fourum_fou_forskning_utveckling_2_2015_webb
Nr 2 | 2015 Boendefrågan för ensamkommande prioriteras Varför bör man satsa på trygghetsbostäder? Mobila fältteamet fyller ett stort glapp Delaktighetsmodellen – inflytande genom dialog FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Före och efter som gör att vi börjar tala om ett före och ett efter. Den dramatiska ökningen under sommaren av människor som flyr från krig, terror och förföljelse är en sådan händelse. Bilderna i nyhetsrapporteringen lämnar ingen oberörd. Det har skett ett uppvaknande.Vill vi leva i ett humant samhälle, ett samhälle som håller ihop, så måste vi agera nu. Och att migrationen är en kraft som kan bidra till att ett stagnerande Europa får en positiv utveckling råder det knappast någon tvekan om. Här på GR samlades i veckan styrgrupperna för arbetsmarknad respektive det sociala området för att samtala om hur situationen med kraftigt ökande antal nyanlända vuxna och ensamkommande barn och unga kan mötas på bästa sätt. Mycket görs redan i kommunerna och tillsammans med GR som arena. Samverkansområden är exempelvis validering, undervisning i svenska och kompetensutveckling för den personal som möter de här grupperna. Här finns stora möjligheter att utveckla och intensifiera insatserna.Vi måste agera skyndsamt men hela tiden med beaktande av den erfarenhet och forskning som är relevant för området. Kommunerna ser samtidigt stora svårigheter i att ge ett bra stöd, exempelvis bostadsbristen. Inom kort samlas GR:s förbundsstyrelse kring frågorna.Vi lär få anledning att återkomma. IBLAND INTRÄFFAR NÅGOT Nr 2 | 2015 Ansvarig utgivare Cecilia Bokenstrand, 031-335 51 88, [email protected] Layout Maja Sabelsjö Text Maja Sabelsjö (MS), Märit Malmberg Nord (MMN) och Linda Andersson (LA) Redaktör Märit Malmberg Nord, 031-335 50 77, [email protected] Tryck Lenanders Grafiska, 76959 Prenumeration Att prenumerera kostar inget. Skicka ett mejl till [email protected] och ange om du vill ha tidningen i pappersformat eller per e-post. *** UR INNEHÅLLET: Boendefrågan för ensamkommande prioriteras...............................sid 4 I skrivande stund har vi fullt upp med att dra igång FoU-projekt och planera aktiviteter – det blir en spännande och fullspäckad höst! På baksidan av tidningen hittar du en del av den kompetensutveckling vi erbjuder. Men glöm inte att kika in på www.grkom.se/valfard då och då. Där presenterar vi löpande kommande FoU-aktiviteter och kunskapssatsningar till stöd för din och din enhets professions- och verksamhetsutveckling. En nyhet under hösten är våra kunskapscaféer som är en mötesplats där deltagare får ta del av spännande föreläsningar och gemensamt diskutera angelägna frågor. Förförande jämförelser.............sid 6 Varför bör man satsa på trygghetsbostäder?................. sid 8 Kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården.....................sid 10 Mobila fältteamet fyller ett stort glapp............................sid 18 Omslagsbild: Mostphotos Cecilia Bokenstrand, avdelningschef och FoU-chef GR Välfärd och FoU i Väst [email protected] FOURUM | Nr 2 2015 Nytt från FoU i Väst Med brukaren som ordförande! En utvärdering av Färdtjänstnämndens råd för funktionshinderfrågor i Göteborgs Stad Av Björn Wallermark Färdtjänstnämndens råd för funktionshinderfrågor är namnet på det brukarråd som Färdtjänsten i Göteborgs Stad inrättat för samråd och informationsutbyte mellan brukarföreträdarna och färdtjänstens politiker och tjänstemän. I en utvärdering som FoU i Väst har genomfört på uppdrag av färdtjänsten, redovisas upplevelser och erfarenheter av hur brukarrådet fungerar i praktiken. Bidrar brukarrådet till ökat inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter har brukarrepresentanterna i rådet att påverka de politiska besluten och färdtjänstens service? Vilka faktorer upplever brukare, politiker och tjänstemän har betydelse för att lyckas med samverkan i ett brukarråd? Barn som vi blir utmanade av – En kunskapsöversikt över aktuell forskning Av Torbjörn Forkby och Ulf Axberg Denna kunskapsöversikt har växt fram ur ett utvecklingsarbete mellan Gryning Vård och FoU i Väst. Fokus har varit när barnens beteende blir svårhanterligt – det vill säga för utmanande för olika verksamheter – och inte barnets beteende i sig. Kunskapsöversikten tar upp forskning och annan systematisk kunskap om barn som vi blir utmanade av. En naturlig ingång till detta område var att utgå från placeringsstabilitet respektive sammanbrott. I utvecklingsarbetet ingick även diskussioner i en fokusgrupp med representanter från olika verksamheter i Gryning Vård, där erfarenheter av situationer där verksamheterna utmanats blev belysta och analyserade. SSPF – Ett fokus på ungdomar i riskzon En implementeringsutvärdering av samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid för att motverka kriminalitet och missbruk Av Russell Turner, Åsa Nilsson och Nina Jidetoft SSPF är en modell för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid kring ungdomar i riskzon för kriminalitet och/eller drogmissbruk. Utvärderingen som genomförts av FoU i Väst visar att grundstrukturen för SSPF-samverkan finns på plats men förutsättningarna för ett gott arbete och konkreta resultat för målgruppen varierar mellan stadsdelarna. I flera stadsdelar kvarstår en hel del arbete med själva implementeringen av SSPF-modellen men i några stadsdelar har man kommit betydligt längre i sina insatser för både enskilda ungdomar och grupper av ungdomar. Rapporterna finns på www.grkom.se/valfard 3 FOURUM | Nr 2 2015 Boendefrågan för ensamkommande prioriteras Samverkan kring boendefrågan, barns hälsa samt kunskapsstöd till personalen är prioriterade frågor i det GR-gemensamma arbetet kring ensamkommande barn och ungdomar. Bild: Christina Blom Bilden på personal och ungdomar på ett boende för ensamkommande i Göteborgs Stad är hämtad från webbutbildningen Hitta rätt. G kring ensamkommande barn och ungdomar där alla GR-kommuner, Migrationsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Social resursförvaltning Göteborgs Stad, sjukvården samt representant för gode män deltar. – De viktigaste frågorna kring ensamkommande är boendefrågan, barns hälsa och kompetensutveckling för de personalgrupper som möter barnen. I första hand GR DRIVER ETT SAMARBETE 4 ska boendefrågan utredas. Här kan en regional samordning förbättra situationen. Det behövs en fungerande boendekedja. Även samverkan kring barnens förutsättningar att klara skolan ligger högt upp i prioritering, säger Ulla-Britt Caping Salas, projektledare, FoU i Väst. Den samverkan som sker med GR som arena ska stötta kommunerna i arbetet kring ensamkommande för att de gemensamt ska kunna ta sig an sådana utmaningar och frågeställningar man ställs inför. På grund av den kraftiga tillströmningen av flyktingar och ensamkommande barn under de senaste månaderna har GR:s förbundsstyrelse gett tydliga signaler att det GR-gemensamma arbetet kring dessa grupper måste påskyndas. Med start hösten 2015 kommer GR att erbjuda kompetensut- FOURUM | Nr 2 2015 vecklingsinsatser på området. En inventering kring behovet pågår tillsammans med representanter från GR:s medlemskommuner och andra strategiska samarbetsparter. Alla aktiviteter går att hitta på www.grkom.se/kurser. – Vi kommer att erbjuda ett brett utbud av relevant, adekvat och vetenskapligt grundad utbildning för personal som arbetar med ensamkommande barn och ungdomar, säger Ulla-Britt. Webbutbildning för bättre integration I början av 2016 lanseras GR:s webbutbildning om Hitta rätt – ett material för ensamkommande ungdomar. Webbutbildningen är gjord för boendepersonal och socialsekreterare som arbetar med ensamkommande ungdomar. Den kommer att innehålla information om hur man arbetar med Hitta rätt och även en fördjupande del om att utbilda kollegor i Hitta rätt. Hitta rätt-materialet handlar om praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. Ambitionen är att det ska ge ungdomarna samma grund och göra dem delaktiga i sin utveckling mot ett mer självständigt liv. – Genom att använda oss av de möjligheter som tekniken ger oss får vi chans att göra Hitta rätt mer tillgängligt. När du kan hämta materialet, utbilda dig i att använda det och till och med utbilda andra i att använda det oavsett var i landet du befinner dig så möjliggör vi för mer personal att ta del av det, men vi ger också fler ungdomar en bra start i Sverige, säger Sandra Goll-Rasmussen Nielsen, projektledare, GR. Hitta rätt togs fram i Göteborgs Stad 2012 då man såg ett behov av att få till en bra struktur för ungdomarnas lärande i boendena för ensamkommande. – Efterfrågan på Hitta rätt har spridit sig i Sverige och därför låter man alla boenden och socialsekreterare som arbetar med ensamkommande ta del av materialet gratis med hjälp av Länsstyrelsen i Västra Götaland, men det finns i dagsläget ingen som utbildar i materialet vilket webbutbildningen kommer att lösa, säger Sandra. Webbutbildningen kommer att finnas på Länsstyrelsens samverkansportal informationsverige.se. MS Hur går det för ensamkommande i Göteborgsregionen? Rapporten Får jag vara med? fokuserar på ensamkommande barns och ungdomars vardagsliv, hälsa och välbefinnande. Rapporten bygger på ett EU-finansierat projekt som FoU i Väst drev 2011-2012 då man dels följde alla de barn och ungdomar som kom till Göteborgsregionen under ett enskilt år, dels gjorde intervjuer med ensamkommande, lärare, socialsekreterare, anställda vid boenden, familjehemsföräldrar, gode män med flera. Rapporten finns att ladda ner på www.grkom.se/valfard. 