Behov och önskemål kring föräldrastöd i
2015 KARTLÄGGNING: Behov och önskemål kring föräldrastöd i Kronobergs län 1 INSTITUTET FÖR LOKAL OCH REGIONAL DEMOKRATI Rapportens författare: Annika Ström Medförfattare: Maja Debeljak Videum Science Park 351 96 VÄXJÖ 0470-77 85 50 [email protected] www.id-vaxjo.com 2 Sammanfattning Under december 2014 till februari 2015 har Institutet för lokal och regional demokrati genomfört en kartläggning med fokus på utbud, behov och önskemål kopplat till föräldrastöd i Kronobergs län. 21 intervjuer och 26 samtal har genomförts med personer som arbetar inom det offentliga, myndigheter, ideell och idéburen sektor för att besvara de sex frågeställningar som studien utgår ifrån: 1. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? 2. Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? 3. Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? 4. Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? 5. Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utvecklas och stärkas? 6. Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? Resultatet visar på att det finns många aktörer och olika infallsvinklar och förutsättningar för att bedriva föräldrastöd. I Växjö kommun finns nästan en heltidstjänst avsatt för att arbeta med föräldrastöd medan i vissa kommuner handlar det om 5-10 %:s tjänst. I fyra kommuner finns ingen verksamhet igång i kommunal regi. Få har ett uttalat mål eller strategi eller budget för arbetet. Samtidigt så är det svårt att nå målgruppen, särskilt tonårsföräldrar. Kanske behöver man finna andra sätt än längre kurser. Det finns ett behov av föräldrastöd inom området kognitiva funktionsnedsättningar men också bland nyanlända påtalar många. Språk och tillgänglighet är ofta hinder. Generellt så saknas resurser för arbetet på de flesta håll. Kartläggningen visar att föräldrastödsfrågan behöver lyftas upp på dagordningen och få det stöd som behövs från politik och chefer för att det ska kunna hända något. Likaså behövs ett större utbyte av information kring vad som görs både inom kommunerna men också på en övergripande nivå. Med mer kunskap om vad som görs på olika håll kan samverkan ske vilket kan spara resurser men också underlätta både för de som arbetar men i vissa fall också för målgruppen som slipper för många kontakter i en kanske redan tuff livssituation. Flera av de utmaningar och hinder som framkom har funnits länge visar en jämförelse med en kartläggning från 2010. 3 Innehåll 1 2 Inledning 6 Syfte 6 Bakgrund 6 Det goda föräldraskapet 7 Organisering av föräldrastödsarbetet i länet 8 Metod och genomförande 9 Definitioner 10 Avgränsning 11 Disposition 12 Resultat 13 Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? 13 Marknadsföring av utbud 16 Utgångspunkter 16 Viktigare slutsatser: förutsättningar 17 Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? 18 Viktigare slutsatser; generellt och riktat föräldrastöd i länet 23 Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? 24 Viktigare slutsatser; hinder och utmaningar 26 Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utveckas och stärkas? 27 Viktigare slutsatser; utveckling av arbetet 29 Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? 30 Viktigare slutsatser; utvärdering och uppföljning 31 Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? 32 Viktigare slutsatser; länsstyrelsens stöd 34 Ytterligare resultat 35 Framgångsfaktorer 35 Föräldrastöd - kognitiva svårigheter 35 Kartläggning 2010 36 Viktigare slutsatser; ytterligare resultat 38 4 3 Sammanfattande diskussion och rekommendationer för framtida arbete 39 Rekommendationer för gemensamma och framtida insatser 43 Referenser 44 Bilaga 1 - Respondenter 45 Bilaga 2 - Ytterligare kontakter 46 Bilaga 3 - Sammanställning av ledartillgång, föräldrastöd 48 Bilaga 4 – Definitioner av utbildningar och begrepp 50 5 1 Inledning I detta kapitel beskrivs syfte, metod och tillvägagångssätt av kartläggningen. Avsnittet ger även fakta kring organisering i länet samt definitioner av föräldrastöd. Syfte Syftet med denna rapport är att kartlägga behov och önskemål från aktörer som bedriver ett föräldrastödjande arbete i Kronobergs län samt förekonst av föräldrastöd. Rapporten innehåller dessutom ett avsnitt med rekommendationer för gemensamma framtida insatser tillsammans med kommuner, myndigheter, ideella organisationer och andra berörda. Bakgrund Länsstyrelsen fick 2014 i uppdrag att inom föräldrastödsområdet stödja kommuner, landsting/region och andra föräldrastödjande aktörer i deras arbete att utveckla föräldrastöd i första hand riktat till föräldrar med barn i tonåren. Uppdraget sträcker sig fram till 2017 och definieras på följande sätt i regleringsbrevet för 2015, punkt 76: Föräldrastödssamordning1 76. Länsstyrelserna ska under åren 2014–2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län, i enlighet med definitionen av föräldrastöd i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Viktiga utgångspunkter i arbetet ska vara det jämställda föräldraskapet och barnets rättigheter. För att utreda behov och önskemål har denna länsspecifika kartläggning i Kronobergs län genomförts (december 2014- februari 2015) med fokus på de som arbetar med generellt föräldrastöd. Kartläggningen innehåller också en sammanställning av länets riktade föräldrastöd. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna, punkt 76 6 Sex frågeområden togs fram för att ingå i kartläggningen: 1. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? 2. Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? 3. Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? 4. Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? 5. Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utvecklas och stärkas? 6. Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? Det goda föräldraskapet2 Projektet Det goda föräldraskapet genomfördes 2010-2011 och hade som övergripande syfte att erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar i Kronobergs län för att på sikt främja ungas hälsa. Det övergripande målet var att erbjuda alla föräldrar föräldrastöd under barnets uppväxttid (0-17 år). Utöver detta fanns delmål vilket var att ”skapa en ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Öka antal hälsobefrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar samt att öka antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsobefrämjande och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.” Projektet genomfördes av Växjö kommun tillsammans med Örebro universitet i samverkan med samtliga kommuner i Kronobergs län, Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen i Kronobergs län samt IOGT-NTO, Sensus, Bilda, Studieförbundet Vuxenskolan, Svenska Kyrkan och Smålands Idrottsförbund. 2 www.detgodaforaldraskapet.se/om-projektet/ 7 Organisering av föräldrastödsarbetet i länet Länsnivå Efter det goda föräldraskapet avslutades har samarbetet kring att utveckla föräldrastöd i länet fortsatt. Kommunerna finansierar tillsammans en tjänst på 20-25 % som finns på Region Kronoberg med uppgift att samordna arbetet. Två personer är involverade i arbetet varav den ena främst med hemsidan. Samordnaren gör följande: Kallar till och håller i möten med följestyrgruppen3 4 ggr/år. Denna består av en representant för länets kommuner frånsett Växjö som har en egen representant, föräldrastödsamordnaren från Länsstyrelsen samt tidigare även en person från Landstinget vilket nu blir från Regionen (hälso- sjukvårdssidan). Kallar till och håller i möten med kommunernas kontaktpersoner 2-3 ggr/år. Man tar upp det som är behovsrelaterat utifrån vad som är på gång. Kontaktpersonerna kan även skicka frågor till samordnaren som bollar denna vidare. Skickar ut information om kurser, föreläsningar mm Ordnar en nätverksträff per år riktad till de som jobbar med föräldrastöd i länet. (Detta tar den mesta tiden) Tar hand om hemsidan www.detgodaforaldraskapet.se och uppdaterar denna utifrån kommunernas önskemål och direktiv. Hemsidan skapades under projektet och togs efter projekttiden slut över av dåvarande Regionförbundet södra Småland. Samordnaren ser det inte som sin uppgift att vara drivande av frågan föräldrastöd, mer förvalta och samordna det som finns. På länsnivå finns också en person på Länsstyrelsen med uppgift att stödja föräldrastödjande aktörer i länet. Arbetstiden för uppdraget är beräknad till 20 % under 2015. Samma person jobbar även med ANDT4frågor vilket också är aktuellt inom föräldrastödsområdet. Länsstyrelsen har under 2015 fått 226 000 kr till arbetet med föräldrastöd varav en del går till lön och resten kan nyttjas till aktiviteter/åtgärder av olika slag. Sofie Schentz-Magnusson, Region Kronoberg (kommunrep), Carina Moser, Växjö kommun, Anna Ståhl, Länsstyrelsen, 1 ny person från Region Kronoberg samt Tina Sundberg, samordnare Region Kronoberg. Även Lars Uddbäck, SKL:s särskilda satsningar har deltagit vid några möten. 3 4 ANDT = Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak 8 Kommunnivå Varje kommun i Kronoberg har en utsedd kontaktperson för föräldrastödsfrågor. Dessa personer har olika ytterligare arbetsuppgifter t ex kurator i grundskolan, specialpedagog, folkhälsosamordnare, bitr förskoleschef, chef för elevhälsan, chef för resursenheten, barnhälsosamordnare, projektsamordnare och således olika utgångspunkter för arbetet. Några är utbildade i att kunna hålla kurser andra inte. Samordnarna har alla olika mycket tid till sin uppgift som samordnare av föräldrastödet (50 %, 12 %, 25 % ej utpekat osv). En har tillfälligt vikariat och ansvaret för föräldrastödet i sin kommun. Uppdraget/tjänsterna har varit beroende av tid till förfogande men det är också en prioteringsfråga hos respektive aktör. Utöver dessa samordnare finns det såklart fler personer inom en kommun som jobbar med föräldrastöd, t ex inom individ och familjeomsorgen, med flyktingfrågor etc. Även här är det olika från kommun till kommun. Andra aktörer Förutom offentliga aktörer finns ytterligare aktörer som erbjuder föräldrastöd i olika utsträckning i Kronobergs län såsom, Svenska kyrkan och Studieförbund. Metod och genomförande Kartläggningen bygger främst på material insamlat genom kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med föräldrastöd i länets kommuner samt på regional nivå. Detta innefattar även studieförbund och andra aktörer. Informationsinsamlingen har skett under perioden december 2014 till februari 2015. Den bild av föräldrastödet som presenteras är det tillstånd som gällde i respektive kommun under den period då kartläggningen genomfördes. Totalt har 21 intervjuer genomförts. Det finns många aktörer (inom föräldrastöd) främst inom den offentliga sfären men även utanför. Inom det offentliga har vi riktat oss till den utpekade personen för föräldrastöd men även till individ och familjeomsorgen och flyktingsamordnare el motsvarande. Inom exempelvis kyrkorna är det ofta upp till varje kyrka/församling/pastorat vilka aktiviteter som erbjuds och det har inte varit möjligt att prata med alla utan vi har fått förlita oss på uppgifter från mer centralt placerade personer. 