Nämnden för individ- och familjeomsorg kallas till sammanträde för
Kallelse / Underrättelse Nämnden för individ- och familjeomsorg Utskicksdatum 2015-08-31 Nämnden för individ- och familjeomsorg kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 – 16. Tid: Plats: Måndagen den 7 september 2015 kl. 13-15 – 17.15 Sammanträdesrummet Oden, Parkgatan 6, Alvesta Ledamöter Sebastian Ohlsson (S) ordförande Bengt Svensson (S) Martin Rosén (S) Gunnel Nordahl (S) Helene Andersson (C) 1:e vice ordförande Anita Thörn von Rosen (MP) Helen Gustansson (M) 2:e vice ordförande Sara Karlsmo (M) Jimmy Hammarström (AA) Stig Jacobsson (FP) Benny Lundh Johansson (SD) Ersättare Peter Johansson (S) Sonia Muhlentahler Salsamendi (S) Mubarak Ise (S) Valbone Hasani (S) Camilla Brynolf (C) Thomas Rosell (C) Mikaela Brentel (M) Mikael Johansson (M) Janna Tisjö (V) Roxana Sepulveda (KD) David Kristiansson (SD) Om du inte kan närvara så kallar du själv din ersättare samt meddelar rare, [email protected] eller 0472-153 47 Kallelse / Underrättelse Nämnden för individ- och familjeomsorg Utskicksdatum 2015-08-31 Förteckning över Nämnden för individ- och familjeomsorg ärenden den 7 september 2015 kl. 13.15 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Informations- och diskssionsärenden 4. Kraftig ökning ensamkommande flyktingbarn 5. Egen Vrå – rapportsammanfattning 6. Ekonomi - Budgetuppföljning 7. Utvärdering av beredskap 8. Organisationsförändring avdelningen för Barn och Familj 9. Delegationsnivåer IU 10. Information – Projekt Ung Art 11. Arbetsmiljöverket – inspektionsmeddelande 12. Förutsättningar för avtal med Migrationscenter 13. Rapport – bästa möjliga missbruks- och beroendevård i Kronobergs län 14. Delegationsbeslut 15. Meddelanden 16. Övriga frågor Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 1(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Informations och diskussionsärenden a) Information från ordföranden b) Information från förvaltningschefen c) Information från ledamötena Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande 3. Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 2(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/126:133 Kraftig ökning ensamkommande flyktingbarn 4. Beslutsunderlag Redogörelse upprättad av avdelningschef Sara Hagström, 2015-08-07. Redogörelse Migrationsverket ska under augusti månad räkna på nya prognoser för 2016 och därefter ska länsstyrelserna komma med nya nyckeltal för kommunerna 2016. Ännu är det således inte klart men man kan anta att Alvesta kommer att få ett högre tal än 10 asylsökande som vi har idag, troligtvis en uppskrivning med en-tre platser. Alvesta kommuns asylboende har 10 boenderum och klarar inte att ta emot fler barn i de lokaler som finns idag. Ytterligare barn/ungdomar i de befintliga lokalerna innebär att kraven på en god verksamhet och riktlinjer som finns för hur ett HVB-hem ska bedrivas inte kan uppfyllas. För att kunna finansiera ytterligare ett boende behövs 16 asylplatser, två asylboenden med åtta platser på varje enhet och två personalgrupper med åtta personer på vardera enhet. Beredning NIF AU § 32 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta att godkänna informationen och att en plan tas fram för att utöka med ytterligare asylboende för ensamkommande flyktingbarn. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande 2015-08-07 Kraftig ökning ensamkommande flyktingbarn Prognosen för 2015 var ca 7000 ensamkommande barn varpå vi blev tilldelade ett nyckeltal baserat på kommunstorlek övrigt mottagande osv, av Länsstyrelsen. I juli när halva året hade gått gjordes en ny beräkning där antalet barn räknades upp till ca 10 000. Redan i mitten av juli ”delades” barn ut enligt steg fyra enligt migrationsverkets ordning på att avisera ensamkommande barn till kommunerna. Migrationsverket ska under augusti månad räkna på nya prognoser för 2016 och därefter ska länsstyrelserna komma med nya nyckeltal för kommunerna 2016. Ännu vet vi inget men vi antar att Alvesta kommer att få ett högre tal än 10 asylsökande som vi har idag(5 asylplatser 2014) troligtvis blir vi uppskrivna med en-tre platser. Vårt asylboende har 10 boenderum och vi klarar inte ta emot fler barn i de lokalerna om vi ska ha en god verksamhet och följa de riktlinjer IVO har för hur man ska bedriva ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. För att kunna finansiera ytterligare ett boende behöver vi ha 16 asylplatser, dvs två asylboenden med å platser på varje samt två personalgrupper med 8 pers i varje. Förslag: • • Öka asyltalet med sex platser. 6*1900 kr/dygn = 4 161 000 kr/år Nyanställa sex personer. 6*ca 24000 kr/mån + sociala avgifter= 2 419 200 kr/år Utöver det förväntat ökade asyltalet har vi många barn som kommer till Alvesta för att söka asyl. Vi blir då ankomstkommun vilket innebär att vi får ansvara för barnet till dess att det får en anvisad kommun att bosätta sig i. Under den här tiden hjälper vi ungdomen att ta sig till och från migrationsverket i Malmö för att söka asyl. Det innebär att det även måste finnas sängplatser utöver vårt avtal för att kunna ta hand om dessa barn. I nuläget är sängplatserna upptagna på asylboendet vilket betyder att våra PUT-boenden har fått ta emot barn enligt steg 4 samt de barn som får Alvesta kom ankomstkommun. Efter hand som asylbarnen får besked om uppehållstillstånd och ska flytta till PUT-boende, kommer dessa lokaler att fyllas relativt snart. Vart ska vi då placera barn utöver avtal. Vi kan alltså relativt snart bli väldigt trångbodda. Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 3(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/82.700 Egen Vrå - rapportsammanfattning Beslutsunderlag Återrapportering om projektet. 5. Broschyr. Redogörelse Projektet En egen vrå har pågått under ca två månader och avslutas 2015-08-12. Fokus under hela projektet har varit hållbarhet och barnperspektiv. Resultatet har blivit en manual på 24 sidor som tar upp konkreta tips och exempel på vad man kan göra i ett trångbott hem. Efter intervjuer med 9 trångbodda familjer, fem tonårstjejer, personal på Fritidsgården, bovärd har det framkommit olika problemområden. Kapitlet i manualen är följande. Hemmet, förvaring, hall, sovrum, barnens rum, rum i rummet, gör det själv, planritning och tips. Fortsättning för projektet är dels att göra manualen tillgänglig och känd, dels att starta en studiecirkel kring trångboddhet. En idé är att ordna en visningslägenhet för att visa hur man kan inreda olika rum. AMA som har snickeri och verkstad är intresserade av att gå vidare med att tillverka möbler och arbeta med inredningen. Visningslägenheten kan också användas till boskola, studiecirkel m m. Beredning NIF AU § 35 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta att godkänna återrapportering om projektet. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Förvaltningen för individ- och familjeomsorg En egen vrå - rapportsammanfattning 2015-08-12 Till Nämnden individ- och familjeomsorg Nämnden beslutade 2015-06-08 att genomföra projektet En egen vrå som skulle pågå under ca 2 månader. Projektet avslutades 2015-08-12. Bakgrund I Alvesta finns det många nysvenska familjer som bor trångbott. Ofta är det familjer med 4-6 barn som bor i en 3:a eller 4:a. Det är idag svårt att få tag på större lägenheter och man bor kvar. Många letar sig därför utanför hemmet när man ska studera, umgås med vänner eller vara för sig själv. Många barn får också dela rum med sina syskon vilket innebär att man måste ha många sängar och det blir svårt att få plats med till exempel ett skrivbord för studier. Att bo trångt är inte hållbart. Konsekvenserna av trångboddhet kan bli många och ha stor inverkan på livskvaliteten. Allt från praktiska bekymmer med förvaringsmöjligheter, sovplats och ökad förslitning av lägenhet till både mental och fysisk ohälsa. Metod Genom intervjuer med 9 trångbodda familjer, 5 tonårstjejer, personal på Fritidsgården, bovärd och Allbohus har behov och problemområden sammanställts. Hembesök hos trångbodda familjer har också genomförts. Utifrån intervjuer och besök har behovsanalys och problemområde formulerats. Resultat Fokus under hela projektet har varit hållbarhet och barnperspektiv. Resultatet har blivit en manual på 24 sidor (omslag inräknat) som tar upp konkreta tips och exempel på vad man kan göra i ett trångbott hem. Efter intervjuer och hembesök har det framkommit vilka problemområden som finns och på så sätt har de olika kapitlen i manualen kommit fram: Hemmet, Förvaring, Hall, Sovrum, Barnens rum, Rum i rummet, Gör det själv, Planritning och Tips. Manualen innehåller också ett förord som beskriver trångboddhet och dess konsekvenser, samt tar upp det ur ett barnperspektiv. Det har utformats så den är lättförståelig, både i text och bild. Eftersom många av de trångbodda familjerna är resurssvaga ligger också fokus på enkla, inte alltför dyra lösningar och tips på hur man kan spara pengar. Det är också ett extra fokus på barnens rum och deras välmående och möjlighet till en egen vrå. Under intervjuerna har det framkommit att många ungdomar upplever det svårt att studera hemma eftersom det är svårt att koncentrera sig med resten av familjen så nära. Det finns ingen plats att vara själv på så därför studerar man inte hemma och vänner träffar man utanför hemmet. Att dela rum med flera familjemedlemmar kan också störa sömnen för om en vaknar är snart alla vakna. Många av de vuxna studerar också svenska, men även de studierna blir lidande. Sängar tar mycket plats, hallen blir lätt stökig och det blir mycket kötid till toalett och badrum. Under intervjufasen framkom det också att man inte vet vad man får göra själv hemma, som att måla om väggarna. Toalett och badrum är ett stort problem hos många familjer då det blir mycket kötid, stress och sjukdomar sprids snabbt. I första kapitlet i manualen, Hemmet, finns det korta texter om olika områden och situationer i ett hem. Bland annat att använda naturligt dagsljus, respektera gemensamma utrymmen, säkerhet och hur man kan hantera fukt i badrum. I de resterande kapitlen ges också konkreta exempel och tillhörande illustrationer på möjliga lösningar och saker som kan vara bra att tänka på i ett trångbott hem, både i möbler och bostadshygien. Manualen innehåller också exempel med planritning och perspektivbild på hur man kan inreda barnrum och vardagsrum. Utöver manualen finns också en längre rapport och bilagor med intervjuer. Fortsättning Nästa steg för projektet är dels att göra manualen tillgänglig och känd, dels att starta en studiecirkel kring trångboddhet. Manualen kan också spridas till andra kommuner, samt publiceras på Alvesta kommuns hemsida i pdf-format. En konkret idé skulle också kunna vara att få tag på en lokal eller en lägenhet som kan användas som visningslägenhet för att visa hur man kan inreda olika rum. Även manualen kan finnas på plats där. Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) som redan har snickeri och verkstad är intresserade av att gå vidare med idén. De kan tillverka möbler och arbeta med inredningen. Lägenheten kan användas till boskola, studiecirkel, SFI-besök, av Allbohus och AMA. En visningslägenhet är ett konkret och tydligt sätt att visa på lösningar i hemmet för trångbodda familjer. Nedan följer ett exempel på intervju med hembesök och noteringar. Intervju med två syriska familjer 1/7-15 Den första juli gjorde jag två hembesök med hjälp av en ledamot i Syriska föreningen. Först åkte vi till en familj som bor centralt i Alvesta. Jag träffade kvinnan i familjen som bor där med sin man och 4 barn åldrarna 3-8 år i en 3:a (2 sovrum + vardagsrum + 1 toalett). När jag kom dit fick jag först gå runt i lägenheten. I det stora sovrummet låg alla barn och sov. Det var sängar i hela rummet, en dubbelsäng, en enkelsäng och en spjälsäng. Det andra sovrummet var mindre och hade en enkelsäng där hennes man brukar sova. Vardagsrummet bestod av två soffgrupper, en större och en lite mindre. Vid det mindre stod även ett bord, vid det större fanns ett litet bord och en stor matta. De berättade att de äter de flesta måltider på golvet, vid mattan, och ibland i köket. Men det är lättast att sitta på mattan då det är mest plats där. Barnen har saker som är deras egna och som syskonen inte får ta. Den äldsta har till exempel en dator, en annan har en cykel. Leker gör de i vardagsrummet (på samma plats som man äter). Det fanns inga leksaker framme när jag var där, utan de var inplockade i en walk in closet/garderob som finns i det stora sovrummet. De får plocka undan leksaker varje dag. Även hallen var fri från skor, inplockade i en garderob. De har bara en toalett/badrum vilket skapar problem. Där har de även tvättmaskinen, men de berättar att den inte fungerar så bra och kostar 800 kr extra i månaden. De hade hellre haft tvättstuga med bokningssystem. Vi åkte sedan vidare en nästa familj, en mamma, pappa och 5 barn (2-13 år) som bor i en 3:a (2 sovrum + vardagsrum + 2 toaletter). Deras lägenhet är bara några kvadratmeter större än den första familjens lägenhet, men de har 2 toaletter. I det ena sovrummet sov 4 barn och i det andra sov föräldrarna och deras 2-åring. Jag fick även möjlighet att träffa barnen som kollade på filmer på datorerna och lekte i vardagsrummet. Den äldsta flickan på 13 år visade mig deras rum så jag fick se garderoberna, var de hade deras saker. Barnens sovrum består av en våningssäng, en enkelsäng och en madrass som förvaras under enkelsängen och dras fram varje kväll. Flickan berättade att hon mer än allt skulle vilja ha ett eget rum med sina egna saker. Hon tycker inte alls om att dela. Hon sa också att hon har kompisar som också delar med syskon. De tycker likadant. Utöver sängarna hade de ett stort skåp med flera hyllor där de hade böcker, leksaker och egna tillhörigheter. Hon har själv föreslagit att ha ett skrivbord, men har fått som svar av föräldrarna att det inte finns plats. Hon tycker att det är svårt med läxor för att det är rörigt, men det går ofta bra. Pappan i familjen berättade att de också åt många måltider på mattan i vardagsrummet. Men de sitter även vid matsalsbordet eller i köket. När jag var där blev det snabbt rörigt då barnen började sparka boll och springa runt hemma. Pappan berättade att både han, hans fru och hans syster är utbildade sjuksköterskor. Han själv har arbetat 13 år i branschen och har arbetat med olika patientgrupper, även barn. Men han måste bli bättre på svenska och fixa papper från Syrien innan han kan arbeta med det i Sverige. ”men det går inte att läsa SFI-böckerna hemma för det är för rörigt och det går inte att koncentrera sig”. Att bo trångt påverkar alltså också svenskastudierna vilket är hämmande för integrationen. En notering jag gjorde i lägenheterna är att man inte använder väggarna till att sätta upp hyllor, tavlor eller annat. Väggarna har i båda hemmen varit tomma, med kanske en spegel eller klocka uppsatt på väggen. När jag frågade om de har tänkt/funderat över att sätta upp hyllor har jag fått otydliga svar och intrycket av att det inte är något man har reflekterat över. Sofforna möbleras längst med väggarna och det skapar en stor, tom yta i mitten av rummet. Det kanske är nödvändigt så att barnen ska få plats att leka, men det är samtidigt stora ytor som inte används under mycket av tiden. Man skulle kunna dela av vardagsrummet och fortfarande ha plats för barnen att leka på. I barnens sovrum skulle man kunna ta bort skåpet och börja använda väggarna mer för att även ge plats åt ett skrivbord som flickan önskade. Hon berättade också för mig att hon hjälper till mycket hemma med städning och matlagning. Hennes syskon är ett par år yngre och hon tar därför hand om dem med. Jag upplever att mina förslag om att sätta upp hyllor, måla om, tapetsera själv osv kommer som en nyhet för många. Jag får känslan av att det inte är något som man har reflekterat över själv, insett att man själv kan göra. När