1. No category

2014 HÄSSLEHOLM
MILJÖRAPPORT
2014
HÄSSLEHOLMS
AVLOPPSRENINGSVERK
Senast ändrad 2015-03-10 /PÅN,
Orginaldokument:K:\HLM-VA\VA-verk\LAB\Rapporter\Miljörapporter\MR2014\Indd-orginal2014\MR-HLM2014\MR-HLM2014.indd
2
MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2014
Anläggningens (platsens) namn:
Anläggningens platsnummer:
TEXTDEL
Hässleholms avloppsreningsverk
Kommun:
1293-50-005
Hässleholm
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är
styrelsen för Hässleholms Vatten AB.
Verkställande tjänsteman är bolagets VD, Henrik Brink.
Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet
åvilar övergripande Henrik Brink.
Delansvar för miljöfrågor enligt följande:
Avloppsreningsverk
Pumpstationer
Ledningsnät
Process och provtagning
Jan Sjöström
”-”
Thomas Nilsson
Per-Åke Nilsson
Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema.
Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema
torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst
våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet.
Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm.
STYRELSE
VD
Henrik Brink
ADM / EKON / KUNDTJ
Lars Landgren
PRODUKTION / VA-VERK
Jan Sjöström
UTREDNING / PROJ
Stefan Lindgren
DISTRIBUTION / RÖRNÄT
Thomas Nilsson
LABORATORIUM
Per-Åke Nilsson
3
ANLÄGGNING
Lars Lennartsson
Verksamhetsområden
De verksamhetsområden, som levererar vatten till Hässleholms avloppsreningsverk är
Arkelstorp, Ballingslöv, Bjärnum, Finja, Hässleholm/Stoby, Mala, Skyrup, Tormestorp,
Tyringe och Vankiva enligt nedanstående kartskiss. Dessa områden redovisas mer i detalj
i bilaga 12.
Verksamhetens påverkan på miljön
Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för
eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter.
Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt
stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag.
Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär
tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka
lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets
eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%.
Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser.
Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen i Vankiva. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form
av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt
diverse avfallsfraktioner som går till återvinning.
4
FUNKTIONSBESKRIVNING
Vattnet renas i fyra steg inom reningsverksområdet samt slutligen i en våtmarksanläggning - Magle våtmark - innan det via Maglekärrsbäcken når recipienten Finjasjön.
Processchema återfinns i bilaga 13 och kartskiss för våtmarken i bilaga 14.
För transporten till reningsverket används 48 avloppspumpstationer. Längre överföringsledningar finns från Tyringe-Finja, Bjärnum-Mala-Vankiva samt Ballingslöv-Stoby.
Följande reningssteg används:
• mekanisk (externslammottagning, rensanläggning, sandfång/sandtvätt och försedimentering)
• biologisk rening (luftningsbassänger, mellansedimentering)
• kemisk rening (dosering av järnkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare,
eftersedimentering)
• filtrering (tremediafilter med backspolning)
• våtmarksrening i Magle våtmark (närsaltreduktion genom assimilation i kombination
med skörd samt denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla)
Mekanisk rening
Vattnet passerar inkommande provtagning, externslammottagning, returledning för
kemslam och når sedan inkommande pumpgrop. Där lyfts det med skruvpumpar
(300 l/s resp 600 l/s) upp till rensanläggningen. Flöden som överskrider 3 Qdim (900 l/s)
eller lägre flöden vid fel på skruvpumparna bräddar till gamla utloppsledningen som går
till Finjasjön via en lucka i en inloppsgrop vid huvudbyggnadens gavel.
I rensanläggningen separeras större föremål bort i två parallella klättergaller. Renset
tvättas, komprimeras och transporteras därefter till en container för brännbar fraktion.
Containern transporteras till värmeverket då den är full.
Vattnet passerar vidare till sandfånget. I detta blåses luft från botten som håller allt utom
sanden svävande. I sandfångets botten skruvas sanden till en sandtvätt och därifrån till
en platta utanför byggnaden.
Efter rensanläggningen går vattnet till fyra parallella försedimenteringsbassänger.
Avrinningen från dessa går till en gemensam kanal och därifrån vidare till den biologiska
reningen.
Vattenmängder överstigande 2 Qdim går efter försedimentering till ett bräddmagasin med
volymen 2000 m3 varifrån det kan tas tillbaka till inkommande ledning via en bottenventil. Om bräddmagasinet fylls helt sker bräddning till Sjörrödsdammarna via flödesmätning
och provtagare.
Biologisk rening
I den biologiska reningen, som är av aktiv-slamtyp, passerar vattnet 3 st U-formade
luftningsbassänger som beskickas via flera skibord längs bassängernas långsidor. De tre
bassängerna drivs parallellt. Luftning sker intermittent för att utöver nitrifikation och
BOD-förbränning även uppnå viss denitrifikation och därmed kvävereduktion. Omrörare
håller slammet svävande då inte luftningen är igång. Mätning av syrehalt, susphalt, ammonium- och nitrathalter görs i luftningsbassängerna. Flera olika möjligheter finns för
styrning av luftningen. Normalt sker detta med tidur.
Efter luftning passerar vattnet till 8 mellansedimenteringsbassänger där bioslammet får
sedimentera. Skrapspel skrapar slammet till bassängernas pumpgropar och två slampumpar i varje bassäng transporterar upp det till en tvärgående kanal. Från denna rinner
returslam tillbaka till luftningsbassängerna och överskottsmängden passerar via ett 90°
skibord till bioslamförtjockaren. Denna mängd kan justeras genom ändring av skibordsnivån. Det samlade flödet ut från biosteget flödesmäts i en 2’ parshallränna.
5
Kemisk rening
Fosfor fälls här ut genom kemisk fällning med järnklorid. Järnkloriden doseras från två
stående 17 m3 kommunicerande cylindriska tankar med doseringspumpar styrda av biologiskt flöde. Max- och minbegränsning samt kvotinställning mellan dessa ytterligheter
beskriver kort doseringsprincipen. Efter doseringspunkten blandas järnkloriden ut med
två intensivomrörare varefter flocken får växa till i fyra långsamomrörare. Dessa har vardera fyra fack med varierande omrörningshastighet. Efter långsamomrörningen passerar
vattnet till fyra parallella eftersedimenteringsbassänger där kemslammet sedimenterar,
skrapas ned till pumpgropen och pumpas tillbaka till inkommande ledning.
Tremediafilter
Det kemiskt renade vattnet passerar därefter igenom sex parallella tremediafilter. I dessa
finns tre 0,6 m djupa skikt av filtersand, antracit resp plastgranulat. Filtren rengörs genom backspolning med luft och utgående vatten ca två gånger/vecka. Spolvattnet återförs till reningsverkets inloppsgrop. Vid höga inflöden till filtret passerar delar förbi filtersteget via en klack i filtrens inloppskanal.
Efter filtersteget hamnar vattnet i en utloppspumpstation varifrån huvuddelen pumpas ut
till Magle våtmark, men då momentanflödet överstiger 300 l/s går den överskjutande delen till de näraliggande Sjörröds våtmark via en 18” parshallränna. Denna mängd uppgår
vanligen till ca 4% av årsflödet.
Magle våtmark
I våtmarken reduceras ytterligare kväve och fosfor genom assimilation och denitrifikation. Vattnet tillförs via en 1,5 km lång ledning från reningsverket till en första fördelningskanal (A på kartan) varifrån det via kasuner med manuellt reglerbara plana skibord
rinner till fyra parallella dammserier (B,C,D och E). Från dessa samlas det upp i en uppsamlingskanal (F), passerar en parshallränna med kontinuerlig flödesmätning och rinner
därefter ut i Maglekärrsbäcken för vidare transport till Finjasjön. Prov tas vid utloppskasunen som stickprov. Vattenväxter (vass, kaveldun, grönslick och undervattensvegetation) skördas årligen varigenom systemet skattas på fosfor och kväve i samma storleksordning som fastlagd mängd.
Slamhantering
Slam från försedimenteringen förtjockas i en råslamförtjockare. Då kemslammet recirkuleras kommer även detta till största delen att återfinnas här. Dekantatet återförs till
inloppsgropen medan det förtjockade råslammet pumpas upp till rötkammaren styrt av
tidur.
Bioslammet förtjockas i bioslamförtjockaren och pumpas på samma sätt upp till rötkammaren. Då vi vill hålla hög slamhalt och slamålder i biosteget för bästa möjliga kvävereduktion är mängden bioslam numera mycket begränsad.