9 Urvalet av respondenter hade till stor del redan identifierats av uppdragets beställare, Länsstyrelsen. Under arbetets gång identifierades ytterligare aktörer av ID. Majoriteten genomfördes via telefon och har tagit mellan 30 min till 1 timme, se bilaga 1. Utöver detta har 26 samtal förts med olika aktörer i syfte att ta reda på om de erbjuder föräldrastöd. Dessa samtal har inte varit fullständiga intervjuer men utgått från en modifierad intervjuguide och de har bidragit med information av värde för denna rapport. I bilaga 2 finns en lista över dessa samtal. Annika Ström har varit huvudansvarig för arbetet och sammanställningen av rapporten men med hjälp av Maja Debeljak, båda från ID. Definitioner5 För definition av föräldrastöd så använder Länsstyrelsen sig av den som beskrivs i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd (2009): ”Föräldrastöd är en aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk” Denna definition är dock inte glasklar vilket olika aktörer framhåller enligt Anna Ståhl, Länsstyrelsen i Kronobergs län. I Folkhälsoinstitutets utredningsarbete av öppna jämförelser avseende föräldrastöd framkom att: Begreppsbildningen inom föräldrastödsområdet är inte klar och man har inte enats kring definitioner kring vad som exempelvis avses med föräldrastöd. Detta skulle leda till att en del kommuner överrapporterar medan andra underrapporterar data. Likaså är inte gränsen mellan universellt och riktat stöd knivskarp. De definitioner som Länsstyrelsen i Kronoberg har valt att använda sig av är följande: Universellt föräldrastöd …innebär att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp (Skrivelse 2013/14:87. Ett stärkt föräldrastöd - för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor). Alla definitioner är tillhandahållna av Anna Ståhl, ANDT-samordnare, Länsstyrelsen i Kronobergs län 5 10 Universell prevention innebär alltså intervention som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla oavsett grad av risk. Riktat föräldrastöd …innebär att det riktar sig inte till alla, utan till särskilda grupper eller individer. Selektiv prevention – interventioner riktade till undergrupper som är särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Vid selektiv prevention är det gruppen som identifieras som särskilt utsatt. Indikerad prevention – interventioner riktade till individer i riskzon. Jämställt föräldraskap Vad gäller ”det jämställda föräldraskapet” så har Länsstyrelsen i sitt uppdrag inte fått någon specifik definition. I den nationella strategin så beskrivs det som viktigt att anlägga ett jämställdhetsperspektiv när arenor och mötesplatser inrättas så att alla föräldrar kan känna sig lika delaktiga. Anna Ståhl menar att ett jämställt föräldraskap handlar om en rättvis fördelning av föräldraansvaret. Att såväl mammor och pappor i sitt föräldraskap ska känna engagemang och delaktighet i beslut. Vad gäller definition av de olika föräldrastödsprogrammen så finns i slutet av denna rapport en sammanställning över de utbildningar och begrepp som nämns i rapporten. Avgränsning I denna kartläggning har föräldrastöd som ges i grupp varit i fokus. Kartläggningen har inte tagit upp alla former av enskilt föräldrastöd som ges av kommunerna främst inom socialtjänsten. Det är ofta en del av en större problematik och ges utifrån den enskildes behov i form av enskilda samtal/samtalsstöd och definieras inte alltid som föräldrastöd även om man kan se det så. Vidare så finns det anhörigstöd som i vissa fall kan ses som föräldrastöd dock ej ett renodlat sådant då även andra anhöriga får ta del. Det har här varit svårt att dra en gräns och i de fall kommunerna själva har tagit upp det som ett föräldrastöd har det tagits med i rapporten. 11 Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande för allt föräldrastödjande arbete som pågår i Kronobergs län då definitionen är öppen för tolkning. Det kan finnas något initiativ som inte har kommit fram även om intentionen har varit att vända på varje sten. Har det inte framkommit i denna kartläggning bör det anses som ett ganska okänt stöd eftersom de personer som tillfrågats bör veta vilka stöd som finns. Kartläggningen tar inte upp stöd som har funnits utan fokuserar på befintligt stöd och stöd som är planerat inom en nära framtid. Disposition Denna rapport är upplagd på följande sätt: Kapitel 1 – ger in inledning till syfte, bakgrund, metod och tillvägagångssätt samt organisering av föräldrastödet i länet. Definitionen av föräldrastöd liksom kartläggningens avgränsningar anges också. Kapitel 2 – redovisar resultatet av kartläggningen med utgångspunkt i de sex frågeområden som ligger till grund för datainsamlingen. Generellt och riktat stöd i respektive kommun presenteras i tabellformat och slutligen beskrivs de utmaningar och hinder som identifieras lokalt och regionalt. Efter varje frågeområde sammanfattas de viktigaste slutsatserna för varje område. En sammanfattning görs även av de resultat som framkom i en kartläggning gjord 2010. Kapitel 3 – är en sammanfattande diskussion där utvärderaren kommenterar delar av det som framkommit. Här ges även rekommendationer för det fortsatta arbetet. 12 2 Resultat I detta kapitel redovisas resultatet av datainsamlingen med utgångspunkt i de sex frågeområden som kartläggningen baseras på utan närmare analys från utvärderarens sida. Efter varje frågeområde sammanfattas viktiga slutsatser. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt? I kapitel ett gavs en övergripande bild av organiseringen av föräldrastödet i länet med två länsövergripande funktioner; en på Region Kronoberg och en på Länsstyrelsen samt dess uppgifter. Vad gäller Länsstyrelsen så är just syftet med denna kartläggning att se över hur de på bästa sätt kan stötta arbetet i länet. På kommunnivå finns som beskrivet en samordnare i varje kommun, alla med olika förutsättningar för sitt arbete i form av tid till förfogande, resurser och möjligheter. Några har arbetat länge med frågan medan andra är relativt eller helt nya. Samtliga kommuner har ledare utbildade i olika metoder (se sammanställning i bilaga 3). Detta gör att det arbete som bedrivs skiljer sig mycket från kommun till kommun och det går inte att ge en entydig bild. Därför sammanfattas förutsättningarna för varje kommun i korthet nedan. Alvesta kommun är i startgroparna att komma igång med föräldrastöd efter uppehåll, en plan för samverkan mellan barnhälsovården, socialtjänst, bibliotek, förskoleteam, logoped och utbildningsnämnd med mål och strategier har tagits fram och är under revision. Samordnaren är ny sedan hösten 2014. Lessebo kommun är en liten organisation med begränsade resurser. Enligt samordnaren har frågan om föräldrastöd inte riktigt varit på agendan alls även om det finns ett behov av föräldrastöd. Tiden till utbildningar skulle tas från vanlig verksamhet vilket inte är möjligt i dagsläget då resurserna inte finns. 13 Ljungby kommun vill förlägga ansvaret för föräldrastödet på den nya Familjecentralen6. Denna har dock blivit försenad men är beräknad att öppna i mars 2015. Då kommer det finnas en anställd samordnare med ansvar för föräldrastödet. Det finns en budget avsatt för arbetet och man samkör mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Samordnaren kommer att ingå i barn- och utbildningsförvaltningen. Utöver detta har de i Ljungby en projektledare för anhörigstöd. Här har grupper funnits mot olika målgrupper t ex föräldrar till tonåring med ADHD, föräldrar till barn med aspbergers/autism etc. men även andra anhöriga har kunnat vara med vilket gör det till ett icke renodlat föräldrastöd. Markaryd kommun har en samordnare som representerar kommunen vid de regionala träffarna samt sammankallar kommunens ledare för att planera kurser. Det prioriteras från ledningen men intresset från föräldrar är lågt och det gör att även personalen tappar intresset lite. Markaryds kommun har inte haft några kurser det senaste halvåret och inga är ännu planerade i vår. Connect, mot tonårsföräldrar är svårast att nå ut med. Det är svårt att finna intresserade föräldrar och efterfrågan styr. Många gick kurs tidigare år och det finns inte heller så många ”nya” föräldrar. Tingsryd kommun har en samordnare för föräldrastödet men de sista två åren har ingen haft tid att hålla någon kurs. Ledarna har så mycket andra arbetsuppgifter att de inte får loss tid till att hålla kurser och arbeta förebyggande vilket nämns som önskvärt. Det finns en vision för arbetet men den uppfylls inte enligt samordnaren. Uppvidinge kommun menar att de har bra resurser för att vara en liten kommun. Det finns en samordnare som samordnar arbetet och de som håller i utbildningar. Utbildarna finns på två olika förvaltningar. Målet är att ge samma förutsättningar till utbildarna i form av antal timmar att genomföra kurser på. Föräldrastöd ingår i verksamheten men det finns ingen strategi/måldokument att referera till menar samordnaren. I Uppvidinge finns en familjecentral som samverkar med andra familjecentraler i länet. 6 Se bilaga 4 för definition av familjecentral. 14 Växjö kommun som är, den till invånarantal, största kommunen har det mest omfattande arbetet med föräldrastöd. Nästan en heltidstjänst fördelat på tre personer (50 %, 20 %, 20 %) arbetar med föräldrastöd. Man erbjuder kurser i hela spektret från 0-18 år. Föräldrastöd finns som ett mål i internbudgeten vilket gör att det hålls aktuellt och arbetas med. Inom Arbete och Välfärd har dock resurserna minskat sedan 2013 trots att de har ökade anmälningar och påbörjade utredningar. Älmhult kommun har en grupp som kallas för ”Våra barn” vilket är ett samarbete mellan tre förvaltningar; Kultur och fritid, Utbildningsoch Socialförvaltningen. Det finns en styrgrupp som tills nyligen bestod av förvaltningscheferna men numera en chef under dem. I gruppen ses rutiner över kring frågor som berör barn, barn som t ex hamnar i gråzonen och man får en samsyn kring dessa samt samverkan kan ske mellan förvaltningarna för ett gemensamt, förebyggande/främjande arbete. Detta kan t ex handla om utbildning av personal i metoden Effekt och Ömsesidig respekt. Det finns en samordnare som håller i övergripande planering av arbetet i samarbete med utbildarna. Region Kronoberg har en övergripande samordnare (100 % tjänst) för arbetet med barnhälsovården i länet. Hon berättar att det ingår i det ordinarie arbetet som BVC-sjuksköterska att leda föräldragrupper. Arbetet utgår från rikshandboken för barnhälsovård. Samordnaren jobbar med utveckling av barnhälsovården på alla plan, nyhetsbevakning, sprida information, ordna nätverksträffar med mera. Vad gäller övriga aktörer som studieförbund, föreningar och andra organisationer så är arbetet oftast efterfrågestyrt. Finns det en efterfrågan och någon som kan hålla i en kurs hålls den, annars inte. Ledare är ofta oavlönade. Svenska kyrkan har sedan länge erbjudit en mötesplats för föräldrar genom sång och lekstunder. Fokus för dessa är att jobba med anknytningen till föräldrarna. På vissa håll finns även en röd tråd kring föräldrastöd medan på andra håll är det mer fritt. Det är upp till varje pastorat att välja. 