Kommerskollegiums årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 Kommerskollegium, Februari 2015. ISBN: 978-91-86575-94-6 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 1. Generaldirektörens förord...................................................................................... 2 2. Året i korthet........................................................................................................... 3 3. Sammanfattande resultatbedömning.................................................................... 5 4. En väl fungerande inre marknad............................................................................ 10 5. EU:s externa handelspolitik................................................................................... 25 6. Handelsutvecklingen............................................................................................... 40 7. Open Trade Gate Sweden........................................................................................ 43 8. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete............................................................... 45 9. Ekonomiska sanktioner........................................................................................... 49 10.Summering av årets kommunikationsinsatser..................................................... 51 11.Kompetensförsörjning............................................................................................. 56 12.Finansiell redovisning............................................................................................. 63 Resultaträkning................................................................................................................. 64 Balansräkning.................................................................................................................... 65 Anslagsredovisning.......................................................................................................... 66 Tilläggsupplysningar och noter. .................................................................................... 67 Sammanställning över väsentliga uppgifter................................................................ 74 1 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 1. Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2014 har varit ett förändringens år för Kommerskollegium. Som Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad har vi påverkats av utvecklingen i vår omvärld: vår expertis har efterfrågats när det multilaterala handelssystemet och WTO trampat vatten, när fokus förskjutits mot det framtida avtalet mellan EU och USA och när EU:s inre marknad ifrågasatts alltmer högljutt i den ekonomiska krisens kölvatten. Inom vårt utvecklingssamarbete har ebola-epidemin ändrat förutsättningarna för vår kapacitetsstärkande insats i Liberia. Rysslands agerande i Ukraina med efterföljande sanktioner har varit en utmaning för kollegiet att hantera. Sammantaget har en rad omvärldsförändringar genomsyrat kollegiets verksamhet. Samtidigt har myndigheten nått ett bra resultat. Vi har levererat de underlag och utredningar regeringskansliet efterfrågat, vi har ansvarat för de kontaktpunkter som är placerade på kollegiet, vi har bistått regeringskansliet i pågående förhandlingsprocesser och vi har konkret arbetat med utvecklingsländernas integrering i handelssystemet via OTGS och vårt handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Vi ligger i framkant i våra analyser av den förändrade handelsverkligheten med fokus bland annat på tjänstefiering och digitalisering. Kollegiets bidrag är synligt även utanför Sveriges gränser: såväl i OECD, WTO som EU-kommissionen har vi kunnat bidra och sannolikt göra skillnad. Parallellt med förändringarna i omvärlden, som direkt påverkar vår verksamhet, har Kommerskollegium påbörjat ett nödvändigt förändringsarbete inom myndigheten. Som nytillträdd generaldirektör har jag identifierat områden som kan förbättras, delvis med Statskontorets översyn av myndigheten som stöd. Vi har under året fokuserat på hur vi kan säkerställa att kompetensen upprätthålls och utvecklas, hur vi kan bli än mer relevanta för regeringskansliet med specifika policyrekommendationer, hur vi kan lägga grunden för en bättre kommunikation med våra olika målgrupper och även hur vi kan kvalitetssäkra våra analyser och processer. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. Att våga förändra och förbättra är en förutsättning för att en expertmyndighet som Kommerskollegium både på kort och lång sikt ligger i framkant. Jag är övertygad om att detta interna förändringsarbete lägger grunden för att Kommerskollegium står bättre rustat, inte minst i en tid när våra frågor är mer i fokus än någonsin. Anna Stellinger Generaldirektör 2 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 2. Året i korthet Januari Rapporten ”No Transfer, No Trade -The Importance of Cross-Border Data Transfers for Companies Based in Sweden” publiceras Frukostseminarium om antidumping, samarrangerat med Svensk Handel Informationsträffar om OTGS för utvecklingsländernas ambassader i Stockholm Februari Rapporten ”Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare” publiceras Första dialogmöte med myndigheter som möter EU-medborgare i Sverige Miniseminarium på UD om rapporten ”No Transfer, No Trade” Seminarium på regeringskansliet om rapporten ”Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare” Utbildningsseminarium i Moçambique om tekniska handelshinder Mars Rapporten ”Regulativt samarbete och tekniska handelshinder inom ramen för Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP)” publiceras Branschmöte om handel, handelspolitik och Kommerskollegiums verksamhet World Trade in the 21st Century publiceras Mottagning för Kommerskollegiums avgående generaldirektör, Lena Johansson Seminarium om rapporten ”Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare” April Kommerskollegiums nya generaldirektör, Anna Stellinger, tillträder Faktablad ”WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer – vad innebär det?” Seminarium ”European Business exporting to Sweden” för tjänstemän vid EU/EESambassader och företagsfrämjande organisationer Rapporten ”Solvit Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året” publiceras Presentation av TTIP TBT-utredningen i Washington med USA:s chefsförhandlare Årsrapporten ”Medlemsländernas anmälningar av tekniska föreskrifter inom EU” publiceras Maj Rapporten ”Moving to Sweden. Obstacles to the Free Movement of EU Citizens” publiceras PM med frågor och svar om tvistlösningsmekanismen ISDS publiceras Kommerskollegium deltar i ICTSD:s ”e-15 grupp” i Genève om tjänstehandel WCO:s Generalsekreterare besöker Kommerskollegium Kurs för tjänstemannadelegation från Mongoliet med fokus på SPS-frågor Den uppdaterade rapporten ”Åtgärder för en förbättrad inre marknad” publiceras Juni Guiden ”Fri rörlighet för varor inom EU -regler, begrepp och procedurer” publiceras Presentation av TTIP TBT-utredningen i Bryssel med EU:s chefsförhandlare DG Markts chefsekonom besöker Kommerskollegium 3 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Juli Två liberianska tjänstemannadelegationer besöker Kommerskollegium med fokus på att föra Liberia närmare ett WTO-medlemskap Kommerskollegium talar om TTIP på ekonomiministeriet i Lettland Kommerskollegium talar om handelspolitiska skyddsinstrument i Portugal Beslut om att kalla hem Kommerskollegiums två Liberiastationerade p.g.a. ebolautbrottet Augusti Kommerskollegium blir ansvarig tillståndsmyndighet vid export av vissa produkter samt tjänster som rör dessa produkter till Ryssland Uppdaterad ”Inremarknadsguide för myndigheter” Uppdaterad lärarhandledning ”Varför handlar vi med omvärlden?” September Rapporten ”Making Green Trade Happen” publiceras Handelspolitisk grundkurs i Zimbabwe riktad till offentliga och privata aktörer Oktober Medarbetardag med fokus på kvalitetssäkring Miniseminarium på UD om rapporten ”Making Green Trade Happen” Handelspolitisk grundkurs i tre delar med deltagare från UD, Sida och utvecklingsländernas ambassader i Stockholm Workshop i Kiev om anpassning av ukrainska tekniska regler till kraven i frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina Intern workshop för alla medarbetare om kollegiets identitet och kommunikation November Kommerskollegium deltar i OECD:s Global Forum on Trade Frukostseminarium på OECD med Sveriges OECD-delegation om tjänsters betydelse för handel Deltagande i UD:s handelsmöte, med fokus på nya former av protektionism Faktablad ”Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA – TTIP” Faktablad ”Fri rörlighet för tjänster inom EU” Kommerskollegium håller i handelsutbildning i Zambia www.kommers.se når för första gången fler än 1 miljon sidvisningar under ett år Faktablad ”Vad är standarder?” Kollegiet deltar i ICTSD:s ”e-15 grupp” i Genève om tjänstehandel De sista av årets sammanlagt nio OTGS-exportseminarier genomförs i Makedonien, Tanzania och Colombia. December Statssekreterare Oscar Stenström besöker kollegiet Faktablad ”En gemensam europeisk marknad” Medverkan vid svensk-holländska konferensen ”Future of Cross-border e-commerce” Kommerskollegium genomför i samarbete med NIR en studie kring ursprungsregler i Palestina Den uppdaterade guiden ”Tjänstedirektivet – så påverkas myndigheter och kommuner” publiceras 4 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 3. Sammanfattande resultatbedömning Kommerskollegiums uppdrag Kommerskollegium är Sveriges myndighet för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Inom ramen för regeringens arbete och prioriteringar ska Kommerskollegium bistå med expertstöd i såväl långsiktigt som löpande arbete som rör myndighetens verksamhetsområden och bidra till ökad kunskap inom dessa områden. Bland Kommerskollegiums målgrupper nämns även såväl enskilda företag, konsumenter, privatpersoner, näringslivet i stort som andra myndigheter. Myndigheten ska beakta utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet. De övergripande målen för Kommerskollegiums arbete är att bidra till: • En väl fungerande inre marknad • En extern handelspolitik i EU som bygger på frihandel • Ett öppet och starkt multilateralt handelssystem Årsredovisningens struktur Dispositionen för årsredovisningen speglar myndighetens instruktion. Kommerskollegiums centrala uppgifter redovisas i separata kapitel, i vilka vi redovisar och kommenterar nyckeltal och resultat. Utöver de tre centrala uppgifterna ovan gällande EU:s inre marknad (kapitel 4), EU:s externa handelspolitik (5) och handelsutvecklingen (6), redovisar vi arbetet med Open Trade Gate Sweden (7), det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet (8) och ekonomiska sanktioner (9). Vi har valt att redovisa arbetet med ekonomiska sanktioner i ett separat kapitel, eftersom uppdraget är skilt från kollegiets övriga verksamhet. Årsredovisningen avslutas med en summering av årets kommunikationsinsatser (10) och kompetensförsörjning (11), innan det avslutande kapitlet innehållande den finansiella redovisningen (12). Resultatbedömning Kommerskollegium bedömer att myndigheten sammantaget nått ett bra resultat. Vi har levererat de underlag och utredningar Regeringskansliet efterfrågat, vi har ansvarat för och till viss del utvecklat de kontaktpunkter som är placerade på kollegiet, vi har bistått Regeringskansliet i pågående förhandlingsprocesser och vi har konkret arbetat med utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet via OTGS och vårt handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Därutöver har vi hanterat den ansenliga ökningen av sanktionsärenden som EU:s sanktioner mot Ryssland inneburit. Vad gäller kommunikationsinsatserna är vår bedömning att Kommerskollegium nått ut i betydligt större utsträckning än tidigare år. 5 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 I årets årsredovisning har vi infört nyckeltal på flera områden, nyckeltal som inte redovisats tidigare år. När det varit möjligt har vi redovisat dessa nyckeltal även för 2013 och 2012, men det har inte varit görbart i samtliga fall. Därför saknas uppgifter för 2013 och 2012 i enstaka tabeller. Exempelvis angående antalet publikationer, möten och seminarier saknar vi jämförelsetal från föregående år. Att mäta effekterna av Kommerskollegiums verksamhet reser flertalet metodfrågor. I strikt mening innebär effekten av verksamheten skillnaden mellan hur utvecklingen sett ut om Kommerskollegium inte haft någon verksamhet, jämfört med hur utvecklingen ser ut när Kommerskollegium faktiskt bedrivit verksamhet. Denna kontrafaktiska utveckling är svår att mäta. Dessutom finns en tidsaspekt: de långsiktiga effekterna av Kommerskollegiums verksamhet kan dröja många år, inte minst när det gäller systemiska handelspolitiska frågor såsom att driva en frihandelslinje i alla delar av EU:s externa handelspolitik. Slutligen kan tilläggas att det är svårt att med säkerhet fastslå när det är just kollegiets underlag som gjort skillnad. Kommerskollegium kan ha lämnat underlag till regeringen, som regeringen i sin tur valt att använda sig av i EU-sammanhang, och där regeringen lyckats påverka exempelvis EU:s externa handelspolitik i rätt riktning. Att isolera effekten av Kommerskollegiums verksamhet görs svårligen. Dessa svårigheter till trots redovisar vi så långt möjligt såväl resultat som vissa effekter inom Kommerskollegiums olika uppdrag. Nedan följer en kortare sammanfattande bedömning inom respektive område. En väl fungerande inre marknad Kommerskollegiums bidrag till en väl fungerande inre marknad bedömer vi som gott. Antalet expedierade utredningar, yttranden och brev har varit lika stort som föregående år, men hanterats på färre antal timmar. Antalet ärenden för kontaktpunkten för varor, anmälningar enligt tjänstedirektivet och antal Solvitärenden har ökat. Kollegiet har kunnat konstatera effekter av sina insatser gällande ett betydande hinder för personrörligheten som kvarstår i Sverige. Genom Solvit har kollegiet noterat de hinder som det svenska personnumret kan innebära. Kollegiet har tagit avstamp i dessa Solvitärenden och gjort en analys av svårigheterna för EU-medborgare som flyttar till Sverige i rapporten ”Att flytta till Sverige”. Rapporten uppmärksammades och ledde till att regeringen tillsatt en informell arbetsgrupp. En annan effekt är de konkreta förändringar som andra aktörer genomfört med anledning av kollegiets rapport och dialogmöten. EUdoktorander kan numera lättare få personnummer och flera kommuner som krävt personnummer från EU-medborgare för att dessa skulle få tillgång till SFI-undervisning har ändrat sina krav. 6 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 EU:s externa handelspolitik På området EU:s externa handelspolitik ger oss antalet expedierade utredningar, yttranden och brev en indikation på verksamhetens inriktning. Även om det samlade antalet inte ökat, utan ligger något lägre jämfört med föregående år, kan vi notera att de som gäller frihandelsavtal ökat stadigt sedan 2012. Det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA, TTIP, förklarar i huvudsak ökningen. Vi har valt att särredovisa kostnaderna för kollegiets arbete med de förhandlingsprocesser som är kopplade till TTIP och kommer följa upp dessa under de år förhandlingarna pågår, eftersom TTIP anges vara särskilt prioriterat för regeringen. I den pågående förhandlingsprocessen där många delar av förhandlingarna inte är offentliga och inga delar ännu är klara ännu är det svårt för kollegiet att visa på några effekter av verksamheten avseende TTIP. Däremot kan vi konstatera effekter av vårt långsiktiga arbete med handelspolitiska skyddsinstrument. Efter ett mångårigt fokus på skyddsinstrument från kollegiets håll, har organisationer som exempelvis UNCTAD använt våra analyser som underlag i sitt arbete. Kollegiet har även blivit inbjudet för att tala om skyddsinstrument, exempelvis på utrikesdepartementet i Portugal, ett land som traditionellt inte delat kollegiets och Sveriges syn. Handelsutvecklingen Ett tydligt resultat gällande handelsutvecklingen är effektiviseringen i hanteringen av ärenden. Detta beror på att kollegiet sedan 2012 publicerar handelsstatistiska faktablad på webben. Vad gäller mer effekter av kollegiets verksamhet, kan vi konstatera att publikationen ”Making Green Trade Happen” om miljövaror och de tjänster som är nödvändiga för företagens handel med miljövaror (”indispensable services”) spridits brett med stöd från regeringen. Idéerna i rapporten har plockats upp av EU-kommissionen i arbetet med miljövaruförhandlingarna. Kollegiets begrepp ”indispensable services” har börjat användas av kommissionen. Open Trade Gate Sweden Kollegiets verksamhet inom OTGS har resulterat i något fler seminarier och regelfrågor, men något färre affärsförfrågningar och webinars jämfört med tidigare år. Under året lanserades en ny webbplats för OTGS och motsvarande jämförelsetal för sidvisningar tidigare år saknas därför. 