Länsmannen
VAPENKONTROLL MEDBORGARDIALOG Länsmannen följde med på kompetensskjutning Angeredsborna tyckte till om Polisen Sidan 22 Sidan 30 Länsmannen NR 2 / JUNI 2014 FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD VID POLISMYNDIGHETEN I VÄSTRA GÖTALAND TRYGG I GÖTEBORG FÖRLÄNGS 23 unga män dömda för grövre brott LÄNSMANNEN 2 2014 Tema HATBROTT Polisen ska öka kunskapen 1 i detta nummer länspolismästaren 04 HÖGT FÖRTROENDE FÖR POLISEN Allmänheten har fortsatt högt förtroende för Polisen, visar den årliga mätningen från SOM-institutet i Göteborg. Polisen hamnar på tredje plats, efter universiteten och sjukvården som toppar listan. 06 23 DÖMDA I TRYGG I GÖTEBORG Mångfald – aldrig enfald 12 TEMA: HATBROTT D 20 GÄSTKRÖNIKAN: AHMED AL-MOFTY en 1 juni deltog jag i årets Regnbågsparad under West Pride i Göteborg. Jag var stolt och glad över att så många medarbetare hade valt att använda sin lediga söndag för att följa med i tåget och visa vad myndigheten står för: alla människors lika värde oavsett kön, sexuell läggning, religion, hudfärg eller kulturella bakgrund. Jag vet att vi har en väg att vandra för att bli så bra som jag skulle vilja i de här frågorna, men jag känner att vi är på rätt väg. Vi har haft debatter i media om hatbrott. Detta nummer av Länsmannen har hatbrott som tema. Vi har haft utbild- ning för cheferna i mångfaldsfrågor och vi har uppmanat dem att diskutera värdegrunds- och bemötandefrågor så ofta som möjligt med medarbetarna. Jag har skrivit nyhetsbrev och en debattartikel om såväl hatbrott som mångfald. Jag hoppas nu att polisens värdegrund ska få ordentligt fäste i både hjärta och hjärna hos oss alla. Att vi tillsammans kan se till att alla människor bemöts på ett professionellt och värdigt sätt, oavsett vem de älskar, vad de tror på eller hur de ser ut. Vi har fått ett inriktningsbeslut för vår detaljorganisation. I stora drag är jag mycket nöjd med beslutet som ser till att en tydlig, bra och enhetlig organisation har utkristalliserats. Vissa delar kräver ett fortsatt arbete av oss på regionnivå för att bli kompletta. Det arbetet pågår nu och kommer säkerligen att pågå även under 2015 och 2016. För Västra Götalands del får vi en större förändring än andra myndigheter då det gäller de grova brotten. Hos oss har de varit samlade hos länskriminalpolisen, men enligt de första principerna för kommitténs arbete ska alla beslut fattas på lägsta ändamålsenliga nivå i den nya myndighe- ten. Eftersom många andra myndigheter redan i dag har grova brott på områdesnivå får vi anpassa oss. Det innebär att delar av den verksamhet som i dag finns hos LKP istället placeras på polisområdena och till viss del lokalpolisområdena. Det finns för- och nackdelar med ett sådant beslut, och jag vet att många inom LKP känner en viss oro för verksamheten. Jag tror dock att vi även fortsättningsvis kommer att ha en samordning av ärendena på ett sådant sätt att vi kan känna oss trygga med att vi bedriver en bra verksamhet även efter 2015. 22. 22 26 06. 28 Den lägsta ändamålsenliga nivån har beslutats för att vi ska komma närmare invånarna i den nya myndigheten. När Genomförandekommittén höll sin medborgardialog i region Väst den 4 juni visade vi att vi till viss del redan har påbörjat det arbetet. Genom Trygg i Angered, vår gemensamma satsning med stadsdelen Angered, kunde vi berätta för kommittén om hur vi arbetar med lokala satsningar och problembilder för att bli effektiva. Detta är sista numret av Länsmannen före sommaren och jag vill därför önska er alla en skön och energigivande semester! n 30 Utredningshögarna inom Trygg i Göteborg växer. Hittills har 23 personer dömts inom ramen för den särskilda händelsen. Polisens förmåga att fånga upp och identifiera hatbrott ska bli bättre. Arbete för att utveckla kompetens och processer inom området har inletts både nationellt och regionalt. ” Det skär i hjärtat att uppleva förtvivlan och rädslan hos mulimska män och kvinnor i dagens Sverige. De känner sig ständigt hotade”, skriver Ahmed Al-Mofty, ordförande i Islamiska informationsföreningen. PÅ JOBBET: KOMPETENSSKJUTNING Alla poliser som vill behålla sitt tjänstevapen måste genomföra godkänd kompetensskjutning varje år. Ett återkommande problem är poliser som ställer in sitt planerade besök på skjutbanan. ERLING STAXÄNG NY FACKBAS Det finns en poäng i att svensk polis ska jobba mer enhetligt, men enhetligheten får inte bli stelbent, säger Polisförbundets nya ordförande i Västra Götaland. LOKAL POLIS NÄRA INVÅNARNA Polismyndighetens kärnverksamhet ska utföras nära medborgarna. Det innebär att en stor del av brotten ska utredas i lokalpolisområdet av utredare som känner den lokala problembilden. POLISEN MÖTTE ANGEREDSBORNA ”Besök oss i skolan och fritidsgården. Kom ut på gatorna istället för att skriva rapporter inne på kontoret.”Det är några av de förslag som Angeredsborna gav Polisen under ett öppet dialogmöte. 12. REDAKTION OCH KONTAKT REDAKTÖR Annika Lindqvist ANSVARIG UTGIVARE Malin Sahlström OMSLAGSBILD Lars Hedelin UTGIVEN AV Polismyndigheten i Västra Götaland Box 429, 401 26 Göteborg FORM Tomas Seger och Annika Lindqvist BILDREDAKTÖR Maria Hällqvist E-POST [email protected] TRYCK TMG Tabergs Tidningen är tryckt på miljö- och ECF-märkt papper, Multi Art Silk. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts ADRESSÄNDRING [email protected] KLAS FRIBERG [email protected] 2 LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 3 aktuellt aktuellt Civila kan få utökat ansvar i utredningar u Regeringen föreslår i en propo- sition till riksdagen utökade befogenheter för civilanställda inom Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Regeringen anser att det av både kvalitets- och effektivitetskäl finns behov av att civilanställda utredare i ökad omfattning får uppgifter som idag endast får utföras av polismän. Förslagen innebär att civilanställda ska få möjlighet att hålla flera förhör och delge information om förenklad delgivning. n 2 Sexuella handlingar med djur ger böter eller fängelse i högst två år från den första juli. FU-ledare på tvåskift hos trafikpolisen u Från den första april i år har tra- fikpolisen i Västra Götaland infört förundersökningsledning av trafikbrottsutredningar på helgfria vardagar mellan klockan 08–21. – Detta behöver nå ut i organisationen och framför allt till ingripandeverksamheten. Nu har de möjlighet att ringa till våra fu-ledare och få rätt hjälp direkt på plats, säger Bengt Karlsson, chef för trafikpolisen. Trafikpolisens förundersökningsledare nås på telefon 54 558 samt 54 559. n Du vet väl … ... att du som blivande pensionär är välkommen till Göteborgspolisens Pensionärsförening (GPP). Kontakta medlemsregistrator Lisbeth Skoog (Snäll) 0521-254024 eller via mail till [email protected] 4 Polisen trea på förtroendelista Polisen är fortsatt en av de myndigheter i samhället som har högst förtroende bland medborgarna. Det konstaterar SOMinstitutet, vid Göteborgs universitet, när den första analysen av årets opinionsundersökning presenterades nyligen. Text Annika Lindqvist u Svenska folket hyser störst förtroende till sjukvården, följt av universitet eller högskolor. På tredje plats av totalt 21 samhällsinstitutioner kommer Polisen. Det höga förtroendet för Polisen kvarstår på samma nivå som förra året. Över hälften, 55 procent av de svarande, anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för Polisen. Åtta procent av de svarande mellan 16–85 år angav att de har mycket stort förtroende för Polisen, 47 procent svarade att de har ganska stort förtroende. För den samhällsinstitution som ligger i botten på förtroendemätningen, Europaparlamentet, är motsvarande siffror två respektive 15 procent. Högt förtroende är en positiv egenskap – samhället blir bättre om vi kan lita på varandra, sa Lennart Weibull, professor i massmedieforskning vid JMG när han presenterade årets förtroendemätning. I år det 19:e året i rad som svenska folkets förtroende för olika samhällsinstitutioner mäts av SOM-institutet vid Göteborg universitet. Drygt 8 000 personer svarade på årets undersökning. n FAKTA SOM-INSTITUTET SOM-undersökningen 2013 skickades ut till 17 000 slumpmässigt utvalda personer mellan 16–85 år och boende i Sverige. Årets svarsfrekvens blev 8 406 personer (53 procent), vilket är något lägre än tidigare år. SOM-institutet vid Göteborgs universitet är politiskt oberoende och drivs i samverkan med institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. Åklagarna