräldrarna arbetar förebyggande för att minska risken att barn
hamnar snett. Tydligare befogenheter skall ges till personalen i skolan när det handlar om
76
Motion 2005/06:Ju533.
32
brott som begås inom skolan. Sökandet efter förklaringar till kriminalitet får inte innebära
tvekan att sätta in åtgärder mot brottsligheten. Närpoliser krävs för att öka synlighet och
kontakt. Brottsförebyggande rådets uppgifter bör flyttas över till Rikspolisstyrelsen.
Folkpartiet erkänner den sociala strukturens påverkan på individerna främst genom att betona
att vissa områden är särskilt utsatta och där är kriminalitet vanligt förekommande. Samhällets
främsta insatser mot detta måste vara att arbeta förebyggande för att påverka individerna att
inte välja ett kriminellt liv.
”Mobbning och våld hör inte hemma i skolan. Därför ska normbildningen när det gäller ordning,
hänsyn och förbud mot våld i skolan bli tydligare, lärares och övrig personals befogenheter när det
gäller att upprätthålla normerna ökas och allvarligare former av våld och kriminalitet
polisanmälas.”77
Skolan har en viktig uppgift i att upptäcka när barn och unga riskerar att hamna i kriminalitet
och personalen bör få större befogenheter och mer information för att motverka detta. Detta
hör samman med samhällets normer och restriktioner och skolan är en struktur som påverkar
individerna och deras förutsättningar. Skolan som struktur kan påverka individernas livsval
och målet är att genom samhällets institutioner skapa goda förutsättningar för dessa barn och
unga för att undvika att de hamnar i kriminalitet.
4.2.3
Aktörernas handlingsutrymme
Individerna bestämmer över sitt eget liv och de val man väljer att göra. Den omgivande
strukturen påverkar individernas möjligheter med det är ändå individen som gör sina egna val.
Folkpartiet lyfter fram det lokala brottsförebyggande arbetet som en viktig del i arbetet för att
minska kriminaliteten i utsatta områden.
”Utanförskapet förstärks när polisens närvaro i invandrartäta förorter alltid förknippas med akut
utryckning och gripande av brottslingar och alltför sällan, kanske aldrig, visar att polisen står för
medborgerlig service och hjälp som också omfattar människor med en annan etnisk bakgrund.”78
Frågor reses om hur likheten inför lagen ser ut när det gäller personer med invandrarbakgrund
som är misstänkta för brott. Folkpartiet menar att personer med annan kulturell bakgrund
måste ha samma rätt till rättssäkerhet. Den grova organiserade brottsligheten har blivit ett
större problem de senaste åren. Det kan vara kriminella mc-gäng, narkotikaligor och personer
med nazistiska sympatier. Om sådan kriminalitet får utvecklas kan den undergräva förtroendet
för ett öppet och demokratiskt samhälle. I de områden där kriminaliteten är vanligare måste
man vidta flera åtgärder för att motverka detta. I miljonprogrammens bostadsområden kan den
fysiska miljön förändras för att minska brottsligheten menar Folkpartiet och man lyfter fram
satsningar för det brottsförebyggande arbetet i dessa områden. Man måste inse att problemen
77
78
Motion 2002/03:Ju364.
Motion 2002/03:Ju364.
33
finns i dessa områden men genom förebyggande arbete kan man motverka att individer väljer
den kriminella banan. Den omgivande strukturen påverkar men individen gör ändå sina egna
val utifrån sina möjligheter. Även ekonomiska faktorer spelar in och Folkpartiet betonar även
brottsoffrens roll och menar att brott är en allvarlig kränkning av den individ som blir utsatt.
Otryggheten i samhället växer och staten måste klara av den grundläggande uppgiften att
trygga medborgarna från att utsättas för brott.
4.3
Moderaternas kriminalpolitik
Den kriminalpolitik som förordas av Moderaterna präglas främst av ett återupprättande av
rättsstaten likt det Folkpartiet förespråkar. Det mest betydande i Moderaternas motioner är att
man förespråkar en tydlig aktörssyn på kriminaliteten. Att människor gör sina val i livet är det
centrala och det är av största vikt att individen tar ansvar för de val man gör. Detta innebär att
straffet mot den kriminelle är av största vikt för att samhället ska markera att individen gjort
fel. Moderaternas kriminalpolitik präglas av en tydlig aktörssyn men man betonar också
strukturen då främst den normstruktur som familjen ska förmedla till barnen och man
framhäver att familjer som inte har förmågan att överföra samhällets normer till barn och
ungdomar måste få hjälp då en tydlig normbildning tidigt i livet är viktigt för att man senare
inte ska hamna i kriminellt beteende. Hårdare straff lyfts fram som ett sätt att visa samhället,
brottsoffer och den kriminelle att brottet är allvarligt och inte accepteras. Hårda straff talar om
att samhället inte accepterar brott. Dessutom vill man straffa återfallsförbrytare hårdare för att
visa att upprepad brottslighet ses som mycket allvarligt av samhället. Hårdare tag även mot
ungdomsbrottsligheten betonas och ungdomsfängelser av olika typ diskuteras i motionerna.
4.3.1
Rationella val
Kärnan i den moderata politiken är alla människors rätt till frihet. Det är bara fria människor
som kan realisera sina livsprojekt genom sina egna fria val. Kriminaliteten är ett hot mot
denna frihet. Moderaterna sätter människan före systemet och utgångspunkten är att lita på
människors vilja och förmåga att ta ansvar för sina handlingar och leva ett självständigt liv.
