Inledande bedömning av det yrkesmässiga abborrfisket i Kvarkens
Inledande bedömning av det yrkesmässiga abborrfisket i Kvarkens fiskeområde. Mellanrapport I. Richard Hudd, Hannu Harjunpää och Rauno Hokki Naturresursinstitutet, Vasa 2015 Inledande bedömning av det yrkesmässiga abborrfisket i Kvarkens fiskeområde. Mellanrapport I. Innehåll: Bakgrund och syfte ........................................................................................................................................ 3 Undersökningsområde .................................................................................................................................. 4 Material och metoder ................................................................................................................................... 5 Provtagningar ur abborrfångsten och provfisken ..................................................................................... 5 Intervju med fiskare och partihandel ........................................................................................................ 7 Resultat med inledande kommentarer ......................................................................................................... 7 Storleksselektivitet .................................................................................................................................... 7 Fiskeeredskapens ålderselektivitet och rekryteringsålder i de olika delområdenas abborrfiske ............. 8 Provfiske med pilk i Björköby-Revöfjärden området .............................................................................. 15 Tillbakaräknad tillväxt och mean size at age ........................................................................................... 16 Förhållandet mellan längd- och viktdiagram ........................................................................................... 17 Fiskeredskapens könsselektivitet ............................................................................................................ 18 Åsikter om idealstorleken hos abborren i fisket. .................................................................................... 19 Presentationer av projektet och dess relation till modellområdesprojektet .......................................... 19 Diskussion .................................................................................................................................................... 20 Sammanfattning .......................................................................................................................................... 21 Litteratur...................................................................................................................................................... 22 Tillkännagivande .......................................................................................................................................... 23 Bakgrund och syfte Abborrfisket har återhämtat sig i Kvarken och är numera både en viktig och sysselsättande del av fisket. I det kommersiella fisket har fångsten ökat femfaldigt från 1980- och 1990-talen (Figur 1) till 2010-talet. 250 200 150 Ton100 50 0 Figur 1. Den kommersiella abborrfångsten i Kvarken i ton 1980-2010. Uppgifterna från den officiella fångststatistiken (Naturresursinstitutet NRI). Samtidigt med abborrbeståndens återhämtning har diskussion om abborrfiskets och -beståndens hållbarhet ökat. Man oroas för att fisket bedrivs i stor utsträckning på lekande och lekvandrande fisk, att fångsten till dominerande del består av honor och att fångstansträngningen på abborren möjligen kommer att öka i takt med att fisket på andra arter begränsas. Dessutom har oron för att den ökade inblandningen från fisket utomstående organisationer kan störa handeln med abborre på samma sätt som inblandningen i ex. sikfisket om inte abborrfisket är välordnat och byggt på hållbarhet. Oron förekommer i hela den kommersiella fiskhanteringen. Eftersom bedömningen hos fiskerierna är att läget kan förändras snabbt och att något behöver göras genast åtog sig VFFI (numera Naturresursinstitutet) i samband med ett seminarium i Vasa i maj 2014 att sammanställa ett ”startprogram” för att påbörja insamlingen av material, som behövs för ordnandet av fisket samt att göra en inledande lägesbedömning av abborrbeståndens tillstånd genom att studera åldersstruktur, könsfördelning och tillväxt. Avsikten var att detta delprojekt skulle inledas med sommarfisket 2014 men skulle upprepas i sin slutliga utformning under tillräckligt många fiskesäsonger för att säkerställa en representativ provtagning, som kan användas för framtida beståndsuppskattningar. Avsikten var att provtagningen skulle följa fiskemönstret. Eftersom medlen är begränsade riktade sig startprojektet enbart till det yrkesmässiga fisket fastän