1. No category

Justitiedepartementet
103 33 STOCKHOLM
Datum
Vår beteckning (anges vid kontakt med oss)
Er beteckning
2015-04-02
CJ
Ju2014/7269/DOM
Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av
förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.
LO-TCO Rättsskydd AB har inbjudits att lämna synpunkter på betänkandet
Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål
(SOU 2014:76 ).
Vi kommer i det följande att lämna synpunkter på utredningens förslag i två
avseenden: minskade möjligheter till muntlig förhandling i kammarrätten och
förkortade överklagandetider.
Möjlighet till muntlig förhandling i kammarrätt
LO-TCO Rättsskydd AB anser att det är positivt med en förstärkning av
möjligheten och i vissa fall skyldigheten att på den enskildes begäran hålla
muntlig förhandling i förvaltningsrätt. Dock motsätter vi oss att denna möjlighet
helt bortfaller när det gäller yrkande av enskild i kammarrätt.
Vi förordar att behålla nuvarande reglering för enskilda att yrka på muntlig
förhandling i kammarrätten. Även om tyngdpunkten på utredningen ska ligga i
förvaltningsrätt så kvarstår det faktum att det många gånger är först genom
förvaltningsrättens dom som det blir tydligt för den enskilde vad hen borde ha
visat. I dessa lägen måste det finnas en möjlighet för den enskilde att tillvarata sin
rätt till en rättvis och tillfredställande prövning genom ett yrkande om muntlig
förhandling. Vi menar därför att den föreslagna inskränkningen vore olycklig.
Förkortade överklagandetider
I betänkandet föreslås att överklagandetiden vid överklagande av
förvaltningsrätters och kammarrätters avgöranden i mål om socialförsäkring samt
2
i mål om arbetslöshetsförsäkring ska förkortas till tre veckor. Skälen till förslaget
är bl.a. intresset av enhetlighet inom förvaltningsprocessen samt strävan efter att
hålla nere handläggningstiderna i domstol då de aktuella målen ofta rör den
enskildes försörjning och att det därför är av stor vikt att de handläggs skyndsamt.
LO-TCO Rättsskydd AB välkomnar åtgärder som kan medföra kortare
handläggningstider i domstol i dessa mål. Dock är vår inställning att förslaget
kommer att få mycket begränsad effekt i detta avseende. Dessutom tror vi att en
förkortning av överklagandetiden i förvaltningsdomstol kan försvåra för den
enskilde att tillvarata sin rätt. Enligt vår mening ligger inte det huvudsakliga
”problemet” hos de som klagar på ett beslut eller en dom, utan kan snarare
förklaras i brister hos tillämparna (Försäkringskassan, arbetslöshetskassor,
förvaltningsdomstolarna etc.). Det naturliga vore därför istället vara att först
åtgärda sådana brister hos tillämparna som t.ex. påtalats av Inspektionen för
socialförsäkring (ISF), Riksrevisionen m.fl. innan man inför åtgärder som
ytterligare kan riskera rättssäkerheten.
Nedan redogörs för de konsekvenser vi tror att en förkortning av
överklagandetiden i mål om socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring skulle få
för den enskilde.
Möjlighet att komplettera utredningen
Mål rörande socialförsäkring och arbetslöshetsförsäkring rör, i de flesta fall, den
enskildes grundläggande försörjning varför det är särskilt viktigt för den enskilde
att få sin sak prövad. Inte sällan handlar detta om personer som lider av sjukdom
och då kan ha svårare att agera snabbt och handlingskraftigt. Det är mycket
viktigt för den enskilde att kunna komplettera med underlag då det behövs och att
prövningen baseras på fullgott underlag.
ISF har i sin rapport 2013:1 ”När sjukpenning nekas” (sid. 37-45, 75-78) särskilt
kritiserat Försäkringskassan för att lämna så oklar information i sina beslut att det
är svårt för den enskilde att förstå varför denne nekas ersättning. Det är inte
ovanligt att motiveringen till ett beslut är så intetsägande att det först genom
förvaltningsrättens dom blir tydligt för den enskilde vad han eller hon borde ha
visat. Det kan t.ex. röra sig om att det medicinska underlaget borde ha
kompletterats.
