JTI DRIV våren/sommaren 2014
DRIV ETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK VÅREN/SOMMAREN 2015 JTI 70 ÅR – NU SPANAR VI FR AMÅT! Europa ställer om till bioekonomi Hästen får nya uppgifter nyheter Åkerbönor kan bli fredagsmys i Bortglömd svensk humle ger bra öl i Säkrare kalvning med detektor i kon i Nytt redskap för olycksdrabbade lantbrukare reportage Maskiner sprider nyttodjur i jordgubbs landet i Varannan plog som säljs i Sverige är blå i JTI demonstrerar ny biogasteknik i Bli pigg med GPS 2 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 LEDARE NYCKELN TILL FRAMTIDEN B ehöver Sverige en egen jordbruksproduktion? Behöver vi en svensk livsmedelsproduktion? Behöver en svensk livsmedelsproduktion svenska råvaror? Frågorna kan staplas på varandra i oändlighet utan självklara svar. Utom möjligen ett: Ja, så länge vi behöver mat behövs det jordbruk! Därmed är det åtminstone för mig självklart att vi i Sverige ska ha en jordbruks- och livsmedelsproduktion värd namnet. Det är helt enkelt en nationell angelägenhet att vi i Sverige ska producera livsmedel i den omfattning vi själva förbrukar. Eftersom vi har alla förutsättningar för en långsiktig hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion, har vi också möjlighet att bidra till andras försörjning genom export av bra produkter. Svenska politiker verkar äntligen inse att det finns anledning att säkerställa en bransch som omfattar både primärproduktion och livsmedelsproduktion, vilket innebär en ljusning för svenskt jordbruk. Den nu avslutade konkurrenskraftsutredningen pläderar för en hållbar, attraktiv och innovativ jordbruks- och trädgårdsnäring i Sverige 2030. Vi hoppas nu att livsmedelsstrategin som arbetas fram följer konkurrenskraftsutredningens rekommendationer, för den kan bli nyckeln till framtiden för svenskt jordbruk! För att nå målet behövs dock tydliga politiska mål och konkurrensneutrala förutsättningar, inklusive regelsystem, men också effektivare företag i hela kedjan från åker till bord – och för det behövs det mer behovsdriven forskning och utveckling. JTI har i 70 år haft som främsta uppgift att ta fram ny kunskap till nytta för det svenska jordbruket. Vi har därmed bidragit till den utveckling som har resulterat i att Sverige kan räknas till världens främsta jordbruksproducenter när det gäller kvalitet och hållbarhet. Vi på JTI ser som vår främsta uppgift att fortsätta bidra till denna nytto-utveckling! Anders Hartman, vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 20 BLÅTT FÖRBLIR BLÅTT VID ÖVERUMS BRUK Responstryck, Borås. 18 INNEHÅLL 22 NY BIOGASTEKNIK DEMONSTRERAS MASKINER KAN VÄSSA VÄXTSKYDDET TEMA: JTI 70 ÅR 9 Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala, 010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 2 000 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING [email protected]. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar. Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via [email protected]. Magasinet kan även läsas online på www.jti.se. OMSLAGSBILD Ann Segerborg-Fick, JTI. Foto: Staffan Claesson. FOTOGRAFER Staffan Claesson, Patrik Söderman, Jakob Dahlström, Överum, Christina Winter, Biolab, iStock, Mostphotos, Azote, JTF och JTI. 3 4 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 NYHETER PRODUKTUTVECKLING. Tillsammans med Lotten Wahlberg söker Fredrik Fogelberg efter nya sätt att förädla åkerbönor. Man testar bland annat att rosta dem i JTI:s bönrost. ÅKERBÖNA TILL BÅDE FOLK OCH FÄ Snart får kanske chipsen sällskap av åkerbönsbågar till fredagsmyset. Intresset för åkerbönor växer, inte bara som närodlat proteinfoder till kor och grisar utan också som livsmedelsråvara. Förra året odlades 18 0 00 hektar åkerböna (Vicia faba minor) som foder i Sverige, en tredubbling jämfört med 2008. Åkerböna innehåller mycket protein och många djurbönder väljer den som ett klimatsmart alternativ till importerad soja. Men även om marknaden för svenskodlat proteinfoder växer, så kommer den som odlar en foderböna aldrig att kunna få lika bra betalt som om samma böna istället såldes som mat. – Utvecklingspotentialen finns både på foder- och livsmedelssidan, men kan vi ta fram nya livsmedel av bönor så når vi också en betalningsstarkare marknad, säger Fredrik Fogelberg, forskare vid JTI och ansvarig för den svenska delen av Eurolegume, ett EU-projekt som verkar för ökad odling av baljväxter i Europa. – Det riktigt spännande med Eurolegume är att det både handlar om att få ut fler kilo bönor och ärter per odlad hektar, och om produktutveckling, säger Fredrik Fogelberg. Han har bland annat testat att rosta bönorna samt att strängpressa (extrudera) dem på samma sätt som man till exempel framställer hundfoder. – De extruderade bönorna får en intressant struktur. Kanske skulle de kunna användas istället för brödkrutonger i soppa, eller bli ett knaprigt proteinsnack. Kontakt: [email protected] TRE ... baljväxter står i fokus i Eurolegume-projektet: åkerböna/bondböna, ”blackeye-bean” och ärter. Projektet innefattar utveckling av foder och livsmedel men också sortutveckling och odlingsteknik. Sommaren 2015 ska JTI bland annat testa att tröska ärter med ett flexibelt skärbord. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 NYHETER NYA UPPGIFTER FÖR HÄSTEN Den tid då hästens främsta uppgift var att släpa och dra i lantbruket är förbi. Framtidens häst blir en brygga mellan stad och land, en social kraft att räkna med som kan minska arbetslösheten, förbättra folkhälsan, bidra till integration, ge ungdomar ett aktivt liv vid sidan av den digitala världen och medverka till ett öppet landskap. På Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har man stora ambitioner för framtidens häst. – Om vi utgår från några av de närmaste årens stora samhällsutmaningar, ser vi att hästnäringen kan vara en viktig del av lösningen på dem, säger Stefan Johanson, vd för HNS. Det gäller till exempel arbetslösheten, menar han. Antalet hästar blir allt fler, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft i hästbranschen. Jordbruksverket uppskattar att det år 2010 fanns nästan 363 000 hästar i Sverige, vilket motsvarar 39 hästar per 1 000 invånare och gör Sverige till det hästtätaste landet i Europa efter Island. – När allt fler flyttar in till städerna kan också hästen bli en brygga mellan stad och land, en anledning för stadsborna att hålla kontakten med landsbygden, säger han. Och när alltfler skaffar häst, behöver hästhållningen utvecklas. För stadsbor som inte själva har tid och möjlighet att mocka och utfodra sin häst varje dag kan det till exempel behövas nya typer av inhysningssystem. HNS tar nu därför tillsammans med SP-koncernen fram en innovationsagenda för