1. No category

Vattenkvalitet och plankton i
Vallentunasjön 2014
Utvärdering av effekter av biomanipulering och historisk återblick
Vattenkvalitet och plankton i Vallentunasjön 2014
Utvärdering av effekter av biomanipulering och historisk återblick
Författare: Anna Gustafsson & Emil Rydin
2015-02-20, reviderad 2015-03-23
Rapport 2015:14
Naturvatten i Roslagen AB
Norra Malmavägen 33
761 73 Norrtälje
0176 – 22 90 65
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 2 av 40
Naturvatten 2015
SAMMANFATTNING...................................................................................................... 4
INLEDNING .................................................................................................................... 5
METODER ...................................................................................................................... 6
Sjöprovtagning ............................................................................................................................................................ 6
Provtagning och näringstransporter i vattendrag ................................................................................................... 6
RESULTAT & DISKUSSION .......................................................................................... 7
Vattenföring ................................................................................................................................................................ 7
Näringsämnen i tillflöden och utloppet ..................................................................................................................... 8
Näringsämnen och plankton i sjön .......................................................................................................................... 12
Historisk återblick .................................................................................................................................................... 22
SAMMANFATTANDE SLUTSATSER.......................................................................... 25
Vallentunasjöns miljötillstånd ................................................................................................................................. 25
Effekter av genomförd biomanipulering ................................................................................................................ 27
REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE.................................................. 27
REFERENSER ............................................................................................................. 28
Bilaga 1. Provtagningsstationernas lägen.
Bilaga 2. Näringsämneshalter i Vallentunasjöns större tillflöden Ormstaån
och Karbyån samt utloppet Hagbyån.
Bilaga 3. Vattenflöden och näringsämnestransporter i Vallentunasjöns
större tillflöden samt utloppet.
Bilaga 4. Analysresultat vattenkemi: Temperatur och syrgas vid station
VA2.
Bilaga 5. Analysresultat vattenkemi: siktdjup, partikulärt material,
näringsämnen och klorofyll a.
Bilaga 6. Växtplankton – taxa och biomassor.
Bilaga 7. Djurplankton – taxa och biomassor.
Bilaga 8. Inneslutningsförsök i Vallentunasjön.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 3 av 40
Naturvatten 2015
Sammanfattning
I syfte att följa effekterna av Vallentunasjöns restaurering genom så kallad
biomanipulering har sjöns vattenkemi och planktonsammansättning
undersökts med start 2007. Den aktuella biomanipuleringen innebär
utfiske av så kallad vitfisk (mört, björkna, braxen m.fl. arter) med
målsättningen att driva Vallentunasjön mot ett ekosystem som
karakteriseras av klarare vatten, en större andel rovfisk och mer
undervattensvegetation på de grunda bottnarna. Biomanipulering av
Vallentunasjön inleddes 2010. Övervakning av sjöns miljötillstånd
utfördes liksom tidigare år av Naturvatten AB på uppdrag av Täby och
Vallentuna kommuner.
År 2014 uppvisade Vallentunasjön fortsatt en mycket tydlig övergödning i
form av höga näringshalter samt symptom på övergödning i form av
dåliga siktdjup, stora växtplanktonmängder och höga andelar
cyanobakterier. Precis som tidigare år ökade totalhalterna av fosfor och
kväve kraftigt under sommaren. För aktuell undesökningsperiod (20072014) ses mindre variationer i miljötillståndet, troligen främst
väderbetingade, men inte någon utveckling i vare sig positiv eller negativ
riktning.
Av detta framgår att den biomanipulering som genomfördes perioden
2010-2014 tyvärr inte gett önskad effekt. Förklaringen till de uteblivna
positiva effekterna kan tänkas vara att fisket inte har varit tillräckligt
effektivt, sett till total reduktion och/eller sett till den tidsperiod under
vilken reduktionen åstadkommits. Det är också tänkbart att den uteblivna
effekten kan bero på att de mekanismer som ligger bakom de ökande
näringshalterna i Vallentunasjön under sommaren inte i tillräcklig
utsträckning påverkas av de förändringar i näringsvävens struktur som
utfisket syftar till. Om så är fallet krävs andra åtgärder för att komma
tillrätta med sjöns övergödningsproblematik.
En historisk återblick visar att Vallentunasjöns miljötillstånd har
förbättrats väsentligt från 60- och 70-talet till dagens datum. Trots detta
motsvarar halten av totalfosfor i nuläget otillfredsställande status och ett
stort förbättringsbehov kvarstår innan sjön kan nå miljökvalitetsnormen
god status 2021. I syfte att lämna effektiva förslag för att åtgärda
Vallentunasjöns övergödningsproblem är det önskvärt att klarlägga
mekanismen bakom de successivt ökande näringshalterna i sjöns
vattenmassa under sommaren. Det vore också intressant att utreda om de
positiva långtidsförändringar som ägt rum kan kopplas till en minskad
fosforbelastning från sjöns tillrinningsområde.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 4 av 40
Naturvatten 2015
Inledning
I syfte att följa effekterna av Vallentunasjöns restaurering genom så kallad
biomanipulering har sjöns vattenkemi och planktonsammansättning
undersökts med start i augusti 2007. Den aktuella biomanipuleringen
innebär utfiske av så kallad vitfisk (mört, björkna, braxen m.fl. arter) med
målsättningen att driva Vallentunasjön mot ett ekosystem som
karakteriseras av klarare vatten, en större andel rovfisk och mer
undervattensvegetation på de grunda bottnarna. Reducerade bestånd av
mört och braxen minskar predationstrycket på större djurplankton. Tanken
är att därigenom uppnå ett ökat betningstryck på växtplankton vilket i sin
tur ger ett klarare vatten och andra positiva följdeffekter. Troligen är
mekanismerna bakom en lyckad biomanipulering mer komplicerade än så.
Biomanipulering genom utfiskning av vitfisk inleddes i Vallentunasjön
2010 med trålfiske under den isfria perioden. År 2012 och framåt fiskades
det istället med bottengarn under en mer koncentrerad period från
islossning till juni/juli. För ytterligare information om utfiske och fångster
hänvisas till årsrapporter från fiskeverksamheten.
Föreliggande rapport redovisar och diskuterar resultat från 2014 års
övervakningsprogram och jämför dem med resultat från tidigare år. I en
bilaga till rapporten presenteras även resultat från de inneslutningsförsök
(se nedan) som genomfördes 2013 och 2014. Undersökningar och
utvärdering utfördes liksom tidigare år av Naturvatten AB på uppdrag av
Täby och Vallentuna kommuner.
Övervakningsprogram
År 2014 omfattade övervakningsprogrammet fysikalisk-kemiska
förhållanden samt växt-och djurplanktonsamhällets säsongsvariation i
Vallentunasjön. Vidare övervakades import och export av näringsämnen
via sjöns båda huvudsakliga tillflöden Ormstaån och Karbyån respektive
utloppet Hagbyån. Tillsammans ger undersökningarna information om
sjöns näringsdynamik och förklaringsunderlag för bedömningar av orsaker
till eventuella förändringar av sjöns miljötillstånd.
Inneslutningsförsök
I syfte att öka kunskapen om mekanismerna bakom Vallentunasjöns
sommarblomningar av cyanobakterier genomfördes 2013 och 2014 försök
i inneslutningar, även kallade mesokosmer. Försöken utfördes på plats i
Vallentunasjön i bassänger som innesluter vatten och bottensediment. I
inneslutningarna simulerades olika sjörestaureringsmetoder för att testa
påverkan på vattenkvaliteten. Den primära målsättningen var att besvara
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 5 av 40
Naturvatten 2015
frågan om fortsatt biomanipulering (utfiske) har utsikter att resultera i
minskad övergödningsproblematik sommartid. Övriga metoder som
testades var muddring och aluminiumbehandling av sediment. Resultat av
försöken presenteras i bilaga 8 till denna rapport.
Metoder
Sjöprovtagning
För ett representativt vattenprov från sjön användes en integrerad,
volymviktad, provtagning enligt Blomqvist (2001). Metoden omfattar fem
provtagningsstationer, se bilaga 1, för en sjö av Vallentunasjöns storlek,
och innebär att vattenmassan delas upp i enmetersskikt. De olika skiktens
bidrag till blandprovet står i proportion till de olika skiktens andel av
sjövolymen.
Sjöprovtagningen utfördes med Rambergrör. Vattenanalyserna utfördes
vid Erkenlaboratoriet, Uppsala universitet, som är ett SWEDACackrediterat laboratorium. Proverna analyserades med avseende på
suspenderat material (totalt och organisk andel), ammoniumkväve, nitritoch nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, klorofyll a,
växtplankton och djurplankton. I den djupaste delen av sjön, station
”VA2”, mättes temperatur, siktdjup, och syrgasprofiler.
Provtagning och näringstransporter i vattendrag
Näringsämneshalten i de två större tillflödena Ormstaån1 (Inlopp 1) och
Karbyån (Inlopp 2) samt i utloppet Hagbyån undersöktes månadsvis.
Beräkning av transporter av näringsämnen baserades på uppmätta halter
och uppgifter om veckovattenflöden från SMHIs PULS-modell
(http://vattenwebb.smhi.se). Ormstaån och Karbyån omfattas inte av
SMHIs flödesberäkningar. För dessa vattendrag beräknades flödet baserat
på data för ett närliggande vattendrag (totalt flöde för Hargsån,
delavrinningsområde 660793-162259). De omvandlingsfaktorer som
användes var 0,587 för Ormstaån och 0,659 för Karbyån. Transporterad
mängd beräknades genom att multiplicera flödet med motsvarande
koncentration som i sin tur erhölls genom linjär interpolering av värden
1
Provtagning i Ormstaån sker sedan den 18 oktober 2011 uppströms värmeverket.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 6 av 40
Naturvatten 2015
från de olika mättillfällena. Viktigt att notera är att de båda undersökta
tillflödena enbart avvattnar cirka 60 procent av Vallentunasjöns
tillrinningsområde och att övrig kringliggande mark bidrar till ytterligare
näringsbelastning.
Resultat & Diskussion
Vattenföring
Vintern 2013-2014 var snöfattig och 2014 förelåg inte någon egentlig
vårflod till följd av snöavsmältning så som 2013, se figur 1. I
Vallentunasjöns tillflöden Ormstaån och Karbyån var vattenföringen
istället högst under februari och avtog därefter sakta mot sommaren. I
utloppet Hagbyån kom flödestoppen något senare, i mars, och var mer
utdragen. I inloppen inföll årets lägsta vattenföring (ca 5 l/s) i juni och juli
varefter flödet åter ökade. Sommarens lågflödesperiod var betydligt
mindre utdragen jämfört med 2013 då flödet i de båda inloppen var
mindre än 10 l/s från juni ända in i oktober. Vattenföringen i
Vallentunasjöns utlopp Hagbyån följde i stort dynamiken i inloppen.
Högflödet under årets början var dock förskjutet till mars och mer utdraget
än i inloppen. Sett till årsmedelvärden uppgick vattenföringen i Ormstaån
och Karbyån till cirka 0,07 m3/s och i Hagbyån till cirka 0,25 m3/s.
0,8
Ormstaån
Vattenföring (m3/s)
0,7
Karbyån
0,6
Hagbyån
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
januari 2015
december 2014
november 2014
oktober 2014
september 2014
augusti 2014
juli 2014
juni 2014
maj 2014
april 2014
mars 2014
februari 2014
januari 2014
december 2013
november 2013
oktober 2013
september 2013
augusti 2013
juli 2013
juni 2013
maj 2013
april 2013
mars 2013
februari 2013
januari 2013
0,0
Figur 1. Vattenföring (m3/s) i Vallentunasjöns tillflöden Ormstaån och Karbyån samt utflödet Hagbyån 2013 och 2014.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 7 av 40
Naturvatten 2015
Näringsämnen i tillflöden och utloppet
Fosfor- och kvävehalter
Totalfosforhalten var liksom tidigare år (2011-2013) i genomsnitt högre i
Ormstaån (ca 90 µg/l), än i Karbyån (cirka 60 µg/l), se figur 2 och bilaga
2, och generellt lägre än 2013. Variationen under mätperioden var måttlig
och likartad i de båda inloppen. De högsta halterna (ca 220 µg/l i
Ormstaån, ca 160 µg/l i Karbyån) uppmättes i oktober i samband med en
liten flödestopp som inträffade efter en period av lågflöden. Vid detta
tillfälle förelåg en mindre andel av fosforn än normalt i löst oorganisk
form (fosfatfosfor) och de förhöjda halterna beror troligen på ökad
grumlighet till följd av erosion, ytavrinning och/eller resuspension av
sedimenterat material. Höga halter (> 100 µg/l) uppmättes också i
Ormstaån vid högflödet i februari samt i maj, juni och december.
Merparten av fosforn förelåg överlag i form av fosfatfosfor. Halterna av
löst oorganisk fosfor, fosfatfosfor, i de både inflödena uppmättes 2014 till
i medeltal 50 µg/l i Ormstaån och 35 µg/l i Karbyån. För Ormstaån
innebär det en tydlig minskning jämfört med 2013. Halternas variation var
liksom föregående år relativt liten, och likartad i de båda inloppen.
250
Ormstaån
Karbyån
200
Totalfosfor (µg/l)
Hagbyån
150
100
50
2014-12-11
2014-11-27
2014-11-13
2014-10-30
2014-10-16
2014-10-02
2014-09-18
2014-09-04
2014-08-21
2014-08-07
2014-07-24
2014-07-10
2014-06-26
2014-06-12
2014-05-29
2014-05-15
2014-05-01
2014-04-17
2014-04-03
2014-03-20
2014-03-06
2014-02-20
2014-02-06
2014-01-23
0
Figur 2. Totalfosforhalter (µg/l) i Vallentunasjöns tillflöden Ormstaån och Karbyån samt utflödet Hagbyån 2014.
Totalfosforhalterna i utloppet Hagbyån avspeglar haltdynamiken i
Vallentunasjön och kan förtjäna lite extra uppmärksamhet. Utloppshalten
var i snitt 54 µg/l och uppvisade en mindre årsvariation än de båda
inloppen. I början av året låg fosforkoncentrationen kring 30 µg/l med en
lägsta halt (20 µg/l) i februari. Halterna ökade därefter successivt till en
högsta halt av cirka 90 µg/l i mitten av juli. Samma mönster sågs även
tidigare år. Därefter minskade fosforhalten successivt och låg från början
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 8 av 40
Naturvatten 2015
av oktober kring cirka 50 µg/l. I jämförelse med 2013 var den högsta
halten lägre och de höga halterna var mindre ihållande. Precis som tidigare
år låg fosfathalterna i utloppet med få undantag under detektionsgränsen
och var alltså mycket låga.
Totalkvävehalten i Ormstaån och Karbyån uppmättes till i medeltal 1400
µg/l. Halternas variation var förhållandevis låg i båda vattendragen, se
figur 3. De högsta halterna (> 2000 µg/l) uppmättes i samband med
högflödet i februari. I båda vattendragen var nitratkväve den dominerande
lösta kväveformen och utgjorde 40 respektive 60 procent av den totala
kvävehalten. Ammoniumkväve stod i båda tillflödena för mindre än fem
procent av totalhalten. Summeras detta framgår att kvävehalterna i
Ormstaån liksom tidigare domineras av andra kväveformer än de lösta
jonformerna.
I utloppet Hagbyån uppgick totalkvävehalten till i medeltal cirka 1300
µg/l vilket motsvarar 2012 och 2013 års nivå. Variationen över året var
liten och visade ingen samvariation med nitrat- och ammoniumkväve som
på årsbasis stod för enbart cirka 15 procent av totalhalten. Dessa
växttillgängliga kväveformer minskade drastiskt i slutet av april.