har ny telefonväxel För att kunna nå enskilda åklagare måste vi från Polisen hädanefter slå hela deras nummer. Anledningen är att de har bytt växel. Text Malin Sahlström u Åklagarmyndigheten har på de flesta håll i landet gått ur det växelsamarbete de tidigare hade med polismyndigheterna. Därför kan vi inom Polisen inte längre nå enskilda åklagare via kortnummer. Växelnumren är dock de samma som tidigare, så även enskilda telefonnummer. Du når åklagarna genom att slå hela numret (01056…). Nytt från den 15 maj är också att jouråklagarna nås på ett enda nummer. Genom att ringa 010-56... kommer man via knappval fram till rätt jouråklagare, på helger likaväl som på vardagskvällar. Om belastningen är mycket stor kan polisens samtal kopplas till jouråklagare på annan plats i Sverige. n ' LÄNSMANNEN 2 2014 Hallå där Jan Schütt ... ... införandeansvarig för Polar i Västra Götaland. Biträdande länspolismästare Morgan Orvenholt, kommunalrådet Anna-Karin Skatt, polisstyrelsens ordförande Charlotte Nordström och polisområdeschef Johnny Calvin lyssnar till Joel Rickardsson som är granne med den nya stationen. Tidaholms nya poliskontor invigt Polisen har invigt ett poliskontor och åter startat upp den lokala polisverksamheten i Tidaholm. – Det känns bra att infria löftet om att komma tillbaka och ge invånarna möjlighet att ta del av Polisens service, säger Johnny Calvin, polisområdeschef. Text och foto Jan Strannegård u Det nya poliskontoret invigdes under pompa och ståt av polisstyrelsens ordförande Charlotte Nordström, biträdande länspolismästare Morgan Orvenholt och kommunalrådet Anna-Karin Skatt. – Vi klipper inte ett band när vi inviger det nya poliskontoret, istället knyter vi ihop bandet för att symbolisera vår samverkan i Tidaholm, säger polisområdeschef Johnny Calvin i sitt invigningstal. Enligt en målad tavla som hänger i den LÄNSMANNEN 2 2014 nya receptionen har det funnits polisverksamhet i Tidaholm i långa tider och en gång var Tidaholm ett eget polisdistrikt med 28 poliser. Till slut blev lokalerna i det gamla Tingshuset alldeles för stora och otidsenliga och för ett år sedan lämnade Polisen Tidaholm. Men nu flyttar Polisen tillbaka till nya lokaler på Hägnetvägen 4A. Det nya poliskontoret är mindre men bättre anpassat till dagens verksamhet. Här finns bland annat rum för tillfälliga utredare och en reception som fyller de säkerhetsmässiga krav som gäller för ensamarbete. I sitt invigningstal liknade Johnny Calvin poliskontoret med en kvinnas handväska. – Den kan se liten ut från utsidan men innehåller desto mer. Tidaholmsborna har tillgång till en väv av polisverksamhet med polispatruller, hundförare, utredare och polistekniker. Invånarna i Tidaholm ska få den service och trygghet de behöver, säger Johnny Calvin. n När har alla fått Polar? – Den 1 juni hade har 2 970 Polardatorer levererats i Västra Götaland. Det återstår cirka 800–900 datorer till som ska bytas från BasA till Polar. Hälften av dessa kan levereras när fiberkabel har installerats på de 15 orter som i dag har kopparkabel. Vi väntar också på att applikationer för vissa specialfunktioner på framförallt länsordningspolisen och förvaltningsavdelningen ska bli klara för Polar. Hur är reaktionerna hos dem som fått sin nya dator? – Det mesta är positivt. Det har dock varit bekymmer med vissa applikationer som upplevs som sega och ibland även kraschat under pågående arbete. Det är för tidigt att lova att alla bekymmer är över. Men problemen är kända centralt och jag kan garantera att vi gör allt för att lösa de problem som uppstår. Vad har varit svårast? – Projektets arbete har varit mycket mer än att bara byta ut själva datorn. Många frågor har behövts lösas och bara att inventera vilka datorer som finns och ska bytas ut har varit ett stort jobb. Nationellt har ett stort arbete utförts för att alla system som verkar i bakgrunden ska fungera. Vad har varit enklare? – Att leverera över 4 000 datorer är bara möjligt om det finns intresserade och ambitiösa koordinatorer som ansvarar för inventering och uppföljning vid varje adress. De har utfört ett intensivt arbete under vissa perioder för att minimera påverkan på den ordinarie verksamheten. Jag vill också rikta ett stort tack till PVIT för deras helhjärtade engagemang. n Text Tomas Cahier 5 KRÄVANDE INSATS aktuellt Trygg i Göteborg – 23 domar och 123 vapen i beslag Varje månad kommer 30 vapen in till Polisen i Göteborg för undersökning. Information och observationer från allmänheten är till stor hjälp i Polisens arbete för att hitta vapnen och därmed få stopp på fler skjutningar. – Vi märker att invånarna engagerar sig mer och mer i vårt arbete säger uu Pål Sjölander, kommissarie på länskriminalpolisen. Text Annika Lindqvist Foto Lars Hedelin 6 LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 7 aktuellt aktuellt Hårt arbete för insatsens utredare Resultat, Trygg i Göteborg (4 september 2013–9 juni 2014) Anhållna 98 Häktade 12 Dömda 23 Husrannsak. 230 Skadade 43 Döda 12 Försvunna 1 0 50 100 150 200 Vapenbeslag Av Polis och Tull beslagtagna vapen som undersökts av tekniska roteln, länskriminalpolisen i Västra Götaland. 123 163 178 150 189 235 250 200 100 En rad fordonskontroller och 230 husrannsakningar har genomförts i bostadsområdena. 50 2010 2011 2012 2013 2014 (jan–april) I september förra året sköts en 17-årig pojke och en 28-årig man till döds vid Väderilsgatan i Norra Biskopsgården i Göteborg. För att förhindra en utveckling av flera pågående konflikter, tog polisledningen ett beslut om att klassa oron i Göteborg som en så kallad särskild händelse. Det innebär att poliser från hela länet kan kallas in för att arbeta inom olika enheter i Göteborg, mot ett enda mål – att förhindra personer att agera i pågående konflikthärdar. Efter åtta månaders arbete, kan Polisen nu se tydliga resultat av den intensiva satsningen. Totalt har 123 vapen tagits i beslag från kriminella personer sedan den särskilda insatsen Trygg i Göteborg startade. Polisen har haft stor hjälp från invånare som hört av sig till Polisen. Allmänheten har genom observationer i vissa fall gett Polisen avgörande uppgifter om platser, 8 utredare från enheten för grov organiserad brottslighet, GOB, och inlånade medarbetare från olika enheter i Västra Götalands län. Just nu har Polisen 90 pågående ärenden inom ramen för den särskilda händelsen. För att en händelse ska klassas som ett ärende, som ska utredas inom ramen för Trygg i Göteborg, krävs en konkret omständighet i form av ett fynd eller en brottsplats, som kan kopplas till uppgifter som leder mot ett och samma håll. – Tekniska spår på ett vapen kan leda oss Text Annika Lindqvist Foto Maria Hällqvist till vem den misstänkte är eller att vapnet u Underrättelser, förhörsuppgifter och använts i ett ärende som kan kopplas till olika former av upplysningar utgör grund- den särskilda händelsen, säger han. stommen till Polisens kunskapsbank om orsakerna bakom de pågående konflikterna För att hålla samman det stora inflödet mellan olika kriminella grupperingar i Gö- av ärenden är hans främsta uppgift att prioritera resursen och teborg. Handel med droger och stöldgods Genom att samla inrikta arbetet så att personalens erfarenorsakar konflikter alla utredningar het och kompetens som riskerar att sluta inom insatsen används på rätt sätt. i fler skjutningar och skapar vi oss en – Vi får en helhetsvåldsdåd, men även bild och ett helt annat så enkla saker som helhetsbild grepp över situatioatt någon har föroSören Angbo, utredningsansvarig nen genom att samla lämpat någon annan. alla utredningar som – Det är en oerhört ingår i den särskilda händelsen på ett ställe. komplex situation. Utifrån de förutsättMed denna metod så frångår vi den normaningar vi har, tycker jag vi gör ett bra jobb. la fördelningen som styr var ärendena ska Men vi behöver samhällets hjälp för att utredas och fokuserar istället på händelsen, förändra attityderna hos de som skjuter på gator och torg och framförallt förhindra så menar Sören Angbo. att fler unga ansluter sig till de redan kriminellt etablerade säger Pål Sjölander, kom- Nyckeln för att nå framgång i utredningsarbetet är som alltid information som kan missarie på länskriminalpolisen. generera bevis. Allmänhetens engagemang Polisens omprioritering av resurser till och upplysningar är en förutsättning för särskild händelse startade den 4 september att Polisen ska komma framåt och till slut förra året, då två män