Föredragningslistor med bilagor - Universitetsledning
Universitetsstyrelsens sammanträde 3-4 juni 2015 p 48 Umeå universitet med omvärld UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sid 1 (3) Sammanträdesdatum 2015-06-03 2015-06-04 Tid: Kl. 17:00 Plats: Guitars the Museum, Västra Norrlandsgatan 30, 90329 Umeå (3 juni) Professorn, plan 8, Förvaltningshuset (4 juni) Mötesformalia Ärende Anmärkning 43 Beslut Fastställande av föredragningslistan 44 Beslut Utseende av justeringsperson Förslag: Sofia Lundberg 45 Information Remisser Behandlade remisser. Bilaga p 45. 46 Information Föregående sammanträdesprotokoll Protokoll från styrelsesammanträdet 150416. Bilaga p 46. 47 Information Inkomna skrivelser Universitetsdirektör Caroline Sjöberg föredrar ärendet. Tid 17:00 Informationsärenden 48 Information Ärende Anmärkning Tid Umeå universitet med omvärld Rektor Lena Gustafsson informerar. 17.10 50 min Umeå universitet med omvärld. Bilaga p 48. 18:00 Visning och middag Guitars the Museum Universitetsstyrelsen ajournerar sig för att återuppta sammanträdet den 4 juni 09.00 49 Information Inför beslut om budget och delmål Rektor Lena Gustafsson, prorektor Anders Fällström, universitetsdirektör Caroline Sjöberg och vicerektor Marianne Sommarin informerar. Strategiska forskningsområden (SFO). Bilaga p 49 A. Forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet. Bilaga p 49 B. 09:00 90 min UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-06-03 2015-06-04 2 Ärende Anmärkning Beslutsärenden 50 Beslut Ärende Anmärkning Tid Utvärdering av forsknings- och kompetenssatsning Lärarhögskolan Dnr: UmU 103-435-07 Rektor Lärarhögskolan (LH) Maria Löfgren och vicerektor Marianne Sommarin föredrar ärendet. 10.30 20 min Beslutsförslag. Bilaga p 50 A. Rapport. Bilaga p 50 B. 51 Beslut Vision 2020 - delmål 2016-2018 Dnr: UmU 200-1111-12 Rektor Lena Gustafsson föredrar ärendet. 10.50 15 min Beslutsförslag. Bilaga p 51. 52 Beslut Budget 2016 inklusive ekonomisk plan 2017-2018 Dnr: FS 1.3.2-685-15 Rektor Lena Gustafsson, bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson och controller Carina Henningsson föredrar ärendet. 11.05 55 min Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017-2018 Bilaga p 52 A. Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016. Bilaga p 52 B. Protokollsutdrag från centrala samverkansgruppens sammanträde 150523. Bilaga p 52 C. 12.00 Lunch 53 Beslut 54 beslut Tidsplan och process för uppföljning/utvärdering av forskningssatsningar från styrelsens strategiska resurs, disposition samt övriga universitetsgemensamma medel Dnr: FS 1.3.2-784-15 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Dnr: FS 1.1-588-15 Rektor Lena Gustafsson, vicerektor Marianne Sommarin och bitr. universitetsdirektör Per Ragnarsson föredrar ärendet. 13:00 15 min Beslutsförslag. Bilaga p 53. Planeringssamordnare Lena Holm föredrar ärendet. Beslutsförslag. Bilaga p 54 A. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet. Bilaga p 54 B. 13.15 10 min UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum 2015-06-03 2015-06-04 3 55 Beslut 56 Beslut Ärende Anmärkning Fastställande av sammanträdesdatum för år 2016 Dnr: FS 1.2.2-794-15 Akademisekreterare Daniel Andersson föredrar ärendet. Umeå universitets förtjänstmedalj – utdelning år 2015 Dnr: FS 2.6.2-239-15 Akademisekreterare Daniel Andersson föredrar ärendet. 13.25 5 min Beslutsförslag. Bilaga p 55. 13:30 10 min Beslutsförslag med bilagor. Bilaga p 56. 57 Beslut Rektorsrekrytering Dnr: AN 2.2.1-316-15 Ordföranden Lennart Evrell föredrar ärendet. 13.40 20 min Kravprofil. Bilaga p 57. Informationsärenden 58 Information Ärende Anmärkning Tid Kommunikationsarbete vid Umeå universitet – Externt och internt Kommunikationsdirektör Ulrika Frick Lang informerar. 14.00 30 min Anmärkning Tid Övriga ärenden Ärende 59 14.30 30 min Bilaga p 45 Umeå universitet Universitetsstyrelsen Akademisekreterare Daniel Andersson Behandlade remisser 2015-06-04 Sid 1 (3) Av rektor besvarade remisser perioden 1 april 2015 till 20 maj 2015 1. Förslag ändring av CSN:s föreskrifter och allmänna råd om beviljning av studiemedel (FS.1.5-598-15) CSN gör årligen en översyn av högsta belopp för merlån med anledning av resor vid utlandsstudier. I remissen föreslås justeringar och de nya beloppen avses gälla för studier som påbörjas efter 30/6 2015. CSN föreslår i ”Konsekvensutredningen med anledning av ändrad föreskrift om merkostnader för resor vid utlandsstudier” om ändrade förutsättningar från och med 30 juni 2016. Priset för utresa respektive hemresa tas fram av resebyrån Kilroy och avser priset vecka 10, d.v.s. långt innan resan kan beställas av studenten. Umeå universitet tillstyrker förslaget men efterfrågar ett övervägande att flytta mättillfället så att det genomförs närmare den tidpunkt som studenten antas till studierna då priserna kan skrifta över tid, bland annat på grund av valutakursförändringar. Umeå universitet Ansvarig: Enhetschef Peder Tjäderborn Yttrande anmält av rektor den 21 april 2015 2. Förslag till Promemorian, En mer flexibel ämneslärarutbildning (FS 1.5-157-15) Umeå universitet har erbjudits tillfälle att besvara remissen ”En mer flexibel ämneslärarutbildning”. Samtliga fakulteter, Lärarhögskolan och Studentkårerna har inbjudits att delta i remissprocessen. Rektor har beslutat om följande svar från Umeå universitet 2015-04-28. Behöriga och kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att höja elevernas studieresultat, slår utredaren fast. Det är viktigt att det utbildas tillräckligt många lärare men lika betydelsefullt är dessa lärare också har en gedigen ämneskompetens. Umeå universitet anser inte att förslagen till en mer flexibel ämneslärarutbildning kommer att göra det mer attraktivt för potentiella studenter. Syftet med utredarens förslag till ny ämneslärarutbildning för åk 7-9 är att skapa större möjlighet till en sammanhållen utbildning, med inriktning mot gymnasieskolan, vilket ökar lärosätets möjlighet att anordna utbildning i ämnen som få studenter läsa både inom åk7-9 och gymnasieskolan. Varför då inte undersöka möjligheterna till en gemensam ingång/antagning till ämneslärarutbildningen för åk 7-9 och gymnasieskolan? Det anser Umeå universitet skulle kunna ge en mer flexibel ämneslärarutbildning där studenterna utifrån ämnesval och ämnesdjup skräddarsyr sin utbildning. Umeå universitet Ansvarig: Kanslichef Annika Kjellsson Lindh Yttrande fastställt av rektor den 28 april 2015 Umeå universitet Universitetsstyrelsen Akademisekreterare Daniel Andersson 3. Behandlade remisser 2015-04-16 Sid 2 (3) Förslag till Översyn av folkhögskollärarexamen (FS 1.5-156-15) Utbildningsdepartementet har lämnat möjlighet för Umeå universitet att lämna synpunkter på föreslagna författningsändringar gällande examensbeskrivningen för folkhögskollärarexamen, PM - Översyn av folkhögskollärarexamen. Umeå universitet har inga synpunkter att meddela på föreslagna författningsändringarna som utbildningsdepartementet föreslår. Umeå universitet Ansvarig: Kanslichef Annika Kjellsson Lindh Yttrande fastställt av rektor den 28 april 2015 4. Förslag till inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet – en kraftsamling för konsten, arkitekturen och formen (FS 1.5-573-15) Umeå universitet har beretts möjlighet att ge synpunkter på remissen Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet – en kraftsamling för konsten, arkitekturen och formen. Umeå universitet beslutade att avstå från att lämna remissvar. Umeå universitet Ansvarig: Kanslichef Peder Aléx Yttrande fastställt av rektor den 5 maj 2015 5. Förslag till ändrade fördelningskriterier av stipendier för avgiftsskyldiga studenter (FS1.5-522-15) Umeå universitet har ombetts yttra sig över förslag på fördelningskriterier av stipendier för avgiftsskyldiga studenter. Den föreslagna fördelningen grundar sig på en utvecklad modell av tidigare fördelning. Fördelningen utgår fortfarande från de kriterier för stipendiet som finns angivna i Universitets- och högskolerådets regleringsbrev. ”Fördelningen bör ske med utgångspunkt i respektive universitets och högskolas antagning av studieavgiftsskyldiga studenter föregående läsår och universitets eller högskolornas planerade antagning av studieavgiftsskyldiga studenter under kommande läsår.” Förslaget bygger på att ett lärosäte ska få en stipendievolym som ger en miniminivå som motsvarar två gånger medelkostnaden för en student vid lärosätet. Detta för att möjliggöra antagning av minst en student per läsår. På frågan om den föreslagna modellen är en rimlig fördelningsmodell påpekar universitet att under de år som programmet funnits sedan avgiftsreformens införande har det framkommit synpunkter på fördelningen av stipendiemedel till lärosätena. Det är i första hand högskolor med konstnärliga utbildningar som ansett modellen vara orättvis genom att fördelningen varit för låg i förhållande till vad dessa utbildningar kostar. Umeå universitet delar därför den framkomna kritiken mot ersättningsnivåerna eftersom utbildningarna visat sig vara populära bland avgiftsstudenter. Den föreslagna modellen går i rätt riktning men huvudproblemet är framför allt att den totala stipendienivån är otillräcklig. På frågorna angående justering av tidpunkter för ansökan/fördelning under året ser universitetet ingen anledning att i dagsläget ändra på de fastställda tidpunkterna. Umeå universitet anser att frågan om hur stor den planerade ökningen av Umeå universitet Universitetsstyrelsen Akademisekreterare Daniel Andersson Behandlade remisser 2015-04-16 Sid 3 (3) avgiftstudenterna kan anses rimlig utifrån tidigare års faktiska antal är svår att besvara men att universitetet uppfattning är att det finns tydliga incitament för att viljan finns att rekrytera fler avgiftsstudenter. Förslag till nya fördelningskriterier bör stimulera till att svenska lärosäten har höga ambitioner på området med realistik utgångspunkt. Universitets och Högskolerådet efterfrågor om den föreslagna modellen blir mer rättvis för lärosäten som har höga kostnader per student än den tidigare fördelningsmodellen och universitet anser att förslaget blir mer rättvist. Umeå universitet Ansvarig: Per A Nilsson, International Office Yttrande fastställt av rektor den 5 maj 2015 Förslag till Promemorion Kvalitetssäkring av högre utbildning (FS 1.5-464-15) 6. Umeå universitet har fått möjligheten att svara på Utbildningsdepartementets remiss om Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2105/1626/UH). Remissen behandlar ett nytt nationellt förslag till kvalitetssäkring av utbildning på grund och avancerad nivå. Umeå universitet har besvarat Utbildningsdepartementets promemoria Kvalitetssäkring av högre utbildning. Syftet är att införa ett mer sammanhållet kvalitetssäkringssystem där de granskningar som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ansvarar för i ökad utsträckning beaktar universitets och högskolors eget kvalitetssäkringsarbete. Umeå universitet anser sig ha ett skarpt kvalitetssystem som bör uppfylla UKÄ:s kommande krav. Umeå universitet ser överlag positivt på Utbildningsdepartementets förslag till nytt nationellt kvalitetssäkringssystem av högre utbildning, med ett bredare fokus jämfört med tidigare modell av utvärdering. Viktigt är bland annat att tyngdpunkten ska ligga på att granska varje enskilt lärosätes kvalitetssystem och endast i mindre utsträckning utvärdera enskilda utbildningar. • Umeå universitet ser positivt på att varje enskilt lärosätes kvalitetssäkringssystem får den största betydelsen i det nya förslaget. Granskningen av lärosätenas kvalitetssystem bör utgöra tyngdpunkten i det nationella kvalitetssäkringssystemet till skillnad från utbildningsutvärderingar som Umeå universitet anser bör utgöra en mindre del av kvalitetssystemet och främst användas "på förekommen anledning". De tematiska utvärderingarna bör användas sparsamt. • Universitet föreslår att de cirka 300 miljoner kronor som idag fördelas på grundval av utbildningar med omdömet mycket hög kvalitet, från och med år 2016 istället fördelas på grundval av antalet helårsstudenter och öronmärks för kvalitetshöjande insatser. Det nya kvalitetssäkringssystemet innebär ökade kostnader för lärosätena inte minst med tanke på att de själva ska ombesörja externa granskningar av utbildningar. Umeå universitet bifaller regeringens ambition att systemet ska leva upp till vad som framgår av ESG1 (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area) och således vara ENQA2-kompatibelt (kompatibelt med European Association for Quality Assurance in Higher Education). Umeå universitet Ansvarig: Utredare Ester Roos Engstrand, Planeringsenheten Yttrande fastställt av rektor den 5 maj 2015 Bilaga p 46 UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Daniel Andersson NÄRVAROLISTA Bilaga 0:1 Sammanträdesdatum 2015-04-16 Närvarolista Ledamöter av regeringen utsedda företrädare för näringsliv och samhälle Lennart Evrell ordförande, vd Peter Kopelman direktör Kjell Asplund f.d. generaldirektör Peter Kopelman direktör Lars Rask professor Lars Stenlund filosofie doktor, vd Sara Öhrvall konsult rektor Lena Gustafsson professor, rektor företrädare för lärarna Kristin Palmqvist professor Sofia Lundberg docent Mari Norgren professor företrädare för studenterna Wilmer Prentius student Linn Raninen student Frånvarande ledamot Barbara Cannon professor Nils Gustafsson student Eva Nygren chef Företrädare för de anställda (närvaro- och yttranderätt) Mimmi Alm administratör, SEKO Barbro Biström universitetsadjunkt, SACO Maria Persson examenshandläggare, OFR Övriga närvarande Ulrika Frick Lang kommunikationsdirektör Anders Fällström docent, prorektor Michael Gruber universitetslektor p 39 Carina Henningsson controller p 30, 34 Stefan Jansson professor p 39 Mattias Lundberg universitetslektor p 39 Umeå universitet 901 87 Umeå. Telefon: 090-786 99 11. E-post: [email protected] Sid 1 (2) UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen Daniel Andersson NÄRVAROLISTA Sammanträdesdatum 2015-04-16 Ove Nilsson Professor Christer Nordlund professor Richard Olsson lokalförsörjningschef p 38 Per Ragnarsson bitr. universitetsdirektör p 30-34 Caroline Sjöberg universitetsdirektör Marianne Sommarin vicerektor Protokollförare Daniel Andersson akademisekreterare p 39 Sid 2 (2) Bilaga p 48 Umeå universitet Universitetsstyrelsen Omvärldsbevakare/Utredare Ester Roos Engstrand Information 2015-06-04 Umeå universitet med omvärld perioden 1 april 2015 – 20 maj 2015 1. Rektorsbeslut Ett urval av fattade beslut under perioden Rektors beslutsmöte den 28 april 2015 Samarbete mellan universitet och landsting kring viktiga framtidsfrågor Ett nytt avtal om samverkan kring utbildningar – särskilt läkar- och tandläkarutbildningarna – samt klinisk medicinsk och odontologisk forskning, har nu tecknats av Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. Rektor beslutade, för mandatperioden 150501-170630, utse följande personer att ingå i Norrlands universitetssjukvårdsstyrelse, Lena Gustavsson, rektor Per Ragnarsson, bitr. universitetsdirektör Diana Berggren, dekan Medicinska fakulteten Patrik Danielsson, prodekan Medicinska fakulteten Rektors beslutsmöte den 5 maj 2015 Slutrapport - Utveckling och införande av ett intranät för Umeå universitet Den 17 september 2013 fattade rektor beslut om att starta ett projekt som syftade till att utveckla och införa ett mottagaranpassat intranät för Umeå universitets medarbetare. Lösningen skulle baseras på den förstudie som genomförts dessförinnan. Umeå universitets intranät ska: • Vara till nytta för medarbetarna • Samla vår interna kommunikation • Bidra till ökat samarbete och intern dialog • Stödja universitetets visioner, mål och strategier Under projektets gång har intranätet Aurora utvecklats och stegvis lanserats mot medarbetarna vid universitetet. Under 2014 skedde totalt åtta lanseringar av nya funktioner mot användarna. Den 23 januari 2014 släpptes en ny intern informationswebb och den 4 december skedde den sista lanseringen under projektet i form av samarbetsytor (lokala intranät) för institutioner, enheter, grupper och projekt. Projektet pågick till och med december 2014, då intranätet Aurora överlämnades till förvaltning. Rektor beslutar att fastställa slutrapporten för projektet Utveckling och införande av ett intranät för Umeå universitet. Remiss - promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning Umeå universitet har fått möjligheten att svara på Utbildningsdepartementets remiss om Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2105/1626/UH). Remissen behandlar ett nytt nationellt förslag till kvalitetssäkring av utbildning på grund och avancerad nivå. Syftet är att införa ett mer sammanhållet kvalitetssäkringssystem där de granskningar som Universitetskanslersämbetet ansvarar för i ökad utsträckning beaktar universitets och högskolors eget kvalitetssäkringsarbete. Sid 1 (19) Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 2 (19) Rektors beslutsmöte den 19 maj 2015 Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Utbildningsstrategiska rådet har tillsammans med Studentkårerna, Utbildningsledare och Studentcentrum reviderat och kompletterat ”Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden”. Revideringen har skett med anledning av att ”avveckling av huvudområde” inte tidigare tagits upp i handläggningsordningen. Avveckling av huvudområde har tidigare inte skett vid universitetet, men har efter Universitetskanslersämbetets, UKÄs, utvärderingarna aktualiserats. Handläggningsordningen har därför kompletterats med ett avsnitt ”avveckling av huvudområde”. Rektor beslutar att fastställa ”Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden” att gälla tillsvidare. Nya nivåer för lönekostnadspåslag Rektor har fastställt nya lönekostnadspåslag för år 2015. För personer födda 1990 och senare höjs påslaget från och med den 1 augusti. Eftersom förändringen rör de yngsta åldersgrupperna blir kostnadsökningen för institutioner och enheter liten. Riksdagen har under våren beslutat att ändra nivåerna för ungas sociala avgifter vid två tillfällen under året – 1 maj och 1 augusti. Utifrån dessa nationella beslut föreslås därför att lönekostnadspåslaget för Umeå universitets åldersgrupper "Personer födda 1990 och 1991" och "Personer födda 1992 och senare" förändras för återstoden av 2015. Åldersgrupp 2015010120150430 2015050120150731 2015080120151231 Personer födda mellan 1989-1950 49,8% 49,8% 49,8% Personer födda 1990 och 1991 33,87% 33,87% 43,84% Personer födda 1992 eller senare 33,87% 28,59% 43,84% Personer födda mellan 1938 och 1949 42,93% 42,93% 42,93% Personer födda 1937 och tidigare 11,01% 11,01% 11,01% Nivåer för lönekostnadspåslag år 2015. Elektorer till forskningsråden Umeå universitet ansvarar på uppdrag av Utbildningsdepartementet och Vetenskapsrådet (VR) för att utse elektorer och ersättare till forskningsråd – bland andra Formas, Forte och ämnesråden inom VR – i norra regionen. Regeringen fastställde utifrån personalstatistik i början av maj fördelningen av elektorer i norr (region 5) till 22 från Umeå universitet, 5 från Luleå Tekniska Universitet och 4 från Mittuniversitetet. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 3 (19) Inför nomineringen har rektor också tillsatt en gemensam beredningsgrupp, som ska inhämta förslag från dekaner/motsvarande, samt från elektorsförsamlingen vid Umeå universitet. Fakultetsnämnd eller motsvarande ansvarar för att samtliga behöriga inom ett råds verksamhetsområde ska ges möjlighet att inkomma med egna förslag på det sätt som dekan/motsvarande beslutar. Elektorer och ersättare från Umeå universitet ska utses under perioden 23 maj–9 september (men redan 17 augusti ska beredningsgruppens förslag tillställas rektor). Formellt sett är det sedan elektorsförsamlingen som utser elektorerna. 2. Aktuellt från högskolesektorn m.m. 150325 ”1,7 miljarder euro till svensk forskning” Enligt nya siffror från EU var Sverige bland de tio mest framgångsrika länderna när det gäller deltagande i sjunde ramprogrammet (FP7) 2007-2013. http://www.kemivarldenbiotech.se/nyheter/17-miljarder-euro-till-svenskforskning/ 150325 ”Svårt för forskare att få fast anställning inom högskolan” Det tar allt längre tid att få fast anställning som forskare i Sverige, visar en analys som Vetenskapsrådet publicerar idag. Den visar också att kvinnors och mäns karriärutveckling går olika fort liksom att förhållandena mellan olika ämnesområden skiljer sig åt. Vetenskapsrådet efterlyser nu ett nationellt samordnat karriärsystem inom högskolan. http://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2015/svartforforskareattfafastanstallningin omhogskolan.5.19937d1a14c478a3c0578397.html 150325 ”Lärarundantaget riskerar försvinna” Om inte universitetslärare och fack ser upp kan lärarundantaget försvinna. Lärarundantaget är en sedvana och om praxis förändras kan sedvanan vara svår att upprätthålla. Det menar Margareta Hellström vid KTH. http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2015/Nummer-215/Lararundantaget-riskerar-forsvinna/ 150325 ”Medveten bordsplacering ska öka jämställdheten” Vetenskapsrådet vill finslipa bordsplaceringen i de beredningsgrupper som granskar ansökningar om forskningsanslag. Detta för att motverka bland annat kotteri. http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2015/Nummer-2-15/Medvetenbordsplacering-ska-oka-jamstalldheten/ 150331 ”Så etablerar sig studenter från olika lärosäten på arbetsmarknaden” För första gången presenteras examinerade studenter och etableringsgraden på arbetsmarknaden fördelat per lärosäte. http://www.uka.se/nyheter/saetablerarsigstudenterfranolikalarosatenpaarbetsmar knaden.5.724fd31114acd6e7ce96cca4.html 150331 ”Goda arbetsmarknadsutsikter inom vård och skola” Bristen på högskoleutbildade inom vård och skola förväntas öka. Det visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ) analys av den framtida balansen mellan Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 4 (19) arbetsmarknadens behov och tillskottet av nyexaminerade från universitet och högskolor. http://www.uka.se/nyheter/godaarbetsmarknadsutsikterinomvardochskola.5.724fd 31114acd6e7ce96ccbb.html 150331 ”Kvalitetssäkring av utbildningen: Riktlinjer och metoder för skolutvärdering i Europa” Hur ska man förbättra kvaliteten på allmän och yrkesinriktad utbildning? Som stöd för den processen granskar den här rapporten hur utvärderingen är uppbyggd och organiserad vad gäller den obligatoriska grundskolenivån i alla EU:s medlemsländer. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Nyheter/Eurydike-Rapportsammandrag/ 150401 ”UHR tidsbegränsar tillstånd för andra krav, annan platsfördelning och alternativt urval” Universitets- och högskolerådet har beslutat om 17 tillstånd för andra krav, annan platsfördelning/alternativt urval till utbildningar med start hösten 2015. Alla tillståndsbeslut är numera tidsbestämda, oftast treåriga. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Nyheter/Tillstandsbesluten-blir-tidsbestamda/ 150402 ”Utredning om läkarutbildning på remiss” Under onsdagens regeringssammanträde fattade regeringen beslut om att skicka ut utredningen om en förnyad läkarutbildning på remiss. I den föreslås bland annat en sammanhållen väg fram till läkarlegitimation. Ansvaret delas idag mellan staten och landstingen. I utredningen föreslås även att kraven för läkarexamen skärps och att utbildningstiden förlängs, men att tiden till legitimation minskar. http://www.regeringen.se/sb/d/19865/a/256873 150409 ”Basårs-student inte antagen trots garanterad plats” UKÄ kritiserar nu Karlstads universitet för att ha antagit en student till ett basår utan att direkt anta henne till en efterföljande utbildning, något som krävs enligt en förordning. http://www.ukambetet.se/nyheter/basarsstudentinteantagentrotsgaranteradplats.5.6e65a54814c9 d64344d2a.html 150409 ”UKÄ med i internationellt uppdrag för ENQA” Karin Järplid Linde, tf chef för utvärderingsavdelningen på UKÄ, har deltagit i en ENQA bedömning. Fem personer från lika många länder ingick i gruppen som genomförde granskningen. http://www.ukambetet.se/nyheter/ukamediinternationelltuppdragforenqa.5.573c1e7614c9d550cc4 a2.html 150409 ”Storsatsning på nytt molekylärmedicinskt centrum vid Umeå universitet” Det nya forskningscentrumet - Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet - ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och Västerbottens läns landsting. http://news.cision.com/se/knut-och-alice-wallenbergs-stiftelse/r/storsatsning-pa- Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 5 (19) nytt-molekylarmedicinskt-centrum-vid-umea-universitet,c9752870 150409 ”Regeringen utser forskningsberedning” Regeringen har utsett en ny forskningsberedning. Forskningsberedningen kommer vara ett forum för Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, att diskutera de forskningspolitiska prioriteringar som regeringen kommer gå fram med under mandatperioden. http://www.regeringen.se/sb/d/19865/a/257068 150409 ”Regeringen vill införa en nationell referensram för kvalifikationer” Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen där bedömningen görs att en nationell referensram för kvalifikationer bör införas. Med kvalifikation avses till exempel examina, certifikat och diplom. Syftet med referensramen är att underlätta jämförelser av kvalifikationer både nationellt och internationellt. Det ska alltså bli enklare för enskilda personer, arbetsgivare och utbildningsanordnare i olika länder att förstå på vilken nivå en kvalifikation ligger, vilket kan underlätta för enskilda att få arbete eller att studera i andra europeiska länder som också har nationella referensramar. http://www.regeringen.se/sb/d/19865/a/257125 150413 ”Forskningsengagemang föddes ur en kris” Forskning resulterar ofta i vetenskapliga publikationer som enbart når andra forskare. Att också involvera allmänheten, så kallad public engagement, kan ge fördelar både för forskningen och samhället skriver Vetenskapsrådets tidning Curie. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-04-13forskningsengagemang-foddes-ur-en-kris.html 150414 ”Ny rapport från Vinnova: Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället” Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser http://softadminpublish.vinnova.se/publish/softadmin.aspx?id=6&EmailSendoutOc cassionID=3041 150415 ”Svagare ökning av andelen kvinnliga professorer” Könsfördelningen bland högskolans personal är totalt sett jämn med 51 procent kvinnor och 49 procent män (antal helårspersoner). Andelen kvinnor varierar dock efter anställningskategori. Högst andel kvinnor, 77 procent, finns bland den administrativa personalen, medan andelen kvinnor är lägst bland professorerna, 25 procent visar UKÄ. http://www.ukambetet.se/nyheter/svagareokningavandelenkvinnligaprofessorer.5.27b94bbc14c9e 215aaa1dad.html 150415 ”Utbildningsdepartementets samlade budgetsatsningar” En jämlik kunskapsskola med mer tid för varje elev är en viktig prioritering för regeringen när vårbudgeten presenteras idag. Därför satsar regeringen bland annat på fler speciallärare, stärkt elevhälsa, fler utbildningsplatser och en stärkt vuxenutbildning under mandatperioden. I propositionen för 2015 föreslås 125 miljoner kronor tillföras för att stärka högskoleutbildningens kvalitet 2015. För 2016– 2018 beräknas satsningen uppgå till 250 miljoner kronor per år. Kvalitetsförstärkningen är avsedd för utbildningsområdena humaniora och Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 6 (19) samhällsvetenskap samt för lärar- och förskollärarutbildning. http://www.regeringen.se/sb/d/19865/a/257627 150415 ”De förser politiker med fakta” Många politiker har inte en vetenskaplig eller teknisk bakgrund. Ändå ligger just dessa områden till grund för utformningen av många policyer och viktiga beslut. I Storbritannien finns därför Parliamentary Office of Science and Technology som ska tillhandahålla fakta om den senaste vetenskapliga utvecklingen skriver Vetenskapsrådets tidning Curie. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-04-15-de-forser-politikermed-fakta.html 150415 ”Ryckighet präglar regeringens vårändringsbudget” Regeringen tillför 1200 platser i den högre utbildningen redan till hösten. Det motsvarar ca 84 miljoner kronor. Av de pengarna går den största delen, 58 procent, till högskolorna. Universiteten får en fjärdedel av satsningen och de enskilda utbildningsanordnarna får en knapp femtedel. Det sker samtidigt en omfördelning mellan lärosätena så att till exempel Stockholms universitet förlorar ca 300 platser medan Lunds universitet får 300 platser extra. Blekinge tekniska högskola får utökat antal platser motsvarande nästan 9 miljoner och Södertörns högskola får en neddragning på nästan två miljoner. http://www.sulf.se/Om-SULF/Nyheter/Ryckighet-praglar-regeringensvarandringsbudget/ 150417 ”Regeringens föreslagna ändringsbudget ger nya miljoner till Umeå universitet” Fram till och med 2018 kommer Umeå universitet att få drygt 60 miljoner i ökade anslag. Detta motsvarar en ökning av flera hundra nya utbildningsplatser. http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//regeringensforeslagna-andringsbudget-ger-nya-miljoner-till-umea-universitet.cid250330 150417 ”Fortsatt högt söktryck till högskolan” När Antagning.se stängde anmälan den 15 april kunde Universitets- och högskolerådet (UHR) räkna in 385 512 anmälningar till höstens program och kurser på universitet och högskolor. En minskning med drygt 1 procent jämfört med fjolårsrekordet. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Press/Pressmeddelanden/Fortsatt-hogt-soktrycktill-hogskolan/ 150421 ”SFS i ny rapport: Stopp för obehöriga lärare i högskolan” 60 procent av landets lärosäten garanterar inte att alla deras lärare har en pedagogisk utbildning. Det visar en ny rapport som Sveriges förenade studentkårer, SFS, släpper idag. I rapporten kräver SFS ett stopp för obehöriga lärare i högskolan. http://www.sfs.se/nyheter/sfs-i-ny-rapport-stopp-obehoriga-larare-i-hogskolan 150421 ”Kvinnor undervisar, män forskar” En rapport från Vetenskapsrådet om karriärvägar visar på en strukturell skillnad mellan könen: Kvinnor undervisar i större utsträckning medan männen forskar i högre grad. Och kvinnor har fortfarande en långsammare karriärutveckling än män. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-04-21-kvinnor-undervisarman-forskar.html Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand 150421 Information 2015-06-04 Sid 7 (19) ”Det är trängsel i karriärsystemet” Det tar allt längre tid för forskare att få fast anställning inom akademin, enligt en rapport från Vetenskapsrådet. I brist på meriteringsanställningar tvingas fler och fler till olika osäkra tidsbegränsade anställningar. -Sverige behöver ett mer välfungerande, nationellt enhetligt karriärsystem, säger generaldirektören Sven Stafström. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-04-21-det-ar-trangsel-ikarriarsystemet.html 150422 ”Sverige tappar 35 miljarder i FoU-investeringar” Senaste årens globala satsningar på FoU har placerat Sverige i skuggan inom området. En ny rapport visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoU investeringarna. ”Det är inte konstigt att svenska företag lägger forskningen utomlands”, säger Jacob Wallenberg, ordförande Investor. http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/forskning/sverige-tappar-35-miljarder-ifou-investeringar_616279.html 150422 ”Färre utbildningar och färre unga sökande” Universitetens och högskolorna fortsätter att dra ned på utbildningsutbudet, höstterminen 2015 minskar det med två procent jämfört med förra året. Antalet sökande till kurser minskar med tre procent medan sökande till program ökar med en halv procent. Samtidigt minskar – lite oväntat – antalet sökande 19-åringar och yngre med elva procent jämfört med ifjol visar statistik från UHR. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Press/Pressmeddelanden/Farre-utbildningar-ochfarre-unga-sokande/ 150422 ”Delat ansvar krävs om högre utbildning ska möta framtidens behov” Universitet och högskolor lyckas relativt väl med att erbjuda utbildningar som är efterfrågade av studenter och samhälle. Men inom vissa områden fångas inte arbetsmarknadens behov upp. Fler parter behöver dela på ansvaret för att högre utbildning ska möta framtidens behov uppger UKÄ. http://www.uka.se/nyheter/delatansvarkravsomhogreutbildningskamotaframtiden sbehov.5.27b94bbc14c9e215aaa4720.html 150422 ”Remiss: Kvalitetssäkring av högre utbildning” I remissvaret skriver SULF att förbundet ser positivt på huvuddragen i förslaget om att man ska utgå från lärosätenas egna kvalitetssäkringssystem. Om ett system ska kunna vara kvalitetsdrivande är det viktigt att den som har ansvar för kvaliteten också ansvarar för kvalitetssäkringen. Eftersom kvalitet i utbildning skapas i mötet mellan lärare och student måste det ansvaret ligga på lärosätet. http://www.sulf.se/Press-opinion/Remissvar/Kvalitetssakring-av-hogreutbildning/ 150423 ”Landsting och universitet i nytt samarbete” Ett nytt avtal om samarbete kring tandläkarutbildning och klinisk forskning i Umeå börjar gälla från 1 maj. Ett nytt begrepp, universitetstandvårdsenheter, införs. http://www.tandlakartidningen.se/arkivet/nyhet/landsting-och-universitet-i-nyttsamarbete/ 150423 ”Färre studenter – men fler förstagångsexaminerade” Förra läsåret fortsatte antalet studenter på universitet och högskolor att minska, en Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 8 (19) nedgång med 8 400 studenter jämfört med läsåret innan. Det var även färre nya studenter i svensk högskoleutbildning under förra läsåret. Antalet högskolenybörjare minskade med 2 500 till 87 700 uppger UKÄ. http://www.ukambetet.se/nyheter/farrestudentermenflerforstagangsexaminerade.5.573c1e7614c9d 550cc44271.html 150423 ”Studentbostäder som konkurrensmedel” Bristen på studentbostäder gör att bostadsfrågan blir viktig vid val av studieort. Det gäller inte minst studenter från andra länder. För universitet och högskolor kan bostäder bli ett allt viktigare konkurrensmedel vid studentrekrytering. http://www.ukambetet.se/nyheter/studentbostadersomkonkurrensmedel.5.10e4aaf814c9e29455452 db.html 150423 ”Synpunkter från lärosäten viktig del i testomgång” UKÄ utvecklar en ny metod för utvärdering av forskarutbildning som just nu testas i en pilotomgång. Synpunkter från lärosäten och övriga remissinstanser är en värdefull tillgång i pilotarbetet och gör det möjligt att fokusera den fortsatta metodutvecklingen på särskilt angelägna områden. http://www.uka.se/nyheter/synpunkterfranlarosatenviktigdelitestomgang.5.10e4a af814c9e2945545e07.html 150423 ”Genus och jämställdhet i forskningsfinansiering och – beredning” Tal vid Seminariet Fördelning eller förfördelning? Stockholm 23 april 2015 Helene Hellmark Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning http://www.regeringen.se/sb/d/19881/a/258070 150424 ”Om "obehöriga" lärare på högskolan” Sveriges förenade studentkårer (SFS) har nyligen släppt en rapport om läget när det gäller högskolepedagogisk utbildning för landets universitetslärare. Rapporten har lett till en animerad diskussion, och det med rätta. Svensk högre utbildning håller i internationella jämförelser hög kvalitet, men förutsättningarna för att akademisk utbildning ska kunna bli ännu bättre behöver diskuteras. http://www.sulf.se/Om-SULF/Nyheter/Om-obehoriga-larare-pa-hogskolan1/ 150427 ”Fem procent fler antagna till internationella utbildningar i höst” Antalet personer som antagits till internationella utbildningar totalt höstterminen 2015 ökar med fem procent jämfört med höstterminen 2014 – från 12 755 till 13 408. Det visar ny statistik från Universitets- och högskolerådet när antagningsbeskeden efter urval 2 gått ut till alla sökande. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Nyheter/Fem-procent-fler-borjar-internationellautbildningar-i-host/ 150427 ”Perfekt forskning är en myt” För tio år sedan publicerade han artikeln ”Why most published research findings are false”. Idag ger många studier honom rätt. John Ioannidis, professor i medicin, epidemiologi och statistik vid Stanford, berättar i Curie vad han tror behöver förändras. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-04-27-perfekt-forskningar-en-myt.html?utm_source=apsis-anp- Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 9 (19) 3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified 150428 ”Ny rapport från UKÄ: Fler kvinnor stängs av för fusk” Antalet disciplinärenden som leder till avstängning eller varning på universitet och högskolor, h relativt jämn nivå de senaste åren. Under 2014 blev 773 studenter föremål för en disciplinåtgärd fem procent jämfört med 2013. 2013 avstängdes eller varnades för första gången fler kvinnor än Trenden håller i sig, kvinnornas andel har ökat från 51 procent 2013 till 56 procent 2014. http://www.uka.se/arkiv/rapporter/disciplinarenden2014viduniversitetochhogskolor.5.27b9 a2a44.html 150428 ”Konkurrens lockar till genvägar” Alltfler tecken pekar på att forskarsamhället producerar mer, men av sämre kvalitet. Forskningsresultat inom komplexa forskningsområden håller sällan för granskning. En förklaring är den hårda konkurrensen om tjänster, menar flera forskare som Curie pratat med. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-04-28-konkurrens-lockartill-genvagar.html 150428 ”Kaj Stenlöf blir chef för den nyinrättade enheten för nationell samordning av kliniska studier” Kaj Stenlöf har utsetts av Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström till chef för den nyinrättade enheten för nationell samordning av kliniska studier vid Vetenskapsrådet. http://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2015/kajstenlofchefforenhetenfornationellsa mordningavkliniskastudier.5.2c56be9314cfa2a0b13beaf5.html 150429 ”Studentbostad nästan dubbelt så vanligt bland män” 21 procent av kvinnliga studenter och 38 procent av manliga studenter i Sverige bor i studentbostad. Snedfördelningen av studentbostäder i Sverige är förvånande utifrån ett könsperspektiv, konstaterar Universitets- och högskolerådet i en ny undersökning om studenters bostadssituation i Europa. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Press/Pressmeddelanden/Studentbostad-nastandubbelt-sa-vanligt-bland-man 150429 ”Universiteten stora förlorare i vårbudgeten” Fler platser och mer pengar till högskolorna, medan universiteten i större städer förlorar. Regeringens vårändringsbudget markerar, med få undantag, en omfördelningspolitisk helomvändning, från stora breda lärosäten till mindre skriver Universitetsläraren. http://universitetslararen.se/2015/04/29/universiteten-stora-forlorare-ivarbudgeten/ 150430 ”Miljardsatsning på forskningsmiljöer får högt betyg” Regeringssatsningen på strategisk forskning (SFO) har nu utvärderats - och betyget blir högt. Forskarna har haft höga ambitioner och tagit stora risker vilket är en förutsättning för vetenskapliga genombrott, menar den expertpanel som genomfört utvärderingen. 9 500 forskare har varit inblandade och regeringen rekommenderas att fortsätta satsningen på programmet. Satsningen inleddes 2010 och har fram till och med 2014 omfattat 5,3 miljarder kronor. http://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2015/miljardsatsningpaforskningsmiljoerfa rhogtbetyg.5.466c6bb14d00b423bbb3055.html Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand 150430 Information 2015-06-04 Sid 10 (19) ”Utvärdering av satsning på strategiska forskningsområden” Satsningen på de tjugo strategiska forskningsområdena (SFO) som har sin grund i 2008 års forskningsproposition har följts upp genom en större utvärdering. http://www.vr.se/omvetenskapsradet/regeringsuppdrag/regeringsuppdrag/utvard eringavsatsningpastrategiskaforskningsomraden.5.7feb5f56147e843c0e9b4c08.html 150504 ”Fler antagna till färre sommarkurser” Nu har antagningsbeskeden gått ut inför sommarens kurser vid 25 universitet och högskolor. Universitets- och högskolerådet (UHR) konstaterar att av 44 754 behöriga sökande totalt får 22 475 erbjudande om plats. Jämfört med förra året ökar antalet antagna med sex procent, medan antalet behöriga sökande minskar med fyra procent. http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Nyheter/Farre-sommarkurser-men-fler-antagna/ 150507 ”Yttrande: kvalitetssäkring av högre utbildning” Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har nu lämnat synpunkter på regeringskansliets förslag till nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre utbildning. http://www.ukambetet.se/nyheter/yttrandekvalitetssakringavhogreutbildning.5.6e65a54814c9d64 344dfe34.html 150507 ”Avtal mellan universiteten viktigt för att locka studenter” Fler och bättre avtal kan locka fler utbytesstudenter. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sormland/avtal-mellan-universitet-viktigtfor-studenternas-val 150507 ”Stefan Jansson ny bloggare i Curie” Han forskar om saker som är viktiga för växter, till exempel hur trädet vet när det är höst. Stefan Jansson är professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. På sin fritid släktforskar han gärna och spelar i ett coverband. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-05-07-stefan-jansson-nybloggare-i-curie.html 150511 ”Umeå universitet ett av Sveriges första Riksidrottsuniversitet” Idrottshögskolan vid Umeå universitet kommer från och med 11 maj vara ett av de tre första lärosäten i landet som har statusen Riksidrottsuniversitet. http://www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//umeauniversitet-ett-av-sveriges-forsta-riksidrottsuniversitet.cid251647 150511 ”Företag begär ut forskares e-post” I USA har offentlighetslagstiftning tvingat allt fler forskare att på begäran lämna ut mejl och annan korrespondens. Om det är ett problem eller inte och vad det betyder för forskningen råder det delade meningar om. http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2015-05-11-foretag-begar-utforskares-e-post.html 150513 ”Yttrande: kvalitetssäkring av högre utbildning” Universitets- och högskolerådet har yttrat sig över regeringens förslag till nytt kvalitetssäkringssystem för den högre utbildningen. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 11 (19) http://www.uhr.se/sv/Om-UHR/Nyheter/Yttrande-kvalitetssakring-av-hogreutbildning/ 150518 ”Ny metod för granskning av forskningsartiklar” Neuroforskaren Kamila Markram är medgrundare till den nya tidskriften Frontiers som använder sig av ett nytt sätt att granska forskningsmanuskript, i kombination med innovativa lösningar för spridning av forskningsresultat och för kommunikation med barn. http://www.vr.se/nyheterpress/omvarldsbevakningavinternationellforskningspoliti k/internationellforskningspolitik2015/nymetodforgranskningavforskningsartiklar.5 .31e32a3a14d65b0bc4e42e72.html 150519 ”Svensk forskning är internationellt konkurrenskraftig” Globalt sett har världskartan över vetenskaplig produktion förändras relativt snabbt. Trots detta visar vår nya rapport ”Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv” att Sverige ligger bra till vad gäller hur mycket svenska forskare citeras och hur många vetenskapliga publikationer som svenska forskare producerar i förhållande till forskare i andra länder. http://www.vr.se/5.31e32a3a14d65b0bc4e11cf0.html?utm_source=apsis-anp3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=vr-nyhetsbrev150519 Aktuellt i medierna: • Sydsvenskan 150331 ”Regeringen ändrar forskningspolitiken i smyg” Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på forskning. Under alliansregeringen var satsningarna på området rekordhöga och tack vare att det än så länge är alliansens budget som gäller, är det årliga tillskottet till forskning och innovation i år, 8 miljarder högre än det var 2009. Det motsvarar en ökning på 26 procent. Skriver Betty Malmberg (M) Riksdagsledamot i utbildningsutskottet. http://www.sydsvenskan.se/skane/regeringen-andrar-forskningspolitiken-i-smyg/ • Värmlands Folkblad 150331 ”Högskolan ska välkomna alla” Regeringen har tagit beslut om ett uppdrag om att kartlägga och analysera breddad rekrytering till högskolan. Det är starten på arbetet för att få upp breddad rekrytering på den politiska dagordningen igen. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och Gunilla Svantorp, riksdagsledamot. http://www.vf.se/asikter/debatt/hogskolan-ska-valkomna-alla • Universitetsläraren nr2 2015 ”Inför nätetik i all högskoleutbildning ” Det behövs nu ett rejält förebyggande arbete mot kränkningar och näthat. Respekten måste införlivas i de nya medierna för att det goda samtalet ska kunna äga rum. Därför borde all Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 12 (19) högskoleutbildning införa mediehantering och etik på schemat, skriver Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete. http://www.sulf.se/Universitetslararen/Arkiv/2015/Nummer-2-15/Infor-natetik-i-allhogskoleutbildning-/ • Dagens Nyheter 150402 ”Forskningsgenombrottet som Sverige slarvade bort” Innovationer. Forskaren Emmanuelle Charpentiers nya rön kan bidra till att bota genetiska sjukdomar. Men upptäckten som gjordes i Sverige fick inget genomslag här. Nu måste vi bli bättre på att omsätta ledande forskningsresultat till nya jobb, skriver Göran K Hansson, professor vid Karolinska Institutet. http://www.dn.se/debatt/forskningsgenombrottet-som-sverige-slarvade-bort/ • Svenska Dagbladet 150403 ”Forskningspengar går oftare till män” Vetenskapsrådet fördelar årligen 6,4 miljarder. Rådets uppgift är att stödja de bästa forskarna, oavsett om de är kvinnor eller män. Men två nya rapporter har givit oss anledning att ifrågasätta om rådets nuvarande strategi verkligen främjar jämställdhet, skriver forskarna Jørgen Elklit och Birgitta Wistrand. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/forskningspengar-gar-oftare-tillman_4454055.svd • Svenska Dagbladet 150405 ”Inga konkreta besked från Vetenskapsrådet” Lars Anell och Stig Stafström från Vetenskapsrådet har replikerat (3/4) på vår debattartikel om den bristande jämställdheten i Vetenskapsrådets beviljningspraxis. De gör det med att framhålla att situationen var lite bättre år 2014 än tidigare, något som naturligtvis är värt visst erkännande. Men räcker det? http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/inga-konkreta-besked-franvetenskapsradet_4462359.svd • Uppsala Nya Tidning 150408 ”Digitala universitet” Onlineutbildning får omfattande konsekvenser för universitetssektorn, skriver Christian Sandström. http://www.unt.se/asikt/debatt/digitala-universitet-3671551.aspx • Svenska Dagbladet 150408 ”Är universiteten nästa krisområde? ” Universiteten kan bli nästa krisområde i utbildnings-Sverige. För att bara nämna en bekymmersam tendens kan man peka på att utgifterna för annat än undervisning och forskning ökar kraftigt och att detta dessvärre accepteras av universitetsstyrelserna, där lärare och forskare utgör en minoritet. Ledare av Inger Enkvist. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 13 (19) http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ar-universiteten-nasta-krisomrade_4470037.svd • Uppsala Nya Tidning 150415 ”Inför studieavgifter” Avgifter för högre utbildning skulle stärka studenters möjlighet att ställa krav på utbildningen, skriver Alfred Askeljung, föreslagen till förbundsordförande i Centerstudenter. http://unt.se/asikt/debatt/infor-studieavgifter-3681931.aspx • Uppsala Nya Tidning 150420 ”Bara nackdelar med studieavgifter” DEBATT Det var fel att införa studieavgifter för studenter utanför EU/EES och det vore lika fel att införa studieavgifter för svenska och europeiska studenter, skriver Caisa Lycken, Miranda Cox och Mathias Eriksson från Uppsala studentkår i ett svar till Centerstudenters Alfred Askeljung. http://unt.se/asikt/debatt/bara-nackdelar-med-studieavgifter-3690769.aspx • Uppsala Nya Tidning 150420 ”Varför försämra för studenter?” Riv ekonomiska hinder för att studera på högskola istället för att resa nya, skriver Gröna studenter i Uppsala i ett svar på Centerstudenters Alfred Askeljungs debattartikel om studieavgifter. http://www.unt.se/asikt/debatt/varfor-forsamra-for-studenter-3695280.aspx • Uppsala Nya Tidning 150420 ”Plånboken ska inte styra” Det är meriter och förmåga, inte plånboken som ska avgöra vilka som studerar på högskolan, skriver Hanna Håkanson och Sabine Pettersson i Liberala Studenter i ett svar till Centerstudenters Alfred Askeljung. http://www.unt.se/asikt/debatt/planboken-ska-inte-styra-3691996.aspx • Svenska dagbladet 150420 ”Så kan Sverige lyfta forskningsbolagen” Sverige måste vidta en rad åtgärder för att de små forskningsbolagen inom life science ska kunna nå en nivå där de är attraktiva för de stora företagen, eller själva kan föra nya produkter och tjänster till marknaden. Det börjar bli riktigt bråttom. Det skriver flera företrädare för branschen. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sa-kan-sverige-lyftaforskningsbolagen_4499156.svd • Dagens Nyheter 150420 ”Vi stämmer högskola för dålig utbildningskvalitet” Connie Dickinson lade två års studier och över 180 000 kronor på en utbildning vid Mälardalens högskola som var så dålig att den nu kan tvingas stänga. Men för Connie Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 14 (19) Dickinson finns ingen möjlighet att få pengarna tillbaka. I dag stämmer vi högskolan, skriver representanter för Centrum för rättvisa. http://www.dn.se/debatt/vi-stammer-hogskola-for-dalig-utbildningskvalitet/ • Sundsvalls Tidning 154020 ”Högskolan ska välkomna alla – oavsett bakgrund” Regeringen har startat arbetet med att få upp breddad rekrytering på den politiska dagordningen igen, skriver Helene Hellmark Knutsson (S). http://www.st.nu/opinion/debatt/hogskolan-ska-valkomna-alla-oavsett-bakgrund • Dagens Nyheter 150420 ”Ge henne lön som konsult” Utbildningen i ”Analytical finance” på Mälardalens högskola såg lovande ut. På hemsidan försäkrades att den höll ”mycket hög kvalitet” och skulle leda till ”ett försprång i din kommande karriär.” ”Högt kvalificerade lärare” skulle låta studenterna stifta bekantskap med ”avancerad mjukvara” – en sorts Hogwarts för siffermugglare, helt enkelt. http://www.dn.se/ledare/ge-henne-lon-som-konsult/ • Dagens Nyheter 150421 ”Ministern: ”Vi ska se över studieavgifterna” Studenter som betalat för en undermålig högskoleutbildning får inte kompensation av lärosätet. Nu väljer en student för första gången att stämma sitt lärosäte, medan regeringen avvaktar. http://www.dn.se/arkiv/nyheter/ministern-vi-ska-se-over-studieavgifterna • Svenska dagbladet 150422 ”Utvärderingarnas legitimitet hotas” Slutreplik i debatt om utvärderingar av högskolan: Vi tror inte på förslaget att pengar förs över från utbildningen och forskningen till utvärderingar beställda av universitets- ledningar. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/utvarderingarnas-legitimitet-hotas_4507056.svd • Svenska Dagbladet 150422 ”Fler bör få möjlighet att studera vidare” Regeringen har nu inlett arbetet för att ge fler möjligheten att studera vidare. Detta genom att arbeta för att bredda rekryteringen och bygga ut högskolan. Men ambitionen delas inte av alla. Det skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fler-bor-fa-mojlighet-att-studeravidare_4508154.svd • Dagens Nyheter 150423 ”Regeringen lägger särskilda resurser på att stärka kvaliteten” Replik. Framtidens utvärdering av högskoleutbildningar ska säkerställa utbildningarnas Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 15 (19) kvalitet på ett bättre sätt än nuvarande system, skriver ansvariga minister Helene Hellmark Knutsson i svar till Centrum för rättvisa (20/4). http://www.dn.se/debatt/repliker/regeringen-lagger-sarskilda-resurser-pa-att-starkakvaliteten/ • Uppsala Nya Tidning 150423 ”Nej, högskolevärlden är ingen herrklubb” Svensk högskola är öppen för alla så länge man uppnår kunskapskraven, skriver tre företrädare för Liberala studenter i Stockholm i ett svar till FI-studenternas replik (31/3). http://www.unt.se/asikt/debatt/nej-hogskolevarlden-ar-ingen-herrklubb-3674615.aspx • Uppsala Nya Tidning 150423 ”Lappkast i utbildningspolitiken” Regeringen skapar förvirring när det gäller högre utbildning, skriver Betty Malmberg (M). http://www.unt.se/asikt/debatt/lappkast-i-utbildningspolitiken-3683583.aspx • Svenska dagbladet 150423 ”Fel att låta lärosäten utvärdera sig själva ” Vi uppmanar regeringen att inleda en diskussion med oss lärare och forskare när det gäller att utvärdera högre studier. Regeringen går nu helt på NPM-linjen när den föreslår att universitets- och högskoleledningarna ska hålla i huvuddelen av utvärderingarna, skriver professorer i företagsekonomi gemensamt. