1. No category

VAPENKONTROLL
MEDBORGARDIALOG
Länsmannen följde med
på kompetensskjutning
Angeredsborna tyckte
till om Polisen
Sidan 22
Sidan 30
Länsmannen
NR 2 / JUNI 2014
FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD VID POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND
TRYGG I GÖTEBORG FÖRLÄNGS
23 unga män dömda
för grövre brott
LÄNSMANNEN 2 2014
Tema
HATBROTT
Polisen ska öka
kunskapen
1
i detta nummer
länspolismästaren
04
HÖGT FÖRTROENDE FÖR POLISEN
Allmänheten har fortsatt högt förtroende för Polisen, visar den årliga mätningen från SOM-institutet i Göteborg. Polisen hamnar på
tredje plats, efter universiteten och sjukvården som toppar listan.
06
23 DÖMDA I TRYGG I GÖTEBORG
Mångfald – aldrig enfald
12
TEMA: HATBROTT
D
20
GÄSTKRÖNIKAN: AHMED AL-MOFTY
en 1 juni deltog jag i årets
Regnbågsparad under West
Pride i Göteborg. Jag var stolt
och glad över att så många
medarbetare hade valt att använda sin lediga söndag för att följa med i tåget och visa
vad myndigheten står för: alla människors
lika värde oavsett kön, sexuell läggning,
religion, hudfärg eller kulturella bakgrund.
Jag vet att vi har en väg att vandra för
att bli så bra som jag skulle vilja i de
här frågorna, men jag känner att vi är på
rätt väg. Vi har haft debatter i media om
hatbrott. Detta nummer av Länsmannen
har hatbrott som tema. Vi har haft utbild-
ning för cheferna i mångfaldsfrågor och vi
har uppmanat dem att diskutera värdegrunds- och bemötandefrågor så ofta som
möjligt med medarbetarna. Jag har skrivit
nyhetsbrev och en debattartikel om såväl
hatbrott som mångfald. Jag hoppas nu att
polisens värdegrund ska få ordentligt fäste
i både hjärta och hjärna hos oss alla. Att vi
tillsammans kan se till att alla människor
bemöts på ett professionellt och värdigt
sätt, oavsett vem de älskar, vad de tror på
eller hur de ser ut.
Vi har fått ett inriktningsbeslut för vår
detaljorganisation. I stora drag är jag
mycket nöjd med beslutet som ser till att
en tydlig, bra och enhetlig organisation
har utkristalliserats. Vissa delar kräver ett
fortsatt arbete av oss på regionnivå för att
bli kompletta. Det arbetet pågår nu och
kommer säkerligen att pågå även under
2015 och 2016.
För Västra Götalands del får vi en större
förändring än andra myndigheter då det
gäller de grova brotten. Hos oss har de varit samlade hos länskriminalpolisen, men
enligt de första principerna för kommitténs arbete ska alla beslut fattas på lägsta
ändamålsenliga nivå i den nya myndighe-
ten. Eftersom många andra myndigheter
redan i dag har grova brott på områdesnivå
får vi anpassa oss. Det innebär att delar av
den verksamhet som i dag finns hos LKP
istället placeras på polisområdena och till
viss del lokalpolisområdena. Det finns
för- och nackdelar med ett sådant beslut,
och jag vet att många inom LKP känner en
viss oro för verksamheten. Jag tror dock
att vi även fortsättningsvis kommer att ha
en samordning av ärendena på ett sådant
sätt att vi kan känna oss trygga med att
vi bedriver en bra verksamhet även efter
2015.
22.
22
26
06.
28
Den lägsta ändamålsenliga nivån har
beslutats för att vi ska komma närmare
invånarna i den nya myndigheten. När
Genomförandekommittén höll sin medborgardialog i region Väst den 4 juni visade
vi att vi till viss del redan har påbörjat
det arbetet. Genom Trygg i Angered, vår
gemensamma satsning med stadsdelen
Angered, kunde vi berätta för kommittén
om hur vi arbetar med lokala satsningar
och problembilder för att bli effektiva.
Detta är sista numret av Länsmannen före
sommaren och jag vill därför önska er alla
en skön och energigivande semester! n
30
Utredningshögarna inom Trygg i Göteborg växer. Hittills har 23
personer dömts inom ramen för den särskilda händelsen.
Polisens förmåga att fånga upp och identifiera hatbrott ska bli
bättre. Arbete för att utveckla kompetens och processer inom
området har inletts både nationellt och regionalt.
” Det skär i hjärtat att uppleva förtvivlan och rädslan hos mulimska män och kvinnor i dagens Sverige. De känner sig ständigt
hotade”, skriver Ahmed Al-Mofty, ordförande i Islamiska informationsföreningen.
PÅ JOBBET: KOMPETENSSKJUTNING
Alla poliser som vill behålla sitt tjänstevapen måste genomföra
godkänd kompetensskjutning varje år. Ett återkommande problem
är poliser som ställer in sitt planerade besök på skjutbanan.
ERLING STAXÄNG NY FACKBAS
Det finns en poäng i att svensk polis ska jobba mer enhetligt,
men enhetligheten får inte bli stelbent, säger Polisförbundets nya
ordförande i Västra Götaland.
LOKAL POLIS NÄRA INVÅNARNA
Polismyndighetens kärnverksamhet ska utföras nära medborgarna.
Det innebär att en stor del av brotten ska utredas i lokalpolisområdet av utredare som känner den lokala problembilden.
POLISEN MÖTTE ANGEREDSBORNA
”Besök oss i skolan och fritidsgården. Kom ut på gatorna istället
för att skriva rapporter inne på kontoret.”Det är några av de förslag
som Angeredsborna gav Polisen under ett öppet dialogmöte.
12.
REDAKTION OCH KONTAKT
REDAKTÖR Annika Lindqvist ANSVARIG UTGIVARE Malin Sahlström OMSLAGSBILD Lars Hedelin
UTGIVEN AV Polismyndigheten i Västra Götaland Box 429, 401 26 Göteborg FORM Tomas Seger och Annika Lindqvist
BILDREDAKTÖR Maria Hällqvist E-POST [email protected] TRYCK TMG Tabergs
Tidningen är tryckt på miljö- och ECF-märkt papper, Multi Art Silk. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts
ADRESSÄNDRING [email protected]
KLAS FRIBERG [email protected]
2
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
3
aktuellt
aktuellt
Civila kan få utökat
ansvar i utredningar
u Regeringen föreslår i en propo-
sition till riksdagen utökade befogenheter för civilanställda inom
Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Regeringen anser att
det av både kvalitets- och effektivitetskäl finns behov av att civilanställda utredare i ökad omfattning
får uppgifter som idag endast får
utföras av polismän.
Förslagen innebär att civilanställda ska få möjlighet att hålla flera
förhör och delge information om
förenklad delgivning. n
2
Sexuella handlingar med djur
ger böter eller fängelse i högst
två år från den första juli.
FU-ledare på tvåskift
hos trafikpolisen
u Från den första april i år har tra-
fikpolisen i Västra Götaland infört
förundersökningsledning av trafikbrottsutredningar på helgfria vardagar mellan klockan 08–21.
– Detta behöver nå ut i organisationen och framför allt till ingripandeverksamheten. Nu har de möjlighet att ringa till våra fu-ledare och
få rätt hjälp direkt på plats, säger
Bengt Karlsson, chef för trafikpolisen.
Trafikpolisens förundersökningsledare nås på telefon 54 558 samt
54 559. n
Du vet väl …
... att du som blivande pensionär är
välkommen till Göteborgspolisens
Pensionärsförening (GPP). Kontakta medlemsregistrator Lisbeth
Skoog (Snäll) 0521-254024 eller
via mail till [email protected]
4
Polisen trea på
förtroendelista
Polisen är fortsatt en av de
myndigheter i samhället som har
högst förtroende bland medborgarna. Det konstaterar SOMinstitutet, vid Göteborgs universitet, när den första analysen
av årets opinionsundersökning
presenterades nyligen.
Text Annika Lindqvist
u Svenska folket hyser störst förtroende
till sjukvården, följt av universitet eller högskolor. På tredje plats av totalt 21
samhällsinstitutioner kommer Polisen. Det
höga förtroendet för Polisen kvarstår på
samma nivå som förra året. Över hälften,
55 procent av de svarande, anger att de har
mycket eller ganska stort förtroende för
Polisen.
Åtta procent av de svarande mellan 16–85
år angav att de har mycket stort förtroende
för Polisen, 47 procent svarade att de har
ganska stort förtroende. För den samhällsinstitution som ligger i botten på förtroendemätningen, Europaparlamentet, är motsvarande siffror två respektive 15 procent.
Högt förtroende är en positiv egenskap
– samhället blir bättre om vi kan lita på
varandra, sa Lennart Weibull, professor i
massmedieforskning vid JMG när han presenterade årets förtroendemätning.
I år det 19:e året i rad som svenska folkets
förtroende för olika samhällsinstitutioner
mäts av SOM-institutet vid Göteborg universitet. Drygt 8 000 personer svarade på
årets undersökning. n
FAKTA SOM-INSTITUTET
SOM-undersökningen 2013 skickades ut
till 17 000 slumpmässigt utvalda personer
mellan 16–85 år och boende i Sverige.
Årets svarsfrekvens blev 8 406 personer (53 procent), vilket är något lägre än
tidigare år. SOM-institutet vid Göteborgs
universitet är politiskt oberoende och drivs
i samverkan med institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och
Statsvetenskapliga institutionen.
