här - Svensk förening för Orofacial Medicin

Svensk förening för
OROFACIAL
Nr 2
MEDICIN
Årgång 5 - 2015
Reseskildring till Berlin
- av Sten Hellström
Sykehusodontologi
- av Øyvin Skjeldal
Personporträtt
- intervju med Fredrik Gränse
EXAMINATIONER
OROFACIAL MEDICIN:
Vegard Garsjö
Anna Hartwig
Ulrika Nilsson
”
KOM TILL KARLSTAD:
VårSOM 2016
DEN 25 - 28 MAJ
BENGT HASSÉUS:
Orofacial medicin
- en formell specialitet?
Tack!
Från redaktionen vill vi framföra ett varmt tack till alla som bidragit med material
till detta nummer!
Har Du något du vill att vi skriver om eller har Du material Du vill få publicerat,
tveka inte att kontakta oss! Vi tar gärna emot tips och åsikter på hur vi kan göra tidningen ännu bättre.
Nästa nummer av Orofacial Medicin kommer i april 2016.
Önskemål vid materialöverlämning till Orofacial Medicin
Texter skickas till redaktören i Word-format. Använd Times 12p, enkelt radavstånd.
Texterna skrivs utan ”retur” utom där ni vill att det ska vara ny rad, eller nytt stycke.
Rubriker och mellanrubriker skrivs med större typsnittsstorlek och två returer före
och en efter. Bilderna bör vara i eps eller tiff-format och ha en upplösning på 300dpi i
skala 1/1. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och eventuellt korta insända
texter. All redaktionell text lagras elektroniskt för att möjliggöra publicering på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll.
REDAKTION
Anna Hartwig
anna.hartwig@@regionorebrolan.se
Jenny Wiik
jenny.wiik@@regionorebrolan.se
Fredric Thyberg
[email protected]
Markus Höglund
[email protected]
Vegard Garsjö
[email protected]
EKONOMIANSVARIG
Magnus Almgren
[email protected]
VETENSKAPLIG RÅDGIVARE
Tony Axell
[email protected]
ANSVARIG UTGIVARE
Karin Garming Legert
[email protected]
2 - Nummer 2
MEDLEMSAVGIFT 300kr/år
PRENUMERATION 250 kr/år
ISSN 200-9070
PLUSGIRO 59 47 86-6
BANKGIRO 742-1787
ORG.NUMMER 802457-6657
UPPLAGA 600 ex
ADRESS
c/o Anna Hartwig
Krontorpsg 2E, 702 25 Örebro
TRYCK
Strokirk-Landströms
www.strokirk-landstroms.se
LAYOUT
Maria Fallström
MaFalls - www.mafalls.se
[email protected]
Svensk förening för Orofacial Medicin
12 - 14 november 2015
27 - 29 januari 2016
Svenska mässan, Göteborg
SEDERING FÖR BARN OCH ÄLDRE, MUNSLEMHINNEFÖRÄNDRINGAR, DIAGNOS OCH BEHANDLING, BENNEKROS, BISFOSFONAT OCH OSTEORADIONEKROS
Malmö
ODONTOLOGISK
RIKSSTÄMMA
13 november 2015
NFH SYMPOSIUM
FÖRENINGSMÖTE SOM
Svenska mässan, Göteborg
14 - 17 april 2016
IADH CONGRESS
REFRAIMING SPECIAL CARE:
A GLOBAL PERSPECTIVE
Chicago, USA
KALENDER
4
5
8
10
16
20
21
23
24
25
26
27
vårSOM
TEMA: FARMAKOLOGI
Karlstad
Ledare av Bengt Hasséus
Farmakovigilans
Sykehusodontologi
Certifieringsföreläsningar
av Lillemor Björnstad och Ante Zakrisson
Föreningsmöte, sammanställning
Oralmedicinskt fall - kan du diagnosen?
Examination: Vegard Garsjöö
Reseskildring: IADH i Berlin
VårSOM 2015
Referat från VårSOM 2015
Oralmedicinskt fall - rätt svar
Examination: Anna Hartwig
Personporträtt: Fredrik Gränse
Forskningsstipendium
Examination: Ulrika Nilsson
SOMs korsord
Abstracts
INNEHÅLL
13
14
25 - 28 maj 2016
Årgång 5 2015 - 3
”
Orofacial medicin formell specialitet?
Jag hoppas ni alla haft en bra och välförtjänt sommarledighet. Denna sommar 2015 som vädermässigt visade sig bli en synnerligen genomsnittlig period i den meteorologiska historien. Temperatur- och solskenstimmar uppvisade under perioden uppvisade en stor spridning och den gamla sanningen att hen som står med ena foten i en spann med iskallt
vatten och den andra foten i en annan spann med kokhett vatten i
genomsnitt har det ganska bra. Medelvärden är alltså något som är
tämligen intetsägande om man inte har klart för sig ett spridningsmått. Det kan vara värt att komma ihåg när vi i olika sammanhang
ser data presenterade med enbart medelvärden.
I alla fall har nu höstens verksamheter runt om i landet rullat igång
med full kraft. Våren var en hektisk period ur SOM:s perspektiv.
Den allt överskuggande frågan för föreningen kretsade runt Socialstyrelsens uppstart av en översyn av de odontologiska specialiteterna i Sverige. Detta arbete får ses som en logisk fortsättning på
den översyn som har gjorts av de medicinska specialiteterna och
som utmynnat i en föreskrift (SOSF 2015:8 (M). Inger von Bültzingslöwen och jag har i olika sammanhang framfört SOM:s syn i
den pågående översynen; en ståndpunkt som väl nu är välkänd och
delas av alla SOM:are. För en säker och högkvalitativ vård på våra
patientgrupper krävs en formaliserad utbildning på odontologisk
specialistnivå reglerad av Socialstyrelsen.
När denna ledare läses av er alla har Socialstyrelsen med stor säkerhet fattat ett s.k. inriktningsbeslut. Generaldirektören har då uppdragit åt den grupp på myndigheten som arbetar med utredningen
att gå vidare antingen med förutsättning att orofacial medicin ska bli en specialitet eller att det
inte ska bli en formell specialitet. Det senare alternativet finns inte på min karta i alla fall… Som
optimist är jag övertygad om att vi nu i läsandes stund arbetar vidare i riktning mot en formell
specialitet!
Flyktingkatastroferna runt om i världen som nu är av en dignitet som inte skådats sedan 2:a
världskriget berör oss alla djupt. De tragedier som flyttas in i våra vardagsrum varje kväll via
TV och datorer går inte att riktigt att förstå. Folk flyr för sina liv och många har Sverige som
mål. Vi ser redan nu att nya utmaningar väntar för professionen. Ett ökat antal remisser från
sjukvården på patienter som kommit som flyktingar och som av olika skäl ska ha sjukvård har vi
redan noterat. Som konultinstanser kommer de orofacialmedicinska klinikerna otvetydigt att få
patienter svårt traumatiserade fysiskt och psykiskt och kanske dessutom med en språkbarriär. Jag
tror därför att vi ska vara förberedda på att se fler och fler patienter med en historia från områden
med krig och hungersnöd. Förutom de rent medicinska och odontologiska aspekterna kommer vi
att behöva tackla problem av annan karaktär också.
I slutet av maj kunde vi se ännu ett lyckat VårSOM passera. Västkusten bjöd på sol och regn som
sig bör, men mötet på Marstrand blev utomordentligt lyckat både vad gäller kursdelen men också
de sociala arrangemangen. Ett stort tack till VårSOM-kommittén för väl utfört jobb! Ett stort tack
också till de föreläsare som alla höll en mycket hög klass. SOM riktar också ett stort tack till de
utställare som medverkade.
Riksstämman närmar sig med stormsteg. Vi ska nu igen vandra västerut- i år är det Göteborg som
är värd för arrangemanget. SOM medverkar i ett flertal programpunkter; viktigt och roligt att vår
förening syns på Riksstämman. Inte minst har vi ett antal spännande forskningsrapporter att se
framemot. Det finns möjlighet till att få stöd för forskningsprojekt eller redovisning av resultat
på kongresser via SOM. Håll utkik efter annonsering av SOM:s forskningsstipendium. Det är en
betydelsefull uppgift för föreningen att stödja utvecklingen av vårdområdet i alla delar och här är
forskning och utveckling ett viktigt ben.
Bengt Hasséus
ordförande SOM
4 - Nummer 2
Svensk förening för Orofacial Medicin
FARMAKOVIGILANS
eller bevakning av biverkningars
förekomst och rapporteringsmönster
Christina Runow Stark
Bidra till ökad patientsäkerhet genom att rapportera läkemedelsbiverkningar
till Läkemedelsverket! Du hjälper till att göra en säkrare förskrivning och kan
på sikt minska uppkomsten av allvarliga biverkningar. Farmakovigilans, eller
bevakning av biverkningars förekomst och rapporteringsmönster ger oss kunskap om läkemedlens biverkningspanorama, dess användning och trender år
från år och i olika länder. Denna artikel fokuserar på rapporteringsmönstret
avseende bisfosfonatrelaterade biverkningar i Sverige 2014. Det är viktigt att
förstå att det handlar om allvarliga biverkningar och att följa lagen. Sedan 1:a
juli 2012 föreligger en gemensam europeisk biverkningslagstiftning (1,2,3).
BIVERKNINGAR AV BISFOSFONATER
Farmakovigilans
I första hand önskar jag upplysa tandläkare verksamma
inom oral medicin att rapportera in de osteonekroser i käkben som ni finner hos patienter med bisfosfonatbehandling
eller monoklonala antikroppar (4,5). Inte sällan har våra patienter med långvarig förskrivning av någon form av bisfosfonat flera vårdgivare under lång tid och ansvarsfrågan kan
vara otydlig. Detektion av käkbensnekros sker oftare hos
tandläkaren än läkaren och en rapport från tandvården borde kunna ge en adekvat och detaljerad rapport. Vi känner
också till att bisfosfonatrelaterade osteonekroser är underrapporterade i Norge och sannolikt även i de övriga nordiska länderna (6). Man kan resonera kring vem som har ansvaret för rapportering, och naturligt faller det på den som
handlägger fallet kliniskt eller diagnostiserar osteonekrosen, alltså inte förskrivaren. Det är viktigt att förstå att både
biverkningspanoramat såväl som rapporteringsmönstret kan
ändras fort. Genom att rapportera våra fall ger vi myndigheten och ansvariga producenter noggrannare underlag för
förskrivning.
Vid rapportering söker man efter tidigare förskrivning av
bisfosfonat och ibland finns en initial behandling med parenteral administration följd av peroralt bruk i lägre dos.
Patienten kanske anger pågående tablettordination men förbiser en tidigare parenteral dosering. Rapporten blir komplett när samtliga ordinationer anges vilket kan vara omständligt. Med tanke på vilken nytta vår information utgör
inser man vikten av en noggrann rapportering (7). Patienten
som är hårt drabbad kan känna att vi gör allt vi kan och det
är ofta betydelsefullt för vår vårdrelation till patienten.
Vad säger lagen?
Detta ska enligt LVFS 2012:14, 19§ rapporteras (3):
Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården
ska snarast rapportera samtliga misstänka biverkningar av
läkemedel till Läkemedelsverket. Det är särskilt viktigt att
rapportera allvarliga och/eller okända misstänkta biverkningar eller de som tycks öka i frekvens.