jag föreslog för en familj att man kan göra det själv tolkade de det som att de själva skulle anlita någon själv att göra det. Därför tror jag att det kan vara en del i studiecirkeln, att få lära sig att tapetsera, borra osv. Även att berätta att det är ett sätt att spara pengar på, istället för att anlita någon. Att det är mer ekonomiskt hållbart. Tips och idéer för trångbodda Det är bostadsbrist idag i Sverige. Följden blir att många bor kvar i för små lägenheter. Om man utgår från norm 3 (som sattes 1974) är det ca 15% av Sveriges befolkning som idag är trångbodda: ”1 individ eller 2 sammanboende vuxna per sovrum, undantagna ur beräkningen är kök, badrum och vardagsrum.” Det innebär att till exempel en familj på 2 föräldrar och 2 barn behöver bo i minst en fyrarumslägenhet för att inte räknas som trångbodd. De som främst drabbas av trångboddhet idag är ungdomar, nysvenskar och ensamstående med barn. Att bo trångt påverkar livet på många sätt. Både rent praktiskt med brist på förvaringssystem och ökad förslitning av boende, men trångboddhet påverkar också den mentala hälsan. Är man flera som delar sovrum påverkar det sömnen, syret i bostaden blir sämre vilket gör att man blir trött och behöver ha fönstret öppet som i sin tur är energikrävande. Hos många trångbodda familjer får barnen dela rum med syskon eller annan familjemedlem. Det kan upplevas som både skönt och jobbigt, men när man känner att man vill vara själv går det inte. Det blir svårt att läsa läxor för att syskonen leker bredvid eller tv:n är igång. Att inte kunna göra sina läxor påverkar skolresultatet som är en viktig grund i livet. Hemmet ska vara en trygg plats, en plats för vila Projektet genomfördes sommaren 2015 inom Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Text och grafisk form: Annie Hjälmefjord Tryckt på Lindströms Tryckeri i Alvesta och återhämtning. När livet påverkas på det här sättet letar man sig till platser utanför hemmet där man kan umgås med vänner, studera eller vara för sig själv och hemmet blir inte den trygga punkten längre. Man saknar en egen vrå. Barnkonventionen är ett internationellt avtal av FN som definierar barns rättigheter. Bland annat säger den att barn har rätt till en skälig levnadsstandard, en bostad, kläder, mat och rent vatten. Den säger 1 HEMMET 3 FÖRVARING 5 HALL 7 SOVRUM 9 BARNENS RUM 11 RUM I RUMMET 13 GÖR DET SJÄLV 16 PLANRITNING 17 TIPS också att varje barn har rätt till lek, vila och fritid. Trångboddheten gör de punkterna svårare att uppnå och det är därför det är viktigt att vi gör något åt det nu. Att inte kunna få ro hemma eller kunna ta hem kompisar för att det inte finns plats eller för att syskonen alltid är där är inte hållbart. En trång bostad kräver samma funktioner som en stor bostad. Man behöver kunna laga mat, sova, duscha, umgås och vila. Men att bo trångt kräver att man planerar den yta man har väl. Genom intervjuer med familjer, föräldrar, ungdomar och barn som bor trångt har den här boken tagits fram för att visa hur man kan ta kontroll över sin situation hemma. Den innehåller tips och idéer på vad man kan och får göra i INNEHÅLL ett trångbott hem. Alla hem och familjer har olika förutsättningar så fundera över vad som krävs i ert hem och vilka möjligheter som finns där. Det här är alltså inte en lösning på bostadsbristen, men det är ett sätt att få kontroll över sitt hem och ett sätt att skapa en egen vrå. LJUS Vi är beroende av dagsljuset eftersom det är mörkt stora delar SÄKERHET I HEMMET Kom ihåg att ha en brandvarnare hemma av året. Använd naturligt ljus och täck endast fönster när det är och att kolla regelbundet så att den fungerar. Om den börjar tjuta vid nödvändigt. Mörkret gör oss trötta och därför behöver vi dagsljus för matlagning och du behöver stänga av det är det viktigt att sätta upp att vara pigga och glada. larmet igen. Låt det inte vara urkopplat. Om ni har lösa eluttag hemma - kontakta din bovärd direkt. Se till att LJUD Om ljudnivån lätt blir hög är det bra att ha textilier i hemmet. ha ett husapotek hemma med de allra mest nödvändiga sakerna, till De är ljudabsorberande och skapar dessutom en trevlig miljö. exempel plåster, pincett och värktabletter. HUSETS GEMENSAMMA UTRYMMEN Tänk på STÄDNING Torka endast golvet med fuktad golvmopp. Att hälla ut förhållningsregler och respektera gemensamma utrymmen som vatten kan skada golvet. tvättstuga, grillplats, miljöhus, med mera. Barnen kan hjälpa till med Om du behöver vädra ut lägenheten - öppna fönster och dörrar så det soporna, men det är den vuxna som har ansvar för att det slängs i blir genomdrag under kort tid. Ha inte fönster öppna hela tiden, det containern och inte hamnar utanför. Hamnar det utanför är fåglarna drar energi och blir dyrt. På vintern räcker det med att ha dörrar och snart där och det börjar lukta illa. fönster öppna i 5 minuter för att vädra ut ordentligt. BADRUM Torka bort fukt för att undvika skador och mögel. Ett tips RENOVERING Det finns många möjligheter även om man hyr är att köpa en “torrboll” för ungefär 100 kronor i en detaljhandelsbutik. bostaden, men rådgör med din hyresvärd eller bovärd innan du gör om Det är en plastbehållare som drar till sig fukt och minskar mögel hemma. Det kan finnas olika regler i olika kommuner. Vid till exempel och dålig lukt. Man kan ha den i ett par månader och sedan byta omtapetsering måste det ske ordentligt och du får vara beredd på att ut refillen. Ett badrum i ett trångbott hem utsätts för mer fukt och eventuelllt behöva återställa om det behövs. slits fortare eftersom fler som använder det. Om det endast finns en toalett och det skapar mycket kötid kan ni göra ett schema för morgonrutinerna. 1 2 Bra förvaring är avgörande för att en bostad ska fungera. Att kunna plocka Klaffbord är ett bra matbord. När undan saker är nödvändigt i ett trångt hem då man behöver använda alla ytor det inte används kan man fälla ner på bästa möjliga sätt, men också för att underlätta städningen och hålla det bordskivorna och ställa mot väggen. hygieniskt. Plocka undan möbler och saker som inte används. De tar plats som Då får man ledig yta för barnen att skulle kunna användas på bättre sätt. leka på. Man kan också välja att bara använda ena skivan. Kan även användas som skrivbord. Istället för att använda skåp som ställs på golvet kan man sätta upp hyllor på väggen. Då får du mer ledig yta på golvet. Det finns olika sorters hyllor och skåp, välj det som passar ert hem. När båda skivorna är uppfällda kan Det finns också smala förvaringsmöbler som många sitta runt bordet samtidigt. passar bra att ställa bakom soffan. Klaffbord finns att köpa i många möbelvaruhus. Ha gärna multifunktionella möbler. Det Det finns många olika sorters matbord. finns till exempel soffor, bord och fåtöljer Klaffbord som i det här exemplet, men med inbyggd förvaring. också bord där man kan lägga i en extra skiva och vägghängda bord. 3 4 Hallen är ett rum som många upplever som stökigt. Skor och kläder tar mycket Det går att köpa tillbehör till garderober. plats, drar in smuts och kan lukta. Det finns många bra hallmöbler som fungerar En extra hyllmodul som kan hängas både som förvaring och sittyta. Även många skåp speciellt för skor finns. Om det på klädhängaren i garderoben ger fler finns tillgänglig förvaring kan alla i familjen lättare plocka undan efter sig. förvaringsmöjligheter. Varje person kan få en egen hylla. Skohylla och sittplats. Hallmöbel med inbyggd förvaring. Om det blir lång kö till badrummet är det en bra idé att sätta upp en spegel i hallen. Då behöver man inte göra sig i ordning i badrummet. Dessutom reflekterar speglar det nödvändiga dagsljuset. Ett smalt skoskåp tar inte mycket plats och är ett bra sätt att få undan skor på. Det stänger också undan illaluktande skor. Förankra i väggen för att få det mer stabilt. Använd dörrmatta vid ytterdörren för att fånga upp smuts och hålla golvet rent. 5 6 Sängen är en stor möbel som tar mycket plats, men det finns olika sorters sängar. Om man är flera som delar sovrum behövs många sovplatser så välj de sängar som passar ert hem och era behov bäst. Många sängar har bra inbyggd förvaring. Våningssängar ger många sovplatser och Det finns också loftsängar. Genom att tar inte upp mycket golvyta. Använd gärna använda en sådan får man fri yta på golvet utrymmet under sängen för förvaring. som till exempel kan bli en arbetsplats med skrivbord. En del loftsängar har inbyggt skrivbord, andra får man köpa till. Det finns olika sorters dubbelsängar. Den Behövs en extra sovplats finns det många här sängen ger också två sovplatser, men bäddsoffor. De kan ha en extra säng under istället för att använda stege får man rulla som man rullar fram, eller en säng som fram den andra sängen underifrån. man får vika fram. 7 8 Att kunna leka, vila och studera hemma är nödvändigt för att få en bra grund i Ibland hittar man inte det man söker på marknaden. Köp istället material i livet. Hemmet är en viktig plats för barnen. I ett trångbott hem får ofta barnen byggvaruhus och bygg ett eget väggskrivbord som kan fällas ner vid behov. dela rum och det blir svårt att kunna vara för sig själv om man vill det. En del barn sitter i sängen och studerar vilket kan ge rygg- och nackbesvär så att ha ett skrivbord att kunna arbeta vid är önskvärt, men kan vara svårt att få plats med. Men det finns möjligheter i även barnens rum som du som förälder kan se över. Istället för att ställa ett skåp på golvet kan man använda väggen och sätta upp hyllor där man kan förvara kläder, böcker, papper, med mera. Det ger plats åt ett skrivbord istället. Det finns många olika sorters skrivbord i olika storlekar och med inbyggd förvaring. Ett tips är att ge barnen egna lådor där de kan förvara sina saker. Barnen får då respektera varandras saker och inte röra den andres låda. Du kan också placera skrivbordet ut från Med kuddar, lampa och favoritsaker väggen. På så sätt skapas två arbetsytor. kan sängen bli en egen plats som kan användas som läshörna. Använd barnens favoritfärger och saker för att skapa deras egna vrå. 9 10 Även om barnen delar rum är det möjligt att dela upp rummet. Det kan kännas Här kan man se hur ett rum som delas av 4 personer kan delas av konstigt att möblera mitt i rummet då det tar plats, men det kan vara bra att så det finns plats för sängar, skrivbord och lek. Ovanför skrivbordet skapa små rum i rummet. finns plats för hyllor eller väggskåp. Det finns möbler som också kan användas som rumsuppdelare. Våningssäng Lekhörna Hyllor och skåp kan kombineras på olika sätt och behöver inte stå intill väggen. För att de inte ska åka runt kan du använda dubbelhäftande tejp Skärmvägg som du fäster under skåpet. Skrivbord Våningssäng Vikväggar finns att köpa i möbelvaruhus, men det går också att tillverka själv. Om det är i trä eller textil går det också att använda som anslagstavla att hänga upp fotografier och teckningar på. Ett draperi som man fäster i taket ger möjlighet att avskilja när det önskas. Fördel med att använda textil är de ljuddämpande egenskaperna. 11 12 Även den som hyr en bostad får göra om hemma, så länge det är ordentligt gjort En plugg ger ett säkert fäste i väggen och att man är beredd på att återställa det - om det behövs. Är du osäker på vad eller taket. Det finns olika sorters du får göra kan du kontakta din hyresvärd eller bovärd. pluggar beroende på material och tyngd. Fråga i byggvaruhuset så hjälper de dig. Det finns slagborr att köpa i Köp ett verktygskit att ha hemma. Det alla prisklasser, fråga personalen om finns billiga varianter med det allra det inte finns framme eller låna av en mest nödvändiga. vän. Man kan anlita någon att måla eller Om du har en platt-TV kan även den tapetsera om, men du kan även göra sättas upp på väggen - som en tavla. På det själv. Det är billigare och du så sätt behöver du inte ha en golvmöbel behöver inte vänta på att hantverkaren/ som tar plats. Se till att minst två av snickaren ska komma. fästena sitter riktigt fast i väggregeln eller betongen. 13 Stora skåp och andra möbler kan Om du inte hittar det du söker kan du behöva fästas i vägg eller tak. Använd bygga själv. En skärmvägg kan byggas då vinkelbeslag. För att till exempel få och på så sätt bli anpassad efter ert en hylla att stå still i barnrummet kan hem med storlek och material. Kanske man fästa dubbelhäftande tejp under. har ni ett favorittyg som kan användas? 14 En enkel och stabil låda kan Förslag på inredning för en familj på sex-sju personer i en lägenhet med också användas som sittmöbel två sovrum och ett vardagsrum. genom att lägga en kudde på den. 3 7 5 4 6 Du kan också placera flera lådor bredvid varandra och använda skummadrass som sittdyna. 1 Barnens rum 1 2 Skohylla 2 3 Föräldrars sovrum med extra garderob De går att användas i kök som 4 Extra gästsäng och extra sittplatser vid matbordet, i skärmvägg/draperi barnens rum eller i vardagsrum. 5 Klaffbord som fungerar som matplats och kan plockas undan för att ge yta åt lek 6 Avlastningsbord 7 Soffgrupp för umgänge och TV Vardagsrummet 15 16 Möbelvaruhus har ibland fyndavdelningar där man kan hitta möbler och inredningsdetaljer till lägre pris. På second hand och loppis finns många bra möbler. Ni kan även måla om och göra om de möblerna så de passar ert hem. Det går också att köpa begagnat på internet. Det går att göra mycket själv. På internet hittar du många bra och beskrivande instruktioner. Om du är osäker på hur du kan inreda har många möbelvaruhus inredare som kan ge råd. Fråga dem. Om ni har barnvagn och ni inte vet var den ska stå kan ni ställa den i ett cykelförråd och ta in innerdynan som barnet ligger i. Då behöver barnet inte sitta i en kall vagn och ni slipper ha vagnen i lägenheten eller trappuppgången. Om det är svårt att få ro till läxläsning kan köket användas som studierum. Ofta finns det en dörr och man kan stänga om sig. Bestäm en tid som köket inte används för matlagning utan som studierum. Använd gärna detta du läst som en studiecirkel ihop med andra som är trångbodda. Kanske kan du göra det ihop med din förening? 17 Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 4(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/122.001 Ekonomi - Budgetuppföljning 6. Beslutsunderlag Redogörelse Underlag till den ekonomiska uppföljningen samt nyckeltal kommer att presenteras under sammanträdet Beredning Förslag till beslut Nämnden för individ och familjeomsorg noterar informationen till protokollet. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 5(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § 7. Utvärdering av beredskap Beslutsunderlag Statistik Redogörelse Beredskapen startade december 2013. 17 handläggare med mer än sex månaders arbetslivserfarenhet ingick i den första beredskapsorganisationen. Redan i mars 2014 bildades en mindre organisation med 8 handläggare. Avdelningschef Barn och Familj har under hela beredskapstiden har haft chefsberedskap. Under hösten 2014 slutade några av dem som ingick i beredskapsgruppen. Avdelningen började få problem att bemanna för beredskapen på grund av att nyanställd personal hade kortare arbetslivserfarenhet än sex månader. Samtidigt ökade belastningen för handläggare på ordinarie arbetstid. Beredskapen blev en belastning och en stress att inte kunna vara ledig från arbetet och slappna av. I nuläget kan vi bemanna beredskapen men sårbarheten är hög och vi bedömer att det inte är lika attraktivt att söka sig till Alvesta i och med att man kan behöva ingå i beredskapen. Antalet tillfällen då beredskapen går igång utanför kontorstid är få, vilket kan ses i den ekonomiska redovisningen, se bilaga. Förvaltningen gör bedömningen att nuvarande beredskapsorganisation med hänsyn till sårbarheten inte är optimal. Beredning NIF AU § 33 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta att godkänna utvärdering. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Beredskapsersättning 2014 och 2015 2014 2014 50240 50250 50260 helår ERSÄTTNING FÖR ÖVERTID ERSÄTTNING FÖR OB-TID ERS FÖR BEREDSKAP/JOUR budget 2015 tom aug 2015 5024 ERSÄTTNING FÖR ÖVERTID 5025 ERSÄTTNING FÖR OB-TID 5026 ERS FÖR BEREDSKAP/JOUR budget 0 0 235 helår utfall 148 4,6 174,9 jan-aug 0,0 96,0 0,0 4,3 325,0 167,1 -148 -4,6 60,1 0 0 74 prognos -96,0 -4,3 157,9 0 0 51 250 Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 6(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/122.001 8. Organisationsförändring avdelningen för Barn och Familj Beslutsunderlag Utredning, Hans Österman, avdelningschef Barn och Familj Organisationsskiss, avdelningen Barn och Familj (presenteras under sammanträdet) Redogörelse Antalet ärenden på avdelningen för Barn och Familj har ökat stadigt. Utöver ökningen av antalet ärenden tillkommer också att ärendena i sig har blivit mer komplexa. Detta ställer större krav på utredningsarbetet med bland annat ökad dokumentation. Avdelningen ställs inför ytterligare en utmaning då det är svårt att rekrytera erfaren personal. För att kunna möta de lagstadgade krav som ställs på verksamheten föreslås det att förändringar i organisationen på avdelningen på Barn och Familj skall genomföras. Beredning NIF AU § 36 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta föreslagen organisationsförändring inom avdelningen Barn och Familj. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 7(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/120.002 Delegationsnivåer IU Beslutsunderlag Utredning, förvaltningschef Gunilla Kaij Bevheden 9. Redogörelse I nuvarande delegationsordning för nämnden för individ- och familjeomsorg beslutar ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande om ärenden som handlar om placering i enlighet med Socialtjänstlagen, detta innan individutskottet fastställer det tidigare beslutet. Det bedöms att dessa beslut ej behöver tas av ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande utan kan delegeras till avdelningschef. Fastställande av beslutet av individutskott kvarstår dock. Beredning NIF AU § 37 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta godkänna föreslagna delegationsnivåer. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Delegationsnivåer IU Redogörelse I delegationsordningen för Nämnden för individ och familjeomsorg ligger det som delegationsbeslut för ordförande, vice och 2 e vice ordförande att besluta om alla placeringsärenden jml Socialtjänstlagen i avvaktan på att individutskottet fastställer beslutet. Delegationsordningen fick denna utformning för cirka två år sedan, då placeringsbeslut på HVB/ externa och på våra egna boenden, familjehem jml Sol, LVU och LVM var mer förekommande än idag. Som ett led i att nämnden skulle ha närmare kännedom om nya placeringar gjordes ändringen. Behovet kvarstår att låta placeringsbeslut på placeringar med dygnskostnad finns kvar, även om nya placeringar inte görs i samma omfattning längre. Beslut gällande barn som placeras i våra egna boende för ensamkommande är de mest förekommande. Dessa placeringar sker inom en redan beslutad och fastställd budget. Även placeringar av ensamkommande barn som placeras i Enskilt BOende sker inom en beslutad budgetram. Förvaltningschefen gör bedömningen att beslut gällande ovan nämnda placeringar inte behöver göras av ordförande, vice eller 2e vice ordförande, utan att dessa kan delegeras till avdelningschef. Delegationsbeslutet görs när barnet placeras och beslutet behandlas och fastställs vid nästkommande individutskott. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att godkänna ny delegationsordning. Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 8(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/121.751 Information - Projekt Ung Art 10. Informationsunderlag Skrivelse, förvaltningschef Gunilla Kaij Bevheden Redogörelse Under vt-15 har Ung Art genomfört en 10-veckors gruppverksamhet på Hagaskolan på uppdrag från Hagaskolan och förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Gruppverksamheten har gjorts med anledning av behovet av elevinsatser för att förebygga skolk, träna attityd och bemötande, se alternativ i konfliktsituationer och att hantera känslor. I början av ht-15 ger skolledningen och förvaltningen för individ- och familjeomsorg uppdrag till Ung Art att utbilda åtta-nio medarbetare från verksamheterna till att bli tränare i gruppverksamhet. Ny Ung Art grupp startar sedan under hösten – 15 med tre-fyra av de utbildade tränarna I bifogad skrivelse redogörs för projektet. Beredning NIF AU § 34 Förslag till beslut Arbetsutskottet noterar informationen till protokollet Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Ärende Datum Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Tel. 0472-15300 E-post: [email protected] 2015-06-10 Projektplan Ung art/ träning för förändring Inledning Under vt-15 har UngArt genomfört en 10-veckors gruppverksamhet på Hagaskolan På uppdrag från Hagaskolan och Förvaltningen för individ- och familjeomsorg. Gruppverksamheten har gjorts med anledning av behovet av elevinsatser för att förebygga skolk, Träna attityd och bemötande, se alternativ i konfliktsituationer och att hantera känslor. Gruppverksamheten har inte utvärderats än, men resultat i form av en bättre hanterbarhet för de deltagande eleverna inom områdena ovan har varit påtagbar. Denna bedömning har gjorts av skolledning, men även av träningsledaren i gruppverksamheten. En förebyggande insats som denna kan ha långsiktiga och kortsiktiga effekter och resultat. Därför är det skolledningens och Förvaltningen för individ- och familjeomsorgs bedömning, att gruppverksamheten behöver fortsätta för att se om det finns goda långsiktiga resultat. Syfte med gruppverksamheten Syftet är att förebygga skolk, träna attityd och bemötande, se alternativ i konfliktsituationer och att hantera känslor. Det övergripande syftet är att skapa en god studiesituation för eleverna och personalen på skolan. Målet med gruppverksamheten Målet är för eleverna att fullfölja grundskolan och att ha en god upplevd KASAM (känsla av sammanhang. / A. Antonowsky) Plan för gruppverksamheten Vid terminsstart varje år skall all personal på Hagaskolan, personal inom Förvaltningen för Individ- och familjeomsorg samt fritidsgården få en föreläsning om Ung art/ träning för förändring från Ung art i Malmö. Skolledningen planerar denna föreläsning. Ht -15 sker denna utbildning den 13 augusti kl 11.00 –ff. I början av ht-15 ger skolledningen och Förvaltningen för individ- och familjeomsorg uppdrag till Ung Art att utbilda åtta-nio medarbetare från verksamheterna till att bli tränare i gruppverksamhet. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Parkgatan 6 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 2 (3) De som skall utbildas är : två fältassistenter, två elevassistenter, två familjebehandlare från Stjärnan, en fritidsgårdspersonal och tre Unga vuxna, som var assisterande tränare under vårens grupp. Föreslagen vecka för utbildning under tiden: datum 24-28 augusti. När utbildningen är klar skall en uppföljnings/fortsättningsgrupp finnas, där elever från vårens grupp medverkar tillsammans med de tränare som medverkade då. Utbildaren/tränaren från Ung Art kommer sedan en gång i månaden till Alvesta för att handleda de 10 tränarna, samt kan han medverka på en lektion i pågående/ uppföljande UngArt grupp. En Ung art grupp startar under hösten – 15 med tre-fyra av de utbildade tränarna. I gruppen kan också elever från vårens grupp medverka som assisterande tränare. Under grupptiden, som skall vara 10 veckor, alternerar de utbildade tränarna i gruppen. Gruppverksamhetens plats i undervisningen Gruppverksamheten kommer att ligga en dag i veckan, en halvdag åt gången. Eleverna som medverkar får en anpassad studiegång samt elevens valundervisning inom ämnet religionskunskap, inriktning värdegrundsfrågor. Det är en erfarenhet från vårens gruppverksamhet att eleverna inte förlorar för många ordinarie undervisningstimmar. Vilka elever kan medverka i gruppverksamheten Elever som vid till exempel en elevvårdskonferens visar sig ha behov av träning för förändring kan få ta del i gruppen. Föräldrarana informeras/ tillfrågas av skolledningen om medverkan. För ungdomar som aktualiseras vid förvaltningen för individ- och familjeomsorg kan gruppmedverkan vara en insats efter en utredning jml Socialtjänstlagen. Föräldrarana medverkar vid utredningen och samtycker till insatsen. Ledning och styrning Fältassistenterna vid utbildningsförvaltningen och förvaltningen för individ- och familjeomsorg Blir ledarpar för verksamheten. De skall planera in tider för gruppverksamhet, informera verksamheterna om tider och plats för grupperna. De skall vara i kontakt med verksamheterna som kan anmäla elev till gruppverksamhet. Ledarparet skall planera för vilka av tränarna som skall hålla i gruppträffarna. De skall vara i kontakt med Ung Art i Malmö för planering. Ledarparet skall hålla i utvärdering av verksamheten. Grundutvärdering görs med en KASAMmätning i början av grupptiden , och en i slutet . En utvärdering i form av webbenkät lämnas en gång per termin till den personal som medverkat på terminsföreläsningen. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 3 (3) En styrgrupp som består av rektor och biträdande rektor på Hagaskolan, chef för fritidsgården, avdelningschef Barn och familj, samt mottagningssekreterare Barn och familj, och förvaltningschef IFO, träffas var fjärde vecka. Vid mötet medverkar ledarparet del av mötestiden för att informera om aktiviteter. Styrgruppen följer upp gruppverksamheten, planerar för kommande grupper, gör omvärldsanalys av aktuellt behov, beslutar om förändringar i projektet, samt följer upp ekonomin. Det kommer även att diskuteras ifall en större utvärdering skall göras av projektet. Finansiering HT -15 kommer utbildningen av de 10 tränarna att betalas av Förvaltningen för individ och familjeomsorg. Kostnader för tränare som timanställs vid gruppträning, samt kostnad för handledning från ung art föreslås finansieras från Förvaltningen för individ och familjeomsorg/ förebyggande. Om det bildas en social fond på KLK till år 2016 är detta projekt ett som kan söka finansiering där. Vid projektpennan Gunilla Kaij Bevheden Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 9(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/68.026 Arbetsmiljöverket- Inspektionsmeddelande Beslutsunderlag Inspektionsmeddelande/Arbetsmiljöverket, 2015-06-24 Minnesanteckningar MBL § 19, 2015-06-29 Handlingsplan avdelningen för barn och familj Handlingsplan avdelningen för ekonomiskt bistånd Handlingsplan avdelningen för Missbruk/Vuxen Information om tillbud och arbetsskada Skrivmall Tillbudsanmälan 11. Redogörelse Arbetsmiljöverket har haft en föranmäld inspektion på IFO i Alvesta den 2015-05-20. Inspektionen avsåg handläggarnas arbetsmiljö. Dels har handläggarna svarat på enkätfrågor, samt i gruppsamtal med inspektörer berättat om sin arbetsmiljö. På inspektionsdagen lämnades en muntlig återkoppling om resultatet till chefer inom IFO. Den 201506-10 lämnades en lämnades muntlig redovisning av resultatet till presidiet i NIF, chefer vid IFO, fackliga företrädare och säkerhetssamordnare. Den 2015-06-24 kom den skriftliga redogörelsen som arbetsmiljöverket vill få nämndens svar på senast den 2015-09-20. I redogörelsen finns fyra bristområden. 1 Mål/arbetsuppgifter 2 Tillbudsrapportering 3 Arbetsbelastning/resurser 4 Säkerhetsrutiner Förvaltningschefen har vid ett MBL § 19 den 2015-06-29 informerat de fackliga om den skrivna redogörelsen och en grund för handlingsplan för svar diskuterades. På grund av semester är inte en handlingsplan och svar klart till NIF AU. Till NIF kommer ett färdigt svar till arbetsmiljöverket att behandlas. Beredning NIF AU § 38 Förslag till beslut Nämnden för individ- och familjeomsorg noterar informationen till protokollet Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande ARBETSMILJÖ VERKET SE-112 79 STOCKHOLM SOCIALKONTOR, BARN, UNGDOMS, FAL OCH FRITIDSKONT PARKGATAN 6 34280 ALVESTA . f ¡' '! i - ~"'--··· ALVES'IA KOMMUN I Jtbildn i ngsnämnden 2ü15 -06.. 2 4 ~ ~ 32 ARBETSMILJÖ VERKET Datum Vår beteckning Sid 2015-06-22 2015/014983 1(5) Avdelningen för inspektion ALVESTA KOMMUN Mats Sesö, 010-730 9730 [email protected] 34280 ALVESTA Resultatet av inspektionen 1 O juni 2015 Ert org. nr 2120000639 Arbetsställe SOCIALKONTOR, BARN, UNGDOMS, FAL OCH FRITIDSKONT Besöksadress PARKGAT AN 6, ALVESTA Besöksdatum 10 juni 2015 Deltagare i inspektionen Per Hermansson, säkerhetschef Sebastian Olsson, politiker ordförande Helene Gustafsson, politiker 2 ordförande Cunnila Kaij Bevheden, Förvaltníngschef Marie Andersson, skyddsombud - Bríttmariø Johansson, avd chef Ing-Marie Nilsson, arbetsmiljöinspektör Mats Sesö, arbetsmiljöinspektör -- ¡¡¡¡¡¡¡¡¡ Ni ska före nedan angivna datum informera oss om vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: • hur ni fört ut innehållet iínspektíonsmeddelandøt till berörda medarbetare • hur ni har uppfyllt kraven • hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har tagit del av det. Var vänlig ange vår beteckning 2015/ 014983 i svaret. Se 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er Postadress 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 OO• Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148 ARBETSMILJÖ Datum Vår beteckning Sid 2015-06-22 2015/014983 2(5) VERKET viss lid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. BRISTER OCH KRAV Brist1 1. MÅL/ ARBETSUPPGIFTER Tydliga mål och riktlinjer Brister: Oklara mål, oklarheter om arbetsuppgifter, avsaknad av instruktioner som klargör vilka arbetsuppgifter som ska utföras, oklart vad som ingår i uppdraget, oklar fördelning arbetsuppgifter, tex oklart vem som utför vad Krav 1. MÅL/ ARBETSUPPGIFTER Ni ska skriftligen tydliggöra mål, riktlinjer och ansvarsområde för socialsekreterarna i verksamheten på sådant sätt att dessa kan omsättas lill ett verktyg i det dagliga arbetet. I detta ska ingå att klargöra: - Verksamhetens mål och vad som är viktigt att utföra för att kunna uppnå målet - Vilket uppdrag socialsekreterarna har inom sitt respektive ansvarsområde och vilka arbetsuppgifter som ingår i respektive ansvarsområde - Ledningens förväntningar på socialsekreterarnas arbetsinsatser - Vilket stöd, administrativt, tekniskt eller annat, det finns för socialsekreterarna att tillgå i arbetet 2 kap 1, 2 §§ och 3 kap. 2 och 3 §§ arbetsmiljölagen Se 2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 2 och 3 §§ AML. Åtgärdas senast den 20 september 2015. Brist 2 37. TILLBUDSRAPPORTERINTillbudsrapportering Brister:Vid inspektionen framkom att det var oklart hos arbetstagarna vilka tillbud eller situationer som ska rapporteras lill arbetsgivaren och på vilket sätt, man har inte diskuterat vid vilka förhållanden eller situationer som socialsekreterare på enheten/sektionen bör anmäla, det var vanligt att man inte rapporterar tillbud som skulle kunna ses som allvarliga rískförhållanden. Krav ARB E TS MILJÖ VERKET Datum Vår beteckning Sid 2015-06-22 2015I 014983 3(5) 37. TILLBUDSRAPPORTERING Ni ska se lill att arbetstagarna får kunskaper om • att de ska rapportera tillbud, ohälsa och olycksfalli arbetet till arbetsgivaren • vad de ska rapportera som tillbud, ohälsa och olycksfall • hur de ska rapportera Se 7 och 9 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS2001:1)om systematiskt arbetsmiljöarbete Se 7 och 9 §§ AFS2001:01. Åtgärdas senast den 20 september 2015. Brist3 2. ARBETSBELASTNING/RESURSER Undersökning och riskbedönming samt handlingsplan. - ;:;;;;;;;;;;;; -- ~ Brist som kan föekomma: Arbetsförhållandena innebär bristande balans mellan de krav som ställs och de förutsättningar/resursersom finns för att utföra arbetet, många olika arbetsuppgifter, stor arbetsmängd, stort uttag av övertid, bristande administrativ stöd, bristfälliga I'I'-systemetc. Har inte undersökt och rískbedömt orsakerna till riskförhållanden som kan