TR05-03 - Svenska kraftnät
SVENSKA — KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÄR BETECKNING AFL, Anläggningar rörvaltning Ledningar TR05-03 DATUM 2015-04-29 TEKNISK RIKTLINJE UTGAVA FASTSTÄLLD Td 3 .T—d— Luftledningar Stolpar Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på stolpar enligt SvK TR 05-03 för luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att stolparna uppvi sar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och skall användas vid inköp av stolpar. TEKNISK RIKTLINJE 2015-04-29 TR05-03 utg 3 1/48 Utgåva Ändringsnot Datum 1(A) Ersätter revision utgåva 00-09-14 och 06-11-22 22 / 06 / 2010 2 Byte av mall. Kapitel 3.5.1.3 NTR Dokument 1 1998 utbytt mot ny utgåva 2011, MT- kreosotolja infört, full inträngning av träskyddsmedel infört, 3.5.4.2 rundning av kanter ändrat, 3.6.2.3 rundning av kanter ändrat, 3,6.4 märkning fr. kant specificerat. 3.8.1. infört ”All dokumentation skall vara på svenska eller engelska. Kapitel 3.8.3 införd. 02 / 04 / 2012 3 Kapitel numrering ändrad. Kapitel 5-9 omflyttad. Reviderade kapitel 5.1.3, 5.2.2 tabell 5B, 6.2.3, 6.4, 8 och 9. 29/ 04 / 2015 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 2/48 Innehåll 1 Referenser .................................................................................................................. 7 2 Omfattning ................................................................................................................9 3 Ordförklaring .............................................................................................................9 4 Beskrivning .............................................................................................................. 10 5 Krav .......................................................................................................................... 10 5.1 5.2 Material ...................................................................................................... 10 5.1.1 Stål................................................................................................ 11 5.1.2 Staglina ........................................................................................ 11 5.1.3 Trä ................................................................................................ 11 5.1.4 Betong .......................................................................................... 11 Dimensionering .......................................................................................... 12 5.2.1 Stålstolpe...................................................................................... 12 5.2.2 Generella krav på ståldetaljer .................................................... 13 5.2.3 Trä ................................................................................................ 14 5.2.4 Betong .......................................................................................... 15 5.2.5 Avstånd fas-stolpe ....................................................................... 15 5.3 Lastförutsättningar ................................................................................... 15 5.4 Utförande ................................................................................................... 17 5.5 5.4.1 Allmänt......................................................................................... 17 5.4.2 Detaljer ........................................................................................ 17 Dokumentation .......................................................................................... 21 5.5.1 5.6 Ritningar och beräkningar ........................................................ 21 Skyltar och varningstavlor .......................................................................22 5.6.1 Allmänt.........................................................................................22 5.6.2 Varningstavlor ............................................................................22 5.6.3 Stolpnummerskylt .......................................................................22 5.6.4 Flygnummerskylt ........................................................................22 5.6.5 Flygvarningsskylt .......................................................................22 5.6.6 Regelskyltar (litteraskyltar).......................................................22 5.6.7 Sjökorsningsskyltar ....................................................................23 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 3/48 5.6.8 6 Tillverkning .............................................................................................................23 6.1 Kontrollplan ...............................................................................................23 6.2 Utförande ...................................................................................................23 Material .......................................................................................23 6.2.2 Mått ............................................................................................. 24 6.2.3 Ytbeskaffenhet .............................................................................25 6.2.4 Svetsar ........................................................................................ 26 Avvikelse .................................................................................................... 26 6.4 Märkning ................................................................................................... 26 6.6 6.4.1 Konstruktioner med skruvförband ............................................ 27 6.4.2 Svetsade konstruktioner ............................................................. 27 Tillverkningsbestämmelser ....................................................................... 27 6.5.1 Serietillverkning .......................................................................... 27 6.5.2 Bearbetning ................................................................................ 28 6.5.3 Svetsning ..................................................................................... 29 6.5.4 Hoppassning ............................................................................... 29 6.5.5 Värmebehandling....................................................................... 29 6.5.6 Varmförzinkning ........................................................................ 30 Skruvförband ............................................................................................ 30 6.6.1 Skruv ........................................................................................... 30 6.6.2 Mutter .......................................................................................... 31 6.6.3 Brickor .........................................................................................32 Provningar ...............................................................................................................32 7.1 8 6.2.1 6.3 6.5 7 Förbudsskylt för klättring ..........................................................23 Stickprovskontroll......................................................................................33 7.1.1 Ståldetaljer ..................................................................................33 7.1.2 Skruvförband...............................................................................33 7.2 Rutinprov ...................................................................................................34 7.3 Provexemplar .............................................................................................34 7.4 Provmontering ...........................................................................................35 7.5 Stolpprov ....................................................................................................35 Leverans ...................................................................................................................35 8.1 Allmänt .......................................................................................................35 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 4/48 8.2 8.3 9 Kvalitetsdokumentation ............................................................................35 8.2.1 Certifikat ......................................................................................36 8.2.2 Avvikelserapport .........................................................................36 8.2.3 Separata rapporter och besiktningsföretag .............................36 Transport och lagring ...............................................................................36 8.3.1 Lastning och lossning .................................................................36 8.3.2 Transport .....................................................................................36 8.3.3 Lagring ........................................................................................36 Montage ................................................................................................................... 37 9.1 Allmänt ....................................................................................................... 37 9.2 Skruvförband ............................................................................................. 37 9.3 9.2.1 Klämlängd för Svensk Stålbyggnadsskruv ............................... 