Behov och önskemål kring föräldrastöd i

2015
KARTLÄGGNING:
Behov och önskemål kring föräldrastöd i Kronobergs län
1
INSTITUTET FÖR LOKAL OCH
REGIONAL DEMOKRATI
Rapportens författare:
Annika Ström
Medförfattare: Maja Debeljak
Videum Science Park
351 96 VÄXJÖ
0470-77 85 50
[email protected]
www.id-vaxjo.com
2
Sammanfattning
Under december 2014 till februari 2015 har Institutet för lokal och
regional demokrati genomfört en kartläggning med fokus på utbud,
behov och önskemål kopplat till föräldrastöd i Kronobergs län.
21 intervjuer och 26 samtal har genomförts med personer som arbetar
inom det offentliga, myndigheter, ideell och idéburen sektor för att
besvara de sex frågeställningar som studien utgår ifrån:
1. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt?
2. Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i
länet?
3. Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer?
4. Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och
lokalt?
5. Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå
föräldrar utvecklas och stärkas?
6. Hur kan arbetet följas upp och utvärderas?
Resultatet visar på att det finns många aktörer och olika infallsvinklar
och förutsättningar för att bedriva föräldrastöd. I Växjö kommun finns
nästan en heltidstjänst avsatt för att arbeta med föräldrastöd medan i
vissa kommuner handlar det om 5-10 %:s tjänst. I fyra kommuner finns
ingen verksamhet igång i kommunal regi. Få har ett uttalat mål eller
strategi eller budget för arbetet. Samtidigt så är det svårt att nå
målgruppen, särskilt tonårsföräldrar. Kanske behöver man finna andra
sätt än längre kurser. Det finns ett behov av föräldrastöd inom området
kognitiva funktionsnedsättningar men också bland nyanlända påtalar
många. Språk och tillgänglighet är ofta hinder. Generellt så saknas
resurser för arbetet på de flesta håll.
Kartläggningen visar att föräldrastödsfrågan behöver lyftas upp på
dagordningen och få det stöd som behövs från politik och chefer för att
det ska kunna hända något. Likaså behövs ett större utbyte av
information kring vad som görs både inom kommunerna men också på
en övergripande nivå. Med mer kunskap om vad som görs på olika håll
kan samverkan ske vilket kan spara resurser men också underlätta
både för de som arbetar men i vissa fall också för målgruppen som
slipper för många kontakter i en kanske redan tuff livssituation.
Flera av de utmaningar och hinder som framkom har funnits länge
visar en jämförelse med en kartläggning från 2010.
3
Innehåll
1
2
Inledning
6
Syfte
6
Bakgrund
6
Det goda föräldraskapet
7
Organisering av föräldrastödsarbetet i länet
8
Metod och genomförande
9
Definitioner
10
Avgränsning
11
Disposition
12
Resultat
13
Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt?
13
Marknadsföring av utbud
16
Utgångspunkter
16
Viktigare slutsatser: förutsättningar
17
Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i
länet?
18
Viktigare slutsatser; generellt och riktat föräldrastöd i länet
23
Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och
lokalt?
24
Viktigare slutsatser; hinder och utmaningar
26
Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå
föräldrar utveckas och stärkas?
27
Viktigare slutsatser; utveckling av arbetet
29
Hur kan arbetet följas upp och utvärderas?
30
Viktigare slutsatser; utvärdering och uppföljning
31
Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer?
32
Viktigare slutsatser; länsstyrelsens stöd
34
Ytterligare resultat
35
Framgångsfaktorer
35
Föräldrastöd - kognitiva svårigheter
35
Kartläggning 2010
36
Viktigare slutsatser; ytterligare resultat
38
4
3
Sammanfattande diskussion och rekommendationer
för framtida arbete
39
Rekommendationer för gemensamma och framtida insatser
43
Referenser
44
Bilaga 1 - Respondenter
45
Bilaga 2 - Ytterligare kontakter
46
Bilaga 3 - Sammanställning av ledartillgång, föräldrastöd
48
Bilaga 4 – Definitioner av utbildningar och begrepp
50
5
1 Inledning
I detta kapitel beskrivs syfte, metod och tillvägagångssätt av
kartläggningen. Avsnittet ger även fakta kring organisering i länet samt
definitioner av föräldrastöd.
Syfte
Syftet med denna rapport är att kartlägga behov och önskemål från
aktörer som bedriver ett föräldrastödjande arbete i Kronobergs län samt
förekonst av föräldrastöd. Rapporten innehåller dessutom ett avsnitt
med rekommendationer för gemensamma framtida insatser
tillsammans med kommuner, myndigheter, ideella organisationer och
andra berörda.
Bakgrund
Länsstyrelsen fick 2014 i uppdrag att inom föräldrastödsområdet stödja
kommuner, landsting/region och andra föräldrastödjande aktörer i
deras arbete att utveckla föräldrastöd i första hand riktat till föräldrar
med barn i tonåren. Uppdraget sträcker sig fram till 2017 och definieras
på följande sätt i regleringsbrevet för 2015, punkt 76:
Föräldrastödssamordning1
76. Länsstyrelserna ska under åren 2014–2017 stödja
kommuner, landsting och andra föräldrastödjande aktörer i
arbetet med att utveckla ett universellt, kunskapsbaserat,
samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren
i respektive län, i enlighet med definitionen av föräldrastöd i
den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd. Viktiga
utgångspunkter i arbetet ska vara det jämställda
föräldraskapet och barnets rättigheter.
För att utreda behov och önskemål har denna länsspecifika
kartläggning i Kronobergs län genomförts (december 2014- februari
2015) med fokus på de som arbetar med generellt föräldrastöd.
Kartläggningen innehåller också en sammanställning av länets riktade
föräldrastöd.
1
Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna, punkt 76
6
Sex frågeområden togs fram för att ingå i kartläggningen:
1. Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och regionalt?
2. Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i
länet?
3. Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande aktörer?
4. Vilka hinder och utmaningar kan identifieras regionalt och
lokalt?
5. Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd och att nå
föräldrar utvecklas och stärkas?
6. Hur kan arbetet följas upp och utvärderas?
Det goda föräldraskapet2
Projektet Det goda föräldraskapet genomfördes 2010-2011 och hade som
övergripande syfte att erbjuda föräldrastöd till alla föräldrar i
Kronobergs län för att på sikt främja ungas hälsa. Det övergripande
målet var att erbjuda alla föräldrar föräldrastöd under barnets
uppväxttid (0-17 år). Utöver detta fanns delmål vilket var att ”skapa en
ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet
riktar sig till föräldrar. Öka antal hälsobefrämjande arenor och
mötesplatser för föräldrar samt att öka antal föräldrastödsaktörer med
utbildning i hälsobefrämjande och universella evidensbaserade
föräldrastödsprogram.”
Projektet genomfördes av Växjö kommun tillsammans med Örebro
universitet i samverkan med samtliga kommuner i Kronobergs län,
Landstinget Kronoberg, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen
i Kronobergs län samt IOGT-NTO, Sensus, Bilda, Studieförbundet
Vuxenskolan, Svenska Kyrkan och Smålands Idrottsförbund.
2
www.detgodaforaldraskapet.se/om-projektet/
7
Organisering av föräldrastödsarbetet i länet
Länsnivå
Efter det goda föräldraskapet avslutades har samarbetet kring att
utveckla föräldrastöd i länet fortsatt. Kommunerna finansierar
tillsammans en tjänst på 20-25 % som finns på Region Kronoberg med
uppgift att samordna arbetet. Två personer är involverade i arbetet
varav den ena främst med hemsidan. Samordnaren gör följande:

Kallar till och håller i möten med följestyrgruppen3 4 ggr/år.
Denna består av en representant för länets kommuner frånsett
Växjö som har en egen representant, föräldrastödsamordnaren
från Länsstyrelsen samt tidigare även en person från
Landstinget vilket nu blir från Regionen (hälso- sjukvårdssidan).

Kallar till och håller i möten med kommunernas
kontaktpersoner 2-3 ggr/år. Man tar upp det som är
behovsrelaterat utifrån vad som är på gång. Kontaktpersonerna
kan även skicka frågor till samordnaren som bollar denna
vidare.

Skickar ut information om kurser, föreläsningar mm

Ordnar en nätverksträff per år riktad till de som jobbar med
föräldrastöd i länet. (Detta tar den mesta tiden)

