1. No category

2 • 2015
Läs mer på www.sveaskog.se
”SKOGSARBETET
är en livsstil”
Skogsentreprenören
Karl-Oskar Isaksson, 26,
om sitt yrkesval.
SID 22–23
ARBETSLIV
Skilda världar
En arbetsdag för en skoglig fältassistent varierar markant
– beroende på var i Sverige du bor. SID 10–11
MARKNAD
Skakig träindustrimarknad
Det skakar på den nordiska träindustrimarknaden. Men
allt tyder på att det bara är en tillfällig svacka. SID 6–8
INNOVATION
Skogen är nyckeln
När användningen av fossila råvaror måste minska bjuder
skogsråvaran på lösningar. SID 13–17
Nr 2•2015
22
Nyckeln till ett
bättre klimat
Felicia Johansson är
en av många unga
som har hittat rätt i
skogen.
N
U NÄR MAJ går mot sitt slut kan vi se tillbaka på en händelserik vår. Vi gjorde ett
bra resultat det första kvartalet. Sådant sker
inte av sig självt. Det är många som har haft
del i detta, och jag vill ge en eloge till alla
medarbetare för det goda arbete som de utför. Tillsammans brukar vi skogen på ett hållbart och lönsamt sätt,
vilket skapar ett stort värde för hela landet.
Skogen har utgjort grunden för Sveriges framgångssaga. Nu kan den bli lösningen på vår tids största utmaning:
klimatfrågan.
Drivmedel, kemikalier, plast och textil är bara några exempel på produkter som kommer att produceras av förnybar skogsråvara inom en snar framtid.
Lite längre bort, men ändå fullt möjligt, är det att tillverka bildelar av kolfiber från lignin. Om fler detaljer i
vanliga bilar kan tillverkas i lättviktmaterialet kolfiber
kommer utsläppen från varje bil att minska radikalt, eftersom bilens vikt påverkar mängden koldioxidutsläpp.
MEN ANVÄNDNINGEN av skogsråvara handlar inte bara
om att utveckla nya material. En stor potential ligger i att
använda befintliga produkter på nya sätt. Ett exempel är
det ökande intresset för att bygga höghus i trä, där exempelvis Folkhem visat på möjligheterna genom sina åttavåningshus vid Bällstaviken i Sundbyberg utanför Stockholm – helt i trä. Nu är ambitionen att bygga ett trähus på
22 våningar.
Det är glädjande att se att allt fler kommuner antar träbyggnadsplaner som en del i sin ambition om en klimatoch miljömässigt hållbar samhällsutveckling. När vi bygger i trä minskar koldioxidutsläppen avsevärt jämfört
med konventionella metoder. Därtill bidrar de kostnadseffektiva byggsystemen ofta till att byggtiderna kortas.
MEN SKA VI kunna ta steget fullt ut från ett fossilt till ett
förnybart samhälle måste goda krafter samverka. I april
arrangerade Sveaskog ett seminarium på temat ”Skogen – nyckeln till ett bättre klimat”. Där blev det tydligt
hur viktigt det är att vi får till stånd ett samarbete mellan branscher, regering och stat så att vi får till de investeringar som krävs i pilotanläggningar, nya tekniker och
produkter.
Vi har kunskapen och råvaran i Sverige, liksom de
innovativa idéerna. Nu måste vi skapa förutsättningar för
att förlösa dem.
10
Följ med en skoglig
fältassistent på jobb.
19
Sven-Erik Bucht
vill lyfta skogen.
PÅNYTTFÖDELSE. Kretslopp. Energi. Vårens
spirande grönska väcker känslan av att allt är
möjligt. Det signalerar också detta nummers
tema. Enligt Helena Halonen, research manager inom materialdesign på Innventia, kan vi i
princip göra allt som tidigare gjorts med olja
med det vi utvinner från skogen. Just nu pågår
mängder av spännande forskningsprojekt som
sakta men säkert börjar ge frukt. Läs mer i den
spännande artikeln på sidorna 13-17.
NÅGONTING ANNAT som inger hopp är mötet
med de unga och driftiga entreprenörerna KarlOskar Isaksson och Felicia Johansson. För dem
är arbetet i skogen mer än bara ett jobb – det är
en livsstil. Hur de ser på framtiden kan du läsa
på sidorna 22-23.
I det här numret av Forum Sveaskog träffar vi
också Sveriges landsbygdsminister SvenErik Bucht, som menar att skogen har enorma
Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fyra gånger per år.
Chefredaktör: Pernilla Widén,
[email protected]
Ansvarig utgivare: Linda Andersson,
[email protected]
Redaktör: Anna-Maria Stawreberg
Art director: Tom Sörhuus, Vidar Hekkelstrand
Produktion: Spoon, www.spoon.se
Omslag: Patrik Degerman
Tryck: Lenanders Grafiska AB
ISSN: 1653-9192
2
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
Bästa guiden till
sommarens napp.
Möten som inger hopp
REDAKTIONEN
PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog
28
resurser men att skogsnäringen ofta är dålig
på att visa på vilka möjligheter skogen ger. Här
finns möjlighet till förbättring! Du finner intervjun på sidan 19.
SNART ÄR SOMMAREN här, och för dig som
ännu inte hunnit planera årets semester bjuder vi på inspiration på sidorna 28-29. Där tipsar vi nämligen om några av landets bästa fiskevatten, som ligger på Sveaskogs mark. Det
finns pärlor för alla – oavsett om du är rutinerad eller nybörjare. Och blir du sedan sugen på
att äta din fångst kan du bläddra vidare till sidan 30.
Trevlig läsning!
Pernilla Widén
ansvarig för extern
kommunikation, Sveaskog
PRENUMERATION
För prenumerationsärenden, mejla till
[email protected], eller ring
Sveaskogs kundcenter på tel. 0771-78 71 00.
Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till
redaktionen, [email protected].
ANNONSERING
Vill du annonsera i Forum Sveaskog,
kontakta Adviser AB,
tel 08-55 15 14 80,
[email protected], www.adviser.se.
Forest Stewardship Council®, FSC®,
en symbol för ett ansvarsfullt
skogsbruk. Märket finns på bland
annat byggmaterial, möbler och
grillkol.
Din bäste vän i skogen.
Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med
Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt,
effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com
FTG Cranes AB • Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 • E-mail: [email protected] • www.ftgforest.com
AKTUELLT
Snart är Sveaskog i mål!
Det som för sju år sedan kändes som ett helt orealistiskt mål är nu
fullt genomförbart. Så ska Sveaskog nå klimåtmålet om 30 procent
minskade koldioxidutsläpp 2020.
TEXT: ANNA-MARIA STARWREBERG & ERIK ARDELIUS
Foto: Jan Ericsson
Kanalpärla som väntar
på besök
● Nyrenoverad, med en färgstark och
spännande historia och med många upplevelser att erbjuda väntar den på turisterna:
Hjälmare kanal, som än så länge är lite av
en outforskad pärla i Turistsverige.
Därför arrangerade Hjälmare Kanal AB i
samarbete med Arboga kommun den 21
maj en besöksdag för det lokala näringslivet, Mälarens olika båtklubbar och landets
husbilsklubbar.
– Vi vill visa upp kanalen, den fantastiska naturen runtomkring och de olika besöksmål vi har här, säger Per Eriksson, vd
Hjälmare Kanal AB.
Den som besöker kanalen får bland annat möjlighet att uppleva slussningar, men
det går också att fika på något av de mysiga kaféer som finns i trakten, handla lokala råvaror i gårdbutiken, cykla, fiska eller
ta del av den historia som omger platsen.
– Hjälmare kanal är Sveriges äldsta farbara kanal, och är ett levande kulturminne.
Kanalen är 14 kilometer lång och på dess
väg passerar båtarna nio handdrivna slussar, säger Per Eriksson.
För den som kommer med båt går det
alldeles utmärkt att förtöja i gästhamnen,
och för husbilsentusiasterna finns det flera
ställplatser. Det finns även ett gårdshotell
för andra besökare.
FAKTA
Äldst i Sverige
4
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
AV DE GRÄV, skogsskötsel, transport- och
avverkningsentreprenörer som närvarar
har flera redan påbörjat arbetet för att
minska koldioxidutsläppen. Ett exempel
är RPV-Transport, som är en av Sveaskogs
största virkestransportörer. I fjol körde de
en fjärdedel av sina mil på RME, en biologisk diesel framställd av raps.
– Innan vi valde miljöbränsle hörde vi
oss för om alternativen. Vi hade hört talas
om problem, bland annat med filter som
går igen, men för oss har det fungerat.
Förhoppningen under 2015 är att fördubbla andelen RME, säger Roland Ekenberg,
RPV-Transport.
Per-Åke Persson, resultatsområdeschef i
Södra Norrland, har jobbat med
Sveaskogs klimatmål sedan november 2014.
Det främsta syftet med dagens möte är att
få alla som arbetar för Sveaskog att börja
tänka på hur miljömålen ska kunna nås.
– Kommer vi upp i en fyrtioprocentig
inblandning av förnybart bränsle så når vi
målet. Men vi måste också minska den totala förbrukningen, säger Per-Åke Persson.
Sveaskogs kontor, Ljusdal, april 2015:
Per-Åke Persson är övertygad om att miljömålen kommer att uppfyllas 2020. Efter
februarimötet har han fått många positiva
kommentarer från både medarbetare och
leverantörer. Målet om minskade koldioxidutsläpp har fått tid att landa.
– Nu jobbar teamen och våra entreprenörer utifrån de direktiv vi har gett. Vi har
varit tydliga med att vi vill att både avverkningstransporter och lastbilstransporter ska tankas med miljöbränsle och det är
något som bearbetas i organisationen.
Sveaskogs kontor, Örebro, april 2015:
När Anders Järlesjö, logistikchef på
Sveaskog, 2008 fick i uppdrag att minska
utsläppen med 30 procent, kände han sig
skeptisk.
– Men nu ser jag ju i vilken takt utvecklingen går! Dörren öppnar sig och plötsligt
är det fullt genomförbart att lyckas med
detta.
Anders Järlesjö och hans kolleger valde
tidigt att inledningsvis fokusera på fordonsbränslet och de jobbar på dubbla
fronter.
Plötsligt är
det fullt
genomförbart
att lyckas med
detta.
ANDERS JÄRLESJÖ
Logistikchef på Sveaskog.
– VI JOBBAR DELS med att sprida kunskap och ställa krav i organisationen,
dels med att föra en dialog med bränsleleverantörerna, eftersom tillgången på
miljöbränsle måste öka över hela landet.
Även om det blir allt enklare att tanka
sitt fordon med miljöbränsle är distributionen i norra och västra Sverige fortfarande en utmaning, och Anders Järlesjö
för dialog med både OKQ8 och Preem.
– Vi behöver helt klart få till fler depåer, men det blir bättre och bättre. Och
så länge vi har energipolitiken på vår
sida är jag övertygad om att vi kommer
att lyckas.
Med miljöbränsle i
tanken kan Sveaskog
snabbare nå miljömålen.
Foto: Robert Berglund
Hjälmare kanal har en lång och brokig
historia. Redan Gustav Vasa började
drömma om en kanal där man skulle
slippa betala tull och skatt.
Men att få till kanalen tog tid. Först
1639 var kanalen färdig.
Å andra sidan är den i funktion än
idag. De nio slussarna öppnas för
hand, och gamla båtar samsas med
helt nya.
Här finns passagerarbåtar för den
som inte har egen båt, men det går
även att vandra och cykla i den vackra
naturen omkring kanalen.
För den som är djurintresserad
finns det goda chanser att uppleva bäver, lo, rådjur, älg och vildsvin, men
det finns också möjlighet att helt enkelt varva ner och ta det lugnt i något
av de hemtrevliga kaféer som omger
kanalområdet.
Hembygdsgården intill Ljusnan
i Ljusdal, februari 2015:
Ett 40-tal av Sveaskogs medarbetare, entreprenörer och transportörer har bjudits
in till en träff för att få veta mer om hur
var och en kan jobba för att Sveaskog ska
nå klimatmålet: 30 procent minskade koldioxidutsläpp till 2020.
Det finns en viss oro bland entreprenörerna som är bekymrade över att nya
bränslen ska orsaka driftstopp och motorfel. Representanter från OKQ8, som är inbjudna till mötet, och entreprenörer som
redan testat att köra på miljödiesel hjälper
till att lätta orosmolnen, och efter dagens
föreläsningar och grupparbeten är deltagarna optimistiska.
Vi på Handelsbanken
pratar gärna skog och
lantbruk med dig.
Välkommen in.