Vår erfarenhet är att Försäkringskassans beslutsunderlag i många fall är
bristfälligt. Detta gäller både inom arbetsskadeförsäkringen och inom
sjukförsäkringen och medför naturligtvis att det blir svårt att fatta materiellt
riktiga avgöranden. LO-TCO Rättsskydd AB måste ofta komplettera underlaget
med relativt grundläggande information därför att ärendet inte har blivit ordentligt
utrett på myndighetsnivån. Ett exempel är de ofta mycket bristfälliga utredningar
i arbetsskadeärenden av hur exponeringen för potentiellt skadliga förhållanden
har varit på den enskildes arbetsplats. Dessa brister i myndigheternas
beslutsunderlag får ibland direkt effekt på domstolsavgörandena under hela
3
processens gång då Försäkringskassan eller domstolen sällan ser anledning att
läka denna brist
I ISF:s rapport 2014:18 Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna (sid. 7,
generaldirektörens förord) framgår att förvaltningsdomstolarna ändringsfrekvens
är uppseendeväckande olika. Något som inte kan förklaras av demografiska
skillnader, olikheter i yrkeslivet och liknande. ISF bedömer att den troligaste
förklaringen till skillnaderna beror på att domstolarna handlägger och bedömer
målen på olika sätt, bl.a. på i vilken utsträckning det är parterna som ansvarar för
att presentera utredning respektive hur långt domstolarnas utredningsansvar
sträcker sig.
Om den enskilde har svårt att tillvarata sin rätt, t.ex. svårighet att hinna ta in det
underlag som krävs, påverkar det inte bara just den period som det aktuella målet
avser. Det kan också få konsekvenser för den enskildes möjlighet att erhålla
ersättning i framtiden. Inte sällan hänvisas till en tidigare dom då den enskilde
söker ersättning på nytt. I många fall får en avslagsdom avseende ersättning också
till följd att den enskilde inte får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
vilket gör att den enskilde måste ”arbeta upp” en ny SGI vilket är omöjligt för
den som är sjuk. Har man ingen fastställd SGI kan man heller inte få ersättning
från socialförsäkringen. Liknande konsekvenser kan uppstå inom
arbetslöshetsförsäkringen, t.ex. om den enskilde blir avstängd eller utesluten ur akassan. Denne måste då återigen kvalificera sig för rätt till ersättning vilket kan
vara mycket svårt, i princip omöjligt, för den som är arbetslös.
Mot bakgrund av dessa omständigheter är det viktigt för den enskilde att kunna
överklaga till kammarrätten och inför ett sådant överklagande ha möjlighet att
komplettera utredningen. Det är vidare mycket svårt för en enskild person att få
prövningstillstånd för prövning i högre instans. Ofta krävs att man kan presentera
nytt underlag för att kammarrätterna ska ta upp målet till prövning. Den enskilde
måste således ha tillräckligt med tid för att hinna inhämta nödvändiga
kompletterande upplysningar och underlag innan ett eventuellt överklagande till
nästa instans. Det kan handla om medicinska utlåtanden, utredningar,
arbetsplatsundersökningar eller dylikt. Att ta kontakt med läkare eller få till stånd
ett arbetsplatsbesök hinns inte alltid med på tre veckor. Även i mål rörande
arbetslöshetsersättning är det inte ovanligt att underlaget måste kompletteras med
underlag från t.ex. arbetsgivare, revisorer, läkare m.fl.
I betänkandet anges att nya läkarintyg i regel sällan är relevanta i ärenden om
sjukpenning och sjukpenninggrundade inkomst eftersom prövningen avser
förhållanden som ligger långt bak i tiden. Vår erfarenhet är att nya läkarintyg,
som exempelvis tydliggör huruvida en person befunnit sig i ett
sjukpenningberättigat tillstånd vid aktuell tidpunkt, tvärtom kan vara av stor
betydelse och något som kammarrätterna beaktar.