Tar hand om hemsidan www.detgodaforaldraskapet.se och
uppdaterar denna utifrån kommunernas önskemål och direktiv.
Hemsidan skapades under projektet och togs efter projekttiden
slut över av dåvarande Regionförbundet södra Småland.
Samordnaren ser det inte som sin uppgift att vara drivande av frågan
föräldrastöd, mer förvalta och samordna det som finns.
På länsnivå finns också en person på Länsstyrelsen med uppgift att
stödja föräldrastödjande aktörer i länet. Arbetstiden för uppdraget är
beräknad till 20 % under 2015. Samma person jobbar även med ANDT4frågor vilket också är aktuellt inom föräldrastödsområdet.
Länsstyrelsen har under 2015 fått 226 000 kr till arbetet med
föräldrastöd varav en del går till lön och resten kan nyttjas till
aktiviteter/åtgärder av olika slag.
Sofie Schentz-Magnusson, Region Kronoberg (kommunrep), Carina Moser,
Växjö kommun, Anna Ståhl, Länsstyrelsen, 1 ny person från Region Kronoberg
samt Tina Sundberg, samordnare Region Kronoberg. Även Lars Uddbäck,
SKL:s särskilda satsningar har deltagit vid några möten.
3
4
ANDT = Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak
8
Kommunnivå
Varje kommun i Kronoberg har en utsedd kontaktperson för
föräldrastödsfrågor. Dessa personer har olika ytterligare
arbetsuppgifter t ex kurator i grundskolan, specialpedagog,
folkhälsosamordnare, bitr förskoleschef, chef för elevhälsan, chef för
resursenheten, barnhälsosamordnare, projektsamordnare och således
olika utgångspunkter för arbetet. Några är utbildade i att kunna hålla
kurser andra inte.
Samordnarna har alla olika mycket tid till sin uppgift som samordnare
av föräldrastödet (50 %, 12 %, 25 % ej utpekat osv). En har tillfälligt
vikariat och ansvaret för föräldrastödet i sin kommun.
Uppdraget/tjänsterna har varit beroende av tid till förfogande men det
är också en prioteringsfråga hos respektive aktör. Utöver dessa
samordnare finns det såklart fler personer inom en kommun som jobbar
med föräldrastöd, t ex inom individ och familjeomsorgen, med
flyktingfrågor etc. Även här är det olika från kommun till kommun.
Andra aktörer
Förutom offentliga aktörer finns ytterligare aktörer som erbjuder
föräldrastöd i olika utsträckning i Kronobergs län såsom, Svenska
kyrkan och Studieförbund.
Metod och genomförande
Kartläggningen bygger främst på material insamlat genom kvalitativa
intervjuer med personer som arbetar med föräldrastöd i länets
kommuner samt på regional nivå. Detta innefattar även studieförbund
och andra aktörer. Informationsinsamlingen har skett under perioden
december 2014 till februari 2015. Den bild av föräldrastödet som
presenteras är det tillstånd som gällde i respektive kommun under den
period då kartläggningen genomfördes.
Totalt har 21 intervjuer genomförts. Det finns många aktörer (inom
föräldrastöd) främst inom den offentliga sfären men även utanför. Inom
det offentliga har vi riktat oss till den utpekade personen för
föräldrastöd men även till individ och familjeomsorgen och
flyktingsamordnare el motsvarande. Inom exempelvis kyrkorna är det
ofta upp till varje kyrka/församling/pastorat vilka aktiviteter som
erbjuds och det har inte varit möjligt att prata med alla utan vi har fått
förlita oss på uppgifter från mer centralt placerade personer.
9
Urvalet av respondenter hade till stor del redan identifierats av
uppdragets beställare, Länsstyrelsen. Under arbetets gång
identifierades ytterligare aktörer av ID. Majoriteten genomfördes via
telefon och har tagit mellan 30 min till 1 timme, se bilaga 1. Utöver
detta har 26 samtal förts med olika aktörer i syfte att ta reda på om de
erbjuder föräldrastöd. Dessa samtal har inte varit fullständiga
intervjuer men utgått från en modifierad intervjuguide och de har
bidragit med information av värde för denna rapport. I bilaga 2 finns en
lista över dessa samtal. Annika Ström har varit huvudansvarig för
arbetet och sammanställningen av rapporten men med hjälp av Maja
Debeljak, båda från ID.
Definitioner5
För definition av föräldrastöd så använder Länsstyrelsen sig av den
som beskrivs i den nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd
(2009):
”Föräldrastöd är en aktivitet som ger föräldrar kunskap om
barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling
och/eller stärker föräldrars sociala nätverk”
Denna definition är dock inte glasklar vilket olika aktörer framhåller
enligt Anna Ståhl, Länsstyrelsen i Kronobergs län.
I Folkhälsoinstitutets utredningsarbete av öppna jämförelser avseende
föräldrastöd framkom att: Begreppsbildningen inom
föräldrastödsområdet är inte klar och man har inte enats kring
definitioner kring vad som exempelvis avses med föräldrastöd. Detta
skulle leda till att en del kommuner överrapporterar medan andra
underrapporterar data.
Likaså är inte gränsen mellan universellt och riktat stöd knivskarp. De
definitioner som Länsstyrelsen i Kronoberg har valt att använda sig av
är följande:
Universellt föräldrastöd
…innebär att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd
och hjälp (Skrivelse 2013/14:87. Ett stärkt föräldrastöd - för
barnets rätt till trygga uppväxtvillkor).
Alla definitioner är tillhandahållna av Anna Ståhl, ANDT-samordnare,
Länsstyrelsen i Kronobergs län
5
10
Universell prevention innebär alltså intervention som inte tar hänsyn
till skillnader mellan hög- och lågriskgrupper utan riktas till alla
oavsett grad av risk.
Riktat föräldrastöd
…innebär att det riktar sig inte till alla, utan till särskilda
grupper eller individer.
Selektiv prevention – interventioner riktade till undergrupper som är
särskilt utsatta för en eller flera riskfaktorer. Vid selektiv prevention är
det gruppen som identifieras som särskilt utsatt.
Indikerad prevention – interventioner riktade till individer i riskzon.
Jämställt föräldraskap
Vad gäller ”det jämställda föräldraskapet” så har Länsstyrelsen i sitt
uppdrag inte fått någon specifik definition.
I den nationella strategin så beskrivs det som viktigt att anlägga ett
jämställdhetsperspektiv när arenor och mötesplatser inrättas så att alla
föräldrar kan känna sig lika delaktiga.
Anna Ståhl menar att ett jämställt föräldraskap handlar om en rättvis
fördelning av föräldraansvaret. Att såväl mammor och pappor i sitt
föräldraskap ska känna engagemang och delaktighet i beslut.
Vad gäller definition av de olika föräldrastödsprogrammen så finns i
slutet av denna rapport en sammanställning över de utbildningar och
begrepp som nämns i rapporten.
Avgränsning
I denna kartläggning har föräldrastöd som ges i grupp varit i fokus.
Kartläggningen har inte tagit upp alla former av enskilt föräldrastöd
som ges av kommunerna främst inom socialtjänsten. Det är ofta en del
av en större problematik och ges utifrån den enskildes behov i form av
enskilda samtal/samtalsstöd och definieras inte alltid som föräldrastöd
även om man kan se det så.
Vidare så finns det anhörigstöd som i vissa fall kan ses som föräldrastöd
dock ej ett renodlat sådant då även andra anhöriga får ta del. Det har
här varit svårt att dra en gräns och i de fall kommunerna själva har
tagit upp det som ett föräldrastöd har det tagits med i rapporten.
11
Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande för allt
föräldrastödjande arbete som pågår i Kronobergs län då definitionen är
öppen för tolkning. Det kan finnas något initiativ som inte har kommit
fram även om intentionen har varit att vända på varje sten. Har det
inte framkommit i denna kartläggning bör det anses som ett ganska
okänt stöd eftersom de personer som tillfrågats bör veta vilka stöd som
finns.
Kartläggningen tar inte upp stöd som har funnits utan fokuserar på
befintligt stöd och stöd som är planerat inom en nära framtid.
Disposition
Denna rapport är upplagd på följande sätt:
Kapitel 1 – ger in inledning till syfte, bakgrund, metod och
tillvägagångssätt samt organisering av föräldrastödet i länet.
Definitionen av föräldrastöd liksom kartläggningens avgränsningar
anges också.
Kapitel 2 – redovisar resultatet av kartläggningen med utgångspunkt i
de sex frågeområden som ligger till grund för datainsamlingen.
Generellt och riktat stöd i respektive kommun presenteras i
tabellformat och slutligen beskrivs de utmaningar och hinder som
identifieras lokalt och regionalt. Efter varje frågeområde sammanfattas
de viktigaste slutsatserna för varje område. En sammanfattning görs
även av de resultat som framkom i en kartläggning gjord 2010.
Kapitel 3 – är en sammanfattande diskussion där utvärderaren
kommenterar delar av det som framkommit. Här ges även
rekommendationer för det fortsatta arbetet.
12
2 Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet av datainsamlingen med
utgångspunkt i de sex frågeområden som kartläggningen baseras på
utan närmare analys från utvärderarens sida. Efter varje frågeområde
sammanfattas viktiga slutsatser.
Vilka förutsättningar finns för arbetet lokalt och
regionalt?
I kapitel ett gavs en övergripande bild av organiseringen av
föräldrastödet i länet med två länsövergripande funktioner; en på
Region Kronoberg och en på Länsstyrelsen samt dess uppgifter. Vad
gäller Länsstyrelsen så är just syftet med denna kartläggning att se
över hur de på bästa sätt kan stötta arbetet i länet.
På kommunnivå finns som beskrivet en samordnare i varje kommun,
alla med olika förutsättningar för sitt arbete i form av tid till
förfogande, resurser och möjligheter. Några har arbetat länge med
frågan medan andra är relativt eller helt nya. Samtliga kommuner har
ledare utbildade i olika metoder (se sammanställning i bilaga 3). Detta
gör att det arbete som bedrivs skiljer sig mycket från kommun till
kommun och det går inte att ge en entydig bild. Därför sammanfattas
förutsättningarna för varje kommun i korthet nedan.
Alvesta kommun är i startgroparna att komma igång med
föräldrastöd efter uppehåll, en plan för samverkan mellan
barnhälsovården, socialtjänst, bibliotek, förskoleteam, logoped och
utbildningsnämnd med mål och strategier har tagits fram och är under
revision. Samordnaren är ny sedan hösten 2014.
Lessebo kommun är en liten organisation med begränsade resurser.
Enligt samordnaren har frågan om föräldrastöd inte riktigt varit på
agendan alls även om det finns ett behov av föräldrastöd. Tiden till
utbildningar skulle tas från vanlig verksamhet vilket inte är möjligt i
dagsläget då resurserna inte finns.
13
Ljungby kommun vill förlägga ansvaret för föräldrastödet på den nya
Familjecentralen6. Denna har dock blivit försenad men är beräknad att
öppna i mars 2015. Då kommer det finnas en anställd samordnare med
ansvar för föräldrastödet. Det finns en budget avsatt för arbetet och
man samkör mellan barn- och utbildningsförvaltningen och
socialförvaltningen. Samordnaren kommer att ingå i barn- och
utbildningsförvaltningen. Utöver detta har de i Ljungby en
projektledare för anhörigstöd. Här har grupper funnits mot olika
målgrupper t ex föräldrar till tonåring med ADHD, föräldrar till barn
med aspbergers/autism etc. men även andra anhöriga har kunnat vara
med vilket gör det till ett icke renodlat föräldrastöd.
Markaryd kommun har en samordnare som representerar kommunen
vid de regionala träffarna samt sammankallar kommunens ledare för
att planera kurser. Det prioriteras från ledningen men intresset från
föräldrar är lågt och det gör att även personalen tappar intresset lite.
Markaryds kommun har inte haft några kurser det senaste halvåret och
inga är ännu planerade i vår. Connect, mot tonårsföräldrar är svårast
att nå ut med. Det är svårt att finna intresserade föräldrar och
efterfrågan styr. Många gick kurs tidigare år och det finns inte heller så
många ”nya” föräldrar.
Tingsryd kommun har en samordnare för föräldrastödet men de sista
två åren har ingen haft tid att hålla någon kurs. Ledarna har så mycket
andra arbetsuppgifter att de inte får loss tid till att hålla kurser och
arbeta förebyggande vilket nämns som önskvärt. Det finns en vision för
arbetet men den uppfylls inte enligt samordnaren.
Uppvidinge kommun menar att de har bra resurser för att vara en
liten kommun. Det finns en samordnare som samordnar arbetet och de
som håller i utbildningar. Utbildarna finns på två olika förvaltningar.
Målet är att ge samma förutsättningar till utbildarna i form av antal
timmar att genomföra kurser på. Föräldrastöd ingår i verksamheten
men det finns ingen strategi/måldokument att referera till menar
samordnaren. I Uppvidinge finns en familjecentral som samverkar med
andra familjecentraler i länet.
6
Se bilaga 4 för definition av familjecentral.
14
Växjö kommun som är, den till invånarantal, största kommunen har
det mest omfattande arbetet med föräldrastöd. Nästan en heltidstjänst
fördelat på tre personer (50 %, 20 %, 20 %) arbetar med föräldrastöd.
Man erbjuder kurser i hela spektret från 0-18 år. Föräldrastöd finns
som ett mål i internbudgeten vilket gör att det hålls aktuellt och
arbetas med. Inom Arbete och Välfärd har dock resurserna minskat
sedan 2013 trots att de har ökade anmälningar och påbörjade
utredningar.
Älmhult kommun har en grupp som kallas för ”Våra barn” vilket är
ett samarbete mellan tre förvaltningar; Kultur och fritid, Utbildningsoch Socialförvaltningen. Det finns en styrgrupp som tills nyligen bestod
av förvaltningscheferna men numera en chef under dem. I gruppen ses
rutiner över kring frågor som berör barn, barn som t ex hamnar i
gråzonen och man får en samsyn kring dessa samt samverkan kan ske
mellan förvaltningarna för ett gemensamt, förebyggande/främjande
arbete. Detta kan t ex handla om utbildning av personal i metoden
Effekt och Ömsesidig respekt. Det finns en samordnare som håller i
övergripande planering av arbetet i samarbete med utbildarna.
Region Kronoberg har en övergripande samordnare (100 % tjänst) för
arbetet med barnhälsovården i länet. Hon berättar att det ingår i det
ordinarie arbetet som BVC-sjuksköterska att leda föräldragrupper.
Arbetet utgår från rikshandboken för barnhälsovård. Samordnaren
jobbar med utveckling av barnhälsovården på alla plan,
nyhetsbevakning, sprida information, ordna nätverksträffar med mera.
Vad gäller övriga aktörer som studieförbund, föreningar och andra
organisationer så är arbetet oftast efterfrågestyrt. Finns det en
efterfrågan och någon som kan hålla i en kurs hålls den, annars inte.
Ledare är ofta oavlönade. Svenska kyrkan har sedan länge erbjudit en
mötesplats för föräldrar genom sång och lekstunder. Fokus för dessa är
att jobba med anknytningen till föräldrarna. På vissa håll finns även en
röd tråd kring föräldrastöd medan på andra håll är det mer fritt. Det är
upp till varje pastorat att välja.
15
Marknadsföring av utbud
De flesta kommuner i länet använder samma kanaler och metoder för
att sprida information om föräldrastödet som erbjuds. Till exempel
webben, annonser, broschyrer med mera. Många av de intervjuade
instämmer i att det ofta finns begränsade resurser att avsätta till
annonsering och liknande. Ofta har ”mun till mun” metoden varit den
effektivaste. Ordet sprids då nöjda föräldrar återkommer till kurser och
sprider sedan informationen vidare.
På familjecentralen i Älmhult ser man till att informera alla föräldrar
vid besöken inom barnhälsovården om de kurser man har vilket upplevs
ge goda resultat.
Alla kommuner har information på Det goda föräldraskapets hemsida.
Denna är dock inte fullt uppdaterad.
Utgångspunkter
Vad gäller utgångspunkter för arbetet med föräldrastöd så är det få av
kommunerna som svarar ja på frågan om de har någon strategi eller
måldokument för arbetet med föräldrastöd. Växjö kommun har
föräldrastöd som ett mål i sin internbudget. Alvesta jobbar på att ta
fram ett dokument. För flera blev arbetet inom Det goda föräldraskapet
ett avstamp där man anslöt sig till de metoder som projektet jobbade
med. Någon säger att man har valt program som är ”lite kända” men
ifrågasätter samtidigt vad som menas med evidensbaserat; ”om det
fungerar i USA, betyder det att det också fungerar här?” Vid
familjecentralen i Älmhult utgår arbetet från barnkonventionen, inom
Barnhälsovården från rikshandboken. I Växjö utgår arbetet från
barnkonventionen och läroplanen. Man bestämde sig för redan 2005 att
använda program som bygger på en värdegrund som handlar om
ömsesidig respekt och inifrån styrning istället för straff och belöning.
När det gäller jämställt föräldraskap är det ingen som uppger att man
har specifikt fokus på detta mer än Region Kronoberg. Det finns ett
projekt, ”pappacentraler”, som genomförs på fem vårdcentraler i länet
just nu som en test. Faller det väl ut kan det utökas. I Älmhult är det
förhållandevis många pappor som går kurser men det har inte gjorts
något speciellt riktat mot pappor. ”Det har bara blivit så.” Växjö
kommun har man det riktade stödet s k matlagningsträffar för pappor
med syfte att nå pappor kring föräldraskap.
16
 Viktigare slutsatser; förutsättningar