15 Marknadsföring av utbud De flesta kommuner i länet använder samma kanaler och metoder för att sprida information om föräldrastödet som erbjuds. Till exempel webben, annonser, broschyrer med mera. Många av de intervjuade instämmer i att det ofta finns begränsade resurser att avsätta till annonsering och liknande. Ofta har ”mun till mun” metoden varit den effektivaste. Ordet sprids då nöjda föräldrar återkommer till kurser och sprider sedan informationen vidare. På familjecentralen i Älmhult ser man till att informera alla föräldrar vid besöken inom barnhälsovården om de kurser man har vilket upplevs ge goda resultat. Alla kommuner har information på Det goda föräldraskapets hemsida. Denna är dock inte fullt uppdaterad. Utgångspunkter Vad gäller utgångspunkter för arbetet med föräldrastöd så är det få av kommunerna som svarar ja på frågan om de har någon strategi eller måldokument för arbetet med föräldrastöd. Växjö kommun har föräldrastöd som ett mål i sin internbudget. Alvesta jobbar på att ta fram ett dokument. För flera blev arbetet inom Det goda föräldraskapet ett avstamp där man anslöt sig till de metoder som projektet jobbade med. Någon säger att man har valt program som är ”lite kända” men ifrågasätter samtidigt vad som menas med evidensbaserat; ”om det fungerar i USA, betyder det att det också fungerar här?” Vid familjecentralen i Älmhult utgår arbetet från barnkonventionen, inom Barnhälsovården från rikshandboken. I Växjö utgår arbetet från barnkonventionen och läroplanen. Man bestämde sig för redan 2005 att använda program som bygger på en värdegrund som handlar om ömsesidig respekt och inifrån styrning istället för straff och belöning. När det gäller jämställt föräldraskap är det ingen som uppger att man har specifikt fokus på detta mer än Region Kronoberg. Det finns ett projekt, ”pappacentraler”, som genomförs på fem vårdcentraler i länet just nu som en test. Faller det väl ut kan det utökas. I Älmhult är det förhållandevis många pappor som går kurser men det har inte gjorts något speciellt riktat mot pappor. ”Det har bara blivit så.” Växjö kommun har man det riktade stödet s k matlagningsträffar för pappor med syfte att nå pappor kring föräldraskap. 16 Viktigare slutsatser; förutsättningar Det är stor variation hos kommunerna, både i arbetstid, organisation, upplägg och avsatta resurser men också i underlag att arbeta med utifrån olika befolkningsunderlag Fyra kommuner har ingen verksamhet igång Föräldrastöd är på de flesta håll ingen högt prioriterad fråga Strategier och måldokument kring föräldrastöd saknas hos de flesta aktörer Det är positivt med samverkan mellan förvaltningar kring föräldrastöd Mun-mot-mun-metoden/personlig information är ett bra sätt att marknadsföra föräldrakurser på 17 Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet? Utbudet varierar på de olika orterna i kommunerna. Längst ner i tabellen finns aktörer som verkar över hela länet. När det gäller Studieförbunden är dock deras utbud ganska begränsat till få kommuner/orter. Kommun Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Alvesta Inget just nu, endast via BHV IFO och familjeenheten Stjärnan ger frivilligt individuellt stöd samt efter beslut. Nej, men behov finns Arbete med planering av att komma igång igen pågår. Droginformation på föräldramöten ges av flera aktörer inom kommunen BIFF – Barn i föräldrars fokus, riktat mot föräldrar som ska eller håller på att skilja sig där det är hög konfliktnivå. Väntar på att få ihop en full grupp (4 pers). Lessebo Inget just nu, endast via BHV samt öppen förskola på familjecentralen och via Svenska kyrkan -- Nej, men behov finns Kyrkan och Arbetsförmedlingen är på gång med att starta en språk- och stödgrupp riktat mot kvinnor (nyanlända) Ljungby Inget just nu, endast via BHV -- En familjecentral ska öppnas i Ljungby i mars, förhoppningen är att arbetet kommer igång då efter att det finns en samordnare på plats. 18 Kommun Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Markaryd Inget just nu, endast via BHV (Ömsesidig respekt och spädbarnsmassare) Nej ej till grupper Nej, Kommunen har utbildade ledare i Aktivt föräldraskap och Connect Tingsryd Inget just nu, endast via BHV Individuellt riktat stöd efter beslut. Rädda barnen är på gång att starta något riktat mot nyanlända i Ryd och Tingsryd Nej Det finns folk utbildade i Aktivt föräldraskap 0-12 år och Connect men tid saknas Uppvidinge Aktivt föräldraskap 0-6 år, COPE (ej tonår) samt via BHV Endast individuellt riktat stöd efter beslut Nej, men behov finns Kommunen har öppen förskola i Åseda via Familjecentralen dit många kommer. Växjö Aktivt föräldraskap 0-12 år Incredible years 0-12 år och ICDP, Connect, må-bra-grupp för mammor, matlagningskurs för pappor. (riktat till ärenden hos ”IFO”) Riktade kurser har hållits för somaliska föräldrar vilket ska fortsätta Ja Connect, ICDP, Familjeverksta’n 3-12 år, Ömsesidig respekt (ej så aktiv) samt via BHV Inom Landningsbanan (för nyanlända) ges en ”light”version av Aktivt föräldraskap och man samtalar även kring att vara förälder i ett nytt land. Brobyggarna är ett nytt projekt som kommer erbjuda ett stöd på somaliska, arabiska och dari. 19 Kommun Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Älmhult Ömsesidig respekt 0-12 år, Effekt åk 7-9, Älskade förbannade tonåring En sluten grupp för invandrarkvinnor har precis startat upp. Annars endast individuellt riktat stöd och rådgivning via familjepedagogerna och socialförvaltningen. I övrigt ges riktat stöd via avtal med Växjö kommun samt tex via Familjefrid Kronoberg, Navet, BUP etc. Ja Arbete pågår med att utveckla Ömsesidig respekt riktat mot tonår. Man har kö till utbildningarna och det går förhållandevis många pappor på kurserna dock har man inte gjort någon särskild insats för att nå dem. Det finns ett projekt som heter ”pappacentral” vid 5 vårdcentraler i länet där samtal erbjuds pappor. Om det faller väl ut hoppas man kunna sprida konceptet. På barnhabiliteringen jobbar men med föräldragrupper för föräldrar med barn med funktionsnedsättning/ utvecklingsstörning. Både med ett program som heter Aktiv (fokus på kommunikation, lek och samspel) samt ett eget komponerat program med det man sett behövs (hjälpmedel, bemötande etc). Exempelvis har man grupper med två träffar och sedan en individuell uppföljning efteråt. Trycket har ökat enormt på senaste tiden. Även föreläsningar erbjuds på tema som utvecklingsstörning och autism. Nej endast via det riktade stödet som omfattar 018 år Vissa vårdcentraler erbjuder kurser i Ömsesidig respekt. samt via BHV Region Kronoberg Barnhälsovården, BHV, och mödravården, MHV, har föräldragrupper och spädbarnsmassage över hela länet. Uppdraget är att ge stöd under barnets första levnadsår. Stöd i grupp erbjuds även under graviditeten. I övrigt möts man individuellt med barnet upp till 6 år. 20 Övriga aktörer Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Bilda Familjeverkstan 3-12 år -- Nej, ibland har man haft föreläsninga r för tonårsföräldrar Just nu en kurs igång i Växjö, försökte få igång i Älmhult men det gick inte. Planerar ingen mer kurs i vår. Det är upp till medlemsorganisationerna att hålla kurser. Det finns inga pengar för arvode. Smålandsidrotten -- Erbjuder medlemsföreningarna föreläsning utifrån materialet ”Världens bästa idrottsföräldrar” (värdegrundsarbete), riktat till idrottföräldrar. Det finns material riktat till både styrelse, aktiva och föräldrar på temat. Inte specifikt Efterfrågan är inte särskilt stor från föreningarna. Det finns dock ett behov i ”föräldratäta” idrotter som golf, tennis, ridning, fotboll och hockey. Här känner utövarna störst press från föräldrarna visar undersökning. Sensus -- Familjeverkstan för arabisktalande kvinnor ny grupp startar i februari Nej ofta har föräldrarna barn i många olika åldrar så man når dem delvis (studieförbund) Samtalsgrupp för anhöriga till HBTQpersoner finns i Växjö 21 Övriga aktörer Generellt stöd Riktat stöd Stöd till tonårsföräldrar Kommentar Svenska kyrkan Erbjuder sång och lekstunder av olika slag (små och stora, sjung och lek) dessa jobbar med anknytning till föräldern. På vissa håll är dessa träffar även strukturerade i att ta upp olika teman, på andra håll är samtalen fria och ledaren stöttar utifrån sina kunskaper. I Teleborgs församling erbjuds ”små och stora” för föräldrar med infektionskänsliga barn. Ej specifikt, men genom konfirmanderna nås 50 % av alla föräldrar men det är upp till varje församling/ pastorat hur. Vid riktade satsningar så upplevs det inte som angeläget förrän något går snett alternativt det är främst föräldrar som är aktiva i sitt föräldraskap som kommer på arrangemang. Stödgrupper till missbrukare, främst narkotika och alkohol. Utöver dessa grupper har man en föräldragrupp som träffas varannan onsdag. Föräldragrupperna är väldigt uppskattade och många föräldrar fortsätter att gå i föräldragruppen även efter att barnet upphört med missbruket. Nej, men ofta håller man föreläsninga r i skolor Verksamheten bygger på ett förebyggande arbete och erbjuder stöd till missbrukare och deras anhöriga, bl.a. genom rådgivning och föräldragrupper. Många familjer har barn upp till 24 års ålder. Organisationen finns endast i Ljungby och Halmstad. Vissa församlingar jobbar med ICDP och Familjeverkstad. Våga Va (Ljungby) 22 Alla kommuner utom en har folk utbildade i olika metoder (se bilaga 3). De som inte har något igång anger tid och resursbrist, men också intressebrist som skäl. Intressebrist kan finnas hos både föräldrar och hos ledare. Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget resonerar några. Om inte kurser erbjuds/marknadsförs anmäler sig ingen, anmäler sig ingen blir det inga kurser. Inga kurser, inga nöjda deltagare som sprider positiv marknadsföring vilket inte leder till att någon blir intresserad och efterfrågar kurser. Viktigare slutsatser; generellt och riktat föräldrastöd i länet Få aktörer erbjuder stöd till tonårsföräldrar men många anser att det behövs Föräldrar prioriterar inte att gå föräldrastödskurser/utbildning etc Efterfrågan styr utbudet Det riktade stödet som finns ges oftare till individer än till grupper Några aktörer har kommit igång med stöd till nyanlända, många påtalar behov inom detta område 23 Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och lokalt? Hinder och utmaningar lokalt Det finns många hinder och utmaningar på den lokala nivån. Tid är något som nämns av många. Tid till att jobba med frågan, tid till förebyggande arbete, tid för föräldrar att gå på kurser. Resurser är både ett hinder och en utmaning. Det handlar om prioriteringar både från såväl chefer och beslutsfattare som från dem som jobbar med det. När det är ont om intresserade är det lätt att tappa intresset för att jobba med frågan. När det gäller resurser så är ett hinder att många ledare behöver ersättas i sin tjänst för att ha tid till utbildningar, till detta finns inte resurser. Resultatet blir att det inte finns någon som kan hålla en utbildning. Ytterligare hinder/utmaningar är: » Att få folk att komma utan att känna sig utpekade el misslyckade, att få bort ”pinsamhetsstämpeln” på att gå föräldrakurs. » Att nå nyanlända pga språk men också kultur (hinder = få eller inga ledare med språkkunskap i ex somali, arabiska etc) Tolk kan behövas och det kostar extra samt finns inte alltid tillgängligt. » Att nå tonårsföräldrar » Att nå de som inte kommer själva, det är ofta de som behöver det bäst » Att nå de som inte går i kommunal förskola eftersom där informeras det ofta om föräldrastöd vilket inte görs i samma utsträckning på kooperativ eller föreningsdrivna förskolor eller till de som är hemma på heltid med sina barn. » Att nå pappor, det är främst mammor som går kurserna » Att bibehålla det som finns och även fortbilda ledare » Att få föräldrar att prioritera frågan » Att få chefer och beslutsfattare att prioritera frågan och att det finns ett uttalat syfte och resultat att sträva efter samt mandat att driva arbetet 24 » När det är för litet underlag på vissa orter inom BHV för att starta föräldragrupper eller spädbarnsmassage. » Att alla som kommer i kontakt med föräldrar inom kommunen ska känna till vilka möjligheter som finns. (okunskap = utmaning) » Tillgång på lokaler » Det finns många eftersatta grupper som exempelvis stöd vid långvarig sjukdom » Kulturkompetens är ett måste när man jobbar med nyanlända » Många fortbildningar (främst tonårsutbildningar) för utbildare är förlagda till Stockholm, för många är det långt att åka och därmed svårt att delta. Kostnad är ytterligare en aspekt här. » Bra om alla aktörer är mer samkörda och mer uppdaterade kring vad som erbjuds. Det underlättar för föräldrarna. » Kurser anordnas ofta på kvällstid och ledarna behöver kompensering antingen i tid eller i pengar. I flera kommuner uppger man att dessa förhållanden medfört att det är svårare att hitta ledare till grupperna » Att stötta implementeringen efter utbildningen (hos familjer med funktionsnedsatta barn) Hinder och utmaningar regionalt Respondenterna har svårare att identifiera regionala hinder och utmaningar jämfört med lokala vilket är ganska självklart. Utmaningar som nämns är var ska en lägga ambitionsnivån? Vad ska Länsstyrelsen erbjuda och bistå med? Generellt eller riktat stöd? Det är en utmaning att bestämma sig. En utmaning är att samordna utbildningar av nya kursledare, en annan att det är så olika i alla kommuner att det blir svårt att göra ett likartat arbete. Ytterligare en utmaning är att ha koll på allt som görs samt att få kommunerna att fortsätta satsa på samordningen, den är viktig menar flera. Därför är det önskvärt att i större utsträckning få träffa andra kommuner och utbyta erfarenheter, menar några av de intervjuade. Regionalt sett så skulle man behöva ha bättre koll på varandra och ha en mer övergripande kunskap. Den regionala samordningen skulle kunna vara bättre, enligt en av respondenterna. Exemplet som nämns är att det finns begränsad kunskap och information om vad de regionala 25 grupperna gör. Minnesanteckningar eller annat relevant material från de regionala mötena skulle exempelvis kunna spridas på ett bättre sätt. Länsstyrelsen skulle kunna säkerställa att det regionala nätverket förmedlar informationen och kunskapen på bästa sätt, säger en av de tillfrågade respondenterna. Många kommuner samverkar inom olika områden, dock ej inom föräldrastödet. Flera studieförbund som verkar i hela länet talar om utmaningen att lyfta ledaren som nästan alltid gör detta ideellt. Att kunna ge fortbildning och eventuellt arvode. Det går inte att ta så mycket betalt för kursen att det täcker arvode. Då kommer ingen till skillnad från andra kurser (måla, språk, foto etc). Där betalar en gärna då det handlar om att utöva en hobby eller passion men så ser en inte på föräldrastöd. Viktigare slutsatser; hinder och utmaningar Det finns många hinder och utmaningar Tid, resurser och prioritering är grundläggande orsaker Kunskap om vad som finns och var måste spridas mer Kompetens saknas ibland, exempelvis för att nå nyanlända 26 Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå föräldrar utvecklas och stärkas? På frågan kring vilka grupper som man inte når idag nämner majoriteten av de intervjuade att det finns ett stort behov att nå ut med föräldrastöd till nyanlända och föräldrar med annan bakgrund än svensk. Någon respondent beskriver situationen som sådan att det handlar inte bara om stöd utan även om att nå ut med information exempelvis om att aga är förbjudet i Sverige. Flera beskriver också situationer som att barnen lär sig ofta svenska snabbare och det händer att de utnyttjar detta och säger att ”såhär får man göra i Sverige” vilket sätter föräldrarna i en svår sits där de kan behöva stöd i sitt föräldraskap. När det gäller tonår så är det endast två kommuner som svarar ja på frågan om man har något stöd specifikt riktat mot tonåringar. Svårigheten ligger ofta i att det är svårt att nå föräldrarna. I takt med att barnen växer upp blir de mindre närvarande på föräldramöten vilket annars är det forum där man ändå kan nå dem menar många. I sjuan kommer dock fortfarande ganska många föräldrar på föräldramötena jämfört med i nian. De behov som man upplever att tonårsföräldrar har handlar om stöd och kunskap gällande droger, främst nätdroger, alkohol, tobak, sex och samlevnad men också relationsproblem. Gränssättningar är ett ytterligare ämne som det finns behov av menar några av respondenterna. Andra problematiker är kroppsuppfattning, psykisk ohälsa och hur en kan stötta sin ungdom. Ett annat utvecklingsområde är att stärka det jämställda föräldraskapet. Pappor deltar vanligtvis i mindre utsträckning och här skulle en kunna satsa på ett mer riktat stöd, menar några av respondenterna. I t ex Uppvidinge kommun har det varit tal om att starta igång pappagrupper men de har inte kommit längre i planeringen. En respondent från Ljungby kommun menar att om barntillsyn kan erbjudas ökar möjligheten att båda föräldrarna kan delta i kurser. De flesta respondenterna tycker även att det behövs mer kunskap om vilka behov föräldrarna har, specifikt tonårsföräldrar. Många menar att de har lite kunskap men skulle behöva mer för att bli bättre. I en kommun är åsikterna delade, någon tycker man har tillräcklig kunskap medan en annan inte tycker så. Ett sätt att få mer kunskap vore att lyssna med dem som möter föräldrarna föreslår någon. En annan föreslår en undersökning av något slag. 27 Respondenterna har fått ge svar på frågan vilka behov och önskemål de och deras organisation har kopplat till föräldrastöd generellt liksom riktat mot föräldrar med tonårsbarn. Svaren listas nedan: » Bättre samordning inom kommunen, men också i regionen. » Där det inte finns familjecentral är det mindre samordnat. » Fler familjecentraler i länet. » Behov av forum/grupper där man kan träffas och diskutera » Utbildning av ledare (såväl nya som ”påfyllning”) » Lokaler » Hjälp med resurser och möjlighet att kunna arvodera ledare » En internetbaserad kurs skulle möjliggöra att fler kunde få kurser » Mer kontakt mellan alla aktörer i länet » Material översatt på olika språk t ex vad som gäller, vilka skyldigheter man har som förälder En respondent föreslog fler samarrangemang mellan exempelvis Länsstyrelsen, studieförbunden och kommunerna kring föräldrastöd. Här kunde man marknadsföra kurser samt möta föräldrarna. Ett annat förslag var om man kunde ha utbildningar över kommungränserna eller dela på ledare vilket skulle kunna minska kostnaderna samt möjliggöra en större anonymitet för den som går på kursen. I små kommuner känner alla varandra vilket kan ses som negativt i dessa sammanhang. 28 Viktigare slutsatser; utveckling av arbetet Det finns ett stort behov att nå nyanlända Mer insatser behövs riktat mot tonår Det behövs andra former än att erbjuda kurser över längre perioder där varje gång är ca 2-3 timmar. Viktigt att nå pappor tidigt Ta reda på vad som efterfrågas av målgruppen Bättre samarbete särskilt inom kommunerna men också regionalt så att alla känner till varandra 29 Hur kan arbetet följas upp och utvärderas? Flera av de intervjuade berättar att det görs en utvärdering i slutet av en kurs. I vissa program t ex Aktivt föräldraskap, Connect och Ömsesidig respekt så ingår detta som en del av kursen. I en kommun följer man upp vilken efterfrågan som finns samt antal deltagare på kurserna. I en kommun samt regionen ingår det i tjänsten att följa upp och utvärdera arbetet. Någon menar att en följer bara upp om personerna har kommit ”via soc” annars sker det inte. En annan säger att en gör utvärdering men däremot följer en inte upp senare efter en tid vilket kanske skulle vara bra. Inom barnhabiliteringen görs individuell uppföljning efter en kurs/föräldragrupp. Det är bra men däremot är det en utmaning att sedan kunna fortsätta stötta implementeringen efter utbildningen. I fem kommuner anses det att det finns ingen kunskap och att det finns behov av mer kunskap kring utvärdering och uppföljning. I en av dessa säger en annan intervjuad att det inte finns något behov av detta, kunskapen finns! Flera menar på att det inte finns tid för uppföljning och utvärdering, andra orsaker är brist på rutin men också resurser. Tid och resurser nämns flera gånger. En menar att generellt är man dålig på uppföljning men det är de flesta [kommuner] om man tittar i öppna jämförelser enligt personen. De flesta respondenterna (både kommuner och andra aktörer) önskar mer stöd kring utvärdering och uppföljning, hur en går vidare med saker, hur en gör proffsiga enkäter och regelbunden uppföljning. Ett förslag är att alla borde göra likadant. En annan tycker att yttre påverkan är bra, exempelvis som denna kartläggning. När frågan kommer utifrån måste en reflektera och det ger insikter. Yttre påverkan är mer effektivt för det sätter igång processer säger personen. Samtidigt menade någon att det var viktigare att få igång verksamhet än att fokusera på utvärdering och uppföljning. Genom bättre uppföljning och utvärdering skulle kunskap erhållas kring vilka effekter som fås genom insatserna säger ytterligare en. 30 Viktigare slutsatser; utvärdering och uppföljning Det är varierande åsikter kring utvärdering och uppföljning Det görs lite uppföljning i form av; Hur gick det sedan? Dvs en tid efter insatsen Brist på tid är en anledning till att inga utvärderingar görs, brist på kunskap en annan Det är önskvärt med samarbete regionalt kring utvärdering och uppföljning 31 Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer? Vad kan länsstyrelsen göra? var en fråga som flera ställde tillbaka på frågan; Hur kan länsstyrelsen stötta föräldrastödjande aktörer? Men efter lite betänketid så kom många förslag men också ett par tre ”vet inte”. Nedan listas de förslag som framkom. Ingen sållning har gjorts utifrån om det är möjligt eller inte. » Tillhandahålla medel för att betala kursledare » Ge medel till att vidareutbilda ledare och strukturera verksamheten » Kompetensutveckling, fortbildning, (kanske med tonårsfokus) » Ha riktade medel mot gruppen tonårsföräldrar » Vara en arena för erfarenhetsutbyte, samla in och sprida information om såväl regionalt som lokalt arbete (t ex ta fram kommunikationsstrategi för detta arbete till hjälp för kommunerna) » Forum för diskussion och dialog (inom Det goda föräldraskapets projekttid träffades flera nivåer samtidigt, på så sätt blev alla införstådda med arbetet) » Involvera alla aktörer i arbetet, dvs kyrkan, studieförbund, föreningar etc. » Forum för diskussion av aktuella frågeställningar; tex hur vi ska nå föräldrar, nyanlända. En plats för goda exempel. » Sätta fokus på familjer från andra länder » Lyfta frågan kring föräldraskap/föräldrastöd och peppa oss att jobba med det. Det är bra när en annan aktör sätter fokus på frågan. » Bistå kring uppföljning och utvärdering » Vara en resurs för de mindre kommunerna som inte alltid har kompetensen i alla frågor. » Ordna kommunövergripande kurser som föräldrar kan gå utan att känna sig utpekade vilket man kan göra på små orter 32 » Bistå med medel för föreläsare av ”tyngre” karaktär då dessa kostar mycket pengar » Ordna öppna föreläsningar eller föreläsningsserier (då dessa kostar pengar) » Erbjuda kompetensutveckling kring föräldraskap och exempelvis: nyfattigdom, arbetslöshet, ensamstående föräldrar, när saker kostar. Det finns ett behov av kunskap och större förståelse för dessa frågor » Ta fram vilka metoder som är verkningsfulla, vara garant för det. Ibland tar man bara det som en annan kommun har. Ordna utbildningar liknande Kunskap till praktik » Fortsätta med regionala nätverksträffar » Ordna utbildningar av ledare både nya men också fortbildning av ”gamla” ledare. Det är bättre och billigare för oss att få det inom länet och slippa åka » Utbilda ledare i Effekt » Hålla kurser för svagbegåvade föräldrar » Ha koll på nya program och nya rön kring föräldrastöd » Ge stöd kring marknadsföring. Under Det goda föräldraskapet fanns en mall för detta, det var bra att slippa sitta själv och göra affischer m m » Kanske kunde de få till en artikelserie i Smålandsposten » Ordna Föräldrarnas dag (som under Det goda föräldraskapet) » Forskning om pappor som målgrupp saknas, kan Länsstyrelsen lyfta detta behov? » Lyfta frågan i länet, sätta fokus på ämnet. En kommentar som gavs var kring vikten av att det måste finnas stöd i hela ledet från politik till verksamhet. Förankring är viktigt, annars tappar man arbetet. Kan länsstyrelsen bidra till detta på något sätt var det önskvärt. Viktiga arenor för arbetet som nämns är skolan och förskolan. Även arbetsgivarna nämns som en grupp som har en viktig roll mot föräldrar genom att stötta och vara förstående då särskilda skäl kan finnas för frånvaro exempelvis. 33 Viktigare slutsatser: länsstyrelsens stöd Viktigt att klargöra vad Länsstyrelsen kan göra utifrån sin uppgift. Vilken är ambitionsnivån för arbetet? 34 Ytterligare resultat Framgångsfaktorer Följande framgångsfaktorer för arbetet med föräldrastöd har identifierats av samordnarna i respektive kommun: Möjligheten att kunna gå på lördagar, åldersindelat, valfrihet att gå i olika områden, flerspråkiga, kostnadsfritt med subventionerad litteratur, positivt rykte, bra med samordningsansvarig som gör att administrationen löper på. Konceptet själv och hur det förmedlas i samhället till personal inom skola, förskola och socialtjänst, föräldramöten skola/förskola mm. Vi har haft ”små” föreläsningar på föräldramöten om programmets innehåll. Att synas på öppet hus eller föräldramöten i skolan. En av viktigaste framgångsfaktorerna på dessa kurser tror jag är att kursledare försöker skapa förtroende från första början och att man är tydlig med att det inte finns några rätt eller fel. Samtliga deltagare ska känna att de ska våga prata om det som känns som ett problem för dem och att de är trygga i gruppen. Gemenskapen med andra föräldrar i samma situation lockar många gånger ofta till skratt, men också till tårar. Viktigt att som kursledare vara lyhörd och känna av skiftningar i gruppen. I de kurser jag har varit med och hållit har det varit högt i tak och mycket humor och skratt. Föräldrarnas (gruppens) bidrag och öppenhet är en av de största framgångsfaktorerna tillsammans med kursledarens känsla och lyhördhet för att styra upp. Föräldrastöd - kognitiva svårigheter Det finns ett stort tryck på föräldrastöd för föräldrar till barn med funktionsnedsättning och eller egen funktionsnedsättning, något som man upplever har ökat. Just nu pågår ett arbete inom Region Kronoberg kring insatser för att förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ett definierat område är vikten av att utveckla föräldrastödet till föräldrar med kognitiva svårigheter och intellektuell funktionsnedsättning. I Växjö kommun pågår ett tidsbegränsat utvecklingsarbete (finansierat av PRIO-medel) med syfte att skapa en modell för ett samordnat 35 familjestöd. I detta arbete har man uppmärksammat behovet av föräldrautbildning anpassade till målgruppen föräldrar med kognitiva svårigheter/psykisk ohälsa och behovet av kompetensutveckling till boende/familjestödjare. Denna grupp sitter på mycket ”tyst” kunskap som kan vara en resurs i ett familjestödjande arbete. Behovet av föräldrastöd ser olika ut beroende på familjesituationen. Det är viktigt med samverkan utifrån olika yrkesområdens insatser men också utifrån mängden kontakter. Det är påfrestande att ständigt behöva upprepa sin familjesituation. Professionen behöver även kompetensutveckling. Det är viktigt att det exempelvis finns en interkulturell kunskap och medvetenhet vid möte med familjer med utländsk bakgrund. Stödet som sedan ges måste vara tillgängligt vilket kan inbegripa professionell tolkning liksom att göra olika myndigheters uppdrag begripliga. Kartläggning 2010 I början av 2010, i början av projektet Det goda föräldraskapet, genomfördes en kartläggning av universella föräldrastödsinsatser i Kronobergs län. Ett syfte var även att kartläggningen skulle kunna ”identifiera behov och utvecklingsområden inom föräldrastödsverksamheten i Kronobergs län och kan därför med fördel användas av projektets aktörer i det pågående arbetet med att utveckla föräldrastödet i länet.” I korthet framkom följande resultat: » Det finns en relativt liten kapacitet med få utbildade handledare hos kommuner, studieförbund och ideella organisationer och man når relativt få föräldrar. » Svenska yrkan och Landstinget når flest föräldrar och de har båda en lång tradition av att arbeta med universellt stöd till föräldrar. » De handledare som finns utnyttjas inte alltid, dvs det finns många handledare i förhållande till genomförda kurser. » Handledarna har inte uppdraget att leda kurser i sin tjänst utan det är frivilligt utöver ordinarie arbete. Kompensation utgår exempelvis i form av tid. » Markaryd och Alvesta har störst andel deltagare i förhållande till målgruppen. En förklaring till detta kan vara att man riktade insatser till en specifik årskurs och genomförde dem som 36 samtal eller öppna föreläsningar istället för att ha en kurs under en längre period. » Pappor deltar i lägre grad än mammor i föräldrastödjande aktiviteter. » Utlandsfödda deltar i lägre grad i aktiviteter och frågan är om klass och etnicitet spelar in. » Det finns behov av föräldragrupper på olika språk. » Det finns en stor variation i val av metod och dess teoretiska bakgrund. Tillfälligheter och engagemang tycks vara avgörande för val av metod och organisation av det föräldrastödjande arbetet » Det finns ingen länsövergripande strategi för hur arbetet ska bedrivas » Föräldrastödet blir mer glest ju längre upp i åldrarna man kommer. » Stöd till tonårsföräldrar är begränsat och ges främst i form av enstaka arrangemang. » Det är ett lågt deltagande bland föräldrar vilket medför att inga kurser ges. » Det saknas en sammanhållen strategi kring hur man ska nå ut till föräldrarna. Viss marknadsföring görs främst genom skriftligt informationsmaterial. Det personliga mötet upplevs ge bäst effekt för rekrytering till aktiviteter. » Det finns ett behov bland de olika föräldrastödsaktörerna att känna till varandras respektive verksamheter både mellan och inom organisationer. Författaren av kartläggningen identifierar tre olika nivåer av samverkan som finns i länet: informationsutbyte, samhandling (att genomföra aktiviteter tillsammans) samt samproduktion vilket innebär att verksamheter går samman och gemensamt finansierar och organiserar föräldrastöd. Det fanns dock ingen organisation eller samverkansorgan som ägde föräldrastödsfrågan vid denna tid. Regional samverkan skedde i mycket liten skala över kommungränserna. 