fritidsfisket är omfattande och har varit större än det kommersiella fisket (Hudd & al. 1987). Projektet stöder projekten, ” Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken”, som är under planering tillsammans med Österbottens fiskarförbund och ”Fiskets modellområden”. Delprojektet delfinansierades med medel från den Europeiska gemenskapens fond för fiskets utveckling under devisen ”EU satsar på hållbart fiske” (kommissionens förordning nr 498/2007). Föreliggande text skall betraktas som en första delrapport och en inledning till problematiken och som en första rapport över insamling av biologiskt material. Materialet skall i förlängningen kunna ligga till grund för beståndsuppskattningar i den större projekthelheten ” Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken”. Eftersom det insamlade materialet skall kunna användas i fiskeområdets planering presenteras materialet mestadels i diagramform och med kommentarer i direkt anslutning till resultatdelen. Därmed kommer den generella diskussionsdelen att bli begränsad. Undersökningsområde Undersökningsområdet avgränsades till Kvarkens fiskeområde, som nybildades genom sammanslagning år 2014 av de båda fiskeområdena Korsholms fiskeområde och Norra Kvarkens fiskeområde. Inom detta fördelades provtagningsområdena på basis av märkesåterfyndens spridning i de fiskeriutredningar, som gjorts kring Kyro älvs influensområde (Hudd & al. 1984) och i anslutning till utredningarna kring M/S Eiras oljeutsläpp 1984 (Hudd & al. 1987). Enligt resultaten från märkningarna fanns inget stort eller ens noterbart flöde mellan abborrbestånden i Kvarken och följaktligen kunde enhetsbestånd, ”unit stock” (Gulland 1969, Cushing 1981) avgränsas och provtagningen från enskilda bestånd göras. Märkesåterfyndens geografiska spridning möjliggör således att hålla isär de olika bestånden som studeras och göra jämförelser av ex. beståndskaraktärer över en längre tid. Provtagningsplatserna (Figur 1), från vilka prov tagits 2014-2015 finns märkningsresultat från Björkö Brunnen, Revöfjärden, Köklot och Tottesund. Trots litet flöde mellan bestånden har en del sammanslagningar preliminärt dock gjorts för att öka styrkan i bedömningen. Framför allt har prov fiskade i Björköby-Revöfjärden-området slagits ihop. Figur 2. Provtagningsplatserna 2014 och 2015 och i texten förekommande ortnamn. Gula ringar = yrkesfiske med nät sensommaren 2014. Orange triangel spetsen uppåt = provfiske med katsa hösten 2014. Grön triangel spets uppåt = pilkfiske vintern 2015, blå kvadrat = ryssjeprov samt vit triangel spets neråt = 1” rävgallerkatsa. Satellitscenen, som kartbottnen, är nedladdad från Google Earth. Material och metoder Provtagningar ur abborrfångsten och provfisken Provtagningarna kunde påbörjas under pågående nätfiskesäsong på sensommaren 2014. I de fall fiskaren samtidigt använde olika maskvidder i nätfisket togs fångstproverna så att de kontaktade fiskarna själva bedömde vilka nät används mest. Proven togs i det förhållande, som den enskilda fiskaren använde de olika maskvidderna. I Köklot, Mickelsörarna och Maxmo togs hela dagsfångsten av abborre till prov. Eftersom det förekommit oro över hondominansen i fångsterna gjordes några dagars provfisken med tätmaskiga katsor i slutet av sommaren 2014 i Björköby Vikarskat och 2 pilkfiskedagar i början av 2015 på Revöfjärden för att se om hondominansen också förekommer bland unga fiskar. I dessa fiskemetoder antogs köns- och storleksfördelning möjligen vara en annan än i yrkesfisket och på så vis skulle förekomsten av hanar i bestånden kunna bedömas bättre. I tidigare undersökningar i området har fångsten i katsa varit handominerad och i allmänhet fångar nät mer honor. Detta är också den allmänna bilden av fångstens könssammansättning. I Tottesund genomfördes provfisken med samma typ av 1” rävgallerkatsor, som också användes på 1980- och 1990-talets beståndsstudier (Hudd & al. 1994). För att kunna göra tillväxtbedömningarna mättes (totallängden) och vägdes fiskarna. Mätningen gjordes med 1 mm. noggrannhet och vägningen med 1 g. noggrannhet. Varje individ könsbestämdes för att kunna belysa förekomsten av hanar. För att kunna bedöma förekomsten av lekmogna hanar bestämdes könsmognadsgraden hos varje individ. Könsmognadsgraden bedömdes enligt Kestevens system (Bagenal 1978). Åldersbestämningen gjordes från operculum-benet i gällocket. Tillväxten beräknades såväl från medelstorleken i varje åldersgrupp som från tillbakaräknad tillväxt. Längdtillväxten bedömdes med tillbakaräknad tillväxt utan att beakta förekomsten av eventuellt förekommande Leas fenomen (Bagenal 1978). För att få material ur vårfisket 2015 med ryssja och katsa köptes prov också från dessa metoder (Tabell 1) från Maxmo och Björköby. Dessutom gjordes provfisken med tätmaskiga katsor i Björköby skärgård under vårfisket. Proven tagna ur vårfisket