Nitratkvävehalten var sedan mycket låg till mitten av oktober. För
ammoniumkväve sågs en haltförhöjning i slutet av maj och början av juni,
troligen till följd av att ammoniumrikt bottenvatten blandats upp i den
övre vattenmassan. Ammoniumhalten var därefter mycket låg till mitten
av augusti.
2500
Ormstaån
Karbyån
Totalkväve (µg/l)
2000
Hagbyån
1500
1000
500
2014-12-11
2014-11-27
2014-11-13
2014-10-30
2014-10-16
2014-10-02
2014-09-18
2014-09-04
2014-08-21
2014-08-07
2014-07-24
2014-07-10
2014-06-26
2014-06-12
2014-05-29
2014-05-15
2014-05-01
2014-04-17
2014-04-03
2014-03-20
2014-03-06
2014-02-20
2014-02-06
2014-01-23
0
Figur 3. Totalkvävehalter (µg/l) i Vallentunasjöns tillflöden Ormstaån och Karbyån samt utflödet Hagbyån 2014.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 9 av 40
Naturvatten 2015
Fosfor- och kvävemängder
Transporten av fosfor och kväve till Vallentunasjön via Ormstaån och
Karbyån visas för 2014 tillsammans med exporten via Hagbyån i tabell 1.
Transporten av totalfosfor och – kväve visas även i figur 4 och 5 samt i
bilaga 3. Observera att de mängder som redovisas enbart avser import via
de båda huvudinflödena. Dessa avvattnar cirka 60 procent Vallentunasjöns
tillrinningsområde och vilket innebär att övrig kringliggande mark bidrar
till ytterligare näringsbelastning.
Tabell 1. Import och export av näringsämnen (mängder i kg) till Vallentunasjön via de två största inloppen Ormstaån
och Karbyån respektive utloppet Hagbyån 2014. Observera att ytterligare näringsimport sker från de delar av
Vallentunasjöns tillrinningsområde som inte avvattnas via de båda vattendragen.
2014
Ormstaån (Inlopp 1)
Karbyån (Inlopp 2)
Summa inlopp
Hagbyån (Utlopp)
Nettotillförsel
Andel exporterat
Fosfatfosfor
Totalfosfor
92
77
170
29
141
17%
187
136
323
356
-33
110%
Nitratkväve
(kg)
1800
2480
4280
993
3287
23%
Ammoniumkväve
Totalkväve
69
64
133
1323
-1190
995%
3488
4010
7499
10071
-2572
134%
Av den totala fosfortillförseln på cirka 320 kilo importerades cirka 45
procent under årets tre första månader då flödet var relativt högt, se figur
4. Sett till enskilda månader skedde den största fosforimporten (ca 20 %)
under oktober i samband med en liten flödestopp och extremt höga halter i
de båda huvudtillflödena. Att transporterna var mycket låga under maj-juli
är en följd av den mycket låga vattenföring som då rådde. Exporten via
utloppet uppgick till 360 kilo med drygt hälften av mängden i mars - juni.
Data indikerar således att Vallentunasjön utgjorde en nettokälla för fosfor
och exporterade näring till nedströms liggande vattensystem. En grov
uppskattning av den totala fosfortillförseln under antagandet att
belastningen var av samma storlek även i de delar av sjöns
tillrinningsområde som inte avvattnas via Ormstaån och Karbyån tyder
tvärtom på att Vallentunasjön totalt sett utgjorde en fälla för totalfosfor
under 2014. Detsamma gäller även föregående år under
undersökningsperioden. År 2011 och 2013 var enbart de mängder som
importerades via de båda inloppen betydligt större än exporten via
utloppet vilket innebär att sjön då fungerade som en mycket effektiv fälla
för fosfor. Liksom tidigare konsumerades huvuddelen av den
växttillgängliga fosfatfosforn i sjön, och exporten uppgick till knappt 20
procent av den mängd som tillfördes via de båda vattendragen.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 10 av 40
Naturvatten 2015
80
Totalfosfor (kg/mån)
70
60
50
40
30
20
10
0
jan
feb
mar
apr
maj
jun
Inlopp
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Utlopp
Figur 4. Transporterade totalfosformängder (kg/månad) i Vallentunasjöns båda inlopp Ormstaån och Karbyån samt
utloppet Hagbyån 2014.
Den totala kväveimporten via de båda undersökta tillflödena uppgick till
cirka 7,5 ton varav drygt hälften tillfördes via Karbyån. Precis som för
fosfor importerades huvuddelen av kvävet under de tre första
vintermånaderna, se figur 5. Exporten via utloppet uppgick till tio ton med
huvuddelen fördelad till januari – april. Sammantaget tyder data på att
Vallentunasjön utgjorde en källa till kväve motsvarande 2,6 ton i
vattensystemet. Precis som för totalfosfor tyder dock en uppskattning av
den totala kvävetillförseln från hela sjöns tillrinningsområde på att
Vallentunasjön totalt sett utgjorde en fälla för totalkväve under 2014. Att
så skulle vara fallet är dock mindre tydligt än för fosfor. Detsamma gäller
även föregående år under undersökningsperioden. År 2011 var enbart de
mängder som importerades via de båda inloppen betydligt större än
exporten via utloppet vilket innebär att sjön då fungerade som en mycket
effektiv fälla för totalkväve.
Importen av nitratkväve 2014 var 4,3 ton medan ammoniumkväve endast
tillfördes i blygsamma 130 kilo, vilket är betydligt mindre än tidigare. Att
ammoniummängderna minskat kan bero på minskad tillförsel från
tänkbara källor som gödslad åkermark, enskilda avlopp etc. En tänkbar
förklaring kan också vara att ammoniumkvävet i högre utsträckning än
tidigare oxiderats till nitratkväve på sin väg mot Vallentunasjön. Av
nitratmängderna stod Karbyån för huvuddelen (ca 60 %) medan de båda
inloppen var likvärdiga som källor till ammoniumkväve. Via utloppet
lämnade cirka 1 ton nitratkväve och 1,3 ton ammoniumkväve sjön. De
största mängderna transporterades i början av året samt för
ammoniumkväve även i december. Liksom tidigare år låg uttransporten av
dessa lösta kväveformer nära noll under sommaren. Sammantaget
fungerade Vallentunasjön liksom tidigare under undersökningsperioden
som en fälla för nitrat men en mycket tydlig källa till ammoniumkväve.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 11 av 40
Naturvatten 2015
2500
Totalkväve (kg/mån)
2000
1500
1000
500
0
jan
feb
mar
apr
maj
Inlopp
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
Utlopp
Figur 5. Transporterade totalkvävemängder (kg/månad) i Vallentunasjöns båda inlopp Ormstaån och Karbyån samt
utloppet Hagbyån 2014.
Näringsämnen och plankton i sjön
Lösta näringsämnen
Lösta näringsämnen (fosfat, ammonium och nitrat) i vattenmassan ger
viktiga indikationer om vilket näringsämne som begränsar
primärproduktionen det vill säga tillväxten av fotosyntetiserande
organismer som växtplankton, cyanobakterier och även vattenväxter.
Mycket låga halter av något av dessa lösta näringsämnen under en period
visar att upptaget motsvarar tillförseln, och att ämnet sannolikt begränsar
primärproduktionen. Tillförsel av lösta näringsämnen sker via de båda
tillflödena, via diffus avrinning från kringliggande marker och delvis
också via nederbörd på sjöytan. I Vallentunasjön tillförs dock lösta
näringsämnen förmodligen huvudsakligen genom den kontinuerliga
omsättningen av organiskt material, framförallt växtplankton. Samma
näringsämnen kan komma att användas till växtplanktonproduktion flera
gånger under en säsong. Organismer som cyanobakterier kan också
använda luftkväve för sin produktion och på så vis addera till
Vallentunasjöns kväveupplag.
Fosfatfosforhalten var 2014 mycket låg redan i början av året och liksom
föregående år var vinterns och den tidiga vårens primärproduktion tydligt
fosforbegränsad, se figur 6. Den kraftiga algblomning som rådde redan i
januari avklingade temporärt först i slutet av april då all löst fosfor hade
konsumerats. Under sommaren registrerades fosfathalter kring noll vid
flera tillfällen och däremellan halterna mätbar nivå. Även situationer av
lösta kvävehalter nära noll förekom. Detta tyder på att primärproduktionen
var sambegränsad på så vis att fosfat och kväve alternerade som
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 12 av 40
Naturvatten 2015
begränsande näringsämne. Även tidigare (2007-2010) har Vallentunasjöns
primärproduktion varit sambegränsad sommartid. Detta fenomen
diskuterades i Rydin m fl. (2010). Under de tre närmast föregående åren,
2011-2013, låg ammonium- och nitratkväve under detektionsgränsen
sommartid medan fosfat funnits i mätbara om än mycket låga halter. Detta
indikerar en situation där kväve var primärt begränsande för
växtplanktonproduktionen. År 2014 tycks det alltså ha skett en återgång
till en sambegränsad primärproduktion.
50
Fosfatfosfor
Nitratkväve
Ammoniumkväve
1000
40
Fosfor (µg P/l)
35
800
30
25
600
20
400
15
10
Kväve (µg N/l)
45
1200
200
5
0
augusti 2007
oktober 2007
december 2007
januari 2008
april 2008
juni 2008
augusti 2008
oktober 2008
december 2008
januari 2009
april 2009
juni 2009
augusti 2009
oktober 2009
december 2009
februari 2010
april 2010
juni 2010
augusti 2010
oktober 2010
december 2010
februari 2011
april 2011
juni 2011
augusti 2011
oktober 2011
december 2011
februari 2012
april 2012
juni 2012
augusti 2012
oktober 2012
december 2012
februari 2013
april 2013
juni 2013
augusti 2013
oktober 2013
december 2013
februari 2014
april 2014
juni 2014
augusti 2014
oktober 2014
december 2014
0
Figur 6. Lösta näringsämnen i Vallentunasjöns vattenmassa 2007-2014.
De tendenser till ackumulering av fosfat under vintern som registrerats för
vissa tidigare år (2010, 2011, 2013) sågs inte 2014. Att fosfat inte fanns
tillgängligt vid denna tidpunkt beror på att en intensiv
växtplanktonproduktion fortgick även under vintern. En viss ökning av
halterna av löst kväve sågs dock då tillförseln var högre och än
växtplanktonupptaget. Från mitten av september 2013 till mitten av
februari 2014 ökade ammoniumkvävehalten från nära noll till 380 µg/l.
Haltökningen förklaras huvudsakligen av att ammonium frisätts vid
nedbrytningsprocesser i sjöns bottnar. Koncentrationsökningen motsvarar
cirka 5,6 ton ammoniumkväve i sjöns vattenmassa vilket är betydligt lägre
än 2010-2013 då mängden uppgick till mer än 10 ton, men jämförbart med
de mängder som frisattes 2008 och 2009. Skillnaden i extern tillförsel via
de båda huvudinflödena var obetydlig för vinterperioderna 2013 och 2014
(ca 115 kg jämfört med 85 kg) och förklarar inte 2014 års jämförelsevis
måttliga haltuppbyggnad. En tänkbar förklaring till de lägre halterna 2014
kan vara att primärproduktionen var hög även under den i stort sett isfria
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 13 av 40
Naturvatten 2015
vintern (se kapitlet Klorofyll, organiskt material och siktdjup nedan) och
att en betydande del av ammoniummängden togs upp av plankton. Ett
eventuellt mindre utläckage av ammonium från bottnarna är också möjligt.
Årets sista provtagning visar åter på höga ammoniumhalter (ca 420 µg/l)
vilket kan vara en effekt av att den varma sommaren 2014 medfört en hög
nedbrytningsaktivitet i Vallentunasjöns sediment och därmed ett högre
utläckage.
Totalkväve och totalfosfor
Halten av totalkväve och – fosfor visas för perioden 2007-2014 i figur 7.
Den uppbyggnad av totalkvävehalten som tidigare år kan iakttas från
senhöst till senvinter uteblev 2014. Förklaringen till detta ligger
framförallt i de relativt måttliga ökningar som nu sågs av de lösta
kvävehalterna (se kapitlet ovan). Under den tidiga våren minskade
totalkvävehalten vilket av allt att döma förklaras av att det kväve som
tagits upp genom fotosyntes under våren har sedimenterat ut i form av
växtplankton. Från slutet av april till början av augusti ökade halten
successivt för att åter minska något i mitten av månaden. I slutet av
september uppmättes årets högsta totalkvävehalt (1900 µg/l) som var
betydligt lägre än 2011 och 2013 men högre än 2010 och 2012. Därefter
minskade halten mycket kraftigt, möjligen till följd av utsedimenterande
växtplankton, för att resten av året ligga relativt stabilt (kring 1400-1500
µg/l).
Precis som tidigare undersökningsår, även 2012 som i flera andra
avseenden avvek från de generella mönstren, sågs en kraftfull ökning av
fosforhalterna från våren till sommaren. År 2014 ökade halten successivt
från början av april för att nå ett maximalt värde (107 µg/l) i mitten av juli.
För den aktuella undersökningsperioden uppmättes en högre halt än denna
endast 2009. Halten minskade därefter mycket kraftigt till början av
augusti och låg sedan kring cirka 70 µg/l in i oktober då ytterligare en
minskning iakttogs. Cyanobakterier har tidigare visats ha en viktig roll i
tillförseln av fosfor från Vallentunasjöns sediment till dess vattenmassa
(Brunberg 1993) och stora delar av den dramatiska haltökningen kan
sannolikt tillskrivas denna typ av organismer.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 14 av 40
Naturvatten 2015
120
3000
Totalkväve
80
2000
60
1500
40
1000
20
500
Totalfosfor (µg P/l)
2500
0
augusti 2007
oktober 2007
december 2007
januari 2008
april 2008
juni 2008
augusti 2008
oktober 2008
december 2008
januari 2009
april 2009
juni 2009
augusti 2009
oktober 2009
december 2009
februari 2010
april 2010
juni 2010
augusti 2010
oktober 2010
december 2010
februari 2011
april 2011
juni 2011
augusti 2011
oktober 2011
december 2011
februari 2012
april 2012
juni 2012
augusti 2012
oktober 2012
december 2012
februari 2013
april 2013
juni 2013
augusti 2013
oktober 2013
december 2013
februari 2014
april 2014
juni 2014
augusti 2014
oktober 2014
december 2014
0
Totalkväve (µg N/l)
Totalfosfor
100
Figur 7. Totalhalter (µg/l) av fosfor och kväve i Vallentunasjön 2007-2014.
Klorofyll, organiskt material och siktdjup
Halten av klorofyll a ger ett indirekt mått på växtplanktonmängden och
visas tillsammans med mängden suspenderat organiskt material i figur 8.