Med hälso- och sjukvårdspersonal avses läkare, sjuksköterskor, tandläkare och farmaceuter. Det är sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillse att rapportering av misstänkta
biverkningar sker. I praktiken är det dock hos sjukvårdshuÅrgång 5 2015 - 5
Farmakovigilans
vudmannen anställd hälso- och sjukvårdpersonal som sköter rapporteringen.
Vid godkännandet av nya läkemedel är endast de vanligaste biverkningarna kända.
Kunskapen om mer ovanliga biverkningar är ofta mycket begränsad. En bra biverkningsrapportering är därför av stor betydelse för att klargöra riskprofilen hos
läkemedel när de kommit i normalt bruk av patienter. Det är särskilt viktigt att
rapportera biverkningar för läkemedel som är föremål för så kallad utökad övervakning (9,10,11).
Vem var det som rapporterade 2014?
Underliggande tabell visar att 5430 personer av kategori hälso- och sjukvårdspersonal rapporterade och av dessa var 49 tandläkare och, jämförelsevis, 4363 läkare.
Många behandlare som jag talat med, både läkare och tandläkare, nämner att osteonekros i käke vid bisfosfonatbehandling är
en känd biverkan och således inte behöver rapRapportör
Antal rapportörer
porteras. Granskar man läkemedelslagens text
Hälso och sjukvårdspersonal
5430*
”att det är särskilt viktigt att rapportera ovanliga och de biverkningar som tycks öka i frekLäkare
4363
vens” så inser man att varje rapport utgör en
Sjuksköterska
728
viktig del av biverkningspanoramat. Troligen
Farmaceut
289
har vi idag en grav underrapportering av bisfosonatrelaterade käkbensknekroser (6).
Tandläkare
49
Övriga
1
Vilka läkemedel rapporterades
mest 2014?
Konsument
1392
De mest rapporterade läkemedelsbiverkningar*sammanfattning av antalet rapportörer, dvs inte antal rapporter.
na rörde warfarin med 142 rapporter, enalapril
Exempelvis innehåller en del rapporter information från både konmed 92 rapporter, rivaroxaban med 80 rapporsument och hälso- och sjukvård. Dessa räknas i tabellen både som
ter, infliximab med 68 rapporter och alendronkonsument- och hälso- och sjukvårdsrapportörer.
syra med 68 rapporter (8).
Vid en sökning på produkter med utökad övervakning finns bland annat denosumab och infliximab. Dessa produkter med utökad övervakning har en ny substans eller är ett biologiskt läkemedel som godkänts inom EU efter 1 januari 2011.
De har fått ett villkorat godkännande eller företaget som marknadsför läkemedlet
måste utföra ytterligare studier för att få mer information om långtidsanvändning
eller om en sällsynt biverkning som observerats under kliniska prövningar (11).
Vad är allvarlig biverkan?
Rör din rapport minst en allvarlig biverkan, det vill säga biverkan som leder till
döden, är livshotande, nödvändiggör sjukhusvård, förlänger sjukhusvård, leder till
invalidisering, medför missbildning eller bedöms som övrig allvarlig medicinsk
händelse ska den rapporteras och rapporten överförs till den EU-gemensamma
databasen Eudra Vigilance (3).
Vi kan konstatera att en käkbensnekros är allvarlig och ovanlig, så det föreligger
utan tvekan rapporteringsskyldighet (12).
Givande kontakt med myndighet
Efter en givande kontakt med Sarah Halling, utredare och apotekare vid Läkemedelsverket, kunde jag ta del av samtliga inrapporterade biverkningar för bisfosfonater under 2014. Under ATC-kod M05B, medel som påverkar benvävnad och mineralisering, avses Etidronat, Klodronat, Pamidronat, Alendronsyra, Ibandronat,
Risedronsyra och Zoledronsyra (12). Rapporterna delas upp i allvarlig respektive
ej allvarlig biverkning samt i flera undergrupper.
Totalt 111 bisfosfonatrapporter 2014
Det inkom 111 rapporter avseende bisfosfonatrelaterade biverkningar i Sverige
under 2014. Av dessa var 84 allvarliga och 27 ej allvarliga. Det är viktigt att
tandvårdspersonal bidrar med adekvat information och att samtliga nya fall rapporteras, detta för att ge en rättvis bild och ett säkrare arbetssätt inför första behandlingen. Tandläkare rapporterade 19 fall med allvarlig biverkning och ett fall
6 - Nummer 2
Svensk förening för Orofacial Medicin
med ej allvarlig biverkning. Om vi tittar på vilka organ som är drabbade, så
utgör ”musculosceletal and connective tissue disorders” 35 stycken, varav 26
allvarliga. Det är inte bara ”osteonecrosis of jaw” som rapporteras utan även
”atypical femur fracture” som är intressanta ur vårt perspektiv, då de båda
biverkningarna är en följd av samma cellmekanism. Granskning av dessa båda
biverkningar ger oss följande information: 47 femurfrakturer och 21 käkbensnekroser n, ett fall av osteomyelit och ett fall med käkfraktur.
Spontana rapporter
Tabellen ovan visar antalet spontana rapporter för bisfosfonater i Sverige under 2014. Vid framtagandet av ett nytt preparat sker kliniska prövningar i flera
steg med obligatorisk rapportering som beaktas inför godkännandet. Efter att
läkemedlet har kommit ut på marknaden sker rapportering både via säkerhetsstudier, utökad rapportering och spontant från hälso- och sjukvårdspersonal
och till viss del även från konsumenten. Spontan rapportering kan påverkas
av information i media eller att produkten är relativt ny på marknaden. Det
betyder även att ett etablerat preparat kan ha en signifikant underrapportering.
Tidskrävande eller okunskap?
Under min arbetsdag ingår det att sköta om och bevaka osteonekroser i käkben.
Alla fall som har remitterats till våra kliniker på Karolinska Sjukhuset respektive Södersjukhuset i Stockholm har rapporterats in till Läkemedelsverket. Läkemedelsanamnesen innehöll i samtliga fall flera produkter och flera sjukdomstillstånd som troligen samverkar (13). Några enstaka rapporter avser fall med
spontana nekroser utan invasiva ingrepp och långsam utläkning med medicinsk
bakgrund av monoklonala antikroppar. Rapportering för varje fall brukar ta
cirka 30 minuter med sökning i sjukvårdens journalsystem eller korrespondens
med respektive vårdcentral. Respons från Läkemedelsverket kommer efter
några veckor och patienterna har även erbjudits
Läkemedel
Antal
Osteonecrosis +
att delta i en studie om
rapporter
osteonecrosis of jaw
genetisk predisposition
för osteonekros. Sammantaget kan din biverkningsPamidronat
1
0+1
rapport för ett komplicerat
Alendronsyra
61
6+10
fall utgöra en viktig del i
Alendronsyra
2
den framtida förskrivningen och betyda mycket för
Zoledronsyra
6
2+2
den enskilde patienten.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
Osteomyelitis +
jaw fracture
Atypical femur
fracture + femur
fracture
1+0
35+9
2+0
1+0
0+1
www.lakemedelsverket.se
www.emea.eu
https://lakemedelsverket.se/rapportera
Jarnbring F, Blomlöf J, Ulmner M,Ljungman P. Bisfosfonater kan ge käkbensnekros, Läkartidiningen 2006;103:17413.
Ulmner M, Jarnbring F, Tørring O. Osteonecrosis of the jaw in Sweden associated with the oral Use of bisphosphonate. J Oral Maxillofac Surg 2014;72:76-82.
Krüger TB, Sharikabad MN, Herlofson BB. Bisphosphonate-related osteonecrosis of the jaw in four Nordic countries
and an indication of under-reporting. Acta Odontol Scand 2013;71:1386-90.
Reyes C, Hitz M, Prieto-Alhambra D, Abrahamsen B. Risks and benefits of bisphosphonate therapies. J Cell Biochem
2015, doi: 10.1002/jcb.25266. [Epub ahead of print]
https//lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/
Information_fran_lakemedelsverket_nr_3_2015_webb.pdf
http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Other/2013/04/WC500142430.pdf
http://www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Other/2013/04/WC500142453.pdf
https://lakemedelsverket.se/utokadovervakning
Information från Läkemedelsverket okt 2014;25,nr 5. Varför ska jag biverkningsrapportera?
Günaldi M, Afsar CU, Duman BB, Kara IO, Tatli U, Sahin B. Effect of the cumulative dose of zoledronic acid on the
pathogenesis of osteonecrosis of the jaws. Oncol Lett 2015;10:439-42.
Årgång 5 2015 - 7
Sykehusodontologi
ehuset
k
y
s
s
t
e
t
i
s
r
e
v
i
Un
e
g
r
o
N
d
r
o
N
i Tromsø,
FOTOGRAF: Roy-Morten Østerbøl
I det här numret av tidningen har vi frågat tandläkare och projektledare Øyvind Skjeldal om att presentera sjukhustandvården i vårt
grannland Norge. Det växer nu fram flera specialiserade tandkliniker för svårt sjuka vuxna patienter och personer med särskilda
behov i Norge. Øyvind Skjeldal har en central position inom vårt
ämnesområde i Tromsö, och vi är tacksamma för att han vill informera oss om sjukhustandvårdens frammarsch både lokalt vid Universitetssykehuset Nord-Norge (UNN) och i landet generellt.
D
et odontologiske tilbudet til pasienter i norske sykehus har over mange år vært svært mangelfullt, og har stått langt tilbake for det som er bygget opp i Sverige. Eeva Widström og medarbeidere ved Universitetet i Tromsø gjennomførte i 2007-2008 en undersøkelse rettet til landets
fylkestannleger og sykehus for å kartlegge forekomst og behov av tannhelsetjenester i sykehusene.
Over halvparten av sykehusene (56,8%) svarte at de hadde et mangelfullt oralmedisinsk/odontologisk tilbud til pasientene, og halvparten (50%) svarte at de hadde behov for sykehustannlege. I
artikkelen fastslås det at det er problemer med organisering av det mest krevende oralmedisinske og
odontologiske tilbudet i Norge, og at mange pasienter med alvorlige tilstander sannsynligvis ikke får
det tannhelsetilbudet de trenger (Widström E, Nordengen R, Bergdahl M. A survey of the availability
of specialist dental and oral medicine services at hospitals in Norway. OHDMBSC. 2009;8(4):22-7.)
8 - Nummer 2
t
e
Svensk förening för Orofacial Medicin
Norske helsemyndigheter ønsker å gjøre noe med dette, og
i 2012 startet Helsedirektoratet prosjektet «Orale helsetjenester organisert i tverrfaglig miljø i sykehus». Prosjektet
har foreløpig varighet til 2017, og har som hovedformål å
«skaffe mer kunnskap om behovet for oral helsehjelp til pasienter innlagt på sykehus». Per i dag er fem norske sykehus med i prosjektet, og Universitetssykehuset Nord-Norge
i Tromsø er ett av to sykehus som har vært med fra starten i
2012. Sykehuset er Nord-Norges største med 4500 ansatte i
Tromsø, og har blant annet regionansvar for behandling av
hode-halskreft i landsdelen.
Vi er per i dag to tannleger, to tannpleiere og en oralkirurg
tilknyttet prosjektet, og alle er ansatt på Øre-nese-halsavdelingen. De økonomiske rammene for prosjektet har vært
gode. Vi har bygget to godt utstyrte behandlingsrom, hvorav ett har muligheter for å gjøre tannbehandling i narkose.