på våren 2015 har inte åldersbestämts. Tabell 1. Sammanställning över provtagningarna ur abborrfångsten i undersökningsområdet 2014 -2015 i Kvarkens fiskeområde. * proven inte analyserade, (*) oanalyserade prov inkluderade. Delområde Datum Fiskemetod Antal abborrar Björkö Brunnen 11.8.2014 40 mm nät 66 Revöfjärden 25.8.2014 40 mm nät 96 12.8.2014 40 mm nät 67 43 mm nät 49 11.8.2014, 14.8.2014 38 mm nät 50 14.8.2014 40 mm nät 15 20.8.2014 40 mm nät 30 Katsa 1” rävgaller 19 Katsa 1”rävgaller 64 Mickelsörarna Köklot Norrskat Pudimo 12.8.2014, Tottesund 20.8.2014 Vikarskat 43 14.10.2014 Provfiske med katsa 13 mm 80 10.2.2015, Provfiske med pilk 42 18.2.2015 Provfiske med pilk 54 Revöfjärden II 12.5.2015 Katsa 1”rävgaller 120* Maxmo dansbana 2.6.2015 62* Söderudden Ryssja 25 mm Nät 3 olika maskvidder, Sammanlagt 14 olika fisken 13mm provkatsa, 857(*) 1” gallerkatsa, 36 mm ryssja, 25 mm ryssja & pilk Tillväxten jämfördes till två sammanställningar om abborrens tillväxt och fiskeribiologi (Böhling 1988) och Hudd (1994.) i Kvarken. Intervju med fiskare och partihandel Fyra yrkesfiskare som levererade abborre och en partihandlare intervjuades om ”idealstorleken” på den fångade levererade abborren. I begreppet ”idealstorlek” ingick såväl hanterbarhet, fileteringslämplighet som ”säljbarhet” och inställning hos den intervjuade personen om föreslagna storleks lämplighet ur fiskevårdssynvinkel. Resultat med inledande kommentarer Storleksselektivitet Det yrkesmässiga nätfisket på abborre i undersökningsområdet bedrevs på sensommaren 2014 främst med 40 mm:s nät. I någon mån också med glesare nät. Begränsat användes 38 mm:s nät enbart i Köklot. Medellängden, hos abborrarna fångade med nät i det yrkesmässiga fisket i de olika delområdena, varierade från 273 till 296 mm totallängd (Figur3). Kommentarer: Skillnaderna mellan medelstorleken är liten. I någon mån avviker abborrfångsten från Mickelsörarna som större tack vare att endel fångats med 43 mm. Abborrarna fångade med 38 mm:s nät från Köklot avviker som mindre fiskar (Figur 3). I alla nätfisken, som undersöktes, var abborranas medelstorlek större än föreslagna minimistorlek på c. 150 g. (Hudd 1994). Medelstorleken i vikt var för nätfiskets abborrar strax över 300 g. Figur 3. Medellängden och dess spridning (S.E.) i nätfisket med 38-43 mm:s nät i 1) Björköby och Revöfjärden, 2) Köklot Norrskat, 3) Mickelsörarna och 4) i Maxmo Pudimo. Antalet fiskar i proven framgår av tabell 1. Fiskeeredskapens ålderselektivitet och rekryteringsålder i de olika delområdenas abborrfiske Björköby-Revöfjärden området Abborrfångsten i sensommarens nätfiske med 40 mm nät i Björköby-Revöfjärden området bestod av 4 - 13 år gamla individer. Rekryteringsåldern var 6 år, som var lika hos hanar och honor. Dock så, att honor uppträdde i större mängder i fångsten något tidigare (Figur 4). Kommentarer: Att honor uppträdde i fångsten i observerbart i yngre ålder beror åtminstone på könens olika kroppsform . Nätfångsten hos abborre domineras i allmänhet oftast av honor. Eventuellt kan också en ojämn könsfördelning i beståndet spela en roll. För att utreda detta bör provtagningar göras ur redskap, som fiskar också yngre åldersgrupper av båda könen (se nedan). Båda könen förekom i alla i fångstproven förekommande åldersgrupper. Ett års stickprov ur fångsten är inte tillräckligt för att slutligt bedöma om observerad ålderstruktur är generellt gällande i delområdet. I ålderstrukturen fanns ingen saknad årsklass eller iögonfallande riktigt stark åldersgrupp. % Ålder Figur 4. Åldersstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Björköby och Revöfjärden sammanslaget. Honor med grönt och hanar med rött. N = 74 hanar och 89 honor. Ålderstrukturen ser ”normal ut” fastän fiskarna fiskats med så högselektiva redskap som nät. I ett bestånd med god yngelproduktion och god rekrytering till fisket ingår ofta flera prerekryta åldersgrupper i fångsten och beroende på fiskets effektivitet så ingår de äldre åldersgrupperna i succesivt avatagande frekvens. Hårdare fiske betyder i allmänhet snabbare försvinnande av de äldre åldersgrupperna. Att ålderstrukturen i ett effektivt fiskat bestånd är så pass vid som i Björköby-Revöfjärden tyder på att beståndet inte är för hårt fiskat och ur denna synpunkt i ordnat skick. Eftersom, fångsten baserades på mer än fem åldersgrupper ger detta gott om tid för att ordna nätfisket om ex. rekryteringsbortfall skulle hota. Möjligheten till detta kräver dock kontinuerlig information om de yngre / yngsta åldersgruppernas förekomst i beståndet ex. med hjälp av provfiske. Köklot Ålderstrukturerna i abborrfångsten från såväl 38 mm som 40 mm nät i Köklot (Figur 5 och 6) är båda igönfallande. Båda domineras av enskilda åldersgrupper. I 40 mm nät är rekryteringsåldern 5 år. Ålderstrukturen sträcker sig över åldersgrupperna 4 till 10 respektive 4 till 13. Åldersstrukturen domineras av en åldersgrupp, dvs. 5 åringar respektive 10 åringar. I 40 mm nät fanns nästan inga honor. Figur 5. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Köklot. Båda könen ihopslagna pga. att bara en hona ingår. N = 15 hanar och 1 hona. Figur 6. Åldersstrukturen (%) i abborrfångsten i 38 mm nät i Köklot. Hanar med rött och honor med grönt. N = 14 hanar och 91 honor. Kommentarer: Materialet från Köklot är så iögonfallande att bedömningar speciellt från fisket med 40 mm nät måste baseras på fler provår än som tagits här. Den iögonfallande åldersstrukturen och könsfördelningen kräver överlag fler provtagningar under några år för att ge besked om orsakerna eller åtminstone för att avslöja om de erhållna resultaten beror på tillfälligheter. Delområdet saknar på 2000talet yrkesfiske, vilket indikerar att inget överfiske - i varje fall från yrkesfisket- förekommer. Hårt fiskade bestånd har i allmänhet snävare ålderstruktur än här. Den vida ålderstrukturen och att så gamla fiskar ingår i 38 mm nät indikerar att fisket inte är för hårt. Fritidsfiskets omfattning och redskapstyper i området är dock för tillfället okänt. Orsaken till den speciella könsfördelningen, borde också undersökas närmare för att avgöra om resultatet beror på en tillfällighet. Att hanar förekommer bara i de äldre åldersgrupperna kan avslöjas med fler provomgångar under några år eller med provfiske bedrivet med tätare redskap. Mickelsörarna I 40 mm nät var ålderstrukturen i Mickelsörarna från 4 upp till 13 år, vilket är en vid ålderstruktur . Rekryteringsåldern var tydligare för honor vid 6 år. För hanarna fanns ingen klar rekryteringstopp utan åldergrupperna var jämt spridda förutom för åldergrupp 12, som förmodligen representerar en stark årsklass. Den framträder såväl för hanar som för honor (Figur 7). Kommentarer: Eftersom åldersgrupp 12 är så pass gammal kommer den förmodligen inte att bidra till någon större långvarig uppgång i fångsten mera trots sin framträdande roll i det första årets provtagningar. Figur 7. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Mickelsörarna. Hanar med rött och honor med grönt. N= 26 hanar och 43 honor. I proven från 43 mm nät är ålderstrukturen vid, men saknar tydlig rekryteringsålder, vilket förmodligen beror på att 43 mm nät är i överkant glesa för fiske efter abborre. Yrkesfisket på abborre i Mickelsörarna fångar således mest gammal fisk (Figur 7 och8) och rekryteringsåldern är i de glesaste näten svår att bedöma och beroende av att enskilda fiskar får oproportionerligt stor betydelsei ålderstrukturen i en individfattig fångst. Figur 8. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 43 mm nät i Mickelsörarna. Hanar med rött och honor med grönt. N= 13 hanar och 36 honor. Maxmo inre skärgård, Pudimo och Tottesund Provet från 40 mm nät i Maxmo, inre skärgård (Pudimo), är också så litet att bedömningen blir ytterst begränsad. Åldersstrukturen var vid. Fångsten bestod från 4 till 10 år gamla fiskar och rekryteringen skedde vid sex års ålder (Figur 9). Figur 9. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Pudimo. Enbart honor visas. N= 2 hanar och 28 honor. Maxmo inre skärgård Maxmo dansbana I katsafångsten på sensommaren från Maxmo dansbana ingick 2 till 6 år gamla hanar och 3 till 11 år gamla honor. Rekryteringsåldern på hanarna var 3 år och 5 år för honor. Framför allt honorna hade vid åldersstruktur (Figur 10). Katsaprovet från Pudimo behandlas senare då fler provår ingår. Kommentarer: Ålderstrukturen ser ”normal” ut. De rekryterande åldersgrupperna är tydligt representerade och åldersgrupperna avtar trappstegslikt. Prerekryter förekommer med hög frekvens, hos honorna med två åldersgrupper i proven. De allra äldsta åldersgrupperna är små antagligen beroende på redskapselektiviteten och årstiden. Figur 10. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 1” gallerkatsa invid Maxmo dansbana. Hanar med rött och honor med grönt. N= 17 hanar och 90 honor. Provfisken med katsa i Björköby-Vikarskat. I provfisket med katsa på sensommaren 2014 i Björköby (Vikarskat) fångades 1 till 4 år gamla abborrar med en klar rekryteringsålder på 2 år (Figur 11). Provfångsten bestod av 37 honor och 43 hanar. Enligt könsmognadsgraden i katsaproven 2014 verkar könsmognaden inträda vid treårs ålder våren 2015. Honorna dominerade fångsten från och med åldersgrupp 3 (Figur 12). Kommentarer: I den använda katsamodellen fiskades på sensommaren unga aborrar, dvs från och med tredje tillväxtsäsongen dvs 2 års ålder. Information om kommande årsklassers förekomst kan således följas med provfiske med katsa av denna typ. I Kvarken har avvikande dålig rekrytering funnits hos abborre (Böhling et al. 1991). I endel fiskbestånd har hela årsklasser nästan slagits ut av framför allt försurning (Hudd et al. 1986). Med hjälp av en konsekvent och