7 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete har inneburit 18 insatser utomlands och 13 insatser i Sverige under året. Jämförelsetal för föregående år saknas. I vårt enskilt största projekt – stöd till Liberia i landets anslutning till WTO genom kapacitetsutveckling – har man från Liberia understrukit att vårt stöd bidragit till att föra Liberia närmare en WTO-anslutning. Ebola-epidemin har inneburit en utmaning även för kollegiet, som under senare hälften av 2014 inte hade någon utstationerad personal i Liberia. Även i de till sitt omfång mindre insatserna har återkopplingen från de berörda utvecklingsländerna varit positiv. Ekonomiska sanktioner Antalet inkomna sanktionsärenden till Kommerskollegium har ökat avsevärt under 2014. Från 28 ärenden 2012 och 21 ärenden 2013, hade kollegiet att hantera 257 sanktionsärenden under 2014. Den stora ökningen har berott på införandet av och det kontinuerliga utökandet av sanktionerna gentemot Ryssland och Ukraina. Vi bedömer resultatet avseende vårt arbete med ekonomiska sanktioner som gott, då vi kunnat hantera ökningen av exporttillstånd, samråd, telefonsamtal från berörda företag, rättslig analys och input inför en rad EU-möten på ett rättssäkert sätt. Kommunikationsinsatser Kommerskollegium har under 2013 och 2014 satsat på att utveckla myndighetens webbplats och därmed nå ut bättre till våra olika målgrupper. Under 2014 har vi kunnat se konkreta resultat: antalet sidvisningar har ökat till över en miljon, antalet nedladdade publikationer har ökat till över 50 000 och vi har omnämnts i media vid 750 tillfällen, vilket även det är en ökning jämfört med tidigare år. Vi bedömer att vi nått ut bättre och varit relevanta i de handelspolitiska frågor som funnits i den allmänna debatten. Effekterna är svårligen mätbara, men vi bedömer att Kommerskollegiums experter bidrar till att höja kunskapsnivån i de offentliga samtal vi deltar i. 8 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Tabell 1: Resultat i siffror, några nyckeltal* År 2014 2013 2012 661 712 834 18 25 25 123 - - Antal seminarier/konferenser/utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid 81 - - Utvecklingssamarbete, antal insatser utanför Sverige 18 - - Utvecklingssamarbete, antal insatser i Sverige 13 - - Expedierade utredningar/yttranden/brev Antal framtagna publikationer Antal internationella möten som Kommerskollegium deltagit i Open Trade Gate Sweden (OTGS) Antal seminarier 9 7 8 Antal regelfrågor 88 56 70 Antal affärsförfrågningar 112 119 55 Antal webinar 1 3 - 257 21 28 1138769 676404 553220 53734 43062 10549 750 484 200 Antal Sanktionsärenden Sidvisningar på www.kommers.se Totalt antal nedladdningar av publikationer Omnämnanden i media *I vissa fall saknas jämförelsetal för 2013 och 2012. Tabell 2: Kostnad per verksamhet Utfall i löpande priser (mkr). År 2014 2013 2012 mkr andel mkr andel mkr andel En väl fungerande inre marknad 28,8 29,7% 30,3 31,1% 29,5 30,8% EU:s externa handelspolitik 34,9 35,9% 33,5 34,4% 31,5 32,8% Handelsutvecklingen 11,1 11,4% 10,7 11,0% 8,8 9,2% 4,7 4,8% 4,3 4,4% 5,1 5,3% 14,6 15,0% 17,1 17,6% 19,9 20,8% Ekonomiska sanktioner 3,0 3,1% 1,4 1,4% 1,1 1,1% Summa kostnader (mkr) 97,1 100% 97,3 100% 95,9 100% Open Trade Gate Sweden Handelsrelaterat utvecklingssamarbete 9 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 4. En väl fungerande inre marknad Kommerskollegium ska arbeta för en väl fungerande inre marknad som kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personal och kapital och som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Vi ska verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Tabell 3: Publikationer, möten, seminarier, m.m. År 2014* Antal framtagna publikationer 10 Antal internationella möten i EU som Kommerskollegium deltagit i 26 Antal seminarier/konferenser/utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid 41 varav i Sverige 39 utanför Sverige 2 *jämförelsetal saknas för 2013 och 2012 Som framgår av tabellen ovan var kollegiets internationella mötesverksamhet avseende EU:s inre marknad under året begränsad till EU, till skillnad från vår mötesverksamhet inom områdena EU:s externa handelspolitik och Handelsutvecklingen. Kollegiet har under året arrangerat och medverkat i fler nationella seminarier och konferenser än internationella. 4.1 Analyser och utredningar på inremarknadsområdet Kommerskollegium arbetar för en väl fungerande inre marknad genom analyser, utredningar och remissvar. En viktig källa för analyserna är de hinder som anmälts till kollegiet av företag och privatpersoner, direkt eller inom ramen för Solvit. Tabell 4: Expedierade utredningar, yttranden och brev År Utredningar/yttranden/brev 2014 2013 2012 Antal Tid Antal Tid Antal Tid 60 7278 60 8144 65 10446 Under 2014 arbetade kollegiet med ungefär lika många utredningar och yttranden som tidigare år. Tidsåtgången gick dock ner med ca 11 %. Kollegiet har prioriterat kortare löpande utredningar och annan juridisk analys på myndigheten och därmed har någon enstaka större utredning inte slutförts under året. Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kollegiet uppdaterade rapporten Åtgärder för en förbättrad inre marknad som presenterades vid seminariet Vilket EU vill vi ha? i samarrangemang med Ratio och Utrikespolitiska institutet, samt vid seminariet Industrins internationalisering, arrangerat av Industrirådet och Näringsdepartementet. 10 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Personrörlighet Rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare publicerades och följdes upp av den engelska, omarbetade versionen Moving to Sweden - Obstacles to the Free Movement of EU Citizens. I den här rapporten belyser vi förutsättningarna för EU-medborgare från andra länder som vill bosätta sig i Sverige. Den svårighet som flest intervjuade lyfte fram var problemen för EU-medborgare att folkbokföra sig och därmed få ett svenskt personnummer. Detta gör att det blir svårt att få tillgång till dels betald sjukvård, dels många andra tjänster och funktioner i samhället. Rapporten presenterades vid ett dialogmöte med myndigheter som möter EU-medborgare som kommer till Sverige samt vid ett seminarium på Regeringskansliet där alla berörda departement deltog. Därefter har ytterligare ett dialogmöte mellan myndigheter hållits och en arbetsgrupp startade inom regeringskansliet på grund av kollegiets utredning. Rapporten presenterades vidare vid ett publikt seminarium där vi även kopplade frågan till företagens behov genom ett företagsexempel och en presentation av vår rapport Making Trade Happen. Rapporten fick uppmärksamhet i media och vi blev ombedda att presentera den i flera andra sammanhang, bl.a. till ledamöter från Riksdagens finansutskott, vid Europadagen, vid en konferens om EU-migranter anordnat av Crossroads samt vid ett europeiskt nätverksmöte där alla Solvitfunktioner deltog. Kommerskollegiums analys- och informationsinsatser riktade till ansvariga myndigheter om personnummerproblematiken har resulterat i konkreta förbättringar för vissa grupper av EU-medborgare i Sverige. Ett exempel är EU-doktorander som numera lättare kan få ett personnummer. En annan grupp som vi har hjälpt är EU-medborgare som vill anmäla sig till SFI-undervisning men saknar personnummer. Flera kommuner som krävde ett personnummer ändrade sina krav efter att Solvitfunktionen vid Kommerskollegium ifrågasatte om kraven var förenliga med EU-rätten. E-handel Enligt regleringsbrevet ska Kommerskollegium uppdatera redan genomförda kartläggningar av e-handelshinder, både på den inre marknaden och utanför EU. En uppdatering av kollegiets kartläggning av handelshinder på den digitala inre marknaden påbörjades under året, men har inte slutförts. Utredningen kommer att färdigställas under första hälften av 2015. Under 2014 rapporterade vi löpande till Regeringskansliet om nya handelshinder, bidrog till regeringens Frontrunners e-handelsinitiativ samt medverkade vid svensk-holländska konferensen Future of Cross-border e-commerce där vi presenterade delar av utredningen. Utstationering Under 2014, i linje med tidigare år, har företagare och europeiska ambassader uppmärksammat kollegiet på att den svenska tillämpningen av utstationeringsdirektivet är problematisk. Det handlar om specifika frågor rörande tillämpningen av anmälningsplikten för utstationerad personal: in- 11 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 formation till utländska företagare, tolkningssvårigheter och företagshemligheter. Under 2014 fördjupade kollegiet den analys om anmälningsplikten som vi genomförde 2013 och förde en dialog med Arbetsmiljöverket i frågan. Kollegiet deltog vidare i referensgruppen till utredningen om genomförande av tillämpningsdirektivet. Tjänstedirektivet Vi uppdaterade vår vägledning Tjänstedirektivet – så påverkas myndigheter och kommuner som är ett stöd för myndigheter, länsstyrelser och kommuner när de exempelvis ska bevilja tillstånd eller utöva tillsyn över tjänsteverksamhet. Fri rörighet för varor För att skapa en överblick över gällande procedurer och verktyg kopplade till det EU-rättsliga regelverket för varor har kollegiet under 2014 publicerat en guide Fri rörlighet för varor inom EU- regler, begrepp och procedurer. Guiden fungerar som en fördjupning till Kommerskollegiums Inremarknadsguide för myndigheter, som övergripande går igenom EU-rätt med speciell bäring på myndigheters arbete. Kommerskollegium har under 2014 deltagit som expertmyndighet i Marknadskontrollrådet vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och där informerat om internationellt regulativt samarbete, frihandelsförhandlingar samt pågående inre marknadsarbete vid Kommerskollegium. Tekniska regler För att utbyta information och samla in synpunkter inom tekniska regelområdet träffar kollegiet andra berörda intressenter i Forum för Tekniska Regler (FTR, f d Kontaktgruppen för tekniska regler och handelshinder). Syftet med gruppen är att informera och samråda om utvecklingen i EU och globalt inom det tekniska regelområdet, d.v.s. tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse. Under 2014 anordnades två möten som behandlade t.ex. aktuellt föreskrifts- och regelarbete, regulativa frågor och handelshinder i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment PartnershipTTIP), Sveriges nya standardiseringsstrategi, regelbevakning inom näringslivet och arbetet i WTO:s kommitté om tekniska handelshinder (TBTkommittén). EU:s standardiseringspolitik Kommerskollegium samarbetar med svenska intressenter för att följa utvecklingen av EU:s standardiseringspolitik och hålla Regeringen underrättad om viktiga skeenden och utvecklingstendenser inom standardiseringen som är av betydelse för svensk ekonomi. 2014 tillkom ett uppdrag att redovisa vilka aktörer som särskilt berörs på nationell nivå. Med utgångspunkt i kommissionens årliga arbetsprogram över strategiska prioriteringar 12 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 för den europeiska standardiseringen matchade kollegiet förslagen med svenska aktörer, i detta fall myndigheter. Kollegiet har kontinuerligt bidragit med information och synpunkter inför och deltagit i de möten som ägt rum med den kommitté som upprättats under EU:s standardiseringsförordning 1025/2012. Kollegiet har under året tagit fram ett faktablad om standarder samt har därutöver besvarat frågor angående standardisering. Immaterialrätt Kollegiet har deltagit i Justitiedepartementets referensgrupp för varumärkesöversynen inom EU. Speciellt fokus har varit att följa frågan om möjligheterna att med hänvisning till varumärkesrätten stoppa varor i transit. Flera remisser med immaterialrättslig koppling har besvarats utifrån ett handelsperspektiv. Kollegiet har också inom ramen för 98/34-proceduren gett underlag till Regeringskansliet när det gäller andra EU-medlemsstaters förslag om standardiserade tobaksförpackningar. Offentlig upphandling Kollegiets arbete under 2014 har fokuserat på det nyligen antagna regelverket för offentlig upphandling inom EU. Kollegiet har bland annat deltagit i Socialdepartementets referensgrupp för genomförande av de nya direktiven i svensk rätt och där framfört handelsaspekter på regelverket. Kollegiet har även besvarat ett antal remisser, exempelvis om genomförandet i svensk lag. Kostnaderna för kollegiets arbete med analyser och utredningar inom inremarknadsområdet uppgick till 8,5 mkr vilket är en minskning med 0,5 mkr jämfört med föregående år. 4.2 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen Kommerskollegium har i uppdrag att utveckla kontaktpunkterna för tjänster och varor. Kontaktpunkten för tjänster Enligt tjänstedirektivet (2006/123/EG) ska det i varje medlemsstat finnas en eller flera elektroniska kontaktpunkter. Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium samarbetar inom ramen för kontaktpunkten, där myndigheterna ansvarar för olika funktioner. Kollegiet samordnar de tre myndigheternas arbete, bl.a. genom att vara sammankallande till möten med arbetsgrupp och styrgrupp. Arbetsgruppen och styrgruppen har träffats fyra gånger under 2014. Kommerskollegium svarar för servicefunktionen inom ramen för kontaktpunkten. Den nås via telefon och e-post och har under 2014 besvarat 50 förfrågningar. Drygt 50 procent av frågorna rör reglerna för olika affärsverksamheter, bland annat hur man praktiskt ska gå till väga för att starta ett företag. Nästan hälften av frågorna avser tjänstedirektivet i sig, vilket är en klar uppgång jämfört med tidigare år. Förfrågningarna till servicefunkt- 13 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 ionen har dock totalt sett minskat något i förhållande till 2013, då 55 förfrågningar inkom. Tabell 5: Kontaktpunkten för tjänster - servicefunktionen År 2014 2013 2012 50 55 76 Antal inkomna frågor På EU-nivå leder kommissionen arbetet med att utveckla, förbättra och utvärdera kontaktpunkterna inom ramen för det s.k. EUGO-nätverket. Kommerskollegium har deltagit i två nätverksmöten i Bryssel under 2014. Vad gäller medlemsstaternas arbete med kontaktpunkterna är alltjämt den största kvarvarande utmaningen att lösa problematiken kring erkännande av andra medlemsländers e-signaturer och e-legitimationer. För svensk del krävs det fortfarande arbete för att uppfylla direktivets krav i denna del. Arbete pågår särskilt i den tekniska arbetsgruppen för e-procedurer som leds av kommissionen. Under året gjorde kollegiet en analys av webbplatsen www.verksamt.se och de krav som ställs på kontaktpunkten för tjänster enligt EU-rätten och enligt svensk rätt. Analysens syfte var att skapa ett arbetsunderlag för det fortsatta arbetet med att utveckla kontaktpunkten. Kontaktpunkten för varor – varuförordningen 764/2008 Kollegiet är sedan 2009 nationell kontaktpunkt för varor enligt EUförordning 764/2008, artikel 10 (varuförordningen). Via kontaktpunkten kan företag och myndigheter få information om regler som gäller i Sverige för en viss produkt. Vidare informeras om principen om ömsesidigt erkännande och hur svenska myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om regler avseende en specifik produkt i en annan medlemsstat, hänvisas frågan vidare till kontaktpunkten i den berörda medlemsstaten. Under 2014 fortsatte antalet frågor till kontaktpunkten för varor att öka. Vår bedömning är att ökningen delvis beror på att vi har genomfört ett antal informationsinsatser, främst riktade mot företag.1 Tabell 6: Kontaktpunkten för varor År 2014 2013 2012 93 83 75 Antal inkomna frågor Likt tidigare år kommer de flesta av frågorna från utländska företag som önskar sälja sina produkter i Sverige, samt svenska företag som vill föra in varor till Sverige. Frågorna rör oftast huruvida Sverige har nationella krav utöver EU-kraven för den aktuella produkten samt vilken typ av märkning som krävs. Kontaktpunkten för varor i Danmark har även förmedlat ett 1 Se mer i avsnitt 4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd. 14 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 antal frågor från danska företag som är intresserade av försäljning i Sverige. Ett fåtal frågor ställdes av svenska företag om regler i annat EU-land. Ett litet antal av frågorna har kommit från europeiska studenter som undrat över principen om ömsesidigt erkännande. Kontaktpunkten har även besvarat Kommissionens utvärdering om principen om ömsesidigt erkännande och dess tillämpning, samt informerat allmänheten via Kommerskollegiums webbplats om motsvarande undersökning riktad till företag. Vidare har kontaktpunkten för varor bistått regeringskansliet med underlag till kommittén för ömsesidigt erkännandes sjätte möte i Bryssel. Östersjöstrategin Kollegiet har i uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Det handlar om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för varor och tjänster enligt tjänstedirektivet och varuförordningen, liksom Solvitnätverket. Under 2014 arrangerade kollegiet ett möte i Stockholm, i vilket Danmark, Lettland, Litauen, Norge och Polen deltog. Under 2014 uppgick kostnaderna för kollegiets arbete med kontaktpunkterna till ca 4,6 mkr jämfört med 4,8 mkr föregående år. 4.3 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Kommissionen har i samarbete med medlemsländerna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan myndigheter (IMI). IMI ger myndigheter och kommuner i EU-länderna möjlighet att samarbeta mer effektivt i sin löpande verksamhet. Kommerskollegium är nationell samordnare för myndighetssamarbetet enligt de rättsakter som omfattas av IMI. Samordningsfunktionen handlar främst om att registrera och utbilda svenska myndigheter och kommuner i systemet, liksom att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra EU-myndigheter får svar på sina frågor i tid. Kollegiet fungerar här som kontakten mellan svenska myndigheter och kommissionen. Under 2014 deltog kollegiet i två IMAC-IMI working group möten i Bryssel. Totalt har kollegiet registrerat 46 myndigheter i systemet. Av dessa är 11 kommuner och tre är länsstyrelser. Kostnaderna för kollegiets insatser inom detta område uppgick till ca 0,4 mkr vilket är en minskning med 0,5 mkr jämfört med föregående år. Anledningen är att arbetet med IMI löpte rutinmässigt och smidigt under året där flertalet av ärendena hanterades av ett fåtal myndigheter som var väl insatta i systemet. 15 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kommerskollegium ska enligt instruktionen informera andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. Kommunikationen är ett medel i uppdraget att verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Vidare ska Kommerskollegium rapportera om insatser, inklusive informationsinsatser, och deras resultat avseende kontaktpunkterna för tjänster och varor samt kontaktpunkternas funktion. Redovisningen beträffande förordning 764/2008 sker under 4.5.3. Kommunikationsarbetet presenteras mer utförligt i en särskild årsrapport. Vi arbetar med olika mål och strategier för våra olika målgrupper; statliga myndigheter och kommuner, näringsliv och EU-medborgare. Kommunikationsinsatser och stöd riktade mot statliga myndigheter och kommuner Målet för vår kommunikationsverksamhet för statliga myndigheter och kommuner är en ökad medvetenhet hos tjänstemän om när EU-rätten blir aktuell i deras verksamhet och hur de ska tillämpa EU-rätten på rätt sätt. Med anledning av slutsatserna i rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare tog kollegiet initiativ till en dialog, myndigheter emellan, om hur den fria rörligheten fungerar i Sverige och hur myndigheterna kommunicerar med EU-medborgare som kommer hit. Gruppen sammankallades två gånger under året. Arbetsförmedlingen (Eures), Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Socialstyrelsen, Svenska Institutet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Universitets- och högskolerådet ingår i gruppen. Kollegiet publicerade en guide som ska ge en överblick över regler, procedurer och verktyg kopplade till det EU-rättsliga regelverket för varor: Fri rörlighet för varor inom EU – regler, begrepp och procedurer. Kommerskollegium ger fortlöpande EU-rättsligt stöd till svenska myndigheter och kommuner som efterfrågar det. Inte minst görs detta i samband med att vi yttrar oss över remisser. Vi arbetar också med att göra vår EUhelpdesk, där tjänstemän och handläggare kan få hjälp med EU-rättsliga frågor, mer känd. Uppskattningsvis har vi träffat över 300 tjänstemän från ett 30-tal myndigheter (och organisationer med personrörlighetsverksamhet) vid ett 15-tal tillfällen. Vi har talat om 98/34, fri varurörlighetsregler, varuförordningen, tjänstedirektivet, Solvit och webbplatsen Ditt Europa. Ytterligare exempel på myndighetsinsats var när Kommerskollegium medverkade som talare i Tillväxtverkets Påbyggnadsutbildning om konsekvensutredning – överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU för myndigheter som arbetar med författningar. 24 personer från 15 myndigheter var anmälda till utbildningen. 