I tillegg er vi utstyrt med mobil tannlegeunit og røntgen,
slik at vi om nødvendig kan utføre tannbehandling på operasjonsstue eller sengepost. Vi har også et godt samarbeid
med Tannhelsetjenestens kompetansesenter for Nord-Norge (TkNN), som ligger lokalisert ved siden av sykehuset.
I 2011 ble det ved Universitetet i Tromsø, i samarbeid med
TkNN, startet opp en forsøksordning med spesialistutdanning i Klinisk Odontologi. Utdanningen går over tre år, og
er en spesialisering i allmennodontologi, med hovedfokus
på endodonti, periodonti og protetikk. Det legges vekt på
et holistisk pasientperspektiv, hvor også oral medisin er
en viktig del. Spesialiseringen er tiltenkt to hovedområder,
hvor det ene er tverrfaglig spesialistkompetanse i desentraliserte områder. Det andre er sykehusodontologi. Vår prosjektleder fullførte denne spesialiseringen i 2014. Forsøksprosjektet er nå vedtatt forlenget, og det skal tas opp nye
spesialistkandidater i 2016.
Vi har begrenset vår virksomhet til pasienter som er innlagt
i sykehuset, og som i den forbindelse har behov for odontologisk behandling. Det har tatt lang tid å etablere seg,
og å gjøre tilbudet kjent på avdelingene, men så langt har
vi avdekket et stort behov. Antallet behandlede pasienter
øker fra år til år. Siden vi er ansatt på Øre-nese-hals har vi
lenge hatt fokus på pasienter med hode-halskreft. Pasienter
som skal gjennom stråleterapi eller cytostatikabehandling,
infeksjonssaneres i forkant, og tannpleierne følger pasientene tett under kreftbehandlingen. I tillegg deltar vi på kurs
for ferdigbehandlede pasienter, hvor vi informerer om orale
bivirkninger og rettigheter for denne pasientgruppen. Etter
hvert har vi også etablert et godt samarbeid med kreftavdelingen når det gjelder andre typer kreftpasienter.
I tillegg til kreftpasientene ser vi mange ulike pasientgrupper ved sykehuset, med forskjellige diagnoser og
problemstillinger. Vi har etablert et godt samarbeid med
hjerteavdelingen, og samtlige pasienter som skal hjerteopereres undersøkes av oss i forkant. Vi ser også ofte pasienter fra infeksjonsavdelingen, hematologen og nevrologen.
Traumer i ansiktet behandles i tverrfaglig samarbeid med
øvrige avdelinger. Ved barneavdelingen er det allerede et
godt samarbeid med spesialistutdannelsen i pedodonti ved
Universitetet i Tromsø. Vi er også involvert i et forskningsprosjekt rundt søvnapnèskinner.
Det har vært veldig spennende å være med og bygge opp
dette tilbudet ved Universitetssykehuset Nord-Norge. Tilbakemeldingene fra de andre forsøkssykehusene tyder også
på at det er et stort behov for odontologisk kompetanse ved
norske sykehus, og alt tyder på at forsøket vil videreføres
som en permanent ordning etter 2017. Fagmiljøet for sykehusodontologi er imidlertid lite i Norge, og vi håper på et
tett samarbeid med Svensk förening for Orofacial Medicin
i årene fremover.
Mer informasjon om forsøksordningen finnes på Helsedirektoratets hjemmesider: https://helsedirektoratet.no/publikasjoner/forsoksordning-med-orale-helsetjenester-organisert-i-tverrfaglig-miljo-ved-sykehus
Øyvin Skjeldal
Tannlege/prosjektleder
[email protected]
Årgång 5 2015 - 9
Certifieringsföreläsning VårSOM 2015
Läkemedelsinducerade
gingivala hyperplasier
Lillemor Björnstad
övertandläkare
Specialisttandvårdskliniken Käkkirugi
Orofacial Medicin
Västmanlands sjukhus, Västerås.
Gingivala hyperplasier kan vara inflammatoriska (gingivit), manifestationer av systemiska sjukdomar (leukemi, granulomatös
sjukdom), hormonellt relaterade (pubertet, graviditet), hereditär
sjukdom, led i syndrom eller läkemedelsrelaterade.
Diagnos/differentialdiagnostik
Det är viktigt att i första hand utesluta bakomliggande sjukdom/
malignitet. Man måste ha i åtanke att 5 % av patienterna med AML
(akut myeloisk leukemi) har gingivala infiltrat som första kliniska
manifestation (förutom andra mer diffusa symptom: trötthet/svaghet, infektions/blödningsbenägenhet). Utredning sker via hematologisk utredning, blodstatus med diff..
Granulomatös sjukdom kan påvisas vid fynd av epiteloidcelliga
granulom i biopsi.
Vid rubbad hormonell balans ger testosteron ökad syntes av extracellulär matrix (ECM), östrogen stimulerar gingivala fibroblaster
och progesteron ger minskad proliferation av gingivala fibroblaster men ökad vaskulär dilatation.
En rad syndrom är förknippade med gingivala hyperplasier t.ex.
Zimmerman-Laband, Rutherfurd, Cross och Cowden syndrom och
är också ett huvudsymptom vid hereditär gingival fibromatos.
När det gäller läkemedelsinducerade gingivala hyperplasier bör
man noggrant gå genom anamnestiska uppgifter: finns det nyinsatta läkemedel eller läkemedelsbyte inom de senaste 1–3 månaderna?
Patogenesen är tillväxt pga ett stimulus (plack, calculus) i kombination med hormonell förändring eller läkemedel (figur 1). Tillväxten sker i form av hyperplasi: ökat antal normala celler. En
läkemedelsinducerad gingival hyperplasi definieras som en volymökning av mjukvävnad kring tänder/implantat och ses inte i tandlösa områden. Den kan uppkomma vid användandet av läkemedel
tillhörande antiepileptikagruppen Fenytoin (Fenantoin, Lehydan,
Epanutin). Gingivala hyperplasier ses hos 50 % av patienter med
dessa läkemedel (vanlig biverkning enligt Fass). Antalet förskrivningar uppgick 2014 enligt Socialstyrelsens statistik för läkemedelsförskrivning till 5439. Teoretiskt skulle 2719 patienter kunna
vara drabbade.
Immunosupprimerande läkemedel tillhörande Ciklosporiner (Sandimmun): Kalcineurinhämmare, leder till minskad transkription av
10 - Nummer 2
cytokiner och hämmar proliferationen av aktiverade T-celler. De
används för att förhindra avstötning vid organ- och benmärgstransplantation, vid GVHD samt vid en rad autoimmuna sjukdomar.
Gingivala hyperplasier ses hos 30 % av dessa patienter (vanlig
biverkning enligt Fass). Förskrevs 2014 för 4420 patienter varav
således 1320 förväntats drabbade.
Kalciumantagonisterna består av 3 kemiskt olika grupper. Dihydropyridiner är förknippade med gingivala hyperplasier (Felodipin, Amlodipin, Nifedipin/Adalat). Kalciumantagonister hämmar
selektivt kalciuminflödet genom cellmembranet. Teoretiskt kan
detta påverka även gingivala celler till minskat folsyraupptag och
minskad produktion av kollagenas (1). Gingivala hyperplasier är
enligt Fass en sällsynt biverkning hos dessa – 1 % enligt Internetodontologi. Intressant är dock att under 2014 behandlades 655 891
patienter med Felodipin/Amlopdipin varav 1%: 6558 patienter/
den största gruppen således kan förväntats drabbas.
Etiologi – multifaktoriell genes
Läkemedelsinducerade gingivala hyperplasier uppvisar ett förhöjt
uttryck av CTGF (connective tissue growth factor) som ger ökad
produktion av ECM (extra cellular matrix) och ökad fibros (2).
Man ser en ackumulering av ECM i gingival bindväv samt kollagena komponenter med varierande grad av inflammation. Det
ses en obalans mellan syntes och degradering av ECM: en obalans mellan MMP (matrix metalloproteinaser) och TIMP (tisssue
inhibitor of metalloproteinaser). Totalt se en ökad fibros genom
ökad kollagensyntes kopplat till minskad kollagenasaktivitet (3).
Man har noterat persistens av aktiverade fibroblaster i vävnaden
genom minskad apoptos (4). Man kan konstatera att dentalt plack
är en co-faktor. Det finns ingen klar bild av mikroflorans effekt
på de gingivala hyperplasierna. Man vet att proinflammatoriska
cytokiner (IL-6 och IL-8 stimulerade av LPS [lipopolysackarider])
aktiverar gingivala fibroblaster till kollagensyntes. Läkemedelsinducerade gingivala hyperplasier är således plackrelaterade men
inte plackinducerade.
Den farmakogenetiska etiologin (figur 2): det finns teorier som
rör cytokrom P450-enzym-systemet (CYP450) som främst ses i levern. Vid samtidig administration av flera läkemedel med samma
isoenzym finns risk för aktiva metaboliter i gingivan. Genetisk
polymorfism i CYP-systemet ökar risken för aktiva metaboliter i
Svensk förening för Orofacial Medicin
vävnaden. Även i detta sammanhang är dentalt plack en riskfaktor för
uppkomst av gingivala hyperplasier (5).
Behandling
Om möjligt byte av läkemedel. Icke kirurgisk behandling: debridering
och optimering av munhygienen kan reducera de gingivala hyperplasierna med upp till 40 %. Resterande 60 % kan behöva kirurgisk korrektion. Dock ses recidiv hos 34 % redan 18 månader efter kirurgiskt
avlägsnande (6).
Prognos
De läkemedelsinducerade gingivala hyperplasierna har ingen malign
potential, men en morbiditet angående funktion och utseende. Man letar efter markörer för fibros och potentiell kandidater för antifibrotisk
behandling.
Figure 1. Schematic diagram of interplay among profibrotic
mediators. These proteins promote fibroblast activation and
gingival fibrosis. Ang II: angiotension II; CTGF: connective tissue growth factor; ET: endothelin; IGF: insulin-like
growth factor; PDGF: platelet-derived growth factor; TGF:
transforming growth factor; ECM: extracellular matrix.
Patientfall
Genom läkemedelsbyte och tandhygienistinsatser har man uppnått total
utläkning av gingivala hyperplasier.
Referenser Lillemor Björnstads
certifieringsföreläsning:
1. Livada R, Shiloah J. Calcium channel blocker-induced gingival enlargement.
Review.
J Hum Hypertens 2014;28:10-4. doi: 10.1038/jhh.2013.47. Epub 2013 Jun 6.
2. Kim SS, Jackson-Boeters L, Darling MR, Rieder MJ, Hamilton DW. Nifedipine induces periostin expression in gingival fibroblasts through TGF-beta.
J Dent Res 2013;92:1022- 8. doi: 10.1177/0022034513503659. Epub 2013 Sep 4.
3. Subramani T, Rathnavelu V, Alitheen NB. The possible potential therapeutic targets for drug induced
gingival overgrowth. Review.
Mediators Inflamm 2013; 2013:639468. doi: 10.1155/2013/639468. Epub 2013 Apr 16.
4. Trackman PC, Kantarci A. Molecular and clinical aspects of drug-induced gingival overgrowth. Review.
J Dent Res 2015;94:540-6. doi: 10.1177/0022034515571265. Epub 2015 Feb 13.
5. Uzel MI, Kantarci A, Hong HH, Uygur C, Sheff MC, Firatli E, Trackman PC. Connective tissue growth
factor in drug-induced gingival overgrowth.
J Periodontol 2001;72:921-31.
6. Torpet LA, Kragelund C, Reibel J, Nauntofte B. Oral adverse drug reactions to cardiovascular drugs.
Crit Rev Oral Biol Med 2004;15:28-46.