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fel-att-lata-larosaten-utvardera-sigsjalva_4475825.svd • Svenska dagbladet 150423 ”En helt obegriplig kritik av högskolan” Replik från lena Adamson, docent psykologi/expert högre utbildningsfrågor (före detta ställföreträdande myndighetschef vid Högskoleverket) http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/en-helt-obegriplig-kritik-avhogskolan_4487115.svd • Uppsala Nya Tidning 150423 ”Inför studieavgifter” Avgifter för högre utbildning skulle stärka studenters möjlighet att ställa krav på utbildningen, skriver Alfred Askeljung, föreslagen till förbundsordförande i Centerstudenter. http://www.unt.se/asikt/debatt/infor-studieavgifter-3681931.aspx • Värmlands Folkblad 150423 ”Befria universiteten från byråkratin” Professor Inger Enkvist vid Lunds universitet varnar i Svenska Dagbladet (8/4) för att Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 16 (19) universiteten kan bli nästa krisområde i utbildnings-Sverige. Hon är bekymrad över att utgifterna för annat än undervisning och forskning ökar kraftigt. http://www.vf.se/asikter/ledare/befria-universiteten-fran-byrakratin • Svenska Dagbladet 150425 ”Curling” på universitetet till hög kostnad Allt mer av universitetens medel och universitetslärarnas tid går till annat än undervisning. En anledning är att staten anser sig ha rätt att införa policyregler och regler om studenters rättigheter samt att begära in statistik och redogörelser av alla slag, skriver Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet och medförfattare till ”Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen” http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/curling-pa-universitetet-till-hogkostnad_4518048.svd • Svenska Dagbladet 150427 ”CSN: Studenternas skulder ökar ” Svenska studenter blir allt mer skuldsatta. Enligt Centrala Studiestödsnämnden (CSN) ökade snittskulden med 4 000 kronor under 2014 till 136 200 kronor. Cirka 90 000 personer började betala av sina studieskulder vid det senaste årsskiftet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/csn-studenternas-skulder-okar_4521354.svd • Norrköpings Tidning 150428 ”Förvirrat om högre utbildning” S/MP-regeringens många lappkast på området förbryllar och blir helt oförståeliga då de allt som oftast gör uttalanden om vikten av långsiktighet, skriver Betty Malmberg (M). http://www.nt.se/opinion/debatt/forvirrat-om-hogre-utbildning-10935228.aspx • Uppsala Nya Tidning 150428 ”Vi ger utredningen tid” Den borgerliga budgeten gav inte möjlighet att utreda öppna nätbaserade utbildningar tillräckligt noga, skriver Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i ett svar till Betty Malmberg (M). http://unt.se/start/vi-ger-utredningen-tid-3691047.aspx • Svenska Dagbladet 150428 ”Framgångsföretag tacksamma i den politiska retoriken” Bättre förutsättningar för nydanande entreprenörer är en viktig varumärkesfråga för regeringen. Men det återstår att se vad den är redo att offra för fler innovativa bolag. http://www.svd.se/naringsliv/framgangsforetag-tacksamma-i-den-politiskaretoriken_4524490.svd • Svenska Dagbladet 150429 Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 17 (19) ”Hur mycket utbildning tål Sverige?” Folkpartiet föreslog nyligen att stökiga skolor ska få dela på 100 miljoner. Förutom att summan, alltså hundra kronor per grundskoleelev eller ungefär två hundra lärartjänster, är löjligt liten visar det på ett större problem i debatten kring den svenska skolan och utbildningspolitiken - nämligen att alla problem går att lösa med mer utbildning och mer resurser. Det skriver Kristian Mandin, verksamhetschef i en friskolekoncern. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/hur-mycket-utbildning-tal-sverige_4526048.svd • Dagens Nyheter 150502 ”Särskilda byggregler kan lösa studentbostadskrisen” Upprop. Utan studenter kan inte våra kunskapsstäder växa sig starka, och utan studentbostäder inga nya studenter. Med egna regler för studentbostäder och en större mångfald i hur boendena får se ut kan den akuta bostadsbristen lösas, skriver studentorganisationer och studentbostadsföretag. http://www.dn.se/debatt/sarskilda-byggregler-kan-losa-studentbostadskrisen/ • Svenska Dagbladet 150503 ”Pengar till högskolan är en tummetott” Regeringen har utlovat en kvalitetsförstärkning på 250 miljoner per år för högskolan. Vi har räknat på det och menar att det är en tummetott. Det är dags för en ny högskolepolitik, skriver företrädare för Saco. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/pengar-till-hogskolan-ar-entummetott_4533966.svd • Svenska Dagbladet 150503 ”Vi vill lägga mer pengar på högskolan” REPLIK av Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning. Fler än i dag ska ha möjlighet att välja högre utbildning. Och de ska veta att de kommer att gå en utbildning som håller hög kvalitet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vi-vill-lagga-mer-pengar-pahogskolan_4539516.svd • Lundagård.se 150505 ”Universitetet måste byggas ut” Arbetet för att bredda rekryteringen och bygga ut högskolan är viktigare än någonsin. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och Talla Alkurdi, ordförande för S-studenter. http://lundagard.se/opinion/debatt/ • Dalademokraten 150505 Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 18 (19) ”Kunskap är vägen framåt” Sverige har under lång tid strategiskt investerat i utbildning och kunskap. Genom vårt studiemedelssystem och investeringar i fri högre utbildning vid ett stort antal lärosäten runtom i Sverige har unga en stor möjlighet att prova sina vingar. http://www.dalademokraten.se/opinion/debatt/kunskap-ar-vagen-framat • Göteborgs Posten 150506 ”Kritiskt läge för svensk medicinsk forskning ” Antalet anställda inom den forskande läkemedelsindustrin har nästan halverats sedan 2004. Life science-företag lämnar landet och forskningssatsningarna krymper. Läget är kritiskt och nu krävs en rad kraftfulla åtgärder, skriver en lång rad aktörer. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2705821-kritiskt-lage-for-svensk-medicinsk-forskning • Värmlands Folkblad 150507 ”Vill minska snedrekrytering” Arbetet för att bredda rekryteringen och bygga ut högskolan är viktigare än någonsin. Det skriver Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och Talla Alkurdi, ordförande för S-studenter. http://www.vf.se/asikter/debatt/vill-minska-snedrekrytering • Svenska Dagbladet 150507 ”Det går att bygga billigt för studenter ” Det är möjligt att bygga studentbostäder med rimliga hyror om viljan finns. Det visar vi idag, skriver Martin Arkad, vd för Järntorget, och Josa Lundbäck, vd för Abacus. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-gar-att-bygga-billigt-forstudenter_4545174.svd • Svenska Dagbladet 150508 ”Kvalitet måste gå före fler platser ” Slutreplik högskolan: Det är glädjande att ministern instämmer i att den högre utbildningen dras med kvalitetsproblem (Brännpunkt 5/5). Vi är väl medvetna om att budgeten har sina begränsningar och att man behöver göra kloka prioriteringar. Det är därför synnerligen anmärkningsvärt att regeringen visar att budgetutrymmet är kraftigt begränsat när det gäller kvalitet, men inte gör samma ekonomiska analys när det handlar om att utöka antalet platser i högskolan. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kvalitet-maste-ga-fore-fler-platser_4547634.svd • Uppsala Nya Tidning 150512 ”Bättre system för utbildningskvalitet” Den kollegiala granskningen är själva kärnan i det system för kvalitetsutvärdering av högre utbildning som nu ska växa fram, skriver Anders Söderholm, Marita Hilliges, Bengt-Ove Boström, Åsa Kettis och Christian Stråhlman, SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor, i ett svar till Lars Hallén och Ingemund Hägg. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Utredare Ester Roos-Engstrand Information 2015-06-04 Sid 19 (19) http://www.unt.se/asikt/debatt/battre-system-for-utbildningskvalitet3719677.aspx • Dagens Nyheter 150516 ”Tillsynen är obefintlig av forskning som kan vara farlig” Vidta åtgärder! Forskning som kan vara farlig för deltagarna eller som behandlar känsliga personuppgifter måste granskas i förväg av en etikprövningsnämnd. Men efter att planerna godkänts är tillsynen obefintlig och det går inte att vara säker på att forskningen uppfyller de etiska kraven, skriver två etikforskare. http://www.dn.se/debatt/tillsynen-ar-obefintlig-av-forskning-som-kan-vara-farlig/ • Svenska Dagbladet 150517 ”Svensk högskola lider av systemfel” Det behövs en ny skoldebatt! Hör här: Jag vet en skola som får betalt för att godkänna studenter. Jag vet en skola där en del ämnen får tio gånger så hög ersättning som andra. Jag vet en skola där undervisningen inte följer vetenskapliga rön och där lärare belönas för att inte undervisa… Jag vet att detta är sant för jag jobbar där, där i den svenska högskolan, skriver professor Gunnar Karlsson, KTH http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-hogskola-lider-av-systemfel_4568482.svd Bilaga p 50 A Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 1 (15) Utvärdering av de strategiska forskningsområdena 2010–2014 Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................................... 1 1. Bakgrund om de strategiska forskningsområdena............................................................................. 2 2. Utvärderingen – övergripande ............................................................................................................3 3. Omdömen på universitetsnivå ........................................................................................................... 4 4. Bedömning av enskilda SFO-miljöer ................................................................................................. 6 5. Översiktstabeller ................................................................................................................................. 8 Sammanfattning • De forskningsfinansierande myndigheterna har gjort en utvärdering av de strategiska forskningsområdena (SFO). • På ett övergripande plan bedöms satsningen, som lanserades i 2008 års forskningsproposition, som helhet positiv inte minst på grund av dess långsiktighet. • o Myndigheterna rekommenderar att SFO-stödet fortsätter med bibehållande av nuvarande fördelning av SFO-medel mellan värd- och medsökande universitet. o En mindre omfördelning av medel mellan lärosäten föreslås, men den berör inte Umeå universitet. Betyg har satts både på lärosätesnivå och för enskilda SFO-miljöer: o På universitetsövergripande nivå får Umeå universitet högsta betyg (excellent) för den strategiska styrningen och användningen av SFO-medlen. Endast KI och Chalmers får samma betyg. Umeå universitet lyfts fram som ett av de mest övertygande när det gäller att ha en klar strategi för hög kvalitet, risktagande och innovation i forskningen. o De två SFO-miljöer som Umeå universitet är huvudsökande för får goda/medelhöga betyg. Bio4Energy bedöms ha högre kvalitet, medan ECOCHANGE anses ha skapat ett tydligare mervärde av satsningen. o Bland de sex SFO-miljöer som Umeå universitet är medsökande på finns två miljöer som hör till dem som får högst betyg i landet (Diabetes på KI och Cancer på UU), två som har medelhöga betyg (Neurovetenskap på KI och TC4F på SLU), och två som har sämre betyg (Vård på KI och eSSENCE på Uppsala universitet). Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 2 (15) 1. Bakgrund om de strategiska forskningsområdena De strategiska forskningsområdena (SFO) lanserades i 2008 års forskningsproposition. Där angavs att en satsning skulle göras på ett antal strategiska områden där svensk forskning tillhörde den internationella forskningsfronten eller bedömdes ha potential att nå dit. Vetenskapsrådet, Forte (dåvarande Fas), Formas, VINNOVA och Energimyndigheten gjorde utlysningar, bedömde ansökningar och gav rekommendationer till regeringen. Regeringen fördelade sedan medel efter finansiärernas förslag, som ett särskilt tillskott till respektive lärosätes anslag tillsammans med ett uppdrag att bygga upp forskning inom det strategiska området på högsta internationella nivå. Medel fördelades till totalt 43 forskningsmiljöer (”SFO-miljöer”) inom angivna strategiska forskningsområden. Umeå universitet var huvudsökande för två av dessa,1 och medsökande till ytterligare sex.2 Under 2010–2014 har Umeå universitet fått ca 226 mnkr för SFO-miljöerna (inklusive som medsökande), motsvarande 3 % av vårt totala anslag (utbildning och forskning)3 och 5 % av totalt utbetalade SFO-medel i landet. Vilka SFO-miljöer som Umeå universitet är inblandad i framgår av nedanstående tabell: Akronym Forskningsmiljö Värduniversitet UmUandel HavUmu ECOCHANGE - Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate perspective Umeå universitet 60% (21 mkr) EnergiUmu Bio4Energy Umeå universitet 45% (89 mkr) CancerUu The U-Can Comprehensive Cancer Consortium Uppsala universitet 40% (30 mkr) HållSlu Forests and other plants / TC4F (Trees and crops for the future) SLU 20% (22 mkr) VårdKi Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre KI 20% (17 mkr) EvetUu eSSENCE – An eScience Collaboration Uppsala universitet 20% (20 mkr) DiabetesKi Translational Program in Diabetes Research, Education and Care KI 15% (16 mkr) NeuroKi Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan KI 10% (11 mkr) Tabell 1. SFO-miljöer där Umeå universitet är huvudsökande (fetstilt) eller medsökande. Sorterad efter Umeå universitets andel av medlen i respektive SFO. Umeå universitet sökte om sex SFO:er och fick två. Jämfört med andra universitet är det en beviljandegrad strax under genomsnittet; högst hade KI som fick sex av sju sökta och sämst Göteborgs universitet som bara fick en av tolv sökta. 2 Umeå universitet har tillsammans med KTH och Göteborgs universitet flest SFO:er som medsökande. Genomsnittet för samtliga universitet är tre. 3 Genomsnittet för samtliga universitet är 405 mnkr / 5 % av totalt anslag. 1 Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 3 (15) 2. Utvärderingen – övergripande Vetenskapsrådet, Forte, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har på regeringens uppdrag gjort en gemensam utvärdering som bedömt lärosätenas insatser för SFO-områdenas utveckling i ett internationellt perspektiv. Utvärderingen har utgått från fem kärnfrågor: 1) 2) 3) 4) 5) Hur har forskningen planerats och styrts (”strategisk styrning”)? Vilken har varit forskningens kvalitet, resultat och effekter? Vilken har varit satsningens strategiska betydelse för samhälle och näringsliv? Hur har samverkan med andra universitet och samhällsaktörer sett ut? Hur har kopplingen mellan den strategiska forskningen och utbildning sett ut? Expertpanelen anser att satsningen på strategiska forskningsområden har varit ett utmärkt och nyskapande initiativ från regeringen. Enligt dem har en av de främsta styrkorna med SFO-satsningen varit dess långsiktighet, vilket har möjliggjort att kombinera risktagande och höga ambitioner i forskningsprojekt och i rekrytering av ny personal, både juniorforskare och internationellt framstående forskare, liksom möjligheten att utveckla nya forskningsområden. Samtidigt uppvisar stödformen ett antal tillkortakommanden, inte minst vad gäller de strategiska områdenas kopplingar till samhällets behov och utbildningarnas utveckling. De olika SFO-miljöerna befinner sig i olika utvecklingsfaser, med vissa som redan tillhör den internationella forskningsfronten, vissa som visar potential att uppnå högsta internationella nivå med fortsatt stöd, och vissa som har utmaningar både med hänsyn till forskningens kvalitet och strategier. Myndigheterna rekommenderar att SFO-stödet fortsätter, med bibehållande av nuvarande fördelning av SFO-medel mellan värd- och medsökande universitet. En mindre omfördelning av medel mellan lärosäten föreslås dock, motiverat av brister i prestation och strategi vid ett par SFOmiljöer. Omfördelningen berör inte Umeå universitet. Kommentar till omfördelningen Förslaget är att 12,1 miljoner kronor stegvis lyfts från det årliga stödet till Lunds universitet och 16,4 miljoner kronor från Stockholms universitet, och att pengarna över samma tidsperiod omfördelas till lärosäten som har visat ett utmärkt strategiskt ledarskap i SFO-satsningen, proportionerligt baserat på de medel som uppbärs av deras SFO-miljöer med betyget Excellent/Good eller bättre med avseende på Prestation och Strategi: Chalmers (12,7 miljoner kronor), Karolinska Institutet (11,8 miljoner SEK) och Linköpings universitet (4,0 miljoner kronor). Umeå universitet är ett av de fyra lärosäten som visat utmärkt strategiskt ledarskap; dock blir det föreslagna tillskottet till UmU noll eftersom ingen av våra två miljöer hade betyget Excellent/Good eller bättre med avseende på både Prestation och Strategi. Bio4Energy fick Excellent/Good på prestation, men Good på Strategi. Kriteriet Added value, där ECOCHANGE fick betyget Excellent, räknas inte med i förslaget till omfördelning. Ingen hänsyn tas heller till genomsnittet för ett lärosätes samtliga SFO:er. Man kan notera att det bara är en av Chalmers fem SFO-miljöer som har betyget Excellent/Good på både Prestation och Strategi, medan hela tre av fem SFO-miljöer har fått betyget Inadequate eller Good/Inadequate på en eller flera kriterier. Umeå universitets SFO-miljöer har inte lägre betyg än Good på något kriterium. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 4 (15) 3. Omdömen på universitetsnivå Universiteten (huvudsökande) utvärderas enligt tre kriterier: 1. Strategisk styrning och användning av SFO-medlen (Strategic management) 2. Utfall och excellens på universitetsnivå (University outcomes and excellence) 3. Mervärde av SFO-medlen jämfört med vanlig extern projektfinansiering (Added value) Varje kriterium bedöms enligt en tregradig skala: Inadequate, Good och Excellent. Även mellanliggande betyg ges (Good/Inadequate respektive Excellent/Good). Strategic management – Excellent Umeå universitet får högsta betyg (excellent) för den strategiska styrningen och användningen av SFOmedlen. Endast KI och Chalmers får samma betyg. Linköping kommer strax efter med betyget Excellent/Good. Stockholms och Lunds universitet får det inte helt godkända betyget Good/Inadequate, medan övriga får betyget Good. University outcomes and excellence – Good På detta kriterium är Umeås betyg Good, vilket också gäller för de flesta andra universitet. SLU, KI och Linköpings universitet har högre betyg, medan KTH och Luleå har lägre. Added value – Excellent/Good På Added value är Umeå universitets betyg Excellent/Good, ett betyg vi delar med Chalmers. Tre lärosäten (KI, Linköping och Luleå) får betyget Excellent på detta kriterium, medan SLU får Good/Inadequate och Göteborg Inadequate. Övriga universitet har betyget Good. Kommentarer om Umeå universitet I rapportens övergripande del lyfts Umeå universitet fram som ett av de tre lärosäten som har tydligast strategier och insatser för att stödja sina starka miljöer: [T]he most effective universities had a clear strategy and concrete measures for how the university management can support faculty in building and maintaining excellence without violating their academic autonomy and freedom to operate. These universities were focusing resources which supported their excellent research environments and were also able to abandon areas deemed to be of lesser quality and strategic value. Karolinska Institute, Chalmers and Umeå University were clearly in the top category in this respect with Linköping University not far behind. (sid 17, kursivering tillagd) In some universities the SRA instrument had clearly inspired strategic thinking beyond the usual, with shining examples at KI, CTH, UmU, and LiU. (sid 20, kursivering tillagd) Umeå universitet anses ha arbetat bra med urval av och stöd till ansökande miljöer. Universitetets strategiska inriktning på att skapa långsiktigt stabila och attraktiva villkor för personalen kommenteras också positivt, och universitetet lyfts fram som ett av de mest övertygande när det gäller att ha en klar strategi för hög kvalitet, risktagande och innovation i forskningen: UmU management appears to be quite realistic about the current level of research quality and societal value associated with the two SRAs they lead and they seem to be using the SRA funding strategically to support these groups where support is most needed. The management acknowledged that one of the greatest challenges in the ‘stop-go’ funding climate which has resulted from myriad programme initiatives is in developing and maintaining a healthy profile of well-qualified staff. The President identified a strategy Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 to reduce the number of professors in order to release pressure on core funding and to allow room for staff renewal and to support staff in pursuing basic and risk-taking research. UmU has developed a local form of ‘tenure track’ to support career development. Out of the university management teams interviewed, UmU was among the most convincing in terms of presenting a clear strategy focusing on research quality, support of ‘risk-taking’, innovation and the leveraging of regional (i.e. establishment of an Arctic center) as well as university strengths. The SRA funding mechanism allows relatively long-term funding at the core level and appears to have been strategically used by UmU to contribute to the long-term sustainability of the university through support staff recruitment at both the senior and junior level and to develop collaboration. The SRA funding program has clearly given added value in terms of developing research quality and collaboration between scientists, universities and other sectors of society. Umeå universitet omnämns även i inledningen (tillsammans med KI) för sin strategi att reducera antalet professorer för att kunna erbjuda attraktivare villkor. Samarbete inom och mellan lärosäten Utvärderingen ser samarbetena mellan lärosäten som en av satsningens stora fördelar och lyfter bl.a. två SFO:er där Umeå universitet medverkar (DiabetesKI och CancerUU) som bevis på att geografiska avstånd inte behöver vara ett hinder för framgångsrikt forskningssamarbete. Länkning av de strategiska forskningsmiljöerna till utbildning Umeå universitets civilingenjörsprogram i Bioresursteknik lyfts fram som ett bra exempel när det gäller att länka SFO:erna till utbildning på grundnivå och avancerad nivå – ett undantag inom en aspekt där panelen i stort var besviken och menade att man nationellt kunde göra mycket mer. Sid 5 (15) Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 6 (15) 4. Bedömning av enskilda SFO-miljöer De enskilda SFO:erna utvärderas enligt tre kriterier4: 1. Performance (forskningsoutput, samarbete, koppling till utbildning, värde för samhället) 2. Strategy (strategi för användning av SFO-medlen) 3. Added value (mervärde av SFO-medlen för utveckling av miljön) Varje kriterium bedöms enligt en tregradig skala: Inadequate, Good och Excellent. Även mellanliggande betyg ges (Good/Inadequate respektive Excellent/Good). Betygen för de SFO-miljöer som Umeå universitet är huvudsökande (fetstilt) eller medsökande för framgår av nedanstående tabell: Miljö Värduniversitet Performance Strategy Added value Translational Program in Diabetes Research, Education and Care KI Excellent Excellent Excellent The U-Can Comprehensive Cancer Consortium UU Excellent/ Good Excellent Excellent Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan KI Good Excellent/ Good Excellent Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate perspective – ECOCHANGE UmU Good Good Excellent Bio4Energy UmU Excellent/ Good Good Good Forests and other plants / TC4F (Trees and crops for the future) SLU Excellent Good/ Inadequate Good/ Inadequate Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre KI Good/ Inadequate Good/ Inadequate Good eSSENCE – An eScience Collaboration UU Good Inadequate Inadequate Tabell 2. Omdömen om de SFO-miljöer där Umeå universitet är huvudsökande (fetstilt) eller medsökande. Sorterad efter sammanvägt omdöme. 4 Varje SFO bedömdes först av två bedömare (external reviewers) utifrån ansökan, uppföljnings-rapporter, självvärderingar och bibliometrisk analys. Denna bedömning gjordes utifrån fyra, delvis annorlunda kriterier som framgår av tabell 5 i avsnitt 4 Översiktstabeller. De externa bedömarnas rapporter utgjorde sedan ett av flera underlag för expertpanelens samlade bedömning; panelen har dock främst utgått från den information varje lärosäte/SFO tillhandahållit. Ibland ser man skillnader mellan external reviewers och slutsatserna i rapporten, t.ex. TC4F som beskrivs som ”very well managed” av external reviewers men får dåliga betyg rörande strategi och mervärde i huvudrapporten. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 7 (15) Umeå universitets SFO:er De två enskilda SFO:er som Umeå universitet har huvudansvaret får goda (medelhöga) betyg. Om man gör en sammanvägning av SFO:ernas betyg på de tre kriterierna (vilket utvärderingen inte gör) hamnar Umeås ECOCHANGE och Bio4Energy ganska precis runt medelvärdet för alla miljöer – ECOCHANGE strax över och Bio4Energy strax under. För ECOCHANGE bedöms forskningskvaliteten som god: en bit kvar till forskningsfronten men med betydande potential vid fortsatt stöd. Bland utmaningarna nämns tillräcklig tillgång till fartyg. Publiceringarna ökar dock och samverkan med det omgivande samhället bedöms som god (ECOCHANGE var den enda SFO som hade avnämarrepresentant närvarande vid intervjun). Såväl den övergripande visionen som den konkreta planen för den närmaste femårsperioden (Strategy) bedöms som tydlig (Good). Utvärderingen ser ett mycket stort mervärde av SFO-satsningen såväl när det gäller rekryteringar som samarbeten (Excellent). ECOCHANGE nämns även i rapportens inledning som en av de miljöer som har stor potential för att nå världsklass under kommande år tack vare en utmärkt strategi för att dra nytta av SFO-medlen. För BIO4Energy bedöms kvaliteten vara av hög internationell kvalitet (Excellent/good) men fortfarande med utrymme för förbättringar. Även här ses en nära samverkan med industrin (bl.a. kommenteras att personer från industrin medverkar i utbildningen i bioresursteknik). Miljön bedöms ha en tydlig plan för kommande femårsperiod (Good) och med ett mervärde av satsningen främst när det gäller rekrytering och mer riskfyllda forskningsprojekt (Good). SFO:er där Umeå universitet är medsökande Två av de SFO:er som Umeå universitet är medsökande på finns bland de tio som får högst betyg, nämligen den diabetes-SFO som KI ansvarar för (Translational Program in Diabetes Research, Education and Care), som får Excellent på alla kriterier, och den cancer-SFO som Uppsala universitet ansvarar för (U-Can), som får Excellent/Good på prestationskriteriet men högsta betyg på övriga. Samarbetet mellan de ingående lärosätena verkar fungera väl i båda fallen, men anses ändå vara lite för begränsat i diabetes-SFO:n. Den neurovetenskapliga SFO som KI ansvarar för (Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan) får betyg som ligger en bit över medel, strax under den övre tredjedelen. Samarbetet med Umeå universitet anses fungera väl. SLU:s SFO inom området hållbar utveckling (TC4F) får högsta betyg när det gäller prestation, men låga betyg (Good/Inadequate) både när det gäller strategi och mervärde. I en sammanvägning med lika viktning av alla kriterier ger det ett betyg under medel, strax över den understa tredjedelen. De sista två av de SFO:er som Umeå universitet är medsökande på hör till de (drygt) tio som får sämst betyg, nämligen den vård-SFO som KI ansvarar för (Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre) och den e-Science-SFO som Uppsala universitet ansvarar för (eSSENCE). Vård-SFO:n är den klart svagaste vid KI, men visar ändå ett bra mervärde av satsningen (Good); eSSENCE å andra sidan får bottenbetyg när det gäller strategi och mervärde och dess goda forskningskvalitet anses vila på gamla lagrar. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 8 (15) 5. Översiktstabeller Tabell 3: Omdömen om samtliga SFO:er I nedanstående tabell har de enskilda SFO:erna rangordnats efter en enkel sammanvägning av de tre omdömen som lämnas om varje SFO – observera att en sådan sammanvägning eller rangordning inte görs i utvärderingen, utan den har gjorts för detta syfte genom att omvandla betygsnivåerna till siffror och beräkna medelvärdet. SFOmiljöer där Umeå universitet ingår är fetstilta, där UmU är huvudsökande i röd text. Akronym Namn Lärosäte Betyg: Performance Betyg: Strategy Betyg: Added value DiabetesKi Translational Program in Diabetes Research, Education and Care KI Excellent Excellent Excellent MatLiu International Interdisciplinary Materials Science Laboratory for Advanced Functional Materials (AFM) LiU Excellent Excellent Excellent MolbioKth Science for Life Laboratory – a national resource center for high–throughput molecular bioscience KTH Excellent Excellent Excellent MolbioUu Center for genomic and proteomic medicine UU Excellent Excellent Excellent NanoLu The nanometer Structure Consortium at Lund University LU Excellent Excellent Excellent CancerUu The U-‐Can Comprehensive Cancer Consortium UU Excellent/good Excellent Excellent CancerKi Center for Integrated Cancer Studies at Karolinska Institutet (CICS-‐KI) KI Excellent Excellent Excellent/good NeuroLu Multidisciplinary research focused on Parkinson´s disease – MultiPark LU Excellent Excellent/good Excellent StamKi Center for Regenerativ Medicine KI Excellent Excellent/good Excellent EnergiCth Chalmers Energy Initiative Chalmers Excellent/good Excellent/good Excellent EpiKi Epidemiology: from mechanism to prevention, from surveillance to safety KI Excellent Excellent/good Excellent/good EvetKth Swedish e-‐Science Research Centre KTH Excellent/good Excellent/good Excellent MatCth Strategic Initiative – Materials Science Chalmers Good Excellent Excellent PolregLu The Middle East in the Contemporary World (MECW) LU Excellent/good Excellent/good Excellent NeuroKi Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan KI Good Excellent/good Excellent DiabetesLu EXODIAB (Excellence of Diabetes Research in Sweden) LU Excellent/good Excellent Good ITKLiu eLLIIT – The Linköping – Lund Initiative on IT and Mobile Communication LiU Good Excellent/good Excellent SäkLiu Security Link LiU Good Excellent/good Excellent SäkUu Natural-‐Disaster Science UU Excellent/good Good Excellent VårdGu Toward Person-‐Centered Care in Long-‐ term Illness: A Research Core Center GU Good Excellent Excellent/good Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 9 (15) HavUmu Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate perspective – ECOCHANGE UmU Good Good Excellent EffnatLu Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate – BECC LU Excellent/good Excellent/good Good EnergiUu StandUp UU Excellent Good Good EnergiUmu Bio4Energy UmU Excellent/good Good Good EpiLu Epidemiology for Health (EpiHealth): for Innovation and Excellence in Open-‐ Access, Basic-‐Translational and Applied Epidemiological Research LU Good Good Excellent/good StamLu National initiative on Stem Cells for Regenerativ Therapy LU Good Good Excellent/good HållSlu Forests and other plants / TC4F SLU Excellent Good/Inadequate Good/Inadequate ITKKth ICT – The Next Generation KTH Good Good Good KlimLu ModElling the Regional and Global Earth system (MERGE) LU Good Good Good HållLtu Sustainable use of mineral resources – securing the future LTU Inadequate Good Excellent/good KlimSu Modelling initiative of the Bert Bolin Centre for Climate Change SU Good Good Good/Inadequate NanoCth Chalmers Nano-‐initiative Chalmers Excellent/good Inadequate Good VårdKi Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre KI Good/Inadequate Good/Inadequate Good HavSu Ecosystem Approach to the Baltic Sea SU Good Good Inadequate TransKth TRENoP, Transport Research Environment with Novel Perspectives KTH Good/Inadequate Good/Inadequate Good VårdUu U-‐CARE Better Psychosocial Care at a Lower Cost? Evidence-‐based assessment and Psychosocial Care Via Internet UU Inadequate Good Good PolregUu Uppsala Russian Research Center (URRC) UU Good/Inadequate Inadequate Good TransCth Chalmers Sustainable Transport Initiative Chalmers Good/Inadequate Inadequate Good EvetUu eSSENCE – An eScience Collaboration UU Good Inadequate Inadequate ProdCth Sustainable Production Initiative Chalmers Inadequate Good/Inadequate Inadequate ProdKth XPRESS – Initiative for excellence in production research KTH Inadequate Inadequate Good/Inadequate CancerLu BioCARE – Biomarkers in Cancer Medicine Improving Health Care, Education and Innovation LU Inadequate Inadequate Inadequate EffnatSu A multiscale, cross-‐disciplinary approach to the study of climate change effects on ecosystem and biodiversity services SU Inadequate Inadequate Inadequate Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 10 (15) 11 6 16 4 5 6 12 9 Linköpings universitet Luleå tekniska universitet Lunds universitet SLU Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Genomsnitt alla universitet 4 7 2 3 1 9 1 3 5 6 1 5 Antal erhåll na SFO 45 % 58 % 33 % 60 % 25 % 56 % 17 % 27 % 63 % 86 % 8% 63 % Beviljande grad Antal erhållna medsökande 3 3 6 4 2 3 2 2 6 2 6 2 405 503 226 359 143 715 169 253 579 631 180 701 Totala medel 2010-14 (mnkr) 5% 4% 3% 3% 2% 5% 5% 3% 6% 8% 1% 11 % Andel av totala anslag 2014* 2 3 2 3 2,23 2 3 1,5 2 1,5 2 2,5 Strategic Management 2 2 2,05 2 2 2 3 2 1 2,5 1,5 2,5 University outcomes & excellence Betyg universitetsnivå** 2,23 2 2,5 2 1,5 2 3 3 2 3 1 2,5 Added value of the SRA 2,6 2,1 2,2 2,3 1,7 3,0 2,3 1,0 2,3 2,0 2,1 2,0 2,0 1,7 1,5 2,3 2,0 2,7 2,0 2,5 3,0 1,8 1,9 2,0 Strategy Performance 2,3 2,3 2,5 1,2 1,5 2,3 2,5 3,0 2,3 2,7 2,5 2,2 Added value Genomsnitt betyg SFO:er*** ** 1= Inadequate. 1,5=Good/Inadequate. 2=Good. 2,5=Excellent/Good. 3=Excellent. *** Genomsnitt för varje lärosätes samtliga SFO:er på respektive kriterium, beräknat genom att översätta betygen till siffror (1= Inadequate. 1,5=Good/Inadequate, 2=Good. 2,5=Excellent/Good. 3=Excellent) och beräkna medelvärdet. * Andel av respektive universitets totala anslag (utbildning och forskning) 7 8 KTH 12 Göteborgs universitet Karolinska institutet 8 Chalmers Värduniversitet Antal sökta SFO Tabell 4: Basfakta samt sammanvägda omdömen på lärosätesnivå I tabellen samlas uppgifter om antal SFO-miljöer och mängd medel per lärosäte, utvärderingens samlade omdöme för respektive universitet, samt ett medelvärde per universitet för utvärderingens omdöme om varje SFO (medelvärdet beräknat för detta syfte). Universiteten i alfabetisk ordning. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 11 (15) Research output (publication profile and scientific impact). Grades used: Not convincing so far, reaching international standards or on the frontline. Utilisation and Benefits (capacity to transfer research results, stakeholder engagement in problem formulation, impact on society and business, capacity to provide qualified personnel or research based knowledge). Grades used: Not developed satisfactorily, developed satisfactorily or developed with great satisfaction. Collaboration (collaboration between co-applicant universities, collaboration with other SRAs, international collaboration, strategic collaboration outside of academia). Grades used: Not effective so far, effective in several dimensions or effective in all dimensions. Integration with Education (the integration of the research environment with different levels of education). Grades used: Not demonstrated so far, under satisfactory development or developed with internationally high standards. Management (management of research environment, use of recruitment relative to the goals and intentions of the environment, management capacity in regards of societal needs). Grades used: Not convincing so far, on target and developing with high standards or moving beyond set goals. • • • • • Följande kriterier och omdömen användes: Tabell 5: De externa bedömarnas (external reviewers) omdömen för SFO-miljöer där Umeå universitet ingår I tabellen nedan samlas omdömen från de externa bedömarna (vilka sedan utgjorde ett av flera underlag för expertpanelens samlade bedömning) om de SFO-miljöer där Umeå universitet ingår. Efter tabellen samlas utvalda kommentarer från de externa bedömarna om respektive SFO (för de SFO:er där Umeå universitet är medsökande främst kommentarer som rör Umeå universitet). Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Värduniv. UmU UmU UU SLU UU KI KI KI Forskningsmiljö ECOCHANGE – Ecosystem dynamics in the Baltic Sea in a changing climate perspective Bio4Energy The U-Can Comprehensive Cancer Consortium Forests and other plants eSSENCE – An eScience Collaboration Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre Translational Program in Diabetes Research, Education and Care Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao 10% 15% 20% 20% 20% 40% 44,8% 60% UmU andel on the frontline on the frontline reaching international standards on the frontline / reaching international standards on the frontline on the frontline on the frontline reaching international standards Research Output has developed satisfactorily has developed with great satisfaction has developed satisfactorily has developed satisfactorily effective in several dimensions. effective in several dimensions. on target and developing with high standards on target and developing with high standards on target and developing with high standards developed with internationally high standards on target and developing with high standards under satisfactory development on target and developing with high standards under satisfactory development / developed with internationally high standards effective in several dimensions / effective in all dimensions effective in several dimensions. on target and developing with high standards developed with internationally high standards effective in several dimensions. has developed with great satisfaction. on target and developing with high standards developed with high standard Management developing with high standard under satisfactory development developed with internationally high standards Integration with education under satisfactory development effective in several dimensions. effective in several dimensions. has developed with great satisfaction. has developed satisfactorily effective in all dimensions. Collaboration Omdöme Sid 12 (15) has developed with great satisfaction. Utilization and benefits Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 13 (15) Bio4Energy (EnergiUmU) • A variety of five key results are listed and these relate to the targets in the original proposal. The research on the spruce genome is described as worldleading and was published in Nature. • The bibliometric indices are impressive with a mean citation index 50% above World average, 15% of papers in the top 10% and a few (e.g. about 3) in the top 1%. • The environment has further consolidated its Swedish networks in the bio energy sector, most importantly the Processum Biorefinery Initiative and Solander Science Park, but has also engaged in the launch of the Swedish Gasification Centre (SFC) • The environment has increased its involvement in industry clusters Other external funding has increased considerably in the period, from 1.6MSEK in 2010 to 67.2 MSEK in 2013 • There are relevant MSc courses at LTU and UPSC, and a partially related course at UmU. There is a new Bio-resource undergraduate degree at UmU that programme researchers have helped develop. • B4E collaborates with the Forest Products’ Industry Research College (FPRIC) founded in 1996. • The original intention to pursue a generation shift seems to have been realized as the environment has recruited a number of senior juniors who deliver excellent work. All three universities have gender and equal treatment policies in place. ECOCHANGE (HavUmU) • The scientific impact of ECOCHANGE is clearly important to marine managers for all nations bordering the Baltic Sea and therefore provides good value for money for Swedish taxpayers • ECOCHANGE has a ‘young scientists group’ to encourage the production of bottom-up ideas and joint projects. • This must be a very stimulating environment for a young researcher to be part of: international, multiuniversity and multidisciplinary research that has a real connection to the end-user with direct experience of how practical use of academic research can help address current and future issues of societal relevance • ECOCHANGE has an impressively forward thinking management team • The management has ensured international collaboration from the start, both regionally with Baltic countries but also internationally through collaboration, conference attendance (in Norway, UK and Italy), and visiting fellowships. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 14 (15) Bridging Research and practice for Better Health: The Comprehensive Care Science Centre (VårdKI) • Collaboration with Umeå University is reasonable and efforts are being made to overcome cultural and distance problems. • One gets the impression that KI is more at the forefront than Umeå and wonders whether Umeå is regarded as an equal partner by KI? Only partners in Stockholm were identified for Resource Centre for Care with various stakeholders and that Umeå-partners will be offered the opportunity to join the Centre Forests and other plants / TC4F (Trees and crops for the future) (HållSLU) • The program is well managed with a solid framework and infrastructure for effective development, delivery and communication of the goals and products • The success of the program reflects excellent collaborations among the co-‐applicants, the institutes and businesses, networks, the scientists, the graduate students and post-‐docs, and the steering committees • The recruitment of 27 PhDs and 22 lower degree students is outstanding. • This program aims to meet societal needs through development of biotechnology. The program is very well managed and is achieving this goal with excellent science, excellent training, strong networks and excellent collaborations. • Some areas for potential improvement are in innovative engagement between the environment, social and ecological scientists, and the public through novel communication vehicles and integration of the research and HQP at many levels. The U-Can Comprehensive Cancer Consortium (CancerUU) • The U-CAN partners have the following portions in the consortium: University of Uppsala (50%) University of Umeå (40%), University of Stockholm (5%) and KTH (5%). • U-CAN has initiated a research school ’Individualised Cancer Therapy’ which is based on a one-week intensive course, attendance at a seminar series and practical exercises, demonstrations and site visits. The course is given annually both in Uppsala and Umeå • The use of recruitment is not described very clearly and therefore hard to assess Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Dokumenttyp: PM Datum: 2015-06-04 Sid 15 (15) Cognitive and Motor functions in Health and Disease during the Lifespan (NeuroKI) • The programme spans a vast area of neuroscience conducted at the Karolinska Institute and Umea University with the majority at the KI. • The collaboration with Umea works well and there are existing interactions between the groups and extensive international collaborations and joint publications • The main activities in StratNeuro happen at KI and small portion takes place at Umea. Translational Program in Diabetes Research, Education and Care (DiabetesKI) • Research developments are passed on to graduates and undergraduates through endocrinology teaching and graduate courses. Joint courses are run between Umeå and KI. • Support for life science innovation which is generally funded through a national VINNOVA programme and based on collaboration between KI, Umeå, Lund and Uppsala, would probably not have happened without the critical mass supported through the SRA programme. • There is also concern regarding the limited collaboration between the KI and UmU, and the integration between the different projects in DiabetesKi, as evidenced by limited joint publications. • There is a good strategy for the recruitment of new PIs, with focus on young scientists. An additional senior researcher was added as an affiliate from Umea eSSENCE – An eScience Collaboration (EvetUU) • The impact with respect to utilization of eSSENCE methods is on a modest level only but significantly increasing, usage of good services and process is low. The industry collaboration level is rather low and on a declining path. • The centre seems to have limited cooperation with counterparts abroad and does not to cooperate much internally • Industrial interaction is also limited Umeå universitet Universitetsstyrelsen Planeringsenheten Anders Steinwall Rupali Bhalerao Bilaga p 50 B Universitetsstyrelsen PM 150603-04 Sid 1 (4) Forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet Vid Universitetsstyrelsen den 29 september 2014 punkt 74 gavs en presentation om Umeå universitets pågående arbete med forskningsinfrastruktur och i samband med detta ärende uppdrogs till rektor att återkomma med en kartläggning av prioriterad forskningsinfrastruktur vid universitetet. Ett samlat grepp om denna fråga från regering och riksdag är därför angelägen inför nästa forskningspolitiska proposition. Vetenskapsrådets nya modell för prioritering, finansiering och organisation av nationell forskningsinfrastruktur är ett viktigt steg i rätt riktning men det finns behov av justeringar, och då avseende formerna för finansieringen. Vetenskapsrådets Guide till infrastruktur 2014 under uppdatering En viktig hörnsten i utveckling av innovation och forskning är att forskare har tillgång till högklassiga verktyg – forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådet (VR) deltar aktivt med att skapa de bästa förutsättningar för att svenska forskare ska kunna nyttja infrastrukturer där den bästa och lämpligaste utrustningen. VR är med och finansierar och planerar långsiktigt för nationell forskningsinfrastruktur men arbetar även med Sveriges medverkan på den internationella arenan avseende infrastrukturer inom alla ämnesområden. VR har skapat en guide för infrastruktur som är deras vägvisare för behovet både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Guiden utgör ett diskussionsunderlag i framtida finansieringar av infrastrukturer för rådet. VR genomförde 2014 en översyn av den nuvarande hanteringen för stöd till infrastruktur av nationellt intresse. En modell för prioritering, finansiering, organisation och styrning av infrastruktur som ska vara enkel, långsiktig och ändamålsenligt utformad för infrastruktur. Modellen som beslutades i november 2014 har tagits fram i dialog med universitet och högskolor. Umeå universitet har varit mycket delaktiga i denna process. Umeå universitets vicerektor för forskning är representant och har varit sammankallande för den lärosätesgrupp som har till uppgift att utgöra rådgivande organ till VR i arbetet med utvecklande av system för prioritering, utlysning och uppföljning nationell forskningsinfrastruktur. Rektor är representant för SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) i denna grupp. Som ett led i den nya modellen genomförs under 2015-2016 en uppdatering av VR:s Guide inför nästa utlysningsomgång 2017. Guiden visar på Sveriges långsiktiga behov av nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Guiden ska baseras på en bred behovsinventering där hänsyn bland annat tas till lärosätenas infrastrukturstrategier. Syftet med en behovsinventering är att få en grundlig genomlysning av infrastrukturbehov, luckor och flaskhalsar inom svensk forskning. Nya infrastrukturprojekt behöver därmed vara högprioriterade i guiden för att det ska vara möjligt att ansöka om bidrag. Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95. www.umu.se, [email protected] Sid 2 (4) Forskningsinfrastrukturer är en viktig del i att skapa förutsättningar för en intellektuell och kreativ miljö med möjlighet till forskarkarriär och tillgång till de mest avancerade verktygen och metoderna. Detta sammantagit ger goda förutsättningar för att implementera innovativ och högkvalitativ forskning. Infrastrukturerna bildar mötesplatser som är en viktig del i kompetensutvecklingen både inom lärosätet men också mellan lärosäten. En central del i Vetenskapsrådets nya modell för infrastruktur är att den bygger på dialog med lärosätena, vilket också varit ett viktigt inslag under utarbetandet av den modell som tagits fram, och påverkar lärosätenas interna processer för identifiering av behov och prioritering. Prioritering och samordning behöver ske på alla nivåer. Infrastrukturgrupp vid Umeå universitet Som ett led i att utveckla och stärka universitetet arbete kring forskningsinfrastrukturer har en arbetsgrupp tillsatts. Vicerektor Marianne Sommarin är sammankallande för gruppen och den består av följande representanter: Per Gardeström, professor, Institutionen för fysiologisk botanik Philip Buckland, lektor, Institutionen för idé- och samhällsstudier Richard Lundmark, lektor, Institutionen för integrativ medicinsk biologi Richard Palmqvist, professor, Institutionen för medicinsk biovetenskap Mikael Hjerm, professor, Sociologiska institutionen Bernt Eric Uhlin, Institutionen för molekylärbiologi Mikael Elofsson, professor, Kemiska institutionen Anders Wennström, handläggare Den universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturgruppen bereder och utgör ett rådgivande organ åt universitetsledningen och Forskningsstrategiska rådet i arbetet med lokal och nationell infrastruktur. Gruppen ska ta fram ett förslag på riktlinjer för hantering av forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet bland annat innebärande ett centralt system för identifiering, utvärdering och finansiering (hel eller delvis) av universitetsgemensam/ övergripande infrastruktur. Internt arbete med forskningsinfrastruktur Att ge forskarna tillgång till relevant och högkvalitativ forskningsinfrastruktur blir allt mer centralt för forskningens utveckling. Då kostnaderna för detta är betydande, och möjligheterna att få bidrag till infrastruktur försämrats i och med att bl.a. Wallenbergstiftelserna och Vetenskapsrådet dragit ner på sina stöd eller aviserat neddragningar, och ger i huvudsak större stöd enbart till infrastrukturer av nationell dignitet. Därför är det viktigt att samordna oss både inom universitetet och över landet för att bättre kunna prioritera de infrastrukturer där det största behovet föreligger för att vetenskapligt kunna konkurrera både på den nationella och internationella arenan. Vid universitetet har en omfattande översyn av vår forskningsinfrastruktur initierats för att kartlägga vilken infrastruktur som främst är en angelägenhet för institutionseller fakultetsnivån och vad som bör vara en regional eller nationell angelägenhet. För att ge universitets forskare tillgång till den mest relevanta medeldyra utrustningen har två av universitets fakulteter lanserat program där de utlyser Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95. www.umu.se, [email protected] Sid 3 (4) medel (f.n. totalt 8 mnkr/år). Umeå universitet har sedan år 2011 avsatt en del av forskningsanslaget till universitetsgemensam satsningar på forskningsinfrastruktur. Anslag till forskningsinfrastruktur har successivt ökats och uppgör år 2015 till totalt 28,8 mnkr. Inför budget 2016 finns förslag att ytterligare öka detta anslag mot bakgrund av att behoven av forskningsinfrastruktur är betydande samt att det finns fördelar att göra universitetsgemensamma prioriteringar. Ett flertal av de forskningsinfrastrukturer som kommenteras i nedanstående stycke erhåller stöd via anslaget för forskningsinfrastruktur. Umeå universitet vill och tar ett nationellt ansvar för forskningsinfrastruktur. Några har de senaste åren kunnat ta en starkare nationell roll tack vare stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med medel från Umeå universitet och andra finansiärer. Det möjliggjorde 2012 en nysatsning för Umeås högkvalitativa metabolomikplattform i samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå under namnet Swedish Metabolomics Centre (www.swedishmetabolomicscentre.se), och för Umeå universitets NMRspektroskopi som numera tillsammans med sin motsvarighet vid Göteborgs universitet utgör en nationell infrastruktur under namnet NMR for life (www.nmrforlife.se), båda har under året blivit associerade till SciLifeLab. Umeå Core Facility for Electron Microscopy (UCEM) med dess kryoelektronmikroskop under införskaftning blev under 2014 en nationell resurs för avancerad elektronmikroskopi av högsta klass tack vare bidrag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, kompletterat med stöd från Umeå universitet och Kempestiftelserna. En annan viktig nationell infrastruktur är Laboratories for Chemical Biology Umeå (LCBU), som också blev formellt associerad till SciLifeLab. Universitetet är även huvudman för ESS och SHARE av infrastrukturer som är av stor betydelse för humaniora och samhällsvetenskap. Nämnda infrastrukturer har starka kopplingar till flera av våra starka forskningsmiljöer. De forskningsinfrastrukturer som är eller har potential att bli nationella inom två år utgör Umeå universitets underlag till den behovsinventering som görs av VR under året, se bilaga 1 för en sammanfattning av dessa. Uppföljning av delmål till och med år 2014 Sammanställningen nedan visar på uppföljning av strategierna per sista december 2014 samt uppnådda resultat. Delmålen är fastställda att gälla för perioden 20132015. Uppföljningen av delmålen visar på att arbetet med uppsatta strategier är i god fas för att få nå en god måluppfyllelse. Delmål 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur ü En forskningsinfrastrukturgrupp med koppling till Forskningsstrategiska rådet inrättas. Uppföljning: Gruppen inrättades våren 2014 med representanter från fakulteterna med vicerektor för forskning som ordförande. Vidare har motsvarande grupper bildats vid respektive fakultet med koppling till den centrala gruppen. Strategin kan därmed utgå och ersättas av nedanstående strategi. ü Ett centralt system för identifiering, utvärdering och finansiering (hel eller delvis) av universitetsgemensam/övergripande infrastruktur upprättas. Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95. www.umu.se, [email protected] Sid 4 (4) Uppföljning: VR:s nya modell för utlysning och finansiering av nationell forskningsinfrastruktur fastställdes i september 2014 och därefter har universitetets arbete med att implementera modellen vidtagit. ü En förteckning vid Umeå universitet över den infrastruktur som klassas som övergripande forskningsinfrastruktur utvecklas. Uppföljning: En förteckning upprättades juni 2014 och kommer att uppdateras under våren 2015. ü En gemensam hantering av övergripande forskningsinfrastruktur, inkluderat behov av personal för drift. Uppföljning: denna strategi utgår då den ingår i ovanstående strategi att upprätta riktlinjer inom området. Delmål 3.6 Universitet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för några nationella forskningsinfrastrukturer ü Universitetet deltar i det nationella arbetet om forskningsinfrastruktur Uppföljning: Vicerektor har under 2014 varit ordförande för den lärosätesgrupp som har till uppgift att utgöra rådgivande organ till VR i arbetet med utvecklande av system för prioritering, utlysning och uppföljning av nationell forskningsinfrastruktur. Denna grupp har också permanentats av VR vilket är en framgång för sektorn. ü Universitetet utvecklar tillsammans med fakulteterna stödet till de forskare som behöver tillgång till nationell infrastruktur på annan ort eller internationell infrastruktur för att bibehålla eller utveckla sin nationella/internationella konkurrenskraft. Uppföljning: Strategin föreslås kvarstå men omfattas av arbetet med att upprätta riktlinjer inom delmål 3.5. ü Universitetet har ett system att identifiera de övergripande infrastrukturer som ingår eller har potential att ingå i nationella och/eller internationella infrastrukturer. Uppföljning: Det fortsatta arbetet med och strategier för att utveckla detta system ryms inom delmål 3.5 och föreslås därmed utgå. Umeå universitet, 901 87 UMEÅ, Telefon 090-786 50 00. Telefax 090-786 99 95. www.umu.se, [email protected] Bilaga US 150604 En översikt över Umeå universitets forskningsinfrastruktur av nationell potential Vetenskapsrådets nya modell för hantering av nationell forskningsinfrastruktur innebär att förutsättningarna för att söka bidrag har förändrats. För närvarande pågår en behovsinventering där bl a lärosäten har möjlighet att inkomma med förslag på forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Behovsinventeringen ska ligga till grund för den nationella vägvisaren ”Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen 2014” som revideras 2016. Endast de infrastrukturer som ingår i guiden har möjlighet att söka bidrag i nästa utlysning som äger rum i början av 2017 Denna översikt har sammanställts efter samråd mellan Marianne Sommarin, vicerektor för forskning och samtliga fakulteter och kommer att ingå i lärosätenas samrådsgrupps diskussioner och kartläggning av strategiska infrastrukturbehov på nationell nivå. Gruppen är av Vetenskapsrådet utsedd till nationell referensgrupp till Vetenskapsrådets råd för forskningsinfrastruktur. BIOBANKER, KVALITETSREGISTER och DATABASER Federerade databaser Federationstekniken går ut på att kunna koppla samman autonoma och geografiskt utspridda databaser med myndighetsregister på ett säkert sätt och med ett starkt integritetsskydd för forskningspersonerna. Universitetets satsning inom området inbegriper teori- och metodutveckling, med forskning kring integritetsfrågor och säkerhetslösningar som de viktigaste frågorna. Det finns ett stort nationellt och internationellt intresse. Kontaktperson: Erik Elmroth, [email protected] BBMRI - (Biobanking and Biomolecular Resources Research Infrastructure) Målsättningen är att samordna befintliga biobanker/forskningsmaterial från olika delar av Sverige via bildandet av nya infrastrukturer samt att arbeta med kvalitetsutvecklande åtgärder i syfte att underlätta för register- och biobanksforskning. Ett projekt inom BBMRI är NORTHPOP, där genealogisk information vid Demografiska databasen länkas samman med biobanksinformation. Inom ramen för BBMRI-samarbetet finns även en nationell Humanbiologisk Miljöprovbank, Nationell databas för neurodegenerativa sjukdomar, Nationellt dietkohortkonsortium, Actionable diseases samt en nationell Immunitets- och Mikrobiologibiobank. Ansökan inskickad 2015 till RFI med KI som huvudsökande. Kontaktperson: Kjell Grankvist, [email protected] Nationell immunitets- och mikrobbiobank Nationell samordning av övervakning och biobanker för att förbättra den nationella beredskapen mot epidemier, biologiska hot immunitet och spridning av antibiotikaresistens (nationellt förankrad – UmU/FOI värd). Kontaktperson: Kjell Grankvist, [email protected] Bilaga US 150604 Nationell human miljöbiobank En plattform där miljöhälsoforskare kan komma i kontakt med relevanta biobanker. Här kommer bl a att finnas metodkunskaper om exponeringsbiomarkörers prestationer, t.ex. stabilitet och variation inom och mellan individer. (nationellt förankrad – UmU värd). Kontaktperson: Kjell Grankvist, [email protected] Nationell databas för neurodegenerativa sjukdomar En biobankinfrastruktur där databasen utgör en unik resurs för forskning och utveckling av förståelse för preklinisk patofysiologi och potentiella prekliniska biomarkörer. (nationellt förankrad – värduniversitet oklart i dagsläget). Kontaktperson: Kjell Grankvist, [email protected] Nationellt dietkohortkonsortium SDCC kommer bl a att erbjuda möjlighet att fånga mönster i exponering och sjukdom och erbjuda data med tillräcklig statistisk styrka för att möjliggöra gen x kost interaktionsstudier. (nationellt förankrad – UmU värd). Kontaktperson: Kjell Grankvist, [email protected] Actionable diseases Det övergripande syftet med registret är att bidra till ett bättre utnyttjande av befintliga provsamlingar, och att stimulera möjligheterna till nya forskningssamarbeten. Registret skulle företrädesvis användas för regional och nationell samordning av skapandet av en nationell databas för lättillgänglig lungcancer biomaterial och för ytterligare andra angripbara cancer och sjukdomar för att komma. (nationell förankring pågår). Kontaktperson: Kjell Grankvist, [email protected] SIMSAM - Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences SIMSAM är ett nätverk med registerdata som kombinerar epidemiologiska kunskap med omfattande geografisk och socioekonomisk information SIMSAM syftar till att länka data från flera registerkällor vilket möjliggör analyser av betydelsen av barndomen för hälsa och välfärd individer i ett livslopp och flergenerationsperspektiv SIMSAM består idag av fem forskningsnoder och en forskarskola. Kontaktperson: Anneli Ivarsson, [email protected] Prostate Cancer data Base Sweden (PCBaSe) och samordning av infrastruktur för kliniskt orienterad forskning kring kroniska sjukdomar PCBaSe är en nationell resurs för klinisk cancerforskning som består 140 000 prostatacancerfall och 600 000 kontroller med detaljerade uppgifter om tumörkarakteristika, utfall, annan sjukdom och socioekonomiska faktorer. Nu skapas en infrastruktur för kliniskt orienterad forskning kring kroniska sjukdomar där prostatacancer, reumatoid artrit och hjärtsjukdomar ingår i det första steget. Ansvarig forskare för PCBaSe är Pär Stattin Kontaktperson Umeå: Pär Stattin, [email protected] Bilaga US 150604 Demografiska databasen (DDB) En infrastruktur med ett nationellt uppdrag att bearbeta och tillgängliggöra demografiska och historiska data för forsknings-, utbildnings- och arkivändamål. I uppgifterna ingår även att verka för vetenskapligt samarbete och metodutveckling. Uppdraget är förordningsstyrt och regleras av SFS 2008:230 Förordning om demografiska databasen vid Umeå universitet. Kontaktperson: Elisabeth Engberg, [email protected] ESS-European Social Survey Ett komparativt projekt mellan merparten av Europas länder som startade 2002. Projektet mäter beteende och attityder vartannat år i syfte att möjliggöra studier av viktiga frågor mellan länder och över tid. All data är offentligt tillgängliga. ESS är sedan 2014 en ERIC. Kontaktperson: Mikael Hjerm, [email protected] SHARE (Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe) En tvärvetenskaplig longitudinell undersökning om äldre människors levnadsförhållanden i 20 länder i Europa. Undersökningen startades 2004 och är planerad att pågå fram till 2024. Mer än 100 000 personer över 50 år har blivit tillfrågade om sina livsvillkor, om familj, vänner, hälsa och sin ekonomiska situation. Kontaktperson: Gunnar Malmberg, [email protected] BIOIMAGING Umeå Core Facility for Electron Microscopy (UCEM) En topputrustad visualiseringsanläggning med kompetens att hantera den här typen av flerstegs tillvägagångssätt. Vi vidareutvecklar tvärvetenskaplig korrelat avbildningstekniker som kombinerar avancerade kryo-prov preparation, fluorescerande mikroskopi tillsammans med fältemissionssvepelektronmikroskop (FESEM), Kryo-Transmissionselektronmikroskopi (TEM) och tomografi för att bli en frontlinje resurs för framtida korrelativa ljus och elektronmikroskopi (CLEM)-tekniker. Ansökan inskickad till RFI via SBI med LiU som huvudsökande och via SciLifeLab med KI som huvudsökande. Linda Sandblad har erhållit en SciLifeLab Fellow under 2015. Kontaktperson: Linda Sandblad, [email protected] Field Emission Scanning Electron Microscopy (FESEM) Högupplösande fältemissions-skanningelektronmikroskopi (FESEM) för ultrastrukturella analyser och karakterisering av biologiska, organiska och oorganiska material/ytor är idag en nödvändighet för att internationellt kunna klara av att konkurrera inom områdena livs- och materialvetenskap. Lokaliserad vid UCEM, Umeå universitet. Ingår i SBI-ansökan inskickad till RFI med LiU som huvudsökande. Kontaktperson: Linda Sandblad, [email protected] Bilaga US 150604 BICU - Superupplösningsmikroskopi Imaging center som inkluderar användarstöd samt en rad nya avancerade mikroskopisystem för snabb och känslig detektion av processer i levande celler samt superupplöst ljusmikroskopi, visualisera extremt snabba förlopp i levande celler och visualisering av interaktioner mellan olika molekyler och deras bindningsstyrkor. Lokaliserad vid Biochemical Imaging Centre Umeå, Umeå universitet. Ingår i SBI-ansökan inskickad till RFI med LiU som huvudsökande. Kontaktperson: Richard Lundmark, [email protected] BERÄKNINGAR OCH MODELLERING NBIS-CLiC – Nationell Bioinformatikstruktur Sverige - Computational Life Science Cluster CLiC koordinerar idag service, support och utbildning för primär dataanalys, statistisk modellering och visualisering av storskaliga genomik, proteomik och metabolomikdata. Är idag en nod i den nationella infrastrukturen NBIS. Ansökan är inskickad via NBIS med UU som huvudsökande. Kontaktperson: Johan Trygg, [email protected] SNIC-HPC2N – Swedish National Infrastructure for Computing - High Performance Computing Centre North Ett nationellt centrum för teknisk-vetenskapliga och parallella beräkningar formerat som ett kompetensnätverk mellan ingående parter och VR:s metacenter SNIC. HPC2N bidrar med kompetens och e-infrastruktur för högpresterande och skalbara parallella beräkningar, griddoch molnteknologi, samt effektiva masslagringslösningar som är nationellt tillgängliga. Kontaktperson: Bo Kågström, [email protected] SCREENING OCH STRUKTUR CBCS-LCBU - Chemical Biology Consortium Sweden - Laboratories for Chemical Biology Umeå Små organiska molekyler, småmolekyler, är en typ av verktyg med unika möjligheter att påverka biologiska system. CBCS hjälper forskare att identifiera dessa små organiska molekyler som kan fungera som forskningsverktyg. LCBU erbjuder stöd för utveckling av biologiska testsystem och anpassning till automatisering, screening och validering av träffar, uppföljande kemi i form a design och inköp och/eller syntes av substanser. Vidare ansvarar LCBU för teoretiska och praktiska kurser inom kemisk biologi och screening. Bilaga US 150604 På motsvarande sätt planeras nu en liknande infrastruktur på europeisk nivå: EUOPENSCREEN som idag består av nationella närverk i 16 länder. Genom att samordna på europeisk nivå kommer vi att avsevärt förbättra våra möjligheter att ta fram forskningsverktyg som kan leda till nya produkter t.ex. läkemedel. Ingår i CBCS-ansökan inskickad till RFI med KI som huvudsökande. Ansökan till EU-OPENSCREEN har skickats in med UmU som värduniversitet Kontaktperson: Mikael Elofsson, [email protected] Swedish Metabolomics Centre En nationell infrastruktur, med stöd från KAW samt facilitet inom SciLifeLab. Ett nationellt kunskaps- och servicecenter för masspektrometri-baserad metabolomik som rör kvantitativa mätningar av lågmolekylära organiska föreningar, såsom metabola intermediat, i biologiska system. Centrat satsar mycket på utbildning, med både teoretiska och praktiska ”hands-on” kurser med inriktning mot metabolikanalyser eller analyserande av metabolomikdata. Kontaktperson: Jonas Gullberg, [email protected] NMR facility. En nationell infrastruktur, med stöd från KAW och nod till GU (samt facilitet inom SciLifeLab). NMR är en central facilitet inom KBC (Kemiskt Biologiskt Centrum www.kbc.umu.se). Kärnresonans (NMR) spektroskopi är en kraftfull metod med atomär upplösning som avslöjar sammansättning, struktur och dynamik hos små molekyler, supramolekylära strukturer, intakta komplexa biologiska system, och nya material. Därför är NMR en central teknik för all molekylär forskning såsom livsvetenskap, medicin, kemi, materialforskning och biogeokemi. Kontaktperson: Gerhard Gröbner, [email protected] Vibrational Spectroscopy Facility (Visp) Visp har unik utrustning och nyckelkompetens och världsledande expertis inom vibrationsspektroskopi, som omfattar alla aspekter från att utveckla instrumentering, till spjutspets mät- och dataanalysmetoder inom ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner (från biomedicinsk forskning till nanomaterial, från geologi till växtvetenskap). Kontaktperson: Andras Gorzsas, [email protected] MILJÖARKEOLOGI MAL (ArchLab) Försörjer forskarsamhället med integrerad miljöarkeologisk analys- och metodutveckling. Enheten integrerar forskning, utbildning, uppdrag och samverkan och har samarbete med bl.a. universitet, muséer och länsstyrelser både nationellt och internationellt. ArchLab är ett planerat nationellt samarbete mellan flera kompletterande arkeologiska forskningslaboratorier. Nationell infrastruktur med planerat konsortium. Kontaktperson: Philip Buckland, [email protected] Bilaga US 150604 SEAD En open access nationell infrastruktur för miljöarkeologiska data utvecklat i samarbete mellan miljöarkeologiska laboratoriet, HUMlab och flera nationella och internationella partners. Nationell infrastruktur enligt VR-modellen. Kontaktperson: Philip Buckland, [email protected] Övrig Säkerhetslabb – Biosafety level 3. Denna nivå är nödvändig vid arbete med inhemska och exotiska ämnen som kan orsaka allvarliga eller potentiellt dödlig sjukdom efter inhalation. Kontaktperson: Anders Sjöstedt, [email protected] UMF - Umeå marina forskningscentrum UMF har speciell provanalyskompetens genom löpande uppdrag för svensk miljöövervakning där ackrediterad personal ansvarar för provtagning, hydrografiska, kemiska och biologiska analyser. Infrastruktern omfattar bl a mesokosmlaboratorium marint utsjögående forskningsfartyg med provtagningsutrustning och labb med tekniskt stöd, undersökningsfartyg för kustnära studier, ett antal mindre båtar för landnära studier, tillgång till svävare, helikopter och isbrytare, samt databas med långa ekologiska tidsserier Kontaktperson: Johan Wikner, [email protected] Bilaga p 51 A UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen 2015-06-04 Dnr: UmU 103-435-07 Missiv: Extern utvärdering av forsknings- och kompetenssatsningen inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet Föredragande Rektor för Lärarhögskolan Maria Löfgren och vicerektor Marianne Sommarin. Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen noterar bifogad utvärderingsrapport Forsknings- och kompetenssatsningen inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet 2009-2016. En avslutande rapport ska tillställas styrelsen våren 2017, i enlighet med styrelsens beslut den 17 december 2013. Sammanfattning Universitetsstyrelsen fattade den 20 november 2008 beslut om forskningsstöd för kvalitetsförstärkning av utbildningsvetenskaplig forskning samt säkring av kompetensförsörjningen inför examensrättsansökningar i lärarutbildningen. Sammantaget fördelades medel till nio forskningsområden inom forskningssatsningen och 18 personer inom kompetenssatsningen. Uppföljning av satsningarna sker i fyra steg, av vilket detta är det tredje: ”Extern utvärdering 2014/2015”. Utvärderingen visar att satsningarna har stimulerat den vetenskapliga publikationsverksamheten vid Umeå universitet. Andelen refereegranskade vetenskapliga artiklar har mer än fördubblats mellan åren 2006 till 2014. Externa medel för utbildningsvetenskaplig forskning har ökat från 60 miljoner till närmare 170 miljoner under samma period. Samtliga forskningsmiljöer som har fått ta del av satsningen har idag en större andel externa forskningsmedel än vid projektets start. Vidare har satsningarna inneburit ett mervärde för involverade miljöer i form av nya möjligheter och ökade kontakter lokalt, nationellt och internationellt samt en aktiv medverkan i internationella forskningsprojekt, konferenser och forskningsmiljöer. Den utbildningsvetenskapliga forskningen har erhållit ökad status och legitimitet vid universitetet, såväl på fakultetsnivå som i olika institutionsmiljöer. Inte minst har satsningarna varit betydelsefulla för utvecklingen av ämnesdidaktisk forskning. För forskarutbildningen har satsningarna inneburit en omfattande vetenskaplig kompetenshöjning och en ökad internationalisering. Den vetenskapliga basen för grundutbildningen har förstärkts. Forskning och undervisning har i högre utsträckning än tidigare kunnat integreras och likaså har kopplingen till skolans praktik förstärkts. Utvecklingen av starka ämnesdidaktiska miljöer har varit betydelsefull och inneburit en kvalitetshöjning av grundutbildningen. UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen 2015-06-04 Dnr: UmU 103-435-07 Panelen har också identifierat omständigheter som inneburit begränsningar och försvårat utbildningsvetenskapens utveckling, varav den viktigaste rör anställningstrygghet kopplat till långsiktighet. Satsningen har visserligen varit relativt långsiktig men ändå inte tillräckligt långsiktig eller tillräckligt omfattande för att ge en stabil grund för nya och mer permanenta strukturer för utbildningsvetenskaplig forskning. Rekommendationer: En fortsatt satsning på god utbildningsvetenskaplig kompetens är en framgångsstrategi för Umeå universitet. För att uppnå långtidseffekter krävs att ”Forsknings- och kompetenssatsningen” får en fortsättning. Följande strategispår lyfts fram: 1. 2. 3. 4. 5. fokusera och förstärk den utbildningsvetenskapliga forskningsprofilen, stimulera mångvetenskapliga forskningsmiljöer och ökad samverkan, fortsatta satsningar på specifika områden (såväl starka områden som utvecklingsområden), internationell rekrytering av gästprofessorer och postdoktorer samt uppmuntran av tvärvetenskapliga forskningsprojekt och utvecklande av incitament för områden med relevans för utbildningsvetenskap – som inte tidigare bedrivit utbildningsvetenskaplig forskning eller deltagit i grundutbildningen – att bedriva verksamhet inom området. Utvärdering och uppföljning - Bakgrund Universitetsstyrelsen initierade år 2008 en större satsning om 150 miljoner inom utbildningsvetenskap, den så kallade ”Forsknings- och kompetenssatsningen”. Satsningen togs fram på grundval av en extern utvärdering år 2007 av forskning inom det utbildningsvetenskapliga området vid Umeå universitet. Utvärderingen pekade på tillkortakommanden vad gäller områdets utveckling men också på områdets centrala betydelse och stora potential. Till satsningarna beslutade universitetsstyrelsen 2011-04-14 om en uppföljningsplan i fyra steg. A. Lägesrapport 2011-04-14 (Dnr 103-435-07). B. Fördjupad utvärdering hösten 2013 (universitetsstyrelsen 2013-12-17). C. Extern panel 2014/2015 i linje med den externa utvärdering som föregick satsningen. D. Avslutande rapport 2016. I denna rapport redovisas resultat och rekommendationer från steg c i universitetsstyrelsens uppföljningsplan ”Extern utvärdering 2014/2015. Utvärderingen syfte har varit: 1) Att följa upp ”Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016” i linje med den externa utvärderingen från 2007. Särskilt fokus har legat på att komplettera den fördjupade utvärderingen 2013 med en utvärdering av satsningens effekter på: • • • vetenskaplig produktion (publikationer), omfattning av erhållna externa medel, grund- och forskarutbildning och UMEÅ UNIVERSITET Universitetsstyrelsen • 2015-06-04 Dnr: UmU 103-435-07 utveckling i övrigt av såväl forskningsmöjligheter för individer som för forskningsmiljöer, särskilt med avseende på förankring av utbildningsvetenskaplig forskning i Umeå universitets institutionsmiljöer. 2) Att utgöra grund för nya satsningar genom att ta fram förslag på hur universitetets utbildningsvetenskapliga forskningsprofil ska kunna fokuseras och förstärkas så att större nationell och internationell konkurrensförmåga kan erhållas samt att ge förslag på hur förankringen av utbildningsvetenskaplig forskning vid lärosätets institutionsmiljöer kan utvecklas. Utvärderingen har genomförts av en extern panel bestående av tre högt kvalificerade forskare inom utbildningsvetenskap: professor Anders Arnqvist, Karlstad universitet, professor Sven-Erik Hansén, Åbo akademi och professor Lena Tibell, Linköpings universitet. Umeå universitets vicerektor Marianne Sommarin har varit gruppens ordförande och Fil.dr. Eva J:son Lönn har varit utredningens huvudsekreterare. Panelen har bearbetat en stor mängd data som insamlats via enkäter i Websurvey Texttalk, gjort uttag av publikationer i DiVA samt genomfört gruppintervjuer. Bilaga p 51 B Forsknings- & kompetenssatsning inom utbildningsvetenskap vid Umeå universitet 2009-2016 Extern evaluering Maj 2015 Anders Arnqvist, Karlstad universitet Sven-Erik Hansén, Åbo Akademi Lena Tibell, Linköping universitet Innehållsförteckning 1. 2 3. 4. Extern utvärdering 2014/ 2015 ............................................................................................ 3 1.1 Utvärderingens bakgrund och syfte ............................................................................................... 3 Förkortningslista ................................................................................................................... 4 Rapportens disposition......................................................................................................... 4 1.2 Utvärderingsprocessen ..................................................................................................................... 4 1.2.1 Enkätundersökningen och publikationer i DiVA ............................................................ 4 1.2.2. Gruppintervjuer ..................................................................................................................... 5 Föregående utvärderingar och beslut ................................................................................. 6 2.1 Extern utvärdering av utbildningsvetenskaplig forskning 2007................................................. 6 2.2 Beslut om forsknings- och kompetenssatsningar 2008 ............................................................... 6 2.2.1. Starka forskningsområden .................................................................................................... 7 2.2.2. Utvecklingsområden.............................................................................................................. 7 2.2.3. Kompetensutveckling ........................................................................................................... 7 2.3 Lägesrapport 2011 ............................................................................................................................ 8 2.4 Fördjupad utvärdering 2013 ............................................................................................................ 8 2.4.1 Utfall av forskningssatsningen ............................................................................................ 8 2.4.2 Utfall av kompetenssatsningen ........................................................................................... 9 2.4.3 Sammanfattningsvis .............................................................................................................. 9 Resultat av Extern utvärdering 2014/ 2015 ........................................................................ 10 3.1 Forsknings- och kompetenssatsningen........................................................................................ 10 3.1.1 Forskningssatsningen ......................................................................................................... 10 IKT, medier och lärande .................................................................................................... 10 Läs- och skrivforskning ...................................................................................................... 11 Matematikdidaktik............................................................................................................... 12 Minne och lärande .............................................................................................................. 13 Mätning och bedömning .................................................................................................... 13 Specialpedagogik ................................................................................................................. 14 Umeå Science Education Research (UmSER)................................................................ 14 Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd ............................................................ 16 Utbildningshistoria med historiedidaktik ........................................................................ 17 Utvärdering .......................................................................................................................... 17 3.1.2 Kompetenssatsningen ........................................................................................................ 18 Effekter för forskning ........................................................................................................ 18 Effekter för grundutbildning ............................................................................................. 20 Kompetenssatsning på konstnärliga lektorer .................................................................. 20 3.2 Möjligheter och hinder ................................................................................................................... 21 3.2.1 Möjligheter ........................................................................................................................ 21 3.2.2 Hinder ................................................................................................................................ 22 3.3 Satsningens generella betydelse för forskning ............................................................................ 23 3.4 Satsningens generella betydelse för forskarutbildning............................................................... 24 3.5 Satsningens generella betydelse för grundutbildning vid Lärarhögskolan ............................. 25 Rekommendationer ........................................................................................................... 26 Strategispår 1: Fokusering och förstärkning av forskningsprofilen........................................................... 26 Strategispår 2: Stimulera mångvetenskapliga forskningsmiljöer och ökad samverkan ............................. 26 Strategispår 3: Satsningar på specifika utvecklingsområden ...................................................................... 27 Strategispår 4: Internationell rekrytering av gästprofessorer och postdoktorer ........................................ 27 Strategispår 5: Övergripande rekommendationer ...................................................................................... 27 2(27) 1. Extern utvärdering 2014/ 2015 1.1 Utvärderingens bakgrund och syfte Umeå universitet initierade år 2008 en större satsning om 150 miljoner inom utbildningsvetenskap, den så kallade ”Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016”. Satsningen togs fram på grundval av en extern utvärdering år 2007 av forskning inom det utbildningsvetenskapliga området vid Umeå universitet 1. Utvärderingen pekade på tillkortakommanden vad gäller områdets utveckling men också på områdets centrala betydelse och stora potential. Mot den bakgrunden beslutade universitetsstyrelsen 2008-11-20 om ”Resurser till forskning och kompetensförsörjning vid Umeå School of Education (USE). 2” Satsningen kom att bestå av följande delar: • • En forskningssatsning om 105,3 miljoner kronor där medlen fördelades till totalt nio olika forskningsområden: 4 starka forskningsområden, 4 utvecklingsområden, samt ett område – specialpedagogik – med särskilda behov av kvalitetsförstärkningar 3. En kompetenssatsning om 36 miljoner kronor fördelade över 19 personer, för att stärka Umeå universitets lärarutbildningar inför de kommande examensrättsansökningarna. Universitetsstyrelsen beslutade 2011-04-14 om en uppföljningsplan av forsknings- och kompetenssatsningen i fyra steg: A. Lägesrapport 2011-04-14 (Dnr 103-435-07) B. Fördjupad utvärdering hösten 2013 (Dnr 103-435-07) C. Extern utvärdering 2014/2015 D. Avslutande rapport 2016 I denna rapport redovisas resultat och rekommendationer från C. Extern utvärdering 2014/ 2015 vars två övergripande syften var: 1) Att följa upp ”Forsknings- och kompetenssatsningen 2009-2016” 4 i linje med den externa utvärderingen från 2007. Särskilt fokus har legat på att komplettera den fördjupade utvärderingen 2013 med en utvärdering av satsningens effekter på: • • • • vetenskaplig produktion (publikationer), omfattning av erhållna externa medel, grund- och forskarutbildning och utveckling i övrigt av såväl forskningsmöjligheter för individer som för forskningsmiljöer, särskilt med avseende på förankring av utbildningsvetenskaplig forskning i Umeå universitets institutionsmiljöer. 2) Att utgöra grund för nya satsningar genom att ta fram förslag på hur universitetets utbildningsvetenskapliga forskningsprofil ska kunna fokuseras och förstärkas så att större nationell och internationell konkurrensförmåga kan erhållas samt att ge förslag på hur förankringen av utbildningsvetenskaplig forskning vid lärosätets institutionsmiljöer kan utvecklas. Research in the Educational Sciences at Umeå University– An Evaluation 2007. Sigrid Blömeke, Ulf P Lundgren och Roger Säljö. Dnr 103.435–07. 2 Lägesrapport 2011-04-14. Dnr 103-435-07. 3 Därutöver tilldelades 9,3 miljoner kronor för förstärkning av Lärarhögskolans ordinarie forskningsbudget. 4 Utvärdering av forsknings- och kompetenssatsningen inom utbildningsvetenskap 2009-2016, steg C extern panel. Lärarhögskolan 2014-09-02. 1 3(27) Förkortningslista I rapporten förekommer en del förkortningar, som listas nedan. Fakulteter/Institutioner/avdelningar/center: CeSam = Centrum för samisk forskning IML= Institutionen för interaktiva medier och lärande NMD = Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik TekNat = Teknisk-naturvetenskaplig fakultet TUV = Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap UCER= Centrum för utvärderingsforskning UFM = Umeå Forskningscentrum för Matematikdidaktik USE = Umeå School of Education Forskningsområden: HUT = Forskningsmiljön Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning LITUM = Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet UKV = Forskningsprogrammet Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd UmSER = Umeå Science Education Research Övriga förkortningar: DiVA = Digitala vetenskapliga arkivet IKT = Informations- och kommunikationsteknik VR = Vetenskapsrådet Rapportens disposition Kapitel 1 beskriver vidare hur arbetet i C. Extern utvärdering 2014/2015 har organiserats. Kapitel 2 presenterar resultat och huvudslutsatser från tidigare utvärderingar, samt centrala beslut som har föregått den externa utvärderingen 2014/2015. Kapitel 3 sammanfattar och utvärderar resultaten från extern utvärdering 2014/ 2015. Kapitel 4 ger konkreta förslag till hur det utbildningsvetenskapliga området kan utvecklas vid Umeå universitet, på basis av resultat och konklusioner från den externa utvärderingen. 1.2 Utvärderingsprocessen Extern utvärdering 2014/ 2015 har genomförts av en extern panel bestående av tre högt kvalificerade forskare inom utbildningsvetenskap: • Professor Anders Arnqvist, Karlstad universitet • Professor Sven-Erik Hansén, Åbo akademi • Professor Lena Tibell, Linköpings universitet Umeå universitets vicerektor Marianne Sommarin har fungerat som ordförande för panelen och Fil.dr. Eva J:son Lönn som huvudsekreterare. Forskningssekreterare Carina Rönnqvist vid Lärarhögskolans kansli har bistått i arbetet. Panelen har samlat in data via enkäter i Websurvey Texttalk, gjort uttag av publikationer i DiVA, samt genomfört gruppintervjuer. Arbetet i panelen har skett kollaborativt, bland annat genom delade arbetsdokument i Google docs och Box och sex sammanträden, varav fyra digitala. 1.2.1 Enkätundersökningen och publikationer i DiVA Den 5 november 2014 skickades fyra kvalitativa enkäter i Websurvey Texttalk ut till: A) Prefekter eller motsvarande vid alla institutioner vid Umeå universitet som bedriver forskning som faller in under det utbildningsvetenskapliga området 4(27) B) Forskningsledare med huvudansvar för områden inom satsningen på utbildningsvetenskaplig forskning C) Forskare som har tagit del av kompetenssatsningen inom utbildningsvetenskap D) Personer som har tagit del av kompetenssatsningen genom lektorat på konstnärlig grund. I enkäterna ombads informanterna att utifrån sina respektive perspektiv beskriva utbildningsvetenskapens utveckling mellan år 2009 och 2014 och sina tankar och idéer kring områdets framtida utveckling. I enkät A och B ingick därtill en redovisning av den finansiering för utbildningsvetenskaplig forskning som under de aktuella åren beviljats institutionen/forskargruppen och i enkät B-D redovisning av CV och publikationer. Dessa redovisningar sträckte sig över tre tidsperioder 2006-2008, 20092011 och 2012-2014, för att möjliggöra jämförelser mellan perioden före satsningen och perioderna under själva satsningen. Enkät A besvarades av sammanlagt 13 institutioner, enkät B av 10 av totalt 11 forskningsledare inom forskningssatsningen, och enkät C och D av 16 av totalt 19 personer inom kompetenssatsningen. Bortfallet för enkät B rörde en forskare som 2013 tillträdde som forskningsledare inom ett forskningsområde med stora rekryteringsproblem. Forskaren deltog dock i gruppintervjun. Samtliga av de tre personer som föll bort från enkät C var anställda inom en särskild satsning med syfte att bygga upp en plattform för förskoleforskning. Orsaken till dessa bortfall uppges vara att enkäten distribuerades under en tid då arbetsbelastningen var hög. För att listan över publikationer från det utbildningsvetenskapliga området skulle bli så komplett som möjligt ombads prefekterna därtill att uppmana medarbetarna på institutionerna att registrera samtliga egna publikationer inom utbildningsvetenskap i DiVA, Digitala vetenskapliga arkivet. I december gjordes uttag av publikationslistor från DiVA. Forskningsledarna och personerna i kompetenssatsningen fick därutöver i januari 2015 möjlighet att komplettera sina publikationslistor. 1.2.2. Gruppintervjuer För att fördjupa och följa upp svaren i enkäterna kallades informanterna i enkätundersökningen till gruppintervjuer. Intervjuerna ägde rum den 19-20 januari 2015. Totalt intervjuades sex grupper med mellan tre och tio personer i varje grupp från samma eller närliggande forskningsmiljö/-er. Därutöver intervjuades Lärarhögskolans ledning i en separat grupp. Sammanlagt intervjuades 37 personer varav 31 var direkt berörda av forsknings- och/eller kompetenssatsningarna: åtta prefekter, nio forskningsledare, tolv personer inom kompetenssatsningen, samt rektor och biträdande rektor för Lärarhögskolan. Övriga sex personer var prefekter som representerade institutioner med ämnen som antingen indirekt berördes av satsningarna eller som ansågs viktiga för det utbildningsvetenskapliga området men som i dagsläget saknade eller hade liten utbildningsvetenskaplig forskning, såsom fysik, kemi, biologi och statsvetenskap. Av dessa sex hade hälften besvarat enkät A, medan andra hälften hade kallats av den externa panelen på grund av att de ansågs tillhöra för utbildningsvetenskap aktuella områden. Varje intervju, som tog mellan en och en och en halv timme, bandades och transkriberades. 5(27) 2 Föregående utvärderingar och beslut 2.1 Extern utvärdering av utbildningsvetenskaplig forskning 2007 Utvärderingen var en expertgranskning med särskilt fokus på den utbildningsvetenskapliga forskningens struktur, innehåll och produktivitet vid Umeå universitet, samt på hur forskningen skulle kunna gynna Umeå universitets utbildningar inom Lärarhögskolan. Utvärderingen pekade på vikten av att stärka den utbildningsvetenskapliga forskningen för att öka kvaliteten och konkurrenskraften på den nationella och internationella arenan. Forskningskvaliteten inom det utbildningsvetenskapliga området vid Umeå universitet, mätt i bland annat extern finansiering och publikationer i refereegranskade tidskrifter, visade sig var låg, bland annat till följd av en oproportionerligt låg andel professorer och docenter inom området. Dessutom stod personalen inför stora pensionsavgångar och andelen internt (dvs. vid Umeå universitet) utbildade doktorer var hög bland de anställda forskarna. Behovet av nyrekrytering av externa professorer och andra seniora forskare från andra lärosäten ansågs därför vara överhängande, inte minst inom didaktik. Två strategier föreslogs, upprättandet av tvärvetenskapliga centra där flera institutioner vid Umeå universitet samarbetar, samt inrättandet av didaktisk relaterad forskning med incitament, till exempel finansiering för gästprofessorer från välutvecklade forskargrupper i Europa. Expertpanelen rekommenderade Umeå universitet att bygga vidare på och stärka fyra till fem av de befintliga starka och internationellt orienterade utbildningsvetenskapliga forskningsområden som fanns vid universitetet (se Starka forskningsområden nedan). Umeå universitetet uppmanades vidare att överväga att stärka ytterligare några utbildningsvetenskapliga forskningsområden, som för närvarande var svaga vid Umeå universitet, men viktiga på den nationella och internationella arenan, såsom specialpedagogik. Prioriteringar, tydligare profilering, en kritisk massa av forskare inom prioriterade områdena, en lämplig mix av forskare i olika stadier av forskningskarriären och en förstärkning av forskarutbildningarna inom utbildningsvetenskap ansågs nödvändigt för att skapa en hållbar forskningsmiljö med internationellt konkurrenskraftiga forskare. För att utveckla denna kapacitet förordades att de resurser som vid den här tidpunkten var utspridda över många olika institutioner, samlades i mer kraftfulla institutioner med möjlighet att uppfylla behoven av forskning med relevans för både lärarutbildning och andra typer av grundutbildning. Således föreslog panelen, utöver satsningen på prioriterade områden, även en omorganisation av Lärarutbildningsfakulteten och av de institutionerna med huvudverksamhet inom utbildningsvetenskap, inte minst därför att flera av institutionerna inom dåvarande Lärarutbildningsfakulteten ansågs vara alltför för små och begränsade i sin forskningsbas för att kunna fungera som hållbara och produktiva forskningsenheter 5. Panelen föreslog vidare att den ämnesdidaktiska forskningen, som kämpade för att utbilda tillräckligt antal doktorer, skulle få en mer stabil finansiering av doktorandtjänster, åtminstone under en övergångsperiod. 2.2 Beslut om forsknings- och kompetenssatsningar 2008 Den externa utvärderingen 2007 ledde till flera beslut år 2008 som påverkade forsknings- och kompetenssatsningarnas form och innehåll. Våren 2008 beslutade Universitetsstyrelsen om en ny organisation för det utbildningsvetenskapliga området och 2008-11-20 om resurser till forskning och kompetensförsörjning vid Umeå School of Education (USE) 6. Rektor beslutade 2008-12-16 om en arbetsordning för USE och gav samma datum ett uppdrag till USE, och i tillämpliga delar humanistiska, samhällsvetenskapliga och tekniskt-naturvetenskapliga fakultetsnämnderna, att hantera de aktuella För panelens förslag till omorganisering, se Research in the Educational Sciences at Umeå University – An Evaluation 2007. Dnr 103.435-07. 6 Resurser till forskning och kompetensförsörjning vid Umeå School of Education. Dnr 103-435-37. 5 6(27) forskningssatsningarna 7. En arbetsgrupp för forskning inom USE tillsattes av rektor. Nedan redovisas huvudinnehållet i de beslutade forsknings- och kompetenssatsningarna. 2.2.1. Starka forskningsområden Av de fem utbildningsvetenskapliga forskningsområden som den externa utvärderingen 2007 hade lyft fram som starka, identifierade arbetsgruppen för forskning fyra områden som satsningen skulle riktas mot 8. Dessa skulle bland annat förstärkas med nya professorer. Därtill lades ett område, specialpedagogik, med behov av markant kvalitetsförstärkning. Områdena var: • IKT, medier och lärande (1 ny professor) • Läs- och skriv (1 ny professor) • Matematikdidaktik • Mätning och utvärdering (2 nya professorer) • Specialpedagogik (1 ny professor) För vardera av professorsanställningarna, samt för matematikdidaktik, tillkom två doktorandanställningar, två tvååriga postdoktorsstipendier och ett startuppbidrag. Resurser avsattes även för rekrytering av ett antal gästforskare på 25 procent i fyra år. 2.2.2. Utvecklingsområden Därutöver skulle fyra utvecklingsområden av central betydelse i framtiden, valda av universitetsstyrelsen och fakulteterna, ingå i satsningen: • Minne och lärande (2 doktorandanställningar, 1 postdoktorsstipendium) • Umeå Science Education Research • Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd • Utbildningshistoria med historiedidaktik Till de tre sistnämnda utvecklingsområdena fördelades resurser till en adjungerad professor, en sexårig anställning som forskarassistent/biträdande lektor, en doktorandanställning, samt två tvååriga postdoktorsstipendier. 2.2.3. Kompetensutveckling Slutligen beslutade universitetsstyrelsens om särskilda åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen inför examensrättsansökningar för de nya lärarexamina. Medel reserverades för nio sexåriga meriteringstjänster. Satsningen kom senare att ändras i syfte att stärka sambandet mellan forskning och undervisning och kom att omfatta nitton fyraåriga meriteringstjänster. Det prioriterade formatet för anställningarna blev biträdande lektorat under fyra år med 60 procent forskningstid kombinerat med minst 30 procent undervisning inom lärarutbildningens grundutbildning 9. Inom tre områden kom dock anställningsformerna att skilja sig från mallen: Litteraturdidaktik, Lek, lärande och utveckling i förskolan (också benämnt plattform för förskoleforskning) och Estetiska ämnen. Inom de två förstnämnda områdena valde universitetet att i vissa fall satsa på forskningstid i anställningarna i stället för på biträdande lektorat. Förändringarna tillkom som en följd av att Högskoleverket 2010 påpekat att kompetensförstärkning behövdes inom dessa områden. Inom estetiska ämnen utlystes två fyraåriga konstnärliga lektorat på 50 procent. Dnr 500-4404-08. Ett av expertpanelen rekommenderat område föll bort: Rådgivning och vägledning. 9 Fördjupad utvärdering hösten 2013. Dnr 103-435-07. 7 8 7(27) 2.3 Lägesrapport 2011 Det primära syftet med lägesrapporten, som redovisades till universitetsstyrelsen 2011, var att redovisa läget för de pågående eller nyligen avslutade rekryteringsprocesserna. Implementeringsfasen hade gått något långsammare än planerat, bland annat på grund av det tidskrävande arbetet med att ta fram anställningsprofiler. Vid tidpunkten för lägesrapporten 2011 var tre av fem professorer tillsatta. Två rekryteringsförsök hade avbrutits på grund av avsaknad av kvalificerade sökande. Istället hade omdisponeringar gjorts för ett omfattande gästprofessorsprogram inom området utvärdering och en satsning på forskningslektorat inom området specialpedagogik. Dessutom hade forskningsledaren för området Umeå Science Education Research lämnat sin anställning och en ny forskningsledare hade rekryterats. Övriga rekryteringar (forskarassistent, postdoktor, doktorander och gästprofessorer), förutom stipendiefinansierade postdoktorer som omvandlats till anställningar, var genomförda i varierande grad (se lägesrapport 2011 för detaljer). Till rekryteringsarbetet för forskningssatsningen hade universitetets rektor knutit en rekryteringsgrupp. Av olika skäl kom den aldrig att sammanträda. Möjligen utgjorde avsaknaden av rekryteringsgrupp en förklaring till att antalet sökande och kvalifikationsnivån på dessa i samtliga fall initialt inte var tillfredställande, varför omtag av skilda slag fick genomföras. Ytterligare en faktor av betydelse för rekryteringsarbetet var att i princip samtliga lärosäten i landet samtidigt genomförde rekryteringsinsatser i syfte att stärka sin kompetens inför de kommande examensrättsprövningarna. 2.4 Fördjupad utvärdering 2013 Huvudsyftet med den fördjupade utvärderingen, som redovisades för universitetsstyrelsen 2013, var att utvärdera satsningarnas effekter på kompetensförsörjning och forskningsmiljöer. Underlag för utvärderingen var en kvantitativ enkätundersökning och ett dialogmöte med berörda personer i satsningarna och representanter från Lärarhögskolan. Då flera av satsningarna fortfarande var i ett förhållandevis initialt skede, på grund av den försenade rekryteringsprocessen, skulle enkäterna, främst fånga in hur institutioner och forskningsledare värderat satsningens effekter så här långt, snarare än att fråga efter mätbara aspekter som t ex namngivna publikationer. Utvärderingen visade att även om de flesta rekryteringar inom satsningen var genomförda 2013, låg förbrukningen av medel hösten 2013 under den planerade för både kompetens- och forskningssatsningen, vilket i huvudsak berodde på rekryteringsproblematik inom vissa områden. Om kvarvarande rekryteringar fungerar enligt tidsplan beräknades dock hela satsningen vara genomförd 2017. Ett undantag är läs- och skrivområdet som i huvudsak har fått omdisponera medlen fram till 2018 10. 2.4.1 Utfall av forskningssatsningen Forskningssatsningen innefattade totalt 105,3 miljoner kronor fördelade på de nio områden som listades ovan (under starka områden och utvecklingsområden). Områdena utsågs på olika grunder, vid olika tillfällen och med olika förutsättningar och krav vad gäller form och antal anställningar. För flera av satsningarna var ledarskapsfrågan löst, men för områdena mätning och bedömning, utvärdering, läs och skriv, IKT, medier och lärande, samt specialpedagogik var intentionen att rekrytera en professor som forskningsledare inom respektive område. Utvärdering och specialpedagogik hade inte lyckats rekrytera en professor, utan hade löst ledarskapet på annat sätt. Området läs och skriv hade under en tid en professor men då denna slutade löstes ledarskapet på annat sätt även där. Dessa förändringar av paketen beviljades av rektor vid Umeå universitet. Spridningen i utfall mellan de olika forskningsområdena var stor. De områden som haft lyckade rekryteringsprocesser och kunnat komma igång tidigt, som matematikdidaktik, ungas karriärutveckling och välfärd samt utbildningshistoria med historiedidaktik, var också de som rapporterade mest positivt utfall på forskning, forskningsmiljö och forskarutbildning. De positiva effekter som främst framhölls var för forskningens del ökat deltagande i utbildningsvetenskapliga konferenser och fler ve10 Ett undantag är ett biträdande lektorat inom literacysatsningen som har fått omdisponeras till 2019. 