En studie av verbanvändning i svenska som andraspråk

UPPSALA UNIVERSITET
D – uppsats
Institutionen för lingvistik och filologi
Vt 2006
En studie av verbanvändning i
svenska som andraspråk
- Tempus, verbordförråd och komplexa predikat
Hilda Sterner
Handledare: Åke Viberg
Sammandrag
Uppsatsen redovisar resultaten av en performansanalys av ett longitudinellt material från två
inlärare av svenska som andraspråk i åldern 5-6 år och ett barn med svenska som modersmål.
Materialet består av inspelat och transkriberat tal. Varje informant har spelats in vid fem tillfällen
vardera. Analysen är fokuserad på tempus, verbordförrådet och användningen av komplexa
predikat. Alla verb har plockats ut och kategoriserats.
Inlärarna uppvisar tendenser som går i linje med tidigare studier av verbanvändning, vilket för
inlärning av tempus innebär att preteritum är den första tempusform som uppträder för att uttrycka
dåtid, följt av perfekt och pluskvamperfekt. Futurum med ska uppträder tidigt.
Analyserna av verbordförrådet och användningen av komplexa predikat visar att inlärarna
överanvänder nukleära verb och använder färre komplexa predikat än kontrollinformanten.
2
Sammandrag..................................................................................................................................... 2
Tabell- och exempelförteckning....................................................................................................... 4
1. Inledning....................................................................................................................................... 6
1.1 Syfte ....................................................................................................................................... 6
2. Forskningsbakgrund ..................................................................................................................... 7
2.1 Andraspråksinlärning och inlärarspråk .................................................................................. 7
2.2 Inlärning av tempus................................................................................................................ 8
2.3 Verbordförråd....................................................................................................................... 10
2.4 Komplexa predikat ............................................................................................................... 12
3. Material och metod..................................................................................................................... 13
4. Analys......................................................................................................................................... 14
4.1 Tempus................................................................................................................................. 14
4.1.1 Tempus: FI07 ................................................................................................................ 15
4.1.2 Tempus: FI12 ............................................................................................................... 16
4.2 Verbordförråd....................................................................................................................... 16
4.2.1Verbordförrådet: FI07 .................................................................................................... 17
4.2.2 Verbordförrådet: FI12 ................................................................................................... 20
4.3 Komplexa predikat ............................................................................................................... 23
4.3.1 Psuedosamordningar ..................................................................................................... 23
4.3.2.Partikelverb ................................................................................................................... 25
5. Sammanfattning och slutsatser................................................................................................... 27
5.1 Tempus................................................................................................................................. 27
5.2 Verblexikon.......................................................................................................................... 28
5.3 Komplexa predikat ............................................................................................................... 28
6. Litteratur..................................................................................................................................... 29
Bilaga 1 – Tempus, FI07 ................................................................................................................ 31
Bilaga 2 – Tempus, FI12 ................................................................................................................ 40
Bilaga 3 – Tempus, SS67 ............................................................................................................... 48
Bilaga 4 – Övriga tabeller .............................................................................................................. 50
3
Tabell- och exempelförteckning
Tabell 1: Totala antalet verb ..................................................................................................................................14
Tabell 2: De femton vanligaste verben hos FI07 i frekvensordning ......................................................................17
Tabell 3: Användningen av bli hos FI07 ................................................................................................................18
Tabell 4: De femton vanligaste verben hos FI12 i frekvensordning ......................................................................20
Tabell 5: Andel psuedosamordningar per huvudverb i procent .............................................................................23
Tabell 6: Verb i första ledet av psuedosamordningar hos FI07..............................................................................24
Tabell 7: Verb i första ledet av psuedosamordningar hos FI12..............................................................................24
Tabell 8: Verb i första ledet av psuedosamordningar hos SS67 och hos informanter från Ekberg* ......................24
Tabell 9: Andel partikelverb per huvudverb i procent ...........................................................................................25
Tabell 10: Variationen i användningen av partiklar ...............................................................................................25
Tabell 11: FI07 – Psuedosamordningar .................................................................................................................50
Tabell 12: FI12 – Psuedosamordningar .................................................................................................................50
Tabell 13: SS67 – Psuedosamordningar.................................................................................................................50
Tabell 14: FI07 – Partikelverb ...............................................................................................................................51
Tabell 15: FI12 – Partikelverb ...............................................................................................................................51
Tabell 16: SS67 – Partikelverb ..............................................................................................................................52
Tabell 17: FI07 – Partiklar .....................................................................................................................................53
Tabell 18: FI12 – Partiklar .....................................................................................................................................53
Tabell 19: Antal olika partiklar och antalet partiklar totalt ....................................................................................54
Ex. 1
162 FI074E när ja blev liten / då lärde ja mej .....................................................................................18
Ex. 2
349 FI074E de blev hennes fel............................................................................................................18
Ex. 3
231 FI075E nej elefanten ska bli här ..................................................................................................18
Ex. 4
468 FI075E då ska bli en människa här..............................................................................................18
Ex. 5
577 FI074E vi blev på balkongen .......................................................................................................18
Ex. 6
094 FI071E som man lägger öra å som man lägger eh mage ............................................................18
Ex. 7
184 FI072E dehär som man lägger här / här (jaha) på örona .............................................................18
Ex. 8
217 SS671E man har den å lyssnar på hjärtat ....................................................................................18
Ex. 9
302 FI072E en / som / denhär som man lägger munnen ....................................................................19
Ex. 10
383 FI072E ehm / som man lägger om man blir död .........................................................................19
Ex. 11
021 FI072E om de e sönder hjärta man lägger en ny hjärta ...............................................................19
Ex. 12
663 FI075E när han krocka .................................................................................................................19
Ex. 13
557 SS671E å sen körde han in i ett träd.............................................................................................19
Ex. 14
364 FI071E här ska den lägga ............................................................................................................19
Ex. 15
021 FI071E ja vet var ska den ställa...................................................................................................19
Ex. 16
526 FI072E de e nån som ick på vattnet ah å sen ...............................................................................20
Ex. 17
536 FI072E å sen ick / färgerna gå bort..............................................................................................20
4
Ex. 18
229 FI073E å sen om hon tar sönder ballongen hon går ner ..............................................................20
Ex. 19
293 FI073E en fågel som går (jaa) fågel / den går hit........................................................................20
Ex. 20
544 FI075E ballong kan gå i luften.....................................................................................................20
Ex. 21
285 FI071E [---] och sen han flygde upp ............................................................................................20
Ex. 22
720 FI075E å då luftballongen den gick upp ......................................................................................20
Ex. 23
754 FI075E å sen hatten gick bort ......................................................................................................20
Ex. 24
778 FI075E å sen katten går [---] upp i säng- [--] i soffan..................................................................20
Ex. 25
039 FI075E då läggde han i vatten / där som fiskana bo- går ............................................................20
Ex. 26
632 FI074E då fick han blod ..............................................................................................................20
Ex. 27
132 FI075E å sen fick han blod..........................................................................................................20
Ex. 28
460 FI122I va gör roboten ..................................................................................................................21
Ex. 29
423 FI125E här gör dom kort ............................................................................................................21
Ex. 30
490 FI125I ska vi se va som hände me tröjan då när rom tvättat klart................................................21
Ex. 31
361 FI124I va hände me alla äggen ....................................................................................................22
Ex. 32
831 FI124E sen flyger ballongen iväg // och / blir fast ......................................................................22
Ex. 33
650 FI121E oj nu blev ja fast i fingret................................................................................................22
Ex. 34
359 FI123E nu gråter han / han fick blod ...........................................................................................22
Ex. 35
361 FI123E sen tog hon plåster ..........................................................................................................22
Ex. 36
636 FI125E och sen tog han plåster på trädet.....................................................................................22
Ex. 37
268 FI124E ska gå å lägga mat på borde ............................................................................................22
Ex. 38
129 FI124E dom eh bankar ägget (knäcka) ......................................................................................23
Ex. 39
035 FI125E så att den / så den simmade ............................................................................................23
Ex. 40
383 FI072E ehm / som man lägger om man blir död .........................................................................26
Ex. 41
638 FI073E å sen blev halk / att man halkar ......................................................................................26
Ex. 42
831 FI124E sen flyger ballongen iväg // och / blir fast ......................................................................26
Ex. 43
361 FI124I va hände me alla äggen dom ramlade å blir sönder .........................................................26
5
1. Inledning
Språkforskningen har under de senaste decennierna visat att språkinlärning är en process som
tenderar att följa vissa bestämda utvecklingssteg hos alla inlärare. Individuella och yttre faktorer
påverkar hur effektiv språkinlärningen blir men tillmäts liten betydelse för i vilken ordning
grammatiska strukturer bli tillgängliga för språkinläraren. Kunskap om hur inlärarspråket ser ut på
olika nivåer på väg mot målspråket ökar medvetenheten om hur språklig information är
strukturerad och vad som tar lång tid att lära sig. En metod som visat sig vara användbar för att
hitta tendenser för i vilken ordning språkliga strukturer lärs in är performansanalys av ett
longitudinellt material från en och samma inlärare. Vid en performansanalys beaktas språket som
helhet och språkliga drag analyseras i sitt sammanhang. Såväl korrekta som felaktiga
användningar registreras. Ett longitudinellt material kan visa hur språket förändras över tid.
När inlärningsordningen för ett språkligt drag är känd kan en performansanalys av en inlärares
språkproduktion vid ett specifikt tillfälle tala om på vilken nivå inläraren befinner sig och vilket
steg som står på tur att läras in.
1.1 Syfte
Uppsatsen avser att beskriva inlärningen av svenska som andraspråk med fokus på
verbanvändning. Uppsatsen bygger på två longitudinella fallstudier av inlärare i åldern 5-6 år. En
performansanalys kommer att göras av inlärarnas språkproduktion med särskilt avseende på
tempus, verbordförrådet samt användningen av komplexa predikat. Syftet är att beskriva
utvecklingen och analysera resultatet utifrån tidigare studier och teorier.
6
2. Forskningsbakgrund
2.1 Andraspråksinlärning och inlärarspråk
Definitionen av andraspråk skiftar mycket olika forskare och författare emellan. Här definierar
jag andraspråk som ett språk som lärs in i den miljö där språket används och det lärs in efter att
ett annat språk har etablerats1. En människas (ett eller flera) förstaspråk etableras normalt sett vid
3 års ålder2.
Teorierna om andraspråksinlärning har förändrats snabbt under de senaste årtiondena. I Sverige
har forskning om flerspråkighet och andraspråksinlärning blivit allt mer aktuell i takt med att
antalet andraspråkstalare i landet har ökat.
Behaviorismen var en dominerande teori inom psykologin på 50- och 60-talen. Enligt
behavioristisk teori sker inlärning, inklusive språkinlärning, genom att inläraren imiterar och övar
på det som är korrekt och skapar vanor utifrån det. Inläraren får positiv feedback på det hon gör
som är rätt och negativ på det som är fel. Negativ feedback får inläraren att ändra sitt beteende.
(Ellis 1997:32). En hypotes som växte fram under 60-talet och som har en behavioristisk
utgångspunkt är kontrastiv analys3. Hypotesen säger att inläraren gör fel då inlärarspråket och
förstaspråket skiljer sig. Andraspråkstalares språk (liksom barnspråk) betraktas som avvikelser
från modersmålstalarnas (eller de vuxnas) språk. De fel som inläraren gör anses bero på
interferens (negativ transfer4) från förstaspråket och undervisningen måste fokuseras på de
områden där andraspråket skiljer sig från förstaspråket. (Ellis 1997:31) De vanor som inläraren
bär med sig från förstaspråket hindrar eller hjälper henne att lära in de vanor som andraspråket
bygger på (Ellis1997:52).