16 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Kommunikationsinsatser och stöd riktade till näringslivet Målet för vår kommunikationsverksamhet för näringslivet är att företag i ökad utsträckning blir medvetna om sina rättigheter på EU:s inre marknad och vilka nätverk för information och problemlösning som finns när det gäller den fria rörligheten. Vid mässan Eget Företag, den 2-4 oktober på Stockholmsmässan, medverkade Kommerskollegium i en monter med flera andra myndigheter. Vi genomförde tre egna seminarier och medverkade i två seminarier tillsammans med Tillväxtverket, Enterprise Europe Network, Business Sweden, Almi och Vinnova. Upp emot 8 000 besökare kom under mässans tre dagar. Vi hade personliga kontakter med nära 250 personer i montern. Till våra egna seminarier kom ett 60-tal personer. Kontaktpunkten för varor fick ett flertal ärenden med anledning av mässan. Kommerskollegium bjöd in personal vid EU/EES-ambassader i Stockholm samt andra företagsfrämjade organisationer till det årliga seminariet European Business Exporting to Sweden. Vi medverkade vidare i Business Swedens/handelsministerns två evenemang Exportbuss Norr och berättade om vilken hjälp företag kan få från kollegiet. Vi pratade med sammantaget 90 företag under resorna. För att nå fler små och medelstora företag annonserade kollegiet under året i Dagens Industri, flygplats- och tågmagasin samt flera företagsmagasin. Vi annonserade via Google, med så kallade Google Adwords, för att kunna utvärdera annonsering i print jämfört med digitalt framöver. Kommunikationsinsatser och stöd riktade till EU-medborgare Målet för vår kommunikationsverksamhet för EU-medborgare är att de i ökad utsträckning blir medvetna om sina rättigheter på EU:s inre marknad och om vilka nätverk för information och problemlösning som finns när det gäller den fria rörligheten. Rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare publicerades 2014 och följdes upp av den engelska, omarbetade versionen Moving to Sweden - Obstacles to the Free Movement of EU Citizens. Kollegiet presenterade rapporten vid ett seminarium öppet för allmänhet och media. 44 personer kom. Under året byggde vi ut vår webb med sidor om personrörlighet, på både svenska och engelska och försåg Svenska Institutets webbplats Working in Sweden och Business Region Stockholms webbplats Moving to Stockholm med förslag till kompletteringar när det gäller regelverket och EUmedborgarens rättigheter som avser fri rörlighet. Kostnader för kollegiets arbete med kommunikationsinsatser inom inremarknadsområdet uppgick till ca 3,1mkr vilket är en minskning med 0,1 mkr jämfört med föregående år. 17 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 4.5 Handelshinder och fri rörlighet inom EU 4.5.1 Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna och arbetet inom 98/34 och WTO/TBT Anmälningsproceduren enligt direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet) samt WTO:s TBT-avtal2 gör det möjligt för de deltagande länderna samt kommissionen att granska nationella förslag till tekniska föreskrifter och aktivt avvärja handelshinder. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter och regeringen att bedöma om deras författningsförslag bör anmälas till kommissionen eller WTO:s sekretariat. Kommerskollegium handlägger även svenska myndigheters anmälningar, samt deltar – tillsammans med Utrikesdepartementet – på de två årliga kommittémöten som är anslutna till anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet. Det är främst i samband med remissrundan som Kommerskollegium bedömer om myndigheter eller regeringen bör anmäla författningsförslag. Under 2014 besvarade kollegiet 195 remissärenden. Av dessa bedömde vi att 45 författningsförslag omfattades av anmälningsskyldigheten och att 116 förslag inte behövde anmälas. I 34 fall gjorde kollegiet ingen bedömning av anmälningsskyldighet eftersom det inte var relevant för den föreslagna författningsändringen eller därför att remissen i fråga inte innehöll några författningsförslag. Det totala antalet anmälda föreskriftsförslag inom anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet har minskat under 2014 jämfört med 2013. För svensk del ökade dock antalet anmälningar och kollegiet anmälde 38 svenska författningsförslag till kommissionen enligt anmälningsdirektivet.3 Av de 38 förslagen anmälde kollegiet även 2 förslag till WTO:s sekretariat, enligt TBT-avtalet. Tabell 7: Anmälningar, enligt anmälningsdirektivet, av förslag till tekniska föreskrifter År Svenska anmälningar enl. direktiv 98/34/EG Svenska anmälningar enligt WTO:s TBT-avtal 2014 2013 2012 38 33 40 2 5 4 Att notera i förhållande till antalet reaktioner är en kraftig minskning av detaljerade utlåtanden från kommissionen, något som inte Kommerskollegium kan påverka. Under 2013 lämnade kommissionen 92 detaljerade utlåtanden att jämföra med 64 under 2014. 2 Agreement on Technical Barriers to Trade (1995). De produktsektorer inom vilka flest förslag anmäldes var transport (9 förslag), byggprodukter (8 förslag) samt jordbruk, fiske och livsmedel (7 förslag). 3 18 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Tabell 8: Reaktioner på förslag som anmälts enligt anmälningsdirektivet* 2014 DU 2014 K 2013 DU 2013 K 2012 DU 2012 K Svenska reaktioner på utländska förslag 0 3 0 1 0 1 Reaktioner på svenska förslag 0 10 2 8 4 12 Reaktioner från kommissionen på svenska förslag 0 6 1 4 1 9 År (DU: Detaljerade utlåtanden) (K: Kommentarer) * Statistiken avser antalet förslag som fått reaktioner, inte det sammanlagda antalet reaktioner. Observera att statistiken inte är representativ för samtliga anmälningsärenden från 2014, eftersom det är möjligt att fler reaktioner kommer in fram tom. 31 mars 2015. Under 2014 genomförde kollegiet sju informationsinsatser som helt eller delvis berörde anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet. Informationsinsatserna genomfördes vid Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Folkhälsomyndigheten, Transportstyrelsen, Regeringskansliet, Jordbruksverket, Tillväxtverket samt vid kollegiet med representanter från ambassader inom EU/EES-området. Kollegiet har även under året haft kontakt med den danska myndigheten Erhvervsstyrelsen och informerat om hur Kommerskollegium arbetar med bevakning och vidarebefordran av utländska anmälningar. Kollegiet har fortsatt att aktivt bevaka utländska anmälningar och skickat information om principiellt intressanta anmälningar till berörda myndigheter. Under 2014 gjorde kollegiet 120 utskick med information om anmälningsärenden från andra medlemsländer. Av dessa skickades tio anmälningsärenden på remiss till myndigheter, branschorganisationer och andra intressenter. Syftet med dessa utskick var för att kollegiet skulle agera proaktivt när vi identifierade förslag till tekniska föreskrifter som vi trodde skulle kunna skapa handelshinder. Genom att aktivt begära in synpunkter från myndigheter, branschorganisationer och andra intressenter kunde kollegiet ta fram beslutsunderlag för regeringen, som sedan hade att besluta om Sverige borde reagera på andra medlemsländers anmälda förslag. Av de tio ärenden som kollegiet skickade ut är två ärenden fortfarande ute på remiss. I två ärenden kommenterade regeringen anmälda förslag från andra medlemsländer och två ärenden har genererat medial uppmärksamhet. Utöver de tio ärenden som nämnts ovan har kollegiet tagit emot synpunkter, från ett svenskt företag, om handelshinder orsakade av ett utländskt föreskriftsförslag. Synpunkterna ledde till att kollegiet tog fram beslutsunderlag till regeringen, som valde att kommentera det utländska förslaget. 19 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 En särskild årsrapport om arbete med anmälningar enligt direktiv 98/34/EG under 2013 togs fram i början av 2014. Mer detaljerad information om arbete med anmälningar under 2014 presenteras i en särskild årsrapport. 4.5.2 Arbete med anmälningar enligt tjänstedirektivet Sedan ikraftträdandet av förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden i december 2009 har Kommerskollegium uppdraget att anmäla förslag till nya och ändrade författningar med krav på tjänsteverksamhet till kommissionen. Kommissionen ska i sin tur delge dem till övriga länder i EU/EES. Sedan hösten 2013 sker anmälningarna via IMI-systemet. Av de svenska författningsförslag som remitterats till kollegiet har 112 genomgått en särskild bedömning utifrån tjänstedirektivet. Naturvårdsverket, Transportstyrelsen, Läkemedelsverket och Jordbruksverket är de myndigheter som remitterat flest föreskriftsförslag. Kollegiet har i samtliga fall gjort en bedömning av huruvida anmälningsplikt enligt tjänstedirektivet föreligger. Sverige har, genom kollegiet, gjort 55 anmälningar enligt tjänstedirektivet under 2014. Sverige har gjort näst flest anmälningar av samtliga medlemsstater. Totalt har 208 anmälningar gjorts av EU:s medlemsstater under 2014.De flesta medlemsländer har gjort mycket få anmälningar. Antalet anmälningar som, via Kommerskollegium, har skickats in till kommissionen har ökat markant. Det höga antalet anmälningar kan tolkas som att myndigheterna har en större medvetenhet om tjänstedirektivet. Kontakter som kollegiet haft med berörda myndigheter indikerar också detta. T.ex. har Jordbruksverket, efter en av våra utbildningsinsatser under 2014, arbetat med en intern vägledning om hur direktivet ska tillämpas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under året börjat anmäla föreskrifter utanför remissförfarandet och Naturvårdsverket har inkommit med principiella frågor om direktivets tillämpningsområde. Tabell 9: Svenska anmälningar enligt tjänstedirektivet 2006/123/EG År Antal 2014 2013 2012 55 21 16 Kostnaderna för kollegiets arbete med anmälningsprocedurerna, enligt avsnitt 4.5.1 och 4.5.2 ovan, uppgick till knappt 3,1 mkr vilket är en liten ökning jämfört med 2013. 20 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 4.5.3 Arbete med EU:s varuförordning 764/2008/EG4 EU:s varuförordning och den svenska marknadskontrollförordningen5 gäller för myndighetsbeslut som hindrar försäljning av varor som lagligen säljs i andra EU-länder och som inte omfattas av harmoniserad EUlagstiftning. Kommerskollegium har till uppgift att ta emot beslut som svenska myndigheter fattar mot ekonomiska aktörer och anmäla dem till kommissionen. Kommerskollegium har bevakat och lämnat synpunkter på kommissionens meddelande om översynen av varuregelverket. Kollegiet har under 2014 fortsatt att informera om tillämpningen av varuförordningen och sprida det vägledningsdokument kollegiet har tagit fram. Presentationer hölls för Transportstyrelsen, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket. Tillämpningen av varuförordningen i Sverige och andra EU-länder har även diskuterats med experter från andra EU-medlemsländer i samband med kollegiets Östersjömöte. Vid sammanställningen av årsrapporten om tillämpning av varuförordningen har kollegiet skickat en remiss till berörda myndigheter och bett dem att skicka en underremiss till kommunerna. Detta var ett sätt att nå ut till kommunerna och påminna dem om skyldigheten att tillämpa varuförordningens förfarande. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten skickade en sådan underremiss vilket resulterade att Kungsbacka, Karlskrona och Göteborgs kommun hörde av sig till Kommerskollegium för att få information om EU:s varuförordning. Kollegiet har löpande informerat myndigheter och kommuner om aktuella frågor kring varuförordningen. Kollegiet har också gjort en internutredning om gränsdragningen mellan varuförordningen och produktsäkerhetsdirektivet. Där undersöktes tilllämpning av varuförordning på produkter som tillverkas för yrkesmässig användning. Efter avstämning med kommissionen kring dessa tillämpningsfrågor gjorde kollegiet två utredningar om stegar och ställningar samt laserpekare som skickades till Arbetsmiljöverket respektive Strålsäkerhetsmyndigheten. Därutöver har kollegiet haft kontakt med ett antal myndigheter, skogsbranschen samt deltagit i externa nätverks- och referensgruppsmöten. 4.5.4 Solvitnätverkets arbete Kommerskollegium inrymmer Sveriges Solvitfunktion och tar därmed emot och hanterar klagomål om hinder mot den fria rörligheten som företag och privatpersoner stött på i fall där myndigheter inte tillämpar EUrätten korrekt. Solvit drivs i kommissionens regi. Arbetet handlar om att på 4 Kostnaderna för insatserna under denna punkt ingår i redovisade kostnader under punkt 4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd. 5 Förordning (2014:1039) om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn samt Lag (2014:140) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter om marknadskontroll av varor och annan närliggande tillsyn. 21 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 informell väg och i dialog med berörda myndigheter försöka komma till rätta med de hinder som klagomålen handlar om. Under 2014 hanterade Solvitnätverket i stort (dvs. på EU/EES-nivå) sammanlagt 2 368 ärenden, vilket kan jämföras med 1 427 ärenden 2013 och 1 253 ärenden 2012. Antalet ärenden i EU/EES totalt har alltså ökat drastiskt det senaste året jämfört med de två föregående. Den största andelen ärenden handlade om socialförsäkring följt av ärenden om erkännande av yrkeskvalifikationer och ärenden om uppehållsrätt. Sammanlagt rörde 88 % av ärendena personrörlighet. Tabell 10: Inkomna avslutade hinderärenden för Solvit Sverige* År 2014 2013 2012 17 (28) 27 (23) 28 (33) Tjänster 4 (6) 10 (9) 19 (18) Kapital 7 (7) 13 (13) 8 (9) Personer 171 (173) 146 (147) 103 (97) Total 199 (214) 196 (192) 158 (157) 98 71 70 Varor Solvitdatabasen *Antalet avslutade ärenden anges i tabellen inom parentes Till Sovit Sverige, som inryms inom Kommerskollegium, inkom 199 ärenden under 2014. 98 av dessa handlades i samarbete med Solvitcenter i andra EU-medlemsländer inom ramen för kommissionens gemensamma databas. Övriga ärenden hanterades som hinderärenden av Solvit Sverige utan att något specifikt ursprungsland för problemet kunnat identifieras. 114 av de 199 ärendena rörde problem som uppstått i Sverige och övriga 85 ärenden problem som uppstått i andra länder. Även för svensk del är det personrörlighetsärenden som dominerar. När det gäller andelen lösta ärenden påverkades Solvit Sverige 2014 precis som tidigare år av det stora antalet ärenden angående svårigheten att få personnummer. Antalet inkomna ärenden till Solvit Sverige 2014 är i stort sett detsamma som för 2013. Vid denna jämförelse ska dock noteras att en förändring i registreringsrutinerna skett under 2014 på så sätt att inkomna förfrågningar som hänvisats vidare inte längre registreras. Det totala antalet ärenden, som är i stort sett detsamma som föregående år, kan därmed sägas representera en större arbetsinsats än 2013 års siffra. Under 2014 har Solvit Sverige deltagit i tre så kallade workshops. Dessa hölls i Bryssel, Krakow samt i Bukarest. En särskild årsrapport om Solvitarbetet under 2013 togs fram i början av 2014. Mer detaljerad information om Solvitarbetet under 2014 presenteras i en särskild årsrapport. Kostnaderna för kollegiets Solvitarbete uppgick till ca 4,5 mkr vilket är en minskning med 0,2 mkr jämfört med 2013. 22 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 4.6 Förlikningsorganet Den 1 mars 2014 blev Kommerskollegium förlikningsorgan enligt lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem. EU har utarbetat ett system i syfte att skapa en gemensam marknad för betalning av samtliga vägavgifter inom EU genom en enda fordonsutrustning och ett enda avtal. Det europeiska systemet för elektroniska vägtullar refereras till som EETS (European Electronic Toll Service). I Sverige förmedlas betalningen via ett företag till Trafikverket som är avgiftsupptagare. Kollegiet kan utses som medlare i de fall avgiftsupptagare och betalningsförmedlaren inte kommer överens om avtalsvillkoren. Kollegiet informerade 2014 berörda parter om vad som ska omfattas av en begäran om medling och vart de kan vända sig vid en eventuell tvist via kollegiets webbplats. Det har inte inkommit någon begäran om medling till kollegiet under 2014. Kostnaderna för kollegiets arbete med förlikningsorganet uppgick till knappt 0,3 mkr. 4.7 Remissvar Tabell 11: Remissvar – antal och tid År 2014 2013 2012 Antal Tid Antal Tid Antal Tid Svar på remisser från Regeringskansliet 87 1704 114 2502 83 1973 Svar på remisser från myndigheter 108 2370 99 1914 79 1360 Totalt 195 4074 213 4416 162 3333 Tabellen ovan avser Kommerskollegiums samlade antal svar på remisser. Som framgår har antalet svar på remisser från myndigheter ökat jämfört med 2013 och 2012. Ökningen beror på att myndigheter vänder sig till kollegiet i större omfattning, vilket vi tolkar som en större medvetenhet om anmälningsprocedurer. Genom remissvar verkar Kommerskollegium för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Vi framför även synpunkter ur ett handelspolitiskt perspektiv när det är tillämpligt. Eftersom inremarknadsdimensionen är en del av samtliga remissvar, även om andra handelsaspekter även kan lyftas in, redovisar vi myndighetens samtliga remissvar samlat ovan. 23 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Ett remissvar som särskilt kan lyftas fram är att kollegiets synpunkt att även utbildningar från andra EU/EES-länder ska kunna accepteras för inspektörer, vilket också beaktats i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förslag till föreskrifter om transport av farligt gods. Vårt remissvar ”Yttrande över utkast till lagrådsremiss Ökade möjligheter att resa inom EU utan pass” har bidragit till propositionen ”Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort”, som läggs fram i mars 2015. Kostnaderna för kollegiets arbete med remissvar uppgick till 4,3 mkr vilket är en minskning med 0,4 mkr jämfört med föregående år. 4.8 Kostnader – En väl fungerande inre marknad De totala kostnaderna för kollegiets insatser inom området den inre marknaden uppgick till 28,8 mkr vilket är en minskning med 1,5 mkr jämfört med 2013. I tabellen nedan finns de totala kostnaderna specificerade per insatsområde. Tabell 12: Kostnader, En väl fungerande inre marknad År 2014 2013 2012 mkr mkr mkr 28,8 30,3 29,5 Analyser och utredningar 8,5 9,0 9,7 Kontaktpunkter för varor och tjänster 4,6 4,8 3,7 Internal Market Information system (IMI) 0,4 0,9 1,2 Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd 3,1 3,2 3,8 Anmälningsprocedurerna 3,1 3,0 3,5 Solvit 4,5 4,7 4,4 Förlikningsorgan 0,3 Svar på remisser från Regeringskansliet 1,9 2,7 1,9 Svar på remisser från myndigheter 2,4 2,0 1,3 Totala kostnader Varav: 24 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 5 EU:s externa handelspolitik Inom området EU:s externa handelspolitik ska kollegiet särskilt verka för en handelspolitik som bygger på frihandel och att det multilaterala handelssystemet är öppet och starkt. Vi ska följa och analysera EU:s handelspolitik, utvecklingen i WTO inklusive i pågående förhandlingar, samt bilaterala och regionala handels- och partnerskapsavtal liksom EU:s övriga handelsförbindelser, inklusive autonoma handelsarrangemang, internationella investeringsavtal och ekonomiska samarbetsavtal. Vi ska värna om att Sverige och EU följer internationella handelspolitiska åtaganden. Tabell 13: Publikationer, möten, seminarier, m.m. År 2014* Antal framtagna publikationer 4 Antal internationella möten som kollegiet deltagit i 89 varav EU 67 WTO 13 OECD 7 FN 2 Antalet seminarier/konferenser/utbildningar som kollegiet hållit i eller framträtt vid 23 varav i Sverige 19 utanför Sverige 4 *Jämförelsetal saknas för 2013 och 2012 Som framgår av tabellen ovan var kollegiets mötesverksamhet avseende EU:s externa handelspolitik under året koncentrerad till Bryssel. Dock har kollegiet täckt sammanlagt 22 möten i WTO, OECD och FN under 2014. Kollegiet har under året arrangerat och medverkat i fler nationella seminarier och konferenser än internationella. 