8(27) tenskapliga publikationer och för forskningsmiljöns del ökad internationalisering, ökat erkännande från nationella forskningsmiljöer och ökad tvärvetenskaplighet. Forskningsresultat inom flera av satsningarna ansågs dessutom kunna användas direkt i lärar- och grundutbildningen. För forskarutbildningen märktes de mest positiva effekterna på antalet doktorander och på ökade kontakter med andra utbildningsvetenskapliga miljöer, inte minst inom Umeå universitet. I dialogsamtalen blev det tydligt att satsningen utgjort förutsättningen för existensen av några av forskningsområden, främst minne och lärande, och utvärdering. Andra områden hade getts bättre förutsättningar för mer långsiktig planering än om de inte haft tillgång till dessa medel. Det gäller främst matematikdidaktik, Umeå Science Education Research, utbildningshistoria med historiedidaktik och ungas karriärutveckling och välfärd. De områden som haft svårt med rekryteringar uttryckte samtliga en tillförsikt inför framtiden. 2.4.2 Utfall av kompetenssatsningen Denna satsning på 36 mkr omfattade 19 personer på åtta institutioner, varav två lärare anställda på konstnärlig grund. Då det inte hade varit möjligt att göra alla anställningar till biträdande lektorat hade några institutioner ansökt och fått dispens för andra lösningar i anställning och omfång. En av tjänsterna hade ännu inte tillsatts. Generellt uttryckte de som besvarat enkäten stor tillfredställelse med satsningen och menade att lösningen med biträdande lektorat gynnat grundutbildning, forskning, forskningsmiljö och i viss mån forskarutbildning. Grundutbildningen ansågs framför allt ha främjats genom bättre forskningsanknytning och fler kompetensområden för handledning av examensarbeten. För forskarutbildningen föreföll satsningen främst ha gynnat seminarieverksamheten, synliggörandet av utbildningsvetenskaplig forskning vid institutionen och kontakten med andra utbildningsvetenskapliga miljöer. Beträffande forskningsmiljön som helhet hade satsningen främst bidragit till ökad tvärvetenskaplighet, högre grad av nyskapande forskning, bättre samarbetsklimat och ett ökat erkännande av andra forskningsämnen vid institutionen. Uppföljningen visade en spridning i utfall mellan de olika kompetenssatsningarna. Denna spridning förklarades främst av den tid som de anställda kunnat lägga ned på forskning och undervisning. Mest nöjda med satsningen var institutioner som kunnat följa de ursprungliga intentionerna med 60 procent forskning och minst 30 procent undervisning i lärarutbildningens grundutbildning. Det var också tydligt att forskare som befann sig på institutioner med flera forskare med intresse eller forskning inom det utbildningsvetenskapliga området hade haft bättre förutsättningar att bidra till en förstärkning än de som varit relativt ensamma vid sin institution. Även satsningarna på konstnärliga ledare hade fallit väl ut och ansågs ha gett mycket goda effekter på grundutbildningen och i viss mån även på forskning och forskningsmiljö då konstnärerna med sina utvecklingsarbeten bidragit med inspiration och nya infallsvinklar samtidigt som utbildningens konstnärliga aspekter har fördjupats. 2.4.3 Sammanfattningsvis Den fördjupade uppföljningen visade överlag på positiva effekter av kompetens- och forskningssatsningarna med stora vinster för framförallt forskning och forskningsmiljö men även för grund- och forskarutbildning. En indikation på dynamisk utveckling är ett positivt utfall i Vetenskapsrådets ansökningsomgång 2013 då Umeå universitet erhöll sammanlagt 25 miljoner inom utbildningsvetenskap, vilket placerade Umeå universitet på fjärde plats i landet vad gällde andelen erhållna bidrag från Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté. Dessutom fanns, i QS University Subject ranking år 2013, området Education med som ett av fem ämnen vid Umeå Universitet som rankats bland de 200 bästa i världen, från att inte ha funnits med alls vid den föregående rankningen. 9(27) 3. Resultat av Extern utvärdering 2014/ 2015 I detta kapitel presenteras först förutsättningarna för, effekterna av och utvecklingspotentialen hos de enskilda forskningssatsningarna och kompetenssatsningen. Därefter dras generella slutsatser om faktorer som har möjliggjort respektive försvårat utvecklingen av utbildningsvetenskap. Slutligen diskuteras de bägge satsningarnas sammantagna betydelse för utbildningsvetenskaplig forskning, forskarutbildning och grundutbildning vid Lärarhögskolan, men även andra grundutbildningsprogram, vid Umeå universitet. Resultaten bygger i huvudsak på enkätsvar, uttag ur DiVA och sammanställningar av gruppintervjuer. I direktiven till den externa utvärderingen 2014/ 2015 står det att utvärderingen ska göras i linje med den externa utvärderingen 2007, vilket också har skett 11. 3.1 Forsknings- och kompetenssatsningen I det här avsnittet är avsikten att ge en samlad bild av forsknings- och kompetenssatsningen som underlag för den tematiska analys som genomförs i de övriga avsnitten (3.2–3.5). Forskningsområdena (3.1.1) presenteras enligt samma disposition i fem punkter: förutsättningar vid starten 2009, användning av tilldelade medel, betydelse för områdets forskning och områdets fortsatta utvecklingspotential. Forskningsområdena redovisas i bokstavsordning. och det ursprungliga forskningsområdet mätning och utvärdering har delats upp i två separata områden - mätning och bedömning 12 samt utvärdering - till följd av rekryteringsproblem inom området mätning och bedömning. Redovisningen av kompetenssatsningen (3.1.2) följer en tematisk struktur i syfte att tydliggöra mönster i satsningen enligt följande punkter: effekter för forskning, effekter för grundutbildning och kompetenssatsning på konstnärliga lektorer. 3.1.1 Forskningssatsningen IKT, medier och lärande Forskningsområdet leds sedan 2011 av professor Isa Jahnke, anställd vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) 13. Inom ramen för satsningen har det tvärvetenskapliga forskningsfältet Digital Didaktisk Design utvecklats. Detta är för Umeå universitet ett nytt och tvärvetenskapligt forskningsområde som har utvecklats inom det vidare forskningsfältet Interaktiva medier och lärande. Genom satsningen har tre doktorander och en postdoktor anställts inom området, samtliga heltidsanställda. Postdoktorn anställdes år 2014 14. I relation till den ursprungliga planen har medel omdisponerats för två stipendiepostdoktorer till en traditionell postdoktorsanställning. Därutöver har forskningstid motsvarande två års forskning på heltid för två lektorer inrättats genom externfinansiering. Forskningens syfte är att förstå, analysera och utveckla IKT och undervisningsteknologi. Till satsningen hör även ett projekt om läsplattor i förskollärarprogrammet, och parallellt studeras sedan 2012 liknande projekt i danska skolor, och sedan 2014 i finländska skolor. Forskargruppen arbetar mångdisciplinärt, bland annat i projekt tillsammans med Institutionerna för pedagogik och naturvetenskaperFör detaljer kring förhållandena inom forskningsområdena år 2007 eller om anställningar inom de bägge satsningarna till och med 2013 hänvisas till ”Research in the Educational Sciences at Umeå University” (Dnr 103.435-07) från 2007, respektive till B. Fördjupad utvärdering hösten 2013 (Dnr 103-435-07). 12 I utvärdering A och B benämndes forskningsområdet som mätning. Här har begreppet vidgats därför att forskningsområdet har bytt namn från beteendevetenskapliga mätningar till mätning och bedömning. 13 TUV bildades den 1 januari 2010 genom ett samgående mellan Institutionerna barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning (BUSV), beteendevetenskapliga mätningar (BVM), interaktiva medier och lärande (IML), samt Umeå centrum för utvärderingsforskning (UCER). Samtliga ingående institutioner och centrumbildningar förde med sig sina tidigare forskningsområden in i den nya organisationen 14 Här och fortsatt under avsnitt 3.1.1 Forskningssatsningen anges särskilt om anställningar har gjorts under 2014 eller 2015, dvs. efter utvärdering B. Fördjupad utvärdering hösten 2013. 11 10(27) nas och matematikens didaktik (NMD), samt i samverkan med institutioner både nationellt och internationellt. Forskningsområdet har genom satsningen också bidragit till utvecklingen av grund- och forskarutbildning kring IKT, medier och lärande och till en ny forskarutbildningskurs. Publiceringsverksamheten har expanderat och omfattar 8-10 publikationer per år i internationella refereegranskade tidskrifter. Området har utöver satsningen även fått flera större externa anslag, varav det senaste ett VRanslag på 5,4 miljoner kronor för projektet Designs of Digital Didactics. Eftersom forskningsområdet inte är en egen disciplin har den otydliga institutionella förankringen visat sig utgöra ett hinder, dels för möjligheter att erhålla externfinansiering, dels för forskarutbildningen. Fler mångdisciplinära och tvärvetenskapliga forskarutbildningskurser efterfrågas därför. IKT, medier och lärande representerar ett betydelsefullt framtida forskningsområde och genererar ambitiösa framtidsplaner. För närvarande bedriver forskargruppen även projekt kring hur högre utbildning kan stödja utveckling av kreativitet, och hur användning av IT, interaktion och reflektion kan stödja lärande i skola, högskola och arbetsliv. Sammanfattningsvis bedömer panelen forskningsområdets framtida utvecklingspotential som stor. Miljön har genom satsningen utvecklat en profilerad forskningsmiljö vars fortsatta utveckling genom riktade insatser behöver tryggas. Läs- och skrivforskning Före 2010 var forskning inom området läs- och skrivforskning utspridd över flera institutioner vid Umeå universitet, men i samband med Lärarhögskolans omorganisation flyttades ett tiotal medarbetare till Institutionen för språkstudier. Det betydde att ett större antal forskare och doktorander, med olika forskningsbakgrund, knöts till samma institution. Sammanslagningen har genomgående upplevts som positiv av forskningsmiljön. Som ett led i att bygga upp en forskningsmiljö med hjälp av medel från satsningen bildade forskare och doktorander vid Institutionen för språkstudier 2013, efter en öppen inbjudan, den gemensamma forskningsmiljön LITUM (Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet). LITUMs aktiviteter koordineras av forskningsledaren för satsningen (Eva Lindgren) och har som syfte att skapa en dynamisk miljö där seniora forskare och doktorander inom området samlas runt seminarier, skrivarinternat, informella diskussioner, gemensamma forskningsprojekt, med mera. Sedan 2014 har medarbetare från andra institutioner anslutit sig till miljön, flera internationella forskare har besökt miljön och fem interventionsstudier med skolor har startats upp. LITUMs aktiviteter är öppna och deltagande är helt frivilligt. I dagsläget är 28 forskare och forskarstuderande från fem institutioner affilierade med LITUMmiljön: två professorer, en gästprofessor, fem docenter, tretton lektorer och sju doktorander. Av dessa är en doktorand, en gästprofessor (från jan 2015), en postdoktor (från dec 2014), ett biträdande lektorat (från juli 2015) och sex forskningsutrymmen om fyra månader vardera för forskning med skolor (från jan 2015) finansierade av satsningen. Utöver detta finansieras en doktorand av externa medel, en av Humanistiska fakulteten och fyra delfinansieras mellan Humanistiska fakulteten och Lärarhögskolan. Läs och skriv är ett brett forskningsområde som bland annat inkluderar forskning om läsning och skrivande i förskola, skola och högskola, flerspråkighet och mångkulturella perspektiv på läs- och skrivkunnighet, minoritetsspråk nationellt och internationellt, samt vardagligt skriftbruk i historisk och samtida kontext. Forskarmiljön framstår som en dynamisk, inkluderande, större forskningsmiljö med väl utvecklad samverkan och många kontakter i breda sfärer lokalt, nationellt och internationellt. Konkret innebär det bland annat att forskarna har kunnat samarbeta kring publiceringar och forskningsansökningar, att miljön har startat forskningsprojekt tillsammans med skolor och att LITUM har kunnat bjuda in internationellt framstående forskare som föreläsare och diskussionspartners för forskare och forskarstuderande. Satsningen har varit avgörande för den hittills så positiva utvecklingen vid institutionen. De externa medlen till forskningsområdet har fördubblats sedan 2006-2009 och uppgick år 2012 till 2014 till drygt 16 miljoner kronor. Verksamhetens ekonomiska bas är dock inte tillräckligt stabil för att kunna upprätthålla samma volym och nivå när satsningen är över 2018 15. Eftersom nyanställningar kunnat göras först mot slutet av satsningsperioden är publikationsverksamheten i relation till antalet 15 Som angavs i avsnitt 2.4 har forskningsområdet fått omdisponera medlen från satsningen fram till 2018. 11(27) forskare ännu så länge blygsam, bortsett från några få forskare som står för merparten av publikationerna. Forskargruppen har också varit engagerade i lärarutbildningen och andra utbildningar. Institutionen har fem forskarutbildningsämnen: de moderna språkens litteratur, samiska, språkvetenskap, språkdidaktik och pedagogiskt arbete, varav de fyra sista är representerade i LITUM. Den framtida utvecklingspotentialen bedöms vara stor. De positiva erfarenheterna av att forskare förts samman från flera olika discipliner har redan lett till att ett bredare spektrum av teoretiska och metodiska ansatser används i forskningen. Den här utvecklingen behöver stärkas och fördjupas, särskilt inom områden som flerspråkighet, minoritetsspråk, läs- och skrivkunnighet och språkdidaktik som redan är väletablerade. Positivt är också att notera att språkvetenskap och litteraturvetenskap, med den senare som initiativtagare, organiserat ett samlat intresse i ett nätverk kring ämnesdidaktisk forskning vid Umeå universitet. Även den utvecklingen bör fortsätta. Matematikdidaktik Matematikdidaktisk forskning startades 1995 på matematikinstitutionen och leds sedan 2001 av professor Johan Lithner vid Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik (UFM) och Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD). Forskningens fokus är hur matematikuppgifter och formativ bedömning kan designas så att elevernas matematiska förståelse, problemlösningsförmåga och prestationer i matematik ökar. Matematikdidaktik har som forskningsmiljö gjort sig känd som attraktiv och framgångsrik också utöver satsningen. Miljön har i lokal och nationell konkurrens lyckats fördubbla sin externa finansiering från 28 miljoner kronor år 2009-2011 till 62 miljoner kronor år 2012-2014, och är i dag en av Nordens två största matematikdidaktiska miljöer med stor möjlighet till utveckling för individer efter disputation. Uttryck för framgången är exempelvis att företrädare för miljön inbjudits att delta i internationella och komparativa forskningsprojekt, vilket även resulterat i ett utvecklat system för forskarutbyte med internationellt välrenommerade forskningsmiljöer. Andra uttryck för miljöns vitalitet är den ökning som skett av antalet forskare och doktorander och av antalet publikationer i internationella journaler. Sedan satsningens start 2009 har antalet publikationer fördubblats jämfört med under år 2006-2008. Forskningsmiljön har utvecklats kraftigt i kvantitativa termer och består av 27 forskare och doktorander, varav 1 professor, 1 gästprofessor, 5 docenter och ett par forskare som är nära docentur. Rekrytering har skett lokalt, nationellt och internationellt (inkl. postdoktorer/forskare från Indien, Australien, Kina, Turkiet, Finland, Belgien och USA). Forskarutbildning i matematikdidaktik bedrivs inom två forskarutbildningsämnen, matematikdidaktik och pedagogiskt arbete, vid Institutionerna för NMD, TUV och Matematik och matematisk statistik. Enligt enkätsvaren har forskningssatsningen inte i någon avgörande utsträckning påverkat forskarutbildningens innehåll och form. Däremot har satsningen, som har använts strategiskt, inneburit ett värdefullt tillskott till finansiering av doktorander och handledning. Satsningen har i första hand gått till tre postdoktorer och till delfinansiering av fem doktorander. Postdoktorerna och två av doktoranderna anställdes år 2014. Ingen av doktoranderna har ännu disputerat. Därtill är två av forskarna i gruppen anställda inom kompetenssatsningen. Ett av UFMs syften är att underlätta tvärvetenskapliga forskningsinitiativ och samverkan sker med bland annat Umeå Science Education Research (UmSER), Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning och Institutionerna för psykologi, TUV och matematik och matematisk statistik, kring forskning, seminarieverksamhet och handledning. “Vi har så pass täta kontakter inom forskningscentret, så jag ser ingen som helst nackdel med att vi befinner oss vid olika institutioner” (Johan Lithner, intervju 19 jan 2015). Den framtida utvecklingspotentialen för det matematikdidaktiska forskningsområdet bedöms vara stor. Samverkan med andra forskningsmiljöer och klara forskningsfoki har bidragit till att forskningen har fått mycket goda utvärderingar och genomslag både nationellt och internationellt, samt till goda möjligheter för forskare till fortsatt karriärutveckling. Vidare stärks områdets utvecklingspotential av lokala samarbeten med bland annat UmSER och UFM. De positiva erfarenheterna av att forskare förts samman från flera olika discipliner har redan lett till nya inriktningar och metodologiska ansatser. Den här utvecklingen kan med fördel vidareutvecklas och fördjupas. En utmaning för matematikdidaktik är dock att finna vägar och incitament för att utöka kontaktytan med matematikämnet. Möjligheten att få medel för didaktisk forskning inriktad mot grund- och 12(27) gymnasieskolan är betydligt större än till forskning mot högskolenivån. Det har medfört att högskoleforskningen har minskat i andel av UFMs verksamhet. Detta, tillsammans med flytten av matematikdidaktiken från matematikinstitutionen, har minskat de direkta incitamenten för ämnesinstitutionens engagemang i matematikdidaktisk forskning. Minne och lärande Forskningsområdet, som leds av professor Lars Nyberg vid Strålningsvetenskaper och Institutionen för integrativ medicinsk biologi, startade 2010. Området är tvärvetenskapligt, spänner över tre fakulteter och integrerar neurovetenskap, kognitiv psykologi och didaktik. Satsningen har avlönat en doktorand (60 %), en lektor (35 %) och två postdoktorer, samtliga från psykologiområdet. Genom satsningen har neurovetenskap och minnesforskning kopplats till utbildningsvetenskap, vilket bedömts ha inneburit ett långsiktigt fokus på lärandefrågor. Den kopplingen har i sin tur lett till nya samarbetsnätverk. Att forskargruppen har lyckats väl visar sig bland annat i många publikationer i internationella refereegranskade inomvetenskapliga tidskrifter, varav några i tidskrifter som tangerar utbildningsvetenskapliga teman. En viss expansion har skett inom forskningsområdet, som år 2014 beviljades externa medel på närmare 13 miljoner kronor. Därtill har Institutionen för psykologi satsat egna medel för utbildningsvetenskaplig forskning och två personer inom satsningen har erhållit karriärbidrag. Redan vid starten kopplades ett neurovetenskapligt perspektiv till utbildningsvetenskaplig forskning, och gruppen har hållit fast vid detta. En huvudfåra har varit lärande i matematik, och nya samarbeten med Nationella prov och TUV har inletts. En annan huvudfåra har varit forskning om hur test påverkar lärande. Gruppen kombinerar grundforskning med tillämpad forskning, något som de även hoppas kunna fortsätta med framgent, liksom med att både stärka utbildningsvetenskaplig forskning ur ett neurovetenskapligt perspektiv och neurovetenskaplig forskning ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Inom grundutbildningen i psykologi uppges kopplingen till utbildningsvetenskap ha inneburit något av ett paradigmskifte, något som även har influerat övriga utbildningsprogram vid de involverade institutionerna: ”... man ser nu att forskning kring lärandeprocesser även går att föra över till annat lärande [än vid lärarutbildningen]” (Lars Nyberg, intervju 19 jan 2015). Institutionen för psykologi har som en följd av detta sökt och beviljats medel för pedagogisk utveckling och för en särskild högskolepedagogisk satsning. Bedömargruppens rekommendation är att bägge satsningarna fortsätter då de befruktar varandra och har potential att höja utbildningskvaliteten, inte bara på lärarutbildningen utan även inom andra universitetsutbildningar. Forskningsområdets framtida utvecklingspotential bedöms vara stor, inte minst mot bakgrund av att det internationellt sker en snabb utveckling inom området och att det inom forskargruppen finns långt gångna tankar kring forskningsmiljöer och evidensbaserade lärande miljöer som ska vara stimulerande för de studerande. Mätning och bedömning Forskningsområdet mätning och bedömning omfattar 6 forskare och 5 doktorander vid TUV. Det finns trots fler försök till rekryteringar för närvarande ingen professor inom forskningsområdet. De medel forskningsområdet erhöll har omdisponerats till två forskningslektorat samt två doktorander. Medel har också använts för att rekrytera gästprofessorer för vissa tidsperioder. Flera av forskarna inom forskningsmiljön är engagerade i flera projekt med extern finansiering. Forskningen inkluderar bland annat analyser av högskoleprovet, internationella undersökningar av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap (TIMSS), och mätningar av förarkompetens och kunskaper om trafiksäkerhet. Dessa projekt har till viss del kunnat dra nytta av satsningen eftersom miljön fått ett tillskott på lektorer och doktorander. Med anledning av svårigheterna att rekrytera en professor är det ännu för tidigt att tydligt kunna ange vilka effekter satsningen har haft på miljön. De två doktoranderna har dock inneburit att forskarutbildningsämnet nu har en liten, men stabil kader av studerande. Samverkan med andra miljöer vid institutionen innebär också att miljön har haft möjligheter att ge forskarutbildningskurser för studerande inom flera olika forskarutbildningsämne och att utveckla nya forskarutbildningskurser. Samt13(27) liga handledare vid institutionens två forskarutbildningsämnen ingår i det gemensamma handledarkollegiet, som vid tillfället för enkäten leddes av professor Gun-Marie Frånberg. Panelen bedömer att forskningsområdet har förutsättningar att utvecklas till en betydelsefull forskningsmiljö. En viktig förutsättning är att man lyckas med rekrytering av en vetenskaplig ledare. Det samarbete som redan finns inom institutionen utgör en god bas för utveckling och då särskilt de bidrag i form av forskarutbildningskurser man utvecklat. Den särskilda kompetens som miljön kan bidra med vad gäller statistiska bearbetningar och analyser bör kunna användas i andra forskningsmiljöer vid universitet. Specialpedagogik I likhet med mätning och bedömning har satsningsområdet specialpedagogik haft svårt att rekrytera en professor till forskningsmiljön. Medlen har därför omdisponerats. Det har skapat möjlighet att rekrytera en gästprofessor, Marjatta Takala, en satsning som har fallit väl ut enligt prefekten vid Institutionen för Pedagogik. Medel har också använts till en doktorandtjänst och tre biträdande lektorat. En av de biträdande lektorerna har blivit utnämnd till docent och de två övriga har ansökt om att bli det. Satsningen har också bidragit till flera forsknings- och utvecklingssamarbeten med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) och kommuner, vilket även har skapat möjligheter till samfinansiering av doktorander och gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt. Viktiga forskningsområden som miljön utvecklar är bland annat praktiknära forskning med särskild inriktning mot genus och funktionsnedsättning. Institutionens mål är därmed att uppnå långsiktighet, hållbarhet och acceptans för genusvetenskapliga satsningar inom ramen för specialpedagogik. Tanken är att sådana satsningar ska öppna nya perspektiv på specialpedagogisk forskning och tillföra nya infallsvinklar och legitimitet att i samverkan med verksamma på fältet utveckla skolans praktik. Satsningen ger även, enligt prefekten, specialpedagogik vid Umeå universitet en profil som skiljer sig från andra lärosäten med specialpedagogisk utbildning och forskning. Ett exempel på ett sådant regionalt projekt är ”Interaktiva processer i specialpedagogikens praktik - Om elever, lärare och ämnet idrott och hälsa” som planeras och genomförs i samverkan med Särskolenätverket Norr och involverar rektorer, lärare och elever i fyra kommuner: Luleå, Umeå, Östersund och Örnsköldsvik. Forskargruppen har ansökt om forskningsmedel från Wallenbergstiftelsen och European Research Council med positivt utfall, vilket ger två forskare finansiering för framtida forskning. Inom forskarutbildningen har forskarna under aktuell period utvecklat forskarutbildningskurser med fokus på specialpedagogik och även genomfört en kurs. Institutionsledningen ser positivt på utvecklingen av ämnet och dess utvecklingsmöjligheter. Specialpedagogik har även ett stort uppdrag inom grundutbildning av lärare och av speciallärare/pedagoger som skapar en stabil grund för verksamheten. Det finns också ett flertal nationella och internationella samverkansparter som tryggar utvecklingen. Forskningsmiljön arbetar för att bland annat utveckla etablerade nordiska och europeiska nätverk kring specialpedagogiska frågeställningar. En stor utmaning för miljön är att bygga samverkan med andra forsknings- och utbildningsmiljöer inom universitet. Forskarna uttrycker att sådana kontakter är viktiga, men att de i dagsläget är mycket begränsade. En annan utmaning är nyrekrytering av professorer till ämnet. Miljön har goda erfarenheter av samverkan med Marjatta Takala, men på sikt krävs en mer långsiktig lösning vad gäller forskningsledare för ämnet och för forskningsmiljön. Panelen bedömer att universitet fortsättningsvis bör se över hur de kan ge stöd till forskningsmiljön. Gästprofessorsanställningen, som har slagit väl ut, bör kunna utvecklas till en mer stabil anställning. Givet att rekryteringen av en forskningsledare lyckas ser panelen positivt på miljöns utveckling och viss stöd bör därför ges även fortsättningsvis. Umeå Science Education Research (UmSER) UmSER samlar sedan 2006 naturvetenskapsdidaktisk verksamhet på Umeå universitet från flera institutioner som naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD), TUV, kemi och fysik. Forskningsmiljön leds sedan 2011 av docent Christina Ottander vid Institutionen för NMD och gruppen består av sammanlagt 26 forskare och doktorander. Av dessa är 21 personer anställda eller antagna vid NMD, fyra personer vid TUV och en person vid Institutionen för fysik. Vid rapporte14(27) ringstillfället bestod gruppen vid NMD av tio doktorander, två docenter, sex universitetslektorer, en forskare och två gästprofessorer. Samtliga doktorander som var aktiva 2014 var antagna vid NMD. Områdets forskningssatsning har blivit något försenad då forskningsledaren för UmSER slutade sin anställning och en omförhandling av resurspaketet (enligt avsnitt 2.2.2.) därför blev nödvändig. Det ledde till att doktorandtjänsten och två år av den sexåriga forskarassistenttjänsten omvandlades till en forskningsledartjänst 16. Ytterligare resurser tillfördes för en gästprofessur, samt till en rörlig resurs för kortare forskningsvistelser, vilket ökade UmSERs möjligheter att knyta till sig internationella gästprofessorer med stora forskningsnätverk. Därtill kom medlen för två postdoktorsstipendier att användas till en vanlig postdoktorstjänst. De anställningar som har gjorts inom forskningssatsningen är en forskningsledare, två gästprofessorer och tre postdoktorer, varav en av de senare nu är anställd som forskare. Därtill har en av UmSERs sex universitetslektorer anställts via kompetenssatsningen. Den rörliga resurs som forskningssatsningen genererade har använts för att anordna mötesplatser såsom interna symposier och externa nätverksmöten - för att utveckla forskningsidéer, metoder och teorier. Forskningen som bedrivs vid UmSER syftar till att öka kunskaperna om vilken betydelse undervisningsformer, ämnesinnehåll, genus, kultur, motivation och attityd har för lärande i och intresse för naturvetenskap. Exempel på undervisningssituationer som studerats är samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, gruppdiskussioner kring kontextrika problem, problemlösning, laborationer och datorsimuleringar. Forskningen är praxisnära, inkluderar studier av både elever och lärare och innefattar alla nivåer från förskola till universitet. UmSER har sedan 2009 en stabil publiceringsfrekvens. Däremot är antalet publicerade artiklar i välrenommerade tidskrifter än så länge något lågt till följd av att nyttjandet av resursen blev försenad. Dock är flera manuskript inskickade eller accepterade. Tillströmningen av doktorander till forskningsområdet har varit stor, framförallt genom externa resurser till olika nationella forskarskolor. Mellan 2009 och 2014 har tio doktorer och två licentiander examinerats vid UmSER. Sedan 2012 har samtliga forskarstuderande inom området antagits till forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete med inriktning mot naturvetenskap 17. Samverkan med forskarskolor har inneburit att miljön har haft tillgång till ytterligare forskarutbildningskurser och nationella nätverk inom området. Forskningssatsningen har också haft direkt inverkan på forskarutbildningen, bland annat i form av en kritisk massa vid seminarier, workshops kring vetenskapligt skrivande, ”god forskning” och anslagsansökningar, samt gästprofessorers handledning av doktorander och utökade kontakter med andra forskningsmiljöer inom ramen för forskarutbildningen. Forskningsområdet har stor utvecklingspotential. Tjänsteutlysningar har under senare år haft många internationella sökanden, och forskarna vid UmSER är bland annat eftertraktade som key note presentatörer på konferenser, refereepersoner till internationella tidskrifter, och samarbetspartners till bland annat Skolverket. Allt detta vittnar om att forskningsmiljön både är intressant att söka till och att samarbeta med. UmSER uttrycker också en vilja att utveckla gemensamma strategier inom institutionen och att samverka över forskargrupperna. Detta tillsammans med det rika forskningsnätverk som utvecklats indikerar miljöns utvecklingspotential. Strategiska satsningar kräver dock att miljön får tillgång till mer långsiktiga och stabila resurser. Även balansen mellan grundutbildning och forskning är en utmaning inför framtiden, liksom de nuvarande svårigheterna att konkurrera om medel från teknisknaturvetenskaplig fakultet. Slutligen är det viktigt att det naturvetenskapsdidaktiska forskningsområ- 16 Detta skedde under en period då området var välförsörjt med doktorandresurser genom till exempel nationella forskarskolor. 17 Inom UmSER har det mellan åren 2001 och 2011 antagits forskarstuderande inom flera olika forskarstudieplaner, dels inom forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete med förkunskapskrav på både lärarutbildning och ämneskompetens och dels inom det naturvetenskapliga området och naturvetenskapernas didaktik, med högre krav på ämneskompetens inom naturvetenskap. Vid Högskoleverkets utvärdering riktades kritik mot att den ämnesdidaktiska forskningsmiljön inom de naturvetenskapliga ämnena vid Umeå universitet saknade professor, och examensrätten för forskarutbildningsämnet ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap drogs in. Antagning till ämnesdidaktik med inriktning naturvetenskap återupptas när ämnesområdet har en professor och flera docenter inom naturvetenskapernas didaktik. 15(27) det finner gemensamma forskningsintressen eller andra vägar för att utöka kontaktytan med ämnesinstitutionerna 18. Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd Forskningsmiljön kring ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd, som leds av professor Lisbeth Lundahl vid TUV, har funnits under ett flertal år vid Umeå universitet. Miljön omfattar totalt sexton forskare från flera discipliner, varav fyra professorer, fem docenter, fem doktorer och två doktorander. Flertalet av forskarna finns vid TUV 19. Tre nydisputerade forskare och två lektorer, har under perioden för satsningen kunnat meritera sig för eller uppnå docentnivå med hjälp av externa forskningsmedel. En av dem leder nu ett VR-finansierat projekt. Medlen från den särskilda satsningen har använts till att rekrytera en forskningslektor från England, Nafsika Alexiadou, som efter kort tid befordrades till professor, samt en forskarassistent. Forskargruppen har under de senaste åren bedrivit internationellt uppmärksammad forskning om utbildningspolitik och styrning, samt ungas övergång från skola till arbete. Syftet har varit att bedriva forskning på hög vetenskaplig nivå och med stor samhällsrelevans och att förstärka grundutbildningens vetenskapliga bas. Exempel på projekt är ”Gymnasiet som marknad” och ”Osäkra övergångar som rör unga utan fullständig gymnasieutbildning”. Forskargruppen har erhållit en omfattande finansiering, både nationell och internationell, och har ett flertal projekt med extern finansiering. Under de senaste åren har dessa medel ökat markant, vilket även har skapat bättre förutsättningar för samarbete nationellt och internationellt. Miljön ingår i en nordisk excellenssatsning på utbildningsområdet, Justice through Education (NordForsk), och leder sedan 2006 nätverket Karriärutveckling och vägledning. En liknande utveckling kan märkas vad gäller antalet publiceringar. Publikationsverksamheten är omfattande, med ett stort antal internationellt publicerade artiklar och bokkapitel. Särskilt är publiceringen av vetenskapliga artiklar tydlig med 30 procents ökning under de senaste fem åren. Gruppen har även tagit fram forskningsbaserad litteratur som används inom lärar- och vägledarutbildning. Forskningsområdet har också bidragit till forskarutbildningen. Enligt Lundahl gäller detta i synnerhet professor Alexiadou, som är viktig både i institutionens forskarutbildning och Umeå universitets forskarskola inom det utbildningsvetenskapliga området, genom att addera ett internationellt och EU-policyperspektiv på de utbildningsvetenskapliga frågorna. Sammantaget har satsningen enligt forskningsledarens bedömning inte varit avgörande för forskningsmiljön men har bidragit positivt med vissa förstärkningar Bland dessa kan nämnas en starkare koppling till europeisk policyforskning, samt ett kompletterande perspektiv vad gäller unga funktionshindrade och deras övergångar mellan skola och arbetsliv. Utvecklingspotentialen för forskningsmiljön bedöms av panelen som synnerligen god, särskilt forskning på tvärs över olika specialområden. Att miljön har utvecklat samverkan med liknande miljöer både nationellt och internationellt skapar goda förutsättningar för en forskning med hög vetenskaplig relevans. För att trygga forskningsmiljöns framtida utveckling bör universitet fortsättningsvis ge stöd för att skapa en stabil grund för verksamheten. Universitet bör också tillse att miljön mer tydligt involveras i grundutbildning av lärare. Det finns historiska förklaringar till att kontaktytan med ämnesinstitutionerna har minskat. Naturvetenskapsdidaktisk forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet initierades i slutet på 1990-talet vid Institutionerna för fysik, kemi och matematik och naturvetenskap (nuvarande NMD). Under 2000-talet intensifierades arbetet med utveckling av forskarutbildning inom pedagogiskt arbete och naturvetenskapernas didaktik, båda via nationella forskarskolor och genom Fakultetsnämnden för lärarutbildning. Lärarutbildningens generationsväxling och behov av disputerade forskare medförde att nydisputerade erbjöds lektorstjänster vid NMD medan den naturvetenskapsdidaktiska forskningen vid ämnesinstitutionerna i stort sett upphörde. Detta, tillsammans med det fåtal som antas till ämneslärarutbildningen, har minskat den direkta medverkan av ämnesinstitutionerna i lärarutbildningen. 19 Tre av de seniora forskarna kommer från Göteborgs universitet och två från Malmö högskola. Dessa har ingått i Lisbeth Lundahls projekt, och i ett fall vice versa. En av forskarna, en professor från Malmö högskola, har dessutom varit anställd inom UKV under flera år. 18 16(27) Utbildningshistoria med historiedidaktik Forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning (HUT) har under perioden 2009 till 2014 haft en mycket positiv utveckling och har vuxit till den största forskningsmiljön vid Institutionen för idé- och samhällsstudier. Forskningsmiljön, som leds av professor Daniel Lindmark, består av 11 forskare och 17 doktorander med flera nationella och internationella samverkanspartners. Satsningen, som har finansierat en professor, fyra postdoktorer, en doktorand och fem gästprofessorer, bedöms ha haft avgörande betydelse för att ”skapa volym, stabilitet och anseende åt verksamheten”, nyrekrytera forskare och öka internationaliseringen. Möjligheten att bjuda in gästprofessorer under två till tre månader har möjliggjort en strategisk uppbyggnad av internationella nätverk som har lett till forskarutbyten, projektsamarbeten och doktorandarrangemang. Gästprofessorerna har även medverkat i och lett kurser inom forskarutbildningen. År 2014 omfattade forskarutbildningsmiljön mer än 20 forskarstuderande, varav flera är samfinansierade med medel från interna och externa finansiärer. Under 2014 examinerades 10 av 15 licentiander från forskarskolan historiska medier. Dessutom har satsningen lett till att ett nytt forskarutbildningsämne, historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, har startat och att forskargruppen har deltagit i och samarbetat med flera nationella forskarskolor för lärare. Betydelsen av satsningen visar sig också i att miljön varit framgångsrik när det gäller att attrahera forskningsanslag, inte minst från Vetenskapsrådet. Flera av forskningsprojekten genomförs i samverkan med universitet i USA, Australien och Tyskland, vilket är en direkt följd av satsningen på ett gästprofessorsprogram. Forskningsmiljön attraktivitet har under perioden ökat vilket bland annat visat sig i att forskargruppen 2014 fick ansvar för konferensen EERA Histories of Education Summer School Conference. Disputerade forskare inom miljön har även beretts möjlighet att som gästforskare vistas vid utländska lärosäten under några månader och tre disputerade har haft möjlighet att tillbringa längre perioder vid Stanford University (6–24 månader). Betydelsefulla forskningsområden som utvecklats inom forskarmiljön är studier av minoriteter. Här kan särskilt nämnas forskning kring samer ur ett historiskt, kulturellt och samhälleligt perspektiv. I samarbete med Centrum för samisk forskning (CeSam) har denna profil ytterligare utvecklats genom ett stort forskningsprojekt finansierat av VR och Formas om den samiska utbildningens demokratisering och etnifiering under 1900-talet. Forskare i miljön har vidare tilldelats nyckelroller i ett vitboksprojekt om romer och svenska myndigheter, respektive kyrkan och samer, där utbildningshistoriska aspekter har varit betydelsefulla. Forskningsmiljön står inför några viktiga utmaningar inför framtiden på grund av svaga kopplingar till grundutbildningen och osäkra anställningsvillkor. Miljöns forskare deltar för närvarande i liten omfattning i grundutbildningen av lärare i historia vilket innebär att forskningen i utbildningshistoria och historiedidaktik inte nödvändigtvis kommer utbildningen tillgodo. Flera av de forskare som ingår i de externfinansierade forskningsprojekten har inte tillsvidareanställningar, vilket skapar oro inför framtiden då anställningarna upphör när projekten avslutas. Sammantaget bedömer panelen forskningsområdets fortsatta utvecklingspotential som betydelsefull. Miljön har genom satsningen utvecklat en starkt profilerad forskningsmiljö. Den består av en erfaren och väl sammanhållen forskargrupp och flera forskare har visat sig konkurrenskraftiga vid ansökan om såväl interna som externa forskningsmedel, och den internationella orienteringen är starkt markerad och behöver fortsätta. Panelen bedömer att forskningsmiljön utgör en av de starka miljöerna vid universitetet. Forskarna har utvecklat ett omfattande samarbete både nationellt och internationellt. Utvärdering Forskning om utvärdering bedrevs till stor del innan 2006 inom Umeå centrum för utvärderingsforskning (UCER) där forskare från olika discipliner samverkade. Denna samverkan har fortsatt, under ledning av professor Anders Hanberger. Sedan 2011 sker utvärderingsforskningen i form av ett mångvetenskapligt forskarnätverk, lokaliserat till TUV. För närvarande omfattar miljön åtta forskare, varav en professor, en docent, en postdoktor, tre lektorer och två doktorander. Doktoranderna och postdoktorn har erhållit medel från forskningssatsningen. Till miljön har dessutom ytterligare resurser tillkommit från en satsning på en professor i utvärdering med medel från Carl Bennett AB. Bennet har klart uttryckt att professuren ska ha en bredare inriktning än enbart utbildningsvetenskap, vilket 17(27) har påverkat forskningsmiljön till att inkludera forskare från bland annat omvårdnad, socialt arbete, statsvetenskap och sociologi. Som ett resultat av forskningssatsningen har samverkan över institutionsgränserna stärkts och ett samarbete med Förvaltningshögskolan i Göteborg och en forskarmiljö i Australien utvecklats. Verksamheten bygger på en lång tradition av utvärderingsforskning vid Umeå universitet. Forskargruppen uppger att de under de senaste åren har utvecklat forskning som har bidragit med ny kunskap om utvärdering och utvärderingssystem inom den svenska skolan. Det handlar bland annat om hur kommunala beslutsfattare i skolnämnder och motsvarande utvecklar strategier för att hantera nationella utvärderingar och hur de utvecklar lokala tillämpningar av dessa för att styra, kontrollera och utveckla sin egen verksamhet. Forskningen har också visat att externa utvärderingar innebär merarbete för lärare och annan skolpersonal, men att de inte bidrar till att skolans verksamhet utvecklas. Forskningsmiljön har framgångsrikt sökt medel från FORTE, VR och andra externa finansiärer för ett flertal forskningsprojekt, vilket skapar en stabil grund att bygga vidare på. Här kan särskilt nämnas det VR-finansierade projektet "Utvärderingars konsekvenser för grundskolans praktik", med fyra medverkande forskare från TUV och en från Förvaltningshögskolan i Göteborg. Projektet hade sannolikt inte kommit till stånd utan forskningssatsningen. De erhållna externa medlen har också fått effekten att forskarna nu publicerar sig i högre grad än innan satsningen. Stabiliteten i miljön har även skapat förutsättningar att utveckla kurser inom grund- och forskarutbildningen. På avancerad nivå och inom forskarutbildningen medverkar forskare vid UCER i bland annat kurser i forskningsmetodik och utvärdering, och professorn har utvecklat två forskarutbildningskurser i utvärdering. Forskningsmiljön har med stöd av externa anslag utvecklats under den period som utvärderingen avser. Miljön är idag involverad i ett flertal nationella utvärderingsprojekt, en utvärdering av Läslyftets utprövningsomgång och en utvärdering av statens nya modell för fördelning av medel för kvalitetsutveckling av arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnar våld och våldsutövare. Vidare bidrar forskningsmiljön med kurser inom institutionens forskarutbildning med den särskilda kompetens gruppen besitter, bland annat på kursen Theories in Educational Research. När det gäller relationen till grundutbildning av lärare är miljöns bidrag fortfarande svagt och bör bli en aspekt som universitet vidare undersöker. Forskning om utvärdering är ett angeläget ämne i både den nationella och internationella skoldebatten. 3.1.2 Kompetenssatsningen Sammanlagt 19 personer från åtta institutioner har tagit del av kompetenssatsningen, varav sju universitetslektorer, åtta biträdande lektorer, två professorer och två lektorer på konstnärlig grund. Närmare tvåtredjedel av personerna (12 personer) är integrerade i större, väletablerade utbildningsvetenskapliga forskningsmiljöer som även fått del av forskningssatsningen (UFM, UmSER, TUV och Institutionen för språkstudier). Övriga personer kommer från flera olika institutioner där utbildningsvetenskaplig forskning förekommer i varierande grad. Redovisningen nedan bygger på svaren från de sammanlagt 16 personer som har deltagit i utvärderingen. Eftersom satsningen på konstnärliga lektorer skiljer sig från övriga satsningar behandlas den under separat avsnitt. Effekter för forskning Utvärderingen visar att satsningen har bidragit till, och i vissa fall har varit avgörande för, utvecklingen av ämnesdidaktisk forskning vid Umeå universitet. Det gäller inte minst ämnesområden som tidigare saknade, eller hade begränsad didaktisk forskning, såsom förskola, geografi, litteraturvetenskap, kostvetenskap och religionsvetenskap. Informanterna upplever även att satsningen har bidragit till en allmän förstärkning av utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, vilket har ökat forskningsområdets status och legitimitet. På individnivå har satsningen bland annat inneburit att personerna har fått möjlighet att fördjupa och meritera sig inom sina respektive områden, något som i sin tur har gett positiva effekter för såväl grundutbildning som forskning. Kompetenssatsningen har inte enbart begränsat sig till en personlig kompetenshöjning utan den har samtidigt betytt ett väsentligt bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning. Totalt sett har en tydlig 18(27) och successiv ökning av publikationer inom det utbildningsvetenskapliga området skett i relation till publiceringsfrekvens före satsningen, från 22 publikationer 2006-2008 till 47 publikationer 2009-2011 och 65 publikationer 2012-2015. En relativt stor andel av publikationerna, cirka en tredjedel, är refereebedömda och den internationella orienteringen av forskningen har förstärkts. Publiceringen fördelar sig dock något ojämnt. De fyra personer som publicerade mest stod för drygt hälften av alla publikationer år 2009-2015 (n=63). En person utmärkte sig genom särskilt hög produktivitet, totalt 31 artiklar, varav 17 refereegranskade. Helt naturligt har personernas publikationsfrekvens påverkats av när de anställdes inom satsningen och av eventuella förändringar i tjänsternas omfattning under anställningens gång. Stabilitet har sannolikt gynnat produktiviteten, medan rekryteringsproblem, sjukskrivningar, tjänstledigheter och annan frånvaro har bidragit till minskad produktivitet. Flera av informanterna uppger att de har opublicerade resultat eller artiklar som väntar på publicering. Det finns, enligt informanterna, ett dilemma vad gäller val av språk och publikationstyp. Den forskare som vill få genomslag i forskarvärlden bör publicera på engelska i refereegranskade tidskrifter medan forskare som vill nå ut till skolvärlden eller studenter bör publicera på svenska i exempelvis böcker. Flera av informanterna uppger att de ofta medvetet väljer att publicera på svenska, trots att det slår hårt mot publikationspoängen, för att nå ut till bredare målgrupper. Detta syntes också tydligt i publikationsstatistiken. Av 53 refereebedömda artiklar eller konferensbidrag från 2009-2015 var cirka 90 procent (47 artiklar) skrivna på engelska, medan 81 % av böckerna, översiktsartiklarna och de populärvetenskapliga artiklarna (40 av 49) var skrivna på svenska. Utvärdering B från 2013 visade att forskarna i kompetensatsningen i låg grad hade erhållit externa forskningsmedel. Detta är en bild som delvis motsägs av utvärdering C. Satsningen har bidragit till att ungefär en tredjedel av personerna har fått externa medel. Det senaste tillskottet var ett VR-anslag på 7 miljoner kronor år 2015-2017, som en av de biträdande lektorerna fick del av. Utöver de externa medlen har vissa institutioner, till följd av kompetenssatsningen, gjort egna satsningar på utbildningsvetenskap. Flertalet informanter planerade dessutom att söka externa medel under 2015, varav flera för samverkansprojekt. Flera av personerna trycker på satsningens betydelse för deras möjligheter till forskningsmeritering och nätverksbyggande. Några av dem har tack vare satsningen kunnat docentmeritera sig eller få fasta anställningar, och samverkan har överlag ökat lokalt, nationellt och internationellt. Det senare visar sig bland annat i ökat deltagande i nationella och internationella universitetspedagogiska konferenser och, i vissa fall, i anordnandet av egna forskningskonferenser, till exempel tre konferenser med litteraturdidaktiker från hela landet. Personerna i kompetenssatsningen ingår vidare i, samverkar med, och har i vissa fall varit med och initierat olika typer av forskarnätverk, centrumbildningar och nationella forskarskolor. Några exempel på samarbetspartners på lokal nivå är: LITUM, UmSER och UFM; på nationell nivå: Språk– och litteraturdidaktik (SPLIT), Nätverket för geografididaktiker vid svenska universitet, Nationellt Forum för religionsdidaktisk och pedagogisk forskning; och på internationell nivå: Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning (NFPF/NERA), Nordic network for research on mathematics textbooks (NORDFORSK), The Nordic research network: Critical perspectives on children, young people, welfare and education (Nordcrit), och Nordic Conference on Religious Education and values (NCRE). Mot bakgrund av det ovan beskrivna är det troligt att satsningen kommer ge ringar på vattnet i form av framtida samverkansprojekt, tilldelning av externa medel, accepterade publikationer och ökad internationalisering. Den framtida potentialen bedöms generellt sett vara god men förutsätter en analys av vilka områden som kan karakteriseras som starka och vilka områden som kan definieras som lovande nya områden. Sammantaget har satsningen haft stor betydelse för det utbildningsvetenskapliga områdets utveckling såväl vad gäller kvalitativa som kvantitativa aspekter. Publikationsfrekvensen och erhållande av externa medel har ökat markant, vilket sannolikt är en effekt av att satsningen gett lärarna tid att medverka i forskningsprojekt, skriva samman forskningsresultat och formulera forskningsansökningar. Detta har i sin tur ökat utbildningsvetenskaplig forsknings status, legitimitet och synlighet såväl inom lärosätet som externt. På det individuella planet har satsningen bidragit till möjlighet till forskningsfördjupning och kompetenshöjning, nätverksbyggande och stärkt yrkesroll. 