Precis som 2012 noterades inga halter lägre än 5 µg/l och
växtplanktonproduktionen gick på högvarv hela året. I mitten av april sågs
dock något av en tillfällig avmattning då fosfatförrådet helt hade
förbrukats. Från mitten av maj till början av juni låg halten kring 20 µg/l
och ökade i slutet av månaden till det dubbla. Årets högsta halt (60 µg/l)
registrerades i början av augusti då cyanobakterier dominerade. Detta är
lägre än den rekordhöga halt (70 µg/l) som uppmättes 2013. Därefter
minskade klorofyllhalten något och låg till mitten av november och kring
50 µg/l. Vid årets sista provtagning i december var halten drygt 30 µg/l.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 15 av 40
Naturvatten 2015
30
25
80
Suspenderat organiskt material
Klorofyll a
70
20
50
15
40
30
Klorofyll a (µg/l)
Suspenderat material (mg/l)
60
10
20
5
10
0
augusti 2007
oktober 2007
december 2007
januari 2008
april 2008
juni 2008
augusti 2008
oktober 2008
december 2008
januari 2009
april 2009
juni 2009
augusti 2009
oktober 2009
december 2009
februari 2010
april 2010
juni 2010
augusti 2010
oktober 2010
december 2010
februari 2011
april 2011
juni 2011
augusti 2011
oktober 2011
december 2011
februari 2012
april 2012
juni 2012
augusti 2012
oktober 2012
december 2012
februari 2013
april 2013
juni 2013
augusti 2013
oktober 2013
december 2013
februari 2014
april 2014
juni 2014
augusti 2014
oktober 2014
december 2014
0
Figur 8. Klorofyll a (µg/l) i Vallentunasjön 2007-2014. För suspenderat organiskt material (mg/l) finns data för 20102014.
Suspenderat material ger ett totalt mått på mängden partikulärt material i
vattnet och samvarierar ofta med klorofyllhalten, särskilt i näringsrika
sjöar, så även i Vallentunasjön, se figur 8. För 2014 avtog dock halten
suspenderat material med början i september snabbare än vad
klorofyllhalten minskade. De högsta partikelförekomsterna var högre än
2010-2012 men lägre än de rekordhöga mängder som registrerades 2013.
Klorofyllhalterna och partikelmängderna avspeglar sig i Vallentunasjöns
siktdjup, se figur 9, som liksom tidigare år stod i omvänd proportion till
dessa variabler. Något tydligt samband mellan klorofyllhalt och/eller
mängden suspenderat organiskt material förelåg dock inte då siktdjupet
uppvisade en relativt liten variation 2014. Det största siktdjupet (1,9 m)
registrerades i mitten av februari och var mindre än de tre föregående åren
(2011-2013) och 2009 men större än 2007, 2008 och 2010. Till slutet av
mars var siktdjupet nära halverat och från slutet av april till mitten av
november låg det relativt stabilt i intervallet 0,6-0,9 meter. Det minsta
siktdjupet (0,6 m) var bättre än 2010, 2011 och 2013 och låg på ungefär
samma nivå som övriga år.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 16 av 40
Naturvatten 2015
0
0,5
Siktdjup (m)
1
1,5
2
2,5
augusti 2007
oktober 2007
december 2007
januari 2008
april 2008
juni 2008
augusti 2008
oktober 2008
december 2008
januari 2009
april 2009
juni 2009
augusti 2009
oktober 2009
december 2009
februari 2010
april 2010
juni 2010
augusti 2010
oktober 2010
december 2010
februari 2011
april 2011
juni 2011
augusti 2011
oktober 2011
december 2011
februari 2012
april 2012
juni 2012
augusti 2012
oktober 2012
december 2012
februari 2013
april 2013
juni 2013
augusti 2013
oktober 2013
december 2013
februari 2014
april 2014
juni 2014
augusti 2014
oktober 2014
december 2014
3
Figur 9. Siktdjup i Vallentunasjön 2007-2014.
Växtplankton
År 2014 noterades inte någon utpräglad vårtopp i växtplanktonsamhället,
se figur 10. Att så var fallet förklaras av att årets första planktonprov togs i
samband med den tillfälliga avmattning i primärproduktionen som sågs i
slutet av april, att döma av klorofyllhalten (se kapitlet ovan). Till skillnad
från 2013 då den extremt kraftiga vårblomningen helt dominerades av den
cyanobakterier var nu kiselalger den tongivande gruppen. Även
cyanobakterier förekom dock i större mängd. I mitten av maj stod
kiselalger, cyanobakterier och grönalger för ungefär en tredjedel vardera
av den totala biomassan som nu hade minskat något. I slutet av månaden
noterades årets lägsta förekomst av cyanobakterier (ca 13 %), och
grönalger och kiselalger följt av konjugater karakteriserade
planktonsamhället. Vid detta tillfället registrerades också årets lägsta
biomassa (9 mg/l).
I början av juni ökade biomassan till följd av ökande mängder av
framförallt grönalger men även cyanobakterier. Till slutet av månaden
nära fördubblades biomassan som ett resultat av en kraftigt ökad närvaro
av kiselalger, men även fortsatta stegringar av mängden grönalger och
cyanobakterier. I juli låg den totala biomassan kvar på oförändrad nivå.
Samhällets sammansättning förändrades dock så till vida att mängden
cyanobakterier dubblerades för att återstående del av året vara
karakteriserande för planktonsamhället med en andel av 40 – 60 procent.
Grön- och kiselalgerna gick kraftigt tillbaka men de små ögonalgerna stod
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 17 av 40
Naturvatten 2015
för en signifikant del av biomassan (ca 20 %). I augusti nådde biomassan
sitt maximum och den högsta biomassa som registrerats under sommaren
för försöksperioden 2007-2014 (ca 35 mg/l). Cyanobakterier dominerade
och pansarflagellater (18 %) och grönalger (12 %) utgjorde mindre delar
av biomassan. I mitten av september var andelen cyanobakterier den
högsta under året (61 %) och totalbiomassan hade minskat något.
Grönalger, pansarflagellater, guldalger och kiselalger stod för en andel
motsvarande cirka 10 procent vardera av totalmängden. Till oktober och
november hade biomassan minskat kraftigt. Cyanobakterier var alltjämt
den största gruppen följt av kiselalger (25 %).
50000
Oidentifierade taxa
Konjugater (Conjugatophyceae)
Grönalger (Chlorophyceae)
Ögonalger (Euglenophyceae)
Kiselalger (Diatomophyceae)
Guldalger (Chrysophyceae)
Pansarflagellater (Dinophyceae)
Rekylalger (Cryptophyceae)
Cyanobakterier (Cyanophyceae)
45000
40000
biomassa (µg/l)
35000
30000
Växtplankton 2007-2014
25000
20000
15000
10000
5000
2014/08/21
2014/05/21
2014/02/21
2013/11/21
2013/08/21
2013/05/21
2013/02/21
2012/11/21
2012/08/21
2012/05/21
2012/02/21
2011/11/21
2011/08/21
2011/05/21
2011/02/21
2010/11/21
2010/08/21
2010/05/21
2010/02/21
2009/11/21
2009/08/21
2009/05/21
2009/02/21
2008/11/21
2008/08/21
2008/05/21
2008/02/21
2007/11/21
2007/08/21
0
Figur 10. Växtplanktonbiomassa (µg/l) i Vallentunasjön 2007-2014.
Cyanobakterier uppmättes 2014 i högre biomassa än de tre senaste åren
(2011-2013), undantaget den extrema vårtoppen 2013, se figur 11. Den
högsta andelen av dessa organismer (61 %) var dock lägre än hela
undersökningsperioden undantaget 2012. I likhet med flera tidigare år
(2008, 2009, 2012, 2013) dominerades vårens cyanobakteriebiomassa av
den smaltrådiga Planktolyngbya sp. Vårtoppen var nu betydligt mer
blygsam än 2013, men möjligen är det enbart en effekt av att det första
planktonprovet togs i samband med en tillfällig avmattning i
primärproduktionen (se kapitlet ovan). Planktolyngbya sp. var vanligast
förekommande släkte till och med mitten maj då också den potentiellt
toxinbildande och kvävefixerande Aphanizomenon sp. förekom med en
relativt hög andel. I likhet med 2013 var Microcystis spp. tongivande taxa
i slutet av månaden, följt av Anabena spp. och Chorcoccus spp. Samtliga
dessa släkten kan under vissa förhållanden ge upphov till giftproducerande
stammar. Från slutet av maj ökade mängden cyanobakterier successivt
ända till mitten av augusti då den högsta biomassan (20 mg/l) noterades. I
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 18 av 40
Naturvatten 2015
början av juni dominerade Microcystis spp. för att minska kraftigt till
slutet av månaden då Planktolyngbya sp. återtagit sin ställning som
vanligaste taxa. Detta släkte var nära nog dominerande även i mitten av
juli då även Aphanizomenon sp. förekom i hög andel. I augusti då
biomassan nådde sitt maximum stod till Aphanizomenon sp. för nära 80
procent av den totala mängden cyanobakterier. Denna dominans kvarstod,
om än mindre uttalat, in i september då även Planktolyngbya sp. förekom i
högre andel och biomassan fortfarande låg kvar på en mycket hög nivå.
Vid årets två sista provtagningar, i oktober och november, hade
mängderna halverats och Planktothrix sp. var dominerande. Detta släkte
har också förmåga att under vissa omständigheter bilda toxiner.
Planktothrix sp. förekom tillsammans med framförallt Aphanizomenon sp.
och Planktolyngbya sp. Släktet Aphanocapsa som 2007-2010 samt 2013
bidrog tydligt till biomassan förekom liksom 2011 och 2012 åter endast i
mindre mängder.
50000
45000
Cyanobakterier 2007-2014
40000
Biomassa (µg/l)
35000
30000
25000
Planktolyngbya sp (Oscillatoriales)
Aphanocapsa sp (Chroococcales)
Aphanizomenon sp (Nostocales)
Övriga cyanobakterier
20000
15000
10000
5000
8/21/2007
10/21/2007
12/21/2007
2/21/2008
4/21/2008
6/21/2008
8/21/2008
10/21/2008
12/21/2008
2/21/2009
4/21/2009
6/21/2009
8/21/2009
10/21/2009
12/21/2009
2/21/2010
4/21/2010
6/21/2010
8/21/2010
10/21/2010
12/21/2010
2/21/2011
4/21/2011
6/21/2011
8/21/2011
10/21/2011
12/21/2011
2/21/2012
4/21/2012
6/21/2012
8/21/2012
10/21/2012
12/21/2012
2/21/2013
4/21/2013
6/21/2013
8/21/2013
10/21/2013
12/21/2013
2/21/2014
4/21/2014
6/21/2014
8/21/2014
10/21/2014
0
Figur 11. Cyanobakteriebiomassa (µg/l) i Vallentunasjön 2007-2014.
Sammanfattningsvis var årets totala växtplanktonbiomassor jämförbara
med de 2010 och 2011 men huvudsakligen högre än övriga år (2007-2009,
2012-2013). Vidare noterades en för sommarperioden rekordhög
planktonmängd (ca 35 mg/l) och den högsta cyanobakteriebiomassan
sommartid sedan 2010. Den högsta andelen cyanobakterier (61 %) var
dock lägre än samtliga år undantaget 2012. I likhet med flera tidigare år
(2008, 2009, 2012, 2013) dominerade den smaltrådiga Planktolyngbya sp.
under våren. I likhet med tidigare år var den potentiellt toxinbildande och
kvävefixerande Aphanizomenon sp. tongivande under sensommaren. Från
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 19 av 40
Naturvatten 2015
slutet av maj till mitten av juli karakteriserades cyanobakteriesamhället av
Microcystis spp. och Planktolyngbya sp., även dessa kända för att under
vissa förhållanden vara giftproducerande. Kiselalger som förekom i
begränsade mängder 2013 uppträdde nu åter i högre andel undantaget
högsommarperioden.
Djurplankton
Efter de generellt mycket låga djuplanktonmängder som registrerades
2013 förekom djurplankton nu åter tidvis i högre biomassa i
Vallentunasjön, se figur 12. Under sommaren förekom dock djurplankton i
de lägsta mängder som registrerats för hela undersökningsperioden (20092014). Vid den första provtagningen, i slutet av april, var biomassan låg
och den typiska vårgruppen hjuldjur utgjorde en relativt stor del av
biomassan (ca 30 %). Till nästa provtagningstillfälle, i mitten av maj, hade
hjuldjuren minskat drastiskt medan hinnkräftorna kraftigt ökat sin
biomassa. Denna typ av succession är normal och ett resultat av att de små
hjuldjuren konsumeras av de större hinnkräftorna varav flera är
rovlevande. Återstående del av säsongen förekom hjuldjuren med en andel
lägre än tio procent och planktonsamhället dominerades liksom tidigare år
av hinnkräftor.
35
30
Hjuldjur (Rotatoria)
Hinnkräftor (Cladocera)
Hoppkräftor (Copepoda)
Djurplankton 2009-2014
biomassa (mg/l)
25
20
15
10
5
apr-09
jun-09
aug-09
okt-09
dec-09
feb-10
apr-10
jun-10
aug-10
okt-10
dec-10
feb-11
apr-11
jun-11
aug-11
okt-11
dec-11
feb-12
apr-12
jun-12
aug-12
okt-12
dec-12
feb-13
apr-13
jun-13
aug-13
okt-13
dec-13
feb-14
apr-14
jun-14
aug-14
okt-14
0
Figur 12. Djurplankton (biomassa, mg/l) i Vallentunasjön 2009-2014.
Säsongens högsta biomassa registrerades i slutet av maj då hinnkräftor
stod för drygt 90 procent av den totala biomassan. Planktonmängderna låg
då på samma nivå som 2011 och var betydligt högre än 2013 då
försommartoppen helt uteblev, men lägre än rekordåret 2012. I början av
juni hade de totala mängderna minskat. Vidare hade hinnkräftornas andel
minskat till förmån för hoppkräftor som nu utgjorde en betydande del av
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 20 av 40
Naturvatten 2015
biomassan. Av hoppkräftor dominerade genomgående den mestadels
rovlevande gruppen (Cyclopoida). Hinnkräftorna var dock alltjämnt
dominerande. Detta förhållande kvarstod under sommaren och
planktonmängderna var liksom 2013 betydligt lägre än tidigare år. I
september registrerades årets och hela undersökningsperiodens (20092014) lägsta djurplanktonbiomassa. Att mängderna var så låga är troligen
en följd av att samhället ätits ner av fisk. I början av oktober hade
planktonsamhället återhämtat sig och hinnkräftor var åter helt
dominerande. Vid årets sista provtagning, i början av november, var
hoppkräftorna för första gången dominerande grupp och biomassan var
åter låg.
I början av 2014 dominerades gruppen hinnkräftor av Bosmina, se figur
13. Denna dominerade även i slutet av maj då årets högsta biomassa
noterades. Till den höga biomassan bidrog då i viss mån även den lilla
Chydorus. Även sommarperioden präglades till stor del av denna art som
brukar vara vanligt förekommande under näringsrika förhållanden. Ett
undantag var mitten av juli då Daphnia dominerade. Även den stora
hinnkräftan Leptodora kindtii samt Bosmina förekom tidvis i större
mängder under sommaren.
25
biomassa (mg/l)
20
Övriga
Leptodora kindtii
Daphnia cucullata
Chydorus sphaericus
Bosmina coregoni
Hinnkräftor 2009-2014
15
10
5
apr-09
jun-09
aug-09
okt-09
dec-09
feb-10
apr-10
jun-10
aug-10
okt-10
dec-10
feb-11
apr-11
jun-11
aug-11
okt-11
dec-11
feb-12
apr-12
jun-12
aug-12
okt-12
dec-12
feb-13
apr-13
jun-13
aug-13
okt-13
dec-13
feb-14
apr-14
jun-14
aug-14
okt-14
0
Figur 13. Hinnkräftor (biomassa, mg/l) i Vallentunasjön 2009-2014.
I likhet med 2013 noterades hinnkräftorna i en totalt sett mycket låg
biomassa (< 1 mg/l) vid något tillfälle under sommaren och den tidigare
karakteristiska sommararten Daphnia i överlag låga biomassor. Dessa
förändringar innebär avsteg från den till synes positiva utveckling i
djurplanktonsamhället som sågs 2011 och 2012. I mitten av september var
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 21 av 40
Naturvatten 2015
Bosmina den vanligaste arten följt av Daphnia och Chydorus. En månad
senare dominerade Leptodora starkt och övriga arter utgjorde cirka tio
procent vardera. Leptodora har noterats under hösten även tidigare år, men
aldrig i så hög biomassa. Arten är på grund av sin storlek ett begärligt byte
för fisk, och dess närvaro skulle kunna indikera ett minskat betningstryck.