Det är stor variation hos kommunerna, både i arbetstid,
organisation, upplägg och avsatta resurser men också i underlag
att arbeta med utifrån olika befolkningsunderlag

Fyra kommuner har ingen verksamhet igång

Föräldrastöd är på de flesta håll ingen högt prioriterad fråga

Strategier och måldokument kring föräldrastöd saknas hos de
flesta aktörer

Det är positivt med samverkan mellan förvaltningar kring
föräldrastöd

Mun-mot-mun-metoden/personlig information är ett bra sätt att
marknadsföra föräldrakurser på
17
Vilket generellt och riktat föräldrastöd erbjuder aktörerna i länet?
Utbudet varierar på de olika orterna i kommunerna. Längst ner i tabellen finns aktörer som verkar över hela länet. När det gäller
Studieförbunden är dock deras utbud ganska begränsat till få kommuner/orter.
Kommun
Generellt stöd
Riktat stöd
Stöd till
tonårsföräldrar
Kommentar
Alvesta
Inget just nu, endast via
BHV
IFO och familjeenheten Stjärnan ger
frivilligt individuellt stöd samt efter beslut.
Nej, men
behov finns
Arbete med planering av att komma
igång igen pågår.
Droginformation på
föräldramöten ges av
flera aktörer inom
kommunen
BIFF – Barn i föräldrars fokus, riktat mot
föräldrar som ska eller håller på att skilja
sig där det är hög konfliktnivå. Väntar på
att få ihop en full grupp (4 pers).
Lessebo
Inget just nu, endast via
BHV samt öppen
förskola på
familjecentralen och via
Svenska kyrkan
--
Nej, men
behov finns
Kyrkan och Arbetsförmedlingen är på
gång med att starta en språk- och
stödgrupp riktat mot kvinnor
(nyanlända)
Ljungby
Inget just nu, endast via
BHV
--
En familjecentral ska öppnas i Ljungby
i mars, förhoppningen är att arbetet
kommer igång då efter att det finns en
samordnare på plats.
18
Kommun
Generellt stöd
Riktat stöd
Stöd till
tonårsföräldrar
Kommentar
Markaryd
Inget just nu, endast via
BHV (Ömsesidig respekt
och spädbarnsmassare)
Nej ej till grupper
Nej,
Kommunen har utbildade ledare i
Aktivt föräldraskap och Connect
Tingsryd
Inget just nu, endast via
BHV
Individuellt riktat stöd efter beslut. Rädda
barnen är på gång att starta något riktat
mot nyanlända i Ryd och Tingsryd
Nej
Det finns folk utbildade i Aktivt
föräldraskap 0-12 år och Connect men
tid saknas
Uppvidinge
Aktivt föräldraskap 0-6
år, COPE (ej tonår) samt
via BHV
Endast individuellt riktat stöd efter beslut
Nej, men
behov finns
Kommunen har öppen förskola i Åseda
via Familjecentralen dit många
kommer.
Växjö
Aktivt föräldraskap 0-12
år
Incredible years 0-12 år och ICDP,
Connect, må-bra-grupp för mammor,
matlagningskurs för pappor. (riktat till
ärenden hos ”IFO”) Riktade kurser har
hållits för somaliska föräldrar vilket ska
fortsätta
Ja
Connect, ICDP,
Familjeverksta’n 3-12 år,
Ömsesidig respekt (ej så
aktiv)
samt via BHV
Inom Landningsbanan (för nyanlända) ges
en ”light”version av Aktivt föräldraskap
och man samtalar även kring att vara
förälder i ett nytt land. Brobyggarna är ett
nytt projekt som kommer erbjuda ett stöd
på somaliska, arabiska och dari.
19
Kommun
Generellt stöd
Riktat stöd
Stöd till
tonårsföräldrar
Kommentar
Älmhult
Ömsesidig respekt 0-12
år, Effekt åk 7-9,
Älskade förbannade
tonåring
En sluten grupp för invandrarkvinnor har
precis startat upp. Annars endast
individuellt riktat stöd och rådgivning via
familjepedagogerna och
socialförvaltningen. I övrigt ges riktat stöd
via avtal med Växjö kommun samt tex via
Familjefrid Kronoberg, Navet, BUP etc.
Ja
Arbete pågår med att utveckla
Ömsesidig respekt riktat mot tonår.
Man har kö till utbildningarna och det
går förhållandevis många pappor på
kurserna dock har man inte gjort någon
särskild insats för att nå dem.
Det finns ett projekt som heter
”pappacentral” vid 5 vårdcentraler i länet
där samtal erbjuds pappor. Om det faller
väl ut hoppas man kunna sprida konceptet.
På barnhabiliteringen jobbar men med
föräldragrupper för föräldrar med barn
med funktionsnedsättning/
utvecklingsstörning. Både med ett program
som heter Aktiv (fokus på kommunikation,
lek och samspel) samt ett eget komponerat
program med det man sett behövs
(hjälpmedel, bemötande etc). Exempelvis
har man grupper med två träffar och sedan
en individuell uppföljning efteråt. Trycket
har ökat enormt på senaste tiden. Även
föreläsningar erbjuds på tema som
utvecklingsstörning och autism.
Nej endast
via det
riktade
stödet som
omfattar 018 år
Vissa vårdcentraler erbjuder kurser i
Ömsesidig respekt.
samt via BHV
Region
Kronoberg
Barnhälsovården, BHV,
och mödravården, MHV,
har föräldragrupper och
spädbarnsmassage över
hela länet. Uppdraget
är att ge stöd under
barnets första levnadsår.
Stöd i grupp erbjuds
även under graviditeten.
I övrigt möts man
individuellt med barnet
upp till 6 år.
20
Övriga
aktörer
Generellt stöd
Riktat stöd
Stöd till
tonårsföräldrar
Kommentar
Bilda
Familjeverkstan 3-12 år
--
Nej, ibland
har man
haft
föreläsninga
r för tonårsföräldrar
Just nu en kurs igång i Växjö, försökte
få igång i Älmhult men det gick inte.
Planerar ingen mer kurs i vår. Det är
upp till medlemsorganisationerna att
hålla kurser. Det finns inga pengar för
arvode.
Smålandsidrotten
--
Erbjuder medlemsföreningarna föreläsning
utifrån materialet ”Världens bästa
idrottsföräldrar” (värdegrundsarbete),
riktat till idrottföräldrar. Det finns
material riktat till både styrelse, aktiva
och föräldrar på temat.
Inte
specifikt
Efterfrågan är inte särskilt stor från
föreningarna. Det finns dock ett behov i
”föräldratäta” idrotter som golf, tennis,
ridning, fotboll och hockey. Här känner
utövarna störst press från föräldrarna
visar undersökning.
Sensus
--
Familjeverkstan för arabisktalande
kvinnor ny grupp startar i februari
Nej ofta har
föräldrarna
barn i
många olika
åldrar så
man når
dem delvis
(studieförbund)
Samtalsgrupp för anhöriga till HBTQpersoner finns i Växjö
21
Övriga
aktörer
Generellt stöd
Riktat stöd
Stöd till
tonårsföräldrar
Kommentar
Svenska
kyrkan
Erbjuder sång och
lekstunder av olika slag
(små och stora, sjung och
lek) dessa jobbar med
anknytning till
föräldern. På vissa håll
är dessa träffar även
strukturerade i att ta
upp olika teman, på
andra håll är samtalen
fria och ledaren stöttar
utifrån sina kunskaper.
I Teleborgs församling erbjuds ”små och
stora” för föräldrar med infektionskänsliga
barn.
Ej specifikt,
men genom
konfirmanderna nås 50
% av alla
föräldrar
men det är
upp till varje
församling/
pastorat
hur.
Vid riktade satsningar så upplevs det
inte som angeläget förrän något går
snett alternativt det är främst föräldrar
som är aktiva i sitt föräldraskap som
kommer på arrangemang.
Stödgrupper till missbrukare, främst
narkotika och alkohol. Utöver dessa
grupper har man en föräldragrupp som
träffas varannan onsdag. Föräldragrupperna är väldigt uppskattade och
många föräldrar fortsätter att gå i
föräldragruppen även efter att barnet
upphört med missbruket.
Nej, men
ofta håller
man
föreläsninga
r i skolor
Verksamheten bygger på ett
förebyggande arbete och erbjuder stöd
till missbrukare och deras anhöriga,
bl.a. genom rådgivning och
föräldragrupper. Många familjer har
barn upp till 24 års ålder.
Organisationen finns endast i Ljungby
och Halmstad.
Vissa församlingar
jobbar med ICDP och
Familjeverkstad.
Våga Va
(Ljungby)
22
Alla kommuner utom en har folk utbildade i olika metoder (se bilaga 3).
De som inte har något igång anger tid och resursbrist, men också
intressebrist som skäl. Intressebrist kan finnas hos både föräldrar och
hos ledare.
Det är svårt att säga vad som är hönan och ägget resonerar några. Om
inte kurser erbjuds/marknadsförs anmäler sig ingen, anmäler sig ingen
blir det inga kurser. Inga kurser, inga nöjda deltagare som sprider
positiv marknadsföring vilket inte leder till att någon blir intresserad
och efterfrågar kurser.
 Viktigare slutsatser; generellt och riktat föräldrastöd
i länet