CAH visade sig dock inte kunna förklara inlärningsprocessen till fullo. När man studerar inlärares
verkliga språkproduktion visar det sig nämligen att skillnader mellan förstaspråket och
andraspråket inte alltid leder till inlärningssvårigheter samt att vissa typer av fel görs av nästan
alla inlärare oavsett vilket de respektive förstaspråken är. På sjuttiotalet ändrades därför fokus till
1
För olika definitioner av andraspråk se t.ex. Skutnabb-Kangas (1981:94).
2
För diskussion om andraspråksinlärning och ålder se t.ex. Abrahamsson & Hyltenstam (2004).
3
Eng. CAH – Contrastive analysis hypothesis
4
Transfer betyder överföring. I detta sammanhang innebör det att det regelsystemet från förstaspråket förs över
och appliceras på andraspråket.
7
att titta på vilka de faktiska felen är som inläraren gör, istället för att förutsäga vilka fel hon borde
göra. Man kallade denna nya metod för felanalys5. Det blev allt vanligare med longitudinella
studier, där en och samma inlärare studeras vid flera tillfällen under en längre period. Successivt
har man gått ifrån att använda felanalys till att istället använda performansanalys6, vilket innebär
en analys av inlärarens hela produktion, inte bara felen. 1972 myntade lingvisten Larry Selinker
termen interimspråk7 (Ellis 1997:33) (idag oftast inlärarspråk, efter engelskans lerner
language). Termen lyfter fram det faktum att inläraren bygger ett eget språksystem under
inlärningsprocessen. Inlärarspråket förändras med tiden och kan ses som ett kontinuum från en
enstaka regel till att bli allt mer målspråksenligt. Inläraren ses som en aktiv konstruktör av egna
språkregler, vilka hela tiden omstruktureras. Genom longitudinella studier av inlärare har det visat
sig att inlärare uppvisar typiska drag i olika utvecklingsfaser. Dragen är delvis språkspecifika
beroende på förstaspråket och målspråket och delvis generella och oberoende av vilka de
inblandade språken är. I varje steg av tillägnandet av målspråkets grammatik är det vanligt
förekommande att regler övergeneraliseras, vilket innebär att en syntaktisk konstruktion eller en
böjningsform används i fler sammanhang än vad som målspråksenligt. Vid inlärning av svenska
som andraspråk har forskningen visat att de felaktiga strukturerna rak ordföljd efter spetsställt
adverb, negation placerad före verbet i huvudsats och oböjda ordformer är drag som är vanligt
förekommande hos inlärare, oavsett vilket deras respektive förstaspråk är (Håkansson 2003:167).
En teori som lagts fram som delvis förklarar varför vissa utvecklingsdrag är generella vid
andraspråksinlärning är språklig markering. Språkdrag anses vara markerade eller omarkerade.
Omarkerade drag är sådana som är vanliga i världens språk och därför anses naturligare och
lättare att lära in. Markerade drag är då språkspecifika och ovanliga drag. Ett exempel på ett
markerat språkdrag i svenska är y-ljudet. Samma ljud, fast omarkerat, är i-ljudet. /i/ är mycket
vanligare i världens språk än /y/. (Abrahamsson 2004:90)
2.2 Inlärning av tempus
Studier av hur temporalitet uttrycks och utvecklas i inlärarspråket kan utgå ifrån formen eller
betydelsen. I formorienterade studier koncentrerar man sig på inlärningen av morfologin, dvs.
verbböjningen. I betydelseorienterade studier ställer man sig frågan: ”Hur uttrycker inläraren
temporal referens?” och undersöker sedan vilka de lingvistiska medel är, såväl pragmatiska som
5
Eng. error analysis
6
Eng. Performance analasys
7
IL kallas även interimspråk, på eng. interlanguage och även learner language.
8
grammatiska, som inläraren använder sig av, utan att utgå ifrån att verbböjning används korrekt
eller används överhuvudtaget.
De lingvistiska medel som används för att uttrycka temporal referens kan delas in i tre grupper:
Pragmatiska medel:
•
kronologisk ordning
•
bygga på samtalspartnerns referens
Lexikala medel:
•
adverbial
•
konnektorer
Morfologiska medel:
•
tempusböjning
Bardovi-Harlig (2000:12)
Delvis kan dessa tre grupper representera olika stadier i tillägnandet av att uttrycka temporal
referens på så sätt att tidiga stadier i andraspråksinlärning kan utmärkas av att pragmatiska och
lexikala uttrycksmedel föredras framför morfologisk böjning. När morfologin tilltar minskar de
andra uttrycksmedlen i samma takt, men de försvinner inte helt. L2-talare, såväl som L1-talare,
använder sig naturligt av alla tre sätten för att uttrycka temporal referens. Det är alltså snarare
fördelningen över dessa tre grupper som kan representera olika stadier än de tre grupperna i sig.
Om morfologi används av inläraren kan en formorienterad studie göras. En sådan visar t.ex. om
någon verbform föredras eller om någon verbform övergeneraliseras. Ett longitudinellt material
kan visa hur verbböjningen utvecklas och i vilken ordning verbmorfologin tillägnas. Studier har
visat att det föreligger inlärningssekvenser som återkommer hos de flesta inlärare. (BardoviHarlig 2000:kap.3). Inlärningssekvenserna liknar varandra oberoende av både målspråk och
förstaspråk (Bardovi-Harlig 2000:182, 186).
Fyra generella drag har framkommit genom studier av inlärningssekvenser för tillägnandet av
tempusmorfologi:
•
Utvecklingen är långsam och gradvis.
•
Form föregår ofta funktion; en böjningsform kan förekomma utan att den används korrekt
och utan att inläraren förstår dess funktion.
•
Oregelbunden morfologi föregår regelbunden.
9
•
Inlärare tenderar att initialt undvika sammansatta former och endast använda sig av
verb+böjningssuffix (t.ex. endast particip).
(Bardovi-Harlig 2000:111-113)
Noyau, Dorriots et al. (1995) studerade inlärningen av svenska hos finsk- och spansktalande
vuxna personer. Enligt den studien var inlärningsgången för tempusformer denna: basform8,
preteritum, presens, perfekt (Noyau, Dorriots et al.1995:256). Pluskvamperfekt användes inte av
inlärarna i studien, men författarna antog att pluskvamperfekt skulle komma att följa på perfekt.
Preteritum är alltså den första morfologiskt markerade tempusformen som uppträder för att
särskilja då från nu, redan innan presens böjs korrekt. För t.ex. franska, som inte använder
preteritum, ser inlärningssekvens ut så att perfekt particip (passé composé), med eller utan
hjälpverb, uppträder före imperfekt (imparfait) (Bardovi-Harlig 2000: 418). Övergeneraliseringar
av regelbundna morfem dyker upp först då funktionen (av t.ex. preteritum) har lärts in (Noyau,
Dorriots et al.1995:256).
2.3 Verbordförråd
Ordförrådet är en viktig del av språkbehärskningen som helhet men tar lång tid att bygga upp på
ett andraspråk. Även på avancerad nivå finns det ofta brister i just ordförrådet. Ordets ordklass
verkar vara av betydelse för hur lätt ett ord lärs in. Substantiv är ofta konkreta och lätta att sätta in
ett avgränsat sammanhang och därför lätta att lära in. Verb, däremot, har ofta många fler olika
användningsområden och är ofta mer abstrakta i sin betydelse och därför svårare att lära sig.
(Enström 2004:186) Lexikal kompetens innebär dels att behärska ords betydelse och innehåll,
men också att kunna använda rätt ord, i rätt form, i rätt sammanhang. Vilket ord som är korrekt i
ett visst sammanhang är inte alltid förutsägbart enbart genom att känna till ords betydelse, utan det
krävs kunskap om större lexikala enheter.
Verbordförrådet hos alla språkanvändare består av ett litet antal basverb och ett stort antal mindre
frekventa verb. Av svenskans 10 000 olika verb utgör 20 av dem 46 % i löpande text (Viberg
2004:203). Dessa 20 är både grammatiska verb som kopula och hjälpverb men även innehållsverb
(se vidare avsnitt 4.2).
8
Med basform menas här en form som inläraren alltid använde och som ofta sammanföll med infinitivformen. I
vissa fall användes även presens.
10
Verb kan delas in i semantiska fält som struktureras kring ett eller två nukleära verb (kärnverb).
Nukleära verb är prototypiska inom sitt semantiska fält. (Viberg 2004:203) Gå är t.ex. det centrala
verbet inom fältet Förflyttning och göra inom fältet Produktion. Dessa verb är vanligtvis ett av de
10-20 mest frekventa verben även i andra europeiska språk. Frekvensen tyder på att de har ett
brett användningsområde och att det är sant att de kan användas för att uttrycka flera olika
betydelser.
De nukleära verben fungerar också som syntaktiska prototyper vilket innebär att den syntaktiska
ram9 som verbet uppträder i fungerar som utgångspunkt för inlärning av andra verbs syntaktiska
ramar. Ofta måste ett verbs syntaktiska ram läras in lexikalt som en helhet. När inläraren lärt sig
en sådan helhet testar hon samma ram på andra verb för att successivt lära sig varje verbs
specifika ram. Under denna process gör inläraren fel när hon testar och omstrukturerar sina
hypoteser och regler. Det är alltså naturligt att t.ex. ramen för verbet se överförs till verbet titta:
SE+något blir till TITTA+något. (Ekerot 1995)
Generellt sett lärs frekventa ord in tidigare än mindre frekventa (Enström 2004:185). Vad gäller
verb utmärks inlärarspråket ofta av att vissa vanliga verb används oftare och i en vidare betydelse
än den som är typisk i målspråket. Dessa vanliga verb är ofta nukleära verb. Vad som skiljer
inläraren från den avancerade språkanvänder är att inläraren ofta använder sig av ett nukleärt verb
när den vana språkanvändaren väljer ett mer specifikt verb. Ofta är denna överanvändning som
inläraren gör inte direkt felaktig, men den kan vara oidiomatisk och den specifika betydelsen
kommer inte fram.
Svårigheter för andraspråksinlärare uppstår framför allt vid särspråkliga drag såsom särspråkligt
polysemimönster (ett ord för olika betydelser) och särspråklig differentiering (semantisk
uppdelning på flera ord). Med särspråkliga (eller språkspecifika) drag menas sådana som är
utmärkande och för det aktuella språket och ovanliga i världens språk. Ett för svenskan
särspråkligt polysemimönster är de skilda betydelserna hos verbet få, nämligen dels betydelsen att
erhålla något och dels den modala betydelsen: Du får inte gå dit. Exempel på särspråklig
differentiering är den innehållsmässiga uppdelningen i orden åka och gå (jmf. engelskans go)
liksom uppdelningen i sätta – ställa – lägga (jmf. put).
9
Den syntaktiska ramen för ge och se är GE+någon+något respektive SE+något.
11
2.4 Komplexa predikat
Att använda ordförrådet idiomatiskt innebär att kunna kombinera ord med varandra på ett
målspråksenligt sätt. Detta förutsätter att inläraren kan identifiera flerordskombinationer. Termen
komplexa predikat används om konventionaliserade flerordskonstruktioner på syntaktisk eller
lexikal nivå eller på båda10. Huvudverbet bildar tillsammans med andra ord en enhet som svarar
mot ett semantiskt innehåll som skiljer sig från betydelsen hos det enkla verbet. (Ekberg 1999:87).
De komplexa predikat som tas upp i uppsatsen är psuedosamordningar och partikelverb (inklusive
några övriga flerordskonstruktioner som till formen liknar partikelverb).
