1. No category

Barn- och utbildningsnämnden
Barn- och utbildningsförvaltningen
FSO Norr
Therese Grubjer Jacobsson
Förskolechef
2015-08-10
Likabehandlingsplan för
Skiftingehus
förskola
2015-2016
Vi accepterar inga kränkningar på vår förskola
1
Utvärdering
Likabehandlingsplanen hålls levande genom vårt dagliga värdegrundsarbete
tillsammans med barnen och i de pedagogmöten som förskolan har. Utvärdering och
revidering av förra årets likabehandlingsplan skedde i samband med utvärderingen av
vår systematiska kvalitetsrapport.
GLÄNTAN (Barn 1-3,5 år)
Resultat:
Målet är helt uppfyllt.
Utifrån kartläggning med hjälp av husmodellen och egna observationer av olika
miljöer och situationer som kan beröra konflikter, diskriminering och/eller annan
kränkande behandling har en lärandemiljö och struktur arbetats fram. När miljön har
blivit mer inspirerande, inbjudande samt utforskande kan vi i våra dokumentationer se
att flickor och pojkar samarbetar och kommunicerar mer än tidigare och antalet
konflikter minskats. I och med att en tydligare struktur med aktiviteter och utsedda
pedagoger arbetats fram även efter lunch har flera positiva lärande samspel ägt rum.
Samspelet och dialogen med vårdnadshavare i den dagliga kontakten har ökat sedan i
höstas med hjälp av digitala verktyg.
Analys:
Genom att vi vid våra reflektioner synliggjort vårt förhållningssätt och olika
situationer som kan tendera att beröra diskrimineringsgrunderna och/eller annan
kränkande behandling har vi kunnat tolka och sätta ord på det som sker. Utifrån detta
har vi genomfört förändringar i vår miljö, i vårt bemötande hur vi exempelvis
kommunicerar med flickor och pojkar samt vårdnadshavare. De här reflektionerna i
arbetslagen har också bidragit till ett mer enat synsätt och förhållningsätt kring hur vi
tänker och förhåller oss till olika konflikter och konfliktlösning.
En medvetenhet hos barnskötare och förskollärare har vuxit fram vad gäller vikten av
att flickor och pojkar får mötas kring ett medvetet utvalt material som lockar till
utforskande och som bidrar till att de ställer sig frågor och hypoteser samt skapar nya
teorier kring olika ämnen. Vi kan i våra dokumentationer och observationer se att
flickor och pojkar fått ett större fokus kring utforskandet och att det väckts en större
nyfikenhet istället för att det skapas konfliker kring färdigt material och leksaker.
2
Vi kan också se att flickor och pojkar samarbetar och kommunicerar mer än tidigare
eftersom vi har mest experimentellt material där de behöver varandra i utforskandet.
Sedan vi har ökat användningen av digitala verktyg i den dagliga kontakten med
vårdnadhavare har en positiv respons framkommit där de upplever sig få en tydligare
bild av flickors och pojkars utforskande och lärande. Vi tolkar det som att de digitala
verktygen har varit till stor hjälp för att få till en dialog mellan oss, barnen och
vårdnadshavare. Detta har varit särskilt viktigt när vi inte delar samma modersmål.
Slutsats:
En viktig slutsats vi gör är att vi behöver ägna en stund varje reflektionstillfälle till att
lyfta olika situationer som kan beröra likabehandlingsplanen. Detta för att säkra
flickors och pojkars rätt att behandlas lika och underminera risker för diskriminering
och/eller annan kränkande behandling. Det vi behöver utveckla vid dessa reflektioner
är att tydligare tolka olika situationer utifrån de specifika diskrimineringsgrunderna för
att bättre kunna förstå och utifrån det göra förändringar i verksamheten.
Det som också har framkommit är vikten av en inspirerande miljö med experimentellt
material som gynnar till samspel och kommunikation. Vi behöver således
kontinuerligt arbeta med att förändra den lärandemiljön utifrån barnens intressen där
de behöver varandra i utforskandet.
Vi behöver också fortsätta att använda digitala verktyg i mötet med vårdnadshavare
för att fler ska få en inblick i deras barns vardag och lärande på förskolan. Det ser vi
kan möjliggöra till skapandet av ett mer nära och förtroendefullt samarbete med
vårdnadshavare.