5.1 Analyser/utredningar - EUs externa handelspolitik Tabell 14: Expedierade utredningar, yttranden och brev År 2014 Utredningar/yttranden/brev varav om frihandelsavtal 2013 2012 Antal Tid Antal Tid Antal Tid 564 27063 618 25980 497 26250 191 9862 167 6712 109 5754 25 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Som framgår av tabellen ovan har antalet expedierade utredningar och yttranden rörande frihandelsavtal under 2014 ökat för tredje året i rad. Siffrorna speglar att det växande antalet pågående och planerade frihandelsförhandlingar mellan EU och tredje land medför allt större arbetsinsatser för kollegiet. Bland dessa förhandlingar är TTIP den enskilt mest omfattande förhandlingen. Enbart för TTIP har kollegiet lagt ned ca 3 800 timmar under 2014. 5.1.1 Skyddsinstrument Under 2014 har kollegiet fortsatt att bidra till det pågående arbetet med moderniseringen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument. Vi har löpande försett regeringskansliet med underlag och också genomfört kommunikationsinsatser nationellt och internationellt. Kollegiets analysunderlag avseende kommissionens moderniseringsförslag har också efterfrågats av andra länder i EU-kretsen. I januari 2014 arrangerade kollegiet ett seminarium i Stockholm om moderniseringsarbetet. Medverkade gjorde bland andra Christofer Fjellner från Europaparlamentet samt representanter från Svensk Handel.Vid ett seminarium i Portugal i juli 2014, anordnat av Portugals utrikesdepartement, presenterade kollegiet sin syn på skyddsinstrumentet och moderniseringen samt deltog i paneldiskussion. Kollegiet har även hållit presentationer med anledning av moderniseringen för den svenska referensgruppen för konkurrensregler på International Chamber of Commerce, ICC. I samband med Europaparlamentsvalet i maj intervjuades kollegiet angående frågan om tillämpningen av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument i Utbildningsradion. I samband med att kommittologin inom området handelspolitiska skyddsinstrument stegvis implementerats under året, tog kollegiet under hösten fram ett analysunderlag till regeringskansliet som klargör innebörden av nya regler och procedurer. Kollegiet lämnade även löpande underlag till regeringskansliet avseende svenskt ställningstagande i samband med kommissionens förslag om att införa handelspolitiska skyddsinstrument. Under året har kollegiet deltagit i och bidragit till två internationella konferenser rörande olika aspekter av användningen av skyddsåtgärder; dels en konferens i Washington D.C., arrangerad av Columbia University och Johns Hopkins University, vid vilket kollegiet presenterade ett underlag som förtydligar möjligheten att eliminera användningen av handelspolitiska skyddsinstrument i frihandelsavtal, dels en konferens i UNCTAD6 med ett underlagsdokument från kollegiet ”Trade Remedies on Clean Energy”. Under året har även rapporter som kollegiet publicerade under 2013 nått ut och inneburit att kollegiets analyser på området fått internationell spridning. I OECD:s rapport om gröna globala värdekedjor bidrar kollegiet ge- 6 ”Green Economy and Trade. Ad hoc Expert Group 2: Trade Remedies in Green Sectors: the Case of Renewables” 26 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 nom rapporten ”Targeting the Environment” inom kapitlet om handelspolitiska skyddsinstrument. 5.1.2 Handel och hållbarhet Kommerskollegium ska integrera hållbar utveckling i sitt arbete och bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling. Vidare ska vi verka för att generationsmålet för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som Riksdagen fastställt nås och vid behov föreslå utvecklingsåtgärder och rapportera till Naturvårdsverket om miljöarbetet. Miljömålen inom Kommerskollegiums kärnverksamhet Kollegiet har löpande kontakter med myndigheter inom miljömålssystemet och med miljömålsberedningen och medverkar i Naturvårdsverkets samverkansgrupp för fördjupad utvärdering av miljömålen mellan myndigheter i miljömålssystemet. Kollegiet har också deltagit och medverkat med information vid miljömålsdagar i Stockholm i maj 2014. I regleringsbrevet för 2014 finns ett krav på återrapportering av hur myndigheten verkar för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och hur arbetet integreras med genomförandet av myndighetens kärnverksamhet. Under året har en kartläggning gjorts. Arbetet redovisas i korthet nedan. I kärnverksamheten hanterar kollegiet flera regelverk där möjlighet att ta miljöhänsyn finns inskrivet, exempelvis regler för den inre marknaden inom EU, avtal inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och andra internationella avtal såsom olika frihandelsavtal. Genom att analysera och ge information kan kollegiet tydliggöra de möjligheter som finns att vidta miljöskyddsåtgärder som inte står i strid med olika handelsrättsliga regler. Under 2014 har sådan analys och information bland annat framkommit i remissvar, på seminarier som kollegiet anordnat eller medverkat i, i analyser inför och deltagande i internationella förhandlingar samt i utredningsarbetet. Genom dessa åtgärder har miljömålen integrerats i kärnverksamheten. Följande insatser bedömer myndigheten haft närmast koppling till främjande av miljömålen under 2014. Kollegiet har tagit fram underlag till och tillsammans med UD deltagit i EU:s förberedelser inför internationella förhandlingar mellan EU och ett antal andra WTO-medlemmar angående ett frihandelsavtal om liberalisering av handel med miljövaror. Kollegiets utredning av tjänstehandel och miljövaror som undersökte om, och i så fall vilka, tjänster som behöver liberaliseras för att uppnå en effektiv handel med miljövaror och som resulterade i rapporten “Making Green Trade Happen – Environmental Goods and Indispensible Services”. Inom ramen för internationellt kommittéarbete kan särskilt uppmärksammas kollegiets kommentarer i kommissionens antidumpningskommitté, där kollegiet löpande åberopat att miljöintressen ska beaktas, vilket 2014 bland annat berört antidumpnings- och an- 27 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 tisubventionsärenden om solpaneler, solglas, vindkraftsturbiner, bioetanol och biodiesel från bland annat Kina, Malaysia och Argentina. Bland remissvar kan särskilt noteras kollegiets yttrande över den statliga utredningen Nya regler för upphandling som berör ett ökat fokus på miljö-, sociala- och arbetsrättsliga hänsyn inom offentlig upphandling, vilket bland annat analyserar vilken påverkan ett utökat miljöhänsyn i offentlig upphandling kan ha på gränsöverskridande handel. Inom utvecklingssamarbetet har kollegiet bistått Ukraina med att tydliggöra hur deras miljölagstiftning kan anpassas till EU:s lagstiftning på området. Hållbarhet i kollegiets arbete Kollegiets deltagande i internationella fora för handel och miljö Kollegiet har under året deltagit i och lämnat synpunkter till regeringskansliet inför möten i OECD:s särskilda kommitté för handel och miljö, ”OECD Joint Working Party for Trade and Environment”. Kollegiet har även bidragit med underlag och deltagande vid EU:s expertgruppsmöten vad gäller de pågående EGA-förhandlingarna om att liberalisera miljövaror. Hållbar utveckling i regionala handelsförhandlingar Vad gäller hanteringen av hållbar utveckling i regionala handelsförhandlingar har kollegiets fokus legat på TTIP. Kollegiet har även lämnat underlag till regeringskansliet vad gäller hållbar utveckling i det nu färdigförhandlade avtalet mellan EU och Kanada (CETA) samt till förhandlingarna med Vietnam. Kollegiets deltagande i nationella fora för handel och miljö Kommerskollegium leder en referensgrupp för handel och miljö som möts regelbundet. Gruppen är ett forum för berörda departement, myndigheter, näringslivs- och miljöorganisationer samt den akademiska världen för att utbyta information och kunskap. I övrigt har kollegiet deltagit i nätverksbyggande och kunskapsuppbyggande nationellt vad gäller handel och miljöfrågor. Vidare besvarade Kommerskollegium under 2014 ett flertal remisser med koppling till hållbar utveckling. 5.1.3 Utvecklingsperspektivet och Sveriges politik för global utveckling (PGU) Kommerskollegium har i uppdrag att bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU) där målet är att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Kollegiet beaktar när så är lämpligt ett utvecklingsperspektiv i de analyser som myndigheten gör. Det innebär att kollegiet i utredningar och rekommendationer, i den mån det är tillämpligt, för resonemang om effekter för 28 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 utvecklingsländer och/eller fattiga människors perspektiv, samt hur regelverk kan utformas i utvecklingsfrämjande riktning. I kollegiets särskilda PGU-återrapportering för året 2014 ges en samlad bild av de analyser och utredningar under året där utvecklingsperspektivet har varit särskilt framträdande. Exempelvis har särskilda analyser genomförts av Bali-paketets förhandlingstexter gällande handelsprocedurer, jordbruk och de frågor som drivits av de minst utvecklade länderna (MUL) såsom operationalisering av den så kallade tjänstewaivern, ursprungsregler och bomullsfrågan. 5.1.4 Ursprungsregler och handel Som en del av uppföljningen av WTO:s ministerkonferens på Bali i december 2013, gjorde Kommerskollegium under 2014, på uppdrag av Utrikesdepartementet, en analys av överenskommelsen om ursprungsregler. Frihandelsavtalsförhandlingen med Kanada avslutades under 2014 och kollegiet genomförde därför en analys av utfallet avseende ursprungsregler. Parallellt med bilaterala förhandlingar pågick i Bryssel under 2014 två diskussioner av mer EU-intern karaktär. Den ena är framtagandet av en ny gemensam unionstullkodex där kommissionen vill införa bindande listregler för de icke-preferentiella ursprungsreglerna. Kollegiet har under året tagit fram underlag till Utrikesdepartementet i denna fråga. Därutöver har det under året pågått en process att revidera ursprungsreglerna i Pan-EuroMed (PEM), vilket för kollegiets del bland annat inneburit deltagande på och underlag inför expertmöten. Ursprungsregler har en nära koppling till handelspolitiska skyddsinstrument såsom anti-dumpingtullar. I särskilt två fall som gäller cyklar från Kambodja och bioetanol från USA har kollegiet i samarbete med Tullverket och Utrikesdepartementet under året tagit fram synpunkter till kommissionen rörande dessa frågor. Kollegiet representerade regelbundet, tillsammans med Tullverket, Sverige vid ursprungssektionens möte i tullkodexkommittén. Under 2014 deltog kollegiet vid ett expertmöte om revideringen av ursprungsreglerna i PEM och ett mellan Trade Policy Committee och ursprungsexperter från medlemsstaterna angående TTIP. 5.1.5 Immaterialrätt Kommerskollegium tog under 2014 fram analyser och remissvar t.ex. rörande EU:s grönbok om en möjlig utvidgning av skyddet för geografiska beteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter och dess implikationer på EU:s externa handelspolitik. Kollegiet har även deltagit i en paneldebatt om Kinas satsning på patent och innovation, anordnat av en patentbyrå. Kollegiet har under året uppdaterat den studie om e-handelshinder som färdigställdes under 2012 och som handlar om olika typer av problem som företag möter i e-handeln, inklusive immaterialrättsrelaterade problem. 29 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Vidare har kollegiet arbetat med handelshinder med immaterialrättslig koppling i förhållande till tredje land och föreläst om WTO:s regelverk om immaterialrätt TRIPs inom ramen för andra myndigheters biståndsprojekt. 5.1.6 Offentlig upphandling En stor del av kollegiets arbete inom offentlig upphandling under året har fokuserat på EU:s bilaterala och regionala avtal med tredje land (främst TTIP och Japan). Kollegiet har bistått regeringskansliet med underlag inför bilaterala möten (t.ex. blandkommissionsmöten), underlag i förhandlingar om länders anslutning till WTO:s avtal om upphandling (GPA) samt andra typer av förhandlingsunderlag. Kollegiet har även fortsatt att följa och analysera utvecklingen av IPI, EUkommissionens förslag om att begränsa tillträde till EU:s upphandlingsmarknad för tredjelandsleverantörer (”International Procurement Instrument”). Den internationella handelsdimensionen i offentlig upphandling har belysts, speciellt inom ramen för den inre marknaden där nya EUdirektiv antagits. Kollegiet har vidare arbetat med andra typer av upphandlingsrelaterade frågor i förhållande till tredje land. 5.1.7 Tullområdet Bearbetning under tullkontroll Bearbetning under tullkontroll är ett tullförfarande som innebär att varor kan importeras till EU för bearbetning utan tullavgifter eller handelspolitiska åtgärder. Förfarandet ska bidra till att skapa eller upprätthålla en verksamhet utan att motverka väsentliga intressen hos tillverkare inom EU (ekonomiska villkor). Företagen ansöker om tillstånd hos Tullverket men om det krävs en prövning av de ekonomiska villkoren samråder Tullverket med Kommerskollegium. I de fall varorna omfattas av en jordbrukspolitisk åtgärd eller antidumpnings- eller utjämningsåtgärd måste en prövning av de ekonomiska villkoren göras i Tullkodexkommittén. Tre ärenden gällande bearbetning under tullkontroll har inlämnats för behandling under året i Tullkodexkommittén, sektionen för särskilda förfaranden i Bryssel. Ett av dessa inlämnades av kollegiet och gällde bearbetning av bioetanol till bussbränsle. Kommittén godkände ansökan. EU:s nya tullagstiftning Kommerskollegium har analyserat de olika förslag som lagts fram i arbetet i Bryssel med att ta fram nya tillämpningsföreskrifter till unionskodexen. En statlig utredning tillsattes under året för att ta fram en ny svensk tullagstiftning till följd av den nya unionstullkodexen. Från kollegiet deltog en expert i utredningens arbete. 30 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 5.1.8 Jordbruk och SPS-åtgärder Jordbruk Kommerskollegium har under 2014 tagit fram underlag i anslutning till EU:s förhandlingar om frihandelsavtal. Detta har gjorts i nära samarbete med Jordbruksverket och insatserna består i analyser av parternas tullbud eller avtalstexter som rör handeln med jordbruksprodukter. Utgångspunkten i kollegiets underlag är vikten av bättre tillträde till exportmarknader och fördelaktiga importvillkor för råvaror och ingredienser som förädlas vidare. Under året har kollegiet medverkat i ett möte i OECD:s gemensamma arbetsgrupp för jordbruk och handel. Vi har också bidragit med synpunkter till regeringskansliet inför möten i arbetsgruppen vad gäller jordbruksfrågor med koppling till andra handelspolitiska områden. Kommerskollegium har varit remissinstans bland annat till regeringens förslag till nationellt genomförande av gårdsstödet och EU-kommissionens förslag till ny ekologisk förordning. Kollegiet har under året löpande bidragit med synpunkter ur ett handels- och utvecklingsperspektiv i det svenska beredningsarbetet för förslaget. Vi deltog också i ett möte med EU-kommissionen då departement och myndigheter fick möjlighet att framföra synpunkter på handelsdelarna i förslaget. För att få ökad kunskap om företagens erfarenheter av internationell handel och de svårigheter som kan uppstå samt för att göra kollegiet mer synligt som handelsmyndighet, har fyra företagsbesök genomförts i olika delar av värdekedjan på livsmedelsområdet. Informationsinsatser har genomförts under 2014 för att öka kunskapen om den potentiella betydelsen av TTIP för handeln med jordbruksprodukter, dels i ett GMO-nätverk för forskare, organisationer och myndigheter och dels under en utbildningsdag för lantbruksrådgivare organiserad av Hushållningssällskapet i Skaraborg. SPS Kommerskollegium har under året analyserat SPS-frågorna inom WTO, i EU:s handelspolitik, i regionala och bilaterala frihandelsavtal, EU:s regleringsarbete och svenskt regleringsarbete samt myndighetssamverkan på området. Kollegiet har deltagit i de svenska förmötena, och i ett förberedande EU-koordineringsmöte i Bryssel, inför SPS-kommitténs möte i WTO i mars 2014. Inför exempelvis EU-koordineringsmöten har kollegiet skrivit underlag till kommissionen om svenska SPS-relaterade exportproblem. Under året deltog kollegiet i SPS Market Access Working Group-möte i Bryssel mellan kommissionen, medlemsstaterna och livsmedelsindustrin. I mars deltog vi i STDF:s workshop i WTO om förenklade handelsprocedurer på SPS området och i WTO:s workshop om riskanalys på SPSområdet. Kollegiet har lämnat ett underlag om SPS-hinder till Landsbygdsdepartementet inför svenska besök i Kina och Japan under våren. Analys av OIE:s 31 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 riktlinjer för handel och kommissionens kommentarer på dessa har lämnats till Jordbruksverket. Analys av kommissionens förslag till ny en växtskyddsförordning, och de ändringsförslag som inkommit, har lämnats till Landsbygdsdepartementet vid flera tillfällen under året. Tillsammans med Landsbygdsdepartementet, Utrikesdepartementet, Jordbruksverket och Livsmedelsverket har kollegiet samverkat i den s.k. SPS-arbetsgruppen vid tre tillfällen under året. Inför dessa har kollegiet sammanställt en uppdatering av SPS Marknadstillträdeslistan (f.d. Exportproblemlistan). Kollegiet har även deltagit i griskrisinitiativets arbetsgruppsmöten på Landsbygdsdepartementet under våren 2014, då en handlingsplan för att öka svensk grisproduktion togs fram. Den amerikanska myndigheten FDA (Food and Drug Administration) genomförde under hösten 2013 för första gången en ny typ av inspektioner av livsmedelsföretag i Sverige. Kollegiet bedömde att det under 2014 var angeläget att ta del av företagens erfarenheter från dessa inspektioner. Detta för att kunna vidarebefordra eventuella synpunkter till kommissionen som efterlyst exempel på konkreta handelsproblem på SPS-området som skulle kunna lösas inom ramen för TTIP. Kollegiet telefonintervjuade 7 av de 24 inspekterade företagen tillsammans med branschorganisationen Livsmedelsföretagen. Företagens svar sammanställdes i en rapport som skickades till Landsbygdsdepartementet, Utrikesdepartementet, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. En sammanfattning av analysen skickades till kommissionen. 