5 FOURUM | Nr 2 2015 Förförande jämförelser Finns det ett samband mellan vårdcentralers kvalitet och nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på sjukhus? Bild: Märit Malmberg Nord F uppdrag av Ledningsgruppen för samverkan i Västra Götalands län gjort en studie av varför nivåerna av undvikbar slutenvård (USV) och oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom en till 30 dagar (ÅIS) bland patienter 65 år eller äldre skiljer sig åt mellan vårdcentraler i Västra Götalands län. Syftet med studien var att testa hypotesen att vårdcentraler med låga nivåer av USV och ÅIS arbetar på ett bättre sätt med att möta äldre patienters behov. – Studiens resultat pekar på att det inte finns en enskild faktor som kan förklara nivåerna av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar på vårdcentralsnivå i Västra Götalands län.Vi har inte funnit något stöd för hypotesen att vårdcentraler med lägre nivåer av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar arbetar på ett bättre sätt med att möta äldre patienters behov. Tvärtom kan vårdcentraler som arbetar särskilt med att stötta sköra äldre ha högre nivåer av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar eftersom de har en högre andel multisjuka äldre listade hos sig – patienter som oftare än andra är i behov av slutenvård, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som genomfört studien. FOU I VÄST HAR PÅ Faktorer som inte går att påverka Upp emot 60 procent av variationerna i USV och ÅIS mellan vårdcentraler kan förklaras av ålder och socioekonomi hos listade patienter, faktorer som en vårdcentral inte kan påverka. Kvaliteten på slutenvården, den öppna 6 Jarl Torgerson,Theresa Larsen och Katarina Orrbeck. specialistvården samt kommunens hälso- och sjukvård och äldreomsorg liksom hur samverkan dem emellan fungerar har också betydelse för nivåerna av USV och ÅIS. – Undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar är trubbiga mått på sluten- och öppenvårdens kvalitet och mäter snarare segregation och socioekonomi bland listade patienter. Vår rekommendation är att sluta använda undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar som mått på öppenvårdens och slutenvårdens kvalitet för patienter 65 år eller äldre, i synnerhet på vårdcentrals-, sjukhus-, stadsdelseller kliniknivå. Istället för att stimulera till att förbättra vårdens kvalitet för äldre riskerar måttet att få motsatt effekt.Vårdcentraler som arbetar på ett sätt som rimligtvis borde hjälpa äldre patienter, exempelvis genom att ha en stabil bemanning med hög kompetensnivå eller erbjuda hembesök till de som behöver, kan ändå ha höga nivåer av undvikbar slutenvård och oplanerade återinskrivningar. Att då pekas ut som en vårdcentral med ”dåliga siffror” skapar frustration och kan hämma viljan att fortsätta arbeta på detta sätt, säger Theresa. Gynnas av få aktörer För att undersöka hur väl hälso- och sjukvården möter äldre patienters behov behöver andra metoder för uppföljning utvecklas som tar hänsyn till hur vården i hela vårdkedjan fungerar med utgångspunkt i vad som skapar värde för patienten. – En annan slutsats som vi drar av vår studie är att multisjuka, sköra äldre gynnas av en väl sammanhållen vårdprocess med så få involverade aktörer som möjligt. För att uppnå detta skulle patientgruppen kunna omhändertas av tvärprofessionella team som arbetar på ett gemensamt uppdrag från såväl landsting som kommuner. FOURUM | Nr 2 2015 Även om många enskilda vårdcentraler gör en fantastisk insats för målgruppen har vårdvalet medfört att antalet samarbetskontakter mellan vårdgivare ökat, vilket försvårar en sammanhållen vårdprocess, säger Theresa. Rapporten finns inom kort på www.grkom.se/valfard. MS Undvikbar slutenvård och Oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom en till 30 dagar Med undvikbar slutenvård (USV) menas slutenvårdstillfällen som antas kunna förebyggas om tillräckliga åtgärder vidtas i öppenvården. Undvikbar slutenvård används som ett mått på öppenvårdens kvalitet såväl i Sverige som internationellt, men vilka diagnoser och åldersgrupper som omfattas kan variera. I Sverige ingår diagnoserna anemi, astma, diabetes med komplikationer, kronisk hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, epilepsi, inflammatoriska sjukdomar i bäckenorganen och njurar samt öron-näsa-halsinfektioner. Med oplanerade återinskrivningar på sjukhus inom en till 30 dagar (ÅIS) avses en oplanerad inskrivning i slutenvård som sker inom en till 30 dagar efter att patienten skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Det föregående vårdtillfället kan vara planerat eller oplanerat. Ingen hänsyn tas till eventuella orsakssamband mellan de två slutenvårdstillfällena. Måttet används såväl i Sverige som internationellt för att mäta slutenvårdens kvalitet. ”Bra läsning för enkelhetskramarna” STUDIEN OM UNDVIKBAR slutenvård och oplanerade återinskrivningar har tillkommit inom ramen för regeringens och SKL:s överenskommelser om vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Kommuner och landsting fick medel för att tillsammans utveckla ett gemensamt analysarbete kring USV och ÅIS. I Västra Götalands län bildades därför Analysgruppen för undvikbar slutenvård. Deras arbete visade bland annat på stora skillnader mellan olika vårdcentraler. – Vi tog fram statistik och problematiserade men fick ändå inte svar på vad skillnaderna beror på och gav därför FoU i Väst i uppdrag att undersöka frågan. Den här studien är en tvärande analys och i någon mening det mest konkreta som har kommit ut av analysarbetet, säger Jarl Torgerson, regionläkare på koncernavdelning data och analys i Västra Götalands- regionen och sammankallande i Analysgruppen för undvikbar slutenvård. Måtten mäter inte det de ska Katarina Orrbeck vid koncernstab hälso- och sjukvård inom Västra Götalandsregionen som också suttit med i analysgruppen, framhåller att många vårdcentraler har tänkt kring hur de ska göra för att förbättra sina resultat. – Men vad det är på en vårdcentral som påverkar de här två indikatorerna visar sig inte vara så enkelt att peka på, säger hon. Studien visar att det finns flera saker som en vårdcentral kan göra för att skapa en god vård anpassad till sköra äldres behov. Det kan handla om att avsätta mer tid för besök av äldre patienter, erbjuda hembesök vi behov, snabbt följa upp patienter som vårdats på sjukhus, göra regelbundna läkemedelsgenomgångar, låta den äldre patienten träffa samma läkare och sjuksköterska vid varje besök samt vara lätta att nå för rådgivning till såväl patienter som kommunal vård- och omsorgspersonal. Att vårdcentralen har hög kompetens kring den äldre patientens särskilda behov och sjukdomar är naturligtvis också viktigt. Problemet är att vårdcentraler som arbetar på detta sätt ändå kan ha höga nivåer av USV och ÅIS. En viktig slutsats är därför att måtten inte mäter det de är avsedda att mäta. – Studien är viktig för den problematiserar detta komplexa område. Det finns en övertro på det stora enkla måttet eller nyckeltalet som säger allt. Men det fungerar inte så. Därför är studien bra läsning för enkelhetskramarna, säger Jarl. MMN på temat hur kommuner och primärvård kan arbeta s mer omför ettatt kunskapscafé Lätillsammans skapa en god vård för äldre på sidan 21. 7 FOURUM | Nr 2 2015 Varför bör man satsa på trygghetsbostäder? N ute i olika sammanhang och berättat om studien Tryggt i trygghetsboenden? har jag mött en del reaktioner mot själva namnet.Vad signalerar det? Är det här bostäder särskilt för äldre som känner sig otrygga? Oavsett vad vi tycker om namnet visar i alla fall den här studien att de som bor i trygghetsbostäder gillar konceptet. Det rör sig om vanliga lägenheter med tillgång till en gemensam lokal, det finns oftast en värd som bidrar till aktiviteter och boendemiljön är tillgänglig. Studien som gjordes i Alingsås, Göteborg och Trollhättan visar att de flesta trivs och känner sig trygga. Det som bidrar till tryggheten i boendet kan sammanfattas genom följande fyra teman: • möjligheten att klara sig själv • att ingå i ett tryggt socialt sammanhang • att kunna bo kvar • att uppleva skydd och säkerhet NÄR JAG HAR VARIT Möjlighet att klara sig själva Att trygghetsboendena har god tillgänglighet och ofta finns i närheten av allmänna kommunikationer och livsmedelsaffärer bidrar till hyresgästernas möjligheter att klara sig själva. Tillgång till en gemensam lokal och en trygghetsvärd som verkar för delaktighet och aktiviteter, underlättar för de boende att lära känna sina grannar. Som en av intervjupersonerna uttryckte det när hon beskrev varför hon och maken valde att flytta dit: ”Vi behövde flytta nånstans… och bara lära känna folk. Och hade vi flyttat dit [bostäderna på andra sidan gården] hade vi inte lärt känna nån för alla går in och stänger sin dörr. Men då har vi 8 Forskarfrukost Studien Tryggt i trygghetsboenden? kommer att presenteras för politiker i GR:s sociala styrgrupp, för politiker i Trollhättan och på SABO:s forskarfrukost den 20 november (den föreläsningen går att se live