kontinuerlig ungfiskmonitoring kan ett förhandsvarningssystem för saknande årsklasser inrättas. En möjlig metod kunde vara fiske med täta katsor. Fastän det förmodligen finns ett samband mellan årsklasstyrkan och yngelproduktionen (Kjellman & al. 2003) kan man knappast med tillbudsstående medel göra prognoser för den framtida fångstens storlek, men, avsaknaden av eller extremt dålig reproduktionsframgång kan avslöjas redan några år innan rekryteringen till det egentliga fisket sker. Provfiske med katsor skulle möjliggöra en förvarning 2 till 3 år tidigare än förväntad rekrytering till fisket. Fiskeområdet skulle på så vis kunna förbereda sig på stora förändringar med gott om tid, vilket skulle stärka hållbarheten i fisket och dess förvaltning.Provfiske med katsor kräver inte komplicerade provtagningsprogram för ungfisk och skulle också bidra med information om förekomst av båda könen i tidigt stadium. Arbetsinsatsen och väderkänsligheten med denna metod vore liten. För att kunna bekräfta den tekniska genomförbarheten, täckningen och driftsäkerheten bör förslaget förankras i fiskeområdet. För att garantera resultatsäkerheten och styrkan i materialet med provfisket behövs en bedömning av erforderlig fångstansträngning med såväl ett antal försöksår och en statitisk utvärdering. En budget för drift av ett monitoringsystem kan uppställas efter att de två tidigare punkterna genomförts. Figur 11. Åldersstrukturen i provfisket med katsa i Björköby (Vikarskat) sensommaren 2014. Båda könen sammanslagna. Figur 12. Könsfördelningen i åldersgrupperna i provfiskekatsefångsten sensommaren 2014 i Björköby (Vikarskat). Provfiske med pilk i Björköby-Revöfjärden området I provfisket med pilk i februari 2015 i Vistan (Björköby-Revöfjärdenområdet) ingick 3 till 12 år gamla fiskar. Rekryteringsåldern för såväl hanar som honor var 4 och prerekryter ingick från 3 år (Figur 13). Figur 13. Ålderssammansättningen (%) i provfisket med pilk i Björköby - Revöfjärden området (Vistan) februari 2015. Hanar och honor skilt. ( 2 provfisketillfällen, sammanlagt honor: 62 st och hanar:34 st.). Kommentarer: Ålderstrukturen i pilkfångsten ser ”normal” ut och är vid. Rekryteringsåldern är lägre än i nätfisket men högre än i provfisket med katsa. Tillbakaräknad tillväxt och mean size at age Längdtillväxten i de första provtagningssatserna, enligt tillbakaräknad metod ( Bagenal 1978), utan korrigering för sk. Leas fenomen och könen sammanslagna nästan sammanföll (Figur 14) i hela undersökningsområdet. Avvikkelser syns först i de äldsta åldersgrupperna där hondominansen också ökade. mm Figur 14. Tillbakaräknad tillväxt hos de studerade abborrbestånden från Revöfjärden-Björköby, Mickelsörarna, Köklot, Maxmo inre skärgård. Båda könen ihopslagna. Kommentarer: Tillväxten hos abborrarna i Kvarken har varit god (Böhling 1988, Hudd 1994) och har på basen av föreliggande inledande fångstprov ökat speciellt i de på 1980/1990-talen långsamtväxande bestånden. Numera finns ingen anmärkningsvärd skillnad mellan de studerade delbestånden och kan dels bero på att redskapsselektiviteten påverkar resultaten speciellt om antalet individer i de repsektive åldersgrupperna är låg. Tillväxtens likartade karaktär syns också i att beståndens rekryteringsålder i ex. 40 mm nät är likartad i alla delområden. Om man jämför medelstorleken (mean size at age) i de sammanslagna proven från Björköby - Revöfjärden området har tillväxten ökat påtagligt från början av 1990-talet (Figur 15). Kommentarer: Resultaten påverkas möjligen också av att proven på 1980-1990-talen togs främst på våren varemot proven från 2014 är från sensommaren. Dessutom påverkar också att sensommarens prov är från nätfiske samt att fiskarna växer något ojämt vilket och därför påverkar redskapsselektiviteten om ålderstrukturen också ändrats . 400 Längd 350 300 250 mean 2014 200 mean 1994 150 100 50 0 0 2 4 6 8 Ålder 10 12 14 16 Figur 15. Medelstorleken i mm i abborrproven tagna från 1980/1990-talen (röda kvadrater) och sensommaren 2014 (blåa salmiakfigurer). Förhållandet mellan längd- och viktdiagram Figur 16. Förhållandet mellan läng och vikt i abborrbeståndet i Björköby - Revöfjärdenområdet sensommaren/hösten 2014. De inritade orange ringarna på grafens axlar motsvarar medelstorleken på abborrarna fångade med nät i det yrkesmässiga fisket på sensommaren i Björköby-Revöfjärden området. Längd- viktnyckeln (Figur 16.) underlättar tolkningen då olika personer anger fiskens storlek på olika sätt. Endel anger storleken i vikt andra i längd. I Figur 16. avviker tydligt de små fiskarna fångade med katsa nere till vänster på kurvan från de nätfångade fiskarna i det övre ”molnet”. Fiskeredskapens könsselektivitet i de olika delområdena I alla redskapsformer, inklusive provfiske med katsa och pilk, ingick sensommaren 2014 och under förvintern 2015 både hanar och honor i fångsten. Med