KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA Miljönämndens
KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA Datum Er Referens Handläggare Vår Referens 2015-02-05 Barbro Olsson 1(1) [email protected] Miljöförvaltningen Miljönämndens ledamöter och ersättare Miljönämndens sammanträde Tid: Torsdagen den 12 februari 2015, kl. 1700 Plats: Stadshuset, rum 604 Boel Kvist, juridiska avd, informerar om läsplattor kl. 17.00 Frågor om anmälnings- och delegationsärende anmäls senast dagen före sammanträdet till Barbro Olsson, tel: 470601 eller [email protected] Grupperna träffas kl. 16.00 Treklövern i rum 420 S-gruppen i rum 557 SD-gruppen i rum 520 Pressinformation fredagen den 13 februari 2015, kl. 09.30 A. FORMALIA 1. 2. 3. 4. Au:s förslag till beslut Upprop Dagordningen fastställes Val av justeringsman Val av justeringsdag Ronnie Persson (FP), (Erik Andersson (SD)) Torsdagen den 19 februari kl. 16.00 B. MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. Viteföreläggande bostadsärende Delfinen 17 Enligt förslag Vitesföreläggande bostadsärende Albano 21 Enligt förslag Klimatsmart stad Havsplan för Landskrona Uppföljning av verksamhetsplan och ekonomi Verksamhetsplan 2015 Verkställighet av fullmäktigeuppdrag Enligt förslag Uppföljning av arbetsmiljöarbetet Nominering till Skånes Miljö- och Hälsoskyddsförbund Rapporter: a) Grönsaksrapport 23. Anmälningar Ev övrigt Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 01 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-06 14:14 S:\Administration\Miljönämnd\Sammanträden\Kallelser\Kallelser 2015\Föredragningslista MN februari hemsida.doc FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens [email protected] 7884 2015-01-28 Marita Bengtsson Miljöförvaltningen 2011-000425/57 2015-29 Miljönämnden Landskrona stad Förslag till beslut, vitesföreläggande Skånekronan fastighetsförvaltning AB, ägare till fastigheten Delfinen 17 (Hantverkargatan 35 och S:t Olovsgatan 166) har tidigare blivit förelagda om åtgärder, och det föreläggandet har inte efterlevts. Föreläggande vid vite bedöms därför behövas. Förslag till beslut Miljöförvaltningen föreslår att miljönämnden beslutar i enlighet med bifogad skrivelse. Motivering Miljöförvaltningen har konstaterat olägenhet för människors hälsa i ett flertal lägenheter på fastigheten Delfinen 17. Miljöförvaltningen har också redan förelagt fastighetsägaren om åtgärder, men konstaterat att åtgärderna inte vidtagits till fullo. Miljöförvaltningen har så sent som december 2014 konstaterat att det kvarstår allvarliga brister i fastigheten. Det får därför anses vara skäligt att kräva att bolaget redovisar vilka åtgärder de utfört i fastighetens alla lägenheter genom att resultaten sammanställs och skickas i skriftlig redovisning med bifogad dokumentation till miljöförvaltningen. Jörgen Hanak miljöchef Marita Bengtsson miljöinspektör Bilaga: Föreläggande vid vite om åtgärder i bostad Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se/miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp58014.DOCX Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:37 1(1) 1(11) BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens [email protected] 7884 2015-01-29 Marita Bengtsson Miljöförvaltningen 2011-000425/57 2015-29 Skånekronan fastighetsförvaltning AB Box 2178 403 13 Göteborg Föreläggande vid vite om åtgärder i bostad, Delfinen 17, Hantverkargatan 35, S:t Olovsgatan 166 Föreläggandet föranleds av att två beslut riktats till er som verksamhetsansvarig som avser Hantverkargatan 35 och S:t Olovsgatan 166. Miljönämnden riktar nu därför ett vitesbeslut till er gällande hela fastigheten. Beslutet kan överklagas enligt instruktioner på sista sidan. Beslut Miljönämnden beslutar att ni ska vidta följande åtgärder vid verksamheten på fastigheten Delfinen 17: 1. Redovisa till miljöförvaltningen vilka åtgärder ni vidtagit beträffande bristfälligt underhållna fönster. 2. Redovisa till miljöförvaltningen vilka åtgärder ni gjort beträffande fuktoch mögelproblem i fastighetens samtliga lägenheter. 3. Redovisa att luftomsättningen i varje lägenhet uppfyller Folkhälsomyndighetens riktlinjer. 4. Redovisa mätresultat som visar att lägenheterna är tillfredställande uppvärmda vintertid samt att det inte är drag från fönstren i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:17) om temperatur inomhus. Temperaturmätningar ska ske när utomhustemperaturen understiger -5° C. 5. Utredning, mätning och redovisning i punkt 1-3 ska vara gjord av en sakkunnig person med dokumenterad kompetens, vilket intygas genom certifikat eller liknade. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se/miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp75861.DOCX Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:39 2(11) 6. Sammanställa resultatet i punkt 1-5 i en rapport som skickas till miljöförvaltningen. Punkterna 1-6 skall vara åtgärdade senast 3 månader från mottagandet av detta beslut. Ovanstående är ett föreläggande som riktar sig till Skånekronan fastighetsförvaltning AB (organisationsnummer 556500-0543). Föreläggandet gäller vid vite enligt följande för varje påbörjad månad som punkterna i beslutet inte har genomförts: Punkt 1: 20.000:- Punkt 2: 20.000:- Punkt 3: 10.000:- Enligt 26 kap. 26 § skall beslutet gälla omedelbart även om det överklagas. Sammanfattande motivering Miljöförvaltningen har konstaterat olägenhet för människors hälsa i ett flertal lägenheter på fastigheten Delfinen 17. Det innebär det att det kan föreligga risk för att liknande förhållanden gäller i övriga lägenheter. Redan risken för olägenhet för hälsan innebär en skyldighet att vidta åtgärder enligt miljöbalken. Det får därför anses vara skäligt att kräva att ni redovisar vilka åtgärder ni utfört i fastighetens alla lägenheter genom att resultaten sammanställs och skickas i skriftlig redovisning med bifogad dokumentation till miljöförvaltningen. Bedömningar i ärendet Miljöförvaltningen har vid flera möten informerat er om skälen till de beslut som riktats till er samt även skriftligen i brevkorrespondens. Vi har då förtydligat vad miljönämndens beslut efterfrågar i de beslut som riktats till er och informerat muntligt och skriftligt vad som menas med en redovisning samt informerat om vad som krävs av en verksamhetsutövare enligt miljöbalken. Ni har muntligt och skriftligt meddelat att ni vidtagit åtgärder i fastigheten, men någon samlad redovisning av vad ni åtgärdat har inte inkommit. Miljöförvaltningen har så sent som december 2014 konstaterat att det kvarstår allvarliga brister i fastigheten. Fönster: Vid inspektioner 2011-14 har vi noterat att i princip alla fönster i de inspekterade lägenheterna varit i behov av utbyte. Fönstren har varit murkna med hål och glipor med drag som följd samt bristfälliga isolerlister. Detta har vi även visat via fotodokumentation samt med hjälp av rapport från utomstående konsult (bilagor 1,2,5). Vid uppföljande inspektioner har vi noterat att ni bytt vissa fönster. Vid kommunikation med miljöförvaltningen har ni meddelat att ni byter fönster så snart hyresgäster gör felanmälan. Under 2013 informerade ni om att hela fastighetens 3(11) fönster skulle inventeras. Vid uppföljande inspektioner i mars och december 2014 noterades trots detta att det fanns dåliga och murkna fönster som inte bytts ut. Detta noterades av såväl utomstående konsult som av miljöinspektör. Någon slutgiltig redovisning om vad ni gjort och om ni är klara har inte skickats till miljöförvaltningen. Temperatur: Det är framför allt de dåliga fönstren med förekomst av drag som skapar problem med temperaturen i lägenheterna. Temperaturdifferensmätningar bekräftar detta (bilaga 3). Indikationsmätningar visar temperaturdifferens på 20°C mellan fönster och motsatt vägg. Det innebär att man kan uppleva drag även om radiatorer ger tillräcklig värme och lufttemperaturen är över 20°C. En mätning av temperaturen i december 2014 visar en lufttemperatur under 20°C trots att mätningen gjordes när utetemperaturen översteg +5°C. Folkhälsomyndigheten har i de allmänna råden (FoHMFS 2014:17) om temperatur inomhus tagit fram riktvärden som bör beaktas vid bedömningen om det kan anses föreligga någon olägenhet för människors hälsa. Dessa riktvärden fungerar som utgångspunkt vid bedömningen. Vid bedömningen tas hänsyn till vistelsezonen. Med det menas en zon i ett rum, avgränsad horisontellt 0,1 och 2,0 meter över golv samt vertikalt 0,6 meter från innervägg och 1,0 meter från yttervägg. Enligt riktvärdena bör den operativa temperaturen i ett boningsrum vara inom intervallet 20-23°C (22-24°C för känsliga grupper). Om den operativa temperaturen i boningsrum understiger 18°C (20°C för känsliga grupper) bedöms det som en olägenhet för människors hälsa En indikerande mätning bör innehålla kontroll och bedömning av lufttemperatur, luftrörelser och golvtemperatur. En utredning kan normalt avslutas vid lufttemperaturer över 20°C och om en kontroll av luftrörelserna inte visar att det förekommer drag. Hänsyn behöver dock tas till känsliga personer respektive känsliga grupper. I sådana fall kan det finnas behov av att gå vidare med utförlig mätning för att kontrollera att den operativa temperaturen inte underskrider 20°C. Med känsliga grupper/personer menas: • Människor med sjukdomar och funktionshinder som påverkar rörlighet, ämnesomsättning eller förmågan till temperaturreglering • Människor som med ökad ålder har blivit känsligare för värme och kyla Om en utförlig mätning måste göras bör nedanstående parametrar innefattas: • Skillnad i operativ temperatur är över 3°C mätt vertikalt 0,1 och 1,1 m över golv. • Strålningstemperaturskillnaden fönster – motsatt vägg är på över 10°C. • Strålningstemperaturskillnaden tak – golv är över 5°C. Operativ temperatur = medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. 4(11) Strålningstemperaturskillnad = skillnaden mellan två motstående ytors värmestrålning till en viss mätpunkt. Fukt och mögel: Mögelpåväxt har noterats i badrum och duschrum på väggar och tak. Vi har även konstaterat hög materialfukt i vägg i flera våtrum. Mögelpåväxten kan ha samband med dålig ventilation. En hög luftfuktighet ger gynnsam tillväxt av bland annat mögel. Svartmögel anses ofta som oförargligt, men det är vetenskapligt visat att man inte kan utesluta förekomst av mykotoxiner så snart synligt mögel finns. Vidare är samband mellan förekomst av svartmögel och utveckling av allergi- och luftvägsproblem vetenskapligt visat. Det är dock inte visat om det är mögelförekomsten eller den högre fukthalten eller båda, som är orsak till hälsoproblemen. Boende uppger att familjemedlemmar har försämrat immunförsvar. Det gäller speciellt små barn. Det är med hänsyn till ovanstående information inte osannolikt att det finns ett samband mellan dessa symptom och de brister som konstaterats i bostadsmiljön. Med ovan beskrivna förhållanden bedöms att kravet på redovisning i beslutet är skäligt i förhållande till den risk för olägenhet för människors hälsa som föreligger. Beträffande fukt och förekomst av mikroorganismer ger Folkhälsomyndigheten allmänna råd om fukt och mikroorganismer (FoHMFS 2014:14) enligt följande: ”Vid bedömningen av om fukt och mikroorganismer i bostäder och lokaler för allmänna ändamål innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken bör tillsynsmyndigheten beakta bl.a. om: - det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum - fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till, eller fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. - fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. Bedömningen bör göras efter en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter, varvid särskild hänsyn bör tas till känsliga personer. Ventilation: I de lägenheter som besöktes saknas friskluftsventiler i flera sovrum och vardagsrum. Vi har inte kunnat registrera ett bakgrundsflöde i alla frånluftsanordningar i kök och badrum. Alla lägenheter ska ha tillräckligt bra ventilation för att det inte ska finnas risk att människor blir sjuka. Ett dåligt fungerande system resulterar i dålig luftomsättning samt gynnsam tillväxt av mikroorganismer. Kravet på redovisning i beslutet bedöms vara skäligt i förhållande till den risk för olägenhet för människors hälsa som föreligger. 5(11) Enligt Folkhälsomyndigheten (FoHMFS 2014:18) bör det specifika luftflödet i bostäder (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter uteluft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2) golvarea eller 4 l/s per person. Detta är riktlinjer som miljöförvaltningen baserar sina bedömningar på avseende om ventilationen är tilläcklig eller ej i lägenheter. Bakgrund till bedömningarna Miljöförvaltningen genomförde inspektioner på Hantverkargatan 35 den 12 maj 2011, 5 juni 2012, 6, 12 och 25 mars 2014 och på S:t Olovsgatan 166 den 21 och 24 januari 2013 samt 4 december 2014. Totalt har vi inspekterat fem lägenheter på Hantverkargatan 35 varav återinspektion skett i fyra lägenheter. I två av lägenheterna gjordes även inspektion tillsammans med utomstående konsult på grund av läckage av fukt via yttervägg. Ett föreläggande i ärendet riktades till er daterat den 28 juli 2011. Ni har även mottagit beslut om uppgiftsbegäran om vidtagna åtgärder daterade den 16 mars 2012 och 24 april 2012. På S:t Olovsgatan 166 har vi inspekterat totalt två lägenheter varav en återinspektion. Ett föreläggande riktades till er den 22 mars 2013. Vid inspektionerna noterades följande brister: Hantverkargatan 35 Inspektion 2011: Lägenheterna 1201,1202 samt 1001 - Miljöförvaltningen konstaterade att samtliga fönster i samtliga lägenheter var i mycket dåligt skick. Vissa fönster gick inte att stänga ordentligt. I en del lägenheter hade hyresgästerna tejpat fönstren för att minska drag. Hyresgästerna påtalade även att de har blivit tillsagd fastighetsägaren att vissa fönstren inte fick öppnas pga. att de är i för dåligt skick. - Vid inspektionen konstaterades även mögelpåväxt i taket i lägenhet 1201 och lägenhet 1202 inne i lägenhetens duschrum. - Ventilationen var otillräckligt till följd av avsaknad av ventilationsdon för tilluft i vissa rum. I lägenhet 1201 och lägenhet 1202 konstaterades mögelpåväxt i taket, i duschrummen. - Köksfläkten i lägenhet 1201 och lägenhet 1202 fungerade dåligt. I lägenhet 1202 hängde lösa strömkablar ner från taket i badrummet. Lägenhet 1102: - Svartmögel noterades i kakelfogar i badrum. I vardagsrummet var friskluftsventiler övertapetserade och gick inte att öppna. Fläkten i köket fungerar inte, även om byte av filter har skett. Även i denna lägenhet konstaterades dåliga fönster. Inspektion 2014 6(11) Lägenhet 1001, inspektion p.g.a. fuktskada: - Badrum: Det är drag i frånluftskanalen. Fönstret är bytt 2013. Svartmögel i kakelfogar. Indikationsmätning av fuktkvot visar följande: Yttervägg: 10, 9,8 och 4 % mätt med inställning betong. Innervägg: 1,6 % med inställning betong. Tak: 1.4, 2.8, 2.7, 3.0 mätt med inställning spånskiva. - Kök: Det är inget drag i frånluft (köksfläkt). Vädringsfönster (glas + båge) är nytt i övrigt är karm + det större fönstret ej bytt. - Hall: en värmefläkt drar ut fukt via frånluftsdon i garderob. Varmluften leds ut via plastledningar från de fuktiga områdena i två sovrum. - Vardagsrum: Det luktar mögel i rummet. Fönstret är ej bytt. En friskluftsventil är inmonterad i väggen. Det skedde 2013 enligt hyresgäst. - Sovrum 1: Ytterväggen är inplastad och torkas ut via varmluft pga fuktskada. Tapeten är bortriven. Indikationsmätning med värmekamera antyder kraftigt fuktpåslag. Hyresgästen meddelar att det inte syntes utanpå tapeten, men att den började bubbla sig. Hyresgästen kände att det luktade men kopplade det inte först till fukt eller mögel. När tapeten revs var väggen täckt av svartmögel enligt hyresgästen. Ett barn på 3 år har sovit i rummet och har nyligen utvecklat astma. Ingen i familjen eller släkten har anlag för detta. Hyresgästen är mycket orolig för barnets hälsa. En indikationsmätning visar följande värden: fönsterkarm: 3,5 och 4,2 %. Det luktar sött i rummet. Fönstret är ej bytt men det finns en springventil upptill på fönstret. - Sovrum 2: En yttervägg och en innervägg är inplastad och torkas ut via varmluft. En mycket stark stank av mögel slår emot en när man kommer in i rummet. Fönstret är nytt sen 2013. - Sovrum 3: Fönstret är ej bytt. Uteluftsventil är inmonterad. - Övrigt: Inmontering av uteluftsventiler gjordes 2013 i samtliga rum utom kök o badrum enligt hyresgäst. Tidigare luktade det illa i lägenheten. - Allmänt: Miljöinspektörernas bedömning är att det är hälsovådligt att bo i lägenheten i samband med upptorkning. Den starka mögellukten är klart olämplig för såväl barn och vuxna att inandas. Lägenhet 1103, inspektion p.g.a. fuktskada: - Toalett: Det är kondensfukt mellan fönsterglasen och fönstret är ej bytt. Tapeten har lossnat från väggen nertill. - Kök: Nytt fönster sen 2013 enligt hyresgäst. Det är en omfattande fuktskada på delar av yttervägg och golv. Hyresgästen upptäckte den när vatten rann på insidan av väggen. Väggyta är nerriven och golvet är delvis uppbrutet. Plaströr är borrade ner i golvet för att torka ut i materialet. Hyresgästen visar bilder på att väggen var täckt med svartmögel efter att fuktskadan upptäckts. En värmefläkt håller på att torka ut fukten. 7(11) - Hall: Det luktar stråk av mögel. Två garderober står i hallen som flyttats från kök respektive sovrum. - Vardagsrum: Fönstren är nya sen 2013 enligt hyresgäst. Familjen sover i vardagsrummet eftersom sovrummet är fuktskadat. De har öppet fönster hela tiden för att undvika mögeldoften. - Sovrum 1: Ytterväggen är inplastad och torkas ut via varmluft p.g.a. fuktskadan. Tapeten är bortriven. Hyresgästen har en längre tid känt mögeldoft från garderoben och tog ut allt och rengjorde den. Lukten kom dock tillbaka. Fönstret är ej bytt och hyresgästen uppger att det är kallt och dragigt från fönstret vintertid. En klaffventil finns i väggen. - Övrigt: Hyresgästen informerar att fastighetsägaren menar att mögellukten enbart känns i 24 timmar efter att upptorkningsarrbetet påbörjades den 28 februari. Så har inte varit fallet. Ett av barnen har kräkts varje morgon sen fuktskadan uppdagades. - Allmänt: Miljöinspektörens bedömning är att lägenheten just nu är hälsovådlig. Det luktar fortfarande stråk av mögel en och en halv vecka efter att upptorkning påbörjats. Detta är inte enbart en vattenskada. Enligt fastighetsägaren beror fuktskadan på ett trasigt stuprör som läckt från baksidan in i väggen. Det är troligt att läckage av vatten från det trasiga stupröret pågått en längre tid eftersom påväxt av svartmögel kräver en längre tid för att utvecklas. Under uttorkningsskedet är det dessutom troligt att mögellukten ökar, mögelsporer sprids och de ämnen som utsöndras via möglet utsöndras. Det är klart olämplig för såväl barn och vuxna att inandas detta. Det finns tillräcklig kunskap och dokumentation om mögelförekomst och förekomst av hälsovådliga ämnen i samband med detta för att ta situationen på stort allvar. S:t Olovsgatan 166 Inspektion 2013 Lägenhet 1102: - Kök: Fläkt finns, men saknar filter, matos från grannar kommer ut i köket enligt hyresgäst. - Sovrum 1: Temperaturgradientmätning visar en differens på upp till 24,6 gr C (se bilaga). Gardinerna rör sig på grund av temperaturskillnaden. I den kallaste delen av fönstret blåser det in. Reglerbar tilluftsventil saknas. - Sovrum 2: Temperaturgradient tak/golv är som mest 5,7 gr C ( bilaga ). Reglerbar tilluftsventil saknas. - Badrum: Toalettstol trasig (se bilaga), matos kommer ut i badrummet enligt hyresgäst. - Vardagsrum: Lös eldosa, viss temperaturgradient. - Allmänt: Matos i kök och badrum kan bero på att vissa rum saknar tilluftsventiler. 