hittades mördade i kunna bevisa brott. Biskopsgården. Sedan dess har Polisens – Vi behöver fakta och inte spekulationer. satsning lett fram till 23 domar (se nästa Och framförallt – vi behöver civilkurage, uppslag). Totalt har drygt 170 ärenden han- folk som vågar stå för sina uppgifter. Åklaterats inom ramen för den särskilda händel- garna kräver full bevisning i ett ärende för att åtala inför domstol, det gör att alla utresen. Sören Angbo leder den utredningsorga- dare sätts inför en hård press att prestera en nisation som myndigheten skapat för den fullständig förundersökning, säger Sören särskilda insatsen. Gruppen består av både Angbo. n Polisens satsning Trygg i Göteborg har hittills gett utfall i form av 23 domar. – Vi jobbar stenhårt, men jag kan inte vara helt nöjd med vår insats förrän fler ärenden går till åtal, säger utredningsansvarig Sören Angbo. Skottlossningar 86 byggnader och allmänna utrymmen där olika typer av fynd i form av narkotika och vapen sedan har hittats. – I ett fall hittade skolelever vapen i ett buskage utanför skolområdet, i ett annat fall upptäcktes en taklucka i ett trapphus där det fanns en vapengömma, säger Pål Sjölander. Polisen har genomfört en rad fordonskontroller och 230 husrannsakningar i framförallt Biskopsgården och Bergsjöområdet, vilket har påverkat många boenden i områden. – Syftet med dessa insatser är att förhindra brott och skapa ett tryggare Göteborg. Vi hoppas allmänheten har förståelse för detta och att man fortsätter att ha hög vaksamhet om vad som händer, säger Carina Persson, kommenderingschef för Trygg i Göteborg. Den särskilda insatsen är i nuläget be- slutad fram till den 31 december. Just nu förbereds ett nytt underlag för hur Polisen ska fortsätta arbetet under hösten. Trots Polisens intensiva satsningar har ett antal grova våldsbrott och skjutningar inträffat under senaste tiden. – Vi har inte nått vårt mål fullt ut, men vi jobbar hårt för att skjutningarna ska upphöra. Det är ett svårt arbete som måste göras i samverkan med andra samhällsaktörer, säger länspolismästare Klas Friberg. n FAKTA TRYGG I GÖTEBORG Den särskilda händelsen Trygg i Göteborg startades den 4 september 2013 efter ett dubbelmord i Biskopsgården. Under förra året inträffade 59 skjutningar i Göteborg. I år har hittills 24 skottlossningar ägt rum och tio personer har skadats. Trygg i Göteborg har förlängts till den 31 december i år. LÄNSMANNEN 2 2014 Narkotika Urval av narkotikabeslag som har gjorts inom ramen för insatsen Trygg i Göteborg. Cannabis 1,185 kilo Marijuana 6,48 kilo Amfetamin 67,187 kilo Kokain 18,793 kilo Heroin 3,26 kilo Hasch 426 gram Khat 12 kilo Extacytabletter 1 411 st Bensotabletter 280 st Marijuanaplantor Beslag av kontanter LÄNSMANNEN 2 2014 51 st 1 094 395 kronor 9 aktuellt aktuellt Man 18 år dömd till fängelse 1,5 år för bland annat grov misshandel Vid senaste gripande beodrades en patrull till Welandersgatan med anledning av att en man blivit knivhuggen i huvudet. Offret som finns på plats berättar för polisen att han blivit misshandlad. Gärningsmännen är misstänkta för utpressning genom att med våld förmå målsägaren att jobba av en påhittad skuld till gärningsmännen. Man 39 år belastningsregistret, första gången vid 15års ålder för rån. Grips efter att polis fattat misstanke om uppvisande av narkotikabruk. Vid husrannsakan hittas bland annat två automatvapen. Man 29 år dömd till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan Man 24 år dagsböter för rattfylleri och narkotikabrott dömd till fängelse i åtta månader för bland annat narkotikabrott – dömda efter polisens intensiva satsning dömd till skyddstillsyn för bland annat grovt vapenbrott Man 20 år dömd till fängelse i fyra månader för vapenbrott och narkotikabrott fängelse ett år och tio månader för bland annat grovt vapenbrott 13 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 15-års ålder för narkotikabrott. Grips efter att polis fattat misstanke om narkotikabruk. Vid husrannsakan anträffas bland annat två automatvapen. Man 24 år fängelse ett år, tio måna- der, för bland annat grovt vapenbrott Sex avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 19-års ålder för dopningsbrott. Grips efter att polis fattat misstanke om uppvisande av narkotikabruk. Vid husrannsakan anträffas bland annat två automatvapen. Man 30 år skyddstillsyn i fyra månader för bland annat vapenbrott och narkotikabrott 10 Man 36 år bland annat grovt vapenbrott grovt vapenbrott Vapen och stöldgods hittad under polisens husrannsakan i bostaden. fängelse två år, sex måna- Man 22 år der för bland annat grovt vapenbrott bland annat grovt vapenbrott vapenbrott fängelse för bland annat Man 29 år Har 13 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 17-års ålder för olovligt brukande. Grips i Biskopsgården efter att boende larmat om skottlossning. skyddstillsyn för grovt grovt vapenbrott dömd till åtta månaders Förvarade ett vapen och ammunition på ett felaktigt sätt i sin bostad. fängelse i tio månader för Man 26 år månader för bland annat Man 53 år fängelse i nio månader för Man 31 år skyddstillsyn för narkotika- dömd till fängelse åtta Grips vid en trafikkontroll när att en skarpladdad olicensierad pistol och ammunition hittas i bilen. Man 24 år Förekommer med 29 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 16-års ålder för vållande till annans död. Grips efter att polis fattat misstanke om narkotikabruk. Vid husrannsakan anträffas bland annat två automatvapen. Man 23 år brott Grova vapenbrott, misshandel och narkotikabrott – hittills har 23 kriminella dömts för olika brott som har direkt koppling till de pågående konflikterna mellan olika kriminella konstellationer i Göteborg. Man 23 år Man 26 år åtta månaders fängelse för narkotikabrott, grovt vapenbrott Man 31 år Man 29 år fängelse åtta månader för bland annat grovt vapenbrott. hovrätten ändrar tingsrät- tens dom till ett år och två månader. Förekommer med 18 avsnitt i belastningsregistret, första gången vid 16-års ålder. Grips på Prologgatan med en fulladdad pistol i byxlinningen. LÄNSMANNEN 2 2014 dömd till fängelse åtta månader för bland annat misshandel och olaga hot Gick tillsammans med två andra personer till angrepp mot en man på Friskväderstorget den 3 oktober 2013. Brottsoffret fick ta emot en mängd sparkar och slag. Tingsrätten konstaterar i domen att ett hämndmotiv låg bakom händelsen. LÄNSMANNEN 2 2014 Under en husrannsakan hittar Polisen en skarpladdad pistol i ett låst vindsförråd. Man 20 år dömd till fängelse i två och ett halvt år för bland annat grov misshandel Dömd första gången vid 15-års ålder för underlåtenhet att vid färd med motorcykel/ moped använda skyddshjälm. Grips efter att polis larmats till Welandersgatan med anledning av att en man är knivhuggen i huvudet. Mannen säger att han blivit misshandlad. på grund av en påhittad skuld till gärningsmännen. Man 21 år fängelse i sju månader för grovt vapenbrott Man 27 år dömd till dagsböter för vapenbrott Man 22 år fängelse två år för bland annat grovt vapenbrott Förekommer med sex avsnitt i 11 tema Detta är hatbrott Att veta vad hatbrott innebär är väsentligt för att kunna arbeta aktivt för att minska rädsla, fientlighet och hat på grund av människors identitet och ursprung. Men det är komplext till sin natur. F orskning visar att det saknas en vedertagen definition av hatbrott inom det svenska rättsväsendets myndigheter. I den här artikeln beskrivs olika typer av hatbrott utifrån den definition som Brottsförebyggande rådet (Brå) har. Brå skriver i sin senaste rapport om hatbrott, Hatbrott 2012, att: ”En definition kan innefatta brott som riktas mot människor på grund av exempelvis deras etnicitet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religiösa tillhörighet, politiska tillhörighet, sexuella läggning eller ålder.” I Brås rapport beskrivs att även om oenighet råder om vad som bör inkluderas Text Sophia Sånglöf Foto Maria Hällqvist HATBROTT i termen hatbrott råder det enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Av denna anledning har lagstiftarna i Sverige gett åklagarna en möjlighet att tillämpa en straffskärpningslag i de fall ett brott har hatbrottsmotiv. I mars 2014 kom ett regeringsuppdrag till Rikspolisstyrelsen. En gemensam definition av hatbrott ska formuleras och förmågan att identifiera och utreda hatbrott behöver utvecklas. Polisen måste höja kunskapsnivån om hatbrott hos de anställda, samt öka förtroendet för Polisen genom