Brottslingar har ett ansvar för sina handlingar och ska ställas till svars för lagöverträdelser.
”Moderaterna sätter människan före systemen. Vår utgångspunkt är att lita på människors förmåga
och vilja att leva ett självständigt liv med ansvar för sina handlingar. [---] Alltför ofta skylls
felaktiga handlingar på en persons uppväxt. Vi vill i stället ta fasta på individens ansvar och
därigenom också individens möjligheter till bot och bättring.”79
Kriminalpolitiken måste få en ny, offensiv inriktning, där människors behov av trygghet och
rättsväsendets behov av verktyg prioriteras. Rättsväsendet ska agera tidigt och tydligt.
79
Motion 2005/06:Ju410.
34
Straffen ska vara effektiva och proportionella. Återfall ska bestraffas hårdare än vad som sker
idag. Det individuella ansvaret ska understrykas av straffet. Den som inte följer lagar och
regler straffas genom att berövas sin frihet. Samtidigt som straffet syftar till att ändra
kriminella beteenden så skyddar man genom frihetsberövandet samhället från fortsatt
brottslighet. Särskilt hårda tag krävs emot återfallsförbrytare som gång efter gång bryter mot
det gemensamma normsystemet. Den som drabbas av våldet blir en del av det, genom känslan
av att ha blivit berövad sin personliga frihet samt besvikelse över rättssystemets frånvaro. Den
enskilda påverkas av brott och denne måste känna att samhället sätter in åtgärder. De som inte
känner att staten är till för dem kan lockas till kriminalitet. Konsekvenslogiken, att väga
alternativ mot varandra är en del i förklaringen, att individen gör sina egna rationella val.
4.3.2
Aktörerna ges i viss utsträckning preferenser utifrån den sociala strukturen
”Det har aldrig funnits ett samhälle helt utan brott. Däremot har samhällen som ger möjligheter till
alla och inte utestänger människor bättre förutsättningar att komma tillrätta med brottsligheten än
samhällen präglade av utanförskap och begränsade möjligheter för stora grupper.”80
I samhället växer känslan av otrygghet hos medborgarna och myndigheterna som skyddar,
utreder brott och bestraffar kriminella får svårare att klara av detta. De som drabbas av brott
upplever ofta att ingen bryr sig. Individerna tror inte att staten kan erbjuda dem skydd. Stora
delar av befolkningen upplever att de lever i ett laglöst land, antingen det beror på att
rättsväsendet inte finns tillgängligt eller att människorna själva känner att skyddet inte finns
till för dem. Moderaterna menar att det är allvarligast när det sker bland unga människor.
Kriminella kretsar och ljusskygga organisationer rekryterar bland dem som av olika
anledningar inte känner att rättsstaten finns till för dem. Brott begås inte på grund av
samhällsstrukturen, omgivningen påverkar individen, men det är inte omgivningen som gör
individens val utan det är upp till varje rationell individ att göra dessa val. Moderaternas syn
på kriminalvården talar för att problemet med kriminaliteten är ett aktörsproblem och
åtgärderna handlar om aktörerna då man ska straffa den kriminelle samtidigt som man skall
skydda samhället från brottslingen.
”Ett straff fyller enligt vårt förmenande tre funktioner. För det första sänder det en signal att
övergrepp på annans frihet, hälsa eller egendom inte accepteras av samhället. För det andra ökas
tryggheten för brottsoffer och samhälle genom att brottslingen under en tid inte kan röra sig fritt.
För det tredje ger det kriminalvården en chans att genom effektiv vård rehabilitera den dömde och
hjälpa honom eller henne att återkomma till ett nytt liv utan brott.”81
Brott måste få konsekvenser för gärningsmannen och ju tidigare insatser görs, desto bättre,
och syftet skall vara att förhindra att individer hamnar i ett liv av kriminalitet på grund av
80
81
Motion 2004/05:Ju352.
Motion 2004/05:Ju352.
35
enstaka lagöverträdelser. Detta speglar aktörssynen på kriminaliteten och den kriminelle då
det är personen som är problemet och denne skall tas bort från samhället tills denne är redo att
återanpassas. Straffen ska vara proportionerliga i förhållande till det begångna brottet och
straffet ska vara rimligt sett från allmänheten. En av de viktigaste åtgärderna mot
kriminaliteten är att reaktionerna mot brottsligt beteende måste resultera i tidiga insatser och i
att den kriminelle efter reaktion från samhället på ett brott får klart för sig vad ytterligare
kriminalitet skulle innebära. Förutsebara reaktioner från staten vid fortsatt kriminellt beteende
måste vara tydligt. Brott ska inte betraktas enskilt utan ses i en kedja av tidigare brott i en
påföljdstrappa där åtgärderna skärps vid fortsatt brottslighet. Rättsväsendet ska ha möjlighet
att frihetsberöva unga på ett annat sätt än tidigare för att ge tydliga signaler om att samhället
ser allvarligt på det begångna brottet. Man bör kunna döma unga till skyddstillsyn och om
denne inte sköter sig så kan prövotiden förlängas för att kriminalvården då har gott om tid att
göra något meningsfult av rehabiliteringen av den unge. En alternativ åtgärd är
”veckoslutshem” eller veckoslutsfängelse där den unge hålls under kontroll på helgen då
kriminella aktiviteter har tendens att öka.82 Kriminalvården bör ta över ansvaret för påföljder
till unga kriminella istället för Statens Institutionsstyrelse. Detta skulle resultera i att
samhällets reaktion på brottet blir tydligare och all verksamhet samlas under Kriminalvården.