eller i efterhand på www.sabo.se). Rapporten finns att ladda ner från www.grkom.se/valfard. detta rummet här nere och träffa människor på.” Flera av dem som hade flyttat till ett trygghetsboende var över 90 år, hade funnit sig väl tillrätta och kände sig mindre ensamma efter att ha flyttat dit. Detta visar att åldern inte säger så mycket om vilka som kan eller bör flytta! Fler och fler kommuner i landet satsar på trygghetsboenden genom att bidra med personal och ibland även till lokalhyran. Tanken är att på så sätt kunna främja ett kvarboende med livskvalitet och ett aktivt åldrande, vilket i sin förlängning kan leda till ett minskat behov av särskilt boende i kommunen. Hyresgästernas röster I somras berättade jag om den här studien på en europeisk bostadsforskningskonferens. De som lyssnade var särskilt intresserade av att det var hyresgästernas röster som hade fångats i studien. Sverige och övriga länder i Norden ligger långt framme i främjandet av ett gott liv som äldre, jämfört med många andra länder i Europa och världen. På många håll är det familjens ansvar att ta hand om den äldre genera- tionen och utsattheten blir därför stor för dem som saknar familj eller ekonomiska tillgångar. De viktigaste lärdomarna från studien är att trygghetsbostäder är en typ av boenden som kan tillgodose behovet av ett socialt sammanhang på äldre dar och att tillgängligheten möjliggör ett självständigt och aktivt liv. Boendemiljön består alltid av både en fysisk och en social sida. Bägge aspekter är viktiga att främja. Fastighetsägarna och kommunerna bör satsa strategiskt på tillgänglighetsförbättringar och skapa förutsättningar för människor att mötas. Slutligen bör kommunen informera om vilka boendealternativ som finns att flytta till. Enligt befolkningsprognoserna är det gruppen över 65 år som ökar mest i Sverige. Men det byggs för lite som matchar deras behov. Därför är det särskilt roligt att vi följer ett projekt där White planerar bygga nya trygghetsbostäder tillsammans med FO Peterson i Rambergsstaden i Göteborg. Följeforskningen genomförs av FoU i Väst ihop med Chalmers Arkitektur med finansiering av CMB (Centre for Management of the Built Environment ) och Göteborgs Stad. Vi hoppas kunna följa projektet hela vägen från ax till limpa och även bidra med kunskaper på vägen, vilket är kännetecknande för följeforskning. Lisbeth Lindahl FOURUM | Nr 2 2015 Fyra FoU-enheter i samarbete om unikt föräldrastöd Parenting Young Children (PYC) är ett föräldrautbildningsprogram för dig som möter föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. P PROGRAMMET ANVÄNDS tillsammans med föräldrar med funktionsnedsättningar som har barn yngre än sju år. Syftet med PYC är att stärka och utveckla föräldrarnas förmåga till omvårdnad och samspel med barnet. Programmet används i hemmet eller i hemliknande miljöer. Vem kan använda PYC? PYC kan användas av yrkesverksamma som möter föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar där det finns ett behov av att utveckla och stärka föräldrafärdigheter. Programmet kan även användas med andra föräldrar om det finns behov av ett konkret, individuellt och hembaserat föräldrastöd. Utbildning och metodstöd För att använda programmet behöver yrkesverksamma utbildning och kontinuerligt metodstöd. Grundutbildningen omfattar tre dagar och metodstöd ges därefter i grupp vid nio tillfällen över ett års tid. Det ges även en vidareutbildning omfattande två dagar med fortsatt metodstöd. Under 2016 genomförs grundutbildningen vid tre tillfällen: • Den 1-3 mars 2016 i Göteborg med tillhörande metodstöd i nio månader • Den 15-17 mars 2016 i Motala med tillhörande metodstöd i nio månader • Den 20-22 september 2016 i Uppsala med tillhörande metodstöd i nio månader Grundutbildningen omfattar tre heldagars utbildning med före- Läs mer om Parenting Young Children på www.pyc.se. läsningar och praktiska övningar. Därefter följer metodstöd vid sammanlagt nio tillfällen. Metodstödet sker i mindre grupper cirka en gång per månad, två och en halv timme per tillfälle. Icke-vinstdrivande konsortium PYC har prövats och utvecklas till svenska förhållanden i samarbete mellan Parenting Research Centre Melbourne, Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet, FoU Sjuhärad Välfärd, FoU i Väst, FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Linköping och FoU-stöd Regionförbundet Uppsala. Från och med 2015 drivs det svenska utvecklings- och utbildningsarbetet av PYC av ett konsortium där de fyra FoUenheterna ingår. Konsortiet har också ett nära samarbete med Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet som bedriver forskning om PYC. Konsortiet är inte vinstdrivande utan finansieras av utbildningsintäkterna. MMN 9 FOURUM | Nr 2 2015 Kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården Genom dialog och samverkan har GR på uppdrag av medlemskommunerna tagit fram en handlingsplan för introduktion och fortbildning för personal inom myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdomsvården. A Vad kan vi göra åt det? Barn- och ungdomsvården har i GR-kommunerna, liksom i resten av Sverige, stått inför många utmaningar de senaste åren med bland annat hög och ökande sjukfrånvaro, hög personalomsättning och en mer komplex yrkesroll. För att få en gemensam bild av läget nationellt, regionalt och lokalt och för att öka kunskapen om vad som krävs när det gäller fortbildning för kompetens och stabilitet har en kartläggning, konferenser och fokusgrupper genomförts. – Konferenserna och kartläggningen har en viktig betydelse då de satt fokus på frågan. Som socialsekreterare har man känt av läget, man har sett kollegor komma och gå och nu känns det som det tas på allvar, att man tar tag i problemet på ett mer långsiktigt sätt, säger Barbro Carlhamre, verksamhetschef individ- och familjeomsorg/funktionshinder i Öckerö kommun och representant i GR:s IFO-chefsnätverk. 10 Bild: Mostphotos – ATT TÄNKA VERKSAMHETSNÄRA, systematiskt och hållbart är centralt i arbetet med handlingsplanen. Delaktigheten är viktig – vi är många verksamheter, grupper och nätverk som arbetar tillsammans, säger Anne Forssell, utvecklingsledare för satsningen. Inledningsvis ska fokus främst ligga på en introduktionsplan för nyutbildade socionomer och nyanställda. Det långsiktiga målet är att uppnå en trygg och säker vård för barn och unga genom ökad kompetens och stabilitet. Handlingsplanen, dokumentation från konferenserna och mer information om utbildningsaktiviteterna hittar du på www.grkom.se/kompetensstabilitet. Det fortsatta arbetet En beredningsgrupp har bildats med representanter för GR-kommunerna. Beredningsgruppen rapporterar kontinuerligt till IFO-chefsnätverket på GR som utgör styrgrupp. En arbetsgrupp där samtliga medlemskommuner ingår är på gång för att bidra till ytterligare konkretisering. Arbetet genomförs inom ramen för överenskommelsen om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. – En sådan här handlingsplan som är förankrad hela vägen från politiken och ut till verksamheterna ger en stabilitet. Det är ett gemensamt arbete kommunerna emellan och att vi är många samlade och har en gemensam inriktning är en stor styrka, säger Barbro. Under hösten 2015 startar ett regionalt kompetensprogram för myndighetsutövningen inom den sociala barnavården med ett antal utbildningsaktiviteter och yrkesinriktad handledning, det vill säga handledning som riktar sitt fokus på yrkesrollen. Syftet med kompetensprogrammet är att ge personer som är nya i yrket en bra start och hjälp att hitta en yrkesidentitet, skapa förståelse för de första yrkesverksamma årens möjligheter och svårigheter samt en chans att dela erfarenheter med andra kollegor. För mer information kontakta utvecklingsledare [email protected]. LA FOURUM | Nr 2 2015 Lästips Blogg om den nationella utvecklingen av den sociala barnoch ungdomsvården Cecilia Grefve är nationell samordnare med uppdraget att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. I bloggen kan du följa hennes arbete, www.socialbarnungdom.se. Handlingsplan från SKL ger stärkt skydd för barn och unga I juni 2015 antog SKL en handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården som innehåller konkreta förslag för att ge verksamheter bättre förutsättningar att klara sitt uppdrag. Läs mer på www.skl.se/socialomsorgstod/barnochunga Utvärdering av kompetensmäklare Fyrbodals kommunalförbund har vänt sig till FoU i Väst för utvärdering av ett pilotprojekt som syftar till att pröva olika modeller för en kompetensmäklarfunktion. M MÄKLARFUNKTIONEN ÄR kopplad till kompetensplattformen, som är en regional samverkansstruktur med målet att förbättra matchningen mellan efterfrågan på och utbud av kompetens genom strategisk utbildningsplanering. Inom Fyrbodals kommunalförbund har man valt att arbeta med lokala, kommunbaserade kompetensplattformar och kompetensråd. I kompetensråden möts aktörer med relevans för kompetensförsörjningsfrågan för att utbyta kunskap och samordna sina resurser. De aktörer som är representerade är företag, näringslivsorganissationer, utbildningsanordnare, kommunledning, arbetsförmedling, försäkringskassa samt fackförbund. Man har i kompetensråden sett ett behov av att inrätta lokala mäklarfunktioner vars uppgift blir att knyta samman komptensrådens diskussioner och bidra till att idéer och initiativ konkretiseras och omsätts i handling. Pilotprojektet ska testa mäklarfunktioner i sex av Fyrbodals fjorton kommuner. De sex kommunerna är Tanum, Bengtsfors, Dals Ed, Trollhättan,Vänersborg och Uddevalla. Tanken är att genom projektet identifiera framgångsfaktorer och hinder i mäklararbetet och att hitta fungerande arbetsformer i de lokala kompetensplattformarna. Utvärderingen görs av Gunilla Bergström Casinowsky FoU i Väst och ska vara klar i november 2015. LA Följ oss på Facebook! Genom att gilla FoU i Väst på Facebook får du tips om aktuell forskning och utveckling, seminarier, konferenser, rapporter för gratis nerladdning med mera. Du hittar oss på www.facebook.com/ fouivast. 