undantag för Köklot 40 mm nät och prov fisket med katsa i Maxmo var honornas andel dominerande (Figur 17). Ju större proven var från de enskilda områdena desto mer lika var fördelningen mellan hanar och honor (Figur 3). Kommentarer: En dominans av endera könet är att förvänta sig åtminstone i starkt selektiva redskapen (Hamley 1975) såsom nät är. Könsfördelningen varierar såväl beroende på redskap som på fiskeperiod, på den finska kusten har detta synts tydligast i Kvarken (Böhling 1988) . I medeltal av alla redskap inklusive testfiskeredskapen var könsfördelningen 64 % honor respektive 36 % hanar. Figur 17. Könsfördelningen i abborrproverna från olika redskapstyper och från olika delområden sensommaren 2014 och förvintern 2015. Från vänster: Björköby-Revöfjärden 40 mm nät, BjörköbyRevöfjärden provkatsa, Köklot 38 mm nät, Köklot 40 mm nät, Mickelsörarna 40 mm nät, Mickelsörarna 43 mm nät, Maxmo Pudimo 40 mm nät, Maxmo Pudimo 1” gallerkatsa, Maxmo dansbanan 1” gallerkatsa och Vistan pilk. Honor med grönt och hanar med rött. Åsikter om idealstorleken hos abborren i fisket. Alla de intervjuade yrkesfiskarna föreslog stor abborre, som mål. Storleken uttrycktes på olika sätt men alla ville helst fiska större än 250 g. stora abborrar (Tabell 2). Endel av fiskarna sades sig tom. undvika fiske med täta redskap för att undvika småabborrar och på så sätt ”spara” abborrar till sensommarens nätfiske med glesa nät. Dessutom ansågs småabborrana ”nättja” dvs. fastna i garnet för mycket i olämpligt täta redskap. Tabell 2. Förslag till idealvikt för abborrarna av intervjuade fiskare och fiskhandel. Fiskare Idealstorlek Precisering 1. över 250 g. 2. 300 g. 3. 250 -500 g. 4. 5 st. / kg rensade (författarens kommentar: över 200 g. orensad) fångade i 40 eller 43 mm nät Partihandel helst över 200g. inte under 180g. fångade i 40, 42 och 43 mm nät Kommentarer: Enligt resonemanget, som fördes om ordnandet av abborrfisket i Kvarken på början av 1990talet (Hudd 1994) är den föreslagna ”idealstorleken” större än de då föreslagna storlekarna, som beräknats i relation till beståndens tillväxt och dödlighet. Bedömningarna gjordes med sk. fångstkurvor. Medelstorleken i fisket 2014 är i själva verket redan större än den då föreslagna minimi-idealvikten. Tillväxten hos abborrarna har ändrat betydligt vilket gör att de på 1990-talet uppgjorda fångstkurvorna borde uppdateras, men eftersom förändringarna i tillväxten är ganska stora bör några år, åtminstone 3 år av provtagning införlivas för att undvika att beräkningarna skulle byggas på tillfälliga tillväxtegenskaper. Förutsatt att de vänstra delarna av åldersdiagrammen dvs. förekomsten av prerekryter, inte beror på bortfallna årsklasser, är också rekryteringsåldern på de fångade fiskarna högre och yrkesfisket också ur denna synvinkel välordnat. Presentationer av projektet och dess relation till modellområdesprojektet Pilotprojektet har presenterats varje gång prov eller intervjuuppgifter samlats av de kontaktade yrkesfiskarna. Pilotprojektet har presenterats i nom Fiskets Modellområden projektet. Därtill har följande presentationer hållits för fiskeriförvaltning och näringsgrenen: Hudd, R. 2014. Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken. Forskningsförslag inom ”Fiskets Modellområden” Pedersöre 4.10.2014. Fiskets branschseminarium. Österbottens fiskarförbund. 28 åhörare. Hudd, R. 2014. Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken. Forskningsförslag inom ”Fiskets Modellområden” . Korsholm 4.12.2014. Kvarkens fiskeområdes styrelse. 9 åhörare. Aborrbeståndens utveckling i Kvarken berördes också i radioinslaget: Hudd R. 2015. Richard Hudd om fiskbeståndet i våra vatten. Radio Vega Österbotten. http://arenan.yle.fi/1-2816978 17 min. Intervju/diskussion 19.5.2015. Diskussion: Alla prov från yrkesfisket med 40 mm eller större maskvidds nät visar en hög rekryteringsålder och vid ålderstruktur. Medelstorleken på fångade fiskar är stor, t.o.m. större än de förslag till minimimått som gavs i början av 1990-talet (Hudd 1994). Tillväxten har ökat i hela området och skillnaderna i tillväxt mellan de olika delbestånden var 2014 liten. Abborrarnas likartade tillväxt möjliggör, förutsatt att den inte är tillfällig, en mer enhetlig beståndsförvaltning över hela fiskeområdet. För att undvika felslut, som kan bero på tillfälliga förhållanden ex. varma somrar, bör dock provtagningen fortsätta - förslagsvis i minst två- tre år till. Förutom de goda förändringarna i de enskilda fiskemetodernas och fiskarnas populationsparametrar har också fångsten ökat. Det ser ut som om fisket är i gott tillstånd och väl ordnat och bara med små tillägg, framför allt i kontinuerlig uppföljning av beståndsegenskaperna, hållbart. Speciellt bör försiktighet iakttas så att inte de låga frekvenserna av prerekryter och hög rekryteringsålder beror på bortfall av inkommande