Psuedosamordningar är konstruktioner av typen sitter å läser, går å handlar, där det första verbet
vanligen är ett positionsverb; sitta, stå, eller ett rörelseverb; gå, komma. Man kallar
konstruktionen psuedosamordning eftersom de båda ingående verben inte har samma semantiska
tyngd. Det andra verbet är det som ger innehåll till predikatet, medan det första verbet snarast
framhäver en viss aktionsart, nämligen ett utsträckt skeende; durativ aktionsart, respektive
igångsättandet av ett nytt händelseförlopp; ingressiv aktionsart. (Ekberg 2004:270)
Ett partikelverb är vanligen ett verb följt av ett adverb som anger riktning; gå in, eller ett verb följt
av en preposition (utan rektion); gå på (Ekberg 1999:90). Partikelverb känns främst igen på att
partikeln är betonad. En mängd verbpartiklar kan kombineras med en mängd enkla verb.
Resultatet är ibland förutsägbart, ibland inte. Partikeln fyller ofta funktionen att markera en
resultativ/avgränsad aktionsart (jmf. Han går med Han går ut).
10
Syntaktisk nivå innebär att kombinationens innehåll är förutsägbart utifrån de ingående orden, t.ex. komma in,
lexikal nivå innebär att innehållet inte är förutsägbart, utan måste läras in som en helhet, t.ex. komma ihåg.
12
3. Material och metod
Materialet består av transkriptioner av fem inspelningar vardera med två barn med svenska som
andraspråk samt en transkription av en inspelning med ett barn med svenska som förstaspråk. Vid
inspelningarna fick barnen, tillsammans med en vuxen, titta på och återberätta korta filmer och
bildserier samt leka med fästisar (olika personer och föremål skulle placeras ut på en bild
föreställande t.ex. ett sjukhus). Materialet har erhållits ifrån Åke Viberg11 i form av färdiga
transkriptioner.
Metoden som har använts är performansanalys av användningen av tempus, komplexa predikat
och verbordförråd. Materialet har gåtts igenom och för tempus har inlärarens verbanvändningar
analyserats i sitt sammanhang och kategoriserats enligt vad som borde ha varit korrekt tempus
(om tempusböjning har krävts) i det aktuella sammanhanget enligt målspråksnormen. På detta sätt
har antalet felaktiga tempusanvändningar kunnat plockas fram. För att analysera komplexa
predikat har alla dessa listats i kategorierna psuedosamordningar samt partikelverb och liknande
komplexa predikat.
Verbordförrådet har analyserats på så sätt att de 15 vanligaste verben vid varje tillfälle har tagits
fram. Dessa har jämförts med de vanligaste verben dels hos uppsatsen kontrollinformant (SS67)
samt mot ytterligare två kontrollkällor, nämligen Nusvensk frekvensordbok samt siffror från en
studie av Viberg (1991) där omkring 20 L2-informanter och 10 L1-informanter spelades in vid två
tillfällen under liknande förutsättningar som de som gällde för uppsatsens informanter. Siffrorna
som används här är L1-barnens 15 vanligaste verb vid det andra tillfället.
L2-barnen benämns som FI07, FI12 och L2-barnet som SS67. Siffran efter benämningen anger
vilket tillfälle det rör sig om och följande bokstav vem som talar (FI072I = FI07 vid tillfälle 2,
intervjuaren talar, FI072E = inläraren talar).
FI07 är en flicka som är 6 år med polska som modersmål. FI12 är en pojke som är 5 år och har
finska som modersmål.
11
Åke Viberg (handledare för uppsatsen), Professor i lingvistik, Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala
universitet. Tel: 018-4710000
13
4. Analys
I följande avsnitt redovisas analysen av uppsatsens material. Analysen är uppdelad i Tempus,
Verbordförråd och Komplexa predikat. Tabellerna för analysen av tempus återfinns i Bilaga 1-3.
Vissa av de övriga avsnittens tabeller har flyttats till Bilaga 4 för bättre överskådlighet.
Antalet verb som användes vid respektive inspelning varierade mellan 200 och drygt 300.
Tabell 1: Totala antalet verb
FI07
FI12
SS67
T1 T2 T3 T4 T5 T1 T2 T3 T4 T5
357 312 254 439 347 385 209 207 349 276 345
:
4.1 Tempus
Nedan redovisas informanternas användning av tempusböjda verbformer. De fullständiga
tabellerna återfinns i Bilaga 1-3. Verben är indelade efter målspråksnormen, dvs. det tempus som
skulle vara målspråksenligt i den aktuella kontexten. De tempusformer som inte är
målspråksenliga är markerade med en asterisk (*). Verben är också uppdelade i svaga verb och
starka/oregelbundna verb, vilket ger en bra översikt. Siffran inom parentes anger antal
förekomster. Tabellerna visar även i procent hur stor andel av alla verb som används korrekt i
respektive tempuskontext
En viktig kommentar om preteritum är att preteritum av –ar-verb i talad svenska ofta
sammanfaller med infinitiv till formen; jag tala istället för jag talade, utan att det uppfattas som
fel. I undervisningsmiljö får inlärare input av den grammatiskt korrekta formen av preteritum,
men uppsatsens informanter är barn som möjligen ännu inte börjat läsa och skriva och inte
befinner sig undervisningsmiljö och därför endast har talspråklig input. Det märks en skillnad
mellan L1-barnet och L2-barnen på denna punkt på så sätt att L1-barnet genomgående utan
undantag använder den talspråkliga formen av preteritum (utan –de) då detta är möjligt enligt
talspråkliga normer. L2-barnen däremot blandar den talspråkliga formen och den skriftspråkliga
formen (t.ex. både kasta och kastade vid samma inspelningstillfälle). Med tanke på att L2-barnen
generellt sett ibland använder basform/infinitiv istället för en tempusböjd form är det svårt att
avgöra om varianten utan –de har en korrekt underliggande representation eller ej. Preteritum
som saknar –de har genomgående kategoriserats som felaktig men det går i tabellerna att se hur
14
många dessa är och vilka verb det gäller. Huruvida informanternas användning är representativ för
infödda talare och inlärare generellt.
4.1.1 Tempus: FI07
FI07 använder främst presens, preteritum och futurum med ska genom hela studien. Preteritum
ökar successivt. Perfekt förekommer vid alla tillfällen men i skiftande antal; vid T1 finns 3
korrekta användningar och vid T4 finns 21.
Pluskvamperfekt används inte alls av FI07. Vid T5 finns ett belägg där det borde ha varit
pluskvamperfekt men där preteritum används. Den allmänna tendensen är att pluskvamperfekt lärs
in sent (se avsnitt 2.2).
Futurum preteriti med skulle uppträder en gång vid T1 (dock används skulla istället för skulle) och
vid T4 och T5 finns 4 respektive 7 korrekta användningar. Vid både T4 och T5 finns två felaktiga
användningar av futurum med ska där det borde varit futurum preteriti.
Futurum med kommer att används vid alla tillfällen. Infinitivmärket att utelämnas alltid (vilket är
vanligt förekommande i talspråkssvenska) utom vid ett belägg vid T2; kommer till å springa.
Ska används i kontexter där det hade varit möjligt att använda presens (eller modalt
hjälpverb+infinitiv). Att ska favoriserar och/eller används i en vidare betydelse än vad som är
målspråksenligt är ett vanligt drag i inlärarspråket (Viberg 1996). FI07 använder betydligt fler
futurum med ska vid alla tillfällen än uppsatsen kontrollelev, SS67. Användningen av ska minskar
successivt från tillfälle till tillfälle.
Det förekommer att FI07 använder en grundform av verbet istället för en korrekt tempusform.
Detta är något som är kännetecknande för tidiga stadier i språkinlärningen (se 2.2).
FI07 övergeneraliserar preteritumändelsen –de vid T1. Han använder några frekventa
oregelbundna och starka verb korrekt vid första tillfället men dessa blir märkbart fler vid T5. I takt
med att övergeneraliseringen av preteritumändelsen –de minskar, ökar antalet korrekt böjda starka
och oregelbundna verb. Antalet olika korrekt böjda verb i preteritum vid T1 är 5 av totalt 13. Vid
T5 är antalet korrekt böjda verb 12 av totalt 15. Det förekommer viss variation på så sätt att en del
verb ibland böjs korrekt och ibland felaktigt vid samma tillfälle; vid T1 används både kom och
15
komde. Det är inte alls ovanligt att det finns en viss variation i inlärarspråket på så sätt att korrekta
och felaktiga former används omväxlande innan den korrekta formen etableras (Ellis 1997:25-27).
Antalet förekommande supinum skiftar mellan gångerna. När antalet supinumformer ökar hos
FI07, ökar också antalet felrealiseringar. Vid felrealiseringarna är det suffixet –it som
överanvänds; fyllit, spillit, köpit och glömmit.
4.1.2 Tempus: FI12
FI12 föredrar att använda presens framför andra tempus. Presens står för ungefär hälften av alla
verbformer vid T1, T2 och T3. Vid samma tillfällen överanvänds ska något, framförallt ska va.
Delvis beror detta på aktiviteten vid inspelningen (placera figurer på olika platser), men det
saknas variation i hur inläraren uttrycker placering. Användningen av ska minskar vid T3.
FI12 använder perfekt vid alla tillfällen. Vid T1 och T4 finns belägg där preteritum felaktigt
används istället för perfekt. Pluskvamperfekt uppträder först vid T3.
Futurum med kommer att har en korrekt användning vid T5. Annars förekommer inte formen alls.
Futurum preteriti förekommer vid alla tillfällen och används korrekt utom i ett belägg där ska
används istället för skulle vid T2.
FI12 behärskar infinitivformen och använder formen i korrekta sammanhang; efter modala
hjälpverb och ska, skulle, och kommer att. Formen för perfekt och pluskvamperfekt behärskas
också; har/hade+supinum.
Liksom FI07 övergeneraliserar FI12 preteritumändelsen –de; läggde, gedde, villde, sovde, komde.
Detta är ett tecken på att inläraren befinner sig i en fas där en regelbunden regel har
uppmärksammats hos inläraren och testas på olika verb, även på dem som böjs oregelbundet.
Liksom FI12 varierar ibland FI07 mellan felaktig och korrekt form vid samma inspelning.
4.2 Verbordförråd
I detta avsnitt ska jag titta på vilket verb inläraren väljer i olika situationer, hur verbordförrådet
förändras under studiens gång samt jämföra FI07 och FI12 med kontrollinformanten SS67 och två
andra kontrollkällor.
16
För inlärarna redovisas de 15 mest frekvent använda verben vid de fem tillfällena. Upplägget är
hämtat från Viberg (1991). Den rapporten bygger på inspelningar som till stor liknar de
inspelningar som används i denna uppsats och jag har därför valt att använda mig av
kontrollsiffror från den rapporten. Kontrollsiffrorna bygger på två inspelningar av 11-12
modersmålstalare av svenska i förskolan respektive årskurs 1. Aktiviteterna vid inspelningarna är
nästan desamma som dem i uppsatsens inspelningar (lek med fästisar, återberättelser av korta
filmer). Uppsatsens svenska kontrollelev, SS67, skiljer sig inte heller väsentligt från
kontrollgruppen i rapporten med avseende på verbens frekvensordning.
Tabellerna över de 15 vanligaste verben visar att ungefär 10 av de 15 vanligaste verben vid varje
inspelning av inlärarna också finns med bland de 15 vanligaste verben hos kontrollgruppen samt
bland de 15 vanligaste verben i svenska enligt Nusvensk frekvensordbok. Det faktum att de
vanligaste verben är gemensamma i så stor utsträckning i så här olika kontexter gör det lätt att se
när något avviker från mönstret, dvs. att något verb över- eller underanvänds.