Handelsbanken Skog och lantbruk
MARKNAD
Tillfällig
svacka
Det är skakigt på den nordiska träindustrimarknaden. Svenska pappers- och
massabruk har bromsat in. I Norge backar fiberindustrin betänkligt och i
Finland stundar stora förändringar för skogsbruket. Men trots turbulensen
har virkesförbrukningen i Sverige bara fått en tillfällig inbromsning.
TEXT: MATS WIGARDT
6
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
returpapper. Genom investeringar, successiva produktivitetsökningar och konvertering till nya produkter har massaproduktionen tvärtom ökat.
– Lite otippat ser vi nu stora projekt på
utbyggnad av massakapaciteten i både
Sverige och Finland, säger Johan Freij.
Det handlar om enorma investeringar,
med fokus på avsalumassa.
En förklaring till denna snabba scenförändring är, enligt Johan Freij, att efterfrågan på mjukpapper som toapapper ökar,
inte minst i Kina vars import av pappersmassa har stigit kraftigt. Det finns, säger
han, en klockren korrelation mellan inkomst och förbrukning av mjukpapper.
En effektivare distribution, med ett behov av nya lätta förpackningar som tillverkats av långa, starka och färska barrfibrer,
bidrar också till att det finns skäl att tro på
ett ökat intresse för barrmassaved.
Detta är nu en av anledningarna till att
Seattlebaserade analysföretaget Wood
­Resources International vågar spekulera i
en ökad efterfrågan på såväl avsalumassa
FOTO; HELÈNE GRYNFARB
N
ÄR DANSKE BANK för två
år sedan i sin marknadsanalys förutsåg kraftiga nedläggningar av svensk och
norsk massa- och tryckpappersindustri kallades det för ”de största
industrinedläggningarna i mannaminne”.
Resultatet blev som förutspått: Produktionen minskade med cirka två miljoner
årston, motsvarande 3,5 miljoner kubikmeter massaved.
– Lägg därtill stora volymer stormfällt
virke och att svenska sågverk ökat takten,
vilket resulterat i fler slutavverkningar, så
förstår man att tillgången på billig massaved är god, konstaterar Johan Freij på
Danske Bank.
Men det svenska fiberöverskottet anses
på de flesta håll som tillfälligt. Med facit i
hand har det visat sig att efterfrågan på
massaved bara minskat marginellt.
Ett antal större pappersbruk har visserligen dragit ner på produktionen genom
att stänga maskiner, men det har varit
mindre maskiner som delvis försörjts med
Tillgången
på billig
massaved
är god.
JOHAN FREIJ
Danske Bank
som kartong. I sin kvartalsrapport nämner
de även ett allt större intresse – läs: i Sverige och Finland – för en mer storskalig
användning av biobränsle.
”Sammantaget kan detta mycket väl
vara början på den största förvandlingen
av skogsfiberindustrin vi har sett i Norden
på flera decennier”, skriver företaget.
För Norges del finns däremot två faktorer som har haft en negativ inverkan på
massa- och pappersindustrin, med en produktion som på tio år mer än halverats.
Till skillnad från Sveriges diversifierade
skogsindustri – kartong, emballage, wellpapp, mjukpapper med mera – har man i
Norge varit helt inriktad mot tidningsoch skrivpapper.
– Det är svårt för ett högkostnadsland
som Norge att på en global och kraftigt
konkurrensutsatt marknad få lönsamhet
för produkter som minskar i efterfrågan,
konstaterar Anders Dahlqvist, marknadskoordinator på Sveaskog.
I motsats till i Sverige har det i oljelandet Norge heller inte gjorts några stora in-
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
7
MARKNAD
SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR
GODSTRANSPORTER 46 %
vesteringar i biobränsleanläggningar. Förbrukningen
av pellets i Norge är bara 150 000 kubikmeter, jämfört
med 4 miljoner kubikmeter i Sverige.
Med landets låga energipriser saknas helt enkelt
incitament för satsningar på ny teknik för energiproduktion.
– Den norska oljan har fått en del mindre positiva
effekter, säger Anders Dahlqvist.
Och den norska sågverksindustrin brottas med dyr
arbetskraft och lägre produktivitet än i grannlandet,
med ett utfall på mellan 2 och 2,5 miljoner kubikmeter
att jämföras med 17,5 miljoner kubikmeter i svenska
sågverk och närmare 10 miljoner kubikmeter i Finland.
Närmare 40 procent av Norges förbrukning av sågade trävaror importeras därför från Sverige.
– Ändå ökade avverkningarna i Norge under 2014
till den högsta nivån sedan 1980-talet, sannolikt för
att privata skogsägare vill passa på när det finns någon industri kvar, säger Anders Dahlqvist.
Detta har fört med sig att virkesexporten från Norge
till Sverige, främst till landets södra och mellersta
­delar, har ökat från knappt en miljon kubikmeter till
närmare tre miljoner.
I Finland är situationen delvis en annan. Visserligen
har industrin tvingats anpassa sig till att den ryska vedråvaran dragits bort, med stängda massabruk och nedlagda pappersmaskiner i kölvattnet, men samtidigt har
stora investeringar i nya massafabriker och biobränsleanläggningar, baserade på inhemsk råvara, aviserats.
– Trots att det nu finns goda expansionsmöjlig­heter
med gott om billig råvara är situationen bekymmersam, hävdar dock Juhani Koskiranta.
Han är oberoende virkeshandlare med 25 års erfa-
renhet och goda insikter i den finska skogsnäringen.
Tills han vet hur de ska finansieras väljer han att förhålla sig försiktigt skeptisk till planerna på nya massafabriker.
Trots ett stort utbud och låga priser märker han
heller inte av någon större efterfrågan på barrmassaved, vare sig från inhemska kunder eller köpare i övriga Skandinavien.
– Vi har absolut kapacitet att sälja massaved till
Sverige, säger Juhani Koskiranta. Från kustnära områden kan det vara billigare med båt till Sverige än
med bil till finska alternativ. Men till detta finns varken struktur eller tradition i Finland.
FAKTA
Det tas nu krafttag i både Finland och Norge för att
stärka den egna skogsindustrin.
I Norge ska SKOG22, som togs fram på initiativ av
förre statsministern Jens Stoltenberg, utarbeta en
bred strategi för forskning, innovation och utveckling
inom den skogsbaserade värdekedjan. Ökad förädling
av skogsråvaran och bättre konkurrenskraft är målsättningen.
I Finland har exportvärdet för landets skogsindustri
halverats sedan 1980. Nu har en Nationell skogsstrategi formulerats med avsikt att stärka landets ställning
som skogsnation. Ny lagstiftning, ett hållbart skogsbruk och en ökad efterfrågan på 12 miljoner kubikmeter skogsråvara är viktiga delmål.
Och för Sveriges del har exporten av pappersmassa
till EU stigit oavbrutet under två år i sträck. Samtidigt
ligger produktionen av papper, exklusive grafiska papper, på all-time-high.
Regeringen har i mars fattat beslut om att effektivisera och miljöanpassa godstrafiken. Genom tyngre lastbilar och längre och tyngre tåg
sänks utsläppen och logistikkostnaden reduceras. Redan idag står Skogsindustrin för 46 procent av godstrafiken på järnväg i Sverige. Nu
kan andelen komma att öka ytterligare.
(Källa: Skogsindustrierna)
4 av 16
MILJÖMÅL Utvecklingen för miljön är positiv för fyra av
Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Det visar årets
uppföljning av de svenska miljömålen. Även om
det genomförs många åtgärder för att förbättra miljötillståndet i våra svenska skogar är det
dock svårt att se en tydlig riktning för miljön
vad gäller levande skogar.
(Källa: Skogsindustrierna)
TRÄVAROR MARS 2015
160
140
120
100
80
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Källa: SCB
Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall. Basår 2000 = 100.
17 %
AVVERKNINGSANMÄLNINGAR
Finland storsatsar
på massa
Företaget Finnpulp planerar att bygga en massafabrik för 1,4 miljarder
euro i Kuopio i östra Finland. Med en kapacitet på 1,1 miljoner ton barrvedsmassa om året blir det Finlands näst största massafabrik. Dessutom
planerar Metsä Group bygga en ny fabrik för bioprodukter i Äänekoski,
med en kapacitet på 1,3 miljoner ton. Fabriken, som enligt företaget är den
största investeringen i den finländska skogsindustrins historia, ska vid
­sidan av massa också producera bioenergi och olika biomaterial.
8
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
Statistik för mars visar en minskning av anmälda avverkningsarealer med 17 procent till
16 365 hektar jämfört med motsvarande månad 2014. Minskningen av den anmälda avverkningsarealen har skett i 15 av 21 län, allra
mest minskar den Södra Norrland och Svealand.
(Källa: Skogsindustrierna)
Enkät
Hur märker ni av det skakiga läget
på trämarknaden här i Skandinavien?
Mattias Einarsson, försäljningschef Nydala Trä:
– På det stora hela ser det bra ut, åtminstone vad gäller våra huvudprodukter, det vill säga sågat/hyvlat konstruktionsträ.
Enkelt uttryckt kan man säga att England är lite av ett lokomotiv bland
våra huvudmarknader och där har vi ett gynnsamt läge med bra valuta, hög
konsumtion och där man har repat sig efter lågkonjunkturen. Men även på
marknader som Kina och Egypten märker vi den senaste månaden ökande
efterfrågan och stigande priser.
Däremot går det väl så där i Tyskland och Holland. Den inhemska försäljningen här i Sverige är volymmässigt god, men priserna haltar jämfört med
exporten.
Peter Eklund, VD Bergkvist Insjön:
– 65 procent av volymen från oss går till Asien. I Japan är det fortsatt
trögt, och det är väl egentligen svar på frågan. Det svajar alltså inte, det är
trögt där sedan länge. I Kina däremot ser vi en prispress under hyfsad efterfrågan.
I Europa däremot är bilden mer splittrad. Vi har rull på volymerna och
bygger inte några lager, flödena funkar, men det är en splittrad prisutveckling.
Att det ser ut som det gör i Japan handlar om efterdyningar efter
momshöjningen för något år sedan, det skapade en spekulativ lagerrörelse. Det i sin tur försvagade marknaden och skapade panik.
H11
”Vi tror och
hoppas att vi nu har nått botten.”
Anette Jönsson, marknadsansvarig Jutos Timber:
– Vi har kört på som vanligt,
även om vi har sett viss avmattning och prisnedgångar på vissa
marknader. Situationen har ändå
varit hållbar för oss som exporterar tack vare den svenska kronan.
Vi tror och hoppas att vi nu har
nått botten, att efterfrågan ökar
och att vi därmed inom kort kan
se en uppgång igen.
C EFFEKTIV SKÖRDARE
med 8 hjul för minimalt marktryck
Den midjestyrda skördaren H11C arbetar mjukt
och följsamt och är suverän i brant terräng och
på sanka marker. Med 8-hjul i kombination med
breda band blir marktrycket minimalt och naturen skonas från onödiga belastningsskador.
Besök oss på Skogsnolia, monter A2
Vi erbjuder dig ett skördarprogram, tillverkat i Sverige, av högsta
kvalitet, kompetens, flexibilitet, enkelhet och trevligt bemötande.
H8B
H11C
H14C
H21D
KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com
SKOGSBRUK
ETT YRKE
MEN SKILDA
VÄRLDAR
De skogliga fältassistenterna är navet i mycket av Sveaskogs verksamhet,
men utmaningarna skiljer sig mycket åt från norr till söder.
Följ med Morgan Isacsson och Anders Sjösvärd
en dag i de mellansvenska skogarna utanför Laxå.
TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA FOTO: ANDREAS VARRO
K
ylan från duggregnet och den
råa vinden biter sig fast när vi
går ur bilarna strax utanför
Laxås tätort. Men vädret
tycks inte bekomma de skog­
liga fältassistenterna Morgan Isacsson och
Anders Sjösvärd.
Vi befinner oss på Morgan Isacssons
­distrikt, som gränsar till Anders Sjösvärds
i Askersund. I vanliga fall jobbar de en­
samma men ibland hjälps de åt.
Det viktigaste arbetsredskapet, förutom
ögon och erfarenhet, är fältdatorn.
Med några snabba knapptryckningar tar
Morgan fram en karta över området.
– Här står vi, och det vi ska göra nu på
morgonen är att sätta upp en gränsmarke­
ring inför en kommande avverkning.
Han pekar på en streckad yta.
– Det här är ett naturvårdsområde, här
står det träd med en medelålder på 150 år,
och de ska inte avverkas. Mitt jobb är att
markera ut det tydligt.
In i skogen, raska stövelsteg mot det
blötmjuka underlaget.
