1. No category

Inledande bedömning av det yrkesmässiga abborrfisket i
Kvarkens fiskeområde. Mellanrapport I.
Richard Hudd, Hannu Harjunpää och Rauno Hokki
Naturresursinstitutet, Vasa 2015
Inledande bedömning av det yrkesmässiga abborrfisket i Kvarkens
fiskeområde. Mellanrapport I.
Innehåll:
Bakgrund och syfte ........................................................................................................................................ 3
Undersökningsområde .................................................................................................................................. 4
Material och metoder ................................................................................................................................... 5
Provtagningar ur abborrfångsten och provfisken ..................................................................................... 5
Intervju med fiskare och partihandel ........................................................................................................ 7
Resultat med inledande kommentarer ......................................................................................................... 7
Storleksselektivitet .................................................................................................................................... 7
Fiskeeredskapens ålderselektivitet och rekryteringsålder i de olika delområdenas abborrfiske ............. 8
Provfiske med pilk i Björköby-Revöfjärden området .............................................................................. 15
Tillbakaräknad tillväxt och mean size at age ........................................................................................... 16
Förhållandet mellan längd- och viktdiagram ........................................................................................... 17
Fiskeredskapens könsselektivitet ............................................................................................................ 18
Åsikter om idealstorleken hos abborren i fisket. .................................................................................... 19
Presentationer av projektet och dess relation till modellområdesprojektet .......................................... 19
Diskussion .................................................................................................................................................... 20
Sammanfattning .......................................................................................................................................... 21
Litteratur...................................................................................................................................................... 22
Tillkännagivande .......................................................................................................................................... 23
Bakgrund och syfte
Abborrfisket har återhämtat sig i Kvarken och är numera både en viktig och sysselsättande del av fisket. I
det kommersiella fisket har fångsten ökat femfaldigt från 1980- och 1990-talen (Figur 1) till 2010-talet.
250
200
150
Ton100
50
0
Figur 1. Den kommersiella abborrfångsten i Kvarken i ton 1980-2010. Uppgifterna från den officiella
fångststatistiken (Naturresursinstitutet NRI).
Samtidigt med abborrbeståndens återhämtning har diskussion om abborrfiskets och -beståndens
hållbarhet ökat. Man oroas för att fisket bedrivs i stor utsträckning på lekande och lekvandrande fisk, att
fångsten till dominerande del består av honor och att fångstansträngningen på abborren möjligen kommer
att öka i takt med att fisket på andra arter begränsas. Dessutom har oron för att den ökade inblandningen
från fisket utomstående organisationer kan störa handeln med abborre på samma sätt som inblandningen i
ex. sikfisket om inte abborrfisket är välordnat och byggt på hållbarhet. Oron förekommer i hela den
kommersiella fiskhanteringen.
Eftersom bedömningen hos fiskerierna är att läget kan förändras snabbt och att något behöver göras
genast åtog sig VFFI (numera Naturresursinstitutet) i samband med ett seminarium i Vasa i maj 2014 att
sammanställa ett ”startprogram” för att påbörja insamlingen av material, som behövs för ordnandet av
fisket samt att göra en inledande lägesbedömning av abborrbeståndens tillstånd genom att studera
åldersstruktur, könsfördelning och tillväxt. Avsikten var att detta delprojekt skulle inledas med
sommarfisket 2014 men skulle upprepas i sin slutliga utformning under tillräckligt många fiskesäsonger för
att säkerställa en representativ provtagning, som kan användas för framtida beståndsuppskattningar.
Avsikten var att provtagningen skulle följa fiskemönstret. Eftersom medlen är begränsade riktade sig
startprojektet enbart till det yrkesmässiga fisket fastän fritidsfisket är omfattande och har varit större än
det kommersiella fisket (Hudd & al. 1987).
Projektet stöder projekten, ” Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det
professionella fisket i Kvarken”, som är under planering tillsammans med Österbottens fiskarförbund och
”Fiskets modellområden”. Delprojektet delfinansierades med medel från den Europeiska gemenskapens
fond för fiskets utveckling under devisen ”EU satsar på hållbart fiske” (kommissionens förordning nr
498/2007). Föreliggande text skall betraktas som en första delrapport och en inledning till problematiken
och som en första rapport över insamling av biologiskt material. Materialet skall i förlängningen kunna ligga
till grund för beståndsuppskattningar i den större projekthelheten ” Biologiska förutsättningar och
riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken”.
Eftersom det insamlade materialet skall kunna användas i fiskeområdets planering presenteras materialet
mestadels i diagramform och med kommentarer i direkt anslutning till resultatdelen. Därmed kommer den
generella diskussionsdelen att bli begränsad.
Undersökningsområde
Undersökningsområdet avgränsades till Kvarkens fiskeområde, som nybildades genom sammanslagning år
2014 av de båda fiskeområdena Korsholms fiskeområde och Norra Kvarkens fiskeområde. Inom detta
fördelades provtagningsområdena på basis av märkesåterfyndens spridning i de fiskeriutredningar, som
gjorts kring Kyro älvs influensområde (Hudd & al. 1984) och i anslutning till utredningarna kring M/S Eiras
oljeutsläpp 1984 (Hudd & al. 1987). Enligt resultaten från märkningarna fanns inget stort eller ens noterbart
flöde mellan abborrbestånden i Kvarken och följaktligen kunde enhetsbestånd, ”unit stock” (Gulland 1969,
Cushing 1981) avgränsas och provtagningen från enskilda bestånd göras. Märkesåterfyndens geografiska
spridning möjliggör således att hålla isär de olika bestånden som studeras och göra jämförelser av ex.
beståndskaraktärer över en längre tid. Provtagningsplatserna (Figur 1), från vilka prov tagits 2014-2015
finns märkningsresultat från Björkö Brunnen, Revöfjärden, Köklot och Tottesund. Trots litet flöde mellan
bestånden har en del sammanslagningar preliminärt dock gjorts för att öka styrkan i bedömningen. Framför
allt har prov fiskade i Björköby-Revöfjärden-området slagits ihop.