37 Viktigare slutsatser; ytterligare resultat En viktig framgångsfaktor är att man syns och att tid finns till detta. Det finns stora likheter mellan denna kartläggning och med resultatet från 2010 års kartläggning 38 3 Sammanfattande diskussion och rekommendationer för framtida arbete I detta kapitel görs en sammanfattande diskussion med kommentarer från utvärderaren kring det som framkommit liksom förslag kring det framtida arbetet. Att göra en kartläggning av föräldrastödjande insatser i Kronobergs län har medfört en del utmaningar. Definitionen av föräldrastöd är, vilket redan påtalas av många, inte helt tydlig. Detta medför svårigheter i att avgränsa området. Det har även medfört att dem vi har pratat med inte alltid tänker på allt stöd som finns eftersom de själva inte definierar det som föräldrastöd. Exempelvis finns det dem som menar att Svenska kyrkans verksamhet för föräldrar och barn inte är föräldrastöd vilket Svenska kyrkan menar. Definitionen utesluter dock inte att en kan se det som föräldrastöd. I någon organisation sa en att det inte fanns något riktat stöd vilket det senare visade sig finnas. Vi har valt att gå på de uppgifter vi har fått av våra respondenter. I några fall har anhörigstödsinsatser tagits upp av respondenterna i andra fall inte, kanske på grund av att de inte enbart riktar sig till föräldrar. Olika förutsättningar och organisation De intervjuade i det offentliga har olika bakgrund och infallsvinklar på ämnet vilket delvis präglar arbetet samt att deras uppdrag ser olika ut både i form av uppdrag, tid, resurser men också målgrupp. Lessebo kommun påtalar den socio-ekonomiska statusen som problematisk i kommunen och att många ser det som skamfyllt att gå på föräldrastödjande aktiviteter. Älmhult menar att man är en välmående kommun med kö till utbildningarna och där många går kursen flera gånger allteftersom barnen kommer i olika åldrar. Varför är det såhär? Kartläggningen har inte haft som uppgift att ta reda på detta men kanske har det att göra med att man i Älmhult har ett mer samlat grepp kring frågan med samarbete mellan förvaltningarna och där föräldrakurserna marknadsförs tidigt till föräldrarna genom personliga samtal. Detta ger bättre förutsättningar. En grundläggande förutsättning för ett gott arbete är att det prioriteras. Prioritering innebär såväl tid och resurser. Prioritering behövs inte bara av den som ska jobba med frågan utan att det finns en tydlighet från politik och chefer att detta är en viktig fråga. Kanske är det inte det i alla kommuner? Och även om man ser frågan som viktig så finns det andra, viktigare frågor, före på prioriteringslistan. Vad gäller studieförbund 39 och andra aktörer så styrs de annorlunda; ofta utifrån efterfrågan och tillgång på utbildare, båda parametrar är låga. Vad gäller föräldrastöd till tonårsföräldrar är utbudet begränsat i länet även om många menar att behov finns. Likaså påtalar många behov av föräldrastöd till nyanlända men också när det gäller funktionsnedsättningar (kognitiva). Tillgång till utbildning på olika språk kan vara en orsak till begränsat utbud för nyanlända, en annan att behovet har blivit tydligare i takt med att vi har fått fler personer till oss. Någon respondent menar att ”det är i ropet nu” (nyanlända) vilket överskuggar andra gruppers behov såsom funktionsnedsättningar. När det gäller tonårsföräldrar skulle en orsak kunna vara att det är svårt att nå föräldrarna på ett naturligt sätt samt att de flesta program man använder vänder sig främst till föräldrar för de lägre åldrarna och det är dessa man har satsat på att nå. Det finns endast 4 st utbildare i länet i programmet Effekt som vänder sig till åk 7-9. I Connect finns 8 utbildare i länet. Vad gäller Aktivt föräldraskap så finns exempelvis i Växjö utbildare för tonår men inga aktiva grupper just nu. Det känns rimligt att man satsar på att stötta föräldrar tidigt i föräldraskapet samtidigt så talas det om att föräldrar inte kommer förrän det är problem. Kanske kommer inte problemen förrän vid tonårstiden och då behövs stöd. Det kan också vara svårt att be om stöd eller finna ett stöd som passar. Under mars månad 2015 görs en satsning genom Livsstil Kronoberg på att informera föräldrar om cannabis, spice och nätdroger för att ge en ökad kunskap och möjlighet till att få svar på frågor. Det blir intressant att se hur uppslutningen blir till dessa möten och om det kan vara en metod att använda för att nå ut mer till föräldrar med stöd kring olika frågor som rör tonårsbarn. Vid sådana här träffar finns ju också möjligheten att marknadsföra föräldrastödsgrupper mot tonårsföräldrar. Upp på dagordningen Utifrån kartläggningen anser utvärderaren att föräldrastödsfrågan måste lyftas högre upp på dagordningen i de flesta kommuner i länet. Och då menas föräldrastöd ur alla aspekter, både universellt men kanske framförallt det riktade stödet. Att säga att ett stöd är för alla blir lätt ihåligt. Föräldrar är ingen homogen grupp på det sättet. Stödet måste vara tillgängligt för olika målgrupper. Det goda föräldraskapsprojektet var ett gott initiativ för att sätta föräldrastöd på kartan, men det var alldeles för kort att bli tillräckligt förankrat i alla kommuner. Kanske behövs en form av omstart? 40 Samverkan Utöver detta finns behov av större samverkan både inom den kommunala organisationen i många kommuner men också samverkan med andra aktörer som verkar i området. Bättre cirkulation av information och kunskap om varandras verksamheter. Men också spridning av information från Det goda föräldraskapet och vad som sker där. Utbyte av goda exempel, metoder för rekrytering men också organisering av arbetet och fungerande metoder. De som har kommit igång med föräldrastöd till nyanlända skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter exempelvis. Vid en presentation av denna kartläggnings preliminära resultat i följestyrgruppen bekräftades dessa tankegångar om behov av mer samverkan. Det är många aktörer främst inom det offentliga som berörs. Folkhälsosamordnarna skulle kunna spela en större roll exempelvis och även utbildningssidan. Det behövs ”hängrännor mellan stuprören”. Vems ansvar är hängrännan? Organisering Det finns idag en organisation regionalt genom Det goda föräldraskapet med en följestyrgrupp som träffas och träffar för kommunernas samordnare. Länsstyrelsen ingår i följestyrgruppen. Kanske borde grupperna förädras/utökas och/eller slås ihop? Utvärderaren reagerar på att Regionens samordnare inte ser sig som drivande av frågan men uppdraget är inte utformat på detta sätt utan mer som ett förvaltande och samordnade uppdrag. Samverkansavtalet säger att arbetet ska utvärderas under hösten 2015 innan beslut om förlängning tas. Är det dessutom rimligt att ha två 20 %:s tjänster på regional nivå, en på länsstyrelsen och en på regionen? Rollerna bör i så fall definieras tydligt för att undvika dubbelarbete, ge en tydlighet utåt, liksom nyttja resurser på bästa sätt. Många önskade att Länsstyrelsen skulle kunna samordna utbildningar av såväl ledare som föräldrar i viss utsträckning. Enligt samverkansavtalet ligger det på Regionen att samordna fortbildningsinsatser. Både Regionen och Länsstyrelsen verkar idag se sig som aktörer som jobbar praktiskt. Vem sköter det strategiska? I följestyrgruppen uttrycktes en önskan om någon som jobbar strategiskt mot kommunerna kring föräldrastöd. Det måste inte bara handla om kurser. Det kan även handla om att väva in förhållningssätt i verksamheterna, något som vissa kommuner faktiskt jobbar med. Men de kan bli fler. 41 Utbud Majoriteten av de intervjuade påtalar behov av stöd till nyanlända, ett arbete som har påbörjats i några kommuner. Dessa skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter till dem som ännu är på idéstadiet. Likaså behövs kanske ett nytt grepp på vad som erbjuds. Det är få av ”dagens stressade föräldrar” som vill och kan avsätta den tid som många av kurserna faktiskt kräver. Går det att ändra upplägg på något sätt? Kartläggningen 2010 indikerade att kanske bidrog ett kortare upplägg till större närvaro. Och som redan sagts, det kan även handla om att få in ett förhållningssätt i verksamheterna. Internet-baserade kurser/information har efterlysts av flera. Det goda föräldraskapsprojektet skriver i sin slutrapport att en webbsida med föräldrastöd on-line har skapats. Detta stöd blev dock aldrig verklighet. Psykologen Martin Forster och Karolinska Institutet genomför under våren 2015 en studie som handlar om att ge stöd via nätet till föräldrar med tonåringar hemma. En tidigare studie, av Forster, riktad mot föräldrar med yngre barn har visat på goda resultat.7 Kanske kan detta vara något att undersöka närmare? Vad gäller det jämställda föräldraskapet så är en slutsats att man behöver nå pappor tidigt. Faller testprojektet med ”pappacentraler” väl ut kommer det förhoppningsvis att spridas vilket är en bra början. Uppföljning och utvärdering Utvärdering och uppföljning tar tid och resurser och givetvis borde man försöka samverka inom detta område. Dela med sig av erfarenheter, material med mera. Vilken sorts uppföljning är önskvärd och värdefull för arbetets utveckling? Många önskar stöd i frågan vilket skulle kunna samordnas regionalt kanske genom nätverket av samordnare. Kartläggningen 2010 Vid första anblicken finns det många likheter mellan dagens situation i länet och situationen 2010 vilket är förvånande. Det är ungefär samma utmaningar som återkommer. Samtidigt har det hänt mycket också. Det goda föräldraskapet blev ett startskott för arbetet med föräldrastöd för många alternativt en nytändning och arbetet påbörjades men hann inte få ordentligt fäste överallt. Många saker som framkom borde ha åtgärdats vilket gör att frågan om prioritering återkommer. Kanske har åtgärder skett men problematiken kvarstår (om än i annan omfattning). 7 http://www.forster.se/ungdom/ 42 Syftet med denna kartläggning var dock inte att följa upp 2010 års kartläggning men en jämförelse är intressant. Rekommendationer för gemensamma framtida insatser Att utifrån kartläggningen kunna ge ett antal konkreta förslag på framtida gemensamma insatser tillsammans med kommuner, myndigheter, ideella organisationer och andra berörda var en förhoppning från utvärderarens sida. Resultatet visar dock att det inte är fullt möjligt. Föräldrastödsarbetet är på så olika nivå i länet och behoven är olika. Länsstyrelsen bör först, enligt utvärderaren, fundera över vilken roll man ska ta i arbetet. Strategiskt eller praktiskt? Ska man jobba långsiktigt eller med punktinsatser utifrån de omedelbara behov som finns, exempelvis ordna strategiska möten eller ge pengar till arvode för ledare eller ersättare för ledare. Om man väljer det senare, vad händer 2017 om inte stödet förlängs. Kanske är det bättre att fokusera på att bygga organisation och kapacitet? Kartläggningen pekar på flera behov av praktisk art, men tydliggör även andra behov och ”glapp”. Utvärderaren ser det som en första åtgärd att jobba strategiskt och lyfta upp frågan om föräldrastöd på dagordningen både på länsnivå men främst hos varje kommun. Att få dem att prioritera upp frågan och samverka kring den. Detta behov bekräftades även vid den presentation av resultatet som hölls för följestyrgruppen. Idag finns det till och med kommuner där man inte ens har någon verksamhet igång. Vore frågan mer prioriterad skulle så inte vara fallet. Det är även viktigt att få med ideella organisationer och andra berörda organisationer. Länsstyrelsen har i andra frågor visat att man är bra på att samla aktörer i en fråga och att få dem att kraftsamla. Alternativet är med tanke på tillgängliga resurser, enligt utvärderaren, att trots allt ”bara” fokusera på tonår, i enlighet med uppdraget, i strategisk och/eller praktisk mening. 