Rötning sker normalt seriellt i våra två rötkammare vid ca 34°C och under ca 30 dygn.
F n är en rötkammare avställd för reparation, vilket innebär att uppehållstiden är ca 15
dygn. Biogasen utvinns och utnyttjas i en kraftvärmeanläggning för produktion av såväl
el som värme. Alternativa möjligheter är att driva en gaspanna för värmeproduktion eller
att fackla gasen.
Efter rötning tappas slammet ned till två slamlager varifrån det kan pumpas till de 14
vasstorkbäddarna eller avvattnas i centrifug.
Vid centrifugering doseras polymer från en polymerberedare dit fast polymer levereras i
storsäck och löses upp. Efter centrifugering skruvas det avvattnade slammet direkt till en
vagn och transporteras normalt till Vankiva avfallsanläggning, där det används för sluttäckning av deponi.
6
Om slammet i stället går till vassbäddarna görs detta enligt ett schema som innebär att
varje bädd tillförs slam som spätts med utgående vatten och därefter får vila under ca en
månad innan nästa beskickning sker. Tömning av bäddarna sker efter ca tio år efter att
de inte beskickats under minst ett år.
Ledningsnät och pumpstationer
Anslutna industrier
I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter
Ledningsnät och pumpstationer
Till reningsverket förs vatten från Hässleholm, Ballingslöv-Stoby, Bjärnum-Mala-Vankiva,
Tyringe-Skyrup-Finja och Tormestorp-Sjörröd. Denna transport ombesörjs av 48 pumpstationer enligt i bilaga 3 bifogad förteckning.
Nederbörd
I en f d SMHI mätstation avläses och registreras dagligen nederbörd samt max- och mintemperaturer. Månadsvisa medelvärden för nederbörd redovisas i bilaga 11.
Under 2014 var årsnederbörden normala 833 mm.
VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER,
VA-UTBYGGNADSPLAN
VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor.
Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut §77 1997-06-16. Den utgör ingen
detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en
VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten.
Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar,
spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen
10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel:
fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse.
I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för
det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och
ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av
bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger.
Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning):
• Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav
avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö.
• Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen.
• Optimera och förfina rening av spillvatten.
• Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda.
• Motverka bräddningar av orenat spillvatten.
7
• Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning
eller på grund av avloppsstopp.
• Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet.
• Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk.
• Minska antalet akuta underhållsåtgärder.
• Minska energiförbrukningen för VA-driften.
• Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser.
• Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar.
• I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad.
Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från
VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10.
Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt.
För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att
kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen
visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över.
Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om
en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot
Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att
uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika
beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen.
En rapport benämnd ”Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun”,
daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt §65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän
VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som
idag saknar allmän VA-försörjning.
Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll.
Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och
inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter.
8
KONTROLLPROGRAM
Gällande kontrollprogram är daterat 2002-11-25.
GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT
Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen
• Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1973-05-17
Tillståndet gäller utsläpp av avloppsvatten i Finjasjön från orterna Hässleholm, Tormestorp, Finja, St. Skyrup och Vankiva. Enligt beslutet skall avloppsvattnet behandlas i
reningsverket så att resthalterna i det behandlade vattnet ej överstiger 10 mg BOD7/l och
0,3 mg fosfor/l.
• Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1977-03-23
Tillståndet gäller överledning av avloppsvatten från orterna Bjärnum och Mala samt från
deponeringsplats i Vankiva till Hässleholms avloppsanläggning.
• Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1980-06-18
Tillståndet gäller överledning av avloppsvatten från Tyringe till Hässleholms
avloppsanläggning.
• Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut 1984-09-04
Tillstånd enligt miljöskyddslagen för överföring av avloppsvatten från Ballingslövs samhälle till Hässleholms reningsverk.
• Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut 1994-04-05
Tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten från Hässleholm m fl orter via Magle våtmark. Slutliga villkor för utsläpp av kväve, fosfor och BOD7
från våtmarksanläggningen samt ammoniumkväve från reningsverket uppsköts under
en fem-årig prövotid (t o m 00-06-30). Under denna tid gällde tidigare fastställda utsläppsvillkor (10 mg BOD7/l, 0,3 mg P/l med månadsmedelvärden som riktvärden och
kvartalsmedelvärden som gränsvärden) samt ett riktvärde under prövotiden på 6 mg
ammoniumkväve/l.
• Länsstyrelsen i Skåne län - beslut 2004-04-22
Fastställer slutliga villkor för utsläpp från våtmarksanläggningen samt Hässleholms avloppsreningsverk till 0,3 mg/l Ptot, 10 mg/l BOD7 och 15 mg/l Ntot som årsmedelvärde
och riktvärde, samt 6 mg NH4-N/l som riktvärde under perioden maj-oktober.
GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER
1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk, kemisk rening
samt filtrering, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i
ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter anmälan till
länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms medföra ökad förorening eller annan störning.
Villkoret uppfyllt.
2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med
tekniskt-ekonomiskt rimliga insatser.
Villkoret uppfyllt.
9
3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet från reningsverket får inte överstiga 10 mg BOD7
och 0,3 mg total fosfor/l beräknade som riktvärde och månadsmedelvärde samt gränsvärde och
kvartalsmedelvärde. Överskrids riktvärdet mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra upprepandet.
I rapport enligt kontrollprogram skall kommunen till tillsynsmyndigheten redovisa de åtgärder som
vidtagits.
Villkoret uppfyllt.
4. Det utgående avloppsvattnets pH-värde får ej understiga 6.
Villkoret uppfyllt.
5. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske enligt ett fastställt kontrollprogram. Förslag till
revidering av kontrollprogram för reningsverket skall inges till länsstyrelsen senast 1 augusti 1994.
Villkoret uppfyllt.
6. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis
måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen
får föreskriva under vilka villkor arbetet får genomföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller omgivningen.
Villkoret uppfyllt.
7. Slamhanteringen vid reningsverket och slutligt omhändertagande av slammet skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer samt i huvudsaklig överensstämmelse
med naturvårdsverkets allmänna råd 90:13 ”Hantering av slam från avloppsreningsverk”.
Villkoret uppfyllt.
8. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt
dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp
av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommunen skall senast 31 december 1995
inkomma till länsstyrelsen med saneringsplan för avloppsledningsnätet. Saneringsplanen skall upprättas i samråd med länsstyrelsen och innehålla redovisning av åtgärder för att minimera bräddningar och ovidkommande vatten till reningsverket samt kostnaderna för dessa. Villkoret uppfyllt.
9. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall kontrolleras vid reningsverket och bräddpunkter på ledningsnätet. Utjämningsmagasin för omhändertagande av bräddat
avloppsvatten vid reningsverket skall anordnas senast 1 mars 1995.
Villkoret uppfyllt.
10. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen
eller recipienten.
Villkoret uppfyllt.
11. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50
dB(A), kl 07-18, 45 dB((A) kvällstid, kl 18-22 och 40 dB(A) nattetid, kl 22-07 utomhus vid närmaste bostäder.
Villkoret uppfyllt.
12. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall åtgärder vidtas för att motverka störningarna.
Villkoret uppfyllt.
13. Om rening vid våtmarken avbryts skall kommunen återställa de områden i Maglekärr som
utnyttjats för forsfor- och kväverening. Länsstyrelsen skall i sådant fall föreskriva villkor för återställningen.
Ej tillämpligt.
10
Slutliga villkor ut från våtmarken (2004-04-22)
14. Resthalterna av ammoniumkväve i det behandlade avloppsvattnet från våtmarksanläggningen i Maglekärr får som riktvärde inte överstiga 6 mg/l, räknat som medelvärde
för perioden maj t o m oktober.
Villkoret uppfyllt.
15 Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet från våtmarksanläggningen i Maglekärr
får inte överstiga följande koncentrationer.
Fosfor
BOD7
Totalkväve
0,3 mg/l
10 mg/l
15 mg/l
riktvärde, årsmedelvärde
Villkoret uppfyllt. Övriga aktuella resultat redovisas i rapportens bilaga 7 samt mer i detalj i bifogad våtmarksrapport.
FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA
Kunskapskravet
I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en
absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta.
En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors
diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning
i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna.
Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet.
Bästa möjliga teknik
Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter
och riskbedömningar centrala för teknikvalet.
Lokaliseringsprincipen
Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi
bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett
policybeslut angående skyddszoner för reningsverken.
Hushållning med råvaror och energi
Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas.
Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik
vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter
spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många
transporter.
Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier.
Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att
denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning.
Produktvalsprincipen
Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium.
11
DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT
KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET
Driftförhållanden och nederbörd
Nederbörden har varit normal under 2014, 833 mm, och med normala inflöden som följd.
Inga nämnvärda förändringar avseende belastningen har skett under året.
Rötning sker endast i en av rötkamrarna då den andra f n är avställd i väntan på renovering. Detta innebär att uppehållstiden varit ca 10-15 dygn. Kopparhalterna i rötsslammet
har som årsmedelvärde legat strax över gränsvärdet för spridning på åkermark. Inget
slam har spritts på åker- eller skogsmark.
En omfattande bräddning på ledningsnätet, orsakad av ett oupptäckt ledningsbrott skedde under året på överföringsledningen mellan Ballingslöv och Stoby.
En arbetsgrupp bestående av Tommy Nilsson, Nicklas Carlsson och Björn Ekstrand sköter numera
driften vid samtliga fasta avloppsanläggningar. I normalfallet ansvarar här Tommy för driften av detta
reningsverk.
Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Projekt som genomförts
under året redovisas i bilaga 10.
Ingen periodisk besiktning har genomförts under året.
PROVTAGNINGSPUNKTER OCH UTSLÄPPSKONTROLL
• Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt på inkommande ledning före externslammottagningen och inloppspumpgropen med frekvensen ett dp/vecka. I provtagningen ingår inte recirkulerande strömmar. Samma provtagare utnyttjas vid bräddning av inkommande vatten.
• Från reningsverket utgående vatten till Magle våtmark och även Sjörrödsdammarna,
“Före våtmark”, provtas efter filtret i utloppspumpstationens pumpgrop. Dygnsprover
tas ut varje dygn. Flödesvägda veckoprover mäts upp från dygnsprovtagningen, konserveras och används för bestämning av totalfosfor och CODCr samt tungmetall-analys
en gång/månad. Övriga av utsläppskontrollens parametrar (BOD7, Ntot,
NH4-N och pH) mäts i ett dygnsprov/vecka.
• Ett stickprov/vecka tas i utgående vatten från Magle våtmark (“Efter våtmark”). Detta
mäts för utsläppskontroll m.a.p Ptot, BOD7, CODCr, Ntot, NH4-N och pH. Här mäts också
tungmetallhalter fyra och mikroorganismer två gånger per år.
• Bräddat försedimenterat vatten vid utflöde från bräddmagasinet till Sjörrödsdammarna. Problem finns här med flödesregisteringen, då flödesrännan dämmer vid höga
vattenstånd i dammarna. Under året har därför en ombyggnad av detta system påbörjats avseende såväl ny flödesmätning som provtagning.
• Rötat slam tas ut som ett stickprov/dygn och samlas fryst till samlingsprov för analys
av en månads slamproduktion.
• Flöde mäts för filtrerat vatten till Magle våtmark med en induktiv mätare och parshallrännor ut från våtmarken samt bräddat vatten. Parshallrännan för utgående vatten
från Magle våtmark är placerad ca 1,5 km från reningsverket. Den perifera placeringen och det faktum att den är fritt tillgänglig för allmänheten har ibland lett till
mätproblem vid denna punkt. Vid sådana tillfällen har detta flöde beräknats utifrån en
modell med flödesmätning till våtmarken samt nederbörd som indata. På samma sätt
har flödet av i reningsverket renat vatten ut till Sjörrödsdammarna beräknats från
utloppspumparnas gångtid när nivån i dessa dämt upp flödesmätningen.
• Recipientkontrollen sker genom Helgeå-kommitténs försorg och redovisas i deras års12
rapport. Uppskattning av närsalttransporter via såväl dagvatten som renat spillvatten
från Hässleholm till Finjasjön återfinns i den bifogade våtmarksrapporten.
TRANSPORTER
Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 525 mil, varav uppskattningsvis
70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av
automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar.
Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt.
OMGIVNINGSKONTROLL
Recipientkontroll utförs inom
ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll.
I till denna miljörapport
bifogade rapport ”MAGLE
VÅTMARK 2014” ges en detaljerad
analys av reningsverkets och
dagvattnets belastning på
recipienten.
Nedanstående tabell redovisar Hässleholm kommuns
uppföljning av Finjasjöns
restaurering i form av sommarmedelvärden (juni-augusti).
Totalkväve
Totalfosfor
Klorofyll
Temperatur
Siktdjup
mg/l
mg/l
µg/l
°C
m
1988
1,7
0,225
124
19,8
0,33
1989
1,3
0,156
74
18,5
0,40
1990
1,8
0,276
161
18,9
0,33
1991
1,8
0,118
61
17,1
0,63
1992
1,3
0,225
63
19,2
0,39
1993
1,4
0,142
65
16,6
0,50
1994
1,0
0,093
45
19,7
0,89
1995
0,8
0,046
27
19,7
1,49
1996
0,9
0,031
19
17,5
2,10
1997
1,0
0,049
28
20,8
1,53
1998
1,4
0,060
50
16,9
0,93
1999
1,2
0,058
27
19,8
1,36
2000
1,0
0,030
19
18,0
1,84
2001
1,3
0,037
17
20,6
1,67
2002
1,2
0,034
17
22,2
1,20
2003
1,2
0,038
24
20,6
1,30
2004
1,4
0,047
22
18,1
1,31
2005
1,3
0,050
20
19,7
1,00
2006
1,3
0,066
24
21,5
1,20
2007
1,5
0,054
24
19,1
1,27
2008
1,8
0,071
80
19,1
1,17
2009
1,3
0,063
52
19,8
1,23
2010
1,5
0,064
58
20,2
1,46
2011
1,1
0,048
46
19,8
1,28
2012
1,0
0,037
46
18,9
1,63
2013
1,2
0,055
36
20,8
1,88
2014
1,0
0,035
22
21,1
1,90
ÅR
13
BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING
Kommun
Hässleholm
Avloppsreningsverk
Hässleholm
Anslutning till verket
Antal fysiska personer anslutna till
vattenverk (p)
26067
Antal fysiska personer anslutna till
avloppsreningsverket (p)
30616
innefattar anslutna till vattenverk vid samtMedelvärde,
liga orter vars avloppsvatten levereras till
se bilaga 8
Hässleholms AR.
Maxdygn
Totalt antal personekvivalenter (pe)
beräknat utifrån BOD-belastning i
inkommande vatten
(70g/person,dygn)
74444
*
30267
- därav industri (pe)
0
- därav externbelastning
(uppskattat antal pe)
7513
-mottagning av slam från enskilda
avloppsanläggningar
2400
- slam från andra
avloppsreningsverk
5113
Dimensionering (antal pe)
45000
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
513
Medelvärde (m /d)
12 318
Maxvärde (m /d)
30 791
3
3
Minvärde (m /d)
7 906
3
Totala årsflödet (m /år)
4 496 243
Mängd ovidkommande vatten
(m3/år)
2 115 643
(47%)
3
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden
Medelvärde (m3/h)
513
Medelvärde (m /d)
12 318
Maxvärde (m3/d)
30 791
Minvärde (m3/d)
7 906
3
Totala årsflödet (m3/år)
4 496 243
Dimensionerande flöde
m3/h
1 080
m /d
25 920
3
14
BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL AV VATTEN
Metoder för beräkning av medelvärde, halt och mängd - se bilaga 8.
Inkommande vatten, årsvärden
Maxvärde
(maxdygn)
Medelvärde
mg/l
kg/d
mg/l
Typ av och antal prov
(dp, vp, annat)
Mängd (ton/år)
kg/d
BOD7
172
2115
499
5431
772
33 dp
CODCr
378
4661
760
6910
1701
12 vp
P-tot
4,3
53
7,4
79
19
12 vp
N-tot
36
444
57
566
162
49 dp
-
-
-
-
-
NH4-N
0 dp
Utgående vatten, årsvärden
Medelvärde
mg/l
Maxvärde (maxdygn)
kg/d
mg/l
kg/d
Typ av och antal
prov (dp, vp,
annat)
Mängd
ton/år
BOD7
2,3
28
4,6
52
10
48 dp
CODCr
42
517
78
972
189
49 dp
P-tot
0,11
1,4
0,19
2,4
0,495
49 dp
N-tot
7,4
91
11
170
33
49 dp
NH4-N
1,5
18
5,1
85
6,7
49 dp
Metaller- filtrerat vatten, årsvärden
Medelvärde
Maxvärde (maxdygn)
Mängd (kg/år)
Typ av och
antal prov (dp,
vp, annat)
µg/l
kg/d
µg/l
kg/d
kg/år
Hg
0,050
0,0006
0,050
0,0009
<0,223
12 dp
Cd
0,050
0,0006
0,050
0,0009
<0,223
12 dp
Pb
0,250
0,003
0,250
0,003
<1,116
12 dp
Cu
4,6
0,055
5,6
0,072
20
12 dp
Zn
12
0,151
17
0,235
55
12 dp
Cr
0,50
0,006
0,50
0,009
2,2
12 dp
Ni
2,8
0,025
2,8
0,035
9,1
12 dp
Vid "mindre än värden" (t ex <0,1) har halva mätgränsen använts vid beräkning.