Figur 2. Provtagningsplatserna 2014 och 2015 och i texten förekommande ortnamn. Gula ringar = yrkesfiske
med nät sensommaren 2014. Orange triangel spetsen uppåt = provfiske med katsa hösten 2014. Grön
triangel spets uppåt = pilkfiske vintern 2015, blå kvadrat = ryssjeprov samt vit triangel spets neråt = 1”
rävgallerkatsa. Satellitscenen, som kartbottnen, är nedladdad från Google Earth.
Material och metoder
Provtagningar ur abborrfångsten och provfisken
Provtagningarna kunde påbörjas under pågående nätfiskesäsong på sensommaren 2014. I de fall fiskaren
samtidigt använde olika maskvidder i nätfisket togs fångstproverna så att de kontaktade fiskarna själva
bedömde vilka nät används mest. Proven togs i det förhållande, som den enskilda fiskaren använde de olika
maskvidderna. I Köklot, Mickelsörarna och Maxmo togs hela dagsfångsten av abborre till prov.
Eftersom det förekommit oro över hondominansen i fångsterna gjordes några dagars provfisken med
tätmaskiga katsor i slutet av sommaren 2014 i Björköby Vikarskat och 2 pilkfiskedagar i början av 2015 på
Revöfjärden för att se om hondominansen också förekommer bland unga fiskar. I dessa fiskemetoder
antogs köns- och storleksfördelning möjligen vara en annan än i yrkesfisket och på så vis skulle förekomsten
av hanar i bestånden kunna bedömas bättre. I tidigare undersökningar i området har fångsten i katsa varit
handominerad och i allmänhet fångar nät mer honor. Detta är också den allmänna bilden av fångstens
könssammansättning. I Tottesund genomfördes provfisken med samma typ av 1” rävgallerkatsor, som
också användes på 1980- och 1990-talets beståndsstudier (Hudd & al. 1994).
För att kunna göra tillväxtbedömningarna mättes (totallängden) och vägdes fiskarna. Mätningen gjordes
med 1 mm. noggrannhet och vägningen med 1 g. noggrannhet. Varje individ könsbestämdes för att kunna
belysa förekomsten av hanar. För att kunna bedöma förekomsten av lekmogna hanar bestämdes
könsmognadsgraden hos varje individ. Könsmognadsgraden bedömdes enligt Kestevens system (Bagenal
1978). Åldersbestämningen gjordes från operculum-benet i gällocket. Tillväxten beräknades såväl från
medelstorleken i varje åldersgrupp som från tillbakaräknad tillväxt. Längdtillväxten bedömdes med
tillbakaräknad tillväxt utan att beakta förekomsten av eventuellt förekommande Leas fenomen (Bagenal
1978).
För att få material ur vårfisket 2015 med ryssja och katsa köptes prov också från dessa metoder (Tabell 1)
från Maxmo och Björköby. Dessutom gjordes provfisken med tätmaskiga katsor i Björköby skärgård under
vårfisket. Proven tagna ur vårfisket på våren 2015 har inte åldersbestämts.
Tabell 1. Sammanställning över provtagningarna ur abborrfångsten i undersökningsområdet 2014 -2015 i
Kvarkens fiskeområde. * proven inte analyserade, (*) oanalyserade prov inkluderade.
Delområde
Datum
Fiskemetod
Antal abborrar
Björkö Brunnen
11.8.2014
40 mm nät
66
Revöfjärden
25.8.2014
40 mm nät
96
12.8.2014
40 mm nät
67
43 mm nät
49
11.8.2014, 14.8.2014
38 mm nät
50
14.8.2014
40 mm nät
15
20.8.2014
40 mm nät
30
Katsa 1” rävgaller
19
Katsa 1”rävgaller
64
Mickelsörarna
Köklot Norrskat
Pudimo
12.8.2014,
Tottesund
20.8.2014
Vikarskat
43
14.10.2014
Provfiske med katsa 13 mm
80
10.2.2015,
Provfiske med pilk
42
18.2.2015
Provfiske med pilk
54
Revöfjärden II
12.5.2015
Katsa 1”rävgaller
120*
Maxmo dansbana
2.6.2015
62*
Söderudden
Ryssja 25 mm
Nät 3 olika maskvidder,
Sammanlagt
14 olika fisken
13mm provkatsa,
857(*)
1” gallerkatsa, 36 mm ryssja,
25 mm ryssja & pilk
Tillväxten jämfördes till två sammanställningar om abborrens tillväxt och fiskeribiologi (Böhling 1988) och
Hudd (1994.) i Kvarken.