hästnäringen. I agendan försöker man identifiera alla de delar av hästnäringen som behöver utvecklas i takt med samhället. JTI bidrar i detta arbete med kunskap bland annat när det gäller olika inhysningssystem, utemiljöer, gödselhantering, djurbeteende och arbetsmiljö. Kontakt: [email protected], [email protected] TRO PÅ SVENSK HUMLE Det är en missuppfattning att det inte skulle gå att använda svensk humle när man brygger öl. Sex av åtta svenskodlade humlesorter avsedda för öltillverkning har visat sig ge bra resultat. En grupp forskare och rådgivare från JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SP Food and Bioscience, Hushållningssällskapet och Lovanggruppen under ledning av AgroÖst vill bidra till att den avsomnade humleodlingen i Sverige kommer igång igen, bland annat genom att skapa kontaktforum för svenska humleproducenter och bryggerier, och genom att mekanisera humleskörden och anpassa utländsk teknik till svenska förhållanden. Under de senaste fem åren har antalet ölbryggerier i Sverige ökat från ett 30-tal till över 100, men humlen måste importeras. EKOGÖDSLA MED RÖTREST HÄSTUTVECKLING. Framtidens häst kan bli en social kraft att räkna med, en brygga mellan stad och land. Rötrest från biogasanläggningar är ett intressant gödselmedel för ekolantbruk eftersom dessa strävar efter att sluta kretslopp. Men hur värdefull är den? Forskare från JTI ska tillsammans med kolleger från Sveriges lantbruksuniversitet och Hushållningssällskapet undersöka hur ekogårdar kan öka energieffektiviten och växtnäringsutnyttjandet samt förbättra gårdens ekonomi genom egen biogasproduktion. JTI har fått 4,7 miljoner kronor till projektet från forskningsrådet Formas. 5 6 REPORTAGE HÅLLBAR PRODUKTION. I ett bioraffinaderi kan ett stort antal produkter produceras av förnybara råvaror från åker, skog och hav. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 REPORTAGE BIOEKONOMI ÄR FRAMTIDEN Forskare över hela Europa arbetar nu för att ställa om till bioekonomi, då fossila råvaror som olja och naturgas ersätts med resurseffektiv användning av förnybara råvaror från åker, skog och hav. Region Skåne tar JTI till hjälp för att få skjuts på processen. TEXT: CARINA JOHANSSON ILLUSTRATIONER: STEPHAN LORSE, TETRAPAK. Bioekonomi, eller biobaserad samhällsekonomi, är ord som förekommer allt oftare när det handlar om en hållbar framtid. Fenomenet i sig är inte nytt; i Sverige har produkter från jord- och skogsbruk och fiske redan stor betydelse för samhällsutvecklingen. Vi gör papper och tyg av trä, framställer drivmedel av raps, vete, sockerbetor och organiska restprodukter. Men behovet av att komma bort från fossilbaserade produkter blir allt större, parallellt med ett behov av att utnyttja råvaror mer effektivt, med mindre miljö- och klimatpåverkan. Målet för denna strukturerade strävan har fått benämningen ”bioekonomi”. – Vi har kartlagt vilka mängder och typer av biomassa i Skåneregionen som skulle kunna ersätta fossila råvaror vid tillverkningen av olika produkter, säger Johanna Olsson, projektledare vid JTI i Lund. Hon har gjort detta tillsammans med kollegor från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och biogaskonsulten Envirum. RÅVAROR I SKÅNE Inventeringen visar att det finns cirka 40 ton biomassa per år räknat i torrsubstans till detta ändamål. Det mesta utgörs av spannmål, sockerbetor och vall, och restprodukter som halm och gödsel. – JTI och Region Skåne har tillsammans ordnat två workshopar där vi fokuserade på vad som menas med bioekonomi och vilka förutsättningar skånska företag har att skapa framtida affärer inom området. Förhoppningsvis ska vi också ta fram en handlingsplan för hur regionen ska arbeta konkret mot en bioekonomi. Sådana här satsningar kräver samarbete och ett intensivt innovationsarbete, säger Johanna Olsson. EFFEKTIV PROCESS För att göra processerna i en bioekonomi effektiva används bioraffinaderier, där ett stort antal olika produkter kan produceras från en enda råvara och från råvarornas restprodukter. Tanken är att dessa bioraffinaderier ska ersätta dagens oljeraffinaderier och producera inte bara energi, pappersmassa, textilier och kemikalier, utan också sådant som bioplaster, mat, djurfoder och läkemedel. – I Skåne skulle dagens produktion av livsmedel och biogas kunna förenas i ett bioraffinaderi som utifrån livsmedelsproduktion producerar metan från matavfall. Metan kan användas både som fordonsgas och som baskemikalie vid produktion av andra kemibaserade produkter, och biogasprocessens restprodukt rötrest kan användas som gödselmedel, säger Johanna Olsson. Kontakt: [email protected] FÖR NYBAR A R ÅVAROR I en bioekonomi tillverkas till exempel förbrukningsmaterial av förnybara råvaror. Det skånska företaget Tetra Pak lanserade i januari 2015 en mjölkförpackning tillverkad av sockerrör och träfiber. Förpackningen ska användas av finska mejeriproducenten Valio, som därmed blir först i världen med att använda en dryckeskartong som helt har tillverkats av växtbaserad råvara. 7 8 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 NYHETER MILJÖVÄNLIGT FODER I SLANG DAGS FÖR NYTT TOALETTMODE Det går att spara mycket energi genom att lagra fuktig spannmål i slang istället för att torka den med varmluft. JTI har genomfört en gårdsstudie med slanglagring av krossad spannmål, som visar att det går att bevara kvaliteten under den kalla årstiden om lagringsutrymmet är skapligt lufttätt. Lagringstiden kan förlängas om uttagstakten är hög, om spannmålen tillsätts propionsyra eller har genomgått en ensileringsprocess. – Slanglagring är konkurrensmässig framförallt i områden där spannmålen måste skördas vid höga vattenhalter, men metoden kan snabbt bli ofördelaktig både ekonomiskt och miljömässigt om den missköts, säger Nils Jonsson, forskare på JTI, som under studien kunde konstatera att det inte var ovanligt att plastslangen blev perforerad av fåglar eller påkörningar. I mer än hundra år har vi spolat bort vårt näringsrika toalettavfall med vatten – avfall värderat till 600 miljoner kronor per år. Genom projektet Future Toilet Fashion vill JTI slå ett slag för morgondagens toalett, som gör det möjligt att bättre ta vara på näringsämnen, utvinna energi, bidra till renare sjöar och hav och spara på rent vatten. Tillsammans med SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Urban Water Management (samtliga ingående i SP-koncernen) vill man se en satsning på källsorterande avloppssystem, där toalettavfallet skiljs från annat avloppsvatten. Läs vidare om detta i en debattartikel på SvD:s webbplats, http://bit.ly/SvD-debatt KLORFRITT KLARAR MJÖLKDISKEN Ett bra diskmedel är viktigt för att hålla mjölkgårdens mjölkningsanläggning ren – och antalet bakterier i mjölken