4.3.3
Restriktioner och normstrukturer
”Barnens väg in i vårt norm- och värdesystem börjar i ett fungerande hem med en fungerande
familj. Ofta kan man hitta orsakerna till avvikande och störande beteenden i familjeförhållandena.
Familjer där föräldrarna inte kan, orkar eller klarar sin fostrande uppgift är en riskfaktor för ungas
kriminalitet.”83
Detta talar tydligt för Moderaternas och konservatismens syn på familjen som en viktig enhet
i samhället. Här kan man spåra en aktörssyn. Normbildningen är det centrala och är en del av
familjen som en struktur som ska uppfostra barn och ungdomar och när detta brister så finns
risker för kriminalitet. Staten har ett ansvar i att sätta upp regler och gränser för hur människor
får bete sig mot varandra och med detta ansvar att stifta lagar följer också ansvaret att se till
att dessa lagar följs. Straffet måste stå i proportion till brottet för att medborgarna ska ha ett
fortsatt förtroende för rättsväsendet. Här spelar strukturen en viktig roll i att inte utestänga
individer från möjligheter att utvecklas i livet. Man fokuserar vid familjen som den viktiga
normbildande strukturen som den som kan förmedla till unga individer grundläggande normer
och värderingar. Därför menar Moderaterna att en god kriminalpolitik härstammar ur en
82
83
Motion 2004/05:Ju352.
Motion 2004/05:Ju352.
36
fungerande familjepolitik.84 Utbildnings- och integrationspolitik är också viktigt och om alla
barn och ungdomar fick kunskaper och möjligheter att använda dessa kunskaper så skulle man
lösa många problem. Detta, i kombination med att den enskilde individen har möjlighet till ett
hederligt arbete minskar missnöje och risker för kriminalitet. Samhället får inte tolerera brott
utan allmänhetens rätt till trygghet måste vara i fokus.
”En av statens mest grundläggande uppgifter är att värna medborgarnas trygghet och bekämpa
våld och brott. Denna uppgift får inte överlåtas till privata aktörer på grund av att staten inte klarar
sina grunduppgifter. Vakter och frivilliga insatser kan vara värdefulla komplement för att säkra
ordningen i vissa situationer. Det krävs dock ett fungerande polis- och rättsväsende om inte privata
lösningar skall utvecklas till nya och bekymmersamma samhällsproblem.”85
Den polisiära närvaron skall öka i hela landet. Polisen skall ges verktyg och medel för att
kunna förebygga och beivra brott. Det krävs fler poliser och fler civilanställda inom polisen.
Polisen bör omorganiseras till en myndighet med ett antal polisområden. Dessutom måste
Sveriges inre säkerhet skärpas och nya hotbilder måste tas på allvar. Strukturen är viktig när
det handlar om brottsbekämpning enligt Moderaternas politik. Det är staten som skall stå för
att rättsväsendet fungerar och här skall inte privata aktörer ta över. Dock kan dessa ses som
komplement till polisväsendet i vissa situationer.
”Ett fungerande påföljdssystem har också en brottsförebyggande verkan.[---] Att ungdomar kan
fortsätta begå brott efter brott, utan att reaktioner från vuxenvärld eller rättsväsende får förödande
konsekvenser för både brottsoffer och gärningsmän.”86
Det är viktigt att samhället ger tidiga och tydliga reaktioner på kriminellt beteende menar
Moderaterna. Det är när en individ har begått ett brott som samhället först kan reagera och
personens behov blir synliga och det är därför av största vikt att man sätter in resurser här.
Ökad upptäcktsrisk för kriminella och tydliga reaktioner på brott är det centrala. Brott som
begås av unga skall prioriteras. Påföljderna skall vara proportionerliga i förhållande till det
begångna brottet, de skall minska brottsligheten och de skall förebygga återfall.
Kriminalvården bör ändra fokus från att se till formerna av kriminalvården och istället
fokusera på insatserna och effektiva metoder och program. Fokus bör flyttas från den
kriminella till brottsoffrens upprättelse och samhällets rätt till skydd och trygghet.
84
Motion 2004/05:Ju352.
Motion 2004/05:Ju352.
86
Motion 2004/05:Ju352.
85
37
5
SLUTSATSER
I detta kapitel presenteras analys och slutsatser av de resultat som den empiriska
undersökningen givit. Här presenteras partiernas syn på kriminaliteten och kriminalpolitiken
utifrån de frågor som ställdes till materialet inledningsvis. Det arbetsschema som
presenterades i kapitel 2 kommer här att användas för att visa på resultaten genom att knyta an
empirin till teorin om aktörer och strukturer för att visa om materialet påvisat stark eller svag
aktörs- respektive strukturssyn.
5.1
Sammanfattning utifrån det empiriska materialet
5.1.1
Arbetsschemat
Av de tre partierna som studerats kan inget av dem sägas vara helt stiliserat utifrån teorin om
aktörer och strukturer, utan det går att finna spår av aktörs- och strukturssynen hos de tre
partierna i olika stor utsträckning. Utifrån de resultat som framkommit i kapitel 3 och 4 avser
arbetsschemat ge en bild av hur fördelningen ser ut i det studerade materialet.