Intervju med fiskare och partihandel
Fyra yrkesfiskare som levererade abborre och en partihandlare intervjuades om ”idealstorleken” på den
fångade levererade abborren. I begreppet ”idealstorlek” ingick såväl hanterbarhet, fileteringslämplighet
som ”säljbarhet” och inställning hos den intervjuade personen om föreslagna storleks lämplighet ur
fiskevårdssynvinkel.
Resultat med inledande kommentarer
Storleksselektivitet
Det yrkesmässiga nätfisket på abborre i undersökningsområdet bedrevs på sensommaren 2014 främst med
40 mm:s nät. I någon mån också med glesare nät. Begränsat användes 38 mm:s nät enbart i Köklot.
Medellängden, hos abborrarna fångade med nät i det yrkesmässiga fisket i de olika delområdena,
varierade från 273 till 296 mm totallängd (Figur3).
Kommentarer: Skillnaderna mellan medelstorleken är liten. I någon mån avviker abborrfångsten från
Mickelsörarna som större tack vare att endel fångats med 43 mm. Abborrarna fångade med 38 mm:s nät
från Köklot avviker som mindre fiskar (Figur 3). I alla nätfisken, som undersöktes, var abborranas
medelstorlek större än föreslagna minimistorlek på c. 150 g. (Hudd 1994). Medelstorleken i vikt var för
nätfiskets abborrar strax över 300 g.
Figur 3. Medellängden och dess spridning (S.E.) i nätfisket med 38-43 mm:s nät i 1) Björköby och
Revöfjärden, 2) Köklot Norrskat, 3) Mickelsörarna och 4) i Maxmo Pudimo. Antalet fiskar i proven framgår
av tabell 1.
Fiskeeredskapens ålderselektivitet och rekryteringsålder i de olika
delområdenas abborrfiske
Björköby-Revöfjärden området
Abborrfångsten i sensommarens nätfiske med 40 mm nät i Björköby-Revöfjärden området bestod av 4 - 13
år gamla individer. Rekryteringsåldern var 6 år, som var lika hos hanar och honor. Dock så, att honor
uppträdde i större mängder i fångsten något tidigare (Figur 4).
Kommentarer: Att honor uppträdde i fångsten i observerbart i yngre ålder beror åtminstone på könens
olika kroppsform . Nätfångsten hos abborre domineras i allmänhet oftast av honor. Eventuellt kan också en
ojämn könsfördelning i beståndet spela en roll. För att utreda detta bör provtagningar göras ur redskap,
som fiskar också yngre åldersgrupper av båda könen (se nedan). Båda könen förekom i alla i fångstproven
förekommande åldersgrupper. Ett års stickprov ur fångsten är inte tillräckligt för att slutligt bedöma om
observerad ålderstruktur är generellt gällande i delområdet. I ålderstrukturen fanns ingen saknad årsklass
eller iögonfallande riktigt stark åldersgrupp.
%
Ålder
Figur 4. Åldersstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Björköby och Revöfjärden sammanslaget.
Honor med grönt och hanar med rött. N = 74 hanar och 89 honor.
Ålderstrukturen ser ”normal ut” fastän fiskarna fiskats med så högselektiva redskap som nät. I ett bestånd
med god yngelproduktion och god rekrytering till fisket ingår ofta flera prerekryta åldersgrupper i fångsten
och beroende på fiskets effektivitet så ingår de äldre åldersgrupperna i succesivt avatagande frekvens.
Hårdare fiske betyder i allmänhet snabbare försvinnande av de äldre åldersgrupperna. Att ålderstrukturen i
ett effektivt fiskat bestånd är så pass vid som i Björköby-Revöfjärden tyder på att beståndet inte är för hårt
fiskat och ur denna synpunkt i ordnat skick. Eftersom, fångsten baserades på mer än fem åldersgrupper ger
detta gott om tid för att ordna nätfisket om ex. rekryteringsbortfall skulle hota. Möjligheten till detta kräver
dock kontinuerlig information om de yngre / yngsta åldersgruppernas förekomst i beståndet ex. med hjälp
av provfiske.
Köklot
Ålderstrukturerna i abborrfångsten från såväl 38 mm som 40 mm nät i Köklot (Figur 5 och 6) är båda
igönfallande. Båda domineras av enskilda åldersgrupper. I 40 mm nät är rekryteringsåldern 5 år.
Ålderstrukturen sträcker sig över åldersgrupperna 4 till 10 respektive 4 till 13. Åldersstrukturen domineras
av en åldersgrupp, dvs. 5 åringar respektive 10 åringar. I 40 mm nät fanns nästan inga honor.
Figur 5. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Köklot. Båda könen ihopslagna pga. att bara en
hona ingår. N = 15 hanar och 1 hona.
Figur 6. Åldersstrukturen (%) i abborrfångsten i 38 mm nät i Köklot. Hanar med rött och honor med grönt.
N = 14 hanar och 91 honor.
Kommentarer: Materialet från Köklot är så iögonfallande att bedömningar speciellt från fisket med 40 mm
nät måste baseras på fler provår än som tagits här. Den iögonfallande åldersstrukturen och
könsfördelningen kräver överlag fler provtagningar under några år för att ge besked om orsakerna eller
åtminstone för att avslöja om de erhållna resultaten beror på tillfälligheter. Delområdet saknar på 2000talet yrkesfiske, vilket indikerar att inget överfiske - i varje fall från yrkesfisket- förekommer. Hårt fiskade
bestånd har i allmänhet snävare ålderstruktur än här. Den vida ålderstrukturen och att så gamla fiskar
ingår i 38 mm nät indikerar att fisket inte är för hårt. Fritidsfiskets omfattning och redskapstyper i området
är dock för tillfället okänt. Orsaken till den speciella könsfördelningen, borde också undersökas närmare
för att avgöra om resultatet beror på en tillfällighet. Att hanar förekommer bara i de äldre åldersgrupperna
kan avslöjas med fler provomgångar under några år eller med provfiske bedrivet med tätare redskap.