lågt. Av miljöskäl väljer alltfler mjölkbönder att byta ut de traditionella klordiskmedlen mot flytande, klorfria diskmedel. De klorfria diskmedlen innehåller mer alkali (lut), och det har funnits misstankar om att det skulle göra diskmedlen mer trögflytande vid låga temperaturer och svårare att pumpa. – Detta skulle i sin tur kunna leda till att doseringen blir för låg och diskeffekten sämre, säger Martin Sundberg, forskare på JTI. Hans studier har dock visat att de farhågorna inte stämmer: variationerna i viskositet (tröghet) vid olika temperaturer är så små att det inte påverkar doseringen ute på gårdarna. KLISTER FÖR STÖRRE RAPSSKÖRD Senare skörd i kombination med tillsatsmedel som ”klistrar” ihop fröskidorna skulle kunna öka avkastningen i vårraps. Forskare vid JTI har testat konceptet. Första säsongens fältförsök gav något större skördar, men fler försök behövs för att bekräfta resultaten. JTI:s studie ingår i satsningen Vårraps 3000, som drivs av Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare och vars mål är att höja skördarna av vårraps till 3 ton per hektar. KROSS KAN ERSÄTTA GRUS Bergkross kan användas istället för naturgrus i en markbädd för avloppsvattenrening, men man måste ha koll på kornstorlek och hur väl materialet släpper igenom vatten. – I bergkross finns ofta en fin fraktion som riskerar att sätta igen bädden. Om vattengenomsläppligheten är för dålig kan man testa att tvätta materialet, säger Elin Elmefors, projektledare på JTI, som på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tagit fram ett informationsblad med rekommendationer för hur man använder bergkross i markbäddar. 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT 9 TEMA: JTI 70 år 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT TEMA: JTI 70 år TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI, JTF, XULIO GONZALEZ, ISTOCK TEMA: JTI 70 år 10 TEMAREPORTAGE SKÖRDETRÖSKOR DÅ. JTI bidrog till att underlätta införandet av skördetröskan, när jordbruket övergick från bindarskörd till skördetröskning. 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT SKÖRDETRÖSKOR NU. Skördetröskorna blir allt större och alltmer komplexa. På JTI finns expertis som bland annat undersöker möjligheten att minska bränsleförbrukningen i tröskorna. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 TEMAREPORTAGE FRAMTIDSSPANING! GUSTAV ROGSTRAND, MILJÖCHEF PÅ JTI: Blir det någonsin lönsamt med biogasproduktion på gårdsnivå? – Ja! Men det behövs ett forskningsprogram på 5–6 år med pengar från stat och industri för att lösa några tekniska frågor: robusta och kostnadseffektiva system för sönderdelning och inmatning av fastgödsel; energieffektiv hygieniseringsutrustning för fasta substrat; uppgraderingsteknik som är kostnadseffektiv i liten skala; klimatsmart byggda biogasanläggningar som gör det lätt att motivera ett gödselgasstöd både politiskt och miljömässigt! P å 70 år hinner det hända mycket. När JTI grundades 1945 var det för att bidra till motorisering, mekanisering och elektrifiering av det svenska jordbruket. I dag ligger JTI:s fokus på jordbrukets behov av precision, kvalitet, hållbarhet och energieffektivitet. Vad JTI ska syssla med i framtiden beror bland annat på vad som händer när det gäller klimat, energiförsörjning och global livsmedelskonkurrens. Även om det har hänt mycket, är JTI fortfarande efter 70 år Sveriges enda jordbrukstekniska institut. – JTI är ett av de få ställen i Sverige där det finns jordbruksteknisk kompetens, säger Per Emgardsson, journalist inom lantbrukspressen, som ofta vänder sig till JTI för att få faktaunderlag till sina tidningstexter. Sveriges jordbrukare behöver tillgång till sådan kompetens, menar han, och hänvisar till att 30–40 procent av jordbrukets totalkostnader i dag orsakas av investeringar och underhåll som gäller byggnader och maskiner. – JTI besitter också viktig teknisk kunskap när det gäller till exempel skördeteknik, energi för lantbruket och fjärranalys med UAV-plan, som gör att vi kan hämta hem teknikkompetens från andra länder och tillämpa den i svenskt jordbruk, säger han. Vid starten var den grundläggande uppgiften för JTI att sprida teknisk kunskap. JTI skapades 1945 som ett halvstatligt forskningsinstitut genom ett avtal mellan Jordbrukstekniska föreningen (JTF) och staten. JTF åtog sig att inrätta och driva Jordbrukstekniska institutet för forskning samt undervisnings- och upplysningsverksamhet på det jordbrukstekniska området. Institutet placerades i lantlig miljö i södra utkanten av Uppsala – där det ännu i dag har sitt huvudkontor – i närheten av Lantbrukshögskolan som hade bildats 1932 och som så småningom uppgick i Sveriges lantbruksuniversitet. Mellan SLU och JTI har det under åren utvecklats ett samarbete kring jordbruksfrågor från olika utgångspunkter, där JTI har bidragit med tekniska kunskaper som kan omsättas i praktisk drift. 11 12 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 TEMAREPORTAGE FRAMTIDSSPANING! ANNA RYDBERG, JORDBRUKSCHEF PÅ JTI: Hur ska det svenska jordbruket klara den globala livsmedelskonkurrensen? – Det svenska jordbruket kommer att vinna i längden, med sitt fokus på hållbarhet och kvalitet. Konkurrensen är värst för mjölk- och köttproducenter. De behöver mer stabila politiska beslut så att de vågar satsa framåt. Användar vänlig, lönsam teknik kan också gynna svenskt jordbruk. I början av 1960-talet ändrades JTI-avtalet till att i fortsättningen gälla mellan staten och Stiftelsen jordbruksoch miljöteknisk forskning (SJMF), som bildades för att representera näringslivet i JTI. Från år 2009 är institutet ett delägt dotterbolag i SP-koncernen (60 procent) och ägs till resterande del av Stiftelsen JTI där näringslivet representeras av SJMF och staten av forskningsrådet Formas. Bland de nuvarande cirka 300 jordbruksintresserade medlemmarna i föreningen JTF – som tog initiativ till JTI – är de flesta utövande jordbrukare. En av dem är Axel Lagerfelt, föreningens ordförande, som driver en växtodlingsgård på 500 hektar utanför Linköping. 