Eftersom denna art i huvudsak livnär sig på andra mindre hinnkräftor är
det positivt att den inte förekom i någon större mängd förrän under hösten.
På så vis ökar chanserna att ett rikt bestånd av hinnkräftor hinner utbildas
som kan beta ner vårens och sommarens växtplankton.Vid det sista
provtagningstillfället, i början av november, saknades denna stora
hinnkräfta helt i proverna och den nu betydligt lägre biomassan utgjordes
till hälften av Daphnia och till hälften av Chydorus.
Historisk återblick
För Vallentunasjön finns data även från tidigare undersökningar med
början i slutet av 60-talet (Ahlgren & Nebaeus 1979, Ahlgren m.fl. 1981,
Boström m.fl. 1985, Friman 1995 och 1999). I syfte att belysa hur sjöns
miljösituation har utvecklats under de senaste fyra decennierna och fram
till idag presenteras nedan data för de tre nyckelvariablerna totalfosfor,
klorofyll och siktdjup under sommaren (augusti), se figurer 14−16 (nästa
sida). Värdena visas mot bakgrund av de intervall som gäller de fem
klasserna för ekologisk status enligt Havs- och vattenmyndighetens
föreskrifter (HVMFS 2013:19). Observera dock att klassning ska baseras
på medelvärden från minst tre år. Vidare får klorofyllhalter enbart
användas för statusklassning till hög eller god status. Om bedömningen
indikerar sämre status ska klassning istället baseras på
växtplanktonbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex
(TPI). Referensvärden hämtades ur länsstyrelsens dokument Allmänna
förhållanden och klorofyll a i småsjöar 2007-2012.
För samtliga tre variabler uppvisar Vallentunasjöns miljötillstånd tydliga
förbättringar fram till 2000-talet (Pearsons korrelation, p < 0,0001).
Därefter kan inga trender beläggas, vare sig positiva eller negativa.
En jämförelse mellan perioderna 1977-1989, 1990-1998 och 2003-2014
visar att medelvärdet för totalfosfor minskat från cirka 330 µg/l till cirka
100 µg/l under 90-talet och slutligen 80 µg/l under den senaste
tioårsperioden, se figur 14. Den mycket kraftiga minskningen till trots
motsvarar detta inte mer än en utveckling från dålig till dåligotillfredsställande status. Endast två mätvärden från det senaste decenniet,
ett vardera 2007 och 2012, ligger på en nivå som precis når måttlig status.
Ett omfattande förbättringsbehov kvarstår således innan Vallentunasjön
kan nå miljökvalitetsnormen god status 2021. En trolig förklaring till att
fosforhalten minskade kraftigt och kontinuerligt under 80-talet kan vara att
det kommunala avloppsnätet anslutits till Käppala reningsverk.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 22 av 40
Naturvatten 2015
Något som framgår av det datamaterial som finns tillgängligt från den
första tidsperioden är att totalfosforhalterna, precis som i nuläget,
uppvisade en mycket kraftig ökning från vår till sommar. Halterna ökade
då från cirka 100 µg/l i maj till 300-500 µg/l under sensommaren. Det kan
jämföras med den fosforstegring som ses i nuläget, för 2014 från cirka 50
µg/l i maj till drygt 100 µg/l i slutet av juli. För de senare åren visas
samtliga värden från de provtagningar som utförts i augusti (figur 14).
Värd att notera är den variation halterna ibland uppvisar under månaden.
Figur 14. Totalfosfor (µg/l) i Vallentunasjön under augusti 1968-2014 visas mot bakgrund av statusklasser enligt
HVMFS 2013:19. För de senare åren visas samtliga värden från de provtagningar som utförts aktuell månad.
Motsvarande jämförelse för klorofyll visar minskningar från i snitt cirka
130 µg/l till cirka 90 µg/l under 90-talet och vidare till drygt 40 µg/l den
senaste tioårsperioden, se figur 15. Den statusklassning som visas i figuren
omfattar, enligt gällande föreskrifter, enbart klasserna hög och god status
samt klassen uppnår ej god status (måttlig/otillfredsställande/dålig status)
och ska enbart ses som indikativ eftersom data från fullständig
växtplanktonanalys krävs om klassen är sämre än god. Baserat på
totalbiomassa och andel cyanobakterier tyder data från de senaste tre åren
(2012-2014) på att Vallentunasjöns växtplanktonsamhälle motsvarar
otillfredsställande status, på gränsen till dålig. Klorofyllhalten uppvisar
generellt en stor variation sedan mätningarna inleddes på 70-talet. En
statistiskt signifikant minskning liknande den som visats för totalfosfor
kan ändå beläggas till och med 1997. Därefter har halten alltså legat kring
drygt 40 µg/l, och inga trender kan beläggas.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 23 av 40
Naturvatten 2015
Figur 15. Klorofyll a (µg/l) i Vallentunasjön augusti 1968-2014 visas mot bakgrund av statusklasser enligt HVMFS
2013:19. För de senare åren visas samtliga värden från de provtagningar som utförts aktuell månad. Observera att
klorofyll enbart får användas för statusklassning till hög eller god status. Om bedömningen indikerar sämre status ska
klassning istället baseras på växtplanktonbiomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI).
För siktdjup är dataunderlaget något större än för övriga två variabler och
här jämfördes perioderna 1968-1998 och 2003-2014. Jämförelsen visar att
siktdjupet ökat från i snitt 0,37 meter till 0,64 meter, se figur 16.
Fortfarande är Vallentunasjöns ljusförhållanden så försämrade jämfört
med referenstillståndet att de genomgående klassas som dålig status. Inga
trender kan beläggas inom någon av de båda perioderna.
Figur 16. Siktdjup (m) i Vallentunasjön augusti 1968-2014 visas mot bakgrund av statusklasser enligt HVMFS
2013:19. För de senare åren visas samtliga värden från de provtagningar som utförts aktuell månad. Statusklasserna
anges med färgerna gul=måttlig, orange=otillfredsställande och röd=dålig. Gränserna för god och hög status ligger
för Vallentunasjön på 2,2 respektive 2,9 meter och visas inte i figuren som då skulle få sämre läsbarhet.
Uppgifter om halter av lösta näringsämnen fanns enbart tillgängliga från
1979 då denna rapport sammanställdes. Data visar att både fosfor och
kväve låg nära noll vid det första provtagningstillfället i maj. Halterna av
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 24 av 40
Naturvatten 2015
löst kväve förblev mycket låga under hela sommaren och fram till början
av september, medan fosfatfosforhalten under samma period byggdes upp
till en halt av hela 150 µg/l. Dessa visar att Vallentunasjöns
växtplanktonproduktion var starkt kvävebegränsad under sommaren.
Under våren är det dock tänkbart att fosfor begränsade
primärproduktionen, alternativt att den var sambegränsad.
Sammanfattande slutsatser
Vallentunasjöns miljötillstånd
År 2014 uppvisade Vallentunasjön liksom tidigare för
undersökningsperioden (2007-2014) en mycket tydlig övergödning i form
av höga näringshalter samt symptom på övergödning i form av dåliga
siktdjup, stora växtplanktonmängder och höga andelar cyanobakterier.
Nedanstående punkter sammanfattar läget 2014. Jämförelser relaterar
vanligen till undersökningsperioden 2007-2014. För djurplankton finns
data för perioden 2009-2014.
•
Totalhalterna av fosfor och kväve ökade liksom som tidigare
successivt under sommaren. Fosforhalten nådde en mycket hög nivå
(107 µg/l) i juli. Den högsta kvävehalten (1900 µg/l) var lägre än
2013 och låg på ungefär samma nivå som flertalet tidigare
undersökningsår.
•
Klorofyllhalterna var ovanligt höga under vinterperioden och en
kraftig växtplanktonproduktion pågick hela året. Den högsta
klorofyllhalten (60 µg/l) var lägre än 2013 och låg på ungefär samma
nivå som flertalet tidigare undersökningsår.
•
Växtplankton förekom liksom som tidigare i mycket höga mängder,
jämförbara med 2010 och 2011 och huvudsakligen högre än övriga år
(2007-2009, 2012-2013). En för sommarperioden rekordhög
planktonmängd noterades (35 mg/l) och cyanobakteriebiomassan
sommartid var den högsta sedan 2010. Den högsta andelen
cyanobakterier (60 %) var dock lägre än samtliga år under perioden
undantaget 2012.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 25 av 40
Naturvatten 2015
•
Växtplanktonproduktionen sambegränsades av fosfor och kväve
under sommaren, precis som 2007-2010. År 2011-2013 var
produktionen kvävebegränsad.
•
Siktdjupet var generellt varken tydligt bättre än sämre än tidigare år
och uppvisar inte några trendtendenser.
•
I likhet med föregående år (2013) var djurplanktonmängderna lägre
än tidigare (2009-2012). År 2014 förekom djurplankton under hela
sommaren i de lägsta mängder som registrerats för
undersökningsperioden (2009-2014). Högre biomassor förekom dock
åter under våren, till skillnad från 2013.
Vallentunasjöns miljötillstånd uppvisar för aktuell undersökningsperiod
(2007-2014) en del variationer men inte någon utveckling i vare sig
positiv eller negativ riktning. De mellanårsvariationer som kan ses för
växtplankton är troligen främst väderbetingade. Något oroande är den
minskade närvaron av djurplankton under de två senaste åren (20132014). Även här kan dock naturliga mellanårsvariationer ligga bakom
skillnaderna.
En historisk återblick visar att Vallentunasjöns miljötillstånd har
förbättrats väsentligt från 60- och 70-talet till dagens datum. Trots detta
motsvarar halten av totalfosfor i nuläget otillfredsställande status och ett
stort förbättringsbehov kvarstår innan sjön kan nå miljökvalitetsnormen
god status 2021. Precis som tidigare uppvisar totalhalterna av fosfor och
kväve en mycket kraftig ökning under sommaren. Cyanobakterier har
tidigare visats ha en viktig roll i tillförseln av fosfor från Vallentunasjöns
sediment till dess vattenmassa (Brunberg 1993), och stora delar av den
dramatiska haltökningen som ännu ses under sommaren kan sannolikt
tillskrivas denna typ av organismer. Äldre data visar att sommarens
växtplanktonproduktion i Vallentunasjön tidigare reglerades av
tillgången till kväve, åtminstone i slutet av 70-talet. Det framgår av att
halterna av växttillgängligt kväve låg nära noll medan
fosfatfosforhalterna var höga och successivt ökade i vattenmassan. Under
dessa förhållanden skulle alltså varje tillskott av kväve möjliggöra
yttreligare planktonproduktion. Även i nuläget råder tidvis
kvävebegränsning under sommaren (2011-2013), dock utan höga
fosfatfosforhalter som resultat. Vanligare tycks vara en situation av
sambegränsning där växelvis fosfor och kväve eller båda dessa
näringsämnen reglerar växtplanktonproduktionen (2007-2010, 2014).
Växtplanktonbiomassorna är alltjämt mycket höga och cyanobakterier
utgör en betydande andel av mängderna.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 26 av 40
Naturvatten 2015
Effekter av genomförd biomanipulering
Enligt vad som framgår ovan står det klart att den biomanipulering som
genomförts 2010-2014 inte gett önskad effekt. Misstankar om att så var
fallet fanns även tidigare (Gustafsson m.fl. 2012), framförallt eftersom
fosforhalterna i sjöns vattenmassa oförändrat uppvisade en kraftig ökning
under sommaren. I Finjasjön som framgångsrikt restaurerats genom
biomanipulering minskade den interna fosforbelastningen mycket kraftigt
redan året efter att vitfiskbeståndet reducerats (Annadotter & Forsblad
2010, 2011 och 2012).
Förklaringen till den uteblivna positiva effekten kan tänkas vara att fisket
inte har varit tillräckligt effektivt, sett till total reduktion och/eller sett till
den tidsperiod under vilken reduktionen åstadkommits. Enligt årsrapporter
från fiskeverksamheten och arbetsgruppen för sjörestaureringen (Sören
Edfjäll, muntligen) togs drygt 65 ton vitfisk upp under de två första åren
(2010 – 2011). Enligt samma källor motsvarar det uppskattningsvis 60 –
65 procent av beståndet. För efterföljande tre år (2012 – 2014) summeras
utfisket till ytterligare 39,7 ton.
För att ha utsikter att lyckas med en biomanipulering av detta slag bör
vitfiskbeståndet reduceras med cirka 80 procent under en tidsperiod av
cirka två år. Om en mindre andel fisk än så tas upp och/eller om detta sker
under en mer utdragen tidsperiod är det stor risk att biomanipuleringen
inte fungerar. Anledningen till detta är att den kvarvarande vitfisken då
kan fortsätta reproducera sig i en sådan omfattning att obalansen i
ekosystemet kvarstår och de positiva effekter som eftersträvas uteblir. Ett
utdraget fiske på en nivå som endast tär på vitfiskbeståndet snarare än
förändrar balansen kan till och med förvärra situationen. De initialt högre
djurplanktonmängder som följer av ett sådant fiske gynnar de årsyngel
som producerats av kvarvarande vuxenfisk. Dessa nya generationer betar
mycket effektivt ner det tillfälligt starkare djurplanktonsamhället vilket i
slutänden kan medföra förvärrade algblomningar och försämrat siktdjup.
Rekommendationer för fortsatt arbete
Enligt vad som framgår ovan har inte den biomanipulering som
genomfördes i fullskala 2010-2014 gett önskad effekt. Eftersom utfisket
inte tycks ha uppnått den nivå som anses krävas för att skifta balansen i
ekosystemet är det inte möjligt att med säkerhet avgöra om
biomanipulering är en lämplig metod för restaurering av Vallentunasjön
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 27 av 40
Naturvatten 2015
eller ej. Dock har inte heller de inneslutningsförsök som utfördes i sjön
2013 och 2014 gett indikationer på att biomanipulering fungerar som
avsett (se bilaga 8).
En tänkbar förklaring till den uteblivna effekten av utförda
biomanipuleringar kan vara att de processer som driver frisättningen av
fosfor till vattenmassan under sommaren är motståndskraftiga mot
förändringar i näringsvävens struktur. Om så är fallet krävs andra åtgärder
för att komma tillrätta med sjöns övergödningsproblematik. I syfte att
lämna effektiva åtgärdsförslag är det därför önskvärt att klarlägga
mekanismen bakom den stegring som alltjämt ses av fosforhalten i
Vallentunasjöns vattenmassa under sommaren. Ett sådant arbete utförs och
övervakas troligen bäst i kontrollerad laboratoriemiljö. Det vore också
intressant att undersöka om de positiva långtidsförändringar som ägt rum
kan kopplas till en minskad extern fosforbelastning. För detta krävs en
översyn av vilka förändringar som har skett samt av vilka åtgärder som
har vidtagits och lett till minskad externbelastning. Detta kan
sammanfattas i en jämförelse av sjöns näringsbudget före och efter 90talet, och hur dessa budgetar kopplar till miljötillståndet. Särskilt
intressant är att om möjligt utreda vad som drivit den drastiska
minskningen i fosforhalt från 1982 till 1987. Vidare bör möjligheten till
ytterligare reduceringar av den externa belastningen utredas. I december
2014 inleddes ett delprojekt där vattenkemisk övervakning sker av ett
större antal tillflöden till sjön, utöver Ormstaån och Karbyån. Kunskap
från detta projekt kan användas för att bedöma påverkan från
Vallentunasjöns övriga tillrinningsområde och är ett viktigt underlag för
att upprätta en näringsbudget för nulägessituationen. Tillsammans ger
dessa undersökningar och utredningar värdefull kunskap om vilka åtgärder
som bör vidtas för att förbättra Vallentunasjöns status.