leda till arbetsrelaterade hälsobesvär samt utifrån detta tagit fram handlingsplaner för åtgärder i syfte att förebygga ohälsa och olycksfalli arbetet. Krav 2. ARBETSBELASTNING/RESURSER Ni ska undersöka och bedöma vilka förhållanden i arbetet som orsakar att det förekommer risker för socialsekreterarna att drabbas av stressrelaterad ohälsa eller olycksfalli arbetet. .. Undersökningen och rískbedömníngen ska minst omfatta hur nedanstående förhållanden påverkar arbetssituationen: • Hur arbetsmängd och bemanning är anpassade lill de arbetsuppgifter som socialsekreterare ska utföra • Tidsåtgången för samtliga arbetsuppgifter som åligger socialsekreterare och möjligheterna för dem att Imma med förekommande arbetsuppgifter, inkl, administrativa uppgifter • Personalomsättníngens och nyrekryteringens påverkan på socialsekreterarnas arbetsbelastníng • Beredskap inom organisationen att hantera arbetsuppgifter som prioriteras/väljs bort på grund av att tillgänglig tid för Datum ARB E TS MILJÖ VERKET 2015-06-22 Vår beteckning Sid 2015/014983 4(5) socialsekreterare inte räcker lill för alla uppgifter • Arbetsorganisationens och arbetsrutiners påverkan på arbetssituationen • Möjligheterna att kunna ta ut raster och pauser i arbetet • Möjligheterna till administrativt och tekniskt resursstöd i arbetet • IT-systemens funktionalitet i arbetet • Övertid/ flextid och möjligheterna att ta ut ledighet som kompensation för upparbetad övertid/ flextid • Kommunikation och samarbete mellan socialsekreterarna och mellan socialsekreterare och närmaste chef • Stöd från överordnad ledning i kommunen • Socialsekreterarnas möjligheter att kunna påverka sin egen arbetssituation Riskbedönm:ingen ska dokumenteras skriftligt och innehålla en baskrivning av; - vilka förhållanden som bedöms vara förenat med risker för ohälsa, - om riskerna är allvarliga eller inte, Se 8 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete samt 2 kap. 1 § och 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen Se 8 § AFS 2001:01, 2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § AML. Åtgärdas senast den 20 september 2015. Brist4 18. SÄKERHETSRUTINER Brister: Det finns brister i era säkerhetsrutiner för arbete som kan medföra risk för hot eller våld. Krav 16. HOT OCH VÅLD Ni ska undersöka arbetsförhållandena verksamhet. Undersökningen och bedöma vilka risker för hot och våld som finns i er och riskbedömn:ingen ska omfatta arbete som era arbetstagare utför såväl i som utanför lokalerna. Särskilt ska minst följande faktorer ingå i undersökningen och rískbedömníngen: -Hembeskö - Resor i tjänsten med klienter samt resor lill klientboenden - Kontroll av att socialsekreterare återvänder efter hembesök/tjänsteresor - Klienbesök på arbetsplatsen - Ovälkommet besök på arbetsplatsen -- ARBETSMILJÖ VERKET Datum Vår beteckning Sid 2015-06-22 2015I 014983 5(5) - Risker vid negativa beslut lill klient - Lokalerna utformning, inklusive reception - Ensamarbete - Tillgång lill larm och användningen därav - Särskilda rikser för gravida arbetstagare - Arbetsrelaterat hot på fritiden, sociala medier Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Se 2 § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:2) om våld och hot i arbetsmiljön och 8 § Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Se 2 § AFS 1993:02 samt 8 § AFS 2001:01. Åtgärdas senast den 20 september 2015. INFORMATION Inspektionen ingår som en tíllsynsínsats i ett treårigt nationellt projekt med inriktning mot socialsekreterares arbetsmiljö. Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsnuljöregler. Om 11.i inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet, Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om 11.i saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska 11.i anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Besök Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se när 11.i vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf format. Har 11.i frågor att ställa går det bra att kontakta oss. Mats Sesö Kommunledningskontoret 2015-06-26 Sarah Lanér Minnesanteckningar MBL 19§ Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Närvarande: För arbetsgivaren: Gunilla Kaij Bevheden, Förvaltningschef Arbetstagarorganisationer: För Kommunal: För Vision: För lärarförbundet: SSR Marie Andersson Jonny Almlöf Matilda Persson Tid och plats: På förvaltningen för individ- och familjeomsorg, staben, 2015-06-26 Ärende: Genomgång av inspektionsmedelande från Arbetsmiljöverket (av) dat 150622 Arbetsplan för att svara på Arbetsmiljöverkets synpynkter. 1. Det finns en introduktionspärm som är bra, men när det blir hög arbetsbelastning hinner man inte förankra denna. En god idé skulle vara att grovt stolpa upp vad som ingår i vilka tjänster, Ser arbetsuppgifterna olika ut för olika avdelningar, viktigt att arbetsledningen klargör detta. T ex ett pågående ärende i genomförandegruppen, skall de göra en grundutredning i ny händelse i ärendet. Ge tid för att arbetsledningen skall kunna vara tydlig i arbetsfördelningen. 2. Tillbudsrutinen skall skrivas av ledningen och presenteras för personal och fackliga företrädare. I rutinen skall det tydligt beskrivas hur proceduren är för medarbetaren från en händelse till att göra tillbudsanmälan. 3. På barn och famil skall organisationen ser över till hösten. Procapitaansvarig behövs för att ge bra support till personalen. Riskbedömningen behöver förtydligas och fastställas hur riskbedömning skall göras. Det är ett chefsansvar att föreslå hur riskbedömningsrutinen för hög arbetsbelastning skall vara. 4. Vi redovisar vårt policydokument Hot och våld, samt bifogar rutin för aktivitet vid faktiskt larm. Vid sammanträdet konstateras att det är punkterna 1 och 3 som är de punkter som behöver genomarbetas mer, medarbetare och arbetsledning tillsammans. Punkterna 1 och 3 ligger nära varandra i innehåll och ger gemensamma effekter om de löses. Vid pennan Gunilla Kaij Bevheden 2 2015-05-22 Vid protokollet Sarah Lanér Mall - Handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet Period/uppdaterad datum 20 september 2015 Risknivåer Arbetsplats: IFO Förvaltningen för Individ- och familjeomsorg Gunilla Kaij Bevheden/ förvaltningschef /GKB A Chef: Barn och Familj Hans Österman/ HÖM B Arbetsmiljöombud: Marie Andersson ARBETSBELASTNING/RESURSER- Brist 3 Risker för ohälsa, risker för olycksfall och Bedömning av Handlingsplan förbättringsområden Risknivå (A-B-C) Åtgärder/förbättringsåtgärder Arbetsmängd, Mottagning och utredningsgrupp C C Trivial/tolerabel risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande acceptabelt tills vidare eller viss tid Måttlig risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande ej acceptabelt annat än kortare tid Avsevärd/oacceptabel risk för ohälsa/olycksfall Omedelbara åtgärder krävs för att eliminera risker för ohälsa/olycksfall Ansvarig Den höga ärendemängden mäts och nu behövs fler soc sekr och ändrad organisation Se organisationsförslag bilagt skall beslutas i nämnd och internbudget septemberHOM/ GKB oktober 15 Klart när Hösten 15 För nyanställd personal kommer en mentor tillsättas på halvtid för introduktion och handledning Arbetsmängd, Genomförandegrupp B Den höga ärendemängden mäts och nu behövs fler soc sekr och ändrad organisation Se organisationsförslag bilagt skall beslutas i nämnd och internbudget septemberHOM/GKB oktober 15 Hösten 15 För nyanställd personal kommer en mentor tillsättas på halvtid för introduktion och handledning Arbetsmängd, Ensamkommande B Under våren har gruppen utökats med en soc sekr, arbetsmängden på väg att normaliseras. Gruppen ingår i omorganisation Sida 1 av 5 HOM/GKB Hösten 15 Kontroll För nyanställd personal kommer en mentor tillsättas på halvtid för introduktion och handledning Arbetsmängd, familjerätt Bemanning Tid för handläggning A C C Tillfredsställande arbetsmängd -Tjänster står tomma och besätts med konsulter i avvaktan på nya soc sekr. Förslag på att tre nya tjänster tillsätts inom HOM/GKB Mottagning/utredning/genomfö rande/ensamkommandegrupper na, se bilaga. Med hög ärendemängd längre handläggningstid,och 1 e soc sekreterares tid räcker inte till. HÖM/GKB Åtgärd är att omorganisera och öka antal soc sekr och 1 e soc sekr/ samordnare Hösten 15 Hösten 15 Hög personalomsättning , det blir vikarier, tomma tjänster. Personalomsättning C Bemanning med konsulter. HÖM/GKB Hösten 15 Personalomsättning innebär ny personal med kort erfarenhet av HÖM/GKB barn och familjhandläggning. Pga vakans på 1 e soc sekr, kortare Hösten 15 Åtgärd är att omorganisera och öka antal soc sekr, 1 sekr soc Nyrekrytering C Sida 2 av 5 introduktion. Åtgärd är att omorganisera och öka antal soc sekr. Prioritering av arbetsuppgifter pga tidsbrist C Hjälp med prioritering från 1 e soc sekr och avdchef. Pga hög belastning nu tydlighet från arbetsledning att den ansvarar för prioritering. HÖM/GKB kontinuerligt Åtgärd är att omorganisera och öka antal soc sekr. Arbetsorganisationens påverkan på arbetssituationen Kunna ta raster Stöd i arbetet, administrativt och tekniskt C Omedelbar åtgärd är att 1 e soc sekr för genomförandegruppen HÖM enbart arbetsleder soc sekr, inte öppenvården. A Rastrum/ matsal finns för Barn och Familj, uppmuntran att ta rastpaus. B HÖM Endast 1 e soc sekr för genomförandegruppen , vakans på en tjänst 1 e soc sekr/ny kommer 14 september. HÖM Riktlinjer finns, skall gås igenom på APT. Administrativt stöd till staben Sida 3 av 5 Juli 15 Hösten –vintern 15 planeras It-systemet B Procapita systemet behöver utvecklas, bättre stöd till handläggare Övertid/flextud kan tas ut A Arbetsledning tydlig med att soc HÖM/GKB sekr tar ut ledighet Internkommunikation soc sekr/soc sekr B Med hög arbetsbelastning hinner soc sekr tidvis inte med intern kommunikation. GKB HÖM Åtgärd är att omorganisera och öka antal soc sekr. Internkommunikation soc sekr/ chef B Pga vakans på en 1 e soc sekr tjänst finns mindre tid för kommunikation soc sekr/ chef. HÖM Den 14 september kommer ny 1 e soc sekr. Överordnat stöd från ledning B Förvaltningschef arbetar tillsammans med avdchef/ 1 e soc sekr för att omorganisera. Möjlighet att påverka arbetssituationen B Med hög arbetsbelastning är det HÖM/GKB svårt för soc sekr att påverka arbetssituationen. Ledningen tar Sida 4 av 5 HÖM/GKB Hösten/vintern 15 in information från soc sekr till underlag för omorganisation/ utökning av tjänster. Sida 5 av 5 Mall - Handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet Period/uppdaterad datum 20 september 2015 Risknivåer Arbetsplats: IFO Förvaltningen för Individ- och familjeomsorg Gunilla Kaij Bevheden/ förvaltningschef /GKB A Bistånd Maria Gabrielsson/MG B Arbetsmiljöombud: Marie Andersson Chef: Ekonomiskt ARBETSBELASTNING/RESURSER- Brist 3 Trivial/tolerabel risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande acceptabelt tills vidare eller viss tid Måttlig risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande ej acceptabelt annat än kortare tid Avsevärd/oacceptabel risk för ohälsa/olycksfall Omedelbara åtgärder krävs för att eliminera risker för ohälsa/olycksfall C Risker för ohälsa, risker för olycksfall och Bedömning av Handlingsplan förbättringsområden Risknivå (A-B-C) Åtgärder/förbättringsåtgärder Arbetsmängd, B Ärendemängden mäts och det är ökat tryck i slutet av månaden. MG/ GKB Bemanning A Bemanningen är tillräcklig Ansvarig MG/GKB Tid för handläggning B Hjälp med prioritering från 1 e soc sekr. Med hög ärendemängd MG längre handläggningstid Personalomsättning A Låg personalomsättning, ingen åtgärd - Nyrekrytering A Normal nivå på nyrekrytering - Prioritering av arbetsuppgifter pga tidsbrist A Hjälp med prioritering från 1 e soc sekr MG Arbetsorganisationens påverkan på B Avdelningen är indelad i handläggning av dels svenska, Sida 1 av 3 Klart när Hösten 15 Hösten 15 Hösten 15 kontinuerligt Kontroll dels nyanlända hushåll. Tidvis stort tryck när en nyanländ familj behöver bostad och familjen är stor. Stress för handläggare som inte har möjlighet att lösa bostadsbristen. arbetssituationen Samarbete med bostadsbolagen behöver utvecklas, men har inte förändrats på de senaste åren. Kunna ta raster B Arbetsgruppen har möjlighet att ta raster, men de kan inte ta rast samtidigt som kollegor från andra avdelningar pga telefontid. 1 e soc sekr , nämndssekreterare Stöd i arbetet, administrativt och tekniskt A Riktlinjer finns MG Hösten –vintern 15 Ledningsystem tas fram It-systemet B Procapita systemet behöver utvecklas, bättre stöd till handläggare GKB IFO har en Itansvarig för att ha tydligare kontakt med Itavdelningen i alla frågor Övertid/flextiud kan tas ut A Möjlighet att ta ut ledighet MG Internkommunikation soc sekr/soc sekr A Soc sekr arbetar nära varandra MG Sida 2 av 3 Hösten/vintern 15 Internkommunikation soc sekr/ chef A Nära samarbete mellan soc sekr/ MG/ GKB 1 e soc sekr/ avdchef Överordnat stöd från ledning A Förvaltningschef har utvecklat MG/GKB arbetsmarknadsavdelningen för att soc sekr skall kunna remittera arbetssökande klienter. Mer stöd behövs från kommun och stat för att skapa arbetsstillfällen/språkträning till klienter, annars stress för soc sekr att de inte kan erbjuda arbete/insatser. Möjlighet att påverka arbetssituationen B Soc sekr kan inte påverka en MG hög inströmning/ genomströmning av nya klienter. Lokalfrågan har lyfts av personalen, även bostadsbristen. Avdchef kommunicerar med soc sekr om nuläge/ handlingsmöjligheter. Sida 3 av 3 Mall - Handlingsplan för det systematiska arbetsmiljöarbetet Period/uppdaterad datum 20 september 2015 Risknivåer Arbetsplats: IFO Förvaltningen för Individ- och familjeomsorg Gunilla Kaij Bevheden/ förvaltningschef /GKB A Chef: Missbruk Britt-Marie Johansson/ BMJ B Arbetsmiljöombud: Marie Andersson ARBETSBELASTNING/RESURSER- Brist 3 Trivial/tolerabel risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande acceptabelt tills vidare eller viss tid Måttlig risk för ohälsa/olycksfall Arbetsförhållande ej acceptabelt annat än kortare tid Avsevärd/oacceptabel risk för ohälsa/olycksfall Omedelbara åtgärder krävs för att eliminera risker för ohälsa/olycksfall C Risker för ohälsa, risker för olycksfall och Bedömning av Handlingsplan förbättringsområden Risknivå (A-B-C) Åtgärder/förbättringsåtgärder Ansvarig Klart när Arbetsmängd, B Ärendemängden mäts och om den ligger på samma nivå som nu behövs fler handläggare BMJ/ GKB Hösten 15 BMJ/GKB Hösten 15 Bemanning B 2,5 handläggartjänster. Ärendemängden mäts och om den ligger på samma nivå som nu behövs fler handläggare Tid för handläggning B Hjälp med prioritering från 1 e soc sekr. Med hög ärendemängd längre handläggningstid, och om BMJ den ligger på samma nivå som nu behövs fler handläggare Personalomsättning A Låg personalomsättning, ingen åtgärd Nyrekrytering A Nyligen rekryterad Avdchef/ 1 e Sida 1 av 3 - Hösten 15 Kontroll soc sekr och handläggare. Detta vid uppbyggnad av en ny missbruksavdelning. Upplevs positivt för arbetsmiljön. Prioritering av arbetsuppgifter pga tidsbrist Arbetsorganisationens påverkan på arbetssituationen Kunna ta raster A Hjälp med prioritering från 1 e soc sekr B Ny avdelning positivt för arbetsmiljön. Tydligare arbetsfördelning mellan avdelningarna A Arbetsgruppen har möjlighet att ta raster BMJ kontinuerligt Hösten –vintern 15 1 e soc sekr , nämndssekreterare Stöd i arbetet, administrativt och tekniskt A Riktlinjer skall tas fram BMJ It-systemet B Procapita systemet behöver utvecklas, bättre stöd till handläggare GKB IFO har en Itansvarig för att ha tydligare kontakt med Itavdelningen i alla frågor Övertid/flextid kan tas ut A Möjlighet att ta ut ledighet BMJ Internkommunikation soc sekr/soc sekr A Soc sekr arbetar nära varandra BMJ Internkommunikation soc sekr/ chef A Nära samarbete mellan soc sekr/ BMJ/ GKB Sida 2 av 3 Hösten/vintern 15 1 e soc sekr/ avdchef Överordnat stöd från ledning A Förvaltningschef bygger BMJ/GKB avdelningens form. Avdchef utarbetar arbetsformer, rutiner, Stöd. Förv chef rapporterar till Nämnden Möjlighet att påverka arbetssituationen A Genomlysning inom den nya BMJ/GKB avdelningen av antal ärenden gjord av avdchef och 1 e soc sekr tillsammans med soc sekr. och om den ligger på samma nivå som nu behövs fler handläggare Sida 3 av 3 Ärende Datum Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Tel. 0472-15300 E-post: [email protected] 2015-08-19 Till Arbetsmiljöverket 2015/014983 Åtgärdsbeskrivning utifrån Inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket Inledning Inspektion ar gjord på Förvaltningen för Individ- och familjeomsorg den 150520. Inspektionens innehåll presenterades i ett förmöte den 150415. Fokus var socialsekreterarnas arbetsmiljö inom hela förvaltningen. Inspektionsmeddelandet har lämnats till Nämnden för individ- och familjeomsorg dels genom att presidiet har medverkat vid den muntliga återgivningen den 150610, samt på nämndssammanträde den 150907. Vid detta sammanträde informeras även om att denna åtgärdsbeskrivning skall lämnas in till Arbetsmiljöverket senast den 20 september. Det skriftliga inspektionsmeddelandet kom till Förvaltningen för individ och familjeomsorg den 150624. Den 150625 skickas inspektionsmeddelandet ut till avdelningscheferna för att de skall informera medarbetarna. Den 150626 hålls en MBL §19 där förvaltningschefen går igenom dokumentet med fackliga företrädare. Tillsammans görs en övergripande handlingsplan för hur svar skall utformas. Nedan redovisas hur de olika bristerna inom fyra områden och kraven på åtgärder har eller skall genomföras. Brist ett: MÅL/ARBETSUPPGIFTER Arbetsmiljöverket har funnit brister gällande mål och riktlinjer. Varje avdelning har under 2015 tagit fram en verksamhetsplan med för IFO övergripande reglemente, uppdrag och mål. För varje avdelning finns särskilda mål i verksamhetsplanen. Dessa mål är inte kända av handläggarna enligt inspektionsmeddelandet. Åtgärd: Varje handläggare skall få ett exemplar av verksamhetsplanen, den skall gås igenom på varje avdelnings Arbetsplatsträff. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Parkgatan 6 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 2 (5) Reglementet för IFO berör verksamhetens uppdrag i övergripande teman. Åtgärd: Utifrån reglementet specificeras ansvarsområden för Barn och familj/ Missbruk/ Ekonomiskt bistånd gällande vad man skall handlägga. Åtgärd: Separat beskrivning av varje avdelnings olika uppgifter för handläggare: tas fram från Ledningssystemet. Åtgärd: Riktlinjer för Barn och familj och Ekonomiskt bistånd skall delas ut till varje handläggare och gås igenom på Arbetsplatsträff. För Missbruk pågår arbete med att ta fram riktlinjer. Handläggare behöver administrativt och annat stöd i arbetet. Åtgärd: Procapita är Itsystemet som all dokumentation sker i. För handläggare inom Barn och Familj används BBIC ( Barns Behov I Centrum). Det är känt av arbetsledningen att BBIC ger omfattande dokumentation och detta ökar stress. I oktober 2015 kommer en ny och omarbetad version av BBIC, som minskar det administrativa arbetet samtidigt som kvalitén kvarstår. Åtgärd: Socialstyrelsen har gett SKL i uppdrag att ta fram en Webb-baserad utbildning kring arbete vid IFO för nyanställd personal. För personal som arbetat i två år kommer en fördjupad utbildning via Webb att tas fram. Handläggarna behöver veta vilka arbetsuppgifter de har. Åtgärd: En ny organisation för Barn och familj föreslås, där arbetsuppgifterna fördelas mellan Mottagning/förhandsbedömning, mellan Utredning för både barn och ensamkommande, mellan genomförande för både barn och ensamkommande, och mellan familjehemshandläggare. Varje handläggare kommer att arbeta inom ett område. Det är dock så, att om större ingripanden eller insatser kräver flera handläggare vid något tillfälle, kommer handläggare att behöva arbeta tillsammans inte helt inom sitt eget område. I denna nya organisation kommer en 1 e socialsekreterare finnas för Mottagning/ utredning, en 1e soc sekr för genomförande/familjehem. Inom Ekonomiskt bistånd arbetar 1 e socialsekreterare med mottagning, och handläggare antingen med allmän handläggning eller med nyanlända. Inom Missbruk arbetar 1 e soc sekr med mottagning och handläggarna med både utredning och genomförande. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 3 (5) Brist två: TILLBUDSRAPPORTERING Vid inspektionen framkom oklarheter kring vad är tillbud, hur tillbud skall rapporteras när de inträffar och vad som händer efter en tillbudsanmälan, Handläggarna behöver tydliga instruktioner för när och hur tillbud skall rapporteras Åtgärd: Blanketten för Tillbudsanmälan skall distribueras till alla handläggare, både i pappersoch digital form. Tillbudsblanketten gås igenom vid Arbetsplatsträff. Tydliggörande att när något händer som kan bli ett Oj är tillbud, händelser som blir ett Aj! Är arbetsskada. Flera Oj genererar risker och tillbud och kan leda till Aj!. Handläggare skall själv och gentemot en kollega uppmärksamma händelser som kan vara ett Oj! Vid varje tillbudstillfälle skall arbetsmiljöansvarig chef kontaktas för information och stöd. Varje tillbudsanmälan skall lämnas till skyddsombud för underskrift, kopia till Skyddsombud och nämndssekreterare. Åtgärd: Tillbudshanteringen inom IFO blir intern kontroll punkt under 2016. Åtgärd: Nämnden för Individ- och familjeomsorg kommer att få rapport vid varje sammanträde om tillbudstatistik. Se bilagor 1.Info Blad om Tillbuds och arbetsskaderapportering 2.Blankett Tillbudsanmälan Brist tre: ARBETSBELASTNING/RESURSER Sammanställning av handlingsplan för åtgärder i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Se bilaga. Det finns ytterligare delar som påverkar arbetsmiljön för socialsekreterarna: RESURSER/Lokaler: Antal socialsekreterare har ökat och det finns kontinuerligt nya behov av arbetsrum och besöksrum. Under vår/ sommar 2015 har nya kontorsrum byggt på våning två. Besöksrum finns dels på bottenvåning, dels på våning två. Totalt fem besöksrum. Det betyder att framför allt socialsekreterare på ekonomiskt bistånd tar emot besök på sina rum. Rummen är försedda med larm och flyktdörr. Sammanträdesrummet på våning två kommer att inredas med en sittgrupp för besök, samtidigt görs sammanträdesbordet smalare/mindre, så att det är lämpligt för besök av större familjer. Åtgärd: Planeringen är att succesivt bygga om/ flytta runt rum så att alla besöksrum finns på bottenvåningen. Målet är att inga klienter skall gå upp i huset. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 4 (5) ARBETSBELASTNING/ Tolksamtal: En mycket stor del av ärendena på IFO är familjer/ enskilda som kommer från ett utomeuropeiskt land. För besök och samtal behövs tolk användas, antingen på plats eller via telefon. Besöken tar därför dubbelt så lång tid som ett samtal på svenska. I IFO stab finns anställd personal med arabisk/ somalisk språkkompetens. De kan vara med på möten för att kulturtolka, Men arbetar för övrigt direkt med nyanlända gällande samhälls-/myndighetshandledning och information Åtgärd: Vi lägger all redovisning av tolkanvändning på en plats, så att vi kan se ifall vi skall ha egna tolkar, vilka kan ge större tillgänglighet och minska belastningen för socialsekreterare. ARBETSBELASTNING: Rutiner för samverkan mellan avdelningarna på förvaltningen behöver utvecklas och skrivas ner. Detta blir ett sätt att förtydliga vem som gör vad i olika handläggningssituationer. Åtgärd: Vi bygger ett ledningssystem nu och här kommer rutiner att läggas in och bli lättillgängliga. Brist fyra: HOT OCH VÅLD Det finns brister i våra säkerhetsrutiner för arbete som kan medföra risk för hot och våld. En ny policy och handlingsplan för hot- och våld har beslutats av Nämnden för individ och familjeomsorg den 150413. Den har behövt revideras och kompletteras innan utskick. Åtgärd: All personal skall läsa policyn och den gås igenom på Arbetsplatsträff. Åtgärd: Regelbundna övningar i Hot och vålds situationer skall hållas, första gången den 151021 utifrån rutin för övning överfall. Åtgärd: Vintern 2015 hade all personal utbildning i hantering och bemötande i hot- och våldssituationer. Vintern 2016 skall nästa utbildning hållas. Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Marie Andersson skyddsombud Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 5 (5) Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] Rutin 08 - Anmälan om tillbud och arbetsskada 26-06-2015 Rutin 08 - Anmälan om tillbud och arbetsskada Rutin 08 - Tillbudsanmälan [Rutin - 08 Tillbud anmälan.doc] Det är viktigt att samtligamedarbetare rapporterar tillbud och arbetsolyckor som resulterat i arbetsskador till sin chef. Skyldighet att rapportera och utreda tillbud och arbetsskador ligger på dig som chef och ska göras så fort som möjligt efter det händelsens inträffande. Vid tillbud • • • • Chef, medarbetare och skyddsombud går igenom händelsen noggrant fyller i kommunens egen tillbudsanmälan diskuterar och anger åtgärder som kan förhindra liknande olyckor eller händelser i framtiden för in åtgärderna i en handlingsplan och vid behov i en riskbedömningsblankett. För att göra medarbetarna uppmärksamma på risker samt för information om åtgärder kan händelsen förslagsvis diskuteras på en arbetsplatsträff När tillbudsutredningen är färdig skickas kopia till medarbetaren och skyddsombudet. Allvarligt tillbud • Allvarligt tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa eller resulterat i arbetsskada/arbetssjukdom ska omedelbart anmälas på www.anmalarbetsskada.se Vid arbetsskador SKALL anmälan göras till AFA på www.afaforsakring.se av medarbetaren. Anmälan görs av medarbetaren själv eller tillsammans med chef/skyddsombud Observera! En kopia på tillbudsanmälan och eventuell bekräftelse på anmälan från www.anmalarbetsskada.se bevaras på arbetsplatsen för årlig sammanställning över arbetsskador/tillbud. Nedan finns angivet de tillbud och arbetsskador som SKALL anmälas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan på www.anmalarbetsskada.se. När en anmälan gjorts SKALL bekräftelsen/underlaget skrivas ut och sparas på arbetsplatsen förårlig sammanställning över arbetsskador/tillbud. • • • • • • • Allvarlig arbetsolycka - En allvarlig arbetsolycka med en eller flera skadade som inträffat på arbetsplatsen eller annan plats besökt i arbetet Arbetsolycka - En mindre allvarlig arbetsolycka som resulterat i en mindre personskada Allvarligt tillbud utan personskada - En händelse som kunnat leda till personskada. Endast allvarliga tillbud ska anmälas på denna sida. Samtliga tillbud anmäls på kommunens egen tillbudsanmälan Olycka som skett på väg till eller ifrån arbetet Dödsfall på grund av arbetsolycka Dödsfall på grund av arbetssjukdom Arbetssjukdom Infobank Arbetsrätten Sida 1 Av 1 Dokumentnamn 08 Tillbud – anmälan Enhet: Personalenheten Ersätter Giltig från: Utarbetad av: Personalenheten Ansvarig: Monica Ranstad Fastställd av: Tillbudet avser Namn Personnr Befattning År i yrket Telefon arbetet Arbetsplats, förvaltning Beskrivning av tillbudet Tillbudet inträffade Datum: Klockan: Var skedde tillbudet (ange arbetsenhet)? I vilket arbetsmoment? Vad hände? Vad var orsaken till tillbudet? a Har liknande tillbud inträffat tidigare? Ja Nej b Om ja; rapporterades det till berörd chef? Ja Nej Vilka åtgärder anser Du behövs för att tillbudet inte skall upprepas? Vad kunde tillbudet fått för konsekvenser? Arbetsgivarens bedömning och åtgärd Underskrifter _______________________________ Arbetstagare _______________________________ Arbetsgivare/Chef Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Centralplan 1 Postadress 342 80 Alvesta __________________________________ Skyddsombud Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 10(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/123.001 Förutsättningar för avtal med Migrationscenter Beslutsunderlag Utredning, förvaltningschef Gunilla Kaij Bevheden 12. Redogörelse Migrationscenter har kontaktat kommunalråden för att informera om sin verksamhet och med förslag om att teckna avtal med Alvesta kommun. Då verksamheten vänder sig till personer som står långt från arbetsmarknaden har frågan om Alvesta Kommuns behov av denna verksamhet överlämnats till förvaltningen för individ- och familjeomsorg. För att ärendet skall beredas har ordförande i NIF gett förvaltningschefen i uppdrag att utreda frågan. Verksamheten startade i Växjö vid Invandrarnas hus. Huvudsyfte är att anställa personer med funktionsnedsättning för att de skall utföra digitalisering och dokumentationsarbete gällande ämnet migration med målet att bevara, tillgängliggöra och sprida Sveriges migrationshistoria. Migrationscenter kommer om avtal tecknas med Alvesta kommun att starta en produktionsenhet med 20 heltidsplatser. De står för lokal, personalansvar och arbetsanpassning utifrån de anställdas förmågor. Beredning NIF AU § 39 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta att teckna avtal med Migrationscenter om verksamhet för 20 heltidsplatser enligt förslag. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Ärende Datum Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Tel. 0472-15300 E-post: [email protected] 2015-08-13 Till NIF 150907 Utredningförutsättningar för avtal med Migrationscenter Bakgrund Migrationscenter har kontaktat kommunalråden för att informera om sin verksamhet och med förslag om att teckna avtal med Alvesta kommun. Då verksamheten vänder sig till personer som står långt från arbetsmarknaden har frågan om Alvesta Kommuns behov av denna verksamhet överlämnats till förvaltningen för individ- och familjeomsorg. För att ärendet skall beredas har ordförande i NIF gett förvaltningschefen i uppdrag att utreda frågan. I utredningsarbetet har - information om Migrationsverkets verksamhet inhämtats genom studiebesök i Ljungby kommun, där verksamhet finns. / Personal från AMA) - information inhämtats från Samordningsförbundet Motala Vadstena, där Migrationscenter finns genom ett samverkansavtal inom flera kommuners Finsamsamarbete. - avtal från Linköpings kommun inhämtats för att se hur samarbetet utformats där. - samråd hållits med Omsorgsförvaltningen, gällande brukare inom förvaltningens behov av arbetstillfällen, då både handikappomsorg och psykiatri. - Beräkning av behov av arbetsplatser för klienter/brukare inom IFO gjorts. Kortfattad information om Migrationscenter Verksamheten startade i Växjö vid Invandrarnas hus. Huvudsyfte är att anställa personer med funktionsnedsättning för att de skall utföra digitalisering och dokumentationsarbete gällande ämnet migration med målet att bevara, tillgängliggöra och sprida Sveriges migrationshistoria. Migrationscenter finns idag på flera orter. Verksamheten byggs upp i avtal med andra huvudmän. Avtalen bygger på den avsiktsförklaring som Migrationscenter har tecknat med Arbetsförmedlingen nationellt under 2014. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Parkgatan 6 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 2 (3) Övergripande form för etablering i Alvesta Migrationscenter kommer om avtal tecknas med Alvesta kommun att starta en produktionsenhet med 20 heltidsplatser. De står för lokal, personalansvar och arbetsanpassning utifrån de anställdas förmågor. Förslag på organisering och finansiering vid en start av Migrationscenter i Alvesta Inventering har gjorts inom IFO och OF för att se hur behovet av den verksamhet som Migrationscenter har ser ut. Utifrån denna har en plan utformats. Inom IFO finns personer med långvarigt ekonomiskt bistånd, nyanlända samt personer inom Missbruk som en anställning vid Migrationscenter skulle lämpa sig för. Vi beräknar ca 10 platser från IFO. Inom OF finns personer inom Omsorgen samt inom Psykiatri som skulle kunna erbjudas anställning inom Migrationscenter. Här ser vi också en omfattning kring 10 personer. För varje anställd person tecknas anställningsavtal med AF som står för de av staten finansierade anställningsbidragen. Den del som ej finansieras av statliga medel betalar kommunen. Ersättningen på 65 t kr per helårsanställning skall finansieras från den enhet/avdelning som personer är aktuell/ har insats. Kostnaden för anställningen tas från den befintliga budgeten som finns för insatser för personerna. Totalkostnad för 20 heltidsplatser är 1 300 000. Beloppet indexregleras. Den ekonomiska ersättningen betalas till AMA, från de enheter/avdelningar vars brukare/klienter har anställning på Migrationscenter. Ersättningen sätts in på ett genomgångskonto som läggs upp. Från detta konto betalas den kvartalsvisa avgiften till Migrationscenter. Kontot 0-budgeteras. Avtal och styrning Om Beslut fattas att teckna avtal med Migrationscenter skall avtal tas fram i samverkan med Migrationscenter. När ett avtal är skrivet tar det cirka fyra månader för Migrationscenter att förbereda för verksamhetsstart. Avtalet med Migrationscenter tecknas mellan Förvaltningen för individ- och familjomsorg i Alvesta kommun och Migrationscenter. Förvaltningen för Individ- och familjeomsorg blir verksamhetskontakt och den förvaltning som hanterar ekonomin även gentemot Omsorgsförvaltningen. Vid Arbetsmarknadsavdelningen kommer en handläggare samordna förmedlingen av personal till Migrationscenter. De enheter/avdelningar inom IFO och OF som remitterar skall vända sig till AMA direkt. En styrgrupp skapas med deltagare från de enheter/avdelningar i kommunen som har kontakten med Migrationscentrum. Styrgruppen följer upp hur många personer som har anställning/ önskar Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 3 (3) anställning på Migrationscenter, samt rapporterar den ekonomiska uppföljningen till NIF samt ON . Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta: Att teckna avtal med Migrationscenter om verksamhet för 20 heltidsplatser enligt förslag Gunilla Kaij Bevheden Förvaltningschef Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 11(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Dnr NIF2015/127:760 Rapport-Bästa möjliga missbruks- och beroendevård i Kronobergs län 13. Beslutsunderlag Rapport från Region Kronoberg Tjänsteskrivelse, Brittmarie Johansson, avdelningschef Missbruk/Vuxen Redogörelse I september beslutade presidienätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att ta med frågan till sina nämnder/styrelser om att ta fram förslag på hur en optimal missbruksoch beroendevård ska se ut i Kronobergs län. Beslut fattades därefter i länets samtliga kommuner och i landstingets samverkansberedning att påbörja en utredning. Under hela 2014 pågick utredningsarbetet och utredningens förslag föredrogs för berörda nämnder vid ett kommunalt forum den 12 juni 2015. Förslagen innebär integrerade missbruks- och beroendemottagningar i Kronobergs län med placering i Växjö och Ljungby samt förslag på att bygga upp en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Rapporten med förslag har nu färdigställts och skickats ut till berörda huvudmän för ställningstagande, beredning och beslut. Region Kronoberg emotser beslut från samtliga huvudmän senast 2015-10-31 för att kunna ta ställning till vidare beredning i ärendet. Beredning NIF AU § 40 Förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att till nämnden för individ- och familjeomsorg den 2015-09-07 lägga fram ett förslag på ställningstagande och beslut. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande 2015-08-03 ALVESTA KOMMUN Kommunledningskontoret Ink Till länets kommuner. Region Kronoberg 2015 -08- 1 2 REGION KRONOBERG ~D~n!!r!-=========:=.J Rapport-Bästa möjliga missbruks- och beroendevård i Kronobergs län. I september 2013 beslutade presidienätverket för socialtjänst och hälso- och sjukvård att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att ta med frågan till sina nämnder/ styrelser om att ta fram förslag på hur en optimal missbruks- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län. Beslut fattades därefter i länets samtliga kommuner och i landstingets samverkansberedning att påbörja en utredning. En projektorganisation skapades under februari 2014 bestående av en styrgrupp, projektledningsgrupp och en referensgrupp. En projektledare anställdes och en projektplanering arbetades fram under våren. Utredningsarbetet pågick under hela 2014. Utredningens förslag föredrogs för berörda nämnder vid ett kommunalt forum den 12 juni 2015. Förslagen innebär integrerade missbruks- och beroendemottagningar i Kronobergs län med placering i Växjö och Ljungby samt förslag på att bygga upp en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Rapporten med förslag har nu färdigställts och skickas härmed ut till berörda huvudmän för ställningstagande, beredning och beslut. Region Kronoberg emotser beslut från samtliga huvudmän senast 2015-10-31 för att kunna ta ställning till vidare beredning av ärendet. Upplysningar lämnas av Anders Fransson, utvecklingsledare tel. 0470-58 30 07 email: [email protected] Växjö 2015-08-03 Med vänlig hälsning Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnden Postadress Besöksadress Telefon 0470-58 85 OO vx E-post [email protected] Fax Sida 1 av 2 2015-08-03 PM Rapport- Bästa möjliga miss bruks- och beroendevård i Kronobergs län 1• • REGION " KRONOBERG 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bakgrund 3 2. Projektorganisation 3 3. Syfte 4 4. Frågeställningar 4 5. Mål 4 6. Målgrupp 4 7. Metod 5 8. Förslag på integrerade missbruks- och beroendemottganingar i Växjö och Ljungby 9. Uppdraget för mottagningarna 6 9 10. Brukarmedverkan och brukarinflytande inom missbruks- och beroendevården 12 11. Budget Växjö 13 12. Budget Ljungby 13 13. Ledning och styrning 14 14. Varför skall vi investera i integrerade mottagningar. 14 15. Förslag på fortsatt regional samverkan i i Krono bergs län 15 2 (19) 1. Sammanfattning och bakgrund I propositionen (prop. 2012/13:77) föreslår regeringen att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen införs bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om ett samarbete med varandra i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ändrades den 1 juli 2013. Ändringarna innebär att landsting och kommuner måste komma överens om samarbete i frågor som gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, doping eller andra beroendeframkallande medel. Mot bakgrund av detta beslutade presidier nätverket för socialtjänst och Halso - och sjukvård i september 2013 att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att ta med frågan till sina nämnder/ presidier/ styrelser om att ta fram förslag på hur en optimal missbruk- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län. Beslut fattades därefter i länets samtliga kommuner och i landstingets samverkans beredning att påbörja en utredning Utredningens ena förslag innebär en etablering av integrerade missbruks- och beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby där medarbetare från Region Kronoberg och länets kommuner arbetar tillsammans för brukarens bästa. Det andra förslaget innebär att bygga en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. 2. Projektorganisation Projektorganisationen för utredningen har sett ut enligt följande: 3 (19) Styrgrupp Ordförande Per Sandberg, Växjö kommun Projektägare Annika Magnerot, RFSS Regionförbundet södra Småland Jonas Jöns son, Ljungby kommun Susanne Winsth, Uppvidinge kommun Per Henrik Nilsson. Landstinget Projektledning Ordförande: Britt-Marie Johansson, Växjö kommun Anders Fransson, projektledare RFSS Inger Ohlin, Markaryds kommun Tinna Stoij, Beroendemottagningen Paula Sandberg, Primärvården Referensgrupp Arbetsgruppen för Kunskap till praktik KronobergsBrukarråd 3. Syfte Att ta fram förslag på hur en optimal missbruks- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län. Att utreda och kartlägga förutsättningarna för integrerade vårdformer när det gäller vården av personer med beroendeproblematik i Kronobergs län. Att utreda och undersöka förutsättningarna för etablerandet av en integrerad länsgemensam mottagning i Kronobergs län. 4. Frågeställningar Utredningsuppdraget skall bl. a svara på förutsättningarna för samverkan runt punkterna: 1. Linjeansvar.2. Samordning.3. Gemensam enhet/ integrerad mottagning. 5. Mål Att personer som är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel, doping eller andra beroendeframkallande medel ska kunna erbjudas bästa möjliga vård utifrån sina specifika vårdbehov oavsett vart i länet man bor. 6. Målgrupp Individer som har en definierad beroendeproblematik 4 (19) 7. Metod De aktiviteter som har vidtagits för att nå uppställda mål och syfte är följande: - Kartläggning av befintliga resurser inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. - Studera hur arbetet är organiserat inom respektive huvudman. Hur ser delegeringen ut? - Studera och titta på goda exempel nationellt där man etablerat integrerade vårdformer samt inrättat gemensamma mottagningar. - Kontinuerlig dialog med brukarorganisationerna i länet. Det har varit av vikt att studera vilka resurser som i dagsläget finns inom missbruks och beroendevården i länet. För det första handlar det om antalet medarbetare som primärt och sekundärt arbetar med målgruppen. För det andra har det också varit angeläget att kartlägga vilka ekonomiska resurser resp. kommuner och berörda verksamheter inom Region Kronoberg satsar inom området. Det har också varit viktigt att titta på hur arbetet är organiserat hos respektive huvudman. Hur ser ledningsstrukturerna ut? Projektledningsgruppen har under året studerat verksamheter där man arbetar med integrerade vårdformer inom missbruks- och beroendevården. Under hösten besökte projektledningsgruppen Gävle. Gävleborgs län har 6 beroendecentra varav 5 är integrerade mottagningar med personal från landsting och socialtjänst. En enhet erbjuder "CM stöd"(Case management) till personer med samsjuklighet. Här arbetar personal från socialtjänst, landsting och omvårdnadsförvaltningen. Hallands län har fattat beslut om hur en optimal missbruks- och beroendevård skall organiseras. 5 (19) En brukarrevision 2014. Kontinuerliga har genomförts möten mellan projektledaren under hela utredningsuppdraget. representerade vid Region Kronobergs i arbetsgruppen Kronobergs för Kunskap beroendemottagning och Kronobergs brukarråd brukarråd under har skett har även varit frekvent till praktik som har varit referensgrupp under utredningen. 8. Förslag på integrerade missbruks- och beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby Inför styrgruppsmötet 2014-09-04 utarbetades ett förslag på integrerade mottagningar i Växjö och Ljungby. Konkret innebär detta att landstinget Kronobergs beroendemottagning avsätter en sjuksköterskeresurs i Växjö 3 dagar/vecka samt en sjuksköterskeresurs i Ljungby 2 dagar/vecka vilket motsvarar 1,0 tjänst. Till mottagningen i Växjö kopplas Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Alvesta kommuner med respektive vårdcentral samt Navet. Till mottagningen i Ljungby kopplas Markaryds och Älmhults kommun samt respektive vårdcentral och Navet. Kommunerna står för 1,0 behandlare sammanlagt för de båda mottagningarna. Landstinget Kronoberg tar ansvar för mottagningarna med 4 timmar/vecka vilket skulle innebära 1 O % läkarmedverkan. Projektledningsgruppen presenterade förslaget vid styrgruppsmötet 2014--10-17 och fick samtidigt i uppdrag att utarbeta ytterligare ett förslag på integrerade mottagningar. Detta skulle vara av mer omfattande karaktär. Nedan följer förslag på helhetslösningar för mottagningarna i Växjö och Ljungby. Vid det gemensamma mötet 2015-01-29 då styrgrupp och projektledningsgrupp sammanträdde beslutades det att ovanstående förslag presenteras för beslutsfattarna. 6 (19) Förslag Växjö Förslaget innebär en etablering av en integrerad missbruks- och beroendemottagning i Växjö bestående av Region Kronobergs nuvarande beroendemottagning, resurser från primärvård ( offentliga och privata) samt resurser från Individ och familjeomsorgen i Växjö, Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd och Lessebo. Av de sammanlagt 26,60 tjänsterna ät 24,85 omfördelning av resurser och endast 1,75 nytillskott. Socialtjänstens resurser kommer att bestå av medarbetare som arbetar inom missbruks- och beroendevårdens behandlingsverksamheter samt socialsekreterare kompetens. Socialsekreterarna vid mottagningarna kommer inte att arbeta med myndighetsutövande verksamhet utan detta kommer precis som idag att skötas ute i kommunerna. Socialsekreterarnas huvudsakliga uppgift bli istället att bidra med kunskaper inom rådande lagstiftning och tent allmänt stå för den juridiska kompetensen vid mottagningarna. Andra arbetsuppgifter är motivationsarbete, utveckla samarbetsformer mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst, agera nyckelpersoner vid läkemedelsassisterad underhålls behandling vid opiatberoende. Fördelningen av tjânster mellan kommunerna bygger på antalet nuvarande tjänster som är organiserade inom missbruksvårdens behandlingsverksamheter, Primärvården kommer att bistå med sjuksköterskor(l,5 tjänst), primärvåtdsläkare(0,6 tjänst) samt behandlingspedagoger från Navet med 0,75 tjänstet. Resurstillskottet på 1,75 tjänster motiveras med att målgruppen sträcket sig från 16 år och uppåt. Dessutom ansvarat mottagningen för patienter med dopingproblematik. Resurstillskotten heståt av 0,75 sjuksköterska(Region Kronoberg), 0,75 behandlare(Kommunerna) samt 0,5( 0,25 a 2) metodutvecklare som även arbetar gentemot mottagningen i Ljungby. Region Kronoberg och kommunerna delar på kostnaderna för metodutvecklare. Region Kronobergs verksamheter står för det medicinska ansvaret av insatserna och kommunerna i huvudsak för psykosociala behandlingsinsatser. Ledning och styrning av mottagningarna bör utgöras av en styrgrupp bestående ansvariga chefer från respektive huvudmän ( kommuner, psykiatri och primärvård). 7 (19) Nedan följer en skiss på mottagningen i Växjö: Lessebo· 0.2 tiänst Uppvidinge 0,3 tjänst Tingsryd Integrerad missbruks och beroendemottagning i o~s tiänst Växjö 26,60 tjänster Alvesta 1,0 tjänst Beroendemottagningen 12,0.tjänster 1,75 tjänster Växjö 8,0 tjänster Förslag Ljungby Förslaget innebär en etablering av en integrerad missbruks- och beroendemottagning i Ljungby bestående av Region Kronobergs nuvarande beroendemottagning, resurser från primärvård( offentliga och privata) samt resurser från Individ och familjeomsorgen i Ljungby, Älmhult och Markaryd. Av de 7,65 tjänsterna är 6,9 omfördelning av resurser och endast 0,75 nytillskott. Region Kronobergs nuvarande beroendemottagning kommer i sin helhet att ingå vid den etablerade mottagningen i Växjö men avsätta resurser för mottagningen i Ljungby. Resurserna kommer att bestå av personal från beroendemottagningen. Primärvården kommer att bidra med sjuksköterska (0,5 tjänst), primärvårdsläkare(0,4 tjänst) och behandlingspedagoger från Navet 0,25 tjänst). Socialtjänstens resurser kommer att bestå av medarbetare som arbetar inom missbruks- och beroendevårdens behandlingsverksamheter samt kompetens av socialsekreterare. Fördelningen av tjänster mellan kommunerna bygger på antalet nuvarande tjänster som är organiserade inom missbruksvårdens öppenvårdsverksamheter. Det finns skäl för ett resurstillskott på 0,75 tjänst då målgruppen sträcker sig från 16 år och uppåt och dessutom innefattar arbete med dopingproblematiken. Resurstillskottet 8 (19) kommer att bestå i 0,25 sjuksköterska (Region Kronoberg) och 0,25 behandlaretkommunerna) samt 0,25 metodutvecklare som delas mellan kommunerna och Region Kronoberg. Region Kronobergs verksamheter vid mottagningen kommer att stå för det medicinska ansvaret och kommunerna för råd och stöd och psykosociala behandlingsformer. Nedan följer en skiss på mottagningen i Ljungby. Resurstillskott 0.75 tiänst Markaryd 0,25 tjänst Integrerad missbruks- och beroendemottagning Beroendemottagningen 2,0 tjänster Ljungby 7,65 tjänster Älmhult 0,5 tjänst Ljungby 3,0 tjänster Primärvården inkl Navet.1,15 tjänster Förslaget innebär att det skapas två mottagningar i Kronobergs där samtliga kommuner involveras tillsammans med psykiatri, primärvård och Navet. Målgrupp Individer från 16 år och uppåt som har en definierad missbruks- och beroendeproblematik när det gäller alkohol, narkotika, läkemedel eller andra beroendeframkallande medel. Målgruppen innefattar även personer med samsjuklighet. GAP-analysen(analys som visar Gapet mellan vad de nationella riktlinjerna rekommenderar till vad som erbjuds i respektive län) i Kronobergs län liksom i övriga län visar att ungdomar och missbruk är ett stort utvecldingsområde därför är det angeläget att målgruppen sträcker sig från 16 år och uppåt. 