8(11) Lägenhet 1201: - Badrum: Synligt svartmögel. - Kök: Kallras från fönster, kondens på fönster. - Sovrum 1: Friskluftsventil saknas, ruttet fönster, bred springa i stängt fönster (bilaga ). - Sovrum med balkong: Förvaringsskåp utan dörr. - Vardagsrum: Friskluftsventil saknas, murket fönster, hål genom vägg, stor temperaturgradient fönster/ motsatt vägg (bilaga). Inspektion 2014 Lägenhet 1201, uppföljande inspektion 4 december 2014: - Vardagsrum: Fönster går ej att stänga fast det är stängt. Kalluft blåser in fast det är svag vind ute. Temperatur innervägg: 20° C och fönsterbåge (trä): 6° C. Utetemperaturen var över -5° C vid mättillfället. - Sovrum, 1: Det drar mycket påtagligt via otätheter i balkongdörren. Barnen är ofta sjuka vilket familjen förknippar med kylan. - Sovrum 2: Fönster ej bytt. Bågen är murken och det drar/blåser in påtagligt. - Balkongrum: Ett mindre fönster är bytt, men ej tillhörande balkongdörr. Miljöförvaltningen mätte temperaturen mellan kl.14.00 den 4 december till kl. 13.30 den 5 december 2014. Temperaturen mättes i sovrummet ca 1 meter ovanför golvet. Den indikerande mätningen visar att medeltemperaturen i rummet 20,1 grader och minimumtemperaturen är 19,70 grader (bilaga ) Temperaturen som uppmätts i rummen uppfyller inte de rekommenderade värden i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus (FoHMFS 2014:17). Sammantaget bedömer miljöförvaltningen utifrån ovanstående att det fortfarande bedöms föreligga risk för olägenhet för människors hälsa i er fastighet på Delfinen 17 som behöver utredas närmare. Utredningen bör klargöra status på fönster och inomhustemperatur i hela fastigheten. Utdrag ur rapport från Eminenta: Livslängd fönster 30-40 år. Livslängd fönsterkasetter 20-25 år. Rekommenderar plan för renovering/byten av fönster (se bilaga). Bestämmelser som beslutet grundar sig på Följande lagrum är aktuella för beslutet: 9 kap. 3, 9 §§, 26 kap. 9, 14, 21, 22 och 26 §§ miljöbalken (1998:808) och refereras nedan eller i motiveringen. Olägenheter för människors hälsa definieras enligt 9 kap. 3 § miljöbalken på följande sätt: ”Med olägenheter för människors hälsa avses störning som enligt 9(11) medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller tillfällig.” Enligt 9 kap. 9 § miljöbalken ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken (1998:808) får miljönämnden meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Föreläggande får enligt 26 kap. 14 § förenas med vite. Enligt samma kapitel 19 § ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet ska genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Enligt 26 kap. 21 § ska verksamhetsutövaren lämna de upplysningar som tillsynsmyndigheten begär och som har betydelse för hälsan. Enligt miljöbalken 26 kap. 22 § ska verksamhetsutövaren göra de undersökningar som tillsynsmyndigheten bedömer vara befogat. Enligt 26 kap. 26§ får en tillsynsmyndighet bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. Enligt 33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en bostad i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa särskilt ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. Information i ärendet Vilka riktvärden gäller för inomhustemperatur Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:17) om temperatur inomhus gäller följande: Standardiserade mätmetoder bör användas. Undersökningen kan göras i två steg. Om den indikerande mätningen över- respektive underskrider värdena i tabell 1 eller drag kan påvisas, bör en utförlig mätning genomföras enligt tabell 2. Vad avses med indikerande temperaturmätning Indikerande mätning bör innehålla kontroll och bedömning av lufttemperatur, luftrörelser och golvtemperatur. Tabell 1. Indikerande värden för fortsatt utredning 1. Lufttemperatur Under 20 °C 10(11) 2. Lufttemperatur 3. Golvtemperatur Över 24 °C Över 26 °C under sommaren Under 18 °C Vad avses med utförlig temperaturmätning En utförlig mätning bör innefatta de parametrar som redovisas i tabell 2 och som bedöms vara relevanta i det enskilda fallet. Tabell 2. Värden för bedömning av olägenhet för människors hälsa Riktvärden Rekommenderade värden 1. Operativ temperatur Över 18 °C1 20–23 °C2 2. Operativ temperatur, varaktigt Över 24 °C3 3. Operativ temperatur, kortvarigt Över 26 °C4 4. Skillnad i operativ temperatur mätt vertikalt 0,1 och 1,1 m över golv Ej över 3 °C 5. Strålningstemperaturskillnad Fönster – motsatt vägg Tak – golv Ej över 10 °C Ej över 5 °C 6. Luftens medelhastighet Ej över 0,15 m/s5 7. Yttemperatur, golv Under 16 °C6 20–26 °C 1 För känsliga grupper, 20 °C. Barn räknas som känslig grupp. För känsliga grupper, 22–24 °C. 3 Under sommaren, högst 26 °C. 4 Under sommaren, högst 28 °C. 5 Vid inomhustemperatur över 24 °C kan högre lufthastigheter accepteras. 6 För känsliga grupper, 18 °C. 2 Vilka riktvärden gäller för ventilation Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18): I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2) golvarea eller 4 l/s per person. Legionellakontroll I en fastighetsägares egenkontroll ska ingå kontroll av varmvattensystemet för att förhindra att sjukdomsframkallande legionellabakterier förökar sig. OVK är inte alltid tillräcklig En godkänd OVK ger inte ett entydigt svar på hur luftkvaliteten är i en bostad eller lokal när det finns indikation på dålig luftkvalitet. Protokollet beskriver endast hur ventilationssystemet fungerar enligt de funktionskrav som fanns när systemet installerades. Verksamheten i lokalen kan ha förändrats efter den senaste besiktningen. En OVK kan därför behöva kompletteras med undersökningar 11(11) av ventilationens funktion i bostäder eller lokaler. Undersökningar av ventilationen kan föreläggas enligt 26 kap. 22 § miljöbalken. Om inte OVK gjorts enligt besiktningsintervallen eller om åtgärder inte vidtagits enligt OVK-protokollet anmäls det till byggnadsnämnden för vidare åtgärd. Instrument som används under inspektionen: - Indikativ mätning av fukt i byggnadsmaterial: Gann UNI1, Testo 616. - Luftflödesmätare: Testo 405 med stos. - Temperatur: Testo 174T och 174H Information om tillsynsavgift Kommunfullmäktige har nyligen beslutat om en ny taxa för miljötillsyn och vi utreder just nu vilken typ av avgift ni kommer att ha framöver. Det kan bli så att ni omfattas av en fast avgift, istället för den timbaserade avgift som ni hittills har haft. Vi kommer tills vidare att registrera in tid som läggs i detta ärende, men vi kommer inte att skicka någon faktura förrän vi har fattat beslut om vilken typ av avgift ni ska ha. Vi återkommer till er i frågan. Bilagor 1. Fotodokumentation, Hantverkargatan 35 2. Fotodokumentation, S:t Olovsgatan 166 3. Temperaturmätning, S:t Olovsgatan 166 4. Temperaturlogg, S.t Olovsgatan 166 5. Teknisk besiktning, Eminenta Hur man överklagar Ni kan överklaga det här beslutet senast tre veckor efter den dag ni fick beslutet. Gör så här: 1. Skriv ett brev och tala om vilket beslut ni vill överklaga med diarienummer och beslutsdatum. Det ska också framgå vem som överklagar beslutet. 2. Tala om varför ni anser att beslutet är fel. 3. Tala om hur ni vill ändra beslutet. Skicka med eventuellt material som stödjer era synpunkter. 4. Skicka brevet till: Landskrona stad Miljönämnden 261 80 Landskrona eller till: [email protected] Miljönämnden kan ompröva beslutet, till exempel om det finns ny information att ta hänsyn till. Om vi inte omprövar beslutet skickar vi det vidare till länsstyrelsen i Skåne län som får göra en egen bedömning. Den tid vi lägger på att behandla ert överklagande omfattas inte av någon tillsynsavgift. Har ni frågor? Kontakta oss på [email protected] eller på 0418-470 600. Bilaga 2 S:T Olovsgatan 166 Lgh 1201, murkna fönster 2013 Lgh 1102 Lgh 1102 2014 Lgh 1201, murkna fönster Lgh 1201, drag från fönster Lgh 1201, kallt badrumsgolv Bilaga 1 Lägenhet 1001 Hantverkargatan 35, mars 2014 Murket fönster Murket fönster Lägenhet 1103 Kondens fönster Dåligt fönster Misstänkt fukt badrum Övertapetserad ventil Bilaga 1 Hantverkargatan 35, gårdssida, mars 2014 Dåliga fönster Bilaga 3 Temperaturmätning, S:t Olovsgatan 166, Lgh 1201 Instrument: FLIR Värmekamera Uteluftstemperatur under - 5°C 2013, över - 5°C 2014 Strålningstemperatur: Lgh 1102 2013 2014 2013 Socialstyrelsens råd; SOSFS 2005:15 Uppmätta värden°C Riktvärden Sovrum Vardagsrum Sovrum Vardagsrum Sovrum Rekomenderade värden Fönster Motsatt vägg 2,8 4,1 23,6 20,8 Uppmätta värden °C 8,4 Uppmätta värden °C 5,8 -3,6 23,3 19,6 21 19,2 13,8 24,6 Sovrum Vardagsrum 7,1 Tak - golv Strålningstemperaturskillnad: Fönster – motsatt vägg Ej över 10 °C Tak - golv Ej över 5 °C Yttemperatur, golv Under 16 °C 6) Luftens medelhastighet Ej över 0,15 m/s 5) Operativ temperatur Under 18 °C 1) Operativ temperatur, varaktigt Över 24 °C 3) Operativ temperatur, kortvarigt Över 26 °C 4) Skillnad i operativ temperatur mätt vertikalt 0,1 och 1,1 m över golv 20–26 °C 20–23 °C 2) Ej över 3 °C 1) För känsliga grupper, 20 °C. 2) För känsliga grupper, 22–24 °C. 3) Under sommaren, högst 26 °C. 4) Under sommaren, högst 28 °C. 5) Vid inomhustemperatur över 24 °C kan högre lufthastigheter accepteras. 6) För känsliga grupper, 18 °C. 16,7-18 16,6-19 16,7-21,7 3,3 Instrumentnamn: 2014-12-08 08:42:37 Starttid: 2014-12-04 14:00:00 Sluttid: 2014-12-05 13:30:00 Mätkanaler: 1 Mätvärden: 48 36542902 no name [°C] Minimum 19,70 Sida Maximum 20,80 Medelvärde 20,146 1/1 Gränsvärden 5,0/30,0 Teknisk besiktning Delfinen 17 samt Delfinen 10, Landskrona Hantverkargatan 35, Landskrona Helsingborg 2014-03-31 Benny Parhorn Eminenta Besiktning & Värdering i Skåne AB Drottningg 192b 254 33 Helsingborg Malmö 040-12 10 25 Helsingborg 042-12 81 12 Godkänd för F-skatt Bg 5652-2121 Säte Helsingborg Vat SE556660779101 [email protected] www.eminenta.se (L-080930) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Instruktion för läsning av besiktningsutlåtandet....................................................................................... 3 Besiktningsuppdrag och -objekt .............................................................................................................. 4 Tillhandahållna handlingar....................................................................................................................... 4 Delfinen 17, Hantverkargatan 35 ............................................................................................................. 5 Fönster och dörrar .............................................................................................................................. 5 Lägenhet 1001.................................................................................................................................... 6 Lägenhet 1103.................................................................................................................................... 7 Delfinen 10, Bryggargatan 23 .................................................................................................................. 8 Vind .................................................................................................................................................... 8 Källare ................................................................................................................................................ 8 Lägenhet 1201.................................................................................................................................... 8 Fönster och dörrar .............................................................................................................................. 8 Besiktningsförutsättningar ..................................................................................................................... 10 ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 2 av 14 INSTRUKTION FÖR LÄSNING AV BESIKTNINGSUTLÅTANDET Utlåtandet är utformat så att byggnaden beskrivs utifrån hur den är uppbyggd. Respektive konstruktionsutförande redovisas enligt rubricering nedan: Utförande Besiktningsförrättaren anger konstruktionsutförande och anger (om det inte är uppenbart) varifrån informationen om detta erhållits. Om angivet utförande är besiktningsförrättarens egen bedömning, grundas bedömningen på vad som erfarenhetsmässigt är sannolikt utifrån besiktningar av liknande konstruktioner, vad som kan förväntas med anledning av bl.a. byggnormer vid tidpunkt för utförandet, eventuella stickprovskontroller och andra indikationer och informationer som erhållits vid den okulära besiktningen. Värt att veta Under denna rubrik redovisas mer allmän information om konstruktionsutförandet som kan vara bra för en fastighetsägare att känna till. Det kan även förekomma generella rekommendationer under denna punkt. Här anges också normala, erfarenhetsbaserade tekniska livslängder för de flesta konstruktionsutföranden i syfte att underlätta planering av byggnadsunderhåll. Iakttagelser Under denna rubrik antecknas sådana fel och brister samt ytterligare information som framkommit vid besiktningstillfället. Finns en rekommendation om åtgärd innebär det normalt att besiktningsförrättaren inte anser konstruktionsutförandet vara fullgott utfört. Rekommendationer i utlåtandet utgör i normalfallet inget fullständigt åtgärdsförslag utan lämnas i syfte att begränsa risken för framtida skador, att en uppmärksammad skada inte skall förvärras och/eller som upplysning om hur man kan förbättra konstruktionen. Besiktningsförrättaren kan även ange mindre brister och behov av underhåll under denna rubrik. Riskanalys Besiktningsförrättaren lämnar under denna rubrik en riskanalys för konstruktionsutförandet som bygger på den samlade informationen som framkommit av handlingarna, fastighetsägarens uttalanden och den okulära besiktningen. Vidare redovisas under riskanalys erfarenhetsmässigt kända risker med vissa konstruktioner, allmän kunskap om viss tidstypisk byggnadsteknik som kan medföra risk för skador mm. Exempel på sådana riskkonstruktioner kan vara betongplatta på mark med uppbyggda golv, krypgrunder, äldre ytskikt i våtrum. Behov av fortsatt teknisk utredning Under denna rubrik kan besiktningsförrättaren föreslå fortsatt teknisk utredning avseende förhållande som inte kan klarläggas i den okulära besiktningen och/eller om det finns anledning att uppmärksamma parterna på misstänkta fel i sådant som i och för sig inte ingår i överlåtelsebesiktningen. Fortsatt teknisk utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 3 av 14 BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Delfinen 17 samt Delfinen 10, Hantverkargatan 35, Landskrona Ägare Svenska Hus Uppdragsgivare Stadsbyggnadskontoret Att: Christian Alexandersson, Landskrona stadsutveckling , Drottninggatan 7, 261 80 Landskrona Ordernummer 113281 Uppdrag Teknisk besiktning av lägenhet 1001 och 1103 i Delfinen 17 samt lägenhet 1201 i Delfinen 10 där även del av vind och del av källare kontrollerades. Uppdragsgivaren uppgav sig förstå och accepterade villkoren i bifogade besiktningsförutsättningar varvid besiktningen påbörjades. Besiktningsmannen redovisar i besiktningsutlåtandet byggnadens olika konstruktionsdelar, utföranden, säljares upplysningar mm som anses vara väsentligt för en husägare att känna till inför förvärv/försäljning. Om det saknas någon information som ni som uppdragsgivare anser är viktig, och som avhandlats muntligt, ber vi er snarast kontakta besiktningsmannen för eventuell revidering av utlåtandet. Besiktningsdag 2014-03-25 Besiktningsföretag Eminenta Besiktning & Värdering i Skåne AB Besiktningsförrättare Benny Parhorn [email protected] Närvarande Från Miljöförvaltningen Marita Bengtsson samt Bita Faraji, Niclas Parhorn, Benny Parhorn Väderlek Mulet väder, temperatur ca +8ºC. Byggnadstyp Flerfamiljshus, byggnadsår ej redovisade. TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR Inga handlingar fanns tillgängliga vid besiktningstillfället. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 4 av 14 DELFINEN 17, HANTVERKARGATAN 35 Fönster och dörrar Utförande Fönster med isolerglaskassetter. Ålder: Okänd. Värt att veta Livslängd för fönster fr.o.m. 80-talet bedöms till ca 30-40 år beroende på virkeskvalitet, underhåll, placering mm. Livslängd för isolerglaskassetter bedöms till ca 20-25 år. Isolerglas åldras och kan med tiden bli otäta. Det är inte alltid det går att upptäcka om ett isolerglas är otätt vid en besiktning eftersom bl.a. kondensbildning varierar med väderlek. Rekommenderar att man regelbundet kontrollerar infästning och tätning av fönsterbleck och droppbleck. Iakttagelser Slumpvis valda stickprovskontroller i vissa fönsterbågar och karmar i besiktigade lägenheter påvisade lokala skador, bristfälliga tätlister och målningsbehov. Liknande brister noterades även i fönster i andra lägenheter vid kontroll från gård och gata. Renovering, alternativt byte, bör kalkyleras av skadade fönster. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 5 av 14 Lägenhet 1001 Sovrum 1 Inga speciella noteringar. Vardagsrum Inga speciella noteringar. Sovrum 2 och 3 Ett hörn i vardera sovrum är inplastat till följd av vattenskada efter läckage från utvändigt stuprör. Den fuktsaneringsfirma som anlitats för skadan har monterat torkslangar för den avfuktare som monterats. I sovrum 3 saknas ordnad ventilation. Enligt min bedömning är sovrummen ej lämpliga för boende så länge sanering av skadan pågår. Entréhall Den fuktsaneringsfirma som anlitats för skadan har i entréhallen monterat torkslangar för den avfuktare som monterats. Kök Kök med standard från 1970-talet. Luckor bristfälligt injusterade, "hänger" och är svåra att stänga helt. Tippskydd saknas på spis (barnsäkerhetskrav). Vidare går ugnslucka ej att stänga korrekt vilket inneburit att knappar bränts av ugnsvärmen. Våtrum Klinkergolv och kakelklädda väggar. Utfört år: Okänt, men enligt undertecknads bedömning troligen från början av 1990-talet. Iakttagelser Yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd varför man ska kalkylera med renovering. Vid besiktningstillfället noterades dock inga tecken på skador. Riskanalys Eftersom yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd finns risk för fuktskador i bakomliggande konstruktioner till följd av bristande täthet. Allmänt Ljudnivån från den avfuktare som monterats i lägenheten bedöms vara så störande att lägenheten ej bedöms lämplig för boende. Rekommenderar att man inhämtar dokumentation över de arbeten som utförs/utförts för att sanera fuktskada. Brandvarnare saknas i lägenheten. Lägenheten bedöms ha ett eftersatt underhåll. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 6 av 14 Lägenhet 1103 Vardagsrum Inga speciella noteringar. Sovrum Ett hörn i sovrummet är inplastat till följd av vattenskada efter läckage från utvändigt stuprör. Den fuktsaneringsfirma som anlitats för skadan har monterat torkslangar för den avfuktare som monterats i sovrummet. Enligt min bedömning är sovrummet ej lämpligt för boende så länge sanering av skadan pågår. Kök Kök med standard från 1970-talet. Tippskydd saknas på spis (barnsäkerhetskrav). Ett hörn i köket är inplastat till följd av vattenskada efter läckage från utvändigt stuprör. Den fuktsaneringsfirma som anlitats för skadan har monterat torkslangar för den avfuktare som monterats i köket. Enligt min bedömning är köket ej lämpligt för boende så länge sanering av skadan pågår. Våtrum Klinkergolv och kakelklädda väggar. Utfört år: Okänt, men enligt undertecknads bedömning troligen från början av 1990-talet. Iakttagelser Yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd varför man ska kalkylera med renovering. Klämringen i golvbrunnen har lossnat. Rörgenomföringar noteras i duschzon. Vid besiktningstillfället noterades dock inga tecken på skador. Riskanalys När klämringen har lossnat i golvbrunnen föreligger risk för fuktskador pga. bristande täthet i anslutning av tätskikt mot golvbrunn. Rörgenomföringar i duschzonen innebär risk för fuktskador. Eftersom yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd finns risk för fuktskador i bakomliggande konstruktioner till följd av bristande täthet. Wc Inga speciella noteringar. Allmänt Ljudnivån från den avfuktare som monterats i lägenheten bedöms vara så störande att lägenheten ej bedöms lämplig för boende. Rekommenderar att man inhämtar dokumentation över de arbeten som utförs/utförts för att sanera fuktskada. Brandvarnare saknas i lägenheten. Lägenheten bedöms ha ett eftersatt underhåll. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 7 av 14 DELFINEN 10, BRYGGARGATAN 23 Vind Rötskadad takstol noteras. Takstolen har förstärkts men rötskadat trä har ej avlägsnats i sin helhet vilket undertecknad rekommenderar att man gör. Vidare noteras ett flertal lagningar, troligen efter tidigare läckageskador. Vinden var endast åtkomlig för besiktning till begränsade delar. Källare Tvättmaskiner fungerar mycket bristfälligt enligt uppgift från hyresgäster. Torktumlare är trasig. Rekommenderar översyn av maskinerna. Ventilationen i tvättstuga bedöms vara bristfällig. Vad som bedöms vara mögelpåväxter noteras i tak och på vägg i tvättstuga. Källaren var endast åtkomlig för besiktning till begränsade delar. Lägenhet 1201 Fönster och dörrar Utförande Fönster med isolerglaskassetter. Ålder: Okänd. Värt att veta Livslängd för fönster fr.o.m. 80-talet bedöms till ca 30-40 år beroende på virkeskvalitet, underhåll, placering mm. Livslängd för isolerglaskassetter bedöms till ca 20-25 år. Isolerglas åldras och kan med tiden bli otäta. Det är inte alltid det går att upptäcka om ett isolerglas är otätt vid en besiktning eftersom bl.a. kondensbildning varierar med väderlek. Rekommenderar att man regelbundet kontrollerar infästning och tätning av fönsterbleck och droppbleck. Iakttagelser Slumpvis valda stickprovskontroller i vissa fönsterbågar och karmar påvisade lokala skador, bristfälliga tätlister och målningsbehov. Renovering, alternativt byte, bör kalkyleras av skadade fönster. Vardagsrum Mögelpåväxter noteras i tak/väggvinkel och i anslutning till dessa noteras förhöjda värden vid kontroll med fuktindikator. Rekommenderar att anledningen till detta utreds och att mögelpåväxterna avlägsnas snarast. Kök Kök med standard från 1970-talet. Tippskydd saknas på spis (barnsäkerhetskrav). Vattenkran droppar, går ej att stänga helt. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 8 av 14 Badrum Plastmatta på golv, väggbeklädnad av kakel. Utfört år: Okänt, men enligt undertecknads bedömning troligen från 1970-talet. Iakttagelser Yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd varför man ska kalkylera med renovering. Klämringen i golvbrunnen har lossnat och vid kontroll med fuktindikator noteras förhöjda värden under golvmatta. Kraftiga mögelpåväxter noteras på tak, golv samt väggar. Rekommenderar att dessa saneras snarast då de utgör hälsorisk för de boende. Riskanalys När klämringen har lossnat i golvbrunnen föreligger risk för fuktskador pga. bristande täthet i anslutning av tätskikt mot golvbrunn. Eftersom yt-/tätskikten bedöms ha uppnått sin tekniska livslängd och det noteras skador i våtrummet finns risk för fuktskador i bakomliggande konstruktioner till följd av bristande täthet. Fortsatt teknisk utredning Rekommenderar att man utreder orsaken till noterade mögelpåväxter samt till de förhöjda fuktvärden som noteras under golvmatta. Entréhall Golvmatta har rest sig från underlaget och vid kontroll med fuktindikator noteras förhöjda värden. Fortsatt teknisk utredning Rekommenderar att man utreder orsaken till att golvmatta rest sig samt till de förhöjda fuktvärden som noteras under golvmatta. Wc Inga speciella noteringar. Sovrum 1 Inga speciella noteringar Sovrum 2 Inga speciella noteringar. Sovrum 3 Detta sovrum besiktigades ej pga. att hyresgäst låg och sov i rummet. Allmänt Lägenheten bedöms ha ett eftersatt underhåll. Brandvarnare saknas i lägenheten. Ventilationen i lägenheten bedöms ej fungera på avsett vis, rekommenderar översyn av ventilationstekniker för fastställande av åtgärd. Vidare bör man kontrollera att OVK-besiktning utförts i fastigheten. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 9 av 14 BESIKTNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1 Ändamålet med besiktningen Det avtalade ändamålet med att genomföra en teknisk besiktning är att med hjälp av en byggnadsteknisk besiktning samla in och redovisa mesta möjliga väsentliga information om det befintliga skicket på besiktigad del av fastigheten vid besiktningstillfället. Resultatet av denna byggnadstekniska besiktning redovisas på så sätt att besiktningsförrättaren upprättar ett besiktningsutlåtande som sänds till den som beställt besiktningen. Med hjälp av den information som förmedlas i ett besiktningsutlåtande erhålls ett säkrare underlag för att bedöma fastighetens verkliga skick och den förväntan uppdragsgivaren kan ha på byggnaden. Besiktningen ersätter inte köparens undersökningsplikt. Överlåtelsebesiktningen omfattar endast en del av köparens undersökningsplikt. Även sådana delar som, enligt besiktningsvillkoren, inte besiktigas ingår i undersökningsplikten. 2 Besiktningens omfattning samt förklaringar För besiktningen gäller de villkor som återfinns i detta dokument och i uppdragsbekräftelsen. Vid besiktningen genomför besiktningsförrättaren en okulär byggnadsteknisk undersökning av fastighetens befintliga skick vid besiktningstillfället. Besiktningen omfattar inte hela fastigheten utan endast de delar som uttryckligen anges i uppdragsbekräftelsen. I uppdraget ingår alltid, om inte annat anges, fastighetens huvudbyggnad. Eventuella andra byggnader (sekundärbyggnader såsom garage, uthus etc.) ingår endast om så anges i uppdragsbekräftelsen. Vidbyggda sekundärbyggnader med invändig förbindelse med huvudbyggnaden räknas som en del av huvudbyggnaden. Besiktningen är en byggnadsteknisk besiktning av huvudbyggnaden på den fastighet som anges. Besiktningsförrättare som utför denna typ av besiktningar är inte behöriga att utföra några funktionskontroller av installationer såsom mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, sanitet, pool med tillhörande utrustning, maskinell utrustning, rökgångar och eldstäder mm varför sådana installationer ansvarsmässigt undantas från besiktningen. I besiktningen ingår inte miljöinventering och inte heller undersökningar som kräver ingrepp i byggnaden, provtryckning, radonmätning, fuktmätning eller annan mätning. Utökad kontroll av konstruktionsdel, fortsatt teknisk utredning, förslag till avhjälpande av brister, kostnadsberäkningar och värderingar i övrigt ingår inte i besiktningen. Dessa kan dock beställas som särskilt uppdrag och kräver skriftlig överenskommelse. 3 Besiktningens praktiska och juridiska betydelse Besiktningen gäller förhållandena vid besiktningstillfället. Den information som redovisas i besiktningsutlåtandet ökar parternas kunskap om fastighetens befintliga skick i besiktigad del vid besiktningstillfället. Informationen i besiktningsutlåtandet redovisar vad uppdragsgivaren med fog kunnat förutsätta vid eventuellt köp av en fastighet och får betydelse för tillämpningen av jordabalkens ansvarsregler för köpare och säljare. Förhållanden som antecknats vid den okulära besiktningen och sådana befarade fel som antecknas i riskanalysen är redovisat på ett sätt som innebär att uppdragsgivaren erhållit kunskap om förhållandena. De förhållanden som antecknats i besiktningsutlåtandet liksom de risker som antecknats i riskanalysen och som senare infrias kan uppdragsgivaren inte göra gällande vid senare tillfälle. Eventuella garantier och annan information om fastigheten med byggnaden som säljaren informerar om bör också skriftligen införas i utlåtandet. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 10 av 14 4 Besiktningens genomförande Innan besiktningen påbörjas skickar eller överlämnar besiktningsförrättaren en uppdragsbekräftelse till den som beställt besiktningen (här angivet som uppdragsgivaren). Av uppdragsbekräftelsen framgår besiktningens omfattning. Före besiktningen går besiktningsförrättaren igenom uppdragsbekräftelsen med uppdragsgivaren så att några oklarheter om besiktningen och dess omfattning inte föreligger. Besiktningen innehåller fyra moment och avslutas med att besiktningsförrättaren redovisar resultatet i ett besiktningsutlåtande. I besiktningsutlåtandet redovisas information om det befintliga skicket av besiktigad del av fastigheten, vid besiktningstillfället, som är av väsentlig betydelse för en uppdragsgivare att känna till. Uppdragsgivaren skall förvissa sig om att besiktningsförrättaren i besiktningsutlåtandet antecknar uppgifter som lämnas under besiktningen. Skavanker, skador på grund av slitage och andra i sammanhanget obetydliga upplysningar antecknas normalt inte i besiktningsutlåtandet (kan i vissa fall noteras som information om underhåll, "att-göra-lista" för uppdragsgivaren). För att besiktningen skall kunna utföras på avtalat sätt skall uppdragsgivaren se till att samtliga utrymmen och ytor är tillgängliga. Berörda utrymmen och ytor skall vara lättåtkomliga och fria från skrymmande bohag. Godkänd stege och skyddsanordningar (ex.vis glidskydd till stege) skall finnas tillgängligt. 5.1 Handlingar Utgångspunkten för en besiktning är byggnadens ålder, brukande och allmänna skick samt den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter och omständigheterna vid köpet. Som grund för besiktningen används handlingar samt upplysningar från fastighetsägaren som lämnats till besiktningsförrättaren om handlingarna och upplysningarna är av den beskaffenheten att de kan användas. Handlingar och upplysningar som besiktningsförrättaren får ta del av och som används antecknas i besiktningsutlåtandet. Det åligger inte besiktningsförrättaren att särskilt kontrollera handlingarnas och uppgifternas riktighet i annat fall än i de avseenden där de framstår som uppenbart felaktiga. 5.2 Okulär besiktning I besiktningen ingår en okulär besiktning. En okulär besiktning innebär att besiktningsförrättaren undersöker synliga ytor i samtliga tillgängliga utrymmen samt fasader, tak och mark i den mån marken bedöms vara av byggnadsteknisk betydelse. Med tillgängliga utrymmen menas alla sådana utrymmen som kan undersökas via öppningar, dörrar, inspektionsluckor och liknande samt alla utrymmen som i övrigt är krypbara. För att en vind skall anses vara besiktningsbar skall det finnas spångbrädor eller likvärdigt. Yttertak besiktigas i normalfallet från mark, stege, taklucka och gångbryggor i den mån sådana finns. Yttertaket beträds ej om säkerheten av någon anledning kan ifrågasättas av besiktningsförrättaren. Eventuella stegar skall tillhandahållas av uppdragsgivare eller ägare. Undanflyttning av lösöre såsom ex. vis. sängar, soffor, bokhyllor, mattor ingår inte i besiktningen. Om besiktningsförrättaren av någon anledning inte gjort en okulär besiktning av sådant utrymme eller yta som normalt omfattas av besiktningen skall detta antecknas i utlåtandet.. Beträffande ytor och utrymmen, som inte besiktigas, får uppdragsgivaren söka information på annat sätt än genom besiktningen, t.ex. genom att fastighetsägaren ombeds lämna garanti eller annan specificerad information om den del som inte besiktigas. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 11 av 14 5.3 Riskanalys Vid sidan av de förhållanden som antecknats vid en omsorgsfullt gjord okulär besiktning skall besiktningsförrättaren anteckna om det finns påtaglig risk för att byggnaden har andra väsentliga fel än de som framkommit vid den okulära besiktningen. Till grund för riskanalysen har besiktningsförrättaren att beakta den information som framkommit av handlingarna, fastighetsägarens upplysningar, den okulära besiktningen, den normala beskaffenheten hos jämförbara fastigheter samt omständigheterna vid köpet. När påtaglig risk för väsentligt fel antecknas i besiktningsutlåtandet skall besiktningsförrättaren lämna en motivering. Riskanalys redovisas för respektive konstruktionsdel i besiktningsutlåtandet. 5.4 Fortsatt teknisk utredning Besiktningsförrättaren kan föreslå fortsatt teknisk utredning avseende förhållande som inte kunnat klarläggas vid den okulära besiktningen liksom om det finns anledning att uppmärksamma parterna på misstänkta fel avseende sådant som i och för sig inte ingår i besiktningen. För påtaglig risk för väsentligt fel som anges i riskanalysen behöver inte besiktningsförrättaren föreslå fortsatt teknisk utredning. Uppdragsgivaren kan begära fortsatt teknisk utredning för att klarlägga om väsentligt fel beträffande sådant, som besiktningsförrättaren antecknat i riskanalysen, finns eller inte. Fortsatt teknisk utredning ingår inte i besiktningen. En sådan utredning kan beställas särskilt. Fortsatt teknisk utredning förutsätter fastighetsägarens uttryckliga medgivande. 6 Om besiktningsutlåtandet Besiktningsutlåtandet innehåller all den samlade informationen från besiktningen om den besiktigade byggnadens befintliga skick vid besiktningstillfället. Uppgifter om byggnaden, liksom åtgärdsförslag eller kostnadsuppskattningar som lämnas under besiktningen men som inte antecknats i besiktningsutlåtandet, ingår inte i besiktningen och kan inte läggas till grund för ett ställningstagande eller förväntan om byggnadens befintliga skick och kan heller inte läggas till grund för åtgärdsprogram eller bedömning av kostnader för ett sådant. Efter det att besiktningsförrättaren överlämnat besiktningsutlåtandet skall besiktningsutlåtandet noggrant läsas igenom av beställaren. Anser uppdragsgivaren att det saknas någon uppgift eller påpekande i besiktningsutlåtandet som besiktningsförrättaren lämnat muntligen vid besiktningen, skall uppdragsgivaren omedelbart kontakta besiktningsförrättaren eller återsända utlåtandet till besiktningsförrättaren eller företaget för komplettering. Vid läsning av utlåtandet skall uppdragsgivaren normalt räkna med att ju äldre en fastighet är desto större anledning finns det att tro att fel finns och att slitaget är större än i nyare fastigheter. Efter det att en tilltänkt köpare erhållit och läst besiktningsutlåtandet kan köparen välja ett eller flera av här angivna 5 alternativ (om ej annat avtalats mellan köpare och säljare): • Att köpa den besiktigade fastigheten på de villkor som säljaren angivit. • Att avstå från att köpa den besiktigade fastigheten. • Att med utgångspunkt från informationen i besiktningsutlåtandet inleda en diskussion med säljaren om pris och andra villkor för köp. • Att be säljaren om en skriftlig garanti i köpekontraktet för att förhållande eller risk för fel som anges i besiktningsutlåtandet inte föreligger. • Att be säljaren att få utföra en fördjupad undersökning genom en fortsatt teknisk utredning för att klarlägga omfattningen av antecknade fel eller för att förvissa sig om den påtagliga risk för väsentliga fel som anges i riskanalysen är infriad eller inte. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 12 av 14 7 Skadereglering 7.1 Försäkring Besiktningsförrättaren som utför avtalad besiktning har tecknat konsultansvarsförsäkring med särskilda villkor om överlåtelsebesiktning. 7.2 Ansvarsbegränsningar - begränsningar i besiktningsförrättarens skadeståndsskyldighet I det fall det i besiktningsutlåtandet lämnas otillräcklig eller felaktig information om besiktningsobjektet kan uppdragsgivaren komma att lida skada genom att besiktningsobjektet avviker från vad som uppdragsgivaren kan förvänta sig när uppdragsgivaren läst besiktningsutlåtandet. Besiktningsförrättaren är skyldig att ersätta uppdragsgivarens eventuell skada som besiktningsförrättaren orsakar genom vårdslöshet eller försummelse vid utförandet av besiktningen. Med besiktningsförrättare avses i tillämpliga delar även besiktningsföretaget. För detta ansvar gäller nedan angivna begränsningar. Den sammanlagda skadeståndsskyldigheten för ett och samma uppdrag är begränsad till ett belopp motsvarande 15 prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring vid den tidpunkt då avtal om överlåtelsebesiktning träffades. Skadeståndsskyldigheten är dock alltid begränsad till eventuell faktisk nödvändig och relevant lägre kostnad för felets avhjälpande. Besiktningsförrättaren är inte ersättningsskyldig för annan skada än uppdragsgivarens skada och inte heller för skavanker, slitageskador och andra obetydliga förhållanden om besiktningsobjektet som inte antecknats i besiktningsutlåtandet. Enskild skada understigande belopp motsvarande 20 % av ett prisbasbelopp ersätts inte. Detta belopp utgör också uppdragsgivarens självrisk enligt detta besiktningsuppdrag för det fall skadan överstiger detta belopp. Skada som beror på att det i besiktningsutlåtandet saknas någon uppgift eller påpekande som besiktningsförrättaren lämnat muntligen vid besiktningen ersätts endast om beställaren omgående efter erhållandet av besiktningsutlåtandet begärt komplettering av besiktningsutlåtandet. Besiktningsförrättaren förbehåller sig rätten att antingen åtgärda eventuell skada i egen regi eller genom egen anlitad entreprenör alternativt att lämna ekonomisk ersättning. Utgångspunkt för ersättning av skada är att återställande skall ske till lika befintligt skick (dvs. inte standardhöjande konstruktion eller utförande). Krav mot besiktningsförrättaren skall skriftligen anmälas (reklameras) till denne eller till företaget inom skälig tid efter det att skadan märkts eller bort märkas. Reklamation måste dock ske före ansvarstidens utgång enligt 7.3 nedan. Uppdraget är avslutat när besiktningsförrättaren begär betalt för besiktningen. Sker inte reklamation inom föreskriven tid är eventuell rätt till ersättning förlorad oavsett grunden för anspråket. 7.3 Ansvarstid Ansvarstiden för genomfört uppdrag är 2 år. 8 Förbud mot att överlåta besiktningsutlåtandet Besiktningsförrättaren har upphovsrätt till besiktningsutlåtandet. Uppdragsgivaren har rätt att nyttja besiktningsutlåtandet för avtalat ändamål. Varken besiktningsutlåtandet eller nyttjanderätten till besiktningsutlåtandet får utan uttryckligt medgivande från besiktningsförrättaren av uppdragsgivaren överlåtas på annan och får inte användas i annat syfte än vad som anges i uppdragsbekräftelsen och besiktningsutlåtandet. Sker överlåtelse utan medgivande kan innehållet i besiktningsutlåtandet inte göras gällande mot besiktningsförrättaren. Erhållet uppdrag gäller således endast mellan uppdragsgivaren och besiktningsförrättaren enligt de förutsättningar som föreligger vid tiden för uppdragets genomförande. Utan hinder av vad som anges i föregående stycke får uppdragsgivaren medge att säljaren får använda utlåtandet för att teckna försäkring mot dolda fel. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 13 av 14 9 Övrigt Med besiktningsförrättare respektive uppdragsgivare i uppdragsbekräftelsen och i besiktningsutlåtandet avses i tillämpliga delar även besiktningsföretaget respektive köpare av den besiktigade fastigheten. Förutsättningarna och villkoren under Ändamålet med besiktningen med underrubriker är desamma i uppdragsbekräftelsen och besiktningsutlåtandet. Besiktningsförrättaren skall arkivera ett besiktningsutlåtande eller kopierbar kopia under den avtalade ansvarstiden. ©Eminenta/Benny Parhorn Delfinen 17 samt Delfinen 10 Sida 14 av 14 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens [email protected] 8582 2015-02-02 Marita Bengtsson Miljöförvaltningen 2013-000904/48 Miljönämnden Landskrona stad Förslag till beslut, vitesföreläggande Fastighetsbolaget N Infartsgatan 9 AB, ägare till fastigheten Albano 21 (Norra Infartsgatan 9) har tidigare blivit förelagda om åtgärder, och det föreläggandet har inte efterlevts. Föreläggande vid vite bedöms därför behövas. Förslag till beslut Miljöförvaltningen föreslår att miljönämnden beslutar i enlighet med bifogad skrivelse. Motivering Miljöförvaltningen har konstaterat olägenhet för människors hälsa i ett flertal lägenheter på fastigheten Albano 21. Miljöförvaltningen har också redan förelagt fastighetsägaren om åtgärder, men konstaterat att åtgärderna inte vidtagits till fullo. Det får därför anses vara skäligt att kräva att bolaget redovisar vilka åtgärder de utfört i fastighetens alla lägenheter genom att resultaten sammanställs och skickas i skriftlig redovisning med bifogad dokumentation till miljöförvaltningen. Jörgen Hanak miljöchef Marita Bengtsson miljöinspektör Bilaga: Föreläggande vid vite om åtgärder i bostad Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se/miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp92644.DOCX Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:45 1(1) 1(7) BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens [email protected] 8582 2015-02-02 Marita Bengtsson Miljöförvaltningen 2013-000904/48 Fastighetsbolaget N Infartsgatan 9 AB Övregatan 128 261 61 Landskrona Föreläggande vid vite om åtgärder i bostad, Albano 21, N Infartsgatan 9 Föreläggandet föranleds av att beslut riktat till den tidigare fastighetsägaren nu ska riktas mot er som verksamhetsansvarig. Ni har mottagit en underrättelse daterat den 12 december 2014 om miljöförvaltningens konstateranden. Ett vitesbeslut angående bristfällig uppvärmning har även riktats till er eftersom ni stängde av värmen för de boende. Miljönämnde riktar nu därför ett vitesbeslut till er gällande hela fastigheten. Beslutet kan överklagas enligt instruktioner på sista sidan. Beslut Miljönämnden beslutar att ni ska vidta följande åtgärder vid verksamheten på fastigheten Albano 21: 1. Utred och redovisa till miljöförvaltningen orsaken till fuktproblem i fastighetens samtliga lägenheter inklusive ytterväggar. 2. Redovisa mätresultat som visar att lägenheterna är tillfredställande uppvärmda vintertid samt att det inte är drag från fönstren i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:17) om temperatur inomhus. Temperaturmätningar ska ske när utomhustemperaturen understiger -5° C. 3. Redovisa att luftomsättningen i varje lägenhet uppfyller Folkhälsomyndighetens riktlinjer. 4. Utredning, mätning och redovisning i punkt 1-3 ska vara gjord av en sakkunnig person med dokumenterad kompetens, vilket intygas genom certifikat eller liknade. 5. Redovisa till miljöförvaltningen plan för fönsterbyte. 6. Kontrollera problem med skadedjur i lägenhet 1202. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se/miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp94361.DOCX Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:46 2(7) 7. Sammanställa resultatet i punkt 1-6 i en rapport som skickas till miljöförvaltningen. Punkterna 5-6 skall vara åtgärdade senast 3 veckor och punkterna 1-4 samt punkten 7 senast 3 månader från mottagandet av detta beslut. Ovanstående är ett föreläggande som riktar sig till Fastighetsbolaget N Infartsgatan 9 AB (organisationsnummer 556974-1068). Föreläggandet gäller vid vite enligt följande för varje påbörjad månad som punkterna i beslutet inte har genomförts: Punkt 1: 20.000:- Punkt 3: 20.000:- Punkt 4: 10.000:- Enligt 26 kap. 26 § skall beslutet gälla omedelbart även om det överklagas. Sammanfattande motivering Miljöförvaltningen har konstaterat olägenhet för människors hälsa i ett flertal lägenheter på fastigheten Albano 21. Redan risken för olägenhet för hälsan innebär en skyldighet att vidta åtgärder enligt miljöbalken. Det förekommer brister i ett betydande antal av de lägenheter som inspekterats. Det innebär det att det kan föreligga risk för att liknande förhållanden gäller i övriga lägenheter. Det får därför anses vara skäligt att kräva att alla lägenheter kontrolleras av fastighetsägaren och att resultaten sammanställs och skickas i skriftlig redovisning med bifogad dokumentation till miljöförvaltningen. Bedömningar i ärendet Olägenheter för människors hälsa definieras enligt 9 kap. 3 § miljöbalken på följande sätt: ”Med olägenheter för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller tillfällig.” Enligt 33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en bostad i syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa särskilt ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra liknande störningar. Fukt och mögel: Orsaker till noterade fuktproblem i badrum måste utredas. Det finns misstanke om förhöjd fukthalt i golv i lägenhet 1103 efter tidigare fuktskador samt generellt i ytterväggar. Misstanken om fukt i ytterväggar grundar sig på att gavelväggen är en innervägg som först 2013 täcktes med skyddande puts. Det lyser dock redan igenom missfärgningar i putsen som kan bero på fuktproblem (se fotodokumentation). Vidare är takkonstruktionen sådan att det finns miss- 3(7) tanke om läckage via den, ner i övriga ytterväggar. De indikativa mätningarna anger högre värden än referensvärde i torr vägg (ca 35). En fuktutredning som ger svar på dessa iakttagelser bör göras. Beträffande fukt och förekomst av mikroorganismer ger Folkhälsomyndigheten allmänna råd om fukt och mikroorganismer (FoHMFS 2014:14) enligt följande: ”Vid bedömningen av om fukt och mikroorganismer i bostäder och lokaler för allmänna ändamål innebär olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken bör tillsynsmyndigheten beakta bl.a. om: - det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum - fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till, eller fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. Bedömningen bör göras efter en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter, varvid särskild hänsyn bör tas till känsliga personer.” Ventilation: Ventilationen fungerar bristfälligt i fastigheten. Vi kunde inte registrera ett bakgrundsflöde i alla frånluftsanordningar i kök och badrum. Ett dåligt fungerande system kan resultera i baksug och för låg luftomsättning i bostaden. Folkhälsomyndigheten har riktlinjer på luftomsättningen i en bostad (FoHMFS 2014:18), som säger att luftflödet (luftomsättningen) i samtliga lägenheter inte får understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h) och att uteluftsflödet inte får understiga 0,35 liter uteluft per sekund och kvadratmeter (l/s per m2) golvarea, dock minst 4 l/s per person, samt att genom en ventilations-mätning i varje enskild bostad visa vilken luftomsättning och uteluftsflöde som förekommer. Om inte detta kan uppfyllas är det att betraktas som en olägenhet för människors hälsa. Mätningen ska göras av en sakkunnig person med dokumenterad kompetens, vilket intygas genom certifikat eller liknade. Fönster: Flera hyresgäster anmärker på dragiga fönster. Underhållet av fönster och balkongdörrar är eftersatt vilket kan leda till problem med drag och större temperaturskillnader mellan fönster och lufttemperatur. Miljöförvaltningens temperaturmätning i lägenhet 1201 visar att temperaturen är alldeles för låg generellt enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer för temperatur (FoHMFS 2014:17). Skadedjur: Hyresgäst i lägenhet nr 1202 meddelar att det finns problem med råttor. Miljöförvaltningen kunde inte konstatera någon ohyra i lägenhet nr 1202 vid inspektionstillfället. Redan risken för olägenhet för hälsan innebär en skyldighet att vidta åtgärder enligt miljöbalken. Att bostäder ska hållas fria från ohyra och skadedjur är ett krav enligt miljöbalken 9 kap 9 §. 4(7) Bakgrund till bedömning ovan Miljöförvaltningen genomförde den 27 november och 3 december 2014 inspektioner i ett flertal lägenheter i er fastighet. Totalt inspekterades fyra lägenheter. Vid inspektionen noterades följande brister: Lägenhet 1102 - Badrum: Indikativ mätning av fukt i golv visar "halvtorrt-fuktigt" i golvet enligt instrumentets relativa skala. Duschsilen är otät med risk för fuktnedträngning under tätskikt. - Kök: Bristfälligt underhållna fönster med risk för drag. - Vardagsrum: Fönster med flagnande färg och risk för drag. Indikationsmätning av fukt i yttervägg visar normaltorr (51) referens 35 inom mätområdet. - Övrigt som ej omfattas av miljöbalken: Lösa kontakter, kopplingsdosor utan skydd. Lägenhet 1103 - Badrum: Indikativ mätning av fukt i golv på toalett anger "halvtorr" (72) inom ett relativt mätområde och i badrum ger indikativ mätning av fukt i golv siffrorna 108-115 som motsvarar "fuktig-mycket- fuktig" och i vägg normalt torr (50). Svartmögel noteras på mattskarv vägg/golv. Större mögelangrepp i taket i badrummet noteras i färgerna rosa och svart. Det har kommit ganska nyligen enligt hyresgäst. - Kök: Det drar från fönster -. Fönstren är målade 2013, men det är oklart om denna åtgärd är tillräcklig med tanke på drag. Frånluftsdon och kolfilterfläkt finns men oklart om frånluften är tillräcklig. - Vardagsrum: En springventil finns i ett fönster. Dragig och otät balkongdörr (en glipa ut är fullt synlig). - Sovrum 1: Det drar från fönster. Fönster målade 2013, men det är oklart om denna åtgärd är tillräcklig med tanke på drag. Tilluftsventil saknas. - Sovrum 2: Det blåser genom otäta fönster. Tilluftsventil saknas. - Sovrum 3: Sprucket fönsterglas noteras. Det är svårt att stänga fönster helt. Tilluftsventil saknas. - Hall: Det finns en fuktskada i golvet efter tidigare läckage, men det är oklart om och hur den åtgärdats. Övrigt: Det är kallt i lägenheten enligt hyresgäst. Lägenhet 1201 - Badrum: Fuktfläckar och synligt mögel noteras. Indikerande fuktmätning ger siffrorna 96-103 på golv och 39 på vägg, vilket indikerar att väggen är fuktig. Det är oklart om det är något drag i frånluftsdon. Det går inte att reglera. Hyresgästen menar att det drar mycket kallt från frånluftsdon så hyresgästen klistrar över det. - Vardagsrum: Tilluftsventil saknas. Indikationsmätning av fukt i yttervägg ger värde 56 (referens 39). En mätning av lufttemperaturen över 4 dygn visar temperturintervall 17,4-19,2° C. Se bilaga. - Sovrum: Tilluftsventil saknas. Klaffventilen är övertapetserad. Sprucken tapet över fönstret som kan tyda på fukt i fönsterkarmen. Indikerande mätning i vägg ger siffra 56 (yttervägg) och 47 i innervägg. En mätning 5(7) av lufttemperaturen över 4 dygn visar temperturintervall 16,9-18,6° C. Se bilaga. Lägenhet 1202 - Badrum: Indikativ mätning av fukt i badrum i golv gav siffrorna 75-85 som motsvarar "halvtorr" och i vägg normalt torr (51). Otillräckligt drag i frånluftsdon registrerades; 2 m3/h d.v.s. 0,6 l/s. Hyresgäst meddelar att det finns silverfisk. Hyresgästen tror det kommer via grannlägenheten som stått tom i 4 år och meddelar även att det kommer in råttor via avloppsrören. Hyresgäst har råttfälla under badkaret och har fångat flera råttor. Skräp faller ner från frånluftsdon. Svart stoff syns på badkarskanten. Rör rostar snabbt enligt hyresgästen vilket kan tyda på brister i ventilationen. - Kök: Det drar via köksskåp enligt hyresgäst. De saknar innerväggar. - Vardagsrum: Dragiga fönster. Det känns hur det blåser in via otätheter. Tilluftsventil finns men oklart om den fungerar. - Sovrum: Tilluftsventil finns men oklart om den fungerar. Trasigt fönsterglas, kondens på fönsterrutan. Det drar från fönstren enligt hyresgäst. Bestämmelser som beslutet grundar sig på Följande lagrum är aktuella för beslutet: 9 kap. 3, 9 §§, 26 kap. 9, 14, 21, 22 och 26 §§ miljöbalken (1998:808) och refereras nedan eller i motiveringen. Enligt 9 kap. 9 § miljöbalken ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom ska vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa. Enligt 26 kap. 9 § miljöbalken får miljönämnden meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Föreläggande får enligt kapitlets 14 § förenas med vite. Enligt samma kapitel 19 § ska en verksamhetsutövare fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet ska genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Enligt kapitlets 21 § får miljönämnden förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som det finns bestämmelser om i miljöbalken eller i föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till nämnden lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Detsamma gäller också för den som annars är skyldig att avhjälpa olägenheter från sådan verksamhet. Enligt miljöbalken 26 kap. 22 § är den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller miljön skyldig att utföra sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen. 6(7) Enligt 26 kap. 26§ får en tillsynsmyndighet bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. Övrig information i ärendet Vilka riktvärden gäller för inomhustemperatur Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:17) om temperatur inomhus gäller följande: Standardiserade mätmetoder bör användas. Undersökningen kan göras i två steg. Om den indikerande mätningen överrespektive underskrider värdena i tabell 1 eller drag kan påvisas, bör en utförligmätning genomföras enligt tabell 2. Vad avses med indikerande temperaturmätning Indikerande mätning bör innehålla kontroll och bedömning av lufttemperatur, luftrörelser och golvtemperatur. Tabell 1. Indikerande värden för fortsatt utredning 1. Lufttemperatur Under 20 °C 2. Lufttemperatur Över 24 °C Över 26 °C under sommaren Under 18 °C 3. Golvtemperatur Vad avses med utförlig temperaturmätning En utförlig mätning bör innefatta de parametrar som redovisas i tabell 2 och som bedöms vara relevanta i det enskilda fallet. Tabell 2. Värden för bedömning av olägenhet för människors hälsa Riktvärden Rekommenderade värden 1. Operativ temperatur Över 18 °C1 20–23 °C2 2. Operativ temperatur, varaktigt Över 24 °C3 3. Operativ temperatur, kortvarigt Över 26 °C4 4. Skillnad i operativ temperatur mätt vertikalt 0,1 och 1,1 m över golv Ej över 3 °C 5. Strålningstemperaturskillnad Fönster – motsatt vägg Tak – golv Ej över 10 °C Ej över 5 °C 6. Luftens medelhastighet Ej över 0,15 m/s5 7. Yttemperatur, golv 1 För känsliga grupper, 20 °C. Barn räknas som känslig grupp. För känsliga grupper, 22–24 °C. 3 Under sommaren, högst 26 °C. 2 Under 16 °C6 20–26 °C 7(7) 4 Under sommaren, högst 28 °C. Vid inomhustemperatur över 24 °C kan högre lufthastigheter accepteras. 6 För känsliga grupper, 18 °C. 5 Vilka riktvärden gäller för ventilation Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18): I bostäder bör det specifika luftflödet (luftomsättningen) inte understiga 0,5 rumsvolymer per timme (rv/h). Uteluftsflödet bör inte understiga 0,35 liter luft per sekund per kvadratmeter (l/s per m2) golvarea eller 4 l/s per person. Instrument som använts vid inspektionen: Fukt: Gann UNI1 Ventilation: Testo 405 med stos Temperatur: Testo 174T och 174H Information om tillsynsavgift Kommunfullmäktige har nyligen beslutat om en ny taxa för miljötillsyn och vi utreder just nu vilken typ av avgift ni kommer att ha framöver. Det kan bli så att ni omfattas av en fast avgift, istället för den timbaserade avgift som ni hittills har haft. Vi kommer tills vidare att registrera in tid som läggs i detta ärende, men vi kommer inte att skicka någon faktura förrän vi har fattat beslut om vilken typ av avgift ni ska ha. Vi återkommer till er i frågan. Bilagor Fotodokumentation, två sidor Hur man överklagar Ni kan överklaga det här beslutet senast tre veckor efter den dag ni fick beslutet. Gör så här: 1. Skriv ett brev och tala om vilket beslut ni vill överklaga med diarienummer och beslutsdatum. Det ska också framgå vem som överklagar beslutet. 2. Tala om varför ni anser att beslutet är fel. 3. Tala om hur ni vill ändra beslutet. Skicka med eventuellt material som stödjer era synpunkter. 4. Skicka brevet till: Landskrona stad Miljönämnden 261 80 Landskrona eller till: [email protected] Miljönämnden kan ompröva beslutet, till exempel om det finns ny information att ta hänsyn till. Om vi inte omprövar beslutet skickar vi det vidare till länsstyrelsen i Skåne län som får göra en egen bedömning. Den tid vi lägger på att behandla ert överklagande omfattas inte av någon tillsynsavgift. Har ni frågor? Kontakta oss på [email protected] eller på 0418-470 600. Albano 21, N Infartsgatan 21 2013 2014 Albano 21, N Infartsgatan 9 Lgh 1102 Mögel i badrum Lgh 1103 Lgh 1202 Lgh 1201 Mögel i badrum Spricka i vägg/karm? Mögel på badrumstak Fönster ej tätt Otät golvbrunn Kondens Stoft från kanal samt hål i vägg FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens [email protected] 7396 2015-01-26 Jörgen Hanak Miljöförvaltningen 2010-001179/15 Miljönämnden Landskrona stad Förslag till beslut med anledning av remiss plan för Sveriges mest klimatsmarta stad Förslag till beslut Miljönämnden beslutar yrka på att kommunstyrelsen till fullmäktige hemställer om att: Landskrona stad satsar på att bli Sveriges mest klimatsmarta stad. Ärendet klimatanpassning av Landskrona stad inkluderas i uppdraget att bli Sveriges mest klimatsmarta stad. Samordningsansvaret för att driva ärendet Sveriges mest klimatsmarta stad tas över av kommunstyrelsen och att det operativa ansvaret därmed flyttas till stadsledningskontoret. Motivering Ett beslut som innebär att satsa på att bli Sveriges klimatsmartaste stad anger i första hand en ambitionsnivå. Landskrona kommer att bli mycket utsatt av klimateffekterna och bör därför ha en hög ambitionsnivå med avseende på åtgärder som innebär minskad klimatpåverkan Ambitionen att bli Sveriges mest klimatsmarta stad inkluderar aspekter som i flera avseenden är av sådan strategisk betydelse att de bör hanteras på stadledningsnivå. Att vara klimatsmart innebär smarthet både i att minimera utsläppen som leder till klimatpåverkan och att hantera konsekvenserna av klimatpåverkan om dessa uppstår. Miljöförvaltningens bedömning Vad innebär det att anta ambitionen att vara Sveriges mest klimatsmarta stad. Först och främst innebär det rimligen att man vill vara i spetsen bland landets kommuner eller till och med i världen när det gäller klimatarbete. Det innebär att Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se/miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 14:57 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\SGNTPAZW\Klimatsmart stad beslut pdf.docx 1(5) 2(5) vi måste åstadkomma något utöver det ordinära. Det bör också inkludera att vara ett föredöme för andra kommuner att ta efter. För att åstadkomma något utöver det vanliga på ett så komplext område krävs det samverkan, långsiktig planering samt konsekvent och ihärdigt aggerande. Sveriges mest klimatsmarta stad är inte bara en utmaning det är framför allt en ambitionsnivå. Klimatfrågans långsiktiga karaktär gör också att man bör se det som en ambition som sträcker sig långt fram i tiden och som kräver uthållighet och långsiktig planering. Vilka ansträngningar som ambitionen kan komma att kräva är svårt att säga idag. Den första handlingsplanen som beslutas kan komma att behöva omprövas i flera omgångar på grund av en dynamisk omgivning. Handlingsplanen bör därför inte ses som ett statiskt dokument. Att vinna tävlingen Earth Hour City Challenge (EHCC) bör vara en bisak i sammanhanget. Efter att ha tagit del av de yttranden som kommit in har miljöförvaltningens bedömning av den remitterade handlingsplanen förändrats. Flera av de nämnder och bolag som svarat har framfört att den ekonomiska dimensionen liksom en tidplan saknas i handlingsplanen. Det finns också framfört mer eller mindre tydligt att man skulle vilja se en större samverkan i framtagandet av en handlingsplan av detta slag. Andra yttranden understryker vikten av att satsningar inom ett område påverkar ett annat. Man behöver därför upprätta en plan där de enskilda delarna fungerar tillsammans och inte blir isolerade öar. Om det t.ex. görs satsningar på eldriven fordonspark i större skala så måste infrastrukturen för elförsörjningen hänga med. Miljöförvaltningen bedömer nu att handlingsplanen som varit ute på remiss främst bör ses som en palett eller katalog av olika åtgärder som skulle kunna inrymmas i en första handlingsplan för att bli Sveriges klimatsmartaste stad. Den bör bara utgöra första steget i processen mot en handlingsplan som fullt ut tar med både ekonomiska och sociala aspekter samt tidramar. För att få med dessa aspekter är det viktigt att åtminstone alla förvaltningar och bolag är delaktiga i framtagandet av handlingsplanen. Lämpliga former för att involvera bredare nätverk av Landkronas medborgare, organisationer och medborgare bör också övervägas om arbetet ska nå framgång. Det räcker inte med att göra en enkel remiss för att hantera en så komplex fråga. Vissa åtgärder i den remitterade planen kan genomföras direkt utan några större utredningar. Det borde utan problem kunna vara möjligt att omvandla befintlig bilpool till en elbilpool. Andra kräver långsiktig planering och involverar flera aktörer och kräver därför noggrannare utredningar. Att bredda användningen av bilpoolsanvändningen i kommunen kräver en analys av dagens bilanvändning för att bestämma hur en sådan bilpool skulle vara distribuerad. Privat användning av bilpoolen är en lösning som bör vägas in i en sådan utredning. Privat användning av kommunal bilpool finns i andra kommuner och bygger då på att bilpoolen ägs av en privat aktör. Ytterliggare andra åtgärder kan kanske inte genomföras så som de framförs i planen men skulle kunna modifieras och genomföras på annat sätt. Det kan t.ex. vara i det närmaste omöjligt att omvandla befintligt fastighetsbestånd till NNE-hus. Men med en genomtänk strategi och innovationer så kan man nå långt. Många av åtgärderna hänger samman och är beroenda av varandra. En 3(5) satsning på trådburen kollektivtrafik skulle kanske kunna kopplas till punkten om trådlastbil. Men det finns också åtgärder som är helt isolerade utan koppling till tydlig strategi. En satsning på en vätgasmack bör t.ex. vara kopplad till någon strategi kring att får fler vätgasfordon till kommunen. Första steget är rimligen att stadens politiska ledning beslutar att ambitionen ska vara att Landskrona blir Sveriges mest klimatsmarta stad. Därefter bör en handlingsplan i bred samverkan tas fram med fullmäktiges ambition som grund. Det är viktigt att en handlingsplan kan brytas ner i små steg så att den inte blir som ett enda stort kliv. Då är risken stor att den bara blir en plan och att den inte kommer ur bokhyllan. Fokus måste vara att komma till handling tidigt i processen. Fullmäktige beslutar genom slutligt antagande av planen vilken ambitionsnivån ska vara för projektet. Med handlingsplanen som grund kan man anmäla sig till EHCC som kandidatstad. I EHCC ligger fokus på åtgärdsplaner och i vilken utsträckning kommunerna främjar lösningar för attraktiva och hållbara livsstilar, där den innovativa och nätverkande kapaciteten att utveckla och sprida lösningar värderas högt. Det senare betyder att handlingsplanen inte bara bör ha ett fokus på att introducera ny teknik eller kunskap. Det bör också som nämnts ovan finnas mekanismer för att sprida detta i samhället och få så stora delar samhället som möjligt delaktiga i projektet. Samverkan och roller i projektet Projektet har så här långt främst ägts av miljöförvaltningen. Det kan synas naturligt då klimatfrågan ytterst är ett miljöproblem orsakat av mänskliga samhällsprocesser. Som klargjorts ovan är det att minimera frågans strategiska betydelse att hantera projektet så begränsat. Projektet involverar hela stadsapparaten och är av central betydelse för Landskronas framtid. Effekterna av klimatförändringarna kommer att få förödande effekter på staden om de inte stoppas. Åtgärder måste givetvis vidtas med avseende på utsläpp som bidrar till påverkan på klimatet. I denna del är miljönämnden i sin roll som tillsynsmyndighet en viktig aktör. Projektet Sveriges klimatsmartaste stad är i första hand ett samhällsprojekt med ett holistiskt perspektiv. Miljönämndens tillsynsuppdrag gör att det lätt kan uppstå otydlighet huruvida man agerar som tillsynsmyndighet eller bedriver politik. En viktig del av tillsynen är t.ex. att bedriva tillsyn på långsiktigt hållbar energiförsörjning. Det är olyckligt om sådan tillsyn skulle kunna uppfattas som inslag i stadens ambition att vinna en tävling. Det finns erfarenheter sedan tidigare i andra ärenden runt om i landets kommuner som visar att denna typ rollkonflikter skapar problem. Det finns andra dimensioner som är minst lika viktiga och som lätt tappas bort när frågan hanteras inom miljönämnden. Klimatfrågan är liksom alla andra frågor kopplade till långsiktig hållbarhet och har därför också sociala och ekonomiska dimensioner. Detta är aspekter som i ett övergripande perspektiv bättre hanteras i andra nämnder än miljönämnden. 