Referenser
Ahlgren, I., R. Bell, L. Bern & M. Nebaeus, 1981. Vallentunasjöns
närsaltbelastning, växtplankton och djurplankton 1980. Rapport
Limnologiska institutionen, Uppsala Universitet, LIU 1981:5.
Ahlgren, I. & M. Nebaeus. 1979. Vallentunasjön 1979. Limnologiska
institutionen, Uppsala universitet.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 28 av 40
Naturvatten 2015
Annadotter, H. & J. Forsblad. 2010. Limnologisk undersökning av
Finjasjön 2009. Regito Research Center on Water and Health. Rapport
2010-01.
Annadotter, H. & J. Forsblad. 2011. Limnologisk undersökning av
Finjasjön 2010. Regito Research Center on Water and Health. Rapport
2011-02.
Annadotter, H. & J. Forsblad. 2012. Limnologisk undersökning av
Finjasjön 2011. Regito Research Center on Water and Health. Rapport
2012-01.
Blomqvist, P. 2001. A proposed standard method for composite sampling
of water chemistry and plankton analyses in small lakes. Environmental
and Ecological Statistics. 8: 121-134.
Boström, B., I. Ahlgren and R. Bell, 1985. Internal nutrient loading in a
eutrophic lake reflected in seasonal variations of some sediment
parameters. - Verh. Internat. Verein. Limnol. 22:3335-3339.
Brunberg, A-K., 1993. Microcystis in lake sediment. Its potential role in
phosphorus exchange between sediment and lake water.
Doktorsavhandling Uppsala Universitet.
Friman, M. 1995. Recipientkontroll Vallentunasjön 1992-94. Friman
Ekologikonsult AB.
Friman Scharin, M. 1999. Recipientkontroll Vallentunasjön 1998.
Limnologiska effekter av sjövärmeuttag. Friman Ekologikonsult AB.
Gustavsson, A., U. Lindqvist & E. Rydin. 2012. Vattenkemi och plankton
i Vallentunasjön 2011. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar.
Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2012:7.
Gustavsson, A. & E. Rydin. 2013. Vattenkvalitet, plankton och
vattenväxter i Vallentunasjön 2012. Uppföljning av effekter av
biomanipulering. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2013:6.
Gustavsson, A. & E. Rydin. 2014. Vattenkvalitet och plankton i
Vallentunasjön 2013. Uppföljning av effekter av biomanipulering.
Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2014:6.
Havs- och vattenmyndigheten. 2013. Havs- och vattenmyndighetens
föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.
HVMFS 2013:19.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 29 av 40
Naturvatten 2015
Rydin, E., M. Arvidsson, A. Gustavsson. 2010. Vallentunasjön 20082009. Vattenkemi, plankton och undervattensvegetation. Naturvatten i
Roslagen AB Rapport 2010:2.
Rydin, E. 2011. Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2011.
Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i
Roslagen AB Rapport 2010:2.
Övriga källor:
SMHI http://vattenwebb.smhi.se
Sören Edfjäll, Täby kommun, muntligen
VattenInformationssystem Sverige. Allmänna förhållanden och klorofyll a
i småsjöar 2007-2012 Länsstyrelsen Stockholm, 2013-10-01.
http://www.viss.lansstyrelsen.se/ReferenceLibrary.aspx?referenceLibraryI
D=51647
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 30 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 1. Provtagningsstationernas lägen (vattenprover).
Ormstaån (Inlopp 1)
Blandprov 5
Blandprov 4
Blandprov 1, Va 2
Blandprov 3
Blandprov 2
Karbyån (Inlopp 2)
Hagbyån (Utlopp)
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 31 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 2. Näringsämneshalter i Vallentunasjöns större tillflöden Ormstaån
och Karbyån samt utloppet Hagbyån 2014.
Ormstaån (Inlopp 1)
2013-12-17
2014-01-23
2014-02-12
2014-03-11
2014-03-27
2014-04-01
2014-04-23
2014-05-13
2014-05-26
2014-06-03
2014-06-09
2014-06-23
2014-07-17
2014-08-14
2014-09-09
2014-10-06
2014-10-13
2014-10-20
2014-11-10
2014-12-01
2014-12-09
2014-12-15
2015-01-20
77
26
52
36
27
22
37
34
55
52
68
60
67
63
75
44
44
75
51
32
51
48
25
Ormstaån (Inlopp 1)
µg/l
µg/l
Årsmedel
20
51
30
39
12
7
33
24
38
47
75
45
125
45
21
12
16
25
49
83
50
45
35
2229
1723
2329
1559
1541
1590
1450
1290
1340
1114
1264
1029
1185
1358
995
967
1772
1794
1449
1173
1472
1364
1728
29
29
30
34
27
26
25
32
36
32
39
25
44
40
31
32
33
74
36
36
36
30
24
Totalkväve
Ammoniumkväve
Nitrit-nitratkväve
Totalfosfor
Fosfatfosfor
Totalkväve
Ammoniumkväve
Nitrit-nitratkväve
Karbyån (Inlopp 2)
µg/l
48 1178 33
49 1239 45
56 1364 19
45
750
24
44 1757 14
37 1080 15
48
668
22
47
586
27
72
570
58
82
459
47
70
565
53
50
327
1
70
538
77
61
550
39
48
358
13
50
569
18
73 1072 22
163 762
25
56
851
34
60
945
50
61
952
31
59 1033 38
53 1840 34
Karbyån (Inlopp 2)
165
52
112
50
60
59
61
62
103
83
103
88
89
81
87
61
92
222
76
62
125
116
58
µg/l
1467
890
1654
745
639
751
565
345
365
478
442
376
486
758
386
401
881
677
550
419
813
515
760
Totalfosfor
Fosfatfosfor
Totalkväve
Ammoniumkväve
Nitrit-nitratkväve
Totalfosfor
Fosfatfosfor
Provtagningsdatum
Den övre delen av tabellen visar också data för sista provtagningen 2013 och första 2015 eftersom även
dessa värden ligger till grund för transportberäkningar 2014. Längst ner i tabellen visas medelvärden för
perioden 2007-2014.
Hagbyån (utlopp)
1656
1876
2179
1590
1985
1619
1325
1235
1323
833
1124
822
1137
1149
842
1092
1799
1415
1583
1558
1411
1795
2499
3
7
0
4
10
0
1
7
4
8
3
8
1
3
1
0
3
2
12
1
0
0
0
µg/l
33
77
128
33
192 347
22
200 296
31
259 247
49
254 125
40
267
55
63
18
4
46
5
8
59
1
96
88
4
43
67
2
5
84
0
0
90
0
5
61
1
129
57
10
121
50
15
61
47
31
66
54
38
67
48
74
133
53
74
349
51
118 410
48
115 449
22
133 419
Hagbyån (utlopp)
1035
1402
1140
1302
1383
1259
1288
1095
1230
1399
1258
1377
1402
1421
1563
1194
1275
1227
1309
1407
1491
1490
1386
µg/l
2014
49
88
626
42
1417
35
62
809
32
1414
4
54
80
144
1329
2013
75
121
641
122
1579
38
68
840
57
1417
5
59
101
198
1348
2012
64
111 550
56 1612 35
64
954
67 1711
4
54
2011
47
98
698 247 1767 39
71 1152 49 1786
3
51
2010
30
93
563 463 1874 34
65 1099 57 1689
5
55
2009
52
118 816 227 1924 40
76 1069 61 1743
3
54
2008
36
119 672
74 1689 25
68 1344 81 2095
6
47
2007
30
87
834 110 1390 37
77
888
31 1310
6
38
Observera att 2007 enbart avser medelvärden sedan september då undersökningarna inleddes.
112
121
109
134
155
65
153
263
244
135
111
120
1276
1400
1353
1317
1263
1030
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 32 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 3. Vattenflöden och näringsämnestransporter i Vallentunasjöns
större tillflöden samt utloppet 2014.
Längst ner i tabellerna visas medelvärde för flöde och summa för transporter för perioden 2011-2014.
Månadsmedelflöden
(m3/s)
Karbyån
0,12
0,21
0,15
0,07
0,02
0,01
0,00
0,03
0,03
0,10
0,05
0,11
0,07
0,08
0,11
0,09
Fosfat-P
Total-P
(kg/månad)
Ormstaån Karbyån Utloppet
25
16
26
43
27
26
21
18
52
10
8
64
4
3
41
1
1
30
1
1
17
5
4
11
5
4
10
35
30
23
10
9
27
27
16
28
187
136
356
298
205
369
329
215
634
299
225
359
Total-N
(kg/månad)
Ormstaån Karbyån Utloppet
544
592
1052
958
1027
1255
567
725
1827
253
275
1550
63
67
889
18
17
508
13
13
275
76
72
266
68
75
251
395
407
561
177
220
729
358
522
909
3488
4010
10071
4188
4809
10154
5748
6382
17411
5400
6458
11929
2014
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2014
2013
2012
2011
Ormstaån
0,11
0,18
0,13
0,06
0,02
0,01
0,00
0,02
0,03
0,09
0,05
0,09
0,07
0,07
0,10
0,08
Utloppet
0,30
0,43
0,52
0,47
0,28
0,15
0,07
0,07
0,07
0,17
0,21
0,23
0,25
0,25
0,41
0,27
(kg/månad)
Ormstaån Karbyån Utloppet
12
9
5
21
15
2
11
12
8
5
5
1
2
2
4
1
1
2
1
0
1
4
3
0
4
2
0
14
14
1
6
5
4
11
9
0
92
77
29
144
82
34
181
122
42
147
105
26
2014
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
2014
2013
2012
2011
Nitrat-N
(kg/månad)
Ormstaån Karbyån Utloppet
310
398
136
642
624
222
263
512
352
109
164
149
18
31
5
7
8
1
5
6
0
39
34
1
27
36
2
167
227
17
67
121
39
145
320
71
1800
2480
993
1743
3130
1211
1957
3854
1979
2094
4590
1731
Ammonium-N
(kg/månad)
Ormstaån Karbyån Utloppet
12
13
242
15
11
304
9
7
269
3
3
31
1
2
25
1
1
5
1
1
3
3
2
21
1
1
18
5
6
34
7
5
105
11
11
265
69
64
1323
328
142
1888
174
275
2828
1125
128
2774
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 33 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 4. Analysresultat vattenkemi: Temperatur och syrgas från
Vallentunasjön, station VA2 2014.
Datum
2014-01-23
2014-02-18
2014-03-27
2014-04-01
2014-04-23
2014-05-13
2014-05-26
2014-06-03
Djup
m
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,3
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
Temp
°C
0,2
0,3
0,5
1,1
1,9
2,3
1,7
1,9
1,9
2,5
3,1
3,4
4
4,1
4,1
4,1
4,1
4,2
5,4
5,4
5,4
5,4
5,4
5,4
10,8
10,8
10,8
10,8
10,8
10,8
10,3
10,3
10,3
10,3
10,3
10,2
20,9
20,5
20,2
20,2
19,9
19,9
15,2
15,2
15,2
15,2
15,2
15,1
Syrgas
mg/l
14,2
13,9
13,3
10,7
6,6
2,7
13,8
13,9
10,5
3,5
0,8
2,2
13,5
13,4
13,4
13,4
13,3
13,2
14
14
14
14
14
14
13,2
13,5
13,8
14,1
14,2
13,5
10
10,1
10,3
10,4
10,4
10,4
8,2
8,1
7,9
7,8
7
7,2
9,4
9,4
9,3
9,3
9,3
9,3
Datum
%
96
95
91
75
47
20
100
101
77
26
6
17
101
101
101
101
100
100
110
110
110
110
110
110
120
122
124
120
127
120
92
93
94
95
95
95
91
89
87
85
76
78
93
93
92
92
92
92
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
2014-06-09
2014-06-23
2014-07-17
2014-07-29
2014-08-05
2014-08-14
2014-08-26
2014-09-09
Djup
m
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
4,5
Temp
°C
18,9
18,8
18,7
18,5
16,7
16,3
15,4
15,5
15,5
15,4
15,4
15,4
23,3
23
22,6
21,8
21,6
21,4
26,7
26,5
26,4
22,6
20,9
19,8
24,3
24,4
24,4
24,1
23,2
22,8
21,6
21,5
21,2
21,1
21
21
16,9
16,9
16,9
16,9
16,9
16,9
18,2
18,2
18,1
18
17,9
17,9
Syrgas
mg/l
11,9
11,8
11,8
10,7
3,3
2,8
10,4
10,4
10,4
10,4
10,4
9,7
11,4
11,3
11
9,3
8,3
7,5
10,8
10,9
11,1
0,2
0,1
0,1
8,9
9
9
7,4
5,4
0,7
8,9
9
8,4
8
8
7,2
10,9
10,9
10,9
10,9
10,8
10,8
10,2
10,2
10,1
10
9,2
9,1
%
127
126
125
114
34
28
105
105
105
104
104
98
132
131
126
104
94
85
137
138
138
2
1
1
105
107
107
88
43
8
102
103
95
91
91
81
109
109
109
109
109
108
109
109
108
106
98
97
Sidan 34 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 4. Forts.
Datum
2014-09-24
2014-10-06
2014-10-21
2014-11-11
2014-12-09
Djup
m
0,5
1
2
3
4
0,5
1
2
3
4
4,5
0,5
1
2
3
4
0,5
1
2
3
4
0,5
1
2
3
4
4,3
Temp
°C
12,5
12,6
12,6
12,6
12,6
11,4
11,5
11,5
11,5
11,5
11,5
9,7
9,6
9,6
9,5
9,4
6,8
6,6
6,4
6,4
6,4
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
Syrgas
mg/l
8,3
8,4
8,4
8,6
8,6
10,1
10,1
10,3
10,6
10,6
10,5
9,8
9,9
9,8
9,8
9,5
10,6
10,7
11
11,2
11,2
12,9
12,9
12,9
12,9
12,9
12,9
%
77
78
79
81
81
91
91
92
96
95
95
87
87
87
86
84
87
88
89
91
92
93
93
93
93
93
93
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 35 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 5. Analysresultat vattenkemi Vallentunasjön 2014: siktdjup,
partikulärt material, näringsämnen och klorofyll a.