11 FOURUM | Nr 2 2015 ”Dags att skapa en evidensmodell som bättre passar för äldreomsorg?” I Angered och Lundby i Göteborg har ett pilotprojekt genomförts som ett led i att äldreomsorgen ska bygga på evidensbaserad kunskap, vetenskap och beprövad erfarenhet (det som brukar kallas för en evidensbaserad praktik). – Men om idén om evidensbaserad praktik ska kunna implementeras i äldreomsorgen behöver den först anpassas till verksamhetens förutsättningar och de som arbetar där måste få mer kunskap om vad det innebär, säger Carina Abrahamson Löfström, FoU i Väst som har följt projektet. Teamarbete och mål Man bestämde sig för att under den begränsade projekttiden koncentrera sig på korttidsverksamheten i de två stadsdelarna och att där arbeta med främst tre saker: tvärprofessionellt teamarbetet, målformuleringar i genomförandeplanen samt evidensbaserad praktik. Carina konstaterar att lektorernas arbete bidrog till en positiv förändring av teamarbetet och till ett fortsatt och fördjupat samarbete mellan såväl Göteborgs Stad och universitetet som inom universitetet, mellan lektorernas respektive institutioner (Socialt arbete,Vårdvetenskap och hälsa samt Neurovetenskap och fysiologi). – Att anställa lektorer i kommunen i form av kombinationstjänster uppfattas kunna vara en form för framtida samarbete, säger Carina. Men projektet ställdes också 12 Bild: Märit Malmberg Nord U och ett halvt år har tre lektorer från Göteborgs universitet delat sin tid mellan universitetet och äldreomsorgen genom så kallade kombinationstjänster. Tanken med projektet var att lektorerna tillsammans med äldreomsorgens professioner skulle utveckla strategier för att implementera evidensbaserad kunskap med målet att stärka kunskapsutbytet mellan olika professioner och verksamheter. UNDER DRYGT ETT Rapporten Kunskapsstyrning i äldreomsorg – Implementering av och samarbete kring evidensbaserad praktik finns på www.grkom.se/valfard. inför ett antal utmaningar. Parterna kände inledningsvis inte till varandra så väl och intentionsdokumentet där projektet beskrevs gav bara delvis vägledning om vad som skulle göras. Det gjorde att projektets inledningsfas blev längre än förväntat. – Det visade sig också tydligt under projektet att olika yrkesgrupper hade olika kunskaper och förutsättningar när det gällde evidensbasering. För undersköterskorna var det till och med en icke-fråga, säger Carina. Ingen struktur att utgå ifrån Hon konstaterar att alla grupper hade dåliga förutsättningar för kunskapsutveckling och det fanns ingen struktur uppbyggd för att arbeta utifrån en evidensbaserad praktik. De yrkesgrupper inom äldreomsorgen som arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor (sjukgymnaster, arbetsterapeuter och sjuksköterskor) efterfrågade mer kunskap om och utveckling inom det området. Biståndshandläggarna önskade istället mer kunskap om juridiska och sociala frågor. FOURUM | Nr 2 2015 – Om det nu är tänkt att man ska utveckla en evidensbaserad praktik i äldreomsorgen, då är det nödvändigt att ta hänsyn till äldreomsorgens särskilda förutsättningar, säger Carina. Hon pekar på det faktum att nästan 90 procent av personalen inom äldreomsorgen är undersköterskor och vårdbiträden utan högskoleutbildning. Det finns inte heller några evidensbaserade metoder inom den del av äldreomsorgen som inte utgörs av hälso- och sjukvård. Däremot hänvisar Carina till att det inom hälso- och sjukvården finns mycket vetenskaplig kunskap om äldres sjukdomar och hälsa, som skulle kunna användas som stöd för att utveckla en evidensbaserad praktik inom denna del av äldreomsorgen. Carina poängterar att frågan om en evidensbaserad praktik inte är något som verksamheterna kan förväntas lösa på egen hand. – Frågan är hur det egentligen är tänkt att gå till? Det måste bli tydligare vem som ska ansvara för att kunskapen i form av beprövad erfarenhet och vetenskapliga studier sammanställs, kritiskt granskas och sprids och hur det skall gå till. Det kan inte vara den lokala verksamheten eller den enskilda professionella som ska söka efter ”hur gör jag nu?”. Det finns varken tid eller kompetens för det. En befogad fråga verkar vara om det inte är dags att skapa en evidensmodell som bättre passar för äldreomsorg? MMN Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) I den här utredningen konstaterades att socialtjänstens arbete i för liten utsträckning baseras på kunskap om effekter av olika insatser, arbetssätt och metoder. Enligt utredningen ska det långsiktiga målet vara att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Som en följd av utredningen har regeringen och SKL slutit överenskommelser om att arbeta gemensamt för att ge stöd till utvecklingen av en evidensbaserad praktik. Nytt från FoU i Väst Regionala sammanställningar av Öppna jämförelser Rapporterna syftar till att stödja användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunerna, att visa på kommunernas resultat och att underlätta jämförelser och utbyte inom regionen. Följande rapporter har publicerats under våren /sommaren: Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 – Ekonomiskt bistånd l l Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2015 – Social barn- och ungdomsvård l Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2015 – Stöd till brottsoffer – våld i nära relationer Fler regionala sammanställningar inom andra områden finns på www.grkom.se/oppnajamforelser. 13 FOURUM | Nr 2 2015 Mellan institution och egen lägenhet Vilket stöd får ungdomar som har varit institutionsplacerade när de flyttar till eget boende? Den frågan har processats i en dialog mellan socialförvaltningens olika enheter i Alingsås. – Vi konstaterade tillsammans att det saknades ett boende med en boendekedja på hemmaplan för de här ungdomarna, säger Karen Alvstad som är enhetschef för socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet i Alingsås. F man skulle kunna erbjuda ungdomar ett bättre stöd efter placering. Lösningen blev att starta Alingsås ungdomsboende för att kunna erbjuda ungdomar som varit placerade intensivt stöd under övergången till ett självständigt vuxenliv.Verksamheten drog igång i januari i år och vänder sig till drogfria ungdomar i åldrarna 16–21 år med lätt till medelsvår problematik. – Det är ett sätt att på hemmaplan ge ungdomarna det stöd de behöver.Vi säljer inga platser utan boendet vänder sig till Alingsåsungdomar som ska tillbaka till sitt sammanhang, berättar Karen. Det finns 14 platser, varav fem på ett gruppboende för de som behöver mest stöd. Boendet är bemannat dygnet runt. Personalen består av ungdomsbehandlare och en specialpedagog. – Det här är inte vilka ungdomar som helst och det är väldigt viktigt att vi har personal som valt att jobba med de här ungdomarna och känner sig trygga i det, säger Rebecca Kurlberg som är enhetschef för Boende med stöd på socialförvaltningen. 14 Bild: Märit Malmberg Nord Egen lägenhet målet När ungdomarna är mogna för det flyttar de från gruppbostaden till lägenheter som ligger mera enskilt – men de får fortsatt så mycket stöd de behöver. Målet är att de så småningom flyttar till egen lägenhet med eget kontrakt. Det ordnas en del gemensamma aktiviteter som söndagmiddagar, filmkvällar och fredagsmys men främst är personalen fokuserad Bild: Mostphotos FRÅGAN VAR HUR Karen Alvstad (till vänster) och Rebecca Kurlberg samarbetar för att kunna ge ungdomar som varit placerade stöd under övergången till ett självständigt vuxenliv. på vad den enskilde ungdomen behöver. – Vi tillgodoser de behov de har: läxläsning, bli väckt på morgonen eller hålla ordning på sin ekonomi.Vår tanke är att ungdomarna inte kommer till ett färdigt koncept utan vad vi fyller verksamheten med beror på deras behov, säger Rebecca. Hon beskriver att personalen blir spindeln i nätet i ungdomarnas liv. – Vi har en stark tanke att när ungdomarna kommer från sin placering ska de inte landa i ett tomrum här utan snabbt in i skola, praktik eller vad det nu är.Vi ska inte skapa egna verksamheter utan höra efter vad de vill och stötta dem i det, säger Rebecca. FOURUM | Nr 2 2015 Att vara spindeln i nätet innebär att personalen ägnar mycket tid åt samverkan med exempelvis skola, BUP, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och över enhets- och avdelningsgränser inom socialförvaltningen. – Det känns viktigt att framhålla att det stöd vi nu erbjuder gör att kvaliteten för flertalet ungdomar blivit mycket bättre, säger Rebecca. En spegel för verksamheten Under det första verksamhetsåret har FoU i Väst i uppdrag att följa verksamheten för att synliggöra hur det nya arbetssättet fungerar. – Allt är nytt: verksamheten, ungdomarna, personalen. Det är lätt att bli hemmablind. Att ha en följeforskare blir som en spegel för oss, säger Rebecca. Mer om följeforskningen går att läsa i nästa nummer av FoUrum. MMN Regeringsförslag om ny placeringsform för barn och unga (stödboende) Alingsås ungdomsboende har likheter med det stödboende för unga som regeringen vill införa i socialtjänstlagen. I dagsläget innehåller lagen bestämmelser om två olika placeringsformer för barn och unga: familjehem och hem för vård och boende (HVB). Stödboende enligt regeringens förslag är ett eget boende för unga i åldrarna 16–20 år där det finns möjlighet till visst stöd. Målgruppen är främst barn och unga som tidigare varit placerade i HVB-hem eller familjehem. Även ensamkommande barn och unga är en tänkbar målgrupp. Att se till att det finns stödboenden blir en kommunal uppgift, på samma sätt som kommunerna redan idag ansvarar för att det finns familjehem och HVB-hem. Förslaget om stödboende har varit ute på remiss under sommaren och en proposition väntas under hösten. FoU i Väst på ny adress Bild: gardanorra.se FoU i Väst är en mötesplats för forskning och praktik. Nu finns vi på ny adress, Anders Personsgatan 8 i Norra Gårda, Göteborg. 