Socialismen
Ideologi
Partiprogram
Motioner
Stark Struktur
Stark struktur
Stark struktur
Svag aktör
Svag aktör
Stark aktör
Stark aktör
Svag struktur
Svag struktur
Stark Struktur
Stark aktör
Stark aktör
Svag Aktör
Svag struktur
Svag struktur
Socialdemokraterna
Liberalismen
Folkpartiet
Liberalerna
Konservatismen
Moderata
samlingspartiet
5.1.2
Stark Aktör
Socialismen och Socialdemokraterna
Detta schema visar att socialismen och Socialdemokraterna i ideologi, partiprogram och
motionerna är starkt präglade av en strukturssyn på kriminaliteten och kriminalpolitiken.
Dock finns aktörerna med i betydande större utsträckning i partiprogram och motioner än i
ideologin. Detta visar att Socialdemokratins ursprungsideologi och strukturssynen till stor del
präglar partiets syn på kriminalitet och kriminalpolitiken. Den empiriska studien visar att
socialismen och Socialdemokraterna främst präglas av ett starkt strukturperspektiv på
samhället då de i sitt partiprogram och i de studerade partimotionerna anammar den
strukturella synen på kriminaliteten som samhällsproblem och likaså de kriminalpolitiska
åtgärder som presenteras präglas av en stark strukturssyn medan man till viss del talar om
aktörernas roll men detta perspektiv är svagt. Kriminaliteten ses främst som ett problem
grundat i orättvisor och klassklyftor i samhället och man ser detta som orsaken till att vissa
38
individer hamnar i kriminalitet. Man talar om kriminaliteten som ett resultat av de klyftor som
finns i samhället, vilket är starkt förknippat med den socialistiska ideologin. Åtgärden kan
också starkt förknippas med ideologin då det handlar om att använda sig av inkomstutjämning
för att minska klyftorna och att satsa på välfärdsstaten för att skapa lika förutsättningar för alla
att leva sina liv på rättvisa villkor. Socialdemokraternas motioner överensstämmer till stor del
med partiets ideologi genom att man betonar problem i strukturerna i samhället som en grund
för social och ekonomisk ojämlikhet. Detta bidrar till att öka klyftorna mellan grupper och
mellan människor och detta kan vara en grogrund för kriminalitet. Arbetslöshet är ett stort
sådant problem. Ekonomisk ojämlikhet skall utjämnas och detta förordas även i motionerna
för att motverka riskerna för kriminalitet. Brottslighet bland ungdomar grundas ofta i den
miljö som barn och unga växer upp i. Segregation och arbetslöshet är riskfaktorer för
kriminalitet hos unga. Socialdemokraterna förespråkar förebyggande arbete mot kriminalitet
men man anser att förändringen måste ske på flera plan.
5.1.3
Liberalismen och Folkpartiet
Utifrån det studerade empiriska materialet kan slutsatsen dras att Folkpartiet och liberalismen
har en stark aktörssyn på kriminaliteten och kriminalpolitiken. Det är aktörer som styr,
strukturerna påverkar dock aktörerna och det är viktigt att samhället står för strukturen som
kan avhålla från kriminalitet. Dock ser man tendens till att strukturerna lyfts fram i vissa
avseenden gällande hur uppväxtmiljön och skolan kan påverka individens benägenhet att begå
brott. Folkpartiet förespråkar större befogenheter till skolan att ingripa och skolan skall ha
som mål att överföra positiva normer till barn och ungdomar. Sämre uppväxtvillkor för barn
och ungdomar är ett stort problem som skapar kriminalitet och här är det strukturerna som
påverkar.
När polisen inte griper skyldiga brottslingar så minskar förtroendet för rättsstaten vilket är
mycket viktigt för liberalismen, att individerna har förtroende för att staten kan garantera
rättvisa och rättigheter för individerna. Nattväktarstaten ska garantera individerna trygghet
och se till att samhället fungerar. Rättsstaten är statens primära uppgift i ideologin och nu
menar man att denna är på reträtt. Folk måste ha förtroende för rättsskipningen för att
samhället ska fungera. Folkpartiet och liberalismen främst lyfter individens fri- och rättigheter
i ideologin vilket också präglar partiprogrammet och de kriminalpolitiska motionerna. Dock
kan sägas att Folkpartiet erkänner strukturernas roll till viss del i partiprogram och främst i
motionerna genom att man erkänner den sociala strukturens betydelse och den omgivning
som individen befinner sig i påverkar kriminellt beteende. Dock påvisar man att det är
39
individen som bär ansvaret över sina handlingar och straffet har en viktig funktion i
kriminalpolitiken för att markera samhällets syn på kriminellt beteende. Strukturen har en
svag roll och främst är det samhällets förebyggande arbete som präglas av en strukturssyn i
Folkpartiets motioner. Folkpartiet för en politik i motionerna som är väl sammanbunden med
partiets ideologi genom att partiets centrala värden lyfts fram även här. Dock lyfts inte det
individuella perspektivet lika tydligt i motionerna som i ideologin utan i motionerna ses
kriminaliteten mer som ett gemensamt samhällsproblem och man söker orsaker och lösningar
i hela samhället. Man betonar det gemensamma ansvaret som samhället har genom
exempelvis skola och polisens uppgift på ett annorlunda sätt gentemot ideologin.