Årgång 5 2015 - 11
Certifieringsföreläsning VårSOM 2015
Sällsynt fall av malignt
melanom
Ante Zakrisson
övertandläkare
Specialisttandvården
Halmstad, Hallands sjukhus
Föreläsningen byggde på ett sällsynt fall av malignt melanom i höger överkäke regio 27 med utbredning palatinalt.
Föreläsningen belyste olika differentialdiagnoser och olika
typer av pigmenteringar enligt ett flödesschema som presenterades.
I huvudsak indelas pigmenteringar i två huvudgrupper, dels
pigmenteringar orsakade av melanocyter och nevusceller,
dels pigmenteringar orsakade av annat, exempelvis vaskulära avvikelser, läkemedel, lipokrom och amalgam.
störst maligniseringspotential.
Enstaka lokala pigmenteringar orsakade av melanocyter indelas i tre grupper:
Melanotic macula är oftast mindre än 10 mm och ses mest
på det läppröda och i gommen. Melanocyterna är normala i
antal men producerar mer melanin. Är helt ofarliga och kan
försvinna med tiden.
Melanoakantom uppvisar en ökning av antalet melanocy-
När det gäller utbredda pigmenteringar orsakade av melanocyter finns som regel orsaken i bakomliggande allmänsjukdom. Den egna kortisolproduktionen blir av olika
anledningar nedreglerad, vilket leder till att produktionen
av adrenokortikotropt hormon (ACTH) ökar. Ökning av
ACTH stimulerar ospecifikt melanocytstimulerande hormon (MSH) vilket i sin tur leder till generellt ökad produktion av melanin. Utbredda pigmenteringar kan även
uppkomma vid bruk av vissa läkemedel, hormonella rubbningar, rökning och inflammatorisk påverkan lokalt.
När det gäller enstaka melanocytära lokala pigmenteringar
orsakas dessa antingen av nevusceller eller melanocyter.
Nevuscellerna ger upphov till fyra olika typer av pigmenteringar (junktional nevus, compound nevus, intramucosal
nevus samt blue nevus) präglade av deras lokalisation i epitel och/eller slemhinna och deras cellmorfologi. Oftast är
dessa mindre än 5 mm i diameter och vanligast i gommen.
Risken att ett nevus övergår i en malignitet är låg. Junktional nevus är ovanligast men anses vara den typ som har
ter i ett förtjockat epitel med hyperkeratos. Drabbar mest
mörkhyade samt ses oftast i kind och gom. Vanligen 5-20
mm i diameter. Kan försvinna med tiden och är även de helt
ofarliga.
Malignt melanom intraoralt är extremt ovanligt och representerar långt under 1% av orala cancrar. De flesta utgår från
normal slemhinna och en tredjedel från tidigare pigmentering. Cirka 10% är amelanotiska, dvs saknar pigmentering.
Dessa är extremt svårupptäckta i ett tidigt utvecklingsskede. Maligna melanom är inte kopplade till riskfaktorer som
rökning, UV-ljus och/eller alkohol. Vanligaste lokalisationen är gommen (ca 40%) och därefter gingivan i överkäken.
Malignt melanom är något vanligare hos män. Tumören har
ofta asymmetriska, oregelbundna gränser, eventuellt ulcerationer och färgskiftningar.
Orala maligna melanom har en mycket dålig prognos. 5-årsöverlevnaden ligger mellan 10 och 25%. Förändringen upptäcks ofta sent. De flesta avlider inom 2 år. Orala melanom
metastaserar ofta tidigare än melanom på huden och ”spray-
12 - Nummer 2
Svensk förening för Orofacial Medicin
ar” kroppen med metastaser, oftast till lungor, hjärna, lever
och skelett. Behandlingen består av radikal kirurgi vilket
av anatomiska orsaker kan vara svårt i munhålan. Strålning
och cellgifter har oftast dålig eller ingen effekt.
I litteraturen rekommenderas biopsi vid följande tillfällen:
-Om det föreligger enstaka pigmenteringar som man inte
kan hitta orsak till eller som är nytillkomna.
-Om gränserna är oregelbundna med färgskiftningar och
tecken på ulcerationer förekommer. När förändringen är
större än 6 mm.
-Extra misstanke föreligger vid pigmentering i gommen och
gingivan i överkäken.
Tidig upptäckt är helt avgörande.
När det gäller fallet som presenterades gjordes en partiell
hemimaxillektomi och patienten visar efter drygt 6 månader god återhämtning. Inga tecken på recidiv. Obturator är
under framställning.
Referenser Ante Zakrissons certifieringsföreläsning:
Axéll T. Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom: klinisk diagnostik och behandling. 2009, 6e upplagan. Gothia förlag,
Stockholm. ISBN 978-91-7205-654-1.
Femiano F, Lanza A, Buonaiuto C, Gombos F, Di Spirito F,
Crillo N.
Oral malignant melanoma: a review of the literature.
J Oral Pathol Med. 2008;37:383-8. doi: 10.1111/j.16000714.2008.00660.x. Epub 2008 Feb 17.
Gondak RO, da Silva-Jorge R, Jorge J, Lopes MA, Vargas
PA.
Oral pigmented lesions: Clinicopathologic features and
review of the literature.
Med Oral Patol Oral Cir Bucal. 2012;17:e919-24.
Kauzman A, Pavone M, Blanas N, Bradley G.
Pigmented lesions of the oral cavity: review, differential
diagnosis, and case presentations.
J Can Dent Assoc. 2004;70:682-3.
Meleti M, Vescovi P, Mooi WJ, van der Waal I.
Pigmented lesions of the oral mucosa and perioral tissues: a
flow-chart for the diagnosis and some recommendations for
the management
Oral Surg Oral Med Oral Pathol Oral Radiol Endod.
2008;105:606-16. doi: 10.1016/j.tripleo.2007.07.047. Epub
2008 Feb 21.
Regezi JA, Sciubba JJ, Jordan RCK. Oral pathology. Clinical pathologic correlations. 2012, 6th edition. Saunders, St.
Louis. ISBN: 978-1-4557-0262-6.
Scully C. Oral and maxillofacial medicine. The basis of
diagnosis and treatment.
2013, 3rd edition. Churchill Livingstone, London. ISBN:
978-0-7020-4948-4.
Tanaka Y, Chang JYF. 14th International Congress, International Association of Oral Pathologists and 62nd Annual
Meeting, American Academy of Oral & Maxillofacial Pathology, CPC Case 4. Head Neck Pathol. 2008;2:289-92.
Föreningsmöte 22 maj 2015
På årets föreningsmöte under VårSOM-mötet på Marstrand den 22/5 närvarade nästan 80 personer. Ordförande Bengt Hasséus informerade hälsade alla välkomna. Ekonomisk redogörelse av kassör Sten Hellström, föreningen har en god och stabil ekonomi trots
att tidningen går minus. Styrelsens förslag till mötet var att föreningen stöttar tidningens ekonomi under en period. Det nybildade
ämnesrådet för Orofacial medicin presenterades och ordförande Inger von Bültzingslöwen presenterade arbetet med att bevaka
ämnesområdets innehåll, struktur och utveckling. Utbildningen motsvarande ST-nivå och orofacial medicin som formell specialitet
har hög prioritet liksom arbetet med att definiera kraven på den som ska vara handledare för ST. Verksamheten med certifiering
och bevakning av undervisningen i orofacial medicin på grundutbildningen är andra viktiga frågor. Inger har gjort en skrivelse till
Socialstyrelsen i rådets namn angående orofacial medicin som formell specialitet.
Karin Garming Legert ordförande för kommittén som arbetar på att ta fram rekommendationer för vårdprogram vid strålbehandling
och högdoscytostatika/stamcellstransplantation, presenterade kommitténs arbete. Arbetet är nästan klart men har utvidgats till att
även utforma rekommendationer för antibiotikaprofylax vid behandling av strålskadat ben. Detta arbete görs i en mindre arbetsgrupp tillsammans med Käkkirurgiska Föreningen.
SOMs stipendium för 2015 delades ut till Lena Rignell.
Planerna för VårSOM 2016 i Karlstad och 2017 i Haparanda presenterades av Peter Broman respektive Angelika Lantto. Många
intressanta föreläsningar och trevliga arrangemang väntar för VårSOM-deltagarna!
Mötet avslutades med övriga frågor. Bo Pettersson, sammankallande i valberedningen, påminde om att val till styrelsen stundar
vid årsmötet och efterfrågade intresseanmälningar och nomineringar. Ordförande avslutade mötet med hälsningar från hederledamöterna Gunilla Nordenram och Bitte Ahlborg.
Mötesprotokollet i sin helhet finns att läsa på föreningens hemsida, som.nu, under arkiv/protokoll.
Helén Harnesk Nygren, sekreterare
Årgång 5 2015 - 13

I varje nummer har vi med ett oralmedicinskt fall att utmana
er med. Kan du diagnosen? Förändringarna kommer att variera i klurighet, men misströsta inte – svaret kommer alltid
att finnas i tidningen.
Slemhinneförändring under tungan
Patientfall: 79-årig kvinna remitteras till Oral medicin för en enligt remissen leukoplakiliknande slemhinneförändring under tungan, som patient är omedveten om.
Medicinsk bakgrund: KOL, hypotyreos, artros och
en del depressiva besvär.
Medicinerar: Spiriva, Acetylcystein, Citalopram,
Oxascand, Levaxin, Behepan, Zolpiderm och Symbicort.
I remittentens journalsystem finns det en notering
om förändringen 2012, men inget foto.
I samband med remissen hösten 2014 tas fotot till
höger.
Vid undersökning våren 2015 på Oral medicin ses på
undersidan av tungspetsen till vänster en cirka 1,5 x 0,8
cm stor förändring med papillärt utseende, bredbasigt
stjälkad. Dorsalt i anslutning till förändringen finns en
leukoplakiliknande förändring med homogent utseende. Palperas utan induration eller smärta.
Rätt svar finns på sida 23.
Vegard Garsjös examen...
Vegard Garsjö examinerades i Borås 5/6, efter en treårig utbildning på motsvarande
ST-nivå i orofacial medicin vid specialkliniken för Sjukhustandvård/Oral medicin
i Göteborg och Sjukhustandvården i Borås. Övertandläkare/odont dr John Bratel
har varit huvudhandledare, och docent/övertandläkare Ulf Mattsson var examinator. Efter examinationen på förmiddagen föreläste Vegard om tandvårdens roll vid
utredning och behandling av patienter som strålas för malign tumör i huvud- halsområdet. Dagen avslutades sedan med mingel och gratulationer. Vegard är efter
utbildningen anställd som övertandläkare vid Sjukhustandvården i Borås.
Stort grattis Vegard!
14 - Nummer 2
Svensk förening för Orofacial Medicin
NY
HE
T!
GUM® Soft-Picks Advanced
AVANCERAD rengöring mellan ALLA tänder!
FLEXIBLA GUMMITIPPAR
ELASTOMER
Konisk rengöringsdel av ELASTOMER
för maximal plackborttagning.
Fri från Latex.
Flexibla “GUMMITIPPAR” som anpassar sig
till olika interdentala mellanrum för maximal
rengöring. Masserar även tandköttet, ökar
blodcirkulationen och ger ett friskare
tandkött.
ERGONOMISK FORM
LÅNGT SKAFT
Anpassad till käkens naturliga
form för lättare åtkomst även i
de bakre approximala utrymmena.
Långt skaft med STADIGT
GREPP!