15 FOURUM | Nr 2 2015 Forskarstöd till arbetet med barn som anhöriga Former för uppföljning Anna Melke vid FoU i Väst är en av sex forskare som har fått i uppdrag att stödja verksamheter som vill utveckla sina insatser för barn som anhöriga. Det kan till exempel handla om en kommuns gruppverksamhet för barn som har en förälder eller ett syskon med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, sorgegrupper som anordnas av Svenska kyrkan för barn som förlorat förälder/syskon, barngrupper som kommun och landsting tillsammans ordnar för barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller sjukhusavdelningars arbete för att systematiskt ge råd, stöd och information till barn som anhöriga. Forskarnas uppdrag är att utveckla former för systematisk uppföljning för att det ska vara möjligt att ta reda på om insatserna gör någon nytta – eller åtminstone inte gör någon skada. Uppdraget är förknippat med flera svårigheter, bland annat eftersom det inte alltid finns uppföljningsbara mål. Insatserna tycks inte heller genomföras systematiskt och därför är det svårt att svara på hur många barn som får information eller hur många som erbjuds att delta i en gruppverksamhet. Nationellt utvecklingsarbete Forskarstödet är en del av ett nationellt utvecklingsarbete kring barn som anhöriga, som Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linnéuniversitetet bedriver på uppdrag av Socialstyrelsen. Arbetet har framförallt 2 g § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. 16 Bild: Tony Dahl A vara i behov av råd, stöd och information är uppmärksammat sedan lång tid. Att det även gäller barn som anhöriga är dock mindre självklart. Därför finns det sedan 2010 inskrivet i hälso- och sjukvårdslagen som en uttryckt rättighet (se faktaruta). Hur stödet ser ut eller hur väl implementerat det är finns det ingen samlad kunskap om, men såväl landsting som kommuner och ideella organisationer har insatser som vänder sig till just barn som anhöriga. ATT ANHÖRIGA KAN Anna Melke. skett i fyra utvecklingsregioner (Landstinget Dalarna, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget i Östergötland och Västra Götalandsregionen). En del av medlen har satsats på så kallade postdoctjänster (forskningstjänster för personer som har avlagt doktorsexamen) och Anna Melke innehar en av dessa. Utöver uppdraget kring systematisk uppföljning ska hon också tillsammans med två forskare från Jönköping följa upp NKA:s kunskapsspridande arbete på det här området. MMN Lästips Barn som anhöriga – ekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader (Nka 2015:8) Detta är en hälsoekonomisk studie som beräknar samhällets årliga kostnad för den andel av befolkningen som vuxit upp med en förälder med psykisk sjukdom eller missbruk av alkohol eller narkotika. Med bättre stöd hävdar författarna att samhället, inte minst kommuner, skulle kunna minska sina kostnader med 35 miljarder kronor/år. Rapporten finns på Nka:s webbplats: www.anhoriga.se. FOURUM | Nr 2 2015 Delaktighetsmodellen – inflytande genom dialog Delaktighetsmodellen främjar en jämlik dialog mellan brukare och personal. Idén är att stödja, träna och stimulera brukarens intresse för att uttrycka och föra fram sina behov och önskemål – en väg mot egenmakt och självbestämmande. M dialogsamtal kring vardagsnära teman och frågor. Samtalen leds av två vägledare och förs i mindre grupper efter ett visst mönster – delaktighetsslingor.Vägledarna lotsar brukarna och personalen med dialogens hjälp mot gemensam förståelse och kunskap om vardagliga frågor som de har behov av att diskutera. – Genom samtal i små grupper tillsammans med vägledare ökar brukarens möjlighet att göra sin röst hörd och få inflytande över sin livssituation, säger Kristina Elofsson, vägledarutbildare och utbildningsledare på GR. Delaktighetsslinga ger nya perspektiv En delaktighetslinga går till så att två vägledare möter chef, brukare och personal var för sig. Dialogen sker utifrån ett gemensamt tema. Genom stafettfrågor förmedlas sedan det centrala vidare mellan grupperna. Delaktighetsslingan avslutas med en gemensam träff som leds av vägledarna där man tar fram en handlingsplan.Viktigt är att vägledarna kommer från en annan verksamhet och inte är kollega, personal eller i annan beroendeställning till de som deltar i slingan. Samtalen leder till att gruppdeltagarna själva finner nya gemensamma perspektiv och möjligheter.Vägledarna är alltså inte handledare eller problemlösare och ska heller inte ge goda råd. – Träffarna i en delaktighetss- Bild: Linda Andersson MODELLEN BYGGER PÅ För mer information om vägledarutbildningen kontakta [email protected] eller [email protected]. linga ska ses som ett sammanhållet samtal där det finns mer tid för att kunna uttrycka och formulera sina önskemål. Det ger bättre förutsättningar för ett jämlikt möte mellan personal och brukare där båda parter har samma möjligheter, säger Kristina Elofsson. – Det är inte bara resultatet av samtalet här och nu som är viktigt, utan en långsiktig process för mer delaktighet. En möjlighet till självbestämmande – att stärka jaget, säger Karin Westberg, vägledarutbildare och utbildningsledare på GR. Bli vägledare Delaktighetsmodellen har utarbetats av Kommunförbundet Skåne, FoU Välfärd. Modellen används bland annat inom funktionshinderområdet och äldreomsorg. I Skåne har mer än 200 vägledare utbildats sedan arbetet med modellen påbörjades 2008. Inom ramen för satsningen på Evidensbaserad praktik (EBP) arrangerar GR under hösten 2015 vägledarutbildning för arbete med delaktighetsmodellen. Utbildningen ger teoretisk kunskap om delaktighetsmodellen och praktisk erfarenhet under handledning. Intresset för utbildningen har varit stort och nu planeras för en tredje utbildningsomgång. LA 17 FOURUM | Nr 2 2015 Mobila fältteamet fyller ett stort glapp D för människor att ta sig fram i en högtröskelvärld och det är inte lätt att få kvalificerad hjälp. Här fyller vi en viktig funktion – i många fall livsviktig, säger Per Nerman, samordnare för Mobila fältteamet. Mobila fältteamet drivs genom samverkan mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och kommunerna Göteborg, Mölndal och Öckerö. Teamet består av två socionomer anställda av kommunerna, två sjuksköterskor och en samordnare anställda av psykiatrin inom SU. Även en läkarresurs i begränsad omfattning finns tillgänglig. Bild: Linda Andersson Att hitta rätt vård, eller ens kunna ta sig till en vårdinstans, är inte alltid enkelt. Mobila fältteamet åker hem till personer med psykiska funktionsnedsättningar som är i behov av vård och omsorg, men som inte själva kan ordna rätt behandling och stöd. – DET ÄR INTE LÄTT Inget krav på remiss Hjälpen ska vara lättillgänglig, det finns därför inget krav på skriftlig remiss till Mobila fältteamet. Ärenden kan initieras enkelt via ett telefonsamtal från till exempel personal i kommunerna, grannar, hyresvärdar, den enskilde själv eller andra personer som bedömer att psykiatriska insatser och stöd kan behövas. – Vem som helst kan ringa till oss och det behövs ingen upprättad vårdkontakt sedan tidigare. Våra främsta uppdragsgivare är kommunen, på andra plats närstående som ofta kämpat länge för att få rätt stöd till sina anhöriga Kontakt 18 – Hade inte Mobila fältteamet funnits så hade kanske hjälpen uteblivit. Konsekvensen av detta kan bli förödande för den enskilda personen, för anhöriga och för samhället, säger Per Nerman. och på tredje plats hyresvärdar och störningsjour, säger Per. Mobila fältteamet kan ge hjälp, initiera rätt behandling och göra behovsbedömningar på fältet. Med de kunskaper som teamet har kan hänvisning ske till rätt instans, oavsett vilken typ av behov det rör sig om. Ibland handlar det om personer som behöver tvångsvård. I de fall individer redan har en behandlingskontakt aktualiseras denna. När behandlingskontakt saknas, finns teamet där som stöd i väntan på att en kontakt har etablerats. – Vi har cirka 60 ärenden per månad och då är det allt ifrån att vi löser dem via telefonkontakter, till att vi gör upprepade hembesök, säger Per. Målet med Mobila fältteamets