årsklasser. Eftersom pilotprojektet kom igång så sent på fiskeåret hann inte prov tas ur 2014-års ryssjefiske. Materialet från ryssjefisket år 2015 har inte åldersbestämts och bör kompletteras i och med följande projekt. Ryssjefiskets sammansättning kan därför inte belysas i denna pilotundersökning. I de uppföljande arbetena bör tillräcklig tid reserveras för att kunna väga provtagningarna i proportion till fiskemönstret. Prov har tagits ur de flesta andra fångstmetoderna i yrkesfisket och ger en bild av de enskilda fiskemetodernas fångstsammansättning och egenskaper. Fritidsfisket, husbehovsfisket och hobbyfisket, fångade i mitten av 1980-talet betydligt mer abborre än yrkesfisket och gör det förmodligen också nu. För att kunna göra en helhetsbedömning av fiskemönstret och fångstens fördelning och fångsten egenskaper bör en fritids- och husbehovsfiskeutredning göras i området så snart som möjligt. Utredningen bör göras också för att provtagningen ur fisket och fångsten kan samordnas och vägas i proportion till det totala fiskemönstret. Dessutom skulle en god uppskattning av totalfångsten möjliggöra en populationsanalys, dvs. en bedömning av beståndens storlek. I början av 1990talet bestod abborrbeståndet i Kyro älvs influensområde av c. 7 miljoner rekryterade individer (Hudd 2000). Efter det har beståndet återhämtat sig radikalt. Abborrfisket i Kvarkens fiskeområde är numera av betydelse också nationellt, vilket också motiverar ett nationellt intresse av dess tillstånd. Kännedomen av fritids- och husbehovsfisket skulle öka trovärdigheten i ordnandet av fisket och beståndsförvaltningen inom fiskeområdet. Den observerat höga rekryteringsåldern i yrkesfiskets fångst möjliggör flera år av förberedelser för förändring om någon större förändring i yngelproduktionen skulle ske. Detta kräver dock observation av ungfiskförekomsten. Man kan knappast förutse de kommande årsklasserna storlek men åtminstone kommer saknade årsklasser att kunna avslöjas. Försöken med täta katsor visade att rekryteringen till dem sker redan vid 2 års ålder. Detta skulle ge 2-3 års tid att förbereda sig på eventuell stark nedgång i rekryteringen. Rekryteringsbortfall har varit ett av kustfiskets största problem i flera fiskbestånd med svåra konsekvenser för yrkesfisket i Kvarken ex. (Hudd & Leskelä 1998). Införande av uppföljning av ungfiskförekomsten skulle öka trovärdigheten och den ekologiska hållbarheten i beståndsförvaltningen. Dessutom kunde man kunna påvisa att försiktighetsmått tagits i bruk i fiskeområdets beståndsförvaltning. Låg förekomst av hanar i fångsten har oroat fiskerierna . De studerade fiskemetoderna är mer selektiva för honor förmodligen på grund av honornas trindare kroppsfrom en stor del av året. Det tycks också för närvarande vara hondominans i bestånden. I Kyro älvs mynning har fördelningen mellan hanar och honor ändrat sedan monitoringen där avbröts i slutet på 1990-talet då det ännu var handominans åtminstone i katsafångsten. I proven presenterade här ingår mellan 20-40 % hanar, med undantag för Köklot. Om proven var samlade från tätare redskap skulle förmodligen andelen hanar vara större. Hanar kan delta i leken i omgångar och med flera honor emedan de inte tömmer all mjölke på en gång. Denna upprepningsmöjlighet, i sig, möjliggör att det kan finnas färre hanar i beståndet och ändå vara tillräckligt många. Om varje hane deltar i olika lekar mångfaldigas hanarnas lekpotential i jämförelse med honorna. Kontinuerlig uppföljning av könsfördelningen i beståndet skulle dock öka beståndsförvaltningens trovärdighet eftersom ämnet oroat fiskeintressenterna. Eventuellt kan med tillräckligt lång monitoring också en önskvärd tröskelkönsfördelning tas fram för att bibehålla försiktighetsprincipen och minska riskerna i beståndsförvaltningen. Honorna fäster rommen i leksubstratet och leker av hela romsträngen på en gång (ex. Fabricius 1956). Honorna kan således inte upprepa leken flera gånger samma år. Själva leken går till på så vis att enskilda honor söker lämpliga romupphängningsplatser och ett antal hanar, ofta också små hanar, avger mjölken. Små unga hanar kan således delta i leken med enskilda stora honor. Den lägre andelen hanar i fångsten är enligt resonemanget inte för närvarande oroande för fisket. Stora honor avger mycket rom bestående av stora romkorn. Större romkorn innebär också mer reservnäring för embryot och det kläckta ynglet. I ett effektivt fiske sjunker i allmänhet medelstorleken i fångsten, vilket i förlängningen kan leda till att mindre honor deltar proportionerligt mer i leken, eventuellt till nackdel för embryons och nykläcktas överlevnad. I Kvarkens fiskeområde är abborrarna stora och medelstorleken i fångsten har blivit större sedan de senast undersöktes. För tillfället finns knappast brist på stora lekhonor, vars avkomma skulle vara känsligt små. Ärendet