Glödgningsförlust
Fosfatfosfor
Totalfosfor
Nitritnitratkväve
Ammoniumkväve
Totalkväve
Klorofyll a
2014-01-23
2014-02-18
2014-03-27
2014-04-01
2014-04-23
2014-05-13
2014-05-26
2014-06-03
2014-06-09
2014-06-23
2014-07-17
2014-07-29
2014-08-05
2014-08-14
2014-08-26
2014-09-09
2014-09-24
2014-10-06
2014-10-21
2014-11-11
2014-12-09
Årsmedel
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
Suspenderat
material
Datum
Siktdjup
Längst ner i tabellen visas medelvärden för perioden 2007-2014.
m
1,4
1,9
1,0
1,0
0,9
0,9
0,6
0,8
0,8
0,6
0,7
0,6
0,6
0,6
0,8
0,7
0,6
0,8
0,9
0,8
1,2
mg/l
9,0
6,3
13,3
13,3
16,5
14,5
15,6
17,6
17,0
26,7
57,6
24,7
26,4
28,0
31,0
22,7
23,8
16,0
14,5
17,0
8,4
mg/l
4,3
4,7
7,3
7,3
10,5
9,5
10,4
12,8
11,5
20,0
24,7
20,7
21,8
19,0
21,0
17,3
16,3
11,5
10,5
7,5
6,4
µg/l
3
1
9
2
0
8
0
3
7
17
0
0
6
6
0
8
1
7
2
7
1
µg/l
38
28
44
37
43
52
69
73
72
92
86
107
66
65
74
64
77
59
58
53
61
µg/l
189
195
258
267
27
4
1
1
1
0
0
3
1
0
4
23
3
4
31
45
72
µg/l
362
378
136
85
7
9
74
36
6
3
6
9
2
7
2
1
2
11
51
189
417
µg/l
1395
1374
1482
1325
1158
1173
1227
1359
1296
1530
1527
1525
1808
1632
1718
1661
1932
1344
1345
1400
1511
µg/l
26
12
27
23
9
23
19
24
23
37
43
39
60
48
55
55
52
48
48
57
31
0,9
1,0
1,2
1,1
1,0
1,1
1,0
1,0
20
22
15
18
16
14
15
14
13
16
10
12
12
10
9
11
4
6
4
5
4
2
3
6
63
72
59
68
68
67
58
56
54
68
75
48
67
73
76
17
86
135
139
180
178
109
60
44
1463
1575
1321
1490
1441
1389
1279
1316
36
38
34
35
34
30
31
28
Observera att 2007 enbart avser medelvärden sedan augusti då undersökningarna inleddes.
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 36 av 40
Naturvatten 2015
2014-11-11
2014-10-06
2014-09-09
2014-08-14
2014-07-17
2014-06-23
2014-06-09
2014-05-26
2014-05-13
Taxon
2014-04-23
Bilaga 6. Växtplankton 2014 – taxa och biomassor (µg/l).
biomassa (µg/l)
Cyanobakterier (Cyanobacteria)
Aphanocapsa
151
219
Chroococcales
16
Chroococcus
12
2
Microcystis
52
192
Coelosphaerium
16
Snowella
20
Microcystis wesenbergii
Merismopedia
Anabaena
5
Aphanizomenon
130
989
Limnothrix
339
74
Planktolyngbya
2914 1140
Planktothrix
10
137
Oscillatoriales
49
Pseudanabaena
Apanothece
2
3
Cyanodictyon
36
26
Rekylalger (Cryptophyta)
Cryptomonas
547
223
Rhodomonas
74
Katablepharis ovalis
33
Pansarflagellater (Myzozoa)
Gymnodinium
3
Peridinium
629
Dinophyceae
Ceratium hirundinella
202
Guldalger (Haptophyta, Heterokontophyta)
Chrysochromulina
18
31
Dinobryon cylindricum
50
Dinobryon divergens
52
Dinobryon sociale
63
15
Uroglena
Chrysoflagellater
594
83
Chrysophyceae
129
18
Tetraedriella
1
Mallomonas
22
Pseudostaurastrum
Kiselalger (Bacillariophyta)
Asterionella formosa
22
Fragilaria
3508 1979
Staurosira berolinensis
106
Fragilaria capucina
Diatoma tenius
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
89
16
126
361
126
311
12
440
273
332
1278
588
377
540
15
222
273
689
362
161
126
71
126
801
90
14
19
443
43
16
13
13
1
170
222
1251
48
150
1
153
150
79
74
504
15853
74
158
0
248
1937
23
115
176
3721
80
403
1
205
9860
14
2606
5267
36
1596
291
305
5458
1647
141
1196
5064
866
4191
3
15
61
0
6
183
62
227
347
44
8
2476
146
15
18
16
34
54
44
17
5
40
109
333
42
434
147
16
272
59
395
496
29
259
576
14
57
1838
8
95
366
88
31
242
2656
2502
812
1369
630
541
104
37
360
63
63
206
340
44
22
71
2503
21
37
4
511
41
75
55
442
1116
31
49
3522
22
53
2345
3
49
68
57
59
66
404
31
105
108
150
11
90
39
212
808
47
249
84
8
10
200
366
404
156
153
861
548
3
15
57
534
73
98
341
100
2551
430
33
6
179
10
15
Sidan 37 av 40
Naturvatten 2015
Pennales
357
54
321
Tabellaria fenestrata
0
8
Aulacoseira
671
189
6
87
Aulacoseira granulata
69
Centrales
1132 1395 901 1796
Rhizosolenia
Ögonalger (Euglenozoa)
Phacus
278
299
Euglenales
11
Euglena
Grönalger (Charophyta, Chlorophyta, Chlorophyceae)
Teilingia granulata
28
4
43
654
Closterium
3
7
38
Cosmarium
71
10
88
Mougeotia
21
1581
0
Staurastrum
9
4
255
Closterium acutum var. variabile
2
106
Closterium aciculare
17
Staurodesmus
150
Elakatothrix
102
24
78
Elakatothrix gelatinosa
5
Ankistrodesmus fusiformis
3
8
Coelastrum
2
18
Monoraphidium contortum
5
1
1
0
Monoraphidium minutum
16
57
18
39
Pediastrum tetras
12
109
369 407
Planktosphaeria gelatinosa
11
2
Scenedesmus
234
28
105 392
Tetraedron caudatum
106
18
306
39
Tetraedron minimum
229
114
53
77
Monoraphidium
14
2
Crucigenia quadrata
20
178
84
Pediastrum boryanum
349
213 434
Pediastrum biradiatum
349 815
Pediastrum duplex
7
Crucigenia tetrapedia
480
Pediastrum
87
Tetrastrum
218
Kirchneriella
Monactinus simplex
Selenastrum bibraianum
Chlorophyceae
180
2234 791 1210
Carteria
9
Chlamydomonas
Golenkinia radiata
56
Treubaria triappendiculata
Treubaria setigera
Sphaerellopsis
Koliella longiseta
16
Dictyosphaerium
5
Oocystis
10
308
74
Lagerheimia subsalsa
245
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
163
188
198
3414
2685
41
118
0
85
216
17
889
20
216
361
48
981
1092
711
115
101
885
546
267
531
196
13
5826
8
34
219
66
86
116
45
4
19
88
6
23
60
20
17
41
39
29
0
65
8
4
15
15
95
4
4
155
4
4
98
9
9
2
11
353
1
4
1
8
176
9
15
2
20
41
66
258
67
39
8
280
1356
110
42
103
14
35
279
180
55
338
21
35
241
50
95
53
129
3
35
31
1531
1
29
1
21
92
162
65
79
0
589
3259
450
625
320
3
421
146
259
26
24
4
11
702
839
27
160
498
942
5
7
715
1368
475
14
1
4
284
21
10
743
61
1031
13
3
12
4
751
456
6
200
2
9
56
2
80
189
15
74
167
144
175
53
147
Sidan 38 av 40
Naturvatten 2015
Lagerheimia
Franceia
Keratococcus suecicus
23
53
3
Chlorophyceae
Oidentifierade taxa
33
58
731
151
213
498
372
110
483
52
478
16
Biomassa (µg/l)
Cyanobakterier
3668
2866 1214 2787
5422
9262
7967
Rekylalger
654
223
484
597
331
452
784
648
1941
486
Pansarflagellater
631
202
117
404
124
1059
6213
2404
644
398
Guldalger
905
170
302
345
295
302
495
2733
854
938
Kiselalger
5798
3571 2387 2936
9738
2913
1844
2829
4803
3492
Ögonalger
278
0
5847
253
268
45
13
Grönalger
839
3184 4369 6133
8824
3933
4386
3312
1492
1502
Oidentifierade taxa
731
151
372
110
483
52
478
16
Summa
11
0
213
299
498
10700 20203 18965
13503 10378 9087 13999 25106 25316 34660 31211 19519 14812
Andel (%)
Cyanobakterier
27
28
13
20
22
42
58
61
47
54
Rekylalger
5
2
5
4
1
2
2
2
10
3
Pansarflagellater
5
2
1
3
0
4
18
8
3
3
Guldalger
7
2
3
2
1
1
1
9
4
6
Kiselalger
43
34
26
21
39
12
5
9
25
24
Ögonalger
2
0
0
2
0
23
1
1
0
0
Grönalger
6
31
48
44
35
16
13
11
8
10
Oidentifierade taxa
5
1
2
4
1
0
1
0
2
0
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
Summa
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
Sidan 39 av 40
Naturvatten 2015
adult
adult hanne
copepodit
naupliuslarv
adult
adult hanne
copepodit
naupliuslarv
naupliuslarv
med ägg
55
28
7
56
137
59
50
46
17
12
4
126
46
4
34
11
53
10
395
70
154
1
5
50
5
17
1
107
7
20
5
med ägg
84
1
med ägg
Cladocera
Copepoda
Rotifera
Summa
Cladocera
Copepoda
Rotifera
Summa
Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2014
www.naturvatten.se
2014-08-14
2014-07-17
2014-06-09
2014-05-26
2014-05-13
med ägg
272
95
26
2
1
25
18
87
22
med ägg
170
89
515
588
17
188
124
937
172
8
1
104
69
59
8
4536
168
28
27
3
439
235
562
10
55
59
17
8
396
42
111
122
3
2
2
17
142
4
Våtvikt (mg/m³)
8526 12910 1115 222 104
882 2235 2216 105 930
79
4
3
207 611 448 239
26
35
63
321
121
270
97
28
148
55
83
83
54
7
15
39
15
11
34
26
26
34
5
91
283 517
47
176
59
17
41
71
104
20
247 771 225 138
95
140
80
66
73
11
11
8
2
1
1
25
med ägg
2014-11-11
596
162
194
2014-10-06
Bosmina coregoni
Chydorus sphaericus
Daphnia
Daphnia cucullata
Diaphanosoma brachyurum
Leptodora kindti
Copepoda
Calanoida
Calanoida
Calanoida
Calanoida
Cyclopoida
Cyclopoida
Cyclopoida
Cyclopoida
Copepoda
Conochilus
Rotifera/
Flosculariacea Filinia longiseta
Filinia longiseta
Filinia terminalis
Pompholyx sulcata
Rotifera/
Ploimida
Anuraeopsis fissa
Asplanchna
Brachionus angularis
Brachionus angularis
Kellicottia longispina
Kellicottia longispina
Keratella cochlearis
Keratella cochlearis
Keratella quadrata
Keratella quadrata
Lecane
Polyarthra
Polyarthra
Trichocerca capucina
Trichocerca
2014-09-09
Cladocera
2014-04-23
Taxonnamn
Kommentar
Bilaga 7. Djurplankton 2014 – taxa och biomassor (mg/m3).
3
4
2
15
4
17
3
1
28
5
4
15
3
2
5
63
10
8
1
3
3
Våtvikt (mg/m³)
953 9411 15431 3946 863 1629
455 495 1090 1654 484 709
649 777
354
72
119 196
2057 10683 16875 5672 1466 2533
Andel (%)
46
88
91
70
59
64
22
5
6
29
33
28
32
7
2
1
8
8
100 100
100 100 100 100
5
1
1
1
2
5
88
18
1
1
1
2
1
1
5
1
2
1
2
92
1
5
1
383
247
21
651
6576 378
1472 810
190
36
8238 1224
59
38
3
100
80
18
2
100
31
66
3
100
Sidan 40 av 40
Naturvatten 2015
Bilaga 8
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
för att utvärdera vitfiskens inverkan på
vattenkvaliteten
Bilaga till Rapport 2015:14 Vattenkvalitet och plankton i Vallentunasjön
2014. Utvärdering av effekter av biomanipulering och historisk återblick.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön för att utvärdera vitfiskens inverkan på vattenkvaliteten
Författare: Emil Rydin & Ulf Lindqvist
2015-03-06
Bilaga till Rapport 2015:14
Naturvatten i Roslagen AB
Norra Malmavägen 33
761 73 Norrtälje
0176 – 22 90 65
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 2 av 17
Naturvatten 2015
BAKGRUND ............................................................................................................................................................ 4
INNESLUTNINGSFÖRSÖKETS UTFÖRANDE ............................................................................................................. 5
ANALYSER ................................................................................................................................................................... 6
MANIPULATIONER......................................................................................................................................................... 6
Fisk ...................................................................................................................................................................... 6
Al- behandling ..................................................................................................................................................... 7
Muddring ............................................................................................................................................................. 7
RESULTAT OCH DISKUSSION .................................................................................................................................. 8
FOSFOR....................................................................................................................................................................... 8
VÄXTPLANKTON .......................................................................................................................................................... 10
SIKTDJUP ................................................................................................................................................................... 11
SLUTSATSER ............................................................................................................................................................... 12
REFERENSER ........................................................................................................................................................ 12
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 3 av 17
Naturvatten 2015
Bakgrund
Övergödda sjöar kännetecknas av kraftiga bestånd av vitfisk som mört,
björkna och braxen. Starka bestånd av vitfisk kan i sig bidra till och
förstärka övergödningseffekter såsom dåligt siktdjup,
cyanobakterieblomningar och glesa bestånd av rovfisk.
En metod att minska övergödningens effekter är att selektivt fiska bort
vitfisken. Ett antal parametrar ska vara uppfyllda för att utfiskningen ska
få genomslag på vattenkvaliteten, framförallt att majoriteten av vitfisken
måste tas bort inom ett par år.
Utfiskningen har inte gett genomslag på vattenkvaliteten i Vallentunasjön.
Någon påvisbar ökning av siktdjupet sommartid, eller minskning av de
höga fosforhalterna, har inte skett. Det kan bero på att en tillräcklig
reduktion av vitfiskbestånden inte har uppnåtts, eller att metoden helt
enkelt inte fungerar i Vallentunasjön. De interna rekryteringsprocesserna
för cyanobakterieblomningarna sommartid kanske inte kan brytas med en
förändrad fiskfauna.
För att öka kunskapen om mekanismerna bakom Vallentunasjöns
sommarblomningar av cyanobakterier genomfördes inneslutningsförsök,
även kallade mesokosmförsök. Inneslutningarna innesluter vatten och
bottensedimenten och olika manipulationer gjordes för att testa påverkan
på vattenkvaliteten. Den primära målsättningen var att besvara frågan om
fortsatt fiske kommer att resultera i en minskad övergödningssituation
sommartid. Men även effekten av att ytsedimenten muddrades bort eller
om sedimenten behandlas med aluminiumlösning för att binda fosforn
undersöktes.
Försöken genomfördes sommaren 2013 och 2014. Sommaren 2013
förankrades anläggningen i mitten på sjön för att innesluta typiska
sediment från sjöns centrala delar. Men resultaten från de första försöken
tydde på att anläggningen inte höll tätt. Vindinducerade strömmar i sjöns
centrala bassäng pressade av allt att döma anläggningen för hårt. Inför
2014 flyttades därför anläggning till en skyddad vik med finpartikulärt,
mjukt, sediment (varifrån försommarens fosforläckage framförallt sker).
Denna rapport presenterar inneslutningsförsöken som utfördes under
2014.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 4 av 17
Naturvatten 2015
Inneslutningsförsökets utförande
Inneslutningsanläggningen har sex cylinderformade inneslutningar som
vardera har en diameter på åtta meter (Figur 1). De placerades på 2 meters
vattendjup i Skålhamraviken där botten utgörs av mjukt sediment. Hela
konstruktionen förankrades och byggdes över med nät för att hålla fåglar
borta från anläggningen.
B
A
C
D
25,5 m
A = Bryggmodul 5 * 1,5 m
B = Y-bommar 8 m
C = Rep
D = Inneslutning 8 meter i diameter
18,5 m
Figur 1. Illustration av inneslutningsanläggning sedd ovanifrån, placering i sjön och fotografi över anläggningen.