verksamhet är att fler personer ska kunna erbjudas snabba vårdoch stödinsatser och slussning till rätt organisationer och vårdnivå. Genom tidig upptäckt kan vårdkedjan effektiviseras och bidra till ökad trygghet för patienter, närstående och personal. Per Nerman, samordnare för mobila fältteamet: 0736-25 45 38 Mobila fältteamet utvärderas Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet har gett FoU i Väst i uppdrag att utvärdera Mobila fältteamet. Utvärderingen görs av Lisbeth Lindahl och den pågår fram till hösten 2015 och syftar till att beskriva Mobila fältteamets arbetssätt och arbete i förhållande till dess målsättning. I utvärderingen intervjuas teammedlemmarna, läkaren, samverkande organisationer och anhöriga till personer som haft kontakt med teamet. Preliminära resultat visar att den hjälp teamet ger är unik och inte kan ersättas av någon annan organisation eftersom teamet har möjlighet att hjälpa och åka hem till personer som inte är inskrivna i psykiatrin eller socialtjänsten. De anhöriga vittnar om ett oerhört lidande och svåra situationer där Mobila fältteamet har kunnat bidra till att vända situationen och upplevs även vara ett stöd för de anhöriga. LA FOURUM | Nr 2 2015 Forskning pågår: konferens om funktionshinder och åldrande (O)likheter människor emellan – dilemman i ett föränderligt samhälle DEN 20 NOVEMBER FÅR du inblick i aktuell samhällsvetenskaplig forskning om bland annat stöd till anhöriga, hemtjänst, personlig assistans, exkludering/inkludering och kategorisering. Konferensen är kostnadsfri och arrangeras av FoU i Väst och forskargruppen Norm (Normalitet-Omsorg-Rättigheter-Makt). Det är en forskargrupp bestående av doktorander och seniora forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Gruppen bedriver forskning av relevans för funktionshinder och åldrande. Tillsammans får jag egenkraft – en rapport om Utväg Göteborgs kvinnogruppsverksamhet U har funnits som en permanent verksamhet sedan 2008. De vänder sig till våldsutsatta kvinnor som söker enskild samtalskontakt eller gruppsamtal. Rapporten Tillsammans får jag egenkraft är en dokumentation av verksamheten. – Målgruppen för rapporten är i första hand den egna verksamheten men förhoppningen är att den kan bli användbar för andra yrkesverksamma som på olika sätt möter våldsutsatta kvinnor, säger Anna Olbers, kurator. Som stöd i rapportskrivandet har de haft Ulf Axberg, FoU i Väst. – Vi har fått hjälp med strukturen och det har varit mer lust än stress i skrivprocessen tack vare Ulfs stöd, säger Maria Söndergaard, kurator. I rapporten går de bland annat Bild: Maja Sabelsjö UTVÄG GÖTEBORG Rapporten Tillsammans får jag egenkraft är en dokumentation av verksamheten. igenom hur verksamheten ser ut, vad som fungerar bra/mindre bra och framtida utveckling. – Vi som jobbar med gruppverksamhet tycker att det många gånger ger mer än enskilda samtal. Kvinnorna säger att det blir en fristad. Man får vara med i en gemenskap och tas emot med värdighet, säger Ana-Dolori Marinovic. Rapporten har skrivits av Lotta Bengtsson, Maria Söndergaard, Ana-Dolori Marinovic samt Anna Olbers som alla är samtalsledare på Utväg Göteborg. MS Är du intresserad av rapporten? Kontakta Anna Olbers, [email protected], eller Lotta Bengtsson, [email protected]. 19 FOURUM | Nr 2 2015 Det som händer i Göteborg stannar inte där Hur väl fungerar öppenvårdsbehandling för personer som använder cannabis? Hur upplever klienterna behandlingen? Och vilket blir utfallet? Om detta handlar en treårig studie som FoU i Väst genomfört i samarbete med Behandlingsgruppen för drogproblem i Göteborg. S inom ramen för Trestad2, storstädernas satsning mot cannabis. I fokus står den behandling som Behandlingsgruppen för drogproblem i Göteborg erbjuder personer som använder cannabis. – Det finns få studier som parallellt undersöker klienters perspektiv på behandling, behandlarnas perspektiv på sin praktik och faktiskta resultat av behandling. Det gör den här studien lite unik, säger Russell Turner vid FoU i Väst. Modigt grepp Han tror att studien kan vara intressant för personal som arbetar inom missbruksvården eller som ger stöd och behandling till personer som använder cannabis. En person som tillhör den målgruppen är Mats Barre, behandlare på Mini Mili, en öppen mottagning i Ale kommun som vänder sig till personer med risk- eller missbruk i åldrarna 0–25 år. Mats har läst de båda rapporterna från studien: – Det är modigt att ta ett totalt grepp över frågan och få med allas Bild: Märit Malmberg Nord STUDIEN HAR GENOMFÖRTS – Den här forskningen skapar energi. Rapporten är inte för akademiskt skriven och man kan bläddra i den och ta till sig valda delar. Alla som jobbar med missbruk och unga och familjer skulle må bra av att få energi av att läsa den här rapporten, säger Mats Barre. ögon: behandlarnas, ungarnas och det organisatoriska perspektivet och att göra det så brett, säger han. Mats menar att det finns en hållning eller ”ett sätt i bemötandet” i de båda rapporterna som han sympatiserar med. – Till exempel detta att gång på gång betona relationen mellan behandlaren och den unge och att den är av central betydelse. Utan relation ingen förändring och du är viktig som behandlare! Även om det är viktigt med speciell cannabiskunskap och så vidare, så återkommer rapporterna gång på gång till att du måste ha en bred ansats till den människa du möter Läs mer om studien i de två rapporterna som finns på www.grkom.se/valfard ”Vem är jag utan cannabis?” Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: En studie om behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser Russell Turner och Torbjörn Forkby Delrapport 1 – Behandlares perspektiv: Metod och förhållningssätt ”Vem är jag utan cannabis?” En studie om behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser Av Russell Turner och Torbjörn Forkby Russell Turner Trestad2 Storstädernas satsning mot cannabis 1 Trestad2 Storstädernas satsning mot cannabis 1 Behandling för personer med riskbruk, missbruk eller beroende av cannabis: Behandlares och klienters perspektiv och förändringsprocesser. Delrapport 1 – Behandlares perspektiv: metod och förhållningssätt Av Russell Turner 20 FOURUM | Nr 2 2015 och inte bara se henne som en ”missbrukare”. Forskningen skapar nyfikenhet Han skulle önska att det fanns mer social forskning och beteendeforskning som grundar sig på svenska förhållanden. – För behandlare och ungdomar är det ingen nyhet att relationen är viktig, det vet varje behandlare värd namnet. Men det är få gånger det har beskrivits i forskning. Det är bra att det kommer fram i svensk forskning situerad i Göteborg. Även om studien är genomförd på Behandlingsgruppen i Göteborg menar Mats att den är relevant för honom och hans kollegor i Ale. – Om vi bortser från de organisatoriska aspekterna så tycker jag att innehållet är överförbart till det vi gör här i kommunen. Mats tror att sannolikheten att studien får betydelse i praktiken ökar genom det sätt på vilket den har genomförts. – Den här forskningen är lite processmässig och den har en framåtkraft som skapar nyfikenhet. Jag tycker ofta att det är för långt avstånd mellan praktik och forskning som kommer ovanifrån och som inte skapar något förändringsverktyg. Och då händer inget. Men det här är gjort på ett annat sätt. MMN Bär ni på en idé? Jobbar ni med äldreomsorg, funktionsnedsättning, IFO eller arbetsmarknadsfrågor? Har ni en idé som ni vill förverkliga? som bollplank i projektdesignen. Eller hjälpa till att utvärdera under arbetets gång – för att säkerställa att ni når era mål. Kanske söker ni inspirerande föreläsare till era planeringsdagar eller vill ha kontakt med forskare, professionella eller organisationer inom ert område? Har ni förslag på spännande teman för föreläsningar, kurser, seminarier eller FoU-cirklar så tveka inte att kontakta oss. FoU i Väst bedriver forskningsbaserat utvecklingsarbete tillsammans med och på uppdrag av GR-kommunerna. FOU I VÄST KAN FUNGERA Kontakt: Cecilia Bokenstrand, FoU-chef [email protected] 031–335 51 88 FoU i Väst bjuder in till kunskapscafé Bortom undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar – hur kan kommuner och primärvård arbeta tillsammans för att skapa en god vård för äldre? PÅ EFTERMIDDAGEN DEN 5 NOVEMBER bjuder FoU i Väst in till kunskapscafé på temat hur kommuner och primärvård kan arbeta tillsammans för att skapa en god vård för äldre. Inbjudan kommer inom kort på www.grkom.se/kurser. Kunskapscafé är en mötesplats där deltagare får ta del av spännande föreläsningar och gemensamt diskutera angelägna frågor. Caféerna anordnas av FoU i Väst med syfte att bidra till kunskapsutveckling i medlemskommunerna med fokus på socialt arbete och arbetsmarknad. 