– Naturvärdesbedömningen är det vi
gör först, innan något annat, förklarar
­Anders Sjösvärd.
Att förklara vad en skoglig fältassistent
gör är svårt, eftersom arbetet innefattar så
mycket och har stora geografiska variatio­
ner. Men det handlar om planering och in­
ventering i skogen inför gallring och av­
verkning, samordning av skogsvårdsåtgär­
der, kontakter med myndigheter,
markägare och mycket mer.
– Vi måste hålla ett högt tempo för att
hinna med de uppsatta målen, så friheten
ligger i att kunna planera en hel del av sina
dagar själv, säger Anders.
När året är slut ska Morgan och Anders
ha en bank av avverkningsområden klar,
10
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
en så kallad traktbank. Sedan tar avverk­
ningsledaren över, och tack vare fältassis­
tenternas förarbete finns då en rad olika
områden för avverkning att välja på som
kan planeras in när de passar bäst i tiden..
FÖRUTOM INVENTERING av träd och
mark ingår en rad andra aspekter i fältas­
sistenternas bedömning, som friluftslivet i
området, om skogen är tätortsnära och vil­
ka vattenmiljöer som finns.
Fältdatorn tas fram igen och Morgan
­visar hur varje aspekt som ska bedömas
har ett poängsystem kopplat till sig. Allt
räknas så småningom samman i program­
met GISS. Tillsammans med laserdata –
det vill säga värden från lasermätningar av
skogen som utförs från luften – är pro­
grammet idag ett oumbärligt hjälpmedel.
Laserdata hjälper till att ta fram potenti­
ellt avverkningsbara områden genom de
mätvärden som fås fram.
– Här på flygbilden ser du träden ovan­
ifrån ... Här är en kalyta, och här utanför
en mosse. Vi tolkar dessa bilder och kan
snabbt välja ut rätt områden att inventera,
säger Morgan.
Men lasern ser inte allt och kan aldrig er­
sätta den mänskliga insatsen helt. Den kan
till exempel inte räkna ut åldern på träden,
det måste göras på plats. Förutom tiden i
skogen måste också en hel del tid tillbring­
as inne på kontoret med administration.
– Jag är nog ute runt 150 dagar om året.
Resten går åt till det administrativa, säger
Anders.
Förra sommaren reste Morgan och
­Anders tillsammans med några andra till
norra Norrland för att utbyta erfarenheter
med sina fältassistentskollegor.
– Det var otroligt värdefullt och intres­
sant att se, säger Morgan.
Friheten
ligger i att
kunna
planera en
hel del av
sina dagar
själv.
ANDERRS SJÖSVÄRD,
skoglig fältassistent i
Askersund.
– En stor skillnad är storleken på de av­
delningar vi planerar. Här i mellersta Sve­
rige har vi mycket mindre avdelningar,
men mycket volym per avdelning.
Anders nickar.
– En av våra största utmaningar är att hin­
na med de avverkningsvolymer som vi ska
planera. Med små och många avdelningar
tar administrationen tid. Kontakten med
Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen är den­
samma oavsett om jag ska göra en avverk­
ningsanmälan för 3 hektar eller 30 hektar.
DET ÄR TID för en kort fika. Ett antal kilo­
meter återstår att gå innan arbetsdagen är
över, och energinivån måste hållas uppe.
Regnet har upphört och temperaturen har
krupit upp några grader.
Varken tjusiga lunchrum eller toaletter
finns att tillgå, men att många bekvämlig­
heter saknas i jobbvardagen bekommer
varken Anders eller Morgan.
– Ibland regnar det i en vecka, det är
blött och svårt att ta sig fram. Men för mig
är det ändå det perfekta jobbet. Jag tycker
om att vara aktiv, säger Morgan.
Både Anders och Morgan har en bak­
grund som maskinförare och har jobbat
för Sveaskog i många år. Skogen har blivit
en livsstil, och de känner den väl.
Nästa stopp blir vid en pågående avverk­
ning där vi ska titta till en kolbotten.
– Det har skötts utmärkt, säger Anders
och pekar mot stubbarna som står på en
upphöjning i marken som knappt är synlig
för ett otränat öga.
Efter en vinter som framförallt har till­
bringats på kontoret, trivs bägge med att
vara ute igen. För som de båda uttrycker
det: Även om det ingår mycket adminis­
tration i jobbet är skogen själva hjärtat i
deras arbetsuppgift.
Morgan Isacsson
Anders Sjösvärd
Morgan, Anders och deras kollegor i Mellan- och Sydsverige
lägger mer tid på samhällskontakter som följer av att mycket skog är tätortsnära. Samtidigt har de nordligare kollegorna bland annat rennäringen och samråd med samerna
att ta hänsyn till.
Hallå där...
Per-Erik, Pejje, Nordqvist, skoglig
fältassistent i Jokkmokk. Vad ser du
som den största utmaningen i ditt
jobb?
– Samesamråden påverkar jobbet
väsentligt och tar mycket tid. Inför
varje år samråder vi med samebyarna
kring vägar, avverkningar, gödslingar
och annat. Det kan vara väldigt tufft
att få fram tillräckliga volymer att planera för avverkning.
Hur stort område har du?
– Vi är tre stycken som tillsammans
har ungefär 150 000 hektar. Jag bor
själv i Vuollerim, och planerar objekt
från Jokkmokk ända ner till Boden. Så
det blir en hel del tid i bil.
Hur länge har du jobbat?
– Jag började för 38 år sedan och
jag tycker fortfarande att det är ett
jättebra jobb!
Hallå där...
Stefan Bergqvist, skoglig fältassistent i Växjö.
Vad i din tjänst är specifikt för just
ditt geografiska område?
– Här i Småland varierar det väldigt
mycket hur markerna ser ut. Vi har
allt från marker med väldigt bra tillväxt till marker med betydligt mindre
tillväxt. På de platser där tillväxten är
hög gäller det att vara ute i rätt tid när
gallringar och framförallt röjningar
ska göras. Vi måste hänga med i ungskogsfasen och välja bort de träd som
inte är önskvärda. Det är viktigt att åtgärderna sker vid rätt tidpunkt. Det är
då vi formar beståndet så som vi vill
ha det i framtiden.
Ni har också en hel del tätortsnära
skog?
– Ja, och det är viktigt att ha en bra
dialog med människorna som bor
nära skogen. Det är viktigt att de känner sig delaktiga.
Det ligger en skoglig fältforskningsstation inom mitt område. Det är
Sveriges lantbruksuniversitet som
driver den, och Sveaskog är markvärd.
Jag har en dialog med dem ett par
gånger per år och ser till att de gallringar, röjningar och avverkningar
som de önskar blir gjorda.
Vad uppskattar du mest med jobbet?
– Jag tycker om att ha ansvar för
helheten i planeringen. Det är ett
brett och intressant arbete.
Vilken är den största utmaningen i ditt jobb?
Tina Cederholm, skoglig
fältassistent Karlskoga:
– Just nu avverkar vi i
tätortsnära skogar och
friluftsområden, vilket
kräver särskilt hänsyn.
Det handlar om att verka i
samråd med flera intressenter, allt ifrån orienteringsklubbar och stugägare till kommunen. Det
gäller att vara diplomatisk, kunna kompromissa
och tänka nytt.
Ruzgar Hussaian, skoglig
fältassistent Ljusdal:
– Vi har mycket kontakt
med såväl myndigheter
som lokalbefolkning. Det
är viktigt att ha en dialog
med dem. Samtidigt som
jobbet är utmanande
innehåller det många roliga delar, friheten i skogen, den vackra naturen
och förmånen att ibland
få träffa hans majestät
björnen…
Paulina Nordling, skoglig
fältassistent i Hedemora:
– Jobbet är tungt rent
fysiskt. Det är mycket att
tänka på ute i fält, både
skogsskötsel, produktion,
drivning och natur-/kulturhänsyn. I mitt område
finns en del sommarstugeägare att ta hänsyn till,
vi har en samordnare som
sköter det, även om jag
möter dem när jag är ute.
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
11
Vår unika värmebehandlingsprocess
gör svärdet styvt och slitstarkt.
Enastående återfjädringsegenskaper
tack vare R-seriens legering.
12 tänder på noshjulet
reducerar friktion och slitage.
MADE IN SWEDEN.
Vi är Sveriges största tillverkare av
maskinsvärd. Vi vägrar kompromissa och
sätter alltid kvalitet och prestanda främst.
Kundtjänst: 0650-74 05 50, www.iggesundforest.se
www.eco-tracks.com
EVO™
Bandet som har allroundegenskaper och
är skonsamt mot marken. EVO har ett
suveränt grepp och däckskydd samt en
tvärjärnsutformning som ger det mycket
goda rensningsegenskaper.
ECO-TRACK™
12
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
EVO-M™
MAX™
PRO™
Make your own way
www.olofsfors.com
TEMA
Skogen
är svaret
Cyklar av komposit, jackor av textilfiber från cellulosa, höghus i
trä. När användningen av fossila råvaror måste minska bjuder
skogsråvaran på lösningar inom allt fler områden.
TEXT: MARKUS WILHELMSON
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
13
TEMA
E
n tydligare symbol för omställningen till en mer
biobaserad ekonomi än en cykel tillverkad av
skogsråvara kan väl inte finnas? När vi har parkerat bilen – som helst drivs på tallolja – och
trampar iväg på en ram av stark och lätt komposit, förstärkt med kolfiber baserad på lignin och
gummidäck av BoreaLatex från en grangummiplantage så cyklar vi rakt in i framtiden. Med
fördel har vi dessutom på oss en lätt och stark cykelhjälm tillverkad av formgjutet energiabsorberande cellulosaskum.
När orosmoln från klimathotet tornar upp sig i horisonten riktas allt fler blickar mot förnybara råvaror. Och i takt med forskningens framsteg kommer skogen sannolikt att spela en central
roll vid framtagandet av nya material och produkter.
– Eftersom skogsindustrin har en så stor råvarukälla har man
möjlighet att ta en ledande position i omställningen till en bioekonomi, menar Susanna Winzenburg, programchef på BioInnovation, en branschöverskridande satsning som stöds av Vinnova,
Sveriges innovationsmyndighet.
BioInnovations vision är att ställa om Sverige till en biobaserad
samhällsekonomi 2050. Stödet är brett: ett 60-tal intressenter –
företag, organisationer, universitet och institut – har anslutit sig.
En av flera utmaningar med att utveckla konkurrenskraftiga och
innovativa material, produkter och tjänster är bristen på så kallat
såddkapital, alltså den tidiga finansiering som ska möjliggöra en
kommersialisering av affärsprojekt som inte är färdigutvecklade.
– Det finns massor av fantastiska idéer, men man måste få in så
mycket kapital att man kan verifiera att den idé man har verkligen
håller för att tas ut på marknaden, säger Susanna Winzenburg.
Nästa steg – att på allvar konkurrera med befintliga material –
riskerar i värsta fall att bli ett slags moment 22:
14
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
Nya material är ofta dyra innan
de kan börja produceras i större volymer. Men hur ska man komma
upp i stora volymer om priserna är
höga från början?
– Kostnaden är ofta det svåra.
Därför är det viktigt att det nya materialet kommer med ett mervärde.
Det räcker inte att säga att det är
grönt och biobaserat, utan vi måste
ta fram nya koncept och nischprodukter, säger Helena Halonen, research manager inom materialdeSUSANNA WINZENBURG
sign på forskningsinstitutet Innventia.
programchef BioInnovation
Och någon brist på spännande
framtidsprodukter och nya material råder verkligen inte.
Innventia, som har egna demonstrationsanläggningar och labb,
har till exempel framgångsrikt utvecklat processerna kring nanocellulosa. Det är ett material som utvinns ur träfibrer och har exceptionella styrkeegenskaper i klass med fibern kevlar, som i sin
tur är fem gånger starkare än stål i samma vikt.
I motsats till kevlar och andra material baserade på fossila råvaror är nanocellulosa helt förnybart. Tidigare har tillverkningsprocessen varit alltför energikrävande för att en kommersialisering skulle vara tänkbar. Men utvecklingen på Innventia har resulterat i att energiförbrukningen har kunnat minskas med upp
till 98 procent.
DET FINNS EN mängd potentiella tillämpningar för nanocellulosa, exempelvis tillverkning av papper och kartong eller som ytlimning och ytbeläggning mot syre och fett i livsme­
Det är viktigt att det
nya materialet kommer med ett
mervärde.
HELENA HALONEN
research manager inom
materialdesign,
Innventia
TEMA
delsförpackningar. Även beläggningar eller filmer gjorde av hemicellulosa från ved är mycket bra syrgas- och fettbarriärer.