01 Han tycker att JTI i dag fortfarande fungerar som utvärderare av ny teknik, och hur den kan tillämpas i jordbruket. – Så var det till exempel när det gällde en jämförelse mellan dubbelmonterade hjul och bandställ på traktorer som JTI gjorde för några år sedan och informerade om det på ett sätt som bönder förstår, säger han. JTI tar fortfarande sin undervisningsverksamhet på allvar. En del av kunskapsutbytet sker vid internationella forskarseminarier, eller via lantbruksrådgivare. Men många är också de lantbrukare som har gått någon av JTI:s kurser i hur man sprider flytgödsel på bästa sätt, vid rätt tidpunkt och i rätt mängd för att ge bäst växtnäringsnytta. Numera ger de kurserna också miljö- och klimatkunskaper som baseras på JTI:s forskningsresultat. Andra JTI-kurser som växer i popularitet är undervisning i Sparsam körning, där förare av skogs- och jordbruksmaskiner får både teoretiska och praktiska kunskaper om hur man kan spara miljö och pengar genom en anpassad körteknik. En viktig uppgift för JTI är att resultatet av utfört arbete – ny teknik, nya metoder, tester och utvärderingar – ska komma till nytta. Så var det redan när JTI deltog aktivt i mekaniseringen av jordbruket; 1952 fanns det för första gången fler traktorer än hästar registrerade i Sverige. Sedan dess har JTI producerat en lång rad ”nyttigheter” som på olika sätt har berikat landsbygdens utveckling. TEMAREPORTAGE ARBETSMILJÖ DÅ. I slutet av 1960-talet bestämdes att alla traktorer skulle utrustas med hytt. JTI började forska om värme och ventilation i hytter eftersom traktorfabrikanterna saknade färdiga system för detta. 13 TEMA: JTI 70 år JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT ARBETSMILJÖ NU. JTI testar och utvärderar hjälpmedel som kan minska belastningsskador och olyckor i lantbruket. Backkamerasystem har visat sig ha bra effekt när det gäller att komma tillrätta med säkerheten runt traktorer. 14 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 TEMAREPORTAGE FRAMTIDSSPANING! 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT TEMA: JTI 70 år ANN-KRISTINA LIND, JORDBRUKSFORSKARE PÅ JTI: Hur kan svensk djuruppfödning bli mer lönsam? – Produktionskedjan för kött behöver utvecklas så att uppfödarna kan ta betalt för olika köttkvaliteter. Svensk köttproduktion har låg antibiotikaanvändning, god djurvälfärd och djurhälsa, men behöver även tydliga mervärden som köttkvalitet och smaklighet. Det skulle skapa konkurrenskraft gentemot importerat kött och öka svenska uppfödares exportförmåga. FRAMTIDSSPANING! 01 FÄRRE GÖR MAT TILL FLER När JTI bildades 1945 var Sverige en jordbruksnation, med 900 000 personer sysselsatta inom jordbruket. År 2015 beräknas endast cirka 170 000 svenskar jobba med jordbruk. Samtidigt har antalet invånare i Sverige ökat från cirka 6,5 miljoner 1945 till 9,7 miljoner 2015. Även om produktionen har blivit effektivare, kan vi i dag försörja oss själva med livsmedel till endast 50 procent, resten måste vi importera. 1945 Personer sysselsatta i jordbruket 2015 Sveriges befolkning PERNILLA TIDÅKER, MILJÖFORSKARE PÅ JTI: Du vill att det ska börja odlas mer vall. Varför är det så viktigt? – Det är viktigt i våra slättbygder där vi mest odlar spannmål och där mullhalten i jorden blir allt lägre. Klövergräsvallar ökar jordens bördighet och minskar behovet av mineralgödsel, eftersom klöver kan binda kväve från luften. Dessutom kan vallskörden användas som substrat vid biogasproduktion, vilket kan ge miljö- och klimatmässiga vinster jämfört med om man använder spannmål, majs eller andra livsmedelsgrödor. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 TEMAREPORTAGE 15 FRAMTIDSSPANING! Till att börja med handlade det om skulltorkning, utveckling av tröskning och säkra elinstallationer i jordbruket. Sedan tog man itu med ensileringstekniken, spannmålstorkningen, flytgödselhanteringen, klimatet i traktorhytter och hanteringen av potatis. Sven-Uno Skarp, deltog själv i gödselgasförsöken innan han blev JTI:s vd 1971–84: – Problemet var att den nya flytgödselhanteringen gjorde att det vid utgödsling bildades giftigt svavelväte främst i gödselbrunnarna. JTI hade konstruerat ett luktlaboratorium som vi reste runt med på ett lastbilsflak till lantbruk runt hela Sverige. Efter våra försök kom man fram till att ventilationssystemen i ladugårdar och svinhus måste göras om, och friskluftsintagen placeras så att inte gödselgaserna drogs in i byggnaderna, säger han. Under hans tid gjordes det också en hel del för att lösa problem med potatis som blev skadad av de automatiska potatisupptagarna, och han poängterar att JTI antagligen var först i Sverige att driva en elgenerator med biogas. Det skedde redan 1969. – JTI hade framställt biogas som eldades i en biogasmotor som drev generatorn, och elen skickade vi ut på nätet, säger Sven-Uno Skarp. Arbetet på JTI sker ofta i samarbete med näringsliv, branschorganisationer, universitet och högskolor och genom EU-projekt, och JTI:s inriktning och engagemang följer samhällets utveckling. Under 1970-talets oljekris började JTI arbeta med energifrågan, inom området energiskogsodling, med solfångare, och startade då också på allvar arbetet med biogas – ett område där JTI i dag har specialistkompetens. År 1979 invigde JTI en biogasanläggning vid Lövsta utanför Uppsala, en av de första i Sverige, som kom att användas för praktiska biogasförsök. I dag är den ersatt av en mobil pilotanläggning för biogasförsök som kan kopplas in på större anläggningar för utveckling och utvärdering. På 1980-talet fick miljöfrågorna en allt större betydelse, och JTI började syssla med växtnäringsläckage från jordbruket. Från 1990-talet och framåt har datorn blivit ett redskap även inom 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT Kommer dieseln i jordbrukets maskiner att kunna ersättas med andra drivmedel? – El är en del av lösningen – JTI nosar redan på detta. Men vi behöver tänka nytt när det gäller tunga effektkrävande fältarbeten. Det är svårt att distribuera el till de effekter som krävs där. På fälten kan det därför bli nödvändigt med hybridtraktorer, där el och diesel samverkar. TEMA: JTI 70 år ANN SEGERBORG-FICK, ENERGICHEF PÅ JTI: 16 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 TEMAREPORTAGE FRAMTIDSSPANING! 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT TEMA: JTI 70 år DAVID EVEBORN, AVLOPPSFORSKARE PÅ JTI: Kommer idén med källsorterande toaletter att bli verklighet? – Ja, på lång sikt. Det krävs experiment, stegvis utveckling och goda resultat för att samhället ska kunna lita på att idén håller, och först då kommer tillverkarna att våga hänga på. Hemligheten är kanske att inte försöka lösa hela kretsloppsproblemet direkt. Ett bra delmål är att lösa frågan om avskiljning av fraktionerna på ett bra sätt. Och användarkomforten är en central fråga. lantbruket. Datortekniken och de satellitbaserade navigationssystemen (GPS) har inneburit stora möjligheter för behovsstyrda insatser i jordbruket, och JTI har utifrån den tekniken utvecklat och utvärderat sådant som precisionsodling, skördekartering och styrhjälps system. År 2000 bytte JTI namn och blev JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Namnbytet motsvarar ett ökat engagemang i miljöfrågor och JTI jobbar numera även med sådant som klimatsmart hantering och återföring av stallgödsel, forskning kring växthusgaser och jordbrukets klimatpåverkan. JTI:s tidiga satsning