Sunstar | Tel 031-87 16 10 | Fax 031- 87 16 19 | [email protected] | SunstarGUM.se
Orofacial Medicin SEPT 2015 Advanced.indd 1
2015-09-02 08:35
Årgång 5 2015 - 15
R
E
B
H
IAD
International Assosiation for
Disability & Oral Health
IADH-konferensen hölls i Estrel hotel och konferenscentrum. Foto Ulla Andersson
I
nternational Assosiation for Disability & Oral Health´s 22:a kongress
avhölls 1-4/10 2014 i Estrel Kongresscenter i Berlin. Cirka 900 deltagare från hela världen deltog. Sverige kom som nummer två efter Tyskland bland de närvarande nationerna med över 50 deltagare.
Dagarna fylldes av ett omfattande program med symposier, föreläsningsserier och en omfattande posterutställning. I anslutning till kongressen
var en dentalutställning. Förutom olika hjälpmedel vid tandbehandling för
patienter med särskilda behov så visades många olika implantatsystem
då en del av det vetenskapliga programmet gjordes i samarbete med den
tyska organisationen för käkkirurger. Det fanns ett flertal intressanta programpunkter och det är omöjligt att redogöra för dem alla men här följer
en kort sammanfattning av några av dem.
16 - Nummer 2
4
1
0
2
N
RLI
Svensk förening för Orofacial Medicin
Dental treatment under general anesthesia
Europe, Asia and USA
För att få reda på situationen i Asien gjordes en enkät. Endast 7 länder svarade. 9 länder i Asien har tandvårdsorganisationer för patienter med särskilda behov. 3 länder, Japan, Sydkorea och Taiwan har särskilda organisationer för
odontologisk anestesi. Prof. Shun-Te Huang från Taiwan
redogjorde närmare för generellt anestesi inom tandvården
för dessa tre länder. Fördelarna och begränsningar med generell anestesi beskrevs. En begränsande faktor för narkos
är det endast kan ges i sjukhusmiljö. Dr Anthony Caputo
redogjorde för situationen i USA. Han är tandläkare och arbetar heltid på konsultbasis med att ge narkos ”hemma hos”
tandläkare i deras praktik. Han ser inget problem med narkos för tandbehandling utanför sjukhuset, viktigt är då att
Hemostasis in patients with bleeding
disorders
Prof Michitoki Kinehara, Japan
Professor Kinehara visade ett antal patientfall med olika
lätta eller svåra former av blödningssjukdomar såsom hemofili, polcytemia vera, trombocytopeni m.fl.
Behandlingen av dessa visades och istället för olika typer
av medikamentell behandling förutom i alldeles särskilda
fall så behandlades blödningen men en form av tryckförband med en skena/splint som fick sitt i 2-4 dagar. Detta är
ingen metod som används i Sverige.
Holocaustmuséet Foto: Ulla Andersson
Seminarierna var välfyllda. Foto: Sten Hellström
få fram korrekt medicinsk data för patienten och planera sin
tänkta behandling. I USA finns inget problem med att söva
vid flera tillfällen. Dr Caputo redogjorde för de checklistor (både för tandläkaren och patienten) som användes. Det
gäller att minimera riskerna genom att sålla bort de mest
hög risk. Föreläsaren redogjorde för de största riskerna
• Snarkningar med andningsuppehåll.
• BMI >35
• Högt blodtryck
• Dagtrötthet
• Kön (män har större risker än kvinnor)
Periodontal and other risk factors for
patients with a severe form of epilepsy where dental implants are desired
Dr Hans Strooker, Holland
Vissa epilepsimediciner, såsom Carbamazepin, kan försämra benkvalitén. I en studie på implantat satt 1991-2014 på
87 patienter med 185 implantat förlorades 12 %. I samband
med epileptiska anfall finns risk för fraktur av den protetiska konstruktionen eller fixturen. För att minska risken för
fraktur av själva fixturen visades exempel på att brottanvisningar kunde byggas in i distansen. Den kraftiga bruxismen
hos en del patienter med epilepsi utgör också riskfaktor liksom den gingival hyperplasin som en del epilepsimediciner
har som biverkan.
Slutsatsen är dock att om särskild hänsyn tas till dessa ökade riskfaktorer är implantatbehandling ett alternativ även
för patienter med svår epilepsi.
Årgång 5 2015 - 17
IADH Berlin 2014
Local anesthesia in patients with
special needs
Prof John Meechan, UK
Att lägga bedövning på patienter som inte kan eller vill
kooperera kan var en utmaning. I en inspirerande föreläsning visade Prof. Meechan olika material och tekniker. Om
patienten inte kan gapa för en sedvanlig ledningsblockad
av n. mandibularis kan man med en extra lång nål istället
gå rakt distalt åt buckalt om alveolarutskottet i höjd med
apex på sista molaren. Injektionsmedlet hamnar då något
ovanför foramen. Professor Meechan visade genom olika
studier att Articain hade en bättre anestesieffekt än lidocain vid buckal infiltrationsanestesi i underkäken. Olika
typer av intraligamentel och intraossiös bedövning visades.
Vid dess typer av bedövning utnyttjas porositeter i benet.
Bäst fungerar denna teknik vid molarer och premolarer i
underkäken. Professor Maachan pratade om The Wand och
olika metoder för intraligamentel anestesi. En helt sprutfri
anestesi för överkäken visades, det är en blandning av 3
% tetracain/0,05 % oxymetazoline som sprutas in i näsan.
Dental care to patients in advanced
stages of Alzheimer’s disease under
i.v sedation with Midazolam
Almir Oliva Filho, Brasilien
Personer med Alzheimer har ofta ett dåligt tandstatus men
saknar förmåga att medverka i tandbehandling. Intravenös
sedering kan då bli aktuellt. Narkos kan vara riskfyllt och
drar större resurser. Sedering kan vara aktuellt när det behövs flera behandlingsbesök, oförmåga att kooperera i behandlingen eller saknar förmåga att kommunicera. I denna
studie gjordes en medicinsk bedömning av geriatriker och
den intravenösa sederingen utfördes av anestesiolog.
Enligt presentatören kan intravenös sedering med midazolam ges på tandklinik, i hemmet eller på sjukhus.
I utställningslokalen visade bland annat olika typer av
mobila utrustningar. Foto Monica Eriksson
Special smiles activities
Arrangemangen kring konferensen var välordnade. Bland
annat ingick luncherna med mycket att välja på.
Foto: Sten Hellström
Osteoporosis, is it a risk factor for
development for periimplantitis?
Dr Jose Ramon Corcuera, Sevilla
Olika studier har visat divergerande resultat. I denna studie deltog 67 patienter med sammanlagt 212 implantat av
märket Straumann. Periimplantitkriterierna sattes enligt Lagerwall & Jonsson. Graden av osteoporos bedömdes utifrån
OPG där den kortikala basen på mandibeln distalt om foramen mentale bedömdes i tre nivåer (Mandibular Cortical
Index) MCI 1-3. Kontroll gjordes genom sedvanlig bentätsmätning. Studien fann en positiv korrelation mellan MCI
och graden av osteoporos. Studien visade heller ingen ökad
risk för periimplantit där graden av osteoporos mättes med
MCI. Graden av periimplantit var mer korrelerad till eventuell benregeneration eller tidigare parodontiterfarenhet.
18 - Nummer 2
”Kvalitén på ett lands hälso- och sjukvårdssystem kan mätas utifrån de mest utsatta.” Med dessa ord inledde Prof.
Luc Marks, Belgien detta symposium som bl.a. beskrev och
redogjorde för epidemiologiska studier bland idrottare inom
”Special Olympics”. Detta är idrottstävlingar för människor
med intellektuella funktionsnedsättningar, till skillnad från
Paralympics där utövarna har fysiska handikapp. I Europa
och andra länder är denna idrottsutövning mycket mer omfattande än i Sverige. Idag finns 4 miljoner atleter i 168
länder. Varje år undersöks t.ex. 600 av 3000 deltagare vid
tävlingar i Belgien. Dessa data jämfördes med data från andra delar av världen. Av dessa framgår att tandhälsan är
bäst i Europa och sämst i Afrika. Professor Marks betonade
betydelsen av liknande studier som tydligt visar att personer med intellektuella funktionshinder är sämre oral hälsa
än normalbefolkningen. I Belgien har detta lett till en ändring i försäkringssystemet för tandvård.
Prof. Steven Perlman, USA var den som startade detta program och han höll ett längre anförande om rättigheterna för
människor med särskilda behov. Det är extra viktigt att lyfta
fram i ett land där kosmetisk tandvård är viktigare än att
skapa en bättre tandhälsa för alla.
Svensk förening för Orofacial Medicin
Assessing dental pain in patients with
intellectual disabilities
Oral health prevention in living homes
for people with special needs
Dr. Elinor B-B
Center of special care dentistry, Rotterdam
Hur mäta smärta på individer som inte verbalt kan ge uttryck för smärta?
Första artikeln där smärta kunde registreras genom mätning
av stressrelaterade hormoner kom först i The Lancet 1987.
Definition av smärta 1997.
Patienter med intellektuella handikapp löper dubbelt så stor
risk att känna smärta i vården då de inte kan verbalisera
detta. Patienter med Downs syndrom reagerar långsammare
på smärta och har svårare att säga var den kommer ifrån.
Breau visade 2003 att 60 % av barnen och 75% av vuxna med sensoriska eller intellektuella handikapp upplevde
kronisk smärta. Patienter med intellektuella handikapp kan
lättare ange sin smärtupplevelse på en ”Visual painscale”
med olika ansiktsuttryck än på en skala med siffror. Vårdpersonal måste lära sig att bättre läsa av ansiktsuttryck för
att se smärta.
Dr Imke Kaschke, Berlin
I Tyskland finns 7,5 miljoner människor med fullständig
funktionsnedsättning vilket motsvarar 9,4 % av befolkningen. 2004 gjordes en jämförande studie i Berlin på munhälsan
hos de med och de utan funktionsnedsättning bland personer 35-44 år. Man fann då en högre grad av oral ohälsa hos
personer med funktionsnedsättning. Ett program togs fram
som syftade till att utbilda både vårdtagare samt vårdpersonal i vikten av en god munhälsa. Utbildningen var både
teoretisk och praktisk och omfattade totalt 56 boenden med
960 vårdtagare och 345 vårdare. Tre utvärderingar gjordes
fram till 2014. Redan i den första utvärderingen syntes en
effekt på hur länge tandborstningen pågick, byte av vanlig
tandborste till en specialborste med tre huvuden ökade från
9,7 % till 31,5%. Mellan första och andra utvärderingen
ökade det regelbundna användandet av fluor från ca 10 %
till 62 %.
Effekterna höll i sig under hela studien men i enkätundersökningar önskade sig vårdpersonalen återkommande repetitionsutbildning i munvård. Det måste också finnas en
politisk acceptans och ekonomiska förutsättningar för att
upprätthålla en god munhälsa.
Arrangemangen kring konferensen var välordnade. Bland
annat ingick luncherna med mycket att välja på. Foto: Ulla
Andersson
Guidelines for improving the oral
health of people with dysphagia
Dr Grace Kelly, Wales
Dr Kelly redogjorde först för varför tandvården ska bry sig
om dessa patienter:
• Dålig oral clearence
• Ökad ansamling av plaque och tandsten
• Ökad risk för muntorrhet
• Ökad risk för aspiration under tandbehandling
• Ökad cariesrisk p.g.a. täta näringskomplement
För att öka medvetenheten hos både vårdpersonal och patienter togs ett protokoll fram för att öka kunskapen och
säkerheten i behandlingen. Olika broschyrer för både patienter och vårdpersonal togs fram.