– I princip kan man göra allt som tidigare har gjorts med olja
med det vi utvinner från skogen. Rent teoretiskt är det möjligt,
säger Helena H
­ alonen.
Inom bioraffinaderiområdet pågår också många intressanta
forskningsprojekt.
SP Processum har på tolv år utvecklats från att vara en teknikpark i Örnsköldsvik till att bli ett ledande initiativ inom bioraffinaderi i Sverige och internationellt.
Visionen är att fungera som ett kreativt nav i ett kluster för utveckling och uppskalning av processer inom bioraffinaderi.
– Sedan 2008 har vi stöttat 150 projekt och produkter som bygger på förnybar råvara. Men processerna är långa. När vi väl har
testat att tekniken fungerar i stor skala är det en fråga om logistik, marknad och vilka parter vi ska samarbeta med, säger Sören
Back, informationsansvarig på SP Processum.
Ett projekt som är på väg mot full skala genomförs nu tillsammans med bland andra Boliden och SCA. Det går ut på att nyttja
grönlutslam, en biprodukt från massabruk, som täckningsmaterial för gruvavfall.
– Nedlagda gruvor läcker ofta tungmetaller ut i sjöar och vattendrag. Men grönlutslammet håller tätt. Efter en lyckad provtäckning kommer metoden nu att demonstreras i full skala i Näsliden, en av Bolidens nedlagda gruvor. Vi driver både små och
stora projekt, men alla handlar i slutändan om samma sak: att få
ut ett värde ur skogen, berättar Sören Back.
Hur tror du att användningen av skogsråvara kommer att se ut
om tio år?
– Där vi idag har massafabriker tror jag att vi också kommer att
få se andra företag som tar tillvara en del av de molekyler som
HELENA HALONEN
research manager
materialdesign Innventia
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
15
inte används av pappersindustrin. Flera av dagens kemiföretag
kommer att utvecklas med produkter från skogen. Men för att
det ska kunna ske är det väldigt viktigt att det finns långsiktiga
spelregler från statligt håll, så att man vet att man kan göra de
satsningar som krävs. Ju närmare marknaden man kommer,
­desto mer pengar måste till för att satsningarna ska kunna förverkligas.
Användningen av skogsråvara handlar inte bara om bioraffinaderi och att forska fram nya material. En stor potential finns i att
använda befintliga produkter på nya sätt. Ett exempel är det
ökande intresset för att bygga höghus i trä.
– Vi börjar nu kunna skörda frukterna av det långsiktiga arbete som vi har lagt ner, konstaterar
Lars Martinson, koncernchef i det
familjeägda träförädlingsföretaget
Martinsons.
Fram till 1995 var det inte tillåtet
att bygga högre hus i trä, men sedan
reglerna ändrades och debatten om
hållbarhet och förnybarhet tog fart,
har utvecklingen gått snabbt.
Vid Bällstaviken i Sundbyberg utanför Stockholm har Martinsons på
uppdrag av bostadsbolaget Folkhem
byggt två åttavåningshus i trä. Folkhem planerar att bygga 6 000 nya
LARS MARTINSON
bostäder i trä i Stockholmsområdet
koncernchef Martinsons
under de närmaste tio åren.
– Med trä går det att komma ner
till halva byggtiden eller en tredjedel jämfört med ett traditionellt betonghus. Men vi ska vara ödmjuka och inse att vi har
mycket kvar att göra när det gäller att utveckla processerna. Vi
konkurrerar med betongen som har utvecklat sina system under
väldigt lång tid, säger Lars Martinson.
Tillsammans med Sveaskog deltar Martinsons i ett utvecklingsprojekt kring höga trähus. Det handlar bland annat om att
ta reda på hur höga trähus reagerar när det blåser kraftigt och
hur ljudet påverkas.
– Tillsammans tittar vi på att bygga 16 våningar i trä. Folkhem
driver på för att bygga ett 22-våningshus i Hallonbergen. Jag bedömer att de höga trähusen successivt kommer att ta mer volym.
Hur stort det här blir beror helt på hur vi kan utveckla våra processer. Allt byggande är egentligen en stor logistisk övning, konstaterar Lars Martinson.
Folkhem är en av de främsta
aktörerna som satsar på att
bygga flervåningshus i trä.
Bilden visar ett hus från ett kommande projekt (Söderkåkar) i
Stockholm.
Foto: Utopia Arkitekter
TEMA
LARS MARTINSON
koncernchef
Martinsons
FAKTA
• Knappt 50 procent av den skog som avverkas i Sverige går till sågverken. Drygt 40 procent går till pappers- och massaindustrin och
knappt 10 procent går till energi.
• Av den totala mängden biobränsle kommer 80 procent från skogen.
• Skogsindustrin har formulerat en vision som säger att produktionen i det svenska skogsindustriklustret ska fördubblas till år 2035,
och 50 procent av tillväxten ska komma från nya produkter.
Pappersmassa blir bilar?
Att skogen är en förnybar guldgruva
får allt fler upp ögonen för.
Produkter som tidigare krävde fossila råvaror kan nu
tillverkas av ämnen från skogen. Bakom många av de
mest spännande innovationerna finns lignin, en av de
vanligast förekommande organiska föreningarna i naturen och en biprodukt från sulfatmassabruk.
– Vi har visat att det är möjligt att framställa kolfiber av lignin. Nästa steg är att använda kolfibret i en
applikation eller i ett material, berättar Per Tomani,
team leader lignin & carbon fibres på Innventia.
16
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
I framtiden kan det vara möjligt att använda kolfiber
från lignin i olika detaljer och produkter där höga kostnader i dag sätter stopp för kolfiber. Det kan exempelvis handla om detaljer i framtidens bilar där lättvikt är
en förutsättning för låga koldioxidutsläpp. Om fler detaljer i vanliga bilar kan tillverkas i kolfiber kommer utsläppen från varje nyproducerad bil att minska radikalt.
Lignin bidrar till att ge trä dess mekaniska styrka.
Man kan likna trä vid ett kompositmaterial, där cellulosan fungerar som förstärkande fibrer och ligninet
är en flexibel hoplimmande plast.
I ett annat förstudieprojekt, ett samarbete mellan
Kungliga Tekniska Högskolan och forskningsinstituten
Swerea Sicomp och Innventia, studeras möjligheterna
för ligninbaserade batterier. Studier har visat att dagens kommersiella, fossilbaserade kolfibrer har potential att både fungera som en strukturell del i en
konstruktion och som ett batteri. Med andra ord skulle exempelvis ett biltak kunna fungera som ett batteri.
Om man utvinner lignin ur svartluten, som bildas
vid tillverkning av pappersmassa, kan lignin användas
som energikälla vid värmeproduktion eftersom materialet i förhållande till andra biomaterial har ett högt
energivärde. Tyvärr är ligninets värde i detta fall tämligen lågt och inte så attraktivt som råvara för högvärdig kolfiber.
TEMA
Plast på träd
Går det att ersätta fossilbaserad plast med biobaserad som tillverkas av restprodukter från
skogen? Inom projektet Närodlad Plast identifieras
affärsmodeller och tekniska utmaningar.
E
TEXT: MARKUS WILHELMSON
n av förutsättningarna för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle blir att kunna tillverka plast av bioråvara.
Idag tillverkas merparten av världens plast av fossilbaserade råvaror, även om sockerrör som odlas i Brasilien
också förekommer för att producera biobaserad polyeten.
För skogsrika nationer som Sverige och Finland innebär utvecklingen stora möjligheter.
I projektet Närodlad Plast samarbetar Sveaskog med Tetra Pak,
Ica, Polarbröd, Södra, kemiföretaget SEKAB, petrokemiska koncernen Borealis, industrigruppen Trioplast, samarbetsorganet Norgesgruppen och huvudfinansiären SP Processum.
– Det unika med projektet är att representanter från hela värdekedjan, från skog till konsumentprodukt, är med. Det tror jag är en
förutsättning för att vi ska lyckas, säger Thore Lindgren, vice vd för
SEKAB E-Technology AB.
Att det finns en efterfrågan på biobaserade plastprodukter som
bärkassar, tätskikt i blöjor, brödpåsar eller korkar på mjölkkartonger
råder ingen tvekan om. Slutkonsumenterna blir alltmer medvetna
om hållbarhet och ställer högre krav.
Den stora utmaningen blir att identifiera de ekonomiska förutsättningarna. Vilka investeringar krävs för att bygga en anläggning
där restprodukter som grot, brännved, sågspån och sågverksflis kan
omvandlas till etanol och därefter till polyetenplast?
– Projektet inleddes i augusti förra året och nu måste vi konkretisera: Vilken hjälp tror vi oss behöva för att kunna genomföra detta?
När vi ställer om till en bioekonomi krävs stora investeringar och då
blir det lätt att alla väntar på varandra. Men nu tycker vi att vi har
skapat en bred uppslutning som har möjlighet att driva frågan framåt, säger Thore Lindgren.
Reaktionerna från politiskt håll har varit positiva. Bland annat har
tidigare näringsministern Annie Lööf lyft fram projektet.
– Vi bjuder gärna in staten att vara med och tycka och att bidra till
riskspridningen. Vi tror att den nuvarande och kommande efterfrågan ska få detta att lyfta, men support till själva investeringen för
första anläggning kan komma att behövas. Sedan vill vi naturligtvis
vara med och påverka de långsiktiga spelreglerna i rätt riktning för
att få fart på bioekonomin, säger Thore Lindgren.
Lars Josefsson, ledare för det Västsvenska Kemiklustret, ser Närodlad Plast som en logisk fortsättning på det så kallade Skogskemiprojektet, där skogsindustrin och kemiindustrin arbetar tillsammans för att utveckla nya material och produkter från skogsråvara.
– Det projektet visar att det går att samarbeta. Tekniskt tror jag
absolut att det är möjligt att framställa biobaserad plast, men det
blir en något dyrare råvara och det krävs därför att någon är beredd
att betala lite mer för slutprodukten, säger han.
Med ett lågt råoljepris är det svårt att prismässigt konkurrera
med fossil plast, men Lars Josefsson menar att framtiden trots allt
talar för den biobaserade plasten.
– Växthuseffekten är ett faktum och vi måste göra någonting åt
våra koldioxidutsläpp. På sikt tror jag därför att de fossilbaserade
råvarorna kommer att stiga i pris.
Hur länge tror du att det dröjer innan vi får se en svensk anläggning i drift för biobaserad plast?
– Efter det att finansieringen ordnats så tror jag att detta skulle
kunna vara verklighet inom fem år.
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
17
SEMINARIUM
Skogen och klimatet i fokus
Skogen stod på agendan under det klimatseminarium som Sveaskog arrangerade den 23 april i Stockholm. På talarlistan stod bland andra Sveaskogs
ordförande Göran Persson och Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt.
TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: BENGT ALM
SYFTET MED SEMINARIET, som hölls på
IVA i centrala Stockholm, var att lyfta
skogsråvarans möjlighet i en framtida bioekonomi. Inledningstalare var Sveaskogs
ordförande Göran Persson som lyfte fram
vikten av att bruka skogen – och se nya
möjligheter.
– Sverige är en stormakt i dessa skogliga
sammanhang. Vad vi måste lyfta fram är
att det bästa för klimatet är ett aktivt skogbruk, sa Göran Persson.
Han fick medhåll av Anna Lindstedt,
Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare vid COP21 i Paris.
– Vi måste vara optimister och tro att vi
klarar klimatutmaningen. Men då behöver
18
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
vi också jobba tillsammans vid förhandlingarna, inte gräva ner oss i skyttegravar,
och det är där vi diplomater kommer in,
konstaterade Anna Lindstedt.
Hon berättade om hur man med sju månader kvar till COP21, den stora klimatförhandlingen i Paris, bestämt att världens
deltagarländer ska lämna in sina planer i
god tid. Allt för att förhandlingarna ska gå
framåt i den takt som krävs.
EN STOR DEL av seminariet handlade just
om vilka nya användningsområden som
skogsråvaran kan användas till. Genom att
fasa ut fossil råvara och ersätta den med
skogsråvara minskas klimatbelastningen.
En rad industrirepresentanter vittnade
om möjligheterna att minska klimatpåverkan utifrån sina specifika förutsättningar;
det var Lena Dahl som är Global Environmental Manager på Tetra Pak, Anders
Förberg, vd Borealis, Petter Holland, vd
Preem, Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme och Arne Olsson, vd Folkhem.
