1. No category

Rapportserie 2015:4
Utländsk bakgrund
i staten år 2014
Arbetsgivarverket
Utländsk bakgrund i staten
år 2014
2015-06-02
Dnr: 2015/0013
Förord
Denna rapport syftar till att beskriva hur andelen anställda med utländsk bakgrund i
staten utvecklats under perioden 2004 till 2014.
Ett av de mål för den statliga arbetsgivarpolitiken som regeringen har satt upp är att öka
den etniska och kulturella mångfalden bland anställda i staten på alla nivåer. Som indikator för att följa upp detta mål använder regeringen andelen anställda med utländsk
bakgrund på olika nivåer inom staten. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att
på en övergripande nivå följa utvecklingen av andelen med utländsk bakgrund i de statliga verksamheterna. Att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå är däremot inte
lämpligt.
I Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken, som antogs hösten 2012, är en prioriterad arbetsgivarfråga att genom strategisk kompetensförsörjning och ett inkluderande
synsätt ta tillvara och utveckla den kompetens som verksamheten kräver. Det innebär att
främja en effektiv verksamhet genom att inkludera en blandning av bakgrunder och
kompetenser som är av betydelse för verksamhetens behov. Mångfald i denna betydelse
är ett vitt begrepp som innefattar mer än de grunder som skyddas i diskrimineringslagstiftningen. Att verksamheten innefattar personer med utländsk bakgrund kan vara en av
många aspekter på en mångfald som främjar effektivitet.
Andelen med utländsk bakgrund förändras över tiden genom personalomsättning. Statliga arbetsgivare rekryterar efter förtjänst och skicklighet för att få den kompetens som
har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering i verksamheten. Anställda med
utländsk bakgrund medverkar till att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning och
stödja en effektiv verksamhet som lever upp till medborgarnas krav på kvalitet och service.
Ansvarig för denna rapport är Matti Särngren, utredare på Arbetsgivarverket.
Stockholm, juni 2015
Innehåll
Utländsk bakgrund i staten
4
Sammanfattning
4
Statistik om utländsk bakgrund
5
Andelen statsanställda med utländsk bakgrund fortsätter öka
6
Andelen med utländsk bakgrund störst bland nyanställda
7
Fler kvinnor än män med utländsk bakgrund i staten
8
Större andel utländsk bakgrund bland yngre
9
Inom Utbildning är andelen utländsk bakgrund högst
10
Flest med utländsk bakgrund inom kärnkompetens
13
Jämförelser mellan verksamhetsinriktningar inom kompetenskategorier
15
Störst andel statsanställda med utländsk bakgrund i storstadsregionerna
16
Verksamhetens art förklarar regionala skillnader i andelen statsanställda med utländsk
bakgrund
17
Bilaga
18
Figurförteckning
Figur 1
Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk
bakgrund i staten, samt nyanställda 2014 ...................................................... 9
Figur 2
Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika
verksamhetsinriktningar perioden 2004-2014, procent ............................... 11
Figur 3
Fördelning av samtliga anställda, anställda med utländsk respektive svensk
bakgrund mellan olika kompetenskategorier 2012, 2013 och 2014, procent
..................................................................................................................... 13
Figur 4
Andel med utländsk bakgrund i staten, bland förvärvsarbetande och i
befolkningen inom olika regioner i Sverige år 2011-2014, procent ............ 16
Tabellförteckning
Tabell 1 Andel med utländsk bakgrund 20042014, procent ...................................... 6
Tabell 2 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion ............. 7
Tabell 3 Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion ......... 8
Tabell 4 Personalomsättning och andelen nyanställda med utländsk bakgrund inom
olika verksamhetsinriktningar år 20042014, procent ................................ 12
Tabell 5 Antal anställda, antal anställda med utländsk bakgrund samt andel anställda
med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier och
verksamhetsinriktningar år 2014 ................................................................. 15
Tabell B1
Andel med utländsk bakgrund 20042014, procent ................................. 18
Tabell B2
Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion ....... 18
Tabell B3
Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion ... 19
Tabell B4
Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund ................ 19
Utländsk bakgrund i staten
Sammanfattning
Andelen anställda med utländsk bakgrund i de statliga verksamheterna fortsätter att öka.
År 2014 hade 16,8 procent av de statsanställda utländsk bakgrund. Bland de nyanställda
i staten hade 24,2 procent utländsk bakgrund. Detta är bara marginellt lägre än andelen
som hade utländsk bakgrund i befolkningen. En förklaring till skillnaden mellan andelen av nyanställda och andelen av alla statsanställda som har utländsk bakgrund är att
andelen ökat i befolkningen. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades
när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag.
En majoritet, 13,9 procentenheter, av de anställda med utländsk bakgrund i staten var
utrikes födda. 2,9 procentenheter var födda i Sverige av utrikes födda föräldrar. Av de
utrikes födda är numera mer än hälften, 7,7 procentenheter, födda utanför Norden och
EU.
Andelen kvinnor i statsförvaltningen med utländsk bakgrund var 17,0 procent och andelen män var 16,6 procent år 2014. Bland de nyanställda var andelen män med utländsk
bakgrund något högre än andelen kvinnor. Personer med utländsk bakgrund i staten är i
genomsnitt yngre. Andelen anställda med utländsk bakgrund i åldrarna 25-34 år var
32,7 procent år 2014, totalt i staten var andelen i denna åldersgrupp 21,2 procent.