Två inneslutningar skulle vara fiskfria och två fungerade som kontroll,
med målsättningen att kontrollerna skulle innehålla fisk och representera
sjön som den är idag. En skillnad jämfört med naturliga förhållanden är att
vind och vågpåverkan inte virvlar upp sediment i den skyddade miljö som
råder i inneslutningarna. De sista två av inneslutningarna höll också fisk,
men där muddras ytsedimentet bort i en av inneslutningarna och i den
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 5 av 17
Naturvatten 2015
andra var målsättningen att binda fosforn med tillsats av
aluminiumlösning i sedimentet.
I slutet av april 2014 genomfördes en undersökning av lämpliga bottnar
där försöksanläggningen skulle kunna placeras under 2014. Målsättningen
var att hitta lämpliga ackumulationsbottnar samtidigt som anläggningen
låg i lä med minimal vind- och vågpåverkan. Den 5-9 maj flyttades
anläggningen till bestämd plats (figur 1) och inneslutningarna
färdigställdes för de olika behandlingarna.
Analyser
Prover för att mäta vattenkemi i inneslutningarna togs varannan vecka (i
samband med den ordinarie sjöprovtagningen) under försökets gång.
Temperatur- och syrgasprofiler samt siktdjup mättes på plats. Prover för
bestämning av fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrat- och
nitritkväve, totalkväve och klorofyll a togs med rörprovtagare för att få ett
representativt prov för hela vattenpelaren (2 meter). Prover för växt och
djurplanktonräkning konserverades i Lugols lösning. Provtagning och
fältmätningar utfördes av Naturvatten AB. För övriga analyser svarade
Erkenlaboratoriet som sedan 1992 är ett ackrediterat laboratorium.
Manipulationer
Fisk
Vid försökens start den 9 maj togs fisken bort från alla sex
inneslutningarna genom detonation med 10 g Pentex. Den döda och
bedövade fisken håvades bort medan djurplankton bedömdes klara
tryckvågen. Den 23 maj tillsattes ny fisk (cirka 100 st, cirka 1 dm stora) i
inneslutningarna 1, 2, 3 och 5, vilket återspeglar fisktätheten i sjön (2
individer/m2). För att säkerställa att fisk fanns i inneslutningarna tillsattes
ytterligare 5-10 fiskar per vecka tom juli månad (fisk hoppar i och ur
inneslutningarna). Dominerande arter var björkna och mört. Vid försökens
slut den 11 november kontrollerades fiskförekomsten genom nya
detonationer. Då håvades 936 fiskar ur inneslutningarna (Tabell 1).
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 6 av 17
Naturvatten 2015
Tabell 1. Sammanfattande fångstresultat.
Mesokosm nr
Behandling
1
2
3
4
5
6
Referens
Referens
Muddrad
Fiskfri
Aluminiumfälld
Fiskfri
Totalantal
Totalvikt
423
168
249
34
41
21
2664
1233
1889
208
795
104
Al- behandling
Det lösta aluminiumet bildar en flock i sedimenten som både binder löst
fosfat och partiklar. Detta görs vanligen med en specialbyggd pråm som
blandar ner aluminiumlösning (t ex PAX XL 100) uppblandat med
sjövatten under ett par tre överfarter över de sediment som ska behandlas.
För att efterlikna den behandlingen användes en ”kratta” med pump och
rör som tillsatte aluminiumlösningen med sjövatten och blandade ner detta
i sedimenten.
En inneslutning (5) behandlades med PAX-lösning den 21 maj,
motsvarande 50 g Al/m2. En stor ”kratta” drogs över botten. Krattans
”tänder” är hårda slangar som blandar ner lösningen i botten med hjälp av
en pump driven av ett portabelt elverk. Efter att behandlingen gjorts lyftes
presenningen upp någon timme från botten för att byta ut vattnet i
inneslutningen. Detta gjordes för att få en situation där sedimenten har
aluminiumtillsats för fosforbindning men där vattnet var opåverkat av
själva aluminiumtillsatsen.
Muddring
En inneslutning muddrades genom att en dränkbar pump sög bort de lösa
sedimenten den 22 maj, vilket ungefär motsvarade de översta två
decimetrarna sediment. Genom att sticka ner ett rör i botten kontrollerades
att det lösa sedimentet tagits bort. Innan muddringen var det ca 30 cm löst
sediment i röret efter muddringen var det ca 5 cm.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 7 av 17
Naturvatten 2015
Resultat och Diskussion
Fosfor
Ett centralt fenomen i Vallentunasjön är den dubblering av
totalfosforhalten i vattenmassan som sker under varje senvår och
försommar. Fosfor frigörs från sedimenten, av allt att döma associerat till
cyanobakteriernas sommarblomning. Även 2014 dubblerades
fosforhalterna och når runt 100 µg P/l i juli. De två
referensinneslutningarna (1 och 2) uppvisar också dubblerade
totalfosforhalter, vilka sedan klingar av i likhet med utvecklingen i sjön.
Här skiljer sig dock de två inneslutningar åt. Fosforhalten i inneslutning 2
ökar igen till skillnad mot inneslutning 1 och sjön. Vad som orsakade
denna andra ökning i inneslutning 2 är okänt, men det centrala är att
fosforhalten i både inneslutning 1 och 2 ökar (dubbleras) under
försommaren på samma sätt som sker i sjön. Denna uppgång visar att
sedimenten i de två referensinneslutningarna frigör fosfor på samma sätt
som bottnarna i de mer centrala delarna i sjön.
120
Totalfosfor
100
80
sjön
60
fisk (2)
fisk (1)
40
muddrad (3)
Al (5)
20
utan fisk (6)
utan fisk (4)
07-dec-14
17-nov-14
28-okt-14
08-okt-14
18-sep-14
29-aug-14
09-aug-14
20-jul-14
30-jun-14
10-jun-14
21-maj-14
01-maj-14
0
Figur 2. Totalfosforhalten i inneslutningarna och i Vallentunasjön under sommarhalvåret 2014.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 8 av 17
Naturvatten 2015
En jämförelse med de två inneslutningarna som hölls fisktomma (4 och 6)
visar på samma utveckling; en dubblering av fosforhalten i vattenmassan
under försommaren som avklingar på motsvarande sätt som i sjön under
slutet på juli. Frånvaron av fisk påverkar alltså inte totalfosforutvecklingen
under försommaren.
Däremot ser muddring av ytsedimenten i inneslutning 3 ut att ha tagit bort
förutsättningarna för dubbleringen av fosforhalten i vattenmassan.
Fosforhalten låg runt 50 µg P/l (max 60) under hela sommaren i den
muddrade inneslutningen. Tidigare undersökningar har visat att de översta
centimetrarna ytsediment håller en förhöjt halt organiskt bunden fosfor
(Arvidsson & Rydin 2012). Resultaten tyder alltså på att om man tar bort
detta lager så försvinner källan till sommarens dubblering av fosforhalten i
vattenmassan.
Ett billigare alternativ till att muddra bort näringsrika ytsediment kan vara
att binda den läckagebenägna fosforn i sedimenten genom att löst
aluminium blandas ner i sedimenten. En handfull sjöar har behandlats
framgångsrikt på det sättet i stockholmstrakten under det senaste
decenniet. Men tillsatsen i Vallentunasjöns inneslutningsförsök lyckades
inte entydigt att binda fosforn i sedimenten. Under den första veckan efter
aluminiumtillsatsen var halterna lägre än i övriga inneslutningar, men
sedan följde en månads kraftigt fosforutflöde som innebar halter i slutet på
juli på över 120 µg P/l. Därefter sjönk fosforhalten markant till 30 och låg
tillsammans med den muddrade inneslutningen mellan 40 och 50 µg P/l
under resten av försökens gång. Den snabba minskningen skedde i
samband med att en reporter från Naturmorgon simmade (!) i den
inneslutningen. En förklaring till den kraftfulla minskningen av fosfor i
samband med omrörningen var att aluminium blandades upp i vattnet och
fällde fosforn. Samtidigt flödade ammonium ur sedimenten (Tabell 2),
eventuellt med hjälp av omrörningen. Den höga ammoniumhalten kan
förklara den ansträngda syresituationen, vilket gjorde att fiskarna vid detta
tillfälle simmade vid ytan; oxideringen av ammonium förbrukade syrgasen
i vattnet (Tabell 3). Eventuellt dog en andel av fiskbeståndet till följd av
syrgasbristen (Tabell 1).
En möjlig förklaring som föreslogs av Sten-Åke Carlsson (Vattenresurs
AB) till att aluminiumbehandlingen inte fungerade som planerat kan bero
på att inte en tillräcklig mängd vatten (vattenpelaren i inneslutningen var 2
m) var tillgänglig för att blanda ut aluminiumlösningen. Det skulle kunna
innebära att inte flockbildningen kunde ske fullt ut. Dessutom verkar det
som om fosfor och kväve i någon organisk form (levande eller dött)
mobiliserades från sedimenten till följd av tillsatsen då totalkvävehalten i
vattnet var dubbelt så hög i den aluminiumbehandlade inneslutningen som
i någon av de andra. Den fördubblingen förklaras av frisättning av
ammonium från sedimenten. En förhöjd ammoniumhalt i den
aluminiumbehandlade inneslutningen observerades också sommaren 2013.
Sammantaget visar försöket att aluminiumtillsats till sediment där
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 9 av 17
Naturvatten 2015
organiskt bunden fosfor dominerar fosforomsättningen kräver ytterligare
utredning.
Växtplankton
Växtplanktonutvecklingen (mätt som klorofyll a) i de två fisktomma
inneslutningarna följer den i sjön, även om halterna i regel ligger lägre än i
sjön. Detsamma gäller inneslutning 1 (med fisk), medan inneslutning 2
uppvisar betydligt högre klorofyllhalter vilket ser ut att vara en följd av de
högre fosforhalterna i denna inneslutning. Högst klorofyllhalter når vattnet
i den aluminiumbehandlade inneslutningen redan i juli, vilket ser ut att
vara resultatet av den påtagliga mobiliseringen av både kväve och fosfor
från den behandlade bottnen. Sedan följer en av allt att döma utfällning av
plankton och partiklar i vattenmassan, varefter halterna stiger igen och den
aluminiumbehandlade inneslutningen håller de högsta halterna klorofyll a
när försöken avslutas. Den muddrade inneslutningen håller generellt något
lägre halter än övriga inneslutningar, men når under månadsskiftet juli
augusti upp till de klorofyllhalter övriga inneslutningar håller.
90
Klorofyll a
80
70
60
50
sjön
40
fisk (2)
fisk (1)
30
muddrad (3)
20
Al (5)
utan fisk (6)
10
utan fisk (4)
17-nov-14
08-okt-14
29-aug-14
20-jul-14
10-jun-14
01-maj-14
0
Figur 3. Klorofyll a koncentrationen i inneslutningarna och i Vallentunasjön under sommarhalvåret 2014.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 10 av 17
Naturvatten 2015
Siktdjup
17-nov-14
08-okt-14
29-aug-14
Siktdjup
20-jul-14
10-jun-14
01-maj-14
Sammantaget visar siktdjupet liten variation mellan behandlingarna över
sommaren, med undantag för den aluminiumbehandlade inneslutningen.
En förklaring till att siktdjupet ökar dramatiskt i slutet på juli är den
omblandning som förmodligen skedde då man simmade i den
aluminiumbehandlade inneslutningen. Aluminiumflock har då virvlat upp
och fällt ut partiklarna i vattenmassan. Siktdjupet efter det var så pass bra
att siktskivan syntes tydligt liggandes på botten. Siktdjupet försämras
sedan, men fortsatte att vara något bättre än övriga inneslutningar, trots
den intensiva planktonutvecklingen i den aluminiumbehandlade
inneslutningen. Detta beror sannolikt på att partiklar (utan klorofyll) fällts
ut, medan lösta näringsämnen tillförs vattenmassan och driver
planktonutvecklingen. Den muddrade inneslutningen har eventuellt ett
marginellt bättre siktdjup än övriga inneslutningar (den
aluminiumbehandlade undantagen), men trots att totalfosforökningen
uteblev i den muddrade inneslutningen förbättras inte siktdjupet alls i
samma omfattning. Inte heller siktdjupet i de fiskfria inneslutningarna
utvecklades bättre än de med fisk.
0
0,2
0,4
0,6
sjön
fisk (2)
0,8
1
1,2
fisk (1)
muddrad (3)
Al (5)
utan fisk (6)
1,4
utan fisk (4)
1,6
1,8
2
Figur 4. Siktdjup i inneslutningarna och i Vallentunasjön under sommarhalvåret 2014.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 11 av 17
Naturvatten 2015
Slutsatser
Sammantaget visar inneslutningsförsöken att muddring, men inte
vitfiskreduktion, förmår bryta försommarens fördubbling av fosforhalten i
vattenmassan. Skillnaden i fosforhalt är dock inte bestående, då
fosforökningen klingar av i slutet på sommaren i alla fall, och når ner till
halten i den muddrade inneslutningen. I slutet på sommaren och under
hösten är klorofyllhalten fortfarande generellt hög i alla inneslutningar
(och i sjön) och siktdjupet skiljer sig inte mellan behandlingarna.
Näringsomsättningen i Vallentunasjön är effektiv och upprätthåller
näringsrika förhållanden i vattenmassan trots frånvaron av vitfisk och
näringsrika ytsediment. Småskaliga experiment som fokuserar på
näringsflödet mellan sediment och vatten kan vara en väg att försöka
klarlägga vilka möjligheter som finns att genom åtgärder i sjön minska
Vallentunasjöns övergödda karaktär. På längre sikt är det dock åtgärder
för att minska ny tillförsel av näring från avrinningsområdet som
bestämmer sjöns näringsstatus.
Referenser
Arvidsson, M. & E. Rydin. 2012. Sedimentundersökning i Vallentunasjön
2012. Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 2012:16.