Sveaskogs seminarium kommer att följas upp med aktiviteter, till exempel i Almedalen där arrangemang kring bland annat förnybara drivmedel och hållbara förpackningar finns med
Presentationerna av och intervjuer med
samtliga talare hittar du på Sveaskogs
hemsida.
Alla länder
ska bidra,
men det är
viktigt att det
sker på ett
rättvist sätt.
ANNA LINDSTEDT
Sveriges klimatambassadör
”Om vi gör rätt kan skogen
ge 25 000 nya jobb”
Det växer så det knakar i Sveriges skogsmarker
och skogsnäringens möjligheter är oändliga. Vi
har tagit vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht
på pulsen, för att ta reda på hans tankar om
skogsråvaran.
TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: SAMMY STEEN
Du är själv från glesbygden och har levt
nära skogen. Vad är Sveaskog för dig?
– När jag hör namnet Sveaskog tänker
jag på ett robust, ansvarstagande och statligt skogsbolag som tänker nytt. Sveaskogs
verksamhet präglas av ny teknik och innovationer, och det är positivt.
Vad kan Sveaskog bli bättre på?
– Att visa möjligheterna som skogsbruket ger. Det handlar om enorma resurser
som finns här. Detta gäller naturligtvis
inte bara Sveaskog, jag tycker att hela
skogsbruket kan bli bättre på att slå sig för
bröstet. Vad gäller Sveaskog har jag också
Ni arbetar med att uppdatera skogsvårdslagen, som är från 1979. Vad har vi att vänta av en ”skärpt och preciserad” skogsvårdslag?
– Vi håller på att bereda detta. Vi vill modernisera och tydliggöra lagen, som till stor
del bygger på frihet under ansvar. Lagen
från 1979 har uppdaterats, bland annat
gjordes en stor ändring 1993, när lagen
ändrades så att produktion och miljö jämställdes i skogspolitiken. Mindre förändringar har gjorts sedan dess, den senaste
trädde i kraft i september 2014.
hört sägas ute i landet att jaktarrendena är
lite väl höga. Det är synd tycker jag. Jag
tycker att folket ska älska Sveaskog.
I vilken riktning vill du ta det nationella
skogsprogrammet, som ju bland annat har
som syfte att bidra till att stimulera landsbygdens utveckling?
Du har sagt att det ska vara attraktivt att bo
och jobba på landsbygden. Vad innebär en
socialdemokratisk skogspolitik?
– Vi jobbar brett och policyskapande
kring det här strategiska arbetet, som ju
ska sträcka sig över partigränserna och
över mandatperioden. Skogen är en enorm
tillgång och om vi gör rätt satsningar här
kan vi få upp till 25 000 nya jobb genom
skogen. Det blir inte så mycket tidningspapper av skogen nuförtiden. Därför måste vi satsa på nya produkter, inte minst
biobränslet. Vi om något land kan och borde komma ifrån det fossila bränslet.
– Regeringen vill bedriva en framsynt
och hållbar skogspolitik där skogen kan
bidra till en växande bioekonomi och till
jobb och tillväxt i hela landet. Det handlar
om att ta hänsyn till mark, vatten och biotoper och att ha framförhållning så att industrin får råvaror. Samtidigt måste vi tänka långsiktigt.
Skogen kan
bidra ännu
mer till en
växande
bioekonomi
och till jobb.
SVEN-ERIK BUCHT
Landsbygdsminister
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
19
FÖRYNGRING
När roboten kom till plantskolan
Lika många krukset och lika många skötseltimmar på lika stor kvadratmeteryta
utomhus som tidigare. Ändå har Vibytorps plantskola ökat antalet plantor
som produceras med minst tio procent. Dessutom har plantskolan ökat
den miljömässiga vinsten markant. Magi? Nej. En robot.
TEXT: IDA THUNBERG
D
et är nästan som i en science
fiction-film. De många robotfingrarna lyfter upp plantorna ur sina mikrokrukor och
stannar framför en blå vägg i
några få sekunder.
Det blixtrar till när fyra kameror samtidigt tar ett foto av plantorna. Bilden förs
över direkt till ett dataprogram som omedelbart identifierar om plantan är godkänd
eller inte.
Allt går snabbt. Nästa steg är att robotfingrarna endast sätter tillbaka de godkända plantorna i det ordinarie kruksetet.
Resten kasseras.
Proceduren upprepas, och nästa gång
ordnar roboten så att kommande laddning
med godkända plantor fyller upp där det
blev tomt under förra ronden.
– Resultatet blir att i princip 100 procent
av de plantor som går ut är godkända, förklarar Peter Melin, resultatområdeschef på
Svenska Skogsplantor, som ingår i
Sveaskogkoncernen.
Det kallas för transplantering, och är ett
resultat av ett utvecklingsarbete som Peter
Melin och hans kollegor har jobbat med
under fyra år.
Då: 550 plantor per kvadratmeter. Den
första delen av odlingen skedde i totalt tio
växthus i Vibytorp.
Nu: 3 450 plantor per kvadratmeter, och
tack vare mikrokrukorna får samma volym
som tidigare plats i två växthus.
Betydligt mindre eldningsolja behövs
för att värma upp växthusen. En viktig besparing, framförallt för miljön men även
kostnadsmässigt.
Nyckeln i processen är själva transplanteringen som roboten utför mellan växthusfasen och frilandsfasen i odlingsprocessen.
20
FORUM SVEASKOG 1 • 2015
Fas 1, i växthus,
pågår i april–maj.
Fas 2, där plantorna
flyttas ut på friland,
pågår juni–september.
Tidigare användes samma krukset
från början till slut,
men nu används
mikrokrukorna i
PETER MELIN
växthusen medan
de större endast
­används utomhus. Plantorna kan inte odlas på friland i minikrukorna och därför
blir transplanteringen central.
– Tidigare hade vi endast runt 85 procent utbyte efter alla faser i odlingen. När
vi skulle ställa ut plantorna på friland hade
vi redan tappat en del av de 15 procenten
eftersom det aldrig blir plantor av alla
frön. Men tack vare transplanteringen hittar roboten omedelbart de fall där det inte
bildats en planta, kasserar dem direkt, och
ersätter den dåliga med en godkänd planta, säger Peter Melin.
– På så sätt har vi nu ungefär 98 procent
FAKTA
Många fördelar
• I det första växthusskedet används bara
25 procent av den tidigare växthusytan
­eftersom odlingstätheten ökar från 550
plantor per kvadratmeter till 3 450 plantor
per kvadratmeter.
• Användningen av eldningsolja för uppvärmning av växthusen minskar rejält.
• Plantpartierna blir jämnare och lådorna
kommer att innehålla fler plantor än tidigare. En följd av det blir bland annat effektivare lagring och transporter.
Tack vare
transplanteringen
hittar roboten direkt
de fall där
det inte
bildats en
planta.
PETER MELIN
resultatområdeschef
Svenska Skogsplantor
plantbildning när vi går från växthus till
frilandsodlingen. I princip alla krukor i
krukseten används till godkända plantor,
till skillnad från tidigare.
Med samma antal krukset och lika
många skötseltimmar på lika stor kvadratmeteryta utomhus så har plantantalet alltså ökat med minst tio procent.
UPPSLAGET KOM FRÅN trädgårdsbranschen som har haft en liknande teknik i
många år, men i mycket mindre skala. Idéer
hämtades in och utvecklingen påbörjades
för att anpassa transplantationstekniken
till plantskolans storskaliga verksamhet.
– Det har varit en lång process, både
med tekniska och biologiska utmaningar.
Hur skulle krukan se ut för att fungera?
Vad ville vi att en maskin skulle kunna klara av? Hur stor platsbesparing skulle det
bli?, berättar Peter Melin.
Så småningom vände Vibytorp sig till en
maskintillverkare, förklarade sina önskemål,
och transplanteringsroboten utvecklades i
samarbete med ett holländskt företag.
Därmed började Vibytorps resa från traditionellt plantskolearbete till ett industriellt arbete, vilket också inneburit att det
skett en kompetensutveckling bland personalen, eftersom personalen lärt sig de nya
teknikerna och blivit operatörer av den nya
maskinen.
– En stor anledning till att det har gått så
bra som det har gjort är att personalen har
varit så engagerad, konstaterar Peter Molin.
Svenska Skogsplantor i Vibytorp är nu
den första anläggningen i landet som har
automatiserad verksamhet i så stor utsträckning. Mikroplantstekniken började
användas i stor skala förra året, och nu införs den nya tekniken även på Trekantens
plantskola i Kalmar.
PONSSE MODELLSERIE 2015
PONSSE 2015
SERIEN
=
ÖKAD
PRODUKTIVITET
REJÄL
TILLFÖRLITLIGHET
SMIDIG
SERVICE
BÄTTRE
ERGONOMI
PONSSE TILLVERKAS FÖR SKOGSMASKINSPROFFS. Uppgraderingen av Ponsses
modellserie som inleddes med PONSSE Scorpion fortsätter. Vårt mål är att erbjuda våra
kunder bästa tänkbara användarvänlighet, produktivitet och service på avverkningsplatsen.
MODELLSERIEN ÄR EN STARK INDIKATION på vikten av kundsamarbete i
produktutvecklingen av skogsmaskiner: de nya lösningarna möjliggör mer kraftfull,
tillförlitlig och ergonomisk avverkning. Utgångspunkten för utvecklingen av den nya
modellserien var tanken på en skogsmaskin som inte kompromissar.
Varmt välkommen att besöka oss på sommarens skogsmässor för att se hur
framtidens skogsmaskiner ser ut!
SkogsElmia 4–6 juni i Jönköping • Skogsnolia 11–13 juni i Umeå
Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura, 735 91 Surahammar
tel: 0220 399 00
A logger’s best friend
www.ponsse.com
www.logmax.se
HEADS ABOVE THE COMPETITION
ACTIVE FRICTION CONTROL - FLERTRÄDSHANTERING - HÖG VIRKESKVALITET
MARKNADENS DRIFTSÄKRASTE
SKÖRDARAGGREGAT
Ett slangbyte var tusende timme, marknadens bästa diametermätning och ett unikt
världspatent som ger bästa möjliga kvistning och lägsta möjliga friktion. Dessa är bara
några av anledningarna till att fler och fler väljer Log Max, världen över.
Vi på Log Max jobbar ständigt med att utveckla och förfina våra produkter för att du som
kund skall kunna känna dig trygg och veta att våra skördaraggregat inte sviker dig i de
tuffaste situationer.
Ring eller besök oss under Elmia och Nolia så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max.
Lars Strömsund
Norra Sverige, 070-347 65 74
Mikael Solèn
Södra Sverige, 070-591 18 89
Gunnar Bäck
Södra Sverige, 070-391 97 50
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
21
SKOGSBRUK
Felicia Johansson kan inte tänka sig ett
jobb utanför skogen.
Skogen:
En framtidsbransch
Att jobba i skogen är mer än bara ett jobb. Det är en livsstil.
De unga skogsentreprenörerna Felicia Johansson och
Karl-Oskar Isaksson har aldrig ångrat sina yrkesval.
Nu vill de locka fler unga till skogen.
TEXT: CHRISTINA LILJESTRAND
FOTO: PATRIK DEGERMAN
F
elicia Johansson, 20 år, vänder
med van hand skördaren och
styr den över hygget. Familje­
företaget Svartbyns Skogstjänst
AB avverkar i ett bestånd i när­
heten av Brännberg öster om Älvsbyn, un­
gefär tio mil från hemorten Överkalix.
Felicia, som gör sitt första år som delägare
och medarbetare, är en självklar medlem
av det väl sammansvetsade arbetslaget.
Hon har varit delaktig i livet i skogen
ända sedan hon var liten. Första gången
hennes pappa lämnade henne ensam bak­
om spakarna i skördaren var hon bara sex
år. Och det tar tid att lära sig att behärska
en sådan maskin, vilket innebär att hon
har haft en viss fördel gentemot sina skol­
kamrater på Naturbruksgymnasiet.
Felicia arbetar koncentrerat vid spakar­
na och lämnar i enlighet med kraven kvar
en högstubbe som bildar en grupp tillsam­
mans med några sparade träd.
22
FORUM SVEASKOG 1 • 2015
– Det sägs att vi skogsmaskinförare tar
fler beslut per minut än en stridspilot, re­
flekterar hon. Snabba beslut krävs varje
minut. Medan displayen visar dimensio­
nerna på trädstammarna kapar hon dem,
snabbt och enkelt som om det vore spaget­
ti. Bara ett tränat öga kan bedöma så snabbt
hur varje träd ska kapas och sorteras.
– I det här yrket gäller det att kunna ta
egna beslut och Felicia har driv. Hon vet
vad som ska göras, bekräftar hennes pap­
pa, Mikael Johansson, vid servicevagnen.