Få aktörer erbjuder stöd till tonårsföräldrar men många
anser att det behövs

Föräldrar prioriterar inte att gå
föräldrastödskurser/utbildning etc

Efterfrågan styr utbudet

Det riktade stödet som finns ges oftare till individer än till
grupper

Några aktörer har kommit igång med stöd till nyanlända,
många påtalar behov inom detta område
23
Vilka hinder och utmaningar kan identifieras
regionalt och lokalt?
Hinder och utmaningar lokalt
Det finns många hinder och utmaningar på den lokala nivån. Tid är
något som nämns av många. Tid till att jobba med frågan, tid till
förebyggande arbete, tid för föräldrar att gå på kurser. Resurser är både
ett hinder och en utmaning. Det handlar om prioriteringar både från
såväl chefer och beslutsfattare som från dem som jobbar med det. När
det är ont om intresserade är det lätt att tappa intresset för att jobba
med frågan.
När det gäller resurser så är ett hinder att många ledare behöver
ersättas i sin tjänst för att ha tid till utbildningar, till detta finns inte
resurser. Resultatet blir att det inte finns någon som kan hålla en
utbildning.
Ytterligare hinder/utmaningar är:
»
Att få folk att komma utan att känna sig utpekade el
misslyckade, att få bort ”pinsamhetsstämpeln” på att gå
föräldrakurs.
»
Att nå nyanlända pga språk men också kultur (hinder = få eller
inga ledare med språkkunskap i ex somali, arabiska etc) Tolk
kan behövas och det kostar extra samt finns inte alltid
tillgängligt.
»
Att nå tonårsföräldrar
»
Att nå de som inte kommer själva, det är ofta de som behöver det
bäst
»
Att nå de som inte går i kommunal förskola eftersom där
informeras det ofta om föräldrastöd vilket inte görs i samma
utsträckning på kooperativ eller föreningsdrivna förskolor eller
till de som är hemma på heltid med sina barn.
»
Att nå pappor, det är främst mammor som går kurserna
»
Att bibehålla det som finns och även fortbilda ledare
»
Att få föräldrar att prioritera frågan
»
Att få chefer och beslutsfattare att prioritera frågan och att det
finns ett uttalat syfte och resultat att sträva efter samt mandat
att driva arbetet
24
»
När det är för litet underlag på vissa orter inom BHV för att
starta föräldragrupper eller spädbarnsmassage.
»
Att alla som kommer i kontakt med föräldrar inom kommunen
ska känna till vilka möjligheter som finns. (okunskap =
utmaning)
»
Tillgång på lokaler
»
Det finns många eftersatta grupper som exempelvis stöd vid
långvarig sjukdom
»
Kulturkompetens är ett måste när man jobbar med nyanlända
»
Många fortbildningar (främst tonårsutbildningar) för utbildare
är förlagda till Stockholm, för många är det långt att åka och
därmed svårt att delta. Kostnad är ytterligare en aspekt här.
»
Bra om alla aktörer är mer samkörda och mer uppdaterade kring
vad som erbjuds. Det underlättar för föräldrarna.
»
Kurser anordnas ofta på kvällstid och ledarna behöver
kompensering antingen i tid eller i pengar. I flera kommuner
uppger man att dessa förhållanden medfört att det är svårare att
hitta ledare till grupperna
»
Att stötta implementeringen efter utbildningen (hos familjer
med funktionsnedsatta barn)
Hinder och utmaningar regionalt
Respondenterna har svårare att identifiera regionala hinder och
utmaningar jämfört med lokala vilket är ganska självklart.
Utmaningar som nämns är var ska en lägga ambitionsnivån? Vad ska
Länsstyrelsen erbjuda och bistå med? Generellt eller riktat stöd? Det är
en utmaning att bestämma sig.
En utmaning är att samordna utbildningar av nya kursledare, en
annan att det är så olika i alla kommuner att det blir svårt att göra ett
likartat arbete. Ytterligare en utmaning är att ha koll på allt som görs
samt att få kommunerna att fortsätta satsa på samordningen, den är
viktig menar flera. Därför är det önskvärt att i större utsträckning få
träffa andra kommuner och utbyta erfarenheter, menar några av de
intervjuade.
Regionalt sett så skulle man behöva ha bättre koll på varandra och ha
en mer övergripande kunskap. Den regionala samordningen skulle
kunna vara bättre, enligt en av respondenterna. Exemplet som nämns
är att det finns begränsad kunskap och information om vad de regionala
25
grupperna gör. Minnesanteckningar eller annat relevant material från
de regionala mötena skulle exempelvis kunna spridas på ett bättre sätt.
Länsstyrelsen skulle kunna säkerställa att det regionala nätverket
förmedlar informationen och kunskapen på bästa sätt, säger en av de
tillfrågade respondenterna. Många kommuner samverkar inom olika
områden, dock ej inom föräldrastödet.
Flera studieförbund som verkar i hela länet talar om utmaningen att
lyfta ledaren som nästan alltid gör detta ideellt. Att kunna ge
fortbildning och eventuellt arvode. Det går inte att ta så mycket betalt
för kursen att det täcker arvode. Då kommer ingen till skillnad från
andra kurser (måla, språk, foto etc). Där betalar en gärna då det
handlar om att utöva en hobby eller passion men så ser en inte på
föräldrastöd.
 Viktigare slutsatser; hinder och utmaningar

Det finns många hinder och utmaningar

Tid, resurser och prioritering är grundläggande orsaker

Kunskap om vad som finns och var måste spridas mer

Kompetens saknas ibland, exempelvis för att nå nyanlända
26
Hur kan arbetet med att erbjuda föräldrar stöd
och att nå föräldrar utvecklas och stärkas?
På frågan kring vilka grupper som man inte når idag nämner
majoriteten av de intervjuade att det finns ett stort behov att nå ut med
föräldrastöd till nyanlända och föräldrar med annan bakgrund än
svensk. Någon respondent beskriver situationen som sådan att det
handlar inte bara om stöd utan även om att nå ut med information
exempelvis om att aga är förbjudet i Sverige. Flera beskriver också
situationer som att barnen lär sig ofta svenska snabbare och det händer
att de utnyttjar detta och säger att ”såhär får man göra i Sverige” vilket
sätter föräldrarna i en svår sits där de kan behöva stöd i sitt
föräldraskap.
När det gäller tonår så är det endast två kommuner som svarar ja på
frågan om man har något stöd specifikt riktat mot tonåringar.
Svårigheten ligger ofta i att det är svårt att nå föräldrarna. I takt med
att barnen växer upp blir de mindre närvarande på föräldramöten
vilket annars är det forum där man ändå kan nå dem menar många. I
sjuan kommer dock fortfarande ganska många föräldrar på
föräldramötena jämfört med i nian.
De behov som man upplever att tonårsföräldrar har handlar om stöd
och kunskap gällande droger, främst nätdroger, alkohol, tobak, sex och
samlevnad men också relationsproblem. Gränssättningar är ett
ytterligare ämne som det finns behov av menar några av
respondenterna. Andra problematiker är kroppsuppfattning, psykisk
ohälsa och hur en kan stötta sin ungdom.
Ett annat utvecklingsområde är att stärka det jämställda
föräldraskapet. Pappor deltar vanligtvis i mindre utsträckning och här
skulle en kunna satsa på ett mer riktat stöd, menar några av
respondenterna. I t ex Uppvidinge kommun har det varit tal om att
starta igång pappagrupper men de har inte kommit längre i
planeringen. En respondent från Ljungby kommun menar att om
barntillsyn kan erbjudas ökar möjligheten att båda föräldrarna kan
delta i kurser.
De flesta respondenterna tycker även att det behövs mer kunskap om
vilka behov föräldrarna har, specifikt tonårsföräldrar. Många menar att
de har lite kunskap men skulle behöva mer för att bli bättre. I en
kommun är åsikterna delade, någon tycker man har tillräcklig kunskap
medan en annan inte tycker så. Ett sätt att få mer kunskap vore att
lyssna med dem som möter föräldrarna föreslår någon. En annan
föreslår en undersökning av något slag.
27
Respondenterna har fått ge svar på frågan vilka behov och önskemål de
och deras organisation har kopplat till föräldrastöd generellt liksom
riktat mot föräldrar med tonårsbarn. Svaren listas nedan:
»
Bättre samordning inom kommunen, men också i regionen.
»
Där det inte finns familjecentral är det mindre samordnat.
»
Fler familjecentraler i länet.
»
Behov av forum/grupper där man kan träffas och diskutera
»
Utbildning av ledare (såväl nya som ”påfyllning”)
»
Lokaler
»
Hjälp med resurser och möjlighet att kunna arvodera ledare
»
En internetbaserad kurs skulle möjliggöra att fler kunde få
kurser
»
Mer kontakt mellan alla aktörer i länet
»
Material översatt på olika språk t ex vad som gäller, vilka
skyldigheter man har som förälder
En respondent föreslog fler samarrangemang mellan exempelvis
Länsstyrelsen, studieförbunden och kommunerna kring föräldrastöd.
Här kunde man marknadsföra kurser samt möta föräldrarna. Ett annat
förslag var om man kunde ha utbildningar över kommungränserna eller
dela på ledare vilket skulle kunna minska kostnaderna samt möjliggöra
en större anonymitet för den som går på kursen. I små kommuner
känner alla varandra vilket kan ses som negativt i dessa sammanhang.
28
 Viktigare slutsatser; utveckling av arbetet

Det finns ett stort behov att nå nyanlända

Mer insatser behövs riktat mot tonår

Det behövs andra former än att erbjuda kurser över längre
perioder där varje gång är ca 2-3 timmar.

Viktigt att nå pappor tidigt

Ta reda på vad som efterfrågas av målgruppen

Bättre samarbete särskilt inom kommunerna men också
regionalt så att alla känner till varandra
29
Hur kan arbetet följas upp och utvärderas?
Flera av de intervjuade berättar att det görs en utvärdering i slutet av
en kurs. I vissa program t ex Aktivt föräldraskap, Connect och
Ömsesidig respekt så ingår detta som en del av kursen. I en kommun
följer man upp vilken efterfrågan som finns samt antal deltagare på
kurserna. I en kommun samt regionen ingår det i tjänsten att följa upp
och utvärdera arbetet. Någon menar att en följer bara upp om
personerna har kommit ”via soc” annars sker det inte. En annan säger
att en gör utvärdering men däremot följer en inte upp senare efter en
tid vilket kanske skulle vara bra. Inom barnhabiliteringen görs
individuell uppföljning efter en kurs/föräldragrupp. Det är bra men
däremot är det en utmaning att sedan kunna fortsätta stötta
implementeringen efter utbildningen.
I fem kommuner anses det att det finns ingen kunskap och att det finns
behov av mer kunskap kring utvärdering och uppföljning. I en av dessa
säger en annan intervjuad att det inte finns något behov av detta,
kunskapen finns!
Flera menar på att det inte finns tid för uppföljning och utvärdering,
andra orsaker är brist på rutin men också resurser. Tid och resurser
nämns flera gånger. En menar att generellt är man dålig på uppföljning
men det är de flesta [kommuner] om man tittar i öppna jämförelser
enligt personen.
De flesta respondenterna (både kommuner och andra aktörer) önskar
mer stöd kring utvärdering och uppföljning, hur en går vidare med
saker, hur en gör proffsiga enkäter och regelbunden uppföljning. Ett
förslag är att alla borde göra likadant. En annan tycker att yttre
påverkan är bra, exempelvis som denna kartläggning. När frågan
kommer utifrån måste en reflektera och det ger insikter. Yttre
påverkan är mer effektivt för det sätter igång processer säger personen.
Samtidigt menade någon att det var viktigare att få igång verksamhet
än att fokusera på utvärdering och uppföljning.
Genom bättre uppföljning och utvärdering skulle kunskap erhållas
kring vilka effekter som fås genom insatserna säger ytterligare en.
30
 Viktigare slutsatser; utvärdering och uppföljning