19(27) Effekter för grundutbildning Ungefär hälften av personerna har undervisat mer än forskat i förhållande till tjänstebeskrivningarna. Dock har några av dem fått skjuta forskningstid framåt. Flera orsaker anges till att undervisningen har tagit mer tid i anspråk, bland annat tidskrävande undervisningsadministration, involvering i flera kurser som har skapat splittrad tid, att forskningsplaneringen försvåras av att undervisningen måste följas även om den inte ligger i fas med forskningen, och att personerna inte alltid får möjlighet att undervisa inom de egna forskningsområdena. Överlag är dock personerna positiva till att i sina tjänster få kombinera undervisning och forskning därför att det uppfattas som något ömsesidigt berikande. Forskare inom utbildningsvetenskap behöver ”förankringen i klassrummet för att prova idéer, ställa frågor, testa och utveckla nya metoder” och för att få nya frågor och tankar från studenterna. Omvänt upplever personerna att de har nytta av forskningserfarenhet när de undervisar, bland annat därför att didaktiska frågeställningar inom forskningen ger nya infallsvinklar på det praktiska pedagogiska arbetet, och att det blir lättare att orientera sig i och integrera relevant forskning i undervisningen och att handleda examensarbeten. Satsningen har, enligt informanterna, på många sätt berikat och inneburit ett lyft för lärarutbildningen, bland annat genom tydligare forskningsanknytning i undervisningen, vilket bland annat har märkts i föreläsnings-, seminarie- och litteraturutbudet. Flera nya ämnesdidaktiska kurser har utvecklats och aktuellare och mer forskningsrelaterad kurslitteratur har förts in i undervisningen, bland annat forskningslitteratur genererad av satsningen. Intresset för utbildningsvetenskap har ökat bland kollegor, vilket enligt informanterna, har skapat en större medvetenhet hos lärarna generellt om ämnesdidaktiska frågors betydelse i undervisningen, och till en allmänt ökad integrering av ämnesdidaktiska frågor och utbildningsvetenskap i lärarutbildningen. I och med att ”lärarutbildningsfrågor har blivit aktualiserade” har det skapats ”broar mellan människor på olika institutioner” på Umeå universitetet och i vissa fall även nationellt. Det gör att didaktiker kan mötas och samarbeta över ämnesoch institutionsgränser, vilket enligt vissa av informanterna, inte hade varit möjligt utan satsningen. Även några av de forskarnätverk som satsningen har lett till, kommer utbildningarna till del, bland annat i form av lärarutbyten. Exemplen på satsningens betydelse för grundutbildningen bedöms av panelen som lovande och som något som behöver vidareutvecklas genom en ökad integrering av forskning och undervisning. För de lärare som tagit del av kompetenssatsningen har undervisningen i regel utgjort en stor del av tjänsten. En svårighet har då varit att få sammanhållen forskningstid eller att undervisningen inkräktat på forskningstiden. Satsningen har fått återklang i lärarutbildningen. Sammantaget framträder två teman som handlar om direkta effekter på undervisningen, respektive framtida och mer långsiktiga effekter. Dels har kompetenssatsningen inneburit en större forskningsförankring av lärarutbildningen än tidigare, både direkt via de lärare som innefattats av satsningen, men också indirekt genom att de didaktiska frågorna till större utsträckning än tidigare diskuteras i kollegiet. Den mer framtidsrelaterade påverkan är att undervisningserfarenheterna har påverkat forskningsfrågorna och aktualiserat eller initierat nya projekt, som därmed har fått praktiknära karaktär. Kompetenssatsning på konstnärliga lektorer De två konstnärliga lektoraten på 50 procent i musik och bild tillsattes år 2010. Lektoraten skiljer sig från övriga anställningar inom kompetenssatsningen i det att lektorernas huvuduppgift har varit att bedriva konstnärligt ledarskap. Det har inneburit att utveckla de konstnärliga visionerna på Institutionen för estetiska ämnen och att involvera eget konstnärligt arbete i institutionens verksamhet. Bildkonstnären har, med utgångspunkt från arbetsbeskrivningen, utforskat och vidgat möjligheterna för samtida och relationell konst i moderna medier och musikkonstnären musik och musikskapande i multimediala produktioner. Satsningen har lett fram till konstnärlig forskning med syfte att praktiskt undersöka möjligheter att integrera samtidskonstnärliga teorier och metoder i lärarutbildningen och att vardagliggöra användandet av ny teknik för studenter. Projekten har även haft en tydlig professionsanknytning. De konstnärliga processerna har i hög utsträckning genomförts tillsammans med studenter och personal på lärarutbildningen och med elever och lärare i grund- och förskola. Samtliga projekt karaktäriseras av ett experimentellt prövande av nya sätt att använda digitala verktyg för att utveckla det konstnärliga och 20(27) kreativa lärandet, samt kommunikationen om och de positiva upplevelserna av de konstnärliga processerna. Forskningen har också lett fram till flera nya pedagogiska, användarvänliga verktyg för digitalt, kreativt musik- och bildskapande. Den här typen av konstnärlig, digital, didaktisk forskning som involverar barn och lärarutbildningsstudenter är, enligt de konstnärliga ledarna, ny inom lärarutbildningen och i Sverige. Flera konstnärliga forskningsprojekt har genomförts under projekttiden, bland annat "SoundImages", SoundScapes, "Virtual Art Studio" och Voices of Umeå. Projekten har resulterat i flera lokala och internationella samarbeten, ökad synlighet för Institutionen för estetiska ämnen lokalt, nationellt och internationellt, och till att några av de konstnärliga projekten har fått internationell spridning och uppmärksamhet, inte minst projektet Voices of Umeå. Exempel på lokala samarbetspartners är Norrlandsoperan, Västerbottens museum, Interactive institute och Umeå2014. Internationellt har lektorerna samarbetat med organisationer och universitet i Finland, Portugal, Spanien, Tyskland, Frankrike och Kalifornien/ USA. Satsningen har resulterat i flera forskningsanslagsansökningar för bland annat utveckling av ett animerat notationssystem, påbörjad forskarutbildning för en av de konstnärliga ledarna och ett samverkansprojekt med ett universitet i Kalifornien i USA kring ett av de interaktiva musikinstrumenten utvecklade inom ramen för projektet Voices of Umeå. Prefekten vid institutionen har som ambition att permanenta den här typen av konstnärliga lektorat som möjliggör en kombination av konstnärlig forskning och professionsanknytning, men i nuläget saknas medel för detta. Kompetenssatsningen har enligt panelens bedömning ändrat institutionens inriktning mot kreativt lärande och samverkan och nätverkande med andra miljöer, exempelvis internationella forskningsmiljöer inom konstnärlig och konstbaserad forskning. Sammantaget handlar det om en förstärkning av den konstnärliga inriktningen inom utbildningen. Eftersom flera pensionsavgångar är aktuella inom de närmaste åren ligger den framtida utvecklingspotentialen i att stödja och fortsättningsvis rekrytera doktorander som långsiktigt kan trygga institutionens vetenskapliga och konstnärliga nivå. 3.2 Möjligheter och hinder I detta avsnitt presenteras de möjligheter och hinder som har identifierats för utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning vid Umeå universitet. 3.2.1 Möjligheter Utvärderingen har visat att satsningen öppnat nya möjligheter att utveckla och profilera universitetets utbildningsvetenskapliga forskning. Olika typer av satsningar har gjorts i olika miljöer vilket inneburit varierande miljöanpassade möjligheter att utveckla forskningen. Uppskattande omdömen uttrycktes om universitetsledningen som genom sin villighet att omfördela medel skapat de grundläggande förutsättningarna för forsknings- och kompetenssatsningen. En framgångsfaktor som betonades var möjligheten till fokusering och fördjupning. Centrumbildningar som UFM, LITUM och UmSER har haft stor betydelse för möjligheter att sammanföra närbesläktad forskning och gemensamma forskningsintressen till större miljöer. Centrumbildningarna har möjliggjort ett större utbyte av erfarenheter, bredare analytiska perspektiv och en ökad “kritisk massa” och metodologisk mångfald jämfört med i inominstitutionella forskningsmiljöer. Genom centrumbildningarna accentueras också den utbildningsvetenskapliga forskningens synlighet vid universitetet. En annan möjliggörande faktor är knuten till att satsningen varit relativt långsiktig och att den inte varit innehållsstyrd på detaljnivå. Satsningen har möjliggjort en tätare samverkan mellan vissa institutioner. Forskningstid till undervisande lärare har nämligen öppnat för goda kontaktmöjligheter mellan utbildningsvetenskapliga forskare (t.ex. via gemensamma seminarier) och undervisande lärare. Satsningen har konkret inneburit att någon institution valt att gå vidare med att satsa medel på utbildningsvetenskaplig forskning och att flera adjunkter har fått möjlighet att engagera sig i forskningsprojekt. Överlag har ämnesdidaktikens betydelse accentuerats. Starka ämnesdidaktiska miljöer har kunnat utvecklas vid ämnesinstitutioner där stödet är starkt från såväl ämnesinstitutionen som ansvarig fakultet. Den här tendensen har varit särskilt tydlig i flera fall då den ansvariga institutionen av tradition fram till dags dato inte haft omfattande medverkan i lärarutbildningen. Ett exempel är Minne och lärande på Institutionen för psykologi. Men detta gäller inte generellt (se nedan). 21(27) En tredje faktor, en konsekvens av den föregående, är den betydelse satsningen har haft för kompetensförsörjningen i flera miljöer och därmed i vidare mening för kvalitetsutvecklingen av lärarutbildningen. En fjärde faktor är de nya möjligheter som satsningen inneburit för ökad internationalisering. Det samstämmiga vittnesbörden under intervjuerna var att förutsättningarna för internationellt samarbete har kunnat breddas genom satsningen. ”Medlen har gett tid” och det tidsmässiga utrymmet har underlättat möjligheterna att bygga upp värdefulla internationella nätverk. Slutligen kan ytterligare en faktor nämnas som indirekt medverkat till att expandera den utbildningsvetenskapliga forskningens potential. Satsningen har genererat ambitiösa framtidsplaner och har bidragit till att utveckla den forskningsmässiga självkänslan, eller som någon uttryckte det ”vi betyder något”. De utbildningsvetenskapliga frågorna vid universitetet har överhuvudtaget förstärkts. 3.2.2 Hinder Även om satsningen har bidragit till att stimulera och att skapa nya möjligheter för den utbildningsvetenskapliga forskningen har panelen också identifierat ett antal faktorer som inneburit begränsningar och som har försvårat utbildningsvetenskapens utveckling på det sätt som var avsikten. Den första faktorn rör anställningstrygghet i relation till satsningens längd. Visserligen har satsningen varit relativt långsiktig men ändå inte tillräckligt långsiktig eller tillräckligt omfattande för att ge en stabil grund för nya och mer permanenta strukturer för utbildningsvetenskaplig forskning. Universitetets satsning tillsammans med beroendet av tillfälliga externa medel har inneburit en sårbarhet och ryckighet som försvårat långsiktigt stabila satsningar. Tidsbegränsade anslag har tvingat till försiktighet i fråga om långsiktiga anställningsförhållanden och svag anställningstrygghet rapporteras från flera miljöer vilket är negativt för kontinuiteten. I synnerhet för “små områden” (exempelvis religionsvetenskap och geografi) har satsningen haft en särskilt stor och innoverande betydelse men samtidigt är de här områdena sårbara eftersom de står och faller med enstaka personer. Därför efterlystes mer långsiktiga satsningar som kan ge stadga åt miljöerna. Generellt har den ämnesdidaktiska forskningen utvecklats väl men en försvårande faktor som kom fram vid intervjuerna var att vissa miljöer som ingått i satsningen rapporterade vacklande stöd från den egna institutionen och/eller fakulteten. En tät samverkan med respektive ämnesinstitution förefaller viktig. Till problemet hör också otydligt ledarskap på olika nivåer i organisationen. Varken på universitetseller fakultetsnivå har det, inom ramen för satsningen, ordnats uppföljande seminarier där deltagarna fått möjlighet att presentera och kommunicera sin forskning. Kommunikativa strukturer mellan ledningen för satsningen (vanligtvis på institutions- och fakultetsnivå) och involverade har varit svaga. Enkätsvaren visar också att kännedomen om satsningen varit svag inom vissa miljöer och ur en del svar framgår att informanter varit omedvetna om satsningen. En tredje faktor som inneburit begränsningar har varit bristande administrativt stöd, till exempel ifråga om hanteringen av intern och extern information, workshops, möten, administration av gästforskare, budgetarbete, rekrytering, och så vidare. Det här problemet har varit besvärande i forskningsmiljöer som kraftigt expanderat. De har saknat egna administrativa resurser och har blivit tvungna att låta sina forskare bidra med egen forskningstid för att klara av den administration som är knuten till olika verksamhetsformer som satsningen möjliggjort. En fjärde faktor som genom satsningen aktualiserats och påtalats gäller en i forskning inbyggd spänning i svårigheten att förena praktiknära forskning med hög tillämpbarhet för skolor, kommuner och yrkesverksamma med “excellent” forskning som publiceras för och värderas av forskarsamhället och i publikationer som sällan är tillgängliga för skolverksamma. Det har också blivit ett allt svårare problem att koppla forskning till lärarutbildningen på grund av de stora kraven på ökad internationell publicering i högt rankade tidskrifter, medan forskning som är inriktad på att komma undervisningen tillgodo värderas lågt som akademisk merit. En femte och sista faktor som framkommit har gällt de reella möjligheterna att utnyttja tiden för forskning inom kompetenssatsningen. Enligt både enkätsvar och intervjuer har i flera fall andra uppdrag framskjutit eller försvårat möjligheten att använda forskningstiden enligt planen. Hur väl personer i kompetenssatsningen har lyckats skapa balans tycks bland annat vara avhängigt av deras möjligheter till längre sammanhängande perioder av forskning. 22(27) 3.3 Satsningens generella betydelse för forskning Sammantaget betraktas resultaten av de bägge satsningarna som positiva inte enbart för satsningsperioden utan även mer långsiktigt, trots de svårigheter som påtalades i det föregående avsnittet. Vi vill här i koncentrerad form lyfta fram några trender som karakteriserar den generella betydelse satsningen har haft för utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet. Satsningen har för det första inneburit ett mervärde för involverade miljöer i form av nya möjligheter och ökade kontakter lokalt, nationellt och internationellt. Nya nätverk har etablerats, dels inom den nationella arenan, dels internationellt. Satsningen har varit värdefull för bland annat NMD då den har inneburit möjlighet att utlysa postdoktorstjänster och att använda resurser för att knyta internationella gästprofessorer, med stora forskningsnätverk, till verksamheten. Detta har, tillsammans med att flera av de seniora forskarna vid institutionen har erhållit externa medel från Vetenskapsrådet, vidareutvecklat miljön. Flera seniora forskare närmar sig docentkompetens och de internationella kontaktytorna och publikationsfrekvensen har ökat. I relation till slutsatsen i evalueringen 2007, om att andelen seniora forskare var låg, har en betydande förstärkning av den forskande personalen skett. Däremot har satsningen tillsvidare inte nått upp till den ambitiösa nivå som föreslog i evalueringen och långsiktigheten i satsningarna är fortfarande ett problem. Ökad internationalisering betonas speciellt inom vissa miljöer, till exempel inom IKT, medier och lärande och HUT som både talar om ett ”nordiskt genomslag” och etablering av mer omfattande och vidare internationella samarbeten. Satsningen har inte minst betytt mycket för Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV), som inkorporerar fyra av de områdena som finansierats av forskningssatsningen: IKT, medier och lärande, mätning och bedömning, utvärdering, och ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd, och dessutom fem av de forskare som fått del av kompetenssatsningen. Alla dessa områden var, när satsningen initierades, forskningsmässigt ”unga”. Genom satsningen har områdena fått en tydlig skjuts framåt vilket ses som en fördel för den nya institutionen. Detta gäller inte minst IKT, medier och lärande, som i evalueringen 2007 nämndes som ett av de strategiska satsningsområdena, och som har haft en mycket positiv utveckling. Utan tillskottet från satsningen hade institutionens utveckling inte legat på samma nivå. Ett ökat samarbete har även utvecklats mellan vissa av miljöerna, som ett projektsamarbete som involverade HUT, CeSam (utbildningshistoria) och HUMlab (historiedidaktik) och ett annat mellan matematikdidaktik och minne och lärande. Ett ytterligare exempel är ett samarbete mellan en forskningsgrupp inom IKT, medier och lärande, pedagogik och NMD. Om samarbetet var en direkt konsekvens av satsningen är svårt att säga men eftersom nätverkande inom och utom institutionen förutsattes i satsningen bör den ha bidragit. Ett annat konkret exempel är att specialpedagogik har fått möjlighet att utveckla området för genus och funktionsnedsättning och samarbete med andra institutioner. För det andra har satsningen lett till ökad spridning av forskningsresultat och aktiv medverkan i internationella forskningsprojekt, konferenser och forskningsmiljöer. Som exempel kan nämnas JustEd 20 och Digital Didactic Design. Dessa projekt har varit uppmärksammade i medierna (t ex i dagstidningar och TV) vilket har lett till ett stort intresse bland såväl andra forskare som personer med anknytning till utbildningsfältet. En positiv effekt av internationaliseringen och den ökade uppmärksamheten är att institutionen, TUV, har besökts av nationella och internationella forskare, doktorander och postdoktorer i betydligt högre omfattning än tidigare. Satsningen har för det tredje gett utbildningsvetenskaplig forskning ökad status och legitimitet vid universitetet. Som exempel på detta har universitetet genom satsningen fått en etablerad och stark forskningsmiljö för utvärderingsforskning som inte fanns tidigare. Satsningen har också lyckats få en stark förankring i flera miljöer och nya samarbetsformer har utvecklats. Under intervjuerna betonades betydelsen av resurser för gästprofessurer från internationellt framstående miljöer för den utbildningsvetenskapliga forskningens status. En gästprofessur bedömdes som betydelsefull för argumentationen om att forskarutbildningen är internationaliserad. HUT har, som ett resultat av satsningen, involverats i ett forskningsprogram med stöd från Wallenbergfonderna, som förutsätter samarbete med Stanford. Den här situationen har i sin tur bidragit till att utifrån rekrytera och bibehålla yngre forskare. Den 20 Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd erhöll tillsammans med nordiska kollegor ett stort programanslag, enligt forskningsledaren det första inom utbildningsvetenskap, för Nordic centre of Excellence, Justice through education in the Nordic countries (JustEd). 23(27) sammanlagda forskningen har dessutom generellt sett, och med varierade tyngdpunkter i olika forskningsmiljöer, bidragit till såväl en inomvetenskaplig utveckling som svarat mot behovs- och verksamhetsnära behov, som till forskning med hög samhällsrelevans. För det fjärde har satsningen stimulerat den vetenskapliga publikationsverksamheten, nationellt i form av bland annat antologier och monografier, men även internationellt i välrenommerade tidskrifter. För en del miljöer har satsningen även inneburit att antalet publicerade avhandlingar (doktors- och licentiatavhandlingar) ökat. En körning på sökordet pedagogik i DiVA visar att det har det skett en fördubbling av publikationer mellan åren 2006 och 2014 (29 jämfört med 65), särskilt vad gäller refereegranskade artiklar (9 jämfört med 42). Liknande mönster finns vid sökning på begreppet utbildningsvetenskap (13 jämfört med 97 artiklar) För det femte har de flesta miljöer genom satsningen inspirerats till att ansöka om och även erhålla externa medel. Andelen ansökningar om medel för forskningsprojekt tillsammans med andra institutioner, nationella och internationella lärosäten, samt andra lokala och nationella institutioner har vuxit. De forskningsmiljöer som fått del av satsning har idag en större andel externa forskningsmedel än vid projektets start. Externa medel för utbildningsvetenskaplig forskning har ökat från cirka 60 miljoner kronor till närmare 170 miljoner kronor under perioden 2006 till 2014. För den enskilde medarbetaren har kompetenssatsningen inneburit en möjlighet att fortsätta sin forskningskarriär och därmed att meritera sig till docent. För det sjätte ser ämnesdidaktisk forskning ut att ha utvecklas väl om den ligger i anslutning till respektive ämnesinstitution. Det förefaller viktigt, bland annat av legitimitetsskäl, att det finns en ämnesdidaktisk studieplan med ämnesspecifik profil vid ämnesinstitutionen. Detta mönster framträdde tydligt i intervjuerna. En negativ effekt av att organisera ämnesdidaktisk forskning på respektive ämnesinstitution, som ofta nämns, är risken att varje forskningsmiljö blir väl liten och därmed får svårigheter att stimulera och stödja forskningsverksamheten. Risken är speciellt stor för nystartade miljöer. Vid universitetet tycks dock denna risk balanseras genom förekomsten av samarbeten över institutions- och fakultetsgränser, vilket satsningen bidragit till att åstadkomma. Bildandet av kluster eller centrumbildningar (exempelvis LITUM, UFM, UmSER) och forskarskolor bidrar till utvidgningen av de didaktiska kontakterna och därmed till nya möjligheter att inspirera, stimulera och lära av varandra. Här samverkar forskare från flera institutioner och lärosäten kring gemensam seminarieverksamhet, forskningsprojekt och forskarutbildningskurser, för att nämna några aktiviteter. I evalueringen 2007 föreslås ett antal områden som borde utvecklas till strategiska program inom utbildningsvetenskaplig forskning. Matematik och läs och skrivforskning (literacy) är exempel på ämnesdidaktiska områden som nämns och som har varit föremål för satsningar. Inom något område har utvecklingen skiljts sig jämfört med den i utvärderarnas förslag. LITUM har till exempel gått mot en ännu mer didaktiskt inriktad forskning än vad som föreslogs, vilket bedömargruppen uppfattar som positivt. 3.4 Satsningens generella betydelse för forskarutbildning Liksom ifråga om satsningens generella betydelse för forskningen har även den utbildningsvetenskapliga forskarutbildningen breddats och fördjupats. Panelen önskar peka på några framträdande drag i den rapporterade utvecklingen. För det första pekar den samlade bilden i enkätsvar och intervjuer på att antalet forskarstuderande ökat inom olika ämnen och forskningsmiljöer och att nya samarbetsstrukturer utvecklats, vilket har inneburit en utvidgning av utbudet av forskningsområden. Rekryteringen av doktorander har inom vissa forskningsområden/discipliner varit nationell och internationell. I evalueringen 2007 påtalades problemet att antalet sökande till doktorandprogram i utbildningsvetenskaper (educational sciences) varit för få och att programmen varit för begränsade. Genom satsningen har rekryteringen av doktorander ökat inom flera forskningsområden/discipliner. Nya samarbetsstrukturer har vuxit fram vilket även inneburit en breddning av utbudet av programmen. För det andra har forskarutbildningens utbildningsvetenskapliga profil tydliggjorts. Kompetenssatsningen har medverkat till att utbildningsvetenskaplig forskning har synliggjorts genom kontakter mellan olika miljöer. Profileringen har särskilt gällt metodologiska frågor och teoribildning och har lett till nya nätverk inom vilka gemensamma kurser och seminarier, med doktorander från olika ämnesområden, ordnats. Till den förstärkta profilen kan också den forskarutbildning som orienterats mot estetiska/konstnärliga ämnen räknas. Gästprofessorernas insatser har varit av stor betydelse och har in24(27) neburit en höjning av forskarutbildningens kvalitet och kvantitet, vilket i sin tur har medfört en större volym av disputerade. För det tredje framhölls för någon miljö behovet av en viss nedskalning av forskarutbildningen, såvida inte tilläggsmedel fortsättningsvis kan trygga den nuvarande utvecklingen. Exempel är HUT och TUV som har haft ansvar för nationella forskarskolor, vilket har skapat stor volym inom forskarutbildningen. När de nationella forskarskolorna minskar kommer också antalet doktorander att minska inom HUT och TUV. För det fjärde kan panelen konstatera att en omfattande vetenskaplig kompetenshöjning skett genom satsningen. I det här avseendet har en markant utveckling skett i förhållande till den kritik som framfördes i evalueringen 2007. Den internationella orientering som gett karaktär åt forskarutbildningen i flera miljöer har också gynnat den vetenskapliga kompetenshöjningen. Tröskeln för doktorander att under perioder vistas vid utländska universitet och att vid konferenser presentera sin framväxande forskning bedöms genom satsningen ha blivit lägre. 3.5 Satsningens generella betydelse för grundutbildning vid Lärarhögskolan Den enhet som haft och har störst behållning av de båda satsningarna är grundutbildningen vid Lärarhögskolan. Enligt samma princip som i de tidigare avsnitten presenterar panelen i koncentrerad form några teman som belyser den generella betydelsen av satsningarna. För det första har grundutbildningens vetenskapliga bas förstärkts, vad gäller forskningsmetodik, innehållslig förnyelse, breddning och fördjupning av forskningslitteratur och utveckling av nya kurser. Forskning och undervisning har i högre utsträckning än tidigare kunnat integreras och likaså har kopplingen till skolans praktik förstärkts. Några respondenter menade också att satsningen på utbildningsvetenskap varit positivt för att utveckla undervisning på vetenskaplig grund eftersom deras forskningsintressen varit inriktade på didaktiska frågeställningar med tydlig koppling till undervisningsuppdrag. Flera exempel har också getts på nya kurser som utvecklats genom satsningen, bland annat har IKT, medier och lärande utvecklat kurser för lärarutbildningen och onlinekurser inom området digital didaktik och digital, didaktisk design. Ett annat exempel är forskningsområdet Utvärdering som har utvecklats en kurs på avancerad nivå, "Skolutvärdering i granskningssamhället", som ska genomföras under det akademiska året 2015-16. I enkätsvaren och intervjuerna framkom att ett samband existerar mellan omfattningen av miljöns involvering i lärarprogrammet och den betydelse ämnet eller forskarmiljön tillskriver utbildningsvetenskaplig forskning. Vissa miljöer uttryckte en önskan om större involvering i grundutbildningen och påpekade att forskningen endast i begränsad utsträckning kommit lärarutbildningen till del. Det gällde till exempel forskningsområdena Minne och lärande och HUT. Vidare framhölls att satsningen på gästprofessorer inte hade haft någon större påverkan på grundutbildningen. I det här sammanhanget framfördes under intervjuerna även synpunkten att institutioner med många disputerade forskare kunnat få många kurser utan att ha den specifika kompetens som utbildningsuppdraget kräver. Den förstärkning av grundutbildningens vetenskapliga bas som skett kan åtminstone till väsentliga delar tillskrivas de förslag till vetenskaplig kompetenshöjning av personalen som föreslogs i evalueringen 2007. För det andra har ny kurslitteratur - i form av rapporter, artiklar och böcker genererade ur forskningen - tagits i bruk i undervisning vid lärar- och handledarutbildningar. För det tredje har starka ämnesdidaktiska miljöer utvecklats vid vissa ämnesinstitutioner vilket har bidragit till en kvalitetshöjning av grundutbildningen. Detta har bland annat medfört högre värdering och ökad betydelse av lärarutbildningen vid Umeå universitet. För det fjärde har panelen, utifrån enkät- och intervjusvar, kunnat se att universitetslärarna genom kompetenssatsningen har stärkts i rollen som pedagoger. Det har bland annat lett till ökat självförtroende och ökad handledningskapacitet hos lärarna, samt till en stimulerande effekt på hela miljön, även på adjunkter och lektorer som formellt inte ingått i satsningen. 25(27) 4. Rekommendationer I det avslutande kapitlet, som vi strukturerat i fem strategispår, har vi ur analysen i det föregående kapitlet lyft fram tankar om utvecklingsmöjligheter och koncentrerat dem i ett antal rekommendationer för hur utbildningsvetenskaplig forskning kan vidareutvecklas vid Umeå universitet. Strategispår 1: Fokusering och förstärkning av forskningsprofilen Den pågående forsknings- och kompetenssatsningen förutsätter en fortsättning om långtidseffekter ska kunna uppnås. En fortsatt satsning på god utbildningsvetenskaplig kompetens är generellt sett en framgångsstrategi för universitetet. Eftersom miljöerna är olika och har olika behov och förutsättningar kan inte en modell tillämpas på alla miljöer. Därför är det viktigt att fråga vilken typ av forskning en miljö framdeles borde satsa på. Ska forskningen primärt bidra till att stärka grundutbildningen, eller till att uppnå internationell excellens, eller en kombination av bägge? Panelen rekommenderar: • • • • • • • att den utbildningsvetenskapliga forskningen och forskarprofilen genom fortsatta satsningar ytterligare synliggörs och förstärks att Umeå universitet bidrar till fortsatt kvalitetsutveckling inom lärarutbildningen genom förstärkning av den vetenskapliga kompetensen, särskilt i miljöer med få disputerade lärare att Umeå universitet stimulerar utbildningsvetenskaplig forskning exempelvis med ekonomiska incitament och att positiva effekter på utbildningar synliggörs internt och externt att framtida satsningar inriktas på att stödja såväl enskilda forskare, som forskningsmiljöer och institutioner att fortsatta karriärvägar för unga och nydisputerade forskare utvecklas att hänsyn tas till respektive forskningsinriktnings egna rekryteringsbehov för att säkerställa kompetens för institutionernas olika verksamhetsinriktningar att obalansen mellan forskning och undervisning reduceras så att undervisningsrelaterade uppdrag, såväl som andra uppdrag, inte förbrukar forskningstid. Strategispår 2: Stimulera mångvetenskapliga forskningsmiljöer och ökad samverkan I viss mån har satsningen lett till en ökning av forskningsmiljöer med flera discipliner/forskningsområden involverade men i övrigt framkommer få konkreta mångvetenskapliga projekt som pågår eller som är under planering. Enligt panelen kan etableringen av mångvetenskapliga forskningsmiljöer bidra till att ytterligare synliggöra och profilera utbildningsvetenskaplig forskning. I synnerhet för mindre miljöer är samarbete inom doktorandutbildning och forskning ett villkor för att de ska kunna upprätthålla och vidareutveckla sin forskning. Panelen rekommenderar därför: • att fakulteter och institutioner aktivt, med riktade insatser, stöder mångvetenskapliga satsningar som inbegriper flera institutioner • att redan etablerade mångvetenskapliga forskningsmiljöer som LITUM, UmSER och andra nätverk, som möjliggör möten mellan olika kompetenser, även i fortsättningen stöds • att olika miljöer gemensamt utvecklar kurser i utbildningsvetenskapliga teorier och metoder, enligt modeller som redan tillämpas vid några institutioner • att forskningsmiljöer uppmuntras, gärna med ekonomiska incitament, att vidareutveckla samverkan med andra lärosäten och forskarskolor för att tillgodose behovet av specialiserade forskarutbildningskurser • att fokus också läggs på utveckling av forskningsservice som stöd till institutionerna, bland annat för praktiskt och administrativt stöd vid ansökningar om externa medel och vid redovisningar och utvärderingar av projekt 26(27) • att mångvetenskapliga och praktikorienterade forskningsprojekt, genom aktivt riktade satsningar, utvecklas tillsammans med skolor. Strategispår 3: Satsningar på specifika utvecklingsområden Panelen förordar en balanserad satsning mellan att satsa på förstärkning av framgångsrika (starka) och utvecklingsbara miljöer, att förstärka svaga miljöer och att satsa på att utveckla nya miljöer. Vidare rekommenderas att perspektivet på utbildningsvetenskaplig forskning vidgas till att, utöver barn- och ungdomsskolan, även innefatta högskolan. Utvärderingen har vidare visat att en framgångsfaktor är att det finns en strategisk plan för satsningen i miljöer och institutioner. Panelen rekommenderar därför: • att Umeå universitet bidrar till kvalitetsutveckling inom universitetsutbildningen generellt genom förstärkning av den ämnesdidaktiska kompetensen vid ämnesinstitutioner och att positiva effekter på utbildningar synliggörs internt och externt • att en fortsatt satsning görs på områden som bedöms vara starka såsom Ungas utbildning, karriärutveckling och välfärd, Minne och lärande, Utbildningshistoria med historiedidaktik, Matematikdidaktik, IKT, medier och lärande, Naturvetenskapernas didaktik och Plattform för förskoleforskning • att en fortsatt satsning görs på utvecklingsområden och nya miljöer bland annat på Mätning och bedömning, Utvärdering och Läs- och skrivforskning • att framtida satsningar åtföljs av krav på utvecklings-, tids- och strategiplaner, och att stöd för att utveckla sådana planer tillhandahålls. Strategispår 4: Internationell rekrytering av gästprofessorer och postdoktorer Några miljöer har satsat på att internationellt rekrytera gästprofessorer och postdoktorer. UmSER och HUT tjänar som ett gott exempel på hur en internationell satsning kan göras, med gästprofessorsprogram, internationella nätverk och postdoktorsanställningar för att bygga upp framstående forskningsmiljöer och internationella samarbeten. I syfte att vidareutveckla och förstärka utbildningsvetenskaplig forskning och undervisning rekommenderar panelen därför: • att krav ställs på att miljöer inom framtida satsningar utvecklar gästforskarprogram med internationell rekrytering av gästprofessorer och postdoktorer • att system utvecklas för gästforskares och postdoktorers medverkan i grund- och forskarutbildning • att internationella samverkansprojekt utvecklas till att också omfatta kurser inom forskarutbildning, gästprofessorsprogram, gästforskare, doktorandutbyten, etc. Strategispår 5: Övergripande rekommendationer Vid fortsatta satsningar på utbildningsvetenskap rekommenderas dessutom: • • • 27(27) att förutsättningarna för tvärvetenskapliga forskningsprojekt vidareutvecklas mellan institutioner och forskningsmiljöer som bedriver utbildningsvetenskaplig forskning så att involverade personer och miljöer har möjlighet att kommunicera sin forskning att Umeå universitet genom olika typer av incitament uppmuntrar/kräver att miljöer med relevans för det utbildningsvetenskapliga området, och som inte tidigare deltagit i den utbildningsvetenskapliga forskningen och/eller forskar- eller lärarutbildningen, engagerar sig inom området. Ett sådant engagemang har internationellt visat sig även få positiva effekter på universitetens grundutbildning generellt att uppföljningar och utvärderingar även fortsättningsvis ingår i den strategiska planeringen av framtida forsknings- och utvecklingssatsningar. Bilaga p 52 Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 Vision 2020 - delmål 2016-2018 Föredragande Rektor Lena Gustafsson Beslut Universitetsstyrelsen beslutar • • • att tillstyrka den inriktning på den fortsatta verksamhetsplaneringen som Vision 2020 - delmål 2016-2018 är ett uttryck för att uppdra åt rektor att fastställa delmål 2016-2018 i november 2015 att en årlig uppföljning av fastställda delmål sker under perioden 2016-2018. Rektor ansvarar för uppföljningen. Expediering Universitetsledning Fakultetsledningar Rektor Lärarhögskolan Förvaltningschef Överbibliotekarie Fackliga huvudorganisationer Studentkårer Sid 1 (7) Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 Sid 2 (7) Bakgrund Universitetsstyrelsen fastställde visionsdokument Umeå universitet 2020 – Vision och mål vid sammanträdet den 8 juni 2012 att gälla tills vidare. (Dnr: UmU 100-394-12). Universitetets vision och långsiktiga mål ligger till grund för verksamhetsplaneringen på universitetets alla nivåer och samlar universitetets viktigaste mål under de fyra huvudrubrikerna; Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser samt Det goda och effektiva universitetet. Kopplat till det övergripande visionsdokumentet beslutade universitetsstyrelsen den 6 november 2012 att fastställa Verksamhetsplan år 2013-2015 och budget år 2013 (Dnr: UmU 100-1111-12). I verksamhetsplanen har de långsiktiga målen i visionsdokumentet preciserats och konkretiserats i delmål. Planen innebär att verksamhetsplaneringen vid universitet från och med 2013 är långsiktigare än tidigare, vilket innebär verksamhetsplaner om treårscykler och att tidigare angivna verksamhetsuppdrag ersattes med delmål. Den nya verksamhetsplaneringen innebär därmed att planeringen i huvudsak ägs av verksamheten, främst av institutionerna i samverkan med fakultetledningarna. De universitetsgemensamma delmålen kompletterar verksamhetens delmål och strategier på fakultets- och institutionsnivå. Därmed arbetar universitetets tre nivåer integrerat för universitetets utveckling. Detta utgör en stor förändring i jämförelse med tidigare verksamhetsuppdrag som innebar en toppstyrd process samt att verksamhetsuppdragen var likadana oavsett vilken nivå fakulteter befann sig på. Förutom verksamhetens delaktighet (ägarskap av verksamhetsplaneringen på institutionsoch fakultetsnivå) utgör långsiktighet den andra grundläggande förutsättningen i den nya typen av verksamhetsplanering vid Umeå universitet. Den ökade kortsiktigheten i det svenska finansieringssystemet för både forskning och utbildning, med ett samtidigt ökat ansvarstagande på individnivå för utvecklingen tillika finansieringen av främst forskningsverksamheten (projekt och tjänster) utgör ett hot för högsta möjliga kvalitet och därmed internationell konkurrenskraft för både landets högre utbildning och dess forskning. För framskridandet av den nya verksamhetsprocessen vid Umeå universitet beslutade Universitetsstyrelsen, i samband med fastställande av verksamhetsplanen, att en precisering av delmålen skulle ske. Den 21 oktober 2013 beslutade rektor att fastställa delmål med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier för perioden 2013-2015 för de fyra fakulteterna samt för Lärarhögskolan. Rektor beslutade den 10 december 2013 att fastställa ”universitetsgemensamma delmål” med tillhörande fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier för perioden 2013-2015. Vidare undertecknande rektor i oktober månad 2013 forskningskontrakt med respektive fakultets dekan samt rektor för Lärarhögskolan avseende de delmål, inklusive strategier och uppföljningskriterier som gäller forskning och utbildning på forskarnivå. Kontrakten är förutom den årliga uppföljning som görs inom hela verksamhetsplaneringsarbetet föremål för en fördjupad extern utvärdering år 2015, vilken kommer att redovisas under september månad 2015. Denna utvärdering kommer bland annat att ligga till grund för en del av omfördelningen av forskningsanslaget till fakulteterna. För ändamålet har frigjorda resurser (som ett resultat av att tidigare satsningar beslutade av styrelsen succesivt löper ut) ur anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå samlats i en post i budgeten för åren 2016-2018. År 2014 startade implementeringsfasen med verksamhetsplanering över tre-årsfaser som Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 grund. 2014 var därmed första året som genomförandet av den nya typen av verksamhetsplanering påbörjades. Under varje årscykel följs arbetet fortlöpande upp i dialoger mellan universitetsledning och ledning för fakulteter och Lärarhögskolan. Fakulteterna följer på motsvarande sätt upp arbetet tillsammans med institutioner, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Budget 2016 inklusive fördelningsmodeller för forskning/utbildning på forskarnivå respektive grundutbildning utgår från uppsatta mål i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål. Arbetet med budget år 2016 inklusive ekonomisk plan 2017–2018 är väl koordinerat med arbetet med verksamhetsplaneringen. Analys och motivering Under våren 2015 har arbetet med verksamhetsplaneringen för treårsperioden 2016-2018 fortsatt. Därmed har revidering av delmålen för den första treårsperioden (2013-2015) skett genom att respektive strategiskt råd (för utbildning, forskning och utbildning på forskarnivå, samverkan och innovation, samt för administration) gått igenom de tidigare beslutade delmålen för 2013-2015 inom respektive område av Umeå universitet 2020 - Vision och mål. Syftet med genomgången har varit att bedöma om delmålen för perioden 2016-2018 till någon del bör omformuleras, utgå eller om det finns skäl att lägga till något delmål. Universitetsledningen har därefter diskuterat dessa förslag och gjort vissa justeringar. Därefter har fakulteterna och Lärarhögskolan getts möjlighet till fortsatt bearbetning av föreslagna delmål för perioden 2016-2018. Delmålen har vidare diskuterats i dialog mellan fakultetsledningar och Lärarhögskolans ledning med universitetsledningen. Eftersom delmålen för 2013-2015, med medföljande analys, strategier och uppföljningskriterier utgör själva arbetet för att nå målen i Umeå universitet 2020 – Vision och mål och implementeringen av delmålen startade i sin fulla bredd år 2014, har det rått stor enighet mellan universitetets och fakulteternas, tillika Lärarhögskolans, ledningar om att endast vid behov göra mindre justeringar av delmålen inför perioden 2016-2018. Universitetsstyrelsens strategiska diskussion vid sammanträdet den 17 december 2014 avseende tre strategiska frågeställningar, det vill säga Betydelsen av att vara ett ”fullbreddsuniversitet” (ett universitet som i stort innefattar alla större vetenskapsområden, inklusive det konstnärliga området), Samspel mellan forskning och utbildning samt Regional och internationell styrka, synlighet och attraktionskraft har också legat till grund för det fortsatta arbetet. Ställningstaganden avseende dessa frågeställningar är av grundläggande strategisk betydelse för Umeå universitets hitintills varande och fortsatta utveckling. Många av delmålen är kopplade till de ovan angivna centrala frågeställningarna. Nedan anges huvudmål utifrån Umeå universitet 2020 – Vision och mål inklusive underliggande numrerade delmål (analys, strategier och uppföljningskriterier som är kopplade till delmålen uttrycks inte nedan utan finns med i respektive fakultets/Lärarhögskolans verksamsamhetsplan). Mot bakgrund av den stora variationen i förutsättningar, uppnådd nivå och behov, sett över den totala verksamheten vid Umeå universitet, har respektive fakultet och Lärarhögskolan möjlighet att identifiera de delmål i verksamhetsplanen som anses vara prioriterade för respektive verksamhet under kommande treårsperiod. De kan också utforma fakultetsspecifika omformulerade eller nya delmål. Fakulteterna och Lärarhögskolan sätter också egna nivåer för delmål inom inte minst grundutbildningen som nedan är markerade med X eller Y. Rektor kommer i november 2015 Sid 3 (7) Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 Sid 4 (7) att fastställa delmål 2016-2018 inklusive underliggande analyser, strategier och uppföljningskriterier för respektive fakultet, Lärarhögskolan samt för universitetet gemensamt. Huvudmål: Långsiktighet möjliggör högt risktagande Våra forskare kan och vågar ta risker som möjliggör nydanande forskning och kan leda till kunskapssprång. Starkt bidragande orsaker är att våra tjänster och karriärvägar är internationellt attraktiva vad gäller resurser och stabilitet. Forskning av hög kvalitet formar våra utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Delmål 1.1.1 Universitetet har implementerat ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. Delmål 1.1.2 Universitetet har infört tydliga och internationellt konkurrenskraftiga karriärvägar, inkluderande resursstabila ”tenure tracks” (regelverk och utveckling av stödjande aktiviteter) Delmål 1.1.3 Universitetet har utvecklat ett system för högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med ekonomiskt stabila och långsiktigt goda förutsättningar. (regelverk och stödjande aktiviteter) Delmål 1.1.4 Universitetets högre lärarbefattningar, lektorat och professurer, innehåller en kvalitetshöjande och dynamisk blandning av forskning, utbildning och nyttiggörande. Huvudmål: Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten Universitetet är dynamisk mötesplats där gränsöverskridande kunskap genereras och sprids. Kreativa miljöer attraherar studenter, forskare, lärare och samarbetspartners nationellt och internationellt. Vi är ett av Europas ledande universitet när det gäller nyskapande fysiska och virtuella miljöer. En större del av våra utbildningar integrerar campus- och nätundervisning och kan genom flexibla undervisningsformer genomföras oberoende av tid och rum. Detta ger goda möjligheter för alla att studera och sätter det livslånga lärandet i fokus. Delmål 1.2.1 Universitetet har i samverkan med fakulteterna och Lärarhögskolan utvecklat interaktiva fokus-, lär- och innovationsmiljöer för att befrämja gränsöverskridande möten mellan forskare, doktorander, studenter och externa samverkansparter. Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 Sid 5 (7) Huvudmål: Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Universitetet har välutvecklade former för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. Samverkan tar till vara vår egen och alla våra samarbetspartners styrkor och stärker kvaliteten i både utbildning och forskning. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. Delmål 1.3.1 Universitetet har ett utvecklat och implementerat meriteringssystem, som innefattar vetenskaplig meritering, pedagogisk meritering och samverkansmeritering. Delmål 1.3.2 Universitetet har infört ett system för befattningar samt tillämpar rutiner och upprättar villkor som skapar förutsättningar för ökat personutbyte mellan universitet nationellt och internationellt likväl med andra offentliga och privata aktörer. Delmål 1.3.3 Universitetet har ett effektivt innovationsstödssystem som vänder sig till alla vetenskapsområden. Delmål 1.3.4 Universitetet har en implementerad och utvärderad modell som är vägledande för och synliggör universitetets regionala satsningar och engagemang. Huvudmål: Utbildning för gränslös kunskap Umeå universitet erbjuder ett forskningsbaserat utbildningsutbud på alla nivåer. Internationalisering, hög lärarkompetens och samverkan med det omgivande samhället bidrar till att ge studenten högkvalitativ utbildning och personlig utveckling. Delmål 2.2 Andelen helårsstudenter på avancerad nivå uppgår till X procent. Delmål 2.3 Antal utfärdade examina uppgår till X stycken Delmål 2.4 Antal inresande studenter har ökat till X stycken (avtal, avgift och freemovers) Delmål 2.5 Antalet utresande utbytesstudenter har ökat till Y antal. Delmål 2.6 Andelen undervisning som utförs av disputerade lärare har ökat till X procent Delmål 2.7 Docenters och professorers andel av undervisningen uppgår till X procent. Delmål 2.8 En modell har utvecklats för hur samverkansinslag kan integreras i kurser och utbildningsprogram. Delmål 2.9 Minst X procent av examensarbetena är externa. Delmål 2.12 Antalet meriterade och excellenta lärare har ökat. Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 Sid 6 (7) Huvudmål: Forskning som spränger gränser Forskningen vid Umeå universitet är nyskapande och har internationell genomslagskraft inom flera områden. Den är viktig för samhällsutvecklingen och attraherar forskare från hela världen. Forskarutbildningen ger oss morgondagens framgångsrika forskare och kreativa samhällsbyggare. Delmål 3.1 Universitetet har en välutvecklad rekryteringsprocess Delmål 3.2 Universitetet har system för strategiska rekryteringar inom flera områden (anställningar och resurspaket) Delmål 3.3 Universitetets andel av nationella och internationella externa medel har ökat Delmål 3.4 Antalet internationella forskningssamarbeten rörande globala utmaningar har ökat Delmål 3.5 Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Delmål 3.6 Universitetet har av statligt forskningsråd/motsvarande utsetts som nationell nod för flera nationella forskningsinfrastrukturer. Delmål 3.7 Universitetet har gemensamma principer för fakulteternas rekrytering till utbildning på forskarnivå. Delmål 3.8 Universitetet har uppföljningsbara individuella lärandemål och försörjningsplaner som är tydliga redan vid antagning av doktorander till utbildning på forskarnivå. Delmål 3.9 Alla doktorander ska ingå i ett vetenskapligt nätverk och ha tillgång till en referensgrupp. Delmål 3.10 Antalet doktorander i samverkan med parter utanför akademin ska öka. Delmål 3.11 Doktorander ska under sin utbildning på forskarnivå ges internationell erfarenhet. Universitetsstyrelsen Dokumenttyp BESLUT Datum 2015-06-04 Dnr: UmU 200-1111-12 Huvudmål: Det goda och effektiva universitetet Umeå universitet byggs och utvecklas av dess medarbetare och studenter. Jämställdhet, mångfald och likabehandling är därför centrala begrepp. Vi har en långsiktig kompetensförsörjning och stimulerande arbetsmiljö. Ett effektivt verksamhetsstöd ger oss utmärkta möjligheter till framgångsrikt arbete. Delmål 4.1 Minst 35 procent av de som anställs som professorer ska vara kvinnor. Delmål 4.2 Universitetet har ett systematiskt och integrerat arbete med lika villkor. Delmål 4.4 Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Delmål 4.5 Andelen anställda och studenter som upplever god hälsa och välbefinnande har ökat i jämförelse med 2015. Delmål 4.6 Verksamhetsstödet vid universitetet ger ett bra stöd åt ledare på alla organisatoriska nivåer och verkar i ett sammanhängande system. Delmål 4.7 Universitetets prefekter och chefer har ett tydligt uppdrag och har förutsättningar för att utöva ett strategiskt ledarskap Delmål 4.8 Universitetets tillgänglighet och ändamålsenlighet för medarbetare och studenter när det gäller information och lokaler har ökat i jämförelse med 2015. Delmål 4.9 Universitetets klimat- och miljöpåverkan har minskat i jämförelse med 2012. Delmål 4.10 Universitetet har i alla verksamheter ett systematiskt arbetsmiljöarbete som är integrerat i verksamhetsprocessen. Sid 7 (7) Bilaga p 53 A Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017–2018 Fastställd av universitetsstyrelsen den 4 juni 2015 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Dnr: Område: Ansvarig enhet: Regel Universitetsstyrelsen 2016-01-01–2016-12-31 FS 1.3.2-685-15 Organisation Planeringsenheten Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING OCH BESLUT ............................................................................... 3 1.1 1.2 2 SAMMANFATTNING.................................................................................................................................3 BESLUT ...................................................................................................................................................4 BUDGET FÖR ÅR 2016 INKL. EKONOMISK PLAN FÖR ÅR 2017–2018 .............................. 5 2.1 INLEDNING .............................................................................................................................................5 2.2 2.2.1 2.2.2 2.2.3 EKONOMISK PLAN FÖR ÅR 2016–2018 .............................................................................................6 Totala intäkter och kostnader år 2014–2016 ................................................. 6 Analys för år 2017−2018 ............................................................................ 7 Direktiv till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan .......................................... 8 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.4 2.3.5 2.3.6 2.3.7 GRUNDUTBILDNING ...............................................................................................................................9 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för grundutbildning .............. 9 Utveckling studentantal ............................................................................ 10 Fördelning av budgetramar till grundutbildning ............................................ 11 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar ........................................... 13 Språkstöd ............................................................................................... 17 Idrottshögskolan...................................................................................... 17 Praktikkurser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet ................. 