ÄN SÅ LÄNGE Är Mikael den som driver
företaget, supportad av mamma Jeanette
som sköter administrationen, men åter­
växten är tryggad genom Felicia.
Mikael har just varit iväg och hämtat en
ny rotator till Felicias skördare. Om något
går sönder, och det händer förstås ibland, är
det bra att kunna analysera och skruva själv
– något som Felicia inte drar sig för. Tvärt
I det här
yrket gäller
det att
kunna ta
egna beslut
och Felicia
har driv.
MIKAEL JOHANSSON
ägare till Svartbyns
Skogstjänst.
om, hon gillar att skruva och meka, och hål­
ler gärna till i verkstaden på fritiden också.
Som tjej är Felicia i klar minoritet, även om
hon inte är ensam. Visst kan jobbet vara fy­
siskt tungt ibland, men inte tyngre än att hon
klarar det. Och gemenskapen är det inget fel
på, det märks att det finns förtroende i laget.
Det kan visserligen bli långa ensamma
pass i hytten, men behövs det kan man slå
ihjäl tiden med radio eller en ljudbok. Of­
tast övernattar hon i baracken. Det gäller
att passa på att sova när man kan.
Felicias farfar startade familjeföretaget
1969, och som tredje generationen skogs­
entreprenör har hon nu tagit över hans an­
del i firman. Att syssla med något annat
finns inte på hennes karta. Varför skulle hon
det? Här får hon ju göra det bästa hon vet.
– Mamma och lillsyrran tycker att det
kan bli väl mycket skogssnack ibland,
medger hon. Men det här är en livsstil, ett
liv jag inte skulle vilja byta ut.
Karl-Oskar Isaksson ser oändliga
möjligheter i skogen.
NÄRMARE ÖVERKALIX, i skogarna i trak­
ten av Morjärv, är ett annat familjeföretag
stationerat. Furorna står raka i den kupe­
rade terrängen i eftermiddagssolen, och
en bit bort från rastplatsen brummar skör­
daren, som har gjort djupa spår i snön
mellan travarna av avverkat timmer.
– Ett ovanligt fint bestånd, en riktig
”mannaminneskog”, tycker Karl-Oskar
Isaksson på Isakssons Terrängtransport
AB, där han raskt kliver över stubbar och
drivor på väg ut till arbetsplatsen. Han är
förhållandevis ung i yrket, bara 26 år, men
redan en fullfjädrad skogsentreprenör.
Även han var ofta ute i skogen som barn.
Det var med glädje han följde sin pappa
och sina farbröder i jobbet.
Att bli skogsentreprenör var i det när­
maste självklart för Karl-Oskar. Det är fle­
ra aspekter som lockar honom. Inte minst
gillar han maskiner överlag, och genom
jobbet får han sitt lystmäte tillgodosett.
Dessutom är skogsbruket i sig ett stort in­
tresse. På gymnasiet gick han naturbruks­
programmet med teoretisk specialinrikt­
ning, det var det han ansåg sig vara mest
betjänt av. De praktiska aspekterna hade
han redan stor erfarenhet av hemifrån.
Karl-Oskar tror starkt på skogen som
framtidsnäring.
– Skogen är en förnyelsebar råvara, och jag
tror att efterfrågan kommer att öka. Skogs­
branschen är nog den sista som kommer att
få lägga ner, åtminstone här, säger han.
Att säkra återväxten bland maskinförarna
är en utmaning för branschen, men KarlOskar tror att det kommer att lösa sig, även
om det ser ut att bli en svacka på några år.
Det faller sig helt naturligt att Karl-­
Oskar ska ta över familjeföretaget när
hans pappa och farbror om några få år går
i pension. Han är redan en av tre delägare
i firman som dessutom har åtta anställda.
Blir han vd blir han också personalansva­
rig, vilket han ser fram emot. Han har flera
idéer kring hur han ska utveckla persona­
len. Han tror på delaktighet, ekonomiskt
och ansvarsmässigt.
MEN EFTERSOM FLERA pensionsavgång­
ar än pappas och farbroderns är nära före­
stående gäller det att kunna rekrytera
unga. Att skapa intresse för skogen bland
unga genom kontakt långt innan det är dags
att välja gymnasieprogram är något som
han i likhet med branschkollegan Felicia
tror på och gärna skulle vara delaktig i.
Han vill också fortsätta att ha kontakt med
politiker och föra fram hur viktigt skogs­
bruket är för glesbygden och hela Sverige.
Den kanske största utmaningen för en
skogsentreprenör är att det krävs så stor
och bred kompetens, tycker Karl-Oskar.
Man måste vara mångsysslare med både
praktisk erfarenhet och stora teoretiska
kunskaper. Men det är också en del av char­
men i arbetet. I hans jobb ser alla dagar oli­
ka ut, antingen han kör en skogsmaskin
e­ ller lastbil, mekar, reparerar utrustning
­eller rekar nya områden som ska avverkas.
– Man måste vara lite av en tävlings­
människa – annars är man inte riktigt på
topp, säger han.
Hans äldre kollegor har visat stort in­
tresse för en idé han kläckt för att bli mer
effektiv i arbetet: Han filmar sig själv och
sitt arbete i hytten med mobiltelefonen –
ett påhittigt initiativ som nyttjar vardags­
teknik på ett enkelt sätt. På så vis får han
möjlighet att analysera sitt sätt att arbeta i
efterhand, och kan också förbättra och
­effektivisera sig.
Men Karl-Oskar tror inte på att föra allt­
för hård statistik över effektiviseringen.
Det måste vara kvalitet på arbetet också.
– I framtiden kanske vi får ändra inrikt­
ning en del – det kommer att krävas av oss
att vi är flexibla. Det är mycket fokus på
att förebygga körskador, och kraven kom­
mer att bli ännu tuffare. Grundvattenkar­
tor är ett hjälpmedel som jag tror på för
den som ska bedöma var det går att köra.
Som ett slags slutgiltigt bevis på att sko­
gen betyder mer för Karl-Oskar än bara
ett yrke har han också själv blivit skogs­
ägare. Staden kommer aldrig bli ett alter­
nativ för honom, inte ens på fritiden.
– Far jag in till Luleå får jag ångest och
vill hem, säger han leende. Då far jag hell­
re ut med skotern tillsammans med kom­
pisarna eller drar på mig skidorna. Skogen
är det bästa jag vet.
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
23
FRAMTID
”Fler kvinnor
skulle utveckla
skogsnäringen”
Hur ska fler tjejer få upp ögonen för
skogen som arbetsplats? I juli
anordnas en kurs som syftar till att
locka fler kvinnor till skogen.
Josefin Nordahl, student på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg,
är en av fem tjejer som håller i
kursen.
Mer än bara skog
Varför behövs det en speciell kurs för tjejer?
– Många tjejer har ingen erfarenhet av skogliga yrken och vet inte vad det innebär att arbeta i skogen. SLU har arrangerat den här kursen i sju år, och den har alltid varit mycket
uppskattad. Det handlar om att ge inspiration:
lyssna på kvinnliga förebilder som berättar om
varför de valde skogen och vad ett skogligt yrke
kan betyda.
Vilka vänder ni er till?
– Vi vänder oss till tjejer från 16 till ungefär
35 år, både de som ännu inte har gjort sitt yrkesval och de som kanske funderar på att byta
yrkeskarriär. En utmaning vi har är att nå
dessa tjejer, de läser ju troligtvis inte de skogstidningar som vi annonserar i. Vi hoppas kunna
nå ut på andra sätt.
Vad kommer att hända på kursen?
– Kursdagarna kommer att innehålla aktiviteter, studiebesök och föreläsningar. Tanken är
att vi ska ge deltagarna en bred bild av vad det
kan innebära att jobba med skog och visa på
hur många spännande yrkesroller som finns
inom skogsbranschen. De kommer att få träffa
yrkesverksamma Skogsmästare och Jägmästare som berättar om sina arbeten. De kommer
även att få prova på hur man jobbar i skogen
rent praktiskt och få testa att köra en skördare.
Dessutom tänkte vi åka ut till området där det
brann i fjol.
Varför är det viktigt att få fler kvinnor till
skogen?
– Idag är skogen inte jämställd arbetsplats.
Det börjar visserligen att röra på sig – på min
utbildning är det 24 procent tjejer idag. Men det
går inte så fort. Jag tror att fler kvinnor skulle
utveckla skogsnäringen. Vi tänker på olika sätt
och har olika erfarenheter, och mångfald berikar alltid.
Varför valde du själv en skoglig utbildning?
– Jag gillar att vara ute i naturen och lockades av att det är ett väldigt brett yrke. Man behöver inte specialisera sig direkt, utan får en
bred utbildning.
Växtkraft. För generationer. Så stavas Sveaskog från och med våren 2015.
För Sveaskog är så mycket mer än bara skog.
TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG
Men växtkraften finns självklart även i skogen.
SVEASKOG BETYDER så mycket – för så många.
– Vi sköter skogen så att den växer bättre samtiInte bara för dem som jobbar där, också hela samhällen påverkas. Det är något som Sveaskog vill föra
digt som vi bevarar biologisk mångfald och
fram mer i framtiden.
upplevelse­värden.
– Vi ställde oss frågan vilka värden Sveaskog skaBegreppet ”För generationer” syftar på både hispar för kunder, skogslänen där vi verkar, klimatet
toria och framtid.
och våra anställda. Det blev upptakten till ett spän– Det är ingen nyhet att Sveriges välfärd till stor
del bygger på skogen. Vi har brukat våra skogar på
nande arbete där vi bestämt oss för att tydligare
ett ansvarsfullt sätt, och det vill vi fortsätta med.
kommunicera Sveaskogs betydelse, säger Linda An– Sveaskog är ett av få företag som faktiskt gör
dersson, kommunikationschef på Sveaskog.
hundraårsplaner. Våra uttagsnivåer ska
För om man som Sveaskog har visionen
vara hållbara flera generationer framöatt vara det ledande skogsföretaget är det
viktigt att stanna upp och reflektera ibland.
ver. De träd som vi planterar idag skör– Vi vill att de som jobbar på och med
das om hundra år. Därför kan vi med
Sveaskog ska känna sig stolta över företagott samvete säga att vi arbetar långsikget. Och i den dialog som alla medarbetare
tigt med sikte på våra barnbarn, säger
deltagit i har engagemanget och stoltheten
Linda Andersson.
varit uppenbar, konstaterar Linda
För att även i framtiden kunna bygga
­Andersson, och lyfter fram företagets milsamhällets ekonomi på skogen och ta
tillvara skogen som förnybar resurs är
jö- och innovationstänk som exempel.
det viktigt att fler får upp ögonen för
– Våra och kundernas produkter bidrar
skogen som arbetsplats.
till ett bättre klimat. Genom att bygga mer i LINDA ANDERSSON
– Vi vill stärka vår rekrytering och även
trä, använda papper istället för plast och uthär kommer stoltheten in. Sveaskog ska vara en attveckla fler produkter med skogsråvara som bas kan
vi minska de klimatpåverkande utsläppen.
raktiv arbetsplats, också för ungdomar, kvinnor och
Under det senaste året har alla medarbetare i
personer med andra erfarenheter och kompetenser
än de som är vanligast förekommande idag, säger
Sveaskog varit engagerade i samtal om vad som är
Sveaskogs uppgift och betydelse. Det har resulterat i Linda Andersson.
en kort och slagkraftig mission för företaget: ”Växtkraft. För generationer.”
SVEA
Över hela Sverige finns exempel på hur Sveaskog
SKOG
FAKTA
bidrar till jobb och till att samhällen kan fortsätta att
existera. Många människor jobbar direkt eller indiSom ett första tydligt avstamp
rekt med skogsnäringen – i skogen, med transporter,
i Sveaskogs arbete med att
i industrin, i verkstäder, i serviceyrken.
kommunicera missionen och
– Ordet ”växtkraft” står för just detta. Det är ett
företagets betydelse kommer
starkt ord som rymmer oändligt mycket. Det handnummer tre av Forum
Sveaskog bli ett temanummer
lar om att bidra till våra kunders konkurrenskraft,
om vilka värden Sveaskog,
att skapa växtkraft i byar och att med en exporttung
kunderna och skogen skapar.
näring ge växtkraft åt Sveriges ekonomi.
?
FORUM
24
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
WWW.SVEA
SKOG
#3
2015
.SE
FAKTA
Skogskurs för tjejer arrangeras av
Fakulteten för skogsvetenskap, SLU.