Andelen anställda med utländsk bakgrund är högst inom verksamhetsinriktningarna
Utbildning (28,3 procent) och Socialt skydd m.m.1 (18,6 procent). Lägst är andelarna i
Försvar (6,2 procent), Näringslivsfrågor m.m.2 (10,4 procent) och Samhällsskydd och
rättsskipning (10,2 procent). De verksamhetsinriktningar där andelarna är lägst är de
som har störst andelar anställda med krav på svenskt medborgarskap.
En högre andel av de anställda med utländsk bakgrund räknas till kärnkompetens jämfört med anställda med svensk bakgrund och en mindre andel till stödkompetens. Andelen som räknas som ledningskompetens är mer än dubbelt så hög bland anställda med
svensk bakgrund (7,7 procent) jämfört med bland dem med utländsk bakgrund (3,2 procent). Den totala andelen anställda med ledningskompetens är 7,0 procent år 2014.
Andelen med utländsk bakgrund är högst i storstadsregionerna Stockholm, Malmö och
Göteborg, både bland statsanställda och i befolkningen. I de båda regionerna3 Norrland
och Mellansverige i övrigt är andelen med utländsk bakgrund större bland statsanställda
än bland förvärvsarbetande totalt sett.
1 Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård.
2 Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling.
3 Se figur 4 och tabell B4 för en förklaring av regionindelningen som används i rapporten.
4
Statistik om utländsk bakgrund
Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat vikten av etnisk och kulturell mångfald i
arbetslivet. I den integrationspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16) som antogs av
riksdagen hösten 1997 framhåller regeringen att den etniska mångfalden bör genomsyra
arbetslivet och att staten som arbetsgivare har ett särskilt ansvar. Senast i budgetpropositionen för 2015 skriver regeringen följande: ”Att de statsanställda avspeglar befolkningens sammansättning har betydelse för legitimiteten och allmänhetens förtroende för
den statliga förvaltningen.” Ett mål som satts upp för de statliga arbetsgivarna är att den
etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i staten ska öka på alla nivåer
(prop. 2014/15:1).
Arbetsgivarverket har tagit fram en Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. Målsättningen med strategin är bland annat att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning som stödjer en effektiv verksamhet och som lever upp till medborgarnas krav på
kvalitet och service. Bland de prioriterade arbetsgivarfrågor som ska ligga till grund för
de statliga arbetsgivarnas arbete återfinns att tillämpa ett inkluderande synsätt och därmed ta till vara och utveckla den kompetens som verksamheten behöver för en effektiv
verksamhet och ökad mångfald.
Uppgifterna i denna rapport är baserade på Arbetsgivarverkets statistik över statsanställda som har kompletterats med uppgifter från Statistiska centralbyråns befolkningsregister för åren 2004-2014. Av integritetsskäl är materialet avidentifierat. Inga uppgifter för enskilda myndigheter eller individer kan lämnas ut.
För att undvika kategorisering av människor och lagring av integritetskänsliga uppgifter
är det heller inte lämpligt att registrera utländsk bakgrund på arbetsplatsnivå.
I denna rapport används två begrepp, enligt SCB:s definitioner, utrikes född4 och utländsk bakgrund. En utrikes född person är född i något annat land än Sverige. En person med utländsk bakgrund definieras som en person som antingen är utrikes född eller
är född i Sverige och där båda föräldrarna är utrikes födda.
Arbetsgivarverket redovisar uppgifter om utländsk bakgrund inom staten enligt en internationell klassificering av offentlig sektor som syftar till att redovisa offentlig sektor
efter funktion eller ändamål, Cofog5. Ändamålen benämns i rapporten genomgående
som verksamhetsinriktningar.
4 Även en person med okänt födelseland räknas som utrikes född.
5 Classification of the Functions of Government, http://unstats.un.org/unsd/cr/registry/regct.asp?Lg=1 Cofog används
bland annat för redovisning inom nationalräkenskaperna och för internationella jämförelser av offentlig verksamhet. Klassifikationen har 10 huvudgrupper, men i redovisningen hos Arbetsgivarverket har antalet grupper reducerats till sju. Vissa av dessa 10 grupper hade annars blivit mycket små, då de i Sverige huvudsakligen återfinns inom
kommuner och landsting.
5
Andelen statsanställda med utländsk bakgrund fortsätter öka
Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten har ökat från 10,4 procent år 2004 till
16,8 procent år 2014, vilket motsvarar drygt 40 000 personer. Som tabell 1 visar är andelen som har utländsk bakgrund lägre i staten än i befolkningen (20-64 år), och även
något lägre än andelen med utländsk bakgrund bland alla förvärvsarbetande föregående
år. En viktig anledning till att det är så är att andelen i befolkningen som har utländsk
bakgrund har ökat över tid. Många av dem som idag är anställda i staten rekryterades
när det fanns färre personer med utländsk bakgrund i befolkningen än idag.
Därför är det också intressant att jämföra andelen som har utländsk bakgrund bland de
nyanställda i staten med befolkningen. Andelen av de nyanställda som har utländsk
bakgrund är 24,2 procent. Detta är något lägre än i befolkningen, men skillnaden är liten, 0,3 procentenheter.