Det är varierande åsikter kring utvärdering och uppföljning

Det görs lite uppföljning i form av; Hur gick det sedan? Dvs en
tid efter insatsen

Brist på tid är en anledning till att inga utvärderingar görs, brist
på kunskap en annan

Det är önskvärt med samarbete regionalt kring utvärdering och
uppföljning
31
Hur kan länsstyrelsen stödja föräldrastödjande
aktörer?
Vad kan länsstyrelsen göra? var en fråga som flera ställde tillbaka på
frågan; Hur kan länsstyrelsen stötta föräldrastödjande aktörer? Men
efter lite betänketid så kom många förslag men också ett par tre ”vet
inte”.
Nedan listas de förslag som framkom. Ingen sållning har gjorts utifrån
om det är möjligt eller inte.
»
Tillhandahålla medel för att betala kursledare
»
Ge medel till att vidareutbilda ledare och strukturera
verksamheten
»
Kompetensutveckling, fortbildning, (kanske med tonårsfokus)
»
Ha riktade medel mot gruppen tonårsföräldrar
»
Vara en arena för erfarenhetsutbyte, samla in och sprida
information om såväl regionalt som lokalt arbete (t ex ta fram
kommunikationsstrategi för detta arbete till hjälp för
kommunerna)
»
Forum för diskussion och dialog (inom Det goda föräldraskapets
projekttid träffades flera nivåer samtidigt, på så sätt blev alla
införstådda med arbetet)
»
Involvera alla aktörer i arbetet, dvs kyrkan, studieförbund,
föreningar etc.
»
Forum för diskussion av aktuella frågeställningar; tex hur vi ska
nå föräldrar, nyanlända. En plats för goda exempel.
»
Sätta fokus på familjer från andra länder
»
Lyfta frågan kring föräldraskap/föräldrastöd och peppa oss att
jobba med det. Det är bra när en annan aktör sätter fokus på
frågan.
»
Bistå kring uppföljning och utvärdering
»
Vara en resurs för de mindre kommunerna som inte alltid har
kompetensen i alla frågor.
»
Ordna kommunövergripande kurser som föräldrar kan gå utan
att känna sig utpekade vilket man kan göra på små orter
32
»
Bistå med medel för föreläsare av ”tyngre” karaktär då dessa
kostar mycket pengar
»
Ordna öppna föreläsningar eller föreläsningsserier (då dessa
kostar pengar)
»
Erbjuda kompetensutveckling kring föräldraskap och
exempelvis: nyfattigdom, arbetslöshet, ensamstående föräldrar,
när saker kostar. Det finns ett behov av kunskap och större
förståelse för dessa frågor
»
Ta fram vilka metoder som är verkningsfulla, vara garant för
det. Ibland tar man bara det som en annan kommun har. Ordna
utbildningar liknande Kunskap till praktik
»
Fortsätta med regionala nätverksträffar
»
Ordna utbildningar av ledare både nya men också fortbildning
av ”gamla” ledare. Det är bättre och billigare för oss att få det
inom länet och slippa åka
»
Utbilda ledare i Effekt
»
Hålla kurser för svagbegåvade föräldrar
»
Ha koll på nya program och nya rön kring föräldrastöd
»
Ge stöd kring marknadsföring. Under Det goda föräldraskapet
fanns en mall för detta, det var bra att slippa sitta själv och göra
affischer m m
»
Kanske kunde de få till en artikelserie i Smålandsposten
»
Ordna Föräldrarnas dag (som under Det goda föräldraskapet)
»
Forskning om pappor som målgrupp saknas, kan Länsstyrelsen
lyfta detta behov?
»
Lyfta frågan i länet, sätta fokus på ämnet.
En kommentar som gavs var kring vikten av att det måste finnas stöd i
hela ledet från politik till verksamhet. Förankring är viktigt, annars
tappar man arbetet. Kan länsstyrelsen bidra till detta på något sätt var
det önskvärt.
Viktiga arenor för arbetet som nämns är skolan och förskolan. Även
arbetsgivarna nämns som en grupp som har en viktig roll mot föräldrar
genom att stötta och vara förstående då särskilda skäl kan finnas för
frånvaro exempelvis.
33
 Viktigare slutsatser: länsstyrelsens stöd

Viktigt att klargöra vad Länsstyrelsen kan göra utifrån sin
uppgift.

Vilken är ambitionsnivån för arbetet?
34
Ytterligare resultat
Framgångsfaktorer
Följande framgångsfaktorer för arbetet med föräldrastöd har
identifierats av samordnarna i respektive kommun:

Möjligheten att kunna gå på lördagar, åldersindelat, valfrihet att
gå i olika områden, flerspråkiga, kostnadsfritt med
subventionerad litteratur, positivt rykte, bra med
samordningsansvarig som gör att administrationen löper på.

Konceptet själv och hur det förmedlas i samhället till personal
inom skola, förskola och socialtjänst, föräldramöten
skola/förskola mm. Vi har haft ”små” föreläsningar på
föräldramöten om programmets innehåll.

Att synas på öppet hus eller föräldramöten i skolan.

En av viktigaste framgångsfaktorerna på dessa kurser tror jag
är att kursledare försöker skapa förtroende från första början
och att man är tydlig med att det inte finns några rätt eller fel.
Samtliga deltagare ska känna att de ska våga prata om det som
känns som ett problem för dem och att de är trygga i
gruppen. Gemenskapen med andra föräldrar i samma
situation lockar många gånger ofta till skratt, men också
till tårar. Viktigt att som kursledare vara lyhörd och känna av
skiftningar i gruppen. I de kurser jag har varit med och
hållit har det varit högt i tak och mycket humor och skratt.
Föräldrarnas (gruppens) bidrag och öppenhet är en av de största
framgångsfaktorerna tillsammans med kursledarens känsla och
lyhördhet för att styra upp.
Föräldrastöd - kognitiva svårigheter
Det finns ett stort tryck på föräldrastöd för föräldrar till barn med
funktionsnedsättning och eller egen funktionsnedsättning, något som
man upplever har ökat.
Just nu pågår ett arbete inom Region Kronoberg kring insatser för att
förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Ett
definierat område är vikten av att utveckla föräldrastödet till föräldrar
med kognitiva svårigheter och intellektuell funktionsnedsättning. I
Växjö kommun pågår ett tidsbegränsat utvecklingsarbete (finansierat
av PRIO-medel) med syfte att skapa en modell för ett samordnat
35
familjestöd. I detta arbete har man uppmärksammat behovet av
föräldrautbildning anpassade till målgruppen föräldrar med kognitiva
svårigheter/psykisk ohälsa och behovet av kompetensutveckling till
boende/familjestödjare. Denna grupp sitter på mycket ”tyst” kunskap
som kan vara en resurs i ett familjestödjande arbete.
Behovet av föräldrastöd ser olika ut beroende på familjesituationen. Det
är viktigt med samverkan utifrån olika yrkesområdens insatser men
också utifrån mängden kontakter. Det är påfrestande att ständigt
behöva upprepa sin familjesituation. Professionen behöver även
kompetensutveckling. Det är viktigt att det exempelvis finns en
interkulturell kunskap och medvetenhet vid möte med familjer med
utländsk bakgrund. Stödet som sedan ges måste vara tillgängligt vilket
kan inbegripa professionell tolkning liksom att göra olika myndigheters
uppdrag begripliga.
Kartläggning 2010
I början av 2010, i början av projektet Det goda föräldraskapet,
genomfördes en kartläggning av universella föräldrastödsinsatser i
Kronobergs län.
Ett syfte var även att kartläggningen skulle kunna ”identifiera behov
och utvecklingsområden inom föräldrastödsverksamheten i Kronobergs
län och kan därför med fördel användas av projektets aktörer i det
pågående arbetet med att utveckla föräldrastödet i länet.”
I korthet framkom följande resultat:
»
Det finns en relativt liten kapacitet med få utbildade handledare
hos kommuner, studieförbund och ideella organisationer och
man når relativt få föräldrar.
»
Svenska yrkan och Landstinget når flest föräldrar och de har
båda en lång tradition av att arbeta med universellt stöd till
föräldrar.
»
De handledare som finns utnyttjas inte alltid, dvs det finns
många handledare i förhållande till genomförda kurser.
»
Handledarna har inte uppdraget att leda kurser i sin tjänst utan
det är frivilligt utöver ordinarie arbete. Kompensation utgår
exempelvis i form av tid.
»
Markaryd och Alvesta har störst andel deltagare i förhållande
till målgruppen. En förklaring till detta kan vara att man
riktade insatser till en specifik årskurs och genomförde dem som
36
samtal eller öppna föreläsningar istället för att ha en kurs under
en längre period.
»
Pappor deltar i lägre grad än mammor i föräldrastödjande
aktiviteter.
»
Utlandsfödda deltar i lägre grad i aktiviteter och frågan är om
klass och etnicitet spelar in.
»
Det finns behov av föräldragrupper på olika språk.
»
Det finns en stor variation i val av metod och dess teoretiska
bakgrund. Tillfälligheter och engagemang tycks vara avgörande
för val av metod och organisation av det föräldrastödjande
arbetet
»
Det finns ingen länsövergripande strategi för hur arbetet ska
bedrivas
»
Föräldrastödet blir mer glest ju längre upp i åldrarna man
kommer.
»
Stöd till tonårsföräldrar är begränsat och ges främst i form av
enstaka arrangemang.
»
Det är ett lågt deltagande bland föräldrar vilket medför att inga
kurser ges.
»
Det saknas en sammanhållen strategi kring hur man ska nå ut
till föräldrarna. Viss marknadsföring görs främst genom
skriftligt informationsmaterial. Det personliga mötet upplevs ge
bäst effekt för rekrytering till aktiviteter.
»
Det finns ett behov bland de olika föräldrastödsaktörerna att
känna till varandras respektive verksamheter både mellan och
inom organisationer.
Författaren av kartläggningen identifierar tre olika nivåer av
samverkan som finns i länet: informationsutbyte, samhandling (att
genomföra aktiviteter tillsammans) samt samproduktion vilket innebär
att verksamheter går samman och gemensamt finansierar och
organiserar föräldrastöd.
Det fanns dock ingen organisation eller samverkansorgan som ägde
föräldrastödsfrågan vid denna tid. Regional samverkan skedde i mycket
liten skala över kommungränserna.
37
 Viktigare slutsatser; ytterligare resultat

En viktig framgångsfaktor är att man syns och att tid finns till
detta.