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 12 av 17
Naturvatten 2015
Tabell 2. Kemiska analysresultat
pH
Klorofyll a
fosfat
TP
NH4
NO2-NO3
TN
Siktdjup
µg/l
25°C
m
26-maj-14 Mesokosm 1
8,34
16
2
44
3
1
1061
0,9
03-jun-14
Mesokosm 1
8,32
21
3
57
1
1
1238
0,8
09-jun-14
Mesokosm 1
8,33
16
4
67
6
1
1245
0,7
23-jun-14
Mesokosm 1
8,62
28
11
80
2
4
1433
0,7
17-jul-14
Mesokosm 1
8,62
48
1
82
6
0
1533
0,7
29-jul-14
Mesokosm 1
8,54
47
5
63
7
3
1673
0,5
05-aug-14
Mesokosm 1
8,55
60
10
58
3
3
1906
0,6
14-aug-14
Mesokosm 1
8,57
46
0
52
7
2
1659
0,6
26-aug-14
Mesokosm 1
8,67
44
0
59
9
1
1658
0,6
09-sep-14
Mesokosm 1
8,64
40
5
55
3
2
1523
0,7
24-sep-14
Mesokosm 1
8,31
47
0
65
5
2
1855
0,6
06-okt-14
Mesokosm 1
8,32
46
0
63
10
1
1404
0,7
21-okt-14
Mesokosm 1
8,18
39
0
57
25
10
1333
0,8
11-nov-14 Mesokosm 1
8,13
41
7
59
132
28
1400
0,8
26-maj-14 Mesokosm 2
8,21
7
0
40
111
6
1046
1
03-jun-14
Mesokosm 2
8,36
18
0
50
14
2
1147
1
09-jun-14
Mesokosm 2
8,25
8
3
52
19
1
1065
1,1
23-jun-14
Mesokosm 2
8,38
41
5
66
1
5
1314
0,7
17-jul-14
Mesokosm 2
8,69
72
4
93
6
0
1675
0,8
29-jul-14
Mesokosm 2
8,72
80
4
93
7
1
2025
0,5
05-aug-14
Mesokosm 2
7,79
36
2
72
54
1
1867
0,9
14-aug-14
Mesokosm 2
8,58
63
9
91
3
0
2120
0,5
26-aug-14
Mesokosm 2
8,76
64
1
78
8
4
2066
0,6
09-sep-14
Mesokosm 2
8,9
67
5
99
6
0
2842
0,6
24-sep-14
Mesokosm 2
8,62
85
0
112
8
2
2744
0,5
06-okt-14
Mesokosm 2
8,89
72
2
113
10
0
2279
0,5
21-okt-14
Mesokosm 2
8,58
59
3
116
15
3
2390
0,4
11-nov-14 Mesokosm 2
8,43
18
5
129
77
15
1380
0,5
26-maj-14 Mesokosm 3
8,38
17
0
53
4
1
1059
1
03-jun-14
Mesokosm 3
8,58
16
1
44
0
0
1116
1
09-jun-14
Mesokosm 3
8,51
9
4
45
4
1
1025
1
23-jun-14
Mesokosm 3
8,63
22
7
49
1
1
1144
0,8
17-jul-14
Mesokosm 3
8,73
36
0
60
5
0
1362
0,78
29-jul-14
Mesokosm 3
8,7
37
0
47
7
3
1645
0,6
05-aug-14
Mesokosm 3
8,62
48
7
44
7
4
1888
0,6
14-aug-14
Mesokosm 3
8,5
34
11
41
4
0
1624
0,7
26-aug-14
Mesokosm 3
8,7
39
7
42
4
3
1499
0,7
09-sep-14
Mesokosm 3
8,66
28
7
43
7
0
1393
0,7
24-sep-14
Mesokosm 3
8,26
38
1
52
6
3
1700
0,7
06-okt-14
Mesokosm 3
8,36
36
1
54
9
1
1350
0,7
21-okt-14
Mesokosm 3
8,19
27
0
54
49
12
1288
0,9
11-nov-14 Mesokosm 3
8,16
40
4
49
134
32
2511
0,9
26-maj-14 Mesokosm 4
8,3
15
0
53
33
0
1168
0,9
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 13 av 17
Naturvatten 2015
03-jun-14
Mesokosm 4
8,33
23
0
69
35
0
1345
0,9
09-jun-14
Mesokosm 4
8,45
14
6
84
7
2
1200
1
23-jun-14
Mesokosm 4
8,64
35
6
90
3
3
1487
0,7
17-jul-14
Mesokosm 4
8,63
54
0
71
9
0
1386
0,7
29-jul-14
Mesokosm 4
8,57
22
3
41
7
3
1520
0,6
05-aug-14
Mesokosm 4
8,57
36
5
46
20
0
1640
0,6
14-aug-14
Mesokosm 4
8,51
31
2
47
11
1
1613
0,7
26-aug-14
Mesokosm 4
8,68
46
4
55
8
4
1586
0,6
09-sep-14
Mesokosm 4
8,66
27
1
45
14
0
1398
0,7
24-sep-14
Mesokosm 4
8,18
44
0
63
11
7
1837
0,6
06-okt-14
Mesokosm 4
8,38
44
2
64
2
0
1444
0,7
21-okt-14
Mesokosm 4
8,24
41
3
56
36
11
1433
0,8
11-nov-14 Mesokosm 4
8,13
8
5
54
156
41
1283
0,8
26-maj-14 Mesokosm 5
7,83
7
0
23
2
0
824
1,5
03-jun-14
Mesokosm 5
8,07
12
3
23
15
0
812
1,1
09-jun-14
Mesokosm 5
7,94
11
4
33
84
2
896
1,1
23-jun-14
Mesokosm 5
8,24
38
8
64
216
5
1540
0,9
17-jul-14
Mesokosm 5
8,89
124
0
118
0
0
2362
0,7
29-jul-14
Mesokosm 5
7,36
2
0
30
1034
3
2108
2
05-aug-14
Mesokosm 5
7,96
16
2
44
953
9
2238
1,7
14-aug-14
Mesokosm 5
7,95
13
0
48
1074
13
2435
1,2
26-aug-14
Mesokosm 5
7,92
19
1
40
1300
18
2413
1,5
09-sep-14
Mesokosm 5
8,6
29
2
40
858
20
2359
1,3
24-sep-14
Mesokosm 5
8,03
50
0
52
1087
23
3076
0,8
06-okt-14
Mesokosm 5
8,02
61
0
54
1117
30
2737
0,8
21-okt-14
Mesokosm 5
7,68
41
0
58
1413
27
2734
1
11-nov-14 Mesokosm 5
7,78
67
3
41
1647
32
2706
1,1
26-maj-14 Mesokosm 6
8,24
17
1
58
71
10
1210
1
03-jun-14
Mesokosm 6
8,3
22
1
77
43
4
1383
0,7
09-jun-14
Mesokosm 6
8,56
16
4
62
6
1
1197
0,8
23-jun-14
Mesokosm 6
8,64
39
15
98
4
2
1590
0,7
17-jul-14
Mesokosm 6
8,63
35
0
80
5
1
1493
0,7
29-jul-14
Mesokosm 6
8,58
29
0
53
5
5
1465
0,6
05-aug-14
Mesokosm 6
8,57
51
7
56
17
2
1654
0,6
14-aug-14
Mesokosm 6
8,5
40
5
62
0
0
1731
0,7
26-aug-14
Mesokosm 6
8,64
42
15
66
4
0
1687
0,6
09-sep-14
Mesokosm 6
8,72
38
1
57
6
0
1503
0,7
24-sep-14
Mesokosm 6
8,16
49
0
68
0
0
1935
0,6
06-okt-14
Mesokosm 6
8,36
47
0
64
7
2
1468
0,7
21-okt-14
Mesokosm 6
8,25
41
2
54
27
12
1289
0,9
11-nov-14 Mesokosm 6
8,14
27
5
52
167
42
2706
0,9
13-maj-14 Blandprov från sjön
23
8
52
9
4
1173
0,9
26-maj-14 Blandprov från sjön
18,9
0
69
74
1
1227
0,6
03-jun-14
Blandprov från sjön
23,8
3
73
36
1
1359
0,8
09-jun-14
Blandprov från sjön
23,4
7
72
6
1
1296
0,8
23-jun-14
Blandprov från sjön
37,5
17
92
3
0
1530
0,6
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 14 av 17
Naturvatten 2015
17-jul-14
Blandprov från sjön
43
0
86
6
0
1527
0,7
29-jul-14
Blandprov från sjön
38,7
0
110
9
3
1525
0,6
05-aug-14
Blandprov från sjön
59,8
6
66
2
1
1808
0,6
14-aug-14
Blandprov från sjön
48
6
65
7
0
1632
0,6
26-aug-14
Blandprov från sjön
54,6
0
74
2
4
1718
0,8
09-sep-14
Blandprov från sjön
54,6
8
64
1
23
1661
0,7
24-sep-14
Blandprov från sjön
51,6
1
77
2
3
1932
0,6
06-okt-14
Blandprov från sjön
48,4
7
59
11
4
1344
0,8
21-okt-14
Blandprov från sjön
48,4
2
58
51
31
1345
0,9
11-nov-14 Blandprov från sjön
56,6
7
53
189
45
1400
0,8
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 15 av 17
Naturvatten 2015
Tabell 3. Temperatur och syrgas i inneslutningarna 2014.
Inneslutning 1
26-maj
Temp
Yta
21,
4
Inneslutning 2
1m
20,
3
2m
19,
9
Yta
21,
4
1m
20,
1
2m
19,
8
Inneslutning 3
1m
20,
4
10,
2
2m
19,
8
8,9
113
16,
7
11,
2
112
16,
5
11,
3
97
15,
6
10,
2
115
19,
7
11,
4
115
19
11,
8
102
17,
7
11,
2
114
19,
7
11,
9
124
14,
9
10,
9
126
117
15
15
11
11
130
15,
1
11,
6
108
24,
3
12,
8
109
22,
2
12,
6
109
21,
6
10,
2
111
24,
4
12,
3
152
144
25,
4
14,
2
115
24,
3
142
27,
7
1,7
26-maj
O2 (mg/l)
9,5
9,2
8,3
8,6
8
7,5
26-maj
O2 (%)
03-jun
Temp
96
16,
8
10,
9
88
16,
5
10,
8
82
15,
8
O2 (mg/l)
101
16,
6
11,
1
90
15,
8
03-jun
107
16,
7
11,
1
03-jun
O2 (%)
113
09-jun
Temp
92
17,
7
O2 (mg/l)
112
19,
4
10,
5
110
19,
3
10,
5
90
17,
6
09-jun
20
11,
9
113
19,
4
11,
8
09-jun
O2 (%)
67
23-jun
O2 (mg/l)
77
14,
8
11,
1
113
Temp
128
14,
7
11,
2
113
23-jun
131
14,
6
11,
2
15
10,
5
15
10,
4
15
10,
4
23-jun
O2 (%)
17-jul
Temp
105
24,
8
13,
7
104
21,
7
10,
3
103
21,
6
O2 (mg/l)
110
22,
1
12,
6
109
21,
6
17-jul
110
24,
5
13,
3
17-jul
O2 (%)
29-jul
Temp
164
28,
1
12,
5
117
25,
6
13,
7
102
24,
5
O2 (mg/l)
143
25,
5
13,
4
109
24,
5
29-jul
157
28,
4
12,
8
1,5
28
12,
7
29-jul
O2 (%)
14-aug
Temp
167
21,
9
166
21,
1
5,3
20,
9
169
21,
1
18
20,
9
161
21,
9
175
21,
2
14-aug
O2 (mg/l)
9,4
9,2
7,7
158
22,
1
11,
3
9,2
7,5
9
14-aug
O2 (%)
05-aug
Temp
109
24,
8
105
24,
4
88
24,
3
131
24,
8
105
24,
5
85
24,
3
05-aug
O2 (mg/l)
8,5
8,2
6
5,4
5,1
05-aug
O2 (%)
26-aug
Temp
26-aug
O2 (mg/l)
105
16,
5
11,
1
100
16,
6
11,
1
72
16,
6
11,
1
65
16,
7
11,
3
26-aug
O2 (%)
Temp
09-sep
O2 (mg/l)
111
18,
2
10,
1
111
09-sep
112
18,
6
11,
5
09-sep
O2 (%)
24-sep
Temp
121
11,
8
107
11,
8
24-sep
O2 (mg/l)
9,2
24-sep
O2 (%)
06-okt
Temp
06-okt
06-okt
9,1
7,4
9
6,5
Inneslutning 4
Yta
21,
4
10,
1
Yta
21,
6
2m
20,4
19,9
9,4
9,2
7,8
9,8
10
105
16,
9
11,
1
102
85
109
16,4
15,7
109
16,
7
10,
5
16,4
16
10,7
10,1
10,8
8
110
81
19,2
17,5
11,9
128
15,1
1m
2m
20,3
19,9
1m
2m
20,3
19,9
9,6
9
8,2
7,3
105
102
17,
2
11,
3
89
79
16,8
16,2
10,6
8,5
102
19,1
17,6
8,2
10,3
85
115
111
15,1
15
10,
5
11
109
21,9
21,5
11,2
9,3
127
105
25,6
11
22
20,
9
9
104
24,
9
1,5
61
16,
7
11,
4
115
18,
7
13,
1
95
11,
8
9,3
O2 (mg/l)
84
11,
1
10,
8
O2 (%)
95
104
24,
3
16,
6
109
86
19,6
18
7,5
116
19,
8
12,
2
12,4
8,9
78
133
134
93
15
15
15
15
15,1
10,6
10,5
11
11
10,9
105
104
110
109
21,9
21,4
22,1
21,5
12,7
8,2
110
24,
6
12,
8
11,9
9,3
144
92
24
198
26,
4
26,1
25,6
12,7
3
3,5
1,5
139
156
36
22
21,2
20,9
44
21,
7
7,8
9,2
9,2
7,2
102
24,
5
88
24,
2
106
105
82
25
24,5
8,8
8,8
6,8
8,8
8,6
18
16,
7
11,
3
106
16,
6
11,
2
106
16,
6
11,
2
82
16,
6
11,
2
106
16,
7
11,
3
114
18,
3
10,
1
113
17,
7
114
18,
8
11,
3
113
18,
3
10,
7
113
17,
9
113
18,
8
9,8
141
108
43
12
12
114
11,
9
9,4
10
9,9
12
10,
1
121
11,
9
9,3
85
11,
1
10,
9
86
11,
1
11
93
11,
1
11,
4
92
11,
1
11,
5
94
11,
1
11,
6
96
98
101
102
103
4,4
18
9
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
4
Inneslutning 6
Yta
21,
7
108
111
9
Yta
21,
2
108
19,
7
10,
6
11,2
9,7
Inneslutning 5
1m
135
105
25,9
24,4
1,3
151
27,
6
11,
1
12,2
4,2
18
16
141
152
51
21,2
20,9
22
21,2
20,8
8,1
8,2
7,1
9,8
9,7
7,3
93
93
81
111
83
24
25
24,6
24,5
113
25,
2
24,6
24,5
6
8,1
8,2
7,7
9,1
8,7
7,8
103
72
99
92
94
16,7
16,6
16,6
16,6
16,6
11,2
11,2
10
10
10
110
16,
5
11,
5
105
16,7
98
16,
6
11,4
11,4
113
113
100
100
114
114
18,3
17,8
18,5
17,8
18,4
18,1
11
10,2
8,2
101
18,
8
13,
4
13,1
10,5
9,8
8,6
104
11,
9
118
109
87
12
12
9,3
9,4
8,9
86
11,
1
11,
7
86
11,
1
11,
8
87
11,
1
11,
9
83
11,
2
10,
9
95
97
98
97
141
111
12
144
11,
8
11,8
8,9
9
9,4
83
84
11,2
11,2
11
11,2
88
11,
1
10,
2
98
100
91
115
18,
9
12,
2
105
92
11,8
131
11,
8
11,8
11,8
9,4
9,7
9,1
9,1
9,2
88
90
85
86
11,1
11,1
11,2
11,2
10,3
10,5
85
11,
2
11,
1
11,3
11,4
92
94
99
101
102
Sidan 16 av 17
Naturvatten 2015
21-okt
Temp
21-okt
O2 (mg/l)
8,9
10,
6
8,9
10,
6
9
10,
6
9
10,
6
9
10,
6
9
10,
3
9
9
9
9,8
9,8
9,7
9,1
10,
5
9,1
9,1
9
9
9
9,1
9,1
9
9,1
10,
7
10,4
10,4
9,1
9,1
10,7
10,7
21-okt
O2 (%)
92
92
92
92
93
90
85
85
84
92
91
91
79
79
78
9,4
9,3
9,3
11-nov
Temp
6,1
11,
1
6,6
12,
3
6
11,
6
6
11,
1
6
10,
8
6,7
11,
7
6
6,7
6
5,9
6
11,5
11
9,9
8,7
8,5
6,8
11,
6
6,5
11
6,9
11,
6
6,1
O2 (mg/l)
6,1
11,
2
6
11-nov
6,8
11,
4
11,6
10,9
11-nov
O2 (%)
95
92
91
101
94
89
95
90
82
96
93
89
81
71
69
95
94
89
Inneslutningsförsök i Vallentunasjön
www.naturvatten.se
Sidan 17 av 17
Naturvatten 2015