43 Referenser Det goda föräldraskapet, Föräldrastöd i Kronobergs län – en kartläggning av universellt föräldrastöd i Kronobergs län (2010) Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt – Artikelnr 2008131-16 Socialstyrelsen april 2008 Nilsson Ingvar, Wadeskog Anders, Hök Lena och Sanandaji Nima; Utanförskapets pris. En bok om förebyggande sociala investeringar. Studentlitteratur, Lund 2014 Projektplan Föräldrastöd till föräldrar med kognitiva svårigheter, 201412-03 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna, punkt 76 Samverkansavtal Det goda föräldraskapet (2013) Slutrapport Kommunala strategier för föräldrastöd 2012-03-15, Växjö HFÅ 2009/214 Uddbäck Lars, Rapport, regionalt utvecklingsarbete med fokus på barn och unga med kognitiva svårigheter, Att frigöra resurser. Regionförbundet södra Småland www.bilda.nu/sv/Amne/Dialog/Familjeverkstan/ (besökt januari 2015) www.effekt.org (besökt januari 2015) www.familjepeppen.se/alskade-forbannade-tonaring (besökt januari 2015) www.detgodaforaldraskapet.se/om-projektet/ (besökt 2015-01-07 samt fortsättningsvis under januari och februari 2015) www.forster.se/ungdom/ (besökt i februari 2015) www.svenskacope.se (besökt i januari 2015) www.vaxjo.se/-/Invanare/Stod--Omsorg-/Barn-ungdom-och-familj/Stodoch-hjalp/Familjehuset/Forhallningssatt-arbetsmodeller-teorier-ochmetoder/ (besökt januari 2015) 44 Bilaga 1 - Respondenter 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Vem Vad Intervjutid Ann-Kristina Karlberg Camilla Thure Carina Moser Maria Myrefelt Kristin Ljungkvist Helena Nyström Samordnare, Älmhults kommun 4/12 telefon Samordnare, Lessebo kommun Samordnare, Växjö kommun Samordnare, Tingsryds kommun Samordnare, Alvesta kommun Samordnare, Landstinget Kronoberg/Region Kronoberg Nenita Thörn Samordnare, Uppvidinge kommun Birgitta Bergsten Tillfällig samordnare, Ljungby kommun Madlen Sandström Samordnare, Markaryds kommun Tina Sundberg IT-pedagog Region Kronoberg Anna Ståhl Länsstyrelsen i Kronobergs län Anna Magnér Församlingspedagog, Lessebo Hovmantorps pastorat Jenny Herz Studieförbundet Vuxenskolan Annica Samordnare Familjecentralen, Alexandersson Uppvidinge kommun Mira Weilander Gruppledare barn och familj, IFO, Uppvidinge kommun Ola Eknor Folkhälsosamordnare, Markaryds kommun Carin Frennevi Stiftspedagog, Svenska kyrkan Caroline Cederlund Projektledare (anhörigstöd), Ljungby kommun Inger Bergendorff Landningsbanan, Växjö kommun Marie Nilsson Familjepedagog, Familjecentralen, Älmhults kommun Leif Winbladh Verksamhetsansvarig, Våga Va Ljungby 8/12 telefon 8/12 telefon 8/12 telefon 9/12 telefon 10/12 telefon 10/12 telefon 11/12 telefon 4/2 telefon 13/1 14/1 15/1 telefon 21/1 telefon 20/1 telefon 22/1 telefon 20/1 telefon 3/2 telefon 4/2 telefon 3/2 telefon 13/2 telefon 18/2 telefon Nr 1-9 benämns ”samordnare” i egenskap av att de är kontaktpersoner till den regionala nivån gällande föräldrastödsfrågor. De är även en form av samordnare för arbetet i sina kommuner även om de där har olika titlar och övriga arbetsuppgifter. 45 Bilaga 2 – Ytterligare kontakter Utöver intervjuer, se bilaga 1, så har ytterligare kontakter tagits med och samtal förts med nedanstående personer/organisationer. Samtalen har inte varit lika omfattande som vid intervjuerna och endast vissa av intervjufrågorna har ställts utifrån svaren kring verksamhet eller ej. I några fall har svaret varit att det inte finns någon verksamhet, i andra att det har funnits tidigare men inte nu. I flera fall har samtalen innefattat att personerna har lämnat synpunkter och kommentarer och det som framkommit har sedan tagits med i rapporten. 4 5 Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Navet Lessebo kommun, Socialkontoret Tingsryd kommun, IFO Tingsryd kommun 6 Alvesta kommun, IFO 7 Svenska Kyrkan, Markaryds kommun Svenska kyrkan, Växjö stift 1 2 3 8 Namn Ola Sennehed, verksamhetschef Ev kommentar Louice Petterson, avdelningschef Alexander Ramsing, missbrukshandläggare Ragnhild Olsson, avd chef IFO Banna Thioubou, flyktingsamordnare Lisette Paredes, projektsamordnare Lotta Olsson, barnledare Li Gustavsson, familjerådgivningen 9 10 Markaryds kommun Markaryds kommun Ann-Britt Sjödahl, familjepedagog Björn Bergvall, flyktingsamordnare Mia Stansert 11 12 13 ABF Kronoberg Studiefrämjandet NBF 14 15 16 17 18 ABF södra Småland IOGT-NTO Familjefrid Kronoberg IOGT-NTO Kriminalvården 19 Kriminalvården Stina Sjödin, kvalificerad handläggare, 20 Ulriksbergskyrkan Anette Eidenskog, pastor Monica Nielsen, enhetschef Annika Lundkvist, projektledare Stockholm 46 Främst inriktat mot äktenskapsrelationer ej direkt föräldrastöd Ingen vh mot grupper Ingen vh Ingen vh Ingen vh Ingen vh bara om någon vill starta Ingen vh Ingen vh Ingen vh Ingen vh På gång att implementera nytt material kring föräldrastöd i Sverige Det finns inget i Kronoberg då man främst riktar föräldrastöd mot anstalt (ej häkte och frivård) Frivård bör kanske nås av kommunens stöd Ingen vh just nu 21 Älmhults kommun 22 Jim Vong 23 Eva Rosén-Sverdén 24 Kristin Jeansson 25 Susanne Lindgren 26 Lars Uddbäck Sara Aspegren, flyktinghandläggare/ socialsek Flyktingsamordnare, Ljungby kommun Psykolog, Vuxenhabiliteringen, Region Kronoberg Omsorgsförvaltningen, Växjö kommun Specialpedagog, Barnhabiliteringen, Region Kronoberg SKL:s särskilda satsningar, Region Kronoberg 47 Ingen vh Ingen vh Ingen vh Bilaga 3 – Sammanställning av ledartillgång, föräldrastöd Sammanställningen bygger på uppgifter från samordnarna i respektive kommun och gäller bara för kommun och region. Det finns även utbildade ledare inom kyrkor och studieförbund vilka inte visas här. Aktivt föräldraskap* Alvesta 6 st Lessebo - Ljungby 4 st Markaryd 4 st Tingsryd 4 st Uppvidinge 4 st Connect Familjeverkstan ICDP Effekt Ömsesidig respekt Spädbarnsmassage Antal utbildade under DGF Ev kommentar Två har från småbarn till skolbarn. - - - - - - - Har inga ledare 6 st Två har slutat sin tjänst 2 st 12 st fem personer har slutat 2 st 2 st 6 st 48 Tappat två, utbildat en Aktivt föräldraskap* Växjö ca 10 st Connect 4 st Familjeverkstan 2 st ICDP 2 st Älmhult Region Kronoberg Effekt Ömsesidig respekt massage 2 st Antal utbildade under DGF 27 st 2 st 2 st Spädbarns- 7 st 11 st 12 st 57 st Ev kommentar Har utbildat nya i AF men tappat flest i Effekt, 4 ledare utbildade i AF tonår varav en med arabiska som andra språk 19 st Har tappat flest i Effekt men också i ÖR men har utbildat nya Ca 10-15 st Jobbar enbart med föräldrar med barn 0-6 år *vad gäller Aktivt föräldraskap finns olika kurser för olika åldrar, om man kan hålla kurs för alla åldrar eller endast någon/ra redovisas inte här. 49 Bilaga 4 - Definitioner av utbildningar och begrepp Barnmorskemottagningar8 Barnmorskan erbjuder plats i föräldragrupp under graviditeten. De blivande föräldrarna träffas vid ca fyra tillfällen. Under grupptillfället ges information men också möjlighet till diskussion i gruppen. Då tar man upp ämnen som hur en förlossning går till, kejsarsnitt, smärtlindring, amning och att bli föräldrar. Ett viktigt inslag är att träffa andra blivande föräldrar. Barnavårdscentraler9 BVC erbjuder träffar för föräldrar under barnets första levnadsår. Här har du möjlighet att lära känna andra nyblivna föräldrar. Aktuella ämnen och frågor för dig och ditt barn tas upp. Det handlar bl. a om mat, sömn, barns utveckling, gränssättning, relationer, egenvård, sjukdomar och barnsäkerhet. Flera vårdcentraler erbjuder spädbarnsmassage som en del av innehållet i föräldragrupperna. Aktivt föräldraskap10 Aktivt föräldraskap är ett utbildningsprogram som riktar sig till alla föräldrar. Syftet med utbildningen är att både barn och vuxna ska utveckla en positiv självkänsla, starkare självförtroende, större mod samt växa i ansvarstagande och samarbetsförmåga. Aktivt föräldraskap har tre olika utbildningar för föräldrar: Aktiva småbarnsföräldrar (1-4 år) Aktivt föräldraskap idag (5-12 år) Aktivt föräldraskap idag (för tonårsföräldrar) Programmen är framtagna av Dr Michael Popkin, fil.dr, och har översatts och omarbetats för svenska marknaden av Familjeakademien AB. Programmet lanserades i Sverige för drygt 10 år sedan. 8 http://xn--detgodafrldraskapet-owb09a.se/foraldrautbildningar/information/ 9 ibid 10 ibid 50 Att vara idrottsförälder11 Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften av barnen tycker att föräldrarna gör det. Som förälder är din inställning och attityd avgörande för om ditt barn ska tycka att det är kul med idrott nu och senare i livet. Att vara idrottsförälder är ett lärgruppsmaterial som tagits fram av Smålands idrottsförbund. Materialet används bland föräldrar till aktiva i idrottsföreningar som är knutna till Smålands idrottsförbund. Materialet består av en 15 minuter lång video där man får möta barn som berättar hur de upplever föräldrar i idrotten och hur de önskar att mammor och pappor ska vara inom idrotten. Dessutom berättar idrottsföräldrar om sina erfarenheter kring idrottande barn och idrottsföreningar. Goda och dåliga exempel ur verkligheten varvas med forskning och fakta om barn och idrott. De levereras utan pekpinnar, men med stor andel igenkännande, eftersom vi själva är föräldrar till idrottande barn. Som förälder får du även ta del av studien ”Föräldrapress inom idrotten”. Förekommer det eller inte? Hur och när upplever barnen press från föräldrar? Connect12 Connect är ett anknytningsbaserat föräldrastöd som vänder sig till föräldrar med barn i åldern 9-17 år. Det är ett program som bygger på grundläggande principer om anknytning, relationer och barns utveckling. Fokus ligger på att utveckla förståelse, förmåga och uppmärksamt föräldraskap snarare än att undervisa och ”tala om” vad som är rätt och fel i föräldraskapet. Connect är ett strukturerat program som bygger på nio principer. Föräldrar/vårdnadshavare uppmuntras att fundera över