En del av den svenska delegationen framför Brandeburger
Tor. Foto: okänd (det var vår guide som tog bilden, kommer inte ihåg vad han heter)
Implantology in case of handicapped
people
Sebastian Schiewe
En fallpresentation av en patient som inte kan ha lös helprotes.
All kirurgi gjordes i narkos med 2-stegs teknik där distansoperation gjordes efter tre månader. Samtidigt togs avtrycket. Därefter bitning och inprovningar i vaket tillstånd.
Då patienten oftast inte själv kan sköta sin munhygien är
det viktigt att vårdpersonalen är med på terapin och kan
delta i munvården i hemmet.
Årgång 5 2015 - 19
VårSOM 2015
VårSOM 2015 gavs 20-23 maj i det vackra Marstrand med Västra
Götalands region som arrangörer. Temat för mötet var Beteende
och ett ambitiöst program hade satts ihop med föreläsare från
olika discipliner och ämnesområden. Totalt var cirka 90 deltagare
tillresta från norr till söder och i blandade åldrar till vårmötet och
som vanligt var stämningen mycket god!
VårSOM kommittén hade på torsdagskvällen ordnat en minnesvärd guidning av Karlstens fästning med efterföljande och stämningsfull middag inuti själva fästningen.
På fredagskvällen hölls den traditionsenliga Vårmiddagen på Marstrands havshotell med god
mat, tal, sång och mycket musik och dans.
Som alltid – ett mycket lyckat arrangemang och vi vill framföra ett varmt tack till årets VårSOM-kommitté, Folktandvården VG-region och alla de sponsorer som gjorde vårmötet till såväl
kunskapskälla som fest och fick oss att lämna Marstrand både lite klokare och lite lyckligare!
Här följer några korta referat/sammanfattningar från de föreläsningar som erbjöds under mötet.
20 - Nummer 2
Referat VårSOM 2015
Tandvårdsrädsla - erfarenheter ur ett 30-årigt
perspektiv. Hur ser framtiden ut?
Svensk förening för Orofacial Medicin
I
Victor Karlsson, leg psykolog och Catharina Hägglin, övertandläkare
och odontologie doktor
Föreläsningen inleddes med en tillbakablick
över 45 år av tvärvetenskapligt samarbete
mellan tandläkare och psykologer i behandlingen av tandvårdsrädsla på Sahlgrenska
akademin i Göteborg. Detta samarbete var
ett av de första i sin form i världen. Nyckelpersoner i uppstarten var tandläkarna Alf
Öhman, Anders Linde, Ulf Berggren och psykolog Sven B Carlsson.
I beskrivningen av rädsla skiljer man på
engelska mellan fear och anxiety. Fear är en
respons på ett direkt hot eller fara. Anxiety
representerar känslor, tankar och upplevelser
riktade mot möjliga hot. Tandvårdsrädsla ger
inte endast en reaktion hos patienten, utan
en blandning av flera reaktioner. Sättet att
reagera påverkar behandlingsbarhet, prognos,
sjukdomsinsikt och reaktionen som väcks hos
behandlare. Några reaktionsmönster:
- Orienteringsrespons. Patienten fokuserar på
potentiellt hot och har svårt att ta in andra
intryck.
- Kamp/ flykt. Stark förberedelse för kamp/
flykt. Det innebär förändringar i puls, blodtryck, andningsfrekvens. Svettning och muskelspänning ökar, salivsekretion minskar och
pupillerna ökar i storlek. Aktiviteten i frontalloben minskar, vilket leder till minskad
förmåga till logiskt tänkande.
- Tonisk immobilitet. Personen blir ”stel av
skräck” och blir oförmögen att röra sig.
- Dissociation. Förändrat medvetandetillstånd och uppfattning av verkligheten. Detta
är vanligt vid psyksikt trauma och ökar risken
för posttraumatiskt stressyndrom.
studier där man kartlagt vad i tandvården
människor är rädda för, fann man 1984 i en
studie av Berggren och Meynert att borrning med högvarv och lågvarv, förberedelse
för bedövning, extraktion och bedövning var
mest skrämmande.
2008 gjordes en liknande studie av Oostering
och de Jongh. Där fann man att tandkirurgi,
bränna bort tandkött, rotfyllning och otillräcklig bedövning hamnade i topp. Mellan de
två studierna fanns skillnader i material och
metod, och det är svårt att fastslå om någon
skillnad har skett i tandvårdsrädslan över tid.
Tandvårdsrädsla är en av våra vanligaste
rädslor. Frekvensen verkar ligga ganska konstant över tid. Tandvårdsrädslan är som störst
i grupperna 20-25 år och 40-45 års ålder. Den
minskar dock kraftigt från 45-50 års ålder,
detta mönster visar även andra rädslor. Tandvårdsrädsla är dubbelt så vanligt hos kvinnor
som hos män.
Hos barn har man sett en koppling mellan
förekomst av ADHD och tandvårdsrädsla.
ADHD verkar vara vanligt även hos vuxna
med grav tandvårdsrädsla. 2-4% av den
vuxna befolkningen har ADHD. Det innebär
svårigheter i uppmärksamhet, organisationsförmåga och impulsivitet/ hyperaktivitet. Det
finns också en hög samsjuklighet med andra
psykiska diagnoser. Möjliga etiologiska faktorer till tandvårdsrädsla hos personer med
ADHD innefattar dålig kommunikation, hög
impulsivitet, psykisk komorbiditet med ångest. Detta kan leda till smärta och rädsla un-
Odontologiskt omhändertagande av smärtpatienter
Per Alstergren, docent, övertandläkare, universitetslektor
Orofaciala smärtenheten, Malmö högskola
Tack vara den lysande förberedelsegruppen
av VårSOM 2015 fick vi möjligheten att öka
våra kunskaper om kronisk smärta och lyssna
på en mycket intressant föreläsning av Per
Alstergren. Per jobbar vid Orofaciala smärtenheten på Tandvårdshögskolan i Malmö.
Kliniken består av en multidisciplinär grupp
som tar hand om undervisning, forskning
samt vård i orofacial smärta och käkfunktion.
Deras mål är att förbättra omhändertagande
av de allra mest komplexa smärtpatienterna
genom samarbete mellan tandvården och
sjukvården.
Föreläsningen berörde flera frågor och frågeställningar:
Hur mycket smärta finns det?
Vad är smärta och hur är det från patientens
perspektiv?
Vilka är smärtans konsekvenser?
Könsskillnader i smärta?
Diagnostik – den nya DC/TMD diagnostiksystemet av smärta.
der tandbehandling och starta en ond cirkel
av tandvårdsrädsla.
Spruträdsla kan utryckas på många olika sätt,
t ex. rädsla för smärta, rädsla att man ska
svimma, att man är allergisk, att man skall
svullna och kvävas, inte kunna svälja, tappa
kontrollen, rädsla att bedövnings medel är
giftig. I tidigare studier utryckte man även
rädsla att bli smittad och rädsla för kroppsskada.
Man tar upp också kväljningsproblematik och
eventuell koppling med tandvårdsrädsla, samt
koppling kväljningsproblematik och övergrepp. Det finns studier som visar starkt samband mellan tandvårdsrädsla och kväljning
och det skrivs och talas mycket om koppling
mellan kväljning och övergrepp, dock antalet
studier är för få. Detta är ett område som kan/
behöver beforskas mycket mer.
Sexuella övergrepp verkar vara relaterade
till tandvårdsrädsla, typ av övergrepp verkar
vara viktig. De flesta patienten berättar inte
om övergrepp och minnen från övergrepp kan
dyka upp under behadling.
Det presenteras också lite om behandling av
tandvårdsrädsla. Det finns stöd att Kognitiv
beteende terapi minskar tandvårdsrädslan och
minskar även undvikande av tandvård samt
ökar behandlingsbarheten. Vi får information
av olika komponenter i KBT av tandvårdsrädsla/fobi är exponering, avslappning, kognitiv omstrukturering, tillämpad spänning.
I slutet på föreläsning efterlyses behov av
framtids forskning inom friskfaktorer, neuropsykiatriska diagnoser, premedicinring med
midazolam, spruträdsla, tortyr, kväljning
m.m.
Referat av
Sanin Nukovic och Sofie Jansson
Per Alstergren började lite annorlunda med
en sammanfattning: att kronisk smärta är en
sjukdom i sig själv och har allvarliga konsekvenser både för patienten och dess närstående. Det finns viktiga könsskillnader och det
finns underdiagnostik och underbehandling i
samhällen och även i världen. Det är viktigt
att känna till kronisk smärta även om man
inte är specialist i ämnet. Kronisk smärta är
vanligt och det visade i en stor studie, med
sex tusen patienter (Breivik et al 2006) där
prevalensen av kronisk smärta av måttlig
och svår intensitet förekommer i 19 % hos
de vuxna i Europa (18% i Sverige) och har
allvarlig påverkan på livskvaliteten. Det absolut vanligaste är skelettsmärta (rygg, knä,
huvud).
Årgång 5 2015 - 21
Referat VårSOM 2015
SBU gjorde 2006 en stor utredning av kronisk smärta i Sverige som visade att beräknade kostnader för att ta hand om patienter
med kronisk smärta är 87,5 miljarder kr per
år. Andra studier betonade en annan aspekt av
kronisk smärta – påverkan på dagliga aktiviteter samt livskvalitet. Patienter med kronisk
smärta har också många andra tillstånd som
ont i nacken, ångest, huvudvärkt etc.
I Sverige lider mellan 9-15 % av befolkningen av kronisk orofacial smärta men det har
varit underdiagnostiserat och underbehandlat
väldigt länge. En studie från Region Skåne
(Gillborg et al 2010) visade 20 % prevalens
på TMD smärta hos vuxna som motsvarar
214 000 personer. Kronisk orofacial smärta
är känd redan i ung ålder. En studie från Östergötland med 79 000 ungdomar (Nilsson et
al 2007) i ålder 12 -19 år visade könsskillnader i prevalensen av kronisk smärta. Det är
ingen skillnad mellan pojkar och flickor vid
12 års ålder (prevalens 3 %) medan i högre
ålder (16 -19 år) eskalerar smärta hos flickor.
Per Alstergren betonar att det är allvarigt att
inte hitta de ungdomar med smärtproblematik för att ju längre finns smärta desto svårare
och sämre svarar individen på behandling. Vi
alla måste bil bättre på att identifiera de patienterna.
Föreläsaren går sedan vidare till att definiera smärta. International Association of the
Study of Pain definierar smärta som “En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse,
som är förenad med manifest eller hotande
vävnadsskada eller beskrivs i termer av sådan
skada”. Det behöver inte förekomma en vävnadsskada för att uppleva smärta i kroppen,
ett exempel på detta är spänningshuvudvärkt.
Kronisk smärta är ” smärta som persisterar
längre än tiden för vad normal läkning av det
aktuella tillståndet kan förväntas ta” (Bonica
1953). Den beskrivna tiden brukar vara över
3 månader i klinisk praxis och över 6 måna-
der i forskningsarbeten.
Per Alstergren visade två bilder som mycket
tydligt visade hur komplext och multipolärt
är det med smärta. Första bilden visade en
man som hängde i huden på flera krokar på
ett träd (det är en gammal indisk ritual) och
andra bilden med en mexikansk kvinna som
var friskförklarad efter en bilolycka. Manen
hade flera vävnadsskador men han upplevde
inte smärta medan kvinna hade inga vävnadsskador men upplevde fortfarande kronisk
smärta, på grund av att smärtupplevelse i 100
% är subjektiv.