4(5) Miljöförvaltningen bedömer att frågans strategiska betydelse och att den involverar alla förvaltningar och bolag gör att den är lämplig att driva från stadsledningskontoret. Projektet är så omfattande att det är rimligt att en person projektanställs för att samordna det åtminstone i fasen med att ta fram en handlingsplan. Det bör sättas upp en projektorganisation med projektledningsgrupp och arbetsgrupper med olika operativa uppdrag. Målsättningen för projektet bör vara att ta fram en handlingsplan med tydliga ekonomiska och tidssatta ramar. Uppföljning av handlingsplanen bör vara en del i kommunens ordinarie verksamhetsuppföljning. Ekonomi Ekonomiska insatser kommer att krävas för att genomföra handlingsplanen men det är troligen inte denna del som huvudfokus ska ligga på. Alla insatser måste bygga på sund ekonomisk grund för att arbetet ska leda till en långsiktigt hållbar framgång. Det innebär att investeringar och arbetstid i projektet måste inrymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Att vara klimatsmart måste i stor utsträckning handla om att ”lura” nuvarande ekonomiska system som inte gör det lätt att investera i ett klimatperspektiv. En del i ambitionen att vara Sveriges klimatsmartaste stad måste innebära att locka till sig externa medel från stat, EU och andra externa finansiärer. Klimatsmarta investeringar är rimligen goda investeringar i ett längre perspektiv så de medel som staden avsätter i projektet kan antas ha en god förräntning över tid. Satsningen i projektet måste också rimligen bygga på en övertygelse att vi står inför ett skifte vad gäller basen för samhällets framtida energiförsörjning. Sådana investeringar är i sådant fall framtidssäkra och bör vara bra för Landskronas medborgare. Bakgrund Alla svenska kommuner är välkomna att delta i Earth Hour City Challenge (EHCC). Utvärderingen av kandidatstäderna tar fasta på en rad aspekter som tillsammans visar på ett ambitiöst, inspirerande, holistiskt och trovärdigt arbete för hållbar stadsutveckling: Åtaganden för att gå mot ett 100 procent förnybart energisystem Åtgärder för att stödja spridning av klimatsmarta urbana lösningar Integrerade, relevanta och klimatsmarta lösningar för människors behov, särskilt boende, energisäkerhet, mobilitet och mat Trovärdighet och åtaganden i förhållande till kapacitet (för att skapa lika villkor för städer med olika förutsättningar) Främjande av allmänhetens deltagande och entreprenörskap Ett särskilt fokus i år ligger på åtgärder för att öka investeringar i förnybar och hållbar energi. Niklas Karlsson (S) har motionerat om att miljönämnden ges i uppdrag att redovisa erforderliga åtgärder såsom handlingsplan, tidplan, ekonomi med mera 5(5) för att Landskrona sak kunna bli Sveriges mest klimatsmarta stad. Kommunfullmäktige har beslutat i enlighet med motionen. Förslag till handlingsplan antogs av miljönämnden 2014/§40. Enligt beslutet föreslås kommunstyrelsen att anta handlingsplanen med syfte att låta berörda förvaltningar utreda förutsättningarna att genomföra de åtgärder som tas upp i planen. Kommunstyrelsen beslöt att remittera till och låta stadsbyggnadsnämnden, teknik- och servicenämnden, stadsledningskontoret, Landskrona Svalövs Renhållnings AB, Landskronahem och Landskrona energi utreda förutsättningarna att genomföra planen. Yttranden har inkommit från samtliga nämnder och bolag som ärendet remiterats till enligt bilaga 1-6 Jörgen Hanak miljöchef 1(2) Datum 2014-12-15 Remissvar – Sveriges mest klimatsmarta stad Landskrona Energi skulle svara på möjligheterna att genomföra MN’s handlingsplan den 15/12 2014. Frågan kan behandlas i styrelsen den 19/1, varför svaret blir försenat. Förslag till styrelsebeslut bifogas och nedan följer en del kommentarer och klarläggande från ordföranden. Solkarta/mikroproduktion VD fick våren 2013 i uppdrag att starta arbetet med att ta fram en solkarta och utreda möjligheterna till samarbete med Landskrona Stad i ärendet. LEAB har nu på egen hand tagit fram en solkarta, som blir klar i april 2015. Ambitionen är att ge en bra information om möjligheterna till solel för alla husägare. För att LEAB skall kunna köpa el, så måste vi ha tillstånd för att driva elhandel. Frågan har diskuterats med ägaren och frågan beräknas komma upp i KF i februari 2015. Styrelsen får sedan under våren diskutera en prisstrategi. Den stora vinsten med solceller är, att husägaren slipper en del avgifter och skatter för egen el. Priset för köp av el måste sättas så att det är långsiktigt hållbart. Solceller på Gipsön LEAB har inte planerar på egen produktion av solel för försäljning. Det ingår inte i affärsplanen. Vi har inte det riskkapitalet och kostnaden för en installation på Gipsön är sannolikt mycket höga. Vi tror också, att elpriserna kommer att vara fortsatt låga några år. Energiknuten ger samma elproduktion som hela Gipsön med solceller på 300.000 m2 Solel på Gipsön har ingen koppling till elbilar i Landskrona. Huvuddelen av behovet ligger utanför den tid, när solcellerna producerar el. Det saknas som bekant möjligheter att lagra el. Laddstolpar Normala laddstolpar finns naturligt på arbetsplatser eller andra parkeringar nära arbetsplatser. Det finns också ett behov av snabbladdare. En del byggs av köpcentra och liknande, men det behövs även i andra lägen. Snabbladdare är dyra och någon form av betalningssystem krävs. Fjärrvärme Minskningen av oljeanvändning och därmed minskning av CO2 – utsläpp i Sverige har nästan bara skett i bostadssektorn och fjärrvärme har spelat en avgörande roll. Det gäller också i mycket hög grad i Landskrona. Fjärrvärme är i stor utsträckning att värma varandra med det, som annars går till spillo. Möjligheterna att leverera restvärme från industrin har diskuterats de senaste åren. Här ligger Landskrona i framkant. När Supra (nu Yara ) i början av 80-talet ville leverera fjärrvärme, så ställde Landskrona kommun upp på ett fantastiskt sätt. Man hjälpte till med finansieringen. Resultatet blev 15 år med billig fjärrvärme och en energibesparing motsvarande 200.000 m3 olja. Idag kan ScanDust och Boliden Bergsöe stå för c:a 20 % Landskrona Energi AB Box 226 261 23 Landskrona Besöksadress: Gasverksgatan 2 Tel: +46 (0)418 47 33 00 Fax: +46 (0)418 47 36 27 [email protected] www.landskronaenergi.se Bankgiro: 659 8700 Org.nr: 556803-9217 2(2) av värmebehovet. Det är värme, som annars gått tillspillo genom att kylas bort. Med EVITA-projektet kan användningen av restvärme ökas ytterligare. Det blir lite märkligt, när det antyds att det är klimatsmart att stänga industrier. Det arbete, som utförs av Boliden Bergsöe och ScanDust måste utföras någonstans. När det sker i Landskrona , så blir energiutnyttjandet bättre. Det bör ju ingå i en bedömning, om vi har en klimatsmart stad. Lund kommer att utnyttja restvärme från ESS och max IV. Samtidigt köps el. Man har därför en miljöpolicy för exempelvis Brunnshögsområdet, som säger att man skall prioritera värme framför el. Bränsle till Energiknuten Valet av produktionsanläggning i Landskrona och Helsingborg baseras på en utredning, MAIN (miljövänlig avfallsförbränning i Nordvästra Skåne). I utredningen ingick även avfallsbolagen i NV Skåne. Det var mest kostnadseffektivt att inte bygga en komplett avfallspanna i Landskrona utan en panna för sorterat avfall, PTP. Det innebär, att också plast förbränns om den inte går att återanvända. Vi stöder arbete enligt avfallstrappan Minimera. Det måste gå att avsevärt minska användningen av plast i samhället. Det blir ju som exempel lite komiskt, när KRAV-märkta bananer säljs i plastpåsar. Återanvända. Återvinna. Rena och kända fraktioner av plast kan och skall återanvändas Energiutvinna Blandat avfall i EU får inte deponeras. Det är då ur alla synpunkter bäst att förbränna avfallet i pannor med effektiv rening och inte minst fullt utnyttjande av energin med el och värme. Skulle LEAB sluta förbränna PTP i en panna, som är byggd för PTP så behöver fjärrvärmepriset öka c:a 10 %. Det ser vi inte som marknadsmässigt möjligt. En minskad användning av plast och mindre plast i PTP är rätt väg. Fosforåtervinning Fosfor är helt essentiellt för människor, djur och växter. Det finns nu med på en EU-lista över för vår försörjning kritiska ämnen. Återvinningen av fosfor måste öka. Det innebär som exempel att aska från förbränning av trä skall återvinnas. Det är inte möjligt i pannor, som eldar avfall. Dessa pannor bör då inte också använda ren flis. Ekologisk odling I debatten om ekologisk odling enligt KRAV, så finns det trots allt en ganska stor enighet om att skördarna minskar kraftigt. SJV’s statistik säger 50 %. Vi importerar idag 50 % av våra livsmedel. Ökad KRAV-odling ger alltså ökade transporter och ökade CO2-utsläpp. Texten i motiveringen om lustgas är förenklad och slutsatserna blir därför felaktiga. Se bifogad bilaga om lustgas. Landskrona 2014-12-15 Landskrona Energi Björn O Persson, ordf 1(8) Datum 2014-12-15 Handläggare Axel Johansson Vår Referens Johan Holmstedt Remissvar – Sveriges mest klimatsmarta stad Bakgrund Kommunfullmäktige beslöt den 30:e maj 2011 ”att ge miljönämnden i uppdrag att redovisa erforderliga åtgärder såsom handlingsplan, tidsplan, ekonomi med mera för att Landskrona ska kunna bli Sveriges mest klimatsmarta stad” gällande socialdemokraternas motion ” Sveriges mest klimatsmarta stad”. Miljönämndens beslut 2014-06-04 § 40, har behandlats vid kommun styrelsens arbetsutskott 2014-09-16, §213. Kommunstyrelsen beslutar att remittera till och låta stadsbyggnadsnämnden, teknik – och servicenämnden, stadsledningskontoret, Landskrona Svalövs Renhållningsverk AB, AB Landskronahem och landskrona Energi AB utreda förutsättningarna att genomföra handlingsplan. Förslag till beslut Styrelsen för Landskrona Energi AB föreslås att godkänna remissvar som sitt eget samt att till miljönämnden översända Remissvar – Sveriges mest klimatsmarta stad med tillhörande enligt Bilaga 1- Sveriges mest klimatsmarta stad. Beredning och ärendebeskrivning I bilaga 1 redovisar Landskrona Energi AB sina remissyttranden till Sveriges mest klimatsmarta stad i form av kommentarer och föreslagna kompletteringar för det fortsatta utvecklingsarbetet, därefter kommenterar vi att-satserna i motionen genom att belysa avsnitt och delfrågor som vi särskilt vill uppmärksamma. I bilaga 1 redovisar Landskrona Energi AB, nedan kallat LEAB, sina synpunkter/svar på förslaget till motion ställd av Niklas Karlsson (s)”Motion om Sverges mest klimatsmarta stad” i form av yttranden och synpunkter. Johan Holmstedt VD Bilaga 1; Remissvar på Sveriges mest klimatsmarta stad Bilaga 2; SFS (2014:266) om energikartläggning i stora företag Landskrona Energi AB Box 226 261 23 Landskrona Besöksadress: Industrigatan 68 Tel: +46 (0)418 47 33 00 Fax: +46 (0)418 47 36 27 [email protected] www.landskronaenergi.se Bankgiro: 659-8700 Org.nr: 556803-9217 2(8) Bilaga 1 - Remissvar på Sveriges mest klimatsmarta stad Remissvar mest Klimatsmartaste staden Skall Landskrona bli Sveriges mest klimatsmartaste stad är det av yttersta vikt att ha en klar och tydlig målsättning med de åtgärder som skall utföras. Det prioriterade området borde vara att reducera fossilanvändning i Landskrona. När väl målet är satt gäller det att prioritera de åtgärder som är effektivast ur ett hållbart perspektiv (socialt, ekonomiskt, ekologiskt). En inventering av fossila utsläpp och systemperspektiv bör ligga som grund för prioritering av åtgärder. Ur Landskronas Energis perspektiv kommer elanvändning, uppvärmning och transporter vidare utredas. (Åtgärder: 1:Transport, 2: Planering, 3: Boende/byggnader, 4: Energi, 5:Industri, 6: Lantbruk, 7: Avfall, 8: Kolonier, 9: Klimatkompensation) (Synpunkt på Del 1 – Transporter:) Transporter Enligt Landskronas energiplan 2009 framgår att användning av bensin och diesel uppgår till 378 GWh varav den fossila andelen uppgick till ca 95 %. Detta resulterar i så fall i fossila transporter uppgår till ca 359 GWh. Summering elanvändning, fossila utsläpp i värme och transportsektorn Fossila utsläpp fjärrvärme ca 6,4 GWh ca 359 GWh Fossila utsläpp transporter Elunderskott ca 366 GWh Störst potential för reducering av fossila utsläpp finns inom transportsektorn. En övergång till eldrift har kanske den största potentialen. Landskrona Stad har ju redan tagit stora steg i riktningen av eldrift i transportsektorn. En utveckling av ladd-infrastruktur, utveckling av trådbussar och batteridrift i kombination med inköp av eldrivna fordon bör prioriteras. Snabbladdningsplatser borde komma från marknaden, så att laddningsplatser finns nära användarna t.ex. mataffärer eller liknande. Ett problem med ökad eldrift i transportsektorn är det underskott på el som finns i Landskrona. Satsningar på småskalig elproduktion bör därav prioriteras. Även åtgärder som skiftar behov av el till värme bör utvecklas både i befintliga och kommande byggnader. Värmedrivna tvättmaskiner, diskmaskiner och värmedriven kyla mm. Utveckling av dessa lösningar kommer att bedrivas genom ”The Green Hub Landskrona” 3(8) (Synpunkt på Del 4 – Energi:) Elanvändning Landskrona energi distribuerar ca 440 GWh per år, vilken täcker in nästa hela Landskrona Stad. Elproduktion som tillförs elnätet lokalt uppkommer i huvudsak från två produktionskällor kraftvärmeverket Energiknuten (ca 38 GWh och Vindkraft (ca 36 GWh). Detta resulterar i ett elunderskott på ca 366 GWh. Vidgas systemperspektivet till Skåne eller elområde 4 så är bilden densamma. En region med behov av import både norr och från söder. På senare tid har intresset för småskalig elproduktion ökat i Landskrona, då bland annat några solcellsanläggningar har installerats. För närvarande är det mest lönsamt att matcha produktionen med internt elbehov. Svensk Energi förordar inte ökad ersättning för den el distribueras till elnätet och Landskrona Energi delar denna uppfattning. Vid kalkyl bör spotpris plus ersättning för elcertifikat (ca 30 öre/KWh + 20 öre/KWh) användas för den el distribueras ut på nätet. För att främja nya installationer bör: - Solpotentialkarta utarbetas (utförs för närvarande) - Installationsprocess utarbetas - Stöd och rådgivning för bidragsansökning - Stöd och rådgivning för kalkylering Solcellspark på Gipsön ser vi som ett intressant förslag, men en kartläggning av förutsättningarna att placera solceller på taken på kommunala fastigheter som ett bättre förslag. Då Gipsön inte ligger nära förbrukning, ser LEAB fördelar med att förlägga solceller vid skolor, dagis och förvaltningsbyggnader. Detta ger en större utspridning över staden med mindre påverkan på elnätet som ett första steg i att öka produktionen av förnyelsebar energi i Landskrona stad. 4(8) Uppvärmning Fjärrvärme är den dominerande uppvärmningsforman i Landskrona Stad. Fjärrvärmens utveckling från 1981-2013 redovisas i diagram nedan. Den fossila andelen i fjärrvärme uppgår till ca 2 % av den totala produktionen. Värmebehovet uppgår till ca 320 GWh, vilket resulterar i en fossil andel på 6,4 GWh. Utsläppens ursprung är den plast som ingår i avfallsbränslet till kraftvärmeverket Energiknuten och från naturgas som spetsbränsle vid kall väderlek. Vid dimensionering av Energiknuten har hänsyn tagits till de bränslefraktioner som finns tillgängliga. Huvudbränslet till Energiknuten är ett utsorterat avfall som är en blandning av plast, papper och träd. Förbränns inte denna fraktion så får den deponeras, enligt avfallstrappan nedan, PTP är ett resursflöde som hade kunnat ha en negativ annan miljöeffekt. Energiknuten producerar dessutom med hög effektivitet och bra rökgasrening. 5(8) En övergång till plastfritt bränsle kommer få stora ekonomiska konsekvenser med en merkostnad på uppskattningsvis 20 – 25 Mkr årligen. Fjärrvärmen fördelar sig enligt diagram nedan. Övergång till NNE fodrar stora investeringar. Framförallt kommer då värmebehovet att minskas vår, sommar och höst. Fjärrvärmeproduktionen dessa perioder består till största del av restvärme från industrier och restvärme från Energiknutens elproduktion. Detta medför att kylning av befintlig restvärme ökas och minskad elproduktion erhålls från Energiknuten. Energieffektivisering är dock en viktig del av Landskrona Energis synpunkt. Energieffektiviseringstjänster erbjuds, prismodellen för fjärrvärme är numera anpassad så att den styr mot minskat effektbehov för att undvika fossil spetseldning. Energieffektiviseringsprojekt bedrivs för närvarande via ”The Green Hub Landskrona” där samoptimering av ishall och badanläggning utreds som ett examensarbete. Denna modell förespråkas att utvecklas för att hela tiden effektivisera de anläggningar som har bäst potential. 6(8) Bilaga 2 - Energieffektiviseringdirektivet LEAB uppmärksammar här med energieffektiviseringsdirektivet med energikartläggning SFS (2014:266) som en kommande del av det arbete som förelägger denna motion. Där energikartläggning eventuellt berör Landskrona Stad. LEAB har idag ett miljöledningssystem vilket enligt § 4 skulle innebära att LEAB eventuellt inte är skyldiga att göra om en enenergikartläggning enligt 3§. Energieffektiviseringsdirektivet är ett EU direktiv för de 28 medlemstaterna för att underlätta ett lik artat arbetsätt inom unionen mot att klara 2020 20 % energieffektiviseringsmålet. Den 1 juni 2014 trädde lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag i kraft. Stora företag menas här de som har mer än 250 personer eller omsättning på över 50 miljoner euro eller balansräkning på 53 miljoner euro. Lagen är en direkt effekt av artikel 8 i Energieffektiviseringsdirektivet. Energimyndigheten planerar att genomföra den nya lagen som en process i tre steg. Det första steget innebär att alla stora företag senast den 5 december 2015 ska göra en energikartläggning i enlighet med lagens krav (§3) och därefter minst vart fjärde år efter den föregående kartläggningen. Därefter ska företagen i ett andra steg rapportera att de kontrakterar certifierade energikartläggare och att alla relevanta underlag för att planera och genomföra energikartläggning har tagits fram. Det tredje steget är att rapportera in själva energikartläggningen till Energimyndigheten. Bilaga 2- SFS (2014:266) om energikartläggning i stora företag Svensk författningssamling 2014:266 Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag SFS nr: 2014:266 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2014-04-30 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet Lagens syfte 1 § Denna lag syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Ord och uttryck 2 § I denna lag betyder energieffektivitet: förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi, energikartläggning: ett systematiskt förfarande i syfte att få kunskap om den befintliga energianvändningen för en byggnad eller en grupp av byggnader, en industriprocess, en kommersiell verksamhet, en industrianläggning eller en kommersiell anläggning, eller privata eller offentliga tjänster och för att fastställa kostnadseffektiva åtgärder och rapportera om resultaten, energiledningssystem: beståndsdelar i en plan som anger energieffektivitetsmål 7(8) och en strategi för att nå det målet, förbättrad energieffektivitet: en ökning av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga eller ekonomiska förändringar, stora företag: företag som sysselsätter minst 250 personer och som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år; företag ska definieras enligt avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag. Skyldighet att göra energikartläggningar 3 § I stora företag ska en energikartläggning göras senast den 5 december 2015 och därefter minst vart fjärde år efter den föregående kartläggningen. 4 § I stora företag som har ett miljöledningssystem eller ett energiledningssystem behöver inte en energikartläggning enligt 3 § göras om 1. systemet har certifierats enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag, och 2. det inom systemet krävs att en energikartläggning motsvarande kartläggningen i 6 § och i anslutande föreskrifter ska göras. Energikartläggningens genomförande 5 § Energikartläggningen enligt 3 § ska göras av en person som uppfyller de krav på kompetens och oberoende som har meddelats i anslutning till denna lag. 6 § En energikartläggning ska omfatta en ingående översyn av energianvändningen i företaget och förslag på kostnadseffektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energianvändningen. Resultatet av energikartläggningen ska redovisas i en rapport. Skyldighet att spara uppgifter 7 § Företag som omfattas av skyldigheten att göra en energikartläggning ska spara rapporten och övriga uppgifter från kartläggningen i sju år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser. Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter 8 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs. 9 § Företag som omfattas av skyldigheten att göra en energikartläggning ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen. Sådana företag ska även lämna de uppgifter som tillsynsmyndigheten begär för uppföljning och utvärdering. 