4.2.1Verbordförrådet: FI07
FI07 använder ska, bli, lägga, gå och göra oftare än kontrollgrupperna.
Tabell 2: De femton vanligaste verben hos FI07 i frekvensordning
T1
T2
T3
T4
T5
SS67
Kontrollgrupp*
Sv.L1
vara
vara
vara
vara
vara
ska
gå
vara
ska
vara
ska
ska
ha
ska
ha
gå
kunna ha
lägga
göra
bli
ta
ska
ta
gå
lägga
göra
lägga
komma bli
ta
gå
göra
kunna
bli
gå
ha
ha
komma komma
bli
bli
göra
veta
ta
veta
ta
komma ta
få
komma sitta
kunna komma få
få
göra
kunna ha
vilja
ta
ska
heta
kunna
veta
slå
säga
få
gå
se
gå
göra
kunna
äta
veta
se
stå
kasta
tycka
brinna komma vilja
sitta
sätta
ha
vilja
lägga
få
säga
åka
sitta
ställa
hålla
äta
lägga
titta
sätta
vilja
hämta
finnas springa sitta
sitta
köra
finnas
ligga
göra
Nusvensk
frekvensordbok**
vara
ha
kunna
ska
få
bli
komma
göra
finnas
ta
säga
gå
ge
se
måste
(vilja)
(stå)
**Allén (1971)
*siffror hämtade från Viberg (1991:24)
17
Användningen av bli ökar hos FI07 vid T4 och är även stort vid T5. Det sker vid dessa tillfällen
en typ av övergeneralisering upprepade gånger. Bli används felaktigt i betydelsen stå, sitta, vara
såsom i exemplen nedan.
Ex. 1
162 FI074E när ja blev liten / då lärde ja mej
Ex. 2
349 FI074E de blev hennes fel
Ex. 3
231 FI075E nej elefanten ska bli här
Ex. 4
468 FI075E då ska bli en människa här
Ex. 5
577 FI074E vi blev på balkongen
Denna övergeneralisering vänder något vid sista tillfället men finns fortfarande kvar vid studiens
slut.
Tabell 3: Användningen av bli hos FI07
T1
T2
T3
T4
T5
SS67
6/13 9/18 6/13 24/53 13/22 3/3
Tal/Tal = Antal korrekta förekomster/antal förekomster sammanlagt
Som nämnts tidigare är distinktionen mellan sätta, ställa och lägga språkspecifik för svenska och
därför något som lärs in långsamt. FI07 föredrar att använda lägga framför de andra två
placeraverben. Lägga förekommer bland de 15 vanligaste verben vid fyra av de fem tillfällena och
FI07 använder lägga vid flera tillfällen istället för ett mer specifikt verb. Som exempel kan vi titta
på hur han vid både T1 och T2 förklarar stetoskop med hjälp av verbet lägga.
Ex. 6
094 FI071E som man lägger öra å som man lägger eh mage
Ex. 7
184 FI072E dehär som man lägger här / här (jaha) på örona
SS67, däremot, beskriver stetoskop med verbet lyssna.
Ex. 8
217 SS671E man har den å lyssnar på hjärtat
I FI07’s beskrivning ovan är användningen av lägga inte direkt felaktig, men lyssna ger en mer
specifik förklaring av ordet. Ytterligare tre exempel med lägga finns i T2 där informanten
beskriver sked, ambulans respektive operera(/få).
18
Ex. 9
302 FI072E en / som / denhär som man lägger munnen
Ex. 10
383 FI072E ehm / som man lägger om man blir död
Ex. 11
021 FI072E om de e sönder hjärta man lägger en ny hjärta
I T5 återberättas en film som även SS67 återberättar i sin inspelning. En jämförelse mellan dessa
båda återberättelser visar att FI07 återigen använder lägga när SS67 använder mer specifika verb.
Ex. 12
663 FI075E när han krocka
då / dom läggde bilen
å sen dom läggde plåster på trädet
Ex. 13
557 SS671E å sen körde han in i ett träd
[…]
sen kom en ambulans
å plocka upp bilen
å plåstra om träde
FI07 har vid T1 även svårigheter med distinktionen mellan lägga och ligga samt även mellan
ställa och stå
Ex. 14
364 FI071E här ska den lägga
Ex. 15
021 FI071E ja vet var ska den ställa
Distinktioner ligga/lägga och sitta/stå är inte språkspecifika för svenska, men verben i verbparen
liknar varandra mycket både till form och betydelse, vilket gör inlärningen svår. Lägga används
av FI07 i betydelsen ligga 7 gånger och ställa används i betydelsen stå 3 gånger, alla vid T1. Vid
de övriga tillfällena förekommer inte denna typ av fel.
Vid alla tillfällen utom T1 hittas överanvändningar av gå hos FI07. I följande exempel används gå
istället för (exempelvis) flyta, försvinna, sjunka, flyga och hoppa. I fyra av de nedanstående
exemplen är det extra tydligt att inläraren använder sig av ett ospecifikt verb då intervjuaren (en
vuxen samtalspartner) upprepar vad FI07 just sagt men med ett annat verb. I näst sista exemplet
modifierar FI07 själv genom att upprepa satsen med flyga i stället för med gå.
19
Ex. 16
526 FI072E de e nån som ick på vattnet ah å sen
Ex. 17
536 FI072E å sen ick / färgerna gå bort
537 FI072I ja just de å färgen försvann
229 FI073E å sen om hon tar sönder ballongen hon går ner
Ex. 18
230 FI073I jaha ja just de då sjunker hon igen
293 FI073E en fågel som går (jaa) fågel / den går hit
Ex. 19
294 FI073I mhm ska ren flyga där borta
544 FI075E ballong kan gå i luften
Ex. 20
545 FI075I mm de kan den göra / / ? ? kan flyga ? ?
Ex. 21
285 FI071E [---] och sen han flygde upp
Ex. 22
720 FI075E å då luftballongen den gick upp
Ex. 23
754 FI075E å sen hatten gick bort
mhu
sen flög den / upp i trädet
Ex. 24
778 FI075E å sen katten går [---] upp i säng- [--] i soffan
Ex. 25
039 FI075E då läggde han i vatten / där som fiskana bo- går
Vid två tillfällen använder FI07 få blod istället för blöda. Hos FI12 finns belägg av precis samma
slag (se nedan).
Ex. 26
632 FI074E då fick han blod
Ex. 27
132 FI075E å sen fick han blod
4.2.2 Verbordförrådet: FI12
De verb som finns med bland de 15 vanligaste för FI12 vid alla tillfällen är vara, gå, ska, komma,
ha och få. Dessa verb är alla bland de 15 vanligaste såväl i den svenska kontrollgruppen som i
standardsvenska, så som den definieras utifrån Nusvensk frekvensordbok (1971). Gå, göra och bli
hamnar dock högre upp på FI12:s listor än på de övriga.
Tabell 4: De femton vanligaste verben hos FI12 i frekvensordning
T1
T2
T3
T4
T5
SS67
vara
gå
få
vara
ha
ska
vara
gå
ha
vara
bli
gå
vara
göra
ha
vara
ha
kunna
Kontrollgrupp*
Sv.L1
vara
ska
ha
Nusvensk
frekvensordbok**
vara
ha
kunna
20
ska
ta
komma
springa
ha
kunna
titta
leka
göra
åka
finnas
sitta
göra
få
gå
komma
titta
finnas
vilja
åka
bo
leka
flyga
ligga
ska
komma få
ta
få
göra
ta
göra
komma ha
ska
komma
ta
säga
köpa
veta
åka
ska
gå
få
sitta
äta
komma ska
sätta
se
kunna gå
bli
vilja
bli
se
ligga
få
säga
sitta
äta
sätta
veta
åka
bo
lägga
vilja
sätta
titta
ta
lägga
köra
vilja
fiska
leka
**Allén (1971) *siffror hämtade från Viberg (1991:24)
gå
kunna
komma
ta
få
heta
se
stå
sätta
sitta
vilja
finnas
göra
ska
få
bli
komma
göra
finnas
ta
säga
gå
ge
se
måste
(vilja)
(stå)
Vid T2 och T5 ska FI12 berätta att någon tar kort/fotograferar. Vid T2 använder hon sig av det
nukleära verbet göra.
Ex. 28
460 FI122I va gör roboten
461 FI122E vi gör kort me roboten
[…]
464 FI122I va gör man då
465 FI122E man har en så- sån där fyrkantig å sen tittar man å trycker
466 FI122I jaha ni fotograferar
Vid T5 använder FI12 först gör kort, för att därefter använda tar kort, utan hjälp från intervjuaren.
Ex. 29
423 FI125E här gör dom kort
424 FI125I mm de gör rom
[…]
426 FI125E då tog flickan kort på honom
FI12 har en tendens att blanda i bli och vara, vilket nedanstående exempel visar.
Ex. 30
490 FI125I ska vi se va som hände me tröjan då när rom tvättat klart
492 FI125E den blev mindre
[…]
när mamma hon tog den i tvättmaskinen å tvättat sen
när den kom ut då blev den så här liten
21
Ex. 31
361 FI124I va hände me alla äggen
dom ramlade å blir sönder
Ytterligare exempel på att FI12 överanvänder bli visar följande exempel.
Ex. 32
831 FI124E sen flyger ballongen iväg // och / blir fast
832 FI124I jaa den fastnar
Ex. 33
650 FI121E oj nu blev ja fast i fingret
651 FI121I ja de blev du
Både ovanstående exempel; bli fast istället för fastna och följande exempel; få/ha blod istället för
blöda kan man anta att FI12 använder sig av en ram i form av en syntaktisk konstruktion,
få/ha/bli+nomen/adverb, som hon överanvänder i brist på det specifika ordet (se även avsnitt
4.3.2).
Ex. 34
359 FI123E nu gråter han / han fick blod
[…]
han har blod
Ta används felaktigt då FI12 ska beskriva hur någon plåstrar om/sätter på plåster. I T3 finns
varierar inläraren mellan ta och sätta.
Ex. 35
361 FI123E sen tog hon plåster
[…]
sen sätter han på plåster
Vid T5 förekommer endast ta.
Ex. 36
636 FI125E och sen tog han plåster på trädet
Att särskilja de tre placeraverben lägga, sätta och ställa är inte lika problematiskt för FI12 som
för FI07 (som överanvänder lägga), men det förekommer användningar som avviker från
målspråksnormen. I följande exempel varierar inläraren mellan felaktigt lägga och korrekt ställa.
Ex. 37
268 FI124E ska gå å lägga mat på borde
[…]
mamma gick å ställde maten på borde
22
Ytterligare två exempel visar på att FI12 saknar specifika ord i sitt ordförråd och kompenserar
detta med att använda ett ord som ligger semantiskt nära det korrekta men som är oidiomatiskt i
sammanhanget.
Ex. 38
129 FI124E dom eh bankar ägget
Ex. 39
035 FI125E så att den / så den simmade
(knäcka)
036 FI125I ja just de / så att den flöt
4.3 Komplexa predikat
I följande avsnitt redogörs för vilka och hur många komplexa predikat som förekommer i det
inspelade materialet.
4.3.1 Psuedosamordningar
SS67 använder fler psuedosamordningar än FI07 och FI12 använder vid något av sina fem
tillfällen. I inspelningarna med FI07 finns mellan 1 och 6 belägg på psuedosamordningar och med
FI12 mellan 1 och 13. I inspelningen med SS67 finns 23 belägg. Antalet psuedosamordningar per
huvudverb är 4 % eller mindre för L2-informanterna och 6 % för L1-informanten. Det går inte att
se någon ökning i antalet psuedosamordningar från T1 till T5 för inlärarna. (Alla
psuedosamordningar finns listade i Bilaga 4.)