Det anförs att den enskilde kan överklaga och sedan begära anstånd med
inkommande av kompletteringar. Det är vår erfarenhet att den enskilde mycket
sällan känner till denna möjlighet och således inte kommer att använda sig av
4
denna. Vi upplever även att kammarrätterna har blivit mer restriktiva med att
bevilja anstånd.
Juridiskt biträde
Den enskilde måste också ha tid på sig att hinna söka juridiskt biträde som kan
bistå denne med ett överklagande. Målens komplexitet och tvåpartsprocessens
införande har inneburit att fler behöver ombud i denna typ av mål. Tre veckor är
en för kort tid för att hinna vidta nödvändiga åtgärder. Just för att målen ofta
gäller människors grundläggande försörjning är det viktigt att de blir ordentligt
utredda.
Anledningen till långa handläggningstider
LO-TCO Rättsskydd AB anser, som ovan anges, att det är angeläget att korta
förvaltningsdomstolarnas handläggningstider som idag är alltför långa. Att korta
överklagandefristen är dock inte någon lösning på detta problem. Vår erfarenhet
är att den riktigt långa väntetiden tar sin början när talan är slutförd och målet är
klart för avgörande. Vi kan inte se att förklaringen till de långa
handläggningstiderna, ibland 12 månader eller mer, ligger i överklagandefristens
längd.
Mycket talar istället för att åtskilligt finns att göra beträffande
förvaltningsrätternas organisation och arbetsformer, jfr. ISF:s rapport 2014:18
Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna ( sid. 143 – f.f.). Som där framgår
har förvaltningsrätterna sinsemellan mycket olika organisationsformer och även
olika arbetssätt.
Överklagande – missar fristen alternativt överklagar för säkerhets skull
Om förslaget genomförs kommer fler människor än idag missa
överklagandefristen och komma in med överklagandet för sent. Det kommer
sannolikt att verka förvirrande för den enskilde med en annan överklagandetid i
domstol än i underinstansen. För sena överklaganden kommer att resultera i fler
beslut om avvisning och därmed färre pågående mål. Det är i så fall en minskning
av antalet mål på bekostnad av rättssäkerheten vilket i sig motsäger själva syftet
med en ändamålsenlig förvaltningsprocess. Rätten att få sin sak prövad i högre
instans är helt grundläggande, särskilt i dessa mål som rör grundläggande
försörjning. Vidare är det av stor vikt att fler avgöranden prövas av högre rätt då
kammarrätterna har en praxisbildande funktion på socialförsäkrings- och
arbetslöshetsförsäkringsområdet och vi idag fortfarande upplever att
förvaltningsrätterna bedömer sjukförsäkrings- och
arbetslöshetsförsäkringsreglerna väldigt olika.
En annan aspekt är att det också finns risk för att de försäkrade överklagar direkt
när domen kommer för att vara säkra på att inte missa fristen i och med att tiden
för överklagande är begränsad. Detta kan leda till att man överklagar ”i onödan”.
Vid en närmare analys av domen kan det nämligen visa sig att den försäkrade kan
5
acceptera domstolens bedömning eller blir varse att det inte går att uppfylla de
beviskrav som ställs, men har då vid denna tidpunkt redan överklagat för
säkerhets skull. Då ökar antalet inkomna mål eftersom man inte kan utgå ifrån att
enskilda känner till möjligheten att återkalla ett överklagande.
-------Sammantaget menar vi att goda skäl talar för att tvåmånadersfristen för
överklagande bör behållas i mål rörande socialförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring. Dessa mål rör grundläggande försörjning för enskilda
men till skillnad från exempelvis mål om försörjningsstöd innebär de ofta också
tidskrävande och omfattande utredningar och kompletteringar. Den enskildes
intresse att få sin sak prövad på ett materiellt korrekt underlag anser vi därför
väger tyngre än intresset av enhetliga regler inom förvaltningsprocessen. Intresset
av kortare handläggningstider tror vi inte påverkas mer än marginellt av åtgärden
att korta överklagandefristen. Fokus bör istället läggas på att först komma till
rätta med olikheterna i förvaltningsrätternas arbetsformer och synsätt.
Stockholm som ovan
Claes Jansson
Enhetschef
LO-TCO Rättsskydd AB