Tabell 1 Andel med utländsk bakgrund 20042014, procent6
Staten
1)
Nyanställda i staten
2)
Förvärvsarbetande 20-64 år
Befolkningen 20-64 år
4)
3)
2004
2006
2008
2010
2012
2013
2014
10,4
11,1
12,0
13,3
15,2
16,1
16,8
15,2
16,6
18,4
20,4
23,9
23,1
24,2
13,6
14,4
15,6
16,5
17,8
18,5
i.u.
17,8
18,8
20,3
21,8
23,0
23,7
24,5
1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket.
Timavlönade m.fl. ingår inte.
2) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan
föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40
procent.
3) Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars
arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2014 finns ännu inte tillgänglig.
4) Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tabell 2 visar att en majoritet av de anställda i staten som har utländsk bakgrund är utrikes födda. Det är också i denna grupp som den största ökningen skett. En uppdelning
efter födelseregion visar att andelen födda i Norden minskat medan andelen födda i EU
och resten av världen ökat under tioårsperioden.
6 För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden 2004-2012. Uppgifter för
samtliga år finns i tabell B1 i bilagan.
6
Tabell 2 Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion7
Antal anställda i staten (tusen1)
tal)
Antal anställda med utländsk
bakgrund (tusental)
Andel anställda med utländsk
bakgrund, procent
Varav:
Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands
Utrikes född
Varav född i:
– Norden utom Sverige
2)
– EU utom Norden
– Övriga världen (inkl.
Europa utom EU)
– Okänt
2004
2006
2008
2010
2012
2013
2014
229,1
229,6
223,7
228,4
236,4
237,5
239,6
23,9
25,5
26,8
30,4
35,9
38,2
40,3
10,4
11,1
12,0
13,3
15,2
16,1
16,8
1,8
8,6
2,0
9,1
2,2
9,8
2,4
10,9
2,7
12,5
2,8
13,3
2,9
13,9
2,4
2,2
2,3
2,4
2,2
2,6
2,1
2,9
2,0
3,3
2,0
3,5
1,9
3,8
3,7
4,0
4,7
5,6
6,8
7,3
7,7
0,3
0,4
0,3
0,3
0,4
0,5
0,5
1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket.
Timavlönade m.fl. ingår inte.
2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen
utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande
länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden.
Av alla anställda i staten var 5,9 procent8 utländska medborgare år 2014. Av dessa var
nästan hälften medborgare i ett annat EU-land. I befolkningen har 9,1 procent utländskt
medborgarskap. I staten har 11,8 procent9 av de nyanställda utländskt medborgarskap.
En orsak till den lägre andelen bland statsanställda kan vara att cirka 20 procent av
samtliga statliga befattningar kräver svenskt medborgarskap. Exakta uppgifter om hur
många befattningar i staten som kräver svenskt medborgarskap finns inte.
Andelen med utländsk bakgrund störst bland nyanställda
Utvecklingen bland nyanställda förtjänar att uppmärksammas särskilt. Det är den som
visar på i vilken utsträckning arbetsgivarna idag rekryterar anställda med utländsk bakgrund och det är detta agerande som på sikt påverkar andelen i hela gruppen statsanställda. Som tabell 3 visar hade 24,2 procent av samtliga nyanställda i staten utländsk
bakgrund år 2014.
Andelen med utländsk bakgrund bland nyanställda10 ligger på en historiskt hög nivå år
2014. År 2013 minskade andelen, delvis beroende på att nyanställningarna då skett i
7 För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden 2004-2012. Uppgifter för
samtliga år finns i tabell B2 i bilagan.
8 Inklusive anställda med okänt medborgarskap. Värdet för befolkningen avser personer i åldrarna 20-64 år.
9 Inklusive nyanställda med okänt medborgarskap.
10 Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan
föregående år.
7
relativt större omfattning inom de verksamhetsinriktningar där andelen anställda med
utländsk bakgrund är lägst och andelen tjänster som kräver svenskt medborgarskap är
högst. Under år 2014 har åter en större andel av alla nyanställningar skett inom övriga
verksamhetsinriktningar.
Fördelningen inom gruppen med utländsk bakgrund är något annorlunda bland de nyanställda jämfört med bland de sedan tidigare statsanställda. Något fler är födda i Sverige
med utrikes födda föräldrar, och färre är födda i Norden. Fler är födda i EU eller resten
av världen.
Tabell 3 Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion11
Antal nyanställda i staten
1)
Antal nyanställda med utländsk
bakgrund
Andel nyanställda med utländsk
bakgrund, procent
Varav:
Född i Sverige med två föräldrar födda utomlands
Utrikes född
Varav född i:
– Norden utom Sverige
2)
– EU utom Norden
– Övriga världen (inkl.
Europa utom EU)
– Okänt
2004
2006
2008
2010
2012
2013
2014
22 470
28 920
24 740
27 760
30 890
29 560
28 710
3 410
4 810
4 550
5 650
7 380
6 820
6 950
15,2
16,6
18,4
20,4
23,9
23,1
24,2
2,4
12,8
3,0
13,6
3,0
15,4
3,1
17,3
3,6
20,3
3,4
19,6
3,7
20,5
2,3
2,9
1,9
3,6
2,0
4,1
1,8
4,3
1,7
5,1
1,6
5,3
1,6
5,6
6,6
7,1
8,3
9,8
12,1
11,3
11,6
1,0
1,0
1,0
1,4
1,4
1,5
1,7
1) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan
föregående år. Antalsuppgifterna har avrundats till närmaste tiotal. Fram till 2005 markerades nyanställningen endast
för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. Från 2006 finns uppgift om ifall man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda
ökar med i genomsnitt 1 650 personer per år med anledning av denna förändring.