Tabell 5: Andel psuedosamordningar per huvudverb i procent
FI07
FI12
SS67
T1 T2 T3 T4 T5 T1 T2 T3 T4 T5
2% 2% 1% 1% 4% 3% 2% 6%
Det vanligaste verbet i det första ledet är gå hos både FI07 och FI12. Hos SS67 är gå och sitta
vanligast. Denna observation stämmer överens med studier av Ekberg (1999:90), där L1informanterna använde sig av sitta i betydligt större utsträckning än L2-informanterna.
L1-informanterna i Ekbergs studie (barn i årskurs 5, 7 och 9) använde sig av 12 verb i predikatets
första led. Uppsatsens kontrollinformant använde 11 olika verb medan FI07 och FI12 använde
mellan 1 och 5 olika verb. L2-informanterna i Ekbergs studie använde 7 olika verb i första ledet.
23
Tabell 6: Verb i första ledet av psuedosamordningar hos FI07
T1
T2
gå (2)
gå
springa
komma
cykla
(*ryckte)
Totalt 6 Totalt 1
FI07
T3
gå (2)
sitta
springa
T4
gå (6)
T5
ta
Totalt 4 Totalt 6 Totalt 1
Tabell 7: Verb i första ledet av psuedosamordningar hos FI12
FI12
T3
gå (3)
ligga (2)
sitta (2)
komma
springa
Totalt 5 Totalt 1 Totalt 9
T1
gå (3)
komma
vara
T2
komma
T4
gå (8)
komma (3)
ta
T5
komma (2)
gå
springa
hålla
Totalt 12
Totalt 5
Tabell 8: Verb i första ledet av psuedosamordningar hos SS67 och hos informanter från Ekberg*
SS67
L1
L2
Ekberg*
Ekberg*
sitta (4)
sitta
gå
gå (4)
gå
komma
ta (3)
sitta
stå
komma (2) komma
stå
springa (2) fortsätta
ska ut
åka (2)
sätta sej
hålla på
se
vara
ta
hålla på
hålla på
ligga
börja
ha
sluta
ligga
skynda sig
Totalt 21
*Ekberg 1999:90, i frekvensordning
Antalet och typen av psuedosamordningar förändras inte mycket från första till sista tillfället för
FI07 och FI12. Utvecklingen mot den åldersadekvata normen (utifrån kontrollinformanterna)
verkar vara långsam.
24
4.3.2.Partikelverb
SS67 använder fler partikelverb i sin inspelning än vad FI07 och FI12 gör vid något tillfälle.
Tendens att andraspråkselever använder färre partikelverb än modersmålselever har både Ekberg
(1999:90-92) och Enström (2004:192) visat i olika studier av skriftlig och muntlig
språkanvändning hos L2-informanter i förskole- och skolåldern. FI07 använder mellan 16 och 60
olika partikelverb, FI12 mellan 16 och 58 och SS67 använder 68.
Antalet partikelverb per huvudverb ökar under studiens gång för både FI07 och FI12. För
inlärarna ligger antalet partikelverb per huvudverb på mellan 4 % och 17 %. För kontrolleleven är
samma siffra 19 %.
Tabell 9: Andel partikelverb per huvudverb i procent
FI07
FI12
SS67
T1 T2 T3
T4
T5
T1 T2 T3 T4
T5
4 % 9 % 14 % 14 % 12 % 6 % 8 % 9 % 17 % 11 % 19 %
Flera av partiklarna förekommer vid alla inspelningar med såväl L2-infomanterna som L1infomanten. Variationen i användningen av olika partiklar är mindre vid T5 än vid T1 för både
FI07 och FI12.
Tabell 10: Variationen i användningen av partiklar12
FI07
FI12
SS67
T1
T2
T3
T4
T5
T1
T2
T3
T4
T5
0,56 0,38 0,46 0,43 0,31 0,74 0,63 0,50 0,40 0,42 0,46
De vanligaste partiklarna är in, ut, upp, ner och bort. Flera av dessa förekommer vid alla
inspelningar med de tre informanterna (se även Bilaga 4).
SS67 använder inte konstruktionen bli+adjektiv. Både FI07 och FI12 använder konstruktionen i
stor utsträckning och i vissa fall övergeneraliserar de konstruktioner och resultatet blir felaktigt
såsom i följande exempel.
12
Siffrorna o,56, 0,38 osv. avser andelen olika partiklar av andelen partiklar totalt.
25
Ex. 40
383 FI072E ehm / som man lägger om man blir död
Ex. 41
638 FI073E å sen blev halk / att man halkar
639 FI07 3I jaha / så dom ramlade omkull
Ex. 42
831 FI124E sen flyger ballongen iväg // och / blir fast
832 FI124I jaa den fastnar
Ex. 43
361 FI124I va hände me alla äggen dom ramlade å blir sönder
Partikelverb har, som nämndes i avsnitt 2.4, funktionen att markera resultativ aktionsart. Vissa
verb har en inherent resultativ aktionsart, t.ex. dö och fastna, men i brist på kunskap om dessa
specifika verb använder sig inlärarna av kunskap om regler för partikelverbs grammatiska
funktion. Användningen av bli+död istället för att dö är ett exempel på hur en regel överanvänds i
brist på lexikal kunskap om ett specifikt och målspråksenligt ord/uttryck. I Ekbergs (1999, 2004)
studie använde inlärarna fler olika varianter av komplexa predikat än kontrollbarnen samt färre
lexikaliserade partikelverbskonstruktioner. L1-barnen var alltså mer stereotypa i sina val av
komplexa predikat. Hon föreslår att orsaken till detta är att inlärarna förlitar sig mer på
regelkunskap än på lexikonkunskap och alltså har färre hela konstruktioner lagrade och fler
enstaka regelbaserade uttryck, vilket i sig kan tyda på att de har ett mindre ordförråd generellt. Det
är känt att ordförrådet byggs upp långsamt vid andraspråksinlärning och det är därför troligt att
inlärare utnyttjar regler så produktivt som möjligt under tiden som ordförrådet växer.
Förutom ovan nämnda feltyp, förekommer inte många felaktiga användningar av partikelverb hos
inlärarna.
Antalet partikelverb är visserligen större vid T5 än vid T1 för båda L2-informanterna, men antalet
olika partiklar skiftar mycket mellan tillfällena och det går inte att urskilja någon ökning.
.
26
5. Sammanfattning och slutsatser
Föreliggande uppsats redovisar resultaten från en performansanalys av två inlärare av svenska
som andraspråk samt en kontrollinformant med avseende på verbanvändning. Resultaten stämmer
i stort överens med resultat från tidigare studier.
5.1 Tempus
Jag ska nu återknyta till de punkter om generella drag för tillägnandet av tempusmorfologi som
redovisades i avsnitt 2.2 och se om resultaten från analysen kan appliceras på dessa.
•
Utvecklingen är långsam och gradvis.
Detta påstående kan sägas stämma med uppsatsens resultat på så sätt endast små förändringar
visar sig från T1 till T5 och utveckling sker steg för steg.
•
Form föregår ofta funktion; en böjningsform kan förekomma utan att den används korrekt
och utan att inläraren förstår dess funktion.
Inlärarna använder alla olika tempus någon gång under de fem inspelningstillfällena.
Användningarna är oftast korrekta, men det finns exempel där ett tempusböjt verb används i en
kontext som kräver annat tempus. Detta kan vara ett tecken på att en verbform lärts in som en
oanalyserad enhet och används även i kontexter där den inte är korrekt.
•
Oregelbunden morfologi föregår regelbunden.
Inlärarna i analysen har kommit till stadiet där regelbunden morfologi har uppmärksammats och
användas regelmässigt. Detta syns i det ganska stora antalet övergeneraliseringar av de
regelbundna böjningsmorfemen –de (preteritum) och används även på oregelbundna verb. Denna
kategori är mer aktuell på tidigare stadier för att se om oregelbundna former uppträder före
regelbundna.
•
Inlärare tenderar att initialt undvika sammansatta former och endast använda sig av
verb+böjningssuffix.
Det finns några belägg hos FI07 och FI12 där endast supinum förekommer. Perfekt och
pluskvamperfekt används lite främst av FI07. Ska+infinitiv, som ju är en sammansatt form,
används dock flitigt av båda inlärarna, vilket kan förklaras med att formen är enkel eftersom den
inte kräver böjningsmorfem på huvudverbet.
27
Den inlärningsordning som föreslagits för tempus i svenska och som tas upp i avsnitt 2.2 är
basform, preteritum, presens, perfekt, pluskvamperfekt. Båda inlärarna använder sig av presens
och preteritum genom hela studien och det är därför inte möjligt att säga om preteritum lärts in
före presens. Att ska+infinitiv används så flitigt skulle dock kunna ses som ett exempel på att en
basform/infinitiv föredras framför presens på tidiga stadier. Perfekt används vid alla tillfällen hos
båda inlärarna men pluskvamperfekt uppträder först vid T3 hos FI12 och inte alls för FI07.
5.2 Verblexikon
De vanligaste verben i inlärarnas verbordförråd stämmer till stor del överens med vilka de
vanligaste verben är både hos jämnåriga modersmålstalare av svenska och i svensk tidningstext.
Det finns dock vissa tydliga skillnader. Flera av avvikelserna hos uppsatsens inlärare finns
observerade i tidigare studier av Viberg (1991, 2004) och är exempel på allmänna tendenser i
inlärarspråket. Dessa tendenser är att inlärarna vid ett flertal tillfällen använder nukleära verb
istället för ett mer specifikt verb, samt att inlärarna ofta föredrar och överanvänder ett av verben i
grupper om verb som representerar ett språkspecifikt polysemimönster (sätta/ställa/lägga och
åka/gå).
5.3 Komplexa predikat
Komplexa predikat är flerordsuttryck som svarar mot ett predikat och innefattar främst typerna
partikelverb och psuedosamordningar.
Inlärarna behärskar formen för hur komplexa predikat konstrueras och vilken funktion de har.
Inlärarna gör få fel men använder färre komplexa predikat än kontrollinformanten. Antalet
partikelverb ökar under studiens gång medan antalet psuedosamordningar inte förändras nämnvärt
från T1 till T5.
Generellt använder inlärarna färre olika verb i första ledet av psuedosamordningar än
kontrollinformanten. De vanligaste verben i första ledet i en psuedosamordning för inlärarna är gå
och för kontrollinformanten gå och sitta.
Inlärarna överanvänder konstruktionen bli+adjektiv. Kontrollinformanten använder inte alls denna
konstruktion.
28
6. Litteratur
Abrahamsson, Niclas. 2004.Fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen och svenska som
andraspråk. Ingår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och
samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (utg.). Studentlitteratur. Lund.
Allén, Sture. 1971. Nusvensk frekvensordbok 2:Lemman. Almqvist & Wiksell.
Bardovi-Harlig, Kathleen. 2000. Tense and aspect i second language acquisition: Form,
meaning and use. Blackwell publishers. Oxford.
Ekberg, Lena. 2004. Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå.
Ingår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.
Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (utg.). Studentlitteratur. Lund.
Ekberg, Lena. 1999. Användningen av komplexa predikat hos invandrarbarn i Rosengård. Ingår
i: Andersson, L-G. et. al. (utg.). Svenskans beskrivning 23. Lund
University Press. Lund.
Ekberg, Lena. 1997. Diskursiva och syntaktiska mönster i återberättelser hos invandrarbarn i
Rosengård. Ingår i: Håkansson, G. et. al. (utg.). Svenskans beskrivning 22. Lund
University Press. Lund.
