Polismyndighetens verksamhetsplan för 2015–2016 Innehåll Innehåll Förord ..............................................................................5 Verksamhetens inriktning ..............................................6 Verksamhetsidé ...............................................................7 Långsiktiga mål ...............................................................8 Strategiska initiativ .........................................................9 Förändringsarbetet i fokus ...........................................12 3 Polismyndighetens verksamhetsplan 2015–2016 4 Förord Förord Ombildningen till en Polismyndighet är den största förvaltningsreform som skett i Sverige på närmare femtio år. Att genomföra denna reform blir den nya Polismyndighetens huvuduppdrag under åren 2015 och 2016. Den nya Polismyndigheten ska byggas underifrån. Avstånden mellan olika beslutsnivåer ska minska och resurser, ansvar och befogenheter ska föras längre ut i verksamheten. Medarbetarnas delaktighet i styrningen av polisen ska öka. Samtidigt ska vi ta tillvara på de möjligheter den nya organisationen erbjuder, både för att skapa enhetliga arbetssätt och för att dra nytta av polisens samlade kompetens. Den nya Polismyndighetens viktigaste uppgift under åren 2015 – 2016 är att genomföra omorganisationen. Ett betydelsefullt steg är att förändra polisens geografiska indelning till de nya regionerna, polisområdena och lokalpolisområdena. Denna nya indelning innebär också att de gamla länskommunikationscentralerna slås samman till sju regionledningscentraler under planeringsperioden. Dessa förändringar ska skapa förutsättningar för att göra polisen mer närvarande och tillgänglig i lokalsamhället. Mer polisarbete ska bedrivas ute i lokalpolisområdena. Nära allmänheten ska vi förebygga och beivra samt utreda brott. Målet är att minst hälften av polisarbetet ska bedrivas i våra lokalpolisområden. Polisen ska i större utsträckning utgå från lokala behov. Vi ska lyssna på allmänheten, lokala myndigheter, det civila samhället, näringslivet och andra samhällsaktörer. Det är bakgrunden till satsningen på medborgarlöften som fortsätter under planeringsperioden. Vitsen med medborgarlöften är att polisen lyssnar på lokalsamhället och för en dialog. Det ger ringar på vattnet i andra frågor. Människor ska känna att polisen bryr sig och tar deras problem på allvar. Det gör fler villiga att samarbeta med och hjälpa polisen. Arbetet med medborgarlöften blir också en bra grund för att utveckla polisens samverkan med kommunerna. En annan viktig satsning är utbyggnaden av allmänhetens kontaktpunkt, som på ett mer sammanhållet sätt ska hantera de synpunkter allmänheten lämnar till polisen. Det kan handla om klagomål på ett enskilt agerande, ett förslag eller ett ifrågasättande av hur arbetet bedrivs. Dessa synpunkter ska i större utsträckning användas för att utveckla polisens verksamhet. Några andra viktiga initiativ under planeringsperioden blir att öka polisens insatser för att skydda de grundläggande fri- och rättigheterna. Hatbrott i alla former, hot mot förtroendevalda, hot mot medieredaktioner och liknande brott ska hanteras som en helhet i ett större sammanhang. Ett annat viktigt område är att utveckla polisens metoder i det brottsutredande arbetet. Ytterligare ett utvecklingsinitiativ avser polisens möte med medborgaren. Här blir en viktig del i arbetet att se över hur tillgängligheten och bemötandet vid Polisens kontaktcenter (PKC) kan utvecklas. Ytterst är allmänheten polisens uppdragsgivare. En viktig drivkraft i den förändring som nu görs är att polisen ska bli bättre på att lyssna till allmänhetens behov och önskemål. Jag är övertygad om att det kommer att utveckla polisen. Jag är lika övertygad om att det på sikt leder till ett samhälle där fler känner sig trygga och där färre utsätts för brott. Vi ska göra uppdragsgivarna nöjda med vårt arbete. Dan Eliasson, rikspolischef 5 Verksamhetens inriktning Verksamhetens inriktning Polismyndighetens uppdrag och inriktningen för verksamhetsåren 