Åklagarna har ny telefonväxel
För att kunna nå enskilda åklagare måste vi från Polisen hädanefter slå hela deras nummer.
Anledningen är att de har bytt
växel.
Text Malin Sahlström
u Åklagarmyndigheten har på de flesta
håll i landet gått ur det växelsamarbete
de tidigare hade med polismyndigheterna.
Därför kan vi inom Polisen inte längre nå
enskilda åklagare via kortnummer.
Växelnumren är dock de samma som tidigare, så även enskilda telefonnummer.
Du når åklagarna
genom att slå
hela numret (01056…).
Nytt från den
15 maj är också
att jouråklagarna
nås på ett enda
nummer. Genom
att ringa 010-56... kommer man via
knappval fram till rätt jouråklagare, på
helger likaväl som på vardagskvällar. Om
belastningen är mycket stor kan polisens
samtal kopplas till jouråklagare på annan
plats i Sverige. n
'
LÄNSMANNEN 2 2014
Hallå där
Jan Schütt ...
... införandeansvarig
för Polar i Västra
Götaland.
Biträdande länspolismästare Morgan Orvenholt, kommunalrådet Anna-Karin Skatt, polisstyrelsens
ordförande Charlotte Nordström och polisområdeschef Johnny Calvin lyssnar till Joel Rickardsson
som är granne med den nya stationen.
Tidaholms nya
poliskontor invigt
Polisen har invigt ett poliskontor
och åter startat upp den lokala
polisverksamheten i Tidaholm.
– Det känns bra att infria löftet
om att komma tillbaka och ge
invånarna möjlighet att ta del
av Polisens service, säger Johnny
Calvin, polisområdeschef.
Text och foto Jan Strannegård
u Det nya poliskontoret invigdes under
pompa och ståt av polisstyrelsens ordförande Charlotte Nordström, biträdande länspolismästare Morgan Orvenholt
och kommunalrådet Anna-Karin Skatt.
– Vi klipper inte ett band när vi inviger det
nya poliskontoret, istället knyter vi ihop
bandet för att symbolisera vår samverkan i
Tidaholm, säger polisområdeschef Johnny
Calvin i sitt invigningstal.
Enligt en målad tavla som hänger i den
LÄNSMANNEN 2 2014
nya receptionen har det funnits polisverksamhet i Tidaholm i långa tider och en gång
var Tidaholm ett eget polisdistrikt med 28
poliser. Till slut blev lokalerna i det gamla
Tingshuset alldeles för stora och otidsenliga och för ett år sedan lämnade Polisen
Tidaholm. Men nu flyttar Polisen tillbaka
till nya lokaler på Hägnetvägen 4A. Det
nya poliskontoret är mindre men bättre
anpassat till dagens verksamhet. Här finns
bland annat rum för tillfälliga utredare och
en reception som fyller de säkerhetsmässiga krav som gäller för ensamarbete.
I sitt invigningstal liknade Johnny Calvin
poliskontoret med en kvinnas handväska.
– Den kan se liten ut från utsidan men
innehåller desto mer. Tidaholmsborna har
tillgång till en väv av polisverksamhet med
polispatruller, hundförare, utredare och
polistekniker. Invånarna i Tidaholm ska få
den service och trygghet de behöver, säger
Johnny Calvin. n
När har alla fått Polar?
– Den 1 juni hade har 2 970 Polardatorer levererats i Västra Götaland.
Det återstår cirka 800–900 datorer
till som ska bytas från BasA till Polar. Hälften av dessa kan levereras när
fiberkabel har installerats på de 15
orter som i dag har kopparkabel. Vi
väntar också på att applikationer för
vissa specialfunktioner på framförallt
länsordningspolisen och förvaltningsavdelningen ska bli klara för Polar.
Hur är reaktionerna hos dem som
fått sin nya dator?
– Det mesta är positivt. Det har dock
varit bekymmer med vissa applikationer som upplevs som sega och ibland
även kraschat under pågående arbete.
Det är för tidigt att lova att alla bekymmer är över. Men problemen är
kända centralt och jag kan garantera
att vi gör allt för att lösa de problem
som uppstår.
Vad har varit svårast?
– Projektets arbete har varit mycket
mer än att bara byta ut själva datorn.
Många frågor har behövts lösas och
bara att inventera vilka datorer som
finns och ska bytas ut har varit ett
stort jobb. Nationellt har ett stort arbete utförts för att alla system som
verkar i bakgrunden ska fungera.
Vad har varit enklare?
– Att leverera över 4 000 datorer är
bara möjligt om det finns intresserade
och ambitiösa koordinatorer som ansvarar för inventering och uppföljning vid varje adress. De har utfört ett
intensivt arbete under vissa perioder
för att minimera påverkan på den ordinarie verksamheten. Jag vill också
rikta ett stort tack till PVIT för deras
helhjärtade engagemang. n
Text Tomas Cahier
5
KRÄVANDE INSATS
aktuellt
Trygg i Göteborg – 23 domar och 123 vapen i beslag
Varje månad kommer 30 vapen in till Polisen i Göteborg för undersökning.
Information och observationer från allmänheten är till stor hjälp i Polisens
arbete för att hitta vapnen och därmed få stopp på fler skjutningar.
– Vi märker att invånarna engagerar sig mer och mer i vårt arbete säger
uu
Pål Sjölander, kommissarie på länskriminalpolisen.
Text Annika Lindqvist Foto Lars Hedelin
6
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
7
aktuellt
aktuellt
Hårt arbete för
insatsens utredare
Resultat, Trygg i Göteborg
(4 september 2013–9 juni 2014)
Anhållna 98
Häktade 12
Dömda 23
Husrannsak. 230
Skadade 43
Döda 12
Försvunna 1
0
50
100
150
200
Vapenbeslag
Av Polis och Tull beslagtagna vapen som
undersökts av tekniska roteln, länskriminalpolisen i Västra Götaland.
123
163
178
150
189
235
250
200
100
En rad fordonskontroller och 230 husrannsakningar har genomförts i bostadsområdena.
50
2010
2011
2012
2013
2014 (jan–april)
I
september förra året sköts en 17-årig
pojke och en 28-årig man till döds vid
Väderilsgatan i Norra Biskopsgården i
Göteborg. För att förhindra en utveckling av flera pågående konflikter, tog polisledningen ett beslut om att klassa oron
i Göteborg som en så kallad särskild händelse. Det innebär att poliser från hela länet kan kallas in för att arbeta inom olika
enheter i Göteborg, mot ett enda mål – att
förhindra personer att agera i pågående
konflikthärdar.
Efter åtta månaders arbete, kan Polisen
nu se tydliga resultat av den intensiva satsningen. Totalt har 123 vapen tagits i beslag
från kriminella personer sedan den särskilda insatsen Trygg i Göteborg startade.
Polisen har haft stor hjälp från invånare
som hört av sig till Polisen. Allmänheten
har genom observationer i vissa fall gett
Polisen avgörande uppgifter om platser,
8
utredare från enheten för grov organiserad
brottslighet, GOB, och inlånade medarbetare från olika enheter i Västra Götalands
län. Just nu har Polisen 90 pågående ärenden inom ramen för den särskilda händelsen. För att en händelse ska klassas som ett
ärende, som ska utredas inom ramen för
Trygg i Göteborg, krävs en konkret omständighet i form av ett fynd eller en brottsplats, som kan kopplas till uppgifter som
leder mot ett och samma håll.
– Tekniska spår på ett vapen kan leda oss
Text Annika Lindqvist Foto Maria Hällqvist
till vem den misstänkte är eller att vapnet
u Underrättelser, förhörsuppgifter och använts i ett ärende som kan kopplas till
olika former av upplysningar utgör grund- den särskilda händelsen, säger han.
stommen till Polisens kunskapsbank om orsakerna bakom de pågående konflikterna För att hålla samman det stora inflödet
mellan olika kriminella grupperingar i Gö- av ärenden är hans främsta uppgift att prioritera resursen och
teborg. Handel med
droger och stöldgods
Genom att samla inrikta arbetet så att
personalens erfarenorsakar
konflikter
alla utredningar
het och kompetens
som riskerar att sluta
inom
insatsen
används på rätt sätt.
i fler skjutningar och
skapar
vi
oss
en
– Vi får en helhetsvåldsdåd, men även
bild och ett helt annat
så enkla saker som
helhetsbild
grepp över situatioatt någon har föroSören Angbo, utredningsansvarig
nen genom att samla
lämpat någon annan.
alla utredningar som
– Det är en oerhört
ingår
i
den
särskilda
händelsen
på ett ställe.
komplex situation. Utifrån de förutsättMed
denna
metod
så
frångår
vi
den normaningar vi har, tycker jag vi gör ett bra jobb.
la
fördelningen
som
styr
var
ärendena
ska
Men vi behöver samhällets hjälp för att
utredas
och
fokuserar
istället
på
händelsen,
förändra attityderna hos de som skjuter på
gator och torg och framförallt förhindra så menar Sören Angbo.
att fler unga ansluter sig till de redan kriminellt etablerade säger Pål Sjölander, kom- Nyckeln för att nå framgång i utredningsarbetet är som alltid information som kan
missarie på länskriminalpolisen.
generera bevis. Allmänhetens engagemang
Polisens omprioritering av resurser till och upplysningar är en förutsättning för
särskild händelse startade den 4 september att Polisen ska komma framåt och till slut
förra året, då två män hittades mördade i kunna bevisa brott. Biskopsgården. Sedan dess har Polisens – Vi behöver fakta och inte spekulationer.
satsning lett fram till 23 domar (se nästa Och framförallt – vi behöver civilkurage,
uppslag). Totalt har drygt 170 ärenden han- folk som vågar stå för sina uppgifter. Åklaterats inom ramen för den särskilda händel- garna kräver full bevisning i ett ärende för
att åtala inför domstol, det gör att alla utresen.