Ekerot, Lars-Johan. 1995. Ordföljd, tempus, bestämdhet. Föreläsningar om svenska som
andraspråk. Gleerups. Malmö.
Ellis, Rod. 1997. Second language acquisition. Oxford univ. Press. Oxford.
Enström, Ingegerd & Holmegaard, Margareta. 1993. Ordförråd och ordinlärning. Ingår i:
Svenska som andraspråk: lärarbok 2, Mera om språket och inlärningen. Cerú,
Eva (utg.). Natur & Kultur. Stockholm.
Enström, Ingegerd. 2004. Ordförråd och ordinlärning - med särskilt fokus på avancerade
inlärare. Ingår i: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (utg.). Svenska som
andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur. Lund.
Gass, M. Susan & Larry Selinker. 2001. Second language acquisition. An introductory course.
Andra uppl. Lawrence Erlbaum Associates. New Jersey.
Håkansson, Gisela. 2003. Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Studentlitteratur. Lund.
Håkansson, Gisela. 2004. Utveckling och variation i svenska som andraspråk enligt
processbarhetsteorin. Ingår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning
och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (utg.). Studentlitteratur.
Lund.
Lightbown, Patsy M. & Nina Spada. 1999. How languages are learned. Oxford University
29
Press. Oxford.
Noyau, Colette, Beatrize Dorriots, Sören Sjöström & Kaarlo Voionmaa. 1995. The acquisition
of Swedish. I: Rainer, Dietrich, Wolfgang Klein & Colette Noyau (Eds.). The
acquisition of temporality in a second language. Benjamins. Amsterdam. Sid.
211-259.
Skutnabb-Kangas, Tove. 1981. Tvåspråkighet. Liber Läromedel. Lund.
Viberg, Åke. 1991. Utvärdering av Skolförberedelsegrupper i Rinkeby. Rapport 4. En
longitudinell djupstudie av språkutvecklingen. Rinkeby stadsdelsförvaltning och
Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Viberg, Åke. 1993. Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Cerú, Eva (red.). Svenska som
andraspråk. Mera om språket och inlärningen. Lärarbok 2. Natur och Kultur.
Stockholm.
Viberg, Åke. 2001. Age-related and L2-related features in bilingual narrative development. In:
Verhoeven, Ludo & Sven Strömqvist (eds.). Narrative development in a
multilingual context. Benjamins. Amsterdam. Sid. 87-128.
Viberg, Åke. 2004. Lexikal utveckling i ett andraspråk. Ingår i: Svenska som andraspråk: i
forskning, undervisning och samhälle. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger
(utg.). Studentlitteratur. Lund.
30
Bilaga 1 – Tempus, FI07
Teckenförklaring
=
Korrekt användning
*
Felaktig användning
(3)
Antal förekomster
FI071
Målspråksnorm
Presens
Preteritum
Svaga
Läser
lämnar
*lägga (2)
köper
hämtar (3)
*hämta
blåser
dödar
hör (3)
kör (2)
hoppar (2)
tränar
bor (6)
spelar
skrattar (2)
spelar (2)
kastar
gungar (2)
cyklar (4)
tittar (3)
kastar (3)
puttar
hittar
blinger
stoppar
trycker
lagar
gräver (8)
trampar
leker
tycker
tror
ramlar
åker
heter (va hetere)
*börja (2)
*kasta
gömde (3)
körde
*hämta (2)
Starka och
oregelbundna
vet (ja vet inte) (8)
vet (4)
får (3)
lägger (13)
kan (12)
ställer
har (5)
blir (11)
*bli
skriker
går (7)
knyter
tror
finns (4)
kommer (7)
sätter
fattas
gör (8)
sitter
stånger (2)
säjer/säger (2)
springer (2)
heter
sparkar
tar (2)
vill (2)
ser
e (31)
är (2)
var (3)
va (9)
fick (9)
*gråter
kom
Totalt antal i procent
= 98,5 %
*infinitiv 1,5 %
= 56 %
*infinitiv 11 %
*presens 1 %
*supinum 1 %
31
*hämtar
*gräv
*kasta
kastade
*ramla
kikade
tittade
drade =?drömde
släppte
Perfekt
har ramlat
*___ berättat
har *träna
**komde (7)
gjorde
**läggde (4)
**liggde (3)
hade
**springde (3)
**flygde
tog (5)
ryckte
**drickte (2)
blev
**sovde
*gått
har gjort
*___ gjort
** 30 %
= 40 %
* ej har 40 %
* infinitiv 20 %
−
Pluskvamperfekt
Futurum med ska
Futurum med
kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
FI072
Målspråksnorm
Presens
ska köpa (2)
ska spela
ska hämta
ska leka
ska va (9)
ska ställa (3)
ska ______ (3)
ska lägga (19)
ska *lägger (2)
ska ställa (2)
ska ligga (4)
ska se
ska ta (15)
ska *kommer
ska gå (2)
ska se
kommer ___ få
= 94 %
* inf. saknas 1 %
* presens 5 %
*att saknas 100 %
**skulla slå
** 100 %
kolla
= 100 %
Svaga
lagar
klistrar
läser
fastnar
tycker (8)
hämtar
leker (2)
bygger (3)
skruvar
heter (va heter de) (3)
*har fyllit
Starka och
oregelbundna
e (43)
är (2)
*bli (5)
blir (3)
lägger (11)
kan (23)
får (2)
*ha
har (7)
vill (8)
vet (ja vet inte) (11)
vet (3)
gör (5)
Totalt antal i
procent
= 94 %
*perfekt 1 %
*infinitiv 4 %
*preteritum 1 %
32
Preteritum
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum med ska
lekte
skadade
*rita
*pumpa
pumpade
*tjuva
drade =drömde?
*titta
*hämta
kastade
*kasta
lyfte
jagade
hoppade
tappade
*tävla
*spela
*vakna
*ramla
byggde
spikade (2)
har lekt
*ha berättat
håller (4)
finns (3)
står (2)
tar
går
måste (2)
finns (3)
* komde (3)
kommer (4)
springer
sätter
ligger (2)
äter
brukar
*tro
va (13)
blev (6)
_ick (10)
gick (3)
hade (2)
gjorde (5)
såg
kom
*kommer
**komde
**villde
**flugde
**hållde
*ta
vann
har varit
har gjort
*ha blivit
___ blivit
*ha sett
*ha **byggit (2)
ska va (6)
ska lägga (8)
ska ta (8)
ska bära
ska ha (2)
ska sitta (3)
ska gå (2)
ska ge
ska få
ska säja
ska göra
ska *____ (4)
= 77 %
*infinitiv 19 %
*presens 1 %
**6 %
= 33 %
*ej har 11 %
*infinitiv 55 %
(** 22 %)
−
=87 %
*ej ska 4 %
*ej infinitiv 9 %
33
Futurum med kommer
att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
kommer __ klappa
Preteritum
= 17 %
*ej att 83 %
−
vänta (7)
FI073
Målspråksnorm
Presens
ska ligga
ska bygga
ska lämna
ska hämta
ska köpa
*___ sätta
*___ göra
kommer ___ bli
kommer ___ få
kommer ___ gå
kommer ___ ta
kommer till å springa
= 100 %
Svaga
bor
tränar
tittar (2)
kör (2)
*ramla
bor
gräver
bakar
cyklar (2)
klär
heter (vahetere)
tittar (2)
köper
sågar
håler
kikar
lämnar
tänker (2)
dödar
halkar
tror
målar (2)
hämtar
*öppna
öppnar (2)
stänger (3)
bombar
tänkte
Starka och
oregelbundna
e (25)
kan (4)
går (22)
*gå
sa
vet (ja vet inte) (3)
springer
gör (10)
**göre
sitter (6)
kommer (6)
äter
tar (8)
flyger (3)
äter (2)
har (3)
står (3)
måste (3)
springer (2)
säjer (2)
får (2)
dricker (2)
**skriven
ger
blir (2)
lägger
ljuger (2)
ligger (2)
brinner (4)
knyter
**skjutar
vill
sover
blev (8)
Totalt antal i procent
= 96 %
*infinitiv 2 %
** 2 %
= 57,5 %
34
*måla__
*skakar (2)
hände (2)
trodde
*händer (2)
*hämta__
*släcker
*tänker (2)
*spika__
*ramlar
*ramla__
*blundar
*vakna__
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum med ska
Futurum
med kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
FI074
Målspråksnorm
Presens
fick (2)
gick
_ick (8)
*kommer (4)
kom
*skriver
gjorde (4)
tog (3)
**läggde (2)
ville
**villde
kunde
**hållde (2)
slog (3)
**liggde
sprang (2)
*ser
*sitter
*brinner
har gjort (3)
ska ramla
ska sopa
ska hälla
ska ta (2)
ska ta
ska *tar
*___ ta
*___ gå
ska komma
*___ äta
ska växa
ska *____
ska sitta
ska slå (2)
ska spricka
ska bli
ska gå
ska göra
ska hålla
ska dö
kommer ___ gå
*presens 26 %
*infinitiv 7,5 %
** 9 %
= 100 %
−
= 82 %
* ej ska 14 %
*ej infinitiv 4,5 %
*ej att 100 %
−
vänta (2)
kolla
= 100 %
Svaga
fiskar
badar
heter (va heter
de) (8)
mår
hjälper
Starka och
oregelbundna
e (47)
är
vet
gör (12)
kan (19)
finns (5)
Totalt antal i procent
= 95 %
*infinitiv 4 %
*perfekt 1 %
35
knäcker
målar
*måla (2)
skalar
*torka
leker (2)
cyklar
åker
lagar
*ramla
*kasta
dödar
stänger
ramlar
spikar (2)
*spika
gräver
Preteritum
*fiska
*hitta
kastade
*kasta (2)
tittade
*pumpa
*hämta (2)
*måla (5)
knäckte (2)
*koka
*kokar
*rita
lärde
*ramla (5)
skrattade
*öppna (2)
*hoppa
glömde
tryckte
började
*prata
*tappa (6)
*prova
spillde
hände
trodde (2)
klippte
stängde
går (9)
*ge
blir
får (18)
drar
skjuter
kommer (4)
lägger (2)
måste (2)
vill (11)
*knyta
knyter
har
gråter
tar (3)
byter
sitter (2)
dricker
säjer
fryser
äter
skriker
skjuter
ligger
blir
*bli
*har blivit
blev (32)
gick (16)
_ick
gjorde (7)
såg (3)
tog (3)
*tar
tog (2)
sa (8)
**läggde (2)
**lagde
kom (2)
*lägger
visste (2)
fick (4)
**villde (4)
**springde (3)
såg (2)
**gråt
*gråter
åt (2)
drack
**skrikte (3)
= 66 %
*presens 3 %
*infinitiv 21 %
** 10 %
36
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum med ska
Futurum med
kommer att
Futurum
preteriti
skulle+INF
Imperativ
**bråkte
*döda
hörde
*måla
har hänt (3)
har pumpat (2)
har fiskat
har **spillit (3)