9. Uppdraget för mottagningarna De nya nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården har antagits av riksdagen i april 2015. Under 2014 genomfördes en GAP- analys i Kronobergs län 9 (19) liksom i övriga län. Analysen genomfötdes verksamheterna genom att en enkät skickades ut där och brukarorganisationerna använde socialstyrelsens fick svara på om de använde ellet inte rekommenderade insatser/ åtgätdet/ metoder utvecklings behovet ät och om rekommendationerna ska implementeras, GAP- analysen visat vidai-e på att det finns stora utmaningar inom fleta områden exempelvis behandling och familjebehandling. kommunerna. Skillnaderna Primärvårdens och vilket av samsjuklighet, och utvecklingsbehov psykosocial behandling ät också stora över vad som ei-bjuds i medarbetare vid mottagningama kommet överlag att ha kvat sin ordinarier arbetsuppgifter, Arbetsuppgifterna och de metoder som kommet att användas på mottagningama bl. a ha som uppgift att täcka GAP: et utifrån vad som hat framkommit arbetsuppgifter som framkommit och metoder i analysen. De som vi set som högst televanta i nuläget, dels utifrån vad i analysen men också genom de kontaktet verksamhetsfôretrâdare, bôr vi haft med berörda ät följande: Kattläggning och utredning(Av den enskildes behov av hjälp) Tolvstegsbehandling(Minnesotabehandling Atetfallsptevention(At fôr alkohol- och drogberoende) en metod som används vid behandling av alkohol- och drogberoende) Haschavvänjningsptogtammet: Ungdomat ôver 18 åt som ät betaende av cannabis och som vill sluta använda dtogen. Syftet med programmet påverka missbruket, tankemonster samt psykologisk ät att och social kompetens) Källa: Socialstyrelsen. Behandling mot doping (hjälp till petsonet som missbrukat anabola androgena steroider). Källa Våtdguiden 1177) Kognitiv beteendeterapi: ät en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebar att man ai-betat med att fôrandra tankat, känslor och handlingsmônster som inte ät välfungerande och därför leder till ett psykiskt illabefinnande. KBT innefattar både kognitiv terapi och beteendeterapi, 1 O (19) Familjebehandling(en behandlingsmetod som innebär att använda familjens existerande resurser i behandlingsarbetet) Föräldrastödsutbildning Anhörigstöd(stöd och hjälp till anhöriga). Reglerat i socialtjänstlagen 5 kap § 10.)) Affektskala (en arbetsmetod som utgår från när något onödigt ont blir meningsfullt) Källa: Utvärdering av Täby psykiatriska mottagning) Medicinsk bedömning, diagnostisering, behandling och uppföljning Underhålls behandling(Läkemedelsassisterad underhålls behandling vid opiatberoende) Regleras via SOFS 2013-10) Överenskommelsen mellan huvudmännen kommer att revideras under 2015 och då kommer även dopingproblematiken att integreras. Med anledning av detta är det angeläget att framtida mottagningar ansvarar för dopingfrågorna. Det är också angeläget att stärka kompetensen inom området doping inte minst bland primärvårds läkare. Ingången till mottagningarna kommer att ske via remissförfarande från sjukvården och socialtjänsten men också genom att individer kan söka själva via egenremiss. Viktiga samarbetspartners Det högst angeläget att samverkan sker med kommunernas myndighetsutövande verksamheter. Socialsekreterare med uppgift att utreda den enskildes behov bör ha ett kontinuerligt och mycket nära samarbete med missbruks- och beroendemottagningarna. Tydliga processer från utredning till verkställighet är viktigt inte minst ur ett brukarperspektiv. 11 (19) 10. Brukarinflytande och brukarmedverkan inom missbruks och beroendevården. Brukarinflytande och brukarmedverkan inom missbruksvården har blivit allt viktigare. Den enskilde skall ha möjlighet att påverka sin livssituation och den vård och det sociala stöd han eller hon får. Kommuner och landsting behöver också den kunskap som brukarna har för att förbättra den vård och det stöd som erbjuds. Genom att personer med egen erfarenhet som brukare är med och påverkar till exempel verksamhetsutveckling kan verksamheterna få bättre kvalitet och högre effektivitet i till exempel psykiatri och socialtjänst. Brukarinflytande handlar om att personer som får olika insatser genom socialtjänsten ska få mandat och möjlighet att påverka beslut som innebär konsekvenser för deras liv och vardag. I verksamheter inom området psykisk ohälsa finns det flera metoder för brukarinflytande och medverkan. Det är metoder både på individ och verksamhetsnivå. Några exempel: Brukarrevision är en oberoende och systematisk undersökning av en verksamhet som utförs av personer som har varit brukare, patienter eller anhöriga i en likartad verksamhet. En brukarrevision kan göras genom samtal, intervjuer eller enkäter med anhöriga, brukare eller patienter i verksamheten samt med personalen som jobbar där. Resultatet presenteras i en rapport. Brukarinflytandesamordnare är anställda av kommuner eller landsting och har till uppgift att samordna inflytandet i kommunernas och landstingens verksamheter.( Källa: Kunskapsguiden) Det är angeläget att det även fortsättningsvis ges ett kontinuerligt och strukturerat brukarinflytande vid missbruks- och beroendemottagningarna i Växjö och Ljungby. Det innebär exempelvis kontinuerliga brukarenkäter, att brukare ges möjlighet att påverka via arbetsgrupper etc. Det är också önskvärt att det genomförs kontinuerliga brukarstyrda brukarrevisioner vid respektive mottagning. 12(19) 11. Budget Växjö Personal: 26;60 tjänster=13,7 mkr, Av dessa är 24,85 tjänster omfördelning av resurser 14,85 av tjänsterna kommer från Region Kronoberg där 2,85 tjänster omfördelas från primärvård till psykiatri. 10 tjänster finansierar kommunerna och 1,75 tjänst är tillskott av resurser. Tillskotten består av 0,75 sjuksköterska(Region Kronoberg), 0,75 behandlare(kommunerna) samt O, 25 metodutvecklare(Region Kronoberg och kommunerna). Overheadkostnader (OH): 20 % av 13 mkr = 2,6 mkr. Dessa kostnader finns till stora delar idag men omfördelas till mottagningarna. Exempel på overheadkostnader kan vara kostnader för lednings- och stabsfunktioner samt övriga administrativa kostnader. Lokaler: Beräkning enligt schablon framtaget av Regionförbundets ekonomiavdelning: 30 medarbetare a 30kvm = 900kvm a pris 330 kr/kvm = 297 tkr/ mån a 12 = 3,56 mkr 12. Budget Ljungby Personal: 7.65 tjänster= 3,7 mkr. Av dessa är 6,9 tjänster omfördelning av resurser. 3,15 av tjänsterna kommer från Region Kronoberg där 1,15 tjänst föreslås omfördelas från primärvård till psykiatri. 3,75 tjänster finansierar kommunerna och 0,75 är nytillskott av resurser. Resurstillskotten består av 0,25 tjänst sjuksköterska(Region Kronoberg) 0.25 tjänst behandlare(kommunerna) samt metodstöd med 0,25 %(Region Kronoberg och kommunerna). Overheadkostnader(OH) 20 % av 4,4 mkr = 0,9 mkr Lokaler: Beräkning enligt schablon framtagen av Regionförbundets ekonomiavdelning. 10 medarbetare a 30 kvm = 300kr/kvm a pris 330kr/kvm = 99 tkr a 12= 1,18 mkr. 13 (19) Kostnadsfördelning mellan kommunerna Förslaget är att resurstillskotten på sammanlagt 1,25 tjänst (756 tkr) för båda mottagningarna fördelas utifrån skattekraft mellan samtliga länets kommuner. Resurstillskotten består av 1,0 behandlingsassistent/behandlare samt 0,25 metodutvecklare. Beräkningen bygger på 2014 års skatter och fördelningen är enligt följande: Alvesta 10,46% (79 tkr), Lessebo 4,49 % (34 tkr), Ljungby 14,48%(109 tkr), Markaryd 5,07 % (38,3 tkr), Tingsryd 6,94 % (52,4 tkr), Uppvidinge 5,30 % (40 tkr), Växjö 44,79% (339 tkr) och Älmhult 8,47 % (64 tkr). Resurstillskotten för Region Kronoberg består av 1,0 beroendesjuksköterska samt 0,25 metodutvecklare. Vuxenpsykiatrin inom Region Kronoberg står för dessa kostnader. 13. Ledning och styrning Medarbetarna vid beroendemottagningarna bör ha sin organisatoriska tillhörighet hos sina respektive huvudmän. Hälso- och sjukvårdspersonal hos Region Kronoberg och socialtjänstpersonal hos kommunen. Den direkta arbetsledningen vid respektive mottagning bör utgöras av nuvarande chefer vid beroendemottagningen och socialtjänstens avdelningschefer i Växjö och Ljungby. En styrgrupp med högt ansvariga chefer för kommunerna, psykiatri och primärvård bör tillsättas. Deras huvuduppgift blir att ansvara, prioritera verksamheter och aktiviteter av övergripande karaktär. Det är viktigt att de organisatoriska tillhörigheterna blir så tydliga som möjligt utifrån ett medarbetaperspektiv. 14. Varför skall Kronobergs län investera i integrerade mottagningar? Både Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen poängterar vikten av ett fördjupat samarbete mellan kommuner och landsting. Detta gäller fr.o.m. juli 2013. När det gäller forskning inom området så har Runo Axelsson, professor vid Alborgs universitet lång erfarenhet av forskning om organisation och samverkan inom högre utbildning. Han har studerat effekterna av att samverka och han konstaterar att "Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas". ( 14(19) samverkansutredningen, SOU 2000:114). Han svarar också på frågan: Varför samverkan? "Att motverka en ökad fragmentering av olika samhällsfunktioner, undvika att individer eller uppgifter faller "mellan stolarna" samt utnyttja existerande resurser på ett effektivare sätt(synergieffekter''). Integrerade mottagningar har etablerats i flera län under de senaste åren. Några få har utvärderats. I Enköping startade man upp en integrerad mottagning för missbruk- och beroende i september 2012. Resultatet visar att brukare och yrkesverksamma från landstinget och kommunen är eniga om att integrerade verksamheter är ett effektivt arbetssätt. Utifrån patientens/klientens perspektiv har närheten till- och det personliga bemötandet på mottagningen stor betydelse. Även organisationerna har mycket att vinna på att samverka kring patienten/klienten genom hela vårdprocessen. Samtidigt visar uppföljningen att det krävs mer än att bara sitta under samma tak. Integreringen bör röra själva arbetssättet och det kräver ömsesidigt engagemang, planering och resurser Den samlade bedömningen av utvärderingen är: att öka tillgängligheten för individer med beroendeproblematik att vården blir mer jämlik mellan kommuner att fånga upp fler individer med psykisk ohälsa och missbruk att samordningsvinsterna ökar. 15.Förslag på fortsatt regional samverkan i Kronobergs län. Bakgrund I utredningsuppdraget ingick att svara på hur samverkan kring samordning i Kronobergs län skall utformas efter 2014 då "Kunskap till praktik" upphör. Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla missbruks- och beroendevården i Sverige. Utvecklingsarbetet startade 2008 med målet att missbruks och beroendevården skulle vara utformad efter befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap. Det främsta målet har varit att klienter och patienter skall få insatser av god kvalitet. Kunskap till praktik bygger på överenskommelser mellan regeringen 15 (19) och Sveriges kommuner och landsting(SKL). Överenskommelserna innebär att SKL ska bygga upp ett stöd för kommuner och landsting i utvecklingsarbetet. "Kunskap till praktik" går i stora drag ut på två saker, dels att utveckla ett kvalificerat stöd för kommuner, landsting och regioner men också att utveckla en organisatorisk struktur för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan huvudmännen. SKL stödde kommunerna och landstingens utvecklingsarbete. SI<L stödde kommunerna och landstingen i arbetet med att utveckla missbruks- och beroendevården bland annat genom: Finansiering av processledare som biträder de regionala styrgrupperna och stimulerar utvecklingsarbetet på lokal och regional nivå. Metoder, utbildningar och verktyg för att stärka brukarmedverkan. Stöd att implementera metoder för att utvärdera och följa upp missbruks- och beroendevården. Utbildare som kan utbilda personal i länen i standardiserade bedömningsinstrument och kunskaps baserade behandlingsmetoder. Fördjupningskurser för olika yrkeskategorier. Sammanfattning av utvecklingsarbetet i Kronobergs län. Det regionala utvecklingsarbetet i Kronobergs län har pågått sedan "Kunskap till praktiks" start 2008. Utgångspunkten för arbetet har varit utarbetade årliga genomförande planer. Ansvarig för detta arbete har varit utvecklingsledare vid regionförbundet i ett tätt och nära samarbete med länets kommuner och berörda verksamheter inom dåvarande landstinget. Utvecklingsledaren leder dessutom en arbetsgrupp inom området. Arbetsgruppen träffas kontinuerligt och består av ansvariga chefer för länets kommuner, brukarrepresentanter, ansvariga chefer inom Region Kronoberg, Länsstyrelsen och Kriminalvården. 16 (19) Genomförandeplanen som utarbetades för 2014 innehöll bland annat överenskommelsen mellan huvudmännen. Denna kommer att revideras under 2015 och då även innehålla läkemedelsmissbruk och doping. Ett annat utvecklingsområde som ingår är tillnyktring och abstinens. Under 2014 gjordes en kartläggning i länet avseende personer som omhändertagits enligt (LOB) Lagen om omhändertagande av berusade personer. Syftet med detta arbete är att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden säkerställs. Ett annat viktigt område är att förbättra metodstödet och kompetensutvecldingsbehovet. Utvecklingsledaren leder en utbildargrupp som stödjer detta arbete. Här finns utbildare inom ASI, haschavvänjningsprogrammet och återfallsprevention som har till uppgift utbilda medarbetare i länet i dessa metoder. Andra områden som ingår i genomförandeplanen är arbetet med (SIP) samordnade individuella planer, systematisk uppföljning och brukarmedverkan. Att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Under 2013 påbörjades ett arbete med att stärka barn och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Statliga medel har fördelats till länen när det gäller detta arbete. Syftet med denna satsning är att utbilda medarbetare i föräldrastöd. I Kronobergs län har det genomförts utbildningar under 2013 och 2014. Under 2013 deltog 26 personer i föräldrastödsutbildningen och under 2014 70 deltagare. Det är en markant ökning under 2014 vilket måste ses som väldigt positivt. Utbildningarna 2014 pågick under fem dagar och hållits i Växjö. Region Kronoberg och Växjö kommun har utsedda personer som stödjer implementeringen av barn- och föräldraperspektivet i verksamheterna. Uppföljningsträffar har genomförts för den grupp som utbildades 2013 och här har även chefer deltagit. Arbetsgruppen stödjer implementering i detta arbete som även pågår under 2015 17 (19) Kunskap till Praktik "Kunskap till praktik" avslutades som planerat 2014. Detta innebär att det fr o. m. 2015 krävs ett regionalt stöd från länets kommuner och Region Kronoberg för att arbetet skall kunna fortgå och utvecklas ytterligare. Det är högst angeläget att ta tillvara alla de positiva erfarenheter som erhållits med anledning av "Kunskap till praktik". Mats Fridell professor vid Lunds universitet har under många år studerat " Kunskap till praktiks" betydelse för missbruks- och beroendevården. Han konstaterar att det kommit ut mycket positivt genom det arbete som bedrivits. Några exempel är: länsöverenskommelser mellan huvudmännen, brukarråd har mobiliserats i 19 län och nationella baskurser har genomförts i samtliga län. Det föreligger stora utmaningar och utvecklings behov under de kommande åren. De nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården har antagits nu under våren. Här det av yttersta vikt att medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling. Det är också att angeläget att rent generellt säkerställa kompetensutvecklingsbehovet och metodstödet under de kommande åren. Förslag Att bygga en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks och beroendevården i Kronobergs län. Satsningen skall bygga på erfarenheter från "Kunskap till praktik" samt ta i beaktande de nya nationella riktlinjerna som har antagits under våren 2015. Satsningen pågår under 2016-2018. En utvecklingsledare med ansvar för samordning anställs på halvtid(291 tkr) vid Region Kronoberg och finansieras gemensamt av Region Kronoberg och länets kommuner. Resurser avsätts också för utveckling av metodstöd, gemensamma utbildnings och kompetensutveck:lingsinsatser med 200 tkr årligen. Dessa delas mellan Region Kronoberg och länets kommuner. 