37 9.2.2 Åtdragningsmoment ...................................................................39 Reparation av varmförzinkning...............................................................39 9.3.1 10 Bilaga-Beräkning av ledat stolpben ........................................................................ 41 10.1 Eulerlast ..................................................................................................... 41 10.2 Vindlast ....................................................................................................... 41 10.3 Balkberäkning ........................................................................................... 42 10.4 Initialkrokighet ......................................................................................... 42 10.5 Ramstång .................................................................................................. 42 10.6 11 Större skador på varmförzinkning ............................................39 10.5.1 Kvadratisk sektion ......................................................................43 10.5.2 Triangulär sektion ......................................................................43 Diagonaler................................................................................................. 44 10.6.1 Kvadratisk sektion ..................................................................... 44 10.6.2 Triangulär sektion ..................................................................... 44 10.7 Knäckning ................................................................................................. 44 10.8 Stagtöjning .................................................................................................45 10.9 Ändsektioner ..............................................................................................45 10.10 Egenfrekvens ..............................................................................................45 Bilaga-Korrigering av SS-EN 50341 ...................................................................... 46 11.1 SS-EN 50341:7.7.5.1/SE.1 partialfaktor stag .......................................... 46 11.2 SS-EN 50341:J.11 skruvförband .............................................................. 46 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 5/48 11.3 SS-EN 50341:4.2.2.4.3/se.2 vindkrafter på fackverksstolpar med triangulär tvärsektion .............................................................................. 46 11.4 12 SS-EN 50341:4.3 ....................................................................................... 46 Bilaga-Kallformade stålprofiler .............................................................................. 47 12.1 Knäckningsberäkning ............................................................................... 47 12.2 Beräkningsalternativ BSK ....................................................................... 48 12.3 Beräkningsalternativ SS-EN 1993-1-1 punkt 6.3 .................................... 48 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 6/48 1 Referenser Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger entreprenören att ofördröjligen påtala sådana förändringar. BSK 07 Boverkets handbok om Stålkonstruktioner(National Board of Housing, Building and Planning, Steel design Manual Bygg K Handboken Bygg del Konstruktionsteknik EBR handbok UNDERHÅLL LEDNINGAR 0,4- 420 kV NTR Dokument nr 1: 2013, Nordiska träskyddsklasser. Del 1: Furu och andra lätt impregnerbara barrträslag NTR Dokument nr 3: 2013, Nordiska regler för kvalitetskontroller av impregnerat trä. Del 1: Furu och andra lätt impregnerbara barrträslag SS-EN ISO 5817-3 Smältsvetsförband i stål, nickel, titan och deras legeringar-Kvalitetsnivåer för diskontinuiteter och formavvikelser. SS 02 01 30 Statistisk acceptanskontroll - Metoder och provtagningsplaner för attributkontroll SS-EN ISO 8501-1 Behandling av stålytor före beläggning med målningsfärg och liknande produkter – Visuell utvärdering av ytrenhet. Del 1 Rostgrader SS-EN ISO 8501-3 Behandling av stålytor före beläggning med målningsfärg och liknande produkter - Visuell utvärdering av ytrenhet. Del 3 Förbehandling svetsar, kanter och andra områden med defekter. SS-EN ISO 1461 Oorganiska ytbeläggningar-beläggningar bildade genom varmförzinkning på järn- och stålföremålSpecifikationer och provningsmetoder Svetsarprövning SS 06 52 01 SS 424 08 06 Linor av hård förzinkad ståltråd för luftledningar - Fe 140–linor SS-EN 287-1 Svetsarprövning – Smältsvetsning – Del 1: Stål SS-EN ISO 898-1 Fästelement - Mekaniska egenskaper för fästelement av kolstål och legerade stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 7/48 SS-EN 1993-1-1, Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader SS-EN ISO 2320 Fästelement - Sexkantslåsmuttrar - Mekaniska egenskaper SS-EN ISO 4014 Fästelement-Delgängade sexkantskruvar - Produktklasserna A och B SS-EN ISO 4032 Fästelement-Sexkantsmuttrar, utförande 1 - Produktklasserna A och B SS-EN ISO 4759-3 Fästelement - Toleranser - Del 3: Plana brickor för skruvar och muttrar - Produktklass A och C SS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet - Krav SS-EN 10025-2 Varmvalsade konstruktionsstål - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för olegerade stål SS-EN 10025-3 Varmvalsade konstruktionsstål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för normaliserade/normaliservalsade finkornstål SS-EN 10149 Varmvalsade platta produkter av höghållfasta kallformningsstål SS-EN ISO 10684 Fästelement - Varmförzinkning av fästelement SS-EN ISO 13920 Svetsning - Allmänna toleranser för svetsade konstruktioner -Dimensioner för längder och vinklar Form och läge SS-EN 50341 Elektriska friledningar över 45 kV (AC) SS ISO 216 Skrivpapper och vissa typer av trycksaker - Färdigformat - A - och B –serien SS-ISO 898-2 Fästelement - Hållfasthetsfordringar - Del 2: Muttrar med metrisk ISO-gänga och specificerade värden på provlaster - Grov delning SS-ISO 965-4 Metriska ISO-gängor för allmän användning - Gängtoleranser - Del 4: Gränsmått för varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för användning tillsammans med invändiga gängor gängade till toleranskvalitet H eller G efter förzinkning SS-ISO 2553 Ritningsregler - Svets- och lödförband - Beteckningar på ritningar SS ISO 5455 Ritningsregler – Skalor IEC 60652 Loading tests on overhead line structures SvK TR 05-12 Isolatortillbehör TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 8/48 2 Omfattning Dessa tekniska bestämmelser omfattar stolpar i stål, trä och betong för kraftledningar. 3 Ordförklaring Tekniska termer och definitioner använda i dessa bestämmelser. Stolpe Konstruktion av stål, trä eller betong avsedd att uppbära en eller flera kraftledningar. Stålstolpe Stålkonstruktion i fackverk eller balkutförande avsedd att uppbära en eller flera kraftledningar. Stålrörstolpe Konisk stålkonstruktion med rörformat koncentriskt eller mångsidigt tvärsnitt. Trästolpe Stolpe i trä av tryckimpregnerad furu. Betongstolpe Konisk armerad betongkonstruktion med cirkulärt tvärsnitt. Limträstolpe Impregnerad trästolpe av vattenfast limmade trälameller. Fackverk Arrangemang av enskilda stänger avsedda att uppta förekommande mekaniska laster genom axialkrafter, tryck och drag i stänger. Balk Element avsedd att genom böjning och skjuvning uppta förekommande laster. Balk kan vara homogen eller uppbyggd av stänger. Stång Med efter sin längdaxel i samtliga tvärsnitt enhetlig detalj avsedd att uppta mekaniska laster. Stänger är vanligtvis framställda genom varmvalsning eller kallformning. (För aluminium förekommer sprutning). TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 9/48 Ramstång Primär del av fackverkskonstruktionen avsedd att uppta de yttre lasterna. Diagonal Sekundär del av stolpkonstruktionen avsedd att uppta laster samt stödja ramstängerna. Redundant Ringa belastat stolpelement avsett att stödja annan stolpdetalj. Godstjocklek Tjocklek hos aktuellt material hänfört till elementets tvärsnitt. 4 Beskrivning Stolpe skall bära isolatorkedjor, faslinor och topplinor i en eller flera branscher. Stolpe kan vara stagad eller ostagad. 5 Krav 5.1 Material Om inte annat anges skall allt levererat material överensstämma med den senast tillgängliga utgåvan av tillämplig svensk eller alternativt utländsk standard som beställaren anser vara likvärdig eller bättre. Där det inte finns någon standard, som fallet är med patent på speciella material, skall allt sådant material och utförande vara av bästa kvalitet och alla detaljer om materialet skall underkastas beställarens godkännande. För sådan standard som inte är skriven på det svenska eller engelska språket skall leverantören tillhandahålla kopior av en svensk eller engelsk översättning av densamma. Entreprenören skall i god tid informera beställaren om vilken standard materialet uppfyller. Materialet skall inspekteras och provas för att visa att det följer kraven i specifikationerna. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 10/48 5.1.1 Stål Konstruktionsstål kan vara kol-, kolmangan-, mikro legerat eller kallformningsstål och skall vara tillverkat genom basisk martinprocess eller elektrisk ugnprocess. Stålkvaliteten i en stolpe bör begränsas till två kvaliteter med sträckgräns inom 220-275 MPa och 350-420 MPa. Seghetsklass (kvalitetsklass) för stål väljs enligt BSK 07 punkt 7:23. För stål med sträckgräns över 300 MPa skall stål i lägst seghetsklass D användas. Till stål avsett för stålrörstolpar skall stål i seghetsklass E användas. Till kallformade profiler används stål i seghetsklass D. Stålplåt med dragkraft i tjockleksriktningen skall vara kontrollerad enligt anvisningar i BSK 07 punkt 7:24 och 9:72. Kontrollåtgärd anges på tillverkningsritning. Kallformade vinkelstänger skall ha minsta inre bockningsradie i överensstämmelse med tillämplig standard såsom SS-EN 10149. För kallformade vinkelstänger med godstjocklek 6-8 mm skall den inre bockningsradien vara minst 10 mm. Sträckgränshöjning vid kallformning får inte tillgodoräknas. 