17 2.4 2.4.1 2.4.4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ ..............................................................................18 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för forskning och utbildning på forskarnivå .......................................................................... 18 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar ........................................... 18 Kvalitetsfrämjande tilldelning av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå ............................................................................................. 20 Fördelning av budgetramar till forskning och utbildning på forskarnivå ........... 21 2.5 2.5.1 2.5.2 2.5.3 2.5.4 2.5.5 2.5.6 2.5.7 2.5.8 UNIVERSITETSGEMENSAMMA FUNKTIONER, LOKALHYRA, LOKALVÅRD, SAMT LKP..........................24 Fördelning av budgetramar till universitetsgemensamma funktioner ............... 24 Lokaler, universitetsgemensamma funktioner .............................................. 25 Lokalvård, universitetsgemensamma funktioner .......................................... 25 Förvärv, m.m. ......................................................................................... 26 Universitetsgemensamma påslag ............................................................... 26 Lokalhyra, m.m. ...................................................................................... 27 Lokalvård................................................................................................ 29 Lönekostnadspåslag (LKP) ........................................................................ 29 2.4.2 2.4.3 BILAGA 1. .................................................................................................................. 30 2 1 Sammanfattning och beslut 1.1 Sammanfattning Dokumentet Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017–2018 är väl koordinerat med det arbete som pågår för att nå uppsatta visioner och mål i dokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål. Budgeten innehåller avsnitten Ekonomisk plan för år 2016–2018, Grundutbildning, Forskning och utbildning på forskarnivå samt Universitetsgemensamma funktioner, lokalhyra, lokalvård, samt lokalkostnadspåslag. Universitetsstyrelsen beslutar om budgetramar år 2016 samt preliminära ramar 2017– 2018. Utifrån detta beslut fattar rektor detaljbeslut om fördelning till fakulteter, Lärarhögskolan, universitetsförvaltning, övrigt universitetsgemensamt samt universitetsbiblioteket för budgetåret 2016. Umeå universitet har inte erhållit förslag från regeringen på budget för år 2016. Mot bakgrund av detta är utgångspunkten för Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017–2018 istället regleringsbrev 2015, budgetproposition för år 2015 (prop. 2014/15:1, 2014/15:UbU1), samt regeringens vårändringsbudget (prop. 2014/15:99) och vårproposition (prop. 2014/15:100). Detta innebär att angivna budgetbelopp i detta dokument innehåller osäkerheter. Om kommande budgetproposition för 2016 ändrar förutsättningarna för Umeå universitet ger universitetsstyrelsen rektor delegation att fatta tilläggsbeslut om budget. I avsnittet om ekonomisk plan för år 2016–2018 framgår att en anpassning till en lägre kostnadsnivå sker planerat fr.o.m. år 2014, samt att kommunikation sker om att kostnaderna behöver anpassas till de årliga intäkterna, d.v.s. att universitetet år 2013 och 2014 har använt mer medel än tillgängliga intäkter. För åren 2016‒2018 är strategin att ha balans mellan intäkter och kostnader, vilket innebär ungefärligt oförändrat myndighetskapital. I avsnittet om grundutbildning framgår bland annat att budgetramarna till fakulteter och Lärarhögskolan är 10,6 mnkr (+0,8 procent) högre år 2016 jämfört med år 2015. I enlighet med universitetsstyrelsens beslutade budgetdokument för år 2015 har fördelningsmodellen för grundutbildningsramar setts över i syfte att ha en enklare modell. Budgeten för grundutbildning fördelas även för år 2016 utifrån en modell där bl.a. anvisningar från staten i budgetpropositioner och fyra kriterier kopplade till visionsdokumentet vägs in. Budget år 2016 innebär att antalet helårsstudenter behöver reduceras med 144 helårsstudenter eller 0,9 procent år 2016 jämfört med år 2014. I forskningsavsnittet framgår att forskningsanslaget justeras med statens pris- och löneindex (+1,61 procent) år 2016. Mer medel avsätts till prioriterad forskningsinfrastruktur år 2016 jämfört med år 2015 och bland annat mot bakgrund av detta överförs fr.o.m. år 2016 kostnadsansvaret till fakulteter för att finansiera vissa beslutade och planerade satsningar på individuella forskare. I budget 2016 ingår fördelning av Umeå universitets uppskattade andel (18 mnkr) av de 300 mnkr som regeringen avser att fördela till lärosätena år 2016, observera att beräkningen innehåller osäkerheter. I avsnittet om universitetsgemensamma funktioner framgår bland annat att den del av universitetsgemensamma funktioner som sedan många år finansierats av ränteintäkter inte är möjlig att behålla år 2016 p.g.a. negativt ränteläge. Internhyresnivån ökas med 1,59 procent år 2016, mot bakgrund av den förhållandevis höga investeringsnivån 2014 och 2015. I bilaga 1, Sammanställning av fördelade anslag år 2016 till fakultetsnämnder, Lärarhögskolan, Universitetsförvaltningen, Universitetsbiblioteket, samt Universitetsgemensam nivå, redovisas de samlade anslagsmedel som verksamheterna vid Umeå universitet erhåller år 2016. 3 1.2 Beslut Universitetsstyrelsen beslutar, under förutsättning av riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2016 • att fastställa ramar för grundutbildning enligt avsnitt 2.3. • att fastställa fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå enligt avsnitt 2.4. • att fastställa ramar för universitetsgemensamma funktioner i enlighet med avsnitt 2.5. • att uppdra åt överbibliotekarie respektive universitetsdirektör att besluta om fördelning av budgetram för universitetsbiblioteket respektive universitetsgemensamma funktioner exklusive universitetsbiblioteket med beaktande av vad som anges under avsnitt 2.5. • att uppdra åt fakultetsnämnderna att besluta om ramar till institutioner/motsvarande. • att uppdra åt rektor att fastställa fördelning av eventuella tillkommande eller avgående medel i budgetproposition år 2016. • att uppdra till rektor att besluta om fördelning av de medel som i avsnitt 2.4.4. anges i tabell 8 avseende raden Fördelas till fakulteter och UmU-gemensamma satsningar, dessa medel fördelas utifrån utvärdering av forskningskontrakt/VP samt till UmU-gemensamma satsningar på bl.a. forskningsinfrastruktur. • att fastställa dokumentet ”Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017–2018”. 4 2 2.1 Budget för år 2016 inkl. ekonomisk plan för år 2017–2018 Inledning Universitetsstyrelsen fastställde i juni 2012 vision och mål för Umeå universitet år 2020 i dokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål. Målen i visionsdokumentet är formulerade under huvudrubrikerna: Ett universitet som gör det möjligt, Utbildning för gränslös kunskap, Forskning som spränger gränser, samt Det goda och effektiva universitet. De övergripande målen syftar till att åstadkomma långsiktighet i verksamheten som möjliggör risktagande i forskningen, kreativa miljöer som ökar närheten och synergier mellan forskning och utbildning, samt på olika sätt främjar samverkan som bidrar till ökad kvalitet i forskning och utbildning. De långsiktiga målen inom utbildningen rör ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer, hög lärarkompetens, möten med forskning och omgivande samhället samt en stark internationell dimension. De långsiktiga målen inom forskningen och utbildningen på forskarnivå rör attraktiva förutsättningar för forskare, som främjar genombrottsforskning och forskning som antar samhällets utmaningar. För detta krävs tillgång till den bästa forskningsstrukturen samt en attraktiv utbildning på forskarnivå. De långsiktiga målen för det goda och effektiva universitetet rör bl.a. god arbetsmiljö, samordnat verksamhetsstöd samt trygga och tillgängliga lokaler. De ingående målen i visionsdokumentet, inklusive de delmål som preciserades genom beslut av rektor år 2013, utgör utgångspunkten för verksamhetsplanering på alla nivåer vid Umeå universitet. Visionsdokumentet gäller till och med år 2020 och utgör från och med år 2013 bas för en långsiktigare verksamhetsplanering än tidigare vid universitetet och omfattar numera treårscykler. År 2014 startade implementeringsfasen med verksamhetsplanering över tre-årsfaser som grund. Under varje årscykel följs arbetet fortlöpande upp i dialoger mellan universitetsledning och ledning för fakulteter och Lärarhögskolan. Fakulteterna följer på motsvarande sätt upp arbetet tillsammans med institutioner, centrumbildningar och enheter på det sätt de själva finner mest effektivt. Fakulteterna och Lärarhögskolan har skrivit kontrakt med rektor om den del av arbetet som rör forskning och utbildning på forskarnivå. Kontrakten är föremål för en fördjupad utvärdering år 2015 som bl.a. kommer att ligga till grund för en del av fördelningen av forskningsanslaget mellan fakulteterna fr.o.m. år 2016. Budgeten inkl. fördelningsmodeller för forskning/utbildning på forskarnivå respektive grundutbildning utgår från uppsatta mål i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål. Arbetet med Budget Umeå universitet 2016 inkl. ekonomisk plan 2017–2018 är väl koordinerat med ovan angivna arbete med verksamhetsplanering. 5 2.2 Ekonomisk plan för år 2016–2018 Universitetsstyrelsen beslutade år 2012 om reviderade ekonomistyrregler för Umeå universitet. Ekonomistyrreglerna innehåller avsnitten Ansvar och befogenheter, Mål och medel, Budget (ett- och flerårsbudget), Uppföljning och kontroll, Budget och utfall i balans, samt Intern styrning och kontroll. Det är viktigt att samtliga ekonomiskt ansvariga inom Umeå universitet har kännedom om och tillämpar dessa ekonomistyrregler. En viktig inriktning under åren 2016−2018 är forskningsinfrastruktur, där fortsatta satsningar på infrastruktur kommer att vara centrala för kommande perioder. Som en konsekvens av förbättrade förutsättningar för att ytterligare öka kvaliteten i forskningen förväntas externa forskningsmedel öka under åren 2016−2018. För åren 2016−2018 ska universitetet identifiera, värdera och hantera risker för att målen inte uppfylls. Detta sker till huvudsaklig del inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll. 2.2.1 Totala intäkter och kostnader år 2014–2016 Det ekonomiska resultatet år 2014, inklusive andelar i dotterbolag som avser 2014 års resultat, uppgår till ett underskott om -8 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,2 procent av de totala intäkterna år 2014. Årets kapitalförändring exklusive resultat från andelar i dotterbolag uppgick till -7 miljoner kronor. Efter åtta år i rad med positiva ekonomiska resultat redovisade Umeå universitet ett negativt ekonomiskt resultat år 2013 med -109 miljoner kronor. Universitetsstyrelsen beslutade redan under år 2013 att anpassning till en lägre kostnadsnivå ska ske planerat fr.o.m. 2014 och framåt. Universitetets resultat år 2013‒2014 är en medveten konsekvens av de satsningar som universitetsstyrelsen och även fakultetsnämnderna har beslutat om. I tabellen nedan återfinns Umeå universitets resultaträkning år 2014, prognos år 2015 samt budget år 2016. Totalt beräknas intäkterna öka med +4,5 procent och kostnaderna med +4,3 procent år 2016 jämfört med år 2014. Tabell 1. Totala intäkter och kostnader år 2014–2016 (miljoner kr). Intäkter Utfall 2014 Prognos 2015 Procentuell differens 2016-2015 Budget 2016 Anslag Avgifter, ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Intäkter totalt 2 586 601 938 7 4 132 2 629 620 968 0 4 217 2 676 638 1 003 0 4 317 2,4% Personal Lokaler Övrig drift Finansiella kostnader Avskrivningar Kostnader totalt 2 534 402 1 028 4 171 4 138 2 579 405 1 045 7 181 4 217 2 638 411 1 069 7 192 4 317 2,3% 1,5% 2,3% 0,0% 6,0% 2,4% -7 0 0 570 570 570 Kostnader Årets kapitalförändring Myndighetskapital 6 1,8% 2,9% 3,6% Både universitetsstyrelsen och fakulteterna har beslutat om satsningar för att ytterligare utveckla forskningen genom åtgärder som finansieras med myndighetskapital. Under år 2015 fortsätter anpassningen av kostnadssidan i syfte att nå ekonomisk balans i enlighet med universitetsstyrelsens anvisningar. Kostnaderna beräknas vara lika stora som intäkterna åren 2015‒2016, observera att denna prognos innehåller betydande osäkerheter. Nedan följer en kort genomgång av större förändringar mellan år 2015 och år 2016. Anslag: Anslagsintäkterna beräknas vara 1,8 procent högre år 2016 jämfört med år 2015, främst beroende på att både forskningsanslaget och grundutbildningsanslaget räknas upp med statligt pris- och löneindex men även på att forskningsanslaget ökar. Avgifter, ersättningar: År 2016 beräknas avgiftsintäkterna öka med 2,9 procent jämfört med år 2015, bl.a. beroende på att uppdragsutbildningen prognostiseras öka. Bidrag: Bidragsintäkterna beräknas öka med 3,6 procent år 2016 jämfört med år 2015. Personalkostnader: Personalkostnaderna beräknas öka med 2,3 procent bl.a. beroende på löneökningar år 2016. Antalet anställda prognostiseras vara ungefär på samma nivå år 2016 jämfört med år 2015. Lokaler: Lokalkostnaderna beräknas investeringsvolym år 2014–2015. öka med 1,5 procent beroende på förhållandevis hög I avsnitten Grundutbildning (2.3) och Forskning och utbildning på forskarnivå (2.4) behandlas den anslagsfinansierade verksamheten, d.v.s. inte den verksamhet som finansieras med bidrag eller uppdrag. 2.2.2 Analys för år 2017−2018 Följande utvecklingstendenser beräknas för åren 2017–2018. Utvecklingen inom fakulteter och institutioner kan uppvisa betydande skillnader jämfört med utvecklingen för hela universitetet. • Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Umeå universitet beräknas år 2015 överskrida takbeloppet med 31,7 mnkr. Takbeloppet beräknas år 2016 vara högre än år 2015, inklusive indexjustering. Det finns osäkerhet om utveckling av grundutbildningsanslaget för åren 2017–2018, mot bakgrund av att ingen budgetproposition presenterats. Förslaget i regeringens vårproposition 2015 innebär att budgetramar för år 2017 ökar med 2,2 procent jämfört med föregående år och för år 2018 med 2,6 procent. • Forskningsanslag. Anslaget för forskning/forskarutbildning har ökat från 987 mnkr år 2012 till 1 047 mnkr år 2015, d.v.s. med 60 mnkr eller 6 procent på tre år. För perioden 2017−2018 är det svårt att bedöma utvecklingen, utifrån de uppgifter som hittills finns tillgängliga sker inga förändringar med forskningsanslaget förutom index år 2017‒2018, d.v.s. +1,2 procent år 2017 resp. +1,53 procent år 2018. • Avgifts- och bidragsintäkter. När det gäller avgiftsintäkter och bidragsintäkter är det svårt att göra prognoser för år 2017−2018, men utifrån tidigare års utveckling prognostiseras en fortsatt positiv utveckling. • Kostnader. Personalkostnaderna ökar årligen, bland annat p.g.a. lönerevision. Den statliga indexregleringen år 2017 är preliminärt 1,2 procent och för år 2018 preliminärt 1,53 procent. Kostnaderna för lokaler ökar årligen utifrån genomförda investeringar m.m. och målet är att hålla nere kostnadsökningar för lokaler. Driftkostnaderna beräknas öka med ca 2 procent per år 2017−2018. 7 • 2.2.3 Umeå universitets myndighetskapital har minskat något år 2014 och uppgick 2014-12-31 till 570 mnkr. Mellan år 2005‒2012 redovisade universitetet positiva ekonomiska resultat, vilket betyder att myndighetskapitalet har uppstått under en lång rad av år. Myndighetskapitalet finns i varierande omfattning vid universitetets institutioner och enheter. Universitetets strategi har under tidigare år varit att myndighetskapital ska användas till strategiska satsningar inom forskning och utbildning. I december 2010 beslutade också universitetsstyrelsen om ännu mer kraftfulla åtgärder i syfte att använda myndighetskapital. Från och med januari 2014 är universitetsstyrelsens direktiv att en anpassning ska ske till en lägre kostnadsnivå. Prognosen är att myndighetskapitalet kvarstår på nuvarande nivå för åren 2017‒2018. Anpassning till en lägre kostnadsnivå pågår planerat fr.o.m. år 2014 och kommunikation sker löpande om att kostnaderna behöver anpassas till de årliga intäkterna, d.v.s. att universitetet år 2013–2014 använt mer medel än tillgängliga intäkter. Direktiv till fakultetsnämnder och Lärarhögskolan Det åligger fakultetsnämnderna att tillse att institutioner och enheter inom respektive nämnds ansvarsområde upprättar en budget enligt universitetets ekonomistyrregler. 8 2.3 Grundutbildning Umeå universitet har inte erhållit förslag från regeringen på budget för år 2016. Mot bakgrund av detta är utgångspunkten för budget år 2016 istället regleringsbrev 2015, budgetproposition för år 2015 (prop. 2014/15:1, 2014/15:UbU1), samt regeringens vårändringsbudget (prop. 2014/15:99) och vårproposition (prop. 2014/15:100). Detta innebär att nedan angivna budgetbelopp innehåller betydande osäkerheter. Om kommande budgetproposition för 2016 ändrar förutsättningarna för Umeå universitet ger universitetsstyrelsen rektor delegation att fatta tilläggsbeslut om budget. 2.3.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för grundutbildning Under anslaget för grundutbildning beräknas normalt sett all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. I vårändringsbudgeten för 2015 anges att regeringen alltjämt anser att den kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar som föreslogs i budgetpropositionen för 2015 är angelägen. Regeringen anser därför att 125 mnkr bör avsättas för ändamålet år 2015, samt för perioden 2016‒2018 uppgå till 250 mnkr årligen. Medlen föreslås fördelas som Särskilda medel till universitet och högskolor, men hur dessa medel kommer att fördelas framgår dock inte närmare och ingår därför inte i budgetramarna för 2016‒2018. • Anslag som pris- och löneomräknas minskas med -4,2 mnkr år 2016. Minskningen görs i syfte att bidra med finansiering till prioriterade satsningar och berör såväl förvaltningsanslag för myndigheter under regeringen som investeringsanslag. Minskningen fördelas i proportion till anslagens storlek. Det är oklart om anslagen för år 2017‒2018 beräknas minska ytterligare till följd av denna åtgärd. • Indexökning av anslag med 1,61 procent år 2016 (0,79 procent år 2015). • År 2013–2015 fanns en tillfällig satsning på högskoleplatser. År 2016 beräknas anslaget minska med -2,1 mnkr med anledning av att den tillfälliga satsningen upphör. • Anslaget för utbyggnad av tandläkarprogrammet och läkarprogrammet ökar med totalt +2,6 mnkr avseende år 2016. Enligt budgetpropositionen för år 2015 fortsätter satsningen år 2017 med +2,6 mnkr och år 2018 med ytterligare +1,2 mnkr. • Anslaget för utbyggnad av civil- och högskoleingenjörsutbildningar ökar med totalt +1,4 mnkr år 2016. Enligt budgetproposition för år 2015 fortsätter satsningen år 2017 med +1,2 mnkr och år 2018 med ytterligare +0,5 mnkr. • År 2015‒2016 sker utbyggnad av vissa utbildningar som leder till yrkesexamen. För förskollärare, KPU, F-3 och speciallärare/pedagoger tillkommer totalt 154 nybörjarplatser. För barnmorskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor tillkommer totalt 75 nybörjarplatser, varav det för sjuksköterskeutbildningen sker en stegvis utbyggnad till och med år 2017. Utbyggnaden beräknas fram till och med år 2018 motsvara 14 300 helårsstudenter totalt i landet. 9 I tabellen nedan anges resurstilldelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive takbelopp och särskilda medel att disponeras av Umeå universitet. Tabell 2. Resurstilldelning för grundutbildning år 2016. RESURSTILLDELNING GRUNDUTBILDNING Takbelopp Kvalitetsbaserad resurstilldelning Särskilda åtag anden Decentraliserad utbildning Utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet Lärarutbildning i minoritetsspråk Summa Budget 2016 tkr 1 282 739 0 Jmf med år 2015 Förändring tkr % tkr 1 251 662 31 077 2,5% 20 879 -20 879 -100,0% 11 594 7 032 2 452 2 089 11 410 6 921 2 413 2 056 184 111 39 33 1,6% 1,6% 1,6% 1,6% 1 305 906 1 295 341 10 565 0,8% Eftersom Umeå universitet inte har erhållit förslag från regeringen på budget för år 2016 har utgångspunkten varit takbeloppet för år 2015 samt angiven resurstilldelning för år 2016 enligt budgetproposition för år 2015 samt vårproposition 2015. Gällande medel för kvalitetsbaserad resurstilldelning, framgår av promemorian Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) att resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå från och med den 1 januari 2016 inte längre bör fördelas på grundval av kvalitetsutvärderingar av utbildningars resultat. Vidare framgår av promemorian att de medel som finns för kvalitetsbaserad resurstilldelning tillkom genom omfördelning av resurserna för högskoleutbildning och att dessa medel även framöver bör användas till högre utbildning. Regeringen avser återkomma om detta i budgetpropositionen för år 2016. När det gäller medel för särskilda åtaganden i tabellen ovan har utgångspunkten varit samma nivå som för år 2015 inklusive index för år 2016. Dessa belopp kan komma att justeras så snart uppgifter för år 2016 blivit kända. 2.3.2 Utveckling studentantal Antalet helårsstudenter inom grundutbildningsanslaget var år 2014 totalt 15 997, vilket var en minskning med 54 helårsstudenter (-0,3 procent) jämfört med år 2013. Orsaken till minskningen är ett planerat arbete med att minska överskridandet av takbeloppet, vilket är ett arbete som pågått och kommer att pågå under flera år. Minskningen är särskilt tydlig inom humanistiskt utbildningsområde (-132 helårsstudenter eller -7 procent). Mellan år 2005‒2010 ökade antalet helårsstudenter med 4 procent (+662 helårsstudenter) och år 2010 uppgick antalet till 17 302 helårsstudenter, vilket är det högsta noterade antalet. Jämfört med år 2010 är utfallet år 2014 en total minskning med 1 305 helårsstudenter (-8 procent). Universitetet har år 2009−2013 överskridit takbeloppet och år 2014 överskreds takbeloppet med 41 mnkr. Under åren 2011–2014 har takbeloppet ökat mindre än index och något år t.o.m. minskats. Universitetet behöver under 2016 och något/några år framåt fortsätta arbetet med att begränsa antalet helårsstudenter eftersom överskridandet av takbelopp är större än ökningen av grundutbildningsram för dessa år. Prognosen för år 2016 är att antalet helårsstudenter är 15 853, en minskning med -144 helårsstudenter eller -0,9 procent jämfört med år 2014. 10 2.3.3 Fördelning av budgetramar till grundutbildning I tabell 3 finns totalram för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Sparande av helårsstudenter/helårsprestationer kan göras upp till en maximal nivå om 10 procent av takbelopp och innebär att lärosätet får en fordran på staten som regleras när lärosätet hamnar under takbeloppet. För att inte låsa upp framtida utrymme i alltför hög utsträckning, har universitetet målsättningen att ha ett maximalt sparande motsvarande 70 mnkr totalt. Därför innehåller ramen, liksom år 2015, inget sparande år 2016 (20 mnkr år 2014). Utfallet avseende antal helårsstudenter blev högre än budgeterat år 2014 och nivån med sparande upp till 70 mnkr nåddes därmed redan år 2014. Medel för utbildning inom ALF (läkarutbildning) respektive TUA (tandläkarutbildning), där universitetet transfererar medel till Västerbottens läns landsting ingår inte i angivna budgetbelopp för utbildning. Fördelning av takbelopp/ramar till fakultetsnämnder/Lärarhögskolan år 2016 Fakultetsnämnderna/Lärarhögskolan erhåller en budgetram (takbelopp) som inkluderar ersättning för samtliga kostnader. Denna ram avräknas efter årets slut efter faktiskt antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) enligt de fastställda ersättningsbeloppen. I det fall avräkning överstiger beslutad budget erhåller fakultetsnämnd/Lärarhögskolan ingen ersättning för överskjutande belopp. Enligt beslutat budgetdokument för år 2015 har fördelningsmodellen för grundutbildningsramar setts över i syfte att ha en enklare modell. Nedan framgår stegvis den nya fördelningsmodellen, utifrån vilken tilldelningen till fakultetsnämnderna/Lärarhögskolan har skett. 1. Utgångspunkten är ett genomsnitt av de tre föregående årens (2013‒2015) budgetram per fakultetsnämnd/Lärarhögskolan. De tre föregående årens budgetram viktas 20-30-50 och utgör en årlig, rullande bas. En justering har genomförts avseende Lärarhögskolans budgetram år 2013‒2015 mot bakgrund av lägre studentantal än budgeterat. 2. Medel för läkar- och tandläkarutbildning för av regeringen beslutad volym undantas. Dessa utbildningar är reglerade i regleringsbrev och ersätts i enlighet med ALF-/TUA-avtalet. 3. Budgetram reduceras med de medel som i budget de tre föregående åren (samt enligt viktning 20-30-50) fördelades utifrån kriterierna till resp. fakultetsnämnd/Lärarhögskolan. 4. Medel som ges från staten respektive universitetsstyrelsen för ny volym (samt prislappshöjningar) nästkommande budgetår, d.v.s. utbildningar beställda av staten eller universitetsstyrelsen, fördelas direkt till den fakultet/Lärarhögskolan som ansvarar för den beställda utbildningen det året ny volym införs. Följande år ingår den nya volymen eller prislappshöjningen i ordinarie bas. En mindre del avsätts tillfälligt i två år till den fakultetsöverskridande utbildningen i Hälsoekonomi, vilken genomförs genom ett samarbete mellan den medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten. De tillfälliga medlen tilldelas i sin helhet medicinsk fakultet, men ska utifrån utfallet av de valbara kurserna det andra läsåret överföras till samhällsvetenskaplig fakultet. 11 5. Utifrån universitetsstyrelsens beslut år 2012 har 15 procent av budgetramen för grundutbildning fördelats utifrån nedanstående kriterier. För varje kriterie har ett eller flera nyckeltal tagits fram och som är möjliga att mäta och följa upp. - Forskningsanknytning (disputerade lärare). Ny metod att hämta uppgifter om disputerade lärare från bemanningsplaneringssystemet infördes år 2015 och inför budgetåret 2016 har uppgift om disputerade lärare i sin helhet hämtats från bemanningsplaneringssystemet. - Avancerad nivå (helårsstudenter, avancerad nivå). Utgår från ett genomsnitt av de senaste tre åren. Uppgifter avseende tandläkar-/läkarutbildning ingår ej med anledning av vad som anges under punkt 2. - Internationalisering (helårsstudenter, inresande studenter – både freemovers och inom utbytesavtal, samt utresande studenter inom utbytesavtal). Utgår från ett genomsnitt av de senaste tre åren. Uppgifter avseende tandläkar-/läkarutbildning ingår ej med anledning av vad som anges under punkt 2. - Samverkan (externa examensarbeten). Utgår från ett genomsnitt av de senaste tre åren. Uppgifter avseende tandläkar-/läkarutbildning ingår ej med anledning av vad som anges under punkt 2. 6. I samband med att det har kommit riktade platser till lärarprogrammen, har Lärarhögskolan signalerat att de inte kommer att använda hela ramen för år 2016. Efter dialog mellan Lärarhögskolan och universitetsledningen föreslås därför att fakulteterna får använda ca 6,2 mnkr från Lärarhögskolans ram endast under år 2016, detta belopp fördelas proportionellt till fakulteterna enligt gällande modell. 7. Proportionell justering utifrån tillgängliga medel. 8. I syfte att stimulera fakultetsöverskridande utbildningar har medel reserverats från årets anslag för senare fördelning. I syfte att stimulera att beviljad budgetram nyttjas och att inte överproduktion uppstår införs nedanstående förändringar. a) I det fall fakultetsnämnd/Lärarhögskolans faktiska utfall av HPR och HST underskrider det aktuella årets budgetram med mer än 4 procentenheter kan det bli aktuellt med minskning av budgetram inför kommande budgetår. Detta gäller fr.o.m. budgetåret 2016. b) I det fall fakultetsnämnd/Lärarhögskolans faktiska utfall av HPR och HST överstiger det aktuella årets budgetram med mer än 2 procentenheter, får berörd fakultet/Lärarhögskolan en kostnad motsvarande 5 procent av den differens som överstiger tillåten avvikelse. Detta börjar tillämpas för budgetåret 2016, d.v.s. med utfall år 2016 och budgetram 2016 som utgångspunkt. Vid avräkning avseende år 2016 sker eventuell debitering i februari 2017. Tabellen på nästa sida anger maximala ramar för grundutbildning år 2016 per fakultetsnämnd/Lärarhögskolan utifrån tidigare beskriven modell. Totalt är budgetramen ökad med +30,9 mnkr år 2016 (+2,6 procent) jämfört med år 2015, inklusive index och effektiviseringskrav. Orsaken till ökningen är huvudsakligen utbyggnaden av vissa utbildningar som leder till yrkesexamina som regeringen anser är fortsatt angelägen samt index. 12 Tabell 3. Budgetramar grundutbildning år 2016 samt preliminära ramar 2017-2018. FAKULTETSNÄMND/LH Budget 2016 Humanistisk fak Samhällsvetenskaplig fak Medicinsk fak Teknisk-naturvetenskaplig fak Lärarhögskolan Fakultetsöverskridande medel för senare fördelning Summa Budget 2015 tkr 113 923 345 863 409 978 296 755 120 426 tkr 112 042 338 382 398 321 287 397 119 949 Differens Preliminär ram Preliminär ram 2018 2017 tkr tkr tkr 1 882 114 638 117 805 7 481 349 587 360 165 11 657 417 968 420 758 9 358 301 282 311 238 477 132 861 141 486 2 000 1 288 946 1 256 092 30 854 2 024 2 055 1 318 360 1 353 506 I de preliminära budgetramarna för år 2017–2018 ingår att ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer och ramar höjs med +1,20 procent år 2017 resp. ytterligare +1,53 procent år 2018, enligt vad som preliminärt har aviserats från regeringen. Ovan angivna preliminära ramar innehåller dessa indexjusteringar samt de ökningar av platsantal som presenterats i vårproposition 2015. Utvecklingen av anslaget för grundutbildning för olika fakulteter samt Lärarhögskolan varierar beroende på vilket basår som väljs. Nedan finns en sammanställning där den procentuella förändringen av grundutbildningsanslaget från år 2005 resp. år 2010 framgår, d.v.s. jämfört med år 2016. Jämförelsen är baserad på löpande priser, d.v.s. justering för index ingår. Tabell 4. Utveckling av anslag för grundutbildning under perioderna 2010‒2016, resp. 2005‒2016. FAKULT ET SNÄMND/LH Procentuell förändring från år 201 0 till år 201 6 Humanistisk fakultet Samhällsv etenskaplig fakultet Medicinsk fakultet Teknisk-naturv etenskaplig fakultet Lärarhögskolan* Summa Procentuell förändring från år 2005 till år 201 6 -0,1 % 33,2% 1 ,7 % 46,1 % 1 2,0% 48,4% 6,1 % 25,5% -9,1 % -29,6% 4,5% 27 ,9% * Överföring av fristående kurser från Lärarhögskolan till fakulteter har genomförts efter år 2010, vilket förklarar del av Lärarhögskolans minskning. 2.3.4 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar Fakulteterna och Lärarhögskolan har i sina budgetunderlag angett konsekvenser utifrån 2015 års beslutade budgetram resp. preliminär budgetram 2016, som angavs i november 2014. Som förtydligande har vi därför inom parantes i textavsnitten nedan, angett budgetram 2015 resp. preliminär ram 2016, vilka fakulteternas kommentarer och bedömningar därmed bör läsas i relation till. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa skrivelser. Humanistisk fakultet: Den preliminära budgetramen för 2016 motsvarar pris- och löneomräkningen. Eftersom kostnaderna beräknas öka mer än pris- och löneomräkningen måste fakulteten, liksom vid en minskad eller oförändrad budgetram, prioritera avancerad nivå, programkurser och obligatoriska kurser inom huvudområden som leder till examen, kurser med många in- och utresande studenter samt kurser med externa examensarbeten prioriteras i enlighet med fakultetens och universitetets prioriteringar. En framtida 13 neddragning av tilldelningen av helårsstudenter skulle utgöra ett allvarligt hot mot institutionernas planer på att fortsätta att utveckla utbudet av och kvaliteten på program och kurser. För en vidare utveckling av den avancerade nivån krävs dels att resurser även fortsättningsvis kan föras över från kurser på grundnivån som genererar ekonomiska överskott, dels att vi på grundnivå kan utbilda tillräckligt många studenter som senare kan rekryteras till utbildningar på avancerad nivå. Ytterligare neddragningar av helårsstudenter skulle innebära att utvecklingen av den avancerade nivån bromsas upp. Bilden kompliceras ytterligare av de låga ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet humaniora som skapar svårigheter att bedriva undervisning i annan form än föreläsningar. De låga ersättningsnivåerna kombinerat med att antalet platser måste begränsas hindrar samverkan, praktik och digital humaniora, vilket blir mer och mer ett krav från våra studenter. Samhällsvetenskaplig fakultet: Den samhällsvetenskapliga fakulteten har trots stora neddragningar de senaste åren bibehållit ett brett utbud av kurser och program. I dagsläget erbjuder fakulteten 1 144 nybörjarplatser till 27 kandidat/yrkesprogram samt ca 200 nybörjarplatser till 16 program på magister/masternivå. Söktrycket till fakultetens utbildningsprogram är fortsatt högt, med ett genomsnittligt söktryck med 3,6 förstahandssökande per plats med en toppnotering på 17,3 för psykologprogrammet med idrottsinriktning. Ännu tyder inget på att efterfrågan kommer att minska de närmaste åren på fakultetens utbildningar. En oförändrad ram (år 2015: 338,4 mnkr) skulle betyda ett ”status quo” läge. En förstärkning av ersättningsbeloppen inom utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik som regeringen tänker sig föreslå i kommande budgetproposition välkomnas varmt. Urholkningen av resurserna de senaste åren varit stora till följd av ökade lönekostnader, lokalkostnader och universitetsgemensamma kostnader samt inte minst en låg indexuppräkning. Någonting som också vore mycket positivt är ett tillskott på nya utbildningsplatser (ca 100‒200 HST). Dessa platser skulle möjliggöra nya satsningar framförallt på kurser/program på avancerad nivå men också innebära möjligheter att utveckla nya utbildningar även på grundnivå. I dagsläget kan fakulteten endast åstadkomma detta genom omfördelningar och neddragningar, vilket också gjorts de senaste åren. Medicinsk fakultet: Den preliminära budgetramen för år 2016 (410 mnkr) är ca 11,7 mnkr högre än budgetramen för år 2015, vilket är en ökning med ca 2,9 procent, jämfört med år 2015. Beaktat reglerade utbyggnader av program samt indexökning av prislappar innebär detta att fakulteten preliminärt kommer att behöva göra neddragningar av HST inom andra utbildningar motsvarande ca 4,7 mnkr för att inte överskrida preliminär grundram för år 2016. Det är högst troligt att samma effekt som vi sett tidigare år med stora svårigheter att ge ett tillfredsställande utbud av fristående kurser kommer att upprepas, d.v.s. att ramen kommer att fyllas av utbildningsprogrammen. Ett arbete med att se över grundutbildningsutbudet pågår. Fakulteten uppvisar år 2014 ett underskott med 8,9 mnkr inom anslagsfinansierad grundutbildning, vilket huvudsakligen kan hänföras till läkarutbildningen på fyra orter. Den genomsnittliga årliga kostnadsökningen inom anslagsfinansierade verksamheter vad gäller löne-, lokal- och driftskostnader har legat på ca 2,2 procent mellan åren 2011-2014. Med utgångspunkt från bokslutet 2014 innebär det att kostnader för lön, lokaler och drift kommer att öka med ca 19 mnkr mellan åren 2014-2016. Den preliminära ramen för 2016 medför att anslagen ökar med 13,1 mnkr för samma period. Fakulteten kommer således att behöva göra besparingar inom grundutbildning motsvarande ca 15 mnkr för att uppnå en budget i balans år 2016. Om budgetramen för 2016 lämnas oförändrad jämfört med 2015 blir behovet av besparingar, och konsekvens på utbildningsutbud/-innehåll, ännu större. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: Preliminära ramar för grundutbildningen (år 2016: 296,8 mnkr) visar att teknisk naturvetenskaplig fakultet för 2016 erhåller en anslagsökning om cirka 3 procent av budgetramen för 2016 jmf med 2015 vilket delvis kompenserar den stora minskningen av grundutbildningsramarna vi erhöll för 2015 jämfört med 2014. Trots detta kvarstår kravet på fortsatta omprioriteringar och nedskärningar även för 2016 och kan förväntas leda till ytterligare övertaligheter utöver de ca 10 identifierade i dag på grund av redan fattade beslut om nedläggning/inställande av program. Från statsmakterna och i samhällsdebatten betonas nödvändigheten av att utbilda fler ingenjörer och universitetet 14 har också erhållit öronmärkta platser för ändamålet. Detta behov avspeglas också lokalt där Umeå kommun har framfört tydliga signalerar om den stora framtida bristen på ingenjörer inom IT-sektorn i Umeå. Vi efterlyser därför en strategisk diskussion och därmed en strategisk komponent i den framtida fördelningsmodellen av GU-anslagen vid sidan av den förbättring den nya mekanistiska modellen ger vid handen. Lärarhögskolan: En planerad marknadsföringskampanj har startat inför 2015 års sökomgång och förhoppningen är att det ska ge resultat i söksiffrorna. En fortsatt kampanj, i samarbete med Umeå kommun, kommer att sjösättas inför sökomgången 2016. Detta sammantaget med den försiktigt positiva trenden i söksiffror de senaste åren, gör att det finns en förhoppning om att lärarutbildningarna kommer att öka i omfång. Inför hösten 2015 är den viktigaste förändringen att intaget för ämneslärare med inriktning 7‒9 nollas, i avvaktan på den departementsutredning som lagts fram gällande sagda utbildning. Prislappar Ersättningsbeloppen per helårsstudent (HST) och helårsprestation (HPR) för år 2016 kommer att anges i budgetpropositionen för år 2016 som kommer i september månad. Beloppen i tabellen nedan (kronor) är därför hämtade från regleringsbrev för år 2015 och uppräknade med angivet index för år 2016 (1,61 procent). Tabell 5. Beräknade ersättningsnivåer grundutbildning år 2016. Utbildningsområde Hum, sam, jur Natur, teknik Vård Odontologi Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Konst Musik Idrott HST Brutto 29 609 52 586 55 906 46 233 62 473 33 366 43 793 42 232 149 015 211 551 128 558 108 572 HPR Brutto 20 095 44 347 48 421 53 855 75 990 39 296 51 575 34 306 90 790 90 823 81 285 50 243 I vårändringsbudgeten för år 2015 anges att regeringen avser avsätta 125 mnkr år 2015 för kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildningar. För år 2016‒2018 beräknas satsningen uppgå till 250 mnkr per år. Hur dessa medel kommer att fördelas har ännu inte meddelats, men sannolikt kan det bli aktuellt med en prislappsjustering för de aktuella utbildningsområdena. Konstnärliga prislappar I regleringsbrev för år 2015 framgår följande begränsningar av det antal helårsstudenter (HST) som universitetet kan avräkna inom de konstnärliga utbildningsområdena inom ramen för takbeloppet. Ingen förändring förväntas ske inför år 2016. • • • högst 310 HST inom design högst 74 HST inom konst högst 10 HST inom musik 15 Fördelning av utbildningsområde design år 2016: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Lärarhögskolan Samhällsvetenskapliga fakulteten Humanistiska fakulteten 251 HST (2015: 251 HST) 37 HST (2015: 37 HST) 19 HST (2015: 19 HST) 3 HST (2015: 3 HST) Kvalitetsbaserad resurstilldelning I riket har totalt 95 mnkr år 2013, 195 mnkr år 2014, samt 298 mnkr år 2015 avsatts till resurstilldelning utifrån kvalitet, baserat på resultaten av Universitetskanslersämbetets (UK-ämbetet) kvalitetsutvärderingar. Medel fördelas till utbildningar som erhållit omdömet ”Mycket hög kvalitet”, samt utifrån antalet examinerade studenter och utbildningens längd. Umeå universitet erhöll år 2015 totalt 20,9 mnkr i anslag för kvalitetsbaserad resurstilldelning, vilket motsvarar 7,0 procent av tilldelade medel i riket. Ett nytt system för kvalitetssäkring av utbildning har utifrån regeringens uppdrag utarbetats av professor Harriet Wallberg-Henriksson. Förslaget är på remiss till lärosäten, bl.a. Umeå universitet. I förslaget framgår att det inte kommer att knytas något resurstillskott till lärosätena utifrån kvalitetssäkringssystemet. Det är i dagsläget osäkert hur befintligt anslag kommer att hanteras av regeringen och mot bakgrund av denna osäkerhet budgeteras inte något anslag år 2016. Tabell 6. Kvalitetsbaserad resurstilldelning år 2016. Fakultetsnämnd/Lärarhögskolan/UmU-gem. Hum fak Sam fak Med fak Tek-nat fak Lärarhögskolan UmU-gem Summa Budget 2016 0 Budget 2015 913 2 644 6 353 7 837 0 3 132 20 879 Decentraliserad utbildning För år 2016 disponerar Umeå universitet 11 594 tkr inom ramen för detta särskilda åtagande, därutöver finns tidigare ej utnyttjade medel som uppgick till 80 tkr per 2014-12-31. För år 2016 fördelas resurser för decentraliserad utbildning i främst Skellefteå, Ö-vik, Lycksele (ÖLS) enligt tabellen på nästa sida: Tabell 7. Beräknad budget för decentraliserad utbildning år 2016. DECENTRALISERAD UTBILDNING Anslag enligt regleringsbrev (för 100 HST) Användning av anslag Utbetalning av HST/HPR Merkostnader/utvecklingskostnader (del av) Bibliotek Summa användning av anslag Nyttjande av tidigare års anslag Budget 2015 + index 2016 tkr 11 594 6 207 3 108 2 279 11 594 0 Från och med år 2016 finns inget anslag från tidigare år att nyttja. 16 Jmf med år 2015 Förändring tkr tkr % 11 410 184 1,6% 6 109 3 510 2 242 11 861 451 98 -401 36 -267 1,6% -11,4% 1,6% -2,3% Miljövetenskap i Kiruna För utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna erhåller universitetet 7 032 tkr år 2016 (6 921 tkr år 2015). Dessa medel hanteras av universitetsgemensam nivå enligt rektors beslut år 2011. Bidrag till lektorat i Samiska och Bildmuséet För år 2016 erhåller Umeå universitet ett bidrag till lektorat i Samiska och Bildmuséet med totalt 2 452 tkr (2 413 tkr år 2015), varav 478 tkr avser lektorat i Samiska och 1 974 tkr Bildmuséet. Dessa medel fördelas till humanistisk fakultet. Lärarutbildning i minoritetsspråk - samiska För år 2016 erhåller Umeå universitet 2 089 tkr till lärarutbildning i minoritetsspråket samiska (2 056 tkr år 2015). Dessa medel fördelas till Lärarhögskolan. 2.3.5 Språkstöd Under år 2005 beslutades att bevilja resurser motsvarande en garantibemanning för de moderna språken finska, franska, ryska, italienska och tyska med totalt 9 tjänster. I budget för år 2016 avsätts 7 912 tkr till språkstöd (7 800 tkr år 2015) och detta finansieras i sin helhet genom att humanistisk fakultet fakturerar fakulteter och Lärarhögskolan. En garantinivå för samiska infördes fr.o.m. år 2014 och framåt. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2016. Fr.o.m. år 2008 och fortsatt framåt sker ingen avräkning utifrån antal helårsstudenter. 2.3.6 Idrottshögskolan Fakulteterna och Lärarhögskolan ska betala totalt 2 982 tkr till Idrottshögskolan år 2016 (2 940 tkr år 2015). Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2016. 2.3.7 Praktikkurser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet Det ställs högre krav på praktik inom utbildningar generellt. Umeå universitets geografiska läge innebär att kostnader för praktik inom universitetet ofta blir högre än för lärosäten som är belägna i storstäder. Det är särskilt svårt att finansiera högre kostnader för praktikkurser inom humaniora och samhällsvetenskap, eftersom den ekonomiska ersättningen per helårsstudent är lägre än för andra utbildningar. Mot bakgrund av detta ska fakulteterna och Lärarhögskolan år 2016 betala totalt 1 086 tkr avseende praktikkurser, varav 816 tkr till samhällsvetenskaplig fakultet och 270 tkr till humanistisk fakultet. Budgeterat belopp fördelas utifrån budgeterad intäkt för helårsstudenter och helårsprestationer år 2016. Samhällsvetenskaplig fakultet resp. humanistisk fakultet ska inom sin egen utbildningsram medfinansiera med egna medel år 2016, i syfte att ge utbildningar goda möjligheter till praktik i så hög grad som möjligt. 17 2.4 Forskning och utbildning på forskarnivå Umeå universitet har inte erhållit förslag från regeringen på budget för år 2016. Mot bakgrund av detta är utgångspunkten för budget år 2016 istället regleringsbrev 2015, budgetproposition för år 2015 (prop. 2014/15:1, 2014/15:UbU1), samt regeringens vårändringsbudget (prop. 2014/15:99) och vårproposition (prop. 2014/15:100). Detta innebär att nedan angivna budgetbelopp innehåller osäkerheter, bl.a. avseende det av regeringen aviserade tillskottet med 300 mnkr till utökade anslag för lärosäten, det är bland annat osäkert hur dessa medel kommer att fördelas. Om kommande budgetproposition för 2016 i väsentliga delar ändrar förutsättningarna för Umeå universitet ger universitetsstyrelsen rektor delegation att fatta tilläggsbeslut om budget. 2.4.1 Sammanfattning av regeringens förslag till ramar för forskning och utbildning på forskarnivå I enlighet med 2015 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för år 2015 förändras anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå enligt nedan, observera att det finns osäkerheter. • Anslaget minskar med -3,6 mnkr år 2016 mot bakgrund av att bl.a. detta anslag ska bidra med finansiering till prioriterade satsningar i budgetpropositionen. • Forskningsanslaget ökar med index av hela anslaget med 1,61 procent eller +16,9 mnkr år 2016. • För att ge lärosätena möjligheter att skapa långsiktiga beslut och ge goda villkor för forskare i form av tryggare finansiering och anställningar, föreslog regeringen i propositionen Forskning och innovation att anslagen ökas med ytterligare 300 mnkr år 2016. I budgetpropositionen för 2015 anges att anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå för riket beräknas öka med 300 mnkr år 2016. Förslag till fördelning av dessa medel kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2016. I tabell 8 ingår dessa preliminära justeringar år 2016 (ökning med uppskattningsvis 18 mnkr). Umeå universitets preliminära budgetram för forskning och utbildning på forskarnivå år 2016 är totalt 1 078,4 mnkr, en ökning med 31,3 mnkr eller +3,0 procent jämfört med år 2015. 2.4.2 Fakulteternas kommentarer samt bedömningar Fakulteterna och Lärarhögskolan har i sina budgetunderlag angett konsekvenser utifrån 2015 års beslutad budgetram, vilka angavs i januari 2015. Som förtydligande har vi därför inom parantes i textavsnitten nedan, angett budgetram 2015, vilka fakulteternas kommentarer och bedömningar därmed bör läsas i relation till. Nedan följer en kort sammanfattning av dessa skrivelser. Humanistisk fakultet: Den preliminära budgetramen för 2016 överstiger den förväntade kostnadsökningen något. Det innebär att fakulteten i bästa fall kan göra en satsning på något av våra prioriterade områden, som exempelvis är att rekrytera ett antal biträdande universitetslektorer alternativt universitetslektorer med minst 50 procent forskning i anställningen, att utöka andelen forskning för de professorer som i dag bara har 20 procent forskning, att docentmeritera för att stärka handledarkompetensen i vissa forskningsämnen och att knyta gästprofessorer till fakulteten. Vad medlen räcker till avgörs till stor del av hur det fasta beloppet för universitetsgemensamma kostnader och medfinansieringen av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader för vissa externa projekt utvecklas. 18 Samhällsvetenskaplig fakultet: Fakultetsnämnden har år 2013 förändrat fakultetens professorsresurs så att alla professorer inom den samhällsvetenskapliga fakulteten har mellan 40‒60 procents finansiering från forskningsanslaget (163,0 mnkr). Fakulteten kommer att fortsätta arbetet med att förverkliga målen/strategierna i enlighet med verksamhetsplanen och Vision 2020. Bl.a. kommer en sabbatstermin för professorer att införas för att förstärka professorernas möjlighet till forskning. Denna satsning planeras starta år 2016 under förutsättning att erforderliga resurser ges. En mindre förändring av fakultetens resursfördelningsmodell till institutionerna planeras inför år 2016. Denna förändring handlar i huvudsak om att till viss del anpassa medelstilldelningen avseende publicering till samma modell som staten använder vid fördelning. Medicinsk fakultet: Den preliminära budgetramen för år 2016 är 14,1 mnkr högre än budgetramen för år 2015 (år 2016: 283,1 mnkr). Satsningen i enlighet med kontrakten fortsätter och målet är att utlysa nya forskarassistentanställningar med resurspaket och även biträdande lektorat kombinerade med klinisk tjänstgöring i 4‒9 år utifrån institutionernas kompetensförsörjningsplaner. Fakulteten har beslutat om en fortsatt satsning på forskaraspirant-programmet, som varit mycket framgångsrikt och där nu sex studenter från programmet påbörjat forskarutbildning och för 2015 har ytterligare tre doktorandstöd utlysts av fakulteten. Fakulteten kommer att se över samtliga sökbara forskningsstöd och utvärdera nuvarande stöd till samfinansiering av doktorander. Strategiska satsningar på centrumbildningar kommer att fortsatt vara prioriterat. Kostnaderna för satsningar på nationell infrastruktur i samverkan med våra centrumbildningar, övriga fakulteter och UmU centralt är svårbedömda. Det är viktigt att vi medverkar i och även leder nationella infrastrukturer. De stora kraven på medfinansiering (upp till 50 %) som t.ex. VR förutsätter gör att detta är en utmaning. Därför är det mycket viktigt att så tidigt som möjligt under budgetarbetet få till stånd en övergripande samordning med UmU centralt och övriga fakulteter om medfinansiering av infrastrukturansökningar. För 2016 års budget gäller det t.ex. de ansökningar som lämnats in till VR nu i maj. En mycket viktig fråga inom infrastrukturområdet är speciallaboratoriet UCCB. Från universitetets ledning har uttalats att UCCB kommer att bli en universitetsgemensam anläggning, vilket, när det sker, kommer att få en stor påverkan på fakultetens budget. Det är viktigt att vi kan fortsätta med utlysningar av medeldyr utrustning då det sedan några år inte längre går att söka medel för detta hos forskningsråden. Många av satsningarna i forskningskontrakten kommer inte att gå att genomföra med en oförändrad budgetram. Teknisk-naturvetenskaplig fakultet: De största posterna i forskningsanslaget är fakultetsfinansierad forskningstid (FFT), studiestöd (doktorandtjänster) och lokaler. Vi ser ett ökat behov av strategiskt utrymme på institutionerna, då externa bidragsgivare i allt högre utsträckning kräver motfinansiering, inte bara av gemensamma påslag, lokaler och delfinansiering av apparatur och doktorander, men även att vissa inta betalar full LKP. Detta gör att prefekter ibland tvingas neka att godkänna vissa ansökningar, vilket i slutänden kan resultera i minskade externa bidrag. Vissa institutioner försöker frigöra anslagsmedel genom att säga upp lokaler. För att öka andelen fria resurser på institutionerna utreds nu konsekvenser av att ta bort öronmärkning av studiestödspotten. Institutionerna ser att lönekostnaderna för doktoranderna ökar i extrem takt och ser svårigheter att finansiera sådana med externa medel i någon högre utsträckning. Detta kan resultera i avsevärt lägre antagningsfrekvens av doktorander och andra konsekvenser då doktoranderna ju står för en stor del av forskningsaktiviteten i de laborativa ämnena. När det gäller framtida föryngring av lärarpersonalen har fakulteten ambition att fortsätta avsätta medel till meriteringstjänster samt startbidrag för dessa. Med de försämrade förutsättningarna kan detta bli svårt. 19 Lärarhögskolan: Den löpande forskningsramen (d.v.s. Lärarhögskolans ordinarie forskningsbudget) för 2016 kommer att användas enligt den långsiktiga forskningsplan som sträcker sig till 2019. De medel som frigörs inom ramen används tillsammans med en planerad förstärkning av ramen på 5 mnkr/år till en, i samråd med universitetsledningen, planerad ny forskningssatsning 2016–ca 2020. Den specifika inriktningen på satsningen är under utarbetning, bl.a. via en pågående extern utvärdering. De övriga huvudposterna är liksom tidigare Utlysning forskningstid (höjs från 7 till 10 mnkr) och Forskarskola (15 mnkr). Eftersom forsknings- och kompetenssatsningen 2009‒2016 fasas ut så skulle en oförändrad budgetram innebära en väsentlig total reduktion av Umeå universitets satsning på utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning, i ett läge då verksamheten i stort fortfarande är underfinansierad och under uppbyggnad. 