2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen
utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande
länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden.
Fler kvinnor än män med utländsk bakgrund i staten
Sedan 2008 arbetar något fler kvinnor än män i staten. Könsfördelningen varierar dock
kraftigt mellan olika verksamhetsinriktningar i staten. Till exempel är inom Försvar
närmare 80 procent män, medan nästan 70 procent är kvinnor inom Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård. Antalet kvinnor är större än antalet män även bland dem som
har utländsk bakgrund. Skillnader mellan verksamhetsinriktningarna när det gäller både
könsfördelning och andel anställda med utländsk bakgrund bidrar till att andelen med
utländsk bakgrund är lägre bland män. De mest mansdominerade verksamhetsinriktningarna har de totalt sett lägsta andelarna anställda med utländsk bakgrund.
11 För överskådlighetens skull redovisas här enbart uppgifter för vartannat år för perioden 2004-2012. Uppgifter för
samtliga år finns i tabell B3 i bilagan.
8
Andelen med utländsk bakgrund har sedan 2006 varit större bland nyanställda män än
nyanställda kvinnor. Antalet nyanställda kvinnor med utländsk bakgrund var år 2014
marginellt fler än männen. En anledning till att andelen nyanställda män med utländsk
bakgrund ändå är större, är att andelen med utländsk bakgrund är högre bland män inom
de verksamhetsinriktningar som har totalt sett flest nyanställda.
År 2014 var andelen med utländsk bakgrund i gruppen nyanställda män 24,7 procent
mot 23,7 procent av kvinnorna. Detta hänger samman med att flest nyanställningar fortfarande sker inom verksamhetsinriktningen Utbildning. Inom Utbildning är det fler män
än kvinnor med utländsk bakgrund som nyanställts. Andelen kvinnor med utländsk
bakgrund totalt i staten var 17,0 procent och andelen män var 16,6 procent år 2014.
Större andel utländsk bakgrund bland yngre
Även en förändrad åldersstruktur över tiden påverkar andelen med utländsk bakgrund.
Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen är större bland yngre. Nyanställda i
staten är generellt sett yngre än samtliga anställda. Nyanställda med utländsk bakgrund
är på samma sätt också yngre än alla med utländsk bakgrund i genomsnitt. Som figur 1
visar var de nyanställda med utländsk bakgrund också i snitt yngre än de nyanställda
totalt sett.
Figur 1 Åldersfördelning bland statligt anställda och bland personer med utländsk bakgrund i staten, samt nyanställda 2014
Anmärkning: Statligt anställda avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte. Nyanställda är personer som inte var anställda i staten
föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år.
Andelen anställda i åldrarna 25-34 år med utländsk bakgrund var 32,7 procent år 2014,
medan den bland anställda totalt var 21,2 procent. Andelen äldre är lägre bland anställda
9
med utländsk bakgrund. Bland samtliga statligt anställda var andelen som var 55 år eller
äldre 24,1 procent, men bland anställda med utländsk bakgrund endast 16,4 procent, se
figur 1. På grund av att relativt stora pensionsavgångar de senaste åren ersatts med yngre anställda har medelåldern för samtliga anställda minskat till 44,4 år, för nyanställda
34,7 år, för anställda med utländsk bakgrund 41,4 år och för nyanställda med utländsk
bakgrund 36,1 år.
Åldersfördelningen för de nyanställda i staten med utländsk bakgrund, liknar i högre
grad den fördelning som finns i befolkningen som helhet. År 2014 var andelen personer
med utländsk bakgrund i befolkningen i åldrarna 25-34 år 30,0 procent. Bland nyanställda i staten var den 31,1 procent i samma åldersgrupp.
Andelen anställda med utländsk bakgrund i staten kan antas öka snabbare under kommande år eftersom de som pensioneras under de närmaste åren övervägande har svensk
bakgrund, och den största delen av de nyanställda är mellan 25-34 år gamla, den åldersgrupp i befolkningen som har störst andel med utländsk bakgrund.
Inom Utbildning är andelen utländsk bakgrund högst
Andelen anställda med utländsk bakgrund varierar mellan olika delar av statsförvaltningen. Den högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 28,3 procent, finns inom
verksamhetsinriktningen Utbildning. Det är också denna verksamhetsinriktning som har
flest anställda i statlig sektor. Universitetens och högskolornas verksamhet karaktäriseras av internationellt samarbete inom både forskning och utbildning. För att stärka sambanden mellan forskargrupper och knyta den bästa kompetensen till det egna universitetet sker rekryteringar ofta internationellt. Också andelen nyanställda med utländsk bakgrund är högst inom Utbildning, 40,4 procent år 2014. En tredjedel av alla nyanställda
anställs inom denna verksamhetsinriktning.