har spillt
har **köpit
har tappat (2)
har **glömmit
ska simma (2)
ska fiska (2)
ska titta
ska skala
*äta
ska koka
ska måla
ska döda
ska stanna (2)
ska hämta
ska bada (3)
ska höra
ska klättra
ska bygga
ska klistra
ska _____
*gräva
skulle kasta
skulle leka
skulle ?______
kolla (6)
cykla
plocka (2)
hämta
öppna
vänta
ska ta (2)
ska bli (15)
ska gå (4)
ska göra (3)
ska göra
*måla
ska ge (2)
ska få
ska äta
ska sitta (2)
*att lägga
skulle ____
*ska äta (2)
skulle sitta
skulle gå
*ska släppa
var
åk
gå
ta (2)
Svaga
kikar
tänder
*ta
vaktar (2)
leker (3)
= 73 %
*ej har 4,5 %
** 23 %
kommer ___ bita
FI075
Målspråksnorm
Presens
har gjort (6)
har ätit
___ blivit
−
= 93 %
*ej ska 5 %
*ej inf. 2 %
(*inf.märke 2 %)
*ej att 100 %
= 44 %
*ska + inf. 33 %
ej infinitiv 22 %
= 100 %
Starka och
oregelbundna
e (37)
är
går (5)
vet (13)
säjer
Totalt antal i
procent
= 97,5 %
*inf./grundf. 2,5 %
37
bombar
öppnar
sågar
blåser
brukar
tittar (2)
lär
hände (2)
skrattar
heter (va heter
de) (2)
Preteritum
Perfekt
glömde
stängde (2)
*ramla
*titta
*träffa (2)
*krocka (2)
*pussa
*tappa
*titta
*skaka
har lekt
har glömt
gör (12)
sitter (5)
kommer (2)
blir
gråter
får (4)
*få (2)
måste (5)
lägger (9)
tar (7)
ligger
kommer (2)
har (3)
vill (3)
äter (2)
finns (5)
står
springer
skär
sätter
*sitt
drar
ser
tror
kan (4)
sjunger
gråter
blir
bär
har
gick (15)
sa (6)
**läggde (11)
tog (8)
**dra
blev (9)
fick (6)
drog (2)
kom (3)
**komde (6)
*kommer
skräk/skrek
**villde (7)
grät (3)
*kan
såg (2)
*ser (2)
hände (2)
flög (2)
*sitter
satt
**satt
gjorde (2)
har varit
har sett
= 61 %
*infinitiv 9 %
*presens 5 %
** 24,5 %
= 80 %
38
Pluskvamperfekt
Futurum med ska
Futurum
med kommer (att)
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
*e värma
ska titta
kommer ___ hitta
*ska krocka
*ska kasta
skulle titta
skulle kasta
kolla (7)
vänta
titta
*läggde
ska va
ska ta
ska ____ (3)
ska bli (7)
ska bli *vänta
___ ta
ska komma
ska bli (2)
ska göra (2)
ska lägga (2)
___ ge
ska sätta
ska sitta
ska ligga
ska stå
ska ha (4)
___ ha
ska gå (2)
*presens 20 %
*preteritum 100 %
= 79 %
*ej ska 9 %
*ej infinitiv 9 %
*övrigt 3 %
*ej att 33 %
*ska+inf. 66 %
*ska bli
skulle ta
skulle göra
skulle *_____
skulle lägga (2)
skulle se
*ska komma
va
stå
= 70 %
*ska+inf. 20 %
*ej inf. 10 %
= 100 %
39
Bilaga 2 – Tempus, FI12
Teckenförklaring
=
Korrekt användning
*
Felaktig användning
(3)
Antal förekomster
FI121
Målspråksnorm
Presens
Preteritum
Svaga
säjer
börjar (3)
*börja
skrattar (2)
tappar
sprutar (3)
lyssnar
tror
bestämmer (2)
bor
tutar
kastar
tittar (4)
betalar
fångar
slickar
lagar
leker (4)
jagar
hoppar (2)
aktar
åker (5)
gräver (3)
låssas
luktar
**behöves
kör
heter
*blåser
tappade
hoppade (2)
Starka och
oregelbundna
ä
e (38)
är
*va
kommer (9)
flyger (4)
slår
tar (11)
drar (2)
springer (5)
får (24)
lägger
brukar (6)
står
sjunger (2)
har (5)
*ha
biter
ser (3)
gör (3)
äter (3)
ligger
håller (2)
sätter
sitter (2)
går (22)
tycker
slår
drar
vet (10)
skriker (2)
blir (2)
sover
finns (5)
vill (3)
kan (11)
måste (7)
va (15)
var (4)
hade
Totalt antal i procent
= 98 %
*infinitiv 1 %
** 0,5 %
= 87 %
*infinitiv 5 %
40
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
med ska
Futurum
med kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
*hoppa
skuttade
kastade (2)
fångade (2)
*fånga
*börja
grinade
sprutade
matade
lekte
vaknade
*vakna
sparkade
klippte
tittade
ramlade
kastade
visade
tittade
sparkade (2)
*ramla
gömde
pussade
trampade
hämtade
*tjuvat
*glömde
har ramlat
*biter
bet (2)
sprang
slog (2)
satt (2)
fick (6)
såg
gjorde
*äter (2)
gick (3)
sprang (3)
**lagg (2)
tog (7)
kom (3)
visste
blev
fanns (2)
gick
såg
flög
hade
**sovde
**villde
ska smälla
*___ betala
ska träffa
ska spola
ska titta (2)
ska lägga
ska lägga
*___ åka
ska gå
ska va (15)
ska komma
ska ta (2)
ska gå (2)
ska se
ska *___ (3)
Svaga
hämtar
läser
har
** 4 %
= 50 %
*ej har 17 %
*preteritum 33 %
−
= 85 %
*ej ska 6 %
*ej infinitiv 9 %
−
kolla (2)
titta
akta
FI122
Målspråksnorm
Presens
har ätit
*kunde dog
har gått
*presens 4 %
skulle göra
= 100 %
varsågod å ta
kom (2)
= 100 %
Starka och
oregelbundna
e (27)
är
finns (10)
Totalt antal
i procent
= 97 %
*preteritum 2 %
41
fyller
tittar (4)
leker (4)
åker (5)
bor (3)
simmar
letar
lämnar
**stångar (2)
tycker
kastar
börjar
ritar
bygger
trycker
Preteritum
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
med ska
Futurum
med kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
*ramla
tittade (3)
*titta
åkte
*putta
läste (2)
*simma
*ramla
bodde
skrattare
kastade (2)
*jaga
fångade
*hoppa (2)
*_ hoppat
har hänt (3)
har ramlat (3)
har tittat
*hade
*har tappat
ska göra
ska ha
*ska putta
skulle gå
kolla
akta
städa upp
kommer (6)
lägger
sitter
vill (7)
får (11)
måste (2)
*lagg
*bli
vet (4)
gör (4)
går (6)
ger
biter
står
har (3)
flyger (2)
ser
vet (3)
vinner
*e
va (12)
tog (2)
fick
gick (3)
**villde
**bliv
sa (2)
kom (3)
flög (2)
*knyter
sprang (2)
vann
har varit (2)
** 1 %
= 78 %
*infinitiv 16 %
*presens 2 %
** 4 %
= 90 %
* ej har 10 %
*har fått
ska va (8)
ska ligga
ska lägga
ska gå
ska ge
*preteritum 33 %
*perfekt 66 %
= 100 %
−
= 50 %
* ska 50 %
= 100 %
FI123
42
Målspråksnorm
Presens
Preteritum
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
Svaga
bor
busar
tittar (2)
syr (2)
målar
spikar
lagar (2)
torkar
häller
hoppar (2)
leker
visar (4)
klistrar
blåser
grillar
leker
plockar (2)
sopar
solar
åkte (3)
tittade
hade (3)
**habade
*ropa
*leta
sparkade
spikade
vaknade
började
*pangar
pangade (2)
*panga
klippte
trodde
släppte
frågade
ramlade
sydde
har lekt
*tappade
har tappat (2)
har **glömmi
har berättat (3)
hade lekt
hade somnat
hade målat
ska bo
Starka och
oregelbundna
e (15)
tar (2)
syns
springer
får (6)
äter (4)
kommer (7)
dricker
blir (4)
slår
går (9)
ligger (6)
sitter (3)
**fluger
finns (3)
sätter (2)
lägger
sover
gråter (2)
säjer
har (6)
åker (3)
drar
vet (4)
vill
va (5)
var
gick (9)
satt (4)
tog (3)
fick (2)
såg
kom (2)
**komde
sprang (2)
blev
brann
har varit (2)
*gick (2)
*brann
Totalt antal i
procent
= 99 %
** 1 %
= 89 %
*infinitiv 5 %
*presens 2 %
** 3,5 %
= 61,5 %
*preteritum 31 %
** 8 %
= 100 %
ska vara (3)
= 100 %
43
med ska
Futurum med
kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
FI124
Målspråksnorm
Presens
Preteritum
ska spela
ska åka
ska läsa
ska klä
ska titta
ska sitta
ska va (2)
ska sätta (2)
ska ta (2)
ska gå (2)
ska sitta
ska springa
−
skulle gå
= 100 %
gå bort
Svaga
fiskar (2)
*ro
målar (4)
bankar
tycker (2)
kastar
leker (2)
trycker
gungar
ramlar (3)
*ramla
orkar
slänger
betalar
skäller
börjar
händer (4)
samlar
lämnar
heter (va heter
de)(2)
köper
öppnar
brukar (2)
måste (5)
hinner
ringer
visar
*titta (2)
läser
*fiska
hämtar
lyfter
rodde
*fiska (2)
*prova
*paja
Starka och
oregelbundna
e (22)
ä (3)
finns (3)
*gå
går (8)
ser (4)
ger
kommer (8)
drar
springer
sätter (5)
säjer (5)
har (5)
äter (3)
säljer
hinner
knuter
drar
lägger (3)
kan (3)
blir (5)
tycker
vet (2)
tar (2)
smiter
gör (5)
springer
flyger (3)
åker (2)
har
vill (7)
får (4)
va (19)
var
sjönk
gick (11)
= 100 %
Totalt antal i procent
= 96 %
*infinitiv 4 %
= 81 %
*inf./grundf. 11,5 %
*presens 4 %
44
ställde
åkte
fiskade
*ropa
pangade
*tuta
*ramla (4)
ramlade (2)
*blir
började (3)
*börja (3)
*gunga
jagade
*skratta
*tittar
tittade
tände (2)
köpte
regnade
*öppna
*klär
ringde
tappade
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
med ska
Futurum
med kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
*__ fiskat
har fiskat
*hällde
*glömde
hade fiskat
*hälla
*__ hällt
*äter (2)
**äte (3)
kom (11)
ville (4)
sa (8)
sprack
gjorde (3)
sköt
blev (14)
visste (2)
hade (8)
tog (2)
*knuter
*äter
drog
såg (4)
ville
*vet
dog
gjorde
*skulle bli
läggde (3)
sprang
kunde
sov
flög
fanns
fick (7)
*ta
*___ knutit
har sett
** 2 %
= 33 %
*ej har 33 %
*preteritum 33 %
= 33 %
*infinitiv 33 %
*ej hade 33 %
ska höra
ska köpa
ska berätta
ska plocka upp
ska lyssna
ska gå (2)
__ ge
ska smita
ska göra (2)
skulle hälla
skulle springa
skulle komma
gör
gå ut (4)
titta (2)
plocka upp
släng
flytta
futurum preteriti 1 %
= 91 %
*ej ska 9 %
−
= 100 %
= 100 %
FI125
45
Målspråksnorm
Svaga
Presens
snurrar
tror
kostar (2)
tittar
köper
*hitta
leker
räcker
ramlar (2)
*börja
klättrar
vaknar
stickar
slickar
rullar
grinar
tycker