2015 – 2016 tar sin utgångspunkt i bland annat polislagen, instruktionen för Polismyndigheten samt regleringsbrevet. Ombildningen till en sammanhållen Polismyndighet ska under åren 2015 – 2016 leda till att intentionerna med ombildningen infrias. För att tydliggöra Polismyndighetens inriktning och förflyttning har den nationella ledningsgruppen utarbetat en verksamhetsidé, långsiktiga mål samt strategiska initiativ för åren 2015 – 2016. Den ursprungliga versionen av verksamhetsplanen har i föreliggande version i delar reviderats. Det gäller framför allt förordet och avsnittet om de strategiska initiativen. År 2015 blir första året med en sammanhållen Polismyndighet. Medarbetarna i Polismyndigheten ska nu tillsammans genomföra reformen. Med hjälp av de förutsättningar en sammanhållen Polismyndighet ger ska: ¡ verksamheten bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Medborgarna ska vara i fokus för polisens arbete. ¡ ¡ ¡ förmågan att bekämpa brott, dvs. att förebygga, ingripa mot och utreda brott samt förhindra ordningsstörningar, stärkas. helheten prioriteras före delarna. verksamheten byggas underifrån och utifrån helheten. En av de bärande principerna för Polismyndigheten är att bygga organisationen underifrån och att minska avstånden mellan olika nivåer inom Polismyndigheten. Det görs bland annat genom färre nivåer och därmed kortare beslutsvägar men även genom att föra ut ansvar och befogenhet längst fram i verksamheten. Varje chef får en mer långtgående delegation och ett begränsat antal medarbetare för att skapa förutsättningar för tillgänglighet och mer tid för kommunikation, dialog och återkoppling. Samtidigt får medarbetarna ett ökat ansvar för uppdragets genomförande. På så sätt förbättras förutsättningarna att genomföra polisens uppdrag på ett ännu bättre sätt än idag. Givna förutsättningar (T.ex. lagar och förordningar) Verksamhetsidé (>5 år) Långsiktiga mål (3-5 år) Strategiska initiativ (1-3 år) Medborgarna Verksamhetsmål (Inkl lokala mål och lokala medborgarlöften) (1 år) Medarbetare Illustration av styrmodell 6 Verksamhetsidé Verksamhetsidé ”Närmare medborgarna, mer tillgängliga och tillsammans leder vi det brottsbekämpande arbetet för trygghet, rättssäkerhet och demokrati.” Den beslutade verksamhetsidén åskådliggör polisens långsiktiga inriktning, ur minst ett 5-årsperspektiv, samt den förflyttning som Polismyndigheten har framför sig. 7 Långsiktiga mål Långsiktiga mål De långsiktiga målen, i ett 3 – 5 årsperspektiv, ger en tydlig riktning och ska säkerställa att myndigheten genomför den förflyttning som är identifierad. De långsiktiga målen har utöver syftet att förflytta myndigheten även till uppgift att skapa långsiktighet och uthållighet i polisens prioriteringar. Genomförande av reformen: tillsammans som en sammanhållen Polismyndighet Mål 2: Vi är EN Polis som utvecklar verksamheten och skapar framgång tillsammans. Polisen leder det brottbeskämpande arbetet Mål 3: Vi är proaktiva och flexibla, med förmågan att anpassa verksamheten. Närmare medborgarna och mer tillgänglig Mål 1: Vi finns tillgängliga där medborgarna behöver oss. Mål 4: Vi förhindrar brott från att begås. Mål 5: Vi har förbättrat vårt utredningsresultat. 8 Strategiska initiativ Strategiska initiativ Strategiska initiativ har som syfte att på kortare sikt, 1–3 år, prioritera och göra tydliga vägval för Polismyndigheten. Strategiska initiativ är nationella initiativ som genomförs för att kraftsamla kring prioriterade insatser och för att bidra till att de långsiktiga målen uppfylls. Den ena delen av initiativen tar sikte på själva genomförandet av reformen medan den andra är mer utvecklingsinriktad. Med start år 2015 är de strategiska initiativen: Regionledningscentraler (RLC) och geograﬁsk indelning Som en naturlig konsekvens av bildandet av sju polisregioner påbörjas arbetet med att skapa sju regionala ledningscentraler och en nationell ledningscentral. Arbetet genomförs under perioden andra halvåret 2015 – till slutet av 2016. Mer än hälften av resurserna i polisregionen