Dungen (barn 3-5 år )
Resultat:
Målet är delvis uppnått. Värdegrundsfrågor får stort utrymme i våra reflektioner. Vi
personal reflekterar mycket i arbetsboken både kring vårt eget förhållningssätt och
barnens förhållningssätt gentemot varandra och vad det kan leda till samt lyfter detta
tillsammans med barnen.
Varje dag delar vi in barnen i små grupper vilket lett till bättre miljö att befinna sig i
för både barn och vuxna, lättare att individanpassa verksamheten och barnen blir
tryggare. Vi har haft en tydlig struktur som barnen känner igen, vi personal har
organiserat oss så att vi finns närvarande i alla rum.
3
Med hjälp av vår pedagogikutvecklare har vi byggt upp en miljö som inbjuder till
möten och samarbete med föränderligt material utifrån barnens intressen.
Svarsfrekvensen på brukarenkäten var genomgående mycket låg på samtliga
avdelningar vilket gör att det är svårt att utläsa något resultat. Vi kan heller inte göra
någon jämförelse med föregående år då flera avdelningar är nya eller fått en helt ny
barngrupp.
Analys:
Faktorer som påverkat resultatet är att vi delat in barnen i kontinuerliga, mindre
grupper varje dag. Det har gjort att även de blyga barnen vågar ta plats och de livliga
barnen hittat ett lugn. I den lilla gruppen blir det möjligt för oss personal att möta och
lyssna in varje barn där de befinner sig. Vi kan också utläsa i våra dokumentationer att
det underlättar för oss att utgå från varje flicka och pojkes intresse. När vi pedagoger
synliggör vårt förhållningssätt genom dokumentation i arbetsboken, och våra
värderingar samt de processer som pågår i barngruppen får vi chans att förändra och
förbättra den fysiska och psykiska miljön för barnen. Det ger oss en möjlighet att bli
mer lyhörda. Vi har sett i våra observationer att när vi är mer engagerade och
intresserade av det barnen är upptagna av blir, både inomhus och utomhus, leder det
till ytterligare positiva samspel mellan barnen. Även detta är lättare i den lilla gruppen.
Slutsats:
Likabehandlingsarbete är en ständigt pågående process som vi hela tiden måste arbeta
med. I höst kommer många nya barn till Dungen vilket gör att processen tar vid där de
nya barnen befinner sig. Strukturen och hur vi organiserar oss har betydelse för
resultatet. När vi går igenom våra dokumentationer och reflektioner ser vi att vi måste
bli bättre på att ta ett genusperspektiv. Vi måste fundera över och problematisera hur
det ska gå till på varje avdelning.
Hur kan vi få fler föräldrar att besvara föräldraenkäten?
4
Inledning
Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Syftet med likabehandlingsplanen är att
främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och
förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Likabehandlingsplanen bygger på FN:s barnkonvention och regleras av
diskrimineringslagen och 14a kap i skollagen.
Kränkande behandling kan vara att utsättas för knuffar och slag (fysiska) att bli kränkt
med ord (verbalt) och att bli utstött i leken och andra aktiviteter
(psykosocialt).
 Alla föräldrar ska under inskolningssamtal respektive utvecklingssamtal
informeras om likabehandlingsplanen och lagen. Vi använder den årliga
föräldra/barnenkäten som ett instrument för att vidta förbättringsåtgärder.
 Alla barn och vuxna ska känna sig accepterade för den man är och visa vad man
känner.
 Vår förskola ska vara en plats där alla ska känna trygghet.
 Alla på vår förskola ska bidra till ett arbetsklimat som präglas av respekt,
omtanke, hjälpsamhet och vänlighet.
 Alla barn, föräldrar och personal ska medverka till att förebygga, upptäcka och
stoppa kränkningar.
Främjande arbete.
Enligt diskrimineringslagen ska förskolan bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt
främja lika rättigheter och möjligheter för de barn som deltar i verksamheten oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller
sexuell läggning.
Förskolans arbete utifrån diskrimineringsgrunderna.
Kön
 Vi fortsätter att utveckla vårt genusarbete.
 Alla barn har samma möjligheter att utveckla sina förmågor och intressen.
De har lika stort inflytande och utrymme i verksamheten.
Ansvar: Arbetslagen Tidpunkt: Kontinuerligt
5
Etnisk tillhörighet
 Alla barn har samma möjligheter oavsett hudfärg eller etnisk tillhörighet
 Vi arbetar för att stärka varje barns kulturella identitet. Till stöd för detta så har
vi modersmålspedagoger och pedagoger med annat språk.