Det finns stora likheter mellan denna kartläggning och med
resultatet från 2010 års kartläggning
38
3 Sammanfattande diskussion och
rekommendationer för framtida arbete
I detta kapitel görs en sammanfattande diskussion med kommentarer
från utvärderaren kring det som framkommit liksom förslag kring det
framtida arbetet.
Att göra en kartläggning av föräldrastödjande insatser i Kronobergs län
har medfört en del utmaningar. Definitionen av föräldrastöd är, vilket
redan påtalas av många, inte helt tydlig. Detta medför svårigheter i att
avgränsa området. Det har även medfört att dem vi har pratat med inte
alltid tänker på allt stöd som finns eftersom de själva inte definierar det
som föräldrastöd. Exempelvis finns det dem som menar att Svenska
kyrkans verksamhet för föräldrar och barn inte är föräldrastöd vilket
Svenska kyrkan menar. Definitionen utesluter dock inte att en kan se
det som föräldrastöd. I någon organisation sa en att det inte fanns
något riktat stöd vilket det senare visade sig finnas. Vi har valt att gå
på de uppgifter vi har fått av våra respondenter. I några fall har
anhörigstödsinsatser tagits upp av respondenterna i andra fall inte,
kanske på grund av att de inte enbart riktar sig till föräldrar.
Olika förutsättningar och organisation
De intervjuade i det offentliga har olika bakgrund och infallsvinklar på
ämnet vilket delvis präglar arbetet samt att deras uppdrag ser olika ut
både i form av uppdrag, tid, resurser men också målgrupp. Lessebo
kommun påtalar den socio-ekonomiska statusen som problematisk i
kommunen och att många ser det som skamfyllt att gå på
föräldrastödjande aktiviteter. Älmhult menar att man är en välmående
kommun med kö till utbildningarna och där många går kursen flera
gånger allteftersom barnen kommer i olika åldrar. Varför är det såhär?
Kartläggningen har inte haft som uppgift att ta reda på detta men
kanske har det att göra med att man i Älmhult har ett mer samlat
grepp kring frågan med samarbete mellan förvaltningarna och där
föräldrakurserna marknadsförs tidigt till föräldrarna genom personliga
samtal. Detta ger bättre förutsättningar. En grundläggande
förutsättning för ett gott arbete är att det prioriteras. Prioritering
innebär såväl tid och resurser. Prioritering behövs inte bara av den som
ska jobba med frågan utan att det finns en tydlighet från politik och
chefer att detta är en viktig fråga. Kanske är det inte det i alla
kommuner? Och även om man ser frågan som viktig så finns det andra,
viktigare frågor, före på prioriteringslistan. Vad gäller studieförbund
39
och andra aktörer så styrs de annorlunda; ofta utifrån efterfrågan och
tillgång på utbildare, båda parametrar är låga.
Vad gäller föräldrastöd till tonårsföräldrar är utbudet begränsat i länet
även om många menar att behov finns. Likaså påtalar många behov av
föräldrastöd till nyanlända men också när det gäller
funktionsnedsättningar (kognitiva). Tillgång till utbildning på olika
språk kan vara en orsak till begränsat utbud för nyanlända, en annan
att behovet har blivit tydligare i takt med att vi har fått fler personer
till oss. Någon respondent menar att ”det är i ropet nu” (nyanlända)
vilket överskuggar andra gruppers behov såsom
funktionsnedsättningar. När det gäller tonårsföräldrar skulle en orsak
kunna vara att det är svårt att nå föräldrarna på ett naturligt sätt samt
att de flesta program man använder vänder sig främst till föräldrar för
de lägre åldrarna och det är dessa man har satsat på att nå. Det finns
endast 4 st utbildare i länet i programmet Effekt som vänder sig till åk
7-9. I Connect finns 8 utbildare i länet. Vad gäller Aktivt föräldraskap
så finns exempelvis i Växjö utbildare för tonår men inga aktiva grupper
just nu. Det känns rimligt att man satsar på att stötta föräldrar tidigt i
föräldraskapet samtidigt så talas det om att föräldrar inte kommer
förrän det är problem. Kanske kommer inte problemen förrän vid
tonårstiden och då behövs stöd. Det kan också vara svårt att be om stöd
eller finna ett stöd som passar.
Under mars månad 2015 görs en satsning genom Livsstil Kronoberg på
att informera föräldrar om cannabis, spice och nätdroger för att ge en
ökad kunskap och möjlighet till att få svar på frågor. Det blir intressant
att se hur uppslutningen blir till dessa möten och om det kan vara en
metod att använda för att nå ut mer till föräldrar med stöd kring olika
frågor som rör tonårsbarn. Vid sådana här träffar finns ju också
möjligheten att marknadsföra föräldrastödsgrupper mot
tonårsföräldrar.
Upp på dagordningen
Utifrån kartläggningen anser utvärderaren att föräldrastödsfrågan
måste lyftas högre upp på dagordningen i de flesta kommuner i länet.
Och då menas föräldrastöd ur alla aspekter, både universellt men
kanske framförallt det riktade stödet. Att säga att ett stöd är för alla
blir lätt ihåligt. Föräldrar är ingen homogen grupp på det sättet. Stödet
måste vara tillgängligt för olika målgrupper. Det goda
föräldraskapsprojektet var ett gott initiativ för att sätta föräldrastöd på
kartan, men det var alldeles för kort att bli tillräckligt förankrat i alla
kommuner. Kanske behövs en form av omstart?
40
Samverkan
Utöver detta finns behov av större samverkan både inom den
kommunala organisationen i många kommuner men också samverkan
med andra aktörer som verkar i området. Bättre cirkulation av
information och kunskap om varandras verksamheter. Men också
spridning av information från Det goda föräldraskapet och vad som sker
där. Utbyte av goda exempel, metoder för rekrytering men också
organisering av arbetet och fungerande metoder. De som har kommit
igång med föräldrastöd till nyanlända skulle kunna dela med sig av
sina erfarenheter exempelvis. Vid en presentation av denna
kartläggnings preliminära resultat i följestyrgruppen bekräftades dessa
tankegångar om behov av mer samverkan. Det är många aktörer främst
inom det offentliga som berörs. Folkhälsosamordnarna skulle kunna
spela en större roll exempelvis och även utbildningssidan. Det behövs
”hängrännor mellan stuprören”. Vems ansvar är hängrännan?
Organisering
Det finns idag en organisation regionalt genom Det goda föräldraskapet
med en följestyrgrupp som träffas och träffar för kommunernas
samordnare. Länsstyrelsen ingår i följestyrgruppen. Kanske borde
grupperna förädras/utökas och/eller slås ihop? Utvärderaren reagerar
på att Regionens samordnare inte ser sig som drivande av frågan men
uppdraget är inte utformat på detta sätt utan mer som ett förvaltande
och samordnade uppdrag. Samverkansavtalet säger att arbetet ska
utvärderas under hösten 2015 innan beslut om förlängning tas.
Är det dessutom rimligt att ha två 20 %:s tjänster på regional nivå, en
på länsstyrelsen och en på regionen? Rollerna bör i så fall definieras
tydligt för att undvika dubbelarbete, ge en tydlighet utåt, liksom nyttja
resurser på bästa sätt. Många önskade att Länsstyrelsen skulle kunna
samordna utbildningar av såväl ledare som föräldrar i viss
utsträckning. Enligt samverkansavtalet ligger det på Regionen att
samordna fortbildningsinsatser. Både Regionen och Länsstyrelsen
verkar idag se sig som aktörer som jobbar praktiskt. Vem sköter det
strategiska? I följestyrgruppen uttrycktes en önskan om någon som
jobbar strategiskt mot kommunerna kring föräldrastöd. Det måste inte
bara handla om kurser. Det kan även handla om att väva in
förhållningssätt i verksamheterna, något som vissa kommuner faktiskt
jobbar med. Men de kan bli fler.
41
Utbud
Majoriteten av de intervjuade påtalar behov av stöd till nyanlända, ett
arbete som har påbörjats i några kommuner. Dessa skulle kunna dela
med sig av sina erfarenheter till dem som ännu är på idéstadiet. Likaså
behövs kanske ett nytt grepp på vad som erbjuds. Det är få av ”dagens
stressade föräldrar” som vill och kan avsätta den tid som många av
kurserna faktiskt kräver. Går det att ändra upplägg på något sätt?
Kartläggningen 2010 indikerade att kanske bidrog ett kortare upplägg
till större närvaro. Och som redan sagts, det kan även handla om att få
in ett förhållningssätt i verksamheterna.
Internet-baserade kurser/information har efterlysts av flera. Det goda
föräldraskapsprojektet skriver i sin slutrapport att en webbsida med
föräldrastöd on-line har skapats. Detta stöd blev dock aldrig verklighet.
Psykologen Martin Forster och Karolinska Institutet genomför under
våren 2015 en studie som handlar om att ge stöd via nätet till föräldrar
med tonåringar hemma. En tidigare studie, av Forster, riktad mot
föräldrar med yngre barn har visat på goda resultat.7 Kanske kan detta
vara något att undersöka närmare?
Vad gäller det jämställda föräldraskapet så är en slutsats att man
behöver nå pappor tidigt. Faller testprojektet med ”pappacentraler” väl
ut kommer det förhoppningsvis att spridas vilket är en bra början.
Uppföljning och utvärdering
Utvärdering och uppföljning tar tid och resurser och givetvis borde man
försöka samverka inom detta område. Dela med sig av erfarenheter,
material med mera. Vilken sorts uppföljning är önskvärd och värdefull
för arbetets utveckling? Många önskar stöd i frågan vilket skulle kunna
samordnas regionalt kanske genom nätverket av samordnare.
Kartläggningen 2010
Vid första anblicken finns det många likheter mellan dagens situation i
länet och situationen 2010 vilket är förvånande. Det är ungefär samma
utmaningar som återkommer. Samtidigt har det hänt mycket också.
Det goda föräldraskapet blev ett startskott för arbetet med föräldrastöd
för många alternativt en nytändning och arbetet påbörjades men hann
inte få ordentligt fäste överallt. Många saker som framkom borde ha
åtgärdats vilket gör att frågan om prioritering återkommer. Kanske har
åtgärder skett men problematiken kvarstår (om än i annan omfattning).
7
http://www.forster.se/ungdom/
42
Syftet med denna kartläggning var dock inte att följa upp 2010 års
kartläggning men en jämförelse är intressant.
Rekommendationer för gemensamma framtida
insatser
Att utifrån kartläggningen kunna ge ett antal konkreta förslag på
framtida gemensamma insatser tillsammans med kommuner,
myndigheter, ideella organisationer och andra berörda var en
förhoppning från utvärderarens sida. Resultatet visar dock att det inte
är fullt möjligt. Föräldrastödsarbetet är på så olika nivå i länet och
behoven är olika.
Länsstyrelsen bör först, enligt utvärderaren, fundera över vilken roll
man ska ta i arbetet. Strategiskt eller praktiskt? Ska man jobba
långsiktigt eller med punktinsatser utifrån de omedelbara behov som
finns, exempelvis ordna strategiska möten eller ge pengar till arvode för
ledare eller ersättare för ledare. Om man väljer det senare, vad händer
2017 om inte stödet förlängs. Kanske är det bättre att fokusera på att
bygga organisation och kapacitet?
Kartläggningen pekar på flera behov av praktisk art, men tydliggör
även andra behov och ”glapp”. Utvärderaren ser det som en första