5.1.9 Internationellt regulativt samarbete I Kommerskollegiums uppdrag ingår att främja globalt regulativt samarbete, borttagandet av onödiga tekniska handelshinder (s.k. TBT:s) och att proaktivt begränsa uppkomsten av nya tekniska handelshinder. Kollegiet deltar i aktiviteter som rör tekniska regelfrågor i EU, WTO, FN och i internationellt regulativt och standardiseringspolitiskt arbete i t.ex. bilaterala frihandelsavtal, samt bistår med teknisk expertis till utvecklingsländer. Kollegiet deltar i den kommitté inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) som behandlar tekniska handelshinder. I denna roll representerar kollegiet Sverige och har inflytande på initiativ, upplägg och genomförande av arbetsprogram och verksamheten inom aktuella samarbetsområden. Två möten har under året hållits inom UNECE kring dessa frågor; i Belgrad och Genève. På mötet i Serbien presenterade kollegiet sin analys om regulativa aspekter inom frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA. Kollegiet har under året deltagit i WTO/TBT kommitténs tre ordinarie möten samt speciella temamöten som anordnades i Genève. Kollegiet har deltagit i EU-kommissionens årliga TBT-möte i Bryssel. Vi har tillsammans med regeringskansliet tagit fram förslag om att skapa bättre dialog och transparens mellan medlemsstaterna och kommissionen i TBT-frågor. Kollegiet har också lagt fram ett svenskt bidrag till den pågående sjunde treårsöversynen av TBT-avtalet. 32 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Vad gäller arbetet med Sveriges TBT-åtaganden som WTO-medlem har kollegiet under 2014 svarat på regelfrågor i sin roll som TBT Upplysningscentral (TBT Enquiry Point) och andra enklare regelfrågor. Under 2014 har kommerskollegium analyserat de regulativa frågorna i de pågående frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA. Det underlag som kollegiet tagit fram har presenterats både i Washington DC och i Bryssel för förhandlingsteamen, inklusive de respektive chefsförhandlarna, samt i andra sammanhang såsom på Tulldagarna i Malmö, Göteborg och Stockholm, vid European University Institute i Florence och på nationella möten (Svenska Nätverket för Europarättsforskning, TTIP hearing, SWEPRO) under året. 5.1.10 Handelsprocedurer Under 2014 har kollegiet löpande bevakat och rapporterat om implementeringsprocessen av WTO-avtalet om handelsprocedurer. Under våren genomfördes en analys av ambitionsnivå och utfall av avtalet och ett faktablad på svenska om avtalets innebörd. Hösten 2014 fokuserade vi på det förhandlingsarbete som bedrevs då Indien i juli beslöt att blockera implementeringsprocessen samt konsekvenser av detta. Information om händelseutvecklingen har löpande publicerats på kollegiets webbplats. Förhandlingarna mellan EU och USA, TTIP, har fortgått under 2014. Kollegiet har levererat underlag till regeringskansliet innehållande förslag på frågor att lyfta i handelsproceduravsnittet. Kollegiet har även analyserat textförslag och utfall i CETA-avtalet. Handelsprocedurrådet SWEPRO har hållit tre möten under 2014. Kollegiet tillhandahåller kansli för SWEPRO och har ansvarat för att arrangera dessa möten. Särskild vikt har lagts vid att informera om WTO-avtalet om handelsprocedurförenklingar, frihandelsavtalsförhandlingar i allmänhet och TTIP-förhandlingarna i synnerhet. Vidare har personrörlighetens betydelse för handel och produktion behandlats. Under året har kollegiet deltagit i UN/CEFACT:s arbete med standardisering och harmonisering av handelsprocedurer. Det har handlat om deltagande i en projektgrupp som tagit fram kompletterande riktlinjer till UN/CEFACT:s rekommendation om samarbete med näringslivet och deltagande på strategisk nivå i egenskap av Head of Delegation (HoD) för den svenska delegationen. 5.1.11 Internationella investeringar Kollegiet har under året främst givit stöd till regeringskansliet i det löpande arbetet med analyser av EU:s pågående förhandlingar om investeringsavtal. Under våren låg särskilt fokus på TTIP och CETA. Under hösten ägnades också mycket tid åt investeringsavtalet mellan EU och Kina och till viss del Burma. Kollegiets analyser har använts av regeringskansliet i möten i handelskommittén för tjänster och investeringar, TPCSI. Under året har frågan om tvistlösning i investeringsavtal, ISDS, och TTIP hamnat i fokus såväl i den svenska debatten som i den europeiska. För att 33 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 möta det ökade kunskapsbehovet i denna fråga presenterades under våren 2014 ett grundläggande ”frågor/svar”-underlag. Underlaget länkades på SvDs hemsida. Kollegiet har även besvarat frågor från SVT:s Agenda som sedan publicerades på SVT:s hemsida. Kollegiet har vidare föreläst om TTIP vid ett seminarium anordnat av LO/TCO/SACO där 30 olika fackförbund var representerade. Kollegiet har under året för regeringskansliets räkning deltagit vid ett antal internationella möten om investeringsfrågor, såväl i OECD som i Bryssel. Kollegiet har även deltagit i TPCSI i Bryssel vid två tillfällen, varav ett tekniskt möte. Under året har kollegiet ingått i det nyligen etablerade Nordic Network for Investment Law för informationsutbyte kring internationella investeringsfrågor. I nätverket ingår bland annat representanter från den akademiska världen och experter från samtliga nordiska länder. Ett möte i nätverket ägde rum i Köpenhamn under hösten 2014. 5.1.12 OECD-arbetet Under 2014 har Kommerskollegium, tillsammans med Utrikesdepartementet, sex gånger representerat Sverige i OECD gällande handelsfrågor. I oktober 2014 hölls ett frukostseminarium, arrangerat av Kommerskollegium och den svenska OECD-representationen, i anslutning till mötet i handelskommittén där tre av kollegiets utredningar om handelsutvecklingen presenterades. I anslutning till OECDs Global Forum of Trade deltog kollegiet även i en panel om framtida regleringar av tjänstemarknader. 5.2 Pågående förhandlingsprocesser Tabell 15: Kostnader, pågående förhandlingsprocesser År 2014 2013 2012 mkr mkr mkr Kollegiets totala kostnader 17,3 14,7 11,2 Varav frihandelsavtal, inklusive TTIP 11,0 7,8 5,7 Varav enbart TTIP 4,4 Kommerskollegium har till uppgift att löpande och genom utredningar arbeta med bilaterala och regionala handelsavtal i enlighet med instruktionen. Kollegiets roll är också att informera såväl myndigheter som näringslivet om dessa. Kostnaderna för denna del av kollegiets verksamhet har under 2014, som framgår av tabellen ovan, ökat för tredje året i rad. Ökningen speglar att EU:s handelspolitik övergripande fokuserar alltmer på regionala och bilaterala förhandlingar, men kan också förklaras av att det under året har pågått ett intensivt arbete med de prioriterade pågående förhandlingarna av TTIP. Eftersom vi bedömer att kostnaden för TTIParbetet kommer att vara substantiell även några år framåt i tiden, har vi valt att bryta ut denna kostnad och redovisa den separat. 34 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 5.2.1 WTO Utvecklingen i Världshandelsorganisationen, WTO, har stått i fokus för kollegiet under 2014. Efter framgångarna vid WTO:s nionde ministerkonferens i Bali i december 2013, påbörjades en diskussion om det fortsatta förhandlingsarbetet inom ramen för Doha-rundan. Kollegiet bistod regeringskansliet under 2014 med analyser inför detta uppföljningsarbete genom att ta fram en bedömning av värdet av fortsatta förhandlingar utifrån svenska offensiva intressen. Bedömningen gjordes i ljuset av de bilaterala och regionala frihandelsavtal som EU förhandlar samt de plurilaterala förhandlingar som pågår utanför Doha-rundans ram. När WTO i juli 2014 åter hamnade i en förhandlingskris genom misslyckandet att fatta beslut om implementeringen av handelsproceduravtalet i Bali-överenskommelsen, gjorde kollegiet två analyser till regeringskansliet; den första sammanfattar framträdande tankar och idéer rörande WTO:s framtid och utmaningarna för det multilaterala handelssystemet. Den andra redovisar hur plurilaterala handelsavtal kan konstrueras juridiskt samt analyserar för- och nackdelar med respektive konstruktion. Parallellt med pågående förhandlingar i Doharundan har plurilaterala förhandlingar pågått i Genève under året avseende miljövaror (EGA), Informationsteknikavtalet (ITA) och tjänster (Trade in Services Agreement, TiSA). Kollegiet har löpande bidragit med analyser av svenska intressen i förhandlingarna om liberalisering av tullar på miljövaror. Förhandlingarna om en uppdaterad produktlista i Informationsteknikavtalet återupptogs under hösten 2014 efter suspenderingen i november 2013. Förhandlingarna avbröts dock åter i december 2014 utan att parterna kunde enas. Kollegiet har löpande bistått regeringskansliet med analyser och kommentarer på förslag som gäller en utökad produktlista i avtalet. Vi har även analyserat bland annat svenska intressen i Kinas lista med känsliga produkter. De omfattande TiSA-förhandlingarna fortgår i snabb takt och har under året inneburit mycket löpande analys till regeringskansliet. En annan viktig tjänstefråga under året har varit den så kallade ”waivern” i WTO för de minst utvecklade länderna som Sverige prioriterat. Kollegiet har bland annat analyserat WTO- länders förslag på innehåll i denna och kommissionens reaktion på dessa. Kommerskollegium följer också tvister i WTO av principiell eller faktisk betydelse för Sverige. Kollegiet analyserade därför panelutslaget i Sältvisten i WTO och de som rörde ett undantag i EU:s sälregim för sälprodukter från skyddsjakt som Sverige har utnyttjat. 5.2.2 Regionala och bilaterala avtal En central del i arbetet med frihandelsavtalsförhandlingar är det löpande analysarbete som kollegiet bistår regeringskansliet med i form av granskning av textutkast och bud avseende bland annat tullar, tjänster och offentlig upphandling som ligger till grund för Sveriges förhandlingsposition. Under året har förhandlingarna mellan EU och USA (TTIP) i första hand 35 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 och Japan i andra hand prioriterats i kollegiets arbete. Ett särskilt stort arbete har under året lagts på analys av de regulativa frågorna i TTIP (se ovan under internationellt regulativt samarbete). Under året tog kollegiet också fram underlag inför Sveriges bilaterala handelsmöten med USA, Kina, Japan och Indien. I underlagen redovisades konkreta handelshinder som svenska företag upplever i de aktuella länderna, uppgifter som använts i samband med den bilaterala dialogen. Kommerskollegium har på uppdrag av regeringskansliet gjort en utredning om Turkiet och den tullunion som finns mellan EU och Turkiet. Utredningen beskriver rådande tullunion och belyser på vilka sätt den fungerar otillfredsställande för såväl EU och Turkiet. Kollegiet ger rekommendationer och visar på olika möjligheter att förbättra EU:s och Turkiets handelsrelationer. Kommerskollegium hade under 2014 i uppdrag att vara en central kontaktpunkt gentemot myndigheter, företag och allmänheten när avtal är på plats. Uppgiften slutfördes inte under 2014 utan kommer att slutföras under 2015. Kollegiet har även deltagit i en rad internationella möten på expertnivå om frihandelsavtal och bilaterala/regionala relationer. Informationsinsatser frihandelsavtal Kollegiet har informerat myndigheter, näringsliv och allmänheten om nya frihandelsavtal och frihandelsavtalsförhandlingar i olika fora. Vi har även utformat ett TTIP-faktablad. Av de 24 presentationer som kollegiet genomfört om frihandelsavtal kan följande särskilt nämnas: frukostseminarium om frihandelsavtal med särskild fokus på avtalen med Centralamerika och Colombia och Peru, presentationer för SKL, samt Tulldagen i Stockholm, Malmö och Göteborg. Information sker även genom besvarande av frågor från allmänheten/företag via telefon och mail (40 st skriftliga svar). Avseende specifikt TTIP har kollegiet hållit ett flertal presentationer, även utomlands, bland annat i Oslo. Vi har informerat genom faktablad, media och hemsidan. Kollegiet har bjudits in i media för att föra en diskussion om TTIP. Vi har också modererat ett större TTIP-evenemang med deltagare från Östersjöländerna samt de båda chefsförhandlarna. 5.3 Övrigt EU:s externa handelspolitik 5.3.1 Handelshinder och marknadstillträde Kommerskollegium har i uppdrag att förebygga, minska och undanröja handelshinder för Sveriges/ EU:s export. Under 2014 har kollegiet deltagit i nio möten i EU:s marknadstillträdeskommitté i Bryssel. I kommittén har vi under året tagit upp eller kommenterat ett antal handelshinder som anmälts till oss eller som vi på annat sätt vet berör svenska intressen. 36 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Arbetet i marknadstillträdeskommittén innebär ett nära samarbete mellan kommissionen, de övriga medlemsländerna och näringslivet. I kommittén arbetar man bl.a. med listor över prioriterade handelshinder hos ett trettiotal av EU:s främsta handelspartners. Kollegiet har under året framfört såväl skriftliga som muntliga synpunkter på nyckelhinderslistor. De skriftliga kommentarerna har gällt nyckelhinderslistorna för Indien och Kina. Av stor betydelse för marknadstillträde är kännedom om vilka procedurer och importformaliteter som finns i olika länder. Kollegiet har under året hjälpt ett antal företag att hitta sådan information i kommissionens marknadstillträdesdatabas. 5.3.2 Tullsuspensioner Kommerskollegium ska återrapportera om antalet tullsuspensionsärenden och en uppskattning av inbesparade tullbelopp för under året handlagda tullsuspensionsärenden. Under 2014 avslutades 142 suspension- och kvotansökningar inkomna 2013 till kommissionens arbetsgrupp för tullfrågor av ekonomisk natur (ETQG)7som trädde ikraft 1 juli 2014. Det fanns inga svenska ansökningar i denna runda Under året behandlade arbetsgruppen i sin helhet dessutom ca 262 ansökningar om suspensioner och kvoter som träder i kraft vid årsskiftet 2015. Fem av dessa ansökningar kom från svenska företag varav en återkallades och en överfördes till nästa period. Under den här perioden lämnade kollegiet dessutom in en opposition mot ett annat medlemslands ansökan. Under hösten 2014 inleddes arbetet med att behandla ytterligare 187 ansökningar för suspensioner och kvoter som kommer att träda ikraft vid halvårsskiftet 2015. Här har kollegiet två svenska ansökningar. Genom att aktivt bevaka svenska intressen i detta sammanhang inom EU medverkar kollegiet till att suspensions- och kvotsystemet ger det svenska näringslivet en minskad tullbelastning. Alla importörer har möjlighet att ta del av de förmåner som tullsuspensioner innebär. Det betyder att andra länders ansökningar ger möjlighet till stora besparingar också för svenska företag. För att beräkna storleken på den tullbesparing som systemet genererar för svenska företag har kollegiet sammanställt statistik baserad på registrerade importuppgifter från Tullverket. Den totala besparingen för 2014 uppgick till 77,9 miljoner kronor för suspensioner och ytterligare 1,3 miljoner för tullkvoter. Totalt genererade systemet en årlig besparing på 79,2 miljoner kronor. Detta är ett något högre belopp än 2013 när systemet genererade en årlig besparing på 75,1 miljoner kronor (74,8 miljoner kronor för suspensioner och ytterligare 0,3 miljoner kronor för tullkvoter). Tullbesparingen var störst för insatsvaror till kemiindustrin under tulltaxans kapitel 28-38 (37,6 miljoner kronor) och insatsvaror till maskiner under tulltaxans kapitel 84-85 (20,5 miljoner kronor). Därefter kommer varor av metall under tulltaxans kapitel 72-83 (7,3 miljoner kronor). 7 ETQG - Economic Tariff Questions Group 37 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Den största enskilda besparingen gjordes på import av metanol där tullbesparingen uppgick till nästan 9 miljoner kronor, följd av robotväxlar (7,3 miljoner kronor) och plåt, band och folier av olegerat titan (5,3 miljoner kronor). 13,4 miljoner sparade det företag som under 2014 gjorde den enskilt största tullbesparingen. 5.3.3 Licensärenden och kvottillstånd för ryskt virke Kommerskollegium ska handlägga frågor om import- och exportlicenser och andra regleringar som följer av Sveriges deltagande i tullunionen. Antalet licensärenden har under 2014 varit få jämfört med tidigare år. Minskningen av antalet licenser beror på att licenskrav för stål upphörde 2013. Skillnaden mellan 2013 och 2014 förklaras av att ett antal licensansökningar för stål inkom i början av 2013. Dessa redovisas som licensärenden. Kollegiet strävar efter att behandla företagens ansökningar så snart de kommer in. När ansökan om en licens är komplett utfärdar kollegiet i normalfallet licensen redan samma dag. Tabell 16: Licensärenden År Antal 2014 2013 2012 23 69 1445 Kollegiet har även strävat efter att behandla företagens ansökningar när det gäller utfärdade kvottillstånd för import av ryskt virke så snart de kommit in. Kollegiet har i allmänhet utfärdat kvottillstånd samma dag som kompletta ansökningar har kommit in. Antalet utfärdade kvottillstånd år 2014 var 25 stycken. Kollegiet har under 2014 deltagit i ett EU-möte om licens och ett om virkeskvoter. Vi har bevakat svenska intressen och deltagit i diskussioner när det gäller dessa frågor. 5.3.4 Handelskammartillsyn Kommerskollegium gör årligen minst ett tillsynsbesök på någon handelskammare i Sverige. Under 2014 genomfördes ett tillsynsbesök på Stockholms handelskammare. Särskild vikt lades vid utfärdande av näringsintyg med anledning av yrkeskvalifikationsdirektivet. 38 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 5.4 Kostnader – EU:s externa handelspolitik Kostnaderna för kollegiets samlade insatser inom området EU:s externa handelspolitik uppgick till ca 34,9 mkr vilket är en ökning med ca 4 % jämfört med 2013. Tabellen nedan visar kostnaderna fördelade på analyser och utredningar per expertområde, kostnader för informationsinsatser samt för övriga insatser inom EU:s externa handelspolitik. Tabell 17: Kostnader EU:s externa handelspolitik År 2014 2013 2012 mkr mkr mkr Totala kostnader 34,9 33,5 31,5 Analyser och utredningar 30,0 27,9 25,1 - Antidumpning och subventioner 3,3 3,8 2,7 - Regionalt/bilateralt 5,8 5,0 4,6 - - varav Gtap-studie om FTA mellan EU-USA 0,1 0,4 0,7 - Global hållbar utveckling, handel/miljö, m.m. 2,0 2,4 1,7 - Tullar, annat än tullsuspensionsärenden 2,3 2,7 2,5 - Ursprungsregler 2,5 2,1 2,0 - Immaterialrätt 0,7 0,6 1,2 - Offentlig upphandling 0,8 0,8 0,4 - Tvistlösning i WTO 0,2 0,2 0,3 - Övriga WTO- och OECD frågor 2,7 1,3 1,1 - Investeringar, handelspolitiska kommittèn 1,5 2,0 1,8 - Jordbruk och SPS 2,9 2,1 2,3 - Globala tekniska regler 3,7 1,6 1,9 - Handelsprocedurer 1,4 2,8 2,3 - Övriga ej fördelade analysunderlag, m.m. 0,2 0,5 0,3 Förmedla och utbyta kunskap 1,9 2,2 2,8 Övrigt EU:s externa handelspolitik 3,0 3,4 3,6 Handelshinder utanför EU, marknadstillträde 2,2 2,5 2,0 Tullsuspensionsärenden 0,7 0,6 0,7 Licensärenden, m.m. 0,1 0,3 0,9 varav: 39 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 6. Handelsutvecklingen Kommerskollegium ska följa och analysera utveckling och tendenser i den internationella handeln. Kollegiet ska även för statistikändamål analysera handelsstatistik och företagsspecifika data i syfte att följa utvecklingen och utforska drivkrafter bakom Sverige handel med varor och tjänster liksom internationella investeringars betydelse för handelsutvecklingen. Tabell 18: Publikationer, möten, seminarier, m.m. År 2014* Antal framtagna publikationer 4 Antal internationella möten som kollegiet deltagit i 8 varav OECD 8 Antal seminarier/konferenser/utbildningar som kollegiet hållit i eller framträtt (som en programpunkt) vid 17 *jämförelsetal saknas för 2013 och 2012 Som framgår av tabellen ovan var kollegiets mötesverksamhet avseende Handelsutveckling under året koncentrerad till OECD. Kollegiet har under året arrangerat och medverkat vid 17 seminarier och konferenser. Tabell 19: Expedierade utredningar, yttranden och brev År 2014 Utredningar/yttranden/brev varav utrikeshandelsstatistik 2013 2012 Antal Tid Antal Tid Antal Tid 37 7534 34 6635 272 7338 33 741 28 416 263 505 Antalet externa förfrågningar minskade markant mellan 2012 och 2013 beroende på att kollegiet började publicera sina handelsstatistiska faktablad på webben. De frågor som ändå kommit in har i många fall kunnat besvaras enkelt genom en hänvisning till de informationsrika faktabladen. 