ska återﬁnnas i lokalpolisområdet Ett centralt beslut är att mer än hälften av resurserna i en polisregion ska återfinnas i lokalpolisområdena med syfte att bedriva verksamheten närmare medborgarna. Omdisponeringen av resurser genomförs löpande fram till utgången av år 2016 Medborgarlöften och lokal samverkan Förtroende för polisen skapas, förutom genom ett korrekt och effektivt arbetssätt, även genom en god dialog med medborgarna. Det finns ett starkt forskningsstöd för slutsatsen att medborgarnas förtroende för och vilja att samarbeta med polisen stärks när kontakterna med polisen kännetecknas av professionalitet, respektfullt bemötande och dialog, dvs. möjlig- het för medborgaren att komma till tals. Detta stöder en polis närmare medborgarna, som i lokalpolisområdet arbetar långsiktigt och uthålligt. Bemötandet i form av medborgarmötet är således centralt för Polismyndigheten i sin helhet. Samverkan ska fortsätta att utvecklas genom bland annat lokala medborgarlöften och en utvecklad dialog med medborgarna och flera samhällsaktörer. Lokala medborgarlöften är en utveckling och ett komplement till dagens samverkansöverenskommelser som redan finns i 85 procent av kommunerna. En bärande tanke för ett lokalt medborgarlöfte är dialogen med medborgarna, kommunikationen av löftet samt uppföljning och återkoppling gällande uppfyllelsen av medborgarlöftena. Den lokala lägesbilden, där medborgarnas och medarbetarnas kunskap bättre ska tas tillvara, ska utgöra en grund för prioriteringar av verksamheten. Ett pilotprojekt för lokala medborgarlöften har genomförts med inriktning att utveckla en metod som gör det möjligt att på sikt införa lokala medborgarlöften för samtliga kommuner/stadsdelar. Som ett led i detta ska även medborgar- och medarbetardialogen utvecklas. Arbetena gällande samverkan mellan polis och kommun samt medborgarlöften har påbörjats och kommer att vara genomförda vid årsskiftet 2016/2017. Satsningar på det lokala planet ska också göras för att vända utvecklingen i de särskilt utsatta områden, som karaktäriseras av att kriminella nätverk tagit stort utrymme där. Polisen ska inleda ett arbete som på sikt innebär att ordningen och tryggheten samt förtroendet för polisen återställs i de berörda områdena och att förebyggande åtgärder vidtas i syfte att förhindra att problemen uppstår på nytt. 9 Strategiska initiativ Utöver det som redovisats ovan gällande genom förandet av reformen en sammanhållen polismyndighet, ska ett antal strategiska initiativ tas också på utvecklingsområdet. Utredningsverksamheten Polisens nationella utredningsdirektiv (PNU) ska tillämpas. Åtgärder i den initiala delen av utredningsprocessen ska utvecklas, så att förutsättningarna för att utreda brott ökar. Återkoppling till brottsutsatta ska ske i utredningsprocessen och samverkan med Åklagarmyndigheten ska bli bättre så att Polismyndighetens brottsutredningar ger åklagare ett gott stöd för ställningstaganden till om åtal ska väckas. I utvecklingen av utredningsverksamheten ska bl.a. följande områden ingå: Mängdbrott Till mängdbrotten hör sådan brottslighet som drabbar många människor i deras närmiljö, som påverkar livskvaliten och skapar otrygghet i vardagslivet, vilket gör att utvecklingsåtgärder på området är angelägna. Brott i nära relation Denna brottskategori är starkt kränkande för brottsoffren och det är därför av betydelse att polisen vidareutvecklar sina metoder både för bemötande av brottsoffer och för brottsutredning. den bakgrunden i bl.a. effektivitetshänseende viktigt att polisen fortsatt riktar både förebyggande och repressiva insatser mot gruppen livsstilskriminella. Internationella brottsnätverk Den internationella brottsligheten är mångfacetterad och inte sällan organiserad i nätverk av kriminella individer. Brottsligheten kan vara av grovt slag eller av mängdbrottskaraktär och sträcka sig från illegal vapenhandel till mer personliga och integritetskränkande brott, såsom inbrott och åldringsbrott. Oavsett brottstyp ska polisen med oförminskad kraft bekämpa de internationella