15
BILAGA 3 - BRÄDDNING
Medelvärde
(mg/l)
Maxvärde (mg/l)
(maxdygn)
Total mängd
(ton/år)
BOD7
172
499
0,084
CODCr
378
760
0,19
P-tot
4,3
7,4
0,002
N-tot
36
57
0,018
NH4-N
16
36
0,008
Medelvärde
(µg/l)
Maxvärde (µg/l)
(maxdygn)
Total mängd
(kg/år)
Hg
0,05
0,05
<0,000
Cd
0,25
0,44
<0,000
Pb
4,4
8,5
0,002
Cu
48
91
0,024
Zn
368
720
0,180
Cr
5,2
9,8
0,003
Ni
5,6
8,9
0,003
Bräddning skedde vid ett
tillfälle. Allt fokus låg på att
stoppa denna och att provtagning skulle ske glömdes
bort. Halter och mängder har
baserats på äldre mätningar i
samma punkt.
Vid “mindre än värden” för metallerna (t ex <0,1) har halva mätgränsen använts vid beräkning.
Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde: Uppskattades i detta fall.
Flödesproportionell provtagning
Nej.
Tidsproportionell provtagning
Ja.
Bilaga 3 fortsätter på nästa sida
16
Forts, bilaga 3 - Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer
Mängd vatten totalt (m3/år)
7488
Mängd p.g a. drifthaveri (m3/år)
5347
Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning
(m3/år)
2141
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och
pumpstationer
Total mängd (ton/år)
BOD7
0,524
CODCr
0,899
P-tot
0,016
N-tot
0,196
Total mängd (kg/år)
Hg
0,000
Cd
0,002
Pb
0,033
Cu
0,359
Zn
2,756
Cr
0,039
Ni
0,042
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet används normalt samma föroreningshalter
som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om
inte annat underlag för bedömning finns. Då inga bräddningar, utöver den redovisade, skedde
under 2010-2014 vid reningsverket används här medelhalter för bräddat obehandlat vatten från
reningsverket under 2009 då den senaste bräddningen inträffade.
17
Fortsättning bilaga 3
Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer
Anläggning
Tillsyn/
vecka
Arkelstorp pstn.
0,5
Albins väg Pstn
0,5
Larm
Antal
pumpar
Nödutlopp
Bakvattenstopp
Bräddmagasin
Recipient
Antal
Bräddtid h
Volym
m3
2
ensk
dag
-
-
Almaån
0
0
0
0
0
0
APX
2
Ballingslöv pstn. 1
FMC
2
dag
Ja
-
Almaån
0
0
0
Almaåvägens
ps, Ballingslöv
1
FMC
2
dag+
spill
-
-
Almaån
0
0
0
Bjärnum pstn.
1
FMC
2
recipient
-
300 m3
Prästbäcken
1
2
60
Nyby pstn.
0,5
FMC
2
dag
-
-
Prästbäcken
1
0,5
2
Slättarödsvägen
pstn.
0,5
-
2
dag
-
-
Prästbäcken
0
0
0
Vallgatan pstn.
1
FMC
3
spill
Ja
-
Prästbäcken
2
3,4
294
Lyckåsa pstn.
1
ACADA
2
dag
-
-
Bjärlången
1
2
50
Finja Kyrkby
pstn.
0,5
FGC
2
spill
-
-
Finjasjön
0
0
0
Finja
P4(Skansen )
pstn.
0,5
-
2
-
-
-
-
0
0
0
Finja pstn.
1
FMC
3
fr
pumpsump
Ja
-
Almaån
0
0
0
Mjölkalånga
pstn.
0,5
FMC
2
fr
pumpsump
Ja
-
Svartevadsbäcken
0
0
0
Almån pstn
1
FMC
3
fr
pumpsump
-
-
Almaån
0
0
0
Björkviken pstn.
0,5
MCB
2
-
Ja
-
Finjasjön
1
24
0
Brasakallt pstn.
1
FMC
3
fr
pumpsump
-
-
Genabäcken
1
3
100
Brovägen pstn.
0,5
-
2
pumpsump
till dag
Ja
-
Finjasjön
0
0
0
Gäddastorps
pstn.
1
APP700
2
dag
Ja
-
Almaån
0
0
0
Magle pstn.
0,5
APP500
2
pumpsump
till
spilledning
-
-
-
0
0
0
18
Norra Skåne
pstn.
0,5
FGC
2
dag
-
-
Almaån
0
0
0
Ormanäs pstn.
0,5
APP500
2
gamla
utloppsledningen
HLM
AR
Ja
-
Finjasjön
0
0
0
Rosengången
pstn.
0,5
-
2
-
Ja
-
-
0
0
0
Röinge pstn.
1
FMC
3
pumpsump
-
-
Attarpsbäcken
0
0
0
Sjörröds pstn
0,5
FGC
2
pumpsump
till dag
Ja
-
Finjasjön
0
0
0
Skenvägen
pstn.
0,5
MTC
2
NB till
dag
-
-
Attarpsbäcken
0
0
0
0
0
0
Långkroksvägens pstn.
ACADA
-
Slakteriet pstn.
0,5
FGC
2
pumpsump
till dag
Ja
-
Almaån
0
0
0
T4 pstn.
0,5
MTC
2
pumpsump
Ja
-
Almaån
0
0
0
Terminalgatan
pstn.
1
FGC
1
pumpsump
till spill
-
-
-
0
0
0
Fågelbärsvägen
ps
1
ACADA
2
från
ledning
till dag
-
-
Almaån
0
0
0
Skogslöparvägen ps
1
ACADA
2
från
ledning
till dag
-
-
Almaån
0
0
0
Domarvägens
pstn
APP500
2
-
Attarpsbäcken
0
0
0
Finjasjö park
pstn.
APP700
2
-
Finjasjön
0
0
0
-
0
0
0
Österåsgatan ps
0,5
APX
2
pumpsump
till spill
Florröd pstn.
1
FMC
3
pumpsump
till
bräddmag
-
Ja
-
0
0
0
Mala 1 pstn.
1
FMC
3
pumpsump
till
bräddmag
-
75 m3
Skerödsån
1
1,6
1
Mala 2 pstn.
0,5
-
2
pumpsump
till dag
-
-
Sparrsjön
0
0
0
Mala skola 1
0,5
-
2
pumpsump
till dag
-
-
Skerödsån
0
0
0
Nytorp pstn.
1
FMC
3
-
Ja
-
-
0
0
0
Skyrup pstn.
0,5
APX
2
NB till
dag
-
-
Finjasjön
0
0
0
Stoby pstn.
1
FMC
3
NB till
dag
-
-
Genabäcken
0
0
0
19
Tormestorp
Södra pstn.
0,5
FMC
2
pumpsump
Ja
-
Tormestorpsån
0
0
0
Akuma pstn.
0,5
FGC
2
pumpsump
till dag
-
-
Skogsområde
0
0
0
Puckgatan pstn.
0,5
FGC
2
pumpsump
till dag
-
-
Svartevadsbäcken
0
0
0
Tyringe pstn.
1
FMC
3
NB till
bräddmag
Ja
500 m3
Svartevadsbäcken
3
10,2
1745
Tyrs Hage pstn.
0,5
-
2
NB till
recipient
-
-
Svartevadsbäcken
0
0
0
Vankiva pstn.
0,5
-
2
pumpsump
-
-
Almaån
0
0
0
Mala skola 2
0,5
-
2
pumpsump
till dag
-
-
Skerödsån
0
0
0
1
77 d
5236
Tryckavloppsledning Ballingslöv-Stoby
Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC m fl betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att bl a larm för bräddning vidarebefordras
till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning eller
saknas helt.