att samverka med intresseorganisationer och grupper som är särskilt utsatta för hatbrott. Målet är att få fler utsatta att våga anmäla. Rikspolischefen har utsett Håkan Sandahl, länspolismästare vid polismyndigheten i Jönköpings län, till att leda och genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2015. – Om vi ska lyckas med vårt uppdrag att värna de demokratiska principer som vårt samhälle vilar på, samtidigt som vi skapar ökad trygghet hos personer inom de brottsutsatta grupperna så att de bland annat vågar anmäla, behöver vi klara av att hantera hatbrott på ett sätt som inger förtroende för Polisen. Egentligen är det helt förfärligt att hatbrott fortfarande existerar när det är år 2014, säger Håkan Sandahl. n Brås definition av olika hatbrott Kristofobiska och andra religiösa hatbrott Kristofobiska brott är de brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot kristendom och kristna, som aktiverar en reaktion mot kristendomen, kristen egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, kristna eller representanter för kristna. Andra antireligiösa hatbrott är de brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot en religion/trosuppfattning och personer som tillhör religionen/ trosuppfattningen (förutom islam, judendom och kristendom), och som aktiverar en reaktion mot religionen/ trosuppfattningen, dess egendom eller institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas tillhöra, en religion/trosuppfattning eller som är, eller uppfattas vara representanter för denna. Antiromska hatbrott Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot romer som aktiverar en reaktion mot romer, deras egendom, institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, romer eller representanter för romer. 12 LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 Afrofobiska hatbrott Antisemitiska hatbrott Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot svarta personer som aktiverar en reaktion mot afrosvenskar, deras egendom, institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, afrosvenskar eller representanter för afrosvenskar. Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot judar och judendom som aktiverar en reaktion mot judendomen, judisk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, judar eller representanter för judar. Homofobiska, bifobiska och heterofobiska hatbrott Homofobiska och bifobiska brott är de brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller institution, på grund av sexuell läggning och som aktiverar en reaktion mot den eller dem som är, eller uppfattas vara, homo- och bisexuella eller representanter för homo- och bisexuella. Heterofobiska brott är de brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller institution, på grund av sexuell läggning och som aktiverar en reaktion mot den eller dem som är, eller uppfattas vara, heterosexuella eller representanter för heterosexuella. Transofobiska hatbrott Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot en person, grupp, egendom eller institution, på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, och som aktiverar en reaktion mot den eller dem som är, uppfattas vara eller representerar personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Islamofobiska hatbrott Brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som aktiverar en reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter för muslimer eller islam. 13 tema tema HATBROTT HATBROTT Ett brott svårt att identifiera Text Sophia Sånglöf Foto Maria Hällqvist H atbrott är extra svåra att identifiera eftersom de inte har någon specifik brottskod samt att de definieras av gärningspersonens motiv. Detta innebär att anmälningsmottagaren eller utredaren måste ta reda på vilka attityder och åsikter som ligger bakom brottet. Hatbrott drabbar oftast människor som befinner sig i en utsatt situation eller i minoritet i samhället, och som av den anledningen kan ha svårt att känna till sina rättigheter eller drar sig för att ha myndighetskontakt. Beteendevetaren Maria Knutsson är lärare på Polishögskolan. Hon utbildar blivande poliser i bland annat brottsofferfrågor och hatbrott. Maria berättar att två av de grupper där mörkertalet gällande hat14 brott är som störst, är bland muslimer och personer med rötter i Afrika. – Många av de drabbade har en liknande bakgrund. De har flytt från livsfarliga situationer och i ljuset av detta upplever många av dem att de brott de nu utsätts för inte är så allvarliga. Hon menar även att det kan ligga andra förklaringar bakom att ett hatbrott inte anmäls. Brottsoffret kan vara rädd för hämnd från förövaren eller känna en rädsla för att uppfattas som besvärlig och krävande om man polisanmäler, eftersom den utsatte inte vet att det är ett brott. Enligt Maria vittnar många brottsoffer om okänsligt bemötande och försummelse från rättsväsendet, vilket påverkar andra att inte anmäla. – Utsattheten kan på så sätt normaliseras för de drabbade, och de tror att det är något som de måste leva med. Forskning om hatbrott visar dels att trakasserier ofta ingår i ett sammanhang och att angreppen både blir fler och blir mer allvarliga om ingen ingriper. Brotten sänder också ett budskap till offren – att de är mindre värda, inte önskvärda och att de inte ska känna sig trygga. Genom att ta brotten på allvar och vidta både utredningsåtgärder och brottsförebyggande åtgärder sänder Polisen ett budskap till samhället att alla människor har lika värde och har rätt att känna trygghet i det samhälle de lever i. Enligt Tasso Stafilidis, verksamhetschef för Kulturkalaset i Göteborg samt styrelseledamot för West Pride, är öppenhet en knäckfråga när vi diskuterar hatbrott. – Är du som exempelvis homosexuell inte öppen med det resulterar det i att ”ingen känner någon som är bög”, vilket i sin tur LÄNSMANNEN 2 2014 marginaliserar. Fördomar måste slås hål på med kunskap, och om kunskapen kring hbtq-frågor inte ökar i den takt de skulle kunna, ökar inte heller kunskapen om hatbrott som begås mot dessa grupper. Tasso kom själv ut som den förste homosexuelle riksdagsledamoten 1998, och säger om personer i myndighetsbefattningar: – Har man en befattning Tasso Stafilidis som på olika sätt påverkar människors liv bör man enligt mig vara öppen. Det får aldrig vara så att man gör val i sin yrkesutövning som omedvetet bygger på en rädsla att själv bli avslöjad som exempelvis homosexuell. Men det är arbetsgivarens och chefernas ansvar att se till att arbetsmiljön är så inkluderande som möjligt. n LÄNSMANNEN 2 2014 Anmälningar i procent främlingsfientliga/ 72% har rasistiska motiv homofobiska, bifobiska 13% har eller heterofobiska motiv 6% har islamofobiska motiv kristofobiska och andra 5% har religiösa motiv 4% har antisemitiska motiv 1% har transofobiska motiv Källa: Brå FAKTA NATIONELL KONTAKTPUNKT Brottsförebyggande rådet har blivit utsedda av Justitiedepartementet till nationell kontaktpunkt för hatbrott till OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Brå har i uppdrag att varje år samla in information om hatbrott i Sverige samt att sammanställa och skicka denna information till ODIHR. Detta gör de genom att skicka ut en enkät till polismyndigheterna där de bland annat vill ha svar på om myndigheterna har personer som arbetar heltid med hatbrottsrelaterade frågor, hur myndigheten definierar hatbrott och om det finns skriftliga instruktioner för att identifiera hatbrottsmotiv vid en anmälan. 15 tema tema HATBROTT HATBROTT la frågan ”Vad tror du att gärningsmannen hade för motiv?”