på biogasområdet har resulterat i en unik kompetens om biogasprocessen och biologisk behandling av organiskt avfall. Även när det gäller frågor om småskaliga avlopp – som angår lantbrukare såväl som alla andra utanför stadsplanerat område – har JTI mycket att erbjuda, till exempel ackrediterad typprovning av små avloppsanläggningar. Engagemanget i energifrågan har också utmynnat i projekt om biodrivmedel, eldrift för omställning från fossila bränslen inom jord- och skogsbruket och energieffektivisering på gårdsnivå. I övrigt har arbetet på JTI från 2000talet och framåt alltmer präglats av frågor kring livsmedelskvalitet, växtskydd och hållbarhet – och förstås om lönsamhet. – Svenska jordbrukare brottas i dag med stora lönsamhetsproblem, delvis på grund av konkurrensen från utländska producenter som tar delar av vår marknad, säger växtodlaren Axel Lagerfelt. Där finns en hel del som JTI kan bidra med, menar han. En fortsättning på sådana JTI-projekt som har skapat billiga inhysningssystem som flyttbara grishyddor och tält för dikor skulle till exempel kunna förbättra konkurrensen för svenska djurproducenter. – Och när det gäller miljön, skulle det vara fantastiskt om JTI kunde bidra till att göra slammet från våra avloppsreningsverk rent från läkemedel, hormoner och tungmetaller så att vi kunde återföra fosforn från avloppen till åkermarken. TEMAREPORTAGE LAGRING DÅ. JTI slår ett slag för konservering av vallfoder till hö inomhus, och utvecklar den amerikanska skulltorken för svenska förhållanden. JTI får fortfarande beställningar på den skrift som uppdaterades 1972 om hur man planerar och bygger en skulltork. 17 TEMA: JTI 70 år JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 JORDBRUKSHISTORIA PÅ NÄTET Välkommen till JTI:s fotoalbum på webbplatsen Flickr! Här finns bilder från vår 70-åriga historia, som du gärna får kommentera. www.flickr.com/photos/jti-bilder/ 70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT LAGRING NU. Ett vanligt sätt att konservera vallfoder på i dag, sker genom ensilering utomhus i plansilor. JTI har utvärderat metoder som kan starta ensileringsprocessen i grönmassan redan vid skörd, innan den packas och täcks med plast för att förhindra syretillförsel. 18 REPORTAGE JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 32 tusen ton jordgubbar producerades i Sverige 2013. MASKINER KAN VÄSSA VÄXTSKYDDET Rovkvalster är effektiva skadedjursbekämpare som används bland annat mot jordgubbskvalster. Idag strös de små nyttodjuren oftast ut för hand, vilket är tidskrävande i stora frilandsodlingar. Maskinella metoder kan spara tid och ge ett jämnare spridningsresultat. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: CHRISTINA WINTER, BIOLAB, MOSTPHOTOS, JTI JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 REPORTAGE 01–02. Per-Anders Algerbo, forskare på JTI, kompletterar frösåmaskinen (pneumatisk fallspridare) med en specialbyggd spridarramp byggd av vanliga vvs-artiklar. Utrustningen visade sig sprida kvalsterpreparatet mycket effektivt. 03. En planta som angrips av jordgubbskvalster (phytonemus pallidus) får missfärgade och skrynkliga blad. Tillväxten hämmas, och även bären blir små och torra. Foto: Christina Winter, copyright: Växtskyddscentralerna. 04. Rovkvalstret (neoseiulus cucumeris) (t.h.) är ett effektivt bekämpningsmedel mot jordgubbskvalster, men även mot trips (t.v.) som också angriper jordgubbsplantor. Foto: Biolab, copyright: Växtskyddscentralerna. 01 04 02 03 Jordgubbskvalster kan ställa till med stora problem för jordgubbsodlare. De plantor som drabbas växer sämre och bärskördarna blir mindre. Tillgången på kemiska preparat mot kvalster är mycket begränsad, dessutom finns det tydliga direktiv: vi ska minska behovet av kemiska växtskyddsmedel och istället använda alternativa metoder. Ett sådant alternativ är biologisk bekämpning som bland annat minskar risken för resistens. – Mot jordgubbskvalster finns det bio logiska metoder som fungerar bra, men om de ska kunna användas av fler odlare och i större skala behöver spridningen av nytto djur på friland rationaliseras, säger Klara Löfkvist, hortonom och forskare vid JTI. TESTAT TRE TEKNIKER Med finansiering från Jordbruksverket har hon tillsammans med JTI-kollegan Per-Anders Algerbo testat att sprida rovkvalster med tre olika typer av maskinell spridningsutrustning: en ”kvalsterblåsare”, en roterande doseringstrumma och en frösåmaskin (pneumatisk fallspridare) med specialbyggd spridarramp. – Kapaciteten är enormt mycket högre med både doseringstrumman och den pneumatiska fallspridaren jämfört med manuell spridning i raderna. Att sprida rovkvalster för hand tar tre till fyra timmar per hektar beroende på hur fort man klarar att gå. Med fallspridaren kan spridningen ta mellan 10 och 20 minuter beroende på arbetsbredd och arbetshastighet, säger Per-Anders Algerbo. KAN SPARA TID Besparingarna i arbetstid innebär enligt JTI:s beräkningar att en jordgubbsodlare med 10 hektar odling kan spara upp till 15 000 kronor per år genom att investera i en maskinell spridarutrustning. – En stor vinst med den maskinella spridningen är också att resultatet blir jämnare, men hur den jämnare spridningen påverkar effekten av bekämpningen har vi inte utvärderat. Kvalstren rör sig ju, vilket till viss del kan kompensera för sämre spridningsjämnhet, säger Klara Löfkvist. Kvalster är känsliga för fysisk påverkan och måste hanteras försiktigt för att inte skadas. Att sprida dem maskinellt skulle alltså kunna påverka deras vitalitet. De tekniker JTI testade visade sig vara skonsamma och kvalstren var pigga och alerta också efter spridningen. Kontakt: [email protected], [email protected] AGENDA PÅ G Sverige behöver ett gemensamt synsätt på växtskydd och metoder som verkligen fungerar inom trädgårdsnäringen. Det tycker JTI som tillsammans med LRF och Jordbruksverket har fått pengar av Vinnova för att ta fram en nationell innovationsagenda för hållbart växtskyddsarbete inom svensk trädgårdsproduktion. En innovationsagenda är ett strategidokument som bland annat ska användas som underlag för forskningsutlysningar och regelutveckling. – Vi behöver tänka nytt kring växtskydd och ta fram tvärvetenskapliga innovationer som är väl förankrade bland både forskare, rådgivare och odlare, säger Klara Löfkvist på JTI som arbetar med agendan. 