Kursen genomförs 30 juli till 2 augusti
i Skinnskatteberg. Den planeras och
genomförs av fem tjejer som studerar till
Skogsmästare eller Jägmästare.
Läs mer på FB: Skogskurs för tjejer.
Skogsaffärer
på nya sätt.
Med vår närhet utvecklar vi
fler bitar av ditt skogsägande.
Peter
Granberg
Arvidsjaur
och Arjeplog
0960-559 20
070-320 09 33
Urban
Hellgren
Norsjö och Jörn
070-381 61 61
Christer
Westh
Söderhamn,
Bollnäs och
Ovanåker
076-125 39 70
Martin
Bäck
Nora och
Lindesberg
010-544 99 44
070-678 78 38
Roger
Johansson
Skaraborg
070-625 44 21
Leif
Randeblad
Patrik
Fredriksson
Luleå, Boden
och Jokkmokk
0920-25 82 82
070-555 92 01
Gällivare,
Överkalix och
Råneå
0926-757 68
070-601 10 41
Richard
Holmgren
Malå, Sorsele
och Storuman
0953-416 51
Peter
Häger
Sa Jämtland,
Ljusdals
kommun och
Härjedalen
076-112 33 48
Carl
Westerberg
Katrineholm
0150-137 80
070-523 26 66
Anders
Rydell
Vimmerby
070-282 97 52
Seth
Westin
Lycksele
0950-231 68
Jonny
Carlsson
Askersund
0583-134 41
070-603 56 92
Fredrik
Johansson
Fagersta,
Ludvika och
Skinnskatteberg
010-544 96 18
Eric
Barck
Västervik,
Oskarshamn
och Kalmar
076-774 21 04
Bror
Olofsson
Kalix, Haparanda
och Råneå
0923-696 51
070-654 42 59
Anders
Johnsson
Skellefteå
0910-852 80
Erik
Eriksson
Storfors,
Filipstad
och Hällefors
010-544 95 31
070-202 37 27
Jenny
Eriksson
Gävle och
Sandviken
0225-71 20 02
070-225 61 38
Olof
Liedberg
Jönköping och
Mjölby
070-212 15 67
Leif
Risberg
Piteå
0911-784 60
070-565 11 22
Jan-Erik
Berglund
Piteå och Luleå
0911-784 51
0920-454 41
070-696 30 97
Tommy
Lundberg
Älvsbyn
0929-168 25
070-559 68 47
Erik
Furmark
Övertorneå
och Pajala
0927-122 40
070-320 50 44
Melker
Johansson
Åsele, Vilhelmina, Vindeln,
Fredrika, Umeå, Bjurholm,
Vännäs och Robertsfors
010-544 99 71
Ronnie
Andersson
Uppland
010-544 95 57
070-341 28 78
Irene
Björklund
Västerås och
Köping
0222-336 63
070-371 09 12
Urban
Alkeberg
Jönköping och
Värnamo
070-239 76 88
Rikard
Fjällman
Avesta och Sala
0225-71 20 19
076-103 22 61
Håkan
Andersson
Örebro
019-19 50 04
070-514 77 62
Mikael
Hedin
Hedemora, Säter,
Borlänge och
Falun
0225-71 20 18
070-304 37 25
Stefan
Wiker
Arboga och
Eskilstuna
019-19 50 33
076-788 50 03
Erik
Andersson
Kristinehamn
0586-649 07
070-630 08 70
Tomas
Larsson
Karlskoga
0586-649 01
070-624 25 84
Jan
Johansson
Karlstad
010-471 81 40
076-102 58 82
Vakant
Linköping
och Kisa
1 • 2015 FORUM SVEASKOG
25
STÖRST I SVERIGE PÅ ATV
www.cfmoto.se
c force 800 efi / c force 800 efi eps
Fullutrustat kraftpaket med servostyrning (+7.000 :- ),
800cc V-twin motor, aluminiumfälg, gasstötdämpare m.m.
från
67.900 :-
exkl. moms
Från 84.900 :- inkl. moms
+ 2.000 för vägreg.
En svensk
kvalitetsprodukt
www.alstor.se | Tel 0524-407 45 | [email protected]
kampanjpaket ranger large
Kombivagn med flak & kran, fjärrstyrd vinsch & hasplåt
Läs mer på
www.black-wolf.se
Spara
7.890 :-
15.290 :- inkl. moms
Ord. pris 23.180 :- Monteringskostnad kan tillkomma.
NYTT
BAND
FÖR
ÖKAD
BÄRIGHET
NYTT
BAND
FÖR
ÖKAD
BÄRIGHET
NYTT
BAND
FÖR
ÖKAD
BÄRIGHET
NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET
Vi har
fram
ett
nytt
Vi tagit
har tagit
fram
ett nytt
Vitagit
har
fram
ett nytt
Vi
har som
tagitband
fram
ett
nytt
band
är
litesom
bredare,
är lite bredare,
band som är lite bredare,
band
som är
lite bredare,
har tätare
mellan
länkarna
har
tätare
mellan
länkarna
har tätare
mellan
länkarna
har
tätare
mellan
länkarna
och därmed en bättre bä-
och därmed
en bättre
och därmed
en bättre
bä- bä-
och
därmed
en bättre
bärighet
på righet
blöta
och
mjuka
på
blöta
och mjuka
righet på blöta och mjuka
righet
på
blöta
och
mjuka
underlag. Detta innebär
underlag. Detta innebär
underlag.
underlag.
Detta Detta
innebärinnebär
en ökad framkomlighet
en ökad
framkomlighet
en framkomlighet
ökad
framkomlighet
en
ökad
och mindre markskador.
och
mindre
markskador.
och mindre
markskador.
och mindre
markskador.
Mobil 070-39 73 654
Mobil
070-39
73 654
Mobil
070-39
Mobil
070-39
73 73
654654
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.canada-band.nu
www.canada-band.nu
www.canada-band.nu
www.barrsaterskogs.com
www.canada-band.nu
Mobil. 070-397 36 54
Mobil.
070-397
36
5436 54
Mobil.
070-397
36 54
[email protected]
Mobil.
070-397
[email protected]
[email protected]
www.barrsaterskogs.com
[email protected]
www.barrsaterskogs.com
www.barrsaterskogs.com
26
Namnlöst-4 1
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
2015-02-18 09:01
VIMEKS NYA DREAM TEAM
Vimek 610 och Vimek 404T5, marknadens mest
effektiva maskiner för skonsam gallring.
I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från
CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att
leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg
bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp.
Hitta oss på nätet:
facebook.com/vimekab
KÖP EN POLARIS ATV OCH FÅ KLÄDER
& TILLBEHÖR TILL ETT VÄRDE AV
5 000 KR
inkl. moms
Kampanjen gäller t o m 30 juni på Polaris 2015 ATV. Ej barnmaskiner
samt Sportsman 6x6. Eventuell monteringskostnad kan tillkomma.
Kan ej kombineras med andra erbjudanden.
SPORTSMAN
ETX
SPORTSMAN
850 SP FOREST
SPORTSMAN
570
SPORTSMAN
XP 1000 FOREST
2015
OÄNDLIGA MÖJLIGHETER
Med alla våra tillbehör får du ett fordon med oändliga möjligheter,
helt anpassat till just dina behov. Polaris levererar arbetsglädje
som standard och har 30 års erfarenhet av att bygga fyrhjulingar.
Med äkta fyrhjulsdrift täcker Polaris allt från skogsbruk och jakt,
till snöröjning och gårdsarbete. Besök din närmaste Polaris
återförsäljare så får du veta mer om alla våra nyheter.
SPORTSMAN
570 EPS
SCRAMBLER
XP 1000
www.vimek.se
SPORTSMAN
570 X2 EPS
SPORTSMAN
570 SP
ACE 325
ACE 570
ACE 570 SP
SPORTSMAN
570 UTE
PHOENIX 200
VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.
WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN
Ett samarbete med Santander Consumer Bank
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
27
FISKE
Fiskepärlor
i Sveaskogs vatten
Fiske har blivit något av ett folknöje. Med all rätt. Fiske ger ofta spänning, vackra naturupplevelser och avkoppling i ett. Här får du en guide till några av våra häftigaste fiskevatten från norr till söder.
TEXT: EMIRA RAMIC
3
2
1
28
1. KÄRINGBERGET –
Vackert, men svårfiskat
Västerbottens Ekopark Käringberget är turismens dragplåster i regionen. Där flyter bland
annat södra delen av Lögdeälven där lax och
öring håller till. Lögdeälven och andra naturliga vatten i området lämpar sig främst för
flugfiske.
– Vattnen är vackert belägna, men kan vara
lite svårare att fiska i, något som gör att framförallt exklusiva sportfiskare kommer hit, säger Petter Johansson, fiskeansvarig för
Sveaskogs vatten i Västerbotten.
För mer avslappnat fiske finns ett flertal put
and take-vatten där du har chans att få upp
öring eller till och med regnbåge.
Sveaskog satsar mycket på inplantering i de
områden där det fiskas mycket, och det finns
fiskar som väger mellan 7 hekto och 1,5 kilo,
samt några troféfiskar som väger uppemot ­
5 kilo, ett spann som lockar fiskare på olika
­nivåer.
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
– Put and take-vatten passar både campingfamiljen och den erfarna fiskaren, menar
­Petter Johansson.
2. ABMOÄLVEN –
Stor variation i vattenströmmarna
Fyra mil norr om Arvidsjaur hittar du Abmoälven, ett nio kilometer långt biflöde till Piteälven. Abmoälven är en pärla för flugfiskare. Hit
kommer veteranen som vill fånga dagens middag och njuta av naturen resten av tiden.
– En stor del av sträckan ligger nära vägen
så den är ganska tillgänglig. Det är stor variation på vattenströmmarna och platsen erbjuder
fiske i både lugnvatten och forsande vatten, säger Anders Harr, fiskeansvarig för södra Norrbotten på Sveaskog.
De flesta fiskar efter ”solfisken” harr och
även öring, men du kan också dra upp abborre,
sik och gädda. Fördelen med Abmoälven är att
du inte behöver ta dig ut med båt, utan har stor
chans till napp från stranden. Bästa fisketiden
är från midsommar tills älgjakten börjar i september.
3. MUONIOÄLVEN –
För dig som vill ha napp snabbt
Muonioälven i norra Norrbotten gränsar till
Finland och är det nordligaste vattnet för
Sveaskogs fiskekort. Hit kommer fiskare som
snabbt vill få napp, eftersom det finns gott om
huggvillig harr.
– Man kommer åt stora delar av älven från
stranden med kastspöet. Det finns sträckor på
1–5 kilometer där det är riktigt bra fiske på lax
och öring också, säger Markus Jatko, ansvarig
för Sveaskogs fiskevatten i norra Norrbotten.
Laxen lockar de inbitna fiskeentusiasterna
och de flesta kommer hit under juli när det
finns mest fisk. Muonioälvens vatten arrenderas ut till Sveaskog av Fastighetsverket och ingår i Sveaskogs fiskekort för regionen.
4. MALINGSBO-KLOTEN
Bara två timmar från Stockholm
Malingsbo-Kloten i Bergslagen är ett populärt turistmål sedan 1970-talet. Här finns Ekopark
­Malingsbo, vars friluftsområde bland Bergslagens stora barrskogar är en riktig familjefavorit. Den
förhållandevis goda infrastrukturen kring ett tiotal put and take-vatten underlättar för härliga fisketurer. Här kan du fånga öring och regnbåge.
– Vi finns bara två timmar från Stockholm, så många från Mälardalen och regionerna omkring
kommer hit över några dagar eller under en längre period. Det kryllar av folk här under högsäsongen maj till augusti, säger Börje Eriksson, ansvarig för fiskefrågor på Sveaskog i norra Bergslagen.
Efter Mörrum i Blekinge är Malingsbo-Kloten Sveaskogs största fiskeområde där 7 000–8 000
fiskekort säljs varje år. Som nybörjarfiskare kan du öva upp rutinerna i något av de omkring 40
­naturliga vatten där du fångar gädda och abborre. För entusiaster är den stora dragpunkten put
and take-vattnen.
4
7
6
5
5. MÖRRUM
Välkänt i fiskekretsar
Kändisen Mörrum lockar tiotusentals besökare
varje år. Hit kommer entusiaster från hela världen för kronlaxfisket, med lax och öring som
kan väga mer än 18 kilo.
Vill du fiska på historisk mark ska du välja
den klassiska, sju kilometer långa sträckan i
Mörrumsåns nedre lopp, där laxen fångats sedan 1940-talet. Men du kan också hitta egna
hotspots i Mörrumsåns pooler där man samsas med spinn- och flugfiskare för att fånga lax
och havsöring.