. Gerd Brantlid är chef för Polisens kontaktcenter i Västra Götaland. Hon säger att hatbrott är en beteckning för en samling brott, vilket innebär att hatbrott inte har en egen brottskod. – Det är de vanliga brottskoderna vi använder i RAR. I slutet av anmälan finns dock en möjlighet att kryssa i ett ”J” i rutan för hatbrott. Enligt min uppfattning är det oftast, vid den första anmälningsmottagningen, svårt att avgöra om ett brott är att betrakta som hatbrott eller inte. Den kunskapen brukar komma fram under utredningens gång. MOTIVET AVGÖRANDE – hatbrott kan ge straffskärpning Ett hatbrott kan till en början se ut att vara exempelvis en misshandel, och bli bedömt som ”endast” ett våldsbrott. För att åklagaren ska kunna tillämpa straffskärpningsregeln måste åklagaren i förundersökningen kunna läsa sig till att handlingens motiv faller inom ramen för Text Sophia Sånglöf Foto Polisen – Lagstiftarna i Sverige anser att ett hatbrott är ett brott mot de mänskliga rättigheterna, varför man som åklagare kan til�lämpa straffskärpningsregeln, säger Lisa Pedersen, analytiker på planeringsenheten, 16 länspolismästarens stab vid Polismyndigheten i Västra Götaland. – Det anses som extra allvarligt då någon blir utsatt för brott på grund av vem man är. en specialistgrupp som ska fokusera på en viss typ av brott, men för verksamheten anser vår ledning att det är bästa att få ut kunskapen brett i organisationen. Polismyndigheten i Västra Götaland har fattat beslut om att inte lägga arbetet med hatbrott på en antal utsedda specialister, som man exempelvis valt att göra vid polismyndigheten i Stockholm. – Alla måste ha kunskapen om vad ett hatbrott är och förstå vikten av att det framkommer i anmälan om brottsoffret blivit utsatt för ett hatbrott, då det ofta är poliserna ute som är de första på plats vid ett brott – och de som tar upp en anmälan, säger Lisa Pedersen. – Det kan finnas ett signalvärde i att utse År 2008 infördes en hatbrottsmarkering i Polisens datorsystem för upptagning av anmälan (RAR). Markeringen är avsedd att uppmärksamma misstänkta hatbrott vid ärendehanteringen. Utredarna och anmälningsmottagarna måste förstå vikten av att kryssa i rutan hatbrott i RAR vid anmälningen om gärningsmannens motiv var sådant, samt att vara tydlig i själva anmälan vid beskrivningen av motivet. Ett brottsoffer förstår inte alltid att denne blivit utsatt för ett hatbrott, vilket innebär att anmälningsmottagaren och utredaren måste stälLÄNSMANNEN 2 2014 Gerd Brantlid berättar att om det i efterhand skulle framkomma att anmälan gäller ett hatbrott kan förundersökningsledaren korrigera genom att kryssa i rutan Gerd Brantlid för hatbrott i samband med granskningen. – När det gäller IMSE-anmälningar (via internet, red.) ställs ingen fråga till anmälaren om huruvida brottet kan vara ett hatbrott eller inte. Trots detta måste den granskande förundersökningsledaren ta ställning till detta genom att fylla i ett ”J” eller ett ”N” vid rutan för hatbrott. Det blir följaktligen alltid ett ”N” i dessa fall. I samband med att hatbrottsrutan infördes i RAR fick samtliga operatörer och förundersökningsledare information om vilka kriterier som gäller för att ett brott ska betraktas som ett hatbrott. – I grundutbildningen tar vi upp hatbrotten, men det är först i den nationella vidareutbildningen, som kommer efter ungefär ett år, som vi mer i detalj och mer noggrant går i igenom detta. Då går vi också in i detalj om hur dessa brott ska hanteras i RAR. Företrädare för Brottsförebyggande rådet anser att enhetliga skriftliga instruktioner och utbildningar bör finnas tillgängliga, vilket Gerd Brantlid håller med om. – Alla PKC-enheter borde erhålla material från centralt håll, på samma sätt som vi fått beträffande exempelvis brott i nära relation. n LÄNSMANNEN 2 2014 5 fiktiva exempel på hatbrott Brott: Skadegörelse/klotter med främlingsfientligt/rasistiskt motiv Någon har krossat en ruta och ristat in ett hakkors på Saids bil. Den stod parkerad utanför hans bostad. Hakkorset är inristat på motorhuven. Det finns inga tecken på att någon varit inne i bilen, inget rapporteras heller saknat. Said känner sig kränkt med tanke på att han har utländsk bakgrund. Brott: Ofredande med transfobiskt motiv Målsägande har vid flertalet tillfällen under de senaste månaderna fått fönster och ytterdörr nedsmetade med ägg. Någon har vid flertalet tillfällen ryckt i dörrhandtaget och viskat okvädesord genom brevlådan. Målsägande uppger att dessa personer gör detta på grund av att han är transsexuell. Brott: Våldsbrott med homofobiskt motiv Martin och Fredrik har varit ute på kvällen. De sa hej då och gav varandra en kram utanför restaurangen och gick åt olika håll. Martin gick till busshållplatsen. Då kom 3-4 män fram och började tjafsa. De frågade om det var pojkvännen Martin sagt hej då till och kallade honom ”äckliga bögjävel”. Plötsligt började de slå och sparka honom. Martin föll till marken och männen fotsatte att sparka på honom medan han låg ner. Brott: Hets mot folkgrupp med antisemitiskt motiv Utanför synagogan har två okända gärningspersoner skrikit ”judesvin” och ”sieg heil” åt målsägande. Målsägande är judisk och hon känner sig oerhört kränkt av det inträffade. Nyligen blev även synagogan utsatt för skadegörelse. Brott: Ärekränkning med bifobiskt motiv I chatforumet på skolans hemsida har någon/några skrivit inlägg om Hanna där det bland annat står ”Hanna i 9b tafsar på både tjejer och killar. Fy fan vad äcklig hon är!” Någon har även lagt upp en bild på ett bi med Hannas namn under. 17 tema HATBROTT Folkfest för öppenhet Även i år mötte festivalbesökarna Polisen i det mobila poliskontoret i Bältesspännarparken i Göteborg. Som en av flera polisanställda deltog en uniformerad Klas Friberg i Regnbågsparaden. – För mig är det självklart att Polisen ska delta i West Pride-festivalen, och jag vill att vi värnar om de mänskliga rättigheterna. Vi ska jobba för ett samhälle med större öppenhet och färre hatbrott, säger länspolismästaren. Foto Maria Hällqvist och Sophia Sånglöf 18 LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 19 gästkrönikan så gick det sedan Belönade för årets iakttagelse Politiken som förs idag, sänder ut signaler som sanktionerar extremistiska och antimuslimska åsikter. Jag tror inte att det är en slump att denna ökning började i kölvattnet av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. IIF tar ofta ta emot skrämda människor som varit föremål för hatbrott på grund av deras muslimska identiteter. Dessa människor är djupt oroade och utrycker stor besvikelse på rättssystemet. Brotten leder sällan till åtal och därför förblir många brott ouppklarade. Bland ärenden som anmäldes till polisen och kom till oss fanns misshandel, hets mot folkgrupp och trakasserier på sociala medier och via mejl. Jag är orolig för att förtroendet för polisen kan ta skada på grund av detta. Mörketalet är avsevärt större än det som BRÅ redogör för i sin rapport. Därför har jag alltid uppmanat alla brottsoffer att omedelbart rapportera till polisen i hopp om att synliggöra botten och få politikerna att agera kraftfullt. Det skär i hjärtat att uppleva förtvivlan och rädslan hos muslimska män och kvinnor i dagens Sverige. De känner sig ständigt hotade och är tvungna att hela tiden vara på sin vakt. Denna rädsla har fruktansvärda konsekvenser därför att den begränsar deras möjligheter till att fritt välja skola och arbete. Vilket bidrar till ökade klyftor och större segregation. Att utbildning är en väg ur fattigdom och utsatthet förblir tom retorik för många muslimska ungdomar, som idag tvingas att välja skolor som ligger närmast till hemmet istället för skolor som möter deras intressen. En medelålders kvinna berättade för mig att hon var tvungen att säga upp sig från sitt arbete efter bara en vecka 20 I varje nummer av Länsmannen skriver en person i eller utanför myndigheten om ämnen eller händelser på ett personligt sätt. Ahmed Al-Mofty är ordförande i Islamiska informationsföreningen och styrelseledamot i Göteborgs moské. nen nr 3, Länsman 2013 Tre danskar fick 4,5 års fängelse för narkotikasmuggling efter att två västsvenska poliser upptäckt 200 kilo hasch i deras bil. Poliserna har nu fått pris av narkotikapolisföreningen. Text Maria Hällqvist u På Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Örebro i maj fick Mattias Eliasson och Anna-Carin Lundberg stipendiet ”Årets iakttagelse”. Iakttagelsen de belönades för var det uppmärksammade narkotikabeslag vi skrev om i septembernumret 2013, där en rutinmässig fordonskontroll ledde fram till ett narkotikabeslag på över 800 kilo hasch. Det var i maj förra året som Mattias och Anna-Carin patrullerade i Brålanda och uppmärksammade två danska personbilar vid Riksrasta i Brålanda. De kände intuitivt att något inte stämde och efter ett samtal med förarna stärktes misstankarna. Efter en husrannsakan i bagageluckan hittades en bag full med haschkakor, närmare bestämt cirka 200 kilo hasch. Spåren ledde till Danmark, där dansk polis fann ytterli- gare 666 kilo hasch vid en husrannsakan. Tre danska medborgare dömdes i tingsrätten, varav två av dem fick fyra och ett halvt års fängelse för narkotikasmuggling. Den tredje fick sju år vilket sedan överklagades och sänktes till fyra och ett halvt års fängelse för grovt narkotikabrott. Ytterligare en person som varit inblandad i ärendet