19 20 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 REPORTAGE BLÅTT FÖRBLIR BLÅTT VID ÖVERUMS BRUK Marknaden för lantbruksmaskiner är tuff. För att möta utmaningarna samlar maskintillverkaren Kongskilde alla sina varumärken under ett och samma namn. JF, Becker, Nordsten och Howard – alla ska de heta Kongskilde. Med ett undantag: Överum. – Överums varumärke är så betydelsefullt att det är undantaget från koncernens One-Brand-strategi, säger Ingemar Svensson på Överums marknadsavdelning. TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: ÖVERUM, JTI I Sverige säljs mellan 450 och 500 plogar delarna maximal hållfasthet, och per år, och Överum har en stark ställning slitdelarna bästa slitstyrka och skärpa. på marknaden. Nästan varannan såld – Pris och kvantitet kommer aldrig att plog är lackerad i ”Överumsblått”. vara konkurrensparametrar för oss, vi – Vår stora marknadsandel gör det konkurrerar med kvalitet och här är svårt för oss att växa ytterligare i Sverige. värmebehandlingen en nyckelfaktor. Här handlar det om att hålla ställningarna. Överums bruk grundades 1655 och Växa ska vi däremot göra i Polen, tillverkade till en början kanoner och Frankrike och Tyskland, kanonkulor. Plogtillverkningen beskriver Överums vd Bo startades i mitten av 1800Weirum Andersen de talet, den traktorburna RELATION TILL JTI: Överum har varit intressenter i kommande årens plogen kom 1928 och JTI sedan institutet startades 1945, strategi. 1950 utvecklade man och var innan dess medlemmar i JTI:s Fokus just nu världens första plog initiativtagare Jordbrukstekniska ligger på att effektivimed automatisk stenFöreningen (JTF). På uppdrag av Överum sera produktionen vid utlösning. Idag finns har JTI jämfört dragkraftsbehov hos olika plogfabrikat. Forskare vid JTI har Överums bruk där närmare 35 plogockså utvärderat Överums man förutom plogar modeller i programmet. rampspridare för även tillverkar stora – Vår fyrskäriga mineralgödsel. såmaskiner och rampväxelplog CX var länge gödselspridare. Företaget vår storsäljare, men nu har investerar 24 miljoner kronor för den 5-skäriga varianten Variflex att skapa ett bättre ”flow” i fabriken, CX-Plus gått om, konstaterar Ingemar samt på en automatisering av det som Svensson som ser en tendens: allt större Bo Weirum Andersen kallar hjärtat i gårdar behöver allt större maskiner. produktionen: värmebehandlingen. Det är Lantbrukarna vill ha maskiner med hög värmebehandlingen som ger stålet i maskin- kapacitet som sparar bränsle. – Det som kanske på längre sikt kan bryta trenden med allt större redskap skulle kunna vara flera mindre självgående jordbearbetningsmaskiner utan förare som ger mindre markpackning, säger Ingemar Svensson. ALLA HJUL PÅ YTAN Företagets senaste ploglansering är en så kallad on-land-plog, som gör det möjligt att köra med alla traktorns hjul på markytan. I och med att inget hjul går i fåran minskar trycket mot plogbotten. – Plogstyrning med gps är ett annat sätt att utnyttja den nya tekniken. Då kopplas gps-signalen till den hydrauliska arbetsbreddsregleringen, och anpassar automatiskt tiltbredden till en snörrät linje, säger Ingemar Svensson. Någon risk för att plogen helt ersätts av plöjningsfri odling och direktsådd tror han inte att det finns. – Pågående klimatförändringar verkar gynna plöjningen. Att plöja ger en tvättsvampseffekt som behövs både om vi får större regnmängder och längre torkperioder. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 ÖVERUM REPORTAGE 01 02 ÄGARE: Överum är ett helägt dotterbolag till danska Kongskilde Industries AS, som i sin tur ägs av DLG, den danska motsvarigheten till svenska Lantmännen. DLG har signalerat att Kongskilde är till salu, men enligt Överums vd Bo Weirum Andersen är en affär intressant bara om rätt köpare dyker upp. VERKSAMHET: Överum är ett av Kongskildes fyra kompetenscentra och ansvarar för utveckling och tillverkning av plogar, stora såmaskiner och rampspridare för mineralgödsel. Överum säljer och marknadsför dessutom koncernens övriga sortiment inom jordbearbetning, gödsling, sådd och ogräsbekämpning. 03 ANSTÄLLDA: 160 personer (1 3 00 i hela Kongskildekoncernen) OMSÄTTNING: 220 miljoner (2 400 miljoner för hela Kongskilde-koncernen) 04 01. Ingemar Svensson framför en av Överumsfabrikens nya robotar. Företaget satsar 10 miljoner kronor på en ny produktionslinje för värmebehandling som ska stå klar sommaren 2015. 02. Den varma, glödande vändskivan böjs till rätt form i ett specialbyggt verktyg och kyls därefter snabbt ner till rumstemperatur. I denna härdningsprocess bildar järn och kol en mycket hård, slitstark kristallstruktur. 03. Stålet i vändskivorna behandlas under 19 timmar i en kolhatig miljö. Uppkolningen i den 900 grader varma ugnen ger slitstyrka i ytskiktet, samtidigt som det opåverkade stålet i mitten ger seghet i vändskivan. 04. I högsäsong monteras åtta plogar om dagen vid Överums bruk. Plogkropparnas form varierar. Den här är anpassad för de lättare jordar som finns nere på kontinenten. En ”svensk” plogkropp är mera långsträckt och vridande. 21 22 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 REPORTAGE 01 02 03 04 05 01. Johan Andersson tillsammans med verkmästare Tomas Reilander och det första askfiltret i JTI:s verkstad. 02. De nya teknikerna kan ge biogas med 97 procents metanhalt. 03. Det kan bli lönsamt för mindre anläggningar att uppgradera biogas till drivmedel. 04. JTI:s mobila biogasanläggning för pilotförsök har byggts i JTI:s verkstad. 05. Piloten används nu i försök vid Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 REPORTAGE NY BIOGASTEKNIK DEMONSTRERAS Många stora utvecklingsprojekt har börjat i JTI:s verkstad. Så var det också när man byggde provutrustning till två nya tekniker för uppgradering av biogas. Dessa tekniker kan sänka uppgraderingskostnaden med hälften för små biogasanläggningar. Nu ska de demonstreras vid en fullstor biogasanläggning. TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI, JAKOB DAHLSTRÖM De två nya uppgraderingsteknikerna – processintern metananrikning och rening med askfilter – har utvecklats av JTI tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och de presenterades i DRIV våren 2014. Vid utvecklingen har man använt en mobil biogasanläggning med inbyggd reningsutrustning och ett askfilter – allt byggt hos JTI. FÖR MINDRE ANLÄGGNINGAR Teknikerna kan användas var för sig eller tillsammans och riktar sig till främst mindre biogasanläggningar, som har svårt att nå god lönsamhet genom traditionell el- och värmeproduktion. De skulle i stället kunna satsa på uppgradering av gasen till drivmedel, men konventionella uppgraderingstekniker som vattenskrubber och PSA-uppgradering blir inte lönsamma för mindre gårdsanläggningar. – När våra två tekniker används tillsammans, beräknas kostnaden bli bara 0,27 kr/kWh för en anläggning som producerar 2 GWh per år. Det är ungefär hälften jämfört med kostnaden för konventionell teknik, säger Johan Andersson på JTI. Med stöd från Stiftelsen lantbruksforskning ska JTI-forskarna under tre år demonstrera uppgraderingsteknikerna i en fullstor anläggning vid Sötåsens naturbruksgymnasium