nya sätt att förstå sitt barn och dess beteende, nya sätt att förstå sig själva och sitt sätt att reagera som förälder, samt nya möjligheter i föräldrarollen. De nio principerna som tas upp i utbildningen är: Allt beteende betyder något Livslångt 11 http://xn--detgodafrldraskapet-owb09a.se/foraldrautbildningar/information/ 12 ibid 51 Konflikt är en del av relationen Balans mellan självständighet och samhörighet Förståelse, växande och förändring – allt börjar med empati Balans mellan egna och andras behov Relationer utvecklas om vi erkänner våra egna behov i och väger dem mot andras Förändring innebär att gå vidare medan man förstår det förflutna Anknytning ger glädje och smärta Med trygg anknytning är relationen pålitlig även när det stormar COPE – Community Parent Education Program13 COPE är ett manualbaserat program med syfte att stödja föräldrar till barn i åldern 3-12 år men det finns även in en tonårsversion. Programmet är framtaget av professor Charles Cunningham från Kanada. Syftet är att: Ge föräldrar verktyg att förstå och bemöta sina barn Stärka de vuxna runt barnet i sitt föräldraskap Förbättra samspelet inom familjen Skapa ett nätverk mellan vuxna Programmet ges i storgrupp och man tittar på film som visar vardagliga problemsituationer med barn. Dessa diskuteras sedan och föräldrarna formulerar strategier som övas på i rollspel. Enligt beräkningar från forskare i Uppsala ”kan satsningar på Cope för barn med utagerande beteendeproblem redan det första året generera två kronor i kommunala besparingar för varje satsad krona.”14 Effekt15 Effekt är ett evidensbaserat alkohol och drogförebyggande program. Det riktar sig i första hand till föräldrar med barn i skolår 7-9. Programmet 13 www.svenskacope.se 14 Nilsson Ingvar mfl, Utanförskapets pris s. 135 15 www.effekt.org 52 ges som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans ordinarie föräldramöten. Det övergripande syftet med informationen till föräldrarna är att ge dem kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar på sitt barns beteende i allmänhet och gällande alkohol i synnerhet. Informationen som ges på föräldramöten inom ramen för Effekt tar ca 20 minuter. Det är en ny presentation för varje nytt föräldramöte. Familjeverkstan16 Familjeverkstan är utarbetat av Statens Folkhälsoinstitut och riktar sig till alla föräldrar som är intresserade av att utveckla sitt föräldraskap. I första hand är materialet avsett för föräldrar med barn i åldrarna 3-12 år. Varje träff bygger på ett tema. Träffarna inleds med några korta filmsekvenser som skildrar vardagliga familjesituationer. Filmerna ger inga färdiga svar, utan fungerar som ett underlag för gruppens samtal och övningar. Filmerna finns textade på flera olika språk; även på enkel svenska. Syftet med Familjeverkstan är att stärka samspelet mellan barn och föräldrar. Det sker genom att utveckla positiv uppmärksamhet, klar kommunikation och genomtänkt gränssättning. Tema för träffarna är umgänge och lek, rutiner och förberedelser, uppmuntran, belöningar, välja strider, gränser, rädsla och jämställdhet ICDP – Vägledande samspel ICDP/Vägledande samspel är ett program som fokuserar på det positiva samspelet. Det utgår från relationen mellan dig och ditt barn och att det är du som bäst vet vad ditt barn behöver. Som förälder kan man ändå känna sig osäker och vilja ha stöd i sin roll. Det finns idag många röster som talar om hur föräldraskap ska utövas. Programmet Vägledande samspel utgår från den unika relation som just du och ditt barn har. Det är din bild av och dina upplevelser tillsammans med ditt barn som ska utvecklas. Genom att vara nyfiken på ert samspel kan förståelsen för och kontakten med ditt barn växa. I detta möte finns fröet till ditt barns resurser och självkänsla och er gemensamma tillit och glädje. Programmet erbjuder dig därför positiv vägledning i er relation. 16 http://bilda.nu/sv/Amne/Dialog/Familjeverkstan/ 53 ICDP/Vägledande samspel är ett hälsofrämjande och förebyggande metod som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom att utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer och menar att kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. ICDP är från första början en kanadensisk metod som har översatts till svenska. Metoden är avsedd för alla föräldrar. Incredible years17 De otroliga åren är en föräldrautbildning i grupp. Målet med föräldrautbildningen är att det ska bli lättare och roligare att vara förälder. Utbildningen vänder sig till dem som har barn i åldern 3-10 år. Gruppen träffas en gång per vecka vid 12-14 tillfällen. Kursen är speciellt lämplig om barnet har problem med aggressivitet eller annat utagerande beteende. Parallellt med föräldrautbildningen ordnas en speciell barngrupp där samma teman som i föräldragruppen tas upp men givetvis på barns nivå. Spädbarnsmassage18 Vid de flesta barnavårdscentraler i Kronobergs län erbjuds kurser i spädbarnsmassage. Spädbarnsmassage bidrar till att fördjupa kontakten med ditt barn samtidigt som det hjälper till att stimulera barnets matsmältning, immunförsvar och hjärnans utveckling. Exempel på vad kursen kan innehålla: teoretisk bakgrund kring spädbarnsmassage, massage och kroppsspråk, massage vid magknip, större barn och massage, avslappningsövningar Antalets träffar och träffarnas omfattning varierar på de olika mottagningarna i länet. Ofta är spädbarnsmassagen integrerad i ordinarie föräldragrupper på BVC-mottagningarna. För mer information titta vad som erbjuds på just din BVC -mottagning. http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Stod--Omsorg-/Barn-ungdom-och-familj/Stodoch-hjalp/Familjehuset/Forhallningssatt-arbetsmodeller-teorier-och-metoder/ 17 18 http://xn--detgodafrldraskapet-owb09a.se/foraldrautbildningar/information/ 54 Älskade förbannade tonåring19 Älskade förbannade tonåring” utgår från boken med samma namn och är en studiecirkel som riktar sig till alla föräldrar med barn mellan 1317 år. ”Älskade förbannade tonåring” har kommit till för att hjälpa tonårsföräldrar att hitta sätt att klara av svårigheterna, att bygga en positiv relation med sin tonåring och att hitta ett bra sätt att lotsa sitt barn in i vuxenlivet. Många menar att de tidiga åren i livet är avgörande för ett barns utveckling, värderingar och beteende. Älskade förbannade tonåring menar att tonårsperioden är lika betydelsefull. Tonåringars hjärnor växer och utvecklas fortfarande och tonårstiden är en viktig grund för personlighetens utveckling och livet som ansvarstagande vuxen. Älskade förbannade tonåring har som utgångspunkt att föräldrarna spelar en viktig roll i sina tonåringars liv. Under fem träffar går man igenom en rad vardagssituationer som de flesta tonårsföräldrar kan känna igen: Tonåringen talar inte längre med dig, hjälper inte till hemma, bråkar med syskon, vill mest vara med sina vänner. Föräldrarollen innebär dessutom oro för skolresultat, grupptryck och missbruk. Föräldrar ställs många gånger inför svåra prov. I studiecirklarna får föräldrar en rad konkreta verktyg som visar hur man kan lotsa sin tonåring i olika situationer. De visar också på betydelsen av dina egna känslor, erfarenheter och behov. Om föräldrar förstår sina egna reaktioner i samspel med tonåringen kan de lättare hantera vardagens små och stora kriser. Teman för träffarna är: grupptryck, Jag-budskap, att hålla reda på sin tonåring, att vara uppmärksam på sig själv Ömsesidig respekt Ömsesidig respekt är ett främjande föräldrastödsprogram som riktar sig till alla föräldrar från småbarnsföräldrar till tonårsföräldrar. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för att upprätthålla goda relationer mellan föräldrar och barn snarare än att lösa problem. Ämnesområden är gränssättning utifrån ömsesidig respekt, emotionell coaching, självkänsla, mobbing, sömn och kost. 19 http://familjepeppen.se/alskade-forbannade-tonaring 55 Familjecentral definition av Socialstyrelsen20 En familjecentral karaktäriseras vanligen av att mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst samverkar för att tidigt arbeta förebyggande och främja barns hälsa och utveckling. Dessa fyra basverksamheter utgår från tre områden: hälsa, pedagogik och socialt arbete. Genom att mödra- och barnhälsovårdens generella program till blivande föräldrar och småbarnsfamiljer når de allra flesta i respektive målgrupp har familjecentralen en bra bas för att nå ut till alla barn och föräldrar. Utifrån de ingående verksamheterna är den huvudsakliga målgruppen blivande föräldrar och barn i åldern 0–5 år med föräldrar. Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) betonar familjecentralens hälsofrämjande uppgift. FFFF definierar familjecentralen som en sam-13 ordning av de fyra basverksamheterna som ofta men inte alltid är samlokaliserade. Familjecentral, definition av Ljungby kommun21 På en familjecentral finns och samarbetar öppen förskola, barnavårdscentral (bvc) och förebyggande individ- och familjeomsorg (socialtjänst). En av de centrala idéerna med familjecentralen är att vara en mötesplats för familjer och stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar. Familjecentralen kan också erbjuda lättillgängligt stöd och vara ett kunskaps- och informationscentrum. Hur verksamheten ser ut beror delvis på barnfamiljernas behov och önskemål och delvis på ämnen som personalen vill lyfta. Målet för verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att: finnas tillgänglig som nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, erbjuda lättillgängligt stöd, vara ett kunskaps- och informationscentrum, utveckla god service. Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt – Artikelnr 2008-13116 Socialstyrelsen april 2008 20 http://www.ljungby.se/Omsorg-och-stod/Barn-och-familj/Familjecentral/ besökt 2015-01-28 21 56 57 58 59 Institutet för lokal och regional demokrati (ID) finns i Växjö och har bedrivit verksamhet i Sverige och världen i över 15 år. ID verkar för att stärka demokrati och värden som kunskap, tolerans, dialog och inflytande. Våra uppdragsgivare och samarbetsparter utgörs av offentliga, privata och ideella aktörer runtom i samhället. ID erbjuder idag: Extern utvärdering Projektledning Mångfaldscertifiering Förstudier & utredningar Utbildning/inspiration Skriva projektansökningar Vi är vana att snabbt kunna ta oss an små och stora uppdrag samt tillhandahålla skräddarsydda produkter som kommer kunden till största möjliga nytta. ID ägs av de fyra medlemmarna Region Kronoberg, Växjö kommun, Linnéuniversitetet samt Länsstyrelsen i Kronobergs län. Välkommen att kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information! 60
© Copyright 2024