 Vi pedagoger ska vara lyhörda för barnens förhållningssätt mot varandra och
uppmuntra när barnen visar empati mot varandra.
 Vi pedagoger ska finna eller röra oss i barnens närhet för att skapa trygghet och
upptäcka och finnas till hands för dem när kränkningar uppstår (delaktighet i
lek- mobbning, slag, ord och otrygghet)
Ansvar: Arbetslagen Tidpunkt: Kontinuerligt
Religion och annan trosuppfattning.
 I samband med traditioner/högtider så ligger fokus på tradition och inte på
religion. Vi synliggör att det finns andra traditioner utifrån andras
trosuppfattningar.
 Det finns familjer med annan trosuppfattning på vår förskola och vi visar
respekt för alla trosuppfattningar.
Ansvar: Arbetslagen, kökspersonal Tidpunkt: Kontinuerligt
Funktionshinder.
 Det finns barn med fysiska funktionshinder och barn med funktionshinder som
inte syns och märks lika lätt ex allergi eller andra diagnoser på vår förskola.
 Vi anpassar vår verksamhet och miljö utifrån de olika barnens behov och
förutsättningar.
 Vi arbetar för att alla barn ska kunna delta i all verksamhet utifrån sina
förutsättningar.
Ansvar: Arbetslagen, förskolechef, specialpedagog Tidpunkt: Kontinuerligt
Sexuell läggning.
 Alla har ett likavärde oavsett sexuell läggning.
 Vi tar tag i barns frågor när de uppkommer.
Ansvar: Arbetslagen, förskolechef Tidpunkt: Kontinuerligt
Könsöverskridande identitet.
 Vi arbetar för att bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara
och se ut.
 Vi är tillåtande i barns lek och vilja till att prova nya saker. ( kan vara att ha
kläder som klänning/kjol oavsett kön, kan vara att ha kläder i färger som anses
mer könsbundna ex rosa, kan vara att vara prins fast man är flicka osv.
Ansvar: Arbetslagen, Förskolechef Tidpunkt: Kontinuerligt
6
Ålder.
 Inget barn ska känna sig diskriminerade utifrån sin ålder.
 Vi bemöter barnen utifrån var de är i sin utveckling och inte enbart utifrån ålder.
Vi ger dem tron på att de kan. Även ett yngre barn kan bre sin smörgås, ta på sig
själv och ett äldre barn kan behöva hjälp med just detta. Vi är alla olika.
Ansvar: Arbetslagen, förskolechefen Tidpunkt: Kontinuerligt
Annan kränkande behandling.
 Alla ska respektera varandra. Alla ska känna sig trygga och inte bli utsatta för
kränkande behandling av barn eller vuxna.
 Vi pedagoger är goda förebilder och arbetar målinriktat med värdegrundsfrågor
tillsammans och med barnen.
 Alla barn är alla pedagogers gemensamma ansvar.
 Barnen delas i mindre grupper under delar av dagen för att skapa en bättre
samvaromiljö för barnen. Pedagogerna ser till att utveckla trygga miljöer för
barnen.
 Vårt uppdrag är att lära barn samspela och utveckla goda relationer tillsammans
så att konflikter löses på ett bra sätt. När konflikter uppstår får varje barn, var
för sig beskriva sin upplevelse och hitta fram till en lösning på egen hand eller
med hjälp av en pedagog.
 Vi stimulerar barninflytande i den pedagogiska verksamheten.
 Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolan och på hemsidan. Våra
arbetslag har utbildats och utbildas i Vägledande samspel. ICDP är ett
samspelsprogram som syftar till att skapa och upprätthålla goda relationer
mellan omsorgsgivare och barn. Programmet har som mål att främja de vuxnas
psykosociala kompetens i samspelet med barnet och en viktig punkt handlar om
den vuxnes förhållningssätt gentemot barnet. Programmet har sin grund i FN:s
barnkonvention.
 Återkommande diskussioner i arbetslagen förs hur ett gott förhållningssätt ska
vara.
Ansvar: Arbetslagen, förskolechefen Tidpunkt: Kontinuerligt
Delaktighet och inflytande
I framtagandet av likabehandlingsplanen görs all personal delaktig. Vi har diskuterat
innehållet och tydliggjort vad de innebär för oss på vår förskola.