bör ändå diskuteras i kommande förvaltningsplaner och planeringen av följande steg av provtagning emedan förvaltningen av stora honor redan lyfts upp inom förvaltning av fiskbestånden (ex. Heyer et al. 2001, Olin et al. 2012.). Sammanfattning: På basen av pilotprojektets prov finns, för tillfället, ingen anledning till snabbinsatser för reglering av yrkesfisket på abborre i Kvarkens fiskeområde. Situationen kan dock ändra snabbt. Därför bör utredningen kompletteras åtminstone med de förslag, som givits i kommentarerna och diskussionen. Framför allt bör fritidsfisket egenskaper och omfattning utredas göras en granskning av om tillväxtförändringarna är tillfälliga eller av mer bestående natur införas en monitoring av förekomst / avsaknad av prerekryter ex. med provfiske Eftersom de flesta aspekterna också tas upp i det planerade projektet ” Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken” föreslås att uppstartning och finansiering av det projektet omgående förverkligas. Fiskeområdet får därmed en beståndsförvaltning av abborren inom sitt område en strategi för regional förvaltning av abborrbestånden ett utprovat uppföljningsprogram för abborrbestånden och -fisket analyserat basmaterial för att möta opinion och debatt på biologiskt faktagrund Litteratur: Bagenal, T. 1978. Methods for Assessment of Fish Production in Fresh Waters. Blackwell Scientific Publications. IBP Handbook No 3. Oxford. 365 pp. Böhling, P. 1988. Ahvenen (Perca fluviatilis L.) kasvu ja kasvuun vaikuttavat tekijät Suomen rannikkoalueella. Lisensiaattitutkielma Helsingin yliopisto Eläintieteen laitos Morfologian ja ekologian osasto. Helmikuu 1988. 87 siv. Böhling, P., Hudd, R., Lehtonen, H., Karås, P., Neuman, E. & Thoresson, G. 1991. Variations in Year-Class Strength of Different Perch (Perca fluviatilis) Populations in the Baltic Sea with Special Reference to Temperature and Pollution. Can. J. Fish. Aquat. Scien., 48:1181-1187. Cushing, D.H. 1981. Fiheries biology. A Study in Population Dynamics. The University of Wisconsin Press. Madison . ISBN 0-299-08110-9. 296 pp. Fabricius, E.,1956. Hur abborren leker. Zool.Revy, 18:48-55. Gulland, J.A. 1969. Manual of methods for fish stock assessment. Part I. Fish population analysis. FAO Manuals in fisheries science 4 FRS/M 4. Rome. 154 pp. Hamley,J. M. 1975. Review ov Gillnet Selectivity. Journal of the Fisheries Research Board of Canada, 1975, 32(11): 1943-1969, 10.1139/f75-233. Published on the web 13 April 2011. Heyer, C.J., Miller, T.J., Binkowski, F.P., Caldarone, E.M. & Rice, J.A. 2001. Maternal effects as a recruitment mechanism in Lake Michigan yellow perch (Perca flavescens). Can. J. Fish Aquatic. Sci. 58: 1477-1487 (2001). Hudd, R.,Hilde'n, M.,Urho, L.,Axell, M-B. & Jåfs, L-A. 1984. Kyrönjoen suisto- ja vaikutusalueen kalatalousselvitys 1980-1982. Vesihallituksen tiedotus 242 A. 275 siv. (på svenska: Fiskeriundersökning av Kyro älvs mynnings- och influensområde 1980-1982. Vattenstyrelsen 242 B.277 sid.). Projektet har dessutom mellanrapporter. Hudd, R., Hilde'n, M. & Urho, L. 1986. The effects of anthropogenic acidification on the stocks and fisheries of bream and burbot in the sea area influenced by the river Kyrönjoki in the Gulf of Bothnia. in: Kangas,P. & Forskåhl,M. (eds.) Proceedings of the third Finnish-Swedish Seminar on the Gulf of Bothnia. pp. 134-138. Hudd, R. & Leskelä, A. 1998. Acidification induced species shifts in coastal fisheries off the River Kyrönjoki, Finland. A case study. Ambio 27: 535 - 538. Hudd, R., Urho, L. & Lehtonen, H. 1987. Selvitys Merenkurkussa tapahtuneen m/s Eiran öljypäästön vaikutuksista kaloihin ja kalastukseen. Teoksessa:m/s Eiran öljyvahingon ympäristövaikutukset Merenkurkussa 1984.Ympäristöministeriö sarja A 61:127-353. på svenska: Fiskeriutredning över m/s Eiras oljeutsläpp i Kvarken 1984. Miljöministeriet serie A 62:129-343. Kjellman, J., Lappalainen, J., Urho, L. & Hudd, R. 2003. Early determination of perch and pikeperch recruitment in the northern Baltic Sea. Hydrobiologia 495: 181-191. Olin, M., Jutila,J., Lehtonen,H., Vinni, M., Ruuhijärvi, J., Estlander, S., Rask, M., Kuparinen, A. & Lappalainen, J. 2012.Importance of maternal size on the reproductive success of perch, Perca fluviatilis, in small forest lakes: implications for fisheries management. Fisheries Management and Ecology. 19: 363-374. Tillkännagivande: Pilotprojektet finansierades med medel ur programmet Operativt program för fiskerinäringen i Finland 2007 - 2013och Europeiska gemenskapens fond för fiskets utveckling via Närings-, trafik- och miljöcentralen i Vasa. Övrig offentlig finansiering är från VFFI senare Naturresursinstitutet.. Materialet och data till denna mellanrapport finns lagrat hos Naturresursinstitutet jämte de gamla proven, till vilka hänvisats i texten. EU satsar på hållbart fiske EG nr. 498/2007.
© Copyright 2024