Mickelsörarna
I 40 mm nät var ålderstrukturen i Mickelsörarna från 4 upp till 13 år, vilket är en vid ålderstruktur .
Rekryteringsåldern var tydligare för honor vid 6 år. För hanarna fanns ingen klar rekryteringstopp utan
åldergrupperna var jämt spridda förutom för åldergrupp 12, som förmodligen representerar en stark
årsklass. Den framträder såväl för hanar som för honor (Figur 7).
Kommentarer: Eftersom åldersgrupp 12 är så pass gammal kommer den förmodligen inte att bidra till
någon större långvarig uppgång i fångsten mera trots sin framträdande roll i det första årets provtagningar.
Figur 7. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Mickelsörarna. Hanar med rött och honor med
grönt. N= 26 hanar och 43 honor.
I proven från 43 mm nät är ålderstrukturen vid, men saknar tydlig rekryteringsålder, vilket förmodligen
beror på att 43 mm nät är i överkant glesa för fiske efter abborre. Yrkesfisket på abborre i Mickelsörarna
fångar således mest gammal fisk (Figur 7 och8) och rekryteringsåldern är i de glesaste näten svår att
bedöma och beroende av att enskilda fiskar får oproportionerligt stor betydelsei ålderstrukturen i en
individfattig fångst.
Figur 8. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 43 mm nät i Mickelsörarna. Hanar med rött och honor med
grönt. N= 13 hanar och 36 honor.
Maxmo inre skärgård, Pudimo och Tottesund
Provet från 40 mm nät i Maxmo, inre skärgård (Pudimo), är också så litet att bedömningen blir ytterst
begränsad. Åldersstrukturen var vid. Fångsten bestod från 4 till 10 år gamla fiskar och rekryteringen
skedde vid sex års ålder (Figur 9).
Figur 9. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 40 mm nät i Pudimo. Enbart honor visas. N= 2 hanar och 28
honor.
Maxmo inre skärgård Maxmo dansbana
I katsafångsten på sensommaren från Maxmo dansbana ingick 2 till 6 år gamla hanar och 3 till 11 år gamla
honor. Rekryteringsåldern på hanarna var 3 år och 5 år för honor. Framför allt honorna hade vid
åldersstruktur (Figur 10). Katsaprovet från Pudimo behandlas senare då fler provår ingår.
Kommentarer: Ålderstrukturen ser ”normal” ut. De rekryterande åldersgrupperna är tydligt representerade
och åldersgrupperna avtar trappstegslikt. Prerekryter förekommer med hög frekvens, hos honorna med två
åldersgrupper i proven. De allra äldsta åldersgrupperna är små antagligen beroende på
redskapselektiviteten och årstiden.
Figur 10. Ålderstrukturen (%) i abborrfångsten i 1” gallerkatsa invid Maxmo dansbana. Hanar med rött och
honor med grönt. N= 17 hanar och 90 honor.
Provfisken med katsa i Björköby-Vikarskat.
I provfisket med katsa på sensommaren 2014 i Björköby (Vikarskat) fångades 1 till 4 år gamla abborrar med
en klar rekryteringsålder på 2 år (Figur 11). Provfångsten bestod av 37 honor och 43 hanar. Enligt
könsmognadsgraden i katsaproven 2014 verkar könsmognaden inträda vid treårs ålder våren 2015.
Honorna dominerade fångsten från och med åldersgrupp 3 (Figur 12).
Kommentarer: I den använda katsamodellen fiskades på sensommaren unga aborrar, dvs från och med
tredje tillväxtsäsongen dvs 2 års ålder. Information om kommande årsklassers förekomst kan således följas
med provfiske med katsa av denna typ. I Kvarken har avvikande dålig rekrytering funnits hos abborre
(Böhling et al. 1991). I endel fiskbestånd har hela årsklasser nästan slagits ut av framför allt försurning
(Hudd et al. 1986). Med hjälp av en konsekvent och kontinuerlig ungfiskmonitoring kan ett
förhandsvarningssystem för saknande årsklasser inrättas. En möjlig metod kunde vara fiske med täta
katsor. Fastän det förmodligen finns ett samband mellan årsklasstyrkan och yngelproduktionen (Kjellman &
al. 2003) kan man knappast med tillbudsstående medel göra prognoser för den framtida fångstens storlek,
men, avsaknaden av eller extremt dålig reproduktionsframgång kan avslöjas redan några år innan
rekryteringen till det egentliga fisket sker. Provfiske med katsor skulle möjliggöra en förvarning 2 till 3 år
tidigare än förväntad rekrytering till fisket. Fiskeområdet skulle på så vis kunna förbereda sig på stora
förändringar med gott om tid, vilket skulle stärka hållbarheten i fisket och dess förvaltning.Provfiske med
katsor kräver inte komplicerade provtagningsprogram för ungfisk och skulle också bidra med information
om förekomst av båda könen i tidigt stadium. Arbetsinsatsen och väderkänsligheten med denna metod
vore liten.