2.4.3 Kvalitetsfrämjande tilldelning av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå Universitetsstyrelsen beslutade 2012-12-11 (dnr UmU 200-795-12) om en kvalitetsfrämjande fördelningsmodell av resurser för forskning och utbildning på forskarnivå, där syftet är att främja kvalitet genom bättre förutsättningar för yngre forskare genom attraktivare karriärvägar, bättre förutsättningar för etablerade forskare (tillika lärare), både avseende individens egna förutsättningar samt avseende miljöer och forskningens infrastruktur. Det nya systemet för kvalitetsbaserad resurstilldelning utgör en integrerad del av arbetet utifrån Verksamhetsplanen 2013–2015, där visionen och de långsiktiga målen för Umeå universitet utgör utgångspunkten. Den nya fördelningsmodellen består av två distinkt olika delar: 1. En (mindre) mekanistisk del som baseras på ett fåtal mekanistiska kriterier (bibliometri och externa medel) och som utgör samma modell som den staten använder vid fördelning av 20 procent av medelstilldelningen. Denna del av modellen startade i och med 2014 års tilldelning. Rektor fastställde våren 2013 modellen. Inför år 2016 har värden för Externa medel uppdaterats med aktuella uppgifter (år 2012‒2014 ingår). När det gäller Bibliometri har uppgifter utifrån Vetenskapsrådets beräkning inför år 2015 använts. 2. En (huvuddel) kontraktsdel, som mer direkt är ämnad att främja ett strategiskt arbete för långsiktigt goda förutsättningar för forskning och utbildning på forskarnivå, och för vilken dekanerna och rektor för Lärarhögskolan tecknar ett kontrakt med rektor om. Under år 2015 pågår extern utvärdering utifrån avtalade forskningskontrakt och utifrån denna utvärdering ska en mindre del av anslaget fördelas med början år 2016, rektor beslutar om fördelning. 20 2.4.4 Fördelning av budgetramar till forskning och utbildning på forskarnivå I tabellen nedan finns fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå år 2016. I det fall regeringens budgetproposition år 2016 innehåller förändrat anslag avseende år 2016 för Umeå universitet, beslutar rektor om hur detta tillskott alternativt avdrag ska fördelas. Tabell 8. Budgetramar forskning och utbildning på forskarnivå år 2016 samt preliminära budgetramar år 2017‒2018. FÖRDELNING AV ANSLAG Humanistiska fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Medicinska fakulteten Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Lärarhögskolan Strategiska forskningsområden (SFO UmU-gemensamma satsningar FO/FOU* Forskningsinfrastruktur Fördelas till fakulteter och till UmUgemensamma satsningar (bl.a. forskningsinfrastruktur där viss ökning finns redan ovan) ** Summa Budget Index+eff. Avdrag, Kval FO Budget Differens Preliminär Preliminär 2016 övriga just. 2016 2015 ram 2017 ram 2018 tkr tkr tkr inkl. just. tkr tkr tkr tkr 94 528 1 316 0 1 955 91 257 3 271 95 662 97 126 172 171 2 371 386 5 042 164 372 7 799 174 237 176 903 291 472 4 000 4 528 5 580 277 363 14 109 294 970 299 483 283 964 46 662 61 545 4 030 592 875 -4 915 5 000 0 5 423 0 0 279 426 41 070 60 670 4 538 5 592 875 287 372 47 222 62 283 291 769 47 944 63 236 71 322 40 051 103 0 -32 952 11 271 0 0 104 171 28 780 -32 849 11 271 69 091 40 051 52 105 40 051 16 681 1 078 396 0 13 287 16 681 0 0 0 18 000 1 047 109 16 681 20 449 39 418 31 287 1 091 337 1 108 034 * = I UmU-gemensamma satsningar ingår universitetsgemensamma satsningar som bland annat Starka miljöer (t.o.m. 2015), Företagsforskarskolan, riktade satsningar (t.o.m. 2017), Sliperiet samt tjänsteköp från Uminova Holding AB. **= De belopp som anges på raden ska jämföras med år 2014 för respektive år, d.v.s. beloppen för varje år kan inte summeras. Budgetramarna i tabellen ovan kan komma att justeras efter dialog mellan rektor och fakultetsledningar, mot bakgrund av den diskussion som pågår avseende vilken forskningsinfrastruktur som definieras som särskilt prioriterad inom universitetet. Detta sker i så fall i rektors beslut i slutet på september/början på oktober utifrån budgetproposition år 2016. I de preliminära budgetramarna för år 2017–2018 ingår att ersättningsnivåerna för helårsstudenter och helårsprestationer och ramar höjs med +1,20 procent år 2017 resp. ytterligare +1,53 procent år 2018, enligt vad som preliminärt har aviserats från regeringen. De preliminära ramarna år 2017 respektive 2018 innehåller endast dessa indexjusteringar, i övrigt sker ingen förändring av beräknad totalram år 2017 resp. 2018. 21 Förändringar år 2016 • Index + effektivisering: År 2016 indexregleras posterna till fakulteterna/Lärarhögskolan, samt några ytterligare poster, bland annat strategiska forskningsområden (SFO). Den statliga pris- och löneomräkningen är 1,61 procent år 2016. Anslaget minskar med -3,6 mnkr år 2016 mot bakgrund av att bl.a. detta anslag ska bidra med finansiering till prioriterade satsningar i budgetpropositionen, denna effektivisering sker genom en reducering i samma kolumn som index. • Avdrag, övriga justeringar: Utifrån planerad och beslutad utbyggnad erhåller Företagsforskarskolan ytterligare medel år 2016 motsvarande +4,7 mnkr. Starka miljöer avgår år 2016 (-26,3 mnkr). Inför år 2016 behöver ytterligare medel riktas till infrastruktur samt att ytterligare medel fördelas till fakulteter och till UmU-gemensamma satsningar, dessa justeringar ingår i tabell 8 på föregående sida. Mot bakgrund av detta överförs fr.o.m. 2016 kostnadsansvaret för att finansiera vissa beslutade och planerade satsningar på individuella forskare till fakulteter samtidigt som anslag för UmUgemensamma satsningar reduceras. Detta innebär att kostnadsansvar överförs år 2016 till humanistisk fakultet med 1,0 mnkr, till medicinsk fakultet med 1,5 mnkr och till teknisknaturvetenskaplig fakultet med 9,0 mnkr. I rektors detaljbudget år 2016 kommer detta kostnadsansvar att preciseras ytterligare. Från teknisk-naturvetenskaplig fakultet överförs 4,5 mnkr avseende bioteknikmedel till medicinsk fakultet samt 0,4 mnkr avseende IT-medel till samhällsvetenskaplig fakultet. Tidigare år har dessa medel avseende bioteknik samt IT överförts från teknisk-naturvetenskaplig fakultet under löpande år och inför år 2016 fördelas dessa medel direkt till berörd fakultet. Medel för Forskningsinfrastruktur behöver ökas med 11,3 mnkr år 2016 i syfte att finansiera befintliga och planerade beslut, bl.a. medfinansiering av Wallenbergstiftelsens bidrag till molekylärmedicinskt centrum. Bakgrunden är bl.a. att Vetenskapsrådet minskar sin finansieringsandel av infrastruktur samt att det är prioriterat att universitetet satsar på att utveckla och bibehålla den infrastruktur som är viktig för vår konkurrenskraft. Lärarhögskolans anslag ökas med 5,0 mnkr mot bakgrund av att delar av forskningssatsningen med 150 mnkr fasas ut år 2015 och framåt samt att utbildningsvetenskap är ett viktigt område att prioritera. Totalt 16,7 mnkr reserveras år 2016 för att fördelas till fakulteter utifrån utvärdering av forskningskontrakt/VP samt till UmU-gemensamma satsningar, rektor beslutar om fördelning av dessa medel i november‒december 2015. • Kvalitetsfrämjande resursfördelning FO inkl. justering: I budgetposten ingår fördelning av Umeå universitets uppskattade andel (18 mnkr) av de 300 mnkr som regeringen avser att fördela till lärosätena år 2016, observera att beräkningen innehåller osäkerhet. Dessa medel fördelas utifrån mekanistiska kriterier, se punkt 1 i avsnitt 2.4.3. De tidigare ökade anslagen till fakulteterna år 2014‒2015, motsvarande 28,1 mnkr, har omfördelats år 2016 utifrån uppdatering av den statliga modellen för fördelning av forskningsanslag, d.v.s. utifrån kvalitetsindikatorn och externa medel. Framförallt humanistisk fakultet men även medicinsk fakultet har utvecklats bättre än övriga fakulteter inför år 2016 när det gäller externa medel och erhåller något större del av anslaget år 2016 jämfört med år 2015. 22 • År 2015 pågår en nationell utvärdering av Strategiska forskningsområden (SFO) och enligt rapport ser utvärderingen bra ut för de projekt där Umeå universitet är huvudsökande. I budget ingår antagande att Umeå universitet även för år 2016 erhåller anslagsmedel för de projekt där universitetet är huvudsökande, Bio4Energy samt Echochange. Övriga kommentarer • Ramar i tabell 8 inkluderar kostnader för gemensamma funktioner och lokaler. • Ramen för Lärarhögskolan har tidigare år tillförts ytterligare 3,2 mnkr per år finansierade av universitetets samlade ränteintäkter. Mot bakgrund av att räntorna är negativa och bedöms vara negativa även år 2016, upphör denna finansiering år 2016 (i likhet med den del av universitetsgemensamma funktioner där samma finansieringsmodell också upphör fr.o.m. år 2016). I det fall räntenivån bedöms ligga över +0,9 procent för år 2017, 2018 eller kommande år, ska modellen med att tillföra Lärarhögskolan ram från ränteintäkter upp till maximalt 3,2 mnkr införas igen. I det fall räntenivån bedöms ligga över +0,6 procent för år 2017, 2018 eller kommande år, ska modellen med att tillföra Lärarhögskolans ram från ränteintäkter avseende delfinansiering av 3,2 mnkr införas. • Medel för forskning inom ALF respektive TUA, där universitetet transfererar medel till Västerbottens läns landsting ingår inte i angivna belopp för forskning. • Medel motsvarande tre kurser för forskarhandledare, år 2016 0,94 mnkr (0,93 mnkr år 2015), ska betalas av fakulteterna i relation till antalet deltagande handledare per fakultet de senaste tre åren. 23 2.5 Universitetsgemensamma funktioner, lokalhyra, lokalvård, samt lokalkostnadspåslag I det fall regeringens budgetproposition inför år 2016 innehåller förändringar av anslag jämfört med beslutad budget, förändras även budgetramar för universitetsgemensamma funktioner och rektor fastställer ny budgetram i september/oktober. 2.5.1 Fördelning av budgetramar till universitetsgemensamma funktioner De universitetsgemensamma funktionerna är uppdelade i universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. universitetsbiblioteket. I universitetsgemensamma funktioner exkl. universitetsbiblioteket ingår 12 förvaltningsenheter, bl.a. Studentcentrum, IT-enhet, Personalenhet, Kommunikationsenhet, Lokalförsörjningsenhet m.fl. Där ingår även universitetsledning, Lärarhögskolan, företagshälsovård, försäkringar för studenter, tjänsteköp från studentkårer m.m. Budgetramarna anger den totala resursen för den anslagsfinansierade verksamheten. Ansvarig för respektive del ska arbeta utifrån nedanstående anvisningar och bedriva en bra och effektiv stödverksamhet inom dessa ramar. Tabell 9. Budgetramar för universitetsgemensamma funktioner år 2016 samt preliminära ramar 2017-2018 (exkl. lokaler och lokalvård). Finansieras genom fördelning på nämnder m.fl. UNIVERSITETSGEMENSAMMA FUNKTIONER -varav Universitetsbiblioteket (UmUB) -varav universitetsgemensamma funktioner exkl. UmUB Summa Budget 2016 tkr 61 569 272 833 334 402 Jmf med 2015 Förändring tkr tkr % 60 703 865 1,4% 266 633 6 200 2,3% 327 337 7 065 2,2% Preliminär Preliminär ram 2017 ram 2018 tkr tkr 62 937 64 517 278 894 285 899 341 830 350 416 Ökningen motsvarande 7,1 mnkr år 2016 beror på att basen avseende universitetsgemensamma funktioner, avseende både anslag forskning/utbildning på forskarnivå, externa medel och även grundutbildning, ökar inför år 2016. Av ökningen med 7,1 mnkr motsvarar 5,3 mnkr index med 1,61 procent år 2016 (statligt indexreglering 2016) och ett effektiviseringsavdrag sker med -0,6 mnkr. Bakgrunden till det är att även anslagen för grundutbildning och forskning/utbildning har motsvarande effektiviseringsavdrag eftersom bl.a. dessa anslag ska bidra med finansiering till prioriterade satsningar i budgetpropositionen. Universitetsbiblioteket och universitetsgemensamma funktioner exkl. universitetsbiblioteket ska i april år 2016 redovisa till rektor vilka förbättringar och effektiviseringar som kunnat genomföras genom anslagsförändringar. Sedan många år tillbaka finansieras 8,1 mnkr per år av universitetsgemensamma funktioner av universitetets samlade ränteintäkter. I dagsläget är ränteläget negativt (-0,25 %), d.v.s. Umeå universitet får betala för att ha sin likviditet på Riksgäldskontoret. För att klara nuvarande finansieringsmodell krävs att räntenivån är minst +0,9 procent. Utifrån Riksbankens beslut och de signaler som finns angående räntan är det osannolikt att räntenivån kommer att vara över 0,9 procent år 2016. Den nuvarande modellen där 8,1 mnkr av kostnad för universitetsgemensamma kostnader finansieras av ränteintäkter upphör för budgetåret 2016. I det fall räntenivån bedöms ligga över +0,9 procent för år 2017, 2018 eller kommande år, ska modellen med finansiering av universitetsgemensamma kostnader från ränteintäkter upp till maximalt 8,1 mnkr införas igen. I det fall räntenivån bedöms ligga över +0,6 procent för år 2017, 2018 eller kommande år, ska modellen med att tillföra medel från ränteintäkter avseende delfinansiering av universitetsgemensamma funktioner införas. Denna förändring innebär ökade kostnader med 8,1 mnkr för fakulteterna år 2016 jämfört med år 2015 och tidigare. 24 Universitetsbiblioteket Budgetramen för år 2016 är 61,6 mnkr (60,7 mnkr år 2015). Ramjustering med +0,9 mnkr år 2016 består av index (+1,0 mnkr) samt effektiviseringskrav (-0,1 mnkr). Universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket Budgetramen år 2016 är 272,8 mnkr (266,6 mnkr år 2015). Ramjustering med +6,2 mnkr år 2016 består av index (+4,3 mnkr), Bildmuséet (+1,2 mnkr), förstärkning universitetsförvaltningen av bl.a. IT-system (+1,2 mnkr) samt effektiviseringskrav (-0,5 mnkr). Universitetsgemensamma funktioner, preliminär ram år 2017‒2018 I tabell 9 framgår preliminär ram avseende gemensamma funktioner för år 2017‒2018. Beräkningarna utgår från prognos avseende anslagstilldelning samt utveckling av externa medel. De preliminära ramarna innehåller osäkerheter och exempelvis innebär förändrad anslagstilldelning att justeringar kommer att göras. 2.5.2 Lokaler, universitetsgemensamma funktioner För universitetsgemensamma funktioner är budgetramarna för lokaler år 2016 enligt nedan. Tabell 10. Budget för universitetsgemensamma funktioners lokaler år 2016 (tkr). Budget 2016 tkr LOKALKOSTNADER, UNIVERSITETSGEMENSAMMA FUNKTIONER -varav Universitetsbiblioteket (UmUB) -varav universitetsgemensamma funktioner exkl. UmUB Summa 42 012 23 420 65 432 Jmf med år 2015 Förändring tkr tkr % 40 713 1 298 3,2% 23 020 400 1,7% 63 733 1 699 2,7% Differensen mellan år 2016 och 2015 när det gäller gemensamma lokalkostnader beror huvudsakligen på ökning av internhyran (+1,59 %), ökat anslag gällande lokalyta för Universitetspedagogik och lärandestöd, samt på en mindre ökning av universitetsgemensamma funktioners (exkl. UmUB) lokalyta utifrån beslutad anslagsökning år 2015. 2.5.3 Lokalvård, universitetsgemensamma funktioner För universitetsgemensamma funktioner är budgetramarna för lokalvård för år 2016 enligt nedan: Tabell 11. Budget för universitetsgemensamma funktioners lokalvård år 2016 (tkr). LOKALVÅRD, UNIVERSITETSGEMENSAMMA FUNKTIONER -varav Universitetsbiblioteket (UmUB) -varav universitetsgemensamma funktioner exkl. UmUB Summa Budget 2016 tkr 3 509 2 016 5 525 Jmf med år 2015 Förändring tkr tkr % 3 434 75 2,2% 1 901 115 6,0% 5 335 190 3,6% Ökningen av budget för universitetsgemensamma funktioners kostnader för lokalvård beror på ökning av priset för lokalvård (+1,67 %), samt på ökning av anslag gällande Universitetspedagogik och lärandestöd respektive Infocenter. Ökningen av budget beror även på ökad lokalyta för Bildmuseet på Konstnärligt campus. Priset för lokalvård höjs till 305 kr per kvadratmeter år 2016 (år 2015: 300 kr). 25 2.5.4 Förvärv, m.m. Från och med år 2011 ingår förvärv, m.m. inom Universitetsbiblioteket (tidskrifter, böcker, databaser m.m.) som en universitetsgemensam funktion, men ingår inte i anslag för universitetsgemensamma funktioner (avsnitt 2.5.1). Nedan finns budgetram avseende förvärv inklusive vissa personalkostnader. Tabell 12. Budgetram för förvärv, m.m. inom Universitetsbiblioteket år 2016 (tkr). Budget 2016 tkr 42 412 FÖRVÄRV, M.M. Universitetsbiblioteket (UmUB) Summa 42 412 Jmf med år 2015 Förändring tkr tkr % 36 712 5 700 15,5% 36 712 5 700 15,5% Kostnaden för förvärv ökar årligen p.g.a. prisökningar som ofta är höga, under år 2012 t.o.m. år 2015 har prisökningarna varit i genomsnitt ca 4 procent per år. År 2014 och 2015 har anslaget för förvärv endast räknats upp med den statliga indexregleringen. Under perioden 2011‒2014 har valutakurserna varit gynnsamma vilket medfört att ett myndighetskapital med ca 6 mnkr kunnat ackumuleras. Under senare delen på år 2014 och år 2015 har den svenska kronan försvagats gentemot dollarn och euron vilket tillsammans med prisökning 2015 medfört markant ökade kostnader. Valutakursförändringarna år 2015 innebär en ökad årskostnad motsvarande +9 procent jämfört med år 2014. År 2015 prognostiseras att större delen av myndighetskapitalet kommer att förbrukas. Inför år 2016 prognostiseras prisökningar motsvarande samma nivå som tidigare år, d.v.s. +5 procent. Universitetsbiblioteket gör kontinuerligt utvärdering av de e-resurser som köps in. Utvärderingen baseras huvudsakligen på dialog med forskare, användningsstatistik samt på analys av eventuella överlappningar mellan olika e-resurser. För tidskrifter analyseras antalet nedladdade artiklar i förhållande till tidskriftens pris. Trots dessa analyser är det svårt att genomföra effektiviseringar. Det finns betydande samordningsfördelar både verksamhetsmässigt och kostnadsmässigt med att universitetsbiblioteket samordnar inköp av förvärv. Mot bakgrund av att det är av väldigt stor betydelse för universitetets forskare att ha tillgång till databaser, tidskrifter m.m. ökas budget för förvärv med +5,7 mnkr eller 15,5 procent år 2016. 2.5.5 Universitetsgemensamma påslag De fasta beloppen år 2016 fördelas utifrån faktiska kostnader år 2013 och 2014 samt med möjlighet för fakulteterna att genomföra justering. De fasta beloppen ska täcka kostnader för gemensamma funktioner enligt avsnitt 2.5.1–2.5.4. Påslag för forskning är lägre viktad än för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, mot bakgrund av att det är mer kostnader för administration av utbildning. Som huvudregel gäller att finansiärer ska bidra till full kostnadstäckning och betala proportionell andel av stödverksamhetens kostnader. Det finns dock vissa privata finansiärer där det är svårt att få täckning för stödverksamhetens kostnader. Mot bakgrund av detta beslutade rektor år 2010 om kriterier för att medfinansiering ska kunna beviljas. 26 Något av följande kriterier ska alltid vara uppfyllda för att prövning om medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader ska kunna göras. Dessutom ska projektet/verksamheten omsluta minst 1,0 mnkr per år för att medfinansiering ska kunna prövas. I de fall medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader beviljas, ska fakultet respektive institution medfinansiera kostnader för fakultetspåslag respektive institutionspåslag. 1. Projektet eller verksamheten är viktigt ur forskningsstrategiskt perspektiv för Umeå universitet, d.v.s. för att nå målet att vara ett lärosäte med internationell toppforskning inom ett antal utvalda starka områden. 2. Projektet eller verksamheten omfattar strategiskt viktiga samarbetspartners för Umeå universitet. 3. Genom att projektet eller verksamheten beviljas medfinansiering av universitetsgemensamma kostnader uppnås positiva konsekvenser av stor betydelse för Umeå universitet. Inför år 2016 ska nedanstående anslag/bidrag medfinansieras: Hel medfinansiering: Styrelsens och rektors strategiska resurs, starka forskningsmiljöer, riktade satsningar/styrelsens disposition, forskningsinfrastruktur, karriärbidrag, företagsforskarskolan, kvinnliga professorer/gästprofessorer, partnerskap, Baltics donationsstiftelse, Balticgruppen Design AB, Kempestiftelserna, Wallenbergstiftelserna, NIH, Riksbankens Jubileumsfond, Göran Gustafssons Pris, Kungliga vetenskapsakademin, utländska statliga forskningsfinansiärer, Västerbottens läns landsting, anställningsstöd, samt rese- och konferensbidrag. Delvis medfinansiering: EU-bidrag och demografiska databasen. Dessutom tillämpas lägre påslag på uppdragsutbildning eftersom denna verksamhet inte nyttjar universitetsgemensamma funktioner såsom antagning, examina, universitetsbibliotek m.m. Fr.o.m. år 2014 gäller följande förändringar: 1. Kriteriet att projekt/verksamhet ska omsluta minst 1,0 mnkr per år för att medfinansiering ska kunna prövas, har skärpts och gäller samtliga nya projekt fr.o.m. 2014-01-01. 2. Fr.o.m. 2014-01-01 omfattar samtliga nya beslut om interna universitetsgemensamma satsningar samtliga kostnader, d.v.s. även medel för gemensamma kostnader. 2.5.6 Lokalhyra, m.m. Internhyran för år 2016 är 3 067 kr per kvm och år (3 019 kr/kvm år 2015). Internhyran höjs med 48 kr/kvm år 2016 vilket motsvarar 1,59 procent. Höjningen är något lägre än statligt index, och lägre än för åren 20102015. Orsaken till höjningen är främst gjorda och planerade investeringar år 2014–2015, år 2016 minskar investeringsnivån. Investeringarna år 2014 uppgick till 66,5 mnkr och prognosen för år 2015 är 77 mnkr. De största investeringarna år 2015 avser samlokalisering av TUV i Naturvetarhuset, Sliperiet på Konstnärligt campus, interaktiv fokusmiljö MIT samt laserlabb på Fysikinstitutionen. Investeringsnivån år 2016 beräknas sjunka till 28 mnkr. De största investeringarna avser interaktiv fokusmiljö KBC och nivåhöjning lärosalar. Från och med år 2013 innehåller internhyran samtliga kostnader för trådlöst nät. Umeå universitet var år 2013 det lärosäte i Sverige som hade den lägsta lokalkostnadsandelen, 9,7 procent att jämföra 12,5 procent som genomsnitt för lärosäten i riket. År 2014 är lokalkostnadsandelen fortsatt 9,7 procent, vilket är lägst andel av samtliga universitet. Även för åren 2010–2012 var Umeå universitet det lärosäte i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation till totala kostnader. 27 Tomma lokaler År 2015 var beräkningen att tomma lokaler skulle vara ca 7 540 kvm vägd area och år 2015 är det faktiska utfallet 7 234 kvm. År 2016 beräknas tomma lokaler uppgå till ca 5 410 kvm vägd area. Den prognostiserade minskningen beror på flertalet stora lokalprojekt som pågår. Tomma lokaler som inte är intecknade i dessa pågående och planerade lokalprojekt de kommande åren, och alltså är tillgängliga för evakuering eller för verksamheter att expandera i, motsvarar 2,10 procent av universitetets totala lokalyta år 2016. Motsvarande siffra för år 2015 var 2,07 procent. Detta innebär att universitetet idag har en något för liten samlad omställningsreserv för att kunna klara samlade evakueringar. Investeringar Avskrivningarna på genomförda investeringar år 2014 motsvarade 4,1 procent av de totala kostnaderna för universitet (år 2013: 3,6 procent), ökningen beror till stor del på en engångsavskrivning år 2014. De investeringar som redovisas nedan avser investeringar i om- och nybyggnationer, inredning/utrustning, data- och telenät samt passersystem/larm/bevakning. Samtliga dessa investeringar finansieras inom ramen för internhyran. Investeringar som avser exempelvis forskningsinfrastruktur ingår inte i nedanstående tabell. Tabell 13. Investeringar i om- och nybyggnationer, inredning/utrustning, data- och telenät samt passersystem/larm/ bevakning. År Summa (mnkr) Kommentar 2013 23,2 Renovering Haparanda, Lärmiljö i Samhällsvetarhuset, Energibesparingsprojekt UmUB, Sammanträdesrum på plan 8 i Förvaltningshuset m.m. 2014 66,5 Inredning Sliperiet, ombyggnad/renovering Humanisthuset, ombyggnad Infocenter, m.m. 2015 (prognos) 77,0 Samlokalisering TUV, ombyggnad Sliperiet, Interaktiv fokusmiljö MIT, laserlabb, m.m. 2016 (budget) 28,0 Interaktiv fokusmiljö KBC, höjning av lärosalar, trådlöst nät m.m. Tillämpning av internhyra I syfte att standardisera hyressättning har rektor under våren 2010 beslutat om en anpassning så att för alla lokaler där det är möjligt ska internhyra tillämpas. I enstaka undantagsfall innebär det väldigt negativa konsekvenser för universitetet att tillämpa internhyra. Mot bakgrund av detta beviljas fakulteter enligt rektors detaljbudget bidrag med totalt 2,1 mnkr år 2016 för att motverka dessa negativa konsekvenser och fakulteter ska själv bidra med 0,6 mnkr. Preliminär internhyra år 2017-2018 Investeringsnivån prognostiseras till 42 mnkr år 2017. De största investeringarna är Medicinskt biologiskt centrum och en satsning på att höja nivån i lärosalarna. År 2018 prognostiseras investeringsnivån till 28,1 mnkr. De största investeringar är fokusmiljö på universitetssjukhuset och om- och tillbyggnad på Universum. Internhyran för år 2016 blir 3 067 kr per kvm LOA:V och år. En preliminär bedömning har genomförts avseende internhyra år 2017‒2018, vilken innehåller betydande osäkerheter. Osäkerheterna avser främst debiterbar yta som kan komma att minska t.ex. om lokaler sägs upp, index, eventuella omförhandlade hyresavtal, samt osäkerheter om exakt vilka investeringar och lokalförändringar som ska genomföras inkl. tidpunkter för dessa investeringar. Den preliminära bedömningen är att internhyran år 2017 blir ca 3 180 kr per kvm LOA:V och år samt att internhyran år 2018 blir ca 3 284 kr per kvm LOA:V och år. Det innebär internhyresökningar med 113 kr (3,68 % år 2017) respektive 104 kr (3,27 % år 2018). 28 2.5.7 Lokalvård Priset för lokalvård höjs till 305 kr per kvadratmeter år 2016 (år 2015: 300 kr). Den procentuella ökningen är 1,67 procent. Från och med år 2016 kompletteras nuvarande modell med statligt index, även med årlig förändring av kvot mellan förhållandet debiterbar yta/total yta, där år 2015 utgör basår. 2.5.8 Lönekostnadspåslag (LKP) På lönekostnader för anställda inom Umeå universitet görs ett lönekostnadspåslag (LKP). Lönekostnadspåslaget innehåller dels lagstadgade arbetsgivaravgifter, avtalspremier för pension samt andra avsättningar som särskild löneskatt m.m. Pensionsavgifter till SPV (Statens Pensionsverk) har åren 2013–2015 ökat med i genomsnitt ca 7 procent per år. Prognosen är att ökningen fortsätter år 2016 och även framåt, totalkostnaden var 205 mnkr år 2014. Orsaken till ökningen av pensionsavgifter är huvudsakligen att antalet anställda som går i pension ökar samt att andelen personer som går i pension och tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar 36,3 tkr i månadslön år 2015) ökar, vilket innebär särskilt höga kostnader. År 2016 beräknas 77 personer gå i pension varav 51 personer (66 %) tjänar över denna gräns. År 2013 var det endast 50 procent av de medarbetare som gick i pension som hade en lön överstigande gränsen 7,5 basbelopp. Mot bakgrund av ovanstående höjs nivån avseende lönekostnadspåslag med 0,5 procentenheter år 2016. Regeringens vårproposition år 2015 innehåller förändringar för både de yngre och de äldre åldersgrupperna avseende arbetsgivaravgift, särskild löneskatt samt ålderspensionsavgift och nedanstående nivåer bygger på vårpropositionen. Vårpropositionen är inte beslutad av riksdagen än, om riksdagens beslut innebär någon förändring behöver även nedanstående nivåer justeras. I detta fall delegerar universitetsstyrelsen till rektor att besluta om justerade nivåer för berörda åldersgrupper. I nedanstående tabell anges nivåer avseende lönekostnadspåslag år 2016, eventuellt kommer nivån för gruppen födda 1990 och senare att justeras under 2016. Tabell 14. Nivåer för lönekostnadspåslag år 2016. Åldersgrupp År 2016 År 2015 Personer födda mellan 1989‒1950 50,3 % 49,8 % Personer födda 1990 och senare 44,34 % 41,82 % Personer födda mellan 1938 och 1949 43,43 % 48,03 % Personer födda 1937 och tidigare 11,01 % 16,61 % (enligt universitetsstyrelsens budgetbeslut) Preliminärt lönekostnadspåslag år 2017-2018 Inför år 2017 är målet att lönekostnadspåslaget ska bibehållas på 2016 års nivå (andra halvåret eftersom regeringen planerar för förändringar för de yngre resp. äldre åldersgrupperna under år 2016). Inför år 2018 kan det bli aktuellt med en ökning av LKP med 0,5 procentenhet utifrån att antalet personer som går i pension ökar år 2016‒2018 samt att högre andel av dessa personer har en lön som överstiger gränsen 7,5 basbelopp. 29 Dokumenttyp Datum 2015-06-04 Dnr FS 1.3.2-685-15 1 286 945 113 923 345 863 409 978 296 755 120 426 0 0 Kvalitetsbaserad resurstilldelning 0 0 0 0 0 0 0 0 Särskilda 23 167 2 452 0 0 0 2 089 0 18 626 åtganden 1.) 94 528 172 171 291 472 283 964 46 662 0 189 599 1 078 396 1 310 112 Tilldelat anslag FO 116 375 345 863 409 978 296 755 122 515 0 18 626 TOTALT GU Övriga beslut 0 0 0 0 0 0 0 0 1 078 396 94 528 172 171 291 472 283 964 46 662 0 189 599 TOTALT FO FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 2016 334 402 0 0 0 0 0 61 569 272 833 Tilldelat anslag 65 432 0 0 0 0 0 42 012 23 420 5 525 0 0 0 0 0 3 509 2 016 Gemen- Lokalvård gemensamma lokaler samma lokaler 42 412 0 0 0 0 0 42 412 0 Förvärv 447 771 0 0 0 0 0 149 502 298 269 UGEM 2.) TOTALT UNIVERSITETSGEMENSAMMA FUNKTIONER 2016 2.) 30 Medel fördelade till universitetsgemensmamma funktioner finansieras via debitering av fasta belopp till fakulteter, Lärarhögskolan, UmUB och Universitetsförvaltningen. Anslaget får användas för utgifter vid universitetet för särskilda åtaganden, vilka för UmU´s del avser decentraliserad utbildning (Univ.gemensam nivå), utbildning i miljövetenskap förlagd till Kiruna (Univ.gemensam nivå), bidrag till lektorat i samiska och Bildmuséet (Hum fak), samt Lärarutbildning i minoritetsspråk (Lärarhögskolan). 1.) Summa Humanistisk fakultet Samhällsvetenskaplig fakultet Medicinsk fakultet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Lärarhögskolan Universitetsbiblioteket (UmUB) Universitetsgemensamma funktioner exkl. UmUB Enhet: Tkr Tilldelat anslag GU UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 2016 2 836 279 210 903 518 034 701 450 580 719 169 177 149 502 506 494 TOTALT TILLDELAT ANSLAG I tabellen nedan redovisas de samlade anslagsmedel som verksamheterna vid Umeå universitet erhåller år 2016. Tillkommer gör externa medel till verksamheterna. Enligt vårändringsbudgeten för 2015 anser regeringen att ytterligare medel bör avsättas för kvalitetsförstärkning av högskoleutbildning inom humaniora och samhällsvetenskap, samt lärar- och förskollärarutbildningar, under 2015 samt perioden 2016-2018. Hur dessa medel ska fördelas framgår dock inte närmare och finns därför inte med i nedanstående tabell. I budgeten för 2016 finns reserverat 2 mnkr avseende fakultetsöverskridande medel för senare fördelning, då fördelningen inte är fastställd återfinns inte heller dessa medel i nedanstående tabell. Sammanställning av fördelade anslag år 2016 till fakultetsnämnder, Lärarhögskolan, Universitetsbiblioteket, samt Universitetsgemensamma funktioner exkl. Universitetsbiblioteket Bilaga 1. Umeå universitet Universitetsstyrelsen Bilaga p 53 B Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Universitetsstyrelsen 4 juni 2015 Dnr: FS 1.3.2-‐685-‐15 Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Universitetsstyrelsen 4 juni 2015 Dnr: FS 1.3.2-‐685-‐15 Samhällsvetenskaplig fakultet Samhällsvetenskapliga fakulteten Dieter K. Müller Budgetkommentarer 2015-05-10 Samhällsvetenskapliga fakultetens kommentarer på Umeå universitets budget för 2016 Som redan uttryckt under tidigare år ser samhällsvetenskapliga fakulteten positivt på de grundläggande principerna för universitetets budgetarbete. Universitetets centrala satsningar har under många år vingklippt fakultetens möjligheter att genomföra aktiviteter som vi anser nödvändiga för en positiv utveckling av fakulteten. Mot denna bakgrund har universitetsledningens ambition att återföra medel från centrala satsningar till fakulteten setts som mycket välkommen. I budgeten för år 2016 har universitetsledningen nu äntligen haft möjlighet att förverkliga denna ambition och vi ser med stor tillfredställelse att detta manifesterar sig i ökade resurser till fakulteten. Dessa kommer vi att använda för att genomföra de planer som har fastställts i forskningskontrakten. Även när det gäller grundutbildningen ser vi positivt på den resursförstärkning som utlovas i budgeten för 2016. Vi anser i synnerhet beslutet att avsätta särskilda medel för praktikkurser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet som ett viktigt beslut. Det är en förutsättning för att kunna behålla denna typ av kostsam kurser även inom samhällsvetenskapliga utbildningar. Som under tidigare år är vi fortsatt kritiska mot användningen av medelprislappar för fördelningen av resurser. Vi tycker att detta förfaringssätt är omotiverat och inte logiskt förklarbart. När det belönas att fakulteter har t.ex. fler externa examensarbeten eller fler inresande studenter allokeras betydligt större resurser till medicinsk och teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Är det så att det krävs större resurser för att övertyga studenter på dessa fakulteter att läsa utomlands eller att skriva ett examensarbete med en extern part (och i så fall varför, och vad säger detta egentligen om studenterna, eller om fakulteternas förmågor?)? I samband med ovanstående kommentar kan det också vara värt att poängtera att när det gäller fördelning av vissa universitetsgemensamma kostnader mellan fakulteter så används inte medelprislapp utan enbart antal studenter. Ett exempel på detta är fördelning av utbildningsadministrativa kostnader (t.ex. studentcentrum), så används antal helårsstudenter och helårsprestationer som fördelningsnyckel. Avslutningsvis vill vi efterlysa steg mot en mer långsiktig budgetplanering som skapar stabila förutsättningar över flera år. Vi uppskattar visserligen den ekonomiska plan som skissar de ekonomiska förutsättningar för kommande år men skulle föredra en treårig budget och möjligheter att ”spara” under denna period på fakultetsnivå för att kunna hantera mindre svängningar inte minst när det gäller grundutbildningen. Ett sådant system skulle ge större trygghet när det gäller satsningar på nyanställningar mm. Dieter K. Müller Dekan, samhällsvetenskapliga fakulteten Sid 1 (1) Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Universitetsstyrelsen 4 juni 2015 Dnr: FS 1.3.2-‐685-‐15 Teknisk-‐ naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Skrivelse Sid 1 (2) 2015-05-08 Synpunkter på budgetförslag 2016, Teknisk-‐naturvetenskaplig fakultet Fakulteten har haft två budgetdialoger, dels med budgetchefen och dels med universitetsledningen där vi haft möjlighet att lyfta fram våra synpunkter på budgetarbetet. Fakulteten har också lämnat in ett skriftligt budgetunderlag i maj. Nedan följer i sammanfattning de viktigaste synpunkterna som vi vill lyfta fram: Allmänt Vi ifrågasätter det meningsfulla med att göra treårsbudgetar då vi vid upprepade tillfällen har sett mycket stora förändringar i de preliminära ramar som vi fått av universitetet. Inför 2015 kunde vi konstatera mycket stora, inte tidigare aviserade nedskärningar inom utbildningen; inför 2016 ser vi reala nedskärningar inom forskningen. Nedskärningarna beror bland annat på att universitetsledningen har beslutat att föra ned kostnaderna för tidigare löften om central medfinansiering till fakulteten samtidigt som tidigare medel till särskilda satsningar nu successivt avvecklas och omfördelas mellan fakulteterna. Grundutbildning Preliminära ramar för grundutbildningen (år 2016: 296,8 mnkr) visar att teknisk naturvetenskaplig fakultet för 2016 erhåller en anslagsökning om cirka 3 procent av budgetramen för 2016 jmf med 2015 vilket delvis kompenserar den stora minskningen av grundutbildningsramarna vi erhöll för 2015 jämfört med 2014. Trots detta kvarstår kravet på fortsatta omprioriteringar och nedskärningar även för 2016 och kan förväntas leda till ytterligare övertaligheter utöver de ca 10 identifierade i dag på grund av redan fattade beslut om nedläggning/inställande av program. Från statsmakterna och i samhällsdebatten betonas nödvändigheten av att utbilda fler ingenjörer och universitetet har också erhållit öronmärkta platser för ändamålet. Detta behov avspeglas också lokalt där Umeå kommun har framfört tydliga signalerar om den stora framtida bristen på ingenjörer inom IT-sektorn i Umeå. Vi efterlyser därför en strategisk diskussion och därmed en strategisk komponent i den framtida fördelningsmodellen av GU-anslagen vid sidan av den förbättring den nya mekanistiska modellen ger vid handen som fakulteten ser positivt på. Forskning De största posterna i forskningsanslaget är fakultetsfinansierad forskningstid (FFT), studiestöd (doktorandtjänster) och lokaler. Vi ser ett ökat behov av strategiskt utrymme på institutionerna, då externa bidragsgivare i allt högre utsträckning kräver motfinansiering, inte bara av gemensamma påslag, lokaler och delfinansiering av apparatur och doktorander, men även att vissa inte betalar full LKP. Detta gör att prefekter ibland tvingas neka att godkänna vissa ansökningar, vilket i slutänden kan resultera i minskade externa bidrag. Vissa institutioner försöker frigöra anslagsmedel genom att säga upp lokaler. För att öka andelen fria resurser på institutionerna utreds nu konsekvenser av att ta bort öronmärkning av studiestödspotten. Institutionerna ser att lönekostnaderna för doktoranderna ökar i extrem takt och ser svårigheter att finansiera sådana med externa medel i någon högre utsträckning. Detta kan resultera i avsevärt lägre antagningsfrekvens Umeå universitet, 901 87 Umeå Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Skrivelse Sid 2 (2) 2015-05-08 av doktorander och andra konsekvenser då doktoranderna ju står för en stor del av forskningsaktiviteten i de laborativa ämnena. Det överraskande beskedet att fakulteten i fortsättningen kommer att tvingas ta över det fulla finansiella ansvaret för de medfinansieringar av excellenta forskare som rekryterats de senaste åren, betyder att det rörliga forskningsanslaget kommer att minska med ca 9 MSEK. Samtidigt avslutas en del interna satsningar, som Starka forskningsmiljöer och den Teknikvetenskapliga satsningen. Detta kommer att medföra att forskningsgrupper och miljöer dräneras på stora belopp och att de kommande professorsrekryteringarna inte kommer att locka så bra sökande då ”forskningspaket” inte längre kommer att kunna erbjudas till de bästa sökandena. Ett ytterligare ansträngt ekonomisk läge följer av att alla nytillsatta lärartjänster ska vara 100 % anslagsfinansierade. Även om externa medel finns kan dessa alltså inte nyttjas till löner till lektorer och professorer. När det gäller framtida föryngring av lärarpersonalen har fakulteten ambitionen att fortsätta avsätta medel till meriteringstjänster samt startbidrag för dessa. Med de försämrade förutsättningarna kan detta bli svårt. Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Universitetsstyrelsen 4 juni 2015 Dnr: FS 1.3.2-‐685-‐15 Humanistisk fakultet Till Umeå universitet Synpunkter från Humanistisk fakultet Humanistiska fakulteten 2015-‐05-‐11 Per-‐Olof Erixon, dekan Universitetsledningen Umeå universitet Synpunkter från Humanistisk fakultet angående Budget år 2016. Humanistisk fakultet har ombetts inkomma med synpunker på förslag till budget för år 2016. Humanistiska fakulteten vill understryka betydelsen av att fördelningen av GU-‐ramarna görs på ett konsekvent och transparent sätt. För oss betyder det att lärare som undervisar på tandläkar-‐ och läkarprogrammen tas bort från medicinska fakultetens lärare vid beräkning av kriteriet för forskningsanknytning (disputerade lärare). Tandläkar-‐ och läkarprogrammens prislappar bör även tas bort från medicinska fakultetens medelprislappar. Fakulteten anser att det är ett problem att modellen för fördelning av GU-‐ramar kan få till följd, trots att fakulteten har ökat andel helårsstudenter på avancerad nivå kraftigt, att vi erhåller mindre pengar från det kriteriet, eftersom andra har blivit ännu bättre. Detta är mycket svårt att förklara för institutionerna och ännu svårare för dem som arbetar hårt för att få fler studenter på avancerad nivå. Vidare anser Humanistisk fakultet att det ska vara samma procentuella avvikelse för återbetalning av GU-‐medel som för straffavgift för att man överproducerar, d.v.s. 4 procent. Umeå dag som ovan Per-‐Olof Erixon, dekan Humanistisk fakultet Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Universitetsstyrelsen 4 juni 2015 Dnr: FS 1.3.2-‐685-‐15 Medicinsk fakultet Umeå universitet, 901 87 Medicinska fakulteten Dekanus REMISSVAR Sid 1 (3) Datum 2015-05-10 Medicinska fakultetens kommentarer till budget 2016 Medicinska fakulteten tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på universitetets budget inför 2016. Fakultetsledningen har upplevt dialogen med universitetsledningen i samband med budgetarbetet som god. Vi har särskilt uppskattat genomgången av strategierna kring fördelningen av budgetramar till forskning och utbildning på forskarnivå och är försiktigt optimistiska till de ansatser som där görs för ett nytt ”helhetsgrepp” över forskningsanslaget. Av de synpunkter vi framfört till ledningen önskar vi lyfta fram följande även till styrelsen: • Som framfördes av oss redan inför årets budget, och som dessförinnan framförts av tidigare fakultetsledning, anser vi att UCCB (speciallaboratoriebyggnad för försöksdjursverksamhet) liksom andra för ett universitet centrala anläggningar, skall finansieras av universitetet gemensamt. Inte minst som exempelvis lärarutbildningens kansli lyfts in i universitetsgemensamma kostnader. Inom UCCB finns viktig avancerad infrastruktur och utrustning som ”Umeå Transgene Core Facility”, avancerad imaging och scanners för försöksdjur. Flera av dessa är också upptagna bland viktiga regionala och nationella infrastrukturer i den pågående inventeringen av viktig infrastruktur vid Umeå universitet. • Kostnaderna för satsningar på nationell infrastruktur i samverkan med våra centrumbildningar, övriga fakulteter och universitetet centralt är svårbedömda. Det är viktigt att vi medverkar i och även leder nationella infrastrukturer. De stora kraven på medfinansiering (upp till 50 %) som exempelvis Vetenskapsrådet förutsätter gör att detta är en utmaning. Därför är det mycket viktigt att så tidigt som möjligt under budgetarbetet få till stånd en övergripande samordning med universitetet centralt och övriga fakulteter om medfinansiering av infrastrukturansökningar. • De senaste åren har flera av fakultetens program utökats genom bland annat beslut av regering och universitetsstyrelse. Detta har skett i en snabbare takt än ökningen av fakultetens tilldelade ram (”takbeloppet”). Tidigare år har programrådens äskanden klart överskridit den tilldelade budgeten. Någon sammanställning av budgetäskandena har ännu inte gjorts inför år 2016 men det är rimligt att anta att programrådens äskanden även i år kommer att vida överstiga den tilldelade ramen. Det är därför högst troligt att samma effekt som vi sett tidigare år med stora svårigheter att ge ett tillfredsställande utbud av fristående kurser kommer att upprepas, dvs. att ramen kommer att fyllas av utbildningsprogrammen. Fakulteten fortsätter därför sin översyn över hela utbildningsutbudet. Resultatet av det arbetet kommer fakultetsledningen att få anledning att återkomma om. För detta arbete är det önskvärt att universitetsledning och -styrelse ger klara och tydliga direktiv om vilka utbildningar som prioriteras från centralt håll, i syfte att erhålla en enad syn tillsammans med fakulteten tidigt i processen. Medicinska fakulteten tycker att det är viktigt att innan något program på någon fakultet reduceras eller avvecklas, bör det prövas mot andra utbildningar, såväl inom samma fakultet som mot utbildningar på andra fakulteter. Vidare bör den historiska utvecklingen avseende volymer och förbrukning av tidigare anslagssparande beaktas när fakulteterna nu tvingas minska utbildningsvolymer till följd av takbeloppet. Medicinska fakulteten har inte stått för de procentuellt största ökningarna under den period som anslagssparandet förbrukades, men tvingas ändå vara med i neddragning på samma villkor som övriga fakulteter. Umeå universitet, 901 87 Medicinska fakulteten Dekanus REMISSVAR Sid 2 (3) Datum 2015-05-10 • Läkarutbildningen på fyra studieorter är nu helt utbyggd och fungerar väl, men går ekonomiskt med förlust för fakulteten trots det ekonomiska stöd som ges från universitetsstyrelsen. Universitetet tilldelades inte några ytterligare platser till läkarprogrammet år 2014. En stor nationell utbyggnad av läkarutbildningen återstår för att nå upp till de totalt 250 nya platser (i hela landet) som tidigare utlovats av föregående regering, men om någon sådan ökning verkligen kommer, och i så fall när och var, är oklart. Läkarutbildningen på fyra studieorter (exkl. Umeå) kostar ca 17 miljoner kronor/år mer än de ökade HST/HPR-inkomster den genererar. Enligt det avtal universitetet tecknat med landstingen i Jämtland, Norrbotten och Västernorrland kostar utbildningen dessutom för närvarande 7,9 miljoner kronor/år i fakultetsanslag för forskning, utan att några extra forskningsanslag tilldelats universitetet för de regionaliserade platserna. Det fortsatta stödet från universitetsstyrelsen är därför mycket viktigt för att läkarutbildningen på fyra studieorter inte ska medföra ytterligare ekonomisk belastning på fakultetens övriga verksamhet än det redan gör, dvs. framförallt en dränering av resurser från läkarutbildningen i Umeå. Långsiktigt måste dock läkarutbildningen på fyra studieorter organiseras på så vis att den blir ekonomiskt försvarbar. En dialog med landstingen i Jämtland, Västernorrland och Norrbotten genomfördes under hösten 2014 och en omförhandling av avtalet pågår under år 2015. Avtalet väntas träda i kraft år 2016. • Enligt budgetförslaget ska fakulteterna och lärarhögskolan år 2016 betala totalt 1 086 tkr avseende praktikkurser inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Motiveringen är bl.a. att det geografiska läget för Umeå universitet medför högre praktikkostnader. För Medicinska fakulteten medför detta en ökad kostnad inom grundutbildning med ca 300 tkr år 2016, vilket medför att vi måste göra besparingar och prioriteringar inom våra utbildningar i motsvarande omfattning. Vi har själva omfattande kostnader för verksamhetsförlagd utbildning/praktikplatser inom flera av våra utbildningsprogram, år 2014 uppgick kostnaden till totalt ca 17 mnkr, samt även utbildningar förlagda på flera orter. Fakulteten ställer sig därför kritisk till att medfinansiera praktikplatser även för andra fakulteters utbildningar. • Möjligheterna att finansiera alla föreslagna åtgärder i fakultetens forskningskontrakt inom rimlig tid kommer, som framgick redan i kontraktet, att vara starkt beroende av de extra medel som utlovats till fakulteterna i takt med att inteckningar till centrala satsningar vid universitetet frigörs. Fakulteten arbetar kontinuerligt med implementeringen av kontraktet och arbetet kommer med nödvändighet att innebära prioriteringar bland föreslagna åtgärder. • Den nuvarande modellen med fördelning av budgetramar till universitetsgemensamma funktioner (baserat på de gemensamma kostnadernas andel av fakulteternas anslag och externa medel samt styrelsens strategiska resurs), innebär att budgetramen för universitetsgemensamma funktioner ökar med 2,2 % jämfört med budget 2015, att jämföra med ersättningsbeloppen per HST till fakulteterna vilka ökar med index, 1,61 %. Fakulteten anser att den nuvarande, intäktsdrivna, modellen för universitetsgemensamma funktioner minskar fakulteternas möjligheter att påverka prioriteringar av universitetsgemensamma funktioner. En modell där budgetramar för universitetsgemensamma funktioner per automatik kan öka mer än indexuppräkningen, tillsammans med ökade kostnader för lokalhyra och löner, bidrar till att urholka de krympande basresurser som kvarstår till undervisnings- och forskningstid. Fakulteten efterlyser i framtiden en mer specificerad budget för förvaltningens kostnader för universitetsgemensamma funktioner och skulle önska att kostnader, snarare än beräknade intäkter, styr fördelning av budgetramar till universitetsgemensamma funktioner och därmed uttaget av overhead (UGEM). Umeå universitet, 901 87 Medicinska fakulteten Dekanus REMISSVAR Datum 2015-05-10 För medicinska fakulteten Diana Berggren dekan Patrik Danielson prodekan Sid 3 (3) Fakulteternas och Lärarhögskolans yttrande över budget år 2016 Universitetsstyrelsen 4 juni 2015 Dnr: FS 1.3.2-‐685-‐15 Lärarhögskolan Budgetkommentar Lärarhögskolan Den ursprungliga utbildningsramen för Lärarhögskolan var cirka 124 mkr för 2016. Då det varit svårt att de senaste åren komma upp i ram har Lärarhögskolan beslutat att för 2016 låna ut medel till övriga fakulteter så att medlen används på det sätt som gagnar Umeå universitet på bästa sätt. Behovet av utbildade lärare är stort och det är Lärarhögskolans förhoppning att grundutbildningsramen kan tas upp till diskussion inför 2017 om det skulle visa sig att antalet sökande ökar markant. Anslaget till Lärarhögskolans ordinarie forskningsbudget har inte räknats upp på flera år, eftersom uppräkningen inte görs på samma sätt som för fakulteterna utan ska göras i särskild ordning. Enligt nuvarande budget finns en ökning med 5 mkr fr.o.m. 2016 vilket tillsammans med reserverade medel från Lärarhögskolans budget ska användas till en ny forskningssatsning baserat på en extern utvärdering 2014/15. Detta är planerat i dialog med universitetsledningen. Det är dock bekymmersamt att en väsentlig del av Lärarhögskolans anslag, 3,2 mkr, kommer från ränteintäkter och dessa har dragits in för 2016. Detta kan nog hanteras om det bara gäller för ett år, men om det riskerar att gälla för flera år så försvinner större delen av budgetförstärkningen, vilket i sin tur riskerar den nya planerade forskningssatsningen. Därför är det viktigt att indragningen om 3,2 mkr bara gäller för 2016, oavsett framtida ränteläge. Bilaga p 53 C Bilaga p 54 Universitetsstyrelsen Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: [email protected] www.umu.se Beslut 2015-06-04 Dnr FS 1.3.2-784-15 Tidsplan och process för uppföljning/utvärdering av satsningar från styrelsens strategiska resurs, disposition samt övriga satsningar Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade den 16 april 2015 vid fastställandet av ”Uppföljning av användande av medel ur styrelsens strategiska resurs, disposition samt övriga satsningar 2014” (FS 1.3.2-442-15) att ”Ett förslag på vilka satsningar som ska utvärderas inklusive en tidsplan för detta ska presenteras vid universitetsstyrelsens sammanträde den 4 juni 2015.” Föreliggande dokument utgör detta förslag. Beslut Universitetsstyrelsen beslutar att följande beslutade satsningar ska följas upp/utvärderas enligt tidplan som anges i nedanstående tabell: Projekt, ska utvärderas/följas upp i universitetsstyrelsen Avser period (år) Tidpunkt för uppföljning (rapport klar) Humanistisk offensiv/humanistisk fakultet Konstnärligt campus Kvinnors professorsmeritering (meriteringsbidrag)/kvinnliga gästprofessorer Starka forskningsmiljöer Karriärbidrag 2 Teknikvetenskaplig forskningssatsning Riktad satsning - Interaktionsområdet preklinisk-klinisk medicin Riktad satsning Idrott 2009-2016 2009-2016 2010-2015 Hösten 2017 Hösten 2017 Hösten 2015 2010-2015 2011-2013 2010-2015 2010-2015 Våren 2017 Hösten 2016 Hösten 2016 Hösten 2016 2013-2015 (reservation för 2016-2017) 2013-2017 Hösten 2015 Riktad satsning på ekonomiområdet Hösten 2018 Analys och motivering Universitetsstyrelsen