10 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för tillsynen. Ett föreläggande får förenas med vite. Bemyndigande 11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. uppgifter för prövning av huruvida ett företag är att anse som ett stort företag, 2. certifiering enligt 4 § 1, 3. kompetens och oberoende enligt 5 §, 4. hur energikartläggningen ska göras och vilka uppgifter som ska redovisas i rapporten från kartläggningen, 5. betydelsen av uttrycket kostnadseffektiva åtgärder i 6 §, och 6. vilka uppgifter som ska lämnas för uppföljning och utvärdering. Överklagande 8(8) 12 § Beslut om föreläggande enligt 10 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Källa: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-266/ 1(2) Datum 2014-12-15 Bilaga 4 - Lustgasbildning och odling Ekologisk odling borde betyda långsiktigt hållbar odling som möter dagens produktionskrav. Odling enligt KRAV bygger på att konstgjorda krafter stör det andliga innehållet i livsmedel. Det finns mycket i kraven, som är bra men kravet på att inte använda handelsgödselmedel begränsar en möjlig global skörd. Odling enligt KRAV skulle enligt flera studier kunna försörja 2,5 miljarder människor på en lägre nivå än idag. Det finns på Rothamstead i England en försöksserie från 1850! En mer storskalig försöksserie är den gröna revolutionen i Asien. Tidigare bedrevs väl ekologiskt jordbruk Landskrona Energi AB Box 226 261 23 Landskrona Besöksadress: Gasverksgatan 2 Tel: +46 (0)418 47 33 00 Fax: +46 (0)418 47 36 27 [email protected] www.landskronaenergi.se Bankgiro: 659 8700 Org.nr: 556803-9217 2(2) Från KRAV- förespråkare hävdas, då att produktion av ammoniak och kvävegödselmedel inte är möjlig utan fossila bränslen. Naturgasen används för produktion av vätgas, som är startpunkten i produktion av kvävegödselmedel. En betydande del av den ammoniak, som användes i Landskrona kom från Glomfjord där vätgas producerades genom elektrolys av vatten. Elen producerades med hjälp av vattenkraft. Nu anför miljöförvaltningen att kvävegödselmedel inte kan används på grund av bildning av lustgas (N2O). Lustgas bildas, när ammoniak oxideras till salpetersyra (nitratkväve). Den globala produktionen var 1995 c:a 60 Mton. Med ett genomsnittligt N2O-utsläpp av 7 kg N2O per ton salpetersyra så blev det 125 Mton CO2 eq per år. Det är en mycket betydande klimatpåverkan. Nu har brännarna kunnat effektiviseras och en katalysator har utvecklats. EU har ett gränsvärde på 2 kg N2O och tekniken införs även i Kina. Det dominerande kvävegödselmedlet globalt är urea (urinämne). Ammoniaken oxideras då i marken och även där bildas lustgas. Det är nitratkväve, som tas upp av växterna. Lustgas bildas på samma sätt, om man gödslar med exempelvis med stallgödsel. Det blir först ammoniumkväve, som sedan oxideras till nitratkväve. Den totala CO2 eq – belastningen från urea inkl. odling blir något högre än för nitratkväve och lustgas bildas vid all odling. Ju mer man odlar, ju mer lustgas bildas. Lustgas bildas också vid denitrifiering av nitratöverskott i mark efter skörd. Det kan minskas med fånggrödor, mellangrödor etc. Växtnäringsläckage I miljöförvaltningens argumentation hävdas att övergödning beror på gödselmedel. Vid all odling fortsätter mineraliseringen efter skörd. Förlusterna är lika stora på gödslad som ogödslad mark. Om då KRAV-odling ger halv skörd, så är växtnäringsläckaget dubbelt så högt per ton spannmål. 2014-12-15 Björn O Persson FÖRSLAG TILL YTTRANDE Datum Er Referens Handläggare Vår Referens [email protected] 4715 2015-01-28 Olle Nordell Miljöförvaltningen 2014-001581/2 Miljönämnden Landskrona stad Yttrande över remiss om upprättande av kommunal havsplan i Landskrona Miljöpartiet de gröna har motionerat i fullmäktige om upprättandet av en havsplan i Landskrona. Ärendet har kommit på remiss från kommunstyrelsen. Förslag till beslut Miljönämnden ställer sig under två förutsättningar positiv till upprättandet av en havsplan för Landskrona. Ansvaret för havsplaneringen bör ligga på stadbyggnadsnämnden då det handlar om upprättande av kommunal fysisk plan. Miljönämnden tilldelas medel för arbete med sammanställning av grunddata från miljönämnden. Motivering Ansvaret för havsplaneringen bör ligga på stadbyggnadsnämnden då det handlar om upprättande av kommunal fysisk plan som har stark koppling till översiktsplanen. Arbetet med att sammanställa det material som miljönämnden förfogar över är omfattande. Det kommer därför att krävas extra personalresurser för att klara detta. Miljöförvaltningens bedömning En förändring i miljöbalken trädde i kraft 1 juli 2014 och innebär att staten kommer att upprätta havsplaner för bl.a. våra havsområden. Enligt miljöbalken 4:10 ska havsplanerna omfatta Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför den baslinje som avses i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Syftet med havsplanerna ska vara att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Havsplanerna ska beslutas av regeringen. Regeringens tar upp sambandet mellan Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se/miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp89077.docx Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:55 1(5) 2(5) havsplaneringen och kommunal översiktsplanering i promemorian havsplanen och planering med stöd av plan och bygglagen. ” Hur samordningen med havsplanen ska göras och redovisas i översiktsplanen beror på hur de kommunala ställningstagandena i översiktsplanen förhåller sig till havsplanens innehåll och detaljeringsgrad. Det normala kommer troligen att vara att kustkommunens översiktsplan och havsplanen inte skiljer sig nämnvärt åt och då blir planernas innehåll i allt väsentligt samstämmiga. För vissa områden kan det dock finnas behov för kommunen att göra egna ställningstaganden i lokala frågor. Beroende på havsplanens detaljeringsgrad, kommer kommunen normalt att ha utrymme att tillföra egna, mer detaljerade ställningstaganden till havsplanens översiktliga ställningstaganden, med utgångspunkt i kommunala mål och lokala intressen och anspråk. De fall där kustkommunen kan känna behov av att göra helt egna ställningstaganden kommer naturligtvis att finnas i områden utan starka motstående intressen, där havsplanen inte innehåller tydliga ställningstaganden eller avvägningar. Behovet av samordning kommer inte att begränsas till det område som omfattas av havsplanen, utan även att finnas i vattnet närmare land. Ett område som i havsplanen redovisas som exempelvis framtida farled eller framtida bevarandeområde kan behöva ges en fortsättning i det vatten som inteomfattas av havsplanens område. Det kan också bli aktuellt att åtgärder på land eller förslag till sådana åtgärder, åtminstone i kustlinjen, kan komma att behöva samordnas med havsplanen och vice versa.” vidare sägs att ” Enligt 3 kap. 5 § plan- och bygglagen ska det av översiktsplanen bl.a. framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och ta hänsyn till och samordna översiktsplaneringen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Havsplanen är en sådan plan. Det är alltså tillräckligt med den reglering som redan finns.” Av ovanstående framgår att det kan vara av stort vikt för kommunen att vara aktiva i planeringsfrågor som rör havet. Det är också tydligt att kommunen i sitt ställningstagande till riksintressen i översiktsplanen ska inkludera havsplanen. Den starka kopplingen till översiktplanen gör också att miljöförvaltningen bedömer att stadsbyggnadsnämnden bör ansvara för lokal havsplanering. Landskrona har en hamn kring vilket det på senare decenniet skett en kraftig utveckling av ett maritimt näringsliv med allt ifrån ren hamnverksamhet till produktionsinriktad maritim industri som OHI. Fler verksamheter är på ingång som vindkraftstillverkaren EWP. Det finns framställningar om att både fördjupa och bredda inloppet till hamnen och varvet för att utöka möjligheten för större fartyg att anlöpa anläggningarna. Ur natursynpunkt tillhör Landskronas del av Öresund ett av landets rikaste och mest komplexa havsområden. I Landskrona finns Lundåkrabuktens vida grundbottnar i som har stor betydelse som uppväxtområden för Öresunds fiskar och för både häckande och rastande fåglar. Förutom de vida grundområdena finns Öresunds djupaste bottnar inom kommunens territorium, där finns en äkta marin fauna som är beroende av en hög salthalt. Kring Ven finns bl a viktiga 3(5) lekområden för torsk och viktig övervintringsplats för "Rügensillen". Såväl yrkesfisket som fritidsfisket är omfattande inom kommunens gränser. Det finns således en flera olika intressen i kommunens havsområden. En del kan vara riksintressen andra mer lokala. Genom havsplanering kan man göra avvägningar mellan dessa. Arbetet handlar till största delen om att sammanställa tillgängligt material om olika intressen. Från miljöförvaltningens sida kan vi i sammanhanget bidra med material kopplat till kända naturvärden och den miljöövervakning som genomförts lokalt och regionalt. Generellt kan man betrakta Öresund som en gigantisk flod från Östersjön. I Öresund är vattenombytet (tid det tar för vattnet att bytas ut) cirka 3 dagar, detta medför kraftiga strömmar både norrut och söderut. I Östersjön är vattenomsättningen beräknad till omkring 30 år vilket medför att det tar lång tid för att miljöförbättrande åtgärder ska märkas. När det gäller strömmarna i Öresund så råder generellt en nordgående ytlig och relativt söt (låg salthalt) ström medan det saltare Kattegattsvattnet som är tyngre går längs botten in mot Östersjön. Vid kraftiga stormar kan salt och frisk vatten tränga in i Östersjön och därmed vitalisera Östersjön och då särskilt bottenvattnet. Under de senaste årtiondena har stora förändringar i bottenfaunan kunnat noteras. de tidigare vida "haploopsbottnarna" (litet kräftdjur) har stort sett försvunnit. Orsaken är okänd men långa perioder med syrebrist kan vara en betydelsefull faktor. Här kan även ökande havstemperaturer med ökad planktonproduktion och därmed ökad syrebrist i vissa bottenvatten vara en orsak. Förslag till upplägg på en kunskapssammaställning För att få ett bra underlag för havsplanering bör i ett inledande skede befintligt material sammanställas och presenteras i ett kunskapsunderlag. Underlaget innehåller beskrivningar av de olika havsmiljöerna och hur de förhåller sig till varandra. En viktig del är att sammanställa befintligt kartmaterial och ge dem beskrivande texter. Underlaget illustreras med bilder på olika havsmiljöer och betydelsefulla arter. Det finns en hel del material för Landskronas del av Öresund som tagits fram av olika myndigheter och aktörer. Dessa bör sammanställas så att de kan presenteras och användas på kommunal nivå och även kunna användas i kommunens GISportal så att olika kartskikt kan kombineras efter önskemål. Förslag till möjliga/lämpliga kartskikt (de flesta finns tillgängliga) • Sedimenttyper • Vegetation • Bottensamhällen • Naturreservat i havet (runt Ven, Lundåkrabukten, Hilleshögs dalar mm). • Ramsarområden (våtmarksområden av internationellt värde) • Natura 2000 (vissa naturtyper av gemensamt intresse för EU) 4(5) • Provtagningsstationer • Kusttyper (SGU) • Kusttyper baserat på flygfoton (snedbilder) • Oljeskydd (olika kusttyper, uppställningsplatser mm) • Områden som eroderar • Områden som kommer att översvämmas (kartor med översvämningsområden) • Lidardata (laserskanning av bottendjup ner till 3 m, behöver bearbetas) • Påverkan från vattendrag (Kväve, fosfor mm från Saxån, Välåran, Sandåkerbäcken, Säbydiket och Wallabäcken). • Påverkan av industriutsläpp (historiskt till nutid) • Metallanalyser i blåmusslor. • Miljögifter i skarvägg • Tungmetaller och organiska miljögifter i fisk • Förorenade sediment • Fysisk påverkan på strandzonen • Områden lämpliga för naturskydd • Uppväxtområden för fisk • Lekområden för stortorsk • Sportfiskeområden • Områden där kitesurfing och motsvarande som pågår • Farleder • Muddrade områden • Hamnar • Områden med sanddrift längs kusten • Riksintressen Handlings- och åtgärdsplan När kunskapsunderlaget är framtaget utarbetas ett förslag till handlings- och åtgärdsplan i bred samverkan. Planen förutsätts knytas till översiktsplanen. Bakgrund Miljöpartiet de gröna har motionerat i fullmäktige om att Landskrona ska upprätta en havsplan för kommunen. Motionen påpekar att Landskronas havsområde är ett av landets mest komplexa och särpräglade havsområden med stor betydelse för det rörliga friluftslivet med samt har en stor ekonomiskt potential 5(5) om det förvaltas väl. Kommunen har planeringsansvar ut till territorialgränsen. I Lomma och Kristianstad har det upprättats havsplaner som kan användas som goda exempel. Motionen menar att havsplanen ska utgå från en långsiktig ekosystemanalys med integrerade konsekvensbedömningar vad gäller såväl miljöbedömning som samhällsekonomiska konsekvenser. Den ska ange kommunens strategier och handlingsplan för att bemöta stigande havsnivå, erosion och översvämningar och utgöra ett samlat planeringsunderlag som internationellt, nationellt, regionalt och lokalt havsplaneringsarbete samt verka för att skyddsvärda områden får adekvat skydd. Jörgen Hanak miljöchef Olle Nordell ekolog Landskrona stad Nämndernas uppföljning av verksamhetsplanerna 2014 Miljönämnd 1 Sammanfattning 1.1 Nämndens ansvar och omfattning Miljönämndens ansvarar för tillsyn och prövning inom miljöbalkens område avseende hälsoskydd, miljöskydd, kemikalieskydd, förorenade områden samt naturvård. Nämnden har också ansvaret för tillsyn och prövning enligt livsmedelslagen. 1.2 Måluppfyllelse Nämnden arbetar mot målet "Miljöbrottsligheten ska bekämpas". Arbetet resulterade i 22 åtalsanmälningar. 1.3 Ekonomi och budget 2014 års ekonomi gick med ett överskott på 256 kkr jämfört med budget (8528 kkr). Intäkterna var högre än budgeterat (548 kkr). Även kostnaderna var högre än budgeterat (292 kkr). 1.4 Årets viktigaste händelser Livsmedelsområdet Det tillsattes en halvtidstjänst som livsmedelsinspektör under året. Hälsoskyddsområdet En miljöinspektör visstidsanställdes under året för att bedriva tillsyn på flerbostadshus. Nämnden har bedrivit ett aktivt arbete med bostadstillsyn, vilket resulterade i en rad förelägganden mot olika fastighetsägare. Nämnden ansökte om och fick igenom en dom i hyresnämnden om att en fastighet sattes under särskild förvaltning. Genomfört seminarium om god fastighetsförvaltning. Alla fastighetsägare till flerbostadshus bjöds in till seminariet. Drygt 30 fastighetsägare deltog i seminariet. Efter flera års återkommande anmälningar från boende som upplever sig störda från trafik på kommunens vägar förelades trafikverket och kommunen att ta fram bullerutredning för samhällen längs E6:an respektive de mest trafikerade kommunala vägarna. Vidare förelade miljönämnden kommunen att vidta bullerbegränsande åtgärder längs avsnitt av Helsingborgsvägen med bullerstörda bostadsfastigheter. Miljöskyddsområdet Ansökan om nytt tillstånd för Öresund Heavy Industries kom på remiss från länsstyrelsen i Skåne. Ärendet tog mycket kraft och energi att bereda genom att sin komplexitet och betydelse för miljösituation i Landskrona. I slutändan visade det sig vara det enda ärendet under året där det fanns stor skillnad i bedömning mellan nämnden och förvaltningen. Miljöförvaltningen behandlade ärende rörande förorenade massor under hela den del av Strandvägen som skulle få ny vägbeläggning under året. Beslutades att de förorenade massorna kunde ligga kvar med villkor att de kunde behandlas så att föroreningarna fixerades och att ett kontrollprogram för att säkerställa effekterna av åtgärderna togs fram. Miljöförvaltningen förelade trafikverket att ta fram ett egenkontrollprogram för bekämpning på banvallar i kommunen. Föreläggandet ledde till att trafikverket tog fram ett egenkontrollprogram för banvallar i hela landet. Miljönämnden antog kriterier för att söka medel ur klimatfonden. De första ansökningarna om medel beviljades från fonden enligt kriterierna strax efter årsskiftet 2015. Det rörde ansökningar Miljönämnd, Nämndernas uppföljning av verksamhetsplanerna 2014 2(6) om medel för eldrivet arbetsfordon till fritidsförvaltningen och ett videokonferenssystem som itavdelningen ansökt om. Två examensarbeten genomfördes i samverkan mellan miljöförvaltningen och studenter vid universitetet. En undersökning av metallhalter i blåmussla och en rörande tungmetaller i skarvägg på Gråen. Undersökningen av metallhalter i blåmussla visade att den akvatiska miljö i Landskrona är kraftigt förorenad av flera metaller främst koppar och bly men också zink, nickel och tenn. Halterna av bly och kadmium i musslorna var högre än EU:s gränsvärden för livsmedel och de var därför olämpliga som föda. Geografisk analys pekar på att metallerna har gemensamma lokala utsläppskällor på varvsudden. Undersökningen av tungmetaller i skarvägg indikerade något förhöjda halter av kvicksilver jämfört med referenslokaler och gränsvärden för kust och organismer. Administrativ verksamhet Miljöförvaltningen introducerade nya rutiner för timdebiterad tillsyn. Rutinerna innebär att den som berörs av timbaserad tillsyn får information och beslut innan debitering påbörjas. Vidare debiteras kostnaden för tillsynen månadsvis fortlöpande under ärendets handläggning. Ändringen ökar rättssäkerheten och den tidiga informationen samt beslutet gör att kostnaden inte kommer som en överraskning för verksamhetsutövaren. Månadsdebiteringen bedöms leda till lägre kundförluster. Genom att det är tydligt att det är en kostnad involverad i handläggningen av ärendet så har den som berörs av avgiften möjlighet att påverka avgiften genom eget agerande. Det bedöms underlätta arbetet för miljöförvaltningen och därmed leda till att ärenden kan handläggas snabbare. Det innebär vidare att arbetet för en bättre miljö och hälsa påskyndas totalt sett. Förvaltningen har under året genomfört klarspråksprojekt med internutbildning om hur man skriver lättförståeligt och undviker byråkratspråk. Som en del i projektet har mallar som används för beslut och skrivelser reviderats. Arbetet med klarspråk kommer att fortsäta under kommande verksamhetsår med fler aktiviteter. Kommunfullmäktige antog en ny taxa för tillsyn enligt miljöbalken. Taxan innebär att väsentligt fler verksamheter än tidigare får en fast tillsynsavgift. Taxan medför att självfinansieringsgraden ökar markant och att fler inspektörer kan anställas. 2 Prioriterade områden - utfall 2014 2.1 Landskrona den trygga staden Miljöbrottsligheten ska bekämpas, särskilt när det gäller hanteringen av jord och schaktmassor. Totalt har 22 åtalsanmälningar gjorts. 2 ledde till fällande domar, företagsbot. 5 anmälningar lades ner och för 15 kom inga utslag under året. 3 Övriga nämndmål - utfall 2014 3.1 Miljöbrottsligheten ska bekämpas, särskilt när det gäller hanteringen av jord och schaktmassor. Antalet fällande domar i förhållande till antalet anmälningar 2 av 22 anmälningar ledde till fällande domar. För 15 anmälningar kom inget utslag under året. Miljönämnd, Nämndernas uppföljning av verksamhetsplanerna 2014 3(6) 3.2 Förbättra kvaliteten i medarbetarsamtalen Antalet genomförda medarbetarsamtal Samtliga anställda, totalt 15 st., har haft medarbetarsamtal. 4 Målstyrning - samlad analys av nämndens måluppfyllelse Nämnden arbetar mot målet "Miljöbrottsligheten ska bekämpas". Det går inte att avgöra i vilken grad som måluppfyllelsen, d.v.s. att i princip samtliga anmälningar ska leda till fällande domar, uppnåddes. Detta beroende på att 15 av 22 anmälningar inte fick något avgörande under 2014. 5 Uppdrag - uppföljning 2014 Tillsynen av miljöskydds-, hälskydds- och livsmedelsobjekt har till stora delar följt verksamhetsplanen. Några objekt kunde på grund av deltidsvakanser inte inspekteras som planerat under året. Genomförandet av projekten har till 85 % följt planen. Där projekt inte genomförts är tidsbrist en dominerande faktor. Tidsbristen har orsakats av att tillkommande nya arbetsuppgifter har krävt omprioriteringar samt vakanta deltidstjänster. Svårigheter i samverkan med externa partners har också inneburit att projekt inte har kunnat genomföras. En del av de icke genomförda projekten flyttas fram till 2015 medan övriga avbryts helt. 6 Ekonomi och budget tabeller Resultaträkning Resultaträkning, tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter 3 467 3 775 3 224 3 772 548 5 521 Verksamhetens kostnader -11 619 -11 687 -11 664 -11 956 -292 -13 897 Kapitalkostnader -120 -84 -88 -88 0 -82 Verksamhetens nettokostnader -8 272 -7 996 -8 528 -8 272 256 -8 458 8 272 8 156 8 528 8 528 8 458 0 160 0 256 0 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Budget 2015 -274 -207 -285 -267 18 -289 Miljö -7 999 -7 789 -8 243 Summa -8 273 -7 996 -8 528 Kommunbidrag Årets resultat Verksamhetsindelad budget Verksamhetsind elad budget, netto, inkl kapitalkostnader, tkr Politisk verksamhet -8 005 -8 272 Miljönämnd, Nämndernas uppföljning av verksamhetsplanerna 2014 238 256 -8 169 -8 458 4(6) Investeringar Objekt, tkr Summa Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse 2014 Önskad överföring till 2015 91 -134 -114 20 20 91 -134 -114 20 20 Effektiviseringsuppdrag Åtgärd Belopp, tkr Mindre tidsåtgång för remissbehandlingar och istället prioritering av inspektioner 40 Effektivisering av timdebitering och effektivare inspektioner 40 Summa Volymmått Volymmått Inspektioner av objekt med fast årsavgift Utfall 2013 420 Budget 2014 Utfall 2014 400 370 Plan 2015 500 Nyckeltal Nyckeltal Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Plan 2015 Totalt antal nya ärenden 1900 Antal pågående ärenden 450 Antal delegationsbeslut 950 7 Ekonomi och budget - analys och kommentar Ekonomin gick under 2014 med ett överskott på 256 kkr. Överskottet beror på flera faktorer. Miljöförvaltningen hade vakanta deltidstjänster som inte kunde besättas under större delen av året. Vakanserna omfattning var sammantaget motsvarande mer än en halvtidstjänst (337 kkr). Vakanserna innebär att miljöförvaltningen inte hade resurser att genomföra all den tillsyn som var planerad under 2014. Överskottet bör därför överföras till 2015 så att innestående tillsyn kan slutföras. Kostnaderna var lägre än budgeterat för miljöundersökningar (70 kkr). Detta kan hänföras till omstrukturering av Råån vattenvårdskommitté med lägre årsavgift som följd. Vidare har kostnaderna för havsundersökningar inte kostat lika mycket som budgetterat. Intäkterna för miljötillsyn utöver årsavgifter var betydligt högre än budgeterat (141 kkr). En förklaring är att nya rutiner för timdebitering introducerades under året. Negativt resultat jämfört med budget visar intäkter från tillsyn på flerbostadshus (-190 kkr). Det beror till del på omstrukturering i arbetsformer som gjort att tillsyn inte riktigt kunnat genomföras i den omfattning som planerats. Ett större ärende rörande tvångsförvaltning tog mycket resurser i anspråk som inte var möjliga att fakturera. Miljöförvaltningen fick också på formella grunder bakslag i överklagande av tillsynsavgifter i mark- och miljödomstolen som medförde ett bortfall av intäkter. Det är möjligt att dessa kan vinnas åter under 2015 genom nya beslut och förnyad fakturering. Investeringar för bättre arbetsmiljö med nya höj- och sänkbara skrivord har inrymts i budgeten Miljönämnd, Nämndernas uppföljning av verksamhetsplanerna 2014 5(6) liksom investeringar i mätinstrument och data (-192 kkr). 