21 FOURUM | Nr 2 2015 ete, eller så är du ! al ri m inspiration. ingsvis en snabb bild n framförallt hoppas Förändring förbättring lärande! e at msorg. De har haft Introduktion och inspiration till förbättringsarbete och genombrottsmetoden arenhet från arbeten em di rbete och a saknat i de projekt u st st lä tt Lä , lärande! Förändring, förbättring, lärande! Nytryck! Introduktion och inspiration till förbättringsarbete och genombrottsmetoden EFTER STOR EFTERFRÅGAN finns nu Förändring, förbättring, lärande! i nytryck. Boken utgör ett lättläst studiematerial för den verksamhet eller arbetsgrupp som står inför ett utvecklingsarbete. Här presenteras enkla verktyg och ramar för att få till en förändring som också innebär en förbättring. Boken är också en introduktion till genombrottsmetoden. Den går att ladda ner på www.grkom.se/valfard, men kan också beställas via [email protected]. Pris: 50 kr + moms och porto. FOU I VÄST HAR I SAMARBETE med Palliativt centrum vid Sahlgrenska Universitetsjukhuset tagit fram ett studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre. Studiematerialet Att få leva tills man dör gavs ut i januari 2014 och har använts som underlag för studiecirklar i GR-kommunerna men har också fått spridning nationellt. På grund av den höga efterfrågan trycks nu ännu en upplaga. Utbildningsmaterialet riktar sig till undersköterskor och annan omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen som vill fördjupa sina kunskaper om palliativ vård och omsorg om svårt sjuka och döende äldre. Boken är främst tänkt att användas som underlag för utbildning i studiecirklar och som stöd för verksamhetsutveckling. Materialet utgår från centrala teman i den palliativa vårdfilosofin, så som symtomlindring, stöd till närstående, teamarbete och kommunikation. Vill du beställa? Mejla [email protected]. Pris: 100 kr + moms och porto. @grkom.se Utveckling och innovation för bättre boendemiljö, tillgänglighet och ny teknik C CENTRUMET SKA UTGÖRA ett nav där medborgare, pensionärs- och brukarorganisationer, företag, idégivare från kommunal vård och omsorg och forskare tillsammans utvecklar produkter, processer och tjänster som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett självständigt och tryggt liv. Detta förebygger i sin tur behovet av vård och omsorg. Göteborgs Stad driver sedan 2007 visnings- och inspirationsmiljön Vision Bo Äldre som vän- 22 der sig till personal från äldreomsorg och fastighetsföretag, forskare och studenter. Det nya centrumet ska bygga på goda erfarenheter från Vision Bo Äldre men ska också ta till sig nya och kreativa idéer gällande innehåll, målgrupper, arbetssätt, samarbetspartners m.m. Förstudie inleds Som ett första steg genomför GR under hösten 2015 och våren 2016 en förstudie. Detta sker i samarbete med elva av GR:s medlemskommuner, Senior Göteborg,Västra Götalandsregionen, Johanneberg Science Park, forskningsmiljöerna AgeCap (se även artikel på sidan 24) och GPCC vid Göteborgs Universitet och Styrkeområde samhällsbyggnad samt CVA vid Chalmers tekniska Bild: Mostphotos Elva GR-kommuner och en rad andra aktörer planerar tillsammans för ett utvecklings- och innovationscentrum vid Johanneberg Science Park i Göteborg. högskola, pensionärsorganisationerna PRO och SPF och fastighetskoncernen Framtiden. Förstudien finansieras av Västra Götalandsregionen samt GR-kommunerna Alingsås, Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. Kontaktperson är [email protected]. MMN FOURUM | Nr 2 2015 Äldre migranter och deras sociala nätverk Det finns forskning som visar att äldre utlandsfödda har en sämre upplevd hälsa än äldre personer födda i Sverige. E EN VIKTIG ASPEKT av hälsa och välbefinnande är en persons sociala nätverk och därför är det intressant att studera hur äldre migranter etablerar och upprätthåller sina sociala nätverk.Vilka hinder och möjligheter upplever de? Och hur ser de på det sociala nätverkets betydelse i relation till offentlig äldreomsorg? Om detta handlar FoU i Västs intervjustudie med tio äldre personer som ursprungligen kommer från Finland, Bosnien, Kroatien, Montenegro och Serbien. Studien visar bland annat att: l Intervjupersonerna söker sig till sociala arenor som bidrar till att upprätthålla föreställningen om vem de vill vara. De sociala arenorna fungerar med andra ord som identitetsmarkörer. Förståelsen för hur olika arenor kan bidra till att upprätthålla äldre personers positiva självbild kan utgöra viktig kunskap när kommunerna skapar nya sociala träffpunkter. En tydlig förutsättning för intervjupersonernas sociala nätverkande är om de upplever att sammanhanget erbjuder någon form av tillhörighet eller ej. Förståelse för hur och vad som skapar en känsla av tillhörighet är betydelsefull kunskap för att stärka äldre människors delaktighet i samhället. l Den funktion som de informella sociala arenorna kan fylla väcker frågan om deras betydelse i relation till den offentliga äldreomsorgen. l Rapporten Sociala nätverk och nätverksskapande – en intervjustudie med personer från västra Balkan och Finland finns att ladda ner på www.grkom.se/valfard. De intervjuade berättade både om det aktiva åldrandet och goda möjligheter att skapa nya sociala sammanhang men också att ålder förknippas med upplevd skröplighet och föreställningen att det i vissa sammanhang är svårt att delta på grund av åldersskillnaden jämfört med andra deltagare. Att arbeta med negativa föreställningar kring åldrande är därför ett hälsofrämjande arbete. l Att kunna göra sig förstådd utgör en viktig förutsättning för nätverksskapande, inklusive kontakten med den offentliga äldreomsorgen. Denna barriär framträder både hos dem som migrerat tidigt i livet och de som kommit till Sverige på äldre dar. l En ambivalens framträder bland de intervjuade när det kommer till det sociala nätverkets framtida betydelse. Å ena sidan känner de en förvissning om att när de i l framtiden behöver hjälp så kommer de att få det från sina barn eller den offentliga äldreomsorgen, å andra sidan känner de sig osäkra på om hjälpen kommer att motsvara de egna behoven. Den här ovissheten aktualiserar betydelsen av information om vart man kan vända sig för att få stöd och hjälp. Studien är gjord vid FoU i Väst av Hanna Mac Innes och den kommer att ingå i hennes avhandling, som fokuserar på frågor som är angelägna inom äldreomsorgen i stadsdelen Angered i Göteborg, där hon är anställd. Hennes avhandlingsarbete är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs universitet (Institutionen för socialt arbete och AgeCap – se sidan 24) och när det gäller denna första delstudie även FoU i Väst. MMN 23 FOURUM | Nr 2 2015 Centrum för multidisciplinär forskning om åldrande och hälsa C CENTRUMET HAR FUNNITS sedan 2014 och är inriktat på att studera kapabilitet under åldrandet. Med kapabilitet avses en persons förmåga att utföra handlingar för att nå mål som hen har anledning att värdesätta. Definitionen myntades av nationalekonomen Amartya Sen, som menar att även om två personer har tillgång till samma resurser har de nödvändigtvis inte samma kapabilitet att nå sina mål. Att vara frisk är ett exempel på något som de flesta människor har anledning att värdesätta. Kapabiliteten att förbli frisk varierar väsentligt mellan individer och påverkas av faktorer under fosterstadiet och genom hela livet. – Vårt övergripande mål är att möjliggöra och öka kapabiliteten under åldrandet för att bidra till ökad livskvalitet och delaktighet i samhället, säger professor Ingmar Skoog som är föreståndare för AgeCap. Tvärvetenskaplig ansats AgeCap består av ett samarbete mellan fem forskargrupper vid Göteborgs universitet (se faktaruta) som utför multidisciplinära studier och utbildningsaktiviteter genom att sammanföra forskare specialiserade inom medicin, epidemiologi, psykiatri, psykologi, gerontologi, sociologi, ekonomi, 24 arbetsterapi, fysioterapi, socialt arbete, omvårdnad och neurokemi. Ingmar menar att det är nödvändigt med en tvärvetenskaplig ansats på flera nivåer för att förstå kapabilitet hos äldre personer. Han talar i det sammanhanget om tre olika nivåer: makro (politiska beslut, samhället, fördomar etc), meso (familj, vänner, bostad, arbetsplatsen etc) och mikro (hos individen). Förändringar över tid Ett nav i forskningen vid AgeCap är befolkningsstudien H70, som inleddes redan 1971 i Göteborg och som gör det möjligt att undersöka fysiskt, psykiskt och socialt åldrande. – Det var genom H70-studien som sambandet mellan Alzheimers och högt blodtryck respektive övervikt och Alzheimers först upptäcktes. Alla fem forskargrupperna vid AgeCap har gått in i H70 men de bedriver också annan forskning.Vi samarbetar även med ekonomer, socionomer, historiker och så vidare. Det är verkligen multidisciplinärt, säger Ingmar. Genom att studien pågått under så många år är det möjligt att se förändringar över tid. – Genom H70-studien kan vi se att människor mår bättre – man kan faktiskt göra något åt hur människor mår! På den här 40-årsperioden förändras inte generna utan förändringen förklaras av annat, sådant som vi faktiskt kan göra något åt, som kost- och motionsvanor. Bild: Märit Malmberg Nord AgeCap – centrum för åldrande och hälsa är en centrumbildning vid Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin. Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap. Det massmediala intresset för AgeCap har varit stort sedan centrumet bildades förra året. – Jag tycker att vi har varit bra på att få ut att många äldre är friska och kunnat bidra till en mer positiv syn på åldrande. Ingmar tror att mycket av den forskning som bedrivs vid AgeCap är intressant för beslutsfattare och personal inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Han nämner bland annat forskargruppen Fresh (se faktaruta) och studier om äldre invandrare, suicidprevention, psykisk hälsa hos äldre samt planerade interventionsstudier mot depression. MMN FOURUM | Nr 2 2015 AgeCap består av fem forskargrupper: NEUROCHEM (Neurochemical Pathophysiology and Diagnostics) studerar biomarkörer för olika processer i hjär- nan med syfte att undersöka den biokemiska effekten av nya läkemedel samt för att studera hjärnsjukdomar så som Alzheimers sjukdom. LEXLIV (Labour Market Exit and Living Conditions in Old Age) studerar faktorer som påverkar individers möjlighet till ett långt arbetsliv samt analyserar välfärdskonsekvenser av den generellt mer flexibla och uppskjutna pensionsåldern. FRESH (Frail Elderly Support Research Group) studerar begreppet skörhet i relation till äldre personer samt vilken effekt multiprofessionella och multidimensionella interventioner har på möjligheterna att åldras väl hemma. ADA-Gero (Adult Development and Aging) har en multidisciplinär ansats för att studera åldrande och utveckling hos äldre vuxna där genetiska, hälsorelaterade och sociokulturella faktorer relateras till kognitiv och emotionell hälsa. EPINEP (Neuropsychiatric Epidemiology) studerar demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre vuxna och dess relation till faktorer som somatisk sjukdom, funktionsnedsättning, sekulära trender, neurobiologi och genetik, i populationsstudierna i Göteborg. Läs mer om AgeCap på www.agecap.gu.se. Arbetsmarknadsprojekt riktat till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd I I STADSDELEN Askim-Frölun- da-Högsbo i Göteborg coachas både föräldrar och arbetsgivare. Målet är att deltagarna ska komma ut i arbete och slippa försörjningsstöd. Göteborgs Stad har anlitat FoU i Väst för följeforskning av projektet. I projektet försöker man möjliggöra projektanställningar i stadsdelens egna verksamheter för de deltagande föräldrarna med hjälp av en metod som kallas förstärkt coachstöd, berättar Gunilla Bergström Casinowsky som tillsammans med Cornelia Björk är följeforskare i projektet. Det förstärkta coachstödet innebär att coachen dels gör en gedigen kartläggning av individen, lär känna individen och är ett personligt stöd, men också i övergången till anställningen är kontakperson till både arbetstagare och arbetsgivare. Testar samarbetsformer – Arbetsgivarna behöver stöd i att våga ta in personer som varit borta från arbetsmarknaden länge och som till en början kanske inte presterar hundra på arbetsplatsen utan snarare behöver stöttas upp, säger Gunilla. Projektet är en del i uppbyggnaden av Kompetenscentra i Göteborgs Stad och kan ses som en minipilot för att testa lämpliga För mer information om projektet kontakta samarbetsformer. – Det vi gör som följeforskare är att titta på samverkansdelen, den samverkan som sker mellan stadsdel, arbetsförmedling och den centrala förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning i Göteborgs Stad.Vi tittar också på effekterna för deltagarna, säger Gunilla. Utvärderingen pågår i huvudsak under 2015 med kompletterande uppföljningar 2016–2017 för att se hur det gått för deltagarna i projektet. LA gunilla.bergströ[email protected] eller [email protected]. 25 FOURUM | Nr 2 2015 Förslag till förbättringar för unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa Hur kan stödet förbättras till unga som är i behov av specialistvård från mer än en organisation och då främst de som psykiatrin har svårt att hjälpa idag? Frågan har varit i fokus i projektet Unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa. I Bild: Mostphotos INOM RAMEN FÖR PROJEKTET arbetades tre förbättringsförslag fram av representanter från en rad organisationer (se faktaruta) som möter unga med allvarlig psykisk ohälsa. Ett av förslagen gick ut på att skapa en ny gemensam mottagning som skulle gå på tvärs över befintliga organisationer inom socialtjänst, BUP, vuxenpsykiatri och beroende. Tanken med det var att mottagningen skulle jobba utifrån ett helhetsperspektiv med patienter med en sammansatt problematik. Idén uppfattades dock som för svår att implementera och kommer därför inte att genomföras. Ungdomslotsar med mandat Ett annat förslag var att införa en funktion med ungdomslotsar som tillhör BUP, vuxenpsykiatrin och Beroendekliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Ungdomslotsarna ska hjälpa unga vuxna att få vård från sjukvården eller från andra aktörer. – Det positiva med projektet är att chefer som har ansvar för målgruppen har satt sig ner och diskuterat problemet och arbetar för en lösning. Men risken med förslaget om ungdomslotsar är att dessa kommer att vara beroende av det befintliga systemet och inte kommer att kunna påverka de ibland rigida gränser som varje organisation sätter upp för vilka som ska få vård, säger Lisbeth Lindahl från FoU i Väst som varit följeforskare i projektet. För att motverka detta är tanken att ungdomslotsarna ska få ett tyd- 26 ligt mandat för att kunna fungera som ”kilar” som öppnar upp murarna kring berörda organisationer. Samverkansavtal som grund Initiativet till projektet Unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa kom från Temagrupp psykiatri, inom Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet (en samverkansgrupp med representanter från Göteborgs Stad, Härryda kommun, Partille kommun, Öckerö kommun och Mölndals stad). Temagrupp psykiatri har godkänt förslaget om ungdomslotsar men frågan om finansiering är i dagsläget oklar. Det tredje förslaget som togs fram i projektet rör behovet av ett samverkansavtal för unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa. – Det vore bra och nödvändigt oavsett vilken lösning man väljer i övrigt. Det krävs något som lägger grunden för samverkan och påverkar det långsiktiga arbetet mellan berörda organisationer, säger Lisbeth. Rapporten Att tänka nytt inom ramen för det gamla – följeforskning av projekt Unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa finns inom kort på www.grkom.se/valfard. MMN Följande organisationer deltog i projektet: Göteborgs Stad, Mini-Maria, Mottagning för unga vuxna med psykisk ohälsa, Närhälsan, Stadsmissionen, Columbus (samordningsförbunden), SU Beroende, SU BUP, SU Psykiatri Affektiva I och II, SU Psykiatri Psykos, Temagrupp Barn och unga samt Temagrupp Psykiatri. FOURUM | Nr 2 2015 Varför söker äldre bistånd första gången? Nu genomförs en FoU-studie kring äldres behov och utbud av förebyggande och hälsofrämjande arbete i GR-kommunerna. D öka kunskapen kring det förebyggande arbetet så vi vet att det är rätt satsningar vi gör. Att kartlägga varför äldre söker bistånd första gången är ett sätt att ta reda på om utbudet stämmer med behoven, säger Ann-Sofie Borg, verksamhetschef äldreomsorg Ale och representant i GR:s nätverk för äldreomsorgs/ hälso- och sjukvårdschefer. DET ÄR VIKTIGT ATT En långsiktig handlingsplan GR:s nätverk för äldreomsorgs/ hälso- och sjukvårdschefer har tagit fram en långsiktig handlings- plan för nätverkets arbete under åren 2015-2020. – I handlingsplanen har vi kommit överens om fem områden som vi bedömer som extra viktiga att fokusera på och ett av de prioriterade områdena för 2015 är förebyggande och hälsofrämjande arbete med fokus på kopplingen till forskning, säger Ann-Sofie. Nätverket har därför initierat FoU-studien i syfte att öka kunskaperna om och hur det förebyggande och hälsofrämjande arbete som erbjuds i GR-kommunerna överensstämmer med äldres fak- tiska behov. Studien beräknas vara klar våren 2016. Framöver kommer nyckelpersoner som arbetar med förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre i medlemskommunerna samlas med GR som arena. Syftet är att bidra till kunskapsutveckling och regionalt lärande inom området. Handlingsplanen finns på www.grkom.se/valfard. Kontaktperson är [email protected]. LA Vill du prenumerera på FoUrum? Att prenumerera kostar inget. Skicka ett mejl till [email protected] och ange om du vill ha tidningen i pappersformat eller per e-post. 27 Returadress: GR Välfärd/FoU i Väst Box 5073 402 22 Göteborg Kalendarium FoU i Väst är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR. GR erbjuder kompetens- och verksamhetsutveckling för personal i kommunal verksamhet samt hälso- och sjukvård. Årligen deltar cirka 45 000 personer i kurser och konferenser som GR arrangerar i samarbete med de 13 medlemskommunerna. Här hittar du ett urval av kommande arrangemang, mer information finns på www.grkom.se/kurser. 11 november Reminiscens och levnadsberättelser 12 november Kameran som verktyg för delaktighet och demokrati 12 november Handläggning och dokumentation i arbetet med barn och unga 13 november ”Leva Livet” med demenssjukdom 17 november Spetsutbildning för värdegrundsledare inom äldreomsorgen 20 november Strategier och bemötande för att på bästa sätt kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 1 december Vem ansvarar för vad i kommunens rehabiliteringsarbete? 1 december Forskning och verksamhet för bättre strokevård 2 december Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten – inklusive de nya dokumentationsföreskrifterna SOSFS 2014:5 14 januari MI-utbildning, Motiverande samtal 22 januari Autism och psykisk ohälsa hos vuxna 7 mars UGL Utveckling Grupp Ledarskap 20 november (O)likheter människor emellan – dilemman i ett föränderligt samhälle FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Anders Personsgatan 8 • Post Box 5073, 416 64 Göteborg • Tel 031-335 50 00 e-post [email protected] • www.grkom.se/valfard
© Copyright 2025