För att kunna bekräfta den tekniska genomförbarheten, täckningen och driftsäkerheten bör förslaget
förankras i fiskeområdet.
För att garantera resultatsäkerheten och styrkan i materialet med provfisket behövs en bedömning av
erforderlig fångstansträngning med såväl ett antal försöksår och en statitisk utvärdering.
En budget för drift av ett monitoringsystem kan uppställas efter att de två tidigare punkterna genomförts.
Figur 11. Åldersstrukturen i provfisket med katsa i Björköby (Vikarskat) sensommaren 2014. Båda könen
sammanslagna.
Figur 12. Könsfördelningen i åldersgrupperna i provfiskekatsefångsten sensommaren 2014 i Björköby
(Vikarskat).
Provfiske med pilk i Björköby-Revöfjärden området
I provfisket med pilk i februari 2015 i Vistan (Björköby-Revöfjärdenområdet) ingick 3 till 12 år gamla fiskar.
Rekryteringsåldern för såväl hanar som honor var 4 och prerekryter ingick från 3 år (Figur 13).
Figur 13. Ålderssammansättningen (%) i provfisket med pilk i Björköby - Revöfjärden området (Vistan)
februari 2015. Hanar och honor skilt. ( 2 provfisketillfällen, sammanlagt honor: 62 st och hanar:34 st.).
Kommentarer: Ålderstrukturen i pilkfångsten ser ”normal” ut och är vid. Rekryteringsåldern är lägre än i
nätfisket men högre än i provfisket med katsa.
Tillbakaräknad tillväxt och mean size at age
Längdtillväxten i de första provtagningssatserna, enligt tillbakaräknad metod ( Bagenal 1978), utan
korrigering för sk. Leas fenomen och könen sammanslagna nästan sammanföll (Figur 14) i hela
undersökningsområdet. Avvikkelser syns först i de äldsta åldersgrupperna där hondominansen också
ökade.
mm
Figur 14. Tillbakaräknad tillväxt hos de studerade abborrbestånden från Revöfjärden-Björköby,
Mickelsörarna, Köklot, Maxmo inre skärgård. Båda könen ihopslagna.
Kommentarer: Tillväxten hos abborrarna i Kvarken har varit god (Böhling 1988, Hudd 1994) och har på
basen av föreliggande inledande fångstprov ökat speciellt i de på 1980/1990-talen långsamtväxande
bestånden. Numera finns ingen anmärkningsvärd skillnad mellan de studerade delbestånden och kan dels
bero på att redskapsselektiviteten påverkar resultaten speciellt om antalet individer i de repsektive
åldersgrupperna är låg. Tillväxtens likartade karaktär syns också i att beståndens rekryteringsålder i ex. 40
mm nät är likartad i alla delområden.
Om man jämför medelstorleken (mean size at age) i de sammanslagna proven från Björköby - Revöfjärden
området har tillväxten ökat påtagligt från början av 1990-talet (Figur 15).
Kommentarer: Resultaten påverkas möjligen också av att proven på 1980-1990-talen togs främst på våren
varemot proven från 2014 är från sensommaren. Dessutom påverkar också att sensommarens prov är från
nätfiske samt att fiskarna växer något ojämt vilket och därför påverkar redskapsselektiviteten om
ålderstrukturen också ändrats .
400
Längd
350
300
250
mean 2014
200
mean 1994
150
100
50
0
0
2
4
6
8
Ålder
10
12
14
16
Figur 15. Medelstorleken i mm i abborrproven tagna från 1980/1990-talen (röda kvadrater) och
sensommaren 2014 (blåa salmiakfigurer).
Förhållandet mellan längd- och viktdiagram
Figur 16. Förhållandet mellan läng och vikt i abborrbeståndet i Björköby - Revöfjärdenområdet
sensommaren/hösten 2014. De inritade orange ringarna på grafens axlar motsvarar medelstorleken på
abborrarna fångade med nät i det yrkesmässiga fisket på sensommaren i Björköby-Revöfjärden området.
Längd- viktnyckeln (Figur 16.) underlättar tolkningen då olika personer anger fiskens storlek på olika sätt.
Endel anger storleken i vikt andra i längd. I Figur 16. avviker tydligt de små fiskarna fångade med katsa nere
till vänster på kurvan från de nätfångade fiskarna i det övre ”molnet”.
Fiskeredskapens könsselektivitet i de olika delområdena
I alla redskapsformer, inklusive provfiske med katsa och pilk, ingick sensommaren 2014 och under
förvintern 2015 både hanar och honor i fångsten. Med undantag för Köklot 40 mm nät och prov fisket med
katsa i Maxmo var honornas andel dominerande (Figur 17). Ju större proven var från de enskilda områdena
desto mer lika var fördelningen mellan hanar och honor (Figur 3).
Kommentarer: En dominans av endera könet är att förvänta sig åtminstone i starkt selektiva redskapen
(Hamley 1975) såsom nät är. Könsfördelningen varierar såväl beroende på redskap som på fiskeperiod,
på den finska kusten har detta synts tydligast i Kvarken (Böhling 1988) . I medeltal av alla redskap inklusive
testfiskeredskapen var könsfördelningen 64 % honor respektive 36 % hanar.