norr om Skövde, tillsammans med Hushållningssäll skapet. ALLA ÄR VÄLKOMNA Demonstrationsdagarna är öppna för alla, men riktar sig särskilt till lantbrukare med biogasanläggningar, mindre reningsverk, konsulter och rådgivare, och de som bor i närheten av anläggningarna och kan använda gasen, som till exempel transportföretag på landsbygden och kommunala transporter. GASEN ANVÄNDS TILL TRAKTOR Forskarna börjar med att demonstrera den ena tekniken: processintern metananrikning, och under andra året kopplas även askfiltret på. Gasen som uppgraderas på Sötåsen kommer att användas lokalt, bland annat för att driva en biogastraktor. – Utvecklingen av uppgraderingsteknikerna är ett bra exempel på hur JTI samarbetar med universitetsvärldens forskare, och sedan utvecklar tekniken vidare till produkt och marknad, säger projektledare Henrik Olsson. Kontakt: [email protected], [email protected] 23 24 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 NYHETER SOLEL PÅ BRUNNBY LANTBRUKARDAGAR För egenproducerad el behöver man varken betala energiskatt eller rörlig elnätavgift. Men hur lönsamt är det egentligen för en lantbrukare som redan slipper betala energiskatt, att producera egen solel? Forskare och energikonsulter har under ledning av JTI kartlagt hur mycket solel det svenska lantbruket skulle kunna producera teoretiskt, och vad som är ekonomiskt realiserbart idag. Resultaten presenteras på Brunnby Lantbrukardagar utanför Västerås i början av juli. Då ska man bland annat diskutera olika affärsmodeller och hur den nya skattereduktionen påverkar lönsamheten för elproduktion i lantbruket utifrån ett antal exempel. SYRA I GÖDSEL SPARAR KVÄVE I Danmark är det en godkänd metod att blanda syra i flytgödsel för att minska förluster av näringsämnet kväve efter spridning. I Sverige används denna metod knappast alls, men effekten av att tillsätta syra i gödsel är god, bekräftar Lena Rodhe, forskare på JTI. – I våra försök i vall har vi minskat förlusterna av ammoniakkväve i rötad* och orötad flytgödsel med 50-95 procent genom att blanda i svavelsyra, berättar Lena Rodhe. Syratillsatsen sänker pH-värdet, det vill säga gör gödseln surare. Detta minskar förlusten av ammoniakkväve som då blir kvar i flytgödseln, där kvävet kan ge näring åt grödorna och därmed högre skördeavkastning. Det är också möjligt – och i många fall billigare – att minska kväveförluster genom att bruka ner flytgödseln i jorden vid spridning, även om endast cirka 2 procent av flytgödseln i Sverige sprids genom myllning. Surgörningstekniken kan dock ha fördelar jämfört med myllningstekniken, påpekar Lena Rodhe: – Kapaciteten vid spridningen kan bli högre, eftersom en spridare har större arbetsbredd (12 meter eller mer) än ett myllningsaggregat (6–8 meter). Det ger inte heller mekaniska skador på grödan som man kan få med ett ytmyllningsaggregat. Hanteringen av syran kräver skyddskläder och stor försiktighet, eftersom den är starkt frätande. Vad man hittills vet påverkas dock inte grödorna negativt av syra i flytgödseln. JTI:s försök är en del av ett projekt som Agroväst och Sveriges lantbruksuniversitet har genomfört och det har finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning. *rötad gödsel är restprodukten som bildas när gödsel har använts vid biogasproduktion Kontakt: [email protected] STORA VARIATIONER I JORD FÖR EKOODLING En odlingsjord (substrat) som fungerar bra och levererar tillräckligt med näring är en viktig pusselbit vid ekologisk odling i kruka. Variationerna mellan och inom olika substrat är dock stora, visar provodlingar som JTI genomfört. – Det finns många faktorer som påverkar tillgängligheten av växtnäring bland annat substratets ålder och sammansättning. Vissa omgångar av substrat för ekologisk odling gav så dåliga plantor att de inte skulle gå att sälja. Om vi vill se fler ekologiska odlare så måste substratens växtnäringstillförsel bli mer stabil och tillförlitlig, säger Klara Löfkvist, forskare på JTI, som jämfört odlingsjordarna tillsammans med Marcus Söderlind på Söderlinds ekologiska grönsaker. INTE NEGATIVT FÖR GRÖDOR. Svavelsyra är starkt frätande och kräver försiktig hantering. Hittills har man dock inte sett någon negativ inverkan av syran på grödorna. JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 NYHETER SÄKRARE KALVNING. En kalvning kan vara en stressig situation för både djur och djurskötare. Risken för olyckor skulle kanske kunna minska med en detektor som varnar när när kalven ska födas. BÄTTRE KOLL PÅ KALVNINGEN Att kon ska kalva kan man vara helt säker på. Exakt när är svårare att förutse. JTI testar om en detektor som förutser kalvningstidpunkten kan minska risken för arbetsolyckor. Allt fler svenska djurbönder satsar på lösdrift, där korna går lösa i stallet. I sådana system kan det vara svårare att förutse när kalvningen är nära och kon ska flyttas till en kalvningsbox. En kalvning som sker ute bland de andra djuren medför inte bara risker för ko och kalv utan skapar också en stressig arbetssituation för lantbrukaren. – Det är alltid förenat med risker att avskilja ko och kalv ute i lösdriften, och där kan det också vara svårt att hjälpa till vid kalvningen om det behövs, säger Qiuqing Geng, forskare på JTI. Tillsammans med JTI-kollegan Ann-Kristina Lind ska hon undersöka om ett övervakningssystem som larmar när kalvningen är på gång kan öka kontrollen och förbättra arbetsmiljön. Systemet innebär att en spindelliknande termometer förs in i kons vagina, vilket naturligtvis även det är ett riskfyllt moment. I studien vägs dessa faror mot de risker som uppstår om kon kalvar på fel ställe. Detektorn har testats med lovande resultat på en gård i Danmark. Där sjönk kalvdödligheten från 6,8 till 5,7 procent. – För en lantbrukare innebär det en stor förlust, både ekonomiskt och emotionellt, att förlora en kalv. Vi skulle därför gärna göra en utökad studie här i Sverige och även undersöka hur kalvdödligheten påverkas, säger Ann-Kristina Lind. Kontakt: [email protected], [email protected] SÅ FUNKAR KALVNINGSDETEKTORN Det finns flera kalvningsdetektorer på marknaden. Det system som JTI använder i studien – Vel´Phone – övervakar kons temperatur och informerar lantbrukaren via sms. Den mjuka, spindelliknande vaginaltermometern förs in i kon sju dagar före beräknad kalvning. När kalvningen närmar sig stiger kons temperatur och lantbrukaren får ett larm cirka 48 timmar före förväntad kalvning. När fostervattnet går trycks termometern ut och systemet larmar om att förlossningen startat. 