Mörrum är ett mecka för veteraner och för
nybörjare blir det en upplevelse utöver det vanliga. Det lyfter Fredrik Klang, Sveaskogs marknadsområdeschef för södra Sverige, fram.
– Här finns något för alla, både de som fiskat
i åratal och de som tar en fiskekurs för första
gången. Här kan de uppleva hela fisketraditionen.
Är du nyfiken på fiskeparadiset Mörrum?
Läs mer på sveaskog.se!
6. FEGEN
För dig som vill ha variation på kroken
På gränsen mellan Halland och Västra Götaland kan du fiska i sjön Fegen. Sjön är en idyll
för familjefisket, men också för den vana entusiasten som vill ha variation på kroken. För
även om de flesta fiskar efter gös, abborre och
gädda så finns det 17 olika fiskearter. Unikt för
Fegen är att det finns vårlekande siklöja, som
vanligtvis leker på hösten.
– Det är en sjö med riktigt naturskön omgivning. Sandviks kyrka ligger vackert beläget på
en liten halvö som är väl värd ett besök under
en båttur, säger Anders Karlsson, ansvarig för
fiskefrågor i västra Götaland.
Sveaskog äger en del av vattnet tillsammans
med andra aktörer, vilka tillsammans är medlemmar i Fegens fiskevårdsområdesförening.
Fiske är tillåtet för privatpersoner med föreningens egna fiskekort.
FAKTA
Sveaskogs fiskekort
Sveaskog har 21 olika fiskekort som vart
och ett ger dig möjlighet att fiska på utvalda vatten runtom i landet. Titta på en karta
för att vara säker på att du fiskar på tillåtet
vatten.
Varje område har särskilda fiskeregler
som du kan ta del av på sveaskog.se innan
du beställer eller köper kortet. Sveaskog
arrenderar även ut vissa fiskeområden till
andra aktörer. Där kan du fiska med aktörernas egna fiskekort. Kolla upp vilka fiskekort som gäller för aktuellt område.
Som ungdom under 20 år fiskar du gratis i fiskevatten där Sveaskogs fiskekort
gäller, men du måste kunna visa upp ett
fiskekort vid eventuella kontroller. På
Sveaskogs hemsida laddar du ner ungdomskortet. På vissa fiskeställen kan
samtliga i en barnfamilj fiska på ett och
samma kort.
7. HALLE- OCH HUNNEBERG
Stora fiskar och vacker utsikt
Naturvårdsområdet Halleberg
och Hunneberg i Västergötland är känt för att hysa den
kungliga älgjakten. Kung
Carl XVI Gustaf invigde jaktområdet 2004 och jagade
där senast ifjol. Vildmarksmiljön gör sig även bra från
Hallsjön, där regnbåge, abborre
och gädda inplanterats i put and
take-vattnet. Förra året drogs en gädda
på 18 kilo upp där, en imponerande vikt
även för vana fiskare. Är du en fritidsfiskare
som även vill njuta av vacker natur är Hunneberg, med naturlig tillgång på abborre och
gädda, ett säkert kort.
– Naturen är ett turistmål i sig. Hunneberg har fantastisk utsikt över platåberget. Det är väldigt fin miljö för alla som
gillar att fiska, säger Fredrik Klang.
Så blir du en bättre fiskare
FÖR NYBÖRJARE
1. Försök att minimera drill­
tiden, då fisken kan skada
muskulaturen på grund av
överansträngning under ”fajten”.
2. Ha fisken i vattnet så länge
som möjligt. Många vill hinna ta
en snabb bild på fisken, men
­fotografering får aldrig gå ut
över fiskens hälsa.
3. Ställ dig aldrig framför en
fiskare. Ett kast, ett steg är en
grundregel.
4. Undvik hullingkrokar om du har
för avsikt att släppa fisken så minimerar du skadorna. Om du fångar en fisk med hullingkrok kan du
klippa av tafsen och dra ut kroken
innan du släpper tillbaka fisken.
5. Tänk på att det i vissa vatten
finns minimimått på olika fiskestammar. En fisk som är mindre
än vad som står angivet ska du
släppa tillbaka i vattnet. Regler för
olika områden hittar du på sveaskog.se där du också kan se vilka
områden som täcks av respektive
fiskekort.
FÖR VETERANER
1. Våga prova nytt! Man blir lätt van
vid att fiska på samma ställen, få
samma sorts fisk och därmed re-
sultat. Testa därför nya platser och
nya beten för att bryta mönstret.
Det blir mycket roligare att fiska
då.
2. Var lyhörd och lyssna på dina
medfiskare. Rådfråga och byt erfarenheter med varandra. Hjälp
orutinerade fiskare genom att dela
med dig av din kunskap.
3. Ola Söderdahls tips för Mörrumbesökare är att röra på sig mer.
2 • 2015 FORUM SVEASKOG
29
FRITID
Fiskelycka
vid elden
FOTO: LINUS HALLGREN STYLING: KARIN NORDKVIST
Det finns få saker som väger upp känslan
av att grilla sin nyfångade fisk över
öppen eld. Passa på att fira fiskelyckan på
plats och njut av sommarkvällen i det fria.
1. Eldfat, Granit, 499 kr.
2. Grillspett, Weber/Clas Ohlson, 39 kr.
3. Glasflaskor, Granit, 3 för 59 kr.
4. Sugrör papper, Granit, 39 kr.
5. Brödkorg i plast, Åhlens, 3-pack, 29 kr.
6. Marinadglas med pensel, Weber/Clas Ohlson, 129 kr.
7. Kökshanddukar, Åhlens, 3-pack 99 kr.
8. Glasflaskor med patentkork, Åhléns, 29 kr/st.
9. Skål i gjutjärn, Granit, 79 kr.
10. Mortel i marmor, Granit, 399 kr.
11. Skärbräda i trä, Åhlens, 79 kr.
12. Marmorskiva rund, Åhlens, 349 kr.
13. Sil, Granit, 79 kr.
14. Håv, privat.
30
FORUM SVEASKOG 2 • 2015
I LONDON
VINNAR
BILDEN!
SITTVÄNLIG
skickades in
Gungstolen i björk
i Norsjö.
on
ss
go
av Tora Hu
LÄSARNAS BILDER
Fiskelycka
TRÄKÄNSLA
Kåsan har många förträffliga användningsområden.
Vinnarbilden togs av Kurt
Hugoson i Norsjö.
Blev du också inspirerad
av reportaget om
fiskepärlor? Nu
efterlyser vi läsarnas
bästa fiskebilder.
Mejla dem till forum@
sveaskog.se och tävla
om en fin walkstool.
Eftersom nästa nummer
är en specialutgåva
utses vinnaren först
i nummer 4. Inskickade
bilder kan komma att publiceras på
Sveaskogs Facebooksida.
FAVORITLASS
”Björkved är min favorit i bastun och
även i brasan”, skriver Gunborg Haapasaari i Övertorneå.
Se fler läsarbilder på
www.sveaskog.se/forum-sveaskog
I BAKTANKAR
Brödkaveln är både vär
defull och viktig, menar Kur
t
Hugosson i Norsjö.
FÖLJ OSS PÅ
FACEBOOK!
❶
❷
❼
➑
❸
❹
KORSORD
BÄRS SOM JODÅ, DET KAN MAN
KAN DET
TAPPAS
TYCKA
BETYDA
KÖKSDOFT
FORUM
2-2015
KÄMPE
JASSÅ
MUTANT
KAJKA
EXPANDERAD
TUNT TYG
SÅS
HURSA?
DEN ÄR PÅ
SUSHIN
BOKGEORGE
SÖKER
MAKA?
Förra numrets vinnare finner du på
www.sveaskog.se/forumsveaskog.
DE HÄR PRISERNA kan du vinna.
SNO
KORNIG
ÄLTAT
LÅNG
LÅNG TID
SVEASKOG
SES MED
DUS
KALLAS
LIKA
HOLME
FORDONSAFFÄR
SLÄPPA
ANGER
LÄGE
BOR I
MJÖL
BRA BETYG
FLÖDEN
PRICKFRI
ÖGRUPP
TOKIG
FLODERS
KORT FÖR
FLICKINGRID
NAMN,
ENERGIFTG
FÖRR SMÖR
I USA
BRÅK OM
MAT?
GRYNING
TUSEN
OCKSÅ
BLOTTAD
TRÄD
MED
KOTTAR
www.
alinea.nu
VAD ÄR VÄL BÄTTRE än att krypa upp
i soffan och lösa ett korsord?
Om du knäcker korsordet kan du
dessutom vinna ett fint pris.
Nyckelordet bildar du genom att använda
bokstäverna i de blå rutorna. Ordet vi söker
finns med på bilden.
Mejla ordet till [email protected]
senast den 30 juli. Du kan även posta ett
vykort med rätt svar till:
Korsordstävling, Forum Sveaskog
Sveaskogs kundcenter
Box 315, 952 23 Kalix
FINNS FÖR
STRUMPOR
& HEMLIG
POLIS
1:a pris: Sveaskogryggsäck
2:a pris: Träkåsa
3:e pris:
En förpackning med
fyra muggar
4–10:e pris:
Grillgaffel
TILLTALAS
THAT IS
HOLLAND
TAGGIG
BUSKE
OCKUPATION
HOLMEN
Rätt ord i förra numret: VILSE
1 • 2015 FORUM SVEASKOG
31
P0STTIDNING B
Returadress:
Sveaskogs Kundcenter
Box 315, 952 23 Kalix
TILL SIST…
med fokus på virkesköp
Sveaskog vill köpa mer virke från privata skogsägare. Därför blir det nu extra fokus på virkesköp
i Sveaskogs monter under SkogsElmia 4–6 juni. Dessutom får besökaren chans att se bland annat
plantor och slutprodukter från skogen – och en och annan överraskning precis som sist.
TEXT: SARA BERGQVIST
I ÅR KOMMER samtliga av Sveaskogs virkesköpare i södra Sverige att vara med på
mässan, tillsammans med representanter
från andra delar av verksamheten. Även
Svenska Skogsplantor finns på plats, men
i en egen monter.
– Virkesköp är ett långsiktigt arbete.
Genom att träffa nya skogsägare vet de
att vi finns när det är dags att avverka
nästa gång. Men nätverkandet på de här
mässorna handlar inte bara om att träffa
nya leverantörer – det är minst lika viktigt att underhålla de goda relationer vi
redan har, säger Urban Alkeberg, virkesköpare i Jönköping och Värnamo.
Anders Rydell, virkesköpare från
Sveaskog i Vimmerby håller med.
– När det gäller nya leverantörer är det
viktigt att visa att vi är en stor och komplett helhetspartner som kan hjälpa till
med många olika skogsvårdstjänster.
Liksom förra gången kommer
Sveaskogs monter att vara uppbyggd
kring tre hus, där man lyfter olika delar
av verksamheten.
– Tidigare har vi visat kedjan från skog
till fabrik. I år går vi ett steg längre och visar vad skogen ger i slutänden i form av
lönsamma kunder, levande landsbygd och
pengar i statskassan. Därför kommer vi
också att bygga upp en miljö där vi visar
produkter från skogen med allt från bullpapper till FSC-certifierade trädgårdsmöbler, berättar Helena Delborn, ansvarig
för marknadskommunikation på Sveaskog.
Någon form av aktivitet väntar också
dem som besöker montern – men vad är
än så länge hemligt.
En av de leverantörer som Sveaskog
bjudit in är Henrik Lillienberg. Han äger
349 hektar mark i Värnamotrakten, varav
305 hektar produktiv skogsmark.
Han har besökt SkogsElmia och Elmia
Wood varje gång i nästan 30 år.
– Anledningen är både att träffa folk
och ta del av nyheter. Det jag tycker är
mest spännande att titta på just nu är nya
avverkningssystem, säger Henrik
­Lillienberg.
EN ANNAN LEVERANTÖR som brukar
besöka mässan varje gång är Magnus Andersson. Tillsammans med sin fru Pamela äger han drygt 1 000 hektar produktiv
skogsmark, mestadels tall.
Tidigare mässbesök har bland annat
lett till att han testat nya, förädlade plantor som förevisats på mässan.
– Det mest intressanta på mässan är att
se nyheter på föryngringssidan, såväl
som att följa den tekniska utvecklingen
och att träffa folk i branschen, säger
Magnus Andersson.
Det är viktigt att visa
att vi kan
hjälpa till
med olika
skogsvårdstjänster.
ANDERS RYDELL
virkesköpare Sveaskog
Foto: Örjan Karlsson
SKOGSELMIA