Sören Angbo leder den utredningsorga- dare sätts inför en hård press att prestera en
nisation som myndigheten skapat för den fullständig förundersökning, säger Sören
särskilda insatsen. Gruppen består av både Angbo. n
Polisens satsning Trygg i
Göteborg har hittills gett utfall i
form av 23 domar.
– Vi jobbar stenhårt, men jag
kan inte vara helt nöjd med vår
insats förrän fler ärenden går till
åtal, säger utredningsansvarig
Sören Angbo.
Skottlossningar 86
byggnader och allmänna utrymmen där
olika typer av fynd i form av narkotika och
vapen sedan har hittats.
– I ett fall hittade skolelever vapen i ett
buskage utanför skolområdet, i ett annat
fall upptäcktes en taklucka i ett trapphus
där det fanns en vapengömma, säger Pål
Sjölander.
Polisen har genomfört en rad fordonskontroller och 230 husrannsakningar i framförallt Biskopsgården och Bergsjöområdet,
vilket har påverkat många boenden i områden.
– Syftet med dessa insatser är att förhindra brott och skapa ett tryggare Göteborg. Vi hoppas allmänheten har förståelse
för detta och att man fortsätter att ha hög
vaksamhet om vad som händer, säger Carina Persson, kommenderingschef för Trygg
i Göteborg.
Den särskilda insatsen är i nuläget be-
slutad fram till den 31 december. Just nu
förbereds ett nytt underlag för hur Polisen
ska fortsätta arbetet under hösten. Trots
Polisens intensiva satsningar har ett antal
grova våldsbrott och skjutningar inträffat
under senaste tiden.
– Vi har inte nått vårt mål fullt ut, men vi
jobbar hårt för att skjutningarna ska upphöra. Det är ett svårt arbete som måste göras i
samverkan med andra samhällsaktörer, säger länspolismästare Klas Friberg. n
FAKTA TRYGG I GÖTEBORG
Den särskilda händelsen Trygg i
Göteborg startades den 4 september
2013 efter ett dubbelmord i Biskopsgården. Under förra året inträffade 59
skjutningar i Göteborg. I år har hittills 24
skottlossningar ägt rum och tio personer har skadats. Trygg i Göteborg har
förlängts till den 31 december i år.
LÄNSMANNEN 2 2014
Narkotika
Urval av narkotikabeslag som har gjorts inom
ramen för insatsen Trygg i Göteborg.
Cannabis
1,185 kilo
Marijuana
6,48 kilo
Amfetamin
67,187 kilo
Kokain
18,793 kilo
Heroin
3,26 kilo
Hasch
426 gram
Khat
12 kilo
Extacytabletter
1 411 st
Bensotabletter
280 st
Marijuanaplantor
Beslag av
kontanter
LÄNSMANNEN 2 2014
51 st
1 094 395 kronor
9
aktuellt
aktuellt
Man 18 år
dömd till fängelse
1,5 år
för
bland annat grov misshandel
Vid senaste gripande beodrades
en patrull till Welandersgatan med anledning av att en man blivit knivhuggen i huvudet. Offret som finns på plats berättar
för polisen att han blivit misshandlad. Gärningsmännen är misstänkta för utpressning
genom att med våld förmå målsägaren att
jobba av en påhittad skuld till gärningsmännen.
Man 39 år
belastningsregistret, första gången vid 15års ålder för rån. Grips efter att polis fattat
misstanke om uppvisande av narkotikabruk. Vid husrannsakan hittas bland annat
två automatvapen.
Man 29 år
dömd till skyddstillsyn med
särskild behandlingsplan
Man 24 år
dagsböter för rattfylleri
och narkotikabrott
dömd till fängelse i åtta
månader för bland annat
narkotikabrott
– dömda efter polisens
intensiva satsning
dömd till skyddstillsyn för
bland annat grovt vapenbrott
Man 20 år
dömd till fängelse i fyra
månader för vapenbrott och
narkotikabrott
fängelse ett år och tio månader för bland annat grovt
vapenbrott
13 avsnitt i belastningsregistret, första
gången vid 15-års ålder för narkotikabrott.
Grips efter att polis fattat misstanke om
narkotikabruk. Vid husrannsakan anträffas
bland annat två automatvapen.
Man 24 år
fängelse ett år, tio måna-
der, för bland annat grovt
vapenbrott
Sex avsnitt i belastningsregistret, första
gången vid 19-års ålder för dopningsbrott.
Grips efter att polis fattat misstanke om uppvisande av narkotikabruk. Vid husrannsakan
anträffas bland annat två automatvapen.
Man 30 år
skyddstillsyn i fyra månader
för bland annat vapenbrott
och narkotikabrott
10
Man 36 år
bland annat grovt vapenbrott
grovt vapenbrott
Vapen och stöldgods hittad under polisens
husrannsakan i bostaden.
fängelse två år, sex måna-
Man 22 år
der för bland annat grovt
vapenbrott
bland annat grovt vapenbrott
vapenbrott
fängelse för bland annat
Man 29 år
Har 13 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 17-års ålder för
olovligt brukande. Grips i Biskopsgården
efter att boende larmat om skottlossning.
skyddstillsyn för grovt
grovt vapenbrott
dömd till åtta månaders
Förvarade ett vapen och ammunition på ett felaktigt sätt i sin bostad.
fängelse i tio månader för
Man 26 år
månader för bland annat
Man 53 år
fängelse i nio månader för
Man 31 år
skyddstillsyn för narkotika-
dömd till fängelse åtta
Grips vid en trafikkontroll när att en skarpladdad olicensierad pistol och ammunition
hittas i bilen.
Man 24 år
Förekommer med 29 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 16-års ålder för
vållande till annans död. Grips efter att polis fattat misstanke om narkotikabruk. Vid
husrannsakan anträffas bland annat två automatvapen.
Man 23 år
brott
Grova vapenbrott, misshandel och narkotikabrott –
hittills har 23 kriminella dömts för olika brott som har
direkt koppling till de pågående konflikterna mellan
olika kriminella konstellationer i Göteborg.
Man 23 år
Man 26 år
åtta månaders fängelse för
narkotikabrott, grovt vapenbrott
Man 31 år
Man 29 år
fängelse
åtta
månader
för
bland annat grovt vapenbrott.
hovrätten
ändrar
tingsrät-
tens dom till ett år och två månader.
Förekommer med 18 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 16-års ålder.
Grips på Prologgatan med en fulladdad pistol i byxlinningen.
LÄNSMANNEN 2 2014
dömd till fängelse åtta månader för bland annat misshandel och olaga hot
Gick tillsammans med två andra personer
till angrepp mot en man på Friskväderstorget den 3 oktober 2013. Brottsoffret fick ta
emot en mängd sparkar och slag. Tingsrätten konstaterar i domen att ett hämndmotiv
låg bakom händelsen.
LÄNSMANNEN 2 2014
Under en husrannsakan hittar Polisen en
skarpladdad pistol i ett låst vindsförråd.
Man 20 år
dömd till fängelse i två och
ett halvt år för bland annat
grov misshandel
Dömd första gången vid 15-års ålder för
underlåtenhet att vid färd med motorcykel/
moped använda skyddshjälm. Grips efter
att polis larmats till Welandersgatan med
anledning av att en man är knivhuggen i
huvudet. Mannen säger att han blivit misshandlad. på grund av en påhittad skuld till
gärningsmännen.
Man 21 år
fängelse i sju månader för
grovt vapenbrott
Man 27 år
dömd till dagsböter för
vapenbrott
Man 22 år
fängelse två år för bland
annat grovt vapenbrott
Förekommer med sex avsnitt i
11
tema
Detta är
hatbrott
Att veta vad hatbrott innebär är väsentligt för att kunna
arbeta aktivt för att minska rädsla, fientlighet och hat på
grund av människors identitet och ursprung. Men det är
komplext till sin natur.
F
orskning visar att det saknas en
vedertagen definition av hatbrott inom det svenska rättsväsendets myndigheter. I den här
artikeln beskrivs olika typer av
hatbrott utifrån den definition som Brottsförebyggande rådet (Brå) har. Brå skriver
i sin senaste rapport om hatbrott, Hatbrott
2012, att: ”En definition kan innefatta brott
som riktas mot människor på grund av exempelvis deras etnicitet, funktionshinder,
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religiösa tillhörighet, politiska tillhörighet, sexuella läggning eller ålder.”
I Brås rapport beskrivs att även om oenighet råder om vad som bör inkluderas
Text Sophia Sånglöf Foto Maria Hällqvist
HATBROTT
i termen hatbrott råder det enighet om att
händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde.
Av denna anledning har lagstiftarna i Sverige gett åklagarna en möjlighet att tillämpa en straffskärpningslag i de fall ett brott
har hatbrottsmotiv.