20
BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket
ton/år
BOD7
10
CODCr
189
P-tot
0,495
N-tot
33
NH4-N
6,7
kg/år
Hg
<0,223
Cd
<0,223
Pb
<1,12
Cu
20
Zn
55
Cr
2,2
Ni
9,1
21
BILAGA 5 - SLAM
Slam, årsvärden
Medelvärde Maxvärde
(mg/kg TS) (mg/kg TS)
Mängd
(kg/år)
Typ av och antal
prov (stickprov,
samlingsprov
för månad)
Hg
0,52
0,67
0,34
12 sp
Cd
0,93
1,7
0,60
12 sp
Pb
15
18
9,4
12 sp
Cu
652
790
419
12 sp
Zn
727
800
467
12 sp
Cr
15
17
9,4
12 sp
Ni
15
18
9,6
12 sp
N-tot
73000
81000
47000
12 sp
P-tot
32000
41000
21000
12 sp
1,0
2,6
0,65
12 sp
PCB, summa
0,039
0,062
0,025
12 sp
PAH, summa
0,803
1,3
0,52
12 sp
8,5
15
5,4
12 sp
Toluen
Nonylfenol
Vid summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning.
Slammängder
Producerad mängd
mängd TS totalt
[TS-halt
Externslammängd
till vattenfas
(vattenfas=inkommande
arv eller på ledningsnät)
Externslammängd till
slambehandling
1209
643
m3/år
Avvattnad volym
ton TS/år
Tot prod TS
26,7%
Avvattnat slam
171
ton TS/år
67
ton TS/år
67
ton TS/år
-från enskilda
avloppsanläggningar
-från andra reningsverk
-från andra verksamheter
-
22
Forts, bilaga 5
Lagrat slam
m3
ton TS
Årets början
0
0
Årets slut
0
0
Lagrets kapacitet
Rötning
4000
643
Allt
Kompostering
Vassbäddar el.
liknande
305
Annat
Åkermark
Energigröda
Energiskog
Täckning deponi
338
Övrig
markanvändning
Deponering
Till annat
reningsverk
Förs register över
åkermark där slam
sprids? Ja Nej x
vem för register:
Annat
23
BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING
Avfall
Typ
EWC-kod
Mängd
Slutbehandling
Rens
19 08 01
41,7 ton
Tvättad sand
19 08 02
0
Återvinning brännnbart
Spillolja
13 02 02
2,56 ton
Brännbart
19 12 10
6,98 ton
Deponiavfall
20 03 01
2,86
Skrot
19 10 01
3,42 ton
Återvinning
Kontorspapper
20 01 01
4,44 m
Återvinning
Glas
20 01 02
2,28 m
Återvinning
Wellpapp
20 01 01
13 m
Återvinning
Återvinning
Deponi
3
3
3
Kemikalier
Fällning
Slambehandling
Typ
Mängd (ton/år)
Järnklorid
224
Polymer
3,5
Desinfektion
-
Annat
-
Energihushållning
Förbrukad mängd energi
(MWh/år)
Bränsletyp
Förbrukning (m3 el. ton)
Olja
El
1 m3
1139 MWh
Förbrukning av extern el
Gasproduktion
Ja
Mängd prod.
gas/år (m3)
334713
Gasens
energiinnehåll
(kWh/m3)
Facklad mängd
(m3/år)
Användning av
gasen
Har energibesparande åtgärder
gjorts under året?
Uppvärmning och intern el
Ja - effektivisering av pumpning
vid Finja pst
24
BILAGA 7 - VILLKORSUPPFÖLJNING
För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet.
Kvartalsmedelvärden före våtmark - gränsvärden
Kvartal
P-tot (<0,3)
BOD (<10)
mg/l
%
mg/l
%
1
0,20
67%
3,3
33%
2
0,15
50%
<3
28%
3
0,14
47%
2,3
23%
4
0,21
70%
2,6
26%
Procentsatserna
utgör uppmätt medelvärde
som andel av aktuellt
gräns- eller riktvärde.
Månadsmedelvärden före våtmark - riktvärden
P-tot (<0,3)
BOD (<10)
mg/l
%
mg/l
%
1
0,23
78%
3,1
31%
2
0,20
66%
3,9
39%
3
0,16
53%
3,2
32%
4
0,14
46%
<3
23%
5
0,21
69%
3,2
32%
6
0,10
32%
<3
29%
7
0,19
62%
2,5
25%
8
0,11
38%
2,0
20%
9
0,13
42%
2,2
22%
10
0,30
99%
3,9
39%
11
0,12
41%
2,1
21%
12
0,20
67%
<2
16%
Årsmedelvärden efter våtmark - riktvärden
P-tot (<0,3)
2014
BOD (<10)
N-tot (<15)
mg/l
%
mg/l
%
mg/l
%
0,11
37%
<3
23%
7,4
49%
Månadsmedelvärden efter våtmark - riktvärde
NH4-N (<6)
Månad
mg/l
%
5-10
0,39
7%
25
Bilaga 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR
Analyserande laboratorium
Analyser av Ptot, BOD7, CODCr, Ntot, NH4-N och pH för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium
- Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC
17025, ackrediteringsnummer 1784.
Analyser avseende tungmetaller, mikroorganismer i avloppsvatten samt analys av rötslam har utförts
av kontrakterat laboratorium, under 2014 Eurofins.
Beräkningsmodeller
Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande:
n
Medelhalt
Ci
i 1
där Ci är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för
medelflöde Q (m3/d)
n
Maxhalt (mg / l )
Maxin 1 (Ci )
Dygnsbelastning (kg / d )
Maxmängd (kg / d )
Maxin 1 (
Årsbelastning (ton / år )
Belastning pe
Medelhalt (mg / l ) Medelflöde (m3 / d )
1000
Qi Ci
)
1000
Dygnsbelastning (kg / d ) 365
1000
CBOD 7 (mg / l ) Q (m3 / d )
70
Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD7<3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva
mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover.
26
BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG
(Ortsvis efter vattenförbrukning i m3 2014. Verksamheter med en årsförbrukning >10m3/år är medtagna)
BALLINGSLÖV
ANDERSEN LENA
327
BALLINGSLÖVS BROTTARKLUBB
151
STIFTELSEN MUSIKTEATERSKOLAN
384
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
585
FÖRETAGARNA I BJÄRNUM
419
BALLINGSLÖVS HANDELSTRÄDGÅRD AB
778
TRANSPORTSEKT TAMAC & CO HB
549
BALLINGSLÖVS GYMNASTIK O IDROT
867
ALLMECANO BRÖDERNA TENG AB
551
BALLINGSLÖVS FASTIGHETS AB
3735
FIRMA BJESTIG TRÄINDUSTRI AB
710
BALLINGSLÖVS TRÄFÖRÄDLING
5802
NORRA ÅKARP VANKIVA
731
BJÄRNUMS INDUSTRISERVICE AB
742
ÄLVSBYHUS AB
759
BJÄRNUM
EFS MISSIONSHUS
10
NILSSONS TRYCKERI
1136
TORSCAND AB
11
HSB STIFTELSEN BJÄRNUMS HUS
3608
GGM BYGGPRODUKTER AB
17
HÄSSLEHEM AB
7085
FX FASTIGHETS AB
20
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
9029
BJÄRNUMS MEK VERKSTAD AB
21
ANDERSSON SVEN-ÅKE
25
FINJA
JOHANSSON BJÖRN
26
HUSVAGNSKOMPANIET I FINJA KB
INGEMARS MÖBLER
33
EON ELNÄT SVERIGE AB
38
MASKINPRODUKTION I BJÄRNUM AB
33