Vilka är smärtans konsekvenser? Konsekvenser finner sig på flera nivåer: biologiska
(domningar, trötthet), psykologisk (ångest,
katastroftänkande), sociala (sjukfrånvaro,
missbruk). Alla patienter med kronisk smärta
har en grad av depression, ångest, oro, stora
problemer med koncentration t.ex. kan inte
läsa en bok. Detta beror på att hjärnan är upptagen med och fixerad på smärtan.
Varför blir smärta kronisk? Föreläsaren kunde inte svara på den frågan för att det är fortfarande okänt varför vissa individer eller visa
tillstånd utvecklar kroniska smärta. Däremot
finns kända riskfaktorer för utvecklande av
kronisk smärta. Bland annat stress, smärtduration, personlighetsdrag och smärthantering
är jätteviktiga sådana faktorer. Alstergren beskrev hur stor betydelse ”acceptans” har för
smärta. Reumatiker gör saker trots smärta för
att de inte låter att smärta ”tar över”. Patienter som lider av fibromyalgi gör tvärtom, de
är passiva och låter att smärtan ”tar över” vilket försämrar behandlingseffekten drastiskt.
Finns det könsskillnader vid smärta? Flera
studier visade på att kvinnor rapporterar mer
smärta än män och med högre intensitet. Det
förklaras av att kvinnor är generellt mer känsliga i allt sensoriskt därför svarar högre på
smärta, ångest och depression.
Att leva med kronisk smärta
Eva-Lotte Carlsson, sjukgymnast och Cecilia Ögren,
sjuksköterska, Östra sjukhuset, Göteborg
Fredagens förmiddag ägnades åt kroniska
smärtpatienter. Föreläsare var Eva-Lotte
Carlsson, sjukgymnast och Cecilia Ögren,
sjuksköterska från Östra sjukhuset i Göteborg.
Långvarig, kronisk smärta är relativt vanligt
och innebär lidande och försämrad livskvalitet för individen. Vi som tandläkare kommer
i vårt dagliga arbete i kontakt med denna patientgrupp som ofta innebär utmaningar. Eva-
22 - Nummer 2
Lotte och Cecilia berättade
hur de lagt upp sitt arbete
med patienter i teamarbete
och utarbetat smärthanteringskurser som visat sig
effektiva.
Patienten får på så sätt vara delaktig själv och
man försöker att motivera patienten själv att
ta större ansvar själv och bli mer aktiv i sin
behandling. Stor tonvikt i föreläsningen är
hur patienter som lever med kronisk smärta
behöver landa i att inte kunna förvänta sig
att orsaken till besvären går att bota. Oftast
har dessa patienter genomgått mängder med
Diagnostik : Per Alstergen introducerade
det nya diagnostiksystemet DC/TMD (Diagnostic Classification/Temporomandibular disorder; www.rdc-tmdinternational.org). Han
rekommenderade den varmt och lägger stora
förväntningar på den. Det finns stort intresse
för systemet i hela värden vilket bland annat
märks på det nu är att översatt till 28 språk.
DC/TMD-systemet täcker de mest frekvent
förekommande tillstånden och innehåller en
mycket förenklad men samtidigt väldefinierad undersökningsmetodik och diagnoskriterier. Den är enkel att använda och fungerar
väldigt bra i praktiken. Den bygger på klinisk diagnostik (man behöver inte har t.ex.
röntgenapparat) och syftar till att användas i
allmäntandvården. Den har två axlar: kliniskt
tillstånd samt grad av psykosocial ohälsa,
som underlag för behandlingsplanering och
prognosbedömning. Fördelen med detta system är att behandlare kan bygga en bättre relation till patienten och patienten känner sig
trygg samtidigt som man kan använda systemet som pedagogiskt instrument.
I slutet av sin presentation underströk föreläsaren hur viktigt är att känna till patienter
med kronisk smärta och att vara försiktig i
beslutsfattandet av behandling - om patienten
kommer med både ett odontologiskt problem
och kronisk smärta, ”ta inte bort implantat direkt för att patienten upplever smärta!”.
Per Alstergren är medlem av International
DC/TMD Consortium och internationellt ansvarig för hur man lär ut metodiken. Det finns
två träningscentrum i världen – Malmö och
Buffalo (USA). Det går lika bra att lära sig
DC/TMD själv eftersom systemet är så enkelt. Nästa DC / TMD kurs i Malmö kommer
att hållas på engelska den 12-13 oktober.
Referat av Ewa Bisztyga
ST i orofacial medicin, Örebro
undersökningar och behandlingar som kanske
endast tillfälligt varit en lindring.
Vi som tandläkare har god kunskap om fysiologisk smärta och är bra på att bota t.ex.
tandvärk men den här föreläsningen gav perspektiv och belyser hur svårt den psykologiska delen av smärtan är och det kan verkligen innebära utmaningar i mötet med den
kroniske smärtpatienten.
Referat av Jenny Wiik
ST i orofacial medicin , Örebro
Svensk förening för Orofacial Medicin
Anna Hartwigs examen...
Anna Hartwig har examinerats i Orofacial medicin den 12 juni i år. Examinator
var Bengt Hasséus, övertandläkare och docent vid Specialkliniken för Sjukhustandvård/Oral Medicin, Specialisttandvården, Västra Götalandsregionen.
Efter förmiddagens slutna examination höll Anna sin examensföreläsning i ämnet
”Fokalutredning – när, hur och varför?”.
Anna blir övertandläkare vid Käkkirurgiska kliniken/Oral medicin på universitetssjukhuset i Örebro. Hon kommer också att jobba för Folktandvården som
projektutvecklare vid KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa, KCÄM i Örebro.

Stort grattis Anna!
Exofytiskt växande skivepitelcancer
Den exofytiska delen av förändringen excideras i sin helhet och sänds till avd. för oral patologi i Malmö för histologisk diagnos.
PAD-svaret visar fynd förenliga med exofytiskt växande skivepitelcancer som är radikalt avlägsnad i snittplanen,
men med snäv marginal.
Pat remiteras till ÖNH-kliniken för fortsatt uppföljning och utvidgad excision.
PAD visar en liten skivepitelkolv med keratinisering strax under basalmembranet, men fyndet bedöms ej ligga till
grund för någon kvarvarande cancerrest.
Det är oklart om skivepitelkolven som hittades efter sista resektionen är en rest efter snäv resektion eller om det är
en ny förändring pga. virus i vävnaden runt den ursprungliga exofytiskt växande skivepitelcancern.
Funderingar och frågetecken kring denna för munhålan
mindre vanliga cancerform
Exofytiskt växande skivepitelcancer Bedöms ha bättre prognos än invasivt växande, då den inte infiltrerar underliggande vävnad lika aggressivt. Det finns belägg för att tumörer med det här växtsättet oftare är virusrelaterade än
andra skivepitelcancrar.
Virusrelaterade förändringar av denna typ är ett spännande område som väcker flera frågor.
Humana papillomvirus (HPV) är ett dubbelsträngat DNA-virus, som infekterar epitelceller och kan orsaka vårtbildning eller cellförändringar med risk för cancerutveckling. Ungefär 15 typer bedöms vara tydligt relaterade till
cancerutveckling och dessa benämns högrisk HPV.
Verruca vulgaris orsakas oftast av HPV6 eller HPV11, ovanligare är HPV16 eller HPV18 men dessa har en större
maligniseringsrisk. Är exofytiskt växande skivepitelcancer orsakad av samma virus, HPV18, som Verruca vulgaris?
Papillom och Verruca vulgaris kan inte skiljas åt kliniskt och även histologiskt är de mycket lika. Papillom uppkommer ur epitelial vävnad som infekterats av HPV 6 eller HPV11. Kan egentligen Papillom och Verruca vulgaris
vara olika varianter av samma förändring?
I vissa fall utvecklas även invasivt växande skivepitelcancer av högrisk HPV.
Vad är det som avgör om det blir exofytiskt växande skivepitelcancer, invasivt växande skivepitelcancer eller ibland bara en Verruca vulgaris?
•
I hur stort område runt förändringen finns det humant papilloma virus?
•
Kan det finnas en genetisk komponent hos patienten som gör att det sker en malignisering?
•
Har patienten en immunologisk defekt?
•
Kan infektionen bli persistent och kan detta leda till cancerutveckling?
•
Är det miljöfaktorer som påverkar hur en virusinfektion utvecklas i munhålan?
•
Kan en stressad livssituation eller kost påverka risken för cancerutveckling?
På dessa frågor finns ännu inga tydliga svar, även om intensiv forskning pågår i Åbo, Finland, förhoppningsvis kan
framtida forskning ge oss svaren.
Elionor och tidningen vill förtydliga att ovan nämnd text är personliga reflektioner, om någon har ett inlägg eller
besitter kunskap som skulle kunna sprida ljus kring frågeställningarna mottages dessa gärna av tidningsredaktionen.
Årgång 5 2015 - 23
Gränslösa möjligheter!
– Intervju med FREDRIK GRÄNSE
Att vara tandläkare i allmänhet och sjukhustandläkare i synnerhet erbjuder möjligheter till en bredd av
väldigt skiftande arbetsuppgifter. Möt Fredrik Gränse som har ett synnerligen omväxlande jobb där han
varvar klinik, undervisning och forskning med ett och
annat banjoriff!
Du jobbar sedan en tid på Tandvårdshögskolan i Malmö, berätta om din
tjänst!
Jag är sedan två år tillbaka anställd på Tandvårdshögskolan
(TVH) i Malmö, avdelningen för Käkkirurgi och Oral medicin. Jag är anställd för att jobba med oral medicin och första
målet är certifieringen i detta ämne. Jag jobbar med patientbehandling två dagar per vecka. En dag på Tandvårdshögskolan i Malmö och den andra på Käkkirurgiska kliniken
SUS, Lund. Eftersom jag är kursansvarig för termin 3 på
tandläkarprogrammet går mycket tid till att planera schema
och föreläsningar/seminarier. Jag är tutor för en basgrupp
sammanlagt en dag per vecka. Den kvarvarande tiden går
åt till att planera och hålla seminarier/föreläsningar, klinisk handledning, delta vid smärtgruppens ronder men även
hoppa in som konsult i oralmedicinska spörsmål som kan
dyka upp på TVH, ledamotsarbete i Skånes Läkemedelsråd, jobba på min certifiering i oral medicin samt försöka få
igång mitt framtida forskningsprojekt.
Vad har du för bakgrund?
Tandläkarexamen vid KI 1993. AT vid Folktandvården
Tyringe med följande legitimering 1994. Vikariat som distriktstandläkare Tyringe. Från 1995 till 2013 jobbat inom
sjukhustandvården. Första tiden som smittskyddstandläkare, då huvudsakligen med patienter med olika former av
blodsmitta men med tiden med mer av sjukhustandvårdens
hela bredd. Jag har jobbat på Landskrona lasarett, Helsingborgs lasarett, Huddinge sjukhus samt Malmö sjukhus.