I mars 2014 kom ett regeringsuppdrag till
Rikspolisstyrelsen. En gemensam definition av hatbrott ska formuleras och förmågan att identifiera och utreda hatbrott
behöver utvecklas. Polisen måste höja kunskapsnivån om hatbrott hos de anställda,
samt öka förtroendet för Polisen genom att
samverka med intresseorganisationer och
grupper som är särskilt utsatta för hatbrott.
Målet är att få fler utsatta att våga anmäla. Rikspolischefen har utsett Håkan Sandahl,
länspolismästare vid polismyndigheten i
Jönköpings län, till att leda och genomföra
uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast
den 27 februari 2015.
– Om vi ska lyckas med vårt uppdrag att
värna de demokratiska principer som vårt
samhälle vilar på, samtidigt som vi skapar
ökad trygghet hos personer inom de brottsutsatta grupperna så att de bland annat vågar anmäla, behöver vi klara av att hantera
hatbrott på ett sätt som inger förtroende för
Polisen. Egentligen är det helt förfärligt att
hatbrott fortfarande existerar när det är år
2014, säger Håkan Sandahl. n
Brås definition av olika hatbrott
Kristofobiska och andra
religiösa hatbrott
Kristofobiska brott är de brott som
begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot kristendom och
kristna, som aktiverar en reaktion
mot kristendomen, kristen egendom,
dess institutioner eller den eller dem
som är, eller uppfattas vara, kristna
eller representanter för kristna.
Andra antireligiösa hatbrott är
de brott som begås på grund av
rädsla för, fientlighet eller hat mot
en religion/trosuppfattning och
personer som tillhör religionen/
trosuppfattningen (förutom islam,
judendom och kristendom), och som
aktiverar en reaktion mot religionen/
trosuppfattningen, dess egendom
eller institutioner eller den eller dem
som är, eller uppfattas tillhöra, en
religion/trosuppfattning eller som är,
eller uppfattas vara representanter
för denna.
Antiromska hatbrott
Brott som begås på grund av rädsla
för, fientlighet eller hat mot romer
som aktiverar en reaktion mot romer,
deras egendom, institutioner eller
den eller dem som är, eller uppfattas
vara, romer eller representanter för
romer.
12
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
Afrofobiska hatbrott
Antisemitiska hatbrott
Brott som begås på grund av rädsla
för, fientlighet eller hat mot svarta
personer som aktiverar en reaktion
mot afrosvenskar, deras egendom,
institutioner eller den eller dem som
är, eller uppfattas vara, afrosvenskar
eller representanter för afrosvenskar.
Brott som begås på grund av rädsla
för, fientlighet eller hat mot judar
och judendom som aktiverar en
reaktion mot judendomen, judisk
egendom, dess institutioner eller
den eller dem som är, eller uppfattas
vara, judar eller representanter för
judar.
Homofobiska, bifobiska och
heterofobiska hatbrott
Homofobiska och bifobiska brott
är de brott som begås på grund av
rädsla för, fientlighet eller hat mot
en person, grupp, egendom eller
institution, på grund av sexuell läggning och som aktiverar en reaktion
mot den eller dem som är, eller
uppfattas vara, homo- och bisexuella
eller representanter för homo- och
bisexuella.
Heterofobiska brott är de brott
som begås på grund av rädsla för,
fientlighet eller hat mot en person,
grupp, egendom eller institution, på
grund av sexuell läggning och som
aktiverar en reaktion mot den eller
dem som är, eller uppfattas vara,
heterosexuella eller representanter
för heterosexuella.
Transofobiska hatbrott
Brott som begås på grund av
rädsla för, fientlighet eller hat mot
en person, grupp, egendom eller
institution, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, och
som aktiverar en reaktion mot den
eller dem som är, uppfattas vara eller
representerar personer med könsöverskridande identitet eller uttryck.
Islamofobiska hatbrott
Brott som begås på grund av rädsla
för, fientlighet eller hat mot islam
och muslimer, som aktiverar en reaktion mot islam, muslimsk egendom,
dess institutioner eller den eller dem
som är, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter för muslimer
eller islam.
13
tema
tema
HATBROTT
HATBROTT
Ett brott svårt att identifiera
Text Sophia Sånglöf Foto Maria Hällqvist
H
atbrott är extra svåra att
identifiera eftersom de inte
har någon specifik brottskod
samt att de definieras av gärningspersonens motiv. Detta
innebär att anmälningsmottagaren eller utredaren måste ta reda på vilka attityder och
åsikter som ligger bakom brottet.
Hatbrott drabbar oftast människor som
befinner sig i en utsatt situation eller i
minoritet i samhället, och som av den anledningen kan ha svårt att känna till sina
rättigheter eller drar sig för att ha myndighetskontakt.
Beteendevetaren Maria Knutsson är
lärare på Polishögskolan. Hon utbildar
blivande poliser i bland annat brottsofferfrågor och hatbrott. Maria berättar att två
av de grupper där mörkertalet gällande hat14
brott är som störst, är bland muslimer och
personer med rötter i Afrika.
– Många av de drabbade har en liknande
bakgrund. De har flytt från livsfarliga situationer och i ljuset av detta upplever många
av dem att de brott de nu utsätts för inte är
så allvarliga.
Hon menar även att det kan ligga andra
förklaringar bakom att ett hatbrott inte anmäls. Brottsoffret kan vara rädd för hämnd
från förövaren eller känna en rädsla för att
uppfattas som besvärlig och krävande om
man polisanmäler, eftersom den utsatte inte
vet att det är ett brott. Enligt Maria vittnar
många brottsoffer om okänsligt bemötande
och försummelse från rättsväsendet, vilket
påverkar andra att inte anmäla.
– Utsattheten kan på så sätt normaliseras
för de drabbade, och de tror att det är något som de måste leva med. Forskning om
hatbrott visar dels att trakasserier ofta ingår
i ett sammanhang och att angreppen både
blir fler och blir mer allvarliga om ingen ingriper. Brotten sänder också ett budskap till
offren – att de är mindre värda, inte önskvärda och att de inte ska känna sig trygga.
Genom att ta brotten på allvar och vidta
både utredningsåtgärder och brottsförebyggande åtgärder sänder Polisen ett budskap
till samhället att alla människor har lika
värde och har rätt att känna trygghet i det
samhälle de lever i.
Enligt Tasso Stafilidis, verksamhetschef
för Kulturkalaset i Göteborg samt styrelseledamot för West Pride, är öppenhet en
knäckfråga när vi diskuterar hatbrott.
– Är du som exempelvis homosexuell inte
öppen med det resulterar det i att ”ingen
känner någon som är bög”, vilket i sin tur
LÄNSMANNEN 2 2014
marginaliserar. Fördomar måste slås hål
på med kunskap, och om kunskapen kring
hbtq-frågor inte ökar i den takt de skulle
kunna, ökar inte heller kunskapen om hatbrott som begås mot dessa grupper.
Tasso kom själv ut som
den förste homosexuelle
riksdagsledamoten 1998,
och säger om personer i
myndighetsbefattningar:
– Har man en befattning
Tasso Stafilidis
som på olika sätt påverkar
människors liv bör man enligt mig vara
öppen. Det får aldrig vara så att man gör
val i sin yrkesutövning som omedvetet
bygger på en rädsla att själv bli avslöjad
som exempelvis homosexuell. Men det är
arbetsgivarens och chefernas ansvar att se
till att arbetsmiljön är så inkluderande som
möjligt. n
LÄNSMANNEN 2 2014
Anmälningar i procent
främlingsfientliga/
72% har
rasistiska motiv
homofobiska, bifobiska
13% har
eller heterofobiska motiv
6% har islamofobiska motiv
kristofobiska och andra
5% har
religiösa motiv
4% har antisemitiska motiv
1% har transofobiska motiv
Källa: Brå
FAKTA NATIONELL KONTAKTPUNKT
Brottsförebyggande rådet har blivit utsedda av Justitiedepartementet till nationell
kontaktpunkt för hatbrott till OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete
i Europa) Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Brå har i uppdrag att varje år samla in
information om hatbrott i Sverige samt att
sammanställa och skicka denna information till ODIHR.
Detta gör de genom att skicka ut en enkät till polismyndigheterna där de bland
annat vill ha svar på om myndigheterna
har personer som arbetar heltid med
hatbrottsrelaterade frågor, hur myndigheten definierar hatbrott och om det finns
skriftliga instruktioner för att identifiera
hatbrottsmotiv vid en anmälan.
15
tema
tema
HATBROTT
HATBROTT
la frågan ”Vad tror du att gärningsmannen
hade för motiv?”.
Gerd Brantlid är chef för Polisens kontaktcenter i Västra Götaland. Hon säger att
hatbrott är en beteckning för en samling
brott, vilket innebär att hatbrott inte har en
egen brottskod.
– Det är de vanliga brottskoderna vi använder i RAR. I slutet av anmälan finns
dock en möjlighet att kryssa i ett ”J” i rutan
för hatbrott. Enligt min uppfattning är det
oftast, vid den första anmälningsmottagningen, svårt att avgöra om ett brott är att
betrakta som hatbrott eller inte. Den kunskapen brukar komma fram under utredningens gång.
