Enteral nutrition för äldre med diabetes
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Enteral nutrition för äldre med diabetes MÅLSÄTTNING ÄR ATT • täcka energi-, närings- och vätskebehov • ha ett individuellt mål för blodsockervärden • undvika mag-tarmsymtom, såsom illamående, kräkning och diarréer • tillgodose individuella mål, till exempel optimera sårläkning. BLODSOCKERNIVÅN PÅVERKAS AV • typ, mängd och tillförselhastighet av sondnäring •aktivitetsnivå • läkemedel och vissa sjukdomar. Om blodsockret är svårreglerat, ta reda på om den äldre har en pågående infektion, är i efterförloppet av en operation, har sovit dåligt, är stressad, orolig eller har smärta. GENERELLT ENERGI-, PROTEIN- OCH VÄTSKEBEHOV • 25-30 kcal per kg kroppsvikt • 25-30 ml vätska per kg kroppsvikt • 1,2–1,5 gram protein per kg kroppsvikt Sondnäring räknas som 80 % vätska. Om mängden sondnäring ändras måste även vätskemängden justeras. VAL AV SONDNÄRING Dietist eller läkare ordinerar vilken sondnäring som ska användas. I första hand rekommenderas en sondnäring med fiberinnehåll då detta kan ge ett jämnare blodsocker. SONDNÄRING KOMBINERAT MED MAT Sondnäring ersätter all annan näringstillförsel eller ges i kombination med mat och dryck. Eftersom sondnäring och mat påverkar blodsockret olika är det viktigt med tätare blodsockerkontroller när man gör förändringar av mängden mat eller mängden sondnäring. VIKTKONTROLL Vid uppstart av sondnäring är det viktigt med viktkontroll varje vecka. När vikten är stabil kan viktkontrollerna glesas ut, men bör ske regelbundet i samråd med ordinerande dietist eller läkare. Hur ofta vägning ska ske bör finnas med i den individuella vårdplanen. Om ordinationen av mängd sondnäring ändras kan man behöva kontrollera vikten oftare. ADMINISTRERING AV SONDNÄRING Sondnäringen bör ges jämnt fördelad över dagen och kvällen. Nattfastan bör inte överstiga 11 timmar. Vid val av tillförselsätt och hastighet tas hänsyn till livskvalitet, tillstånd och målet för behandling. Ge alltid sondnäring enligt det administreringssätt som ordinerats. Sondnäring ska alltid ges i sittande ställning i en stol, alternativt sängliggande genom att höja sängens huvudända minst 30º om tillståndet medger detta. Om detta ej är möjligt, placera den äldre i höger sidoläge vid själva sondmatningen. BOLUSTILLFÖRSEL innebär att sondnäringen ges med matningsspruta som en måltid (cirka 20-30 minuter) vid flera tillfällen per dag. INTERMITTENT TILLFÖRSEL innebär att sondnäringen ges via sondmatningsaggregat under 2-3 timmar fördelade som måltider under dygnet. KONTINUERLIG TILLFÖRSEL innebär att sondnäringen ges kontinuerligt via sondmatningsaggregat under 16-20 timmar per dygn. GRAVITATIONSMATNING Matning med sondmatningsaggregat kan ske med hjälp av gravitationskraften genom att sondnäringen hängs på droppställning och droppar ner enligt en reglerad dropphastighet. MATNING MED SONDMATNINGSPUMP Sondmatningspump används för att säkerställa att sondnäringen matas fram långsamt och jämnt, vilket är extra viktigt vid tillförsel direkt i tarmen. Med en långsam tillförsel vid uppstart minskar risken för illamående, kräkningar och diarréer. Vid problem med svängande blodsocker kan kontinuerlig sondmatning ge jämnare blodsockernivå. MEDICIN Tänk på att blodsockret påverkas annorlunda av sondnäring än av vanlig mat, och att det därför är viktigt med täta blodsockerkontroller och att anpassa den medicinska behandlingen. • Hyperglykemi bör behandlas med insulin om inte matningshastigheten kan sänkas. Mängden sondnäring ska inte minskas. • Vid tillfällig hypoglykemi ges glukos enligt ordination. Vid upprepade hypoglykemier bör ordination av insulin ses över. • Vid gastrointestinala symtom och då sondnäringen ges långsammare, behöver ofta insulindosen justeras eller insulinsorten ändras. • Observera: Insulindosen bör justeras om sondmatsordinationen (mängd, tider, antal matningstillfällen) ändras. VIKTIGT MED MUNHÄLSA Om inget intas per os kan det medföra slembildning och bakterietillväxt i halsen med åtföljande aspirationspneumoni. En rekommendation är att ge 1 tesked mineralvatten vid tre tillfällen per dag för att minska risken för slembildning. Exempelvis kan detta ges morgon, middag och kväll. Denna mängd absorberas i munhålan och utgör ingen fara för felsväljning. DIETISTKONTAKT REKOMMENDERAS Ta kontakt med ansvarig dietist vid frågor kring bedömning av energi-, proteinoch vätskebehov, viktförändring, otillfredsställande blodsockernivå, gastropares och andra mag-tarmproblem. LÄS MER Vårdhandboken, enteral nutrtion http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition-enteral/Oversikt/ Om de avtalade produkterna och hur du beställer http://www.skane.se/nutritionsportalen Region Skåne, Nutritionspärm https://www.skane.se/nutritionsparm Energi- och proteinkalkylator http://www.skane.se/energikalkylator BMI-kalkylator för amputerade http://www.skane.se/bmikalkylator Utarbetad av Dietisterna inom Geriatrik i Skåne (DiGiS), januari 2015 Granskad av dietisterna VO endokrinologi, Skånes universitetssjukhus Nutritionsteamet, Avdelning för klinisk nutrition, Skånes universitetssjukhus
© Copyright 2024