Mitt intresse för sjukhustandvård startade under grundutbildningen där Gunilla Nordenrams fina introduktion till
ämnesområdet satte bestående spår. Under min tid som
sjukhustandläkare försökte jag snickra ihop min teoretiska
utbildning och jag blev mer och mer intresserad av den oralmedicinska delen av mitt arbete. När så en tjänst på TVH
blev utlyst med inriktning på just oral medicin valde jag den
inriktningen. Jag har stor nytta av den bredd som sjukhustandvården gett mig som odontolog i mitt nya arbete, och
kanske främst i handledning av studenter i olika kliniska
situationer.
Berätta lite om ditt forskningsprojekt!
Mitt fokus ligger på certifieringen i oral medicin för närvarande. Sedan försöker jag med mina handledare smyga
24 - Nummer 2
igång ett forskningsprojekt inom oral medicin. Vi
har en intressant plan men
det har uppkommit en del
praktiska problem som
kan bli väl svåra reda ut.
Jag får kanske leta en ny
inriktning inom mitt intresseområde…
Vad är det med forskning som
tilltalar dig?
Jag har en, kanske naiv, bild av att det är ett bra sätt att få
en chans att grotta ner sig i sitt arbetsområde och försöka
förstå det bättre. Kanske till och med komma till en oväntad klarhet. Doktorandtjänsten är ju en utbildning och jag
ser fram emot detta med blandad förtjusning. Skrämd av
den tid det säkert kommer att ta men lockad av vad jag tror
utbildningen kommer att ge. Nyfiken på vad jag kan söka
kunskap inom på sikt.
Hur tycker du det är att undervisa?
Mitt spontana svar är jättekul, men det finns ju alltid sidor
i detta. Jobbet som tandläkare är egentligen väldigt mycket
pedagogik. Pedagogik i bemötandet av din patient. Undervisningen är att vrida det ett varv till. I den kliniska undervisningen handlar det om att se både patient och student.
Få bägge med i behandlingen. Det finns en tid och plats för
information. Handledning i extraktioner kan t.ex. bli väldigt spännande! Det är väldigt stimulerande att arbeta med
studenter och se dem växa med de färdigheter de samlar på
sig. Sedan finns det ju aspekter på lärarrollen som är mindre
roliga men som väl är överskuggas ännu de goda.
Vilka är de största utmaningarna
i undervisningen?
Att fånga studentens intresse och få dem förstå vad de måste lära sig och att lyckas vidmakthålla den nyfikenhet som
krävs för att utvecklas och bli bra i sitt yrke. Sedan finns ju
aspekten med att kunna fullfölja sina uppdrag när de ekonomiska ramar högskolan har bara ökas med strax under en
procent per år. Det ligger inte i paritet med hur omvärldens
kostnadsökningar löpt på. Högskolan kan inte vara en ö här.
Svensk förening för Orofacial Medicin
Namn: Fredrik Gränse
Ålder: 49 år
Examensår: 1993
Familj: Fru (Jenny) & tre barn 12 (Jakob), 10 (Alma)
& 4 år (Malte).
Okänd talang: Under min tid som student på KTH
varit delaktig i ett flygplansprojekt. Flygplanet heter Osqavia & finns nu i ett flygande exemplar. Svår
samlargen (vinyl skivor, 60-tals fordon, litteratur).
Byggnadsvårdsintresserad. Jammar gärna på banjo.
Kan de dativstyrande verben på tyska…
Vad ser du för skillnader i tandläkarutbildningen idag jämfört med när du
själv gick grundutbildningen?
När jag gick min utbildning för 20 år sedan var utbildningen främst katedral föreläsning. Mycket av det man
lärde sig teoretiskt kunde man inte koppla ihop med den
kliniska situationen. De låg för långt isär. Där det fungerade bra tidigare var i anatomi och histologi där man hade
preparat- och mikroskoperingsövningar med bra handledning. Nu har vi ett helt annat utbildningssystem på TVH
i Malmö. Det problembaserade lärandet är väldigt stimulerande för de flesta studenterna men det kräver också att
man är aktiv och nyfiken. Man blir inte serverad kunskapen på samma sätt som vid en föreläsning. Vad som är bra
är den ifrågasättande inställningen hos studenterna. Det är
där man får börja, bara frågan är ställd med nyfikenhet!
Vad gör du om 10 år?
Jag hoppas jag får ha kvar mitt tjänsterum där det hänger
ett certifikat i oral medicin på väggen. Jag tänker att jag
har en hylla med exemplar av min avhandling kvar samt
att jag jobbar på en fortsättning av forskningsprojektet.
Jag jobbar definitivt kliniskt med oral medicin.
FORSKNINGSSTIPENDIUM 2016
Svensk förening för Orofacial Medicin (SOM) har inrättat
ett stipendium för att främja forskningen inom ämnesområdet. Stipendiet för 2016 är på 12000 kronor. Vid flera
sökande kan stipendiet komma att delas upp. Stipendiet är
endast öppet för medlemmar i SOM.
Stipendiets ändamål är att främja forskning och/eller presentation av forskningsresultat (resestipendium) inom
ämnesområdet.
Ansök senast 29 feb16
Ansökningshandlingar finns på www.som.nu
Skriftlig ansökan skall vara föreningens sekreterare
tillhanda senast 2016-02-29 på adress:
Helen Harnesk-Nygren
Sjukhustandvården 8tr
Tandläkarhögskolan
901 85 Umeå
Frågor? Kontakta John Bratel: [email protected]
Ulrika Nilssons examen...
Examinator Inger Wårdh och
Ulrika Nilsson
I Västerås den 6/3-2015 examinerades Ulrika Nilsson på motsvarande ST-nivå i orofacial medicin.
Hon examinerades av ötdl, Inger Wårdh, docent i Gerodonti vid Institutionen för
odontologi Karolinska institutet.
Ulrika höll en mycket strukturerad och pedagogisk föreläsning om utbildningen i orofacial medicin och om hennes projekt angående KBT-behandling av tandvårdsrädda.
Ulrika avslutade med att visa kliniskt intressanta fall som belyste bredden av hennes
utbildning. Den stora mängden specialisttandläkare och sjukvårdspersonal visar att
intresset var stort för Ulrikas examen, inte minst chefen för specialistkliniken Anders Östling, var mycket nöjd med Ulrikas utbildning och den kvalitetssäkring detta
medför.
Ulrika började efter avslutad utbildning på avdelningen för Käkkirurgi/orofacial medicin i Västerås.
Stort grattis Ulrika!
Årgång 5 2015 - 25
SOMs korsord
Denna gång har vår korsordsmakare gått upp ett snäpp i svårighetsgrad så samla alla odontologiskt
kunniga i din närhet och klura ut de rätta svaren! Maila in rätt rätt svar (det går bra att ta ett foto
med mobilen och bifoga mailet) till någon av oss i redaktionen för att vara med och tävla om den
unika SOM-muggen!
Skriv in det rätta ordet vid rätt siffra
Vågrätt
1.
Skydd som används för att man inte
ska skada granntanden vid preparationen
4. Åderbråck
7. Läran om uppkomstsättet och de biologiska
konsekvenser av de reaktionmönster som
framkallas av främmande ämnen
9. Långvarig
14. Utåtväxande
16. Slemhinneklädd muskel som på ovansidan
är täckt med smaklökar
Lodrätt
2.
3.
5.
6.
8.
10.
11.
12.
13.
Tandröta
Inflammation i spottkörtelgång
Tuggknöl
Onormalt liten mun
Antiinflammatorisk binjurebarkshormon
Svinkoppor
Gy
Canin
Organiska smittämnen som är mindre
än bakterier
15. Injektionsnål
Här är lösningen till
korsordet i nr 1, 2015:
Grattis Tony!
Vinnare av SOM-muggen i förra numrets
korsord är Tony Axell!
26 - Nummer 2
Vetenskap
Svensk förening för Orofacial Medicin
I varje nummer har vi som målsättning att publicera ett antal viktiga abstracts inom vårt ämnesområde. Om du har förslag
på en artikel som du tycker vi ska ta upp här så skicka oss ett mail.
Spec Care Dentist.
2015 Jan-Feb;35(1):22-8. doi: 10.1111/scd.12078. Epub 2014 Jul 15.
HIV-related stigma in the dental setting: a qualitative study
Patel N1, Furin JJ, Willenberg DJ, Apollon Chirouze NJ, Vernon LT
1
Dental Student (Y2), Ohio State University School of Dentistry, work performed at Case Western Reserve University, Department of Biological Sciences.
Purpose
To explore the experiences and expectations of HIV-related stigma in dental settings.
Methods
This was a cross-sectional study of 60 HIV+ adult volunteers. We conducted audio-recorded inter-views; responses to four open-ended questions were analyzed qualitatively for theme and content.
Results
Twenty-seven participants (45%) reported ever having anticipated being judged, stigmatized or treated with disrespect in a dental setting due to HIV status. Thematic response categories included concerns about: (i) receiving
humane and respectful treatment, (ii) being judged or stereotyped and (iii) giving HIV to the dentist. Regarding
hesitancy to visit the dentist, subjects equally endorsed fear of the dentist (35%) and concerns about confidentiality and receiving humane treatment (35%).
Conclusion
HIV+ individuals encounter many fears and concerns related to dental care; fear of the dentist and concerns about
confidentiality and receiving humane treatment appear to be central issues. Dental providers should be aware of
and better manage these issues.
Gerodontology.
2015 Sep;32(3):169-78. doi: 10.1111/ger.12093. Epub 2013 Nov 21
Important aspects concerning alendronate-related osteonecrosis of the jaws: a literature review
Iglesias JE 1, Salum FG 2, Figueiredo MA 2, Cherubini K2
1
Dental College, Pontifical Catholic University of Rio Grande do Sul, Porto Alegre, Brazil
2
Postgraduate Program of Dental College, Pontifical Catholic University of Rio Grande do Sul, Porto Alegre,
Brazil
Objective
To conduct a literature review on sodium alendronate, focusing on osteonecrosis of the jaws, a serious potential
side effect.
Background
Sodium alendronate is a bisphosphonate that is widely used for the treatment of osteopenia, osteoporosis and
Paget’s disease. Like other bisphosphonates, it inhibits bone resorption by inactivating osteoclasts. Alendronate
has evident benefits in the treatment of these diseases, but it is associated with jaw osteonecrosis, although less
frequently compared with intravenous bisphosphonates. Therefore, some preventive measures should be taken to
avoid this side effect.
Material and methods
We reviewed the literature regarding the pharmacological aspects, mechanism of action, indications of use and
side effects of sodium alendronate, as well as the management of patients under this therapy.
Conclusion
The benefits of sodium alendronate are scientifically proven, but a serious adverse effect is osteonecro-sis. Therefore, it is crucial to prepare the oral cavity before bisphosphonate therapy, providing a careful dental evaluation
and all needed dental treatment.
Årgång 5 2015 - 27
Returadress:
Svensk förening för Orofacial Medicin
c/o Anna Hartwig
Krontorpsg 2E
702 25 Örebro
välkommen till
Vårsom
25 - 28 maj 2016 - KARLSTAD
Tema: FARMAKOLOGI PÅ GOTT OCH ONT
• Basal farmakologi – läkemedelsmetabolism
• Cytostatikabehandling - verkningsmekanismer och terapival vid olika tumörformer
• Strålbehandling – principer och terapival
• Analgetika, sedering – preparatval vid patienter med svåra smärtor, tandvårdsrädsla och/eller missbruksproblem
• Immunsuppressiv behandling – farmakologiska
verkningsmekanismer och risker för tumörutveckling
• Modern behandling av hepatit c
• Odontologisk a ingrepp på patienter med bisfosfonater
– hur stora är riskerna?
Program och anmälan
finns på
www.som.nu