har sedan år 2006 och framåt beslutat om ett antal satsningar inom främst forskning som finansierats helt eller delvis med styrelsens strategiska resurs, disposition, myndighetskapital eller andra medel som universitetsstyrelsens förfogar över. De allra flesta av dessa satsningar pågår även år 2015. Universitetsstyrelsen har tidigare beslutat att årlig uppföljning ska göras över medel som beviljats från styrelsens strategiska resurs och styrelsens disposition/riktade satsningar m.m. Samtliga projekt som beviljats medel från styrelsens strategiska resurs m.m. har följts upp årligen och rapporterats till universitetsstyrelsen, senaste rapportering var i april 2015. Denna uppföljning har i första hand varit en ekonomisk uppföljning avseende resursanvändning, samt redovisning av vad beviljade medel i huvudsak har använts till. Analys samt utvärdering av projektens verksamhetsresultat har inte varit huvudsyftet med denna uppföljning. Uppföljda projekt/satsningar har dock redovisat vilka väsentliga resultat som har uppnåtts i projektet/satsningen t.o.m. år 2014. Avgränsningar I förslaget till vilka satsningar som ska följas upp/utvärderas ingår endast de satsningar där universitetsstyrelsen beslutat om resurser motsvarande minst 15 miljoner kr eller mer över hela perioden som beslutet avser. Syftet med detta är att fokusera uppföljnings-/utvärderingsarbetet på de största och mest prioriterade satsningarna. När det gäller satsningar på forskningsinfrastruktur har universitetsstyrelsen beslutat om budgetramens storlek och rektor därefter beslutat om vilka projekt/infrastrukturer som erhåller medel. Mot bakgrund av detta ingår inte infrastruktursatsningar i nedanstående tabeller, utan dessa satsningar kommer att följas upp/utvärderas utifrån modell som den universitetsgemensamma infrastrukturgruppen utarbetar och som rektor därefter fastställer. Redan utvärderade - externt Vissa av de satsningar som universitetsstyrelsen beslutat om avser medfinansiering av externa bidrag. Inför beslut om medel inför nästkommande period har samtliga dessa projekt utvärderats av externa paneler. Som exempel kan satsningen på Molekylärmedicinskt laboratorium (MIMS) nämnas som utvärderades av en internationell expertpanel. Utvärderingen avsåg bl.a. hur väl MIMS uppfyllt intentionerna i bidragsvillkoren, relationen till EMBL (European Molecular Biology Laboratory) och de övriga nordiska noderna samt om laboratoriets budget är kompatibel med uppdraget. Utvärderingen låg sedan till grund för universitetsstyrelsens beslut den 11 april 2012 att bevilja fortsatt medfinansiering till MIMS för perioden 2013-2017 (Dnr: UmU 211-1894-11). Mot bakgrund av detta finns det inga motiv till att Umeå universitet ska genomföra egen utvärdering. Se tabell på nästa sida för projekt som avser medfinansiering och som har utvärderats. Projekt, medfinansiering och har utvärderats externt Avser period (år) Kemiområdet (Molekylärt samspel)/KBC 2007-2016 Medfinansiering Linnéstöd, internationalisering (Den åldrade befolkningen och förändrade levnadsvillkor) * 2007-2016 Medfinansiering Berzelius center, internationalisering (Centre of Forest Biotechnology) * 2007-2016 Molekylärmedicinskt laboratorium (MIMS) * 2007-2017 Umeå Centre for Microbial Research Linnaeus Program 2008-2018 MISTRA centret Framtidens skog 2008-2016 *= dessa projekt ingår även i en stark forskningsmiljö Redan utvärderade – internt initierade Umeå universitet har genomfört internt initierade uppföljningar/utvärderingar av några forskningssatsningar och rapportering har skett till universitetsstyrelsen samt sker till universitetsstyrelsen i juni 2015 i ett fall. Med internt initierade avsesatt det är universitetet som initierat utvärderingen som sedan genomförts av extern panel. Detta gäller både Kemiområdet och utbildningsvetenskap medan Karriärbidrag följts upp genom en intern uppföljning. Mot bakgrund av att rapportering skett/sker till universitetsstyrelsen, finns det inga skäl att ytterligare uppföljning/utvärdering genomförs. Se nedanstående tabell för projekt som har utvärderats/följts upp i universitetsstyrelsen. Projekt, har utvärderats/följts upp i universitetsstyrelsen Avser period (år) Kemiområdet (Molekylärt samspel)/KBC 2007-2016 Karriärbidrag 1 2009-2010 Utbildningsvetenskap (rapportering sker i juni 2015) 2009-2016 Satsningar som ska utvärderas/följas upp av universitetsstyrelsen Projekten i tabellen på nästa sida omfattar i samtliga fall ett högre totalt beslutat belopp än 15 mnkr samt har inte utvärderats externt eller följts upp i universitetsstyrelsen. Samtliga projekt i tabellen på nästa sida ska följas upp/utvärderas samt rapporteras till universitetsstyrelsen. Nivå på uppföljning/utvärdering kan variera mellan projekten beroende på storlek och komplexitet. De projekt som är markerade med fet stil är de största projekten sett till ekonomisk omslutning. Samtliga projekt ska vara avslutade innan uppföljning/utvärdering sker i syfte att bättre kunna bedöma resultat, med undantag för riktad satsning Idrott där det finns ett särskilt styrelsebeslut att uppföljning ska ske inför beslut för år 2016-2017. Satsning/projekt, ska utvärderas/följas upp i universitetsstyrelsen Avser period (år) Tidpunkt för uppföljning (rapportering till universitetsstyrelsen) Humanistisk offensiv/humanistisk fakultet 2009-2016 Hösten 2017 Konstnärligt campus 2009-2016 Hösten 2017 Kvinnors professorsmeritering (meriteringsbidrag)/kvinnliga gästprofessorer 2010-2015 Hösten 2015 Starka forskningsmiljöer 2010-2015 Våren 2017 Karriärbidrag 2 2011-2013 Hösten 2016 Teknikvetenskaplig forskningssatsning 2010-2015 Hösten 2016 Riktad satsning Interaktionsområdet preklinisk-klinisk medicin 2010-2015 Hösten 2016 2013-2015 (reservation för 20162017) 2013-2017 Hösten 2015 Riktad satsning Idrott Riktad satsning ekonomiområdet på Hösten 2018 Bilaga p 55 A Planeringsenheten Universitetsstyrelsen Dnr FS 1.1-588-15 Sid 1 (1) Revidering av antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Föredragande Planeringssamordnare Lena Holm Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet att gälla från och med den 1 juli 2015. Bakgrund Till följd av förändringar för finansieringsformerna för utbildning på forskarnivå behöver antagningsordningen revideras. Från och med 2015-01-01 kan inte utbildningsbidrag inrättas vid Umeå universitet och detta utgör den huvudsakliga orsaken till revideringen. Till följd av detta kan inte utbildningsbidragets storlek användas som minsta nivå för studiefinansieringens storlek. Denna ändras i och med revideringen till att motsvara minst nivån för doktorandanställning enligt det lokala kollektivavtalet. Samtidigt behöver frågan om stipendier som finansieringsform bli tydligare. Fortfarande gäller tvåårsgränsen för stipendium, men i de fall rektor beslut om undantag från denna behövs det förtydligas hur ansökan till rektor ska hanteras. Detta ska framgå i antagningsordningen. En annan förändring som berör stipendiefinansieringen är att Umeå universitet varje år tecknar försäkring med Kammarkollegiet om doktoranders rättigheter vid sjukdom och föräldraledighet om studierna finansieras med externa stipendier. Antagningsordningen beskriver detta. I samband med revideringen föreslås även att förtydliganden ska göras angående kurser och handledning i de fall doktorander även antas till att ingå i en eller flera forskarskolor. Bakgrunden är att det har diskuterats vilka kurser som ska gälla om kursdelarna är större än vad som anges i den allmänna studieplanen. Den allmänna studieplanen i det ämne vartill studenten antas styr i dessa fall. Det ska tydliggöras innan doktoranden påbörjar sina studier. Fram till 2015-07-01 har övergångsbestämmelser i högskoleförordningen angående antagning och allmänna studieplaner möjliggjort att doktorander som varit antagna till äldre studieplaner kunnat fullfölja sina studier fram till examen. Den möjligheten finns inte längre och i antagningsordningen tas övergångsbestämmelsen bort. Efter kommentarer i remissvaren från fakulteterna och Umeå studentkår har vissa redigeringar och smärre ändringar lagts gjorts. Förslaget till antagningsordning har beretts tillsammans med vicerektor Marianne Sommarin. Förslaget har sänts på internremiss och har tillsammans med svaren från denna därefter beretts med vicerektor Marianne Sommarin. Efter beslut av universitetsstyrelsen kommer den reviderade versionen att översättas till engelska. Bilaga p 55 B Universitetsstyrelsen Umeå universitet 2015-06-04 Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2015-06-04 Dnr: FS 1.1-588-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Regel Universitetsstyrelsen 2015-07-01 och tills vidare Forskning och utbildning Planeringsenheten Sid 1 (15) Sid 2 (15) Sid 3 (15) INNEHÅLL 1. INLEDNING ................................................................................................................ 5 2. DEFINITIONER ......................................................................................................... 5 3. UTLYSNING, ANSÖKAN OCH ANTAGNING ........................................................... 5 Lokala regler för ansökan och antagning med doktorsexamen som slutmål ............ 6 Lokala regler för ansökan och antagning med licentiatexamen som slutmål ........... 7 4. BEHÖRIGHET ............................................................................................................ 9 Grundläggande behörighet ......................................................................................... 9 Särskild behörighet ..................................................................................................... 9 Lokala regler för behörighet ....................................................................................... 9 5. URVAL OCH TILLGODORÄKNANDE VID ANTAGNING ..................................... 10 Lokala regler för urval och tillgodoräknande vid antagning .................................... 10 6. STUDIEFINANSIERING ........................................................................................... 11 Lokala regler för studiefinansiering ......................................................................... 12 7. INDIVIDUELL STUDIEPLAN .................................................................................. 14 Lokala regler för individuell studieplan ................................................................... 14 8. HANDLEDNING ...................................................................................................... 14 Lokala regler för handledning .................................................................................. 15 Sid 4 (15) Sid 5 (15) 1. INLEDNING Med antagningsordning avses enligt 6 kap. 3 § i högskoleförordningen (SFS 2010:1064) de föreskrifter för utbildning som Umeå universitet tillämpar i fråga om ansökan, behörighet, urval och antagning samt hur beslut fattas och kan överklagas. Vid Umeå universitet finns en antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Detta dokument utgör Umeå universitets antagningsordning för utbildning på forskarnivå och fastställs av universitetsstyrelsen enligt 2 kap. 2 § (SFS 2010:1064) i högskoleförordningen. I tillägg till de krav som högskoleförordningen anger ingår även reglering av studiefinansiering, individuell studieplan och handledning som är relevant för antagningen. Ansvarsfrågor och regler för utbildning på forskarnivå ska i övrigt följa nationella och lokala regler vid Umeå universitet, vilket även inkluderar gällande delegationsordningar. Denna antagningsordning är en revidering av tidigare antagningsordning (Dnr FS 1.1.2-25-14 ). 2. DEFINITIONER 1 kap. 4 § högskoleförordningen: Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt. (SFS 2006:1053). 3. UTLYSNING, ANSÖKAN OCH ANTAGNING 7 kap. 34 § högskoleförordningen: Till utbildning på forskarnivå får endast så många doktorander antas som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering enligt 36 §. (SFS 2006:1053). 7 kap. 35 § högskoleförordningen: För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (SFS 2010:1064) 7 kap. 36 § högskoleförordningen: Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. (SFS 2010:1064). Sid 6 (15) 7 kap. 37 § högskoleförordningen: Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer. När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon information behöver dock inte lämnas 1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan, 2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning vid ett annat lärosäte, eller 3. om det finns liknande särskilda skäl. (SFS 2006:1053). 7 kap. 38 § högskoleförordningen: En högskola som har fått tillstånd att utfärda examina på forskarnivå inom ett område får utan ny antagning besluta att en doktorand som har antagits vid något annat universitet eller någon annan högskola får övergå till högskolan och fortsätta sin utbildning och examineras där. Det gäller dock bara om doktoranden har haft huvuddelen av sina forskarstudier förlagda till den högskolan inom det område som tillståndet att utfärda examina avser. Det som sägs i första stycket ska också gälla om en högskola genom att ha getts benämningen universitet har fått rätt enligt 1 kap. 11 § högskolelagen (1992:1434) att utfärda examina på forskarnivå. (SFS 2010:1064). Lokala regler för ansökan och antagning med doktorsexamen som slutmål Rektors delegationsordning för Umeå universitet: Rektors delegationsordning till dekan 3.3.7.1. Besluta om undantag om utlysning av lediga utbildningsplatser. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. 3.3.7.3. Besluta om antagning till utbildning med doktorsexamen som slutmål. 5.2.2.6. Besluta om närvaroskyldighet på arbetsplatsen för lärare, doktorander samt teknisk/administrativ personal. 5.2.2.7. Besluta om annan stationeringsort för lärare, doktorander och teknisk/administrativ personal. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för ansökan och antagning med doktorsexamen som slutmål. Lediga utbildningsplatser inom utbildning på forskarnivå ska annonseras offentligt eller genom ett likvärdigt förfarande informeras om. Annonsering på Umeå universitets webbsida ska alltid ske. Varje fakultet ska informera om hur antagning sker och hur den är organiserad. Vidare ska informeras om behörighetsregler, bedömningsgrunder samt hur ansökan ska utformas. Dessutom ska den allmänna studieplanen för det aktuella ämnet finnas tillgänglig. Informationen ska ges på respektive fakultets webbsida. Vid annonsering ska bestämmelserna i språklagen (2009:600) beaktas, på så vis att annons alltid föreligger i en svensk version. Annonseringen bör få lämplig nationell och internationell spridning varvid även översättning till andra språk än svenska kan vara befogade. I undantagsfall behöver information om lediga utbildningsplatser inte Sid 7 (15) ges i enlighet med punkt 1-3 i 7 kap. 37 §, högskoleförordningen. Annonsering om lediga utbildningsplatser ska ske minst tre veckor före sista ansökningsdag. Vid utlysning där avsikten är att finansiera del av utbildningstiden med stipendium bör detta framgå i annonsen. Före utlysningen ska samråd ske med dekanen om utformning av annons samt kopia på skriftligt medgivande alternativt avtal med finansiären uppvisas om utbildningen ska finansieras med stipendium. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå ska vara tydligt och genomföras med öppenhet. Förslag till antagning av doktorand ska beredas och beslutas efter väldefinierade kvalitetskriterier och dokumenterat beslutsförslag. Beredning fram till förslag om beslut till antagning ska genomföras i kollegiala former. En doktorandrepresentant utsedd av den studentkår med verksamhetsområde för det ämne där utbildningen ska bedrivas, har rätt att delta i beredning av ärenden om antagning. Den som bedriver studier på forskarnivå ska vara antagen till utbildningen. Förberedande utbildning till utbildning på forskarnivå ska genomföras på grundeller avancerad nivå. En informationshandling som anger vilka regler som gäller för behörighet, antagning, finansiering och handledning för utbildning på forskarnivå ska i god tid före utbildningens start sändas till studenten som ska antas till utbildning på forskarnivå. Studenten ska skriftligen bekräfta mottagandet av informationen i god tid innan antagningen. Vid antagning där doktoranden samtidigt kommer att delta i en eller flera forskarskolor ska frågor om handledning och omfattning av kurser tydliggöras på förhand. Det kan ske antingen i upprättade avtal, eller på annat sätt informeras om. En doktorand som ursprungligen planerat för en doktorsexamen ska kunna avsluta sina studier med en licentiatexamen om kraven för en sådan är uppfyllda. Beslut om att en sökande inte antagits till utbildning på forskarnivå kan inte överklagas (jämför högskoleförordningen 12 kap. 2§). Lokala regler för ansökan och antagning med licentiatexamen som slutmål Rektors delegationsordning vid Umeå universitet: Rektors delegationsordning till dekan 3.3.7.1. Besluta om undantag om utlysning av lediga utbildningsplatser. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. 3.3.7.2. Besluta om antagning till utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som slutmål. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. Sid 8 (15) Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för ansökan och antagning med licentiatexamen som slutmål. Lediga utbildningsplatser inom utbildning på forskarnivå ska annonseras offentligt eller genom ett likvärdigt förfarande informeras om. Annonsering på Umeå universitets webbsida ska alltid ske. Varje fakultet ska informera om hur antagning sker och hur den är organiserad. Vidare ska informeras om behörighetsregler, bedömningsgrunder samt hur ansökan ska utformas. Dessutom ska den allmänna studieplanen för det aktuella ämnet finnas tillgänglig. Informationen ska ges på respektive fakultets webbsida. Vid annonsering ska bestämmelserna i språklagen (2009:600) beaktas på så vis att annons alltid föreligger i en svensk version. Annonseringen bör få lämplig nationell och internationell spridning varvid även översättning till andra språk än svenska kan vara befogade. I undantagsfall behöver information om lediga utbildningsplatser inte ges i enlighet med punkt 1-3 i 7 kap. 37 §, högskoleförordningen. Annonsering om lediga utbildningsplatser ska ske minst tre veckor före sista ansökningsdag. Vid utlysning där avsikten är att finansiera del av utbildningstiden med stipendium bör detta framgå i annonsen. Före utlysningen ska samråd ske med dekanen om utformning av annons samt kopia på skriftligt medgivande alternativt avtal med finansiären uppvisas om utbildningen ska finansieras med stipendium. En informationshandling som anger vilka regler som gäller för behörighet, antagning, finansiering och handledning för utbildning på forskarnivå ska i god tid före utbildningens start sändas till studenten som ska antas till utbildning på forskarnivå. Studenten ska skriftligen bekräfta mottagandet av informationen i god tid innan antagningen. Beslut om antagning till utbildning på forskarnivå ska vara tydligt och genomföras med öppenhet. Förslag till antagning av doktorand ska beredas och beslutas efter väldefinierade kvalitetskriterier och dokumenterat beslutsförslag. Beredning fram till förslag om beslut till antagning ska genomföras i kollegiala former. En doktorandrepresentant utsedd av den studentkår med verksamhetsområde för det ämne där utbildningen ska bedrivas, har rätt att delta i beredning av ärenden om antagning. Den som bedriver studier på forskarnivå ska vara antagen till utbildningen. Förberedande utbildning till utbildning på forskarnivå ska genomföras på grundeller avancerad nivå. Vid annonsering om utbildningsplatser för avläggande av licentiatexamen ska det klargöras att dessa inte kan utvidgas till utbildningsplatser för avläggande av doktorsexamen. Vid antagning där doktoranden samtidigt kommer att delta i en forskarskola ska frågor om kurser och handledning tydliggöras på förhand. Det kan ske antingen i upprättade avtal, eller på annat sätt informeras om. Sid 9 (15) Om doktoranden avser att fortsätta sina studier fram till doktorsexamen ställs krav på ett nytt ansökningsförfarande. Beslut om att en sökande inte antagits till utbildning på forskarnivå kan inte överklagas (jämför med högskoleförordningen 12 kap. 2§). 4. BEHÖRIGHET 7 kap. 35 § högskoleförordningen: För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att den sökande 1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som högskolan kan ha föreskrivit, och 2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig utbildningen (SFS 2010:1064) Grundläggande behörighet 7 kap. 39 § högskoleförordningen: Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Högskolan får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. (SFS 2010:1064). Särskild behörighet 7 kap. 40 § högskoleförordningen: De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning, 2. särskild yrkeserfarenhet, och 3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen. (SFS 2006:1053). Lokala regler för behörighet Rektors delegationsordning vid Umeå universitet: Rektors delegationsordning till fakultetsnämnd 3.2.2.1. Besluta om fastställande av allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. 3.2.2.2. Fastställa särskilda behörighetsvillkor för forskarutbildningsämnen. Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för behörighet. Behörighetsvillkoren ska anges utbildningsämne på forskarnivå. i den allmänna studieplanen för varje Sid 10 (15) 5. URVAL OCH TILLGODORÄKNANDE VID ANTAGNING 7 kap. 41 § högskoleförordningen: Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Högskolan bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden företräde framför andra sökande. (SFS 2010:1064). Lokala regler för urval och tillgodoräknande vid antagning Rektors delegationsordning vid Umeå universitet: Rektors delegationsordning till dekan 3.3.3.1. Besluta om tillgodoräknande under studierna på forskarnivå. 3.3.3.2. Avge yttrande i överklagandeärenden som rör tillgodoräknande inom forskarnivå. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. 3.3.3.3. Besluta om tillgodoräknande av andra året från masterexamen till forskarutbildning. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för urval och tillgodoräknande. Urval ska präglas av öppenhet och ske i kollegiala former. För att undvika att systematisk förtur ges till sökande med masterexamen i syfte att förkorta utbildningen på forskarnivå till mindre än fyra års heltidsstudier, är ett schablonmässigt tillgodoräknande av andra året i en masterutbildning inte tillåtet. En student som genomgått högskoleutbildning på avancerad nivå med godkänt resultat har möjlighet att tillgodoräkna sig delar av utbildningen vid antagning till utbildning på forskarnivå. Automatisk förtur får inte ges till student som ansöker om tillgodoräknande av delar av tidigare utbildning på avancerad nivå. För att delar av utbildningen ska kunna tillgodoräknas vid antagning gäller att bedömning ska ske i varje enskilt fall och enbart efter ansökan från studenten i samband med ansökan till antagning. Ansökan om tillgodoräknande från delar av utbildning på avancerad nivå från studenten ska vara skriftlig och vid bedömning att så kan ske ska studenten få skriftlig information om konsekvenserna av tillgodoräknandet. Förslag till beslut om tillstyrkan eller avslag av tillgodoräknande ska i normalfallet beredas av examinator eller motsvarande. Tillgodoräknanden ska alltid göras för varje enskild kurs i förhållande till examensfordringarna (bilaga 2 i högskoleförordningen) för utbildning på forskarnivå. Bedömningsgrunderna för tillgodoräknande ska redovisas i varje enskilt fall. Den som antar studenter till forskarnivå beslutar om tillgodoräknande vid antagning. Sid 11 (15) 6. STUDIEFINANSIERING 1 kap. 11 c § högskoleförordningen: En högskola ska genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska gälla då doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. (SFS 2013:525) 7 kap. 36 § högskoleförordningen: Högskolan får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander. Högskolan får dock anta sökande som har någon annan form av studiefinansiering, om högskolan bedömer att finansieringen kan säkras under hela utbildningen och att den sökande kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. (SFS 2010:1064). 5 kap. 1 § högskoleförordningen: Högskolorna får ha särskilda anställningar för doktorander för att dessa skall genomföra sin utbildning på forskarnivå. (SFS 2006:1053). 5 kap. 2 § högskoleförordningen: Den som är anställd som doktorand skall främst ägna sig åt sin egen utbildning. En anställd får dock i begränsad omfattning arbeta med utbildning, forskning och administration. Sådant arbete får, innan doktorsexamen har avlagts, inte omfatta mer än 20 procent av full arbetstid. (SFS 2009:933). 5 kap. 3 § högskoleförordningen: Bara den som antas eller redan har antagits till en utbildning på forskarnivå vid en högskola får anställas som doktorand. (SFS 2006:1053). 5 kap 3 a § högskoleförordningen: En anställning som doktorand skall avse arbete på heltid. Om en doktorand begär det, får anställningen avse arbete på deltid, dock lägst 50 procent av heltid. (SFS 1998:80). 5 kap 4 § högskoleförordningen: Den som har fått utbildningsbidrag för doktorander skall efter ansökan anställas som doktorand senast när det enligt den individuella studieplanen återstår en utbildningstid som motsvarar tre års utbildning på heltid till doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Detta gäller dock inte, om rektor har beslutat att dra in doktorandens resurser enligt 6 kap. 30 § eller utbildningsbidraget enligt 14 § förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander. (SFS 2010:1064). 5 kap. 5 § högskoleförordningen: När en doktorand skall anställas i andra fall än som avses i 4 § skall avseende fästas vid förmågan att tillgodogöra sig utbildningen på forskarnivå. Vidare skall andra och tredje stycket gälla. Om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen, skall bestämmelserna i 7 kap. 41 § andra och tredje stycket om bestämmande av bedömningsgrunder och om hinder mot företräde tillämpas. Högskolan skall genom annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om den lediga anställningen, så att den som är intresserad av anställningen kan anmäla det till högskolan inom viss tid. Information behöver dock lämnas bara om en doktorand skall anställas i samband med antagning till utbildningen och om det av 7 kap. 37 § följer att information skall lämnas vid antagningen. (SFS 2006:1053). 5 kap. 6 § högskoleförordningen: Anställning som doktorand sker genom beslut av rektor. (SFS 1998:80). Sid 12 (15) 5 kap. 7 § högskoleförordningen: En anställning som doktorand skall gälla tills vidare, dock längst till en viss tidpunkt och aldrig för längre tid än ett år efter avlagd doktorsexamen eller konstnärlig doktorsexamen. Den första anställningen får gälla högst ett år. Anställningen får förnyas med högst två år i taget. En person får vara anställd som doktorand under sammanlagt högst åtta år. Den sammanlagda anställningstiden får dock inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under fyra år. Vid studier som skall avslutas med licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen får den sammanlagda anställningstiden inte vara längre än vad som motsvarar utbildning på forskarnivå på heltid under två år. Från dessa tider skall avräkning göras för den studietid då doktoranden inte har varit anställd som doktorand. Den sammanlagda anställningstiden får dock vara längre än vad som anges i tredje stycket, om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (SFS 2009:933). 5 kap. 10§ högskoleförordningen: Bara den som får utbildningsbidrag för doktorander får vara anställd som assistent. Bara den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå får anställas som amanuens. Bara den som avlagt läkarexamen eller tandläkarexamen eller som antas eller redan har antagits till utbildning på forskarnivå inom medicin eller odontologi får anställas som klinisk assistent. (SFS 2009:933). 5 kap. 11§ högskoleförordningen: Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas genom beslut av rektor. (SFS 1998:80). 5 kap. 12 § högskoleförordningen: Assistenter, amanuenser och kliniska assistenter skall anställas tills vidare, dock längst ett år. Sådana anställningar får förnyas. Den sammanlagda anställningstiden för en amanuens och för en klinisk assistent får dock omfatta högst tre år. (SFS 1998:80). Lokala regler för studiefinansiering Rektors delegationsordning vid Umeå universitet: Ärenden som rektor avgör 3.1.10.2. Besluta om undantag för tvåårsgräns som gäller vid stipendiefinansiering av forskarutbildning. Rektors delegationsordning till dekan 3.3.2.1. Besluta om att skattefritt stipendium får användas för finansiering av levnadsomkostnader på grund, avancerad, forskarnivå samt vid postdoktoral-meritering. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE. 5.2.1.3. Besluta om anställning som doktorand. 5.2.2.3. Besluta om lön för doktorander enligt doktorandavtal. 3.3.7.17. Upprätta avtal med annan arbetsgivare kring frågor om rättigheter och finansiering i de fall doktorand inom ramen för extern anställning bedriver utbildning på forskarnivå. Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för studiefinansiering. Det åligger prefekt eller befattningshavare med motsvarande uppdrag att anta till utbildning på forskarnivå att noga göra en bedömning att de planerade finansiella resurserna, oavsett om det är anställning, annan finansiering eller stipendium, är tillräckliga så att finansieringen för den som antas med doktorsexamen som slutmål Sid 13 (15) är tryggad för en studietid som motsvarar 4 års heltidsstudier. På samma sätt åligger det prefekt eller befattningshavare med motsvarande uppdrag att anta att göra motsvarande bedömning av de finansiella resurserna för en studietid som motsvarar 2 års heltidsstudier för den som antas med licentiatexamen som slutmål. Utbildning på forskarnivå ska i första hand finansieras med anställning. Fakultetsfinansierade doktorandanställningar ska disponeras för utbildning som avslutas med doktorsexamen och inte licentiatexamen. Utbildningsbidrag som finansieringsform får inte inrättas efter 2015-01-01. I undantagsfall, och endast om berörd dekan så tillåter, kan skattefritt stipendium användas som finansieringsform. Stipendium får användas som finansieringsform under maximalt två års heltidsstudier, därefter ska doktoranden anställas. I särskilda fall kan rektor besluta om undantag från denna tvåårsgräns. Ansökan om undantag från tvåårsgränsen för finansiering med stipendier ska ställas till rektor i god tid innan antagning. I ansökan ska bakgrund, förslag till beslut anges och hur studiefinansieringens storlek ska garanteras. Finansiering med externa stipendier regleras enligt Umeå universitets Regler för externt finansierade stipendier vid Umeå universitet. Löneadministration tecknar försäkring med Kammarkollegiet för doktorander som finansieras med stipendier. Försäkringen täcker doktorandernas rättigheter vid sjukdom eller föräldraledighet. För att inrätta ett stipendium för att täcka levnadsomkostander krävs skriftligt medgivande från bidragsgivaren eller att det i beslutet eller avtalet om bidrag framgår att bidraget får användas till stipendium för utbildning på forskarnivå. Kopia av kontrakt eller medgivande ska bifogas beslutsunderlaget om antagning till dekanen. Tilläggsstipendium kan i särskilda fall betalas ut för att täcka fördyrade levnadsomkostnader för internationell doktorand som har finansiering på annat sätt från hemlandet. Vid Umeå universitet ska restriktivitet råda för antagning med s.k. annan studiefinansiering än vad som beskrivits ovan. Universitetet är skyldigt att bekosta handledning och andra resurser för samtliga doktorander oavsett typ av studiefinansiering. Antagning med s.k. annan studiefinansiering får endast ske om handledning och andra resurser kan erbjudas den sökande utan att det inkräktar på övriga doktoranders eller bättre meriterade sökandes behov av sådana resurser. Den person som har annan ej tidsbegränsad anställning än doktorandanställning som finansieringsform (t ex universitetsadjunkter, yrkesverksamma läkare eller sjuksköterskor) ska kunna antas till utbildning på forskarnivå och inom ramen för anställningen bedriva utbildning på forskarnivå som kan slutföras inom maximalt åtta år. I de fall en person antas till studier på forskarnivå och samtidigt är anställd av en annan arbetsgivare än Umeå universitet ska det upprättas avtal som klargör rätten för den anställde att bedriva forskarutbildning och hur finansieringen regleras och säkerställs under hela utbildningstiden. Studiefinansieringens storlek ska, oavsett form, motsvara minst nivån för doktorandanställning enligt det lokala kollektivavtalet om doktoranders lönesättning, efter skatteavdrag som lägsta nivå. Sid 14 (15) 7. INDIVIDUELL STUDIEPLAN 6 kap. 29 § högskoleförordningen: För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Planen ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden och en tidsplan för doktorandens utbildning. Planen ska beslutas efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare. Den individuella studieplanen ska regelbundet följas upp och efter samråd med doktoranden och hans eller hennes handledare ändras av högskolan i den utsträckning som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. (SFS 2010:1064). Lokala regler för individuell studieplan Rektors delegationsordning vid Umeå universitet: Rektors delegationsordning till dekan 3.3.7.14. Besluta om riktlinjer för fastställande och uppföljning av individuell studieplan. FÅR EJ DELEGERAS VIDARE 3.3.7.15. Fastställa och följa upp individuell studieplan. Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för individuell studieplan i samband med antagning. För varje doktorand ska en individuell studie- och finansieringsplan upprättas i samband med ansökan eller antagning i enlighet med den universitetsgemensamma mallen. Ansvarsfrågor och regler för den individuella studieplanen ska följa Regler för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet. Vid antagning med en licentiatexamen som slutmål ska en särskild motivering till detta införas i den individuella studieplanen. Vid antagning till ett ämne och där doktoranden samtidigt kommer att delta i en forskarskola kan frågor om kurser och handledning behöva tydliggöras i samband med att den individuella studieplanen upprättas. Det kan ske antingen i upprättade avtal, eller på annat sätt skriftligen informeras om. Om en doktorand som avlagt en licentiatexamen och antas på nytt inom samma ämne med doktorsexamen som slutmål ska avräkning med motsvarande förbrukad tid och finansiering från tidigare forskarutbildning framgå i den individuella studieplanen med tids- och finansieringsplan. Om en doktorand som avlagt en licentiatexamen och antas på nytt med doktorsexamen som slutmål ska avräkning med motsvarande finansiering från tidigare utbildning på forskarnivå ske och framgå i den individuella studieplanen med tidsoch finansieringsplan. Sid 15 (15) 8. HANDLEDNING 6 kap. 28 § högskoleförordningen: För varje doktorand ska det utses minst två handledare. En av dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under utbildningen, så länge inte rektor med stöd av 30 § beslutar något annat. En doktorand som begär det skall få byta handledare. (SFS 2010:1064). Lokala regler för handledning Rektors delegationsordning vid Umeå universitet: Rektors delegationsordning till dekan 3.3.7.8. Utseende av huvudhandledare och biträdande handledare (får ej delegeras vidare längre än till prefekt). 3.3.7.16. Upprätta avtal med andra lärosäten och aktörer när extern handledning anlitas. Förutom nationell reglering och rektors delegationsordning gäller följande för handledning i samband med antagning. Den som antas till utbildning på forskarnivå ska tillförsäkras handledning under studietiden. Ansvarsfrågor och reglering av handledning ska följa Regler för utbildning på forskarnivå vid Umeå universitet. En jämn könsfördelning bör eftersträvas vid valet av tillträdande handledare och referensgrupp. I de fall där tillträdande huvudhandledare och biträdande handledare är anställda vid skilda fakulteter och/eller i de fall där en av handledarna inte är anställd vid Umeå universitet ska en skriftlig överenskommelse som reglerar handledarskapet upprättas mellan institutionerna och handledaren, eller i fall då handledaren inte är anställd vid Umeå universitet; mellan Umeå universitet, genom dekan, och handledaren samt dennes arbetsgivare vid antagningstillfället. Bilaga p 56 Universitetsstyrelsen Beslut Datum 2015-06-04 Dnr FS 1.2.2-794-15 Sid 1 (1) Fastställande av sammanträdesdatum för universitetsstyrelsen år 2016 Föredragande Daniel Andersson Bakgrund Universitetsstyrelsen fastställer vid sista sammanträdet på vårterminen datum för kommande års sammanträden. För föreslagna datum i februari, oktober och december planeras mötestiden vara mellan kl. 10.00 – ca 18.30 och för juni kl. 17:00 – ca 15:20 dag två. Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att fastställa följande dagar för sammanträden år 2016. torsdag 18 februari onsdag 1 juni – torsdag 2 juni torsdag 6 oktober onsdag 14 december Vidare ombeds ledamöterna notera följande datum för kommande evenemang under 2015 och 2016; Årshögtid 17 oktober 2015 Vårpromotion 21maj 2016 Årshögtid 22 oktober 2016. Expediering Universitetsstyrelsen Akademisekreteraren Bilaga p 57 Universitetsstyrelsen Beslut 2015-06-04 Dnr: FS 2.6.2-239-15 Sid 1 (1) Mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2015 Föredragande Akademisekreterare Daniel Andersson Bakgrund Umeå universitets förtjänstmedalj delas ut till personer har som gjort särskilt betydelsefulla insatser för universitetet. Vid sitt sammanträde den 5 november 2009 beslutade universitetsstyrelsen att fastställa en handläggningsordning för Umeå universitets förtjänstmedalj samt att medaljen framgent kommer att delas ut vart tredje år från och med år 2010, förutsatt att en tillräckligt förtjänt mottagare finns. Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 17 februari 2015 att tillfälligt frångå ordningen att dela ut medaljen vart tredje år med anledning av att Umeå universitet firar 50 år och att en utdelning därför kunde ske vid årets årshögtid. Mottagare av medaljen kan såväl vara anställd vid universitetet som extern respektive vara i aktiv förvärvsålder eller pensionerad/emeriterad. Fakultetsnämnder och Lärarhögskolan, fackliga huvudorganisationer respektive studentkårer vid Umeå universitet äger rätt att föreslå mottagare av förtjänstmedaljen. En kommitté bestående av universitetsstyrelsens ordförande, en av lärarrepresentanterna och en av studentrepresentanterna föreslår universitetsstyrelsen en mottagare av medaljen på basis av de nomineringar som inkommit. Vid sitt sammanträde den 16 april 2015 beslutade priskommittén att föreslå universitetsstyrelsen professor Bernt Eric Uhlin samt professor emeritus Bengt Palmgren som mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2015. Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen beslutar att tilldela professor Bernt Eric Uhlin samt professor emeritus Bengt Palmgren som mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2015 med de motiveringar som framgår av bilagan. Förtjänstmedaljen kommer att delas ut vid universitetets årshögtid den 17 oktober 2015 av universitetsstyrelsens ordförande. Beslutsunderlag Protokoll samt bilaga från Priskommittén för utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj sammanträde 150416. Expediering Ceremonimästare Charlotte Wiberg Fakultetsledningar Lärarhögskolan Fackliga huvudorganisationer Studentkårer Umeå universitet Priskommittén för utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj Protokoll 2015-04-16 Sid 1 (2) Priskommittén för utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj Tid Den 16 april kl. 11.45-12.35 Plats Studenten, plan 8, Förvaltningshuset Närvarande Vd Lennart Evrell (ordförande) Professor Mari Norgren Student Linn Raninen Akademisekreterare Daniel Andersson (sekreterare) Ärende Beslut/åtgärd 1. Ordföranden öppnar mötet Ordföranden hälsar välkommen och fastställer föredragningslistan. 2. Former för utdelande av Umeå universitets förtjänstmedalj Priskommittén rekapitulerar de av handläggningsordningen givna föreskrifterna samt det av universitetsstyrelsen fattade beslutet den 17 februari 2015, att även möjliggöra utdelning av förtjänstmedaljen 2015. Handläggningsordning för Umeå universitets förtjänstmedalj. Bilaga p 2. 3. Till priskommittén inkomna nomineringar Priskommittén tar del av inkomna nomineringar och diskuterar dessa. Priskommittén konstaterar att en nominering inkommit för sent men att även denna, efter ett beslut av universitetsstyrelsen ska beaktas. Bilaga p 3. 4. Förslag av mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2015 Priskommittén beslutar att föreslå universitetsstyrelsen professor Bernt Eric Uhlin samt professor emeritus Bengt Palmgren som mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2015 med de motiveringar som framgår av bilagan. Motiveringar till utdelning av Umeå universitets förtjänstmedalj. Bilaga p 4. Sid 2 (2) Justeras Vid protokollet Lennart Evrell Daniel Andersson Universitetsstyrelsen Prismotivering 150604 Sid 1 (1) Bengt Palmgren Född 1944, professor emeritus Professor emeritus Bengt Palmgren har startat, byggt upp och utvecklat Designhögskolan vid Umeå universitet, först som prefekt och sedan som dess rektor. Han var också den som 2005 lade fram det ursprungliga förslaget om ett Konstnärligt campus. Bengt Palmgren, född 1944, tog sin examen i industridesign 1972 i Stockholm. 1987 vann han första pris i tävlingen Utmärk Svensk Form och samma år blev han utsedd till Årets industridesigner. 1989 utsågs Palmgren till professor i industriell design vid Designhögskolan, där han sedan tjänstgjorde som prefekt 1990 till 2003 och därefter som rektor fram till pensioneringen 2010. Under Bengt Palmgrens ledning blev Designhögskolan vid Umeå universitet en av världens allra främsta. Designhögskolan har flera gånger rankats högst på internationellt prestigefyllda listor och den tillhör i dag en av de mest prisbelönade designutbildningarna i världen. Bengt Palmgrens har haft en förmåga att knyta kontakter och etablera samarbete med företag som till exempel Ericsson, Nokia, Volvo AB, Volvo Cars, Saab Automobile, Electrolux, ABB samt även företag i regionen, myndigheter och organisationer. Genom dessa samarbeten kunde Designhögskolan erbjuda sina studenter en utbildning med verkligheten i klassrummet vilket tillsammans med många externa lärare och föreläsare är en orsak till Designhögskolans stora internationella framgångar. År 2005 lade Bengt Palmgren fram idén om att skapa ett Konstnärligt campus vid Umeå universitet. I förslaget ingick att inrätta en fjärde arkitektutbildning i Sverige i anslutning till högskolorna i design och konst. Han föreslog även att Bildmuseet skulle flytta till detta campus. Konstnärligt Campus blev verklighet och invigdes i maj 2012. Bengt Palmgrens visionära idéarbete och strategiska insatser hade mycket stor betydelse för detta förverkligande. Konstnärligt campus är i dag Umeås centrum för konst, design och arkitektur, för forskning och utbildning, för akademi och företagande. Sammantaget har professor emeritus Bengt Palmgren gjort mycket förtjänstfulla insatser för Umeå universitet och är därför en värdig mottagare av universitetets förtjänstmedalj. Universitetsstyrelsen Prismotivering 150604 Sid 1 (2) Bernt Eric Uhlin Född 1950, professor Bernt Eric Uhlin är professor i medicinsk mikrobiologi vid Institutionen för molekylärbiologi, vetenskaplig koordinator för UCMR och föreståndare för MIMS, Umeå universitet. Bernt Eric Uhlin har varit mycket framgångsrik inom sitt forskningsområde där han sedan länge är mycket etablerad och erkänd inte bara på nationell utan även på internationell nivå. I sin forskning har han framför allt studerat de processer och molekylära mekanismer som gör att bakterier kan etablera infektion. Bernt Eric Uhlin har gjort banbrytande upptäckter när det gäller betydelsen av så kallade fimbrier, som finns på vissa bakteriers cellyta och som gör att bakterien kan fästa på tarmens insida eller i urinvägarna. Han har även studerat de molekylära mekanismer som reglerar när dessa fimbrier produceras och hans arbete har även haft avgörande betydelse för förståelsen av bakteriers förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Bernt Eric Uhlin har också erhållet flera priser och utmärkelser för sin forskning som exempelvis Göran Gustafsson priset i molekylärbiologi och han är också sedan 2012 invald som medlem i Kungliga Vetenskapsakademien. Bernt Eric Uhlin har även varit mycket framsynt när det gäller att strategiskt arbeta för att långsiktigt stärka forskningen vid Umeå universitet. På hans initiativ etablerades Umeå Center for Microbial Research (UCMR) som en multidisciplinär centrumbildning med bred anslutning över fakultetsgränserna med forskargrupper från fysik, kemi, medicinsk kemi, biokemi, strukturbiologi cellbiologi, molekylärbiologi, klinisk mikrobiologi och infektionsbiologi. UCMR blev under Bernt Eric Uhlins ledning snabbt en bred och framgångsrik plattform för ansökningar av större anslag som exempelvis ett 10-årigt Linnaeus program och stöd till viktig infrastruktur senare Umeå Core Facility for Electron Microscopy (ECEM) som nu även är en nationell nod i nationella Science for Life Laboratoriet. UCMR blev också en utmärkt plattform för strategisk rekrytering av unga toppforskare till Umeå universitet. När vetenskapsrådet 2006 utlyste ett större långsiktigt anslag för etablering av en svensk nod inom ett nordiskt EMBL (European Molecular Biology Laboratory) partnerskap inom molekylär medicin insåg han mer än någon annan vilken unik möjlighet detta innebar för att stärka forskningen vid Umeå universitet. EMBL har under många år varit det mest framstående framgångsrika forskningscentret i Europa. Ett partnerskap med Sid 2 (2) EMBL skulle därför ge möjlighet att etablera EMBLs mycket framgångsrika modell för internationell rekrytering av de bästa unga forskarna och ge dessa de bästa möjliga förutsättningarna och resurser för att bedriva forskning på hög internationell nivå. I konkurrens med övriga universitet i landet beviljades ansökan från Umeå universitet med Bernt Eric Uhlin som huvudsökande och därigenom etablerades MIMS (Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden) som den svenska noden i det nordiska EMBL partnerskapet i molekylär medicin. Till MIMS har fram till idag rekryterats 10 unga gruppledare som alla beretts möjlighet att etablera framgångsrik forskning inom molekylär infektionsmedicin. Bernt Eric Uhlin har som MIMS föreståndare lett de internationella rekryteringarna och stått för ett mycket viktigt mentorskap för de rekryterade unga gruppledarna. MIMS framgångsrika koncept med att rekrytera unga toppforskare och ge de bästa förutsättningarna både vad gäller tillgång till viktig forskningsinfrastruktur och resurser illustreras allra bäst av Emmanuelle Charpentier som var en av de första rekryteringarna till MIMS. Hennes upptäckt av det så kallade CRISPR/Cas9-systemet som gör det möjligt att manipulera DNA med hög precision och därmed kunna stänga av, slå på, eller förändra gener på ett sätt som inte varit möjligt tidigare har fått ett enormt genomslag internationellt och redan fått stor betydelse och många tillämpningar inom medicinsk forskning. Emmanuelle har ofta betonat betydelsen av att hon från första stund fick de bästa förutsättningarna att etablera sin forskargrupp vid MIMS förutsättningslöst utan att vara beroende av att anpassa sin forskningsinriktning till vad som förväntas ge annars nödvändiga forskningsanslag. Emmanuelle Charpentier har genom sitt stora vetenskapliga genombrott verkligen satt Umeå universitet på forskningskartan och tveklöst är det så att detta aldrig hade skett utan Bernt Eric Uhlins strategiskt viktiga insats för att långsiktigt etablera och leda MIMS. Bernt Eric Uhlin är således mycket värdig att hedras med universitets förtjänstmedalj 2015. Hans insats har satt Umeå universitet på världskartan och förmedlat en mycket positiv bild av MIMS och Umeå universitet, som ett universitet med unika möjligheter att förutsättningslöst fokusera på grundläggande forskning av yppersta kvalitet. Bilaga p 58 Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 [email protected] Beslut Datum: 2015-06-04 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Sid 1 (2) Kravprofil för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Rekryteringskommittén för utseende av ny rektor har i uppdrag att utarbeta förslag på kravprofil för rektor och förelägga universitetsstyrelsen förslag för beslut i enlighet med fastställd tidsplan. Föreliggande dokument utgör detta förslag. Processen att utse ny rektor, samt behörighet för befattningen utgår från Högskoleförordningen (SFS 1993:100), Umeå universitets arbetsordning (FS 1.1.2-20-14) samt universitetsstyrelsen beslut den 16 april 2015 Process för rekrytering av rektor (AN 2.2.1316-15). Förslaget har utarbetats i samråd med hörandeförsamlingens presidium (ordförande, vice ordförande och sekreterare). Beslut Universitetsstyrelsen fastställer kravprofil för rekrytering av rektor i enlighet med nedanstående lydelse. Kravprofil Umeå universitet har en stark internationell position som ett av Sveriges ledande universitet. Här finns ett samspel mellan forskning, utbildning och samverkan som utmanar gränser. Dessutom spelar universitetet en central roll i regionens utveckling. Universitetets ambition är att ytterligare stärka sin ställning och vidareutveckla sig som ett internationellt framstående forsknings- och utbildningsuniversitet. Vi söker därför en ny rektor som kan leda universitetet mot en sådan utveckling. Rektor leder det övergripande arbetet vid universitetet och är universitetets främste företrädare inåt och utåt. Rektor ansvarar för att utveckla strategier och verksamhetsplaner och ta initiativ till förnyelse och förändring. Ett grundkrav för rektor vid Umeå universitet är mycket hög vetenskaplig kompetens samt god erfarenhet av kvalificerat akademiskt ledarskap. Sökande ska även ha omfattande erfarenhet av utbildningsfrågor. Kvalifikationer Rektor ska: • vara professor och väl förankrad i forskarsamhället, såväl internationellt som nationellt, • ha god kännedom om akademi, stat och samhället i övrigt, • ha gedigen erfarenhet av akademiskt ledarskap samt besitta förmågan att omsätta visioner i handling, Umeå universitet, 901 87 Umeå akademisekreterare Daniel Andersson 090-786 99 11 [email protected] Beslut Datum: 2015-06-04 Dnr: AN 2.2.1-316-15 Sid 2 (2) • ha visat på ett tydligt ledarskap baserat på hög integritet och mod, vilket innefattar besitta såväl beslutskraft som förmåga att förankra, genomföra och följa upp fattade beslut, • ha god förmåga att hävda universitetets intressen vad gäller prioritering och finansiering av forskning, utbildning och samverkan, • ha förmåga att leda universitetets arbete för lika villkor, ökad mångfald och en god arbetsmiljö. Därutöver bör rektor: • ha förståelse för det breda universitets skiftande verksamheter och varierande förutsättningar, • stärka Umeå universitets ställning som framstående lärosäte såväl internationellt som nationellt, • vidareutveckla Umeå universitet som en attraktiv arbetsplats för studenter och anställda samt på ett förtroendefullt sätt samverka med dessa. Expediering Rekryteringskommittén Fakultetsledningar Fackliga huvudorganisationer Studentkårer
© Copyright 2024