*blunda
busar
heter (va heter
de)
Preteritum
*putta
simmade
hällde (2)
*kasta (2)
hände
klämde
*gissa
betalade
kostade
köpte (9)
*ramla
*lämna
tyckte
*hitta
*tjuva
trodde (2)
*tvättat
slängde
gömde
ställde
åkte
Starka och
oregelbundna
e (17)
gör (2)
håller
vet (4)
ser (2)
får (2)
ligger
vill (7)
tar (5)
*ta (2)
har (4)
står
får (5)
finns (4)
lägger (4)
kommer (4)
kan (5)
*sa
säjer
*hade
måste (3)
skriker
flyger (2)
sätter
springer
går (5)
*bli
*blev
blir (4)
smälter
drar
åker
va (9)
gick (4)
gjorde (5)
sa (11)
**villde
kom (6)
tog (8)
*sätter (2)
ville (2)
la
fick (6)
visste (4)
hade (3)
**gedde
blev (4)
*kan
sprang (6)
**läggde (2)
fanns (3)
*äter
gjorde
Totalt antal i procent
= 92 %
*infinitiv 5 %
*preteritum 2,5 %
= 87 %
*infinitiv 72 %
*presens 2 %
*supinum 1 %
** 3 %
46
*krascha
sparkade
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum
med ska
har kastat
*__ snurrat
hade dödat
hade tappat
hade köpt (3)
*___ tvätta
Futurum
med kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
skulle kasta
Imperativ
gissa
sluta (3)
drog
såg (4)
satt (3)
bet
flög
har sett (3)
har slagit
hade gjort
ska gå (2)
ska äta
ska göra (4)
ska få
ska smälta
*ska va
kommer skrika
*sätter
skulle vara (3)
skulle bli
skulle skrika
skulle få
= 83 %
*ej har 17 %
= 100 %
= 90 %
*ej ska 10 %
= 33 %
*presens 33 %
*ska 33 %
= 100 %
= 100 %
47
Bilaga 3 – Tempus, SS67
Teckenförklaring
=
Korrekt användning
*
Felaktig användning
(3)
Antal förekomster
SS671
Målspråksnorm
Svaga
Presens
behöver
leker
läser
mäter
ställer
åker
heter (va heter de) (9)
heter
lyssnar
handlar
spelar
känner
bor (2)
gillar
jagar
ringer
fyller
kissar
Preteritum
*ramla (4)
åkte (8)
lärde
hette
retades
*reta
*sparka
*hamna (2)
*hoppa (4)
*titta (3)
*snurra
klippte (2)
spände
*hissa
tänkte (3)
*börja (7)
hängde
*vifta
*skruva
*limma
*plocka (3)
Starka och
oregelbundna
e (23)
är
ser (3)
tror (7)
kommer (5)
kan (15)
sitter (2)
vet (12)
gör (3)
finns (4)
går
tar (2)
sätter
har (10)
låter
håller
skriker
får (5)
skjuter
va (34)
var
gjorde (9)
fick (7)
gick (9)
kunde (3)
låg (2)
tog (10)
drack (2)
drog
stack
kom (8)
satte
stog
såg (3)
slog
hade (2)
blev (3)
slogs
satt (7)
satte (2)
Totalt antal i
procent
= 100 %
= 59 %
*infinitiv 22 %
*presens 2 %
48
Perfekt
Pluskvamperfekt
Futurum med ska
Futurum
med kommer att
Futurum preteriti
skulle+INF
Imperativ
körde (7)
*hämta
*fastna
*gilla (2)
*hitta
*kasta (4)
gömde
ställde (2)
*slira (2)
*plåstra
grävde (2)
*sparka
köpte
*kolla (2)
*___ åkt
har lärt
hade kastat
hade dröjt
hade läst
ska berätta
*sätter
sa
visste
sprang (2)
*kommer (3)
bet
flög
har haft (4)
har slagit
har gjort
har sett (3)
har fått
= 92 %
*ej har 8 %
= 100 %
ska va
ska gipsa
ska få
ska ha
ska ta (2)
= 100 %
skulle va
skulle gå
skulle dra
skulle göra
skulle ha
= 100 %
−
−
49
Bilaga 4 – Övriga tabeller
Tabell 11: FI07 – Psuedosamordningar
T1
T2
går å lägger
gå å laga
går in å åker
cyklar å tittar
komde sitta
springde å hämta
*ryckte å sovde
Totalt 6
Totalt 1
T3
går å dricker
går å slår
sitter å sover
springer å hämtar
Totalt 4
T4
T5
går/gick å tar
tar å lägger (2)
gå å sova
gick å åt
gick/gå å hämta
gå å fiska
gå å klä av dej
Totalt 6
Totalt 2
Tabell 12: FI12 – Psuedosamordningar
T1
T2
går å leker
komma å springa
går å sätter sej
gå att/å äta (2)
kom å räddade
va här å gå
T3
går å sopar
går å plockar
gå å äta
ligger å solar
ligger å sover
sitter å äter
satt å sydde
kom å frågade
springer å leker
Totalt 5
Totalt 9
Totalt 1
T4
gå å fiska
går å hämtar
gick å ställde
gick å ta bort
gå ut å fiska
gå å lägga
gick ut å lekte
går å äter
kommer å säjer
kommer å ropar (2)
kom å tittade
tar ut å målar
Totalt 13
T5
kom å tog (2)
kom å satt sej
gå å betala
sprang å villde ta
håller på å busar
Totalt 6
Tabell 13: SS67 – Psuedosamordningar
sitter å leker
sitter å läser
satt å grävde
satt å kolla (2)
gick å satt sej
gick å plocka grejer
går över å spela dataspel
gick fram å skulle ha en kram
ta å lägga här
tog å sparka en groda
tog å spände
kom å tog sönder
kom upp å börja jaga
springa å byta byxor
sprang å köpte
åkt å ramlat
åkte å fick
ser ut å va
håller på å skriker
50
låg å reta/retades (2)
hade bene ute å slogs
Totalt 23
Tabell 14: FI07 – Partikelverb
T1
blir sjuk/kvar/
grönt (5)
tog sönder/bort
(5)
får ont
ställer upp
kastar uppe
fick illa
flygde upp
lägga ner
T2
blir död/slut/
sjuk (5)
gå bort/in (6)
ta bort (3)
komde ihåg (3)
kommer hemma
håller fast
går ner/in
kom upp
flugde upp
hållde på
ta fast
Totalt 16
Totalt 29
T3
kan klistra fast
klär på sej
gå in/hem/ner
/upp (7)
gör fint
kommer in/ner
tar
sönder/med/
in
flyger upp (3)
äter upp (4)
fick ont
gick sönder/
bort/upp (5)
ta av/hand om
(3)
gå hem
ramla ner
blir arg/halk/
slut/vit
Totalt 37
T4
blev hungrig/paj/vit/
smuts/blöt/liten/
jättegott/lessen/galen/
rädd/farligt/kallt/
liten/arg (19)
gå ut/in/hem/tillbaka/
sönder/upp (15)
ta sönder/av/bort (6)
kommer hit/in
äta upp (3)
gå ut (3)
ramla ner/ihop (3)
tog av/hem
plocka upp (2)
åt upp
klättra upp
klä av
cykla på
va försiktiga
T5
gick in/sönder/
hem/ut/bort/upp
(10)
tog bort/av/kort
(10)
fick ont (5)
bli rädd (4)
öppna upp
tar av/hem
kommer ut
kom ut
läggde på
flög upp
värma upp
sätta in
stå stilla
öppna upp
va försiktig
e rädd
Totalt 60
Totalt 42
Tabell 15: FI12 – Partikelverb
T1
går av/ner/ut/
bort/upp/över (7)
va kvar/gömt/
naken/fast
satt fast (2)
springer efter/ut
tog sönder/tag i
blev fast
lysa upp
hade ont
tycker om
kommer hem
får plats
T2
kommer ihåg/in (3)
går upp (3)
ramlat av (2)
tog ut/med
tycker om
hoppa över
gick ner
städa upp
följa med
gå tillbaka
T3
gick sönder/bort (4)
ta bort/hand om
får ont (2)
brann upp (2)
sitter fast
häller ut
kom fram
klippte av
glömma bort
klä av sej
va fast
T4
bli galen/glad/
arg/blöt/rädd/ren/
fast/sönder/
smutsig (10)
gick på/in/ut/upp/
hem (9)
springa iväg/hem
komma tillbaka/
ner/ut
fiskar upp (3)
sätter på (3)
äta upp (2)
ser rolig ut (2)
flyger iväg (2)
ta ut/bort
dra ut (2)
plocka upp
tycker synd om
titta ut
ramlar in i
T5
bli kompisar/
mindre/trasig/
arg/liten (8)
ramlar in i
sprang efter (4)
gick ner/hem/
tillbaka
kommer fram/
förbi (3)
var fast (2)
flyger iväg/på
tycker om
gör ont
åker in
tar hem
drar ut
hällde ut
kasta bort
lämna tillbaka
51
Totalt 23
Totalt 16
Totalt 18
knuter fast
fick stryk
lyfter upp
åker på
drar in
smiter ut
paja sönder
glömde bort
regnade in
klär på
hälla bort
sätta på
vara rädd/borta
Totalt 58
Totalt 31
Tabell 16: SS67 – Partikelverb
är uppe/roligt/fast/
ute/snäll/nyfödd/
knäpp/busig/knasig
gick bra/sönder/upp/över (6)
hoppa runt/upp/på (5)
kom upp/dit/in (4)
få upp/färdigt/tag i (4)
ser ut (4)
kommer ihåg (3)
ramla ner/ihop
åkte iväg/av
körde efter/in i
satte på/ner
klippte sönder/av
tog av/fram
plocka upp (2)
satt fast
åkte iväg
har hand om
drack upp
gjorde ont
titta upp
stack ifrån
snurra in sej
rulla ihop
handlar om
skruva på
limma på
tog sönder
läst på
kissar på mej
sprang bort
plåstra om
flög upp
Totalt 68
52
Tabell 17: FI07 – Partiklar
T1
ner
bort
upp
sönder
sjuk
kvar
grönt
ont
illa
T2
in
upp
ner
bort
på
död
slut
sjuk
ihåg
hemma
fast
T3
in
ner
upp
bort
på
sönder
fast
hem
fint
med
ont
av
hand
om
arg
halk
slut
vit
Totalt
9
Totalt
11
Totalt
17
T4
in
ut
upp
ner
bort
på
av
hungrig
paj
vit
smuts
blöt
liten
jättegott
lessen
galen
rädd
farligt
kallt
arg
hem
tillbaka
sönder
hit
ihop
försiktiga
Totalt
26
T5
in
ut
upp
bort
på
av
sönder
hem
kort
ont
rädd
stilla
T1
ut
upp
ner
bort
av
hem
sönder
över
kvar
gömt
naken
fast
efter
tag i
ont
om
plats
T2
in
ut
upp
ner
av
ihåg
om
över
med
tillbaka
T3
ut
upp
bort
av
sönder
hand
om
ont
fast
fram
T4
in
ut
upp
ner
bort
på
hem
sönder
galen
glad
arg
blöt
rädd
ren
fast
sönder
smutsig
iväg
tillbaka
rolig ut
iväg
synd
om
stryk
T5
in i
ut
ner
bort
på
hem
om
ont
kompisar
mindre
trasig
arg
liten
efter
tillbaka
fram
förbi
fast
iväg
Totalt
13
Totalt
17
Totalt
10
Totalt
9
Totalt
23
Totalt
19
Tabell 18: FI12 – Partiklar
SS67
in
ut
upp
ner
bort
på
av
sönder
över
runt
dit
färdigt
tag i
ihåg
ihop
53
efter
fram
fast
iväg
hand om
ont
från
om
roligt
ute
snäll
nyfödd
knäpp
busig
knasig
bra
Totalt 31
Tabell 19: Antal olika partiklar och antalet partiklar totalt
FI07
FI12
SS67
T1 T2 T3 T4 T5 T1 T2 T3 T4 T5
9
11 17 26 13 17 10 9
23 19 31
16 29 37 60 42 23 16 18 58 31 68
54