brottsnätverkens förekomst och förutsättningar att verka inom och utanför rikets gränser. Organiserad brottslighet Under våren 2015 kommer en strategisk rapport om organiserad brottslighet att beslutas. Det är avsikten att den ska kunna läggas till grund för bekämpningen av organiserad kriminalitet de kommande två åren. Slutsatserna i rapporten kommer att utgöra polisens bidrag in i Samverkansrådet, myndighetssamverkan mot grov organiserad kriminalitet. Rapporten kommer också att överlämnas till den Nationella operativa ledningsgruppen, som under våren kommer att fatta ett nationellt prioriterings- och inriktningsbeslut för bekämpningen av organiserad kriminalitet. Grundläggande fri- och rättigheter Överfallsvåldtäkter Också denna brottskategori drabbar brottsoffren hårt och det är av vikt att kvaliteten i utredningsarbetet höjs, bl.a. genom regelmässig tillämpning av ändamålsenliga arbetsmetoder, såsom t.ex. metodstödet vid grova brott (PUG) skapar förutsättningar för. Livsstilskriminella Med livsstilskriminella avses individer som notoriskt begår brott. Denna kategori kriminella personer står för en oproportionerligt stor andel av den sammanlagda brottsligheten. Det är mot 10 Det fria ordet och den öppna debatten är grundbultar i vårt demokratiska samhälle. En viktig arena för uttryck för dessa rättigheter är allmänna sammankomster, där polisen är en viktig aktör när det gäller att möjliggöra för medborgarna att utnyttja sina demokratiska rättigheter att uttrycka åsikter. Likaså är rätten att fritt uttrycka sin religiösa tro, att visa sin sexuella identitet eller att accepteras för den man är, oavsett etniskt ursprung, en viktig grundbult för det demokratiska samhället. Den rådande samhällsutvecklingen med tilltagande terrorhot och hatbrott utmanar det Strategiska initiativ demokratiska samhällets grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, vilket ställer särskilda krav på att polisen handlar beslutsamt och vidtar adekvata åtgärder på området. Detta nödvändiggör bl.a. nya organisatoriska och verksamhetsmässiga initiativ från polisens sida i fråga om brottsutredning, underrättelseverksamhet och metodutveckling. spektiv beaktas bl.a. tillsammans med arbetet för en enhetlig, effektiv och tillgänglig polis. Detta eftersom synen på polisens effektivitet har stor betydelse för människors förtroende för polisen. Den vanligaste vägen till att komma i kontakt med polisen är via Polisens kontaktcenter (PKC). De allra flesta brott anmäls via PKC och utredningsprocessen startar där. Tillgängligheten och verksamheten vid PKC ska utvecklas. Mobila it-lösningar Förutsättningarna för att bedriva en effektiv verksamhet i yttre tjänst kan förbättras genom en effektivare åtkomst till polisens it-system. Genom införande av en ny mobil plattform kan tillgången till information öka. Medarbetardrivet utvecklingsarbete En central faktor för att utveckla svensk polis är medarbetardrivet utvecklingsarbete. Under året ska former för detta utvecklas. Medborgarmötet (inkl. PKC) Medborgarna söker kontakt med polisen i flera olika kanaler och utifrån olika behov. I detta möte ska medborgarnas behov och per- 11 Förändringsarbetet i fokus Förändringsarbetet i fokus Samtliga anställda kommer att engageras i arbetet med ombildningen till en sammanhållen polismyndighet. Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt förändringsledning de kommande åren. En framgångsfaktor är att genom medarbetardrivet utvecklingsarbete skapa 12 förståelse för och delaktighet i pågående verksamhetsutvecklingsarbete. Polismyndigheten ska spegla mångfalden i samhället och ta tillvara den kompetens som mångfald tillför. Respekt för allas lika värde ska prägla Polismyndighetens arbete. Anteckningar 13 Anteckningar 14 Utgivare Polismyndigheten Produktion Kommunikationsavdelningen, Produktionsenheten Beställning Polismyndigheten Kundcentrum, telefon 114 14 Diarienr. A070.822/2015 ISBN 978 91 86791 33 9 Upplaga 500 ex Tryck Polisens Tryckeri, Stockholm, 2015 Graﬁsk form Citat Foto Polismyndigheten polisen.se