25 26 JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015 NYHETER BEREDSKAP MOT ÖVERSVÄMNINGAR Antalet översvämningar orsakade av stormar och extrem nederbörd blir allt fler, och det drabbar lantbruket hårt. Jordbruksverket har därför startat en inventering av hur växtodling och djurhållning påverkas, och hur hotfulla översvämningar kan hanteras. Tomas Johansson på JTI:s kontor i Skara bidrar med kunskap om elektriska maskiners känslighet för fukt, väta och strömavbrott. – Många lantbrukare har ett reservelverk, men det är viktigt att dessa provkörs regelbundet så att man är väl förberedd om det blir strömavbrott, säger han. Jordbruksverket gör inventeringen ur ett beredskapsperspektiv med stöd av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. I slutet av detta år ska det hela ha utmynnat i ett antal lantbruksanpassade analysverktyg för skyfallsoch översvämningskartering. JTI EXPORTERAR BÄDD Nu tar JTI den svenska biobädden på export till Latinamerika. JTI får stöd av FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation FAO och finansiering från forskningsrådet Formas för att sprida information om detta enkla, billiga och effektiva sätt att hantera spill från bekämpningsmedel inom lantbruket. Bädden består av en grop fylld av exempelvis halm, matjord och torv, täckt med gräs och med ett ogenomsläppligt lager av lera i botten. När en lantbruksspruta tankas ovanpå bädden, samlas kemspill upp i bädden och bryts ner av mikroorganismer. – Det är viktigt att göra tekniken känd i Latinamerika, där användningen av kemiska bekämpningsmedel är mycket större än i Sverige på grund av klimatet och intensiv året-runt-odling, säger JTI:s forskare Maria del Pilar Castillo. Illustration: Maria del Pilar Castillo ETT SKAFT KAN RÄDDA BENET Ett enkelt redskap fästat på skördetröskan eller potatisupptagaren kan förhindra allvarliga olyckor. JTI:s arbetsmiljöforskare har utvecklat ett skaft som de uppmanar lantbrukare att använda i stället för benet när de till exempel behöver peta loss fuktig spannmål som inte vill rinna ner till bottenskruven i tröskan. Det är lätt gjort att sticka ner benet när man har bråttom och det inte finns något lämpligt redskap i närheten, men det är livsfarligt. Det kan räcka med att en bit av byxbenet snuddar vid bottenskruven för att benet ska fastna och dras med. Lantbrukare är en olycksdrabbad yrkeskategori, och sådana olyckor slutar ofta med allvarliga kroppskador eller döden. JTI UTVECKLAR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK FÖR NÄRINGSLIVETS KONKURRENSKRAFT INTRESSENTER MÖTER FORSKARE. Som intressent i JTI har man möjlighet att delta i forskningsprojekt som delfinansieras med forskningsmedel. JTI VÄXLAR UPP INSATSER En av JTI:s ägare är stiftelsen SJMF som består av drygt 30 företag, organisationer och kommuner med anknytning till jordbruk och miljö. Företagen är av varierande storlek. Somliga har funnits med sedan JTI bildades 1945, till exempel Överums Bruk som presenteras i detta magasin på sid 20–21, medan andra har tillkommit senare. Alla dessa företag, organisationer och kommuner är formellt sett intressenter i Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk Forskning (SJMF), men på JTI säger vi ofta att de är intressenter i JTI. I praktiken är det så, eftersom de tillhör SJMF för att få tillgång till skräddarsydda utvecklingsmöjligheter hos JTI. INSATSEN VÄXLAS UPP De får också möjlighet att delta i forskningsprojekt där JTI kan se till att intressenternas insatser växlas upp genom att även forskningsfinansiärer bidrar med medel. På JTI knyts forskning samman med tillämpad verksamhet inom industri och näringsliv, och det gör JTI till en naturlig samarbetspartner. JTI är ett industriforskningsinstitut, och en uppgift för institutet är att svara på SJMF-intressenternas önskemål och behov. Kontakterna med intressenterna ger JTI en inblick i branschens vardagsbehov och därmed uppslag till att formulera verklighetsnära forsknings- och utvecklingsprojekt. UPPDRAG UNDER SEKRETESS När JTI utför uppdragsforskning åt intressenter och andra kunder, sker det under fullständig sekretess. Det gör det möjligt för intressenterna att använda JTI som extern utvecklingsavdelning till rörlig kostnad. Genom JTI kan intressenter i SJMF bland annat få hjälp med stora och små utredningar, tester av maskinsystem eller utvärdering av processer. Det händer att en idé eller en enkel skiss förvandlas i JTI:s verkstad till provningsutrustning eller till en maskin som lanseras på marknaden, som är fallet med till exempel ogrässkäraren CombCut. Läs mer om SJMF:s intressenter på JTI:s webbplats: http://bit.ly/JTI-intressenter SMÅ OCH STORA TJÄNSTER Vid sidan av den löpande verksamheten med uppdrags- och forskningsprojekt som kan pågå i flera år, utför JTI även små och stora tjänster av mer avgränsad karaktär. Det kan handla om sådant som uthyrning av en mobil biogasanläggning, konstruktionstjänster i verkstaden, uppföljning och kontroll vid offentlig upphandling av livsmedel, utvärdering av biogassubstrat eller provning av minireningsverk. VISSTE DU ATT ... … FÖRSVARETS motorstarka militärjeepar efter andra världskriget användes inom jordbruket, med en påkopplad plog eller en kran. 27 Avsändare: JTI – Institutet för jordbruksoch miljöteknik Box 7033 750 07 Uppsala MIKAEL GILBERTSSON, TEKNIKAGRONOM VID JTI:S KONTOR I SKÅNE, EXPERT PÅ AUTOSTYRNING OCH PRECISIONSODLING: VARFÖR HAR GPS* BLIVIT EN SÅDAN FRAMGÅNG I JORDBRUKET? – För att den kan hjälpa till att autostyra traktorn när man jobbar på fälten så att man kan minska överlappning, spara bränsle och därmed pengar. Men också för att det är skönt att slippa styra själv, så att man är piggare efter jobbet. Hur vanligt är det med GPS i svenska traktorer? – Det är mycket vanligt i nya större traktorer. Idag är autostyrning ofta integrerat i traktorns datasystem. Hur använder du GPS i din forskning? – Jag har testat olika märken och system, och korrektionssignaler som man kan använda för att få olika grader av noggrannhet, för att ge jordbrukare ett faktaunderlag när de ska välja GPS. Sedan har jag använt GPS som ett verktyg i dragkraftsmätningar och radsprutningsprojekt. Vilka utvecklingsmöjligheter ser du för GPS inom jordbruket? – På lång sikt kommer vi att få helt självgående fordon med hjälp av GPS, där föraren inte alls behöver sitta i fordonet. Men vi måste först lösa frågan om hur traktorn på egen hand ska kunna avgöra om exempelvis jordbearbetningsresultaten är tillräckligt bra. Kontakt: [email protected] *GPS (Global Position System), amerikansk teknik för att bestämma position med hjälp av satelliter, utvecklades i mitten av 1990-talet i militärt syfte. Det korrekta samlingsnamnet för alla satellitbaserade navigations- och positioneringssystem är GNSS (Global Navigation Satellite System). I dag finns minst sex sådana system i världen. Systemet Galileo utvecklas inom EU för endast civil användning.
© Copyright 2024