Figur 17. Könsfördelningen i abborrproverna från olika redskapstyper och från olika delområden
sensommaren 2014 och förvintern 2015. Från vänster: Björköby-Revöfjärden 40 mm nät, BjörköbyRevöfjärden provkatsa, Köklot 38 mm nät, Köklot 40 mm nät, Mickelsörarna 40 mm nät, Mickelsörarna 43
mm nät, Maxmo Pudimo 40 mm nät, Maxmo Pudimo 1” gallerkatsa, Maxmo dansbanan 1” gallerkatsa och
Vistan pilk. Honor med grönt och hanar med rött.
Åsikter om idealstorleken hos abborren i fisket.
Alla de intervjuade yrkesfiskarna föreslog stor abborre, som mål. Storleken uttrycktes på olika sätt men alla
ville helst fiska större än 250 g. stora abborrar (Tabell 2). Endel av fiskarna sades sig tom. undvika fiske med
täta redskap för att undvika småabborrar och på så sätt ”spara” abborrar till sensommarens nätfiske med
glesa nät. Dessutom ansågs småabborrana ”nättja” dvs. fastna i garnet för mycket i olämpligt täta redskap.
Tabell 2. Förslag till idealvikt för abborrarna av intervjuade fiskare och fiskhandel.
Fiskare
Idealstorlek
Precisering
1.
över 250 g.
2.
300 g.
3.
250 -500 g.
4.
5 st. / kg rensade (författarens
kommentar: över 200 g. orensad)
fångade i 40 eller 43 mm nät
Partihandel
helst över 200g.
inte under 180g.
fångade i 40, 42 och 43 mm nät
Kommentarer: Enligt resonemanget, som fördes om ordnandet av abborrfisket i Kvarken på början av 1990talet (Hudd 1994) är den föreslagna ”idealstorleken” större än de då föreslagna storlekarna, som
beräknats i relation till beståndens tillväxt och dödlighet. Bedömningarna gjordes med sk. fångstkurvor.
Medelstorleken i fisket 2014 är i själva verket redan större än den då föreslagna minimi-idealvikten.
Tillväxten hos abborrarna har ändrat betydligt vilket gör att de på 1990-talet uppgjorda fångstkurvorna
borde uppdateras, men eftersom förändringarna i tillväxten är ganska stora bör några år, åtminstone 3 år
av provtagning införlivas för att undvika att beräkningarna skulle byggas på tillfälliga tillväxtegenskaper.
Förutsatt att de vänstra delarna av åldersdiagrammen dvs. förekomsten av prerekryter, inte beror på
bortfallna årsklasser, är också rekryteringsåldern på de fångade fiskarna högre och yrkesfisket också ur
denna synvinkel välordnat.
Presentationer av projektet och dess relation till modellområdesprojektet
Pilotprojektet har presenterats varje gång prov eller intervjuuppgifter samlats av de kontaktade
yrkesfiskarna. Pilotprojektet har presenterats i nom Fiskets Modellområden projektet. Därtill har följande
presentationer hållits för fiskeriförvaltning och näringsgrenen:
Hudd, R. 2014. Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella
fisket i Kvarken. Forskningsförslag inom ”Fiskets Modellområden” Pedersöre 4.10.2014. Fiskets
branschseminarium. Österbottens fiskarförbund. 28 åhörare.
Hudd, R. 2014. Biologiska förutsättningar och riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella
fisket i Kvarken. Forskningsförslag inom ”Fiskets Modellområden” . Korsholm 4.12.2014. Kvarkens
fiskeområdes styrelse. 9 åhörare.
Aborrbeståndens utveckling i Kvarken berördes också i radioinslaget: Hudd R. 2015. Richard Hudd om
fiskbeståndet i våra vatten. Radio Vega Österbotten. http://arenan.yle.fi/1-2816978 17 min.
Intervju/diskussion 19.5.2015.
Diskussion:
Alla prov från yrkesfisket med 40 mm eller större maskvidds nät visar en hög rekryteringsålder och vid
ålderstruktur. Medelstorleken på fångade fiskar är stor, t.o.m. större än de förslag till minimimått som gavs
i början av 1990-talet (Hudd 1994). Tillväxten har ökat i hela området och skillnaderna i tillväxt mellan de
olika delbestånden var 2014 liten. Abborrarnas likartade tillväxt möjliggör, förutsatt att den inte är tillfällig,
en mer enhetlig beståndsförvaltning över hela fiskeområdet. För att undvika felslut, som kan bero på
tillfälliga förhållanden ex. varma somrar, bör dock provtagningen fortsätta - förslagsvis i minst två- tre år till.
Förutom de goda förändringarna i de enskilda fiskemetodernas och fiskarnas populationsparametrar har
också fångsten ökat. Det ser ut som om fisket är i gott tillstånd och väl ordnat och bara med små tillägg,
framför allt i kontinuerlig uppföljning av beståndsegenskaperna, hållbart. Speciellt bör försiktighet iakttas
så att inte de låga frekvenserna av prerekryter och hög rekryteringsålder beror på bortfall av inkommande
årsklasser.
Eftersom pilotprojektet kom igång så sent på fiskeåret hann inte prov tas ur 2014-års ryssjefiske.
Materialet från ryssjefisket år 2015 har inte åldersbestämts och bör kompletteras i och med följande
projekt. Ryssjefiskets sammansättning kan därför inte belysas i denna pilotundersökning. I de uppföljande
arbetena bör tillräcklig tid reserveras för att kunna väga provtagningarna i proportion till fiskemönstret.