Verksamhetsinriktningen Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård har den näst högsta andelen anställda med utländsk bakgrund, 18,6 procent. Myndigheter inom denna
verksamhetsinriktning har ofta kärnverksamheter som har direktkontakt med allmänheten. Utländsk bakgrund kan i sig innebära att individer har specifik kompetens som är
extra viktig i kontakter med allmänheten exempelvis språkkunskaper. Detta kan vara en
förklaring till en relativt sett hög andel anställda med utländsk bakgrund inom denna
verksamhetsinriktning.
Gemensamt för alla verksamhetsinriktningar, med ett undantag, är att andelen anställda
med utländsk bakgrund ökat varje år under 2004-2014. I figur 2 illustreras utvecklingen
av andelen anställda med utländsk bakgrund inom samtliga verksamhetsinriktningar och
staten totalt för perioden 2004-2014. Inom Fritidsverksamhet, kultur och religion ökar
också andelen med utländsk bakgrund, men inte varje år. Efter som denna verksamhetsinriktning har få anställda slår slumpmässig variation mellan åren igenom här.
10
Figur 2 Utveckling av andel anställda med utländsk bakgrund inom olika
verksamhetsinriktningar perioden 2004-2014, procent
Anmärkning: Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och hos frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timavlönade m.fl. ingår inte.
Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård och Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling.
Den lägsta andelen anställda med utländsk bakgrund finns inom verksamhetsinriktningen Försvar, där 6,2 procent av de anställda har utländsk bakgrund. Inom både verksamhetsinriktningarna Försvar och Näringslivsfrågor m.m.12, där affärsverken finns, samt
inom Samhällsskydd och rättsskipning, finns befattningar som enligt Lag (1994:260)
12 Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling.
11
om offentlig anställning (LOA) eller av säkerhetsklassning förutsätter svenskt medborgarskap13. Detta krav kan antas sänka andelen anställda med utländsk bakgrund inom
dessa verksamheter. Det krävs svenskt medborgarskap t.ex. för anställning inom försvaret respektive för att arbeta som domare eller polis. Det är en stor skillnad avseende andelen anställda med utländskt medborgarskap mellan verksamhetsinriktningarna. Inom
Försvar har endast 0,4 procent av de anställda annat medborgarskap än svenskt. Inom
Samhällsskydd och rättsskipning är motsvarande andel 0,6 procent. Inom den största
gruppen Utbildning har 17 procent utländskt medborgarskap, att jämföra med 9,1 procent av befolkningen mellan 20-64 år.
Eftersom personalomsättning är en förutsättning för en förändrad andel anställda med
utländsk bakgrund, är det relevant att fråga om personalomsättningen14 samvarierar med
andelen anställda med utländsk bakgrund. I tabell 4 nedan kan något entydigt positivt
samband mellan ökningstakt och personalomsättning inte urskiljas.
Tabell 4 Personalomsättning och andelen nyanställda med utländsk bakgrund
inom olika verksamhetsinriktningar år 20042014, procent
Personal1)
omsättning
snitt 20042014
Andel med utl.
bakgrund av nyanställda,
snitt 2004-2014
Andel med utl.
bakgrund av
nyanställda
2014
Fritidsverksamhet, kultur och
religion
Utbildning
Försvar
2)
Socialt skydd m.m.
14,2
13,8
12,6
11,0
15,3
31,8
7,3
20,0
20,1
40,4
8,1
26,1
Samhällsskydd och rättsskipning
Allmän offentlig förvaltning
2)
Näringslivsfrågor m.m.
10,4
10,1
9,8
12,2
14,1
11,9
13,5
16,2
13,3
Staten
11,6
19,5
24,2
Verksamhetsinriktning
1) Personalomsättningen är här definierad som antalet nyanställda i förhållande till antalet anställda samma år.
2) Socialt skydd m.m. inkluderar hälso- och sjukvård och Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt
bostadsförsörjning och samhällsutveckling.
13 Enligt 29§ Säkerhetsskyddslagen (1996:627)
14 Personalomsättningen är här definierad som antalet nyanställda i förhållande till antalet anställda samma år.
12
Flest med utländsk bakgrund inom kärnkompetens
Regeringen har fastställt kompetenskategorier15 som anger hur de anställdas kompetens
ska klassificeras i kategorierna lednings-, kärn- eller stödkompetens. Kategorin stödkompetens omfattar personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan
specifik sakområdeskompetens inom myndighetens verksamhetsområde. Det gäller ofta
personal inom till exempel IT och ekonomihantering.
I figur 3 anges hur anställda med utländsk bakgrund, anställda med svensk bakgrund
och anställda i staten totalt fördelas mellan olika kompetenskategorier för åren 20122014. Drygt 2/3 av alla klassificerade statsanställda räknades som kärnkompetens 2014.
Andelen som klassificerats som kärnkompetens är något högre bland anställda med utländsk bakgrund. Det finns dock stora variationer mellan de olika verksamhetsinriktningarna inom staten.
Andelen statligt anställda som klassificeras som ledningskompetens har ökat sedan på
senare år. Andelen ledningskompetens ökar dock långsammare bland dem med utländsk
bakgrund. 7,7 procent av de med svensk bakgrund och 3,2 procent av de med utländsk
bakgrund räknades som ledningskompetens år 2014. Samtidigt har också andelen som
klassats som stödkompetens minskat under de senaste åren. Här har minskningen varit
ungefär den samma för anställda med svensk och utländsk bakgrund.