6.1 Utrikeshandelsstatistik Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad lanserades som webbtjänst 2012 och har använts allt mer under åren. Sammanlagt har ingångssidan för de handelsstatistiska faktabladen visats 6509 gånger under 2014. Det motsvarar en ökning med nära 400 visningar jämfört med 2013. Tjänsten möjliggör för externa användare att på egen hand få fram statistik över Sveriges utrikeshandel med såväl enskilda länder som regioner. Kollegiets kvartalsrapporter ”Sveriges utrikeshandel med varor, tjänster samt direktinvesteringar” har publicerats under 2014, precis som under tidigare år. Rapporterna innehåller ett separat kapitel som behandlar den ekonomiska utvecklingens inverkningar på utrikeshandeln. I 2014 års sista kvartalsrapport utökades kapitlet om utländska direktinvesteringar med förklarande text och ett större utbud av statistiskt material. 40 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Under 2014 gav Kommerskollegium en presentation om kollegiets arbete med handelsstatistik och globala värdekedjor på SCB. Under året har kollegiet bistått Jordbruksverket med handelsstatistisk expertis för verkets uppdrag om en inventering av vad myndigheter kan göra för att främja livsmedelsexporten samt bistått Tillväxtanalys i deras arbete med rapporten ”Policy Implications of Global Value Chains”. 6.2 Tjänstehandel Under 2014 har kollegiet fortsatt analysarbetet rörande tjänstehandel och globala värdekedjor, med fokus på frågan om dataöverföring. Två publikationer kan särskilt nämnas, en om dataöverföringar (”No Transfer, No Trade”) och en om miljötjänster (”Making Green Trade Happen”). Publikationen ”No Transfer, No Trade” kom ut i början av året. Den beskriver hur dataöverföringar är avgörande för att handel ska fungera och bygger på intervjuer med ett antal svenska företag. Rapporten var kollegiets mest nedladdade studie under 2014 med 2 986 nedladdningar från kollegiets webbplats. Studien har lagt grunden för Sveriges offensiva hållning gällande dataöverföringar i handelsförhandlingar. Publikationen refereras till i ett antal studier, bloggar och förhandlingsinlägg och har cirkulerats som MD-dokument till EU-medlemsstaterna och till TiSA-länderna. Studien har presenterats vid EU:s handelskommittémöten (TPC och TPCSI), den svenska OECD-delegationen (för TiSAambassadörer), i Peking vid CIFTIS, på ICC och på Stockholm Internet Forum. Publikationen har även lagts ut på olika webbplatser (bl.a. CityUK och Coalition of Services Industries). ITC:s nyhetsbrev för tjänster inkluderade studien. Slutligen intervjuades och citerades ansvarig medarbetare i en artikel i den brittiska tidskriften The Economist. Publikationen ”Making Green Trade Happen” kom ut under andra halvåret och är en fortsättning på kollegiets arbete med tjänstefiering. Denna studie, som är relaterad till den pågående miljövaruförhandlingen, bygger på företagsintervjuer och kartlägger och analyserar huruvida företag som exporterar miljövaror också exporterar tjänster kopplat till dessa varor. Rapportens slutsats är tjänster ”nödvändiga för miljövarorna” (indispensable services) bör inkluderas i miljöförhandlingarna för att uppnå förhandlingens syfte. Publikationen har spridits bl.a. på Kommerskollegiums webbplats med 722 nedladdningar. Flera presentationer av rapporten har hållits, bland annat i Bryssel (två gånger för olika delar av kommissionen och en gång i en fristående workshop), Paris (Kommerskollegiums frukostseminarium för OECD-ambassadörer) och Peking (EU-China Trade Project II för kinesiska tjänstemän från olika departement och även den privata sektorn). Kommissionen har flertalet gånger uttryckt att rapporten har stärkt dess arbete med att få upp tjänster på dagordningen för miljövaruförhandlingen. Kommissionen har börjat använda termen ”indispensible services (”nödvändiga tjänster”) – även utanför miljöförhandlingarna. Utöver ovan publikationer har kollegiet på tjänstehandelsområdet uppdaterat listan över hinder för e-handel utanför EU. Kommerskollegium har 41 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 även bidragit med en undersökning av svenska intressen när det gäller statsägda företag (State-owned Enterprises) och eventuella effekter av uppsägande av ”Safe Harbour”-avtalet mellan EU och USA, samt skrivit en artikel om tjänster i ICT:s ”International Trade Forum”. Kollegiet har varit involverat i det projekt som går under benämningen e15, initierat av ICTSD i Genève. Projektet syftar till hitta vägar framåt för WTO post-Doha förhandlingarna. Kollegiet har varit så kallad ”knowledge partner” i den e15-grupp som har analyserat tjänster och vi har deltagit med två personer i gruppen – en expert och en ”co-convener”. Gruppen samlar ledande tjänsteexperter och har hållit två möten under 2014. Kollegiet har tagit fram en skrift om tjänster i det 21:a århundrandet – en skrift som legat till grund för diskussionen bland experterna. Den finns publicerad på e15-projektets webbplats. Kommerskollegium anordnade tillsammans med svenska OECDdelegationen ett seminarium under rubriken ”No Services – No Trade” som baserades på kollegiets arbete om tjänsters betydelse för handel. På seminariet presenterade kollegiet tre studier varav två kommer att publiceras under 2015. Det var ett 70-tal OECD-ambassadörer och delegationschefer närvarande men även representanter från OECD-sekretariatet och EU-kommissionen. 6.3 Kostnader – Handelsutvecklingen De totala kostnaderna för kollegiets insatser inom området handelsutvecklingen uppgick till 11,1 mkr vilket är en ökning med 0,4 mkr jämfört med 2013. I tabellen nedan finns en specifikation av kostnaderna per insatsområde. Tabell 20: Kostnader handelsutvecklingen År 2014 2013 2012 mkr mkr mkr 11,1 10,7 8,8 - Utrikeshandelsstatistik 1,2 0,7 0,9 - E-handel 0,8 0,5 1,5 - Globala värdekedjor 0,8 2,4 0,7 - Tjänstehandel 3,9 2,6 2,6 - Övriga analyser/utredningar och informationsinsatser 4,4 4,5 3,1 Totala kostnader varav: 42 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 7. Open Trade Gate Sweden På Kommerskollegium finns kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden (OTGS) som bistår exportörer i utvecklingsländer8 som är intresserade av villkoren för export till Sverige och övriga EU. Fokus är på information om handelsregler. Arbetet inom OTGS bygger på inkommande frågor från exportörer där svaren är anpassade till varje frågeställare. Informationen är kostnadsfri. Förutom att ge skräddarsydda svar till enskilda exportörer används den information som OTGS får till att identifiera handelshinder för exportörer i utvecklingsländer. Informationen delges kollegor på Kommerskollegium som arbetar med handelspolitiska sakfrågor. Tabell 21: Genomförda seminarier, besvarade frågor, m.m. OTGS År Seminarier Regelfrågor Affärsförfrågningar Webinar 2014 9 88 112 1 2013 7 56 119 3 2012 8 70 55 - Under 2014 mottogs 260 förfrågningar, varav 88 var regelrelaterade frågor. Av dessa avsåg flest export och import från Latinamerika, följt av Europa och Asien. Vidare inkom under året 112 affärsförfrågningar varav drygt hälften gällde handel med länder i Asien och Afrika. Antalet inkomna regelfrågor har ökat jämfört med 2013 då 56 frågor mottogs. Detta beror sannolikt på den satsning på information om OTGS verksamhet som Kommerskollegium gjort under året samt att något fler exportseminarier genomförts jämfört med 2013. Många regelfrågor kom från länder där OTGS under året genomfört seminarier. OTGS genomförde fem informationsträffar i Stockholm för att sprida information om verksamheten. Samtliga ackrediterade Stockholmsambassader från utvecklingsländer bjöds in. Främjarna för respektive geografisk enhet på Utrikesdepartementet och ansvariga handläggare på Sida var också inbjudna. OTGS presenterade verksamheten och diskuterade framtida samarbetsmöjligheter. Mötena resulterade i ett flertal förfrågningar om samarbete. OTGS lanserade under 2014 en ny mobilanpassad webbplats vars syfte är att informera om verksamheten och ge exportörer information om handelsregler. Webbplatsen har fått en ny layout och en förbättring av vissa funktioner - exempelvis frågeformuläret där besökare kan ställa sina frågor till OTGS. I samband med lanseringen av den nya webbplatsen gjordes ett utskick till Sveriges utlandsmyndigheter i utvecklingsländer för att informera om hur OTGS service kan användas. Under året har nio exportseminarier genomförts i Thailand, Serbien, Mexiko, Makedonien, Palestina, Tanzania och Colombia tillsammans med lokala aktörer (såsom handelsministerier, svenska ambassader och exportfrämjande organisationer). I Tanzania genomfördes exportseminarier i två 8 Definierade enligt OECD Development Assistance Committees (DAC) lista 43 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 städer, Arusha samt Dar es Salaam. Även i Colombia genomfördes seminarier i både huvudstaden Bogotá och i landets näst största stad Medellín. OTGS har också bidragit med presentationer vid ett seminarium i Etiopien som arrangerades av Chamber Trade Sweden och på East African Community Forum i Stockholm som arrangerades av Swedish East African Chamber of Commerce. Ett webbinar har genomförts i samarbete med Colombias ambassad i Stockholm. Under våren 2014 besöktes OTGS av en handelsdelegation ledd av Nicaraguas utrikesminister. OTGS har också presenterat sin verksamhet för Georgiens vice premiärminister (tillika ekonomiminister på utrikesministeriet) och Colombias vice handelsminister. Under året tog OTGS emot handelsdelegationer från bl.a. Mongoliet och Peru samt informerade om verksamheten för ytterligare ett antal grupper som deltagit i ITP-kurser arrangerade av Swedac. I slutet av året besökte OTGS tillsammans med andra kollegor från Kommerskollegium ICA och Ikea Food i Helsingborg. Syftet med besöket vara att få mer kunskap om handel med frukt och grönt utifrån en importörs och en livsmedelsexportörs perspektiv. Diskussionerna handlade bland annat om olika svårigheter som exportörer i utvecklingsländer upplever vid export till Sverige. Verksamheten kostade 4,7 mkr, en ökning med 0,4 mkr jämfört med 2013. 44 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 8. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Målet med kollegiets handelsrelaterade utvecklingssamarbete är att öka utvecklingsländernas integration i den internationella handeln och därmed öka deras möjligheter att dra nytta av handel och handelsförhandlingar. Kommerskollegium bidrar genom sin kärnkompetens till att stärka institutioner som arbetar med handelsfrågor i utvecklingsländer. Tabell 22: Insatser, utvecklingssamarbete År* 2014 Insatser genomförda utomlands Moçambique 2 Mongoliet 1 Zimbabwe 1 Zambia 2 Ukraina 8 Liberia 4 Summa 18 Insatser genomförda i Sverige Mongoliet 2 Liberia 2 International Training Programs - Swedac 3 International Training Programs - SIPU 2 Utbildningar för Sida och ambassader 4 Summa 13 Totalt antal genomförda insatser 31 *Jämförelsetal saknas för 2013 och 2012 Under 2014 har Kommerskollegium fortsatt de långsiktiga kapacitetsbyggande projekten i Liberia och Ukraina som påbörjades 2013 respektive 2011. Kollegiet genomförde utbildningsinsatser kring handelspolitiska frågor för tjänstemän i exempelvis Moçambique, Mongoliet och Zimbabwe. Samtidigt har kollegiet undersökt förutsättningarna för samarbete med nya länder och byggt vidare på sitt kontaktnät inom det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Kommerskollegiums projekt i Liberia genomförs mellan 2013 och 2017 och är det enskilt största projektet mätt i tidsåtgång och budget. Projektet ska stödja landets anslutning till WTO genom kapacitetsutveckling. Den liberianska regeringen driver anslutningsprocessen till WTO under ledning av Handels- och Industriministeriet. I april uttalade Liberias president förnyat politiskt stöd till landets WTO-anslutning och proklamerade att målet för Liberia är att bli medlem redan 2015. Denna ambitiösa tidsplan satte stor press på ministeriet att färdigställa de underlag som krävs för att föra 45 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Liberia framåt i anslutningsprocessen, vilket i sin tur gjorde att kollegiet fick anpassa sitt arbetsprogram. Kollegiets utsända personal har koordinerat och drivit det operativa arbetet tillsammans med WTO-enheten på Liberias handels- och industriministerium, samt genomfört riktade insatser för att höja kapaciteten på handelsområdet. Sakfrågeexperter från kollegiet har arbetat intensivt med att bistå Liberia att ta fram ett första tull- och tjänstebud, samt att stärka kompetensen inom exempelvis tekniska handelshinder (TBT). Under sommaren var två liberianska delegationer i Stockholm för att under en veckas tid arbeta med tull- respektive tjänstebudet. Projektet har innefattat fyra arbetsresor till Monrovia för kollegiets stockholmsbaserade experter. Den politiska ledningen för Liberias handels- och industriministerium har uttryckt sin uppskattning över det stöd som Kommerskollegium har lämnat under året. I juli 2014 beslutade Kommerskollegium att ta hem utlandspersonalen på grund av det rådande hälso- och säkerhetsläget till följd av Ebola-utbrottet i Västafrika. Kollegiets styrgrupp beslutade att inga resor mellan Stockholm och Monrovia skulle äga rum under hösten 2014. Kollegiets stöd har fortsatt på distans till dess att ett nytt beslut fattas. I Ukraina har kollegiet fortsatt sitt fleråriga projekt för att stärka Ukrainas institutionella kapacitet kring TBT-frågor. Det långsiktiga målet är att öka transparensen av ukrainsk handelspolitik i WTO- och EU-sammanhang. Det oroliga läget i Ukraina har haft en viss påverkan på projektets aktiviteter. Kommerskollegiums kapacitetshöjande insatser för företag om närmandet till EU fick skjutas upp. Kollegiet genomförde tre mentorskapsaktiviteter för ukrainska deltagare vid WTO/ TBT-kommittén i Genève, samt höll i två workshops i Kiev tillsammans med representanter för kommissionens projekt för teknisk assistans. Kollegiet bidrog med experter till tre företagsseminarier i Kiev samt regionalt (Lutsk och Zaporizjzja). En representant från ukrainska Handelsministeriet besökte Stockholm och Kommerskollegium för att diskutera fortsatt samarbete kring handelspolitiska frågor. Kollegiets långsiktiga stöd till kapacitetsutveckling kring handelspolitiska frågor i Ukraina har syftat till att höja den institutionella kapaciteten inom TBT såväl i relation till WTO som till frihandelsavtalet med EU. Kollegiet har i sin senaste projektrapport till Sida noterat att Ukraina tagit en allt mer aktiv roll i TBT-kommittén i Geneve. Kollegiet noterar också att framsteg har gjorts när det gäller förbättrat samarbete inom och mellan olika ministerier i handelspolitiska frågor, samt att näringslivets förståelse för sambanden inom internationell handel (globala värdekedjor) har ökat. Kommerskollegium har fortsatt samarbetet med industri- och handelsministeriet i Moçambique. Kollegiet genomförde två utbildningsmoduler i Maputo kring tekniska handelshinder och ursprungsregler. Deltagarna kom från ministerier, myndigheter och näringslivsorganisationer. Insatserna genomfördes i nära samarbete med Sveriges ambassad i Maputo. Ministeriet har uttryckt att insatserna motsvarat förväntningarna och haft ett mervärde mot bakgrund av de utmaningar som Moçambique står inför inom handelsområdet. Det gäller både implementeringen av olika handelsavtal, samt de regionala förhandlingsprocesser där Moçambique deltar. 46 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Ministeriet har uttryckt ett intresse för att bygga vidare på samarbetet med kollegiet inom flera handelspolitiska områden. I Zambia bidrog kollegiet med föreläsare till en universitetsutbildning om handelspolitik och utveckling. Insatsen grundade sig på en förfrågan från zambiska Industri- och Handelsministeriet och Enhanced Integrated Framework (EIF)för att höja den handelspolitiska kapaciteten hos universitetets studenter och lärare. Kommerskollegium föreläste för studenterna om handelsmönster, det internationella handelssystemet, regional handel och vikten av handel med sina grannländer. Kollegiet föreläste även om tekniska handelshinder, samt regulativt samarbete och handel och hållbar utveckling. I samarbete med Näringslivets Internationella Råd (NIR) genomförde Kommerskollegium en tvådagars grundkurs i handelspolitik för näringsliv och myndigheter i Zimbabwe. Syftet var att ge en ökad förståelse för hur handelspolitiken påverkar näringslivets villkor för att därmed förbättra dialogen mellan näringsliv och myndigheter. Genom ett interaktivt upplägg ledde kursen till intressanta diskussioner kring utmaningar med regional integration, protektionism för att skydda den egna industrin och frihandelns betydelse för en konkurrenskraftig produktion. Den sydafrikanska organisationen Tralac (Trade Law Centre) deltog också i insatsen. Kollegiet bidrog med en expert till en fältstudie om ursprungsregler i ett möjligt framtida handelssystem för Palestina. Kollegiet träffade företrädare för näringsliv och myndigheter i Palestina och Israel för att samla information om exempelvis handelsmönster. Studien ska senare inkluderas i en större rapport om ekonomiskt samarbete mellan Palestina och Israel, som ges ut av Palestine International Business Forum (PIBF) i samarbete med NIR. Kollegiet har fortsatt samarbetet med Mongoliet. Bakgrunden är att mongoliska Ministeriet för ekonomisk utveckling framfört önskemål om fortsatt stöd för att höja kunskaperna i handelspolitiska frågor med anledning av de pågående förhandlingarna kring ett frihandelsavtal med Japan. Kollegiet genomförde en tredagarsutbildning i Ulan Bator kring ursprungsregler för ett drygt trettiotal deltagare från ministerier, myndigheter och näringsliv. Kollegiet tog även emot två delegationer från Mongoliets nationella förhandlingsteam i Sverige. Delegationerna deltog i utbildningar och studiebesök kring SPS- och TBT-frågor. Kollegiet har under året återlanserat sin Sida-helpdesk. Kollegiets experter har gett löpande ämnesmässigt stöd inom handelspolicyområdet till Sidas personal, samt genomfört kurser i handel och utveckling samt handelspolitik. Kommerskollegium har också medverkat som föreläsare i ITPprogram för länder i norra Afrika kring bland annat privatsektorutveckling, som genomförts av Swedac och SIPU. Förutom föreläsningar inom sakfrågeområden har kollegiets funktioner OTGS och Solvit deltagit och delat med sig av sitt arbete. 