Prov har tagits ur de flesta andra fångstmetoderna i yrkesfisket och ger en bild av de enskilda
fiskemetodernas fångstsammansättning och egenskaper.
Fritidsfisket, husbehovsfisket och hobbyfisket, fångade i mitten av 1980-talet betydligt mer abborre än
yrkesfisket och gör det förmodligen också nu. För att kunna göra en helhetsbedömning av fiskemönstret
och fångstens fördelning och fångsten egenskaper bör en fritids- och husbehovsfiskeutredning göras i
området så snart som möjligt. Utredningen bör göras också för att provtagningen ur fisket och fångsten
kan samordnas och vägas i proportion till det totala fiskemönstret. Dessutom skulle en god uppskattning av
totalfångsten möjliggöra en populationsanalys, dvs. en bedömning av beståndens storlek. I början av 1990talet bestod abborrbeståndet i Kyro älvs influensområde av c. 7 miljoner rekryterade individer (Hudd 2000).
Efter det har beståndet återhämtat sig radikalt. Abborrfisket i Kvarkens fiskeområde är numera av
betydelse också nationellt, vilket också motiverar ett nationellt intresse av dess tillstånd. Kännedomen av
fritids- och husbehovsfisket skulle öka trovärdigheten i ordnandet av fisket och beståndsförvaltningen inom
fiskeområdet.
Den observerat höga rekryteringsåldern i yrkesfiskets fångst möjliggör flera år av förberedelser för
förändring om någon större förändring i yngelproduktionen skulle ske. Detta kräver dock observation av
ungfiskförekomsten. Man kan knappast förutse de kommande årsklasserna storlek men åtminstone
kommer saknade årsklasser att kunna avslöjas. Försöken med täta katsor visade att rekryteringen till dem
sker redan vid 2 års ålder. Detta skulle ge 2-3 års tid att förbereda sig på eventuell stark nedgång i
rekryteringen. Rekryteringsbortfall har varit ett av kustfiskets största problem i flera fiskbestånd med svåra
konsekvenser för yrkesfisket i Kvarken ex. (Hudd & Leskelä 1998). Införande av uppföljning av
ungfiskförekomsten skulle öka trovärdigheten och den ekologiska hållbarheten i beståndsförvaltningen.
Dessutom kunde man kunna påvisa att försiktighetsmått tagits i bruk i fiskeområdets beståndsförvaltning.
Låg förekomst av hanar i fångsten har oroat fiskerierna . De studerade fiskemetoderna är mer selektiva för
honor förmodligen på grund av honornas trindare kroppsfrom en stor del av året. Det tycks också för
närvarande vara hondominans i bestånden. I Kyro älvs mynning har fördelningen mellan hanar och honor
ändrat sedan monitoringen där avbröts i slutet på 1990-talet då det ännu var handominans åtminstone i
katsafångsten. I proven presenterade här ingår mellan 20-40 % hanar, med undantag för Köklot. Om proven
var samlade från tätare redskap skulle förmodligen andelen hanar vara större.
Hanar kan delta i leken i omgångar och med flera honor emedan de inte tömmer all mjölke på en gång.
Denna upprepningsmöjlighet, i sig, möjliggör att det kan finnas färre hanar i beståndet och ändå vara
tillräckligt många. Om varje hane deltar i olika lekar mångfaldigas hanarnas lekpotential i jämförelse med
honorna. Kontinuerlig uppföljning av könsfördelningen i beståndet skulle dock öka beståndsförvaltningens
trovärdighet eftersom ämnet oroat fiskeintressenterna. Eventuellt kan med tillräckligt lång monitoring
också en önskvärd tröskelkönsfördelning tas fram för att bibehålla försiktighetsprincipen och minska
riskerna i beståndsförvaltningen.
Honorna fäster rommen i leksubstratet och leker av hela romsträngen på en gång (ex. Fabricius 1956).
Honorna kan således inte upprepa leken flera gånger samma år. Själva leken går till på så vis att enskilda
honor söker lämpliga romupphängningsplatser och ett antal hanar, ofta också små hanar, avger mjölken.
Små unga hanar kan således delta i leken med enskilda stora honor. Den lägre andelen hanar i fångsten är
enligt resonemanget inte för närvarande oroande för fisket.
Stora honor avger mycket rom bestående av stora romkorn. Större romkorn innebär också mer
reservnäring för embryot och det kläckta ynglet. I ett effektivt fiske sjunker i allmänhet medelstorleken i
fångsten, vilket i förlängningen kan leda till att mindre honor deltar proportionerligt mer i leken, eventuellt
till nackdel för embryons och nykläcktas överlevnad. I Kvarkens fiskeområde är abborrarna stora och
medelstorleken i fångsten har blivit större sedan de senast undersöktes. För tillfället finns knappast brist på
stora lekhonor, vars avkomma skulle vara känsligt små. Ärendet bör ändå diskuteras i kommande
förvaltningsplaner och planeringen av följande steg av provtagning emedan förvaltningen av stora honor
redan lyfts upp inom förvaltning av fiskbestånden (ex. Heyer et al. 2001, Olin et al. 2012.).