dömdes senare i Danmark till tre och ett halvt års fängelse för narkotikabrott. För sin iakttagelse fick Mattias Eliasson och Anna-Carin Lundberg ett stipendium på 5 000 kronor att dela på. Redan i september belönades de dessutom med myndighetens medalj för god insats. n ÖGONBLICKET med anledning av den stora otryggheten hon upplevde när hon gick från busshållplatsen till den avskilda arbetsplatsen. Denna kvinna valde arbetslösheten framför det trygga arbetet av rädsla för att ännu en gång bli utsatt för hån och hot. Foto Annika Lindqvist H atbrott mot muslimer har skjutit i höjden de senaste åren, siffrorna från brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att antimuslimska hatbrott ökade med 40 % under 2010. I egenskap av ordförande för islamiska information-föreningen (IIF), vill jag lyfta fram varningssignaler för dessa brott som sker under märkbar likgiltighet från våra politiker. Foto: Ziyad Ayach ”Okunskap källan till antimuslimska vindar” Högerextrema grupper skyr inga medel för att sprida sitt hatbudskap mot muslimerna, de använder sig av internet och sociala medier och även sprider sin propaganda offentligt på våra skolor, torg och köpcentra. Som religiösledare hoppas jag på ökat samarbete med polisen med syfte att stötta offren och förebygga den tilltagande brottsspiralen. Dessa avskyvärda brott har redan skördat mycket framtidstro och hopp och bör därför bemötas med ökade resurser till båda polis och ideella organisationer som arbetar mot rasism i alla dess former. Fysträning en dörröppnare till kontakt Områdespolisen i Borås prövar nya grepp för att skapa fler möjligheter till kontakt med invånarna. Under våren bjöd man in allmänheten till ett fyspass tillsammans med Polisen. En av övningarna var Kobran, en klassisk yogaövning som släpper spänningar i ländryggen. – Det är viktigt att visa att vi poliser är som alla andra, vi är inga robotar med en massa muskler, säger Edvard Berner, områdepolis i Borås. Okunskap är källan till de rådande antimuslimska vindarna och därför har vi erbjudit alla intresserade möjlighet till gratis utbildning om islam och muslimerna. Olyckligtvist har intresset varit svalt trots det enorma behovet. n LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 21 UPPSKJUTNING – godkänt varje år krav för alla poliser En del gör det med glädje. Andra ser det som ett nödvändigt ont. Men alla som vill behålla sitt tjänstevapen måste varje år genomföra en godkänd kompetensskjutning. Länsmannen besökte skjutbanan i Kallebäck uu i Göteborg för att följa instruktörerna under ett skjutpass. 22 LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 Text och foto Tomas Seger 23 på jobbet på jobbet K ”Poliserna har höjt sin nivå” rama, krama, krama! När skottet kommer ska det komma som en total överraskning för er. Ta det lugnt, och bry er inte om den som står bredvid utan fokusera på ert eget skytte. Vapeninstruktören Magnus Haglund har upprepat orden många gånger förr. Den här dagen, en fredag i maj, är sex kollegor på plats på skjutbana vid sportcentret i Kallebäck i Göteborg. Enligt bokningslistan skulle de ha varit några till, men alla dyker inte upp – ett återkommande problem, berättar Dan Joelson, chef för vapensektionen på myndighetens förvaltningsavdelning. – Det gör att vi många gånger står här med lediga platser och en överflödig instruktör. Det känns inte roligt att åka hit för att ta hand om tolv bokade skyttar, och så dyker kanske hälften upp. Jag försöker trycka på vikten av det här till cheferna, men tyvärr är det svårt att få till en bättring. Dan har själv jobbat som vapeninstruktör i många år. Nu för tiden ser han till att komma ut till skjutbanan för att instruera sina kollegor åtminstone en gång på våren och en gång på hösten. – Jag försöker att avdramatisera det hela genom att lätta upp stämningen och få dem att förstå att det inte är något märkvärdigt. Men det hjälper inte alla gånger. En del är spända och allvarliga och ser skyttet som ett nödvändigt ont, något svårt och jobbigt. Den här dagen är i alla fall stämningen god. Representanter för krimjouren, grova brottroteln, brott i nära relation och PVIT finns på plats och munhuggs med Magnus och Dan under de olika momenten. Allvaret finns dock hela tiden i bakgrunden, och vid ett par tillfällen påminns gruppen om varför de är där. – Jag hoppas att ingen av er behöver använda ert vapen i tjänsten. Men om det händer vill jag att ni ska vara nummer ett, så att ni kan komma hem till era familjer oskadda, säger Magnus. Momenten nödvärnsdrag och höjd beredskap klaras av utan större problem, och de flesta av skyttarna möts av väl samlade skjutbilder när de går fram för att kontrollera träffarna. När det blir dags att simulera eldavbrott genom att ladda vapnet med ett antal blind24 Allt var inte bättre förr. Poliserna i länet både övar mer och hanterar sina tjänstevapen på ett bättre och säkrare sätt än tidigare. Det menar Magnus Roos, länsvapenansvarig i myndigheten. Text och foto Tomas Seger u Magnus Roos är länsvapenansvarig vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Han har lång erfarenhet av att jobba som vapeninstruktör och har kunnat följa utvecklingen av kompetensskjutningen på nära håll. Han hävdar att allt inte var bättre förr. Snarare hanterar länets poliser sina vapen på ett bättre och säkrare sätt idag jämfört med förr. – När det gäller handhavandet så bygger instruktören sin bedömning på en sammantagen bild av hur polismannen hanterar sitt tjänstevapen. Tidigare kunde vi underkänna mellan fem och tio kollegor varje år på grund av bristande handhavande. De bedömdes helt enkelt vara farliga med ett vapen i hand. Men det problemet har vi inte sett på många år nu. En intensiv period av kompetensskjutningar är just avslutad i länet, och generellt sett har polisens vapenkompetens blivit allt bättre enligt länsvapenansvarig Magnus Roos. patroner smyger Dan upp bakom kollegorna och höjer stressnivån ytterligare genom att ropa och skrika åt dem samtidigt som vapnen klickar och sekunderna rusar iväg. – Om ni tvingas använda ert vapen i ett skarpt läge kommer det att bli ett stort adrenalinpåslag. För att kunna hantera det är ryggmärgsbeteendet viktigt – att det ni gör sker per automatik, säger han efter avslutat moment. Efter det sista övningsmomentet hjälps skyttarna åt att plocka upp tomhylsorna innan de samlas i sportcentrets källare för att gå igenom resultaten. Någon får bakläxa på något enstaka moment, men i det stora hela har det gått bra och alla får beröm av LÄNSMANNEN 2 2014 instruktörerna. Innan de skiljs åt för dagen skickar Dan Joelson med dem en sista påminnelse. – Glöm nu inte att öva! Under alla mina år som vapeninstruktör har jag ännu aldrig mött en kollega som har sagt ”jag borde nog öva lite mindre skytte”. n LÄNSMANNEN 2 2014 När det gäller övningsskyttet pågår en ständig debatt om huruvida det tränas för lite inom svensk polis. Magnus Roos menar att han som vapeninstruktör naturligtvis skulle önska att all polispersonal fick mer skjutträning. Samtidigt har han även på detta område sett en klar förbättring. – När jag började arbeta med vapenbiten på heltid 1994 sköts det cirka 50 000 övningspatroner i Göteborgs polisdistrikt varje år. I dag förbrukar vi runt en miljon patroner per år fördelat över hela länet. Även om vi är fler poliser nu än då är det ändå en kraftig ökning som innebär att den enskilde polismannen i snitt skjuter många fler övningsskott idag än tidigare. Jag tycker att nivån under de senaste tio åren har höjts betydligt. Den FAP som reglerar vapenhanteringen inom Polisen heter 104-2. Av den framgår att landets polismyndigheter är skyldiga att årligen kontrollera att poliserna uppfyller kompetenskraven. Dagens kompetensskjutning består av fyra moment; precision, nödvärnsdrag, höjd beredskap och magasinsbyte. Magnus Roos, länsvapenansvarig. Det upplägget kan dock komma att ändras i framtiden. Polishögskolan presenterade nyligen ett förslag för RPS om ett nytt förfarande vid kompetensskjutningen. Bland annat föreslår Polishögskolan en ny typ av skjuttavla i helfigur, för att kunna träna på benträffar. – Förslaget innebär en hel del förändringar jämfört med dagens kompetensskjutningar. Men frågan ska utredas först och vi får se var det landar, säger Magnus Roos. Om Polishögskolans förslag till RPS blir verklighet kommer det att kräva mer träning – något som Magnus Roos skulle välkomna: – Allmänt sett tror jag att man skulle behöva någon