Figur 3 Fördelning av samtliga anställda, anställda med utländsk respektive
svensk bakgrund mellan olika kompetenskategorier 2012, 2013 och
2014, procent
Anmärkning: Anställda som inte klassificerats i någon kompetenskategori ingår inte.
15 I förordning om skyldighet för myndigheter att lämna uppgifter om anställdas kompetenskategorier, AgV FS
2003:7 A 2, ges följande definitioner för kategorierna: Anställda med personalansvar och med uppgift att planera och
leda myndighetens verksamhet klassificeras inom kategorin ledningskompetens. Personal med sakområdeskompetens
inom myndighetens verksamhetsområde kategoriseras inom kategorin kärnkompetens. Kategorin stödkompetens
omfattar personal med stödfunktion för lednings- och kärnkompetens, utan specifik sakområdeskompetens inom
myndighetens verksamhetsområde.
13
Fördelningen mellan olika kompetenskategorier skiljer sig mellan verksamhetsinriktningar. Den verksamhetsinriktning som har störst andel anställda med ledningskompetens är Försvar med 12,3 procent. Lägst andel ledningskompetens, 3,5 procent, har den
största verksamhetsinriktningen Utbildning, där 30 procent av alla statsanställda finns.
En förklaring till att andelen med ledningskompetens är låg bland anställda med utländsk bakgrund kan alltså vara det faktum att dessa i större utsträckning jobbar inom
Utbildning än inom Försvar.
Verksamhetsinriktningen Utbildning skiljer sig också från de andra när det gäller kärnoch stödkompetens. Anställda med utländsk bakgrund utgör här en andel kraftigt över
genomsnittet inom kärnkompetens. Av anställda med utländsk bakgrund inom Utbildning tillhör 78 procent kärnkompetens medan samma andel för individer med svensk
bakgrund endast är 61 procent. Inom stödkompetens återfinns i verksamhetsinriktningen
Utbildning 20 procent av de anställda med utländsk bakgrund och 35 procent av de anställda med svensk bakgrund.
14
Jämförelser mellan verksamhetsinriktningar inom
kompetenskategorier
Ett annat sätt att jämföra verksamhetsinriktningar med varandra, över tiden och med
staten totalt är att studera hur stor andel av alla anställda inom respektive kompetenskategori som har utländsk bakgrund. I tabell 5 nedan redovisas andelen anställda med utländsk bakgrund för olika delar av statsförvaltningen och inom olika kompetenskategorier.
Tabell 5 Antal anställda, antal anställda med utländsk bakgrund samt andel
anställda med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier och
verksamhetsinriktningar år 2014
Totalt
Utländsk bakgrund
Ändamål
Antal
Allmän offentlig förvaltning
28 050
3 680
13,1
(20)
(150)
(0,5)
27 300
1 690
6,2
(1 250)
(130)
49 210
Försvar
Samhällsskydd och rättsskipning
Näringslivsfrågor m.m.
1)
Fritidsverksamhet, kultur och
Religion
Utbildning
Socialt skydd m.m.
Staten
1)
Antal
Andel
Kompetenskategorier –
andelar med utländsk bakgrund
Ledning
Kärn
Stöd
7,7
13,7
12,5
(0,1)
(0,6)
(0,5)
3,7
6,0
7,0
(0,2)
(0,2)
(0,2)
(0,4)
5 030
10,2
5,2
10,5
11,5
(390)
(170)
(0,3)
(0,0)
(0,2)
(0,5)
23 640
2 460
10,4
7,5
10,5
10,6
(-1 590)
(0)
(0,7)
(0,3)
(0,9)
(0,7)
2 710
380
13,9
9,2
14,3
13,3
(-60)
(-20)
(-0,3)
(0,4)
(-0,2)
(-0,5)
70 640
19 980
28,3
14,6
33,4
18,0
(1,4)
(0,6)
(970)
(1 060)
(1,1)
(1,1)
38 010
7 080
18,6
10,3
20,2
15,2
(1 120)
(620)
(1,1)
(0,1)
(1,2)
(1,1)
239 570
40 300
16,8
7,6
18,6
13,8
(2 110)
(2 110)
(0,7)
(0,2)
(1,0)
(0,6)
1) Näringslivsfrågor m.m. inkluderar miljöskydd samt bostadsförsörjning och samhällsutveckling och Socialt skydd
m.m. inkluderar hälso- och sjukvård.
Anm: Tabellen baseras på alla anställda med månadsavlönad anställning hos samtliga Arbetsgivarverkets medlemmar. Timavlönade m.fl. ingår inte. Inom parentesen anges förändringen i antal respektive procentenheter sedan föregående år. Antalen är nettotal, alltså skillnaden mellan nyanställda och de som slutat. Antalen är avrundade till närmaste tiotal, vilket medför att andelarna och deras förändringar inte kan beräknas med hjälp av de avrundade antalen.
För staten totalt anges dock skillnaderna mellan avrundade procenttal.
Anm: Andelen personer med utländsk bakgrund är högre bland anställda som saknar uppgift om kompetenskategori, i
genomsnitt 19,9 procent för år 2014. Dessa ingår i värdena för kolumnen Utländsk bakgrund andel.