MOTIVET AVGÖRANDE
– hatbrott kan ge straffskärpning
Ett hatbrott kan till en början se
ut att vara exempelvis en misshandel, och bli bedömt som
”endast” ett våldsbrott. För att
åklagaren ska kunna tillämpa
straffskärpningsregeln måste
åklagaren i förundersökningen
kunna läsa sig till att handlingens motiv faller inom ramen för
Text Sophia Sånglöf Foto Polisen
– Lagstiftarna i Sverige anser att ett hatbrott är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, varför man som åklagare kan til�lämpa straffskärpningsregeln, säger Lisa
Pedersen, analytiker på planeringsenheten,
16
länspolismästarens stab vid Polismyndigheten i Västra Götaland.
– Det anses som extra allvarligt då någon
blir utsatt för brott på grund av vem man är.
en specialistgrupp som ska fokusera på en
viss typ av brott, men för verksamheten
anser vår ledning att det är bästa att få ut
kunskapen brett i organisationen.
Polismyndigheten i Västra Götaland har
fattat beslut om att inte lägga arbetet med
hatbrott på en antal utsedda specialister,
som man exempelvis valt att göra vid polismyndigheten i Stockholm.
– Alla måste ha kunskapen om vad ett hatbrott är och förstå vikten av att det framkommer i anmälan om brottsoffret blivit
utsatt för ett hatbrott, då det ofta är poliserna ute som är de första på plats vid ett
brott – och de som tar upp en anmälan, säger Lisa Pedersen.
– Det kan finnas ett signalvärde i att utse
År 2008 infördes en hatbrottsmarkering
i Polisens datorsystem för upptagning av
anmälan (RAR). Markeringen är avsedd
att uppmärksamma misstänkta hatbrott vid
ärendehanteringen. Utredarna och anmälningsmottagarna måste förstå vikten av att
kryssa i rutan hatbrott i RAR vid anmälningen om gärningsmannens motiv var sådant, samt att vara tydlig i själva anmälan
vid beskrivningen av motivet. Ett brottsoffer förstår inte alltid att denne blivit utsatt
för ett hatbrott, vilket innebär att anmälningsmottagaren och utredaren måste stälLÄNSMANNEN 2 2014
Gerd Brantlid berättar att om det i efterhand
skulle framkomma att
anmälan gäller ett hatbrott kan förundersökningsledaren korrigera
genom att kryssa i rutan
Gerd Brantlid
för hatbrott i samband
med granskningen.
– När det gäller IMSE-anmälningar (via
internet, red.) ställs ingen fråga till anmälaren om huruvida brottet kan vara ett
hatbrott eller inte. Trots detta måste den
granskande förundersökningsledaren ta
ställning till detta genom att fylla i ett ”J”
eller ett ”N” vid rutan för hatbrott. Det blir
följaktligen alltid ett ”N” i dessa fall.
I samband med att hatbrottsrutan infördes
i RAR fick samtliga operatörer och förundersökningsledare information om vilka
kriterier som gäller för att ett brott ska betraktas som ett hatbrott.
– I grundutbildningen tar vi upp hatbrotten, men det är först i den nationella vidareutbildningen, som kommer efter ungefär
ett år, som vi mer i detalj och mer noggrant
går i igenom detta. Då går vi också in i detalj om hur dessa brott ska hanteras i RAR.
Företrädare för Brottsförebyggande rådet
anser att enhetliga skriftliga instruktioner
och utbildningar bör finnas tillgängliga,
vilket Gerd Brantlid håller med om.
– Alla PKC-enheter borde erhålla material från centralt håll, på samma sätt som
vi fått beträffande exempelvis brott i nära
relation. n
LÄNSMANNEN 2 2014
5
fiktiva exempel
på hatbrott
Brott: Skadegörelse/klotter med främlingsfientligt/rasistiskt motiv
Någon har krossat en ruta och ristat in ett hakkors på Saids bil. Den stod
parkerad utanför hans bostad. Hakkorset är inristat på motorhuven. Det
finns inga tecken på att någon varit inne i bilen, inget rapporteras heller
saknat. Said känner sig kränkt med tanke på att han har utländsk bakgrund.
Brott: Ofredande med transfobiskt motiv
Målsägande har vid flertalet tillfällen under de senaste månaderna fått
fönster och ytterdörr nedsmetade med ägg. Någon har vid flertalet tillfällen
ryckt i dörrhandtaget och viskat okvädesord genom brevlådan. Målsägande
uppger att dessa personer gör detta på grund av att han är transsexuell.
Brott: Våldsbrott med homofobiskt motiv
Martin och Fredrik har varit ute på kvällen. De sa hej då och gav varandra
en kram utanför restaurangen och gick åt olika håll. Martin gick till busshållplatsen. Då kom 3-4 män fram och började tjafsa. De frågade om det var
pojkvännen Martin sagt hej då till och kallade honom ”äckliga bögjävel”.
Plötsligt började de slå och sparka honom. Martin föll till marken och männen fotsatte att sparka på honom medan han låg ner.
Brott: Hets mot folkgrupp med antisemitiskt motiv
Utanför synagogan har två okända gärningspersoner skrikit ”judesvin” och
”sieg heil” åt målsägande. Målsägande är judisk och hon känner sig oerhört kränkt av det inträffade. Nyligen blev även synagogan utsatt för skadegörelse.
Brott: Ärekränkning med bifobiskt motiv
I chatforumet på skolans hemsida har någon/några skrivit inlägg om Hanna
där det bland annat står ”Hanna i 9b tafsar på både tjejer och killar. Fy fan
vad äcklig hon är!” Någon har även lagt upp en bild på ett bi med Hannas
namn under.
17
tema
HATBROTT
Folkfest för
öppenhet
Även i år mötte festivalbesökarna Polisen i det mobila poliskontoret i Bältesspännarparken i Göteborg. Som en av flera polisanställda deltog en uniformerad Klas
Friberg i Regnbågsparaden.
– För mig är det självklart att Polisen ska delta i West Pride-festivalen, och jag vill
att vi värnar om de mänskliga rättigheterna. Vi ska jobba för ett samhälle med
större öppenhet och färre hatbrott, säger länspolismästaren.
Foto Maria Hällqvist och Sophia Sånglöf
18
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
19
gästkrönikan
så gick det sedan
Belönade
för årets
iakttagelse
Politiken som förs idag, sänder ut signaler som sanktionerar extremistiska och antimuslimska åsikter. Jag tror inte
att det är en slump att denna ökning började i kölvattnet av
Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. IIF tar ofta ta emot
skrämda människor som varit föremål för hatbrott på grund
av deras muslimska identiteter. Dessa människor är djupt
oroade och utrycker stor besvikelse på rättssystemet. Brotten
leder sällan till åtal och därför förblir många brott ouppklarade. Bland ärenden som anmäldes till polisen och kom till
oss fanns misshandel, hets mot folkgrupp och trakasserier på
sociala medier och via mejl. Jag är orolig för att förtroendet
för polisen kan ta skada på grund av detta. Mörketalet är
avsevärt större än det som BRÅ redogör för i sin rapport.
Därför har jag alltid uppmanat alla brottsoffer att omedelbart
rapportera till polisen i hopp om att synliggöra botten och få
politikerna att agera kraftfullt.
Det skär i hjärtat att uppleva förtvivlan och rädslan hos
muslimska män och kvinnor i dagens Sverige. De känner
sig ständigt hotade och är tvungna att hela tiden vara på sin
vakt. Denna rädsla har fruktansvärda konsekvenser därför att
den begränsar deras möjligheter till att fritt välja skola och
arbete. Vilket bidrar till ökade klyftor och större segregation.
Att utbildning är en väg ur fattigdom och utsatthet förblir
tom retorik för många muslimska ungdomar, som idag
tvingas att välja skolor som ligger närmast till hemmet istället för skolor som möter deras intressen.
En medelålders kvinna berättade för mig att hon var
tvungen att säga upp sig från sitt arbete efter bara en vecka
20
I varje nummer av
Länsmannen skriver
en person i eller utanför myndigheten om
ämnen eller händelser
på ett personligt sätt.
Ahmed Al-Mofty är
ordförande i Islamiska
informationsföreningen och styrelseledamot i Göteborgs moské. nen nr 3,
Länsman
2013
Tre danskar fick 4,5 års fängelse
för narkotikasmuggling efter att
två västsvenska poliser upptäckt
200 kilo hasch i deras bil.
Poliserna har nu fått pris av narkotikapolisföreningen.
Text Maria Hällqvist
u På Svenska Narkotikapolisföreningens
utbildningskonferens i Örebro i maj fick
Mattias Eliasson och Anna-Carin Lundberg
stipendiet ”Årets iakttagelse”. Iakttagelsen
de belönades för var det uppmärksammade
narkotikabeslag vi skrev om i septembernumret 2013, där en rutinmässig fordonskontroll ledde fram till ett narkotikabeslag
på över 800 kilo hasch.
Det var i maj förra året som Mattias och
Anna-Carin patrullerade i Brålanda och
uppmärksammade två danska personbilar
vid Riksrasta i Brålanda. De kände intuitivt att något inte stämde och efter ett
samtal med förarna stärktes misstankarna.
Efter en husrannsakan i bagageluckan hittades en bag full med haschkakor, närmare
bestämt cirka 200 kilo hasch. Spåren ledde
till Danmark, där dansk polis fann ytterli-
gare 666 kilo hasch vid en husrannsakan.
Tre danska medborgare dömdes i tingsrätten, varav två av dem fick fyra och ett
halvt års fängelse för narkotikasmuggling. Den tredje fick sju år vilket sedan
överklagades och sänktes till fyra och ett
halvt års fängelse för grovt narkotikabrott.