47 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 I tabellen nedan finns en sammanställning av kostnader och intäkter för det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Kostnaderna har minskat med ca 15 % jämfört med 2013. Det negativa resultatet om ca 0,3 mkr för 2014 och ca 0,8 mkr från 2013 täcks av tidigare års ackumulerade överskott om totalt ca 1,6 mkr. Tabell 23: Kostnader Handelsrelaterat utvecklingssamarbete År 2014 2013 2012 12 050 14 034 14 833 2 530 3 074 5 156 14 580 17 108 19 989 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 166 165 57 Intäkter av tjänsteexport, SIDA finansierat 14 099 16 094 19 990 -275 -816 129 40 33 83 14 305 16 292 20 130 -275 -816 141 Kostnader (tkr) Arvodeskostnader Övriga ersättningsgilla kostnader Summa kostnader Intäkter/finansiering (tkr) Varav underskott Intäkter av anslag Summa intäkter Resultat (Intäkter - kostnader) Redovisningen i avsnitt 8 ovan svarar mot rapporteringskravet i 16§ i Kommerskollegiums instruktion. 48 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 9. Ekonomiska sanktioner Kommerskollegium är behörig myndighet att hantera vissa uppgifter avseende ekonomiska sanktioner.9 Under 2014 fick kollegiet utökat ansvar för ett antal nya länder samt ett utökat uppdrag för länder som vi redan har ett befintligt regeringsuppdrag för. Vid början av 2014 hade kollegiet vissa uppgifter avseende Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea-Bissau, Iran, Libyen, Nordkorea, Syrien och Vitryssland. Under året tillkom Centralafrikanska Republiken, Ukraina och Ryssland. I slutet av året delegerades även uppgifter avseende Irak, Sudan och Sydsudan. Kollegiet hade vid slutet av 2014 ansvar för vissa sanktionsfrågor avseende sammanlagt 14 länder. Som bakgrund kan nämnas att användningen av sanktioner som ett verktyg i utrikespolitiken ökar, arbetsområdet i stort förändras därmed kontinuerligt, vilket även har föranlett en successiv ökning av kollegiets ansvar. Kollegiet har i huvudsak ansvar för två typer av sanktioner; handelsrestriktioner och finansiella restriktioner i relation till juridiska personer. Handelsrestriktioner är begränsningar/förbud eller kontroll i möjlighet att exportera eller importera produkter och tjänster. Under specificerade förutsättningar, som regleras i lag genom EU-förordningar, kan dock handel med vissa förbjudna produkter möjliggöras efter anmälan eller tillstånd från kollegiet. Finansiella sanktioner omfattar bland annat frysning av tillgångar och andra ekonomiska resurser, restriktioner på finansiella transaktioner, försäkringstjänster och vissa investeringar. Även här finns reglerade undantagsmöjligheter för vilka kollegiet hanterar tillståndsförfarandet. Antalet ärenden som kom in till kollegiet ökade markant under 2014. Tabell 24: Sanktionsärenden År Antal sanktionsärenden varav exporttillstånd Ryssland 2014 2013 2012 257 21 28 70 varav samråd exporttillstånd Ryssland 120 Kommerskollegium har under 2014 haft 257 inkomna sanktionsärenden. Av dessa var endast 6 i balans vid årsskiftet 2014/2015. Arbetet inkluderar bland annat 70 ansökningar om exporttillstånd och 120 samråd med behöriga myndigheter i andra EU-länder, ett hundratal samtal från företag och andra intressenter, rättslig analys avseende det praktiska genomförandet av sanktionerna till Utrikesdepartementet inför antagandet av nya rättsakter och input inför en rad EU-möten rörande tolknings och tillämpningsfrågor, utveckling av den interna verksamheten för sanktionsarbetet samt dialog med berörda myndigheter i Sverige och andra medlemsstater. Den främsta anledningen till att det antal ärenden som inkom till kollegiet ökade mar- 9 Rättsakters benämning är restriktiva åtgärder. 49 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 kant under året är EU:s införande av och det kontinuerliga utökandet av sanktionerna gentemot Ryssland och Ukraina. Under hösten 2014 låg kollegiets fokus på att utveckla ett nytt system på kollegiet för den exportkontroll gentemot Ryssland som infördes inom EU, att därefter hantera inkommande ansökningar om exporttillstånd, inklusive samråd med andra myndigheter inom EU, samt att ha en dialog med företag som efterfrågade information om omfattning och tillämpning av restriktionerna. Kollegiet fortsatte under året sitt samarbete och informationsutbyte med andra behöriga myndigheter såväl i Sverige som i andra medlemsstater inom EU. Ett par informationsinsatser till externa intressenter genomfördes också. Sanktionsarbetet har tagit betydligt mer tid i anspråk 2014 jämfört med 2013. Den främsta anledningen till denna markanta ökning är införandet av och det kontinuerliga utökandet av sanktionerna gentemot Ryssland och Ukraina. Kostnaderna för kollegiets sanktionsarbete uppgick till ca 3 mkr vilket är en ökning med ca 1,6 mkr jämfört med 2013. 50 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 10. Summering av årets kommunikationsinsatser Kommerskollegium har haft en fortsatt ökning av antalet personer som nås av och använder kollegiets information. Den positiva trenden gäller besök på webbplatsen, antalet nedladdade publikationer, exponeringen i media och i sociala media samt medverkan i externt arrangerade seminarier i Sverige och utomlands. Jämfört med tidigare år gav kollegiet 2014 ut något färre publikationer och anordnade färre seminarier i egen regi, men nådde ändå ut till fler personer. 10.1 Webb Tabell 25: Besöksstatistik för www.kommers.se År 2014 2013 2012 Besök 308984 237340 179427 Unika besökare 160715 113713 93134 1138769 676404 553220 Sidvisningar På tre år har antalet unika webbesökare på kommers.se ökat med 72 procent och antalet sidvisningar med 106 procent. Vi bedömer att ökningen beror på ett större intresse för våra frågor samt ett aktivt arbete för att förbättra och öka tillgängligheten på Kommerskollegiums webbplats. En del av det ökade antalet sidvisningar kommer från det ombyggda Handelspolitiskt ABC som lanserades i december 2013. Tabell 26: Publicerade nyheter på www.kommers.se År 2014 2013 2012 56 67 72 18569 16083 15763 5 4 8 Nyheter (SE) Antal sidvisningar av nyheter (SE) Nyheter (EN) Under 2014 byggde vi om den engelska delen av Kommerskollegiums webbplats. Den fick en egen startsida liknande den svenska med toppmeny, banners och därutöver målgruppsanpassade genvägar. Vi skapade samtidigt en publikationssida motsvarande den svenska på den engelska sidan. Den är nu en av de mest besökta sidorna på den engelska webbdelen. Tabell 27: Sidvisningar, engelska delen av www.kommers.se År Antalet sidvisningar 2014 2013 2012* 36142 24836 17949 *Statistik från 1 april 2012 51 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Andra förbättringsarbeten med Kommerskollegiums webbplats under 2014 var en förenkling av prenumerationsfunktionen på den svenska delen av webbplatsen och införandet av prenumerationsfunktion och RSS för den engelska delen. En rad mindre åtgärder vidtogs för att sökoptimera och tillgänglighetsanpassa webbplatsen. www.opentradegate.se Under 2014 byggde kollegiet en ny webbplats för Open Trade Gate Sweden, www.opentradegate.se. Webbplatsen byggd i responsiv design togs i bruk i april. Någon jämförbar statistik för Open Trade Gate Swedens gamla webb finns inte. Tabell 28: Besöksstatistik för www.opentradegate.se* År 2014 Unika webbesök 5 969 Besök 16489 Sidvisningar 30349 *Statistik från och med april 2014 10.2 Publikationer Under 2014 producerade Kommerskollegium 18 publikationer. De mest nedladdade publikationerna blev No Transfer, No Trade och Regulatory Co-operation and Technical Barriers to Trade (TTIP). Dessa båda lanserades vid flera seminarier internationellt, bl.a. i Bryssel, Washington och i Paris. I Sverige fick Att flytta till Sverige stort genomslag i media och gavs även ut på engelska. Tabell 29: Publikationer År 2014 2013 2012 18 25 25 Nedladdat antal av årets publikationer 10194 11225 4628 Totalt antal nedladdningar av publikationer (oavsett utgivningsår)* 53734 43062 10549 Totalt antal beställda tryckta publikationer 14805 9452 2576 Antal publikationer * I summan ingår inte faktablad och kortare informationsskrifter från annat år. Jämfört med 2012 har nedladdningen av nyproducerade publikationer närmast dubblerats. Ökningen av det totala antalet nedladdade rapporter oavsett lanseringsår har mer än femdubblats sedan 2012 Ökningen av antalet nedladdade rapporter beror enligt vår bedömning på följande: Webbplatsens publikationssidor har byggts om. Den svenska publikationssidan byggdes om 2013 och den engelska 2014. Det är nu lättare att hitta och ladda ner publikationerna. 52 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Publikationerna är anpassade för läsplattor. Kommerskollegiums skrift avsedd för användning i främst gymnasieskolorna, Varför handlar vi med omvärlden? omarbetades och uppdaterades under 2014. Vår externa distributör av den tryckta rapporten spred den i 13670 exemplar, år 2013 var antalet distribuerade exemplar av skriften 8441. Under 2014 publicerade Kommerskollegium fem faktablad: ett om WTO, ett om frihandelsavtalet mellan EU och USA, ett om standarder, ett om fri rörlighet för tjänster inom EU och ett om EU:s inre marknad. 10.3 Media Kommerskollegiums exponering i media har ökat sedan 2012. Huvudorsaken är att vissa handelsfrågor väckt ett allmänintresse och att Kommerskollegium har en kunskap i dessa frågor. Sammanlagt omnämndes Kommerskollegium vid 750 tillfällen i media, vilket är en ökning med över femtio procent jämfört med 2013. Tabell 30: Omnämnande i media År Redaktionell media Twitter Facebook Forum Blogg Totalt 2014 520 134 53 5 38 750 2013 429 47 7 6 49 484 2012 200 - - - - 200 Under 2014 var det framförallt problem i Sverige för EU-medborgare utan personnummer, Kommerskollegiums beräkningar av TTIP:s konsekvenser för Sverige samt Kommerskollegiums kvartalsrapporter över Sveriges utrikeshandel som uppmärksammades. Därutöver fick Socialdepartementets pressmeddelande om Spice, där Kommerskollegiums roll i 98/34processen togs upp, spridning. Kollegiet medverkade i fem TV-inslag. I Agenda och SVT Forum (TTIP), i två inslag i TV4-nyheterna (personnummer) och i EFN (personnummer). Inför valet i Europaparlamentet gjorde Utbildningsradion en serie program och intervjuerna med Kommerskollegiums medarbetare utgjorde en del av avsnittet som behandlade Inre marknaden. Radio Sweden gjorde ett inslag om personnumren. I tryckt media hade Kommerskollegium flera helsidor. Intervjuer med Kommerskollegiums nytillträdde generaldirektör gjordes i Dagens Industri och i Svenska Dagbladet. Kollegiet medverkade i flera längre artiklar i tidningen Global Utsikt, bl.a. om sanktioner och e-handel. DI Agenda Utrikeshandel publicerade intervjuer och flera längre artiklar byggda på Kommerskollegiums rapporter. I april arrangerade Kommerskollegium en kurs i aktuella handelspolitiska frågor riktad till journalister. I november bjöd kollegiet in nätverket för 53 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 pressansvariga i statliga myndigheter till en träff om medias bevakning av myndigheter. 10.4 Sociala medier Kommerskollegium har sedan drygt ett år ett twitterkonto (@kommerskoll) för att sprida information om våra rapporter, nyheter och aktiviteter. Tweetsen görs i huvudsak på svenska och användningen av kontot är enligt tillämpad policy begränsad till envägskommunikation. Kontot hade vid årsskiftet 2014/15 186 följare varav huvuddelen är aktörer inom det handelspolitiska området. Vid föregående årsskifte var antalet följare 48 personer/organisationer. 10.5 Seminarier Kommerskollegium arrangerade i egen regi eller tillsammans med annan aktör sex seminarier i Sverige som riktade sig till en extern publik. I januari ordnade kollegiet ett frukostseminarium om frihandelsavtal. I mars höll vi ett seminarium om personers fria rörlighet och i april var vi medarrangör till ett seminarium om framtida EU tillsammans med Ratio och Utrikespolitiska institutet. I oktober höll kollegiet tre seminarier i samband med mässan Eget företag. Kollegiet arrangerade även seminarier utanför Sverige. I juni höll Kommerskollegium tillsammans med Sveriges ständiga representation ett seminarium i Bryssel om TTIP. Tillsammans med Sveriges delegation vid OECD och Unesco i Paris ordnade Kommerskollegium i november ett frukostseminarium om tjänsters betydelse för handel. Kollegiets tjänstemän har även medverkat i en rad seminarier, bl.a. i ett om TTIP, som arrangerades av Sveriges ambassad i Washington, och i ett om handelspolitiska skyddsinstrument anordnat av Portugals utrikesdepartement. I Peking presenterade kollegiet rapporten Making Green Trade Happen för tjänstemän från olika departement och privata sektorn. 10.6 Mässor I januari åkte två av Kommerskollegiums medarbetade med Exportbussen mellan Sundsvall och Umeå och träffade tillsammans med handelsministern exporterande företag. I maj genomfördes en motsvarande resa med Exportbussen mellan Kiruna och Luleå. I oktober medverkade kollegiet i en myndighetsgemensam monter på mässan Eget företag. 54 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 10.7 Information till skolor Kommerskollegiums skolmaterial Varför handlar vi med omvärlden? riktar sig till gymnasieskolan och består av en skrift som kompletteras med övningsuppgifter, ett bildspel samt en lärarhandledning. Den tryckta skriften har i huvudsak distribuerats genom tjänsten Utbudet som riktar sig till lärare. Ett fortsatt samarbete med webbplatsen SO-rummet har också gett god exponering åt kollegiets material anpassat till skolan. Webbplatsen är den som leder flest besökare till Kommerskollegiums webbplats kommers.se (totalt 8 procent av samtliga besökare från länkande webbplatser till kommers.se kommer därifrån). Som ett led i kommunikationen av skolmaterialet tar kollegiet även emot studiebesök vid förfrågan. Vid dessa tillfällen ges en presentation baserat på Varför handlar vi med omvärlden? men utrymme ges även till att skräddarsy delar av föreläsningen efter skolornas önskemål. Två studiebesök togs emot under 2014. 55 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 11. Kompetensförsörjning I detta kapitel redovisas de åtgärder som Kommerskollegium har vidtagits för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och i regleringsbrev eller i något annat beslut. Redovisningen innehåller också en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att myndigheten har kunnat fullgöra dessa uppgifter. Vårt mål är att ha en långsiktig och för verksamheten ändamålsenlig kompetensförsörjning. Att våra medarbetare trivs och fungerar väl i sitt arbete är av avgörande betydelse för verksamhetens utveckling och resultat. Arbetsförhållandena och arbetsmiljön ska bidra till detta och till att våra medarbetare är stolta över att arbeta på kollegiet. Arbetsförhållandena på kollegiet ska kännetecknas av en effektiv arbetsorganisation, en sund och säker miljö, ändamålsenliga och tillgängliga lokaler och ett engagerat och tydligt ledarskap. Utveckling av myndighetens kompetens Våra utredningar och rapporter används som beslutsunderlag av regeringen och ska hålla hög kvalitet vilket ställer krav på både bred och djup kompetens inom våra expertområden. En bred och djup kompetens skapar förutsättningar för att kunna se paralleller till andra områden, hantera frågor av principiell karaktär, sätta in frågorna i större sammanhang och bedöma relevansen i olika situationer. För att komma dit behöver kompetensen till viss del förvärvas och utvecklas genom att arbeta på Kommerskollegium. Behovet av denna s.k. nyckelkompetens har vi i kollegiets styrdokument för kompetensförsörjning identifierat inom tre områden: internationella handelsregelverk, EU-rätt samt statistik och samhällsekonomisk analys. En metod vi använt för att behålla och utveckla nyckelkompetensen är att stimulera och underlätta den interna rörligheten. Tabell 31: Intern rörlighet År Antal medarbetare 2014 2013 2012 6 2 0 Genom att ge förutsättningar för att bredda och fördjupa kompetensen inom olika områden kan vi skapa kontinuitet och långsiktighet i verksamheten. Under året har den interna rörligheten ökat vilket vi ser som positivt också för metodutveckling och kompetensöverföring mellan enheter. Ytterligare en åtgärd för ökad intern kompetensöverföring och utvecklat internt lärande är ett påbörjat projekt kring hur vi ska arbeta för att öka kvalitén i våra olika processer och produkter. Vid en medarbetardag för hela kollegiet i oktober 2014 diskuterades kvalitetsfrågor utifrån olika perspektiv och både interna och externa föreläsare bidrog med sina kunskaper och idéer inom området. Det är av stor betydelse att vi följer och analyserar utvecklingen inom våra områden och hur olika skeenden och förändringar kan påverka omvärlden 56 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 och därigenom Kommerskollegiums verksamhet. Vi ser det som en viktig del av arbetet att våra medarbetare kontinuerligt deltar i externa seminarier och omvärldsbevakande aktiviteter. På så sätt har de aktuell kompetens inom sitt eget arbetsområde och följer med i utvecklingen i omvärlden. En av kollegiets experter var under februari 2014 utlånad till den svenska representationen i Genève för att följa arbetet med olika frågor i WTO vilket bidragit till att fördjupa och utveckla myndighetens kompetens. Åtgärder för att sprida viktiga och aktuella frågor inom myndigheten är att anordna s.k. Handelspolitiskt forum (HP-forum) samt kortare seminarier och föreläsningar och göra dem tillgängliga för samtliga medarbetare. Under 2014 genomfördes tre HP-forum som handlade om framtiden för WTO-systemet, TTIP, MENA-regionen och konflikten Ukraina-Ryssland. Externa föreläsare har under året regelbundet bjudits in till myndighetens veckomöte (torgmöte) inom sju olika områden, det kommande EU-valet, EU:s beslutprocess, EU-kommissionens arbete, Rysslands roll i världen, hållbar utveckling, Kinas ekonomi, regeringskansliets projekt om globala trender samt statsförvaltningen. Alla medarbetare har också deltagit i diskussioner och workshops kring kollegiets identitet och kommunikation under en heldag. Även interna EU-rättsforum syftar till att sprida viktig kunskap internt. Vi genomförde fyra EU-rättsforum, med både externa och interna föreläsare, för kollegiets EU-rättsjurister under året. En viktig del av arbetet med våra rapporter och utredningar är att kommunicera och informera så att de når ut till rätt målgrupp. För kompetensuppbyggnad inom området kommunikation har vi genomfört utbildningar i att skriva för webben, öppen för samtliga medarbetare, samt riktade insatser efter behov i bland annat retorik, presentationsteknik, framträdande och mediahantering. Även kompetenshöjande åtgärder inom MS Excel för handelsstatistik har genomförts internt på kollegiet under 2014. Arbetet som utredare på Kommerskollegium kan också omfatta deltagande i olika kommittéer inom ramen för EU-kommissionens arbete. En metod vi använder i kompetensutvecklingssyfte är att nyanställda följer med på dessa kommittémöten tillsammans med en utredare som har vana av tidigare möten. Två av Kommerskollegiums arbetsområden har krävt ett särskilt fokus på kompetensuppbyggnad. Det gäller rollen som förlikningsorgan enligt lagen om elektroniska vägtullsystem, som är nytt på kollegiet, samt kollegiets arbete med ekonomiska sanktioner. Kompetensuppbyggnaden har framför allt gällt sanktionsarbetet. Verksamheten utökades genom krav på tillståndssystem för exportkontroll som ökade i omfattning under året. Vi har också externrekryterat kompetens inom området handel och social hållbarhet. Vi genomförde en medarbetarundersökning under våren 2014. Resultatet av undersökningen visade bland annat att förutsättningarna för kompetensutveckling upplevs som goda på Kommerskollegium. Medarbetarna anser generellt att deras chefer uppmuntrar dem och att de har möjligheter att kompetensutvecklas. 