8 Framtid och utveckling Landskrona stad har historiskt haft mycket tung industri med utsläpp till både luft och vatten. Mest påtagligt är utsläppen av metallhaltigt stoft till luft. Främst är det utsläpp av blyhaltigt stoft som satt tydliga spår i Landskronas miljö. Mätningarna av exponering via gräs och grönkål visar en tydligt vikande trend över tiden. Men trots flera års arbete med att minska belastningen har det inte gett tydligt utslag i utsläppen som kan detekteras i mätningarna av nedfallande stoft. Arbetet med att identifiera orsakerna till att belastningen av nedfallande stoft inte minskar är viktigt för att skydda människors hälsa i staden. Men det är också viktigt för att omvärden ska uppfatta Landskrona som en ren stad och därmed öka stadens attraktivitet.. Kvittblivning av industrins avfall har under lång tid skett genom deponering. Det har bland annat lett till att stora delar av södra industriområdet är anlagt på förorenad mark. Området har en omfattande bebyggelse och infrastruktur med vägar och ledningsnät av olika slag. Det bedöms därför inte som rimlig möjligt att sanera hela området. Det är dock viktigt att snarast utreda föroreningarnas karaktär och utbredning samt vilka skyddsåtgärder som kan och bör genomföras. Påverkan på klimatet från olika verksamheter i staden fortsätter med i stort sett oförminskad omfattning. Positiva trender finns som att antalet resor med stadstrafiken ökar och att användandet av stadens egen bilpool ökar. Men sammantaget är resultatet blygsamt jämfört med de behov som finns i form av minskade koldioxidutsläpp. I tillsynen enligt miljöbalken är det därför viktigt att i mycket större utsträckning arbeta med utsläpp som påverkar klimatet. Undanträngandet av växter och djur kommer troligen att öka i takt med att exploateringen ökar. Ökad satsning krävs för att skydda vissa områden, livsmiljöer och arter. I Landskrona är behovet av allemansrättsligt tillgänglig mark för rekreation extra viktig eftersom att större delen av kommunens areal används produktionsändamål. Här är ett fortsatt arbete med att skapa ett långsiktigt skydd av tätortsnära naturområden av strategiskt stor betydelse. Närmast ligger processen med att skydda delar av Saxtorpsskogen i kommunens södra del. 9 Investeringsplan 2018-2020 Förslag investeringsobjekt, tkr 2016 2017 Re-investeringar -138 -141 SUMMA -138 -141 2018 2019 2020 10 Förslag till beslut Miljönämnden antar aktuellt förslag till bokslutsredovisning. Miljönämnd, Nämndernas uppföljning av verksamhetsplanerna 2014 6(6) Budget 1401-1413 Redovisat 1401-1413 Avvikelse Kommentarer MILJÖNÄMNDEN BOKSLUT 2 014 Miljönämnden förtroendevalda 285 000 267 283 17 717 frånvarande ledamöter gav minskade arvodeskostnader Miljöskydd Miljöundersökningar 1 181 000 1 155 513 25 487 lägre kostnader för havsundersökningar och för oförutsett Saxån-Braån 105 000 100 962 4 038 Miljöskydd övrigt 97 000 56 107 40 893 halverad årsavgift Råån Tillsynsavgifter -1 568 000 -1 708 604 140 604 115000 mer i årsavgift och avgift för U-objekt SUMMA Miljöskydd -185 000 -396 022 211 022 Hälsoskydd Livsmedel -1 105 000 -1 109 446 4 446 Vatten 46 000 4 910 41 090 35000 tillsynsavgift NSVA tillkom Hälsoskydd övrigt -551 000 -361 053 -189 947 underskott avgifter bostadstillsyn SUMMA Hälsoskydd -1 610 000 -1 465 589 -144 411 Miljöadministration Personalkostnader 8 444 000 8 106 549 337 451 tre deltidsledigheter som inte kunde vikariatsättas Service 560 000 553 781 6 219 Administration 919 000 1 110 681 -191 681 Agenda 21 16 000 42 345 -26 345 Högre kostnader för främst inventarier/ instrument och data på 170000 Extra tryckkostnader Miljöbokslut 100 000 76 784 23 217 Lägre tryckkostnader Diverse -1 000 -1 000 -24 122 -24 122 23 122 23 122 SUMMA Miljöadministration 10 038 000 9 866 017 171 983 SUMMA MILJÖNÄMNDEN 8 528 000 8 271 689 256 311 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens 2015-01-28 Håkan Ärnflykt hå[email protected] Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Verksamhetsplan för miljöförvaltningen 2015 Miljöförvaltningen har upprättat ett förslag till verksamhetsplan för 2015. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att anta förslaget till verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan 2015 Miljönämndens viktigaste uppgifter och det som tar mest resurser i anspråk är tillsynen. Den är starkt reglerad och utrymmet för egna politiska ställningstagande för miljönämnden är mycket begränsat både till omfattning, form och innehåll. Även miljöövervakningen, kontrollen av miljösituationen, har allt mer blivit reglerad inte minst efter införandet av miljökvalitetsnormer. Där finns det dock betydligt större utrymme för egna beslut om både inriktning och omfattning. Miljömålen som antagits av riksdag och länsstyrelsen är inte bindande, men det förutsätts av både riksdag och regering att kommunerna i många avseenden utför ett omfattande arbete. Omfattning och inriktning är i flera avseenden vagt reglerad. Den övergripande prioriteringen innebär en satsning på tillsynen och miljöövervakningen. En hel del av det som är upptaget i verksamhetsplanen är händelsestyrt. Denna del av verksamhetsplanen kan inte prioriteringar göras. I den del av verksamhetsplanen som bygger på miljönämndens eget initiativ har tre prioriteringsnivåer angivits med symbolerna =Prioritet 1, =prioritet 2 och =prioritet 3. Uppgifter med prioritet 1 och prioritet 2 skall genomföras så Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se miljö Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:50 C:\Users\barbrool\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\SGNTPAZW\Verksamhetsplan 2015.doc 1(8) 2(8) långt det är möjligt. I första hand ska uppgifter med prioritet 1 genomföras och i andra hand uppgifter med prioritet 2. Uppgifter med prioritet 3 kan om resursbrist uppstår anstå till senare år. Prioritetsmärkningen görs inte på händelsestyrda eller fortlöpande verksamhet. Verksamhetsplan på områdesnivå Hälsoskydd Tillsyn 1. Samtliga hälsoskyddsobjekt ska under året riskbedömas enligt den nya taxan för miljötillsyn som beslutades av kommunfullmäktige den 15 december 2014. I riskbedömningen ges förslag på tillsynsfrekvens, som baseras på antalet tillsynstimmar som verksamheten bedöms behöva per år. På grund av arbetet med den nya taxan och en viss osäkerhet i arbetsbelastningen när det gäller introduktion av nya medarbetare och organisationsförändringar ges här i verksamhetsplanen endast en miniminivå för vad som kommer att genomföras inom området hälsoskydd under 2015. 2. Samtliga verksamheter som i riskbedömningen har fått tillsynsfrekvens på minst en gång per år eller mer kommer att få tillsynsbesök under året. 3. Därutöver ska även 50 % av de verksamheter som har fått tillsynsfrekvens en gång vartannat år få tillsyn. 4. Handläggning av klagomål t.ex. mögel, fukt, lukt, buller och trafikbuller. 5. Handläggning av radonfrågor. 6. Handläggning av nyanmälda offentliga lokaler. Projekt 1. Utredning av bullersituationen i Glumslöv från E6:an. 2. Medverka i Folkhälsomyndighetens projekt om ventilation och städning av skolor/förskolor. 3. Bedriva tillsyn av frisörer inkl. kemikalietillsyn av hårfärgningsprodukter. 4. Medverka i Miljösamverkan Skånes projekt om tillsyn av idrottshallar. Bostadstillsyn 1. Genomföra bostadstillsyn genom att följa upp och avsluta ca 70 pågående bostadsärenden. 2. Begära in en årsrapport enligt i förväg utvecklad mall. 3. Prioritera handläggningsprocessen av utvalda misskötta fastigheter i samverkan med Stadsutvecklingsbolaget, Stadsbyggnadsförvaltningen, Räddningstjänsten, Trygghetssamordnare, Individ och familj, polisen samt Hyresgästföreningen. 3(8) Renhållning/Avfall Tillsyn 1. Handläggning av klagomål på bl.a. nedskräpning och avfallshantering. 2. Handläggning av ansökningar, anmälningar och dispenser. Projekt Arbeta för öka antalet återvinningsstationer i kommunen. Tillsyn över avfallshantering vid rivningslov, bygglov och marklov. Avlopp Tillsyn: 1. 2. 3. 4. Löpande tillsyn över det kommunala avloppsledningsnätet Handlägga tillståndsansökningar och anmälningsärenden av enskilda avlopp Handlägga klagomålsärenden gällande enskilda avlopp Handlägga klagomålsärenden för inrättande av toaletter till bristfälliga avlopp i framförallt koloniområden 5. Besvara frågor gällande nuvarande enskilda avloppsanläggningar status. Dricksvatten Tillsyn 1. Löpande tillsyn över det kommunala dricksvattnet 2. Löpande tillsyn över de övriga dricksvattenanläggningar som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. 3. Löpande tillsyn med stöd av miljöbalken över hälsoskyddet för enskilda och mindre anläggningar som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter. 4. Fortsatt stöd till gravida och småbarnsfamiljer med barn under ett år som har enskild brunn, med erbjudande om kostnadsfri provtagning av bekämpningsmedel, samt normalkontroll av bakterier och kemiska parameter. Projekt 1. Verka för att UV-rening i Säbyverket införs. 2. Kommersiella dricksvattenanläggningar med enskild brunn. Projekt för att hitta vilka verksamheter B&B, boendeuthyrning för flera familjer med mera som berörs av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. Projektet löper över 2015-2016. 3. Utifrån NSVA:s utredning gällande Tullstorpstäkten ta ställning till ifall miljöförvaltningen ska driva att det blir ett vattenskyddsområde. 4. Kontroll av dricksvatten – distributionsanläggning. Ett av flera kortprojekt inom dricksvattentillsyn som kommer att arrangeras av Livsmedelsverket. 4(8) Livsmedel Omfattar registrering av nya livsmedelsanläggningar, kontroller, hantering av klagomål, provtagningar och lämnande av information. Under året prioriteras följande: Tillsyn 1. Verksamheter som ska kontrolleras: a) Verksamheter med kontrolltid av fem timmar eller mer. b) Verksamheter med erfarenhetsklass C c) Verksamheter som inte inspekterades under 2012 och 2013 och som ska inspekteras vart annat eller var tredje år. 2. Prioriterad områden vid tillsyn är: a) Märkning och information enligt nya informationsförordningen b) Informera om nya informationsförordningen c) Kontrollera redlighet 3. Provtagning av kulglass och mjukglass. 4. Kontroll av julbord. Projekt 1. Medverka i samsynsprojekt: Listeria 2. Medverka i samsynsprojekt: Belastningsprover på livsmedel som förpackas i butiker. 3. Medverka i Miljösamverkan Skånes projekt om kosttillskott. 4. Medverka i Livsmedelsverkets samordnade kontrollprojekt. 5. Förbättringar av systemet med Smileys. 5(8) Miljöskydd Tillsyn 1. Samtliga miljöfarliga verksamheter ska under året riskbedömas enligt den nya taxan för miljötillsyn som beslutades av kommunfullmäktige den 15 december 2014. I riskbedömningen ges förslag på tillsynsfrekvens, som baseras på antalet tillsynstimmar som verksamheten bedöms behöva per år. På grund av arbetet med den nya taxan och en viss osäkerhet i arbetsbelastningen när det gäller introduktion av nya medarbetare och organisationsförändringar ges här i verksamhetsplanen endast en miniminivå för vad som kommer att genomföras inom området miljöskydd under 2015. 2. Samtliga verksamheter som i riskbedömningen har fått tillsynsfrekvens på minst en gång per år eller mer kommer att få tillsynsbesök under året. 3. Därutöver ska även 50 % av de verksamheter som har fått tillsynsfrekvens en gång vartannat år få tillsyn. 4. Fokus kommer också ligga på att följa upp de verksamheter som hittats genom förra årets inventeringsprojekt. Utöver detta ska även samtliga miljörapporter och årsrapporter granskas. Projekt 1. Jordbruksverkets tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i jordbruket. 2. Inventering av förekomsten av miljöfarliga verksamheter i Norra industriområdet samt 2-3 av de mindre orterna i kommunen (t.ex. Asmundtorp, Härslöv och Annelöv). 3. Tillsynsprojekt om energihushållning i industrin (påbörjas under året). 4. Ev. delta i nationella tillsynsprojekt från Naturvårdsverket. Kemikalieskydd Löpande tillsyn: 1. Tillsyn över förorenade områden samt handläggning av anmälningar om avhjälpandeåtgärder. Ny information kommer att dokumenteras i registret över förorenade områden. 2. Tillsyn över en tredjedel av kommunens tillverkare och importörer av kosmetiska och hygieniska produkter. 3. Kontroll av kemiska, kosmetiska och hygieniska produkter som tillhandahålls till konsument kommer att genomföras vid behov, särskilt under Landskronakarnevalen. 4. Handläggning av årsrapporter för samtliga köldmedieanläggningar. 6(8) Projekt: 1. Inleda utredning kring möjligheten att upprätta ett miljöriskområde i södra industriområdet. 2. Systematiskt verkställande av inventeringskravet i PCB-förordningen. Miljöövervakning Luft Löpande övervakning: 1. Bly och andra tungmetaller övervakas genom fallande stoft samt genom odling och analys av gräs, sallad och grönkål. 2. Partiklar övervakas genom dygnsmätningar i tätorten; mindre partiklar (PM2,5) i den urbana omgivningsluften och större partiklar (PM10), i ett gaturum. 3. Kväve, Svavel, Ozon samt VOC (flyktig organiska kolväten som exempelvis bensen) mäts med olika metoder på olika platser i tätorten och på Ven och Rönneberga backe dels via OPSIS-mätningar och dels i URBAN-mätnätet. 4. Rapporter innehållande ovanstående resultat upprättas årligen. Grundvatten Löpande övervakning: 5. Kontroll av grundvatten en gång per år av kemiska bekämpningsmedel, tungmetaller, nitrat och andra kemiska parameterar. 6. Årlig rapportering av mätresultatet för grundvattenkontrollen. Projekt: Ytvatten Saxån-Braån och Råån 7. Övervakning av vattenkvaliteten fortsätter enligt fastställda kontrollprogram. 8. Alla vattendata för Saxån-Braån läggs kontinuerligt in i en databas som finns på Saxån-Braåns vattenvårdskommittés hemsida. 9. Undersökning av vattenkemin i kommunens småbäckar genomförs. 10. Automatisk mätning on-line av vattenkvaliteten i Saxån. Arbetet med det nybildade vattenrådet för Saxån-Braån fortsätter. 11. Påbörja arbete med en vattenstrategisk plan för Saxån-Braån om LOVA-medel erhålls. Havet 12. Algtoxin i alger mäts om algblomning uppstår. 13. Övervakning av bottenfauna. 14. Automatisk sondmätning av vattenkvaliteten norr om Ven. 7(8) Övrigt: Provtagning på strandbad och enskilda vattentäkter. Ekologi 15. Häckfågelinventering i Kvärlövs naturområde och i Sundvik genomförs årligen. 16. Antalet råkor i kommunen räknas årligen. Vinterfågelräkningarna genomförs årligen. 17. Insektsinventering i Sundvik och inventering av flora och fauna vid Staffans bank och norr om Ven kompletteras. Redovisning 18. Arbetet med att lagra miljöövervakningsdata i ECOS och andra databaser fortsätter. Naturvård 1. Fortsätter arbetet med åtgärder för att genom reservatsbildning skydda och utveckla rekreationsmöjligheterna i Saxtorpsskogen. 2. Utredningsarbetet för naturskydd av den marina miljön vid Staffans bank alternativt norr om Ven fortsätter. 3. Medverka vid bildande av naturreservat för Lundåkrabukten. 4. Åtgärder genomförs enligt handlingsprogrammet för naturvård. 5. Fortlöpande naturvårdsåtgärder utförs i Kvärlövs naturreservat. 6. Medverka vid restaurering av Säbybäcken. Söka LONA-bidrag för naturvårdsåtgärder i december. 7. Genomföra LONAprojektet ”Åtgärder för att etablera den grönfläckiga paddan norr om Sundvik” (år 3 av 3). 8. Genomföra LONA-projektet ”Livat i Holken” tillsammans med förskolor om medel erhålls. 9. Genomföra LONA-projektet ”Spridning av ättehögarnas flora” (år 2 av 3). 10. Påbörja projektet ”Livet på landet förr i tiden” i Karlslundsparken. 11. Rapport om kommunens rödlistade arter uppdateras för 2015. Miljöledningsarbete 1. Miljömålsarbete Miljökompetens Grundläggande miljöutbildning. Introduktionskurs för personal inom Landskronas stads förvaltningar. Ekologiska livsmedelsinköp Samarbete med referensgruppen inom kostavdelningen för att uppnå miljömålet för andelen ekologiska livsmedel samt att minska matsvinnet. 2. Miljöledningssystemet 8(8) 3. 4. 5. 6. 7. Revidera miljöpolicyn. Handleda förvaltningarna bl. a revidering av förvaltningarnas handlingsplaner enligt förslaget till nya miljömål. Samverkan med referensgrupperna. Underhåll av internetsidan för miljöledning på arbetsnätet. Kommunsamverkan miljöledning. Transporter Teoretisk utbildning i eco-driving. Uppdatering av cykelkarta i samarbete med TS, GIS-avdelningen och Turistbyrån. Uthyrning av cyklar till turistbyrån, vandrarhemmet. Miljöredovisning Produktionen av Landskronas miljöredovisning för 2014, grafisk formgivning, diagram samt framtagning av avsnitten miljöledning och miljöövervakning m.m. Fokus på energifrågor. Kampanjer Medverka i den europeiska Trafikantveckan tillsammans med TS. Medverkan i Earth hour Medverkan i Earth day Klimatanpassning Arbeta med klimatanpassningsfrågor. Miljöbästa kommun Fortsätta genomföra åtgärder för att förbättra rankingen för ”Miljöbästa kommun”. Övrigt Verksamhetsplanering, tillsynsplanering, behovsutredning, vecko- och månadsplanering och uppföljning, projektplanering, budgetprognos och budgetuppföljning, verksamhetsberättelse, arbetsplatsmöten, miljöskyddsmöten, hälsoskyddsmöten och andra interna samordningsmöten, internkontroll, arbetsmiljöarbete, säkerhetsarbete, tillgänglighetsarbete, trygghetsarbete, postöppning, utvecklingssamtal, förberedelser och redovisningar för nämnden. Besvarande av enkäter, remisser, bygglov och detaljplaner. Registerhållning, dataadministration/support/underhåll/utveckling, fakturering, utbildning, kompetensutveckling, seminarier, deltagande i arbetsgrupper, möten i allmänhet m.m. Jörgen Hanak miljöchef Håkan Ärnflykt miljöinspektör Landskrona stad Verkställighetsrapportering mars 2015 Miljönämnd 1 KF den 30 maj 2011, § 92, motion om ”Sveriges klimatsmarta stad”. Kommunfullmäktige beslöt att bifalla andra att-satsen ”att ge miljönämnden i uppdrag att redovisa erforderliga åtgärder såsom handlingsplan, tidplan, ekonomi med mera för att Landskrona ska kunna bli Sveriges mest klimatsmarta stad” Tidigare redovisning: Miljöförvaltningen kommer under våren 2012 att inleda arbetet med att ta fram handlingsplan, tidplan och en kostnadskalkyl för att Landskrona ska kunna bli ”Sveriges klimatsmarta stad”. Miljöförvaltningen kommer under hösten 2012 att fortsätta arbetet med att ta fram handlingsplan, tidplan och en kostnadskalkyl för att Landskrona ska kunna bli ”Sveriges klimatsmarta stad”. Mars 2013: Uppdraget bedöms kunna vara verkställt före halvårsskiftet Oktober 2013: Arbetet har tvingats avbrytas p.g.a. vakant tjänst för miljöstrategiskt arbete sedan 1 april 2013. Mars 2014: Ett avses kunna tas upp till beslut på miljönämndens sammanträde den 6 mars. Oktober 2014: Miljönämnden beslöt den 4 juni 2014 att föreslå kommunstyrelsen att anta en handlingsplan med syfte att låta berörda förvaltningar utreda förutsättningarna att genomföra olika föreslagna åtgärder. Ärendet beslutades sättas till "Ej fortsatt bevakning". Vid intern kontroll upptäcktes dock att kommunstyrelsen 2014-09-25, § 216 beslöt att remittera ärendet till och låta stadsbyggnadsnämnden, teknik - och servicenämnden, stadsledningskontoret, Landskrona Svalövs Renhållnings AB, AB Landskronahem och Landskrona Energi AB utreda förutsättningarna att genomföra handlingsplanen, samt att remissvaren skickas till miljönämnden senast den 15:e december 2014 för komplettering, sammanställning och bedömning. Ärendet är således inte färdigverkställt. Ja/Nej Verkställt Verkställt /beräknad datum Nej Vidtagna åtgärder Vidtagna åtgärder Remissvaren har granskats. Förslag till fortsatt arbete håller på att tas fram och föreläggas nämnden. 2 KF den 24 februari 2014, § 22, Förslag tilll ändring av taxan för tillsyn och prövning enligt miljöbalken m.fl. lagar Kommunfullmäktige beslöt att återremittera ärendet med följande motivering: ”så att ledamöter får rätt material att ta ställning till” Tidigare redovisning: Oktober 2014: Miljönämnden avser att under hösten 2014 föreslå kommunfullmäktige att anta en ny taxa enligt SKL:s modell. Miljönämnd, Verkställighetsrapportering mars 2015 2(3) Verkställt Ja/Nej Verkställt /beräknad datum Ja 2 oktober 2014 Vidtagna åtgärder Kommunfullmäktige antog den 15 december 2014, § 166 en ny taxa för tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att översänds redovisningen till kommunstyrelsen. Miljönämnd, Verkställighetsrapportering mars 2015 3(3) FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Er Referens Handläggare Vår Referens 2015-02-05 Jörgen Hanak Miljöförvaltningen Miljönämnden Landskrona stad Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt anvisningar från personalavdelningen ska uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet göras årligen genom att besvara en arbetsmiljöenkät. Enkäten har besvarats av förvaltningens samverkansgrupp. Förslag till beslut Miljönämnden beslutar att överlämna den besvarade arbetsmiljöenkäten med tillhörande protokoll till personalavdelningen. Jörgen Hanak miljöchef Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 07 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\SGNTPAZW\hä_uppföljning_arbetsmiljöarbetet_20150205.doc Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 14:00 1(1) 1(2) Protokoll Datum Er Referens Handläggare Vår Referens 2015-02-02 Anita Nilsson [email protected] Miljöförvaltningen Samverkansgruppen, miljöförvaltningen, möte 2015-02-02 Närvarande: Jörgen Hanak, miljöchef, Emilie Feuk, säkerhetsansvarig, Anna Kristoffersson, skyddsombud, Olle Nordell, Naturvetarna, Anita Nilsson, Vision. 