Ytterligare en person som varit inblandad
i ärendet dömdes senare i Danmark till tre
och ett halvt års fängelse för narkotikabrott.
För sin iakttagelse fick Mattias Eliasson
och Anna-Carin Lundberg ett stipendium
på 5 000 kronor att dela på.
Redan i september belönades de dessutom med myndighetens medalj för god
insats. n
ÖGONBLICKET
med anledning av den stora otryggheten hon upplevde när
hon gick från busshållplatsen till den avskilda arbetsplatsen.
Denna kvinna valde arbetslösheten framför det trygga arbetet av rädsla för att ännu en gång bli utsatt för hån och hot.
Foto Annika Lindqvist
H
atbrott mot muslimer har skjutit i höjden de
senaste åren, siffrorna från brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att antimuslimska
hatbrott ökade med 40 % under 2010. I
egenskap av ordförande för islamiska
information-föreningen (IIF), vill jag lyfta fram varningssignaler för dessa brott som sker under märkbar likgiltighet
från våra politiker.
Foto: Ziyad Ayach
”Okunskap källan till
antimuslimska vindar”
Högerextrema grupper skyr inga medel för att sprida sitt
hatbudskap mot muslimerna, de använder sig av internet och
sociala medier och även sprider sin propaganda offentligt på
våra skolor, torg och köpcentra. Som religiösledare hoppas
jag på ökat samarbete med polisen med syfte att stötta offren
och förebygga den tilltagande brottsspiralen. Dessa avskyvärda brott har redan skördat mycket framtidstro och hopp
och bör därför bemötas med ökade resurser till båda polis
och ideella organisationer som arbetar mot rasism i alla dess
former.
Fysträning en
dörröppnare
till kontakt
Områdespolisen i Borås prövar
nya grepp för att skapa fler
möjligheter till kontakt med invånarna. Under våren bjöd man
in allmänheten till ett fyspass
tillsammans med Polisen. En
av övningarna var Kobran, en
klassisk yogaövning som släpper spänningar i ländryggen.
– Det är viktigt att visa att vi
poliser är som alla andra, vi
är inga robotar med en massa
muskler, säger Edvard Berner,
områdepolis i Borås.
Okunskap är källan till de rådande antimuslimska vindarna
och därför har vi erbjudit alla intresserade möjlighet till gratis utbildning om islam och muslimerna. Olyckligtvist har
intresset varit svalt trots det enorma behovet. n
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
21
UPPSKJUTNING
– godkänt varje år krav för alla poliser
En del gör det med glädje. Andra ser det som ett nödvändigt ont. Men
alla som vill behålla sitt tjänstevapen måste varje år genomföra en godkänd kompetensskjutning. Länsmannen besökte skjutbanan i Kallebäck
uu
i Göteborg för att följa instruktörerna under ett skjutpass.
22
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
Text och foto Tomas Seger
23
på jobbet
på jobbet
K
”Poliserna har
höjt sin nivå”
rama, krama, krama! När
skottet kommer ska det komma som en total överraskning för er. Ta det lugnt, och
bry er inte om den som står
bredvid utan fokusera på ert eget skytte.
Vapeninstruktören Magnus Haglund har
upprepat orden många gånger förr. Den här
dagen, en fredag i maj, är sex kollegor på
plats på skjutbana vid sportcentret i Kallebäck i Göteborg. Enligt bokningslistan
skulle de ha varit några till, men alla dyker
inte upp – ett återkommande problem, berättar Dan Joelson, chef för vapensektionen
på myndighetens förvaltningsavdelning.
– Det gör att vi många gånger står här med
lediga platser och en överflödig instruktör.
Det känns inte roligt att åka hit för att ta
hand om tolv bokade skyttar, och så dyker
kanske hälften upp. Jag försöker trycka på
vikten av det här till cheferna, men tyvärr
är det svårt att få till en bättring.
Dan har själv jobbat som vapeninstruktör i många år. Nu för tiden ser han till att
komma ut till skjutbanan för att instruera
sina kollegor åtminstone en gång på våren
och en gång på hösten.
– Jag försöker att avdramatisera det hela
genom att lätta upp stämningen och få dem
att förstå att det inte är något märkvärdigt.
Men det hjälper inte alla gånger. En del är
spända och allvarliga och ser skyttet som
ett nödvändigt ont, något svårt och jobbigt.
Den här dagen är i alla fall stämningen
god. Representanter för krimjouren, grova
brottroteln, brott i nära relation och PVIT
finns på plats och munhuggs med Magnus
och Dan under de olika momenten. Allvaret finns dock hela tiden i bakgrunden, och
vid ett par tillfällen påminns gruppen om
varför de är där.
– Jag hoppas att ingen av er behöver använda ert vapen i tjänsten. Men om det
händer vill jag att ni ska vara nummer ett,
så att ni kan komma hem till era familjer
oskadda, säger Magnus.
Momenten nödvärnsdrag och höjd beredskap klaras av utan större problem, och
de flesta av skyttarna möts av väl samlade
skjutbilder när de går fram för att kontrollera träffarna.
När det blir dags att simulera eldavbrott
genom att ladda vapnet med ett antal blind24
Allt var inte bättre förr. Poliserna i
länet både övar mer och hanterar
sina tjänstevapen på ett bättre
och säkrare sätt än tidigare. Det
menar Magnus Roos, länsvapenansvarig i myndigheten.
Text och foto Tomas Seger
u
Magnus Roos är länsvapenansvarig vid
Polismyndigheten i Västra Götaland. Han
har lång erfarenhet av att jobba som vapeninstruktör och har kunnat följa utvecklingen av kompetensskjutningen på nära
håll. Han hävdar att allt inte var bättre förr.
Snarare hanterar länets poliser sina vapen
på ett bättre och säkrare sätt idag jämfört
med förr.
– När det gäller handhavandet så bygger
instruktören sin bedömning på en sammantagen bild av hur polismannen hanterar
sitt tjänstevapen. Tidigare kunde vi underkänna mellan fem och tio kollegor varje
år på grund av bristande handhavande. De
bedömdes helt enkelt vara farliga med ett
vapen i hand. Men det problemet har vi inte
sett på många år nu.
En intensiv period av kompetensskjutningar är just avslutad i länet, och generellt sett har polisens vapenkompetens blivit allt bättre enligt länsvapenansvarig Magnus Roos.
patroner smyger Dan upp bakom kollegorna och höjer stressnivån ytterligare genom
att ropa och skrika åt dem samtidigt som
vapnen klickar och sekunderna rusar iväg.
– Om ni tvingas använda ert vapen i ett
skarpt läge kommer det att bli ett stort
adrenalinpåslag. För att kunna hantera det
är ryggmärgsbeteendet viktigt – att det ni
gör sker per automatik, säger han efter avslutat moment.
Efter det sista övningsmomentet hjälps
skyttarna åt att plocka upp tomhylsorna
innan de samlas i sportcentrets källare för
att gå igenom resultaten. Någon får bakläxa
på något enstaka moment, men i det stora
hela har det gått bra och alla får beröm av
LÄNSMANNEN 2 2014
instruktörerna. Innan de skiljs åt för dagen
skickar Dan Joelson med dem en sista påminnelse.
– Glöm nu inte att öva! Under alla mina
år som vapeninstruktör har jag ännu aldrig
mött en kollega som har sagt ”jag borde
nog öva lite mindre skytte”. n
LÄNSMANNEN 2 2014
När det gäller övningsskyttet pågår en
ständig debatt om huruvida det tränas för
lite inom svensk polis. Magnus Roos menar att han som vapeninstruktör naturligtvis
skulle önska att all polispersonal fick mer
skjutträning. Samtidigt har han även på
detta område sett en klar förbättring.
– När jag började arbeta med vapenbiten
på heltid 1994 sköts det cirka 50 000 övningspatroner i Göteborgs polisdistrikt varje år. I dag förbrukar vi runt en miljon patroner per år fördelat över hela länet. Även
om vi är fler poliser nu än då är det ändå en
kraftig ökning som innebär att den enskilde
polismannen i snitt skjuter många fler övningsskott idag än tidigare. Jag tycker att
nivån under de senaste tio åren har höjts
betydligt.
Den FAP som reglerar vapenhanteringen
inom Polisen heter 104-2. Av den framgår
att landets polismyndigheter är skyldiga
att årligen kontrollera att poliserna uppfyller kompetenskraven. Dagens kompetensskjutning består av fyra moment; precision, nödvärnsdrag, höjd beredskap och
magasinsbyte.
Magnus Roos, länsvapenansvarig.
Det upplägget kan dock komma att ändras
i framtiden. Polishögskolan presenterade
nyligen ett förslag för RPS om ett nytt förfarande vid kompetensskjutningen. Bland
annat föreslår Polishögskolan en ny typ av
skjuttavla i helfigur, för att kunna träna på
benträffar.
– Förslaget innebär en hel del förändringar jämfört med dagens kompetensskjutningar. Men frågan ska utredas först och vi
får se var det landar, säger Magnus Roos.
Om Polishögskolans förslag till RPS blir
verklighet kommer det att kräva mer träning – något som Magnus Roos skulle välkomna:
– Allmänt sett tror jag att man skulle
behöva någon form av schemalagd övningsverksamhet. Ungefär som med den
obligatoriska utbildningen i taktisk konflikthantering som pågår under sex dagar
per år. Det vore alldeles utmärkt. n
25
aktuellt
aktuellt
Fyra frågor till…
”Enhetlighet får
inte bli stelbenthet”
… Lena
Matthijs,
biträdande
operativ chef
i Västra Götaland, som är
aktuell med
sin tredje deckare – ”Lejonet
från Zagros”.