LUCCHESI BERTIL
38
MÖBELMAN ZIDON KRISTENSSON AB
36
LINDELLS BILSERVICE
51
BJÄRNUMS REDSKAPSFABRIK AB
39
FINJA IDROTTSFÖRENING
61
FBK AB
41
ÖRAHOLM FASTIGHETS AB
68
TRAFIKVERKET
81
CARLSSON JAN
129
SVENSSON LENNART
162
ÅBERG EDVIN
200
WE FIX IT SKÅNE AB
223
FINJA BYGDEGÅRD
288
FINJA NYGÅRD HB
297
TYRINGE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET
391
HÅKANSSON ANDREAS
590
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
780
OLSSON SVEN
889
BJÄRNUMS FORNMINNESFÖRENING/
HEMBYGDSMUSEET
46
BJÄRNUMS BYGDEGÅRDSFÖRENING
52
LINDBERG INGVAR
59
JR:S BIL O MASKIN AB
63
OLOFSSONS SKOGSTRANSPORTER
67
PAULSSON BENGT ÅKERI AB
68
SNAPPHANEBYGDENS SPARBANK
74
JAENSSONS BYGG O GOLV AB
76
ÅKE KARLSSONS BILVERKSTAD
82
JÖNSSON BERTHON
84
BJÄRNUM FOLKETS PARK
94
BJÄRNUMS RÖRFLÄNSAR AB
99
BJÄRNUMS GOIF
100
NILSON OLOF MÖBELVERKSTAD AB
101
MINTZBERG AB
121
HÖGAHULTS TRANSPORT AB
169
PINGSTFÖRSAMLING BETANIA I BJÄ
190
JANSSON GÖRAN O ULLA
244
BJÄRNUMS STÅLPRODUKTER AB
245
LANTMÄNNEN AGROVÄRME AB
273
27
14
FINJAGÅRDEN AB
1979
STEPANOFSKI ACE
6457
HÄSSLEHOLM
BRÖDERNA KARLSSON BILSERVICE AB
57
KATOLSKA FÖRSAMLINGEN
10
KÅVE DÄCK AB
57
NISSES HUSHÅLLSSERVICE
10
ELEKTRONIKSERVICE
58
SKOGSLOGISTIK FÖRVALTNING SÖDRA
SVERIGE AB
10
SELAMIX AB
58
HÄSSLEHOLMS MOTORKLUBB
11
HYDROSCAND AB
60
FASTIGHETSBOLAGET GRIMMAN 1
12
2 J FASTIGHETER AB
62
DHR HLMS AVD
13
CISTERNSERVICE I HÄSSLEHOLM AB
64
FRIBERGS SPORT O FRITID HB
13
GÖINGE PLÅT AB
65
SVENSSON NICLAS
13
XL BYGG HÄSSLEHOLM AB
65
TROEDSSONS FASTIGHETS AB
15
TEO-KYL SWEDEN AB
67
RÖINGE MEKANISKA AB
16
DC SVERIGE AB
68
GUNNARSSON EMIL
17
HLMFÖRSAMLINGEN AV JEHOVAS VITTNEN
68
HÄSSLEHOLMS SNICKERI AB
17
HOVDALA FASTIGHETS AB
70
FRISTÖRTJÄNST AB
19
AHLQVIST GÖSTA ENTREPRENAD AB
71
ÅBERGS BIL O IMPORT
20
AHNELL O PARTNER REVISIONSBYRÅ AB
71
GANNBY KJELL DENTAL AB
22
RECOGNUS AB
73
MULTI FLAME AB
22
KIVIVUORI HENRIK
75
LUMEX AB
26
NILSSON ANDERS
76
HÄSSLEHOLMS SMIDESVERKSTAD
27
AV MEDIA SKÅNE
77
GUSTAFSSON STEFAN
28
GUSTAVSSON ANDERS
81
STATOIL FUEL & RETAIL SVERIGE AB
29
DÄCKIA AB
82
JYSK BÄDDLAGER
30
ERLANDSSON O HJORT MASKIN AB
82
DE DÖVAS FÖRENING
31
OVERLAND MATES AB
83
INDVA SVERIGE AB
31
EVANGELISK-LUTHERSKA FÖR I HLM
84
PREEM AB
31
TÄNDSTIFTET FASTIGHETS AB
84
BULK JOHANSSON SILO AB
32
BMS I HLM AB
85
HLMS ORIENTERINGSKLUBB
32
RAMIRENT AB
86
VVS-TEAMET AB
33
HALL PER ENTREPRENAD AB
89
ERLANDSBYGG I SYD AB
34
HÄSSLEHOLMSORTENS JAKTSKYTTEKLUBB
89
KLINGSTRÖMS PLÅT I HLM AB
37
DAHLSTRÖMS BILLACKERING AB
90
NECTAR SYSTEMS AB
37
FINJA PREFAB AB
90
MILJÖASSISTANS NORDEN AB
40
P OCH L AUTOMATIK AB
91
BH HIGHLAND MASKIN AB
42
STENARBETE LARS SVENSSON AB
91
JOHANSSON GÖRAN
42
OCAY SVERIGE 1 AB
92
STENA RECYCLING AB
42
AHLQVIST O JÖRHEIM MONTAGE AB
94
B & G BYGG AB
43
LIDL SVERIGE KB
96
LINDFAB AB
45
HÅKANSSON IVAR AB
98
SKÅNETIMMER AB
45
HÄLSORINGEN ARBETSLIV AB
98
BISERICA CRESTINA ROMANA
48
BYGG-AKTIV MATERIAL AB
99
INFJÄRDENS VÄRME AB
50
NETTO MARKNAD SVERIGE AB
50
MODULEN I HÄSSLEHOLM AB
52
STUDIEFRÄMJANDET I SKÅNE OCH
BLEKINGE
52
HLMS FÖRSAMLING LJUNGDALAKYRKA
53
HÄSSLEHOLMS RÖRSERVICE AB
54
VÄSTERKYRKAN
55
ANDERSSONS CARL HERR O DAMMODE
56
28
BJÖRKLUNDAPARK AB
100
COSMA CORNEL
100
GÖSTA CARLSSONS ISOLERINGSFIRMA AB
101
LILJENBERGS I HÄSSLEHOLM AB
111
AVK SVERIGE AB
120
DAHLQVISTS BIL AB, HÄSSLEHOLM
120
PERSSON NIKLAS
120
ALUCROM AB
122
KOBIA AB
122
GÖINGE BYGG O FASTIGHETS AB
123
GÖINGE MEKANISKA AB
124
BESIKTA BILPROVNING I SVERIGE AB
294
BYGG I ALLT AB
132
NGO DA HOA
311
AUTOMEK I HÄSSLEHOLM KB
140
VAN DAM SOI
336
DÄCKCENTRUM I HÄSSLEHOLM AB
141
OLSSON INVENZ LARS
343
FÖRENINGSGÅRDEN GLOBEN
141
IFK HÄSSLEHOLM
345
HESSLEGÅRDENS FASTIGHETS AB
143
BYGGN FÖR MEDBORGARHUSET
355
DITT HEM KONTORSHUS AB
144
MICROBAS PRECISION AB
356
ROTH RICHARD
147
FINJA AB
366
DLH SVERIGE AB
149
WITTMAN O CO AB
367
TILLBERGS KONDITORIAGENTUR
155
THOMAS O DAN DÄCKSERVICE AB
370
DITT HEM AFFÄRSHUS SKÅNE AB
156
KGT TRAFIK AB
380
HÄSSLEHOLMS MUSEEFÖRENING
165
STRÖH PATRIK
381
HYRFAMA AB
168
GÄDDASTORPS FASTIGHETER AB
384
BILHALLEN HÄSSLEHOLM AB
170
LEVINS EL SERVICE AB
405
HÄSSLEHOLMS FILADELFIAFÖRSAMLI
174
FLEXILAST EK FÖR
413
TONI-LEE AB
175
ERLANDSSON INVEST AB
418
AUTODEPÅN I HÄSSLEHOLM AB
180
BONIS FASTIGHET AB
434
FASAB FASTIGHETS AB
180
KARLSSON FASTIGHETER I HÄSSLEHOLM AB
448
MISSIONSKYRKANS FÖRSAML DANIEL
180
ORMANÄS INVEST AB
451
PRIMÄRVÅRDEN SKÅNE VC LJUNGDALA
180
AM TRYCK AB
478
NIKOLIC MIKAEL
182
HEMFOSA MF O AB
494
TINGSBACKEN FASTIGHETER AB
182
STOBY MÅLERI AB
525
HÄSSLEHOLMS KONTORSFASTIGH AB
183
HESSLEBOSTÄDER AB
534
PERSSON MARIA
184
WILLYS HEMMA AB REF: D 281700
535
CORDENTA I HÄSSLEHOLM AB
186
VAGNMAKAREN 4 I HLM AB
536
AHNELL HANS
189
HÄSSLEHOLMS KYRKOGÅRDSFÖRVALTN
541
VILLA BJÖRNS DAGHEM AB
189
VEAB HEAT TECH AB
560
HÄSSLEHOLMS RIDHUSFÖRENING
200
FRITEC I HÄSSLEHOLM AB
590
FAHD JEAN
201
KOPPARSLAGAREN I HÄSSLEHOLM AB
609
PRINTZELLS CONFECTIONERY AB
202
APOTEKET AB
631
PULSEN FASTIGHET HÄSSLEHOLM AB
202
SWEROX EUROPE AB
690
BERGENDAHL FASTIGHET AB
211
HEMSÖ SKOLFASTIGHETER AB
752
TRANSFORMATOR SERVICE AB
217
STENVALVET FASTIGHETS AB
764
SNAPPHANETRUCK AB
223
LÄREDA KOLONIFÖRENING
778
AUTOCENTER FÖRVALTN I HLM AB
225
SIS UNGDOMSHEM HÄSSLEHOLM
797
MINNESBERG SVERIGE AB
228
HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING
807
SKOGSLOGISTIK SÖDRA SVERIGE AB
228