1. Till att föra anteckningar vid mötet utsågs Anita Nilsson. Till justerande utsågs Olle Nordell. 2. Verksamhets- och organisationsfrågor. Emilie Feuk, säkerhetsansvarig, är åter i jobbet efter barnledighet. Inför kommande lönesamtal visade Jörgen Hanak en modell som ska användas som underlag vid lönesamtalen. Ny organisation och beslutsordning för miljöförvaltningen presenterades av Jörgen Hanak. Denna ordning ska diskuteras mer vid senare tillfälle. 3. Personalfrågor. Genomgång av hotfulla situationer och övning med larmet behövs. 4. Arbetsmiljöfrågor Genomgång av frågeformulär rörande uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarabete. Emilie Feuk och Anna Kristoffersson fyller i formuläret. Samverkansgruppen ska träffas två gånger per år, förslag att skyddsrond och riskbedömning ska ingå i höstmötet. Om händelse inträffar ska gruppen kunna sammankallas. Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47 06 00 Fax 0418-47 06 03 [email protected] www.landskrona.se miljö C:\Users\barbrool\AppData\Local\Temp\tmp65507.docx Bankgiro 868-6123 Postgiro 12345-5 Org.nr 212000-1140 2015-02-05 13:59 2(2) Den verksamhetsanpassade arbetsmiljöpolicyn och rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver uppdateras. I introduktionsprogrammet för nyanställda ska information om arbetsmiljöpolicyn och det systematiska arbetsmiljöarbetet ingå. Uppdatering i Flexcite och brandskyddsutbildning togs upp. 5. Övriga frågor Arbetsmiljöfrågor ska tas upp på arbetsplatsmöten/hälso- och miljöskyddsmöten. Skyddsrond och riskanalys ska bokas in. Dokumenten som gäller arbetsmiljö och säkerhetsarbete ska läggas i en mappstruktur. 6. Jämställdhetsfrågor och integrations- och mångfaldsfrågor ska diskuteras vid annan tidpunkt. Anita Nilsson sekreterare Olle Nordell justerare UPPFÖLJNING AV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FRÅGEFORMULÄR Datum Förvaltning/avdelning/enhet 2015-02-02 Miljöförvaltningen Utförd av Jörgen Hanak, förvaltningschef, Håkan Ärnflykt miljöinspektör, Olle Nordell, Naturvetarna, Anita Nilsson, Vision, Anna Kristoffersson, skyddsombud, Emilie Feuk, säkerhetsansvarig. Anmäld i samverkansgruppen Underskrifter Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Med hänvisning till respektive paragraf skall frågorna besvaras, samt skall svaren kommenteras och konkretiseras. 3 § Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det skall omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Frågor Svar 1. Finns arbetsmiljöfaktorerna med när beslut ska fattas och åtgärder vidtas i det vardagliga arbetet? Ja Delvis Nej 2. Hanteras såväl fysiska som psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden i verksamheten? Ja Delvis Nej Kommentera svaret/ Ge exempel Löpande och vid arbetsplatsmöte 4 § Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Frågor Svar 3. Ges arbetstagare och arbetsplatsombuden möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? Ja Delvis Nej 3.1 Ges elevskyddsombud möjlighet att 1 medverka i arbetsmiljöarbetet? Ja Delvis Nej Kommentera svaret/ Ge exempel 1 Enligt arbetsmiljölagen ska eleverna från år 7 i grundskolan ges tillfälle att utse elevskyddsombud som representerar eleverna i skyddsverksamheten. 2015-02-05 1 4. Finns det en fungerande samverkansgrupp som behandlar arbetsmiljöfrågor? Ja Delvis Nej 5. Är samverkansgruppens arbetssätt och uppgifter klart uttalade? Ja Delvis Nej 6. Deltar samverkansgruppen aktivt i förändrings- och utvecklingsarbete? Ja Delvis Nej Tydliggöra ansvaret, införa rutin att träffas i samverkansgruppen vid tillbud 5 § Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Frågor Svar 7. Har all personal fått information om arbetsmiljöpolicyn i det personalpolitiska Ja programmet? Delvis Nej 8. Har all personal fått information om den verksamhetsanpassade arbetsmiljöpolicyn? Ja Delvis Nej 9.1 Säkerställs det att rutinerna är kända i verksamheten? Ja Delvis Nej 2015-02-05 Bör läggas in som rutin vid introduktion av nyanställd Ja Delvis Nej Finns ej 9. Finns skriftliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet? 9.2 Säkerställs det att rutinerna följs i vardagsarbetet? Kommentera svaret/ Ge exempel Bör uppdateras och skickas ut internt Finns men bör uppdateras Ja Delvis Nej 1 6 § Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsgivaren skall se till att de som får uppgifterna har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Frågor 10. Är uppgiftsfördelningen skriftligen dokumenterad? Svar Ja Delvis Nej 11. Säkerställs det att fördelade arbetsuppgifter utförs? Ja Delvis Nej 12. Kan balans mellan uppgifter, befogenheter, resurser och upprätthållas? Ja Delvis Nej 13. Ges chefer och arbetsledare möjlighet till nödvändig kompetensutveckling i gällande arbetsmiljöregler? Ja Delvis Nej Kommentera svaret/ Ge exempel 7 § Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarnas kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet är tillräckliga för att ohälsa och olycksfall skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. När riskerna i arbetet är allvarliga skall det finnas skriftliga instruktioner för arbetet Frågor Svar Kommentera svaret/ Ge exempel 14. Sker introduktionen av nyanställda på ett tillfredsställande sätt? Ja Delvis Nej Kan förbättras 15. Säkerställs det att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet? Ja Delvis Nej Arbetsmiljörutinerna kring säkerhet och hot och våld bör uppdateras 2015-02-05 1 16. Finns skriftliga instruktioner för riskfyllda arbetsuppgifter? 16.1 Säkerställs det att dessa instruktioner följs? Ja Delvis Nej Ev. öva hur man ska agera vid hotfulla situationer Ja Delvis Nej Ev. stående punkt på arbetsplatsmöte 8 § Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Frågor Svar 17. Finns det uttalat vilka metoder för undersökning av arbetsförhållanden som skall användas såväl för den fysiska som psykosociala arbetsmiljön? Ja Delvis Nej 18. Genomförs undersökning och riskbedömning återkommande? Ja Delvis Nej Kommentera svaret/ Ge exempel Kontrollera rutiner för det Göra en arbetsmiljörond 19. Dokumenteras riskbedömningarna? Ja Delvis Nej Det finns dokumenterat men det bör uppdateras 20. Hanteras riskbedömningarna inom ramen för samverkansavtalet? Ja Delvis Nej Vi behöver läsa igenom samverkansavtalet, och spara ner det i mappstrukturen under arbetsmiljö 21. Görs riskbedömningar i samband med olika typer av förändringar i verksamhet eller organisation? Ja Delvis Nej 22. Genomförs årliga utvecklingssamtal? Ja Delvis Nej 9 § Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. 2015-02-05 1 Frågor Svar 23. Finns det rutiner för tillbudshantering? Ja Delvis Nej 23.1 Säkerställs det att dessa följs? Ja Delvis Nej 24. Finns det rutiner för utredning av ohälsa och olycksfall? Ja Delvis Nej 24.1 Säkerställs det att dessa följs? Ja Delvis Nej 25. Har tillbud, olycksfall och ohälsa utretts? Ja Delvis Nej 26. Hanteras kunskap om de tillbud och olycksfall som förkommer inom ramen för samverkansavtalet? Ja Delvis Nej Kommentera svaret/ Ge exempel Flexcite Vi bör uppdatera oss hur Flexcite fungerar Ev. boka en tid för kort utb i Flexcite Kontrollera och tydliggöra Vi måste läsa igenom samverkansavtalet 10 § Arbetsgivaren skall omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren skall också vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Åtgärder som inte genomförs omedelbart skall föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen skall anges när åtgärderna skall vara genomförda och vem som skall se till att de genomförs. Genomförda åtgärder skall kontrolleras. Frågor Svar 27. Finns det i förekommande fall en uppdaterad handlingsplan? Ja Delvis Nej 28. Finns det systematik i uppföljningen av åtgärder i handlingsplanen? Ja Delvis Nej Kommentera svaret/ Ge exempel Det finns handlingsplan kopplad till riskanalysen men den bör uppdateras. Finns även en hälsoplanen 12 § När kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker för det systematiska arbetsmiljöarbetet eller för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering, skall arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån. När företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp anlitas skall den vara av tillräcklig omfattning samt ha tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för detta arbete. Frågor 29. Används företagshälsovården i arbetsmiljöärenden? 2015-02-05 Svar Kommentera svaret/ Ge exempel Feel good Uppdatera våra rutiner till Feel Good ist för Previa Ja Delvis Nej 1 30. Kan det finnas behov av resurser som inte finns tillgängliga inom det personalstöd som idag erbjuds, som är företagshälsovården, Medhelp och Falck Healthcare? 2015-02-05 Ja Delvis Nej 1 Övriga synpunkter och kommentarer Tydliggöra vårt arbetsmiljöansvar Uppdatera rutiner för arbetsmiljön Uppdatera oss i Flexcite Göra en ny riskanalys för verksamheten, men ev. avvakta till flytt av verksamhet Boka brandskyddsutbildning när tjänsterna är tillsatta, till sommaren. Boka in skyddsrond och i samband med diskutera arbetsmiljö med miljöskyddsgruppen, hälsoskyddsgruppen och livsmedelsgruppen för att ta reda på om vad som kan göras för att arbetsmiljön ska förbättras inom respektive område. 2015-02-05 1 HANDLINGSPLAN FÖR SYSTEMFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER Typ av åtgärd Alla dokument kring arbetsmiljö ska finnas samlade på ett ställe Boka tid för kort utbildning i Flexcite Ansvarig Säkerhetsansvarig Klart den Våren 2015 Säkerhetsansvarig Sommaren 2015 Uppdatera; rutiner för arbetsmiljö/säkerhet, riskanalys, arbetsmiljöpolicy Säkerhetsansvarig och Skyddsombud Våren 2015 Boka brandskyddsutbildning Säkerhetsansvarig Sommaren 2015 Utföra en skyddsrond i verksamheten Säkerhetsansvarig och Skyddsombud Våren 2015 2015-02-05 1 1(10) 7 Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014 Hanna Brost Miljöinspektör Januari 2015 Rapport 2015: 7 2(10) Sammanfattning av årets grönsaksundersökning 2014 års provtagningar visar inget samband mellan högre blyhalter i sallad som är odlad nära ett industriområde. Det högsta blyvärdet som uppmättes 2014 var på Larvi koloniområde som är beläget en bit bort från industriområdet. När det gäller blyhalten i grönkål kan ett svagt samband ses mellan odlingsplats och blyhalt. Högre blyhalter finns i grönkålsodlingar nära industriområdet. Resultaten från tidigare grönkålsanalyser visar på tydliga samband mellan högre blyhalter i grönkål och närhet till industriområde. Under åren 1981 till 2014 har mätningar gjorts gällande blyhalterna i grönkål från olika odlingar. Dessa mätningar tyder på att odlingar nära industriområdet har en högre blyhalt än i områden längre bort från industriområdet. Rekommendationen att inte äta grönkål som odlats i Landskrona som huvudort bör kvarstå då det de senaste fem åren har det påvisats blyhalter över gränsvärdet varje år i något av grönkålsprover. Utanför tätorten är värdena så låga att det är troligt att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överstigs. Karta över odlingsplatser i Landskrona 2014. 3(10) Metod Sallatsfrön till plantor av ”flikig typ” och grönkålsplantor köps in hos växtbutik och lämnas ut till odlare på förutbestämda platser. Vid Syngenta bedrev miljöförvaltningen själv odlingarna under 2014. Sallatsfröna och grönkålsplantorna sås/planteras i slutet av maj. Vid torka, vattnas plantorna med kommunalt dricksvatten. Sallaten skördas i slutet av augusti och grönkålen i mitten av november. Innan grönsakerna skickas för analys sköljs de såsom före normal användning. Hela sallatsoch grönkålsblad sänds in till laboratoriet. Analyserna för sallat och grönkålen har i år utförts av Eurofins i Lidköping. Värdena gäller för sköljda grönsaker. Alla resultat anges i enheten mg/kg färskvikt. Gränsvärden i sallat och grönkål Inom EU har det satts upp gemensamma gränsvärden för högst tillåtna blyhalt i vissa livsmedel1. För grönkål och sallad gäller de regler som står i Kommissions förordning (EG) nr 1881/2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande i livsmedel. I bilagan till förordningen står i avsnitt 3 om metaller att gränsvärdet för bly i kålgrönsaker och bladgrönsaker är 0,3 mg/kg våtvikt. 1 Livsmedelsverkets hemsida-bly-fördjupning den 19 januari 2015 4(10) Resultat och diskussion Bly i sallat Under 2014 har det förekommit sju provtagningsplatser i Landskrona och samtliga av odlingarna har resulterat i prover som skickats iväg för analys. Medelvärdet för blyhalten i sallaten 2014 var 0,195 mg/kg. Medelvärdet för 2014 överskrider inte gränsvärdet på 0,3 mg/kg. Ett sallatsprov från 2014 påvisade en blyhalt över gränsvärdet på 0,3 mg/kg. Provet var taget på Larvi koloniområde och blyhalten var 0,47mg/kg. 2014 var medelvärdet för blyhalten i sallat något högre jämfört med 2013. Under 2000-talet har medelvärdet vid ett tillfälle överskridit gränsvärdet på 0,3mg/kg. Av de senaste fem årens värden har inget varit i närheten av 2008 års extrema värde på Gränsgatan (5,5 mg/kg). Det verkar inte vara någon bestående trend eftersom sallatsprovet taget på Gränsgatan 2009 var tillbaka under gränsvärdet (0,25 mg/kg). Gränsgatan hade år 2014 ett värde på 0,23 mg/kg. Diagram 1. Medelvärdet av blyhalten i sallat i mg/kg från 1981-2014 I diagram 1 visas medelvärdet för blyhalt i sallat för jämförelsebara platser från år 1981-2014. Blyhalterna fluktuerar från år till år med en del toppar. Under åren 1994-2014 har värdena legat under 0,21 mg/kg med undantag från år 2008 då medelvärdet var 1,02. År 2008 hade provet från Gränsgatan ett väldigt högt värde (5,5 mg/kg) vilket gjorde att även det årets medelvärde blev högt och är därför inte representativt för alla provplatserna det året. 5(10) Tabell 1. Blyhalt i sallat odlat på jämförbara platser 1981-2014 i mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 0,31 0,08 0,11 0,38 0,14 0,09 0,13 0,16 0,26 0,59 0,18 0,19 0,65 0,31 0,25 0,38 0,31 1 0,1 0,02 0,05 0,15 0,05 0,03 0,03 0,05 0,06 2 av 4 0 av 8 0 av 9 2 av 8 1 av 10 0 av 9 1 av 10 1 av 9 1 av 8 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 0,41 0,31 0,16 0,1 0,04 0,05 0,1 0,05 0,07 1,2 0,68 0,36 0,16 0,06 0,07 0,2 0,05 0,08 0,08 0,12 0,05 0,04 0,03 0,04 0,03 0,04 0,05 1 av 4 1 av 6 1 av 6 0 av 6 0 av 4 0 av 4 0 av 4 0 av 5 0 av 4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 0,053 < 0,2 0,15 0,094 0,2 1,02 0,14 0,21 0,08 0,075 0,392 0,16 0,67 5,5 0,32 0,41 0,13 0,035 0,049 0,02 0,02 0,04 0,04 0,05 0,05 0 av 5 0 av 7 1 av 7 0 av 8 1 av 7 1 av 6 1 av 7 1 av 5 0 av 5 2014 0,195 0,47 0,065 1 av 7 1990 1991 0,09 0,08 0,13 0,15 0,05 0,06 0 av 7 0 av 7 2001 2002 0,1 0,06 0,13 0,12 0,06 0,02 0 av 2 0 av 5 2012 2013 0,09 0,18 0,18 0,5 0,03 0,03 0 av 7 2 av 7 I tabell 1 visas medelvärde av blyhalt i sallat på jämförelsebara platser från 1981-2014. I tabellen finns även de högsta och lägsta värden för varje år från 1981-2014. Sedan provtagningen av sallat började 1981 har medelvärdet av blyhalten i sallat överskridit gränsvärdet 5 av 34 år. Under 2000-talet har medelvärdet av överskridit gränsvärdet en gång. Totalt har 19 salladsprover mellan 1981 och 2014 har haft ett värde över gränsvärdet. Värden för bly i sallat i Landskrona 2014 (mg/kg) Sankt Olovsvång Häljarp Gränsgatan Larvi koloniområde Syngenta Tegelbruksgatan Citadellet 0,12 mg/kg 0,065 mg/kg 0,23 mg/kg 0,47 mg/kg 0,070 mg/kg 0,29 mg/kg 0,12 mg/kg 6(10) Bly i grönkål Under 2014 har det förekommit sju provtagningsplatser i Landskrona där grönkål odlats. Av dessa odlingar har samtliga resulterat i prover som skickats iväg för analys. Medelvärdet av blyhalten i grönkål har under 2014 varit 0,24 mg/kg. Det är under gränsvärdet på 0,3 mg/kg. Två av de sju proverna tagna 2014 hade en blyhalt över gränsvärdet. Proverna var tagna från Tegelbruksgatan och Gränsgatan och hade en blyhalt på 0,70 mg/kg respektive 0,52 mg/kg. Diagram 2. Medelvärde från 1981-2014. I diagram 2 visas medelvärdet över blyhalten i grönkål för jämförelsebara platser från 1981-2014. Diagrammet visar att medelvärdet fluktuerat kraftigt under tiden 1981-1999. Från 2000-2014 har värden legat mellan 0,12- 0,73 mg/kg så medelvärdet har stabiliserat något efter år 2000. Trendlinjen visar att blyhalten minskar i grönkålen. I diagram 3 visas en jämförelse av medelvärdet av blyhalten i grönkål under åren 1981-2014. Jämförelsen görs mellan platser som ligger nära industriområdet i Landskrona, kontrollplatser och medelvärdet för alla provtagningsplatser. Platser som ligger nära industriområdet och därmed nära källor för blyutsläpp är Gränsgatan/Björkgatan och Tegelbruksgatan/Tranchellsgatan. Kontrollplatser, som inte är belägna nära någon blykälla är Syngneta/Hilleshög, Sankt Olovsvång och Citadellet. 7(10) Diagram 3. Blyhalten i medelvärde för de platser som är nära källan (Gränsgatan/Björkgatan och Tegelbruksgatan/Tranchellsgatan) och kontrollplatser (Hilleshög/Syngenta, Sankt Olovsvång och Citadellet) 1981-2014. Diagram 3 visar att blyhalten i grönkål vid odlingsplatser nära källorna minskat under åren. I diagrammet kan man se att det är högre blyhalter vid provplatserna nära källorna än vid provplatserna som används som kontroll och är belägna längre ifrån källorna. Det höga värdet 2012 beror på ett högt ingående värde från odlingen på Tegelbruksgatan. Mätvärden från nära källan saknas mellan åren 1991-2002. I bilaga 2 finns en tabell över alla medelvärden för grönkål på provplatserna nära källan, kontrollplatser och alla provplatser åren 1981-2014. Tabell 2. Blyhalt i grönkål odlat på jämförbara platser 1981-2014 i mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg medelvärde Högsta värde Lägsta värde Antal >0,3 mg/kg 1981 2,64 6,2 0,64 4 av 4 1992 2,32 3,6 0,2 3 av 4 2003 0,59 1 0,19 4 av 5 2014 0,24 0,70 0,023 2 av 7 1982 1,03 3,4 0,2 6 av 7 1993 0,71 1,2 0,14 4 av 5 2004 0,3 1,6 0,04 2 av 8 1983 1984 1985 1986 0,82 1,39 0,7 0,84 2,4 4 1,6 3,5 0,19 0,37 0,18 0,05 5 av 6 8 av 8 7 av 9 5 av 9 1994 1995 1996 1997 0,75 0,46 0,37 0,28 3,1 0,97 0,6 0,41 0,07 0,14 0,25 0,15 1 av 5 2 av 4 1 av 3 1 av 3 2005 2006 2007 2008 0,6 0,73 0,34 0,35 1,5 1,4 1,7 2,2 0,04 0,18 0,02 0,02 4 av 7 3 av 5 2 av 8 1 av 7 1987 0,38 0,5 0,24 5 av 6 1998 0,71 2 0,24 2 av 4 2009 0,19 0,56 0,018 2 av 8 1988 1,6 6,3 0,22 6 av 7 1999 0,13 0,2 0,06 0 av 3 2010 0,17 0,55 0,02 2 av 7 1989 1990 1991 0,73 0,37 0,61 1,8 0,65 0,91 0,1 0,18 0,22 7 av 8 4 av 7 2 av 3 2000 2001 2002 0,49 0,22 0,18 0,7 0,75 0,29 0,13 0,03 0,06 3 av 4 2 av 5 0 av 2 2011 2012 2013 0,12 0,53 0,2 0,4 3 0,71 0,05 0,07 0,019 1 av 7 2 av 9 1 av 6 8(10) I tabell 2 visas medelvärde av blyhalt i sallat på jämförelsebara platser från 1981-2014. I tabellen finns även de högsta och lägsta värden för varje år från 1981-2014. Sedan provtagningen av grönkål började 1981 har medelvärdet av blyhalten i grönkål överskridit gränsvärdet 24 av 34 år. Under åren 1981-1996 överskreds gränsvärdet varje år. Under 2000-talet har gränsvärdet överskridits 7 av 15 år. Det tyder på att blyhalten sjunker i takt med att åren går. Under 2014 överskreds inte medelvärdet för blyhalten i grönkål. Värden för bly i grönkål i Landskrona 2014 (mg/kg) Sankt Olovsvång Häljarp Gränsgatan Syngenta Tegelbruksgatan Larvi koloniområde Citadellet 0,023 mg/kg 0,055 mg/kg 0,52 mg/kg 0,031 mg/kg 0,70 mg/kg 0,023 0,13 Slutsats Under provtagningen år 2014 var det två av grönkålsproverna som var över gränsvärdet. Under de senaste fem åren har det påvisats blyhalter över gränsvärdet varje år i något av grönkålsproven och rekommendation att inte äta grönkål som odlats i Landskrona som huvudort bör kvarstå. Utanför tätorten är värdena så låga att det är troligt att odling kan ske utan risk för att gränsvärdet överstigs. Bättre underlag behövs dock innan det med säkerhet går att avgöra riskerna med de förhöjda gränsvärdena på vissa platser. 9(10) Bilaga 1 Karta med alla provplatserna utmarkerade samt med deras blyhalter i sallat och grönkål 2014. 10(10) Bilaga 2 Tabell över alla medelvärden för grönkål på provplatserna nära källan, kontrollplatser och alla provplatser åren 1981-2014. 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nära källan* 6,20 3,40 2,40 4,00 1,60 3,50 3,90 2,45 0,92 0,90 0,91 1,30 1,35 1,21 2,20 0,40 0,44 0,40 1,81 0,45 0,61 Kontrollplats** Alla provplatser 1,20 2,64 0,77 1,03 0,52 1,02 1,72 1,39 0,36 0,7 0,95 0,84 0,36 0,38 0,65 1,6 0,59 0,73 0,41 0,37 0,91 0,61 3,15 2,32 0,99 0,71 0,19 0,75 0,52 0,46 0,26 0,37 0,28 0,28 0,25 0,71 0,13 0,60 0,49 0,47 0,22 0,29 0,175 0,59 0,59 0,13 0,3 0,70 0,6 0,53 0,73 0,04 0,34 0,05 0,35 0,20 0,19 0,09 0,17 0,10 0,12 0,09 0,53 0,12 0,2 0,13 0,24 * = Medelvärdet av Gränsgatan/Björkgatan och Tegelbruksgatan/Tranchellsgatan ** = Medelvärdet av Hillshög/Syngenta, Sankt Olovsvång och Citadellet
© Copyright 2025