5.1.4
Konservatismen och Moderaterna
Konservatismen präglas av en stark strukturssyn där nationen och familjen är viktiga
strukturer i samhället. Aktörer lyfts till viss del fram, men den konservativa ideologin präglas
av en svag aktörssyn. Moderaternas partiprogram och motionerna präglas dock av en svag
strukturssyn och en stark aktörssyn. Moderaterna lyfter fram individens ansvar för sitt liv i
större utsträckning än Folkpartiet och liberalismen som traditionellt är den mer aktörsinriktade
ideologin. Moderaterna är därmed det parti som skiljer sig mest från ursprungsideologin i
frågan om hur man ser på kriminaliteten utifrån teorin om aktörer och strukturer. Detta kan
dock knytas an till att Moderaterna numera kallar sig liberalkonservativa och därmed kan
detta förklara det starka aktörsperspektivet. Moderaternas kriminalpolitik är med betydande
skillnad mer aktörsinriktat än den konservativa ideologin. Moderaterna förespråkar det
individuella ansvaret mer än vad Folkpartiet gör.
Aktörerna och deras rationella val är i fokus men man erkänner att strukturer påverkar
individen och man tillstår att vissa sociala miljöer kan medföra ökad risk för kriminalitet.
Främst är familjen en viktig struktur som ska föra vidare den normbildning som samhället
bygger på. Dock finns vissa brister i denna normbildning. Rättsstaten är i fokus i
Moderaternas motioner, och man kräver hårdare tag mot kriminaliteten för att öka förtroendet
för rättsstaten och för att visa både samhället och den kriminella att brott är allvarligt och brott
skall mötas av direkt reaktion av samhället och straffet är en del av detta. Individen har rätt till
trygghet i sin tillvaro och denna trygghet skall garanteras av staten. Rättsstaten är viktig och
man måste ha förtroende för denna, liksom man måste tro på nationen. Staten ska kunna
beskydda dess invånare och deras egendom, vilket hör hemma i den konservativa ideologin.
Problemet med kriminaliteten är enligt Moderaterna inte grundat i strukturen utan i aktörernas
agerande, men lösningen finns i att staten står emot och straffar de individer som avviker från
40
samhällets normer. Detta speglar en svag strukturssyn då man betonar att kriminalitetens
uppkomst främst är aktörsstyrt. Moderaterna menar att det är brottslingen som gör sina egna
val, inga strukturer kan styra över individen som gör sina egna val. Konservatismen som
ideologi präglas av en stark strukturssyn där familjen och nationen är de primära strukturerna.
Men Moderaterna lyfter främst fram aktörsperspektivet i sitt partiprogram och än mer tydligt i
de studerade kriminalpolitiska motionerna. Man ser individuella faktorer som orsaker till
kriminalitet och man lyfter fram individens ansvar att göra rationella val och att ta sitt ansvar
för begångna brott. Här liksom hos Folkpartiet lyfter man frågan om hårdare straff som en
viktig åtgärd mot kriminaliteten.
5.2
Önskvärd kriminalpolitik diskussion om likheter och skillnader mellan partierna
Studien har givit svar på frågor om vilket synsätt som präglar de studerade partiernas
kriminalpolitik vilket grundas i partiernas syn på kriminalitet. Det kan konstateras att
partierna till viss del förespråkar en liknande kriminalpolitik där främst krav på fler poliser i
samhället är det primära målet. Dessa poliser ska arbeta förebyggande mot brott och en ökad
polisiär närvaro i samhället kan också förhindra att brott begås, vilket partierna är överens om.
Förutom att det krävs fler poliser är partierna överens om att man bör samordna polisens
verksamhet till en myndighet, dock är de inte överens om hur denna sammanslagning till en
myndighet skulle se ut. Dessutom kräver de tre partierna mer pengar till kriminalvården med
krav på att kriminalvården effektiviserar sitt arbete och använder kvalificerade metoder.
Folkpartiet och Moderaterna förespråkar hårdare straff medan Socialdemokraterna menar att
hårdare straff inte ger mindre kriminalitet. Hur de hårdare straffen ska se ut skiljer sig dock
mellan Folkpartiet och Moderaterna. Dessa båda partier menar att återfallsförbrytare skall
dömas hårdare om de begår nya brott och hela straffskalan skall användas. De är överens om
att det krävs krafttag emot ungdomsbrottsligheten men inte hur detta ska se ut.
Socialdemokraterna lyfter fram att krafttag bör tas emot den ekonomiska brottsligheten medan
denna typ av brottslighet inte alls tas upp av Moderaterna, och Folkpartiet menar att
Ekobrottsmyndigheten bör läggas ner då man enligt dem inte bör ha en särskild myndighet för
en viss typ av brott. Frågan om den ekonomiska brottsligheten kan också knytas an till den
ideologiska bakgrunden där Socialdemokraterna och socialismen ser ekonomisk brottslighet
som exempelvis skattebrott som ett brott mot den gemensamma välfärdsstaten då man
undanhåller inkomster från beskattning vilket visar den tydliga strukturssynen hos
Socialdemokraterna. Moderaterna och Folkpartiet lyfter istället fram brott mot personer som
41
den primära brottsligheten och brottsoffrens roll i rättskedjan vilket kan knytas an till den
tydliga aktörssyn som präglar dessa partier. Brottsoffrens roll bör stärkas enligt alla partierna
men Moderaterna och Folkpartiet menar att man genom att låsa in brottslingar uppnår
säkerhet för samhället och för brottsoffret medan Socialdemokraterna tror mer på frivård för
att återanpassa den kriminella till ett vardagligt liv.
