1. No category

System för riskhantering vid
arbete i jord och berg
Bakgrund
Kunskap om faror och risker i samband med byggande i jord
och berg är eftersatt. Arbeten i jord och berg kännetecknas av
att de ofta bedrivs med okända eller dåligt kända förutsättningar. Osäkerheterna och farorna är ofta större än för övrigt byggande. En tidigare kartläggning av brister i riskhantering och
kvalitets- och miljöstyrning vid arbete i jord och berg visar att:
· Kunskapen om faror i samband med byggande i jord och
berg är eftersatt.
· Bristfällig identifiering av tekniska och icke-tekniska faror inför
projektstart.
· Man har inte använt ett statistiskt synsätt för värdering av storlek på risker.
· Man har inte definierat varningsklockor (indikation på att fara
är på väg att utlösas).
· Man har inte klart definierat ansvar och befogenhet i projektorganisationen.
· Klara regler för hur beslut skall fattas i projektorganisationen
finns sällan.
· Arbetsberedningar, kontrollplaner, checklistor och handlingsplaner är dåligt underbyggda.
· Dokumentstyrning i projektet och dokumentation av utförda
egenkontroller är eftersatt.
· Kontraktsförhållanden mellan beställare och entreprenör är
oklara.
· Oberoende granskningsgrupper (Review-team grupper) används sällan.
· Kommunikationen är bristfällig mellan olika parter i projektet.
Syfte
Huvudsyftet med projektet har varit att bygga upp en plattform
för riskhantering vid byggande i jord och berg med en adjungerade professor på KTH som bas för framtida industridoktorandprojekt inom området. Den föreslagna satsningen på området
syftar till att utveckla ett system för riskhantering vid byggandet i
jord och berg där olika typer av risker kan hanteras.
Projektet är viktigt för byggbranschen i skenet av den senaste
utvecklingen gällande skador och omgivningspåverkan vid byggande.
Genomförande
Med stöd från SBUF har arbetet utförts av KTH i samarbete
med Skanska. Genomförandet av projektet har omfattat en kunskapsuppbyggnad vid KTH och inom SBUFs medlemskrets
samt skapandet av en forskningsplattform för framtida doktorandprojekt inom ämnesområdet. Ett flertal artiklar har skrivits
tillsammans med forskare och personer verksamma i byggindustrin. Ett examensarbete har utförts tillsammans med Vägverket
Region Stockholm.
Resultat och slutsatser
Resultatet av den forskning som utförts i detta projekt har gett
en värdefull plattform för en fortsatt utveckling av riskhanteringen vid arbete i jord och berg. Kunskapen är synnerligen viktig
inför de kommande infrastrukturprojekten (Citytunneln vid Malmö Central, Citybanan, Norra Länken, etc.). Med den nya kunskapen kommer man att kunna kostnads- och tidsoptimera arbetena bättre.
SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFOND
The Development Fund of the Swedish Construction Industry
Besök: Storgatan 19
Postadress: Box 5501, SE–114 85 Stockholm
Tel: +46 8 783 81 00, Fax: +46 8 24 97 80
Internet: www.sbuf.se, Email: [email protected]
Riskanalysen ska vara ett underlag och styrinstrument för planering av kvalitetssäkringen av projektet. Koppling till projektplanens ansvar och befogenheter är viktigt.
Identifiering av varningsklockor, dvs. indikatorer på faror och
skadehändelser, är en del av riskanalysarbetet. Att tolka information från varningsklockor kräver erfarenhet och detta måste
bli en del av det dagliga arbetet i projektet eftersom skadeförlopp kan mildras eller helt förhindras om ett pågående skadeförlopp upptäcks i tid.
Styrningen ska utgå från ett genomarbetat system för kommunikation, information och beslutsvägar. Platsorganisationen ska
utbildas och få korrekt information om upptäckt av varningsklockor så att informationen snabbt sprids till rätt personer. För
att ta rätt beslut i tid krävs förberedda handlingsplaner för kritiska skadehändelser samt att beslutsmässig personal finns på
plats eller är snabbt tillgänglig.
I stora anläggningsprojekt krävs ett systematiskt arbetssätt för
att hantera risker och underlag för beslut. Detta arbetssätt beskrivs i figur och bygger på att risker (faror)
· identifieras (Risk Identifiering)
· värderas och prioriteras (Risk Värdering)
· utgör basen för beslutsfattande (Risk Beslut)
· hanteras och åtgärdas (Risk Hantering)
· planeras in i projektplanen (Risk Planering)
· styrs under byggprocessen (Risk Styrning).
Riskhantering är en process som skall följa projektet från tidigt skede till avslut.
Fas 1. Riskidentifiering
– Identifiering av faror och möjligheter
I den första fasen i riskhanteringsprocessen ska faror och möjligheter i projektet identifieras. Alla faktorer i projektet som kan
påverka projektet ska lyftas fram.
Fas 2. Riskvärdering
– Analys, klassificering och prioritering av risker
Den utförda riskidentifieringen skall resulterar i en lista med faror
som sedan skall bearbetas under fasen ”riskvärderingen” . I
denna fas uppskattas sannolikheten för och konsekvensen av
att en viss fara utlöses. Utifrån denna lista sker en värdering,
klassificering och prioritering av riskerna som utmynnar i ett riskregister. Riskregistret skall sedan leva vidare under projektets
livslängd och kopplas till arbetsberedningar och kontrollprogram i byggskedet.
Fas 3. Riskbeslut
– Val av bästa beslut vid aktuell risknivå
Riskvärderingen resulterar i ett beslutsunderlag för val av ”bästa” beslut - är risknivån acceptabel? - med den information man
har vid beslutstillfället. Olika parter i ett projekt fattar olika beslut
och är olika benägna att ta risker.
Fas 4. Riskhantering
– Åtgärder för att påverka risker
Riskhanteringen innebär att ej acceptabla risker vilka framkommit under identifiering och värderingsprocess åtgärdas så att
de erhåller en acceptabel risknivå.
Fas 5. Riskplanering
– Planering för risker i projektplanen
Riskplaneringen innebär att accepterade risker lyfts fram och
erhåller en central roll projektstyrningsdokumenten. Riskerna
skall finnas med på agendan som avstämningspunkter i samband med projektmöten.
För de mest kritiska skadehändelser som identifierats bör handlingsplaner upprättas som beskriver avhjälpande åtgärder om
ett skadeförlopp startar. Dessa handlingsplaner bör upprättas
gemensamt av beställaren och entreprenören då man identifierat de kritiska skadehändelserna.
Fas 6. Riskstyrning
– Kontroll, uppföljning och styrning av risken under projektet
Riskstyrning ska följa upp de risker man planerat för men bör
också inriktas på att finna indikatorer på nya faror och skadeförlopp under genomförandet. Detta ställer krav på olika kontrollprogram t ex för kvalitet och miljö. Kontrollprogrammen bör ofta
kompletteras med tidpunkter för kontroll, ”toll gates”, som är
speciellt viktiga för hanteringen av potentiella faror och skadehändelser.
Identifiering av varningsklockor, dvs. indikatorer på faror och
skadeförlopp, är en del av riskstyrningsarbetet. Att vara uppmärksam på varningsklockor måste bli en del av det dagliga
arbetet eftersom skadeförlopp kan mildras eller helt förhindras
om dess indikatorer upptäcks i tid. Det är viktigt att hela projektorganisationen informeras om dessa indikatorer och att en kontinuerlig diskussion förs på arbetsplatsen om riskernas status.