Polisförbundets nya ordförande i Västra Götaland börjar sitt arbete samtidigt som svensk Polis står inför
en stor och utmanande omorganisation. Ändå är det de traditionella fackliga frågorna som dominerar
dagordningen.
Vad handlar boken om?
– Med en veckas mellanrum hittas två
styckade manskroppar i Västra Sverige. Polisutredningen går trögt och
ingen verkar sakna offren. I en parallell handling kämpar en 12-årig kurdisk
pojke för att föra sina syskon tillbaka
till tryggheten. Berättelsen bygger på
en verklig historia som jag stötte på när
jag gjorde min praktik i Göteborg 1987.
Styckmordsfallet var omskrivet och jag
satt med vid förhören. Det var en näst
intill osannolik historia om helt vanliga människor och hur de kan hamna
i ett fullständigt kaos där det inte finns
några utvägar. Jag har lånat en del från
dessa händelser, men gjort om och hittat på så att det blivit min egen historia.
Text Tomas Seger Foto Maria Hällqvist
P
olisförbundets nye ordförande
i Västra Götaland heter Erling
Staxäng. Vid årsskiftet, när
vårt län går samman med Halland och blir region Väst kan
han även titulera sig regionsordförande.
För tillfället handlar arbetet om att stödja
medlemmarna och ta tillvara deras intressen inför omorganisationen, men också om
att fortsätta att driva kärnfrågorna om lön,
arbetstider och arbetsmiljö.
Vilka är dina tankar kring den nya
organisationen?
– Förhoppningsvis blir den ett lyft för
svensk polis. Men då gäller det att ta vara
på den polisiära kunskap som finns ute i organisationen idag. Sedan finns det många
andra bitar att möta i en ny organisation.
Man kanske får nya arbetsuppgifter, och då
gäller det att man har rätt utbildning och
rätt utrustning för att kunna göra sitt jobb.
Ser du en risk att den kunskap som finns
idag inte tas tillvara?
– Vid omorganisationer finns det alltid
en risk att förändringarna styrs uppifrån i
alltför hög grad. Det finns en poäng i att
svensk polis ska jobba mer enhetligt, men
det kan också finnas ett behov av anpassningar. Enhetligheten får inte bli stelbent,
utan det måste samtidigt finnas en flexibilitet.
Hur går tankarna hos era medlemmar
kring framtiden?
26
– Vi får många frågor, och den vanligaste
är ”var kommer jag att hamna i morgon?”.
Jag upplever att det finns en befogad oro
kring frågan. En viktig uppgift för Polisförbundet just nu är att stötta våra medlemmar
och försöka ge svar. Det är inte alltid enkelt
eftersom det fortfarande återstår många frågetecken kring den nya Polismyndigheten.
Vad kan Polisförbundet bidra med i förändringsarbetet?
– Vi vill stå för kunskap, utveckling och
trygghet och vara en del i förändringsarbetet. Samtidigt vill vi vara en bra samarbetspartner gentemot arbetsgivaren. Jag upple-
Den vanligaste frågan vi
får är ”var kommer jag
att hamna i morgon?” Jag
upplever att det finns en
befogad oro kring frågan.
ver att regionsledningen lyssnar på oss och
att vi har ett inflytande. Det betyder inte
att alla frågor är besvarade och att all oro
är borta, men jag upplever ändå att vi är
lyssnade till och att regionsledningen är väl
medveten om att det finns en problematik
kring ett sådant här stort förändringsarbete.
Hur har diskussionen fungerat hittills?
– Om jag jämför med de övriga regionerna upplever jag att samarbetet med arbetsgivarsidan kom igång tidigt. Det har
gjort att vi har kunnat lyfta frågorna på ett
hyggligt sätt. En annan stor fördel för oss
är närheten till vår blivande regionchef.
Det gör att vi når varandra lätt och har nära
till dialog.
Andra viktiga frågor för dig?
– De traditionella och viktiga frågorna
handlar om lön, arbetstid och arbetsmiljö,
och det arbetet tar aldrig slut. I de frågorna
ligger en facklig organisations identitet.
Övriga frågor – till exempel hur vi ska finnas närvarande för våra medlemmar och
genom vilka kanaler vi ska nå dem – ser jag
som verktyg för att komma fram i huvudfrågorna. I varje avtalsrörelse kommer det
att finnas ett antal som är nöjda och några
som vill lite mer. Så har det alltid varit och
så kommer det alltid att vara. Det hör till.
Är facket lika viktigt för unga poliser
idag som för den äldre generationen?
– Jag vill påstå att fackets roll är precis
lika viktig idag som förr. Kanske ännu viktigare idag när det kan finnas en osäkerhet
kring framtiden. Däremot har jag känslan
av att många inte tycker att det är lika viktigt att vara med i facket idag som man
tyckte förr. Polisförbundet har ett stort antal anslutna poliser, så på det viset är vi ett
starkt förbund. Det är förstås viktigt att det
finns en stark arbetstagarorganisation, men
också en stark arbetsgivare, för då kan man
nå väldigt långt i sin vilja att göra något
bra. Är den ena parten svag minskar förutsättningarna för att nå fram. n
LÄNSMANNEN 2 2014
Var kommer bokens titel ifrån?
– Jag vill inte avslöja för mycket men
bergskedjan där barnen befinner sig heter Zagrosbergen och en amulett med
ett lejon har betydelse i handlingen.
Är boken fristående i förhållande
till Killing your darlings och Under
fjärilens vingar?
– Det är den tredje boken om Hasse
Nelander-Wein vid Boråspolisen men
alla böckerna kan läsas fristående.
Erling Staxäng
Vem läser dina böcker?
– Det är väldigt blandat. Många läsare
är poliser, vilket inte är så konstigt,
men jag har massor av läsare utanför
Polisen som letar efter böcker som
känns verkliga och inte så spektakulära
och skruvade som många deckare är
nuförtiden. n
Text Annika Lindqvist
LÄNSMANNEN 2 2014
27
mot 2015
mot 2015
Invånare och medarbetare i fokus
Mer lokal polisiär närvaro
i nya Polismyndigheten
Framtidens polis ska komma närmare invånarna och medarbetarna ska vara delaktiga i att utveckla verksamheten. Det slår
ensamutredaren Thomas Rolén fast i det senaste beslutet från
den 15 maj.
u Alla medarbetare flyttas au-
tomatiskt över till Polismyndigheten i sin nuvarande anställning
om man inte aktivt motsätter sig
övergången. Detta kallas verksamhetsövergång – alla får anställning till samma villkor i den nya
Polismyndigheten. Tjänstebenämning, lön, ob-ersättning, flex- och
övertidssaldo och anställningstid
flyttas alltså med. Övergången
sker automatiskt den första januari
2015. Den medarbetare som motsätter sig verksamhetsövergången
blir uppsagd från Polisen.
Alla får ett brev hem i brevlådan
med information under hösten. n
Text Camilla Jansson Foto Lars Hedelin
L
okalpolisområdena blir kärnan På regional nivå ska det finnas en utredi nya Polismyndigheten och ningsenhet som ansvarar för bland annat
ska bidra till att Polisen blir miljö- och arbetsmiljöbrott, vissa bedrägemer närvarande och tillgänglig riärenden, gränsöverskridande internatioi lokalsamhället. Vad invånarna nell grov brottslighet och barnpornografitycker ska i högre grad påverka hur den brott.
lokala polisen prioriterar och jobbar med Genomförandekommittén fortsätter nu
sitt uppdrag. Trygghetsundersökningar ska sitt arbete med fas 6 och 7; chefstillsättgenomföras i alla kommuner och resulta- ning, vision och detaljorganisation samt
tet ska vara ett av flera underlag för beslut verkställande, verksamhetsplan och budom vad som ska göras i
get. Parallellt pågår arbete
lokalpolisområdet. Sam- ”Det innebär såmed detaljorganisationen
verkansavtal med kommu- klart ett förändrat i de blivande regionerna.
nerna blir en annan viktig
Regionpolischeferna ska
del, där funktionen kom- arbetssätt för oss” senast i december lämna
munpolis även ska spela
förslag till Thomas Rolén
Klas Friberg, länspolismästare
en betydande roll. Medarnär det gäller geografisk
betare ska också få bättre
underindelning samt vilka
möjligheter att medverka i
förmågor som ska finnas
arbetet med att sätta lokala mål.
var. Uppdraget gavs i inriktningsbeslutet i
oktober 2013.