5.1.2 Staglina För staglina gäller svensk standard SS 424 08 06 med draghållfastheten fuk = 1370 N/mm2. Se SvK TR05-04 för material, typkontroll och stickprovskontroll. 5.1.3 Trä Trästolpar/slipers utförs företrädesvis i furu och skall uppfylla kraven i SS-EN 50341:7.5/SE.1.3. Trästolpar/slipers skall vara tryckimpregnerade med MT-kreosotolja WEI typ B enligt kraven för Träskyddsklass A i NTR Dokument nr 3: 2013 med förändringen att samtliga stolpar skall ha full inträngning av träskyddsmedel till kärnveden. Inträngningen skall kontrolleras med borrprov och dokumenteras. Trästolpar/slipers skall vara producerade och märkta av godkända produktionsanläggningar enligt NTR Dokument 1 ”Nordiska träskyddsklasser” 2013 och NTR Dokument nr 3, Nordiska regler för kvalitetskontroll och märkning av impregnerat trä”, 2013. För limträ gäller SS-EN 50341:7.8/SE.1.1. Limträ impregneras enligt SS-EN 50341:7.9.7/SE.1, där SS 05 61 10 ersätts med NTR Dokument nr 1: 2013. 5.1.4 Betong Betongstolpar skall uppfylla kraven enligt SS-EN 50341:7.6. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 11/48 5.2 Dimensionering 5.2.1 Stålstolpe Fackverksstolpe av stål beräknas enligt SS-EN 50341:7.3 och annex B. Stålrörstolpe beräknas enligt SS-EN 50341:7.4 och relevanta delar av annex B. Så som anges i SS-EN 50341:7.3.1/SE.2 skall stålkonstruktioner i sin helhet och konsekvent antingen beräknas enligt BSK 07 eller enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA. Blandade beräkningar där dessa båda beräkningssystem användes får inte förekomma. Anvisningar för tillämpning av Annex J i SS-EN 50341: Vid beräkning enligt BSK gäller avsnitt J6, J7 och J10. Vid beräkning enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA gäller avsnitt J1-J7, J10 och J11. För vinkelstänger gäller knäckningskurva ”b” med α = 0,34. Avsnitt J8 och J9 skall inte tillämpas. Hela stolpen skall modelleras i ett tredimensionellt dataprogram med diagonalsystemet som inte är momentupptagande. Tyngdpunktslinjen skall användas som systemlinje och vid beräkning av slankhetstalet skall stånglängd mellan knutpunkterna användas. Inspända fackverksstolpar kan beräknas med första ordningens teori. Stålrörstolpar och stagade portalstolpar med vid upplagen ledade stolpben skall beräknas med andra ordningens teori. Stolpdelar skall vara av sådan dimension, form och längd att skador från vibration eller växlande påkänning inte uppkommer. Stång belastad enbart med dragkraft, men som genom deformation i anslutande delar blir utsatt för tryckkraft, skall dimensioneras som tryckbelastad stång. Partialkoefficient f för laster av egentyngd vid stolpresning är 2,7 för fästplåtar och dess skruvar och 1,65 för övriga fackverksdelar. Stång med både axialbelastning och böjmoment skall beräknas med interaktionsformel enligt vald beräkningsstandard. För alla stänger, oberoende av hur stålet bearbetats, skall leverantören för beställaren förete tillfredsställande dokumentation på knäckkurvor, tröghetsradie och faktorer för knäcklängder, för dennes godkännande. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 12/48 Kallformade stänger skall förutom vanlig dimensionering kontrolleras för böjvridknäckning. För formler se Bilaga C. Dimensioneringsvärde för hållfasthet i stag är angivet i SS-EN 50341:7.7.5/SE.1. För beräkning av ledat stolpben gäller Bilaga A . Regelbalk med hängstag till ytterändar skall förutom lokal knäckning även kontrolleras för knäckning på hela längden mellan ytterändarna. 5.2.2 Generella krav på ståldetaljer Utöver krav enligt punkt 5.2.1 gäller följande för ståldetaljer. För ramstänger med förskjutna knutpunkter s.k. K-fack med facklängd L beräknas slankhetstalet för vinkelstänger enligt följande: stolpdel där alla ramstängerna är tryckta 1,25•L/i yy stolpdel med tryckta och dragna ramstänger 1,1•L/i yy För cylindriska stänger gäller 1,0*L/i yy Redundant stång som stödjer ramstång eller stödjer andra delar, skall konstrueras för en tryckkraft enligt SS-EN 50341:J10. För vinkelstång infäst endast i en fläns ökas slankhetstalet enligt SS-EN 50341:J.6.3.1/SE.1.2. För beräkning av slankhetstal i övrigt hänvisas till SS-EN 50341:J6. Reducering av slankhetstal vid infästning med flera skruvar skall inte tillämpas. För ståldetaljer i mark skall följande rostmåner tillämpas: Tabell 5A Zinkbeläggning ( m) Zinkbeläggning 2 ( g/m ) Beteckning enl. SS-EN ISO 1461 Rostmån (mm) 215 1550 Fe/Zn 215 1,5 140 1000 Fe/Zn 165 3,0 Skruv 3,0 Detta innebär att beräknad godstjocklek ökas med rostmånsvärdet vid bestämning av erforderlig godstjocklek. Stålkvaliteten skall väljas så att zinkbeläggningen blir 215 μm. Förhållandet mellan en stångs fria längd och tröghetsradie, L/i, får inte överstiga: TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 13/48 Tabell 5B L/i a) b) Tryckta stänger Ramstänger Andra stänger Redundanta stänger 120 180 250 Dragna stänger 350 Påkänningen i dragna stänger skall beräknas från nettoarean efter reduktion för hål. För det fall att en vinkelstång är fastsatt endast i en fläns skall vid beräkning enligt BSK nettoarean reduceras med 10 %, NRtd = 0,9•An•f yd, annars gäller SS-EN 50341:J4. An=Nettoarea. Skruv beräknas enligt BSK motsvarande normalt åtdragen skruv. Skruvförbandet monteras enligt kapitel 9.2. Om mellanlägg används mellan stängerna i ett skruvförband skall kraften ökas enligt BSK punkt 6:42. Vid beräkning av flerskruvsförband för skjuvning skall utdragsbrott kontrolleras (=block shear). Minsta godstjocklek skall vara: Tabell 5C Öppen profil Sluten profil Ramstänger i stolpben och regel *) 6 4 I topplinetopp *) 5 4 *) Undantag. UPE balk 4 Andra stänger 4 3 Redundanta stänger 3 2,5 Knutplåt Stänger under markytan 6 eller minitjocklek för anslutande detaljer. 7 7 Maximal stånglängd skall ur transportsynpunkt inte överstiga tolv (12) meter. 5.2.3 Trä Trästolpar dimensioneras med tillåtna påkänningar enligt SS-EN 50341:7.5/SE1. Limträstolpar dimensioneras enligt SS-EN 50341:7.8/SE.1.1. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 14/48 5.2.4 Betong Betongstolpe dimensioneras enligt SS-EN 50341:7.6.1. SE1. 5.2.5 Avstånd fas-stolpe Minimiavstånd mellan fas och jordad del i stolpe skall vara enligt SS-EN 50341:5.4.3/SE.4. Avstånd mellan fas och stag vid risk för avbränning av stag och stolpras skall vara enligt SS-EN 50341:5.4.3/SE.5. Utböjning av stolpe och isolatorkedja skall beaktas. Hänsyn skall tas till nedböjningsvinkel från horisontalplanet för ledare och för vinkelstolpar även till ledningens brytvinkel. Vid arbete på spänningssatt linje gäller följande säkerhetsavstånd: Tabell 5D System spänning (kV) Avstånd i luft till yttre gränsen av riskområdet(m) Avstånd i luft till yttre gränsen av närområdet (m) 220 1,6 3,0 400 2,5 4,0 5.3 Lastförutsättningar Stolpen och dess delar skall konstrueras för att utan brott tåla kombinationer av brottbelastningar specificerade i SS-EN 50341:4.2. Vind- och islaster beräknas enligt SS-EN 50341:4. I områden där vindhastigheter och islaster kan antas vara större än vad som anges i SS-EN 50341:4 skall hänsyn till detta beaktas vid dimensioneringen. Alla delar som kan utsättas för vikten av en montör skall konstrueras för belastningen 1,3 kN, i den ogynnsammaste punkten, utan permanent deformation. Lasten 1,3 kN inkluderar partialkoefficient Q och skall jämföras mot stålpåkänning fyd och elastiskt böjmotstånd Wx. För lutande stång påförs lasten vinkelrätt stången med oreducerat värde. För öppen regel, d.v.s. inte tät gallrat fackverk, beräknas vindlasten mot varje stång med formfaktorn Ct = 2,0 för alla stångprofiler, med undantag för cylindriska stänger där Ct = 1,2. Vindlast mot stolpe uppdelas i komponenter vinkelrätt mot och parallellt med linjeriktningen. För fackverksstolpar fördelas sedan vindlast komponenterna på flera knutpunkter. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 15/48 QT=QWt·cosø (vinkelrätt mot linjeriktningen) QL=QWt·sinø (parallellt med linjeriktningen) där : QWt = vindlast enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3 för stolpe respektive regel. Beräknas med vindstötsfaktor Gq=1,0. ø = är vindens infallsvinkel i ett horisontellt plan i förhållande till stolpsektionens Sida 1 enligt aktuellt lastfall. Infallsvinkeln kan vara olika mot stolpe och ledare. Vid vindlastberäkning av triangulärt stolptvärsnitt i fackverksstolpe tas det största av de tre sidornas At·Ct. Vindlast på ledare (fas- och topplinor) är QWc = qh·Gq·Gc·Gcl·D·ah·cos2ø där qh = vindens hastighetstryck enligt SS-EN 50341:4.2.2.2/SE.1.1. Gq= vindstötsfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1/SE.1 Gc= spannlängdsfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1/SE.1 Ccl= formfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.4.2/SE.2 för isbelagda linor och enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1 för ej isbelagda linor. D = ledarens diameter. Vid islast inklusive isbeläggning. ah = horisontellt belastande linlängd ø = vindens infallsvinkel enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1 figur 4.2.1. Vindlast mot staglina skall beräknas med formfaktor Ccl =1,2. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 16/48 QWc ø Sida 2 (At2Ct2) Sida 1 (At1Ct1) ) Linjeriktning Stolpe(ben, regel) Följande fall för infallsvinkel skall kontrolleras Tabell 5E Ø mot stolpe Ø mot ledare 0 20 45 60 90 0 0 45 45 90 Stolpben med excentricitet skall kontrolleras för reducerad vindlast 0,25 qh mot stolpben och staglina och samtidigt full vindlast mot regel och ledare. 5.4 Utförande 5.4.1 Allmänt Allt arbete, arbetsmetoder och utförande, antingen fullständigt specificerat här eller ej, skall vara av högsta klass. Generellt accepterade krav och allmänt erkänd god praxis för förstklassigt arbete av detta slag skall iakttas. Allt arbete skall vara till beställarens belåtenhet och godkännande. Sådant godkännande fråntar inte tillverkaren hans ansvar för skador som härrör från dåligt utförande. 5.4.2 Detaljer Stänger För ledade normalstolpar gäller att alla diagonaler i stolpbenet skall vara lika (längd, dimension och ändkapning). Detta gäller inte för ändsektionerna. Knutplåt eller mellanlägg vid infästning av en stång till en ramstång skall så långt som möjligt undvikas, vilket är möjligt med ökad flänstjocklek eller grövre skruvdiameter. Horisontell ram utförs i toppen på stolpbenssektioner och stolpbensskarvar för i båda ändar ledade stolpben. Om det är nödvändigt för styvhet, stabilitet eller andra orsaker skall extra ram utföras i sektioner där så erfordras. Sådan ram skall vara en momentstyv ram eller horisontaler med inre horisontaldiagonal. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 17/48 Korsande diagonaler skall förbindas i skärningspunkten med minst en skruv. Sammansatta stänger skall ha två skruvar på varje sammanbindningspunkt om anslutande fläns är bredare än 100 mm. Stångskarvar Skarvar i alla stänger skall vara av skarvplåtstyp eller överlappningstyp. Antalet skruv i en skarv skall vara lika i båda flänsarna. Skarvar i ramstängerna i stolpbenet skall vara placerade omedelbart ovanför horisontaler eller diagonalinfästningar. Skruvförband Skruvförband skall uppfylla kraven i 6.6. Skruv i enbart ena flänsen av en vinkelstång placeras mellan tyngdpunktsaxelns projektion och flänsens mittlinje. Skruvavstånd till sidan på en vinkelstångs uppstående fläns eller på annan del skall medge användning av hylsnyckel vid montage. Skruvhålets diameter skall vara lika med skruvdiametern plus 1,5 mm. Fallskyddsanordningar Anordning skall finnas i stolpe som vid förflyttning och arbete i stolpben och regel förhindrar fall samt minskar risken för skada vid fall. Anordningen skall vara så anpassad till arbetssituationen att det verkligen utnyttjas. Systemet får inte avsevärt minska arbetstakten. Systemet skall ge möjlighet till varierande arbetsställningar och arbetsrörelser. Vid konstruktion skall särskild hänsyn tas till de risker som förknippas till fall över eller i närhet av spänningsförande del. Vid händelse av fall skall den nödställde själv kunna sätta sig säkerhet. För minskad risk för förvärrad skada hos den nödställde skall systemet ge möjlighet till nödräddning på kort tid, högst 10-15 minuter. Fallskyddsanordning skall vara godkänd av beställaren. Entreprenör kan föreslå att alternativ fallskyddsanordning som tidigare inte presenterats för beställaren kan få användas. Entreprenören skall då för beställaren presentera fullödig dokumentation av denna fallskyddsanordning. Denna dokumentation skall innefatta montageinstruktion. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 18/48 Klättringsanordningar Klättringsanordningar skall vara så utformat att reglar och jordlinetoppar med mera skall kunna beträdas. Klätteranordningen skall börja ca.2,5 m över marken. Där avstånd till närområdet enligt 5.2.5 inte kan innehållas vid utvändig klättring skall klättring kunna ske inne i stolpbenet. In och utpassager skall vara markerade. Stolpar uppbyggda av flera stolpben där förflyttning mellan stolpben medges över regel, förses med stegpinnar i ett ben upp till regel samt i samtliga toppar från regel. Stolpar uppbyggda av flera stolpben där förflyttning mellan stolpben inte medges över regel, förses med stegpinnar i samtliga ben. För stolpben med triangulär tvärsektion skall stegpinnarna vara anpassade till klättring med parallella fötter. Stegpinnens utformning skall godkännas av beställaren. Steghöjd bör vara 300-400 mm och skall i möjligaste mån vara konstant i respektive stolpe. Stegpinne skall tåla en last på 1,5 kN utan permanent deformation. Stålkvalitet och tillverkningsmetod skall väljas så att ett segt brott erhålls om stegpinnen belastas till brott. Vid utvändig klättring skall riskavstånd till spänningsförande del beaktas. Långa stolpben där invändig klättring sker skall förses med en horisontell vilplattform på halva höjden. Klättringsanordning i stolpe skall ta hänsyn till att topplinan kan vara i två olika lägen, dels i linvagnen och dels i topplinefästet. Stolpar där klättring på stegpinnar inte är lämpligt skall förses med stegar, vilplan och klätterhinder. Vilplan skall finnas i nedre ände på varje stege där förflyttning i sidled måste ske för fortsatt klättring. I stege närmast mark skall stegens nedre ände förses med vilplan och låsbart klätterhinder. Klätterhinder skall vara en svängbar 2 m hög plåtdörr som ligger an mot stegpinnarna i låst läge. Stegens bredd skall vara 400-450 mm. Avstånd mellan stegpinnar skall vara 300-400 mm och minsta diameter på stegpinne är 20 mm. Stegpinne i stege dimensioneras för en last 1,5 kN utan permanent deformation och en last 2,6 kN med högst 7 mm nedböjning och högst 2 mm kvarstående deformation. Totalt skall stege och fästen dimensioneras för brottlasten 2,6 kN per varje 2 meter. Angreppsbredd för steglast är 100 mm. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 19/48 Annan klättringsanordning skall föreläggas beställaren för godkännande. I vissa fall kan ett 1,6 m långt horisontellt arbetsfotsteg erfordras i stolptopp. Sådant arbetsfotsteg skall vara utformat med glidstopp i ändarna. Last från montör enligt punkt 5.3. Vinkelstolpe med hängkedja som svänger ut mer än åtta grader vid linuppspänning skall vara så utförd att isolatorstege kan hängas rakt ovanför innerfasens linhållare. Lininfästningar Fäste för upplagd topplina skall vara utbytbart. Fästets höjd skall ta hänsyn till linans maximala nedhängningsvinkel från horisontalplanet, normalt cirka 20 grader. För arbete med topplina erfordras möjlighet att fästa en lyftdävert. Hängkedjors infästning till regel skall vara så utförd att översta svängningscentrum kommer så nära regelns underkant som möjligt och medger svängning vinkelrätt mot linjeriktningen. V-kedjors infästning till regeln skall vara så utförd att översta svängningscentrum kommer så nära regelns underkant som möjligt och medger svängning längs linjeriktningen. Spännkedjors infästning till regeln skall vara så utförd att innersta svängningscentrum kommer så nära regeln som möjligt och medger svängning vinkelrätt mot linjeriktningen. Infästning i stolpe skall vara utförd med länk- och gaffelkoppling enligt SvK TR 05-12. Schackelanslutning är inte tillåten. I anslutning till lininfästningarna i stolpar med hängkedjor eller V-kedjor skall finnas fästen för hissning av faslinor och topplinor. I anslutning till lininfästningarna i stolpar med spännkedjor skall finnas fästen för hissning och inspänning av faslinor och topplinor vid lindragning och isolering. Stag Vid dubbelstag är minsta tillåtna radie på upplag för staglina för 142 mm 2 radie 80 mm, 185 mm2 radie 90 mm, 284 mm2 radie 155 mm. Förbockning av staglina får utföras som kallbockning och skall ske långsamt och utan slag. Staglinans temperatur skall vara högre än -10°C omedelbart innan den bockas. Vid bockning skall noga tillses att enskilda trådar inte skadas och är fria från sprickor samt att korgbildningen inte blir oacceptabelt stor. Provbockning skall på beställarens begäran utföras och godkännas av beställaren. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 20/48 Varselmärkning bestående av gula och svarta staghylsor monteras på stag ovanför stagskruv. Dubbelstag skall tvinnas 7 halvvarv i linslagningsriktningen. Stagänden skall najas. Najningen skall utföras med 2,0 mm varmförzinkad ståltråd (DIN 1548 mjuk tråd med tjock beläggning eller motsvarande). Längden skall vara >3 ggr staglinans diameter. Infästning av ledat stolpben Stolpe med ledad infästning mellan stolpben och regel skall utföras med en led uppbyggd av en mellanplåt och två utanpåliggande plåtar med ett enskruvsförband som led. Ledskruven skall säkras med två körnslag och saxpinne genom skruven utanför muttern. 5.5 Dokumentation Dokumentationen skall utföras enligt kraven i SvK TR 08-04. 5.5.1 Ritningar och beräkningar Entreprenören skall färdigställa alla för arbetet nödvändiga ritningar. Entreprenören skall utföra ritningarna så, att de visar det lämpligaste utförandet av alla detaljer och tillbehör med hänsyn till de rådande förutsättningarna. All konstruktion skall följa denna specifikation och skall ta hänsyn till krav som kan ställas avseende tillverkning, montering etc. Entreprenören skall ansvara för all konstruktion utförd av denne. Entreprenören skall förse beställaren med tillverkningsritningar, montageritningar och beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändigt för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan begära. Entreprenören skall förse beställaren med kopior av de ritningar och beräkningar som den senare behöver granska och leverantören skall försäkra sig om, att ritningarna framställs inom rimlig tid för att man skall hinna kontrollera och korrigera dem innan de skall användas. Ritningar färdigställda av entreprenören, vilka skall granskas av beställaren, får inte användas för tillverkningsändamål förrän de har godkänts av beställaren. Granskningen av ritningarna befriar inte entreprenören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med dessa riktlinjer eller från hans ansvar för att konstruktionen och ritningarna är korrekta. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 21/48 Konstruktionsberäkningar skall granskas och godkännas av beställaren. Varje komplicerad detaljkonstruktion skall före sitt slutförande förevisas för beställaren för granskning och godkännande. I den utsträckning som beställarens granskning avslöjar behov av ytterligare åtgärder, sådana som utförligare inspektioner etc., skall sådana åtgärder anses ingå i leverantörens åtagande. För alla handlingar, skrivna eller ritade, gäller SI måttenheter. Ritningar och beräkningar skall visa data och information för stolpkropp, stag, stolpbenslängder och fundament som visat på typritningen. Kontrollplan enligt 6.1 samt ritningar och beräkningar enl. TR08-04 ” Dokumentationsinnehåll och teknisk data för ledningar” skall underställas beställarens granskning och godkännande. 5.6 Skyltar och varningstavlor 5.6.1 Allmänt Skyltning skall utföras enligt EBR handbok "UNDERHÅLL LEDNINGAR 0,4 - 420 kV" kap 301 K samt enligt de kompletterande krav som anges i detta kapitel. 5.6.2 Varningstavlor Alla stolpar skall förses med varningsanslag med texten "SVENSKA KRAFTNÄT, LIVSFARLIG LEDNING, VISTAS EJ NÄRA STOLPE OCH STAG VID ÅSKVÄDER". 5.6.3 Stolpnummerskylt Varje stolpe förses med skylt som anger stolpnummer och litteranummer samt texten "SVENSKA KRAFTNÄT". Skylten placeras i vänster stolpben så att den kan avläsas mot högre stolpnummer. 5.6.4 Flygnummerskylt I var femte stolpe skall det monteras flygnummerskyltar både mot lägre och högre stolpnummer. 5.6.5 Flygvarningsskylt Flygvarningsskyltar uppsätts i den ledning som korsar under en annan ledning, eller i den ledning som går parallellt med högre liggande ledning som finns inom närzonen, eller i ledning med höga hinder inom närzonen. 5.6.6 Regelskyltar (litteraskyltar) Regelskyltar skall monteras i de tre stolpar som står närmast ställverk och avgreningspunkter. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 22/48 Ligger avgreningspunkten max fem stolpar från ställverket uppsätts regelskyltar i varje stolpe fram till avgreningspunkten. 5.6.7 Sjökorsningsskyltar På platser där kraftledningar korsar område för sjötrafik skall kontakt tas med Sjöfartsverket för eventuell uppsättning av skyltar. 5.6.8 Förbudsskylt för klättring Skyltar skall monteras i stolpben där det vid klättring finns risk för att gränsen för det elektriska närområdet kan komma att överträdas. 6 Tillverkning 6.1 Kontrollplan Innan tillverkningen startas skall en kontrollplan upprättas av leverantören och presenteras för beställaren för granskning och godkännande. Denna kontrollplan skall baseras på tillverkningsritningarna och detaljberäkningarna. Kontrollplanen skall utformas i överensstämmelse med BSK 07 eller SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NNA. Kontrollplanen skall inkludera prov av kallformade profiler beträffande säkerhet mot väteförsprödning. 6.2 Utförande Utförande, tillverkning, märkning och förpackning skall uppfylla de krav som fastställts i beställarens tekniska bestämmelser. Entreprenören och hans underleverantörer skall erbjuda beställaren alla möjligheter att kontrollera och inspektera tillverkningen och materialprovningen på stålverket, valsverket, gjuteriet etc. och tillverkningen i verkstaden. 6.2.1 Material Materialet skall vara av den kvalitet som angivits i varje särskilt fall. Materialet skall vara fritt från yttre och inre felaktigheter (t ex sprickor, övervalsningar, pipe, slagginneslutningar) som kan nedsätta dess hållfasthet, funktionsduglighet eller menligt påverka materialets lämplighet från behandlings- och bearbetningssynpunkt. Stålyta får inte vara mer angripen av rost än vad som anges enligt SS-EN ISO 8501-1 rostgrad C. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 23/48 Materialet skall vara märkt, med ett av tillverkaren angivet system, bestående av färg eller text, för identifiering av materialkvalitet. För material som skall varmförzinkas med tjock zinkbeläggning (Fe/Zn 215) skall kiselhalten i stålet vara inom gränserna enl. SS-EN 1461:2009 Tabell NA.2.1 6.2.2 Mått Mått skall vara i noggrann överensstämmelse med i varje särskilt fall angivna måttuppgifter. Sådana mått som är beroende av konstruktionens läge och underlag skall i regel gälla då konstruktionen placerats liggande på plant och stabilt underlag. Mått gäller vid rumstemperatur före ytbeläggning. Dock skall mått för gänga avse mått efter varmförzinkning. Varmförzinkad utvändig gänga skall före varmförzinkning ha mått enligt SS-ISO 965-4. Då inte annat angivits skall följande toleranser tillämpas: För svetsade konstruktioner gäller SS-EN ISO 13920, toleransklass A (se Tabell 6A och 6B). Tabell 6A Tillåtna måttavvikelser för linjära mått. Basmått (mm) 2(30) (120) (400) (1000) (2000) (4000) (8000) (12000) (16000) (20000) Tillåtna måttavvikelser (mm) - 30 120 400 1000 2000 4000 8000 12000 16000 20000 ±1 ±1 ±1 ±2 ±3 ±4 ±5 ±6 ±7 ±8 ±9 Tabell 6B Tillåtna måttavvikelser för vinkelmått. Referenslängd (kortaste vinkelben) (mm) 0 (400) (1000) - 400 1000 Tillåtna avvikelser mm*) ± 0,33°(± 20') ± 0,25°(± 15') ± 0,17°(± 10') ±6 ± 4,5 ±3 *) Gäller vid mätlängden 1000 mm (mm/m) Vid annan mätlängd ökas/minskas mått- avvikelsen i proportion till mätlängden. För konstruktioner med skruvförband gäller de i tabell 6C angivna toleranserna, om ej annat angivs på ritning. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 24/48 Tabell 6C Basmått (mm) (30) (120) (315) (500) (1000) Tillåtna måttavvikelser (mm) - 30 120 315 500 1000 ±1 ± 1,5 ±2 ±3 ± 3,5 ±4 Som komplettering till ovanstående toleransbestämmelser skall följande toleranser gälla: a) För skruv- och nithål + 0,30 mm - 0,15 mm b) För avståndet mellan hål i samma hålgrupp ± 1 mm c) För breddmått på fackverksstolpen vid regelinfästning. ± 2 mm d) För bredd- och höjdmått på fackverksregel vid stolpinfästning ± 2 mm e) Skillnaden mellan diagonalmåtten i ett tvärsnitt hos stolpben eller regel av fackverkstyp får inte vara större än 0,75 gånger toleransområdet enligt Tabell 6A respektive Tabell 6C. f) Längsgående förskjutningen mellan ramstängerna i stolpdel får inte vara större än ± 2 mm g) Krokighet hos stolpben, regel eller enskild stång får inte överskrida 0,0015 av längden. h) Skruvning kring egen längdaxel hos stolpben och regel får uppgå till 3° per 10 m dock maximalt 5°. För längder mindre än 3,5 m får skruvningen uppgå till 1°. 6.2.3 Ytbeskaffenhet Ytorna hos de i konstruktionen ingående delarna ska vara fria från slagg, svetsstänk, glödskal, sprickor, borr- och klippgrader. Ytorna ska före all ytbehandling uppfylla i tabell 6D angiven förbehandlingsgrad enligt SS-EN ISO 8501-3. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 25/48 Tabell 6D Yta Förbehandlingsgrad enl.SS-EN ISO 8501-3 Kanter från delning P3 med förändringen att kanter skall vara rundade med en radie inte mindre än 1,0 mm på gods med tjocklek < 15 mm. Kanter från håltagning Hål Ø>26 mm P3. Hål Ø≤26 mm P2. Dock skall samtliga kanter, utan att radie/fas överstiger 0,5 mm, bearbetas efter håltagning för att inte vara skarpa. . Svetssprut P3 Övriga ytor P2 Ytor, som är avsedda att ytbehandlas, ska vara fria från färg, fett, olja och andra föroreningar. Anliggningsytorna på båda sidor om ett skruvhål skall vara plana så att bricka/mutter och skruvhuvud erhåller plan anliggning. Upphöjda siffror, bokstäver eller andra ojämnheter omkring ett skruvhål skall slipas bort. 6.2.4 Svetsar Svetsar får endast förekomma då så särskilt angivs och skall då vara utförda och kontrollerade i överensstämmelse med BSK och övriga anvisningar som lämnas i varje särskilt fall. Svetsar skall innehålla kvalitetskraven för kvalitetsnivå C enligt SS-EN ISO 5817. Fickor och spalter, som vanligen är utgångspunkt för korrosionsangrepp och som kan utgöra s.k. syragömmor i samband med varmförzinkning, skall vara tillslutna med täcksträng. 6.3 Avvikelse Varje föreslagen avvikelse från specifikationen eller från andra kontraktsvillkor och förutsättningar som kan ha någon betydelse med avseende på funktion, styrka, utbytbarhet och livslängd skall hänskjutas till beställaren för övervägande och beslut. I samband med leverans av den berörda delen, skall leverantören bifoga avvikelse rapporten med leveransen och skall också bestyrka att varje villkor för att avvikelsen kan accepteras har uppfyllts. 6.4 Märkning I de fall speciella märkningsbestämmelser inte anges skall efterföljande märkningsbestämmelser gälla. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 26/48 Samtliga ståldetaljer skall vara märkta. Utifrån märkningsbeteckning skall varje enskild detalj vara spårbar till sin tillverkningsritning. En beskrivning av hur märkningsbeteckning skall upprättas av tillverkaren och ingå i dokumentationen. Märkning skall före ytbeläggning vara utförd genom maskinstansning med 10 mm höga tecken på stång, plattstål och plåt t o m 8 mm godstjocklek. Vid godstjocklekar större än 8 mm, även UNP- och HE-balk, bör märkning vara utförd med 15 mm höga tecken. Märkning skall vara så utförd och placerad att ingen risk för brottanvisning föreligger och minst 10 mm från kant. På stång och balk skall märkning vara placerad 100-150 mm från sista hål i hålgrupp i ena änden på utåtvänd sida. Är detta område inte lämpligt för märkning skall den vara förlagd längre in mot stångens eller balkens mitt. För ramstång till stolpben skall märkning vara placerad i nedre änden och för ramstång till regel i skarvände eller om det är fråga om regel utan skarv vid godtycklig ände. I vissa fall anges på ritning var märkningen skall vara placerad. Stansade beteckningar skall vara avskilda från varandra med en punkt. Om efter förzinkning stansmärkning är otydlig skall denna tydligt textas med färg, som ger god kontrast och har god hållbarhet (t ex av typ snabbtorkande PVC färg). Märkning med spritpennor tillåts inte. Märkningen skall vara placerad på sida som i konstruktionen är utåtvänd och så att den är synlig efter montering. I övrigt skall märkningen placeras enligt ovan. 6.4.1 Konstruktioner med skruvförband Detaljer till skruvförband skall vara märkta på ett sådant sätt att den enskilda detaljen entydigt kan identifieras på respektive ritning. 6.4.2 Svetsade konstruktioner Svetsade enheter, som skall sammanpassas med varandra, skall ha märkesbeteckningar på utåtvänd sida invid skarvstället på sådant sätt, att märkningarna på de olika enheterna kommer att ligga mitt för varandra, d.v.s. i linje med varandra. 6.5 Tillverkningsbestämmelser 6.5.1 Serietillverkning Vid serietillverkning skall ingående delar ha full utbytbarhet. Innan serietillverkning startas skall det kontrolleras att fixturerna är tillräckligt stabila, så att angivna ritningsmått kan innehållas. Under pågående serietillverkning kontrolleras att fixturerna inte förändrats genom slitage eller åverkan. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 27/48 6.5.2 Bearbetning Delning Klippning får inte ske vid lägre temperatur på stålet än +5°C. Snittytorna bearbetas så att de uppfyller kraven för ytbeskaffenhet i punkt 6.2.3. Riktning och bockning Riktning får utföras vid rumstemperatur om godstjockleken (beträffande plåt och plattstål) inte överstiger nedan angivna värden. Tabell 6E Stål med brottgräns Godstjocklek 2 25 mm 470 N/mm och högre 20 mm Lägre än 470 N/mm 2 Plåt och plattstål med godstjocklek, som överstiger ovan angivna värden, samt profilstål (oavsett dimension) riktas vid rödvärme, ca 850 °C. Material tillhörande högre hållfasthetsklass än 430 N/mm2 får inte kylas med vatten. Kallsträckning för att förlänga materialet får inte tillämpas. Annan formning (t.ex. bockning) i kallt tillstånd tillåts endast om det genom provning har påvisats att materialet uthärdar kallbearbetning utan att sprickor eller farliga spänningar uppstår som i samband med den efterföljande förzinkningen kan ge upphov till interkristallin sprickbildning. Vid komplicerade bockningsförfaranden eller när så kan anses nödvändigt är det lämpligt att inhämta ståltillverkarens anvisningar. Håltagning Hål får stansas i stål enligt SS EN 10025-2, SS-EN 10025-3 och i stål med motsvarande egenskaper i högst 13 mm tjockt gods om godstjockleken understiger håldiametern. I övriga fall borras hålen eller stansas hål som är minst 3 mm mindre än nominell håldiameter, vilka sedan brotschas eller borras till slutlig diameter. Angiven håltolerans skall innehållas i hela hålets längd. Sprickor efter stansning godtas inte. Stansning får inte ske vid lägre temperatur på stålet än +5 °C. Hålkanter bearbetas så att de uppfyller kraven för ytbeskaffenhet i punkt 6.2.3. Felborrade hål Felborrade hål får varken helt eller delvis fyllas genom svetsning. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 28/48 6.5.3 Svetsning Svetsning får endast utföras av tillverkare som godkänts av beställaren för respektive svetsmetod. Godkännande utfärdas efter bedömning av följande: Lokaler och utrustning Svetsning skall utföras i lokaler och med utrustning som är lämpliga för ändamålet. Utrustningen skall vara väl anpassad för den typ av svetsning som skall utföras för att rätt kvalitet skall uppnås. All utrustning skall regelbundet kontrolleras och underhållas. Tillsatsmaterial Endast tillsatsmaterial som är avsett för använt grundmaterial och svetsmetod får utnyttjas. Tillsatsmaterialet skall förvaras och hanteras så att rätt kvalitet säkerställs. Ansvarig personal Tillverkaren skall ha ansvarig personal med kompetens och befogenhet att leda arbetet så att rätt kvalitet säkerställs. Kompetent personal Svetsares kompetens skall prövas enligt SS 06 52 01 eller SS-EN 287-1 - Svetsarprövning. Endast godkända svetsare får användas. Svetsmetod Använda svetsmetoder skall vara väl utprovade och skall vara fastlagda i procedurbeskrivningar. Metodprov kan erfordras. Kontroll Före och under svetsningen skall svetsningsbetingelserna regelbundet kontrolleras. Efter svetsningen skall kontroll utföras av att givna krav uppfylls. 6.5.4 Hoppassning Konstruktionsdel riktas väl före hoppassning. Vid hoppassning får konstruktionsdel inte tvingas i läge på sådant sätt att den deformeras. I stålkonstruktionen ingående delar, som inte är fullständigt måttsatta, skall tillpassas med hjälp av noggrant utförda mallar eller utslag. 6.5.5 Värmebehandling Svetsade plåtdetaljer med komplicerad form samt tjockare plåtar med termiskt skurna ytor skall avspänningsglödgas. Krav om avspänningsglödgning anges på ritning i varje särskilt fall. Även annan värmebehandling anges eller överenskommes i varje särskilt fall. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 29/48 6.5.6 Varmförzinkning Allt stål skall varmförzinkas då inte annat anges. Varmförzinkningen ska uppfylla kraven enligt SS-EN ISO 1461 där bilagorna anses gällande. För markförlagda delar gäller även Nationell bilaga NA. Varmförzinkad konstruktion ska ha en sammanhängande och god vidhäftande beläggning och så jämn som form och egenskaper medger. Zinkbeläggningens tjocklek anges i varje särskilt fall, då inte annat angivits får inte zinkbeläggningstjocklekarna understiga värdena i nedanstående tabell: Tabell 6F Tjocklek Fe/Zn 95 Fe/Zn 115 Fe/Zn 215 Min. lokalt värde µm (g/mm²) Min. medelvärde µm (g/mm²) Min. lokalt värde µm (g/mm²) Min. medelvärde µm (g/mm²) Min. lokalt värde µm (g/mm²) Min. medelvärde µm (g/mm²) Stål > 6 mm 85 (610) 95 (685) 100 (720) 115 (830) 190 (1370) 215 (1550) Stål 6 mm 70 (500) 85 (610) Fe/Zn95 för konstruktioner av valsat stål i luft. Fe/Zn 115 för killåsta konstruktioner i berg. Fe/Zn 215 för konstruktioner av valsat stål i marken. Även termiskt skurna ytor och kanter på gods till konstruktioner där t10mm skall ingå som provningsområde för zinktjocklek. Ytor med ett zinkskikt understigande tillåtet lokalt värde skall anses vara obelagda. Efter förzinkning skall konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. Varmförzinkningen skall likställas med färg enligt standard ISO 8501-3. Före varmförzinkningen skall samtliga ytor uppfylla kraven på ytbeskaffenhet i punkt 6.2.3. 6.6 Skruvförband Om inte annat angivits skall skruv i stolpar vara svensk stålbyggnadsskruv SB enligt punkt. 6.6.1 och 6.6.2 med tillhörande stålbyggnadsbricka SBRB enligt punkt 6.6.3. 6.6.1 Skruv Skruv i stolpar skall vara med M-gänga och i hållfasthetsklass 8.8 och uppfylla fordringarna i SS-EN ISO 898-1 och tillämpliga delar av SS-EN ISO 4014 produktklass A. Skruvar skall ha underskuren M-gänga enligt SS-ISO 965-4 och vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 30/48 Tabell 6G Svensk Stålbyggnadsskruv SB Svensk Stålbyggnadsskruv SB skall vara utförd enligt punkt 6.6.1 med nedanstående förändringar för l, ls, lg i SS-EN ISO 4014: Stamlängd l M12 M16 ls +1 -0 lg max 10,0 nom min max 30 29,4 30,4 5,0 35 34,5 35,5 10,0 15,0 40 39,5 40,5 15,0 20,0 ls +1 -0 lg max 10,0 16,0 M20 ls lg +1 -0 max M22 ls lg +1 -0 max M24 ls lg +1 -0 max 45 44,5 45,5 20,0 25,0 15,0 21,0 10,0 17,5 50 49,5 50,5 25,0 30,0 20,0 26,0 15,0 22,5 12,0 19,5 55 54,4 55,6 30,0 35,0 25,0 31,0 20,0 27,5 17,0 24,5 60 59,4 60,6 35,0 40,0 30,0 36,0 25,0 32,5 22,0 29,5 19,5 65 64,4 65,6 40,0 45,0 35,0 41,0 30,0 37,5 27,0 34,5 24,5 33,0 70 69,4 70,6 45,0 50,0 40,0 46,0 35,0 42,5 32,0 39,5 29,5 38,0 28,0 75 74,4 75,6 50,0 55,0 45,0 51,0 40,0 47,5 37,0 44,5 34,5 43,0 80 79,4 80,6 55,0 60,0 50,0 56,0 45,0 52,5 42,0 49,5 39,5 48,0 85 84,3 85,7 55,0 61,0 50,0 57,5 47,0 54,5 44,5 53,0 90 89,3 90,7 60,0 66,0 55,0 62,5 52,0 59,5 49,5 58,0 95 94,3 95,7 65,0 71,0 60,0 67,5 57,0 64,5 54,5 63,0 100 99,3 100,7 70,0 76,0 65,0 72,5 62,0 69,5 59,5 68,0 105 104,3 105,7 70,0 77,5 67,0 74,5 64,5 73,0 110 109,3 110,7 75,0 82,5 72,0 79,5 69,5 78,0 115 114,3 115,7 80,0 87,5 77,0 84,5 74,5 83,0 120 119,3 120,7 85,0 92,5 82,0 89,5 79,5 88,0 125 124,2 125,8 84,5 93,0 130 129,2 130,8 89,5 98,0 135 134,2 135,8 94,5 103,0 140 139,2 140,8 99,5 108,0 145 144,2 145,8 104,5 113,0 150 149,2 150,8 109,5 118,0 Utöver märkningskraven i SS-EN ISO 898-1 märks Svensk Stålbyggnadsskruv på skruvhuvudets ovansida med symbolen SB. 6.6.2 Mutter Muttrar skall ha hållfasthetsklass 8 och uppfylla fordringarna i SS-ISO 898-2 och SSEN ISO 4032. Muttrar skall vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 31/48 Mutter märks med hållfastighetsklass 8 och med tillverkarens beteckning (x) på mutterns anliggningsyta med nedsänkt märkning. Muttrarnas gänga skall skyddas med lämplig olja (gäller inte muttrar som belagts med friktionsnedsättande medel) så att de klarar utomhuslagring under 6 månader utan att rostskador uppstår på gängorna. 