form av schemalagd övningsverksamhet. Ungefär som med den obligatoriska utbildningen i taktisk konflikthantering som pågår under sex dagar per år. Det vore alldeles utmärkt. n 25 aktuellt aktuellt Fyra frågor till… ”Enhetlighet får inte bli stelbenthet” … Lena Matthijs, biträdande operativ chef i Västra Götaland, som är aktuell med sin tredje deckare – ”Lejonet från Zagros”. Polisförbundets nya ordförande i Västra Götaland börjar sitt arbete samtidigt som svensk Polis står inför en stor och utmanande omorganisation. Ändå är det de traditionella fackliga frågorna som dominerar dagordningen. Vad handlar boken om? – Med en veckas mellanrum hittas två styckade manskroppar i Västra Sverige. Polisutredningen går trögt och ingen verkar sakna offren. I en parallell handling kämpar en 12-årig kurdisk pojke för att föra sina syskon tillbaka till tryggheten. Berättelsen bygger på en verklig historia som jag stötte på när jag gjorde min praktik i Göteborg 1987. Styckmordsfallet var omskrivet och jag satt med vid förhören. Det var en näst intill osannolik historia om helt vanliga människor och hur de kan hamna i ett fullständigt kaos där det inte finns några utvägar. Jag har lånat en del från dessa händelser, men gjort om och hittat på så att det blivit min egen historia. Text Tomas Seger Foto Maria Hällqvist P olisförbundets nye ordförande i Västra Götaland heter Erling Staxäng. Vid årsskiftet, när vårt län går samman med Halland och blir region Väst kan han även titulera sig regionsordförande. För tillfället handlar arbetet om att stödja medlemmarna och ta tillvara deras intressen inför omorganisationen, men också om att fortsätta att driva kärnfrågorna om lön, arbetstider och arbetsmiljö. Vilka är dina tankar kring den nya organisationen? – Förhoppningsvis blir den ett lyft för svensk polis. Men då gäller det att ta vara på den polisiära kunskap som finns ute i organisationen idag. Sedan finns det många andra bitar att möta i en ny organisation. Man kanske får nya arbetsuppgifter, och då gäller det att man har rätt utbildning och rätt utrustning för att kunna göra sitt jobb. Ser du en risk att den kunskap som finns idag inte tas tillvara? – Vid omorganisationer finns det alltid en risk att förändringarna styrs uppifrån i alltför hög grad. Det finns en poäng i att svensk polis ska jobba mer enhetligt, men det kan också finnas ett behov av anpassningar. Enhetligheten får inte bli stelbent, utan det måste samtidigt finnas en flexibilitet. Hur går tankarna hos era medlemmar kring framtiden? 26 – Vi får många frågor, och den vanligaste är ”var kommer jag att hamna i morgon?”. Jag upplever att det finns en befogad oro kring frågan. En viktig uppgift för Polisförbundet just nu är att stötta våra medlemmar och försöka ge svar. Det är inte alltid enkelt eftersom det fortfarande återstår många frågetecken kring den nya Polismyndigheten. Vad kan Polisförbundet bidra med i förändringsarbetet? – Vi vill stå för kunskap, utveckling och trygghet och vara en del i förändringsarbetet. Samtidigt vill vi vara en bra samarbetspartner gentemot arbetsgivaren. Jag upple- Den vanligaste frågan vi får är ”var kommer jag att hamna i morgon?” Jag upplever att det finns en befogad oro kring frågan. ver att regionsledningen lyssnar på oss och att vi har ett inflytande. Det betyder inte att alla frågor är besvarade och att all oro är borta, men jag upplever ändå att vi är lyssnade till och att regionsledningen är väl medveten om att det finns en problematik kring ett sådant här stort förändringsarbete. Hur har diskussionen fungerat hittills? – Om jag jämför med de övriga regionerna upplever jag att samarbetet med arbetsgivarsidan kom igång tidigt. Det har gjort att vi har kunnat lyfta frågorna på ett hyggligt sätt. En annan stor fördel för oss är närheten till vår blivande regionchef. Det gör att vi når varandra lätt och har nära till dialog. Andra viktiga frågor för dig? – De traditionella och viktiga frågorna handlar om lön, arbetstid och arbetsmiljö, och det arbetet tar aldrig slut. I de frågorna ligger en facklig organisations identitet. Övriga frågor – till exempel hur vi ska finnas närvarande för våra medlemmar och genom vilka kanaler vi ska nå dem – ser jag som verktyg för att komma fram i huvudfrågorna. I varje avtalsrörelse kommer det att finnas ett antal som är nöjda och några som vill lite mer. Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara. Det hör till. Är facket lika viktigt för unga poliser idag som för den äldre generationen? – Jag vill påstå att fackets roll är precis lika viktig idag som förr. Kanske ännu viktigare idag när det kan finnas en osäkerhet kring framtiden. Däremot har jag känslan av att många inte tycker att det är lika viktigt att vara med i facket idag som man tyckte förr. Polisförbundet har ett stort antal anslutna poliser, så på det viset är vi ett starkt förbund. Det är förstås viktigt att det finns en stark arbetstagarorganisation, men också en stark arbetsgivare, för då kan man nå väldigt långt i sin vilja att göra något bra. Är den ena parten svag minskar förutsättningarna för att nå fram. n LÄNSMANNEN 2 2014 Var kommer bokens titel ifrån? – Jag vill inte avslöja för mycket men bergskedjan där barnen befinner sig heter Zagrosbergen och en amulett med ett lejon har betydelse i handlingen. Är boken fristående i förhållande till Killing your darlings och Under fjärilens vingar? – Det är den tredje boken om Hasse Nelander-Wein vid Boråspolisen men alla böckerna kan läsas fristående. Erling Staxäng Vem läser dina böcker? – Det är väldigt blandat. Många läsare är poliser, vilket inte är så konstigt, men jag har massor av läsare utanför Polisen som letar efter böcker som känns verkliga och inte så spektakulära och skruvade som många deckare är nuförtiden. n Text Annika Lindqvist LÄNSMANNEN 2 2014 27 mot 2015 mot 2015 Invånare och medarbetare i fokus Mer lokal polisiär närvaro i nya Polismyndigheten Framtidens polis ska komma närmare invånarna och medarbetarna ska vara delaktiga i att utveckla verksamheten. Det slår ensamutredaren Thomas Rolén fast i det senaste beslutet från den 15 maj. u Alla medarbetare flyttas au- tomatiskt över till Polismyndigheten i sin nuvarande anställning om man inte aktivt motsätter sig övergången. Detta kallas verksamhetsövergång – alla får anställning till samma villkor i den nya Polismyndigheten. Tjänstebenämning, lön, ob-ersättning, flex- och övertidssaldo och anställningstid flyttas alltså med. Övergången sker automatiskt den första januari 2015. Den medarbetare som motsätter sig verksamhetsövergången blir uppsagd från Polisen. Alla får ett brev hem i brevlådan med information under hösten. n Text Camilla Jansson Foto Lars Hedelin L okalpolisområdena blir kärnan På regional nivå ska det finnas en utredi nya Polismyndigheten och ningsenhet som ansvarar för bland annat ska bidra till att Polisen blir miljö- och arbetsmiljöbrott, vissa bedrägemer närvarande och tillgänglig riärenden, gränsöverskridande internatioi lokalsamhället. Vad invånarna nell grov brottslighet och barnpornografitycker ska i högre grad påverka hur den brott. lokala polisen prioriterar och jobbar med Genomförandekommittén fortsätter nu sitt uppdrag. Trygghetsundersökningar ska sitt arbete med fas 6 och 7; chefstillsättgenomföras i alla kommuner och resulta- ning, vision och detaljorganisation samt tet ska vara ett av flera underlag för beslut verkställande, verksamhetsplan och budom vad som ska göras i get. Parallellt pågår arbete lokalpolisområdet. Sam- ”Det innebär såmed detaljorganisationen verkansavtal med kommu- klart ett förändrat i de blivande regionerna. nerna blir en annan viktig Regionpolischeferna ska del, där funktionen kom- arbetssätt för oss” senast i december lämna munpolis även ska spela förslag till Thomas Rolén Klas Friberg, länspolismästare en betydande roll. Medarnär det gäller geografisk betare ska också få bättre underindelning samt vilka möjligheter att medverka i förmågor som ska finnas arbetet med att sätta lokala mål. var. Uppdraget gavs i inriktningsbeslutet i oktober 2013. En förändring som blir särskilt tydlig för just Västra Götaland är att delar av den I region Väst jobbar sex arbetsgrupper verksamhet som i dag finns vid länskrimi- med att ta fram underlag och förslag – nalpolisen kommer att flytta ut till polis- en arbetsgrupp i varje tilltänkt polisomområdena – till exempel grova våldsbrott, råde och en för den regionsgemensamma grova narkotikabrott