En förändring som blir särskilt tydlig för
just Västra Götaland är att delar av den I region Väst jobbar sex arbetsgrupper
verksamhet som i dag finns vid länskrimi- med att ta fram underlag och förslag –
nalpolisen kommer att flytta ut till polis- en arbetsgrupp i varje tilltänkt polisomområdena – till exempel grova våldsbrott, råde och en för den regionsgemensamma
grova narkotikabrott och hatbrott.
verksamheten. Grupperna leds av Johnny
– Det innebär såklart ett förändrat arbets- Calvin, Niclas Hallgren, Lars Heimbrand,
sätt för oss, men jag är övertygad om att Carina Persson, Boel Petersson och Hansvi kommer att kunna dra nytta av vår vana Olof Sandén. De ska presentera sina föroch förmåga att samarbeta och samverka i slag för blivande regionpolischefen Klas
myndigheten, säger blivande regionpolis- Friberg och den regionala strategiska ledchefen Klas Friberg.
ningsgruppen den 1 september. n
28
Du följer med
– om du inte
tackar nej
Text Camilla Jansson
AXPLOCK
– nya beslut för Polisen
pMålet är att mer än hälften av regionernas verksamhet ska bedrivas i lokalpolisområden.
pKommunpolis ska säkra det lokala samarbetet utifrån den gemensamma problembilden.
beta enligt principen ”professionalitet och
tillgänglighet är viktigare än individ och
närhet”.
pFör att vara bärkraftiga och ha förmågan
att förebygga och klara upp fler brott ska
lokalpolisområdena ha mellan 50 och 180
anställda.
pViss hundverksamhet (IGV-hund) ska
finnas i lokalpolisområdena.
pBiträdande regionpolischefen blir bland
annat ansvarig för att leda, styra och följa
upp utredningsprocessen i regionen.
pLokalpolischefen ska ge medborgarlöften som kommuniceras offentligt för ökad
insyn och delaktighet i polisverksamheten.
LÄNSMANNEN 2 2014
pLokalpolisområdet får ansvar för grov
och organiserad brottlighet i ett lokalt perspektiv.
pDe nationella stödavdelningarna ska arLÄNSMANNEN 2 2014
pJourverksamhet ska finnas vid polisområdenas utredningsenheter där både lokus
och kvalificerade fu-ledare ska finnas tillgängliga dygnet runt.
pDagens länskommunikationscentraler
ska successivt samordnas till regionala
ledningscentraler (RLC) i regionernas huvudorter.
pDet kommer att vara max fem chefssteg
till rikspolischefen.
pEn grupp har 8–12 medarbetare, en sektion (till exempel ett lokalpolisområde) har
3–12 grupper och en enhet (till exempel ett
polisområde) har 3–12 sektioner.
29
mot 2015
mot 2015
Tre chefer svarar om
nya Polismyndigheten
Marcus Sundberg, enhetschef
västra Skaraborg
Anna Sandén, gruppchef
krimjouren Storgöteborg
Vad är bäst med beslutet och varför?
– Att det fastställer ramarna kring hur
detaljorganisationen
kommer att se ut samt
vilken bärkraft ett lokalpolisområde förväntas ha. Det kommer att ge de olika arbetsgrupperna mer
”kött på benen”.
Vad är bäst med beslutet och varför?
– Att det har kommit
ett beslut, ”nu händer
det något – vi är på
gång”. Det kommer
att förenkla samarbetet
och öka förutsättningarna för ett effektivt
arbete.
Vilka är de största utmaningarna?
– Att omorganisationen gör så att vi kommer närmare medborgarna och att det även
upplevs så. En utmaning är också att bibehålla och utveckla engagemanget hos våra
medarbetare.
Vilka är de största utmaningarna?
– Att bryta ner och detaljera det beslutade
för region, polisområde och lokalpolisområde. Det är viktigt för att vi ska bli en mer
effektiv polis och komma närmare medborgarna. Kommer storstäderna att kunna följa
beslutet eller måste vi be om avsteg?
Hur har du kommunicerat beslutet med
dina medarbetare?
– Vi skriver regelbundet om polissamordningen i vårt veckoblad. Vi såg också ett
behov av muntlig kommunikation framför
skriftlig. Jag har pratat med över 90 procent
av medarbetarna i västra Skaraborg vilket
har resulterat i mycket bra diskussioner. n
Hur har du kommunicerat beslutet med
dina medarbetare?
– Vi har skickat ut skriftlig information
och ska även ha muntliga presentationer.
Själv har jag pratat om 2015 med min
grupp även innan beslutet. Men det känns
som att man väntar på ett mer detaljerat beslut – ”vad händer med mig?”. n
Så vill Angered
att lokala
Polisen jobbar
”Besök oss i skolan och fritidsgården. Kom ut på gatorna istället för att skriva rapporter inne
på kontoret.”
Det är några av de förslag som
Angeredsborna gav Polisen under ett öppet dialogmöte.
Text och foto Annika Lindqvist
u För att fånga upp idéer och lyssna på
de boendes åsikter arrangerade Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten och Polisen i Angered en så kallad
medborgardialog, ett öppet möte för ta
reda på vad invånarna tycker om Polisens
arbete.
Hur vill du att Polisen i Angered ska jobba? Hur vill du att kontakterna med Polisen
ska bli bättre? var några av de frågor som
ställdes till några av de drygt 300 personer
som tog chansen att dela med sig av sina
åsikter om Polisen.
– Man ska inte känna rädsla när man träffar Polisen. De ska vara vänliga och trevliga och vara öppna med vad som hänt, sa
en gymnasieelev som besökte mötet.
Ensamutredaren Thomas Rolén som ansvarar för omorganisationen av Polisen var
på plats för att fånga upp synpunkterna:
– Känner ni några poliser? frågade Thomas Rolén.
Sven Alhbin, avdelningschef länskriminalpolisen
Vad är bäst med beslutet och varför?
– Att man äntligen
kan ge viss tydlighet
för medarbetarna om
någonting som surrat
i luften under väldigt
lång tid. Länskriminalpolisens verksamhet
flyttar ju till delar ut i
polisområdena. Många
påverkas och det är värdefullt att så fort
som möjligt få klart för sig vad det innebär.
– Sedan tycker jag att inriktningen om enhetlighet över landet är en väldigt positiv
sak, det kommer absolut att gynna polisverksamheten.
30
Vilka är de största utmaningarna?
– Att det ansvar och ärendeflöde som i dag
hanteras inom länskriminalpolisen passas
in i den områdesbaserade verksamheten på
ett sådant sätt att medarbetarnas kompetens
tas väl till vara i den nya organisationen.
Hur har du kommunicerat beslutet med
dina medarbetare?
– Jag har genom hela processen försökt
vara så kommunikativ som jag haft möjlighet till, bland annat genom att informera
vid våra morgonmöten varje måndag. n
– Nej, de borde besöka oss mer i skolan
och på fritidsgården och prata mer med
ungdomar, sa en av besökarna.
Den nya polismyndigheten ska arbeta mer
nära invånarna och lyssna mer på allmänhetens synpunkter. För att öka tryggheten i
Angered satsar Polisen i Västra Götaland
på att under de närmsta tre till fem åren
fördjupa sin samverkan med stadsdelsförvaltningen Angered. Stärkta insatser för
att fånga upp unga på väg in i kriminalitet,
ett nyinrättat råd för invånardialog samt ett
ökat fokus på att bryta de kriminella grupperingarnas inflytande i området är åtgärder som har påbörjats.
Under medborgardialogen i Angered ville
många av de boende framföra synpunkter
om hur Polisen arbetar för att förhindra nya
skottlossningar i Göteborg.
– Varför händer detta? Var är polisen? Vi
vill se poliser här varje dag för att barnen
ska vara trygga.
Carina Persson, polisområdeschef för
Storgöteborg var på plats för att lyssna på
de boende:
– Det är en fruktansvärd utveckling och vi
har satt in en mängd åtgärder för att förhindra nya skjutningar. Men vi behöver er som
bor i områdena. Ring in till Polisen och berätta om vad ni sett och hört. Det går bra att
vara anonym, ingen kommer att kunna ta
reda på att ni kontaktat oss. n
FAKTA TRYGG I ANGERED
– Det är skillnad på att tipsa Polisen och att vittna i en domstol, förklarade områdespolis Lina Eklund under Polisens
medborgardialog i Angered. Thomas Rolén som är ansvarig för Polisens omorganisation ville veta vilken polis ungdomarna i Angered vill ha. – Vad tycker ni vi ska göra i området, undrade han.
LÄNSMANNEN 2 2014
LÄNSMANNEN 2 2014
• En uthållig satsning på fördjupad samverkan mellan Polisen och stadsdelen Angered
som startade 2013.
• Målet är att långsiktigt öka tryggheten i Angered.
• Arbetet utgår från en problembild som bland annat baseras på en trygghetsundersökning bland Angeredsborna.
• Satsningen omfattar brottsförebyggande arbete, att förhindra nyrekrytering till kriminella
nätverk och lagföring.
• Trygg i Angered utvärderas av Brottsförebyggande rådet.
31
Posttidning B
Retur: Polisen/Länsmannen
Box 429, 40126 Göteborg
Du följer väl Polisen
i Västra Götaland på nätet?
Facebook
Polisen Dalsland
Polisen Östra Skaraborg
Polisen Alingsås, Lerum, Herrljunga och Vårgårda
Polisen Göteborg City
Polisen Hisingen
Polisen Göteborg Nordost
Polisen Tynnered
Polisen Båtsamverkan Västra Götaland
Polisen djurärenden, Väst
Twitter
@polisen_gbg
Polisen
Göteborgsområdet
@polisenvastlivePolisen i Väst vid evenemang
@polisen_vg
Polisen Västra Götaland
@HallgrenNiclas
Polisområdeschef Fyrbodal
@AENO98 Erik Nord, operativ chef Västra Götaland
Youtube
www.youtube.com/user/polisen mobil.polisen.se
www.polisen.se/Vastra_Gotaland
32
LÄNSMANNEN 2 2014