18(19) Kostnadsfördelning mellan kommunerna Kommunerna står för 0,25 utvecklingsledare(145 tkr) samt för 100 tkr avseende metod, utbildning och kompetensutvecklingsinsatser. Beräkningen bygger på 2014 års skatter och fördelas enligt följande: Alvesta 10,46% ( 25,6 tkr), Lessebo 4,49 % (11 tkr), Ljungby 14,48 % (35,5 tkr ), Markaryd 5,07 % (12,4 tkr), Tingsryd 6,94 % (17 tkr), Uppvidinge 5,30 % (13 tkr), Växjö 44,79 % (110 tkr), Älmhult 8,47 % (20,7 tkr). Region Kronoberg finansierar till 50 % (245 tkr) 19 (19) Ärende Förvaltningen för individ- och familjeomsorg Avdelningen Missbruk/Vuxen Brittmarie Johansson Avdelningschef Tel. 0472-150 00 E-post: [email protected] Datum 2015-08-31 Nämnden för individ- och familjeomsorg Tjänsteskrivelse avseende rapport med förslag gällande ”Bästa möjliga missbruks- och beroendevården i Kronobergs län” – ställningstagande och förslag till beslut. Sammanfattning och bakgrund Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen föreskriver att landsting och kommuner måste komma överens om samarbete i frågor som gäller personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, doping eller andra beroendeframkallande medel. Mot bakgrund av detta, beslutade presidienätverket för hälso- och sjukvård och socialtjänst i Kronobergs län i september 2013 att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att ta upp frågan om att ta fram förslag på hur en optimal missbruks- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län, i respektive nämnd/presidium/styrelse. Beslut fattades därefter i länets samtliga kommuner och i dåvarande landstingets samverkansberedning om att påbörja en utredning. Utredningens förslag, som är tvådelat, har nu färdigställts, och innebär sammanfattningsvis dels en etablering av integrerade missbruks- och beroendemottagningar, en i Växjö och en i Ljungby, där medarbetare från Region Kronoberg och länets kommuner arbetar tillsammans för brukarens bästa, dels att bygga en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Syfte Syftet med utredningsuppdraget har varit: - Att ta fram förslag på hur en optimal missbruks- och beroendevård ska se ut i Kronobergs län. - Att utreda och kartlägga förutsättningarna för integrerade vårdformer. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Parkgatan 6 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 2 (6) - Att utreda och undersöka förutsättningarna för etablerandet av en integrerad länsgemensam mottagning i Kronobergs län. Mål • • • Att personer som är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel, doping eller andra beroendeframkallande medel ska kunna erbjudas bästa möjliga vård utifrån det specifika behov som råder oavsett var i länet man bor. Att Socialstyrelsens rekommenderade insatser/åtgärder/metoder implementeras och används och därmed kommer målgruppen i länet till godo Att de utvecklingsbehov som identifierats i länet inom områdena behandling av samsjuklighet, psykosocial behandling och familjebehandling uppfylls. Målgrupp Individer med definierad missbruks- och beroendeproblematik, samsjuklighet inkluderad. Metod Under utredningstiden har kartläggning av befintliga resurser inom missbruksoch beroendevården i länet genomförts och arbetets organisation har studerats, liksom goda nationella exempel där integrerade vårdformer och gemensamma mottagningar etablerats. En kontinuerlig dialog med brukarorganisationerna i länet har hållits under hela utredningstiden. Förslag på integrerade missbruks- och beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby Det förslag som slutligen lagts och som berör Alvesta kommuns individ- och familjeomsorg, innebär en etablering av en integrerad missbruks- och beroendemottagning i Växjö bestående av Region Kronobergs nuvarande beroendemottagning, resurser från offentlig och privat primärvård samt resurser från individ- och familjeomsorgen i Växjö, Alvesta, Uppvidinge, Tingsryd och Lessebo. Av de sammanlagt 26,60 tjänster som föreslås ingå i mottagningen är 24,85 omfördelning av resurser och 1,75 nytillskott. Socialtjänstens resurser kommer att bestå av medarbetare som arbetar inom missbruksvårdens behandlingsverksamheter samt socialsekreterarkompetens. Socialsekreteraren vid mottagningarna kommer inte att arbeta med myndighetsutövande verksamhet, denna kommer, liksom idag, att skötas ute på respektive kommunkontor. Socialsekreterarens uppgift på den integrerade Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 3 (6) mottagningen kommer att vara att stå för den juridiska kompetensen, särskilt avseende social- och hälso- och sjukvårdslagstiftningen, att stå för motivationsarbete, men framförallt utgöra en brygga när det gäller att utveckla samarbetsformer mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst och agera nyckelperson i samband med läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende. Här förtjänas att understryka att det är högst angeläget att nära samverkan sker med kommunernas myndighetsutövande verksamheter. Fördelningen av tjänster mellan kommunerna bygger på antalet nuvarande tjänster inom respektive kommuns behandlingsverksamhet. Primärvården bidrar med 1,5 sjukskötersketjänst, 0,6 läkartjänst samt 0,75 behandlingspedagogtjänst (från Navet). Det nytillskott på 1,75 tjänst som föreslås, motiveras dels med att åldersgränsen föreslagits sänkas från 20 till 16 år, dels med att också dopingproblematik föreslagits ingå, vilket inte varit fallet tidigare. Nytillskottet föreslås bestå av 0,75 behandlare samt 0,25 metodutvecklare från kommunerna. Region Kronoberg föreslås stå för kostnaden för ytterligare 0,25 metodutvecklare. Region Kronoberg föreslås stå för det medicinska ansvaret och kommunerna i huvudsak för psykosociala insatser. Ledning och styrning bör utgöras av en styrgrupp bestående av ansvariga chefer från respektive huvudman; kommun, länspsykiatri, primärvård. Medarbetarna på mottagningarna bör ha sin organisatoriska tillhörighet hos respektive huvudman, den direkta arbetsledningen bör utgöras av nuvarande chefer vid beroendemottagningen och kommunernas IFO-förvaltningar. Brukarinflytande och brukarmedverkan Brukarinflytande och brukarmedverkan handlar om att den enskilde skall ha möjlighet att påverka sin livssituation och den vård och det sociala stöd som erbjuds. Kommuner och hälso- och sjukvården behöver också ta del av brukarnas kunskap för att förbättra den vård och det stöd som erbjuds. Genom exempelvis påverkan av verksamhetsutveckling kan både bättre kvalitet och högre effektivitet åstadkommas exempelvis inom psykiatri och socialtjänst. Det är angeläget att i sammanhanget fastslå att brukarinflytande vid de integrerade mottagningarna sker kontinuerligt och på ett strukturerat sätt, exempelvis i form av brukarenkäter och brukarstyrda brukarrevisioner och att brukare ges möjlighet att påverka via arbetsgrupper. Budget i Växjö Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 4 (6) Om antalet tjänster, se under rubriken ”Förslag på integrerade mottagningar…..” Beträffar kostnader i övrigt beräknas overheadkostnader till 20 % av 13 mkr = 2,6 mkr. Dessa kostnader finns redan i dag, men föreslås omfördelas till mottagningarna. Exempel på dylika kostnader kan vara kostnader för lednings- och stabsfunktioner samt övriga administrativa kostnader. Lokalkostnader har beräknats efter en schablon framtagen av Region Kronobergs ekonomiavdelning: 30 medarbetare a 30 kvm = 900 kvm àpris 330 kr/kvm = 297 tkr/mån à 12 = 3,56 mkr. Kostnadsfördelning mellan kommunerna Förslaget innebär att resurstillskottet på sammanlagt 1,25 tjänst (756 tkr) för båda mottagningarna fördelas utifrån skattekraft mellan samtliga länets kommuner. Tillskottet består av 1,0 behandlare samt 0,25 metodutvecklare. Beräkningen bygger på 2014 års skatter och för Alvestas del innebär det 79 tkr. Förslag på fortsatt regional samverkan i Kronobergs län. Kunskap till praktik är ett utvecklingsprojekt som startade 2008 och avslutades 2014. Projektet syftade till att utveckla missbruks- och beroendevården i Sverige och startade med målet att missbruks- och beroendevården skulle vara utformad efter befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och annan aktuell kunskap. Det främsta målet har varit att klienter/patienter skall få insatser av god kvalitet. Sammanfattning av utvecklingsarbetet i Kronobergs län Ansvarig för arbetet har varit utvecklingsledare vid regionförbundet i nära samarbete med företrädare för länets kommuner och dåvarande landstinget. Under tiden för projektet träffades en överenskommelse mellan huvudmännen, vilken kommer att revideras under 2015 och då även innehålla områden som läkemedelsmissbruk och doping. Ytterligare utvecklingsområden är tillnyktring och abstinens. Kartläggning gällande omhändertaganden enligt lagen om berusade personer (LOB) har också gjorts under projekttiden och ett arbete har påbörjats med att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden säkerställs. Metodstöd och kompetensutveckling är behovsområden som också ingått. Utbildare gällande ASI (addiction severity index), HAP (haschavvänjningsprogrammet och ÅP (återfallsprevention) har utbildats för att i sin tur utbilda medarbetare i länet. Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 5 (6) SIP (samordnade individuella planer), systematisk uppföljning och brukarmedverkan är andra områden som har ingått. Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården är ytterligare ett område där arbete påbörjats och som pågår i länet. Utbildningar har genomförts under 2013 och 2014 och kommer att genomföras under 2015. Professor Mats Fridell vid Lunds universitet, har studerat den betydelse som Kunskap till praktik haft för missbruks- och beroendevården. Han konstaterar att mycket positivt kommit ut genom det arbete som bedrivits, några exempel är de länsöverenskommelser som träffats mellan huvudmännen, de baskurser som genomförts i samtliga län samt har brukarråd mobiliserats i 19 län. Stora utvecklingsbehov föreligger framåt. Nya reviderade nationella riktlinjer har nyligen antagits och här är det angeläget att säkerställa kompetensutvecklingsbehovet och metodstöd under de kommande åren. Utöver resurstillskott avseende integrerade mottagningar i Växjö och Ljungby, föreslås uppbyggnad av en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Satsningen föreslås pågå 2016-2018. En utvecklingsledare med ansvar för samordning föreslås anställas på halvtid, likaså föreslås resurser avsättas för utveckling av metodstöd och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Finansieringen föreslås gemensam; för Alvestas del skulle detta innebära 25,6 tkr. Sammantaget innebär kostnaderna för Alvesta 104,6 tkr. Ställningstagande Att bidra med 1,0 heltids behandlartjänst från befintlig personalstat med ett ytterligare tillskott på 79,0 tkr och därmed ingå i en av de föreslagna integrerade mottagningarna, närmare bestämt i Växjö, samt ta del av det metodstöd och de kompetensutvecklingsinsatser som föreslås organiseras regionalt, vilket skulle kosta Alvesta 25,6 tkr, bedöms vara ett synnerligen kostnadseffektivt alternativ, som dessutom erbjuder de medborgare i Alvesta kommun som har behov av öppenvårdsinsatser på hemmaplan, ett avsevärt utökat utbud av evidensbaserade behandlingsinsatser. Ett sådant utbud skulle den egna kommunen svårligen kunna erbjuda på egen hand. Avståndet till Växjö, med de till buds stående transportmöjligheter som erbjuds, bedöms inte utgöra något hinder. Ett positivt beslut i frågan skulle också högst troligt bidra väsentligt till att nedbringa kostnaderna för köpt vård. Förslag till beslut Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] 6 (6) Föreliggande utredning ”Bästa möjliga missbruks- och beroendevård i Kronobergs län” föreslår: 1. En etablering av integrerade missbruks- och beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby, där medarbetare från Region Kronoberg och länets kommuner arbetar tillsammans. Kostnad för Alvesta kommun, 1,0 behandlartjänst överförs från befintlig personalstat till mottagningen i Växjö, därutöver 79,0 tkr avseende nytillskott. 2. Uppbyggnad och etablering av en regional utvecklingsplattform för kunskapsspridning inom missbruks- och beroendevården i Kronobergs län. Kostnad för Alvesta kommun, 25,6 tkr. Nämnden för individ- och familjeomsorg föreslås besluta enligt ovanstående förslag. Enligt uppdrag Brittmarie Johansson Avdelningschef Bilagor: Organisationsnr 212000-0639 Besöksadress Allbogatan 3 Postadress 342 80 Alvesta Telefon 0472-150 00 vx Hemsida www.alvesta.se E-post till förvaltningen [email protected] Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 12(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § Delegationsbeslut Redogörelse Nämnden för individ- och familjeomsorg har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. 14. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det nämnden fritt att återkalla delegering. 1. 2. 3. 4. Barn och familj, april, maj, juni 2015 Vuxen missbruk, 2015 Ekonomiskt bistånd, maj, juni 2015 Verksamhetsbidrag BRIS Region Syd 2015-05-27 Beredning NIF AU § 41 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg besluta godkänna redovisningen av fattade delegationsbeslut. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 13(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § 15. Meddelanden Redogörelse 1. Beslut från Länsstyrelsen, Ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter 2. Växjö kommun, Samverkansavtal gällande Matchning Kronoberg 3. Protokoll Kommunala pensionärsrådet 4. Inspektionen för vård och omsorg, beslut, tillsyn av ungdomsboende Spiran 5. Statens offentliga utredningar, teckna en avsiktsförklaring 6. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1270-15 7. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1905-15 8. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1905-15 9. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1979-15 10. Förvaltningsrätten i Växjö, slutligt beslut, mål nr 1629-15 11. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 370-15 12. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1781-15 13. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1576-15 14. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1548-15 15. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 2307-15 16. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1979-15 17. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1109-15 18. Förvaltningsrätten i Växjö, dom, mål nr 1979-15, 2322-15 Beredning NIF AU § 42 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden för individ- och familjeomsorg att notera redovisade meddelanden till protokollet. Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande Sammanträdesprotokoll Sida Sammanträdesdatum 2015-09-07 14(14) Nämnden för individ och familjeomsorg NIF § 16. Övriga frågor Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande
© Copyright 2024