åtgärd att jobba strategiskt och lyfta upp frågan om föräldrastöd på
dagordningen både på länsnivå men främst hos varje kommun. Att få
dem att prioritera upp frågan och samverka kring den. Detta behov
bekräftades även vid den presentation av resultatet som hölls för
följestyrgruppen. Idag finns det till och med kommuner där man inte
ens har någon verksamhet igång. Vore frågan mer prioriterad skulle så
inte vara fallet. Det är även viktigt att få med ideella organisationer och
andra berörda organisationer. Länsstyrelsen har i andra frågor visat att
man är bra på att samla aktörer i en fråga och att få dem att
kraftsamla.
Alternativet är med tanke på tillgängliga resurser, enligt utvärderaren,
att trots allt ”bara” fokusera på tonår, i enlighet med uppdraget, i
strategisk och/eller praktisk mening.
43
Referenser
Det goda föräldraskapet, Föräldrastöd i Kronobergs län – en
kartläggning av universellt föräldrastöd i Kronobergs län (2010)
Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt – Artikelnr 2008131-16 Socialstyrelsen april 2008
Nilsson Ingvar, Wadeskog Anders, Hök Lena och Sanandaji Nima;
Utanförskapets pris. En bok om förebyggande sociala investeringar.
Studentlitteratur, Lund 2014
Projektplan Föräldrastöd till föräldrar med kognitiva svårigheter, 201412-03
Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna, punkt 76
Samverkansavtal Det goda föräldraskapet (2013)
Slutrapport Kommunala strategier för föräldrastöd 2012-03-15, Växjö
HFÅ 2009/214
Uddbäck Lars, Rapport, regionalt utvecklingsarbete med fokus på barn
och unga med kognitiva svårigheter, Att frigöra resurser.
Regionförbundet södra Småland
www.bilda.nu/sv/Amne/Dialog/Familjeverkstan/ (besökt januari 2015)
www.effekt.org (besökt januari 2015)
www.familjepeppen.se/alskade-forbannade-tonaring (besökt januari
2015)
www.detgodaforaldraskapet.se/om-projektet/ (besökt 2015-01-07 samt
fortsättningsvis under januari och februari 2015)
www.forster.se/ungdom/ (besökt i februari 2015)
www.svenskacope.se (besökt i januari 2015)
www.vaxjo.se/-/Invanare/Stod--Omsorg-/Barn-ungdom-och-familj/Stodoch-hjalp/Familjehuset/Forhallningssatt-arbetsmodeller-teorier-ochmetoder/ (besökt januari 2015)
44
Bilaga 1 - Respondenter
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
Vem
Vad
Intervjutid
Ann-Kristina
Karlberg
Camilla Thure
Carina Moser
Maria Myrefelt
Kristin Ljungkvist
Helena Nyström
Samordnare, Älmhults kommun
4/12 telefon
Samordnare, Lessebo kommun
Samordnare, Växjö kommun
Samordnare, Tingsryds kommun
Samordnare, Alvesta kommun
Samordnare, Landstinget
Kronoberg/Region Kronoberg
Nenita Thörn
Samordnare, Uppvidinge kommun
Birgitta Bergsten
Tillfällig samordnare, Ljungby kommun
Madlen Sandström Samordnare, Markaryds kommun
Tina Sundberg
IT-pedagog Region Kronoberg
Anna Ståhl
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Anna Magnér
Församlingspedagog, Lessebo
Hovmantorps pastorat
Jenny Herz
Studieförbundet Vuxenskolan
Annica
Samordnare Familjecentralen,
Alexandersson
Uppvidinge kommun
Mira Weilander
Gruppledare barn och familj, IFO,
Uppvidinge kommun
Ola Eknor
Folkhälsosamordnare, Markaryds
kommun
Carin Frennevi
Stiftspedagog, Svenska kyrkan
Caroline Cederlund Projektledare (anhörigstöd), Ljungby
kommun
Inger Bergendorff
Landningsbanan, Växjö kommun
Marie Nilsson
Familjepedagog, Familjecentralen,
Älmhults kommun
Leif Winbladh
Verksamhetsansvarig, Våga Va Ljungby
8/12 telefon
8/12 telefon
8/12 telefon
9/12 telefon
10/12 telefon
10/12 telefon
11/12 telefon
4/2 telefon
13/1
14/1
15/1 telefon
21/1 telefon
20/1 telefon
22/1 telefon
20/1 telefon
3/2 telefon
4/2 telefon
3/2 telefon
13/2 telefon
18/2 telefon
Nr 1-9 benämns ”samordnare” i egenskap av att de är kontaktpersoner
till den regionala nivån gällande föräldrastödsfrågor. De är även en
form av samordnare för arbetet i sina kommuner även om de där har
olika titlar och övriga arbetsuppgifter.
45
Bilaga 2 – Ytterligare kontakter
Utöver intervjuer, se bilaga 1, så har ytterligare kontakter tagits med
och samtal förts med nedanstående personer/organisationer. Samtalen
har inte varit lika omfattande som vid intervjuerna och endast vissa av
intervjufrågorna har ställts utifrån svaren kring verksamhet eller ej. I
några fall har svaret varit att det inte finns någon verksamhet, i andra
att det har funnits tidigare men inte nu. I flera fall har samtalen
innefattat att personerna har lämnat synpunkter och kommentarer och
det som framkommit har sedan tagits med i rapporten.
4
5
Organisation
Studieförbundet
Vuxenskolan
Navet
Lessebo kommun,
Socialkontoret
Tingsryd kommun, IFO
Tingsryd kommun
6
Alvesta kommun, IFO
7
Svenska Kyrkan,
Markaryds kommun
Svenska kyrkan, Växjö
stift
1
2
3
8
Namn
Ola Sennehed, verksamhetschef
Ev kommentar
Louice Petterson, avdelningschef
Alexander Ramsing,
missbrukshandläggare
Ragnhild Olsson, avd chef IFO
Banna Thioubou,
flyktingsamordnare
Lisette Paredes,
projektsamordnare
Lotta Olsson, barnledare
Li Gustavsson,
familjerådgivningen
9
10
Markaryds kommun
Markaryds kommun
Ann-Britt Sjödahl, familjepedagog
Björn Bergvall,
flyktingsamordnare
Mia Stansert
11
12
13
ABF Kronoberg
Studiefrämjandet
NBF
14
15
16
17
18
ABF södra Småland
IOGT-NTO
Familjefrid Kronoberg
IOGT-NTO
Kriminalvården
19
Kriminalvården
Stina Sjödin, kvalificerad
handläggare,
20
Ulriksbergskyrkan
Anette Eidenskog, pastor
Monica Nielsen, enhetschef
Annika Lundkvist, projektledare
Stockholm
46
Främst inriktat mot
äktenskapsrelationer ej
direkt föräldrastöd
Ingen vh mot grupper
Ingen vh
Ingen vh
Ingen vh
Ingen vh bara om någon
vill starta
Ingen vh
Ingen vh
Ingen vh
Ingen vh
På gång att
implementera nytt
material kring
föräldrastöd i Sverige
Det finns inget i
Kronoberg då man
främst riktar
föräldrastöd mot anstalt
(ej häkte och frivård)
Frivård bör kanske nås
av kommunens stöd
Ingen vh just nu
21
Älmhults kommun
22
Jim Vong
23
Eva Rosén-Sverdén
24
Kristin Jeansson
25
Susanne Lindgren
26
Lars Uddbäck
Sara Aspegren,
flyktinghandläggare/ socialsek
Flyktingsamordnare, Ljungby
kommun
Psykolog, Vuxenhabiliteringen,
Region Kronoberg
Omsorgsförvaltningen, Växjö
kommun
Specialpedagog,
Barnhabiliteringen, Region
Kronoberg
SKL:s särskilda satsningar, Region
Kronoberg
47
Ingen vh
Ingen vh
Ingen vh
Bilaga 3 – Sammanställning av ledartillgång, föräldrastöd
Sammanställningen bygger på uppgifter från samordnarna i respektive kommun och gäller bara för kommun och region. Det finns
även utbildade ledare inom kyrkor och studieförbund vilka inte visas här.
Aktivt
föräldraskap*
Alvesta
6 st
Lessebo
-
Ljungby
4 st
Markaryd
4 st
Tingsryd
4 st
Uppvidinge
4 st
Connect
Familjeverkstan
ICDP
Effekt
Ömsesidig
respekt
Spädbarnsmassage
Antal
utbildade
under
DGF
Ev kommentar
Två har från småbarn till
skolbarn.
-
-
-
-
-
-
-
Har inga ledare
6 st
Två har slutat sin tjänst
2 st
12 st
fem personer har slutat
2 st
2 st
6 st
48
Tappat två, utbildat en
Aktivt
föräldraskap*
Växjö
ca 10 st
Connect
4 st
Familjeverkstan
2 st
ICDP
2 st
Älmhult
Region
Kronoberg
Effekt
Ömsesidig
respekt
massage
2 st
Antal
utbildade
under
DGF
27 st
2 st
2 st
Spädbarns-
7 st
11 st
12 st
57 st
Ev kommentar
Har utbildat nya i AF men
tappat flest i Effekt, 4
ledare utbildade i AF tonår
varav en med arabiska som
andra språk
19 st
Har tappat flest i Effekt
men också i ÖR men har
utbildat nya
Ca 10-15 st
Jobbar enbart med
föräldrar med barn 0-6 år
*vad gäller Aktivt föräldraskap finns olika kurser för olika åldrar, om man kan hålla kurs för alla åldrar eller endast någon/ra
redovisas inte här.
49
Bilaga 4 - Definitioner av utbildningar och
begrepp
Barnmorskemottagningar8
Barnmorskan erbjuder plats i föräldragrupp under graviditeten. De
blivande föräldrarna träffas vid ca fyra tillfällen. Under grupptillfället
ges information men också möjlighet till diskussion i gruppen. Då tar
man upp ämnen som hur en förlossning går till, kejsarsnitt,
smärtlindring, amning och att bli föräldrar. Ett viktigt inslag är att
träffa andra blivande föräldrar.
Barnavårdscentraler9
BVC erbjuder träffar för föräldrar under barnets första levnadsår. Här
har du möjlighet att lära känna andra nyblivna föräldrar. Aktuella
ämnen och frågor för dig och ditt barn tas upp. Det handlar bl. a om
mat, sömn, barns utveckling, gränssättning, relationer, egenvård,
sjukdomar och barnsäkerhet. Flera vårdcentraler erbjuder
spädbarnsmassage som en del av innehållet i föräldragrupperna.
Aktivt föräldraskap10
Aktivt föräldraskap är ett utbildningsprogram som riktar sig till alla
föräldrar. Syftet med utbildningen är att både barn och vuxna ska
utveckla en positiv självkänsla, starkare självförtroende, större mod
samt växa i ansvarstagande och samarbetsförmåga. Aktivt föräldraskap
har tre olika utbildningar för föräldrar:
Aktiva småbarnsföräldrar (1-4 år)
Aktivt föräldraskap idag (5-12 år)
Aktivt föräldraskap idag (för tonårsföräldrar)
Programmen är framtagna av Dr Michael Popkin, fil.dr, och har
översatts och omarbetats för svenska marknaden av Familjeakademien
AB. Programmet lanserades i Sverige för drygt 10 år sedan.
8
http://xn--detgodafrldraskapet-owb09a.se/foraldrautbildningar/information/
9
ibid
10
ibid
50
Att vara idrottsförälder11
Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men
nästan hälften av barnen tycker att föräldrarna gör det. Som förälder är
din inställning och attityd avgörande för om ditt barn ska tycka att det
är kul med idrott nu och senare i livet.
Att vara idrottsförälder är ett lärgruppsmaterial som tagits fram
av Smålands idrottsförbund. Materialet används bland föräldrar till
aktiva i idrottsföreningar som är knutna till Smålands idrottsförbund.
Materialet består av en 15 minuter lång video där man får möta barn
som berättar hur de upplever föräldrar i idrotten och hur de önskar att
mammor och pappor ska vara inom idrotten. Dessutom berättar
idrottsföräldrar om sina erfarenheter kring idrottande barn och
idrottsföreningar.
Goda och dåliga exempel ur verkligheten varvas med forskning och
fakta om barn och idrott. De levereras utan pekpinnar, men med stor
andel igenkännande, eftersom vi själva är föräldrar till idrottande barn.
Som förälder får du även ta del av studien ”Föräldrapress inom
idrotten”. Förekommer det eller inte? Hur och när upplever barnen
press från föräldrar?
Connect12
Connect är ett anknytningsbaserat föräldrastöd som vänder sig till
föräldrar med barn i åldern 9-17 år. Det är ett program som bygger på
grundläggande principer om anknytning, relationer och barns
utveckling. Fokus ligger på att utveckla förståelse, förmåga och
uppmärksamt föräldraskap snarare än att undervisa och ”tala om” vad
som är rätt och fel i föräldraskapet.
Connect är ett strukturerat program som bygger på nio principer.
Föräldrar/vårdnadshavare uppmuntras att fundera över nya sätt att
förstå sitt barn och dess beteende, nya sätt att förstå sig själva och sitt
sätt att reagera som förälder, samt nya möjligheter i föräldrarollen.
De nio principerna som tas upp i utbildningen är:


Allt beteende betyder något
Livslångt
11
http://xn--detgodafrldraskapet-owb09a.se/foraldrautbildningar/information/
12
ibid
51








Konflikt är en del av relationen
Balans mellan självständighet och samhörighet
Förståelse, växande och förändring – allt börjar med empati
Balans mellan egna och andras behov
Relationer utvecklas om vi erkänner våra egna behov i och väger
dem mot andras
Förändring innebär att gå vidare medan man förstår det
förflutna
Anknytning ger glädje och smärta
Med trygg anknytning är relationen pålitlig även när det
stormar
COPE – Community Parent Education Program13
COPE är ett manualbaserat program med syfte att stödja föräldrar till
barn i åldern 3-12 år men det finns även in en tonårsversion.
Programmet är framtaget av professor Charles Cunningham från
Kanada.
Syftet är att:

Ge föräldrar verktyg att förstå och bemöta sina barn

Stärka de vuxna runt barnet i sitt föräldraskap

Förbättra samspelet inom familjen

Skapa ett nätverk mellan vuxna
Programmet ges i storgrupp och man tittar på film som visar vardagliga
problemsituationer med barn. Dessa diskuteras sedan och föräldrarna
formulerar strategier som övas på i rollspel.
Enligt beräkningar från forskare i Uppsala ”kan satsningar på Cope för
barn med utagerande beteendeproblem redan det första året generera
två kronor i kommunala besparingar för varje satsad krona.”14
Effekt15
Effekt är ett evidensbaserat alkohol och drogförebyggande program. Det
riktar sig i första hand till föräldrar med barn i skolår 7-9. Programmet
13
www.svenskacope.se
14
Nilsson Ingvar mfl, Utanförskapets pris s. 135
15
www.effekt.org
52
ges som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans
ordinarie föräldramöten.
Det övergripande syftet med informationen till föräldrarna är att ge
dem kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar
på sitt barns beteende i allmänhet och gällande alkohol i synnerhet.
Informationen som ges på föräldramöten inom ramen för Effekt tar ca
20 minuter. Det är en ny presentation för varje nytt föräldramöte.
Familjeverkstan16
Familjeverkstan är utarbetat av Statens Folkhälsoinstitut och riktar sig
till alla föräldrar som är intresserade av att utveckla sitt föräldraskap. I
första hand är materialet avsett för föräldrar med barn i åldrarna 3-12
år.
Varje träff bygger på ett tema. Träffarna inleds med några korta
filmsekvenser som skildrar vardagliga familjesituationer. Filmerna ger
inga färdiga svar, utan fungerar som ett underlag för gruppens samtal
och övningar. Filmerna finns textade på flera olika språk; även på enkel
svenska.
Syftet med Familjeverkstan är att stärka samspelet mellan barn och
föräldrar. Det sker genom att utveckla positiv uppmärksamhet, klar
kommunikation och genomtänkt gränssättning.
Tema för träffarna är umgänge och lek, rutiner och förberedelser,
uppmuntran, belöningar, välja strider, gränser, rädsla och jämställdhet
ICDP – Vägledande samspel
ICDP/Vägledande samspel är ett program som fokuserar på det positiva
samspelet. Det utgår från relationen mellan dig och ditt barn och att det
är du som bäst vet vad ditt barn behöver. Som förälder kan man ändå
känna sig osäker och vilja ha stöd i sin roll. Det finns idag många röster
som talar om hur föräldraskap ska utövas. Programmet Vägledande
samspel utgår från den unika relation som just du och ditt barn har.
Det är din bild av och dina upplevelser tillsammans med ditt barn som
ska utvecklas. Genom att vara nyfiken på ert samspel kan förståelsen
för och kontakten med ditt barn växa. I detta möte finns fröet till ditt
barns resurser och självkänsla och er gemensamma tillit och glädje.
Programmet erbjuder dig därför positiv vägledning i er relation.
16
http://bilda.nu/sv/Amne/Dialog/Familjeverkstan/
53
ICDP/Vägledande samspel är ett hälsofrämjande och förebyggande
metod som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas.
Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom att
utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen
av nära och tillitsfulla relationer och menar att kvaliteten i relationen
är en förutsättning för barns växande och lärande.
ICDP är från första början en kanadensisk metod som har översatts till
svenska. Metoden är avsedd för alla föräldrar.
Incredible years17
De otroliga åren är en föräldrautbildning i grupp. Målet med
föräldrautbildningen är att det ska bli lättare och roligare att vara
förälder. Utbildningen vänder sig till dem som har barn i åldern 3-10 år.
Gruppen träffas en gång per vecka vid 12-14 tillfällen. Kursen är
speciellt lämplig om barnet har problem med aggressivitet eller annat
utagerande beteende. Parallellt med föräldrautbildningen ordnas en
speciell barngrupp där samma teman som i föräldragruppen tas upp
men givetvis på barns nivå.
Spädbarnsmassage18
Vid de flesta barnavårdscentraler i Kronobergs län erbjuds kurser i
spädbarnsmassage. Spädbarnsmassage bidrar till att fördjupa
kontakten med ditt barn samtidigt som det hjälper till att stimulera
barnets matsmältning, immunförsvar och hjärnans utveckling.
Exempel på vad kursen kan innehålla: teoretisk bakgrund kring
spädbarnsmassage, massage och kroppsspråk, massage vid magknip,
större barn och massage, avslappningsövningar
Antalets träffar och träffarnas omfattning varierar på de olika
mottagningarna i länet. Ofta är spädbarnsmassagen integrerad i
ordinarie föräldragrupper på BVC-mottagningarna. För mer
information titta vad som erbjuds på just din BVC -mottagning.
http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Stod--Omsorg-/Barn-ungdom-och-familj/Stodoch-hjalp/Familjehuset/Forhallningssatt-arbetsmodeller-teorier-och-metoder/
17
18
http://xn--detgodafrldraskapet-owb09a.se/foraldrautbildningar/information/
54
Älskade förbannade tonåring19
Älskade förbannade tonåring” utgår från boken med samma namn och
är en studiecirkel som riktar sig till alla föräldrar med barn mellan 1317 år. ”Älskade förbannade tonåring” har kommit till för att hjälpa
tonårsföräldrar att hitta sätt att klara av svårigheterna, att bygga en
positiv relation med sin tonåring och att hitta ett bra sätt att lotsa sitt
barn in i vuxenlivet.
Många menar att de tidiga åren i livet är avgörande för ett barns
utveckling, värderingar och beteende. Älskade förbannade tonåring
menar att tonårsperioden är lika betydelsefull. Tonåringars hjärnor
växer och utvecklas fortfarande och tonårstiden är en viktig grund för
personlighetens utveckling och livet som ansvarstagande vuxen.
Älskade förbannade tonåring har som utgångspunkt att föräldrarna
spelar en viktig roll i sina tonåringars liv.
Under fem träffar går man igenom en rad vardagssituationer som de
flesta tonårsföräldrar kan känna igen: Tonåringen talar inte längre med
dig, hjälper inte till hemma, bråkar med syskon, vill mest vara med sina
vänner.
Föräldrarollen innebär dessutom oro för skolresultat, grupptryck och
missbruk. Föräldrar ställs många gånger inför svåra prov.
I studiecirklarna får föräldrar en rad konkreta verktyg som visar hur
man kan lotsa sin tonåring i olika situationer. De visar också på
betydelsen av dina egna känslor, erfarenheter och behov. Om föräldrar
förstår sina egna reaktioner i samspel med tonåringen kan de lättare
hantera vardagens små och stora kriser.
Teman för träffarna är: grupptryck, Jag-budskap, att hålla reda på sin
tonåring, att vara uppmärksam på sig själv
Ömsesidig respekt
Ömsesidig respekt är ett främjande föräldrastödsprogram som riktar
sig till alla föräldrar från småbarnsföräldrar till tonårsföräldrar.
Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för att upprätthålla goda
relationer mellan föräldrar och barn snarare än att lösa problem.
Ämnesområden är gränssättning utifrån ömsesidig respekt, emotionell
coaching, självkänsla, mobbing, sömn och kost.
19
http://familjepeppen.se/alskade-forbannade-tonaring
55
Familjecentral definition av Socialstyrelsen20
En familjecentral karaktäriseras vanligen av att mödrahälsovård,
barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst samverkar för att tidigt
arbeta förebyggande och främja barns hälsa och utveckling. Dessa fyra
basverksamheter utgår från tre områden: hälsa, pedagogik och socialt
arbete. Genom att mödra- och barnhälsovårdens generella program till
blivande föräldrar och småbarnsfamiljer når de allra flesta i respektive
målgrupp har familjecentralen en bra bas för att nå ut till alla barn och
föräldrar. Utifrån de ingående verksamheterna är den huvudsakliga
målgruppen blivande föräldrar och barn i åldern 0–5 år med föräldrar.
Föreningen för familjecentralers främjande (FFFF) betonar
familjecentralens hälsofrämjande uppgift. FFFF definierar
familjecentralen som en sam-13 ordning av de fyra basverksamheterna
som ofta men inte alltid är samlokaliserade.
Familjecentral, definition av Ljungby kommun21
På en familjecentral finns och samarbetar öppen förskola,
barnavårdscentral (bvc) och förebyggande individ- och familjeomsorg
(socialtjänst). En av de centrala idéerna med familjecentralen är att
vara en mötesplats för familjer och stärka det sociala nätverket runt
barn och föräldrar. Familjecentralen kan också erbjuda lättillgängligt
stöd och vara ett kunskaps- och informationscentrum. Hur
verksamheten ser ut beror delvis på barnfamiljernas behov och
önskemål och delvis på ämnen som personalen vill lyfta. Målet för
verksamheten är att utifrån hela familjens livssituation främja en god
hälsa hos barn och föräldrar genom att:

finnas tillgänglig som nära mötesplats,

stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar,

skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga,

erbjuda lättillgängligt stöd,

vara ett kunskaps- och informationscentrum,

utveckla god service.
Familjecentraler, kartläggning och kunskapsöversikt – Artikelnr 2008-13116 Socialstyrelsen april 2008
20
http://www.ljungby.se/Omsorg-och-stod/Barn-och-familj/Familjecentral/
besökt 2015-01-28
21
56
57
58
59
Institutet för lokal och regional
demokrati (ID)
finns i Växjö och har bedrivit verksamhet i Sverige och världen i över 15 år.
ID verkar för att stärka demokrati och
värden som kunskap, tolerans, dialog
och inflytande.
Våra uppdragsgivare och samarbetsparter utgörs av offentliga, privata och
ideella aktörer runtom i samhället.
ID erbjuder idag:






Extern utvärdering
Projektledning
Mångfaldscertifiering
Förstudier & utredningar
Utbildning/inspiration
Skriva projektansökningar
Vi är vana att snabbt kunna ta oss an
små och stora uppdrag samt tillhandahålla skräddarsydda produkter som
kommer kunden till största möjliga
nytta.
ID ägs av de fyra medlemmarna Region
Kronoberg, Växjö kommun,
Linnéuniversitetet samt Länsstyrelsen
i Kronobergs län.
Välkommen att kontakta oss eller
besök vår hemsida för mer information!
60