Partierna har liknande tankar om och framhåller vikten av förebyggande arbete för att minska
riskerna att ungdomar hamnar i kriminalitet. Dock ser detta förebyggande arbete inte likadant
ut i de olika partimotionerna vilket också hör samman med att partierna har olika syn på
kriminaliteten som samhällsproblem och därmed ser också åtgärderna mot kriminaliteten
olika ut. Socialdemokraterna ser kriminaliteten främst som en följd av klasskillnader i
samhället och utanförskap på grund av ekonomi och olika sociala förhållanden. Moderaterna
är det parti som i de studerade motionerna främst framhåller individens eget ansvar över sina
handlingar och man betonar att det är individen själv som gör sina egna val och måste stå till
svars sina för handlingar vilket Folkpartiet också framhåller i sina motioner. Moderaterna
förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten genom att man måste förtydliga det individuella
ansvaret hos den kriminella. Man betonar detta ansvar att varje människa bestämmer över sitt
eget liv och måste ta ansvar för sina handlingar.
Vad gäller orsakerna till brott så talar de tre partierna om strukturer i samhället såsom
utanförskap på grund av bristande familjeförhållanden och liknande. Dock har
Socialdemokraterna en starkare syn på strukturerna som måste förändras för att bekämpa
kriminaliteten och då handlar det inte främst om brottsförebyggande arbete utan om en
förändring av samhället i stort, där klasskillnader och ojämlikhet bekämpas genom
exempelvis inkomstutjämning i linje med den reformistiska socialismen. Folkpartiet vill också
satsa på brottsförebyggande arbete men mer med fokus på att stödja individen så att denne
kan bli en fri samhällsmedborgare som kan fatta rationella beslut i likhet med liberalismens
ideal. Här betonas att tilltron till rättsstaten måste stärkas då detta är statens primära uppgift
enligt Folkpartiet och liberalismen. Moderaterna talar också om rättsstatens förfall och att
man måste öka tilltron till denna. Dessutom måste man tydligare visa vilka normer samhället
vilar på. Detta är främst familjens ansvar och även vårt gemensamma ansvar. Moderaterna
menar att i slutändan är det ändå individen som fattar beslut om sitt eget liv i enlighet med
den konservativa ideologin. Moderaterna framhåller, i enlighet med den konservativa
ideologin, familjens ansvar att förmedla samhällets normer och värderingar till barn och
ungdomar. Detta lyfts även fram av Socialdemokraterna och Folkpartiet genom föräldrarnas
42
ansvar att uppfostra sina barn, men det är anmärkningsvärt tydligt hos Moderaterna att
familjen som normbärare är viktig. Dålig normbildning från vuxenvärlden som en grogrund
för kriminalitet lyfts fram av de tre partierna.
Att samhälleliga strukturer är en orsak till kriminaliteten uppmärksammas främst av
Socialdemokraterna och man framställer brottslingen som en person som råkat ut för
orättvisor medan Folkpartiet och Moderaterna menar att brottslingen har valt en kriminell väg
i livet och det är i detta val man kan försöka påverka individen. Socialdemokraterna menar att
man bör förändra strukturen för att motverka kriminaliteten genom att minska klassklyftorna i
samhället medan Folkpartiet och Moderaterna menar att man ska försöka uppnå god
normbildning i samhället för att individerna ska göra rationella val i sitt liv.
Socialdemokraterna lyfter fram brott mot samhället, som exempelvis ekonomisk brottslighet,
medan Moderaterna och Folkpartiet främst betonar brott mot person i sina motioner.
Framställningen av brottsligheten som samhällsproblem är hos Moderaterna grövre och de
målar upp ett skräckscenario där brottsligheten har tagit över samhället. Folkpartiet gör
liknande framställningar där man talar om ett rättsväsende på reträtt och frågan om
förtroendet för rättsstaten är primärt hos Moderaterna och Folkpartiet vilket också kan
anknytas till konservatismen och liberalismen där rättsstaten har en särställning då denna ska
se till att människor kan agera i samhället på lika villkor.
Satsningar för att bekämpa ungdomsvåldet betonas från samtliga partier och även om dessa
satsningar skiljer sig något mellan de olika partierna så har de gemensamt att man bör arbeta
förebyggande genom att undvika utanförskap och detta arbete skall främst göras i skolan där
krafttag mot mobbing betonas. Folkpartiet och Moderaterna vill ge skolan och personalen
större befogenheter att ingripa när elever begår brott och rätt att beslagta föremål. Dessutom
anser Moderaterna att skolan bör informeras när en ung individ begått brott för att man bör
hantera situationen även i skolan. Ungdomsfängelser av olika slag nämns hos Folkpartiet och
Moderaterna medan Socialdemokraterna snarare betonar det förebyggande arbetet och
ungdomstjänst, medling och vård inom socialtjänsten som påföljd när unga begår brott.
Moderaterna vill att polisen ska utreda brott även när gärningsmannen är under 15 år och
Folkpartiet har liknande förslag som Moderaterna om frihetsberövande för ungdomar på så
kallade ”helghem”.
Om den allmänna uppfattningen som presenterades inledningsvis i denna uppsats är att
kriminalpolitiken inte skiljer sig nämnvärt beroende på vem som styr Sverige så kan dessa
likheter och skillnader vara avgörande för att visa på att det finns skillnader men också
43
likheter. Den främsta slutsatsen som kan dras är att partierna över partigränserna är överens
om att kriminellt beteende är beroende av flera olika bakgrundsfaktorer och man kan inte
förklara alla fall efter samma modell, men det finns vissa tendenser som partierna väljer att
framställa och utifrån den framställning som varje parti gör så kommer man med förslag på
åtgärder och även dessa kan knytas an till teorin om aktörer och strukturer som det
grundläggande perspektivet. Den avgörande skillnaden är att Socialdemokraterna ser
kriminaliteten som ett strukturproblem och man ser lösningarna i strukturella förändringar i
samhället. Folkpartiet och Moderaterna har i huvudsak en aktörssyn på kriminaliteten och de
primära åtgärderna som presenteras genom kriminalpolitiken handlar om hårdare straff vilket
är en aktörspräglad lösning på problemet. Till viss del ser man att vissa strukturella
förändringar kan krävas, såsom förändringar av sociala miljöer och villkor för barn och
ungdomar i utsatta miljöer.