och hatbrott. verksamheten. Grupperna leds av Johnny – Det innebär såklart ett förändrat arbets- Calvin, Niclas Hallgren, Lars Heimbrand, sätt för oss, men jag är övertygad om att Carina Persson, Boel Petersson och Hansvi kommer att kunna dra nytta av vår vana Olof Sandén. De ska presentera sina föroch förmåga att samarbeta och samverka i slag för blivande regionpolischefen Klas myndigheten, säger blivande regionpolis- Friberg och den regionala strategiska ledchefen Klas Friberg. ningsgruppen den 1 september. n 28 Du följer med – om du inte tackar nej Text Camilla Jansson AXPLOCK – nya beslut för Polisen pMålet är att mer än hälften av regionernas verksamhet ska bedrivas i lokalpolisområden. pKommunpolis ska säkra det lokala samarbetet utifrån den gemensamma problembilden. beta enligt principen ”professionalitet och tillgänglighet är viktigare än individ och närhet”. pFör att vara bärkraftiga och ha förmågan att förebygga och klara upp fler brott ska lokalpolisområdena ha mellan 50 och 180 anställda. pViss hundverksamhet (IGV-hund) ska finnas i lokalpolisområdena. pBiträdande regionpolischefen blir bland annat ansvarig för att leda, styra och följa upp utredningsprocessen i regionen. pLokalpolischefen ska ge medborgarlöften som kommuniceras offentligt för ökad insyn och delaktighet i polisverksamheten. LÄNSMANNEN 2 2014 pLokalpolisområdet får ansvar för grov och organiserad brottlighet i ett lokalt perspektiv. pDe nationella stödavdelningarna ska arLÄNSMANNEN 2 2014 pJourverksamhet ska finnas vid polisområdenas utredningsenheter där både lokus och kvalificerade fu-ledare ska finnas tillgängliga dygnet runt. pDagens länskommunikationscentraler ska successivt samordnas till regionala ledningscentraler (RLC) i regionernas huvudorter. pDet kommer att vara max fem chefssteg till rikspolischefen. pEn grupp har 8–12 medarbetare, en sektion (till exempel ett lokalpolisområde) har 3–12 grupper och en enhet (till exempel ett polisområde) har 3–12 sektioner. 29 mot 2015 mot 2015 Tre chefer svarar om nya Polismyndigheten Marcus Sundberg, enhetschef västra Skaraborg Anna Sandén, gruppchef krimjouren Storgöteborg Vad är bäst med beslutet och varför? – Att det fastställer ramarna kring hur detaljorganisationen kommer att se ut samt vilken bärkraft ett lokalpolisområde förväntas ha. Det kommer att ge de olika arbetsgrupperna mer ”kött på benen”. Vad är bäst med beslutet och varför? – Att det har kommit ett beslut, ”nu händer det något – vi är på gång”. Det kommer att förenkla samarbetet och öka förutsättningarna för ett effektivt arbete. Vilka är de största utmaningarna? – Att omorganisationen gör så att vi kommer närmare medborgarna och att det även upplevs så. En utmaning är också att bibehålla och utveckla engagemanget hos våra medarbetare. Vilka är de största utmaningarna? – Att bryta ner och detaljera det beslutade för region, polisområde och lokalpolisområde. Det är viktigt för att vi ska bli en mer effektiv polis och komma närmare medborgarna. Kommer storstäderna att kunna följa beslutet eller måste vi be om avsteg? Hur har du kommunicerat beslutet med dina medarbetare? – Vi skriver regelbundet om polissamordningen i vårt veckoblad. Vi såg också ett behov av muntlig kommunikation framför skriftlig. Jag har pratat med över 90 procent av medarbetarna i västra Skaraborg vilket har resulterat i mycket bra diskussioner. n Hur har du kommunicerat beslutet med dina medarbetare? – Vi har skickat ut skriftlig information och ska även ha muntliga presentationer. Själv har jag pratat om 2015 med min grupp även innan beslutet. Men det känns som att man väntar på ett mer detaljerat beslut – ”vad händer med mig?”. n Så vill Angered att lokala Polisen jobbar ”Besök oss i skolan och fritidsgården. Kom ut på gatorna istället för att skriva rapporter inne på kontoret.” Det är några av de förslag som Angeredsborna gav Polisen under ett öppet dialogmöte. Text och foto Annika Lindqvist u För att fånga upp idéer och lyssna på de boendes åsikter arrangerade Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten och Polisen i Angered en så kallad medborgardialog, ett öppet möte för ta reda på vad invånarna tycker om Polisens arbete. Hur vill du att Polisen i Angered ska jobba? Hur vill du att kontakterna med Polisen ska bli bättre? var några av de frågor som ställdes till några av de drygt 300 personer som tog chansen att dela med sig av sina åsikter om Polisen. – Man ska inte känna rädsla när man träffar Polisen. De ska vara vänliga och trevliga och vara öppna med vad som hänt, sa en gymnasieelev som besökte mötet. Ensamutredaren Thomas Rolén som ansvarar för omorganisationen av Polisen var på plats för att fånga upp synpunkterna: – Känner ni några poliser? frågade Thomas Rolén. Sven Alhbin, avdelningschef länskriminalpolisen Vad är bäst med beslutet och varför? – Att man äntligen kan ge viss tydlighet för medarbetarna om någonting som surrat i luften under väldigt lång tid. Länskriminalpolisens verksamhet flyttar ju till delar ut i polisområdena. Många påverkas och det är värdefullt att så fort som möjligt få klart för sig vad det innebär. – Sedan tycker jag att inriktningen om enhetlighet över landet är en väldigt positiv sak, det kommer absolut att gynna polisverksamheten. 30 Vilka är de största utmaningarna? – Att det ansvar och ärendeflöde som i dag hanteras inom länskriminalpolisen passas in i den områdesbaserade verksamheten på ett sådant sätt att medarbetarnas kompetens tas väl till vara i den nya organisationen. Hur har du kommunicerat beslutet med dina medarbetare? – Jag har genom hela processen försökt vara så kommunikativ som jag haft möjlighet till, bland annat genom att informera vid våra morgonmöten varje måndag. n – Nej, de borde besöka oss mer i skolan och på fritidsgården och prata mer med ungdomar, sa en av besökarna. Den nya polismyndigheten ska arbeta mer nära invånarna och lyssna mer på allmänhetens synpunkter. För att öka tryggheten i Angered satsar Polisen i Västra Götaland på att under de närmsta tre till fem åren fördjupa sin samverkan med stadsdelsförvaltningen Angered. Stärkta insatser för att fånga upp unga på väg in i kriminalitet, ett nyinrättat råd för invånardialog samt ett ökat fokus på att bryta de kriminella grupperingarnas inflytande i området är åtgärder som har påbörjats. Under medborgardialogen i Angered ville många av de boende framföra synpunkter om hur Polisen arbetar för att förhindra nya skottlossningar i Göteborg. – Varför händer detta? Var är polisen? Vi vill se poliser här varje dag för att barnen ska vara trygga. Carina Persson, polisområdeschef för Storgöteborg var på plats för att lyssna på de boende: – Det är en fruktansvärd utveckling och vi har satt in en mängd åtgärder för att förhindra nya skjutningar. Men vi behöver er som bor i områdena. Ring in till Polisen och berätta om vad ni sett och hört. Det går bra att vara anonym, ingen kommer att kunna ta reda på att ni kontaktat oss. n FAKTA TRYGG I ANGERED – Det är skillnad på att tipsa Polisen och att vittna i en domstol, förklarade områdespolis Lina Eklund under Polisens medborgardialog i Angered. Thomas Rolén som är ansvarig för Polisens omorganisation ville veta vilken polis ungdomarna i Angered vill ha. – Vad tycker ni vi ska göra i området, undrade han. LÄNSMANNEN 2 2014 LÄNSMANNEN 2 2014 • En uthållig satsning på fördjupad samverkan mellan Polisen och stadsdelen Angered som startade 2013. • Målet är att långsiktigt öka tryggheten i Angered. • Arbetet utgår från en problembild som bland annat baseras på en trygghetsundersökning bland Angeredsborna. • Satsningen omfattar brottsförebyggande arbete, att förhindra nyrekrytering till kriminella nätverk och lagföring. • Trygg i Angered utvärderas av Brottsförebyggande rådet. 31 Posttidning B Retur: Polisen/Länsmannen Box 429, 40126 Göteborg Du följer väl Polisen i Västra Götaland på nätet? Facebook Polisen Dalsland Polisen Östra Skaraborg Polisen Alingsås, Lerum, Herrljunga och Vårgårda Polisen Göteborg City Polisen Hisingen Polisen Göteborg Nordost Polisen Tynnered Polisen Båtsamverkan Västra Götaland Polisen djurärenden, Väst Twitter @polisen_gbg Polisen Göteborgsområdet @polisenvastlivePolisen i Väst vid evenemang @polisen_vg Polisen Västra Götaland @HallgrenNiclas Polisområdeschef Fyrbodal @AENO98 Erik Nord, operativ chef Västra Götaland Youtube www.youtube.com/user/polisen mobil.polisen.se www.polisen.se/Vastra_Gotaland 32 LÄNSMANNEN 2 2014
© Copyright 2024