15
Störst andel statsanställda med utländsk bakgrund i
storstadsregionerna
Högst andel med utländsk bakgrund i staten finns i de tre storstadsområdena Stockholm,
Göteborg och Malmö, där andelarna är 21,2, 20,4 respektive 21,4 procent. Andelen med
utländsk bakgrund skiljer sig avsevärt åt mellan olika regioner av Sverige. Utanför de
tre storstadsområdena är andelen personer med utländsk bakgrund lägre än genomsnittet. Det gäller oavsett om jämförelsen görs för befolkningen, samtliga sysselsatta på
arbetsmarknaden eller statligt anställda.
I figur 4 finns en jämförelse av andelen anställda med utländsk bakgrund i staten, bland
de förvärvsarbetande i åldern 20-64 år och i befolkningen mellan 20-64 år inom olika
regioner i Sverige för 2011-2014. Indelningen i regioner är hämtad från SCB16, och har
använts vid analyser av befolkningen med utländsk bakgrund, då den speglar regionala
skillnader i Sverige. I tabell B4 i bilagan anges vilka delar av landet som ingår de olika
regionerna.
Figur 4 Andel med utländsk bakgrund i staten, bland förvärvsarbetande och i
befolkningen inom olika regioner i Sverige år 2011-2014, procent
Anmärkning: Statligt anställda avser individer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket åren 2011-2014. Förvärvsarbetande avser individer i åldern 2064 år som är egna företagare eller vars arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. Observera att uppgifterna om förvärvsarbetande
gäller perioden 2011-2013, då år 2013 är de senast tillgängliga uppgifterna. Befolkningen avser individer i befolkningen åren 2011-2014 som är mellan 2064 år.
16 Källa: SCB, Beskrivning av Sveriges befolkning 2005.
16
Verksamhetens art förklarar regionala skillnader i andelen statsanställda med utländsk bakgrund
Andelen med utländsk bakgrund i Norrland har vid de senaste årens jämförelser varit
högre bland de statligt anställda. I Norrland återfinns dock de lägsta andelarna i befolkningen och bland de förvärvsarbetande. Regionen Mellansverige i övrigt är den enda del
av landet, utom Norrland, där andelen med utländsk bakgrund i staten är högre än bland
de förvärvsarbetande som helhet. Den lägsta andelen med utländsk bakgrund bland
statsanställda finns i Sydsverige exklusive Stor-Malmö.
I regionerna Sydsverige i övrigt och Västsverige i övrigt är de relativa skillnaderna
störst mellan andelen statligt anställda med utländsk bakgrund och andelen bland de
förvärvsarbetande respektive andelen i befolkningen. I Blekinge, Halland och Västergötland är andelen anställda inom Försvar dominerande, vilket delvis förklarar varför
dessa regioner står sig sämre i de regionala jämförelserna. Det är även relativt få anställda inom Utbildning i regionerna Sydsverige i övrigt och Västsverige i övrigt.
I storstadsområdena Malmö och Göteborg finns en relativt stor andel av de statligt anställda inom Utbildning samtidigt som det är mycket liten andel som är anställda inom
Försvar i dessa regioner. Skillnaderna i andelen sysselsatta mellan samtliga förvärvsarbetande och alla statsanställda visar samma mönster i de olika regionerna oavsett svensk
eller utländsk bakgrund.
Inom verksamhetsinriktningarna Allmän offentlig förvaltning och Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård finns personal anställd i nästan samtliga av landets kommuner.
Dessa båda verksamhetsinriktningar har andelar av anställda med utländsk bakgrund
som är något under respektive över genomsnittet på 16,8 procent. Exempel på myndigheter inom dessa områden är Skatteverket, Tullverket, de olika länsstyrelserna, respektive Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket.
Den största verksamhetsinriktningen inom staten, Utbildning, finns också över hela landet, men något mer koncentrerad till de större städerna, där andelen personer med utländsk bakgrund är större. Till verksamhetsinriktningen räknas också förvaltnings- och
tillsynsmyndigheter inom utbildning såsom Centrala studiestödsnämnden och Skolverket liksom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Totalt uppgår andelen statligt anställda till 5,6 procent av samtliga sysselsatta i Sverige.
Andelen statligt anställda av samtliga sysselsatta är störst i regionerna Stor-Malmö och
Norrland, 7,2 respektive 6,9 procent. Försvarsverksamhet samt universitets- och högskoleverksamhet drar upp andelen i Norrland.
17
Bilaga
Tabell B1
Staten
Andel med utländsk bakgrund 20042014, procent
1)
Nyanställda i staten
2)
Förvärvsarbetande 20-64
3)
år
Befolkningen 20-64 år
4)
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
10,4
10,6
11,1
11,4
12,0
12,5
13,3
14,1
15,2
16,1
16,8
15,2
15,3
16,6
17,2
18,4
19,0
20,4
21,4
23,9
23,1
24,2
13,6
13,9
14,4
15,1
15,6
15,8
16,5
17,2
17,8
18,5
i.u.
17,8
18,2
18,8
19,6
20,3
21,1
21,8
22,4
23,0
23,7
24,5
1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket.
Timavlönade m.fl. ingår inte.
2) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan
föregående år. Fram till 2005 beräknades detta endast för personer med en anställningsomfattning överstigande 40
procent.
3) Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). I RAMS ingår egna företagare och personer vars
arbetstidsomfattning är minst en timme per vecka. RAMS för år 2013 finns ännu inte tillgänglig.
4) Källa: SCB:s befolkningsstatistik.
Tabell B2
Andel anställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antal anställda i sta1)
ten (tusental)
229,1
225,0
229,6
228,2
223,7
225,8
228,4
232,0
236,4
237,5
239,6
Antal anställda med
utländsk bakgrund
(tusental)
23,9
23,9
25,5
26,1
26,8
28,3
30,4
32,8
35,9
38,2
40,3
Andel anställda med
utländsk bakgrund,
procent
10,4
10,6
11,1
11,4
12,0
12,5
13,3
14,1
15,2
16,1
16,8
Född i Sverige med
två föräldrar födda
utomlands
1,8
1,9
2,0
2,1
2,2
2,3
2,4
2,5
2,7
2,8
2,9
Utrikes född
8,6
8,7
9,1
9,4
9,8
10,2
10,9
11,6
12,5
13,3
13,9
Varav:
Varav född i:
Norden utom Sverige
2,4
2,3
2,3
2,2
2,2
2,2
2,1
2,1
2,0
2,0
1,9
EU utom Norden
2,2
2,2
2,4
2,5
2,6
2,7
2,9
3,1
3,3
3,5
3,8
Övriga världen (inkl.
Europa utom EU)
Okänt
3,7
3,9
4,0
4,3
4,7
5,1
5,6
6,1
6,8
7,3
7,7
0,3
0,3
0,4
0,4
0,3
0,3
0,3
0,3
0,4
0,5
0,5
2)
1) Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket.
Timavlönade m.fl. ingår inte.
2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen
utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande
länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden.
18
Tabell B3
Andel nyanställda med utländsk bakgrund fördelade på födelseregion
Antal nyanställda i
1)
staten (tusental)
Antal nyanställda med
utländsk bakgrund
(tusental)
Andel nyanställda
med utländsk bakgrund, procent
Varav:
Född i Sverige med
två föräldrar födda
utomlands
Utrikes född
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
22,5
21,5
28,9
25,2
24,7
26,2
27,8
29,3
30,9
29,6
28,7
3,4
3,3
4,8
4,3
4,6
5,0
5,7
6,3
7,4
6,8
7,0
15,2
15,3
16,6
17,2
18,4
19,0
20,4
21,4
23,9
23,1
24,2
2,4
2,5
3,0
2,8
3,0
2,8
3,1
3,2
3,6
3,4
3,7
12,8
12,8
13,6
14,4
15,4
16,2
17,3
18,2
20,3
19,6
20,5
2,3
2,1
1,9
2,1
2,0
2,0
1,8
1,6
1,7
1,6
1,6
2,9
2,9
3,6
3,6
4,1
4,2
4,3
4,9
5,1
5,3
5,6
6,6
6,8
7,1
7,7
8,3
8,8
9,8
10,5
12,1
11,3
11,6
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,1
1,4
1,3
1,4
1,5
1,7
Varav född i:
Norden utom Sverige
2)
EU utom Norden
Övriga världen (inkl.
Europa utom EU)
Okänt
1) Avser personer som inte var anställda i staten föregående år samt personer som bytt anställningsmyndighet sedan
föregående år. Antalsuppgifterna har avrundats till närmaste tiotal. Fram till 2005 markerades nyanställningen endast
för personer med en anställningsomfattning överstigande 40 procent. Från 2006 finns uppgift om ifall man är nyanställd för samtliga månadsavlönade oavsett anställningens omfattning. Antalet personer som klassas som nyanställda
ökar med i genomsnitt 1 650 personer per år med anledning av denna förändring.
2) Gruppen EU utom Norden omfattar övriga EU-medlemmar vid respektive tidpunkt, vilket innebär att gruppen
utökats 2004 från EU15 till EU25, 2007 till EU27 och 2014 till EU28. Övriga världen minskar då med motsvarande
länder. Kroatien blev medlem i EU 1 juli 2013 och ingår 2014 i EU utom Norden.
Tabell B4
Regionindelning för Sverige i statistik om utländsk bakgrund
REGION
DEFINITION:
Stor-Stockholm
Alla kommuner i Stockholms län
Stor-Göteborg
Kungsbacka kommun i Hallands län och kommunerna Härryda, Partille, Öckerö,
Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg, Mölndal, Kungälv och
Alingsås i Västra Götalands län
Stor-Malmö
Kommunerna Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lomma, Svedala, Skurup,
Höör, Malmö, Lund, Eslöv och Trelleborg i Skåne län
Mellansverige i övrigt
Samtliga kommuner i länen Uppsala, Södermanland, Östergötland, Värmland,
Örebro, Västmanland, Dalarna och Gävleborg
Västsverige i övrigt
Samtliga kommuner i länen Halland och Västra Götaland förutom de som ingår i
Stor-Göteborg, se ovan
Sydsverige i övrigt
Samtliga kommuner i länen Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge och
Skåne förutom de som ingår i Stor-Malmö, se ovan
Norrland
Samtliga kommuner i länen Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.
19
Rapportserie 2015:4
Box 3267, 103 65 Stockholm
Telefon 08-700 13 00, Fax 08-700 13 40
www.arbetsgivarverket.se
Arbetsgivarverket