6.6.3 Brickor Brickor skall uppfylla kraven för produktklass C enligt SS-EN ISO 4759-3.Brickor skall ha en hårdhet av minst 200 HV och sträckgräns minst 220 N/mm2. Brickor skall vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684. Stålbyggnadsbricka SBRB Brickor till svensk stålbyggnadsskruv SB skall vara stålbyggnadsbricka SBRB och vara utförd enligt SS-EN ISO 4759-3 med undantag av tjocklekstoleransen som skall vara ±0,5 mm och ha mått enl. nedanstående. Tabell 6H Dimension ø d1 mm ø d2 mm M12 M16 M20 M22 M24 13 17 21 23 25 24 30 37 39 44 7 Provningar Provning skall utföras enligt den standard som godkänts av beställaren. Där standard inte finns skall alla detaljer om proven presenteras för beställaren för godkännande. Entreprenören skall hålla beställaren informerad om: Förloppet av materialtillverkning och verkstadsarbete, så att kontroll och provning kan utföras i närvaro av beställarens representant. Vilken standard provet är anpassat till. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 32/48 Före varje kontroll och prov skall leverantören försäkra sig om, att arbetet på alla sätt är i överensstämmelse med specifikationerna och färdigt för kontroll och provning. 7.1 Stickprovskontroll Representativa provexemplar, slumpvis utvalda, av alla detaljer i det parti som är leveransklart, skall underkastas prov för att fastställa att de överensstämmer med specifikationerna. Provföremål skall tillhandahållas av tillverkaren utöver beställt parti utan kostnad för beställaren. 7.1.1 Ståldetaljer Ståldetaljer kontrolleras i enlighet med kontrollplanen. 7.1.2 Skruvförband Varje leverans skall inspekteras av leverantören, varvid nedanstående kontroll utförs. Provgruppstorlek för varje parti och tillåtna AQL-värden framgår av tabell 7D och 7E, (överensstämmer med SS 02 01 30, tabell 1 respektive tabell 2 enkelprovtagning). Varje enskilt parti skall härstamma från samma tillverkare, chargetillhörighet och dimension. Tabell 7A Skruvar skall kontrolleras enligt följande: Måttkontroll av "da, r, d, s" och gängtolerans Kontroll av övriga mått (inkl. zinkskiktets tjocklek) Kontroll av märkning Kontroll av härdsprickor Materialsammanblandning Hållfasthetskontroll Kontroll-nivå AQL S-3 S-3 S-3 S-3 S-3 S-2 1,5 4,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Tabell 7B Muttrar till stålbyggnadsskruvar skall kontrolleras enligt följande: Måttkontroll av "s" och gängtolerans Kontroll av övriga mått (inkl. zinkskiktets tjocklek) Kontroll av märkning Kontroll av härdsprickor Materialsammanblandning HållfasthetskontrollKontroll av låsningsegenskaper för låsmuttrar enligt SS-EN ISO 2320 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 Kontroll-nivå AQL S-3 S-3 S-3 S-3 S-3 S-2 1,5 4,0 0,1 0,1 0,1 0,1 S-3 1,5 TR05-03 utg 3 33/48 Tabell 7C Brickor till stålbyggnadsskruvar skall kontrolleras enligt följande: Kontroll-nivå AQL S-3 S-2 4,0 1,5 Måttkontroll (inkl. zinkskiktets tjocklek) Hållfasthetskontroll genom hårdhetsprovning Tabell 7D Kontrollnivå S2, antal provföremål och acceptanstal. Partistorlek Provgrupp-storlek 2 – 25 26 – 150 151 – 1200 1201 – 35000 35001 - 2 3 5 8 13 Acceptanstal AQL 0,1 1,5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tabell 7E Kontrollnivå S3, antal provföremål och acceptanstal. Partistorlek Antal provföremål 0,1 Acceptanstal AQL 1,5 2 - 15 16 – 50 51 – 150 151 – 500 501 – 3200 3201 – 35000 35001 – 500000 500001 - 2 3 5 8 13 20 32 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 2 4,0 0 0 0 1 1 2 3 5 Om antalet felande enheter i provgruppen är större än acceptanstalet, skall partiet avvisas. Kontroller skall redovisas genom kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204. 7.2 Rutinprov Entreprenören skall utföra rutinprov i överensstämmelse med den tillämpliga standarden och i enlighet med instruktioner från beställaren. 7.3 Provexemplar Representativa provexemplar, slumpvis utvalda, av alla detaljer i det parti som är leveransklart, skall underkastas prov för att fastställa att de överensstämmer med specifikationerna. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 34/48 7.4 Provmontering En komplett varmförzinkad stolpe av varje typ och höjd som är beställd, inklusive varje kombination av benförlängningar, skall monteras i närvaro av beställaren till den grad som är nödvändigt för att försäkra sig om korrekt passning av ingående delar, rätta skruvlängder samt även monteringslätthet. Samtidigt skall viktiga basmått och klättringsanordningar kontrolleras. Varje fel skall ändras till beställarens belåtenhet före leveransens början. 7.5 Stolpprov Om beställaren så önskar, skall en komplett stolpe med detaljer, underkastas fullständig provning i enlighet med IEC publikation 60652 "Loading tests on overhead line towers" på en överenskommen provstation. Beställaren skall ange om provet skall utföras som typ prov enligt IEC 60652:4.1 (Design test) eller som stickprov enligt IEC 60652:4.2 (Sample test). Stolpen skall resas på fasta fundament. Stolpmaterialet skall vara varmförzinkat. Entreprenören skall tillhandahålla ett provningsprogram, vilket skall godkännas av beställaren före provning. Provlaster skall vara brottlaster som beräknats enligt punkt 5.3, och SS-EN 50341:7.11/SE.1. 8 Leverans 8.1 Allmänt Entreprenören skall för sina åtaganden utarbeta ett kvalitetsäkringsprogram enligt svensk standard SS-EN ISO 9001 som skall granskas och godkännas av beställaren före arbetets början. All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet skall vara tillgänglig för beställarens representant tills arbetet är avslutat. All dokumentation skall vara på svenska eller engelska. Före leverans från tillverkaren skall leverantören överlämna kvalitetsdokumentation till beställaren. Ingen del av arbetet får levereras till leveransplatsen innan det har provats och inspekterats och befunnits överensstämma till alla delar med bestämmelsernas villkor. 8.2 Kvalitetsdokumentation Kvalitetsdokumentationen skall innehålla nedanstående dokument: TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 35/48 8.2.1 Certifikat Ett certifikat, vederbörligen signerat av en representant för entreprenören som är auktoriserad att signera sådana Q.A.-dokument, vilket innehåller: tillräcklig information för att delen ska gå att identifiera referenser till den standard och de krav som har använts under tillverkning och inspektion redogörelse för att specificerade inspektioner har genomförts och att de begärda resultaten har uppnåtts 8.2.2 Avvikelserapport Avvikelserapporter tillsammans med varje rapport som har samband med större reparationsarbete. 8.2.3 Separata rapporter och besiktningsföretag Certifikat för undersökningar som kräver separata rapporter, t.ex. materialprov, icke destruktiva undersökningar, analysrapporter, dimensionsrapporter och provmonteringsrapporter. Certifikat från oberoende besiktningsföretag, om sådant anlitats. 8.3 Transport och lagring All stolpmaterial skall förpackas på sådant sätt att de inte blir skadade eller nedsmutsade vid transport, byggnation eller lagring. 8.3.1 Lastning och lossning Vid lastning och lossning får godset inte deformeras vid lyftning och får inte heller utsättas för stötar och slag. För att undvika skador på förzinkat stål får lyftverktyg av stål inte ligga an mot den förzinkade ytan. Mellanlägg av t.ex. trä eller tygstroppar skall användas. 8.3.2 Transport Uppläggning av godset på fordon skall ske på ett underlag som är stadigt och på ett sådant sätt att underliggande gods vid stapling inte blir deformerat. Trämellanlägg eller motsvarande skall användas så att inte varmförzinkad yta skadas. Trämellanlägg skall vara fria från föroreningar som kan skada eller missfärga ytbeläggningen 8.3.3 Lagring Lagerplatsen skall vara plan och marken får inte utgöras av kolstubb, koks, slagg eller annat som kan påverka materialet. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 36/48 Godset får inte komma i direkt beröring med marken, inte heller med annat material som kan skada eller missfärga ytbeläggningen som t.ex. oförzinkat stål eller förorenat virke. Lagrat förzinkat gods får inte heller utsättas för sprut från slipning, svetsning, kapning e.d. eftersom ytbeläggningen kan skadas och missfärgas. 9 Montage 9.1 Allmänt Montage skall utföras enligt montageanvisning. Montaget skall utföras så att skador på ytbeläggning eller deformationer på konstruktionen inte uppstår. Stålet får inte komma i kontakt med marken under montage. Ståldetaljer får inte riktas. Skräp, is, snö eller frost får inte förekomma på anläggningsytor mellan detaljer som skall sammanfogas med skruvförband. Vid vinterväderlek skall snö, is eller frost avlägsnas med värme. Före åtdragning av skruvförband skall komplett stolpdel monteras och riktas noggrant i sin helhet med hjälp av pallning och domkrafter så att stolpben/regel blir rak utan skevhet så att toleranser enl. 6.2.2 e)–h) innehålls. Montaget skall ingå och dokumenteras i entreprenörens egenkontrollprogram. 9.2 Skruvförband Skruvar skall vara svensk stålbyggnadsskruv om ritning inte anger annat. Skruv skall vändas med mutter på utsidan i stolpben och i reglar på undersidan där det är praktiskt möjligt. Efter montage skall muttrar låsas genom att gängorna körnas med två körnslag på gängningen. Ledskruvar skall säkras med saxpinne genom skruven utanför muttern. 9.2.1 Klämlängd för Svensk Stålbyggnadsskruv Klämlängd för skruvförband med svensk stålbyggnadsskruv SB och stålbyggnadsbricka SBRB enl. tabell 9A. Måttet X kan användas för kontroll av skruvlängd. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 37/48 Tabell 9A L (mm) Klämlängd t (mm) M12 M20 M22 M24 30 -7 35 7-12 40 12-17 7-12 45 17-22 12-17 8-13 50 22-27 17-22 13-18 10-15 55 27-32 22-27 18-23 15-20 60 32-37 27-32 23-28 20-25 18-23 65 37-42 32-37 28-33 25-30 23-28 70 42-47 37-42 33-38 30-35 28-33 75 47-52 42-47 38-43 35-40 33-38 80 52-57 47-52 43-48 40-45 38-43 85 52-57 48-53 45-50 43-48 90 57-62 53-58 50-55 48-53 95 62-67 58-63 55-60 53-58 100 67-72 63-68 60-65 58-63 6-11 7-12 9-14 9-14 X (mm) 5-10 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU M16 2015-04-29 TR05-03 utg 3 38/48 9.2.2 Åtdragningsmoment Om inte annat anges på ritning åtdrags skruvförband enl. tabell 9B. Tabell 9B Skruv- dimension Åtdragningsmoment (Nm) Hävarm vid manuell åtdragning (mm) Fotsteg M12 50±10% 150 M12 70±10% 150 9.3 M16 160±10% 350 M20 270±10% 500 M22 440±10% 800 M24 ˃ >300 1000 Anmärkning Kontroll utförs med momentnyckel. Kontroll kan utföras stickprovsmässigt. Värdena behöver endast tillämpas ifall det är särskilt angivet. Åtdragning utförs så hårt man kan med normala verktyg, dock så att åtdragningsmomentet blir minimalt 300 Nm. Reparation av varmförzinkning Efter slutfört montage får storleken på reparerade varmförzinkade ytor inte överstiga de ytor som av varmförzinkaren tillåts att reparera i enlighet med SS-EN ISO 1461. Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod av varmförzinkningen före montagets påbörjande. Reparationer skall utföras och dokumenteras i enlighet med punkt 9.3.1. 9.3.1 Större skador på varmförzinkning Detaljer med obelagda ytor större än vad som är tillåtet för varmförzinkaren att reparera enligt SS-EN ISO 1461 skall bytas ut alternativt omförzinkas. Om byte inte är möjligt skall reparationsåtgärd föreslås och hanteras som en avvikelse. Reparationsåtgärden skall utföras av certifierad målare. Avvikelse skall godkännas av beställaren före åtgärd. Avvikelse med beskrivning av åtgärd skall minst innehålla: Omfattning av ytor som skall repareras. Anledning till att reparationen är nödvändig. Beskrivning av reparationsmetod inklusive förbehandling och krav på yttre omständigheter. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 39/48 Säkerhetsdatablad och tekniska varublad på svenska för samtliga produkter som skall användas. Kontrollplan för föreslagen reparation innehållande kontroll av temperatur, daggpunkt, att förbehandlade ytor som skall beläggas har den renhet och ytråhet som reparationsmetoden kräver samt kontroll av skikttjocklek (se grundkontroll enligt BSK 07 kap 9.65). Produktleverantörens godkännande av föreslagen reparationsmetodik inklusive förbehandling. Utförda reparationer skall uppfylla korrosivitets klass C4 enligt SS-EN ISO 12944, livslängd 50 år samt vara UV-beständiga och åldersbeständiga. Ifylld och signerad kontrollplan skall ingå i dokumentationen. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 40/48 10 Bilaga-Beräkning av ledat stolpben P qT P qL MG L L l P P P = axial last vid fundament (brottgränstillstånd) MG = moment från staginfästning och regel (brottgränstillstånd) 10.1 Eulerlast PE 0,95 2 E I/L2 1,6P 10.2 Vindlast För kvadratisk tvärsektion är vindlasten i brottgränstillstånd vinkelrät ledningen på den vertikala projektionen qT Q qh Gq Gt 1 0,2 sin 2 2 At Ct qlad 1 och längs med ledningen sin 2 cos tan 2 sin q L Q qh Gq Gt 1 0,2 sin 2 2 At Ct qlad där 2 cos 2 sin 2 sin Q = partialfaktor för variabel last enligt SS-EN 50341:4.2.11/SE.1 q h = vindens hastighetstryck enligt SS-EN 0341:4.2.2.2/SE.1 G q =vindstötsfaktor =1,0 G t = resonansfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 41/48 vindens infallsvinkel enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.1 figur 4.2.1 At = den effektiva arean för H = 1.0 meter längs stolpbenets längd L. Ct = formfaktor enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3/SE.1 qlad = At.C för en stege och skall tas hänsyn till endast om stolpbenet har stege. = stolpbenets lutning efter stagtöjning och stolpens deformation. För liksidig triangulär tvärsektion kan termen 1 0,2 sin 2 2 sättas lika med 1,0. 10.3 Balkberäkning För beräkning utan dator skall vindlasten qT och egentyngd qD projiceras vinkelrätt mot L. ny ny qT qT sin 2 q D q D cos Det största momentet MTW, MLW och MD och största utböjningarna yTW, yLW, yD och yMG beräknas. Tvärkrafterna TTW, TLW och TD beräknas i den punkt där koniciteten börjar. Index TW betyder vinkelrät vind, LW längsgående vind, D egentyngd och MG moment MG. 10.4 Initialkrokighet Initialkrokigheten är L/600 i den mest ogynnsamma riktningen för kvadratisk sektion över diagonalen, se punkt 10.5.1 för triangulär sektion för 0 och 60 grader, se punkt 10.5.2. 10.5 Ramstång Tecknet + är beroende på vindriktning, stolpbenets lutning och aktuell ramstång. I figuren är CG = tvärsnittets tyngdpunkt. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 42/48 10.5.1 Kvadratisk sektion x A2 A1 CG y c1 A1 A2 e a y c2 b x Ramstångskrafterna är P/ 2 A1 2 A2 M TW M D a/I x M LW M G / 2 c1 /I y Q1 A1 P yTW yi y D e a/I x / 1 P/PE P y LW yi y MG c1 /I y / 1 P/PE P 2 A1 2 A2 M TW M D b I x M LW M G 2 c2 I y Q2 A2 P yTW yi yD e b I x 1 P PE P yLW yi yMG c2 I y 1 P PE där yi 0, 71 L 600 10.5.2 Triangulär sektion x y A2 CG c A1 e a b x y A2 Ramstångskrafterna är P/ A1 2 A2 M TW M D a/I x Q1 A1 P yTW yiy y D e a/I x / 1 P/PE P A1 2 A2 M TW M D b I x M LW M G 2 c I y Q2 A2 P yTW y iy y D e b I x 1 P PE P y y y c I 1 P P LW ix MG y E För Q1 är yiy L 600 TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 43/48 För Q2 är yiy L 600 cos 60 och yix L 600 sin 60 10.6 Diagonaler Tvärkraften 0,017P skall alltid läggas till. Tecknet + är beroende på aktuell diagonal. 10.6.1 Kvadratisk sektion Kraften i en diagonal är D DT 0,017 P 2 cos D DL 0,017 P 2 cos Där DT TTW TD 2 cos DL TLW M G L 2 cos 10.6.2 Triangulär sektion Kraften i en diagonal är D DT 0,017 P 1,5 cos D DL 0, 017 P 1, 5 cos Där DT TTW TD 2 cos 30 TLW M G L 3 TLW M G L e 3 b cos DL TLW M G L 1,5 TLW M G L e 3 b cos 10.7 Knäckning Vid beräkning av bärförmågan i ramstång gäller vid lokal knäckning För kvadratisk sektion är 1,25 l/ix För kallformade profiler är den största av 1,0 l/iη och 1,25 l/ix. l TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU x 2015-04-29 x x x TR05-03 utg 3 44/48 Stolpbenet skall även kontrolleras som sammansatt stång enligt Bygg K 18:35. 10.8 Stagtöjning När stagen töjs ändras lutningsvinkeln på stolpben och stag. Detta ökar krafterna på stolpben och stag jämfört med nominella lutningsvinklar. 10.9 Ändsektioner Ändsektionerna skall ha diagonaler till ändplattan för att undvika böjning i ramstänger från excentrisk last. Bottensektionen skall beräknas med en excentricitet av 25 mm. Bricka mellan stolpben och fundament dimensioneras för lokalt tryck (prägling). CL P 25 mm 10.10 Egenfrekvens Egenfrekvensen skall vara större än 2 Hz. För en jämnstyv balk är formeln f 2 L2 där EI m 2 EI (Nm2) är beräknad i den klenaste riktningen m (kg/meter) inklusive zink och skruv L (meter) TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 45/48 11 Bilaga-Korrigering av SS-EN 50341 Stolpar som dimensioneras enligt dessa riktlinjer skall dimensioneras enligt SS-EN 50341 med följande korrigeringar: 11.1 SS-EN 50341:7.7.5.1/SE.1 partialfaktor stag Partialfaktor γM för stagwire skall vara γM2 = 1,55 för raklinjestolpar γM2 = 1,70 för vinkelstolpar 11.2 SS-EN 50341:J.11 skruvförband Detta avsnitt gäller vid beräkning enligt SS-EN 1993-1-1 med nationell bilaga NA. Dragkraftskapaciteten för en normalt åtdragen skruv skall beräknas enligt formeln i tabell J.2 men med följande lydelse: Ft , Rd 0,6 f ub As Mb 11.3 SS-EN 50341:4.2.2.4.3/se.2 vindkrafter på fackverksstolpar med triangulär tvärsektion Vindkraften som verkar i tyngdpunkten på en fackverkspanel i en fackverksstolpe med triangulär tvärsektion beräknas enligt: QWt qh Gt At Ct Gq där Gt väljs enligt SS-EN 50341:4.2.2.4.3. 11.4 SS-EN 50341:4.3 Punkt 4.3 skall inte tillämpas i Sverige. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 46/48 12 Bilaga-Kallformade stålprofiler 12.1 Knäckningsberäkning Beteckningar för indata ix (mm) tröghetsradie för huvudtröghetsaxel i styva riktningen iy (mm) tröghetsradie för huvudtröghetsaxel i veka riktningen x0 (mm) avstånd mellan tvärsnittets tyngdpunkt och skjuvcentrum Lc (mm) dimensioneringsvärde på knäckningslängd Kv (mm4) vridstyvhetens tvärsnittsfaktor (Saint-Venant) Kw (mm6) välvstyvhetens tvärsnittsfaktor A (mm2) tvärsnittsarea, bruttoarea Aef (mm2) area för effektivt tvärsnitt med beaktande av tvärsnittsklass E (N/mm2) elasticitetsmodul = 210 000 N/mm2 G (N/mm2) skjuvmodul = 81 000 N/mm2 fyk (N/mm2) karakteristiskt värde för stålets sträckgräns fyd (N/mm2) dimensioneringsvärde för stålets sträckgräns Formler i0 i x2 i y2 x02 2 x 1 0 i0 2 E Kw 1 T G K v A i02 L2c 2 E x 2 Lc ix TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 47/48 y Tx 2 E 2 kontroll y x Lc i y 1 (( x T ) (( x T ) 2 4 x T ) ) 2 12.2 Beräkningsalternativ BSK För beräkning av böjvridknäckning och böjknäckning gäller kurva ”b”. c c f yk Tx f yk y ger cTx ger cy Det minsta värdet på c väljs för beräkning av NRC. N Rcd c Aef f yd 12.3 Beräkningsalternativ SS-EN 1993-1-1 punkt 6.3 För beräkning av böjvridknäckning och böjknäckning gäller kurva ”b”. f yk Tx f yk y ger χTx ger y. Det minsta värdet på χ väljs för beräkning av Nb.Rd. TEKNISK RIKTLINJE 33UUUU UU 2015-04-29 TR05-03 utg 3 48/48
© Copyright 2024