LPI MASKIN AB
810
VÄSTRA GÖINGE HEMBYGDSFÖRENING
229
TRAFIKVERKET
834
EDFORS BIL AB
235
HÄSSLEGÅRDENS GOLFKLUBB
848
STADSHOTELLET I HLM AB
236
DJURSJUKHUSET I HLM AB
913
HÄSSLEHOLMS IF
239
ALMQVIST K-E FASTIGHETS FÖRV
927
HÄSSLE-PEMA LÖVGREN BENGT
249
KRISTIANSTADS BILCENTRUM AB EPP
941
BLOMSTERLANDET I SVERIGE AB
250
JÖNSSON PER ÅKERI AB
950
FASTIGHETS AB GÖINGEHUSET
251
LINDHS FASTIGHETER I TYRINGE A
972
FÖRSAMLINGEN GÖINGEKYRKAN NEW LIFE
259
TRAILER SERVICE SWEDEN AB
NEWMANBIL AB
260
TORSTENSSON PER
1031
HÄSSLEHOLMS FILADELFIAFÖRSAMLING
284
NORRA SKÅNE TIDN AB
1034
IVANOVSKI DUSAN
286
NOBINA SVERIGE AB
1041
BRINOVA HÄSSLEHOLM AB
1043
29
974
MG-MACKEN I HÄSSLEHOLM AB
1079
PAROC AB
46416
NORÉN KRISTER
1130
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
81544
PIGUS FASTIGHETER AB
1144
MEKANIKERN FASTIGHETS AB
1151
KLÖVERN SKÅNE AB
1178
TRAFIKVERKET
132
LÄKAREN 2 I HÄSSLEHOLM AB
1200
NILSSON JAN
1212
HÄSSLEHOLMS KYRKOGÅRDS- OCH
FASTIGHETSFÖRV
250
SVENSKA LANTÄGG AB
1242
HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING
277
KRISTIANSTD-BLEKINGE
KONSUMENTFÖRENING
STOBY
HUSKAB
1039
1254
JOHANSSON GERT
1199
HÄSSLEHOLMS STORBUTIK AB
1289
OLLFOOD AB
2578
KUNGSLEDEN LUMMER AB
1340
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
2710
WELANDER G FASTIGHETS AB
1350
KIMA HEATING CABEL AB
1395
FÄRGAREN 6 KB HÄSSLEHOLM
1408
ERICSON CLAUS
1427
JERNHUSEN STATIONER AB
1434
HLMS HANTVERKS O INDUSTRI FÖRE
1482
GÖINGEHOF AB
1506
FINJASJÖ FASTIGHETER AB
1545
NOREN KRISTER
1554
FRYSBOXEN AB
1588
BYGGKEA I HÄSSLEHOLM AB
1729
BILHUSET I HLM AB
1807
NYA RINGCENTRALEN FASTIGH AB
1829
LÄNSFÖRSÄKRINGAR
1874
SVEVIA FASTIGHET OCH MASKIN AB
1901
DOKTORSVILLAN AB
2067
BRÄNNMÄSTAREN AB
2099
BÖRJESSONS LASTBILAR AB EPP
2212
STATOIL DETALJIST AB
2328
AUTOLIV MEKAN AB
3112
ZUPERBOWL SKANDINAVIUM AB
3256
HÄSSLEHOLM TEKNIK AB
3344
FÖRENINGEN RÖINGEGÅRDEN
3559
KUNSKAPSPORTEN HÄSSLEHOLM AB
3927
ICA FASTIGHETER SVERIGE AB
4009
NORÉN CENTER AB
4209
SVEVIA AB
4212
HLMS INDUSTRIBYGGNADS AB
4464
GÖINGE BIL AB
4488
STADSHOTELLET HÄSSLEHOLM
5549
GALLERIAN I HÄSSLEHOLM AB
6918
HÄSSLEHOLM MILJÖ AB
7208
HÄSSLEHEM AB
7765
KB KLINGAN 2
7866
KUNSKAPSPORTEN KAPTENEN AB
8240
BERGENDAHLSGRUPPEN AB
12536
REGIONFASTIGHETER
40541
TORMESTORP
SÖSDALA FÖRSAMLING
51
ERIKSSON LENNART
65
ANDERSSON BO
79
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
1475
TYRINGE
30
TYRINGE SKYTTEGILLE
10
HEDBERG KENT
17
OSCARSSON SIRI
17
HOLMQVIST STEN HANDELSTRÄDGÅRD
18
LINDGREN PETER
18
SUNNERÅ HERRGÅRD AB
18
NILSSON INGVAR
29
LT LANTMÄN
33
SAMSA PLAST AB
33
HLMS INDUSTRIBYGGNADS AB
36
GOLV, FÄRG OCH TAPETER AB
37
NORDÉNS EL I TYRINGE AB
42
KORSVIRKESHUSET
46
PÅLLES BUTIKSKONSULT
46
FÖRSAMLINGEN KORSKYRKAN
47
SKOGSBY MONTAGE AB
57
ISAKSEN WANDA
60
SWEDSAFE AB
66
BOULEGETINGARNA
67
BERGLUND BO
69
TYRINGE SCOUTKÅR
79
ERLANDSSON ULF
100
TYRINGE BILSERVICE
119
TYRINGE MISSIONSFÖRSAMLING
125
HÄSSLEHOLM MILJÖ AB
139
GAWEHN REINHART
145
BIL O BENSINSERVICE
149
GESÄLLEN 24 I TYRINGE AB
183
SKYRUP
KÜCÜKYILDIZ OSMAN
274
KONSTHANTVERK TYRINGE AB
303
RYDÉN JAN KRISTER
300
BANANMANNEN M & M HB
325
ZENIT DIALOG AB
324
LUNDSTRÖM ALF
334
AB HÄSSLEHOLMS GOLFKLUBB
638
NIFER AB
364
JEPPSSON FREDRIK LIVSMEDEL AB
376
FASTIGHETS AB MANDRILLEN
431
BRANDT CHRISTER
443
VEAL FASTIGHETER AB
470
APW FASTIGHETER I KÄVLINGE AB
623
SAND O VATTENBLÄST I TYRINGE A
640
TYRINGE KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET
688
HADJ CINAR
715
AXFOOD SVERIGE AB
809
TYRINGE INDUSTIFASTIGHETER AB
900
HELLBORG BO
1062
DEDERING O LUNDELL
1362
SWEPARTVERKTYG I TYRINGE AB
1381
HUMAN EKELIDEN AB
1700
SYSTER ANNAS SJUKHEM AB
2592
PARTNERGRUPPEN SVENSKA AB
3607
NYA ENEDALENS SJUKHEM AB
4603
BO TUR AB
5336
HÄSSLEHEM AB
5901
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
23391
VANKIVA
NEXT FOREST AB
24
VANKIVA LUTHERSKA MISSIONS O U
28
ÅTTINGASTUGAN
29
HÄSSLEHOLM HUNDUNGDOM
42
ERLANDSSON ULF
96
FRIMAN ANDERS
119
NOBIN LOVISA
120
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
144
VANKIVA IF
227
NORRA ÅKARP VANKIVA
296
BRINK CARINA
328
LINDBERG G A IMPORT AB
406
HÄSSLEHOLM MILJÖ AB
3188
MALA
MALA INTRESSEFÖRENING
46
TROEDSSON O NILSSON AB
123
ARMO MEKAN I BJÄRNUM AB
220
SCHYTTBERG CHRIS
275
HÄSSLEHOLMS KOMMUN
522
MALA IF
922
31
BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER
Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför
redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen.
1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till
reningsverk
Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk.
Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat
ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer
och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer
och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och
förorenar marken eller grundvatten.
Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i
spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar
förnyades.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades.
• Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt
avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
totalt 117 m spillvattenledningar förnyades.
• Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar
förnyades.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351
meter spillvattenledning förnyades.
• Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation.
Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining.
2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar
Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan
översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande
projekt:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för
att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där
höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration
sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket
varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av
dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning.
• Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka
översvämningar.
• Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar.
• Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin.
32
3. Åtgärder med syfte att motverka läckor i ledningsnät
Läckor i vattenledningsnätet innebär att producerat/behandlat dricksvatten inte når abonnenten utan i stället läcker ut i marken. Miljökonsekvenserna ligger i onödigt stora
grundvattenuttag, ökad energiförbrukning och pumpslitage samt ökad kemikalieförbrukning. Läckor på tryckavloppsledningar innebär att orenat spillvatten läcker ut till omkringliggande mark. Åtgärder för att motverka läckor vidtogs under 2014 enligt följande:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls, där totalt 489 meter vattenledning och
3620 meter tryckavloppsledning förnyades.
• Förnyelse tryckavloppsledning från Finja pumpstation, där 4996 meter tryckavloppsledning förnyades. Befintlig ledning var drabbad av återkommande läckor.
• Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter vattenledning förnyades.
• Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där 115
meter vattenledning förnyades.
• Omläggning VA-ledningar i Mala, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 89 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 82 meter vattenledning.
• Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm. Totalt
förnyades 567 meter vattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Attarp, i samband med förläggning av kablar för
Sydvästlänken, förnyades 205 meter vattenledning och råvattenledning.
• Omläggning vattenledningar vid Ignaberga, i samband med förläggning av kablar
för Sydvästlänken, förnyades 129 meter vattenledning och råvattenledning.
4. Åtgärder med syfte att snabbare och mer effektivt upptäcka och lokalisera vattenläckor
Flödesmätning på vattenverk, tryckstegringsstationer och på mätpunkter på vattenledningsnät innebär att vattenläckor upptäcks på tidigare stadium och mätpunkter utfördelade på strategiska platser på vattenledningsnätet medför att man snabbare kan lokalisera
vattenläckor i de fall det läckande vattnet inte kommer upp till markytan. Miljönyttan är
likvärdig mot punkt 3. Utökad och förbättrad flödesmätning har under 2014 utförts enligt
följande:
• Uppgradering Finja pumpstation med styr- och övervakningsutrustning som säkrare och snabbare upptäcker läckage på tryckavloppsledning.
• Ombyggnad av före detta tryckstegringsstation till mätpunkt för dricksvatten på
Köpmannagatan i Hästveda.
• Uppgradering Röke vattenverk med förbättrat styr- och övervakningsystem och
flödesmätarutrustning.
• Förnyelse övervakningssystem på Tormestorps tryckstegringsstation.
• Förnyelse övervakningssystem på Bjärnums tryckstegringsstation.
5. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till
recipient
Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller
då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk.
Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och
om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning.
Följande projekt har under 2014 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten:
• Förnyelse av en pumpstation och utförande av ny en ny pumpstation i samband
med omläggning VA-ledningar Bergendahls. Nya pumpstationer har effektivare
och bättre styr- och övervakning, samt utförande av dubbla tryckavloppsledningar
vilket innebär att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband
med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Den större av pumpstationerna
förseddes med reservkraftaggregat för att säkra drift vid framtida strömavbrott.
33
•
•
•
•
Förnyelse tryckavloppsledning Finja pumpstation. Dels har förnyelse motverkat
framtida avloppsläckor, vilket tidigare inträffat vid upprepade tillfällen på aktuell
tryckavloppsledning. Dessutom skedde förnyelsen med dubbla tryckavloppsledningar innebärande att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor.
Uppgradering Finja pumpstation där styr- och övervakningsystem förbättrats för
att snabbare och mer effektivt upptäcka och mäta eventuella bräddningar av orenat spillvatten.
Uppgradering Bjärnums pumpstation. Avser främst byte av pumpar som är mer
lätthanterade att byta och reparera vid sidan om förbättrad driftssäkerhet.
Förnyelse inkommande ledning Ballingslövs pumpstation. Tidigare ledning hade
stort inläckage innebärande att pumpstationen hade svårigheter att hantera allt
inkommande vatten vid hög nederbörd samtidigt med höga nivåer i den näraliggande Almaån. Förnyad och avsevärt mycket tätare inloppsledning har minskat
belastningen vid sådana tillfällen.
6. Investeringar syftande till minskad energianvändning
Följande investering som slutfördes under 2014 hade som ett av syftena att minimera
energiförbrukningen:
• Omläggning VA-ledningar Bergendahls där duplicering av tryckavloppsledning gett
förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Vid förnyelse av tryckavloppsledning vid Finja pumpstation duplicerades tryckavloppsledning vilket gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar.
• Omkoppling rötkammare på Sösdala reningsverk. Då avloppslam från Sösdala reningsverk rötas i Hässleholm i stället för lokalt i Sösdala sker rötning mer effektivt
samtidigt som utvunnen biogas nyttjas för elproduktion på Hässleholms reningsverk. Omkoppling på Sösdala reningsverk innebär även minskad energiförbrukning av slampumpningen på verket.
• Uppgradering Röke vattenverk har gett mer energieffektiv trycksättning av dricksvattnet.
• Uppgradering Bjärnums pumpstation innebär mer energieffektiv pumpning av
spillvattnet från Bjärnum.
• Förnyelse inkommande spillvattenledning Ballingslövs pumsptation. Avsevärd mindre mängd inläckande ovidkommande vatten innebär minskad energiåtgång vid
pumpning.
7. Investeringar med syfte att skydda grundvattentäkt.
Under 2014 avslutades projektet med att utföra ny dagvattenledning för avledning dagvatten från bostadsområde i Röinge, riksväg 23 och GC-tunnel, så att aktuellt dagvatten
avleds ut ur vattenskyddsområde för Ignaberga, istället för som tidigare, infiltrera ner till
grundvattnet inom vattenskyddsområdet.
34
BILAGA 11 - NEDERBÖRD
Månadsnederbörd vid Hässleholm AR 2000-2014
År\Månad
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
År
2000
60
63
80
49
31
121
31
64
63
79
68
64
774
2001
44
40
25
57
28
65
40
136
175
51
65
53
778
2002
123
169
50
23
104
75
69
30
11
132
71
47
904
2003
55
8
14
68
67
83
78
68
31
50
68
65
654
2004
88
35
62
22
58
99
133
69
64
81
69
75
854
2005
86
57
48
5
82
69
53
59
12
59
40
60
629
2006
26
43
34
69
64
23
16
159
38
98
75
102
745
2007
144
66
45
32
68
140
210
87
71
32
34
61
991
2008
105
53
99
37
11
23
56
157
33
84
70
50
778
2009
25
43
37
9
49
42
174
54
39
90
134
39
735
2010
43
55
20
12
72
54
34
115
76
74
142
49
746
2011
61
44
54
12
58
89
114
116
52
70
25
87
781
2012
87
51
16
72
23
75
32
27
58
83
55
94
673
2013
39
27
7
18
30
62
26
56
52
93
56
86
550
2014
87
48
46
44
90
54
62
111
43
87
49
113
833
35
BILAGA 12 - VERKSAMHETSOMRÅDEN
36
37
Inkommande
vatten
Bräddmagasin
Skruvpump
Brännbart Sand
Rensanläggning
Förluftn.
Rötkammare
1
Försedimentering
Råslam
Rötkammare
2
Luftning
Slamlager
Bioslam
Slamlager
38
Gaspanna
Gasmotor
Filter
Avvattnat
rötslam
Kemslam till
inkommande vatten
Eftersedimentering
Centrifug
Flockningskammare
Vasstorkbäddar
Gasklocka
Mellansedimentering
Järnklorid
Sjörröds
våtmark
Renat vatten till Finjasjön
Magle
våtmark
BILAGA 13 - PROCESSCHEMA
BILAGA 14 - MAGLE VÅTMARK
39
BILAGA 15 - VATTENSYSTEMET
n
å
Alma
Kraftverksdamm
Helg
Finjasjön
Hanaskog
eån
Hässleholm
Reningsverk
Gummastorpassjön
Utsläppet från Hässleholms avloppsreningsverk
passerar, efter att det
lämnat Magle våtmark,
via Finjasjön till Almaån.
Almaån mynnar i Helge å som
på sin väg till Hanöbuktenpasserar Araslövssjön och
Hammarsjön innan det når Östersjön.
Araslövssjön
Kristianstad
Hammarsjön
Ha
nö
bu
kte
n
Åhus
40