5.3
Sammanfattade slutsatser – hårdare tag mot brottsligheten?
Utifrån de resultat som konstaterats i denna studie så kan sägas att den aktuella
samhällsdebatten kring hårdare tag mot brottsligheten förespråkas av alla de tre studerade
partierna. Dock ska här framhållas att ”hårdare tag” innebär olika åtgärder för de olika
partierna. Socialdemokraterna ser kriminaliteten som ett strukturproblem som grundas i
klyftor och orättvisor i samhället och man har som primärt mål med kriminalpolitiken att
utjämna klassklyftor i samhället och att motverka arbetslöshet och segregation som man ser
som stora problem som kan resultera i socialt och ekonomiskt utanförskap vilket kan leda till
kriminalitet. För Socialdemokraterna handlar hårdare tag om att man måste förändra
strukturerna och komma åt problemen som ger kriminalitet. Folkpartiet förespråkar också
hårdare tag mot brottsligheten men här fokuserar man främst på att åtgärder måste sättas in
tidigt när en individ visar tecken på kriminellt beteende. Folkpartiet anser att
kriminaliseringen av beteenden måste vara mer restriktiv för att de lagar som finns ska få en
tyngre innebörd. Man bör använda de lagar man redan har och använda hela straffskalan vid
tilldömande av påföljder. Moderaterna är det parti av de tre studerade som är tydligast i sin
framställning av att hårdare tag mot brottsligheten bör innebära att man dömer kriminella till
hårdare straff och att återfallsförbrytare skall straffas hårdare. Frihetsberövandet är viktigt för
Moderaterna för att markera att samhället inte accepterar kriminalitet.
Frågan om synen på kriminaliteten och om denna härstammar ur partiernas ideologi eller om
de tagit intryck av andra faktorer så kan konstateras att Socialdemokraterna och den
reformistiska socialismen till stor del överensstämmer i sin syn på samhället och de problem
44
som kan uppstå. Folkpartiet har en liberal syn på kriminaliteten som överensstämmer med
ideologin till stor del och de värden som ideologin förespråkar finns även representerat i
Folkpartiets kriminalpolitik. Moderaterna förespråkar en hårdare kriminalpolitik än de två
andra studerade partierna och denna politik skiljer sig från den konservativa ideologin på flera
plan. Moderaterna är det parti som tycks tagit mest intryck från andra idéer i utformandet av
kriminalpolitiken då man framhåller individens val som primär orsak till kriminaliteten vilket
skiljer sig till viss del från ideologin medan man likt den konservativa ideologin förespråkar
statens roll som rättsskipare familjens roll som förmedlare och bevarare av lagar och regler.
För att återanknyta till citatet från nationalencyklopedin i inledningen så kan slutsatsen dras
att det kanske inte går att påverka kriminalpolitiken så mycket oavsett vilket parti som styr
eftersom kriminaliteten påverkas av så många yttre faktorer. Påföljdspolitiken blir därmed det
enda verktyg som blir tydligt inom kriminalpolitikens område. Krav på hårdare straff blir
därför lösningen på ett växande samhällsproblem som är mångbottnat och komplicerat.
45
SAMMANFATTNING
Denna studie visar hur kriminalpolitiken framställts i partiprogram och motioner av tre
etablerade politiska partier 2000-2009. Den syn som presenteras på kriminalitet och
kriminalpolitik har anknutits till partiernas ursprungsideologier. Det empiriska materialet har
bearbetats utifrån teorin om aktörer och strukturer för att ge svar på vilket synsätt som är det
primära hos partierna. Teorin har operationaliserats i analytiska punkter och en svag och en
stark aktörs- respektive strukturssyn har formulerats och använts för att analysera resultaten.
Grunden till undersökningen var frågan om hur kriminalpolitiken skiljer sig mellan olika
politiska partier utifrån frågan om vilka förändringar som förespråkas inom detta
politikområde. Undersökningen visar att partierna till viss del skiljer sig åt och
kriminalpolitiken är olika utformad men även likheter finns mellan partierna. Mest lika är
Folkpartiet och Moderaterna då de präglas av en stark aktörssyn på kriminaliteten som
samhällsproblem där man lyfter fram individens eget ansvar över sina handlingar. Åtgärderna
mot kriminaliteten som lyfts fram av dessa två partier präglas av strafftillämpningen av
lagarna ibland genom hårdare straff och framförallt av möjligheten till att frihetsberöva
ungdomar som begår brott. Socialdemokraterna skiljer sig från de övriga två studerade
partierna genom att Socialdemokraterna och socialismen har en strukturssyn på kriminaliteten
och de åtgärder som presenteras mot kriminaliteten handlar främst om förändringar av
samhällsstrukturen för att minska klassklyftor och orättvisor i samhället.
Ett annat syfte med studien var att knyta an partiernas kriminalpolitik till deras
ursprungsideologier vilket gav resultatet att Moderaterna förefaller vara det parti som skiljer
sig mest ifrån sin ursprungsideologi genom att man tydligare förespråkar individens roll
genom aktörsperspektivet i det politiska programmet och motionerna än vad ideologin gör.