57 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Tillsvidareanställningar för långsiktighet i verksamheten För att stärka den långsiktiga bemanningen på kollegiet har vi valt att öka antalet tillsvidareanställningar och medvetet ta en risk i verksamheten och upprätthålla den kompetens myndigheten har byggt upp. Tabell 32: Tillsvidareanställda, m.m. År 2014 2013 Antal tillsvidareanställda 93 92 Antal visstidsanställda 14 19 Antal tjänster 93 92 2 3 Extern rörlighet Jämförelsetal för 2012 saknas Antalet tillsvidareanställningar har ökat sedan planen togs i bruk 2013. Antalet tjänstlediga utredare för tidsbegränsad anställning på regeringskansliet var den 31 december 2013, 6 medarbetare och den 31 december 2014, 5 medarbetare vilket vi ser som positivt ur kompetensutvecklingsperspektiv. Vi kan konstatera att strategin har gett den effekt som förväntades. Myndighetens genomsnittsålder var 43 år och fördelningen mellan kvinnor och män var 66 % kvinnor och 34 % män 2014. I ledningsgruppen, bestående av de sju enhetscheferna, var genomsnittsåldern 49 år och fördelningen mellan kvinnor och män 67 % kvinnor och 33 % män under 2014. Arbetsmiljö En god arbetsmiljö ser kollegiet också som en viktig framgångsfaktor för att behålla kompetens och för verksamhetens utveckling. Det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i samverkan med medarbetarna som en integrerad del i verksamheten. Vi genomför årligen hälsofrämjande aktiviteter som hälsoundersökningar, ergonomironder och utbildningar i hjärt- och lungräddning. Kommerskollegium ger medarbetarna möjlighet till friskvårdsbidrag och friskvårdstimme. Sjukfrånvaron på myndigheten har ökat något men ligger kvar på en låg nivå (totalt 1,8 %). Se tabell under tilläggsupplysningar i avsnitt 12. 58 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Löneutveckling Kollegiet betraktar lönesättningen som ett instrument för att styra och utveckla verksamheten och för att säkra sin kompetensförsörjning. Vi tilllämpar individuell lönesättning. Tabell 33: Löneutveckling År 2014 2013 2012 Genomsnittslön kärnkompetens* 38 189 kr 36 730 kr 35 810 kr Medianlön BESTA 104 och 105 38 900 kr 37 050 kr 35 500 kr * Kärnkompetens definieras också i BESTA-kod Under 2014 fokuserades löneökningarna särskilt på våra utredare och ämnesråd som en åtgärd för att behålla kompetens inom myndigheten. Förutom alla de medarbetare som bidragit med sin kompetens och prestation prioriterades särskilt två grupper. Dels de medarbetare som varit anställda på kollegiet ett par tre år och visat sig vara på god väg att utveckla både djup och bred kompetens och dels de mer erfarna medarbetare som fortsätter utvecklas och också delar med sig av sin kompetens till andra för att utveckla hela verksamheten. Bedömning Vår bedömning är att verksamhetens behov av utveckling har styrt kompetensförsörjningen och utvecklingsinsatserna så att vi har rätt kompetens. Vi upplever att kollegiets kompetensförsörjningsarbete har bidragit till att utveckla och säkerställa den kompetens som krävts för att utföra de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och regleringsbrev för att nå våra verksamhetsmål för 2014. 59 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Tabell 34: EKONOMISK ÖVERSIKT PER VERKSAMHET Kostnadsutfall i löpande priser (mkr). År 2014 mkr andel I. En väl fungerande inre marknad 28,8 29,7% 30,3 31,1% 29,5 30,8% 8,5 8,8% 9,0 9,4% 9,7 10,1% 4,6 4,7% 4,8 5,0% 3,7 3,9% 0,4 0,4% 0,9 0,9% 1,2 1,3% 3,1 3,2% 3,2 3,3% 3,8 4,0% 3,1 3,2% 3,0 3,1% 3,5 3,6% 4,5 4,6% 4,7 4,9% 4,4 4,6% 0,3 0,3% 1,9 2,0% 2,7 2,8% 1,9 2,0% 2,4 2,5% 2,0 2,1% 1,3 1,4% Analyser och utredningar Kontaktpunkter för tjänster och varor Internal Market Information system (IMI) Informationsinsatser och EU-rättsligt stöd Anmälningsprocedurerna SOLVIT Förlikningsorgan Svar på remisser från RK Svar på remisser från myndigheter II. EU:s externa handelspolitik Analyser och utredningar varav: - Antidumpning och subventioner - Regionalt/bilateralt - - varav Gtap-studie om FTA mellan EU-USA - Global hållbar utveckling, handel/miljö, m.m. - Tullar, annat än tullsuspensionsärenden - Ursprungsregler - Immaterialrätt - Offentlig upphandling - Tvistlösning i WTO - Övriga WTO- och OECD frågor - Investeringar, handelspolitiska kommittèn - Jordbruk och SPS - Globala tekniska regler - Handelsprocedurer - Övriga ej fördelade analysunderlag, m.m. 2013 mkr andel 2012 mkr andel 34,9 35,9% 33,5 34,4% 31,5 32,8% 30,0 30,9% 27,9 29,1% 25,1 26,2% 3,3 5,8 0,1 2,0 2,3 2,5 0,7 0,8 0,2 2,7 1,5 2,9 3,7 1,4 0,2 3,4% 6,0% 0,1% 2,1% 2,4% 2,6% 0,7% 0,8% 0,2% 2,8% 1,5% 3,0% 3,8% 1,4% 0,2% 3,8 5,0 0,4 2,4 2,7 2,1 0,6 0,8 0,2 1,3 2,0 2,1 1,6 2,8 0,5 3,9% 5,1% 0,4% 2,5% 2,8% 2,2% 0,6% 0,8% 0,2% 1,3% 2,1% 2,2% 1,6% 2,9% 0,5% 2,7 4,6 0,7 1,7 2,5 2,0 1,2 0,4 0,3 1,1 1,8 2,3 1,9 2,3 0,3 2,8% 4,8% 0,7% 1,8% 2,6% 2,1% 1,3% 0,4% 0,3% 1,1% 1,9% 2,4% 2,0% 2,4% 0,3% Förmedla och utbyta kunskap 1,9 2,0% 2,2 2,3% 2,8 2,9% Övrigt EU:s externa handelspolitik Handelshinder utanför EU, marknadstillträde Tullsuspensionsärenden Licensärenden, m.m. 3,0 2,2 0,7 0,1 3,1% 2,3% 0,7% 0,1% 3,4 2,5 0,6 0,3 3,5% 2,6% 0,6% 0,3% 3,6 2,0 0,7 0,9 3,8% 2,1% 0,7% 0,9% 60 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 III. Handelsutvecklingen 11,1 11,4% - varav - Utrikeshandelsstatistik - E-handel - Globala värdekedjor - Tjänstehandel - Övriga analyser/utredningar och informationsinsatser IV. Open Trade Gate Sweden V. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete 9,2% 1,2% 0,8% 0,8% 4,0% 0,7 0,5 2,4 2,6 0,7% 0,5% 2,5% 2,7% 0,9 1,5 0,7 2,6 0,9% 1,6% 0,7% 2,7% 4,4 4,5% 4,5 4,6% 3,1 3,2% 4,7 4,8% 4,3 4,4% 5,1 5,3% 3,0 Summa kostnader (mkr) 8,8 1,2 0,8 0,8 3,9 14,6 15,0% VI. Ekonomiska sanktioner 10,7 11,0% 3,1% 97,1 100% 17,1 17,6% 19,9 20,8% 1,4 1,4% 1,1 1,1% 97,3 100% 95,9 100% Finansiering via andra intäkter än sådana av anslag År 2014 mkr andel IV. Open Trade Gate Sweden V. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete VI. Ekonomiska sanktioner Övriga verksamheter under avsnitt I - III 4,7 23,4% 14,3 71,1% 0,4 2,0% 0,7 3,5% 4,3 20,1% 2,6 10,9% 16,3 76,2% 20,0 84,0% 0,3 1,4% 0,3 1,3% 0,5 2,3% 0,9 3,8% Summa andra intäkter än sådana av anslag 20,1 100% 21,4 100% 23,8 100% 61 2013 mkr andel 2012 mkr andel Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Bilaga: Publikationer producerade under 2014 Nedladdningar Skriftserien 2013:8 Att flytta till Sverige 1573 2014:1 No Transfer, No Trade 2986 2014:2 Moving to Sweden 645 Kortformat Making Green Trade Happen 722 World Trade in the 21st Century 148 Rapporter - informationsskrifter Solvit Sverige 2013 149 Regulativt samarbete och tekniska handelshinder inom ramen för TransatlanticTrade and Investment Partnership (TTIP) 895 Regulatory Co-operation and Technical Barriers t Trade within Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) Inremarknadsguide för myndigheter 139 Varför handlar vi med omvärlden? 920 Tjänstedirektivet så påverkas myndigheter och kommuner 201410 Åtgärder för en förbättrad inre marknad 86 Fri rörlighet för varor inom EU 36 1629 - Faktablad 2014:1 WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer – vad innebär det? 2014:2 Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA – TTIP 2014:3 Vad är standarder?* 2014:4 Fri rörlighet för tjänster inom EU 19 2014:5 En gemensam europeisk marknad 44 108 95 - Totalt: 10194 10 Ej publicerad på Kommerskollegiums webbplats 2014 62 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 12. Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter 63 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2014 2013 76 709 14 492 5 599 54 96 854 75 141 16 460 4 764 126 96 490 -71 385 -9 142 -15 756 -17 -829 -97 129 -71 841 -8 781 -15 795 -31 -858 -97 306 -275 -816 6 5 007 -5 007 0 5 003 -5 003 0 7 -275 -816 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa 1 2 3 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa 4 5 Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring 64 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 BALANSRÄKNING Not (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Summa 8 1 343 1 343 837 837 9 154 526 680 58 540 599 0 2 241 30 2 271 16 1 574 8 1 598 2 523 22 1 846 4 391 2 619 63 1 427 4 109 -2 034 -2 034 -1 427 -1 427 20 022 3 20 025 13 550 6 13 556 26 676 19 271 777 -275 502 1 593 -816 777 444 1 058 1 502 652 921 1 573 1 628 2 272 5 511 1 283 10 694 1 435 2 270 1 447 2 019 7 172 9 134 795 4 050 13 978 7 628 889 1 232 9 749 26 676 19 271 10 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa 11 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa 12 13 14 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 15 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa 16 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa 17 18 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa 19 20 21 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa 22 23 24 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 65 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Anslag Ing. över- Årets till- Omdispo- Indrag- Totalt Utgifter Utgående förings- delning nerade ning disponiöverbelopp enl. regl. anslagsbelt föringsbrev belopp belopp belopp (tkr) Not Uo 24 2:2 Ramanslag Kommerskollegium ap.1 Kommerskollegium Summa 25 3 163 83 056 0 -733 85 487 -82 026 3 461 3 163 83 056 0 -733 85 487 -82 026 3 461 66 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma. TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år var 10 tkr. Kostnadsmässig anslagsavräkning Reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning fr.o.m 2009 innebär att kostnader, inte utgifter, avräknas anslag. Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 1 737 tkr, har år 2014 minskat med 310 tkr. Ändrade redovisningsprinciper Fr.o.m 2014 redovisar Kommerskollegium intäkterna av sin tjänsteexport som intäkter av avgifter. År 2013 och tidigare redovisades tjänsteexporten som intäkter av bidrag. De balansposter som påverkas är oförbrukade bidrag, förutbetalda intäkter, upplupna bidrag och upplupna intäkter. Jämförelsetalen för 2013 har justerats i såväl resultat- som balansräkning. Se not 2, 13, 14, 23 och 24 Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst ett halvt basbelopp och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är ett halvt basbelopp. Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker med ett helt års avskrivning for det som har anskaffats under årets första del och med ett halvt års avskrivning för det som har anskaffats under årets andra del. Tillämpade avskrivningstider 3 år Egenutvecklade dataprogram, licenser, rättigheter 67 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 5 år Förbättringsutgifter på annans fastighet Datorer och kringutrustning Maskiner och tekniska anläggningar Övriga kontorsmaskiner 6 år Inredningsinventarier Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. En leverantörskuld i utländsk valuta på 150 euro har värderats till den kurs som gällde vid fakturans ankomstregistering. Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag Lön Generaldirektör Lena Johansson t.o.m. 140313 Övriga skattepliktiga förmåner Ledamot i Kärnavfallsfondens styrelse Ledamot i Institutet för Kvalitetsutvecklings (SIQ) styrelse Ledamot i Svenska Miljöinstitutets (IVL) programstyrelse för Mistras Environment and Trade in a World of Interdependence (ENTWINED) Ledamot i Statens veterinärmedicinska anstalts insynsråd 279 5 Tf Generaldirekör Agnés Courades Allebeck 140314-140331 Ledamot i Tullverkets insynråd 46 Generaldirektör Anna Stellinger fr.o.m. 140401 Ledamot i Lunds universitets styrelse Ordförande för Sieps insynsråd (t.o.m. mars 2014) 743 Anställdas sjukfrånvaro I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent. 2014 1,8% 19,6% 1,8% 1,9% 0,6% 1,7% 2,7% Sjukfrånvaro Totalt Andel 60 dagar eller mer Kvinnor Män Anställda - 29 år Anställda 30 år - 49 år Anställda 50 år - 68 2013 1,5% 9,2% 2,0% 0,6% 0,2% 1,6% 1,7% Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 Noter (tkr) Resultaträkning Not 1 Intäkter av anslag Intäkter av anslag Summa 2014 2013 76 709 76 709 75 141 75 141 Summa Intäkter av anslag 76 709 tkr samt medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 5 007 tkr skiljer sig från summa utgifter 82 026 tkr på anslaget Uo 24 2.2 ap 1. Skillnaden på 310 tkr beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009. Denna post har belastat anslaget, men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen Intäkter av tjänsteexport Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa 38 14 264 190 14 492 81 16 292 87 16 460 I bokslutet för 2013 redovisades intäkter av tjänsteexport som intäkter av bidrag Not Not Not Not Not 3 4 5 6 7 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal Summa Finansiella kostnader Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret Ränta på lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader Summa Lämnade bidrag Tillväxtverket Konsumentverket Årets kapitalförändring Underskott i tjänsteexportverksamheten Summa 69 53 0 1 54 124 1 1 126 46 503 24 882 71 385 46 406 25 435 71 841 1 7 9 17 16 11 4 31 -4 650 -357 -5 007 -4 650 -353 -5 003 -275 -275 -816 -816 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 Balansräkning Not Not Not Not Not Not 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 2 472 1 048 0 3 520 -1 635 -542 -2 177 1 343 2 389 83 0 2 472 -1 197 -438 -1 635 837 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 1 379 134 0 1 513 -1 321 -38 0 -1 359 154 1 543 0 -164 1 379 -1 255 -149 83 -1 321 58 10 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 3 380 235 0 3 615 -2 840 -249 0 -3 089 526 4 599 79 -1 298 3 380 -3 868 -270 1 298 -2 840 540 11 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar hos andra myndigheter Summa 1 326 915 2 241 952 622 1 574 12 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa 2 076 447 2 523 2 290 329 2 619 22 22 63 63 8 9 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 13 Upplupna bidragsintäkter Inomstatliga Summa 70 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 Not 14 Övriga upplupna intäkter Upplupna avgiftsintäkter inomstatliga Upplupna avgiftsintäkter utomstatliga Summa 1 771 75 1 846 1 427 0 1 427 I bokslutet för 2013 redovisades upplupna inomstatliga avgiftsintäkter som upplupna bidragsintäkter Not 15 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket Not Not -4 983 80 281 -81 025 2 563 -3 164 1 737 -310 1 874 -137 1 427 1 737 -2 034 -1 427 16 Myndighetskapital Specifikation förändring av myndighetskapitalet Bal kap Kap förändr avgiftsfin. enl resultat- Summa verks. räkningen 1 593 -816 777 1 593 -816 777 -816 -816 541 541 -816 541 -275 777 -275 502 Utgående balans 2013 Ingående balans 2014 Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans 2014 Not -3 164 82 026 -83 056 733 -3 461 17 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 18 Övriga avsättningar Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder Ingående balans Årets förändring Utgående balans 71 652 -31 -177 444 490 300 -138 652 921 137 1 058 785 136 921 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 Not Not Not Not Not Not 19 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar Utgående balans 1 435 997 -804 1 628 2 223 118 -906 1 435 Beviljad låneram enligt regleringsbrev 5 000 5 000 20 Kortfristiga skulder till andra myndigheter Utgående mervärdesskatt Arbetsgivaravgifter Leverantörsskulder andra myndigheter Skuld till SIDA Övriga statliga skulder Summa 0 1 321 671 188 92 2 272 3 1 613 623 0 31 2 270 21 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt Övriga kortfristiga skulder Summa 1 283 0 1 283 1 816 203 2 019 22 Upplupna kostnader Upplupna löner och semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa 8 704 430 9 134 7 355 273 7 628 795 795 889 889 4 050 4 050 1 232 1 232 23 Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet. Av medlen kommer 314 000 kr att återbetalas. Resterande medel beräknas tas i anspråk inom 12 månader Summa 24 Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda avgiftsintäkter, inomstatliga Summa I bokslutet för 2013 redovisades förutbetalda avgiftsintäkter som oförbrukade bidrag 72 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 Anslagsredovisning Not 25 Uo 24 2:2 ap 1 Kommerskollegium Enligt regleringsbrevet disponerar Kommerskollegium en anslagskredit på 2 492 tkr. Anslagssparande från föregående år får enligt regleringsbrevet disponeras med ett belopp om högst 3% av anslaget. Anslaget är räntebärande. Av anslagsposten avser 9 000 000 kronor de svenska kontaktpunkterna för tjänster och varor. För Tillväxtverket och Konsumentverkets åtgärder avseende kontaktpunkten för tjänster får Kommerskollegium lämna bidrag om sammanlagt högst 5 050 000 kronor för deras kostnader. Under 2014 har totallt 5 007 100 kronor lämnats i bidrag, varav 4 650 000 till Tillväxtverket och 357 100 till Konsumentverket 73 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad 5 000 1 628 5 000 1 435 5 000 2 223 5 000 2 696 4 500 2 824 Kontokrediter Riksgälden Beviljad Maximalt utnyttjad 8 000 0 8 000 0 8 000 0 8 000 0 8 054 0 53 1 124 16 193 6 264 16 57 5 Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter** 14 492 168 264 878 729 Anslagskredit Beviljad Utnyttjad 2 492 0 2 431 0 2 420 0 2 398 0 2 381 0 Anslag Ramanslag Anslagssparande 3 461 3 163 4 983 3 122 4 966 87 91 87 92 91 93 88 96 85 97 1 106 1 108 1 041 1 009 1 035 -275 777 -816 1 593 129 1 464 809 655 655 0 Räntekonto Riksgälden Ränteintäkter Räntekostnader* Personal Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets Balanserad * Beloppet för 2013 har rättats i jämförelse med årsredovisningen för 2013 ** Av beloppet för 2014 avser 14 264 tkr kollegiets tjänsteexport som tidigare år redovisats som intäkter av bidrag 74 Kommerskollegium – Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014-12-31 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 20 februari 2015 Anna Stellinger Generaldirektör 75
© Copyright 2024