Likabehandlingsplanens innehåll ska vara en ständigt pågående process i vårt
värdegrundsarbete. Arbetet pågår i arbetslagen med barnen och i reflektion pedagoger
emellan. Föräldrarna är delaktiga, först i samband med inskolningen och sedan vid
utvecklingssamtal, föräldramöten och i samband med föräldrarådsträffarna. När
7
arbetslagen utvärderar sitt arbete vid varje terminsslut ingår likabehandlingsplanen
som en del. Den finns även med i vår systematiska kvalitetsrapport.
Kartläggning:
På vår förskola har vi 5 moduler. 184 barn finns på vår förskola.
Kartläggning på individnivå
Vi arbetar dagligen med normer och värden, vad som är rätt och fel i bemötande av
varandra. Genom den dagliga kontakten och observationer så får vi en bild av hur våra
barn och föräldrar upplever tryggheten i vår verksamhet. Andra exempel på
individnivå från vår verksamhet är:





Föräldra/barnenkäten
Barnmöten, samlingar
Observationer
Samtal
Utvecklingssamtal
Kartläggning på gruppnivå
 Våra egna utvärderingar och vårt systematiska kvalitetsarbete
 Föräldramöten
 Föräldraråd.
 Arbetslagens upptäckter. Riskanalyser, där vi särskilt uppmärksammar våra
olika miljöer på förskolan där det kan finnas större risk för mobbning och
kränkningar.
 Pedagogmöten
Kartläggning på verksamhetsnivå
 Säkerhetsronder
 I vår vardag om vi upptäcker något
Förebygga och eliminera riskområden:
I samband med terminsstart så gör förskolan en nulägesanalys för att kartlägga de
riskområden som kan finnas. Vid reflektioner varje vecka i arbetslagen tar vi upp vad
som kan hända utifrån den barngrupp vi har. Som redskap för att avvärja risker för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling så använder vi vår
kartläggningsblankett. (blankett bilaga 1)
8
Åtgärdande arbete.
Handlingsplan vid mobbning, konflikter och kränkande behandling:
Alla upplevelser av kränkning ska tas på allvar.
När förälder eller barn upptäcker eller upplever någon form av kränkande behandling
kontaktas ansvarig pedagog eller förskolechef.
Åtgärder när en kränkning upptäcks:( Blankett bilaga 2)
Barn-barn
1. Pedagogen som bevittnar händelsen/får vetskap om den, tar ett samtal med
barnet/barnen direkt och försöker lösa konflikten.
2. Pedagogen informerar berörd personal om den situation som uppstått.
3. Pedagogerna dokumenterar händelsen. Hur omfattande utredningen behöver
vara måste anpassas till det enskilda fallet. Syftet är främst att lösa
konflikten och hitta vägar till samförstånd. Tillbudsrapport skrivs om fysisk
skada uppstått.
4. Pedagogerna kontaktar berörda föräldrar.
5. Informerar förskolechefen. I de fall bedömningen är att en åtgärdsplan
upprättas, är det viktigt att en tidsplan ingår och uppföljning sker. Vid dessa
tillfällen är enhetschefen ansvarig. Förskolechefen dokumenterar.
6. Vid uppföljningssamtalet med samtliga avgörs om nytt åtgärdsprogram skall
upprättas eller om nytt mötestillfälle skall bokas in. I annat fall avslutas
ärendet. Förskolechefen dokumenterar.
7. Förskolechefen rapporterar till huvudman.
8. Utvärdering
Vuxen-barn
1. Händelsen anmäls till förskolechef.
2. Vårdnadshavare kontaktas.
3. Förskolechef utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentering görs.
4. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och hans/hennes föräldrar.
5. Förskolechefen har regelbundna samtal med berörd personal.
6. Förskolechefen rapporterar till huvudman.
7. Utvärdering
9
Kartläggning över riskområden:
Händelse
Aktuell åtgärd
Bilaga 1
Ansvar
Risk
Datum för
Genomförd åtgärd
10
Bilaga 2
Dokumentation vid kränkande behandling eller övriga incidenter
Händelserapport
Datum:……………… Plats:………………………………………………….
Inblandade:
……………………………………………………………………………………
Händelseförlopp.
……………………………………………………………………………… ……
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Åtgärdsprogram. ( överenskommelse hur vi på bästa sätt löser problemet)
……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………….
Ja
Nej Om Ja, datum………………
……………………………………
…………………………...............
Behövs uppföljning?
Underskrift förälder/föräldrar
Underskrift pedagog/pedagoger
……………………………………
……………………………………
11