Sammanfattning:
På basen av pilotprojektets prov finns, för tillfället, ingen anledning till snabbinsatser för reglering av
yrkesfisket på abborre i Kvarkens fiskeområde. Situationen kan dock ändra snabbt. Därför bör utredningen
kompletteras åtminstone med de förslag, som givits i kommentarerna och diskussionen. Framför allt bör

fritidsfisket egenskaper och omfattning utredas

göras en granskning av om tillväxtförändringarna är tillfälliga eller av mer bestående natur

införas en monitoring av förekomst / avsaknad av prerekryter ex. med provfiske
Eftersom de flesta aspekterna också tas upp i det planerade projektet ” Biologiska förutsättningar och
riskanalys ifall av ett tyngdpunktskifte i det professionella fisket i Kvarken” föreslås att uppstartning och
finansiering av det projektet omgående förverkligas. Fiskeområdet får därmed

en beståndsförvaltning av abborren inom sitt område

en strategi för regional förvaltning av abborrbestånden

ett utprovat uppföljningsprogram för abborrbestånden och -fisket

analyserat basmaterial för att möta opinion och debatt på biologiskt faktagrund
Litteratur:
Bagenal, T. 1978. Methods for Assessment of Fish Production in Fresh Waters. Blackwell Scientific
Publications. IBP Handbook No 3. Oxford. 365 pp.
Böhling, P. 1988. Ahvenen (Perca fluviatilis L.) kasvu ja kasvuun vaikuttavat tekijät Suomen
rannikkoalueella. Lisensiaattitutkielma Helsingin yliopisto Eläintieteen laitos Morfologian ja ekologian
osasto. Helmikuu 1988. 87 siv.
Böhling, P., Hudd, R., Lehtonen, H., Karås, P., Neuman, E. & Thoresson, G. 1991. Variations in Year-Class
Strength of Different Perch (Perca fluviatilis) Populations in the Baltic Sea with Special Reference to
Temperature and Pollution. Can. J. Fish. Aquat. Scien., 48:1181-1187.
Cushing, D.H. 1981. Fiheries biology. A Study in Population Dynamics. The University of Wisconsin Press.
Madison . ISBN 0-299-08110-9. 296 pp.
Fabricius, E.,1956. Hur abborren leker. Zool.Revy, 18:48-55.
Gulland, J.A. 1969. Manual of methods for fish stock assessment. Part I. Fish population analysis. FAO
Manuals in fisheries science 4 FRS/M 4. Rome. 154 pp.
Hamley,J. M. 1975. Review ov Gillnet Selectivity.
Journal of the Fisheries Research Board of Canada, 1975, 32(11):
1943-1969, 10.1139/f75-233. Published on the web 13 April 2011.
Heyer, C.J., Miller, T.J., Binkowski, F.P., Caldarone, E.M. & Rice, J.A. 2001. Maternal effects as a
recruitment mechanism in Lake Michigan yellow perch (Perca flavescens). Can. J. Fish Aquatic. Sci. 58:
1477-1487 (2001).
Hudd, R.,Hilde'n, M.,Urho, L.,Axell, M-B. & Jåfs, L-A. 1984. Kyrönjoen suisto- ja vaikutusalueen
kalatalousselvitys 1980-1982. Vesihallituksen tiedotus 242 A. 275 siv. (på svenska: Fiskeriundersökning av
Kyro älvs mynnings- och influensområde 1980-1982. Vattenstyrelsen 242 B.277 sid.). Projektet har
dessutom mellanrapporter.
Hudd, R., Hilde'n, M. & Urho, L. 1986. The effects of anthropogenic acidification on the stocks and fisheries
of bream and burbot in the sea area influenced by the river Kyrönjoki in the Gulf of Bothnia. in: Kangas,P. &
Forskåhl,M. (eds.) Proceedings of the third Finnish-Swedish Seminar on the Gulf of Bothnia. pp. 134-138.
Hudd, R. & Leskelä, A. 1998. Acidification induced species shifts in coastal fisheries off the River
Kyrönjoki, Finland. A case study. Ambio 27: 535 - 538.
Hudd, R., Urho, L. & Lehtonen, H. 1987. Selvitys Merenkurkussa tapahtuneen m/s Eiran öljypäästön
vaikutuksista kaloihin ja kalastukseen. Teoksessa:m/s Eiran öljyvahingon ympäristövaikutukset
Merenkurkussa 1984.Ympäristöministeriö sarja A 61:127-353. på svenska: Fiskeriutredning över m/s Eiras
oljeutsläpp i Kvarken 1984. Miljöministeriet serie A 62:129-343.
Kjellman, J., Lappalainen, J., Urho, L. & Hudd, R. 2003. Early determination of perch and pikeperch
recruitment in the northern Baltic Sea. Hydrobiologia 495: 181-191.
Olin, M., Jutila,J., Lehtonen,H., Vinni, M., Ruuhijärvi, J., Estlander, S., Rask, M., Kuparinen, A. &
Lappalainen, J. 2012.Importance of maternal size on the reproductive success of perch, Perca fluviatilis, in
small forest lakes: implications for fisheries management. Fisheries Management and Ecology. 19: 363-374.
Tillkännagivande:
Pilotprojektet finansierades med medel ur programmet Operativt program för fiskerinäringen i Finland 2007
- 2013och Europeiska gemenskapens fond för fiskets utveckling via Närings-, trafik- och miljöcentralen i
Vasa. Övrig offentlig finansiering är från VFFI senare Naturresursinstitutet..
Materialet och data till denna mellanrapport finns lagrat hos Naturresursinstitutet jämte de gamla proven, till
vilka hänvisats i texten.
EU satsar på hållbart fiske EG nr. 498/2007.