Folkpartiet och Socialdemokraterna förespråkar samma värden i partiprogrammen och de
studerade
kriminalpolitiska
motionerna
som
ideologin
präglas
av.
Liberalismens
individcentrering och socialismens klassfokusering finns representerat på ett tydligt sätt hos
Folkpartiet och Socialdemokraterna i de studerade dokumenten.
De slutsatser som presenterats av denna studie talar för att Socialdemokraterna, Folkpartiet
och Moderaterna har olika syn på kriminaliteten som samhällsproblem utifrån ideologi,
partiprogram och kriminalpolitiska motioner. De åtgärder som partierna presenterar för att
motverka kriminaliteten liknar varandra på vissa plan medan de skiljer sig åt i andra
avseenden. Det kan konstateras att Folkpartiet och Moderaterna har liknande förslag på
kriminalpolitiska åtgärder medan Socialdemokraterna förespråkar en annan kriminalpolitik.
46
REFERENSLISTA
Beckman, Ludvig, (2007), Grundbok i idéanalys. Stockholm, Santérus förlag
Björklund, Stefan, (1976), Politisk teori. Stockholm, Bokförlaget Aldus.
Esaiasson,
Peter,
Gilljam,
Mikael,
Oscarsson,
Henrik,
Wägnerud
Lena,
(2007),
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad.
Tredje upplagan. Stockholm; Norstedts Juridik AB.
Freivalds, Laila, (1999) Makt och maktlöshet. Kriminalpolitiken som styrmedel.
Artikel i Tidskriften Apropå. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ Brottsförebyggande Rådet.
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=09. Makt och
maktlöshet&url=/dynamaster/file_archive/050118/dadf90dfb311160d615b94c45cad2e80/990
93013591.pdf
Ivaska, Anna (2008), Inne eller ute? En studie om den svenska straffutvecklingens väg mot
kriminalvård i frihet.
C-uppsats, Statsvetenskap. Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap,
Avdelningen för samhällsvetenskap. Luleå; Luleå Tekniska Universitet.
Johansson, Björn (2001), Aktörer, strukturer och sociala konstruktioner.
Statsvetenskaplig Tidskrift 104(2), s. 97-114.
Kyvsgard, Britta (1999) Motsättningarnas kriminalpolitik. Pendling mellan defensiv och
offensiv modell.
Artikel i Tidskriften Apropå. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ Brottsförebyggande Rådet.
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=03.
Motsättningarnas
kriminalpolitik&url=/dynamaster/file_archive/050118/ed790e17130e15579844f926738f7e9c/
99093012164.pdf
Larsson, Reidar (1997), Politiska ideologier i vår tid. Lund; Studentlitteratur.
47
Ljunggren, Stig- Björn (2002), Ideologier. Andra upplagan. Stockholm; Hjalmarsson &
Högberg Bokförlag AB.
Lundgren,
Göran
(2009),
Svensk
kriminalpolitik.
En
partipolitisk
fallstudie
av
socialdemokraternas och moderaternas kriminalpolitik.
C-uppsats, Statsvetenskap. Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap,
Avdelningen för samhällsvetenskap. Luleå; Luleå Tekniska Universitet.
Lundquist, Lennart (1984), Aktörer och strukturer.
Statsvetenskaplig Tidskrift 87(1), s. 1-21.
Motion till riksdagen 2008/09:Ju379 av Mona Sahlin m.fl. (s) Bekämpa den grova
kriminaliteten och brottens orsaker.
www.riksdagen.se
Motion till riksdagen 2009/10:Ju427 av Thomas Bodström m.fl. (s) Trygghet mot brott.
www.riksdagen.se
Motion till riksdagen 2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (Fp) Stärkt rättstrygghet och
rättssäkerhet.
www.riksdagen.se
Motion till riksdagen 2005/06:Ju533 av Lars Leijonborg m.fl. (Fp) Bekämpande av
ungdomsbrottsligheten.
www.riksdagen.se
Motion till riksdagen 2004/05:Ju352 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) Lågtolerans mot brott –
en ny syn på rättsväsendet.
www.riksdagen.se
Motion till risdagen 2005/06:Ju410 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) Brottsbekämpning.
www.riksdagen.se
48
Partiprogram för Socialdemokraterna (2001)
Antaget vid partikongressen 2001.
www.socialdemokraterna.se
Partiprogram för Folkpartiet Liberalerna (2007) Frihet att växa.
Antaget vid landsmötet i Göteborg 1997, reviderat vid landsmötena 1999, 2001, 2003 och
2007.
www.liberal.se
Handlingsprogram för Moderaterna (2007) Vår tids arbetarparti.
Idéprogram för Moderaterna (2001) 2001:års Idéprogram.
(Tillsammans bildar idéprogrammet och handlingsprogrammet Moderaternas partiprogram.)
www.moderat.se
Rothstein, Bo (1988), Aktör – Strukturansatsen: Ett metodologiskt dilemma.
Statsvetenskaplig Tidskrift 91(1), s. 27-40.
Tham, Henrik (1999), Lag & ordning som vänsterprojekt? Socialdemokratin och
kriminalpolitiken.
Artikel i Tidskriften Apropå. Antologi. 8 reflektioner om kriminalpolitik. BRÅ Brottsförebyggande Rådet.
http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=06. Lag och ordning som
vänsterprojekt?&url=/dynamaster/file_archive/050118/cf706b4cba0a719c7780e98bbd898d8d
/99093012461.pdf
www.ne.se
Sökord: ”kriminalpolitik”
49